Prop. 1982/83:115

Prop.
1982/83:115

Regeringens proposition

1982/83:115

om
förbättrade förmåner åt värnpliktiga m. fl.;

beslutad
den 23 febmari 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoU.

På
regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

ANDERS
THUNBORG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås dels vissa ändringar och förbättringar av de förmåner
som värnpliktiga m.fl. får under gmndutbildningen, dels principer för hur
ersättningar liU värnpliktiga m.fl. skall betalas ul under beredskap och krig.

Det
nuvarande systemet för vämpliktigas m. fl. förmåner under gmndul-bUdningen
behålls. I fråga om de generella förmånema höjs dagersättningen från nuvarande
18 kr. tiU 22 kr. per dag. Vidare tillkommer ytterligare ett tiUägg tiU
dagersättningen efter 360 dagars tjänstgöring. Utbildningspre-miema för
kompanibefalsuttajgna m. fl. och de särskilda ersättningarna för visst slags
tjänstgöring m. m. slopas. Det s. k. vpl 10-systemet för de vämpliktigas m. fl.
resor upphör. I stället införs en fri hemresa varje vecka. Nuvarande
begränsningar i möjlighelerna att resa med flyg kvarstår. För de behovsprövade
förmånema ändras reglerna för familjepenning, bostadsbidrag samt
näringsbidrag. Näringsbidraget höjs från nuvarande högst 200 kr. tiU högst 400
kr. per dag. Vissa ändringar vidtas i administrationen av familjebidragen.

Ersättningen tiU personal inom försvarsmaktens, inkl. hemvärnet, och
civilförsvarets krigsorganisation under beredskap och krig skall ske eiUigt det
s. k. dagpenningsystem som gäUer för värnpliktiga, vapenfria,
civUför-svarsphktiga ocb friviUiga vid repetifionsutbUdning i fred.
Dagpenningen, som motsvarar hel sjukpenning, skall normalt betalas ut liU
anhörig. Den inkallade far ett s.k. fälttraktamente på tjänstgöringsplatsen.
Administrationen skaU kunna fungera utan datorer. Vidare blir aUa resor, för
vUka ledighet bevUjas, kostnadsfria för den inkaUade. 1 Riksdagen 1982183. I
saml. Nr 115

Prop.
1982/83:115 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i familjebidraigslagen (1978:520)

Härigenom
föreskrivs i fråga om familjebidragslagen (1978:520) dels all rubriken närmast
före 18 § skall utgä, dels alt nuvarande 17 § skall betecknas 18 §, dels atl
nuvarande 18 § skall betecknas 17 §,

dels
att 2, 9, 10, nya 17, 19, 21, 25, 28, 39 och 42 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Familjebidrag
ulgår i form av familjepenning, bostadsbidrag, flyttningsbidrag,
näringsbidrag och begravningsbidrag.

2 §

Föreslagen lydelse

Familjebidrag
ulgår i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag och
begravningsbidrag.

Skyldighet
att utge familjebidrag vUar pä kommunerna.

9§'

Familjepenning beräknas
för nnå-nad liU högsl 630 kronor för bara och lill högsl / 440 kronor för annan
person. FamUjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7 § 7
eller för den som har räll lill underhåUsbidrag, som Ijänstepliktig är skyldig
all utge, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragels belopp för
månad.

Familjepenning beräknas
för månad tiU högst 750 kronor för barn och tiU högst 1500 kronor för annan
person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7§ 7
eUer för den som har rätt till underhällsbidrag, som Ijänstepliktig är skyldig
all utge, fär dock inte översliga ersättningens eller bidragets belopp för
månad.

Bostadsbidrag beräknas för
månad fill högst bostadskostnaden eller, i fall som avses i 8§ 4, den
tjänsleplikliges andel i bostadskostnaden. Endast om särskilda skäl föreligger
får dock liU gmnd för beräkningen läggas högre bostadskostnad än som
motsvarar nonnal hyra på orten för en lägenhet om tre mm och kök i fråga om
bostad som avses i 8 § I, för en lägenhet om två mm och kök i fråga om bostad
som avses i 8§ 2 samt för en lägenhet om etl mm och kök för bostad i övriga
fall.

Bostadsbidrag beräknas för
månad lill högsl bostadskostnaden eller, i fall som avses i 8§ 4, den
tjänsleplikliges andel i bostadskostnaden. Endast om särskilda skäl föreligger
får dock till gmnd för beräkningen läggas högre bostadskostnad än som
motsvarar normal hyra på orten för en lägenhet om fyra mm och kök i fräga om
bostad som avses i 8§ 1, för en lägenhet om tre mm och kök i fråga om bostad
som avses i 8§ 2 samt för en lägenhet om ett mm och kök för bostad i övriga
fall.

'
Senaste lydelse 1982:469.

Prop. 1982/83:115

Nuvarande lydelse

Flyttningsbidrag

18§ Byter ijänstepliktig bostad under tjänstgöringstiden
eller inom 30 dagar därefter, utgår flyttningsbidrag för skäliga
flyttningskostnader, om det föreUgger särskilda skäl.

Föreslagen lydelse

I7§

Under den tid som bostadsbidrag utges tiU den
tjänsteptiktige, utgår etl tillägg med 60 kronor per månad. Tillägget utgår
dock inte till Ijänstepliktig som har beviljats fa-mlljepenning.

\9f

Har
Ijänstepliktig heU eller delvis sin försöijning från näring, som drivs av
honom eller hans maka, och anlitas under den tjänsleplikliges Ijänslgöring
särskill avlönad arbetskraft för all ersätta den tjänslepliktige, ulgår
näringsbidrag för uppkommande lönekostnad, i den mån kostnaden är skälig och
överstiger del genomsnittliga normala driftsöverskolt som näringen kan
beräknas lämna under den tjänsleplikliges tjänstgöring. Näringsbidrag ulgår
dock endasi om del måste antagas all fömtsällningar finns för fortsalt drift
av näringen.

Har Ijänstepliktig sin huvudsakliga försöijning från
näring, som drivs av honom eller hans maka, och anlitas under den tjänsleplikliges
tjänstgöring särskilt avlönad arbetskraft för att heU eller delvis ersätta den
tjänslepliktige, ulgår näringsbidrag för uppkommande lönekostnad, i den mån
kostnaden är skälig och överstiger del genomsnittliga normala driftsöverskolt
som näringen kan beräknas lämna under den tjänsleplikliges tjänstgöring.
Näringsbidrag utgår dock endast om del måste antagas atl fömtsättningar finns
för fortsall drift av näringen.

Första stycket gäller också om näringen drivs av juridisk
person, vari aktier eller andelar till övervägande del ägs eller på därmed
jämförligt sätt innehas av den tjänslepliktige eller hans maka.

För
lönekostnad som avser ijänstepliktigs eller hans makas barn, som är under 16
år, ulgår icke näringsbidrag. Avser lönekostnad ijänstepliktigs maka, den
tjänsleplikliges eller hans makas bam som har fyUl 16 år eller deras föräldrar
eUer syskon, utgår näringsbidrag endasi om del föreligger särskilda skäl.

Frågan om
bams ålder bedöms enligt 7 § andra stycket.

21 r

Näringsbidrag
utgår med högsl 200 kronor för dag.

Näringsbidrag ulgår nried högst .400 kronor för dag.

25 §"

I fråga om särskUd famUjebidragsnämnd tUlämpas 3 kap. 2§,
3§ första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och
10 - 12 §§ kommunallagen (1977:179). I annan kommun än Slockholms kommun
tillämpas även 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag.

Senaste lydelse 1982:469. Senaste lydelse 1982:469.
" Senaste lydelse 1981:39.

Prop. 1982/83:115 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Föreskrifter
om i vilken ulslräckning beslul skall innehålla de skäl som bar bestämt
utgången finns i 17 § förvaltningslagen (1971:290).

Utan hinder av2§ 2 förvaltningslagen tillämpas 4 och 5 §§ nämnda lag
i samtliga ärenden hos särskild familjebidragsnämnd.

28§

Ärende
om familjebidrag avgörs Ärende om bostadsbidrag avgörs

av försvarets
civilförvaltning, om av försvarets civilförvaltning, om ärendet angår fråga
som avses i 7§ fråga är om annan bostad än hyres-5 eller 8§ 2 eller 4. I
samma ord- lägenhet eller bosladsräilslägenhet. ning avgörs ärende om
bostadsbi- I samma ordning avgörs ärende om drag, om fråga är om annan
bostad näringsbidrag, än hyreslägenhet eUer bosladsräilslägenhet, samt
ärende om näringsbidrag, om tjänstgöringen enligt inkallelseordern skaU
pågå under längre tid än 50 dagar.

Ärende
som icke skall prövas av civilförvaltningen avgörs av den familjebidragsnämnd
som anges i 27§. Angår ärendet flera frågor och skaU någon fråga prövas av
civilförvaltningen, skall dock ärendet i sin helhet avgöras av
civilförvaltningen.

39 §
Har någon uppburit familjebidrag med för högt belopp, skall han återbetala vad
han har erhåUit för mycket

1. om
han har insett eller hade bort inse att utbetalningen är felaktig,

2.
om den felaktiga utbetalningen
beror på att den tjänslepliktige eller annan sökande uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet har lämnat osann uppgift eller förtigit sanningen,

3.
om den felakfiga utbetalningen
beror på atl uppgiflsskyldighet enligl 38 § första stycket har åsidosatts.

Fråga
om ålerbelalningsskyl- Fråga om ålerbelalningsskyl

dighet prövas av den familjehi- dighet prövas av försvarets civilför-

dragsnämnd som har utbetalat Jh- vattning. Är någon återbelalnings-

miljebidraget. Är någon återbelal- skyldig, får vid senare utbetalning

ningsskyldig, får vid senare utbe- till honom skäligt belopp innehållas

talning tUI honom skäligt belopp in- i avräkning på vad som har utgått

nehållas i avräkning på vad som har för mycket. Fullgörs ej ålerbelal-

ulgått för mycket. Fullgörs ej åter- ningsskyldighel på sätt som nu har

betalningsskyldighet på sätt som nu angetts, skall civilförvaltningen

har angetts, skall familjebidrags- vidtaga de åtgärder som behövs för

nämnden vidtaga de åtgärder som atl driva in fordringen,

behövs för att driva in fordringen.

Försvarets
civilförvaltning får helt eller delvis efterge återbetalningsskyldighet, om
det föreligger särskilda skäl.

Prop, 1982/83:115

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Talan mot beslut av
försvarets ci-vUförvaltning i ärende som avses i 33 § eller 39 § tredje stycket
förs hos regeringen genom besvär. Talan mot civUförvaltningens beslul i ärende
som avses i I§ andra stycket eUer 28 § förs hos kammarrätten genom besvär. I
övrigt får talan icke föras mot civilförvaltningens beslut enUgt denna lag.

Talan mot beslut av
försvarets civilförvaltning i ärende som avses i 33 § förs hos regeringen genom
besvär. Talan mot civUförvaltningens beslut i ärende som avses i 1 § andra
stycket eUer 28 § förs hos kammarrätten genom besvär. / samma ordning
överklagas civilförvaltningens beslut enligt 39 § andra stycket om
återbetalningsskyldighet. I övrigt får talan icke föras mot
civilförvaltningens beslut enligl denna lag.

Denna
lag träder i krafl den I juli 1983.

2
Förslag till

Lag
om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs
att 33 § värapliktslagen (I941:967)' skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vämpliklig är i samband
med tjänstgöring berättigad till dagersättning eUer dagpenning, särskild
ersättning för tjänstgöring i viss befattning, utryckningsbidrag, reseförmåner,
fri förplägnad, fri inkvartering, fri utmstning samt fri hälso-och sjukvård.
När värnpliktig tjänstgör enligt 27§ 2mom. eller 28 § är han dessutom
berättigad tiU fälttraktamente. Avlider värnpliktig under tid då han är
berättigad lill fri sjukvård, utgår begravningshjälp tiU hans dödsbo. Staten
meddelar grupplivförsäkring för dödsfall åt värnpliktig under tjänstgöring.

Vämpliklig
är i samband med tjänstgöring berättigad tjH dagersättning eUer dagpenning,
särskilda ersättningar för tjänstgöring av särskiU slag eller i viss befattning,
utryckningsbidrag, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri
utmstning samt fri hälso- och sjukvård. Värnpliktig som med godkänt betyg har
genomgått utbildning tiU militär befattning för kompanibefäl erhåller
utbildningspremie. Avlider vänipliktig under tid då han är berättigad tiU fri
sjukvård, utgår begravningshjälp fill hans dödsbo. Staten meddelar
gmppUvförsäkring för dödsfaU åt värnpliktig under tjänstgöring.

Om
vämpliktigs rätt till familjebidrag och ersättning för skada eller sjukdom som
han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i famUjebi-

'
Lagen omtryckt 1969: 378. Senaste lydelse 1978:521.

Prop. 1982/83:115 6

dragslagen
(1978:520), lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266)
om stafiig ersättning vid ideell skada.

Vid
inkallelse liU vämpliklsljänslgöring enligt 28 § må föreskrivas, atl
värnpliktig skall medföra proviant för högsl tre dagar samt förse sig med
beklädnad, intill dess sådan anskaffats. Skälig ersätlning härför skaU beredas
honom av slaten.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1983. För värnpliktig som har påbörjat sin
gmndutbildning tiU värnplikligl kompanibefäl och den I juU 1983 fullgjort 300
dagar skall 33 § i den äldre lydelsen gälla i fråga om utbildnings-premie, dock
längst intUl utgången av år 1983.

3
Förslag till

Lag
om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom
föreskrivs att 12 § 5 mom. civilförsvarslagen (1960:74)' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

12§

5
mom. Om ej annat följer av 5 mom. Om ej annat följer av

tredje stycket, är civilförsvarsplik- tredje stycket, är dvilförsvarspUk-

tig vid fullgörande av civilförsvars- tig vid fullgörande av civilförsvars-

plikt inom del allmänna dvilförsva- plikt inom det allmänna civilförsva

ret eller verkskyddel berättigad till rel eller verkskyddel berättigad lill

dagpenning, särskilda ersättningar dagpenning, särskild ersättning för

för Ijänslgöring av 5är5/:(7/5/ag e//<?r tjänstgöring i viss
befallning, rese-

i viss befattning, reseförmåner, fri förmåner, fri förplägnad, fri inkvar-

förplägnad, fri inkvartering och fri tering och fri sjukvård. När civil-

sjukvård. Avlider civilförsvarsplik- försvarspliktig tjänstgör enUgt 12 §

tig under lid då han är berättigad lill / mom. är han dessutom berättigad

fri sjukvård, utgår begravningshjälp tiU fälttraktamente. Avlider civil-

liU hans dödsbo. försvarspliktig under lid då han är

berättigad
lill fri sjukvård, ulgår begravningshjälp tiU hans dödsbo.

Under
sädan föreskriven tjänstgöring i det allmänna civilförsvaret som fullgöres
efter inskrivning i civilförsvaret och under föreskriven tjänstgöring vid
försvarsmakten meddelar staten gmppUvförsäkring för dödsfall ät
civilförsvarspliklig.

Om
ej regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket ej för
dygn, under vUkel mindre än sju limmar tagas i anspråk för tjänstgöring och
färd tiU eller från Ijänslgöringsplalsen.

Om
civilförsvarspliktigs rätt lill familjebidrag och ersättning för skada eller
sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i familjebidragslagen
(1978:520), lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266)
om stafiig ersätlning vid ideell skada.

Denna
lag träder i krafl den 1 juU 1983.

'
Lagen omtryckt 1975:712. Senaste lydelse 1978: 522.

Prop. 1982/83:115 7

4 Förslag till

Lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet (1945:833)

Härigenom föreskrivs att krigsavlöningsreglementet
(1945:833) skall upphöra atl gäUa vid utgången av juni 1983.

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs atl punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskallelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

6.'
Vämpliklig för egen del fiU-kommande naturaförmåner och under
fredstjänstgöring utgående dagersättning och tillägg lill sådan ersättning,
befallningspenning, av-gängsvederlag samt ulbildningspre-mie och
utryckningsbidrag //// värnpliktig skola icke upptagas såsom skattepliktig
intäkt. Under fredstjänstgöring utgående dagpenning, flygtillägg och
sjötjänstbidrag utgöra däremot skattepliktig inläkt. För tid då
krigsavlöningsreglementet är liUämpligl skall för värnpliktig terminslön icke
räknas tiU skattepliktig intäkt, dock att vid sjötjänstgöring eller
tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreUgger för den del av terminslönen,
som motsvarar sjötjänstbidrag, i den mån densamma överstiger terminslön för
den värnpliktige enligt 6§ krigsavlöningsreglementet. Månadslön skall utgöra
skattepliktig intäkt.

För annan under krigsavlöningsreglementet hänförlig
personal än som iföregående stycke avses skola under tid, då reglementet är
tillämpligt, naturaförmåner eller ersättning därför ävensom månadslön utgöra
skattepliktig intäkt. Terminslön enligt reglementet upptages däremot såsom
intäkt endast

6.
Värnpliktig tillkommande naturaförmåner, dagersättning och tillägg lill sådan
ersättning, befallningspenning, avgångsvederlag, ul-bildningspremie,
ulryckningsbidrag samt fälttraklamente skola icke upplagas säsom skattepliktig
inläkt. Utgående dagpenning utgör däremot skattepliktig intäkt.

Senaste lydelse 1976: 1083.

Prop. 1982/83:115 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för tid, varunder befattningshavaren kunnat fullgöra
tjänstgöringen utan att lämna den vanliga bostads- eller verksamhetsorten. Vid
sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv gäller, att såsom intäkt
upptages den del av terminslönen, som motsvarar sjötillägg eller uppbördsersättning,
i den mån densamma överstiger terminslön för befattningshavaren enligt 6 §
krigsavlöningsreglementet.

Den för terminslön medgivna skattefriheten har sin grund
däri, att sådan lön avsetts omfatta ersättning för samtliga de merkostnader,
som uppkommit för den skattskyldige genom att han för fullgörande av miUtär
tjänstgöring vistats utom den vanliga bostads-eller verksamhetsorten. I följd
härav må för tid, varunder terminslön utgått, nämnda merkostnader ej avföras
såsom utgift, åven om terminslönen icke förslår till deras bestridande.

Familjebidrag, vilket annorledes än säsom näringsbidrag
utgår tUl värnpliktig, räknas icke till skattepliktig intäkt. Näringsbidrag
utgör däremot skattepliktig intäkt och hänföres till den förvärvskälla bidraget
avser. Familjebidrag anses tillkomma den värnpliktige, även om bidraget utbetalas
liU annan person. Del förhållandel alt bidraget använts för bestridande av en
vid inkomsttaxeringen i och för sig avdragsgill utgift, t.ex. ränta eller
periodiskt understöd, skall icke föranleda, all avdrag vägras för utgiften i
fråga.

Vad ovan i första och fiärde Vad ovan i första och andra

styckena sägs skall äga motsvaran- styckena
sägs skall äga motsvaran

de tillämpning i fråga om annan per- de
tillämpning i fråga om annan per

sonal vid försvarsmakten som av- sonal vid
försvarsmakten som av

lönas enligt de för värnpUktiga gäl- lönas
enligl de för värnpliktiga gäl

lande gmnder, vapenfri IjänslepUk- lande
gmnder, vapenfri Ijänsteplik

tig, hemvämspersonal och annan lig,
hemvärnspersonal och annan

personal som frivilligt fuUgör ul- personal
som friviUigt fullgör ut

bildning för att nå eller bibehålla bildning
för all nä eller bibehålla

kompetens för placering inom total- kompelens
för placering inom total

försvaret, civilförsvarspliklig som försvarel,
civilförsvarspliklig som

inkallats tiU tjänstgöring enligt 12 § inkallats
lill tjänstgöring enligt 12 §

civUförsvarslagen och annan som civilförsvarslagen
f/96(? .7') och an-

avlönas enligt för värnpliktiga eller nan
som avlönas enligt för värnplik-

civilförsvarspliktiga gällande gmn- tiga
eller civilförsvarspliktiga gäl-

der. lande gmnder.

Prop. 1982/83:115

Denna
lag träder i kraft deii I juli 1983 och tUlämpas första gången vid 1984 års
taxering.

Äldre bestämmelser skaU
gälla i fråga om ersättningar som har utgått enligt vämpliktslagen (I941:967),
lägen (1966:413) om vapenfri tjänst eller civUförsvarslagen (1960:74) i deras
lydelse före den 1 juli 1983 samt i fråga om utbildningspremie som enligt
övergångsbestämmelserna till lagen (1983:00) om ändring i värnpliklslagen (1941:967)
utgår tiU värnpliktig efter den 30 juni 1983.

Prop.
1982/83:115 10

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1983-02-23

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och
statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, . \ndersson . Boström, Bodström, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellslröm, Thunborg

Föredragande: statsrådet Thunborg

Proposition om förbättrade förmåner åt värnpliktiga m. fl.

1 Inledning

Med slöd av regeringens bemyndigande den 26 november 1981
tUlkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet en kommitté (Fö
1982:01)' för atl utreda frågan om etl nytt förmånssystem för värnpliktiga m.
fl. under gmndulbUdning.

Kommillén, som antog namnen 1982 års
värnpliktsförmånskommitté (VFK 82), överiämnade i september 1982 betänkandet
(Ds Fö 1982:4) Förmåner till värnpliktiga m. fl. under gmndutbildning. En
sammanfattning av kommitténs betänkande bör fogas lill protokollet i detta
ärende som bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av
remissyttrandena bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 26 juni 1980
tillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet en särskUd utredare (Fö
1980:02) med uppdrag atl överväga och lämna förslag om vämpliktsförmåner m.m.
under beredskap och krig. Utredaren, som antog namnet
vämpliktsförmånsutredningen (VFU), överlämnade i febmari 1982 betänkandet (Ds
Fö 1982:1) Ersättningar lill personal i krigsorganisafionen. Utredningens
sammanfattning av sitt betänkande bör fogas lill protokoUet i detta ärende som
bilaga 3.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanslällning av
remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

' Riksdagsledamoten Lennart Brunander, tillika ordförande,
riksdagsledamoten Göran Allmér, kontoristen Lena Erixon, riksdagsledamoten Ralf
Lindström, ombudsmannen Lars Nicander och riksdagsledamoten Karl- Erik
Svartberg. Generaldirektören Alf Resare.

Prop. 1982/83:115 II

2 Allmän motivering

2.1
Värnpliktsförmåner under grundutbildning

2.1.1
Allmänt

Nuvarande
ordning

Enligl
värnpliklslagen (1941:967, omtryckt 1969:378, ändrad senast 1982:470) är varje
svensk man värnpUklig fr. o. m. del år han fyller 18 år t. o. m. del år han fyller
47 är. Värnplikten innebär skyldighet all tjänstgöra inom del mUilära försvaret
i både fred och krig. I fred utbildas den värnpliktige för krigsuppgiflen
genom gmndulbUdning och repetitionsulbildning. Gmndutbildningens längd
varierar frän 227 lill 540 dagar. Repefitionsutbildningen kan bestå av
krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar
och mobiliseringsövningar.

En
värnpliktig som finner del oförenligt med sin övertygelse atl bmka vapen kan
enligt lagen (1966:413, ändrad senast 1982:347) om vapenfri tjänst få tillstånd
alt fuUgöra vapenfri tjänst i stället för värnpliklsljänslgöring.
Tjänstgöringsfiden för en vapenfri ijänstepliktig är totalt 420 dagar och
delas, liksom värnpliktstjänstgöringen, in i gmndulbUdning och repetitionsulbildning.

När
en värnpliktig genomgår gmndutbildning och repetitionsulbildning får han
ekonomisk ersättning enligl ell särskilt förmånssystem. Syslemel omfattar också
de vapenfria tjänsteplikliga och de kvinnor som fullgör frivUlig miUtär
gmndulbUdning. Kostnaderna för förmånssystemet, exkl. kost och logi, beräknas
för budgetåret 1982/83 uppgå fiU ca 1075 milj. kr.

Förmånssystemet
är utformat så atl vissa ersättningar tillkommer alla värnpliktiga, medan andra
ersättningar är behovsprövade och endast ges fill värnpliktiga som på grund av
t.ex. sin familjesituation behöver elt särskUt ekonomiskt slöd under
vämpliktsutbildningen.

De
generella ersällningama regleras i värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008,
ändrad senast 1982:472). Bestämmelserna för de behovsprövade ersättningarna
återfinns i familjebidragslagen (1978:520, ändrad senast 1982:469).

Enligt
vämpliktsförmånsförordningen får en värnpliktig, när han genomgår
gmndutbildning, dagersättning och tiUägg tiU dagersättningen. När den
värapliklige rycker ul frän gmndutbildningen erhåller han ell ulryckningsbidrag.
För viss befälsutbildning betalas ocksä utbildningspremier.

För
varje kalendermånad med minsl sexton tjänslgöringsdagar får en värnpUktig under
sin gmndutbildning två fria resor liU och från den plats inom landei där han är
kyrkobokförd eller vistas sladigvarande. Fri resa medges även tUl annan plats
inom landei, om platsen kan nås med allmänna kommunikationsmedel. Vid viss
tjänstledighet är den värnpliktige också berätfigad lUl fri resa. Fömtom dessa
fria ledighetsresor har den

Prop. 1982/83:115 12

värnpliktige
möjlighel all för 10 kr. i obegränsad omfattning utnyttja allmänna tåg-, buss-
och bålförbinddser vart som helst i landei, de s. k. vpl 10-resorna.

En
värnpliktig som genomgår repetitionsulbildning får dagpenning. Dagpenningen är
lika stor som den värnpliktiges sjukpenning enligl den allmänna
sjukförsäkringen, dock lägst 40 kr. för dag. Dagpenningen betalas ut av
försäkringskassorna. Utöver dagpenningen utbetalas s.k. befallningspenning liU
värnpliktiga som tjänstgör som befäl.

Alla värnpliktiga har
under både gmnd- och repelifionsutbildningen rätt lill fri mat, fri
inkvartering, fri utrtistning och fri hälso- och sjukvård. De är vidare
ekonomiski skyddade vid skador under tjänstgöringen genom en särskild
lagstiftning som anknyter till lagen (1976: 380) om arbeisskadeförsäkring. De
är också gmpplivförsiikrade enligl i huvudsak samma gmnder som statens
arbetstagare. Om en värnpliktig avlider under tjänstgöringen; lämnas
begravningshjälp lill han:> dödsbo. Värnpliktiga som tjänstgör i speciella
befattningar som t.ex. dykare eller fallskärmshoppare erhåller särskilda
ersättningar.

En värnpliktig kan efter
behovsprövning få familjebidrag för atl klara sin försörjning under
ijänslgöringstiden. Familjebidrag, som också kan avse den värnpliktiges
närstående, finns i fem olika former, nämUgen familjepenning, bostadsbidrag,
flytlningsbidrag, näringsbidrag, och begravningsbidrag. Värnpliktiga som
fullgör repetitionsulbildning kan enbart få näringsbidrag.

Familjepenning
kan ulgå tUl värnpliktiga som har försörjningsansvar mot barn och hustm eller
sammanboende.

Bostadsbidrag
kan erhållas med högsl bostadskostnaden. Bidragets storlek beror på bostadens
mmsantal. familjens storiek och på vad som är all betrakta som normal hyra på
orten.

Ärenden
om familjebidrag handläggs av försvarets civilförvaltning och kommunemas
familjebidragsnämnder. Kommuner som betalar ul familjebidrag erhåller
statsbidrag med 95 % av utbetalade belopp.

Ytterligare
bestämmelser om förmåner och bidrag finns i förordningen (FFS 1979: 31) om
särskild ekonomisk hjälp till värnpliktiga. Denna hjälp betalas ut i form av
räntefria lån eller som bidrag lill värnplikfiga för all tillgodose uppkomna
särskilda behov spm inle har kunnat förutses och som inte kan tillgodoses på
annat sätt.

Kommittén

I
sitt betänkande redovisar kommittén inledningsvis nuvarande förhållanden
belräffande förmåner tiU värnpUktiga m.fl. under gmndutbildning samt resultatet
av en undersökning om de värnpliktigas sociala och ekonomiska situation som
har gjorts av ijverbefälhavaren och statistiska centralbyrån.

Kommittén
behandlar därefter de allmänna fömtsättningarna vid ul-

Prop. 1982/83:115 13

formningen
av ett förmånssystem. Kommittén konstaterar att etl syslem med vämphktslön eUer
elt system med ersätlning som bygger på den värnpliktiges sjukpenning har
diskuterats i andra sammanhang. Båda dessa lösningar syftar tUl att de
vämpliktiga i så slor utsträckning som möjligl skall kunna leva på samma
ekonomiska nivå som före inryckningen. Kommittén anser att kostnadsskäl talar
mot införandet av dessa system. I stället för att fuUt ut kompensera den
värnpliktige för det inkomstbortfall som drabbar honom under gmndutbUdningen
får man nöja sig med att hitta en lösning som garanterar den värnpliktige och
hans anhöriga en ekonomisk ocb social gmndtrygghet.

Kommittén
pekar i detta sammanhang på bestämmelserna om kommunalt försörjningsansvar i
socialtjänstlagen (1980:620) som ger den enskUde rätt till bistånd enligt denna
lag, oavsett om han är värnpliktig eller inte, om hans behov inte kan
liUgodoses på annat sätt.

Kommittén
redogör vidare för den nuvarande fördelningen av ansvar meUan stat och kommun
när det gäller de värnpliktigas förmåner och för bakgmnden tUl denna
ansvarsfördelning. Belräffande den framtida ansvarsfördelningen tar kommittén
avstånd från elt allernativ som innebär att staten svarar för förmåner till den
värnpliktige och kommunen för förmåner tiU hans familj, framför allt på gmnd av
att socialbidraget då skuHe ersätta befintliga bidrag, vilket torde innebära en
utveckling i strid med de långsiktiga strävandena i svensk socialpolifik. Valet
mellan övriga alternativ (nuläget eller ett alternativ där staten blir helt
ansvarig för kostnadema) måste enligt kommittén bli avhängigl av hur
administrationen för beslut om och utbetalning av familjebidrag organiseras.

Kommitténs
slutsats blir att det nuvarande systemels huvudprinciper är lämpliga. Inom
ramen för detta system föreslår kommittén vissa förändringar.

Remissinstanserna

De
flesta av remissinstansema ställer sig posifiva lUl kommilténs förslag att
nuvarande förmånssystem i stort sett behålls. Några remissinslanser, bl.a
överbefälhavaren. Centralorganisationen SACO/SR, Centerns ungdomsförbund,
Folkpartiets ungdomsförbund, värnpliktiga arbetsgmppen och vapenfria
arbetsgmppen, anser dOck atl etl syslem med lön lill de vämpliktiga bör
utredas.

Socialstyrelsen
delar kommitténs uppfattning all kommunen enligl socialtjänstlagen har det
yttersta ansvaret för alt de som vistas i kommunen får det stöd som de behöver,
men anser att detta ansvar inte fär innebära någon inskränkning i det ansvar
som vilar på andra huvudmän.

Överväganden

Fullgörandet
av värnpliktstjänstgöring eller motsvarande plikttjänstgöring innebär med
nödvändighet uppoffringar för den enskilde och hans

Prop.
1982/83:115 14

familj.
Etl gmndläggande krav på ett förmånssystem är dock atl den tjänslepliktige och
hans anhöriga kan leva under rimliga ekonomiska förhållanden i samband med
tjänstgöringen. SkiUnadema mellan olika tjänsle-pliktigas sociala och
ekonomiska förhållanden är stora. F.n. utgår till vämpliktiga dels generella
förmåner, som regleras huvudsakligen i värnpliktsförmånsförordningen, dels
selekfiva, dvs. behovsprövade förmåner, som regleras i familjebidragslagen. Del
nuvarande förmånssystemet har från vissa håll påståtts bygga på gamla regler
som bar kompletterats och blivit svåröverskådliga. Systemet har också ansetts
dels vara komplicerat och krångligt, dels medföra att administrationen blivit
alltför byråkratisk. Vidare har man ansett att familjetiidragssyslemel medfört
alt kommunerna har kunnat uppfatta sig vara befriade från sitt gmndläggande
sociala ansvar för de tjänsteplikliga och deras familjer.

I
likhet med de flesta remissinstanser ansluter jag mig liU kommilténs förslag
att nuvarande förmånsregler i princip bör behållas. Enligl min mening skulle
ell system med värnpliktslön, som vissa remissinslanser förespråkar, bli aUlför
dyrbart. Det är troligt alt ett sådant system också skulle behöva kompletteras
med behovsprövade bidrag.

Kommittén
bar bl. a. anfört alt den kritik som i vissa fall har riktats mot systemet inte
är riktig. Jag dehr helt kommitténs uppfattning på den punkten. De principer
som lidig:ire har lagts fast bygger på schabloner, normerad behovsprövning och
enhelsbelopp. Den administrafion som finns bygger på enkla normer och fungerar
väl. I likhet med kommittén förordarjag dock att vissa förbättringar vidtas
inom ramen för det nuvarande systemet.

Efter
samråd med chefen för socialdepartementet vill jag understryka atl jag delar
kommitténs uppfattninj; atl en Ijänstepliktig inle kan förvägras bistånd enligl
socialtjänstlagen enbart av det skälet atl han är inkallad lill vämpliktsljänstgöring.

I
det följande kommer jag all mera i detalj ta upp enskilda frägor och förslag
från kommittén och atl redogöra för mina förslag i frågorna.

2.1.2
Generella förmåner

Dagersättning,
tillägg till dagersättningen, utbildningspremier Nuvarande ordning

Enligl
vämpliktsförmånsförordningen får en värnpUklig, när han genomgår
gmndulbUdning, dagersättning med 18 kr. per dag l.o.m. 230 dagars tjänstgöring.
Därefter får han 15 kr. per dag i tillägg till dagersättningen t. o. m. 300
dagars tjänstgöring. För tjänstgöring utöver 300 dagar ulgör tillägget 30 kr.
En vämpliklig s;om med godkänt betyg har genomgått utbildning till mUilär
befattning fiir kompanibefäl får en utbildningspremie på 5000 kr. Vissa andra
gmpper kan också få ulbildningspremier.

Prop. 1982/83:115 15

Kommittén

Kommittén
framhåller att en dagersättning på 30 kr. som värnpliktsrörelsen förespråkar
är rimlig som målsättning men alt detta mål av stalsfinansiella skäl bara kan
nås genom etappvisa höjningar. Kommillén föreslår därför alt dagersättningen
höjs med 2 kr. per år räknat i fasl prisläge under de fyra närmaste budgetåren.
I en reservation förordar de socialdemokratiska ledamöterna i kommittén alt
dagersättningen höjs mera och föreslår för budgetåret 1983/84 en höjning med 3
kr. jämte priskompensalion.

Kommittén
föreslår vidare alt utbildningspremiema slopas. I stället bör elt nytt tillägg
till dagersättningen införas. Tillägget föreslås utgå med 45 kr. efter den
360:e ijänslgöringsdagen.

Remissinstansema

Flertalet
remissinstanser lämnar kommilténs förslag i denna del ulan erinran. Några
remissinslanser har dock vissa invändningar. Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Kommunistisk
ungdom, vämpliktiga arbetsgmppen och Lantbmkarnas riksförbund (LRF) ställer sig
bakom den socialdemokratiska reservationen. Socialstyrelsen,
Socialdemokratiska ungdomsförbundet och Cen-tems ungdomsförbund anser att
dagersättningen genast bör höjas till 30 kr. Vissa av remissinstansema anser
atl trettiokronorsmålet bör nås snabbare men godtar reservantemas förslag som
en första etapp. Försvarets personalvårdsnämnd avslyrker kommitténs förslag
lUl automatisk priskompensation av dagersättningen. Chefen för armén, chefen
för flygvapnet och Moderata ungdomsförbundet avstyrker förslagel atl ta bort
utbildningspremiema.

Överväganden

Dagersättningen
har under de senasie fyra åren höjts med 1 kr. varje är. Della motsvarar en
årlig höjning med 6 - 7%. Eftersom prisökningama under samma period har varit
högre, har de ijänslepUkligas dagersättning fortlöpande urholkals. Jag delar
därför kommitténs uppfattning all dagersättningen etappvis bör höjas till 30
kr. I likhet med försvarels personalvårdsnämnd kan jag däremot inte stödja
kommitténs förslag atl dagersättningen automatiskt skall priskompenseras. Del
måste anses vara en styrka i förmånssystemet atl riksdagen varje är har
möjlighel alt la ställning till vilka förmäner i systemet som bör förbättras.
Ekonomiskt utrymme för en angelägen men kostsam reform kan därigenom uppslå, eftersom
andra förmåner inte automatiskt tar i anspråk en ökande del av de medel som kan
avsättas tiU värnpliktsförmåner. Jag är f. n. inle beredd alt ange någon
bestämd tidsplan för när tretliokronorsmälet skall nås. Jag förordar emellertid
för budgetåret 1983/84 atl dagersättningen höjs med 4 kr., dvs. från 18 kr.
liU22kr. per dag.

Prop. 1982/83:115 16

Genom
1975 års riksdagsbeslut om värnpliktsförmåner (prop- 1975:37, FöU 18, rskr 195)
lades fast att ersätiningen fill de tjänstepUktiga under gmndutbUdningen i
princip skaU grundas på tjänstgöringens längd, Den dittiUsvarande kopplingen
mellan lön och grad sjopades Ukspm huvuddelen av de då existerande
tjänstgöriings- och utbildningpremierna. I §tället infördes tilläggen tUl
dagersättningen. För frivillig utbildning tiU värnpliktig officer
(kpmpanibefal) och reser/officer behölls prentjerna av rekryte-ringsskäl,

I likhet med flertalet
remissinstanser, däribland chefen för marinen, försvaret? civUförvallning, LO
och Slockholms komtnun dlar jag kommilténs uppfattning atl utbildningspremiema
bör slopas. Redan när den obligatoriska uttagningen tUl
kompanibefalsvämpUktiga infördes uttryckte den dåvarande chefen för
försvarsdepcirtementel tveksamhet till att ge premier vid en obligatorisk
ulbUdning. Av de ca 2700 värnpliktiga som har en betydligt längre
tjänstgöringstid än flertalet vämpliktiga får cft en tredjedel inte någon
premie. Av dem som får en utbildniiigspfernie är fler än tre fjärdedelar numera
tvångsutlagna till denna utbildning, Mot bakgmnd av den fastlagda principen om
atl ersättningen skall grundas på tjänstgöringstidens längd samt det
förhållandet atl det finns andra kategorier av Ijänstepliktiga som har ungefär
lika lång tjänstgöringstid men som inte får några premier bör av rättviseskäl i
stället elt ytterligare tillägg tiU dagersättningen utgå efter 360 dagars
tjänstgöring. Tillägget bör doek vara större än det som kommittén föreslår. Jag
förordar därför alt tillägget efter 360 dagars tjänstgöring skall vara 60 kr.
per dag. Dagersättningen och tilläggen skulle alltså vid genomförande av mitt
förslag bli 22 kr, t. p, m, 230;e tjänstgöringsdagen, 37 kr. mellan 23I:a och
300:e tjänstgöringsdagama, 52 kr. mellan 30I:a och 360:e tjänstgöringsdagarna
och 82 kr. fr.o.m. 36I:a tjänstgöringsdagen.

Utbildning
tiU reservofficer är helt igenom friviUig vid samtliga vapenslag. Premierna
för sådan utbUdning bör av rekryleringsskäl alltjämt beslå.

Vissa
särskilda ersättningar Nuvarande ordning

Enligl
12 § vämpliktsförmånsförordningen kan värnpliktiga erhålla särskild ersättning
för sjötjänstgöring, dykeriarbete, flygtjänstgöring och faU-skärmsljänst enligt
bestämmelser som regeringen meddelar särskilt. Sådana bestämmelser har
regeringen meddelat i beslut den 30 juni 1967 med bestämmelser om särskilda ersättningar
liU värnpUktiga vid sjötjänstgöring och i förordningen (FFS 1977:41, ändrad
senast FFS 1982:9) om särskild ersättning liU värnpliktiga under
flygtjänslgöring och fallskärmstjänsl. Under sjöijänslgöring kan enligl nämnda
bestämmelser ulgå ell belopp som varierar från 3 fill 35 kr. per dygn.
DykningsliUägg ulgår med meUan 90 öre och 8:10 kr. per period om sex minuter
beroende på vilket djup dykningen har bedrivits. Vid flygtjänstgöring ulgår
flygliUägg med 1140 - 1 260 kr.

Prop.
1982/83:115 17

per
månad. Vissa flygaspiranler har ell flygelevtiUägg med 540 kr. i månaden.
FlygrisktiUägg utgår tUl värnpliktig, som inte har flygliUägg, under
flygningmed 20 kr. för dag. TUl värnplikfig som deltar i Iräningshopp från tom
eller utför fallskärmshopp utgår hoppfillägg med 600 kr. i månaden. Vissa av
tilläggen ulgör beskattningsbar inkomst.

Av förordningen (FFS
1982:3) om mässpengar för vissa värnpliktiga framgår att mässpengar under vissa
fömtsättningar kan utgå i stället för fri förplägnad. Mässpengar skall beräknas
enligt de beslämmelser som enligl kollektivavtal gäller för tjänstemän.
Mässpengar ulgår med ell belopp per dag som motsvarar värdet av en
skeppsportion och etl fasl fillägg om 9 eller 12 kr. beroende på typ av mäss.
När skeppsportion utspisas skall mässpengama minskas med skeppsportionsprisel.

Kommittén

Enligt
kommilténs mening är de särskilda ersällningama all betrakta som risklillägg.
Kommillén anser att det inle är möjligl all gradera olika slag av risker och
påpekar att de flesta skadorna bland värnpliktiga inträffar i samband med
fysisk träning och olyckor med fordon. Kommittén framhåUer att riskfyllda
verksamheter bör göras så säkra som möjUgt genom säkerhetsföreskrifter,
skyddsanordningar m. m. Om en olycka trots allt skulle inträffa och skada
uppstå, bör staten, liksom f. n., lillhandahåUa ell fillfredsställande
ekonomiskt skydd.

Kommittén
framhåller att systemet med mässpengar synes ha motiverats av jämförelser med
de ansläUdas avlalsreglerade förmåner. Syftet med mässpengama var urspmngligen
atl möjliggöra mathållning i den egna mässen m.m., medan syftet numera enligl
kommittén torde vara alt förslärka skeppsportionen. Vidare kan enligl vad
kommittén har erfarit mässpengarna användas till representation, anskaffning
av inventarier fill mässen o.d. Kommittén föreslår mot denna bakgmnd att de
särskilda ersällningama och mässpengarna lill vämpliktiga slopas.

Remissinstansema

Försvarets
civilförvaltning, försvarels rafionaUseringsinslitul, kammarrätten i Göteborg,
Stockholms kommun, LO och Sveriges socialdemokrafiska ungdomsförbund delar
kommitténs uppfattning att de särskilda ersällningama bör slopas. Chefen för
marinen hävdar all sjötilläggen skall ses som obekvämlighets- och
ansvarstillägg och därför bör bestå. Chefen för flygvapnet anför atl
flyglilläggen är en del av löneförmånerna och utgör kompensation för en
krävande kvalificerad utbUdning och av rekryteringsskäl bör behållas.

Försvarels
civilförvaltning, kammarrätten i Göteborg, Slockholms kommun och LO delar
kommitténs uppfattning atl mässpengarna liU vämpliktiga kan tas bort. Chefen
för marinen föreslår alt mässpengama begränsas till alt endast ulgå för
kompanibefalsvärnpliktiga. 2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 115

Prop.
1982/83:115 18

Överväganden

För
min del anser jag att del skulle medföra betydande adminislrativa förenklingar
om de särskilda ersättningarna och mässpengarna avskaffades. De medel som
därigenom sparas kan bidra till all möjliggöra angeläg-,na reformer och
förbättringar i förmånssystemet. Det finns såvitt jag kan se inte heller någol
skäl att från rekryleringssynpunkl behålla dessa ersättningar. Med hänsyn lill
alt del kan finnas andra typer av ijänslgöring som i och för sig också skulle
kunna motivera en fiUäggsförmån eller särskild ersätlning talar ocksä
rättviseskäl för alt de särskilda ersättningarna las bort. I fråga om
mässpengarna kan jag i likhet med kommillén inte anse dessa utgöra en egenfiig
värnpliktsförmän. Jag förordar därför all de särskilda ersättningarna och
mässpengarna lill värnpliktiga slopas.

Förplägnadsersåttning,
inkvarteringsersättning, beklädnadsersåttning Nuvarande ordning

Enligt
30 § värnpliktsförmånsförordningen får en värnpliktig förplägnadsersåttning i
stället för fri förplägnad när han har lillständ all själv svara för sin
mathållning samt när han i samband med tjänsfiedighet eUer sjukdom inte
befinner sig vid förbandet. F. n. uppgår ersättningen fill 15 kr. per dag.

Enligt
31 § värnpliktsförmånsförordningen kan en vämpliklig få
inkvar-leringsersältning i stället för fri inkvartering enligt bestämmelser som
regeringen meddelar särskill. Regeringen har genom beslul den 30 september
1960 (ändrat den 18 december 1965) meddelat sådana bestämmelser. Om den
värnpliktige inte bor i egen bostad, kan förbandschef enligt dessa bestämmelser
under vissa fömtsättningar hyra en bostad ål honom för högsl 300 kr. i månaden.
Om den värnpliktige utnyttjar sin egen bostad, ulgår etl månatligt hyresbidrag
med 50 kr. under förulsällning all han inte uppbär bostadsbidrag enligt
familjebidragslagen. När en värnpliktig har medgetts förläggning utanför
kasernområdel, utbetalas ersättning för resa mellan bostaden och
ijänslgöringsplalsen, om avståndet däremellan överstiger tre kilometer.

Vämpliktiga
som har tillstånd all i tjänsten begagna egna persedlar erhåller
beklädnadsersätlning enligl 32 § värnpliktsförmånsförordningen. Ersättningen
utgår med 2:70 kr. per dag.

Kommillén

Kommillén
har funnit all 15 kr. inle läcker livsmedelskostnaderna för en dag och föreslär
atl förplägnadsersällningen höjs lill 25 kr. Vidare föreslär kommittén atl
beloppsgränsen 300 kr. för hyra av bostad utom kasernområdel slopas samt atl
hyresbidraget höjs lill 100 kr. i månaden och utgår oavsett om bostadsbidrag
utgår £;Uer ej. Enligt förslagel bör vidare beklädnadsersättningen räknas upp
och bestämmas tiU ell månadsbelopp.

Prop. 1982/83:115 19

Remissinstanserna

I
den mån remissinstansema har yttrat sig i denna del har flertalet inte haft
någol all erinra mol utredningens förslag. I fråga om förplägnadsersällningen
har arbetsmarknadsstyrelsen och värnpliktiga arbetsgruppen föreslagit en
ytterligare höjning.

Överväganden

Jag
delar kommitténs uppfattning om atl de här nämnda ersättningarna bör höjas. Jag
anser dock atl höjningen av förplägnadsersällningen av statsfinansiella skäl
bör begränsas till hälften av vad kommillén har föreslagit. Det ankommer pä
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att närmare bestämma
ersättningamas storlek. I motsats lill kommittén anser jag inte att hyresbidrag
skall utgå om den tjänslepliktige har bostadsbidrag.

Utryckningsbidrag,
kontant arbetsmarknadsstöd Nuvarande ordning

Enligt
15 § vämpliktsförmånsförordningen erhåller en värnpliktig 1500 kr. i
utryckningsbidrag dä han rycker ul från tjänstgöringen, om tjänstgöringen varit
minsl 180 dagar. Ulryckningsbidrag ulgår endasi en gäng lill varje värnpliktig.

Enligl
6§ lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd föreligger rätt fill
ekonomiski slöd om den arbetslöse, under en ramlid av tolv månader omedelbart
före det arbetslösheten började, har utfört förvärvsarbete i minst fem
månader. I 7 § sägs atl viss annan verksamhet bl. a. värnpliktstjänstgöring
jämsläUs med förvärvsarbete, dock högsl två månader.

Kommillén

Kommillén
framhåller bl.a. atl ulryckningsbidragel inle har höjts sedan år 1979 och
föreslår att bidraget höjs med 500 kr. fiU 2000 kr. fr.o.m budgetåret 1985/86.

Kommittén
anför vidare atl vämpUklsrörelsen har krävt all värnpliktstjänstgöring skall
jämställas med fem månaders förvärvsarbete i kvalifika-tionshänseende för
kontant arbetsmarknadsstöd. Kommillén vUl därför peka pä behovel av atl frågan
las upp till behandling snarast i lämpligl sammanhang.

Remissinstansema

Några
remissinstanser, däribland försvarets civilförvaltning, kammarrätten i
Göteborg och Moderata ungdomsförbundet, instämmer i kommitténs förslag till
höjning av ulryckningsbidragel. Socialstyrelsen, Kommunistisk ungdom,
värnpUktiga arbetsgmppen och vapenfria arbetsgruppen anser att
ulryckningsbidragel bör höjas redan nu. Socialstyrelsen, SACO/SR, LO,
vämpliktiga arbetsgruppen och vapenfria arbetsgruppen

Prop. 1982/83:115 20

delar
kommitténs uppfattning i fråga om en översyn av del kontanta
arbetsmarknadsstödet.

Överväganden

Jag
har i del föregående förordat en avsevärd uppräkning av dagersättningen. Del
innebär all jag har prioriterat ersättningar under utbildningen före en höjning
av ersättningen vid dess avslutande. Någol utrymme för all också höja
utryckningsbidraget finns således inte. Denna fräga får tas upp i del årliga
budgetarbetet. Med hänsyn lill all frägan om del kontanta arbetsmarknadsstödet
inte kan ses isolerat anser jag, efter samråd med arbetsmarknadsministern, all
den bör tas upp i annat sammanhang.

Reseförmåner
Nuvarande ordning

De
ijänsieplikligas reseförmåner regleras i huvudsak i 17-26§§ värnpliktsförmånsförordningen.
Den tjänslepliktige har räll lill fri in- och utryckningsresa tiU och från
ijänslgöringsplalsen från resp. till den plats han är kyrkobokförd eUer vistas
sladigvarande eUer från resp. lill annan plats som kan nås med allmänt
kommunikationsmedel. Vid tjänsteresa och vid tjänsfiedighet för enskild
angelägenhet av vikl får den Ijänsleplikfige fri resa. Under gmndutbildningen
har den tjänslepliktige två fria ledighelsre-sor per månad lUl och från den
plats inom landet där han är kyrkobokförd eller vistas stadigvarande eller
annan plats som kan nås med allmänna kommunikationsmedel. Fria resor kan i
vissa fall bytas ut mol lokala månadskort eller liknande. Flyg får användas vid
ulryckningsresa och för ledighetsresa liU och frän Golland och då avståndet
överstiger 800 kUome-ler. I undantagsfall kan flyg, enligt förbandschefens
bestämmande, fä användas då avståndet är kortare än 800 kilometer, dock minsl
500 kilometer. Utöver dessa resor har den tjänslepliktige möjlighel till
subventionerade resor. Dessa består av s.k. vpl 10-resor och abonnerade
bussresor. Vpl 10-resor innebär all den tjänslepliktige i obegränsad omfattning
får resa med aUmänt kommunikationsmedel, dock inle flyg, för endast 10 kr. vart
som helst inom landet. Den Ijänstepliklige har också under vissa speciella
förhållanden möjlighet all få ersättning för resor utom landei.

Kommittén

Kommittén
har övervägt olika lösningar för att åstadkomma förbättringar i det nuvarande
resesystemet. Kommittén framhåller atl administrationen kring vpl 10-resorna
är dyrbar och all varje form av samordning lill ell enda resesyslem skulle
medföra adminislrativa vinsler. Kommittén föreslår därför att syslemel med vpl
10-resorna slopas och ersätts med ytterligare fria resor. En fri ledighetsresa
per vecka innebär enligt kommUtén alt den värnpliktige kan la sig hem sä ofta
del är möjligl med hänsyn lill tjänstens krav på närvaro vid förbandet och
avståndet mellan tjänslgö-

Prop. 1982/83:115 21

ringsorten
och hemorten. Kommittén fömtsätter därvid att det finns möjlighet all byta
fria resor mot t. ex. lokala månadskort.

Kommittén framhåller dock
alt begränsningar måste vidtas i rätten all använda flyg vid fria resor med
hänsyn tiU kostnaderna och tiUgänglig flygkapacilel. Kommittén föreslår därför
atl den ijänstepliklige endast får rätt lill flygresor i den omfattning som nu
gäller, vilket skuUe innebära atl flyg får användas vid varannan resa, om
fömtsättningarna för flygresa i övrigt är uppfyUda.

Kommittén har också tagit
upp frägan om fria resor skall kunna sparas eller tas ut i förväg på del sätt
som nu gäller. Eftersom en fri ledighetsresa medges varje vecka, bör
möjligheten att spara resor eller att la ut resor i förskott avskaffas.
Kommittén anser dock atl en eller två fria ledighelsre-sor bör kunna få
överlåtas på anhörig för all ge möjlighel lill besök på förbandsorten.

Kommittén finner det
vidare nödvändigt att begränsa de höga kostnadema för flygresor. Enligl
kommitténs mening bör den avståndsgräns som f. n. tUlämpas för rätlen lUl
flygresa alltjämt gäUa, men rätlen lUl flygresa får inle vara oviUkorUg, om
resan utan alltför stora olägenheter för den tjänslepliktige hade kunnat
företas med annat och billigare färdmedel. Den tjänsteplikfiges olägenheter bör
därvid inte mätas enbart i tid. Vikfigare är enligt utredningen frågan om hur
länge den tjänslepliktige kan vistas på hemorten, eller om exempelvis sovvagn
kan nyttjas. Man bör vidare pröva om kostnadsmedvetandet vid förbanden kan ökas
genom alt dessa faktureras de verkliga kostnadema för varje resa.

Kommittén
pekar också på atl den uppdelning av ansvaret mellan över-befålhavaren och
försvarels civUförvallning som finns för de Ijänsteplikfi-gas resor är mindre
lycklig och att möjligheterna för en myndighet alt ha det sammanhållande
ansvaret för resorna bör prövas.

Remissinstansema

Flertalet
av remissinstanserna tUlstyrker kommitténs förslag alt ersätta vpl 10-resorna
med en fri ledighelsresa i veckan. Moderata ungdomsförbundet anser att vpl
10-resoma kan slopas ulan alt ersättas med flera fria resor. AMS, Folkpartiels
ungdomsförbund. Kommunistisk ungdom, vämpliktiga arbetsgmppen och vapenfria
arbetsgmppen anser all fria ledighetsresor skall kunna sparas eUer tas ut i
förskott. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund förordar all den
Ijänstepliklige, förutom en fri resa i veckan, också får resa som med nuvarande
vpl 10-resesystem men tUl ett pris av 30 kr. per tur och returresa.
Socialstyrelsen, Cenlems ungdomförbund. Kommunistisk ungdom och vämpliktiga arbetsgmppen
föreslår elt system med frikort.

Överväganden

Reseförmånerna
för de tjänstepliktiga utgör en stor andel av de sammanlagda kostnaderna för
värnpliklsförmånerna. Enligt min mening är det

Prop.
1982/83:115 22

mycket angeläget atl de tjänsteplikliga får möjligheter
alt besöka hemmet under helger och övningsuppehåU. Förmånssystemet har också
utformats för att möjliggöra delta. Det har dock visat sig alt de
tjänstepliktiga trots delta har stora kostnader för sina resor. I likhet med
kommittén och de- flesta remissinstansema anser jag; alt en samordning av
resorna tiU ett enda resesyslem kan ge adminislrativa vinster. Som kommittén
har föreslagit bör vpl 10-resoma slopas och ersättas med ytterligare fria
resor. Del bör som f.n. vara möjligl att byta ut fria resor mot lokala eller
regionala mänadskort eller motsvarande färdhandlingar. Genom en smidig anpassning
av reglerna för resornas ulnylljande bör den Ijänstepliklige fa möjlighet alt
resa hem under sin frilid, även om möjlighetema all spara resor eller att la ut
dem i förskott avskaffas i enlighet med kommilténs förslag. Däremot finner jag
inle någon anledning fiUstyrka att fri resa skaU kunna överlåtas liU den
tjänsteplikfiges anhöriga.

Jag vUl i detta sammanhang påpeka att vpl 10-resorna f. n.
även utgår tUl vämpliktiga under repetifionsutbUdning och civitförsvarspUkliga.
Enligt vad jag har inhämtat har dock utnyttjandet av sådana resor under
repeli-tionsövningar m.m. varit lägl, beroende bl.a. på de
kortartjänslgöringsti-dema och tjänstgöringsförhållandena i övrigt. Mot denna
bakgmnd och med hänsyn till att den ekonomiska situationen normall torde vara
bättre för dessa kategorier än för värnpliktiga under gmndutbildning bör vpl
10-resorna slopas även för vämpliktiga under repetitionsulbildning. I sammanhanget
bör också nämnas att dagpenningsyslemet för vämpliktiga under
repetifionsutbUdning numera ger dessa en helt annan ekonomisk situation än de
hade när vpl 10-resoma infördes.

De som tjänstgör under längre tid än 60 dagar bör dock
liksom f. n. få utnyttja en fri resa.

Jag delar kommitténs uppfattning atl kostnadema för
flygresor måste begränsas. Jag förordar därför i likhet med kommillén alt de
verkliga kostnadema för flygresorna bör faktureras förbanden. Vidare bör
undersökas om del inte är möjligt all belasta förbanden med samtliga kostnader
för de värnpliktigas resor.

2.1.3. Behovsprövade förmåner

Familjepenning Nuvarande ordning

Familjepenning kan utgå lill ijänstepliktiga som har
försörjningsansvar mol barn och hustm eller sammanboende. Familjepenningen är
f.n. för barn högst 630 kr. för månad och för hustru högst 1440.kr. för månad.

Kommittén

Kommittén konstaterar med slöd av tidigare undersökningar
atl gifta eller sammanboende tjänslepliktiiga som har barn har den lägsta
disponibla

Prop.
1982/83:115 23

inkomsten
per famUjemedlem. Kommittén föreslår alt en förbättring för denna gmpp bör
åstadkommas genom att familjepenningen fill bam höjs så atl den uppgår fiU
halva beloppet av familjepenningen fiU hustm (motsvarande). Kommittén anser
vidare alt socialbidragsnormen för Slockholms kommun är en lämplig utgångspunkt
för familjepenningens nivå.

Remissinstansema

De
remissinstanser som har behandlat förslagel om familjepenning har samtliga
lUlslyrkl kommilténs förslag. Kammarrätten i Göteborg har särskUt underslmkit
vikten av atl gmppen gifta eUer sammanboende tjänsteplikliga som har barn bUr
liUgodosedda.

Överväganden

Jag
delar kommitténs uppfattning i fråga om familjepenningen till barn, dvs. alt
den bör utgöra halva beloppet av familjepenningen liU hustm (motsvarande). Jag
förordar all famUjepenningen fill hustru eller sammanboende höjs med 60 kr.
för månad. Genom dessa förändringar kommer familjepenningen fill hustm eller
sammanboende all bli högsl 1500 kr. för månad och familjepenningen liU barn
högst 750 kr. för månad.

Bostadsbidrag
Nuvarande ordning

Bostadsbidrag
ulgår för kostnad för bostad i vilken Ijänstepliktig bor ensam eller tUlsammans
med maka och barn. Också andra boendeformer kan berättiga fill bostadsbidrag,
om särskUda skäl föreligger. Bostadsbidraget beräknas lill högsl
bostadskostnaden eUer vid boende i "annat fall" lUl den
tjänsleplikliges andel av bostadskostnaden. Endast om det finns särskilda skäl
får en högre bostadskostnad än vad som motsvarar normal hyra på orten för en i
familjebidragslagen angiven lägenhelsstorlek läggas fill grund för beräkning av
bostadsbidraget. F. n. gäller lägenhetsstorieken tre mm och kök i fråga om
bostadsbidraget lill en Ijänstepliktig med maka och barn, två rum och kök för
Ijänslepliklig med maka och ell mm och kök för ensamslående Ijänslepliklig.
Enligl de avräkningsregler som gäller för reducering av bostadsbidraget pä
grund av makas eller barns inkomster skall dock minsl hälften av den
boendekostnad som ligger tiU gmnd för beräkningen av bostadsbidraget ulgå lill
den tjänslepliktige.

En
ensamslående Ijänslepliklig som har bostadsbidrag kan enligt nuvarande regler
inle få ersättning för andra kostnader som normall uppslår i samband med egel
hushåll, t.ex. kostnader för hushållsel, telefonabonnemang och hemförsäkring.
För andra tjänsteplikliga kan sådana kringkosl-nader till boendel bli täckta
genom familjepenningen.

Kommillén

Kommillén
har ansett att del finns behov av atl justera bostadsstödet lill de
Ijänstepliktiga.

Prop.
1982/83:115 24

Kommittén
föreslår atl med begreppet normal hyra skall avses hyreskostnader i
nyproducerade lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag (motsvarande). På så
säll kan en ijänstepliktig som bor i en enligl bestämmelsema för stor men
biUig lägenhet få hela sin bostadskostnad täckt om hans lägenhet inte har högre
hyra än en nyproducerad lägenhet om ett rum och kök.

F. n. läggs den fakfiska
bostadskostnaden tiU gmnd för beräkningen av bostadsbidrag. Bidragen begränsas
sedan när det sammanlagda behovel av familjebidrag (famUjepenning och
bostadsbidrag) beräknas. Detta kan enligl kommUtén leda tUl all familjer, som
i princip har rätt lill lika stora bidrag, behandlas olika. En begränsning av
familjebidragen först vid bestämmandel av utgående bidrag äi- således enligl
kommitténs mening inle tillfyllest. En anpassning av tUlämpningen lill den
nuvarande lydelsen i lagen, dvs. att tiU grund för bostadsbidraget får läggas
högst de enligl lagen särskUt angivna lägenhelsslorlekarna, innebär en
försämring i bidragshänseende för vissa gmpper. Kommittén har därför funnU det
mofiverat all föreslå en något högre nivä pä utgående bostadsbidrag än vad
familjebidragslagen f. n. anger. Förslagel innebär atl lill grund för
beräkningen av .bostadsbidrag skall, om inle särskilda skäl föreligger, läggas
normal hyra för en lägenhet om fyra mm och kök för den som bor tillsammans med
maka och barn, för en lägenhet om tre mm och kök för den som bor tiUsammans med
maka och för en lägenhet om ett mm och kök i övriga fall.

Kommittén
anser vidare all delad vårdnad av barn eller umgängesräll av viss omfattning
med bam bör vara ell sådant särskill skäl som kan innebära att högre
bostadsbidrag kan utgå fill den fiänstepliktige.

Kommittén
föreslår också att makas synneriiga höga inkomsler skall kunna påverka
bostadsbidraget, dvs. att 1 § i familjebidragslagen skall vara fiUämplig. Denna
paragraf ger beslutande myndighet möjlighet att bestämma alt bidrag inte skall
ulgå, om det är uppenbart alt bidraget inte behövs.

Kommittén
pekar på att bidrag enfigt förordningen (FFS 1979:31) om särskild ekonomisk
hjälp till värnpliktiga i praktiken har utnyttjats för att betala elräkningar,
hemförsäkringar etc. för ensamslående Ijänstepliktiga som bara har
bostadsbidrag men inle kan få familjebidrag. Eftersom den formella gmnden
saknas för all tillämpa förordningen på detta sätt, föreslär kommittén atl elt
fillägg till bostadsbidraget införs lill ensamboende tjänsteplikliga. Tillägget
föreslås ulgå med högsl 60 kr. för månad.

Remissinslanserna

Försvarets
civilförvaUning biträder kommitténs förslag när del gäller bostadsstödet lUl
tjänsteplikliga. Civilförvaltningen anser att del är viktigt att begreppet
normal hyra definieras, eftersom man har upplevt aft de olika kommunernas
familjebidragsnämnder, som i första hand administrerar familjebidragen, tolkar
begreppet normal hyra på olika sätt. Överbefälhavaren framhåller atl arbetet
inom personalvårdsdelaljerna vid förbanden

Prop. 1982/83:115 25

underlättas,
om man inför ell tillägg till bostadsbidraget enligl kommitténs förslag. Då kan
enligl överbefälhavaren den särskilda ekonomiska hjälpen i framliden tiUämpas
enligt de urspmngliga tankarna, nämligen för bidrag lill plötsliga och
oförutsedda ekonomiska utgifter för de tjänsteplikliga. Liknande synpunkter framförs
av försvarels civilförvaltning.

Riksrevisionsverkel
avslyrker all en ny bidragsform införs med motiveringen all detta skulle
ytterligare fördyra och komplicera förmånssystemets administration.
Riksrevisionsverkel hävdar all kringkoslnader för boendet bör läckas av den
tjänsleplikliges dagersättning.

Överväganden

Jag
delar kommitténs uppfattning när del gäller behovet av förbättringar av
bostadsstödet lill tjänsteplikliga. I de flesta fall torde de tjänsteplikliga
som skaffar lägenhet i dag vara hänvisade till nyproducerade lägenheter.
Kommitténs förslag liU definition av begreppet normal hyra är därför enligt min
mening lämpligt. Jag förordar således atl vid tillämpningen av de bestämmelser
som begränsar bostadsbidraget med begreppet normal hyra på orten skall förslås
vad del kostar all på samma ort hyra en nyproducerad lägenhet i ett
allmännyttigt bostadsföretag. På slörre orter bör med ort i stället förslås ell
bostadsområde.

Jag
biträder vidare kommitténs förslag atl bostadsbidraget beloppsmässigt bör
begränsas tiU atl avse normal hyra för fyra mm och kök för barnfamiljer, tre
rum och kök för andra sammanlevande och elt mm och kök i övriga fall.

Jag
delar också kommitténs uppfattning om att makas synnerligen höga inkomster
skall kunna påverka bostadsbidraget. Det är rimligl all den beslutande
myndigheten kan bestämma atl bidrag inte skall ulgå om del är uppenbart alt
bidraget inle behövs.

I
likhet med överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning delar jag
kommitténs uppfattning alt etl fillägg bör ulgå för vissa boendekostnader. För
atl - såsom riksrevisionsverkel invänder - administrafionen av del föreslagna
tillägget inle skall bli onödigt krånglig bör tillägget ulgå lill alla
tjänsteplikliga som uppbär bostadsbidrag men inle har beviljats familjepenning.
Delta innebär alt tillägget inle kan ulgå, om den tjänslepliktige har beviljats
bostadsbidrag men genom de olika avräkningsreglerna inle kommer att få ut
någol bidrag. TiUäggel bör, som kommittén har föreslagit, bestämmas tiU 60 kr.
per månad.

Näringsbidrag
Nuvarande ordning

TUI
en Ijänstepliktig som har sin huvudsakUga försörjning från näring som drivs av
honom själv eller hans maka och anlitar särskild avlönad arbetskraft under sin
tjänstgöring för atl helt eller delvis ersätta egen arbetsinsats utgår
näringsbidrag för uppkommande lönekostnad, om rörel-

Prop. 1982/83:115 26

sens
normala driftöverskott inle kan läcka denna. Näringsbidrag kan också ulgå för
rörelse som under den tjänsleplikliges Ijänslgöring tillfälligt är nedlagd.
Bidrag ulgår då för kostnader som är nödvändiga för att verksamheten skall
kunna åtempptas efter tjänstgöringens slut. Näringsbidrag kan utgå med högsl
200 kr. för dag.

Kommillén

Kommittén
föreslär atl maximibeloppet höjs fill 400 kr. för dag och anser alt stadgandet
om atl en Ijänstepliktig skall ha sin huvudsakliga försörjning frän rörelse bör
ändras till atl den tjänslepliktige skall ha inkomst som bedöms vara av vikt
för hans försörjning från näring som drivs av honom eUer hans maka.

Kommillén framhåUer vidare
att en Ijänstepliktig som inle formellt lägger ner sitt företag, men inle
heller anställer en ersättare i dag inle kan få någol näringsbidrag. Det finns
dock fall där en rörelse renl formellt bör kunna betraktas som nedlagd trots
atl ägaren, vid sidan av sin tjänstgöring, driver företagel i begränsad
omfattning. KommUtén föreslår all näringsbidrag skall kunna ulgå i sådant
fall. Bidraget bör dock reduceras med rörelsens inläkler.

Remissinslanserna

Flera
remissinslanser, däribland försvarels civilförvaltning, kammarrätten i
Göteborg, Svenska arbetsgivarföreningen och värnpliktiga arbetsgruppen
tiUstyrker kommitténs förslag om en höjning av maximibeloppet för näringsbidrag
till 400 kr. för dag. Lantbmkarnas riksförbund anser att höjningen är för Ulen
och Centralorganisafionen SACO/SR föreslår atl beloppet höjs tUl högst 600 kr.
för dag.

Kammarrätten
i Göteborg anser all den äldre lydelsen, där man talar om försörjning och inte
om inkomst i stadgandet om näringsbidrag är alt föredra framför kommilténs förslag.

Överväganden

Näringsbidrag
ulgår endasi när rörelsen visar underskott. Avsikten är således inle alt genom
näringsbidrag ge bidrag lill den tjänsteplikfiges försörjning utan endasi att
garantera rörelsens fortbestånd efter tjänstgöringstidens slut. Maximalt
näringsbidrag ulgår i få faU. Det förekommer emeUertid undanlagsvis all
tjänslepUktig som i dag fär fuUl näringsbidrag, inle har fuU täckning för sina
kostnader. Detta är otillfredsställande. I likhet med kommittén och flertalet
remissinstanser anser jag därför atl maximibeloppet bör höjas tiU 400 kr. för
dag.

I
likhet med kommillén anser jag vidare alt möjligheterna liU näringsbidrag bör
utökas så atl inte endasi de som har sin huvudsakliga försörjning av näringen
får bidrag. Med beaktande av kammarrättens i Göteborg mening förordar jag att
reglerna i famUjebidragslagen om näringsbidrag

Prop.
1982/83:115 27

ändras
på sä säll alt en Ijänslepliklig som helt eller delvis har sin försörjning
från näring kan få näringsbidrag, om lagbestämmelsernas krav i övrigt är
uppfyllda.

Enligl
min mening är pUkltjänstgöringen en heltidssysselsättning. Kommitténs förslag
om all näringsbidrag även skall kunna ulgå lill den som varken lägger ned sill
förelag eller anställer en ersättare kan jag därför inte godta.

Jag vill i delta
sammanhang också la upp frågan om ersätlning för avbylare vid inkallelser av
jordbrukare lUl repetitionsulbildning. Frågan har tidigare behandlats av
riksdagen med anledning av en mofion av innebörden atl dåvarande regler
medförde stora kostnader för en lantbrukare som vid inkallelse fiU
repetitionsulbildning var tvungen atl anUla avbytarservicen. Jordbmksulskotlel
fann del önskvärt alt denna fråga i enlighet med uttalandet i prop. 1977/78:154
om reglering av priserna på jordbmksprodukler m. m. skulle övervägas
ytterligare och föreläggas riksdagen för beslut.

Efter
samråd med chefen för jordbmksdepartemenlet vill jag anmäla alt den av
riksdagen aktualiserade frågan får anses löst i och med den föreslagna
höjningen av näringsbidraget.

Administrationen
av familjebidragen Nuvarande ordning

Ansökningar
om familjebidrag görs tiU kommunernas familjebidragsnämnder som svarar för
alla kontroller, utredningar, kompletteringar m.m. av ansökningarna och fattar
beslut i huvuddelen av familjebidragsärendena. Kommunerna betalar också ul
samtliga familjebidrag. 95 % av utbetalade medel för familjebidrag täcks av
statsbidrag.

Försvarels
civilförvaltning avgör följande familjebidragsärenden.

1.
Familjepenning för maka ulan
barn om synnerliga skäl föreligger.

2.
Bostadsbidrag för bostad i
vilken ijänstepliktig bor tillsammans med enbart maka (motsvarande).

3.
Bostadsbidrag för bostad i
vilken ijänstepliktig bor tillsammans med föräldrar, syskon eller kamrat saml
när han skaffat bostad efter tidpunkten för inryckningen, om särskilda skäl
föreligger.

4.
Bostadsbidrag för annan bostad
än hyres- eller bosladsrätlslägenhel.

5.
Näringsbidrag om tjänstgöringen
varar längre än 50 dagar.

6.
Eftergift av
återbetalningsskyldighel.

Om
ell ärende berör flera ärendetyper och nägon av dessa prövas av försvarels
civilförvaUning, skall ärendet i sin helhet avgöras av civilförvaltningen.
Försvarets civilförvaltning utövar ocksä lUlsyn över efterlevnaden av
familjebidragslagen och av civilförvaltningen utfärdade föreskrifter och
anvisningar lill lagen.

Prop. 1982/83:115 28

Kommittén

Kommittén
har diskuterat ålgärder för alt uppnå en rationellare behandling av
familjebidragen och pekar på tre möjliga handlingsvägar, nämligen att överföra
handläggningen av samtliga ärenden till försäkringskassorna, all centralisera
den tiU försvarels civilförvaltning saml alt decentralisera den frän
civilförvaltningen lill kommunerna.

Kommittén
framhåller att riksförsäkringsverket, som har yttrat sig tUl kommillén, anser
alt en överföring av familjebidragsadminislralionen lUl försäkringskassorna är
möjlig utan ändringar i de grundläggande beslämmelser för familjebidragen som
finns i familjebidragslagen. Kommittén anser emeUertid alt det är tveksamt
huruvida någon rationaliseringsvinst över huvud taget kan uppslå och förordar
därför alt en överföring av administrationen tUl försäkringskassorna inte sker
nu. Kommittén utesluter dock inle alt en sådan överföring i framtiden kan visa
sig vara rationell.

En
centralisering av samtliga familjebidragsärenden till försvarels civilförvaltning
skulle enligl kommittén medföra en merkostnad om ca 2,6 milj. kr. för
civilförvaltningen. Om dessutom de uiredningar och kompletteringar som
kommunerna nu biståir med centraliseras, krävs ytterligare resurser vid
civilförvaltningen. Till detta kommer också här kommunernas andel av utbetalade
bidrag, ca 3 milj. kr. Kommittén kan därför inle förorda en sådan
centralisering.

Kommittén
konstaterar atl en total decentralisering av familjebidragsärendena frän
civilförvaltningen lill kommunerna inle heller är lämplig, eftersom vissa
ärenden är så udda och komplicerade,

Kommittén
föreslår emellertid att de familjebidragsärenden av skälig-hetskaraktär, som f.
n. handläggs av civUförvaltningen, förs över lill kommunerna, medan andra svårare
och mera tidskrävande ärenden, som nu handläggs av kommunerna, förs över lill
civilförvaltningen.

Kommitténs
förslag innebär således atl ärenden om näringsbidrag, ålerbelalningsskyldighet
samt liksom nu bostadsbidrag lill villafastigheter och eftergift av
äterbetalningsskyldighet skall avgöras av försvarels civilförvaltning. Övriga
ärenden bör avgöras av familjebidragsnämnderna.

Remissinstansema

Överbefälhavaren,
försvarets civilförvaUning, försvarets rationaUseringsinstilut, kammarrätten i
Göteborg saml Göleborgs och Vetlanda kommuner tillstyrker i slort setl
kommitténs förslag om en ökad decentralisering av vissa familjebidragsärenden
och centralisering av andra sädana ärenden. Överbefälhavaren påpekar, liksom
kammairätten i Göteborg, all utredningen om ersättning till personal i
krigsorganisafionen har föreslagit all alla frågor om näringsbidrag vid krig
eller krigsfara skall avgöras av kommunerna. Civilförvaltningen framhåller alt
den ärendegrupp som avser bostadsbidrag till ijänstepliktig som har anskaffat
bostaden under tjänstgöringstiden inle bör decenlrciliseras lUl kommunerna.
Civilförvall-

Prop.
1982/83:115 29

ningen
anför vidare att den minskade ärendemängd vid myndigheten, som förslaget
medför, inte fullt ut kommer all kunna realiseras i personalbesparingar,
eftersom förslaget samtidigl ställer större krav på civilförvaltningen när det
gäller utbildning, lUlsyn och information tiU kommunerna. Kammarrätten förordar
en mer långtgående decentralisering och anser alt alla familjebidrag bör
avgöras av kommunema, med undanlag av ärenden om återbetalningsskyldighel.

Försvarets
rationaliseringsinstilul påpekar att en decentralisering kommer att minska
antalet familjebidragsärenden som handläggs av försvarets civUförvallning med
ca 50 % och framhåUer viklen av atl civilförvaltningen tillgodogör sig de
personalbesparingar som därvid uppstår.

Riksförsäkringsverket
anser alt frågan om att föra över familjebidragsadministrationen tUl
försäkringskassorna inle bör avfärdas ulan vidare. Verket anför flera skäl till
att en sådan överföring kan vara lämplig och anser alt en begränsad
utredningsinsats kan göras av verkel i samråd med representanter för
försäkringskassorna för alt belysa bl. a. serviceaspekler vid en sådan
överföring. Försäkringskasseförbundel anför också flera skäl till atl överföra
familjebidragsadministrationen från kommunema och försvarets civilförvaltning
fill försäkringskassorna med riksförsäkringsverket som tiUsynsmyndighet. Bl. a.
ser förbundet en sädan överföring som ett första steg mot ett genomförande av
socialpolitiska samordningsulredningens förslag atl åstadkomma förenklingar i
regelsystem och administration för att därigenom nå såväl ekonomiska
besparingar för samhället som en ökad överblick för den enskilde. Förbundet
anser atl kommittén endasi har beaktat etl fåtal aspekter i denna fråga och all
del utredningsmaterial som kommillén har gmndat sill förslag på är
ofullständigt.

Överväganden

Jag
anser det angeläget atl administrationen av familjebidragen kan anordnas inom
ramen för en enhetlig och rationell organisation. Jag är inle beredd all nu la
slutlig ställning liU hur denna adminislralion skall ordnas pä längre sikt. I
likhet med bl. a. överbefälhavaren och riksförsäkringsverket anser jag dock,
efter samråd med chefen för socialdepartementet, all det finns anledning alt
ytterligare pröva möjlighelerna att överföra bidragsadministralionen fill de
allmänna försäkringskassoma. Dessa har redan nu hand om administrationen av
slörre delen av samhällels ekonomiska bidragssystem, bl. a. dagpenning lill
värnpliktiga under repelitionsljänslgö-ring, och flera fördelar borde kunna
vinnas genom en anknytning liU denna organisation.

Jag
avser föreslå regeringen att återkomma tUl riksdagen i denna fråga när
ytterligare klarhet vunnits.

Med hänsyn tiU viklen av
att även på kort sikt kunna rationalisera familjebidragsadminislralionen delar
jag kommitténs uppfattning all famil-jebidragsnämndema i kommunerna bör
handlägga flertalet familjebidrags-

Prop. 1982/83:115 30

ärenden. Därigenom understryks försvarels
civilförvaltnings karaktär av fillsynsmyndighet. Civilförvaltningens
handläggning av familjebidrag bör i stort setl inskränka sig till
näringsbidrag, frågor om äterbetalningsskyldighet och eflergU"l av
återbetalningsskyldighel.

2.1.4 Övriga frågor '

Flyttningsbidrag

En tjänslepUktig, som under tjänstgöringen eller strax
därefter byter bostad, har möjlighet alt få flytlninigsbidrag för skäliga
flyttningskostnader.

Flyllningsbidragel regleras i famUjebidragslagen och
handläggs av familjebidragsnämnderna. Andra frågor som rör själva flyttningen,
t. ex. tjänstledighet m.m., handläggs vid förbandet. Kommittén anser atl det
är en fördel om samtliga hithörande frågor avgörs av samma myndighet, nämligen
förbandet. Kommittén föreslår därför att reglema för flyltningsbidrag förs över
från familjebidragslagen tiU förordningen om särskild ekonomisk hjälp fill
värnpliktiga. Inle någon remissinstans har motsatt sig kommilténs förslag i
denna del.

Enligl min mening hör bestämmelserna om flytlningsbidrag
naturligen hemma i familjebidragslagstiflningen. Jag delar dock kommitténs
uppfattning att det fmns klara fördelar med att även dessa frågor handläggs på
förbanden. Jag förordar därför atl flyllningsbidragel slopas som familjebidragsform.
Möjligheterna all få vissa flyttningskostnader ersatta bör regleras inom ramen
för den särskilda ekonomiska hjälpen. Del ankommer på regeringen all utfärda de
föreskrifter som behövs för della.

Semesterlön

Enligt gällande beslämmelser skall en tjänsleplikligs semesterlön
inte betraktas som inkomst vid bestämmande av familjebidrag. Kommillén anser
all semesterlön som uppbärs under tjänstgöringen bör räknas som inkomst och
därmed påverka behovet av familjebidrag.

Enligl min mening är detta en fråga som i allmänhet inte
berör den vanlige tjänslepliktige ulan snarare sådana frivilligt tjänstgörande
som genomför sin frivilUgulbildning under sin semester. Regeringen har i juli
1982 tillkallat en kommitté atl utreda förmåner m. m. vid frivillig försvarsverksamhel
(Dir. 1982:63). Jag anser all denna fråga bör behandlas i denna kommitté.

Övrigt

Jag vUl i delta sammanhang la upp några frågor som 1982
års värnpliktsförmånskommitté inte har behandlat.

Både värnpliktiga och civilförsvarspliktiga är berättigade
fill befattnings-penning under repetitionsulbildning som befäl. Vapenfria
tjänsteplikliga som genomför repefifionsutbildning som befäl inom
civilförsvaret är dock

Prop. 1982/83:115 31

inle
berättigade lill befaltningspenning. Del finns enligl min mening ingen anledning
all ha kvar denna skillnad. Jag förordar atl vapenfria tjänsteplikliga som
tjänstgör inom civilförsvaret skall vara berättigade lill befallningspenning
enligl samma villkor som civilförsvarspliktiga.

En vapenfri Ijänstepliktig
får för erhållande av tillägg till dagersättningen fillgodoräkna sig tidigare
tjänstgöring enligl vämpliktslagen. Någon motsvarande tillgodoräkning kan en
värnpliktig som har övergått frän vapenfri tjänst inle göra. Kammarrätten i
Göteborg har i sitt yttrande över värnpliktsförmånerna pekat på denna skillnad
och föreslär alt en värnpliktig för erhållande av lUlägg lill dagersättningen
får tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring enligt lagen om vapenfri tjänst.

Jag delar kammarrättens
uppfattning i denna fråga och förordar atl en värnpUktig som tidigare har gjort
viss del av vapenfri tjänst får tillgodoräkna sig denna ijänslgöring för
erhållande av tillägg till dagersättningen.

Del
ankommer pä regeringen all meddela erforderliga författningsändringar för
genomförande av de förslag somjag nu har förordat.

Kostnader

I
1983 ärs budgetproposkion (prop. 1982/83:100 bil. 6) anmälde min företrädare
atl han avsåg återkomma tiU regeringen med förslag lill proposition om
förbättrade vämpliktsförmåner för budgetåret 1983/84 inom en koslnadsram av ca
100 milj. kr. i genomförandeprisläge. De förslag somjag i det föregående har
redovisat har utformats med beaktande av denna kostnadsram. Förslagen avser
även förmäner lill vapenfria tjänsteplikliga. Jag har i denna fråga haft samråd
med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

2.2
Ersättningar till personal i krigsorganisationen

2.2.1
Allmänt

Nuvarande
ordning

Värnpliktiga
kan med slöd av 27 § 2 mom. värnpliktslagen inkallas lill en eller flera
beredskapsövningar i sammanlagt högst 180 dagar, om del behövs med hänsyn lill
försvarsberedskapen. Om rikets försvar eller säkerhet kräver del, dvs. under
beredskap och krig, kan värnpliktiga inkallas för obegränsad lid med slöd av 28
§ värnpliktslagen. Motsvarande beslämmelser finns för civilförsvarspliktiga
och vapenfria tjänsteplikliga.

De förmåner som gäller för
värnpliktiga m.fl. under repetitionsulbildning i fred gäller också under
beredskap och krig i den mån inle särskilda beslämmelser meddelas för sådana
förhållanden.

Frivillig
personal och hemvärnsmän har räll lill dagpenning och befaltningspenning vid
tjänstgöring under krigsförbandsövning. Bestämmelser-

Prop. 1982/83:115 32

na
skall även lillämpas vid beredskap och krig, om del inte har utfärdats
särskilda beslämmelser.

I
krigsavlöningsreglementet (1945:833), som beslulades av riksdagen är 1945
(prop. 1945:65, SU 137, rskr 311), finns särskilda beslämmelser för
vämpliktiga, fast anställda och vissa frivilliga. Bestämmelserna skall träda i
kraft vid tidpunkt som regeringen bestämmer. Regeringen har inle bestämt någon
sådan tidpunkt.

Jag
har i det föregående beskrivit hela värnpliklsförmänssystemel. Under
repetitionsutbildning tillämpas för värnplikfiga m. fl. dagpenningsyslemet.
Detta innebär all de får en skattepliktig dagpenning som motsvarar hel
sjukpenning enligl lagen om allmän försäkring, dock lägst 40 kr. per dag.
Vidare får den som har en befälsbefallning en skattefri befallningspenning.
VämpUktiga som fullgör sjö-, flyg-, fallskärms- eller dykeriljänsl kan få
särskilda ersättningar för detta. Om den värnpliktige driver egen näring eller
rörelse kan han fä etl näringsbidrag. Därutöver är han berättigad fill fria
hemresor, fri förplägnad och inkvartering, fri hälso- och sjukvård saml
begravningshjälp. Han omfattas även av regler om statligt personskadeskydd och
stallig ersättning vid ideell skada. Nägra regler om fria hemresor under annan
tjänstgöring än utbildning finns dock inte.

Utredningen

Enligt
utredningens bedömning finns del inte något för förhållandena i krig anpassat
syslem för att betala ut ersättning till personal i försvarsmaktens och
civilförsvarels krigsorganisation.

Utredningen
har övervägt olika gmnder för ersätlning - behov, presta-fion eller
inkomstbortfall. Utredningen förordar all ersättningen skall grundas på
inkomstbortfall och atl ersättningsnivån skall motsvara sjukpenningen.
Utredningens förslag sarnmanfaUer i allt väsenfiigl med dagpenningsystemet,
dock med tillägg av ett s.k. fälltraktamenle. De särskilda ersättningarna för
vissa slag av tjänstgöring (sjötjänst m. m.) föreslås upphöra.

Avsiklen är all
dagpenningen i normalfallet skall utbetalas till hemmavarande anhörig som
därigenom kan sköta familjens ekonomi ulan allvarligare störningar. På
Ijänslgöringsplalsen utbetalas- fälltraktamenle och eventuell
befallningspenning.

Fälllraklamenlel är avsett
atl läcka smärre ullägg på Ijänslgöringsplalsen. Utredningen föreslår alt
beloppet skall motsvara statligt traktamente för endagsförrättning minskal med
det belopp som avräknas om myndighet lillhandahåUer samtliga måUider. Enligt
del reseavlal som gällde från den 1 januari 1982 skulle fälltraklamentel bli 15
kr. per dag.

Även
anställd personal föreslås bli omfattad av dagpenningsyslemet. För frivillig
personal föreslås elt annat syslem med skattefria belopp som endast utbetalas
på Ijänslgöringsplalsen.

Prop.
1982/83:115 33

Remissinstanserna

Del övervägande flertalet remissinslanser tillslyrker det
föreslagna systemet för ersättning, ofta med hänvisning till atl della
ersättningssystem redan fungerar i fredstid och av de flesta uppfattas som
rimligl. Några remissinslanser är dock tveksamma till hela eller delar av
förslagel, främst därför att systemet av olika skäl inte anses vara lämpligt
under en längre fid.

Försvarels civilförvaltning befarar alt del efter hand kan
uppfattas som orättvist atl befattningshavare med likartade uppgifter får olika
ersätlning.

Överbefälhavaren
och SACO/SR anser all en starkare koppling bör finnas mellan ansvar och
ersättning och pekar på möjligheten att differentiera befaltningspenningen.
Bl.a. Tjänstemännens centralorganisation pekar på all den som strax före
inkallelsen saknade arbetsinkomst fär en låg ersättning som efter hand upplevs
som orättvis. Sveriges arbetsgivareförening menar atl ersättningens maximering
lill ett belopp som avser inkomster på högst 7,5 basbelopp inte är godtagbar
under någon längre lid och påminner om risken för all lönenivån inom delar av
samhällsekonomin ökar snabbi sä alt orimliga inkomstskillnader uppstår mellan
dem som är kvar i arbetslivet och dem som får sina inkomster "frysta"
i samband med inkallelse fill plikttjänstgöring.

Överväganden

Den mUilärtekniska utvecklingen har medfört ökade
möjligheter all genomföra överraskande angrepp mol oss. Detta ställer höga
krav pä vår beredskap atl snabbi anpassa olika samhällsfunkfioner tiU
krigsförhällanden eller en omfattande beredskapshöjning. Samtidigt har sedan
lång lid förändringar i samhället och den datatekniska utvecklingen medfört all
komplicerade administrativa syslem införts inom alla samhällsområden.
Utredningen har funnit alt del i dag inte finns någol för krigsförhållanden
anpassat system för atl betala ul ersättning till personal i försvarsmaktens
och civilförsvarels krigsorganisation. Jag delar utredningens uppfattning atl
della utgör en brist i vår beredskap.

Utredningen föreslår all dagpenningsyslemet skall
lillämpas under beredskap och krig. Dagpenningsyslemet infördes för all ge de
värnpliktiga möjlighel att under repetitionsulbildning i fredsfid oförändrat
kunna bidra fill familjeförsörjningen och fullgöra betalningsåtaganden som
avpassats fill den enskildes civila inkomstnivå. Från beredskapssynpunkl är det
en väsenfiig fördel om omfallande inkallelser kan göras ulan att de inkallade
behöver vidta en rad åtgärder för sin privata ekonomi eller all någon form av
moratorium behöver införas. Om händelseutvecklingen medger att endast
begränsade inkallelser sker, kan den inkallade personalen efter hand avlösas
och återgå lill arbelsUvet ulan att den privata ekonomin blir allvarligt
rubbad under inkallelseliden.

Jag finner atl remissinstanserna fill helt övervägande del
godtar de 3 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 115

Prop. 1982/83:115 34

föreslagna
principerna för ersättning och alt de invändningar som har förts fram i
allmänhet avser effekter som uppslår försl efter en längre fid. Enligl min
mening uppfyller dagpenningsyslemet de krav som är väsentliga från
beredskapssynpunkt. Om händelseutvecklingen framtvingar omfattande inkallelser
under en längre lid, är del troligt all en sädan silualion medför all nya krav
efter hand kommer all ställas på ersättningssystemet. Del är inle möjligl all
nu förutse dessa krav. Det bör dock vara möjligt all enkelt och snabbt anpassa
dagpenningsyslemet lill de ändrade fömtsällningar som kan uppslå. Jag anser
därför all dagpenningsyslemet, med tillägg av del fälltraktamenle som
utredningen har föreslagit, bör fillämpas för värnpliktiga m. fl. vid
tjänstgöring under beredskap och krig. Del bör ankomma på regeringen att
fastställa etl med hänsyn till syflel avpassat belopp för fälllraktamenlel.

Genom
beslut av riksdagen tillkom år 1945 krigsavlöningsreglementet (1945:833).
Reglementet har inte trätt i kraft och är numera myckel föråldrat. Vidare
måste verksiäUighetsföreskrifler utfärdas av regeringen för all del skall kunna
fillämpas. I likhet med utredningen anser jag del vara uteslutet alt tillämpa
reglementet i krig varför del bör upphävas.

2.2.2
Personalgrupper

Nuvarande
ordning

Dagpenningsyslemet
omfaltar personal med ovillkorlig tjänsteplikt i form av värnplikt, vapenfri
tjänsteplikt och civilförsvarsplikt. Även frivillig personal och
hemvärnspersonal får dagpenning vid motsvarande tjänstgöring. Anställd
personal har löneförmåner m.m. enligl kollektivavtal. Under beredskap och krig
sker tjänstgöringen för anställd personal normall med stöd av
anställningsförhållandet.

Utredningen

Utredningen
har haft alt pröva om del föreslagna syslemel kan lillämpas på de olika gmpper
av frivillig personal som kan tjänstgöra inom försvarsmakten. Utredningen föreslår
alt personal inom hemvärnets krigsorganisation skaU fä ersätlning enligt elt
särskilt syslem som bör omfalla även frivillig personal med B-avlal och
värnpliktiga som tjänstgör i hemvärnet.

Utredningen
har lagil upp frågan om del föreslagna dagpenningsyslemet i krig bör omfalla
även anställd personal och funnit starka skäl för atl även denna personal skall
omfattas av samma ersättningssystem som övrig personal i krigsorganisationen.
Del enda skäl som enligt utredningen talar mot ell sådant enhetligt system för
alla personalkategorier är den fria förhandlingsrätten för arbetsmarknadens
parter. All dessa i fredslid skall kunna träffa etl avtal som verkligen kan
lillämpas i krig bedöms av utredningen som osannolikt. Utredningen föreslår
därför atl även anställda skaU omfattas av dagpenningsyslemet i den mån inle
annat gäller enligl kollek-

Prop.
1982/83:115 35

tivavtal som uttryckligen reglerar ersättnings- och
ijänslgöringsfrågor under krig eller därmed jämförbara förhållanden.

Remissinstanserna

Överbefälhavaren avslyrker förslagel om särskilt
ersättningssystem för personal inom hemvärnet, bl.a. därför all detta syslem
inle kan anses administrativt mindre betungande än del system som föreslås för
värnplikfiga m. fl. Överbefälhavaren anser ocksä all tjänstgöringen för mänga
inom hemvärnet kan antas bli likartad tjänstgöringen för värnpliktiga och förordar
atl all personal inom hemvärnet ersätts pä samma sätt som värnpliktiga m.fl.
Rikshemvämschefen tillstyrker i princip utredningens förslag men pekar på vissa
missuppfattningar om vilka personalkategorier som finns inom hemvärnet. Flera
frivilligorganisalioner är negativa till en särbehandling av frivilliga
gentemot värnpliktiga m.fl. och föreslår liksom bl.a. överbefälhavaren och
arbetsmarknadsstyrelsen alt frägan om ersättningssystem för friviUig personal
inom totalförsvaret utreds särskill.

Elt antal remissinslanser, bl.a. överbefälhavaren,
försvarels civilförvaltning och statens arbetsgivarverk, tillstyrker
utredningens förslag om atl även anställd personal skall omfattas av
dagpenningsyslemet under beredskap och krig. Flera fackliga organisalioner
anser alt utredningen har underskattat möjligheterna atl reglera dessa frägor
genom kollektivavtal.

Överväganden

Enligl min mening bör del föreslagna ersättningssystemet
omfatta värnpliktiga, civilförsvarsplikliga och vapenfria Ijänstepliktiga. De
nämnda personalgrupperna bör erhålla ersätlning på samma säll oavsett var de
tjänstgör inom totalförsvaret under fömtsättning all tjänstgöringen ålagts den
enskilde med slöd av värnpliklslagen, civilförsvarslagen eller vapenfrilagen.
CivUförsvarspliktiga inom verkskyddet bör dock avlönas av ordinarie
arbetsgivare.

Jag finner
atl utredningens förslag i fråga om personal ur de frivilliga
försvarsorganisafionema har utformats främst mol bakgrund av atl de frivilliga
fömtsätts tjänstgöra endasi korta tider och nära hemmet. I likhet med bl. a.
överbefälhavaren är jag dock för egen del tveksam om detta system är
administrativt mindre betungande än dagpenningsystemet. Jag är även
principiellt tveksam lill om elt annat ersättningssystem bör lillämpas för
frivillig personal än för värnpliktiga m.fl. Jag förordar därför all den
friviUiga personal som skall tjänstgöra inom försvarsmakten, inkl. hemvärnet,
och civilförsvaret omfattas av samma dagpenningsyslem som vämpliktiga m.fl.
Frivillig personal inom drift värnet bör dock, liksom personal inom
verkskyddel, avlönas av ordinarie arbetsgivare. Från flera remissinslanser har
föreslagUs all ersättningssystemet för frivilliga ytterligare klariäggs. Jag
anser all kommittén (Fö 1982:08) om förmåner m. m. vid frivillig
försvarsverksamhet inom ramen för sina direktiv även har att

Prop.
1982/83:115 36

pröva frågan om ersättning vid beredskap och krig. I den
mån dagpenningsyslemet då befinns olämpligt för den frivilliga personalen bör
förslag till undanlagsregler m.m. utarbetas.

I fråga om
utredningens förslag om all dagpenningsyslemet även skall omfalla den anställda
personalen vill jag anföra följande. Riksdagen har under hösten 1982 beslutat
om .administrativ beredskap på arbetsrättens område (prop. 1981/82:179, AU
1982/83:1, rskr 1982/83:16). I lagen (1982:1004) om skyldighet för
näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m. fl. atl della i
lolalförsvarsplaneringen föreskrivs bl. a. om skyldig-hel för arbetsmarknadens
parter alt överlägga med motparter om kollekfivavtal för krissituationer som
omfattas av lolalförsvarsplaneringen. Enligl riksdagsbeslutet skall del
fortsatta planeringsarbetet inledningsvis ledas av en av regeringen tillsatt
delegation, sammansatt av företrädare för arbetsmarknadens parter och berörda
lotalförsvarsmyndigheter. Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag atl
den anställda personalen inte bör omfattas av dagpenningsyslemet och inle heUer
bör deras ersättningar på annat sätt förfatlningsregleras. Jag förutsätter atl
de kommande överläggningarna kommer all visa om behov av författningsreglering
finns.

2.2.3 Utbetalningssystemet

Nuvarande förhåUanden

För värnpliktiga m.fl. fastställs och betalas dagpenning
ut av försäkringskassa. Ersättningen utbetalas till den inkallade, som regel
genom anvisning eller kontoinsättning var 14:e dag och efter tjänstgöringens
slut. Syslemel fömtsätter datorstöd. Befattningspenning lill värnpliktiga
betalas ul på Ijänslgöringsplalsen.

Utredningens förstag

Enligl utredningens förslag bör fälttraklamente och
befallningspenning vara obeskattade och betalas ut pä ijänslgöringsplalsen.
Dessa utbetalningar bör enligt utredningen inte innebära nägra särskilda
problem. Dagpenning, efter avdrag för preliminär skall, skall inle bara som i
fred utbetalas lUl den tjänslepliktige utan bör även kunna lyftas av en anhörig
som kan befinna sig pä hemorten eller på annan ort. Utbelalningssystemel får
inte vara beroende av datorstöd eller fungerande kommunikationer meUan olika
orter. Utredningen har föreslagit alt den Ijänslgöringsskyldige fär en handling
som visar behörighet alt få dagpenning och en fullmakt som kan ge anhörig eller
annan person behörighet alt lyfta dagpenningen. Denna handUng kan utformas som
en talong som bifogas den krigsplace-ringsorder som den Ijänslgöringsskyldige
normalt får i god lid före tjänstgöringen. En sådan talong, försäkringsbesked
och skatlekort ulgör tillsammans det underlag som behövs för atl hos
försäkringskassan få en "dag-

Prop.
1982/83:115 37

penningbok" som ger rätt atl lösa ul dagpenningen på
vatfri penningme-delsinrältning. Om fullmakt ges skaU handlingarna före
inställelse lämnas fill exempelvis anhörig som då kan få en dagpenningbok upprättad
hos försäkringskassan.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tiUstyrker del föreslagna
ulbetalningssys-lemet. Flera remissinslanser har dock pekat på svårigheter.
Värnpliktsverkel anför att en reviderad krigsplaceringsorder med exempelvis
talong för behörighet, fullmakt m.m. kan las fram men alt del för dem som inte
är krigsplacerade eller som av någol skäl förioral tidigare utsänd talong
erfordras reservblanketter på mobiliseringsplatserna.

Civilförsvarsstyrelsen
anser all del för en civilförsvarspliklig inte är meningsfullt alt fä
dagpenninghandlingar i samband med krigsplaceringsorder med hänsyn till atl en
krigsplacering inom civilförsvaret ofta beslår i tiotals år.

Riksförsäkringsverket pekar på all ökad användning av
datorstöd hos försäkringskassorna efter hand kan medföra risk för all den
kvarstående personalen inte klarar utbetalning av dagpenning om datorstödet
faller bort. Riksrevisionsverkel anser bl. a. all utredningen underskattat
antalet tjänslgöringspUktiga som saknar anhöriga på hemorten. Postverket anser
del angelägel all dagpenningen utbetalas till en angiven person på hemorten,
eftersom fältposlen inte dimensionerats för sådana utbetalningar på
Ijänslgöringsplatserna.

Överväganden

För egen del finner jag att utredningens förslag i fråga
om utbetalnings-systemet är väl anpassat till de övriga syslem för
upprätthållande av olika samhällsfunktioner som förulsätls fungera även i en
krissituation. Jag förordar därför all en fortsall detaljplanering från berörda
myndigheter genomförs med den inriktning som utredningen har föreslagit. Del
ankommer på regeringen all besluta om hur utbelalningssystemel närmare skall
utformas.

2.2.4 Tidpunkt för ikraftträdande

Nuvarande ordning

Några särskilda beslämmelser som rör dagpenning och som
skall träda i kraft vid beredskap och krig finns f. n. inte.

Utredningen

Utredningen har övervägt frän vilken tidigaste tidpunkt en
övergäng från fredsbestämmelser bör kunna ske. Del av utredningen föreslagna
ersällningssystemet har utformats med tanke på alt det skall kunna fungera
även

Prop.
1982/83:115 38

vid elt överraskande angrepp. Utredningen anser all en mer
allmän beredskapshöjning framtvingar en övergång liU ell ersättningssystem som
är avsett för krig. Men utredningen anser ocksä all en övergång tiU ett
ersättningssystem som är avsett för krigsförhållanden kan le sig omofiverat då
endasi begränsade inkallelser sker och försvarsmakten i övrigt behåller
fredsorganisationén.

Utredningen föreslär därför att del för krig anpassade
ersällningssystemet för vämplikfiga m.fl. skall börja lillämpas när
värnpliktiga inkallas med stöd av 28 § värnpliktslagen eller
civilförsvarsplikliga tjänstgör under civilförsvarsberedskap. Enligl förslagel
bör regeringen fä bestämma om detta ersättningssystem skall lillämpas när
värnplikfiga inkallas med stöd av 27 § 2 mom. vämpliktslagen (beredskapsövning)
eller civilförsvarspUk-figa las i anspråk med stöd av 12 § 1 mom. andra stycket
civilförsvarslagen.

Remissinstanserna

Överbefälhavaren, chefen för marineri, försvarels
civUförvallning och SACO/SR anser atl en övergång till ell för krig anpassat
ersättningssystem bör ske när värnpliktiga kallas in med slöd av 28 §
värnpliklslagen. Någon allmän möjlighel för regeringen atl besluta om övergång
när 28 § värnpliklslagen inte tiUämpas bör inle finnas. Den huvudsakliga
motiveringen för denna uppfattning är främst risken för all två
ersättningssystem annars kommer atl fillämpas samtidigt. Länsstyrelsen i
Stockholms län anser all övergången bör ske då beredskapstUlstånd inträder.

Över\'äganden

För egen del anser jag, i likhet med de tidigare nämnda
remissinstanserna, att en övergång lill etl för krig utformat
ersättningssystem lämpligen bör ske så all erforderlig samordning med
lolalförsvarets och övriga samhällsfunktioners övergång tiU beredskaps- och
krigsmfiner kan åstadkommas. Del bör ankomma på regeringen alt utfärda de
föreskrifter söm kan behövas för övergång till de administrativa rutiner som
föreslås gälla vid beredskap och krig.

Enligl min mening kan dock tjänstgöringen under
beredskapsövning vara likartad den tjänstgöring som sker med stöd av 28 §
värnpliklslagen. I båda fallen finns möjligheten all tjänstgöringen blir
avsevärt längre än vad som gäller för tjänstgöring i fred. Jag anser del därför
lämpligl atl i värnpliklslagen ange all värnpliktig är berättigad lill
fälttraklamente om tjänstgöringen sker med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 §
värnpliklslagen. Delta gäller dä även för vapenfria tjänsteplikliga.
Motsvarande förmän för civil-försvarspUkliga bör ske genom ändring i 12§ 5 mom.
civilförsvarslagen.

Prop. 1982/83:115 39

2.2.5
Vissa övriga frågor

Näringsbidrag

Enligt
gällande bestämmelser kan näringsbidrag erhållas när värnpliktiga m.fl., dock
inle frivilliga, fullgör Ijänslgöring då dagpenningsyslemet tilllämpas.
Utredningen har funnit all bestämmelserna i huvudsak kan lillämpas även under
krigsförhållanden, och föreslår erforderliga ändringar och tillägg. Dessa
innebär möjlighet även för annan än den IjänslepUklige själv all ansöka om
näringsbidrag, all näringsbidrag oavsett ansökningstidpunkt kan erhållas fr. o.
m. inryckningsdagen saml all alla ärenden om näringsbidrag prövas av de
kommunala familjebidragsnämnderna.

Försäkringskasseförbundel
anser all prövningen av näringsbidragsärenden bör läggas på
försäkringskassorna. I övrigt har remissyttrandena gällt friviUigas möjligheter
all få näringsbidrag. Gällande beslämmelser innebär all näringsbidrag inle får
ges till en frivillig när denne får dagpenning. De remissinslanser som yttrat
sig i frägan föreslår atl familjebidragslagen ändras så all frivilliga ges
möjlighet atl, liksom värnpliktiga m.fl., få näringsbidrag samlidigt med
dagpenning.

Enligt
min mening bör möjligheten alt fä näringsbidrag finnas även i krig. Jag finner
också all utredningen i huvudsak föreslagit lämpliga anpassningar lill
krigsförhållanden. Jag kan dock inte bUräda förslagel om atl lägga
handläggningen av sådana ärenden helt på familjebidragsnämnderna.

F. n. prövas
näringsbidragsärenden i vissa fall av familjebidragsnämnder och i andra fall av
försvarets civilförvaltning. Jag har i del föregående (s. 29) redovisat mina
överväganden i fräga om vilken myndighet som bör pröva näringsbidragsärenden i
fredstid. Jag har funnit all dessa ärenden t. v. helt bör läggas pä försvarets
civilförvaltning. Del bör ankomma på den ansvariga myndigheten atl utforma en
beredskapsplanering som medger utbetalande av näringsbidrag även under
krigsförhållanden.

När
det gäller frågan om familjebidragslagen bör ändras sä alt även friviUiga kan
erhålla näringsbidrag samtidigt med dagersättning är jag inte beredd alt nu la
slällning fill en sädan förändring. Jag anser all den tidigare nämnda kommittén
om förmåner m.m. vid frivillig försvarsverksamhel bör studera denna fråga sä
all konsekvenserna av en sädan ändring blir ytterligare belysta.

Resor

I
värnpliktsförmånsförordningen anges vilka reseförmåner som gäller under
ulbUdning. Vid repetilionsulbildning erhålls en fri hemresa för varje hel
tjänstgöringsperiod om 60 dagar. Tjänstgöring som inte är utbildning, t.ex.
tjänstgöring under beredskap och krig, regleras inte. Utredningen föreslår alt
alla resor, som avser tjänsten eller är föranledda av enskild angelägenhet för
vilken tjänstledighet beviljats, blir fria för dem som omfattas av
dagpenningsyslemet under beredskap och krig.

Prop. 1982/83:115 40

Överbefälhavaren tolkar utredningen sä alt fri resa skall
erhållas även vid permission, krigspermission, tjänstledighet och
hempermillering.

Jag föreställer mig atl del under sådana
tjänstgöringsförhållanden som del här är fråga om inle är rimligt atl lägga
kostnadsaspekter på resandet. I , likhet med utredningen anser jag atl den som
tjänstgör under beredskap och krig skall ha fria resor ulan begränsningar lill
visst antal resor per tjänstgöringsperiod, resmål eller liknande. Della bör
även gälla frivillig personal. Jag fömlsätler därvid att resor utanför tjänsten
under här aktuella förhållanden kommer all kuiana ske endasi i jämförelsevis
begränsad omfattning med hänsyn lill möjlighelerna atl bevilja ledighel och
lill transportkapaciteten.

Särskilda ersättningar vid vissa slags tjänstgöring

Utredningen föreslår all särskilda ersättningar för
sjöijänslgöring, dykeriarbete, flygtjänslgöring och lallskärmstjänst slopas.
Jag har i mina överväganden om värnpliktsförmåner under grundulbildning
redovisat mina skäl för all de särskilda ersättningarna skall upphöra. Jag
anser i likhet med utredningen och de remissinslanser som tagit upp denna fråga
all sådana särskilda ersättningar för visst slag av ijänslgöring m. m. inte
heller bör förekomma i krig.

3 Upprättade lagförslag

Förslagen om de generella förmånerna och förmånerna under
beredskap och krig kräver endast smärre formella ändringar i värnpliklslagen
(1941:967), civilförsvarslagen (1960:74) och kommunalskallelagen (1928: 370). 1
övrigt regleras dessa förmåner i regeringsförordningar.

I fräga om förslagen lill ändringar i det familjesociala
slödel till de tjänsteplikliga krävs del ändringar i familjebidragslagen
(1978:520).

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
försvarsdepartementet upprättats förslag lill

1.
lag om ändring
i familjebidragslagen (1978:520),

2.
lag om ändring
i värnpliktslagen (1941:967),

3.
lag om ändring
i civilförsvarslagen (1960:74),

4.
lag om
upphävande av krigsavlöningsreglementet (1945:833),

5.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928: 370).

Lagförslaget under punkten 5 har upprättats i samråd med
chefen för finansdepartementet.

Lagförslagen är i och för sig av den karaktär all de
faller inom området för lagrådets granskning enligt 8 kap. 18 § regeringsformen.
De föreslagna ändringarna rör emellertid mindre ingripande ålgärder och är
därför av den beskaffenhet att lagrådets hörande kan underlåtas i detta ärende.

Prop. 1982/83:115 41

4 Specialmotivering

4.1
Förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

2§

F.
n. anges i paragrafen vilka former av familjebidrag som finns. Som framgår av
den allmänna motiveringen skall flytlningsbidrag upphöra som
familjebidragsform. I enlighet härmed föreslås att begreppet flyttningsbidrag
utgår ur paragrafen.

9§

I
denna paragraf anges de högsta belopp som kan ulgå i familjepenning. Beloppen
har höjts i enlighet med vad som har angetts i den allmänna motiveringen.

I0§

Denna
paragraf innehåller bestämmelser för hur bostadsbidraget skall beräknas.
Huvudregeln är all den fakliska hyran skall läggas lill grund för beräkningen.
Om den fakfiska hyran överstiger den normala hyran för viss angiven
lägenhelsstorlek, skaU dock vid beräkningen bortses från del överskjutande
beloppet.

Som
framhållits i den aUmänna motiveringen bör i fortsättningen den tjänslepliktige
i vissa fall få möjlighet all jämföra sin faktiska hyreskostnad med kostnaden
för en slörre lägenhet än hittills. Paragrafen har ändrats i enlighet härmed.

Paragrafen öppnar också en
möjlighet alt beräkna bostadsbidraget efter en högre bostadskostnad än den
normala hyran för den angivna lägenhets-storleken. Härför krävs dock all det
föreligger särskilda skäl. I förarbetena till lagen (prop. 1977/78:127 s. 32)
angavs några fall där del kunde vara motiverat atl frångå huvudregeln. Denna
exemplifiering avsågs inle atl vara uttömmande. Som ytterligare exempel kan
nämnas alt en ensamstående Ijänstepliktig kan ha behov av en större lägenhet
än elt rum öch kök på gmnd av all han har umgängesräll med ell barn eller delar
vårdnaden om etl barn.

Som framhölls i den
allmänna motiveringen har begreppet normal hyra vållat problem vid
tillämpningen. Jag avser all föreslä regeringen all i
familjebidragsförordningen la in en bestämmelse som anger all den normala
hyran skall anses vara hyran för nyproducerade lägenheter i allmännyttiga
bostadsföretag eUer motsvarande.

17§

De
nuvarande bestämmelserna i denna paragraf har flyttats lill 18 §. Här återfinns
i stället bestämmelser om elt tillägg till den som uppbär bostadsbidrag.
Innebörden av tillägget, som är nytt, framgår av den aUmänna

Prop.
1982/83:115 42

motiveringen. Tillägget utgår endasi lill den som uppbär
bostadsbidrag. Om familjepenning också har beviljats den tjänslepliktige, ulgår
dock inget tillägg. Tillägget utbetalas under samma tid som den tjänslepliktige
uppbär bostadsbidrag. Bidraget utgår med 60 kr. per månad. Någon särskild
avräkningsregel för detta bidrag finns inte. 1 § kan dock tUlämpas pä denna
bidragsform, dvs. att det inle skall utgå om del är uppenbart all behov av
bidrag inle föreligger.

19§

I denna paragraf regleras rätten lill näringsbidrag. För
att kunna få näringsbidrag förutsätts f. n. alt den tjänslepliktige har sin
huvudsakliga försörjning av näringen. Detta har i praxis medfört atl den som
har tjäns-teinkomsler vid sidan av näringen inte har fäll näringsbidrag. Som
har framhållits i den allmänna motiveringen bör möjligheterna atl få näringsbidrag
utökas. Paragrafen ändras därför på del sättet all rätten lill näringsbidrag
tillkommer även den som bara delvis har sin försörjning av näringen. Della
innebär alt även om rörelsen ger relafivt små inkomster sä kan näringsbidrag
ulgå under förutsättning atl rörelsen bidrar fill försörjningen. Näring som
endasi ger etl ringa överskott och därför mera är av hobbykaraktär kan inle
anses bidra lill vederbörandes försörjning och berättigar därför inte lill
näringsbidrag. I paragrafen anges också alt näringsbidraget utgår för
lönekostnad för särskill avlönad arbetskraft för att helt eller delvis ersätta
den tjänslepliktige. Med hänsyn lill den ändring som föreslås behöver del inle
anges här all arbetskraften avses ersätta den tjänslepliktige helt eller
delvis. Del följer nämligen av huvudregeln all den tjänslepliktige skall ha
sin försörjning helt eller delvis av näringen. Ersättaren kan alltså inle
ersätta den tjänslepliktige i vidare utsträckning än vad denne själv ägnar sig
ät sin näring.

21 §

I denna paragraf anges det belopp som näringsbidraget
högst kan ulgå med. Beloppet föreslås höjt från 200 kr. lill 400 kr.

25 §

I denna paragraf finns beslämmelser om beslutsordningen i
en familjebidragsnämnd. I samband med tillkomsten av socialtjänstlagen
(1980:620) kom i den följdlagstiftning som hängde samman med
sodallagsliftningen även vissa ändringar att ske i 25 § familjebidragslagen.
Ell i den urspmngliga paragrafen befintligt tredje stycke innehållande bl.a.
en hänvisning till förvaltningslagen föll därigenom bort (jfr prop. 1979/80:1,
SoU 15, rskr 130). Innehållet i nämnda stycke bör återinföras i denna paragraf.

28 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om vilka
myndigheter som

Prop. 1982/83:115 43

beslutar i familjebidragsärenden. Som framhållits i den
allmänna motiveringen bör vissa av de ärenden som nu skall avgöras av
försvarels civilförvaltning i stället avgöras av familjebidragsnämnden.
Samtidigt bör de ärenden om näringsbidrag som nämnden beslutar om föras över
lill civilförvaltningen. Försvarels civilförvaltning skall i fortsättningen
endast avgöra de s.k. villabosladsfallen saml ärenden om näringsbidrag.
Paragrafens första stycke har ändrats i enlighet med detta.

39 §

39 § innehåller vissa beslämmelser om
ålerbelalningsskyldighet och eftergift av sådan skyldighet. Frägan om
ålerbetalningskyIdighet prövas f. n. av familjebidragsnämnden och om eflergtft
av försvarets civilförvaltning. Som framgår av den allmänna motiveringen bör
samma myndighet, försvarets civilförvaltning, avgöra dessa frågor. Andra
stycket har ändrats i enlighet med det anförda. Av 38 § andra stycket framgår
bl. a. alt familjebidragsnämnden är skyldig all lämna civilförvaltningen de
upplysningar som den behöver för sin verksamhel. Della innebär all del
därigenom blir möjligl för civilförvaltningen alt infordra dels uppgifter om de
fall som kan komma all bli föremål för återbetalningsskyldighel, dels underlag
för beslul i sådana faU.

42§

Paragrafen innehåller besvärsbeslämmelser. Enligl nu
gällande beslämmelser förs talan mol civilförvaltningens beslul i ärenden om
eftergift av återbetalningsskyldighel hos regeringen medan
familjebidragsnämndens beslul om äterbetalningsskyldighet överprövas av
länsstyrelse och dess beslut av kammarrätten. Enligt förslaget fill 39 § skall
försvarets civUförvallning pröva frågor om återbetalningsskyldighel.
Civilförvaltningens beslul om återbetalningsskyldighet bör kunna överklagas
lill kammarrätten. Däremot bör inle de indrivningsålgärder, exempelvis ansökan
om stämning eller begäran om utmätning, som civilförvaltningen kan vidta vara
överklagbara.

F. n. pågår inom justitiedepartementet en översyn av
möjligheterna all kunna överklaga beslul lill regeringen. I detta arbete
strävas efter alt befria regeringen från de flesta gmpper av besvärsärenden som
den nu prövar (jfr Ds Ju 1982:14). Med hänsyn härtill förordarjag att möjligheten
atl överklaga dvilförvaUningens beslul om eftergift av
äterbetalningsskyldighet upphör.

42 § har ändrats i enlighet med del anförda.

Ikraftträdandebeslämmelsen

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 1983. Någon
särskild övergångsbestämmelse behövs inle. Den som vid ikraftträdandet uppbär
bidrag enligl lagen bör automatiskt få sina bidrag omprövade efter de nya
bestäm-

Prop.
1982/83:115 44

melserna.
Den som inte uppbär någol bidrag eller fått en ansökan avslagen enligl de äldre
bestämmelserna får ansöka på nytt. Ärenden som vid ikraftträdandet ännu inle
har avgjorts och som efter den 30 juni 1983 skall prövas av annan myndighet bör
överlämnas lill rätt myndighet enligt de nya bestämmelserna.

4.2
Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

33
§

I
denna paragraf regleras allmänt vilka vämpliktsförmåner som finns. I
verkställighelsföreskrifter till lagen har regeringen närmare preciserat dessa.
Enligl vad som framgår av den allmänna mofiveringen föresläs alt de särskilda
ersättningarna och utbildningspremien skaU upphöra som förmåner för
värnpliktiga. I enlighet härmed kan de ulgå ur uppräkningen i lagen.

33 §
gäller såväl i fred som i krig. Av vad som framgår av den allmänna motiveringen
skall i slort setl samma förmåner lill värnpliktiga utgå i fred som i krig. I
förhåUande lill vad som gäller i fred förordas emellertid att ell särskill s.
k. fälltraktamenle skall utgä i krig. I 33 § bör denna ersättning föras in i
uppräkningen av de förmåner som kan ulgå till värnpliktig. Som har framhållits
i den allmänna motiveringen förordas alt den värnpliktige skall vara berätfigad
lill fälltraktamenlet då han inkallas med slöd av 27 § 2mom. och 28 §
värnpliklslagen. 33 § första stycket har ändrats i enlighet med vad som har
anförts. Nu gällande krigsavlöningsreglemente kan därmed upphävas.

I
8a§ lagen (1966:413) om vapenfri tjänst föreskrivs bl.a. att vapenfri
Ijänstepliktig är berätfigad fill samma förmåner som enligl 33 § första stycket
värnpliktslagen tillkommer värnplikfig i sarnband med tjänstgöring. I 5§
vapenfrilagen föreskrivs alt inkallas vämpliktiga med slöd av 27 § 2 mom. eller
28 § värnpliklslagen får även vapenfri ijänslepliklig kallas till tjänstgöring.
Detta innebär all vapenfri tjänstepliklig som inkallas när värnpliktig inkallas
med slöd av 27 § 2 mom. eller 28 § nämnda lag får fälttraklamente och i övrigt
samma förmåner som värnplikfig.

Ikraftlrådandebestämmelsen

Lagändringen
träder i kraft den 1 juli 1983. För värnpliktig, som har påbörjat sin
grundutbildning till värnpliktigt kompanibefäl och den 1 juli 1983 fullgjort
360 dagar, skall 33 § i den äldre lydelsen gälla i fräga om ulbildningspremie,
dock längst inliU utgången av år 1983. Detta innebär samlidigt alt den
värnpliktige inle har rätt lill den förhöjda dagersättningen som föresläs utgå
fr.o.m. den 1 juli 1983. Det får ankomma pä regeringen atl i
värnpliktsförmånsförordningen reglera detta.

Prop. 1982/83:115 45

4.3 Förslaget till
lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

12
§5 mom.

I della momenl regleras allmänt
förmånerna lill civilförsvarspUkliga. Regereringen har närmare preciserat
förmånerna i förordningen (1976:1011, ändrad senast 1982:474) om förmåner lill
civilförsvarsplikliga. Ändringarna i della momenl är av samma art och med samma
motiv som har anförts till 33 § värnpliktslagen.

12 § 5 mom. gäller även i
krig. För de dvilförsvarsplikfiga skall i slort setl samma förmåner ulgå i fred
som i krig. Del som fillkommer är det i allmänna motiveringen föreslagna
fälllraklamenlel. Fälltraktamentel föreslås ulgå då värnplikfiga inkallas
enligt 27 § 2 mom. och 28 § vämpliktslagen. Motsvarande tjänstgöring för
civilförsvarsplikliga fmns reglerat i 12 § 1 mom. civUförsvarslagen. I första
stycket regleras civilförsvarspliktigas ijänslgöring under civilförsvarsberedskap.
I andra stycket, vilket kan sägas motsvara 27 § 2 mom. värnpliktslagen i fråga
om värnpliktiga, regleras civUförsvarspUkligas ijänslgöring då regeringen med
hänsyn lill försvarsberedskapen förordnar om sådan Ijänslgöring. I 12 § 5 mom.
har tillagts all civilförsvarspliklig är berättigad lill fälltraktamenle då han
tjänstgör enligl 12 § 1 mom. Nägon annan lagreglering behövs inte. Regeringen
får i verk-ställighetsskrifler lUl lagen närmare precisera förmånerna i krig.
Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1983. Någon särskUd
övergångsbestämmelse behövs'inle.

4.4
Förslaget till lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet (1945:833)

Som
har framhållits i den allmänna motiveringen förordas alt krigsavlöningsreglementet
upphävs. Beslämmelser om della har lagils in i denna särskilda lag om
upphävande av krigsavlöningsreglementet.

4.5
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Punkten
6 av anvisningarna till 32 §

I
denna punkt anges bl. a. de skatterätlsliga konsekvenserna av värnpliklsförmånerna
under såväl fred som krig. I första stycket första meningen räknas upp vissa
skattefria förmåner under fred. I andra meningen omnämns de förmåner i fred som
är skattepliktiga. De förmäner som enligl förslagel kommer alt upphöra kan
således tas bort ur denna punkt. Eftersom förmånerna kommer att gälla i såväl
fred som krig och med samma skatterätlsliga konsekvenser kan de i första
meningarna orden "under fredsljänslgöring" las bort. I ställes bör i
första meningen fälttraklamente

Prop. 1982/83:115 46

föras
till. Vad som avses med fälttraklamente förklaras i den allmänna motiveringen
och i specialmotiveringen fill förslagel lill ändringar i värnpliktslagen. I
de sista följande meningarna i första stycket och hela andra och tredje stycket
regleras förhållanden som rör krigsavlöningsreglementet. Eftersom della
fömtsätts komma alt upphävas kan bestämmelserna som rör
krigsavlöningsreglementet ulgå ur punkten 6. Det fömtsätts också alt den fast
anställda personalen kommer all avlalsreglera sina löneförhållanden i krig och
därvid beskattas pä vanligt säll för inkomst av tjänst.

Ändringen
i femte stycket är en konsekvens av ändringarna i föregående stycken.

Ikraftlrådandebestämmelsen

Lagändringarna
träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gängen vid 1984 års
laxering. Ersättningar som har utgått enligl värnpliklslagen, vapenfrilagen
eller civilförsvarslagen i deras lydelse före den Ijuli 1983 bör behandlas
enligl äldre beslämmelser i kommunalskallelagen. I övergångsbestämmelserna har
detta lagts fill. Enligt övergångsbestämmelserna liU förslaget tiU lag om
ändring i värnpliklslagen kan ulbildningspremie komma alt ulgå liU vämpliklig
efter den 30 juni 1983, dock längst fill utgången av år 1983. Sådan premie bör
även i fortsättningen vara skattefri. En bestämmelse om della har tagits in i
övergångsbestämmelserna lUl lagen.

5 Hemställan

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen dels all antaga förslagen till.

1.
lag om ändring i
familjebidragslagen (1978:520),

2.
lag om ändring i
värnpliklslagen (1941:967),

3.
lag om ändring i
civilförsvarslagen (1960:74),

4.
lag om upphävande av
krigsavlöningsreglementet (1945:833),

5.
lag om ändring i
kommunalskallelagen (1928:370),

dels
all godkänna vad jag i det föregående har anfört om värnplikts-förmåner under
gmndutbildning och ersättningar lill personal i krigsorganisationen.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposilion föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1982/83:115 47

Bilaga 1

1982 års värnpliktsförmånskommittés förslag

I
sitt betänkande redovisar kommittén inledningsvis nuvarande förhållanden
beträffande förmåner lill värnpliktiga m.fl. under gmndutbildning saml
resultatet av en undersökning av överbefälhavaren och statistiska centralbyrån
om de vämpliktigas sociala och ekonomiska situation.

Kommittén behandlar
därefter de allmänna fömtsättningarna vid utformningen av etl förmånssystem. I
andra sammanhang har bl.a. värnpliktslön och elt syslem baserat på den
värnplikfiges sjukpenning diskuterats. Båda dessa lösningar bygger på all de
värnpliktiga i så stor ulslräckning som möjligl skall kunna leva på samma
ekonomiska nivå som före inryckningen. Kommittén anser all bl.a. kostnadsskäl
talar för atl förmånssystemet inle bör syfta till att kompensera del
inkomstbortfall som kan uppslå i samband med grundutbildningen ulan liksom f.
n. bör garantera ekonomisk och social trygghet för den värnpliktige och för
dem av hans anhöriga som är beroende av hans inkomsler. Kommittén avfärdar
därmed den krifik som i olika sammanhang riklats mot syslemel, men föreslår
vissa förbättringar inom ramen för detta syslem.

Kommittén
lar i della sammanhang upp stadgandet i socialtjänsfiagen om kommunalt
försörjningsansvar och finner därvid atl den enskilde har räll lill bistånd
enligl denna lag, oavsett om han är värnpliktig eller inte, om hans behov inle
kan tillgodoses pä annat sätt.

KommUtén
redogör vidare för den nuvarande fördelningen av ansvar mellan stat och kommun
när del gäller de värnpliktigas förmåner och för bakgmnden lill denna
ansvarsfördelning. Belräffande den framlida ansvarsfördelningen lar kommillén
avstånd frän etl alternativ som innebär atl staten ansvarar för förmåner till
den värnpliktige och kommunen för förmåner lill hans familj, framföraUt på gmnd
av all socialbidraget då skulle ersätta befintliga bidrag, vilket torde
innebära en utveckling i strid med de långsiktliga strävanden i svensk
socialpolitik. Valet mellan övriga allernativ (den ordning som nu gäller eller
ell alternafiv där staten blir helt ansvarig för kostnaderna) måste enligt
kommillén bli avhängigl av hur administrationen för beslut om och utbetalning
av familjebidrag organiseras.

Slutligen
redovisas förslag lill åtgärder i värnpliktsförmånssystemet.

Kommillén
finner alt det nuvarande systemels huvudprinciper är lämpliga och anser alt
naturaförmånerna bör ulgå som f. n. Kommillén lämnar däremot förslag om
kontantförmånernas storlek saml om vissa förändringar i regelsystemet liksom
förslag om slopande av vissa förmäner saml införandel av nya. Kommittén betonar
att förslagen tUlsammans bildar en helhet.

Prop. 1982/83:115 48

Generella
förmåner

Dagersättningen
föreslås höjas med 2 kr. per är under de närmaste fyra budgetåren. Höjningen är
beräknad i fasta priser (genomsnillsprisläget 1982/83 är bas).

Premierna
för utbildning lill viirnpUkfigl kompanibefäl föreslås slopas. Kommittén
föreslår i stäUet atl ett nytt fillägg till dagersättningen införs. Tillägget
bör utgå med 45 kr. efter den 360:e Ijänslgöringsdagen.

Ulryckningsbidragel
föreslås höjas med 500 kr. till 2000 kr. budgetåret 1985/86. Kommittén pekar
också på behovet all bestänimelserna om kontant arbetsmarknadsstöd ses över
med avseende pä alt tillgodoräkna värnpliktstjänstgöringen som
kvalUikalionslid.

De
särskUda ersällningama (sjö-, dyknings-, flyg-, flygrisk- och hopp-tillägg) är
enligl kommillén all betrakta som risklillägg, Del är inte möjligl atl gradera
olika slags risker. Kommittén föreslår att de särskilda ersättningarna slopas.
Riskfyllda verksamheter bör göras så säkra som möjligl och om skada trots allt
skuUe uppstå, skall slaten liksom f. n. garantera ell tillfredsställande
ekonomiski skydd.

Inom
marinen ulgår i vissa fall s. k. mässpengar lill värnpliktiga. Kommittén
konstaterar atl en värnpliktig alllid skall ha rätt lill fri kost, oavsett om
han bespisas i befälsmäss eUer inle. Nägon ersättning till mässen, förutom för
den värnpliktiges mat, erfordras inle. Kommittén föreslär därför all mässpengar
för värnpliktiga slopas.

Förplägnadsersällningen
föreslås höjas lill 25 kr. per dag.

Kommittén
föreslår att den beloppsgräns om 300 kr. som gäller för av förbandschef förhyrd
bostad ål värnpliktig slopas. Vidare föreslås att det hyresbidrag som i vissa
fall kan utgå fill värnpliktig som inkvarteras i egen bostad höjs från 50 kr.
till 100 kr. per månad.

Beklädnadsersätlningen,
vilken varit oförändrad sedan den 1 januari 1977, föreslås räknas upp lill
aktuellt prisläge.

Resor

Kommittén
föreslår all de s. k. vpl 10-resorna slopas och all värnplikfig under
gmndutbildning i stället får en fri ledighetsresa per tjänstgörings-vecka.
Denna förändring, i kombinafion med möjligheten all byta fria resor mol lokala
månadskort eller s. k. länskort, innebär all den värnpliktige kan resa hem så
ofta del är möjligl med hänsyn lill tjänstens krav på närvaro vid förbandet och
avståndet mellan tjänstgöringsorten och hemorten.

Av
kostnads- och Irafikkapacitetsskäl anser kommittén all fördubblingen av
antalet fria resor inle får innebära en fördubbling av antalet flygresor för de
värnpliktiga som har rätt alt nyttja flyg. Kommittén föreslår därför atl sädan
värnpliktig fär nyttja flyg vid endasi varannan fri resa.

Prop. 1982/83:115 49

I
syfte alt försöka begränsa de höga kostnaderna för flygresor föreslås vidare
atl reglerna härför skärps. Kommillén föreslär ocksä all man bör pröva om inte
förbanden kan faktureras de verkliga kostnaderna för varje resa. Della borde
enligl kommittén öka kostnadsmedvelandet hos myndighetema.

Överbefälhavaren och
försvarets civilförvaltning har f. n. delat ansvar belräffande de värnpliktigas
resor. Kommillén föreslär atl möjlighetema atl sammanföra uppgifterna lill en
myndighet bör utredas i särskild ordning.

Familjesocialt
stöd

Gifta
eller sammanboende med barn har enligt gjorda undersökningar genomsnittligt den
lägsta disponibla inkomsten per familjemedlem. En förbättring för denna grupp
är därför angelägen och kan genomföras genom alt höja familjepenningen för
barn. Kommillén föreslår all familjepenningen för barn skaU utgöra hälften av
familjepenningen för maka. Under budgelårel 1982/83 motsvarar delta en höjning
med 90 kr. fill högst 720 kr. per månad.

Nuvarande regler för
bostadsbidrag innebär atl den värnpliktige normall garanteras minsl häfflen av
bostadskostnaden. Egna inkomsler kan dock reducera beloppet. Kommittén föreslär
atl beloppet även skaU kunna reduceras om makan har synnerligen höga inkomsler.

Familjebidragslagens
begrepp "normal hyra" vållar problem vid fill-lämpningen av lagen.
Kommittén föreslår all med normal hyra skaU avses hyran för en nyproducerad
lägenhet i aUmännyttiga bostadsföretag. Kommittén föreslår all ett nytt
bidrag, tillägg tUl bostadsbidrag, införs. Detta bidrag skall utgå lUl
ensamstående som uppbär bostadsbidrag, dock ej till den som bor i
föräldrahemmet. Bidraget är avsett all läcka rörliga kostnader för hushållsel,
fasta kostnader för telefonabonnemang och kostnad för hemförsäkring. Bidraget
bör utgå med högst 60 kr. per månad.

Semesterlön
föreslås i fortsättningen räknas som inkomst vid beräkning av behov av
familjebidrag.

Näringsbidrag kan f.n.
utgå liU värnpliktig som har sin huvudsakliga försörjning från näring som drivs
av honom eller hans maka. Della innebär alt den som även har inkomst av tjänst
inte kan få näringsbidrag om Ijänsleinkomsten överstiger inkomsten från
näringen. KommUtén anser all om näringen bedöms vara av vikl för den
värnpliktiges försörjning, så skall näringsbidrag kunna ulgå även om den
värnpliktige inte har sin huvudsakliga försörjning från densamma.

Förutsättningen
för alt erhålla näringsbidrag är f. n. alt avlönad ersättare anställs eller all
verksamheten läggs ned under tjänstgöringen. Kommittén 4 Riksdagen 1982/83. 1
saml. Nr 115

Prop. 1982/83:115 50

anser
alt den som själv driver näringen vidare, utan atl ha anställt ersättare, bör
fä möjlighet atl i vissa fall erhålla näringsbidrag.

Dagsbeloppel
för näringsbidrag föreslås vidare höjas från högst 200 kr. till högsl 400 kr.

Rälien till
flyttningsbidrag regleras f.n. i familjebidragslagen. För all skapa möjlighel
atl handlägga dessa ärenden lokall på förbanden föreslås atl reglerna om
flyltningsbidrag flyttas tiU förordningen (FFS 1979: 31) om särskild ekonomisk
hjälp liU värnpliktiga.

Kommittén har övervägt
olika alternativ för familjebidragsadminislralionen, varvid en överföring till
försäkringskassorna, en centralisering av samfiiga ärenden lill försvarels
civilförvaltning och en decentralisering frän försvarets civilförvaltning lill
kommunerna prövas. Kommitténs utgångspunkt har varit atl föreslå en förändring
endast om denna innebär en rafionaliseringsvinst och en besparing jämfört med
nuläget. Kommillén konstaterar alt endast i alternafivet med en
decentralisering tUl kommunerna kommer nägon besparing all kunna uppnås.
Därför föreslås att kommunemas familjebidragsnämnder normall skall avgöra
samtliga familjebidragsärenden utom ärenden avseende bostadsbidrag för villa,
näringsbidrag, återbetalningsskyldighel och eftergift av
återbetalningsskyldighel, vilka skall avgöras av civilförvaltningen. Förslagel
bedöms medföra en besparing motsvarande fyra personår på civilförvaltningen.

Möjlighelerna
till kostnadsminskningar i förmånssystemels adminislralion har också
kommenterats. Dylika förenklingar innebär oftast en schablonisering av
förmånerna. Dessa får enligt kommillén inle drivas så långl att merkostnaderna
för utgående förmåner överstiger de besparingar som görs i administrationen.

Kommittén
redovisar slutligen beräkningar av kostnaderna för de framlagda förslagen och
förslag lill nödvändiga författningsändringar.

Prop. 1982/83:115 51

BUaga2

Sammanställning av remissyttrandena över 1982 års
värnpliktsförmånskommittés betänkande (Ds Fö 1982:4) Förmåner till värnpliktiga
m. fl. under grundutbildning

Efter
remiss har yttranden över kommitténs betänkande avgetls av överbefälhavaren,
chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets
civilförvaUning, försvarels ralionaliseringsinsfilul, socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, riksskatteverket,
arbetsmarknadsstyrelsen, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Slockholms
och Norrbollens län, försvarels personalvårdsnämnd, försäkringskasseförbundel,
Svenska kommunförbundet, kommunslyrdsema i Stockholms, Malmö, Göleborgs och
Vefianda kommuner, Lantbmkarnas riksförbund. Tjänstemännens
centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i
Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges socialdemokrafiska
ungdomsförbund. Centerns ungdomsförbund. Moderata ungdomsförbundet.
Folkpartiels ungdomsförbund. Vänsterpartiet kommunistemas ungdomsförbund
(Kommunistisk ungdom), vämpliktiga arbetsgruppen och vapenfria arbetsgmppen.

Försäkringskasseförbundet
har bifogat inkomna yttranden från de allmänna försäkringskassorna.-

Vidare
har yttrande avgetls av försäkringsanställdas förbund, riksförbundet för
sexuellt Ukaberättigande och vapenfriförbundel.

I följande
sammanslällning återges yttrandena i redigerat skick. För överskådlighelens
skull redovisas de under de olika avsnitt som motsvarar propositionens allmänna
motivering (punkt 2.1).

Allmänt

Överbefälhavaren
(ÖB):

ÖB
delar kommitténs uppfattning all nuvarande värnpliklsförmänssy-stems
huvudprinciper f. n. är lämpliga.

ÖB
vill dock ansluta sig till Nicanders och Nilssons särskilda yttrande om
fortsatt utredning av värnpliklslön.

Socialstyrelsen:

Kommunen
har enligt socialtjänstlagens 3 § del yttersta ansvaret för alt de som vistas i
kommunen får det stöd som de behöver men della ansvar innebär inle någon
inskränkning i del ansvar som vilar pä andra huvud-

Prop. 1982/83:115 52

Socialstyrelsen
anser atl utbildning och Ijänslgöring som fullgörs enligt pliktlagar skall vara
en slallig angelägenhet.

Med
anledning av de många olika bidragsformer som idag ulgår med del nuvarande syslemel
ser socialstyrelsen modellen "värnpUklslön" med familjestöd som ell
allernativ som aUvarligt bör beaktas och utredas. I samband härmed bör också
nämiare undersökas om administrationen av värnpliklsförmånerna kan förenklas
för alt skapa en mer enhetlig och samlad administration, t.ex. i likhet med
administrationen av förmäner i samband med repetitionsulbildning vUken sker
genom försäkringskassorna.

Socialstyrelsen
anser atl samtliga förmåner bör värdesäkras.

Riksrevisionsverket
(RRV):

RRV
anser det vara en slor brist i utredningen, alt den ej behandlar alternafiv
till dagens förmånssystem och avvägningar mellan skilda förmånstyper säsom
dagersättning, reseförmäner och selekliva förmäner i förhållande fill
kostnadsramen.

Riksskatteverket
(RSV):

Skatteplikten
för merparten av de ersättningar som f.n. ulgår till värnpliktiga är reglerad
i p. 6 av anvisningama lill 32 § kommunalskatlelagen. RSV fömlsätler all om
kommilténs förslag genomförs, del ocksä sker en anpassning tiU dessa inom
skatleförfallningarnas område. Så t.ex. bör slopandel av utbildningspremie och
särskUda ersättningar medföra all någon skatterättslig reglering av dessa
ersättningar inte längre är nödvändig.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län;

Länsstyrelsen
fillstyrker förslaget.

Försvarets
personalvårdsnämnd (IFPVN):

Nämnden
delar kommitténs uppfattning all nuvarande syslems huvudprinciper är lämpUga.
Frågan om soldallön har dock inle studerats av kommittén. Enligt nämndens
uppfattning bör denna fråga studeras närmare t. ex. inför nästa försvarsbeslut.
En ökad differentiering av utbildningstiden, ökande andel kvinnor som genomför
gmndutbildning och begränsningar av det totala antalet värnpliktiga som
genomför grundutbildning är exempel på åtgärder som förstärker tanken på all
införa någon form av lönesystem för vämpliktiga.

Prop.
1982/83:115 53

Malmö
kommun:

Kommunstyrelsen
framförde i yttrande lill departementet under förra året synpunkter beträffande
alternativa förslag lill lösningar av värnplikts-förmånsfrågorna. Härvid
uttalade kommunstyrelsen sill förord för elt syslem med s.k. värnpliktslön.
Kommunstyrelsen vidhåller sin därvid redovisade uppfattning. Innan någol
avgörande träffas belräffande införandel av ell dylikt system erfordras
emeUertid yllerligare utredning. Kommunstyrelsen förordar atl del vidare
utredningsarbetet inriktas på närmare undersökningar av frågor som har samband
med etl syslem med värnpliklslön.

Centralorganisationen
SACO/SR:

En
helhetslösning är nödvändig. Den nuvarande dagersättningen bör omformas tiU en
ordentlig lön. Denna lön bör bestämmas så all hela del brokiga och
svåröverskådliga bidragssystemet blir överflödigt och kan avskaffas.

Landsorganisationen
i Sverige (LO):

Kommittén
har funnit det nuvarande systemels huvudprinciper vara tillämpliga och föreslår
därför inga ändringar.

LO
kan inte dela denna uppfattning och anser.all en lösning enligt
sjukpenningsyslemet är atl föredra.

Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU):

SSU
vill kraftigt understryka behovet av en förbättrad information tiU de värnpliktiga
om deras ekonomiska och sociala rättigheter.

Centerns
ungdomsförbund (CUF):

CUF
förordar att värapliklslön införs.

Det
nuvarande ekonomiska förmånssystemet omarbetas således för atl bygga pä en
värnpliktslön, inom ramen för en garanterad minimiinkomst i samhället i övrigt.

CUF
konstaterar vidare all famUjepenning och bostadsbidrag måste fortsätta att
ulgå, då värnpliktslönen i sig inte garanterar full ekonomisk trygghet för alla
värnpliktiga.

Moderata
ungdomsförbundet (MUF):

MUF
har under ett flertal år i olika sammanhang hävdat atl sociala kostnader och
förmåner tiU de vämpUkliga inle skall belasta försvarshu-

Prop. 1982/83:115 54

vudtiteln
utan istället överföras till socialdepartementet. Vi vill även denna gång med
skärpa framhålla detta. Skälet är främst atl värnpliktsförmånerna är all se
som en del av del sociala trygghetssystemet. Den ekonomiska avvägningen bör
därför ske mol andra sociala insatser och inle mot exempelvis
materielanskaffning.

Folkpartiets
ungdomsförbund (FPU):

FPU
ser positivt på kommitténs utredning om den nya socialtjänstlagens innebörd med
avseende på kommunalt försörjningsansvar gentemot den värnpliktige. Vi vill
betona vikten av att kommunerna informeras sä all de inser sitt ansvar.

Värnpliktiga
arbetsgruppen:

Vi
menar atl vi förr eller senare blir tvingade all försöka komma bort frän del
syslem med specialbidrag som kan liknas vid elt lapptäcke. Med etl
avlöningssystem efter civila normer skulle delta kunna avskaffas. Della har
kommillén inte alls lagil upp och detta menar vi är en mycket allvarlig
försummelse.

Försäkringsanställdas
förbund:

Endast
genom förenkling och samordning av socialförsäkringens regler och
adminislralion kan vi behålla och skapa utrymme för en expansion i det
socialpolitiska bidragssystemet. Ulan att samhällets totala kostnader ökas.

Med
hänsyn till vad förbundet framfört ovan avstyrker vi förslaget i sin helhet som
en framtida lösning. Vi föreslår all den principmodell som under stor enighet
framlagts av socialpolifiska samordningsulredningen förverkligas snarast
möjligl.

Utifrån
samordningsulredningens förslag har försäkringsanställdas förbund och
försäkringskasseförbundel arbetat fram etl program "För en allmän och
aktiv socialförsäkring", i vilket vi beskriver hur regler och
administration kan ändras och därmed leda lill förenkUng, effektivisering och
samordning av hela socialförsäkringssystemet.

Dagersättning,
tillägg till dagersättning, utbildningspremier

Chefen
för armén (CA):

CA
anser inte att kommitténs förslag att slopa premierna för utbildning till
värnplikligl kompanibefäl är acceplabell. Kommilténs förslag är en
vidareutveckling av ell riksdagsbeslut frän 1975 som innebär atl syslemel i

Prop. 1982/83:115 55

och
för sig får en logisk uppbyggnad, men förslagel får stora negafiva konsekvenser
föi" några av de mest väsentliga kalegoriema i vär värnplikts-armé, våra
plutons- och kompanichefer i krig.

Chefen
för flygvapet (CFV):

CFV
biträder inte kommilténs förslag all slopa premien för utbildning lill
värnplikligl kompanibefäl. Premierna är molivationshöjande och säkerställer en
nödvändig kompetensnivå hos berörda kategorier för all lösa uppgifterna i
krigsorganisationen.

Kommitténs
förslag begränsar i hög grad möjligheten all erhålla kom-panibefälsutbildade
värnpliktiga av godtagbar kvalitet i fiUräcklig omfattning som grund för
rekrytering av t. ex. yrkes- och reservofficerare.

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

FCF
tillstyrker med samma motiv som kommillén förslagel all ulbildningspremier tas
bort efter genomgången utbildning tUl värnplikfigl kompanibefäl,
mariningenjör, flygingenjör i flygtjänst och meleorolog samt att ell nytt
tillägg liU dagersättningen efter 360:e Ijänslgöringsdagen införs. I och med
den föreslagna ändringen kommer, med undanlag för de värnpliktiga som omfattas
av övergångsbestämmelserna, även frågan om återbetalning av premie för den som
anställs som yrkesofficer atl lösas. Såvill kan bedömas lär bestämmelsen om
återbetalning av erhållen premie på försvarsmaktens goodwill och ell
borttagande av grunden för missnöjet är därför angeläget.

Socialstyrelsen:

Dagersättningen
höjs lill 30 kr. Man torde kunna ulgå ifrån atl dagersättningen skall läcka
allt, från inköp av hygienartiklar tiU utgifter för kulturella intressen,
nöjen och sådana resor som inte omfattas av fri- eller vpl 10-resor.

Riksrevisionsverket
(RRV):

RRV
kan inte acceptera kommitténs förslag all slopa premierna fill
kompanibefälsutiagna vämpliktiga. Enligl verkels mening genomgår dessa
värnpliktiga en mycket kvalificerad utbildning, som leder till för krigsorganisafionen
viktiga befallningar. För all nå utbildningsmålet är de värnpliktigas
engagemang av avgörande belydelse. Eftersom premie endast utgår vid godkänd
utbUdning, utgör den ett värdefullt incitament. RRV finner del motiverat atl
premie ocksä utgår lill tolkar och lill värnpliktiga vid försvarels
radioanstalt. RRV tar med detta ej slällning lill premiebelop-pets storlek.

Prop. 1982/83:115 56

Kammarrätten
i Göteborg:

Enligl
kammarrättens mening finns skäl anla all premierna ulgör en motivafionshöjande
faktor och, vid frivillig uttagning, har en rekryterings-främjande effekt. Del
framstår ä andra sidan som ell rällvisekrav all även andra värnpliktiga med
lika lång Ijänslgöring som de kompanibefälsutiagna lillerkänns premier.

Försvarets
personalvårdsnämnd (FPVN):

Utredningen
föreslår att ökningen av dagersättningen skall ske i reella belopp, dvs. även
inflationen skall kompenseras. FPVN delar inle denna uppfattning. Höjningen av
dagersättningen bör enligt nämndens mening beslutas i samband med den årliga
budgetbehandlingen. En automatisk indexuppräkning begränsar även
handlingsfriheten betäffande övriga vämpliktsförmåner. Enligl FPVN:s
uppfattning bör det familjesociala slödel priorileras före de generella
förmånerna.

Vidare ställer sig FPVN bakom
förslaget all slopa premierna för utbildning liU vämplikligt kompanibefäl.
Nämnden har ingående prövat denna fråga och funnU alt fördelarna med all slopa
premierna överväger. Om premierna inte slopas torde frågan om en utvidgning av
premierna lill all omfatta även andra grupper behöva utredas. Altemalivt bör
utredas införande av etl differenfierat premiesystem som lar hänsyn lill bl.
a. tjänstgöringstidens längd.

Stockholms
kommun:

Socialförvaltningen
i Stockholms kommun anser att de föreslagna förändringarna är välmotiverade.
De föreslagna förändringarna skulle bl.a. innebära väsentliga förenklingar
genom all särskilda bidrag las bort och i stället schabloniseras. Ett bra
exempel pä det sistnämnda är all premierna i vissa faU ersätts med en högre dagersättning
efter den 360:e tjänstgörings-dagen.

Tjänstemännens
centralorganisation (TCO):

Vad
gäller dagersättningen förordar TCO kommitténs allernativ 1, enligt vilket
dagersättningen successivt höjs till 30 kr. i nuvarande penningvärde.

Centralorganisationen
SACO/SR:

Avslutningsvis
är det med slor förvåning SACO/SR:s studeranderäd noterar all
ulbildningspremien fill värnpliktiga kompanibefäl las bort. SACO/SR beklagar
detta förslag och motsätter sig del. Studeranderådel

Prop. 1982/83:115 57

ansluler
sig till den motivering ledamoten Lars Nicander anför i sin reservalion i
denna fråga.

Landsorganisationen
i Sverige (LO):

I
likhet med ledamöterna Erixon, Lindström och Svanberg anser LO att
dagersättningen redan nu kan fastslällas liU 30 kr. i samband med nästa
försvarsbeslut.

LO
delar också kommilténs uppfattningar rörande slimulanspremier.

Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU):

De
värnpliktiga har under de senasie åren haft en sämre utveckling än
nettoprisindex av dagersättningen. SSU menar all kravet på 30 kr. i dagersättning
skaU uppfyllas inom ramen för innevarande försvarsbeslut, sä all de vämplikfiga
hamnar pä en någorlunda hygglig ekonomisk standard. När kravet pä 30 kr. i
dagersättning är genomfört, måste de vämpliktiga varje år minst få en ökning av
bidraget som motsvaras av prisutvecklingen i samhället.

SSU
delar kommitténs uppfattning i övrigt under detta avsnitt.

Centerns
Ungdomsförbund (CUF):

Vad
beträffar tanken på värnpliklslön så verkar delta av kommilténs förslag att
döma ligga långt fram i liden. I väntan på den reformen viU CUF bUräda
förslagel om en omedelbar höjning av dagersättningen fiU 30 kr., för atl bättre
svara upp mol målsättningen om ekonomisk gmndtrygghet.

Moderata
ungdomsförbundet (MUF):

MUF
biträder höjningen av ulryckningsbidragel samt dagersättningen enligl
alternafiv 2.

Vad avser fillägg till
dagersättningen, premier, avslyrker MUF ett slopande av premien lill de
kompanibefalsvärnpliktiga. Mofiven för detta ställningstagande överensstämmer
med dem som ledamoten Lars Nicander lämnat i en reservalion.

Folkpartiets
ungdomsförbund (FPU):

En
dagersättning pä 30 kr. måste anses som ell minimum för all garantera den
värnpliktige drägliga ekonomiska förhållanden.

FPU
vill vidare klart stödja reservationen angående KB-premien från ledamoten Lars
Nicander. Den motivering som där anges omfaltar hela problemkomplexet lUl
skillnad frän majoritetens synsätt, vilket leder fram fiU slutsatsen alt
KB-premien bör bevaras.

Prop. 1982/83:115 58

Kommunistisk
ungdom:

Kommunistisk
ungdom stöder de värnpliktigas krav på 30 kr. om dagen, och anser det mer än
rimligl att höja dagersättningen. I ett val mellan två alternafiv som båda
skjuter målet på framliden ser vi oss tvingade all förorda de
socialdemokratiska ledamöternas reservafion.

Kommunistisk
ungdom anser all de som ligger inne länge, inle enbart de KB-uttagna, ska
kompenseras genom högre dagersättning och inle genom den typ av
"mulor" som ulbildningspremien är.

Värnpliktiga
arbetsgruppen:

Av
två förslag som båda skjuter målet längt framför sig, så ser vi oss tvingade
atl förorda den socialdemokratiska reservationen. Vi menar all del inle är
tillräckligt snabbt som de värnpliktiga kommer upp i en acceptabel nivå.
Regeringen måste därför undersöka alla möjligheter all nå målet 30 kr. om
dagen, snabbare än kommillén föreslär.

Vapenfria
arbetsgruppen:

Enligl
Fst/PV:s undersökning angående dagersättning räcker inle värn-pliklsrörelsens
krav om en dagersättning pä minimum 30 kr. lill att man skall bli oberoende
ekonomiski setl under tjänstgöringen. Av de förslag som kommittén redovisar
finner vi därför naturiigt att ansluta oss fill förslagel som ger den högsta
höjningen. Samtidigt får vi dock framföra vår uppfattning att detta inte fär
anses räcka till för de vapenfrias ekonomiska behov. Enligt vår mening borde
dagersättningen vara så pass hög som 40 kr. per dag.

Vapenfriförbundet:

Dagersättningen.
Vi anser i likhet med experten Ola Nilsson all dagersättningen omgående borde
höjas fill 30 kr. Av kommitténs båda förslag föredrar vi givetvis del första
alternativet som innebär all dagersättningen blir 30 kr., (uttryckt i prisläge
1982-83) budgetåret 1987/88. Vi anser del självklart alt aUa värnpliktiga och
vapenfria ska vara ekonomiski oberoende under sin tjänstgöringslid.

Vissa
särskilda ersättningar

Chefen
för marinen (CM):

CM
avvisar kommitténs förslEig all de särskilda ersättningarna skaU slopas.

Prop.
1982/83:115 59

Ersätiningen
vid sjöijänslgöring skall endast lill en del, i många fall lill en mindre del,
ses som ell risklillägg medan andra faktorer är mer dominerande. De
värnpliktiga i marinen som är sjökommenderade på fartyg och båtar har en mer
krävande arbetssituation och lever i en sämre arbetsmiljö än de flesta andra
värnpUktiga i försvarel. Arbetsuppgifterna är i allmänhet ansvarsfulla och
kraven på tjänslbarhelen hög. Den värnpliktige måste ha en stabil och fysisk
kondition.

CM
vill slutligen påpeka all slarki stöd i denna fräga för CM:s uppfattning finns
säväl bland flottans värnpliktiga som i uttalanden av 1982 års värnpliklsriksdag.
Sistnämnda har lill och med begärt alt fillägget görs skattefritt någol som
skulle tillmötesgå i allt väsentligt utredningens strävan efter administrativt
enkla syslem. CM lar dock ej stäUning i denna sistnämnda fråga.

Om
mässpenningen (det fasta tillägget) inle utgår lill värnplikligl kompanibefäl
som verkligen är mässmedlem innebär della all den fasl anställda aktiva och
reservpersonalen i mässen subvenfionerar den värnpliktiges kostförstärkning
vilket inle kan anses räll.

CM:s
förslag innebär dock all värnpliktiga kockar och servicepersonal inle erhåller
mässpengar, dvs. inle bespisas från befälsmäss, vilket även kommittén
föreslagit.

CM
föreslär alt "Under sjöijänslgöring erhåller värnplikligl kompanibefäl
som bespisas frän befälsmäss mässpengar enligl de bestämmelser om sådana
förmäner som enligl kollektivavtal gäller för tjänsteman."

Chefen
för flygvapnet (CFV):

Rekrytering
av berörd värnpliktig personal sker på friviUighetens väg. Slopande av
flygtUläggen kommer alt försämra/omöjliggöra rekryterings-möjligheterna. Tvång
i detta sammanhang är uteslutet.

Kommillén
anger bl.a. atl flyg- och flygrisklillägg är all betrakta som risklillägg.
Della är lill slor del fel vad rör flygvapnet. Ovan angivna flygförare vid
jakt-, attack- och spaningsflygdivisionerna har en ytterst kvalificerad
utbildning med ell högt preslalionskrav. Dessa förare löser sina uppgifter i
flygvapnets primärvapensyslem. Flygtillägget skall ses som en del av
lönesättningen. För elever vid GFU är som angivils ersättningen mer atl
betrakta som ersättning för en högt kvalificerad utbildning än som ell
riskliUägg. Tillägget är i della fall liksom även vad rör ylbärgarna ell
rekryteringsfrämjande medel.

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

FCF
tillstyrker all de särskilda ersättningarna och mässpengar för värnpliktiga
slopas.

Prop. 1982/83:115 60

Försvarets
rationaliseringsinstitut (FRI):

FRI
har intet all erinra vad gäller en ensning av riskfilläggen.

Kammarrätten
i Göteborg:

Kammarrätten
vill särskilt uttala sill slöd för förslagel alt slopa de särskilda
ersättningarna och mässpengarna. Vad kommUtén anfört som motiv för förslagel
finner kammaiTällen övertygande. Förslaget torde ha icke oväsentliga
administrativa fördelar.

Landsorganisationen
i Sverige (LO):

Kommittén
har även behandlat frågan om riskersältning. Del är korrekt alt risklillägg för
civilanslälld personal är en avtalsfråga saml all man bör sträva efter att med
olika åtgärder skapa sä säkra situationer som möjligl. Trots alla åtgärder
kommer det dock att förekomma situationer där olägen-hel behöver kompenseras.
Härvid bör man dock följa de enligl kollektivavtalen gällande principerna vid
bedömning av när risktillägg skall ulgå. LO har emellertid förståelse för de
adminislrativa förenklingar som uppstår vid slopande av dessa tiUägg.

Värnpliktiga
arbetsgruppen:

Kommilténs
förslag all slopa riskfilläggen ser vi som positivt. Vi delar kommitténs
uppfattning atl riskfyllda verksamheter skaU göras sä säkra som möjligt samt
atl vid olycka eller fiUbud skall elt liUfredsslällande ekonomiski skydd ulgå.
Vi har dock uppfattningen att sjölillägget ej är alt betrakta som ell
risklillägg, del bör istäUet ses som etl tillägg för obekväma
arbetsförhållanden.

Sjölillägget
bör även göras skattefritt samt värdesäkras, delta för att skapa slörre
rättvisa mellan de sjögående värnpliktiga.

Förplägnadsersåttning,
inkvarteringsersättning, beklädnadsersättning

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

Värnpliktig
skall i första hand erhålla fri förplägnad. FCF anser inle att tillstånd skaU
kunna medges värnpliktig alt själv svara för sin förplägnad i de fall där
förbandet inle kan tillhandahålla värnpliktig fri förplägnad t. ex. av
religiösa skäl. I sådant fall anser civilförvaltningen all mållidsersältning
skall ulgå. Endasi i samband med tjänstledighet eller vid frånvaro på grund av
sjukdom bör förplägnadsersåttning kunna utgä. Ämbetsverket föreslår

Prop.
1982/83:115 61

atl 30 § vämpliktsförmånsförordningen ändras så alt rätlen
att ge värnpliktig fillstånd all själv svara för sin förplägnad utmönstras. En
sädan förändring motverkar atl förplägnadsersåttning kan komma att betraktas
som ell alternafiv lill den fria förplägnaden.

FCF tiUstyrker alt begreppet inkvarteringsersättning
utmönstras ur värnpliktsförmånsförordningen och ersätts med begreppet
hyresbidrag. In-kvarteringsersättningen som sådan är inte en förmån som utgår
till den vämpliktige och skall därför regleras i annan ordning. Uppräkningen av
hyresbidraget är motiverat med hänsyn liU den allmänna kostnadsutveckUngen.
Borttagandet av kopplingen mellan utgående bostadsbidrag och hyresbidrag
tUlstyrks med hänsyn till hyresbidragels karaklär av sUtageer-sätlning.

FCF finner det rimligt atl den av kommittén föreslagna
uppräkningen av beklädnadsersättningen sker. Ersättningens storlek kommer all
fastställas i kommande av ämbetsverket utgivna föreskrifter.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen förordar alt förplägnadsersällningen, som
under många år varit helt oliUfredsställande, snarast höjs tiU en acceptabel
nivå som medger all de tjänstepliktiga under tjänslgöringsuppehållet kan vistas
pä annan plats än i hemmet.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS):

Flertalet av de vapenfria kan inte erbjudas fri kost in
natura, utan de tvingas att åtminstone liU en del anlita näringsställen. De får
därför en kontant matersättning vars storiek (f. n. 45 kr. för dag) är avpassad
fiU de fömtsättningar som gäller för dessa vapenfria. Även den föreslagna höjningen
av förplägnadsersällningen uppfattas som en nackdel i jämförelse med del
kosthåll som matersältningen erbjuder.

Landsorganisationen i Sverige (LO):

Beträffande de särskilda ersällningama för förplägnad,
inkvartering och beklädnad har LO inget atl invända mot förslagel.

Moderata ungdomsförbundet (MUF):

MUF biträder utredningens förslag avseende förplägnadsersältning,
inkvarteringsersättning och beklädnadsersättning.

Prop. 1982/83:115 ' 62

Värnpliktiga
arbetsgruppen:

Man
kan med en viss tillfredsställelse notera all förplägnadsersällningen har höjts
från 10 liU 15 kr. för dag fr.o.m. den 1 jufi 1981 och alt nu kommillén
föreslår en ytterligare höjning liU 25 kr. per dag.

Det
är dock beklagligt atl kommillén inle inser all ersättningen borde höjas till
samma nivå som måltid&ersätlningen, nämligen 45 kr. för dag.

Vapenfria
arbetsgruppen:

Vi
häller med om vad som sägs angående förplägnadsersällningen. Vi vill även peka
på alt del i dagens läge finns en bidragsdjungel vad gäller de olika formerna
för ersättningar iLll vapenfria inom koslomrädel. En sanering av de i dag
gäUande reglerna borde inte vara omöjlig. Arbetsgmppen instämmer i förslaget om
beklädnadsersätlning.

Vapenfriförbundet:

Av
betänkandet framgår ju tydligt atl en höjning av förplägnadsersällningen lill
25 kr. är helt nödvändig. Men vi anser också alt man borde förenkla systemet
genom atl ersätta mållidsersältning, malersällning och förplägnadsersåttning
med en enhetlig malersällning. Vidare borde mat-ersättningen ulgå alla dagar
under tjänstgöringsperioden. Ersätiningen måste vara lika oavsett onn man
arbetar eller är sjuk eUer ledig.

Arbetsgmppen
anser att kommUténs förslag om beklädnadsersätlningen är myckel bra.

Utryckningsbidrag,
kontant arbetsmarknadsstöd

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

Ämbetsverket
anser del angelägel att justera utryckningsbidragels storlek såatt, med hänsyn
lill kostnadsutvecklingen i samhäUet, dess realvärde bevaras.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen
anser atl del är angeläget med en höjning av ulryckningsbidragel lill 2 000
kr. saml all reglerna för tillgodoräknande av vämpliktsljänstgöring för rätt
lill kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) jämställs med fem månaders förvärvsarbete
vid ansökan om KAS med hänsyn lill den kärva arbetsmarknad som många av de
tjänsteplikliga ställs inför vid utryckningen.

Prop. 1982/83:115 63

Försäkringskasseförbundet:

Förbundet
instämmer i vämpliktskonferensens i Örebro krifik mol gällande regler för
vämpliklstjänslgöringens tillgodoräknandelid för KAS. Med hänsyn till den
rådande arbetsmarknadssituationen för ungdomar finns starka skäl all förlänga
tillgodoräknandefiden frän f. n. två månader fill fem månader. Förbundet delar
kommitténs uppfattning atl frågan snarast bör tas upp till behandling i
lämpligt sammanhang.

Centralorganisationen
SACO/SR:

Kommittén
berör även frågan om tjänstgöringstidens förhållande lill arbelslöshelsreglema.
SACO/SR: s studeranderäd vill med slor skärpa framhålla det belydelsefuUa i alt
värnpliktstjänstgöringen jämställs med fem månaders förvärvsarbete vid ansökan
om KAS. Innehållsmässigt ger militärtjänstgöringen myckel god erfarenhel av
arbetslivet och dä tjänstgöringen är ålagd enligt lag bör också tiden
tillgodoräknas. Frågan kan dock inte lösas i detta sammanhanget men
studeranderådet menar all detta är elt myckel betydelsefuUt och akut problem
som snarast måste få sin rättvisa lösning.

Landsorganisationen
i Sverige (LO):

LO
viU understryka behovel av atl fömtsättningama för KAS i anslutning till
vämplikten ses över.

Kommunistisk
ungdom:

Ulryckningsbidragel
måste inflationsskyddas och höjas till 3000 kr. snarast.

Värnpliktiga
arbetsgruppen:

Värnpliktsrörelsen
slär fast i sitt värnpliklsprogram atl syftet med ulryckningsbidragel är all
det skall utgöra en ekonomisk start efter militärtjänstgöringen, oavsett om
den värnpliktige har arbete eller ej.

Värnpliktsrörelsen
kräver en omedelbar höjning av utryckningsbidraget lill 3 000 kr. saml atl del
indexregleras.

Vi
kräver all grundutbildning som varat i minsl 5 månader skall anses som fem
gUliga månader vid ansökan om KAS.

Vapenfria
arbetsgruppen:

Arbetsgmppen
instämmer i vad man säger om reglerna för all erhålla KAS. Vad gäller
ulryckningsbidragel så borde meningen med delta vara

Prop.
1982/83:115 64

alt
man garanteras en månadshyra och minsl existensminimum, dvs. 3000 kr., när man
rycker ut.

Vapenfriförbundet:

Vi
är nöjda med förslaget på 500 kronors höjning av utryckningsbidraget, även om
del i och för sig varit fullt motiverat med en dubbelt så stor höjning.

Resor

Överbefälhavaren
(ÖB):

ÖB
biträder kommilténs förslag om slopande av vpl 10-resorna och i stället införa
en fri resa per tjänstgörings vecka.

Slopandel
av vpl 10-resorna får, som kommittén påpekar, konsekvenser för värnpliktiga
under repefifionsutbildning och ÖB hemställer därför om atl åtgärder vidtas för
atl bereda dessa värnpliktiga möjlighel all besöka hemmet under
utbildningstiden.

Kommittén
anser alt åtgärder bör vidtas för all höja myndigheternas kostnadsmedvelande
avseende de värnpliktigas resor.

Kommittén
har noterat all en tudelning av ansvaret f. n. föreligger vad gäller de
värnpliktigas ledighetsresor genom all FCF utfärdar anvisningar till
värnpliktsförmånsförordningen medan ÖB tecknar avtalen med transportföretagen,
utfärdar administrativa bestämmelser och utövar den faktiska ledningen av
reseverksamhelen.

Enligl
ÖB:s mening bör ansvaret för anvisningar lill värnpUklsförmäns-förordningens
paragrafer om värnpliktigs ledighelsresor överföras lill ÖB. Ölägenheterna med
nuvarande ansvarsfördelning är uppenbara. ÖB delar därmed ej kommitténs
uppfattning all frågan behöver utredas närmare. Någon anledning atl särskilja
utlandsresorna frän övriga resor föreligger ej. Enligl ÖB:s mening bör därför
även handläggningen av värnpliktigs utlandsresor överföras frän FCF tull ÖB.
Övertagande av dessa uppgifter bedöms kunna ske inom nuvarande personalram för
ÖB/Plan 4.

Chefen
för armén (CA):

Kommittén
föreslär alt de s. k. vpl 10-resorna slopas och atl värnpliktiga

under
gmndutbildning i stället får en ledighelsresa per tjänslgöringsvecka.

CA biträder i princip
kommitténs uppfattning. Förslagel måste dock yller-

■ Ugare utvecklas så
att alla dess konsekvenser blir grundligt belysta innan

CA
slufiigt kan ta stäUning.

I
syfte alt försöka begränsa de höga kostnaderna för flygresor föreslås

Prop. 1982/83:115 65

atl
reglerna skärps för när flyg används. En skärpning av reglerna är enligt CA:s
uppfattning inte nödvändig. Reglerna fillämpas emellertid inte på avsett vis,
vilket accentuerar ett utbildningsproblem. Den väsentligaste orsaken lill
problemen med resekostnaderna över huvud taget är all förbanden är okänsliga
för merkostnader genom gällande faklureringsmliner. Kommittén föreslår också
all för alt öka kostnadsmedvetandet hos myndighetema, det bör prövas om inte
förbanden, i stället för vad som f. n. görs, kan faktureras de verkliga
kostnaderna för varje resa. CA anser det väsentiigl alt sådana försök
genomförs. Kommittén antyder dock vissa administrafiva problem. Försök med ell
lokalt kostnadsansvar för flygresor bör under alla omständigheter inledas utan
tidsutdräkt. CA kommer att verka i detta syfte och fömtsätter härvid ÖB:s och
FCF:s stöd och medverkan.

Chefen
för marinen (CM):

Kommittén
har framfört atl det bör prövas om inle kostnadsmedvetandet hos
förbandscheferna skulle öka om förbanden fakturerades de verkliga kostnadema
för varje värnpliktsresa. CM avvisar detta förfarande då administrationen för
ett sådant förfarande skulle öka på såväl central som lokal nivå.
Kostnadsmedvetandet måste säkerställas på annat sätt.

Chefen
för flygvapnet (CFV):

CFV
biträder kommitténs förslag all slopa vpl 10-resorna och införa en
ledighetsresa per tjänslgöringsvecka dock under fömtsättning atl delta medför
en påtaglig kostnadsminskning samt alt det samordnade ansvaret för såväl
anvisningar som avtal för vämpliktsresor skaU åvUa en och samma myndighet.

Kommittén föreslår att
förbanden faktureras de verkliga kostnadema för varje värapUklsresa för alt
höja kostnadsmedvelandet vid resp. förband. Förslagel medför en betydande
ökning av administrationen på både central och lokal nivå. UtbUdning och
förenklade lillämpningsbeslämmelser torde ligga närmare lill hands för all
avhjälpa här påtalad brist.

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

FCF
är inom försvarsmakten central förvaltningsmyndighet inom bl. a. området
förmåner lill värnpliktiga. Civilförvaltningen har sedan flera årtionden
svarat för utarbetandet och utgivandet av anvisningar lill värnpliktsförmånsförordningen.
I samband med ufiokaliseringen av civilförvaltningen överfördes resefrågoma
och delar av ämbetsverkets handlägg-ningskapacitel härför (två personår) lill
överbefälhavaren. En av anledningarna var att de subventionerade reseförmånema
genererade en rese-5 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 115

Prop. 1982/83:115 66

byråliknande
verksamhet som är artfrämmande för civilförvaltningen. Kommillén har genom sill
ställningslagande lill den subventionerade reseförmånen vpl 10 visat all man
vill återinföra etl enhefiigt resesyslem som skall hanteras enligt
förvaltningsförfarande. Sammanfattningsvis föreslår alltså FCF följande
ålgärder:

1. Resandet begränsas lill
hemresor.

2.
Vpl 10-resorna slopas och ell
enhetligt reseförmånssyslem införs.

3.
Serviceavtalen med statens
järnvägars resebyråorganisafion slopas. Administration och
informationsverksamheten kan övertas av förbanden.

4.
För alt öka kostnadsmedvelandet
bör de värnpliktigas fria resor budgeteras och kostnadsredovisas vid
respektive förband. I dag budgeterar respektive försvarsgrenschef de
värnpliktigas resekostnader. Det bör inle vara förenat med nägon slörre
sv.årighel alt budgeleringen förs ned på lokal nivå. Ur budgeteringssynpunkl är
del enklast om resandet begränsas lill hemmet. Varje förband kan med
utgångspunkt i tillhandahållen information från värnpliktsverkel budgetera för
etl resande mellan förbandet och hemmet.

5.
Ansvar för anvisningar och
avtal bör ligga på en och samma myndighet, nämligen civitförvaUningen.

FCF
kan, med hänsyn tUl den korta remisslid som har stått liU förfogande, inle
exakt beräkna hur stora besparingar som de olika förslagen individuellt kan
ge. Civilförvaltningen gör dock den bedömningen all de föreslagna åtgärderna,
t.ex. begränsning av rälien fill flygresa, införande av lokal budgetering och
kostnadsredovisning, totalt setl torde ge en besparing om ca 10 procent.

Försvarets
rationaliseringsinstitut: (FRI):

FRI
biträder kommilténs förslag vad gäller hemresor och s.k. vpl 10-resor och
föreslår atl del av kommittén föreslagna provet med atl fakturera de verkliga
kostnadema för varje resa snarast prövas pä någon lämplig myndighet.
Förhoppningsvis kam delta öka förbandens och stabernas insikt om
betalningsmedelsutfallet.

FRI anser i Ukhet med
kommittén att en myndighet bör behandla resefrågorna. Institutet vill för sin
del ifrågasätta om inle en sådan ensning kan göras ulan särskild ytterligare
utredning.

Socialstyrelsen:

Nuvarande
system med ell flertal olika reseförmåner torde enligt socialstyrelsens mening
kunna förenklas genom all den Ijänsteplikfige erhåller ell identitetskort som
anger inkallelseperiod samt tjänstgörings- och hemort.

Prop. 1982/83:115 67

Riksrevisionsverket
(RRV):

Kostnaderna
för resor har ökat snabbare än neltoprisindex. Den slörsla poslen är flygresor,
vilken svarar mol ca 40 % av utfallet. Mot bakgrund härav kan ifrågasättas om
flygvapnets Iransportflyg i någon utsträckning kan användas för transport av
värnpliktiga.

RRV
stöder i princip utredningens förslag atl försvarel skall övergå lill ell
resesyslem. Den gjorda utredningen måste emellertid fördjupas, innan slutlig
slällning kan las fill del framlagda förslagel. Underlaget bör kompletteras
med

- etl
alternafiv som innebär atl enbart vpl 10-resorna behåUs,

- ålgärder
för repelilionsövade värnpliktigas resor om vpl 10-resorna

avvecklas,

- alternativa
anlal fria resor/månad,

- kalkyler.

Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS):

Ell
flertal ulbUdningsmyndigheler genomför en inledande central utbildning av de
vapenfria, vilka sedan fortsätter med den tillämpade utbildningen så nära sina
hemorter som möjligt. Nuvarande förmånssystem med ett förtida uttag av fria
hemresor gör del möjligl för de vapenfria atl besöka hemmet varje vecka även
under det inledande ulbildningsskedet. AMS delar kommitténs uppfattning att
fria hemresor med flyg generellt inle får göras i slörre utsträckning än nu är
fallet. För de vapenfria som nu nämnts innebär dock elt slopande av
förskollsresorna en begränsning av möjlighelerna all komma hem varje
veckoslut.

Kammarrätten
i Göteborg:

Kammartälten
har inte någol principiellt att erinra mot kommitténs förslag under avsnittet
resor.

Försvarets
personalvårdsnämnd (FPVN):

FPVN
delar utredningens förslag att de s.k. vpl 10-resorna slopas och atl en fri
ledighelsresa per tjänslgöringsvecka införs.

Tjänstemännens
centralorganisation (TCO):

TCO
tillstyrker de föreslagna förändringama av reseförmåner.

Prop.
1982/83:115 68

Centralorganisationen
SACO/SR::

Dä
många värnpUktiga blir föriagda på annan ort än hemorten är resorna vikliga för
den värnpliktiges trivsel och därigenom hans möjlighel all tillgodogöra sig
utbildningen. Kommitténs förslag på den punkten är tillfredsställande. Resorna
liU hemorten vatje veckoslut bör vara kostnadsfria. Utöver dessa gratisresor
hem finns del ingen anledning alt speciellt gynna de värnpliktiga med speciella
rabatter eller billiga resor.

Landsorganisationen
i Sverige (LO): LO kan acceptera förslaget beträffande de förändrade reseförmånerna.

Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU):

SSU
anser del angelägel atl snarast förändra reseförmånema sä all en fri resa
mellan förbands- och hemorten kan införas per tjänslgöringsvecka, del måste i
ell nytt resesyslem också gå alt byta ut fria resor mol lokala månadskort och
s. k. länskort.

SSU
delar kommilténs uppfattning om fria resor med flyg.

Utöver de fria resorna
mellan förbands- och hemorten bör reseförmånema kompletteras med ett förändrat
vpl lO-system: Mol bakgmnd av de vämpliktigas dåliga ekonomiska situation bör i
dagslägel vpl 30-resor införas som komplemenl lill de Fria resorna. På sikt bör
dock eftersträvas all de värnplikfiga får samma reseförmäner som exempelvis de
studerande. TiU elt sådant syslem skulle även de repefifionsvärnpliktiga kunna
knytas.

Centerns
ungdomsförbund (CUF):

CUF
anser atl de värnpliktiga bör beredas möjlighel lill obegränsat antal fria
resor på alla statliga och kommunala kollekliva färdmedel. Detta skulle inle
medföra nämnvärda kostnadsökningar jämfört med vpl 10-syslemet.

Del
skulle knappast heller - av tjänslelidsskäl — öka resandet specieUl myckel, men
bör rimligtvis innebära atl resandet omstmktureras lill kollekfivt resande,
vUket av energi- och samhällsekonomiska skäl måste anses som positivt.

All
värnpliktigas fria resor fär företas lill valfria resmål inom landei är enligt
CUF självklart av sociala skäl, föräldrar, syskon, flickvän och andra bekanta
lever ju inle alllid på samma plats.

Moderata
ungdomsförbundet (MUF):

MUF
accepterar elt avskaffande av vpl 10-syslemet. Vi avvisar emellertid en
fördubbling av antalet fria hemresor. Nuvarande syslem för hemresor bör av
kostnadsskäl bibehållas oförändrade.

Prop. 1982/83:115 69

Folkpartiets
ungdomsförbund:

Även
då del gäUer vämpliktigas resor motsätter vi oss kommilténs uppfattning. Vi
anser del självklart all de värnpliktiga själva fär bestämma när de viU
utnyttja sina fria resor.

Kommunistisk
Ungdom:

Kommunistisk
Ungdom instämmer i kommitténs förslag om fyra fria resor i månaden, men anser
alt värnpliktiga måste ha rätt all själva bestämma när de viU resa, aUtså att
det ska finnas en möjlighet att spara sina resor till övningsuppehåll och
liknande.

Värnpliktiga
arbetsgruppen:

VämpUklsrörelsen
har under en längre tid krävt att de värnpliktiga skall vara berättigade till
en form av militär färdbiljett som i obegränsad utsträckning skall gälla som
färdbiljett vid resor med allmänna kommunika-fionsmedel, dock ej taxi och flyg.

Kommitténs
förslag att utöka antalet fria resor anser vi vara etl steg i rätt riktning men
de begränsningar som ingår i förslaget kan vi ej ställa oss bakom. Atl de
vämpliktiga ej skall kunna spara eUer i förväg ta ul de fria resoma kan komma
att få oanade konsekvenser för den enskUde. Förslagel innebär en kraftig begränsning
jämfört med dagens system och del måste vi med kraft vända oss emol.

Vapenfria
arbetsgruppen:

Alt
vpl 10-resorna ersätts med två fria resor anser vi vara bra. Del kan dock inte
finnas någon anledning tUl alt man inte ska få spara sina resor om man t. ex.
tjänstgör en helg, det kan inte på något sätt bli billigare alt införa en regel
om all resorna är förverkade om man inle utnyttjar dem. Om ell liknande avtal
som finns idag sluts mellan ÖB och t. ex. SJ innebär det inte någon besparing.
Det får också påpekas all det är tvivelaktigt all kalla reseförmånerna för fria
resor, då många tjänstepUktiga fortfarande måstse betala för sina resor på
lokaltrafiken, undantaget de inom Storstockholms eller Göteborgs lokaltrafik.
Del vore posUivt om det kunde slutas sådana avtal atl även i lokaltrafiken
berättigar viseringskortel till fria resor.

En
regel om att det är tidsaspekten och inle avståndet som ger en rätt tUl
flygresor finner vi vara riktigt. En lämplig lidsgräns vore t. ex. 8 limmar.

Vapenfriförbundet:

All
kommillén föreslår fler fria resor än i dag är bra. Men del är fel alt man inle
ska kunna "spara" resorna om man väljer alt inte åka hem någol

Prop.
1982/83:115 70

veckoslut.
Vi har svårt all tro all kostnaderna skulle minska nämnvärt genom den här ändringen
av reglerna.

Familjepenning

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

FCF
tiUstyrker med samma motivering som kommillén alt familjepenningen för barn
skall utgöra hälften av familjepenning för maka.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen
förordar alt familjepenningen för barn utgör hätflen av familjepenningen för
maka.

Kammarrätten
i Göteborg:

Vad
gäller familjepenningen delar kammarrätten kommitténs uppfattning.

Kammarrätten
viU av skäl som kommittén anger särskill understryka viklen av all gifta eller
sammanboende värnpliktiga med barn blir tillgodosedda, vilket lämpligen kan
ske pä sätt kommillén föreslår.

Svenska
kommunförbundet:

Svenska
kommunförbundels styrelse tiUstyrker kommilténs förslag om en uppräkning av
famUjepenningen för barn. I della sammanhang vill styrelsen särskill framhålla
angelägenheten av all också familjepenningen för såväl maka som barn
beloppsmässigt bör vara så slor alt komplettering i form av socialbidrag
normalt ej skall behöva komma i fråga.

Vetlanda
kommun:

Bidragsnivån
i angivna familjesociala hänseenden ansluter i huvudsak fill
socialbidragsstandard i Stockholms kommun. Enligt förslaget sker en
förstärkning av familjepenningen gällande barn lill 720 kr./mån. Utredningen
har funnit ett visst slöd härför bl.a. i konsumentsverkeis beräkningar gällande
levnadskostnader.

I förhällande till den
standardnivå som fiUhandahålles i flertalet kommuner såsom en följd av 6§
socialtjänstlagens beslämmelser om "skälig levnadsnivå" innebär
familjebidragsslandarden en högre nivå, vilket i och för sig kan vara
motiverat. Del torde emeUertid finnas klart statistiskt belägg för all flertlel
kommuner för närvarande inle når upp lill de stan-

Prop.
1982/83:115 71

dardnivåer
som konsumentverket beräknar. Konflikter kan härav uppslå i förhällande lill
den civilt arbetande befolkningen i låglönebranscher.

Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU):

SSU
delar de uppfattningar och förslag som kommittén för fram om familjesocialt
stöd. SSU menar atl det är viktigt all prioritera förbättringar för de värnpliktiga
som är i behov av dessa stöd.

Moderata
ungdomsförbundet (MUF):

MUF
tillstyrker i slort avsnittet familjesocialt slöd. Principiellt menar MUF alt
de familjesociala stöden bör prioriteras framför de genereUa bidragen.

Värnpliktiga
arbetsgruppen:

VämpUklsrörelsen
har inget alt erinra mol kommitténs förslag lill höjning av familjepenningen.
Del är dock värt alt notera alt kommittén inle har kommil fram lill en lösning
som ersäller den värnpliktige lUl 100 % vid de fall då han är skyldig all
betala underhåll.

VämpUklsrörelsen
kräver alt om värnpliktig är skyldig all betala underhåll skall hela beloppet
täckas.

Vi
konstaterar all kommittén har prioriterat den gmpp som har det sämst ställt
idag, nämligen värnpliktig med fm/fästmö och barn.

Vi
ser myckel positivt pä all kommittén vill höja bidraget för barn lill halva
bidraget för maka.

Vapenfria
arbetsgruppen:

Vi
har inget atl erinra mot förslagel om familjebidrag och hyresbidrag.

Vapenfriförbundet:

Vi
är helt överens med kommillén i fråga om familjebidrag.

Bostadsbidrag,
tillägg till bostadsbidrag

Överbefälhavaren
(ÖB):

Tillägget
fiU bostadsbidrag som avses läcka "kringkoslnaderna" mnt bostaden för
ensamboende vämpliktiga innebär, om det införs, en slor lättnad i
rådgivningssUualionen på förbandens personalvårdsdelaljer. ÖB biträder
följaktligen kommilténs förslag om etl sådant bidrag.

Prop.
1982/83:115 72

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

FCF
delar kommilténs uppfattning all med normal hyra skaU avses hyra för en
nyproducerad lägenhet i allmännyttiga bostadsföretag (motsvarande). Genom
förslagel kan administrafiva förenklingar uppnäs för lilläm-parna. Gällande
praxis har, när del gäller bostadsbidragets storlek, i viss mån kommit atl
närma sig den faktiska hyreskostnaden.

FCF
har intet att invända mol den föreslagna ändringen av 10 § familjebidragslagen
vad avser de lägenheläslorlekar som skall läggas lill grund för beräkningen av
bostadsbidrag.

Införande av ett nytt
bidrag - tillägg liU bostadsbidrag - synes välmotiverat. Bidraget är avsett
atl täcka vissa kostnader som inte inräknas i bostadskostnaden, men som är en
följd av boendel, t.ex. el- och teleräkningar. Genom delta förfarande kan de
bidrag som i många fall utgär genom den särskUda ekonomiska hjälpen och denna
hjälpform användas till del enligt bestämmelserna åsyftade - lill skillnad mol
vad som sker i dag - nämligen särskilda behov som inle kunnat förutses och som
rimligen inle kan tillgodoses i annan ordning.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen
förordar alt bostadsbidraget ulgår med sådant belopp alt det täcker den
tjänsleplikliges kostnad för bostaden såvida inte denna är oskäligt hög och atl
tiUägg lill bostadsbidraget uppräknas med telefon, hushållsel och
hemförsäkring.

Riksrevisionsverket
(RRV):

RRV
avslyrker alt en ny bidragsform - fillägg lill bostadsbidrag - införs.
Förslaget är, enligt verkels mening, ägnat atl ytterligare fördyra och
komplicera förmånssystemels administration. De nämnda utgifterna bör täckas av
den värnpliktiges dagersättning.

Kammarrätten
i Göteborg:

Kammarrätten
kan i huvudsak ansluta sig lill vad kommillén anför och föreslär belräffande
bostadsbidrag.

Del är kammarrättens
uppfattning att man med användning av 1 § familjebidragslagen endast i få fall
kan förhindra atl bostadsbidrag beviljas med belopp, som kan upplevas som
orättvisa. Härtill kommer att den av kommillén förordade fillämpningen kan ge
upphov lill tröskeleffekler. Om det avsedda syftet skall uppnås bör i vart fall
orden "del är uppenbart att" ulgå ur laglexlen. Vidare bör paragrafen
ge utrymme för all bevilja ell jämkat familjebidrag. Om paragrafen - med eller
ulan ändring - skall

Prop. 1982/83:115 73

lillämpas
i här avsedda fall är del av vikl atl försvarels civilförvaltning meddelar
detaljerade anvisningar för atl få en likformig tillämpning.

Kammarrätten
har i princip intet all erinra mol alt även ensamstående värnpUktiga medges
ersättning för kostnader för telefon, hemförsäkring, hushåUsd och dylikt.

Länsstyrelsen
i Stockholms län:

Förhoppningsvis
kommer den föreslagna ändringen av hur "normal hyra" skall
fastställas atl innebära atl en slörre andel av de tjänsteplikliga än f. n.
skall kunna erhåUa bidrag till de fakliska hyreskostnaderna i den män de inte
är oskäligt höga. Det nuvarande syslemel med såväl "normal hyra" som "genomsniltshyra"
är dessutom svårbegripligt och administrativt betungande. Länsstyrelsen vill
dock påpeka all, åtminstone i Stockholms län, de flesta ungdomar i den ålder
varom här oftast är fråga om inle kan erhåUa mindre och billigare lägenheter än
två mm och kök i nyproduktion.

Värnpliktiga
arbetsgruppen:

I
utbildningens och rättvisans namn borde bidrag utgå också tiU bostad anskaffad
under vämpliklsljänstgöringen. Värnpliktsrörelsen kräver att bostadsbidrag
skall utgå för boendekostnad för lägenhet som anskaffats före eller under
värnpliktsljänstgöringsfiden.

Bidrag
skall naturligtvis inte utgå om behov ej föreligger varför vi stödjer
kommitténs förslag om alt 1 § familjebidragslagen görs tillämplig beträffande
bostadsbidrag även för makas synnerligen höga inkomster.

VämpUklsrörelsen
stödjer helt kommitténs förslag om tillägg tUl bostadsbidrag. Del Ugger helt i
linje med våra krav.

Näringsbidrag

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

Kommittén
föreslår förbättrade möjligheter till näringsbidrag. FCF delar kommitténs
uppfattning att möjlighelerna bör vidgas. När ansökningar om näringsbidrag
behandlas framkommer ofta all rörelsen under tjänstgöringstiden drivs i mindre
omfattning ulan alt ersättare anställs. Med hänsyn till dagens utformning av 19
§ familjebidragslagen avslås sädana ansökningar. Det förefaller lämpligt att
som kommittén förordar lagtekniskt betrakta sådan rörelse som nedlagd och vid
beräkning av behov av näringsbidrag reducera delta med rörelsens beräknade
intäkter under tjänstgöringstiden. Kommillén förordar alt alla rörelser som
lämnar bidrag tUl värnpliktigs

Prop. 1982/83:115 74

försörjning
skall grunda räll lill näringsbidrag. CivilförvaUningen bedömer alt
gränsdragningen mellan bidragsberättigad och icke bidragsberättigad rörelse
kommer all bli komplicerad och kommer alt kräva kvalificerade bedömningar av
företagens ekonomiska förhållanden, vilka ämbetsverket anser sig kunna ulföra.

Kammarrätten
i Göteborg:

Kammarrätten
tiUstyrker kommitténs förslag om utvidgning av rätten lill näringsbidrag.
Kammarrätten har vid sin handläggning av mål om näringsbidrag kunnat
konstatera all nuvarande gränser är väl snäva.

Kommitténs förslag om
utvidgning av rätlen lUl näringsbidrag föranleder ändring av 19 §. I den nya
lydelsen fömtsätts för rälien liU näringsbidrag all den värnpliktige har
inkomst frän näringen medan fömtsättningen i nuvarande lydelse är att han har
sin huvudsakliga försörjning frän näringen. Kammarrätten finner den äldre
formuleringen vara all föredra i denna del.

Centralorganisationen
SACO/SR:

SACO/SR
förklarar genom tandläkarförbundel att man ser del som positivt atl kommittén
bedömt angelägel all höja näringsbidragets storlek och mjuka upp de vUlkor som
gäller för all bidraget skall utgå. Förbundet måste emeUertid konstatera all
den föreslagna höjningen av högsta beloppsgräns för näringsbidrag från 200
lill 400 kr. per dag, är otillräcklig för kategorien privatpraktiserande
landläkare.

Tandläkarförbundet
finner angelägel all högsta beloppsgräns för näringsbidrag bör faststäUas till
600 kr. per dag.

Svenska
arbetsgivareföreningen:

Vi
begränsar vårt yttrande till all gälla näringsbidraget. För närvarande gäller
alt den tjänslepliktige har "sin huvudsakliga försörjning" från
näring för alt bidrag skall kunna ulgå. Kommillén föreslår att denna begränsning
slopas och atl som villkor skall gälla all näringen ger inkomst som "bedöms
vara av vikl" för den tjänsleplikliges försörjning. Vidare föresläs all
näringsbidragets maximibelopp höjs från nuvarande 200 fill 400 kr. per dag. Vi
tUlstyrker dessa förslag.

Värnpliktiga
arbetsgruppen:

VämpUklsrörelsen
stödjer helt kommitténs förslag som ligger helt i linje med våra krav. Värt all
notera är ocksä atl man föreslår en förändring av reglema sä atl värnpliktig
som vUl fortsätta och driva sin rörelse under vämpliktsliden också får
ekonomiiska möjligheter lUl detta genom all bidraget görs fillgängligt för
honom också.

Prop.
1982/83:115 75

Lantbrukarnas
riksförbund (LRF):

LRF
ser det mol denna bakgrund som tUlfredsställande all näringsbidraget räknas
upp tiU ell högre belopp, 400 kr. per dag.

LRF
viU emellertid framhålla atl det redan vid inryckning till grundulbildning
finns ell inle ringa antal värnpliktiga som driver egel jordbruksförelag.
Bakgmnden kan t.ex. vara sjukdom eller dödsfall i familjen. För dessa kan
näringsbidraget även vid det högre beloppet vara olillräckligl.

LRF
kan således konstatera atl del finns fall där även del högsta näringsbidraget
inle räcker lill för all läcka kostnaden för en fullvärdig ersättare. Som
jämförelse kan nämnas all Lantbrukets Avbylartjänsl, som erbjuder avbylare fill
främst djurproducenler, debilerar 470 - 550 kr./dag (vardag). Dämlöver krävs
köp av tjänst från maskinstalion o.d. för all fylla ul den arbetstid den
värnpliktige normall fullgör.

LRF
anser därför all möjligheter bör skapas för etl särskill tillägg lill
näringsbidraget när synnerliga skäl föreligger. LRF är berett all t. ex. vid
ell sammanträffande med företrädare för försvarsdepartementet närmare precisera
vad som här krävs.

LRF
konstaterar slutligen med fillfredsställelse kommitténs uppfattning all
näringsbidrag bör kunna utgå även lill de lantbrukare som driver
lanl-bmksföretaget vid sidan om ordinarie anställning. Också i dessa fall är
del angelägel att skapa ekonomiska fömtsättningar för alt anlita en ersättare.

Familjebidragsadministration

Överbefälhavaren
(ÖB):

ÖB
har inledningsvis tillstyrkt kommitténs förslag om decentralisering av
familjebidragsärendena. Samlidigt har föreslagils all samtliga ärenden om
näringsbidrag skaU avgöras hos FCF, vilket kräver elt observandum med hänsyn
fill del förslag som nyss lagts om ersättning i krig, dvs. alt näringsbidragen
skall, om landei befinner sig i krig, handläggas av familjebidragsnämnderna.
Delta kräver följaktligen en beredskap från FCF i form av anvisningar
(motsvarande) och utbildning.

Kommillén
har vidare hört RFV i frågan om administrering av familjebidragen och har
därvid kommil fram lill atl sifferuppgifterna om antalet ärenden m. m. f. n. är
mycket osäkra och att det är tveksamt humvida någon rationaliseringsvinst över
huvud tagel kommer all uppslå om famU-jebidragsadministrafionen överförs lill
försäkringskassorna. "Kommittén utesluter dock inte all en sådan
överföring i framliden kan visa sig vara rafionell".

ÖB
anser all frägan skall fortsällningsvis utredas och förutsätter all FCF i sin
föreslagna utvidgade roU som tillsynsmyndighet kan ta fram tillförlitligt
siffemnderlag.

Prop. 1982/83:115 76

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

Kommillén
har vall atl föreslå en kompetensfördelning som innebär all
familjebidragsnämnderna skall avgöra huvuddelen av samfiiga familjebidragsärenden.
FCF skall avgöra ärenden som avser boende i villa, näringsbidrag, beslut om
ålerbelalningsskyldighet av för myckel erhållet bidrag saml eftergift av
älerbelalningsskyldighel. Förslagel överensstämmer i stort med FCF:s
uppfattning om behovel av ändrad kompetensfördelning. Däremot anser FCF atl den
grupp av ärenden som inryms under 8§ 4 familjebidragslagen och som avser
bostadsanskaffning under tjänstgöringstiden inle skall överflyttas lUl
farniljebidragsnämndernas kompetensområde.

Den
ändrade kompetensfördelningen medför emellertid inle all del, pä sätt som
utredningen utgår ifrån, frigör arbetskraft motsvarande det antal personår som
f n. handlägger de 8000-9000 ärenden som föreslås bli föremål för
decentralisering.

FCF
har från våren 1979 bedrivit omfattande utbildningsverksamhet. Ämbetsverkets
uppfattning är all behovel av fortlöpande utbildningsinsatser är stort. Den
dagUga kontakten med familjebidragsnämnderna, en under hösten 1982 genomförd
enkät angående behov av utbildning samt den f. n. pågående utbildningsomgången
bekräftar lägel.

Den
ändring av arbelsuppgifteraas inriktning i enlighet med vad nu angetts medför
atl FCF inte delar kommitténs uppfattning atl en besparing motsvarande fyra
personår kan göras (fyra personår ulgår frän en bemanning på elva personår).
FCF bedömer atl arbelsuppgtflerna blir av den omfattningen all fler personår än
f. n. kommer all las i anspråk helt eller delvis för utbUdnings- och tUlsynsverksamhet
på värripliktsförmånsområ-del i dess helhet. Därigenom kan inle av kommittén
föreslagen besparing genomföras med bibehåUen målsättning alt svara upp mot
lagstiftningens krav på tillsyn och utbildning.

Försvarets
rationaliseringsinstitut (FRI):

FRI
har intet alt erinra vad gällei- delegering och förändringar av familjebidragsärenden.
InstUutet viU framhålla all ca 50 % av ärendebdaslningen på FCF försvinner om
föreslagna bidragsddegeringar genomförs. Del är dock viktigt att FCF fiUgodogör
sig personalbesparingarna.

Riksförsäkringsverket
(RFV):

Under
hand har RFV till kommittén lämnal vissa uppgifter belräffande beräknat
resursbehov vid en överflyttning av familjebidragshandläggningen tiU
socialförsäkringsadministrationen. Även dessa beräkningar inrymmer en
betydande osäkerhet. Med hänsyn tUl de tidigare nämnda svärighe-

Prop. 1982/83:115 77

tema
att få adekvata beräkningsunderlag har vid beräkningen endast gjorts antagandet
all tyngdpunkten i handläggningen ligger på bosladsbidragssi-dan. Därför har
beräkningama utgått från den handläggningstid som f n. fillämpas hos
försäkringskassoma vid handläggning av kommunalt bo-stadsliUägg tiU
folkpensionärer. Hur rättvisande för det verkliga resursbehovet som en sådan
jämförelse är kan inte avgöras utan närmare studie. Allmänt belräffande en
överföring av familjebidragshandläggningen till
socialförsäkringsadministrationen kan dock följande nämnas. Om administrationen
överförs till försäkringskassorna skulle förslagsvis den del av handläggningen
som kommittén anser skall ligga på kommunema hanleras på kassornas lokalkontor
medan mtinerna som enUgt kommittén skaU ligga på försvarels civilförvaltning
kan hanteras av centralkontoren. Sistnämnda mtiner berör bl. a. återkrav och
eftergift, vUket ju sedan länge är arbetsområden som centralkontoren hanterar
i bidragsförskotts- och pensionsverksamheten. En sådan administrativ ordning
som nu nämnts skulle medföra betydande servicefördelar för allmänheten. En och
samma försäkringskassa skuUe härigenom hantera samtliga i ett ärende
förekommande mtiner, vilket underlättar för allmänheten.

F.n. utreds en eventuell
överföring av bostadsbidragsadministrationen tiU RFV och försäkringskassorna.
SkuUe en sådan överföring beslutas talar ytterligare skäl för en överföring
även av familjebidragsadminislralionen. Både bedömningsmässigl och mtinmässigt
torde samordningsvinster kunna uppnås vid hantering i en och samma
administration av samtliga förekommande bostadsstöd.

Del
bärande skälet till att kommittén inte föreslagit atl familjebidragshandläggningen
överförs lill socialförsäkringsadministrationen är att kommittén bedömer del
tveksamt humvida någon rafionaUseringsvinst därmed överhuvudtaget uppstår. Med
hänsyn tUl vad RFV anfört och med hänsyn fill det synnerligen osäkra
beräkningsunderlag för rationaliseringsberäkningar som kommittén presenterat
anser RFV att beslut i frågan om den framlida familjebidragsadminislralionen
inle bör fattas i enlighet med kommitténs förslag. En överföring av
familjebidragshandläggningen tiU RFV och försäkringskassorna bör i stället
övervägas. Om så bedöms lämpligt kan som underlag för sådant övervägande en
särskild begränsad utredningsinsats beträffande serviceaspekter och
rationaliseringseffekter göras av RFV i samråd med representanter för
försäkringskassorna.

Riksrevisionsverket
(RRV):

RRV
anser att FCF:s roll som tUlsynsorgan och i beslutsprocessen, saml de
administrativa mtinerna som är förbundna med familjebidragssystemel ytterligare
bör analyseras. Bl.a. bör härvid övervägas all centraUsera
betalningsadministrationen.

Prop. 1982/83:115 78

Kammarrätten
i Göteborg:

Enligt
kammarrättens uppfattning kan det ifrågasättas om inte avgörandet av samtliga
bidragsärenden bör ankomma pä familjebidragsnämn-dema. Den omständigheten alt vissa
typer av ärenden är särskill svåra och mindre vanligt förekommande utgör enligt
kammarrättens mening inte tillräckliga skäl för all beslutanderätten skall vara
centraliserad till civilförvaltningen. Svårigheterna i dessa ärenden ligger
ofta på kontroll- och utredningsplanel, någol som talar för all inte bara dessa
funkfioner ulan även beslutsfunktionen läggs på lokal nivå. Det är då naturligt
all även avgörandet av ärendena ankomrrier på familjebidragsnämnderna. Dessa
handlägger för övrigt redan i nuläget frågor om näringsbidrag ål vämpliktiga
under repetitionsulbildning m. fl. Vidare vill kammarrätten erinra om atl
enligl förslag i belänkandet Ersättningar tiU personal i krigsorganisationen
(Ds Fö 1982:1) skall vid krig eller krigsfara alla ärenden om näringsbidrag
avgöras av familjebidragsnämnderna.

Förslagel
all aUa ärenden om återbetalningsskyldighel skall avgöras av civilförvaltningen
tillstyrks.

FamUjebidragsnämnds beslut
i fråga om återbetalningsskyldighel överprövas enligl nu gäUande bestämmelser-
40§ familjebidragslagen- av länsstyrelsen. Enligt 41 § samma lag förs lalan mol
länsstyrelsens beslut i sådan fråga hos kammarrätten. Enligl den av kommittén
föreslagna lydelsen av 42 § familjebidragslagen skaU lalan mol FCF:s beslul i
fråga om ålerbelalningsskyldighet föras hos regeringen genom besvär. Såvitt kammarrätten
kan bedöma gäller det här frågor av klart rättslig karaktär. Sådana bör
överprövas av domstol. Kammarrätten bör därför vara be-svärsinslans över
civilförvaltningen. EnUgl kammarrättens uppfattning bör även frågor om
eftergift av återbetalningsskyldighel överprövas av kammarrätten. En sådan
ordning torde bl.a. innebära en viss förenkling i förhållande tUl nuläget,
eftersom frågor om äterbetalningsskyldighet och eftergift dä kan handläggas
samtidigt.

Länsstyrelsen
i Stockholms län:

Kommittén
föreslår att en centralisering av vissa svårare och mindre vanligt förekommande
ärenden från familjebidragsnämnderna till FCF kombineras med en
decentralisering av främst "skälighelsärenden" från FCF lill
nämnderna. Länsstyrelsen finner den föreslagna förändringen ändamålsenlig. En
fömtsättning för atl en decentralisering av "skälighelsärenden" liU
familjebidragsnämnderna inle skall fä oacceptabla konsekvenser i form av
oenhetlig rättstillämpning är dock all FCF:s anvisningar rörande bedömningen av
dessa ärenden utformas tillräckligt klart och entydigt. Så kan inle alllid
sägas vara fallet belräffande nu gällande anvisningar.

Prop. 1982/83:115 79

Försäkringskasseförbundet:

När
det gäller familjebidragen anser förbundet all dessa mycket väl kan. överföras
från kommunema och försvarets civilförvaltning lUl försäkringskassorna med
riksförsäkringsverket som tillsynsmöjlighel. Förbundet anser alt en sådan
omläggning skulle medföra en rad administrafiva fördelar.

-
Ell överförande av
familjebidragen lill den allmänna försäkringen är ett första steg mot elt
genomförande av socialpolifiska samordningsutredningens förslag i detta
avseende.

-
Lägre administrationskostnad än
vid administrationen enligl nuvarande ordning. Möjligheter lill ytterligare
sänkt administrationskostnad då en enhetlig handläggning vid kassorna möjliggör
framlida förenklingar av familjebidragssystemel.

-
Kassorna har tillgäng till elt
datasystem som är uppbyggt med tanke på en eventuell inlegrafion. Systemet
innehåller redan nu uppgifter som kommunemas familjebidragshandläggare tvingas
vända sig lill andra myndigheter (bl.a. försäkringskassan) för all få reda pä.
(Exempelvis uppgifter om arbetsinkomst och sjukpenningplacering. Enligt vad förbundet
erfarit kommer en utredning inom kort atl föreslå att bostadsbidrag till
bamfamiljer överförs tiU försäkringskassorna, varvid även dessa uppgifter
kommer all innefattas i del cenirala datasystemet).

-
Enhetligare handläggning på
gmnd av gemensamma arbetsrutiner och etl gemensamt datasystem.

-
Varje lokalkontor har tillgång
liU terminalutmstning med direkt åtkomst av regislreringsuppgifler och direkt
uppdatering av registret.

-
Kassorna har vana all handlägga
inkomstprövade förmåner.

-
Kassorna har gott renommé hos
aUmänhelen.

-
Den enskilde kan lällare la del
av information om de förmåner som gäller och vilka bidrag han har rätt till.

-
Den enskilde kan vända sig fill
etl och samma ställe belräffande olika former av familjeslöd.

Förbundet
anser atl kommitténs överväganden om atl i huvudsak bibehålla nuvarande
administration bygger på etl utredningsmaterial som tyvärr inle uppfyller
rimliga krav vad gäller undersökningsmetodik och statistisk bearbetning.
Endasi etl fåtal av de aspekter som kan anses relevanta för överväganden om
framlida administration har beaktats av kommittén. Trots della har kommittén
tagit slällning i denna fråga.

Förbundet
anser därför all frågan om familjebidragens administration bör las upp liU
förnyad prövning. Även om familjebidragen endast ulgör en ringa del av de
förmåner som samhället svarar för är del väl motiverat att la fillvara de
förenklingsmöjUgheler och ralionaUseringsvinster som finns atl hämta inom detta
område.

Prop. 1982/83:115 80

Svenska
kommunförbundet:

Enligl
direktiven bör särskild uppmärksamhet ägnas möjligheterna lill förenklingar och
kostnadsminskningar i administrationen av värnpliklsför-månema. Kommittén har i
delta syfte diskuterat alternativet med en överföring av administrationen av
familjebidragen till försäkringskassorna. Kommittén anser dock att det är
tveksamt om någon rationaliseringsvinst överhuvudtaget kommer atl uppstå vid en
sådan förändring och föreslär därför alt en överföring till försältringskassorna
av familjebidragsadministrationen inte sker nu. Kommunförbundets styrelse
delar denna uppfattning.

Styrelsen anser det välmofiverat
alt försvarets civilförvaltning avgör svårare ärenden som dessutom inte är
vanligen förekommande i varje kommun bl.a. ärenden om återbetalningsskyldighet,
bostadsbidrag för villafastigheter samt näringsbidrag.

Stockholms
kommun:

Vad
gäller kommunemas administration av och kostnader för familjebidrag anförde
sociala centralnämnden i sitt yttrande över rapporten "Värnpliktigas
sociala och ekonomiska situation" "alt bidragsgivningen lill
värnpliktiga och deras familjer är en stallig angelägenhet, som i sin helhet
bör administreras och finansieras av statliga organ".

Kommunstyrelsen har fidigare
enligt beslul våren 1981 i framställning liU regeringen hemställt om åtgärder för
överförande av de kommunala arbetsuppgifterna med avseende på
familjebidragsverksamheten till försäkringskassan eller annat statligt organ.

Enligt
socialförvaltningens uppfattning bör denna ståndpunkt ligga fasl.

Göteborgs
kommun:

Sodalförvallningen
har tidigare bl.a. med anledning av alt ÖB förordat alt egenförmånema skulle
belasta försvaret och familjeförmånerna kommunen, uttalat att staten bör stå
för samtliga kostnader i samband med vämpliklsljänstgöringen och all administrationen
då borde ligga vid försäkringskassoma. Så länge kommunerna har kvar etl visst ekonomiski
ansvar och några påtagliga ralionaUseringsvinster inle kan förutses vid en
förändrad administration finner inte heller socialförvaltningen skäl all flytta
administrationen från kommunema.

Socialförvaltningen vUl
vidare framhåUa all alla ärenden som i dag handläggs av FCF mycket väl skuUe
kunna decentraliseras lill kommunerna under förutsättning av viss re:>ursförstärkning.
Möjligen bör undanlag göras för beslul om eftergift av återbetalningsskyldighel
där intressekonflikter kan uppstå.

Prop. 1982/83:115 81

De
skäl som anförts för all låta prövning av och beslul i vissa ärendelyper vara
centraliserade lill FCF, nämligen för atl upprätthålla kompetensen och
kunskaper om lagens tillämpning är i och för sig riktiga men syslemel
förefaller orationellt.

Vetlanda
kommun:

Kommunen
är för en decentraliserad handläggning av familjebidragsadministrationen och
ser här främst fördelar i form av kortare handläggningslider. Ifrågasättas kan
om inle administrationen skulle kunna decentraliseras mer än vad utredningen
föreslår. Bostadsbidragen gällande villa saml näringsbidragen torde vara
lämpliga exempel härpå. Med rimliga anvisningar och rekommendationer av
rådgivande myndigheter skulle kommunen med fördel kunna svara för handläggning
och beslul i dessa ärenden.

Klara
svårigheter synes inom det socialpolifiska fältet föreligga atl finna paralldUleler
lill en centraliserad administrafion av så långtgående slag som familjebidragen
svarar för i nuläget.

Centralorganisationen
SACO/SR:

Vad
gäller FCF:s handläggning av familjebidragen anser SACO/SR:s studeranderåd det
önskvärt att beslutsprocessen decentraliseras tiU de kommunala myndighetema i
största möjliga ulslräckning. På del sättet kan handläggningsliden avkortas och
lokalkännedom kan få spela en slörre roll vid bidragsbeslulet.

Landsorganisationen
i Sverige (LO):

Så
länge nuvarande syslem för värnpUktigas förmåner bibehålls ser LO del som en
fördel atl uiredningar rörande dessa frågor behandlas av de kommunala myndighetema
som därvid har möjlighel fiU elt samband med andra insatser av socialpolitisk karaklär.

Övrigt

Överbefälhavaren
(ÖB):

Flytlningsbidraget
föreslås atl framledes regleras i förordningen om särskild ekonomisk hjälp fill
värnpliktiga. Samtidigt föreslås att de nuvarande reglema i den senare
förordningen i övrigt bör gälla även i fortsättningen. Delta biträder ÖB.

Anslaget särskild
ekonomisk hjälp lill värnpliktiga är lUl sin avsikt och 6 Riksdagen 1982/83.
1 saml. Nr 115

Prop.
1982/83:115 82

konstmktion
inle alt jämföra med schabloniserade bidrag enligl värnpliktsförmånsförordningen
och familjebidragslagen. Det är avsett all möta akuta och ofömlsedda behov. För
alt fylla sill syfte är det nödvändigt med snabb och obyråkratisk handläggning.
ÖB fömtsätter därför alt anslagel, som kommittén föreslår, även i
fortsättningen regleras i särskild ordning och handläggs pä förbanden, nära den
värnpliktige och hans behov. Dock bör en justering ske av 1 § i förordningen.
ÖB anser all samfiiga, som uppbär vämpliktsförmåner enligl värnpliktsförmånsförordningen
bör kunna fä lån eller bidrag enligt nämnda förordning. Detta för alt vid behov
kunna hjälpa de som fortsätter på förberedande officerskurs m.m. Naturligtvis
bör en viss resiriklivitet finnas - som i dag — för värnpliktiga under repetifionsutbUdning,
men della kan regleras i ÖB:s verksiäUighetsföreskrifler.

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

Av
förarbetena till 11 § familjebidragslagen framgår alt värnpliktigas semesterlön
inle skaU beaktas vid fastställande av familjebidragets storlek. FCF anser i
likhet med kommillén all semesterlön som ulgår tiU värnpliktig under tjänstgöringen
skaU betraktas som inkomst vid beräkning av behovel av familjebidrag. Förslagel
torde i huvudsak drabba de frivilligt tjänstgörande, vUka i allmänhet tjänstgör
under begränsad lid, varför konsekvensen av uteblivet familjebidrag selt mol
den erhåUna semesterlönen inle kan vara särskUt besvärande. I den mån bidrag
ändock bör utgå får detta regleras i särskild ordning.

Överföringen
av flytlningsbidrag från familjebidragslagen fill den särskUda ekonomiska
hjälpen tillstyrks.

FCF
anser del lämpligl alt de beslämmelser som reglerar den särskilda ekonomiska
hjälpen (FFS 1979:31) skrivs in i värnpliktsförmånsförordningen.
Civilförvaltningen har erfarit att den särskilda ekonomiska hjälpen i slor ulslräckning
fillämpas på ett säll som inle åsyftas i bestämmelsema, varför behov av
omarbetade föreskrifter föreligger.

Kammarrätten
i Göteborg:

Även
förslagel beträffande flytlningsbidrag kan tillstyrkas av kammarrätten, om
förslaget, som kommittén anser, innebär fördelar. Kammarrätten anser
emellertid alt reglerna om flyltningsbidrag i och för sig naturligen hör hemma
i familjebidragslagstiflningen.

Riksförbundet
för sexuellt likaberättigande:

Utredningen
om de homosexuellas situation i samhället har i en diskussionspromemoria
diskuterat den rättsliga regleringen av homosexuella

Prop. 1982/83:115 83

samboendeförhållanden.
Förbundels remissyttrande över denna promo-moria bifogas.

Om någol av de alternativ
som diskuterats av nämnda utredning kommer all genomföras, innebär del alt
frågan om homosexueUa samboendes rätfigheter enligl farhiljebidragslagen
kommer att få sin lösning. Enligt förbundels uppfattning borde dock denna
relativt enkla - och frän annan lagstiftning fristående fråga - kunna lösas
redan nu genom mindre ändringar i gällande bestämmelser i familjebidragslagen.

Prop. 1982/83:115 84

Bilaga
3

Värnpliktsförmånsutredningens sammanfattning av sitt
betänkande (Ds Fö 1982:1) Ersättningar till personal i krigsorganisationen

VärnpUktsförmänsulredningen
(VFU) har haft i uppdrag atl utreda frågan om vämpliktsförmåner m. m. under
beredskap och krig.

I
kapitel 2 redovisas och granskas nuvarande förhållanden belräffande
ersättningar m. m. till personal som under krig eller krigsfara skall tjänstgöra
i krigsorganisationen.

Enligl utredningens
bedömning finns inte nägot för förhållanden i krig anpassat syslem för alt
betala ut ersättning till personal i försvarsmaktens och civilförsvarels
krigsorganisation. Detta gäller bäde för dem som tjänstgör som värnpliktiga
eller civilförsvarsplikliga och för dem som las i anspräk på annan grund, friviUigt
eller med tvång. Frånvaron av etl för krig anpassat syslem för ersättning är en
brist i vår beredskap.

Kapitel
3 behandlar allmänna fömtsättningar för atl utforma etl ersättningssystem för
krigsorganisationens personal.

Med hänvisning lill
uttalanden av 1978 ärs försvarskommitté hävdar utredningen att ell syslem för ersätlning
lill krigsorganisationens personal i första hand bör utformas för all möta de
krav som uppstår vid elt oväntat krigsutbrott. En sådan situation innebär också
stränga krav på alt beredskapsåtgärder vidtas i fredslid.

Ett ersättningssystem kan
inte byggas upp på förtjänstnivån pä den civila arbetsmarknaden i krig. Fredsavtalen
på arbetsmarknaden anses nämligen inte kunna tillämpas i krig. Sannolikt kan
inte heller i fred tillämpade mtiner för beräkning och utbetalning av löner
användas efter ell krigsutbrott. Avsaknaden av en för krig eller andra
utomordentliga förhållanden avpassad reglering på arbetsrättens område innebär
alt arbetsmarknadens parter inle heller har förulsällningar alt träffa
speciella avtal för krig eller därmed jämförbara förhållanden.

Ersättningen
lill personal som tjänstgör i krigsorganisationen anser utredningen bör
avvägas så att de inkallade får möjlighet att fullfölja sina belalningsåtaganden.
Ell generellt belalningsansländ (generalmoralorium) för inkallad persona! anses
inte lämpligt.

Stalsfinansiella
synpunkter bör inte bestämma ersättningsnivån för inkallad personal i krig.
Alla måste vara beredda lill uppoffringar och sänkt standard. Problemen löses inle
genom ålgärder som bara berör några grupper av medborgare.

Reglerna
för beskattning i krig är utformade så all preliminär skatt måste dras enligt
skattsedel. Jämkningsbeslut kan förekomma. All ålägga inkallade
deklarationsplikt syns däremot inle rimligl. Då behövs inte heller kontrolluppgifter.

Prop.
1982/83:115 85

I
kapUel 4 redovisas huvuddragen i ell nytt ersättningssystem för krig.

Inledningsvis
konstaterar utredningen all gmnderna för ersättningen måste vara bestämda i
fred. Endasi därigenom kan fillräcklig beredskap erhållas vid ell överraskande
inlett angrepp.

Utredningen
diskuterar tre principiellt olika grunder för utformning av ersättningar till
personal i krigsorganisafionen, nämligen ersättning efter behov, prestafion
eller inkomstbortfall.

Utredningen
förordar all ersättningarna gmndas på inkomslbortfaU. Den komplicerade bUd som
familjernas sammansättning och inkomslförhållanden numera visar gör del inte
praktiskt möjligl all utforma ett behovsprövat system som är enkelt atl
administrera. Från rättvisesynpunkt kan också invändningar riktas mot etl
sådant syslem. Det är inte heller lämpligl atl införa etl ersättningssystem som
bygger på utförd prestation i krigsorganisationen. Om gängse principer för lönesältning
lillämpas blir ersättningsnivån orimligt kostsam. En schabloniserad enhetslön
på lägre nivå medför icke önskvärda inkomstomfördelningar. Ersättning grundad
på inkomslbortfaU anses bäst uppfylla de krav som släUls pä syslemel. Ersättningsnivån
är vid krigsutbrottet densamma som de har som är kvar i sitt civUa arbete. De
inkallade ges möjligheter att oförändrat bidra lill familjens uppehälle.

Den
lämpligaste gmnden för etl system som bygger pä ersättning enligt inkomslbortfaU
är all på sätt som f. n. tUlämpas vid repefifionsutbildning knyta an lill
sjukförsäkringen. Liksom vid repetitionsulbildning bör alltså dagpenning utgå i
princip motsvarande sjukpenning. Dagpenning som beskattas utbetalas som regel lill
anhörig. Vissa smärre ersättningsbelopp, fälltraktamenle och befaltningspenning,
utbetalas på Ijänslgöringsplalsen. De beskattas inle. Fälttraklamente bör
motsvara del för fri kost reducerade traktamente som utgår tiU anstäUd
personal i fred. Befattningspenningen — 4 — 12 kr. — ulgår till personal i
befälsbefallningar.

Dagpenningen
bör bestämmas av de allmänna försäkringskassorna. Utredningen har prövat
möjligheterna att låta andra organ administrera dagpenningsyslemet. Eftersom
risken för kommunikationsavbrolt är stor i krig bör systemet administreras
lokall. Utredningen ser inga fördelar all inrätta nya organ eller lägga nya
arbetsuppgifter på befintliga lokala organ. De aUmänna försäkringskassorna
administrerar dagpenningsystemet i fred. Utredningen anser det vara naturligt
att försäkringskassoma bibehåUer denna uppgift i krig.

Utbetalningarna
skall kunna fungera ulan datorstöd. Utredningen föreslär all krigsplaceringsordern
förses med en talong som den inkallade kan överlämna till anhörig före
inställelsen. Talongen utgör bevis för atl den inkallade är krigsplacerad och
innehåller utrymme för fullmakt. Den anhörige uppsöker allmän försäkringskassa
vilken utfärdar s. k. dagpenningbok. Dagpenningboken ger anhörig räll all lills
vidare ta ul dagpenning på valfri penningmedelsinrällning.

Prop.
1982/83:115 86

Ersättningssystemet
bör omfatta aU personal som tjänstgör i försvarsmaktens (exkl. hemvärnets) och
civilförsvarels (exkl. verkskyddets) krigsorganisation. Undantag från
ersättningsbestämmelserna kan dock göras i den mån avtalsberältigade
personalkategorier i fred träffat avtal som uttryckligen reglerar förmåner i
krig eller vid krigsfara.

Det
för krig avpassade ersättningssystemet bör tillämpas då värnpliktiga tjänstgör
enligt 28 § vämpliktslagen. Regeringen skall ocksä kunna bestämma att syslemel
skaU användas då vämpliktiga tjänstgör enligt 27 § 2 mom. vämpliktslagen eller
motsvarande lagmm för civilförsvarspliktiga. Utredningen anser alt resultaten
av pågående försök med särskill avtal vid förhöjd beredskap inom fredsorganisalionens
ram bör avvaktas innan ställning tas tiU om krigssyslemel skall lillämpas när värnpUktiga
eljest inkallas.

Kapitel
5 behandlar bl.a. frågorna om näringsbidrag, särskilda tillägg och reseförmäner
saml ersättningar lill hemvärnsmän.

Bestämmelserna
i familjebidragslagen om rätt till näringsbidrag i vissa fall anses i huvudsak
kunna användas även under krigsförhållanden. Ansökningsförfarandet bör emeUertid
anpassas härtill. Ombud för den inkallade bör kunna ansöka om bidrag.
Familjebidragsnämnderna bör pröva alla ansökningar. Retroaktiv ersättning bör
kunna betalas ul fr. o. m. dagen för inryckningen.

De
särskilda tillägg som enligl gällande regler utgår vid viss flyg- och
sjötjänstgöring föreslås upphöra all utgå under beredskap och krig.

De inkallade föreslås få
fri resa under fömtsättning atl ledighel är beviljad för enskild angelägenhet.

Personal
i del allmänna hemvärnet bör enligl utredningen få ersättning enligl samma
principer som vämpliktiga m.fl. Ell förenklat utbetalnings-förfarande föreslås
dock mol bakgrund av de i allmänhet korta tjänstgöringsperioderna. Beloppen
betalas ut i anslutning till tjänstgöringsplatsen och bör vara skattefria.
Ersättningsnivån har fastställts med hänsyn till delta.

I
kapitel 6 redovisas de åtgärder som krävs för all förslagel skaU kunna
genomföras.

Utredningen
föreslår all beslämmelser om ersättning lill personal i försvarsmaktens och
civilförsvarels krigsorganisafion skrivs in i lag. De närmare fömtsättningarna
för olika typer av ersättningar samlas i en särskild förordning. De speciella
bestämmelserna om näringsbidrag i krig tas likaså in i en särskild förordning.
Utkast fill författningar bifogas.

Berörda
myndigheter bör ge information till krigsplacerade om systemets utformning.
Vidare måste system och arbetsmfiner detaljutformas inom förvarsmaklen och civilförsvaret
saml för civila organ, främst försäkringskassorna och penningmedelsinrällningarna.

Kapitel
7 innehåller ekonomiska beräkningar över kostnader för fredsförberedelser och
kostnad i krig.

Prop, 1982/83:115 87

De
sammantagna kostnaderna för förberedelser i fred begränsas lill en
engångskostnad på drygt 1 milj. kr. när syslemel införs.

De totala kostnader som
under en krigsmånad belastar försvarsanslagen uppgår fill drygt 6000 milj. kr.
Ersättningar lill personal i försvarsmakten uppgår fill ca 4600 milj. kr.
enligt utredningens förslag. Nu gällande ersättningssystem ger en kostnad på
ca 4800 milj, kr. Slörre delen av ersättningarna är skattepliktig inkomst. Netlobelaslningen
på statsbudgeten blir således mindre.

I kapitel 8 pekar utredningen
avslutningsvis på möjUgheten all tillämpa föreslaget krigsersätlningssystem
inom andra delar av totalförsvaret. Som exempel anges hälso- och sjukvården,
polisväsendet och civila krigsor-ganiserade myndigheter.

Prop.
1982/83:115 88

Bilaga
4

Sammanställning av remissyttrandena över värnpliktsförmånsutredningens
betänkande (Ds Fö 1982:1) Ersättningar till personal i krigsorganisationen

Efter
remiss har yttranden över betänkandet aVgells av överbefälhavaren, chefen för
marinen, försvarets civilförvaltning, värnpliktsverkel, civilförsvarsstyrelsen,
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, postverket, riksrevisionsverkel, riksskatteverket,
statens arbetsgivarverk, statens löne- och pensionsverk, överstyrelsen för ekonomiski
försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, riksnämnden för kommunal beredskap,
kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Slockholms, Blekinge och Norrbottens
län, civilbefälhavaren i Nedre Norrlands civilområde, hemvärnels cenirala förtroendenämnd,
siatens järnvägar, statens vallenfallsverk. Svenska Blå Stjärnan, FriviUiga
Radioorganisationen, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund, föreningen
Svenska röda korset. Riksförbundet Sveriges lollakärer. Hemvärnsbefälets F.iksförbund,
försäkringskasseförbundel. Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet,
Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen och värnpliktiga arbetsgmppen.

Överbefälhavaren har
berett ärendet även för chefen för armén och för chefen för flygvapnet.
Överbefälhavaren har bifogat yttrande från riks-hemvärnschefen. Försäkringskasseförbundel
har bifogat inkomna yttranden från de allmänna försäkringskassorna.

I följande sammanställning
återges yttrandena i redigerat skick. För överskådlighetens skuU redovisas de
under olika avsnitt som motsvarar propositionens allmänna motivering (punkt
2.2).

Allmänt

Överbefälhavaren
(ÖB);

ÖB
biträder i princip de förslag och synpunkter som anförts. 1 valet mellan en låg
ersättning tUl i krig tjänstgörande personal kopplat lill omfattande moratorium
- med de negativa följder som utredaren påpekat atl detta innebär — och en
högre ersättning, som bygger på inkomstbortfalls-principen och följaktligen
möjliggör för den inkallade och dennes familj atl fullgöra sina ekonomiska ålaganden
m. m. är del rikligt alt välja inkomsl-bortfallsprincipen. Därmed skapas även slörre
förutsättningar för alt samhällsekonomin i övrigt skall ha vissa möjligheter atl
fungera.

Del föreslagna krigsavlöningssystemet
fär också anses som relativt rättvist saml har även fördelen alt det för
huvudparten av de berörda nära

Prop.
1982/83:115 89

anknyter
liU del redan invanda syslemel för ersättning under repetilionsulbildning.
Vidare framstår det föreslagna systemet för utbetalning som möjUgt all fungera
även under pressade och besvärliga lägen.

Förslagel om en övre gräns
sammanfallande med den nu gällande för sjukpenning biträds. Såsom utredaren
påpekar bör minimibeloppet däremot justeras. Detta bör ligga över den högsta
utgående dagersättningen vid gmndutbildning - f. n. 47 kr. per dag
(skattefria).

Härvid bör de erfarenheter
man fick i samband med beredskapsinkallelsen i december 1981 beaktas. De
värnpliktiga som inle var sjukpennings-placerade eller hade en låg sjukpenning
fick dä dels en mindre summa i ersättning per dag än de haft en vecka tidigare
under gmndutbildningen, dels är den senare ersättningen skattebelagd, dels
bortfaller rätten till familjebidrag.

Dessutom uppkom problem
med försäkringskassans nuvarande regler all ell högre ersättningsbelopp betalas
försl 30 dagar efter del all anmälan gjorts om högre inkomst. En anmälan som
kanske framför allt statstjänstemän med arbetsgivarinträde inte alltid har i
åtanke i räll fid.

Med nuvarande utformning
av sjukpenning med maximibelopp om 90 % av 7,5 gånger basbeloppet och liten
spännvidd på befallningspenningen uppslår mindre önskvärda effekter. Högre mUilära
chefer kommer genom förslagel alt fä krafligl sänkt lön och kommer i praktiken atl
ha i slort lika lön som många av sina underlydande. En koppling meUan ansvar
och ersättning bör genomföras och kan relativt enkelt regleras genom att befaltningspenningen
ses över och ges en slörre spännvidd.

ÖB
delar utredarens uppfattning om ell fälltraktamenle.

Chefen
för marinen (CM):

CM
anser det angeläget alt ell nytt syslem införs för ersättning av personal i
krigsorganisationen och tUlstyrker i slort utredningsförslaget. Nackdelar med
det föreslagna syslemel är alt del i längden kan uppfattas som orättvist då
värnpliktiga som utför samma arbete erhåller olika ersättning med hänsyn till
den inkomst de har i fred och all befäl, framför aUl slam och reserv, inte
anser att deras kunskaper och ansvar kompenseras tillräckUgt ekonomiski.

Belräffande fälltraktamenle
och befaltningspenning är CM inle villig alt för närvarande uttala sig om
storleken på dessa. Dock kan sägas all befattningspenningen bör avsevärt höjas
och differentieras för all därmed i någon mån kompensera befälet för deras ansvarsfuUa
uppgifter och speciella kunskaper.

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

FCF,
som anser det vara angeläget alt etl nytt ersättningssystem beslutas och
införs, tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag.

Prop. 1982/83:115 90

FCF
anser all den föreslagna ersättningsnivån är lämplig, i vart fall under en
begränsad tidsperiod. Skulle en konflikt bli mera långvarig, föreligger det en
risk för atl det uppfattas som orättvist med olika slor ersättning fill
befattningshavare som har likartade uppgifter eller samma grad. En viss
beredskap bör därför enligt verkets uppfattning finnas för atl vid elt längre
krigsförlopp kunna övergå lill en ersätlningsmodell av den art som fmns
planlagd i Norge. Civilförvaltningen vill dock framhålla alt verket, i likhet
med utredaren, anser det vara väsentligt alt hemmavarandes ekonomiska silualion
tryggas och atl verket bedömer att förslaget i denna del är lämpligl och bör ha
goda förulsällningar att fungera.

Civilförsvarsstyrelsen
(Cfs):

Cfs
anser del vara posifivl all frågan om ersättningar tiU personal i
krigsorganisationen utretts och utmynnat i förslag fill åtgärder. För civilförsvarspliktiga
bör dock ell annat syslem för utbetalning av ersättningarna tUlämpas.

I
övrigt har Cfs intet all erinra nol i utredningen framförda förslag.

Riksförsäkringsverket
(RFV):

Genom
expertmedverkan och samråd under arbetets gäng har RFV getts möjligheter atl
framföra sina synpunkter till utredningen, vars utgångspunkter och förslag
verket i allt väsenfiigl biträder.

Utredningen föreslår atl
ersättningarna skall baseras på den s. k. inkomstbortfallsprincipen. Enligl
verkels mening torde med denna utgångspunkt en anknytning tUl det fredstida syslemel
för dagpenning vid repetitionsulbildning vara den enda realistiska möjligheten
all nå ell enkelt system såväl vad gäller utformning av regler som för
administrativa rutiner. Del bör även från beredskapssynpunkt vara en fördel
all planeringen för krigsförhällanden anknyter till fredstida regler och administrafion.
Om det därvid även går all bibehålla berörda myndigheters arbetsuppgifter och
ansvarsområden uppnås ytterligare fördelar. RFV anser mol denna bakgrund all
det är naturligt och rimligt atl verket och försäkringskassorna skall
administrera ersättningssystemet i enlighet med utredningens förslag.

Beträffande
de materiella reglerna föreslår utredningen all en miniminivå motsvarande garanfinivån
för dagpenning vid repefifionsutbildning skall gäUa. Utredningen föreslår all
minimibeloppet i krigsersätlningssy-stemet anpassas lill eventuella ändringar
av garanlinivån vid repetitionsulbildning. RFV delar utredningens uppfattning
alt miniminivån i krig skall motsvara den som gäller vid repelilionsulbUdning.
Om della belopp skaU anses utgöra rimlig minimilön är det dock angelägel alt della
garanlibelopp förändras i förhållande till pris- och löneutvecklingen.

Prop.
1982/83:115 91

Postverket:

Mot
utredningens principieUa resonemang och därav följande slutsatser finns inga
invändningar frän postverket som kan tillstyrka del förslag som framlagts.

Riksrevisionsverket
(RRV):

RRV
anser att del förslag som läggs i betänkandet är rimligl och anpassat lill de förulsättningar
som finns i dag. Betänkandet ger också en god bild av den osäkerhet och
oklarhet, som råder på flera områden. Det gäller t. ex. ersättningsregler lill
personal inom olika delar av den civila sektorn, beskattning och uppbörd i krig
saml reglering av arbetsrättens område. Dessa problem påverkar möjlighelerna atl
tUlämpa förslagel i verkligheten. RRV anser det inle möjligt all la slufiig
ställning fill förslagel förrän de problem, som påtalas i betänkandet blivit
lösta.

Riksskatteverket
(RSV):

Enligl
RSV bör skattskyldighet föreUgga för samfiiga ersättningar som utgår enligl inkomslbortfallsprincipen.
Undantag bör endasi göras för smärre ersättningar där beskattning skulle
medföra en oproporfionerlig adminislrativ omgång.

Övriga
föreslagna ersättningar, fälltraktamenle och befaltningspenning, är avsedda atl
betalas på Ijänslgöringsplalsen. Traktamente är lill sin nalur inle skallepUkligl
och befallningspenning, som ulgår vid repelitionsljänst-göring, har i fidigare
yttrande av RSV (1976-01-15) ansetts inte böra beskattas. Eftersom
ersättningarna endasi utgörs av smärre belopp och likartad ersättning från skatlesynpunkl
bör behandlas efter samma principer, saknas anledning all beskatta dem i
förevarande hänseende. Detsamma gäller fria hemresor.

Utredningen har vidare föreslagU
all hemvärnsmän som inle ingår i driftvärn skall erhålla ersätlning för arbete
eller för förlorad arbetsinkomsl och alt denna bör vara skattefri. Det anförs
all de prakfiska förutsättningarna att bestämma skatten får anses dåliga. RSV
kan av adminislrativa skäl dela uppfattningen atl ersätiningen skall vara
skattefri under fömtsältning att den endasi avser smärre belopp.

Belräffande
hemvärnsmännens tjänstgöringsförhållanden anför utredningen att de avses skola
tjänstgöra vid mobilisering och sedan återgå liU sin dvUa sysselsättning.
Tjänstgöringen skulle i så fall endasi omfatta etl fåtal dagar och ersättningen
skulle bli av begränsad storlek.

Del
har emellertid under hand upplysts all hemvärnet förutom vid mobilisering kan
komma alt tjänstgöra vid kuppförsök omfattande beräknade 1 - 3 dagar vid varje
tillfälle och därutöver enstaka dagar. Dessutom kan

Prop. 1982/83:115 92

hemvärnet
komma all ligga i beredskap på plalser där fältförband saknas. Sådan beredskapsljänstgöring
kan omfatta länga perioder och ske i omgångar. Antalet tjänstgöringsdagar kan
inte anges påförhand. Om emellertid ersättningen gmndar sig på föriorad
arbetsinkomst och avser ett slörre anlal dagar, kan den komma all uppgå till beaktansvärda
belopp. I sä fall kan del föreligga stora likheter med skattepliktig
dagpenning. Enligl RSV:s mening saknas skäl all under sädana omständigheter
inte beskalta ersättningen till hemvärnsmän.

Statens
arbetsgivarverk (SAV):

•
SAV har inget all erinra mol utredningens förslag alt ersättning lill
värnpliktiga m.fl. under beredskap och krig skall utgä med-förutom fälttraklamente
och eventuell befallningspenning - dagpenning enligl de regler som gäller vid repetitionsulbildning
m. m. i fred.

Statens
löne- och pensionsverk (SPV):

SPV
delar utredningens bedömning av lägel belräffande regler och anvisningar för
att betala ut ersättning fiU personal som under krig eller krigsfara skaU
tjänstgöra i krigsorganisationen. Del är angelägel all sådana regler och
anvisningar las fram redan i fred.

SPV
anser atl förslagel om ersättning till personal i krigsorganisafionen är bra
och bör införas.

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar (ÖEF):

ÖEF
delar utredarens principiella uppfattning all ersättningsnivån för mUilär
personal m. fl. bör fastställas enligl alternafivet ersättning för föriorad
arbetsinkomst.

Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS):

Utredningen
konstaterar atl del inte finns något för förhållanden i krig anpassat system
för all betala ut ersättningar fill personal i försvarsmak-lens och
civilförsvarels krigsorganisation saml att delsamma gäller för totalförsvaret
och samhället i övrigt. Man anser alt della innebär stora brister i vår
beredskap. AMS instämmer lill fullo i della. Det är viktigt atl denna fråga
förbereds i fred, specieUl mol bakgmnd av all krigsplanläggningen nu skall
bygga på fömtsättningen "överraskande inlett angrepp".

Liksom utredningen
förordar AMS atl ersättningarna för de inkaUade grundas på inkomstbortfall. Della
gEiranterar belopp som närmast anknyter fill vederbörandes senasie civila
inkomst och systemet blir enkelt all administrera.

Prop. 1982/83:115 93

Riksnämnden
för kommunal beredskap:

Riksnämnden
anser del angelägel atl reglering av ersättning till personal i krigsorganisafionen
upptages i lagstiftningen. Enligt föreliggande förslag syftar ersättningssystemel
till förenkling och enhetlighet. Riksnämnden anser della positivt.

Riksnämnden
finner utredningens förslag alt krigsersättningssyslemet kan gälla även i andra
fall väl värt all prövas.

Kammarrätten
i Göteborg:

Utredarens
förslag att ersätlning skall utgå i form av dagpenning enligt i fred gällande
regler förefaller kammarrätten välgmndat. Del måste vara en slor fördel om
förmånerna så långl som möjligl kan följa de fredslida reglerna, bl. a. med
tanke på att man dä kan tUlvarata den kunskap om och erfarenhet av förmånema
och dess administration som finns redan i fred hos olika personalkategorier.

Kammarrätten vill förorda
alt skalleproblematiken löses enligt slarki schabloniserade metoder, t.ex. av
den typ som förekommer vid sjömans-beskattningen.

Länsstyrelsen
i Stockholms län:

Länsstyrelsen
instämmer i allt väsentligt i utredningens förslag liU syslem för beräkning
och utbetalning av ekonomisk ersätlning fill personal i krigsorganisationen.
Det föreslagna systemet verkar enkelt och administrativt lätthanterligt.
Vikten av alt det skall kunna sällas i gång med kort varsel och fungera utan
datorstöd kan inle nog understrykas.

Länsstyrelsen
i Blekinge län:

Länsstyrelsen
delar utredningens uppfattning all del lill synes rättvisaste syslemel är
ersättning för inkomstbortfall. Därigenom får den inkallade inle väsentiigl
sämre ekonomiska vUlkor än de som har förmånen all få fortsätta sill ordinarie
arbete i en beredskaps- eller krigssituation. Del är av mycket slor belydelse,
att ersättningssystemet är enkelt att administrera och snabbt kan fungera vid
ett hastigt uppkommet beredskaps- eller krigsskede.

Länsstyrelsen
ansluler sig aUlså helt tUl det föreslagna ersällningsaller-nafivel och
formerna för utbetalning av detsamma.

Prop. 1982/83:115 94

Länsstyrelsen
i Norrbottens län:

Länsstyrelsen
biträder utredningens förslag i sin helhet.

Utredaren har föreslagit
all ersättning skall utgå med dagpenning, fall-traktamente och
befattningspenning. Förslagel angående befaltningspenning kan vara
kontroversiellt och siv många betraktas som en odemokratisk förmån eftersom
berörd personal även erhåller högre dagpenning än det stora flertalet i
krigsorganisationen. Utredarens argument för alt trots delta bibehåUa
befattningspenningen är dock väl underbyggda.

Hemvärnets
centrala förtroendenäiinnd:

Nämnden
tillslyrker utredningens förslag belräffande ersättningar fiU hemvärnsmän m.
fl.

Statens
järnvägar (SJ):

SJ
har ingen erinran mot betänkandet, men vill särskill instämma i vad som anförs
om viklen av all brister i den adminislrativa beredskapen snarast elimineras.

Statens
vattenfalls ver k:

Verkel
anser all utredningens förslag är tillfredsställande från verkets synpunkt, men
efterlyser åtgärder beträffande den generella frågan om ersättning lill
personal inom den civila statliga sektorn under krigsförhållanden.

Svenska
Blå Stjärnan:

Svenska
Blå Stjärnan har belräffande betänkandet Ersättningar fill personal i
krigsorganisationen inget atl erinra.

Vi anser det dock ytterst
viktigt alt personalen inom den civila sektorn av totalförsvaret blir föremål
för fortsatt utredning.

Sveriges
Kvinnliga Bilkårers Riksförbund:

Riksförbundet
anser att frägan om ersättningens storlek, utbetalnings-ansvarig instans m. m. belräffande
B-personalen bör utredas.

Riksförbundet, vars avlalsbundna
medlemmar lUl ca 50 % är krigsplacerade inom den civila delen av
totalförsvaret, anser del som synnerligen angelägel alt frågorna rörande ersätlning
lill denna frivilligpersonal blir klarlagda.

I
övrigt har riksförbundet intet att erinra.

Prop. 1982/83:115 95

Frivilliga
Radioorganisationen (FRO):

FRO
anser all pågående diskussioner om en förändring och utökning av hemvärnets
uppgifter tyder på all även B-personal ur FRO i hemvärnets staber kommer atl få
en tidsmässigt längre Ijänslgöring än enstaka dagar eller veckor. Med
utgångspunkt i denna bedömning, anser FRO alt ersättningen liU B-personalen
kommer all utgöra en väsentUg del av deras försöijning. Därför anser FRO att
samma regler ska tillämpas för hemvärnels B-personal, som föreslagits för
värnpliktig och annan personal i krigsorganisationen, dvs. ersätiningen ska
vara lika med sjukpenning. Motiven för ell sådant förfarande har utredaren
själv framfört. FRO vill understryka att det under inga omständigheter får bU
en diskriminering i ekonomiski hänseende av personal med avtal, därför all
personalen redan i fred frivilUgl ställt sig liU förfogande.

Föreningen
Svenska röda korset (SRK):

Huvuddelen
av den personal som SRK utbildar utgörs av frivillig personal med B-avtal för
såväl den militära som civila delen av totalförsvaret. För denna gmpp saknas i
betänkandet bestämmelser om ersätlningsstor-lek, ulbetalningsansvarig instans m.
m.

Av denna personal
tjänstgör ca 70 % som samariter inom hemvärnet och har därvid med hemvämsmännen
likartade tjänstgöringsförhållanden. SRK anser att samma regler skall gälla för
personal med B-avlal som för hemvärnsmän.

Övrig SRK-personal med B-avtal,
ca 30 %, år krigsplacerad inom den civila delen av totalförsvarets krigssjukvärd.
För atl undvika diskriminering av olika gmpper med B-avtal bör enhetliga beslämmelser
gälla för all avtalsbunden personal.

Personal som i fred
frivilligt ställer sig till förfogande kan lika litet som andra i betänkandet
angivna gmpper häva sina avtal om i avtalet angivna fömtsättningar inträffar,
dvs. de har därvid tjänstgöringsskyldighet.

Samma normer för ersätlning,
dvs. sjukpenning, bör därför i krig gälla för värnpliktiga och annan personal
inom krigsorganisationen.

SRK föreslår alt
belänkandet kompletteras med en utredning om ersättning m. m. lill frivillig
personal med avtal för Ijänslgöring inom totalförsvarets såväl militära som
civila delar.

Försäkringskasseförbundet:

Förbundet
tillstyrker utredningens förslag utom när del gäller administrationen av
familjebidragen.

Förbundet
anser alt del bör prövas all redan i dag överföra de uppgifter som de kommunala
familjebidragsnämnderna handhar till försäkringskas-

Prop.
1982/83:115 96

sorna.
Della skulle medföra en biillre samlad administration av stödet till vämpliktiga
och underlätta den värnpliktiges överblick över samhällets ersättningssystem —
såväl i fredslid som i ell krigslillsländ.

Svenska
kommunförbundet:

Kommunförbundets
styrelse delar i princip utredarens bedömning alt ersättningen till
krigsorganisationens personal bör grundas pä förlorad arbetsinkomst.

Styrelsen anser atl den
garanterade minimiersällningen på 40 kr. per dag blir alltför låg för ell slort
anlal värnpliktiga. Bl.a. studerande av olika slag -1, ex. universUels- och högskolesluderande
- har i mänga fall inte blivit sjukpenningklassplacerade, eftersom de inle har
haft sjukpenninggrundande inkomst. Sin egen och familjens försörjning har de
kanske klarat med exempelvis studiemedel som dock upphört alt utges när vederbörande
blivh inkallad. När de värnpliktiga i fredstid inkallas lill repetifionsutbUdning
blir det under myckel korta tjänstgöringsperioder. De har då för denna korta
lid kunnat klara ekonomin med minimiersällningen på 40 kr. per dag. De som
inkallas lill tjänstgöring i krig kan däremot bli inkallade under myckel långa
perioder. Den värnpliktiges familj-t. ex. hustm och barn - kan dä inte klara
försörjningen på en inkomst om 40 kr. per dag. Minimibeloppet för ersättning
måste därför - enligt styrelsens mening — göras flexibelt med möjlighel atl
utge högre ersättning än 40 kr. per dag där så är påkallat och atl ersättningen
därvid bör gmndas på familjens behov och familjeslorlek.

Landstingsförbundet:

Förbundets
styrelse anser i likhet med utredningsmannen alt det bör finnas etl för
krigsförhållanden anpassat syslem för alt beräkna och betala ul ersättning till
personal i försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation.

Styrelsen
tillstyrker förslaget atl ersätlning lill personal i försvarsmaktens och
civilförsvarets krigsorganisation grundas på nuvarande dagpenningsyslem och
administreras av försäkringskassorna.

Tjänstemännens
centralorganisatiion (TCO):

TCO
delar utredningens uppfattning all nuvarande ersättningsregler inte är
tillfredsställande i dessa hänseenden. Ett nytt syslem behöver skapas. TCO
delar också utredningens uppfattning all nuvarande avtal och arbetsrätlsliga
lagstiftning, som av naluriiga skäl är avsedda för fredsförhållanden, endasi i
begränsad utsträckning är tillämpbara under krig. Enligt TCOs mening gör dock
utredningen en aUtför negativ bedömning av de fredstida reglernas anpassbarhet.

Prop.
1982/83:115 97

Framför
aUt underskattar utredningen arbetsmarknadsparternas möjligheter all då så
behövs medverka fiU alt utforma regler för ekonomisk ersätlning m. m. vid krig
för personal i krigsorganisafionen och på arbetsmarknaden.

Utredningen föreslår all
ersättningen fill den enskilde skall bestämmas med hänsyn till sjukpenningen
samt kompletteras med smärre ersättningar i form av fälltraktamenle och
befallningspenning.

Enligt TCO:s mening är della
en rimlig ersättningsprincip under del inledande skedet av etl krigs- eller beredskapsliUslånd.
Vid en mera varak-fig fillämpning är dock della system behäftat med successivt
växande nackdelar, som utredningen inte nämnvärt uppmärksammat.

Den föreslagna
ersättningen bygger på den inkomst var och en har vid fidpunklen för
inkallelsen. Ersättningen blir låg för den som vid just del tUlfället
exempelvis studerat eller arbetat dellid, högre för den som just då råkat hellidsarbeta.
Tillåts sådana skiUnader beslå under en längre tid kommer de i åtskilliga faU
med rätta att upplevas som alltmer orättvisa, bl.a. av dem som efter avslutade
studier just stod i begrepp atl gå ut på arbetsmarknaden, men också av andra
kategorier. Denna effekt förstärks av alt det föreslagna minimibeloppet är
lågt, endast 40 kr. per dag. Rimligare hade varit att sätta ininimibeloppet i
relation till exempelvis sjukpenningen vid lägsta avtalade ungdomslön.

Det
ersättningssystem utredningen.föreslår kan således accepteras under en kortare
tid. Dess kanske främsta förtjänst ligger i alt det är förhållandevis enkelt
alt snabbt tiUämpa.

Vid krigstUlstånd som
råder under en längre tid bör del föreslagna ersättningssystemet ersättas med
ett nytt. Det är inle meningsfullt och knappast ens möjligt att i förväg ange
huvuddragen i ell sådant nytt system. Det måste anpassas tiU de vid tillfället
rådande förhållandena. Vid utarbetande av etl sådant nytt ersättningssystem bör
de förhandlande arbetsmarknadsorganisationernas erfarenheter las liU vara.

Vad
gäUer en så kaUad fredskris instämmer TCO i utredningens uppfattning att en
därför avpassad reglering på arbetsrättens område snarast bör ske.

För statligt anställd och
annan civil personal, som vid en fredskris -med frångående av sina ordinarie
arbetsuppgifter - överförs till en krisorganisation bör löne- och
anställningsvillkor snarast regleras genom avtal meUan arbetsmarknadens parter
på sedvanligt sätt.

Centralorganisationen
SACO/SR (SACO/SR):

SACO/SR
ställer sig tveksamt fiU förslaget.

För det första kan den
valda ersättningsprincipen — ersättning för inkomstbortfall-accepteras endasi
vid en relativt kort tjänstgöring såsom en normal krigsförbandsövning. Ju
längre fiden går desto mer kommer 7 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 115

Prop. 1982/83:115 98

systemet
all upplevas som orättvist och elt mer rättvisande syslem byggt på ersätlning
efter uppgifter, ansvar och prestationer behöva åstadkommas. Här kunde
utredningsmannen t. ex. ha studerat möjligheterna fill en över liden successivt
minskande dagpenning och i släUel en ökning och ytterligare differentiering av befaltningspenningen.

För
det andra har utredningsmannen begränsat undersökningarna fill elt fåtal länder
och deras nuvarande system. Någon redovisning av vilka erfarenheter man dragit
från beredskapsljänslgöringen på 40-lalel och frän de mänga årens svenska FN-tjänst
under olika förhållanden har ej närmare redovisats. Vidare borde man ha
redovisat hur andra stater som i närlid verkUgen upplevt krig och
undantagstillstånd, t.ex. Israel, har ordnat ersättningsfrågorna.

Som
huvudalternativ för atl fasfiägga anslällningsförmånema för stam-personal i
krig vill SACO/SR föreslä att ell särskUt avtal tecknas i fred för hur
personalen skaU avlönas under krig.

Som
elt altemativ, om särskUt avtal ej träffas, anser vi det naturligt atl förvarsmaklen
fortsältningsvis för slampersonalen utbetalar den i fred avtalade löneförmånen
genom atl man betalar ul elt genomsnitt av under senasie 12-månadersperioden
uppburen lön.

Om
statsmakterna inte vill teckna särskill avtal ulan väljer alt följa
utredningsmannens förslag alt helt anpassa slampersonalens avlöningsförhållanden
till den värnpliktiga personalen, anser vi all utredningens förslag måste
ändras i följande avseenden.

Dagpenningen
beräknas lUl 90 % av sjukpenninggrundande inkomst dock utan övre gräns. Vi
anser alt en begränsning av ersättningsnivån i likhet med vad som gäller för
den värnpliktiga personalen skulle för stampersonalen som bestrider befallningar
på nivå 4 och högre innebära en nivellering som ej tar hänsyn tUl graden av
kompelens och ansvar för krigsuppgiflen. Vidare skulle eljest den differentierade
risk- och obekväm-lighelsersältningen för de olika försvarsgrenarna som
uttrycks genom skilda lönetiUägg och som ger olika inkomstnivåer för personal
med samma grad, ej längre bestå i högre lönelägen.

Befallningspenningen
differentieras ytterligare med beaktande av atl den övre gränsen 12 kr.
bestämts med hänsyn lill de befallningar värnplikligl befäl bestrider.

När
det gäller fälltraktamentel har vi inga erinringar, dock förutsätts
brigadchefer (motsvarande) och högre chefer kunna besluta om mållidsför-slärkningar
vid besök och inspektioner och således ersättas för de utgifter som de i fred
erhåller särskUda representationsmedel för.

Landsorganisationen
i Sverige (LC)):

Enligt
LO:s mening bör ersättningar fill personal i krigsorganisafionen ansluta i sä slor
utsträckning som möjligt tiU lösningar som tillämpas också

Prop.
1982/83:115 99

i
fredslid. Därmed kan man tillgodogöra sig väsentliga delar av redan existerande
kunskaper och rutiner, även om krigsförhållandena kan göra situationen i övrigt
ganska annorlunda. Vi menar all det syslem som idag används när det gäller
ersättningar vid repelifionsövningar är del som bör användas. I och med att
försäkringskassan redan i dag drar skalt på de utbetalade beloppen är syslemel
lätt all anpassa t.ex. till införande av särskild krigsskall eller andra
generella förändringar av löner eller skaller. Försäkringskassorna
administrerar nästan hela det svenska sodatför-säkringssystemel och beräknas
göra så också i krigstid. Kassorna har dessutom en väl utbyggd organisation,
med nära kontakter med allmänheten. Allt talar därför för all
försäkringskassorna är de lämpligaste organen all administrera även andra
ersättningar.

Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF):

SAF
ansluter sig lill principen att de vämpliktiga skall ersättas för bortfallen
arbetsinkomst. Del bör anges som gmnd för beräkningen av ersättningen till de
värnpliktiga i krigsorganisationen atl ersättningen skall vara marknadsmässig.
Denna princip kan dock bli svär att upprätthålla under hela den fid som den
värnpliktige är inkallad på grund av många faktorer. Två kan nämnas. Dels har
det utsagts frän beredskapsplanläggande myndigheter all den ordinarie
arbetstiden kommer all utsträckas och dels är del sannolikt att löneglidning
uppstår i smala, okontrollerade zoner. Arbetsinkomsterna för de hemmavarande
kan således komma atl stiga. Ell system för ersättning lill de värnpliktiga i
krigsorganisationen bör därför utformas så att de utgående ersättningarna kan
anpassas efter utvecklingen i det civila samhäUet. Del föreslagna syslemel med
en dagpenning beräknad efter sjukpenninggmndande inkomst synes vara en god
grund om justeringar måste vidtagas.

Den
ersättningsnivå som föreslås i utredningen, 90 %, synes i etl inledande skede
vara välavvägd. Med hänsyn fiU vad som ovan sagts kan ändringar vara mofiverade.
Även statsfinansiella skäl kan länkas för en ändring av ersättningsnivån.
Utrymme synes därför böra beredas regeringen atl genomföra ändringar av
ersättningsnivån.

I
betänkandet föreslås att ersätiningen fill de värnpliktiga i krigsorganisafionen
såväl maximeras som minimeras. Maximiersättningen föreslås för inkomster
uppgående tUl 7,5 gånger basbeloppet eller mer. En maximering av den inkomst
som ersätts är ett avsteg från ersättningsprincipen. Reducerad ersättning kan
antagligen bäras för den som har högre inkomst än 7,5 gånger basbeloppet under
kortare tid, exempelvis en krigsförbandsövning. Del här föreslagna
ersättningssystemet avses emellertid atl fillämpas för fall där inkallelsetiden
kan vara avsevärt längre. Inkallelse enligl 27 § 2 mom. värnpliklslagen kan
vara upp fill 180 dagar och för inkaUdse enligl 28 § finns ingen tidsgräns
satt. Föreningen ifrågasätter om del för så långa

Prop.
1982/83:115 102

sådan
personal under beredskap och krig. Vad gäller möjligheten att sluta sådana kollekfivavtal
får SAV hiinvisa lUl sitt yttrande den 10 mars 1982 över
departementspromemorian (DsA 1982:3) Administraliv beredskap på arbetsrättens
område. I detta yttrande anför SAV bl.a. att det under alla förhållanden skulle
medföra stora svårigheter alt under fredstid få tiU slånd kollektivavtal om
anställningsförhållandena under krig eller krigsfara. Vid förhandlingar om
sädana avtal måste partema la stäUning till vilka begränsningar av avtalade
förmåner och vilka ytterligare skyldigheter som bör gälla. Del är uppenbart all
del är tvivelaktigt om parterna kommer all kunna uppnå enighet i dessa
förhandlingar. Om delta emeUertid skulle lyckas måste ändå förhandlingar om en
översyn sannolikt ske vid varje avtalsrörelse. Del är vidare knappast troligt
att avtalspartema på förhand kan utforma avtal som verkligen kan tUlämpas under
de svåra och sannolikt ej fömtsebara förhållanden som föranleds av kriget eUer
krigsfaran. Med hänsyn tUl nu angivna synpunkter bör anställningsvillkoren
under krig eller krigsfara enligl SAV:s mening inle regleras genom
kollektivavtal ulan genom beslul av regeringen efter i förväg lämnat
bemyndigande av riksdagen och efter samråd med arbetsmarknadens parter.

Statens
löne- och pensionsverk (SPV):

Med
hänsyn lill alt personal i civila statsförvaltningens krigsorganisation kan
komma all tjänstgöra på särskUd krigsuppehållsplals eller alt anhöriga på tjänstgöringsorten
evakueras på gmnd av befarade eller inträffade krigshandlingar, skulle ell mol
utredningens förslag svarande ersättningssystem för civila statstjänstemän vara
lUl stor fördel.

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar (ÖEF):

Utredningen
konstaterar alt del inle finns något för krigsförhållanden anpassat syslem för
alt betala ut ersättningar lill personal i försvarsmaktens och civilförsvarels
krigsorganisation och atl della gäller även för totalförsvaret och samhäUet i
övrigt. Man anser all delta innebär en brist i vår beredskap. Överstyrelsen instämmer
i della. Belräffande förslagel atl betala ul ersättningen lill anhörig fömtsätter
ÖEF atl detta endast skall gäUa i krigsfallet och efter flyttning lill krigsuppehåUsplals.
I andra fall bör ersättningen betalas ul fill den krigsplacerade.

ÖEF
bedömer det möjligl all tillämpa samma syslem för aUa krigsplacerade efter
krigsorganisering. Del måste vara lämpligl atl i ell krigsläge ha elt gemensamt
syslem för löner och ersättningar lill alla som tjänstgör i totalförsvaret.
Däremot torde d<;t inle vara möjligl all använda della syslem vid
fredskriser som inle leder fill krig eller i beredskaps-/skymningslä-gen, bl.a.
eftersom löneskUlnaderna mellan dem som är kvar i sina fredsbefallningar och
dem som går över i krigsorganisationen då blir stora.

Prop.
1982/83:115 103

Sammanfattningsvis
anser överstyrelsen att delar av det föreslagna ersättningssystemet bör kunna lillämpas
även inom den civila sektorn av totalförsvaret. De i utredningen påtalade
bristerna i beredskapen kan bara bestyrkas. Behovel av en komplellerande
utredning om ersättning fill den privatanställda personal som ingår i
myndighets kris- eller krigsorganisation beslyrkes.

Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS):

Vad
gäller fast anställd personal så är de i förfallningsförslagen lämnade
öppningarna för hänsynstaganden fiU eventuella mellan parterna träffade avtal
lämpliga.

Vad gäller ersättning fill
den frivilliga A- och B-personalen från de olika avlalsslutande friviUigorganisationerna
inom totalförsvarets civila del berör utredningen den problemaliken i myckel
ringa ulslräckning. Del är dock angeläget atl även frågorna rörande ersättning
till denna frivilligpersonal blir klarlagda.

Del
av utredningen föreslagna krigssyslemel kan kanske vara tillämpligt på den
frivilligpersonal som arbetar inom områden där jämförelser med "fredspersonalens"
ersättning ej går alt göra. Denna fråga bör yllerligare utredas för att belysa
konsekvenserna.

AMS har den uppfattningen
all vissa delar av del föreslagna ersättningssystemet även bör kunna lillämpas
inom den civila sektorn av vårt totalförsvar. De av utredningsmannen påtalade
bristerna i beredskapen kan bara bestyrkas. Behovel av en kompletterande
utredning som berör hela krigsekonomin och sättet atl handskas med de f. n.
ofta slarki datoriserade och centraliserade avlönings- och ersättningsfrågorna
inom säväl den offentliga som privata sektorn är uppenbart.

Kammarrätten
i Göteborg:

Kammarrätten
har inget all erinra mol utredarens förslag, vad gäller de personalgrupper som
skall omfattas av ersättningssystemel. Förslagel alt i princip alla - således
även fasl anställda - som tjänstgör i försvarsmaktens och civilförsvarets
krigsorganisation skall omfattas av systemet synes bl. a. av rättviseskäl vara
riktigt och rimligl. Som utredaren anfört är del inte osannolikt atl systemels
principer kan lillämpas även på personal inom den civila statliga sektorns
krigsorganisation, vilket dock kräver ytterligare undersökningar och
överväganden.

Länsstyrelsen
i Stockholms län:

Länsstyrelsen
anser del nödvändigt all i första hand skapa ett enhetligt syslem för all
personal som tjänstgör inom försvarsmakten och dvilförsva-

Prop.
1982/83:115 104

rel. Kraven på administrativ enkelhet och god beredskap
väger så tungt atl länsstyrelsen föreslår atl möjlighelerna atl även inordna
hemvärns- och all frivilligpersonal i syslemel ytterligare övervägs. Undanlag
för personalgrupper med särskilda avtal för ersättning under beredskap och
krig bör enligl länsstyrelsens mening undvikas.

Länsstyrelsen anser alt det frän beredskapssynpunkl är
angeläget all fömtsättningarna prövas för en vidgad tillämpning av del
föreslagna systemet för försvarsmaktens och civilförsvarets personal.

Länsstyrelsen i Blekinge län:

Länsstyrelsen anser i Ukhet med utredningen, all
avsaknaden av entydiga och klara regler för vilken ersättning som skaU ulgå fill
personal i de civUa myndigheternas krigsorganisation inte är acceplabell ur beredskapssynpunkl.

Civilbefälhavaren i Nedre Norrlands civilområde:

Betänkandet lar i princip endasi upp ersätlning lill
personal, som genom plikter eller frivilligt ingär i försvarsmaktens och
civilförsvarets krigsorganisation.

Däremot övervägs inte eller lämnas inga förslag för den
personal som t.ex. ingår i civilbefälhavarnas och länsstyrelsernas
krigsorganisation. Personal som rekryteras från statliga och kommunala
myndigheter, från privata näringslivet saml från andra offentliga och privata organisalioner.
Tills annat föreskrivs utgår civilbefälhavaren från alt ersättning lill dessa
kategorier skall utgå enligt principen "förlorad arbetsförtjänst".

Riksförbundet Sveriges lottakårer:

Belräffande frivillig personal med B-avlal som tjänstgör i
hemvärnet anser riksförbundet att principen om lika ersättning som för
värnpliktiga m.fl. bör gälla om pågående utredning om hemvärnels framlida
uppgifter medför all B-personalen kommer att ianspråktas i ökad omfattning.

Riksförbundet ser del som myckel angelägel all frågorna
rörande ersätlning till B-personalen samt lill den avlalsbundna
frivilligpersonalen med uppgifter inom organisationen ocksä utreds.

Hemvärnsbefäiets Riksförbund:

Riksförbundet påpekar all hemvärnsförband f. n. planeras
in för långvarig tjänstgöring och alt allt fler personer i värnpliklsäldern nu
krigsplaceras i hemvärnet. Riksförbundet anser därför alt hemvärnsmännen vid
längre tjänstgöringsperioder skaU ersättas enligt del syslem som föreslås för
värnpliktiga m.fl.

Prop.
1982/83:115 105

Landstingsförbundet:

Förbundsstyrelsen
anser, atl det i krig är viktigt, inle minsl av psykologiska skäl, alt all
personal i totalförsvaret säkert kan erhålla ersätlning på elt sätt som
uppfattas som rättvist trots de förenklingar och schabloniseringar som då mäste
accepteras. För den civila hälso- och sjukvården och annan landstingskommunal verksamhel
bör därför närmare utredas om här föreslaget system eller mellan
arbetsmarknadens parter träffade koUektivavtal för en krigssituation är den
lämpligaste ordningen.

Centralorganisationen
SACO/SR (SACO/SR):

Som
huvudallemativ för att fastlägga anställningsförmånerna för stampersonal i
krig vill SACO/SR föreslå alt ell särskilt avtal tecknas i fred för hur
personalen skall avlönas under krig.

Utbetainingssystemet

Överbefälhavaren
(ÖB):

ÖB
biträder förslagel atl dagpenningen i princip utbetalas lill de anhöriga medan fälttraklamente
och befaltningspenning utbetalas vid förbandet.

Förslaget
om behörighetshandUng med fullmakt synes lämpligl. Trots eventuella risker för missbmk
synes del lämpligl att sända ut den tUlsammans med krigsplaceringsordem.

Del
synes lämpligl alt försäkringskassans lokalkontor på den inkallades hemort
utfärdar dagpenningbok på del säll som föreslagils beträffande den som har
familj saml alt giltighetstiden begränsas. Alt utbetalning därefter även skall
kunna ske på valfritt post- och bankkontor är nödvändigt.

Påpekas
skall här atl försäkringskassorna numera frångått syslemel med kontant
utbetalning.

När
det gäller utfärdande av dagpenningbok för ensamslående så är ÖB tveksam till
utredarens förslag.

ÖB
föreslår därför all dagpenningboken sänds fill den ensamslående inkallade sedan
han fill försäkringskassan insänt behörighetshandlingen.

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

Enligt
direktiven bör utbetalningarna i förmånssystemet ordnas så all det kan fungera
utan datorstöd. Enligt FCF:s uppfattning borde utredaren i större omfattning än
vad som är fallet även ha lämnal förslag lill planering för utbetalningar med slöd
av dalormtiner.

Elt
ersättningssystem som är kopplat liU sjukpenningen kan i vissa faU innebära, atl
en ersättningsberättigad med nuvarande regler inle fär den

Prop. 1982/83:115 106

ersättning
han är berättigad lill. Della inträffar om den ersättningsberättigade anmält
ändrad inkomst mindre än 30 dagar före den dag då ersättningssystemet börjar lillämpas.

Civilförsvarsstyrelsen
(Cfs):

Vad
gäller civilförsvarets personal är denna i regel lokalrekrylerad för civilförsvarsverksamhel
inom det civilförsvarsområde vari vederbörande är bosalt. Kommunikalionssvärigheter
torde därför inle ha samma störande effekt för civilförsvarels personal som
för personal inom försvarsmak-len belräffande utbetalning av dagpenning via
lokal försäkringskassa.

På
grund härav torde följande system uppfylla ställda krav:

a) Blankett behörighetsbevis/fullmakt tillhandahålls
den inkallade vid inmönstringen lill krigsljänslgöring. Atl fillslälla vederbörande
blankett i fredslid i samband med krigsplaceringsorder synes ej vara meningsfyUl.
Krigsplaceringen kan bestå upp lill 30 — 35 år i civilförsvaret.

b) Behörigheten attesleras av rnobiliseringsenhelschefen.
Inslälldsedag anges.

c) Behörighetsbevis jämte skatlekort inlämnas lill
lokal försäkringskassa för registrering och återställs därefter lill fuUmaklsinnehavaren.

d) Försäkringskassan
underrättas av mobiliseringsenhetschef när tjänst

göringen upphör.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen
delar in den personal som under beredskap och krig skulle tjänstgöra i den
civila hälso- och sjukvården i sex grupper. För de gmpper som närmast berörs av
utredningens förslag - 2, 4, 5 och 6 -yttrar styrelsen följande:

2.1
fred anställd, värnpliktig personal, lill vilken dispositionsrätt för civil
krigsplacering tidigare erhållits (motsvarar inom andra områden värnpliktiga
med krigsuppskov).

Gmpp
2 är all jämställa med sådan personal som är fredsanslälld vid en krigsviklig induslri
och som har krigsuppskov och därför vid mobilisering kommer alt kvarstanna på fredsarbelsplatsen.
En sådan befattningshavare torde komma all åtnjuta samma lön som sina inle
värnpliktiga arbetskamrater. Enligl socialstyrelsens mening bör därför ersätlning
till personal i gmpp 2 utgå enligt samma gmnder som i fred. Dock torde vissa
specialbestämmelser rörande övertidsersättningar, kost- och logikoslnader etc.
behöva utfärdas med hänsyn till de speciella arbetsförhåUandena under beredskap
och krig.

4.
Vapenfria tjänsteplikliga med vårdyrkesulbildning och i fred i många fall
anställda vid samma Ijänslgöringsplals.

Grupp
4 omfattar olika kategorier av sjukvårdsutbildad personal, som

Prop.
1982/83:115 107

t.
ex. läkare, landläkare, legitimerade sjukskötare, underskölare. F. n.
till-lämpade principer för deras krigsplacering innebär atl de vid beredskap
och krig skall tjänstgöra på sin fredsbefattning. Socialstyrelsen anser det
vara lämpligt att förmånema lill dessa vapenfria tjänsteplikliga utbetalas
genom försäkringskassorna på del sätt som utredningsmannen föreslagit för andra
vapenfria tjänsteplikliga.

5. Övriga
vapenfria tjänsteplikliga som inle har sädan utbildning men

söm filldelals socialstyrelsen och under fred utbildats för krigsplacering

inom den civila hälso- och sjukvården.

Beträffande
gmpp 5 bör deras förmåner utbetalas genom försäkringskassorna pä del säll
utredningen föreslagit.

6. FriviUigpersonal
från Svenska röda korset och Sveriges Kvinnliga

Bilkårers Riksförbund.

För
grupp 6 gäller särskilda beslämmelser.

Riksförsäkringsverket
(RFV):

De
av utredningen skisserade rutinerna ansluler i sina huvuddrag lill de som
planeras för utbetalning inom socialförsäkringsväsendel. Trots överensstämmelsen
med planeringen inom socialförsäkringssektorn kommer omfattande ålgärder all
fordras för elt genomförande av utredningens förslag. Förberedelsearbetet för ell
genomförande bedöms la en tväårsperiod i anspråk. Den bristande beredskapen pä
della område kvarstår således ca två år efter att beslut har fattats. Det är
därför angeläget all beslut i de frågor utredningen behandlar fattas snarast möjligl.

RFV bedömer del möjligl
att ulföra de uppgifter som föresläs av utredningen utan personella
förstärkningar. Inom socialförsäkringsområdet pågår dock en omfattande ralionaliseringsverksamhet.
Då dessa rationaliseringar i huvudsak kan förväntas genomföras genom införande
av ökat ADB-användande kommer personalbehovet i etl dalorlösl tillstånd all
öka. Rationaliseringarna bedöms dessutom till övervägande del komma all beröra
försäkringskassornas lokalkontor vilka skall ulföra de arbetsuppgtfler som
föreslås i betänkandet. Den bedömning som redovisats ovan kan därför komma all
ändras.

Postverket:

Postverkets
medverkan vid utbetalning av vämpliktsförmåner torde ej komma all medföra några
slörre problem - frånsett den ökade belastning på poslkassöma som tillfäUigt
möjligen kän komma atl uppstå.

Det
är angeläget, att värnpliktsförmånerna - som föreslagits - utbetalas fill
angiven person (anhörig) på hemorten. De fällposlkonlor som inrättas vid
försvarsmaktens mobUiserade förband har nämligen ej sådan kapacitet att de
skulle kunna svara för utbetalning av värnpliktsförmånerna vid den
värnpliktiges Ijänslgöringsplals.

Prop.
1982/83:115 108

Riksrevisionsverket (RRV):

Dagpenning skall normall betalais ut lill anhörig. RRV ansluler
sig visserligen lill gmndtanken i systemet men anser inte all utredningen i
full ulslräckning beaktat omfattningen av de avvikelser som kan förväntas.

Mänga saknar anhöriga på orter. Ell ökande antal kvinnor
kan väntas bli inkallade samtidigt med männen på grund av frivilliga avtal
eller anställning och den kommunala bamomsorgen få karaktären av dygnel-mnl-vård.
Dessa och även andra utvecklingstendenser inom samhäUet kan komma all ställa
ökade krav på information till den enskilde om hur behörighets/fullmaklshandlingen
skall behandlas och på kontroll från försäkringskassornas sida.

RRV bedömer atl förslagel om adminislralion genom försäkringskassorna
väl ansluler till redan tillämpade former för sjukpenning/dagpenning. Della är
en klar fördel. Förslagel bygger dock på all riksförsäkringsverkels planering
för verksamheten i krig kan avslutas under 1982.

RRV förutsätter alt de planerade rutinerna visar en så
tillfredsställande grad av säkerhet belräffande administrationen av
socialförsäkringsförmåner all även de föreslagna ersättningarna kan hanleras
ulan datorstöd.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten kan inle finna annat än atl de system för
utbetalning, som utredaren har föreslagit, i princip bör kunna fungera
tillfredsställande.

Försäkringskasseförbundet:

Försäkringskasseförbundet anser liksom utredningen att
försäkringskassorna bör administrera dagpenningen i krig eftersom dagpenningsystemet
bygger på fakta som försäkringskassan registrerar och med hänsyn lill alt dagpenningsyslemet
för värnpliktiga under repetitionsövningar redan nu administreras av
försäkringskassorna.

Eftersom nuvarande arbetsuppgifter med dagpenning under fred
så gott som helt ulförs med datorstöd finns anledning för försäkringskassorna
alt i fred fä utbilda personalen pä de manuella arbetsuppgifter som föreslås
gälla i krig. Försäkringskassorna bör därför få yllerligare medel till behövliga
personalförstärkningar.

Svenska kommunförbundet:

I betänkandet diskuteras frågan om inrättandet av
speciella försvarsav-löningskontor - uppskattningsvis 500 kontor - för
utbetalning av värn-pliktsersättningar i krig. Ca 1 000 personer skulle behöva
specialutbildas för dessa arbetsuppgifter. Kommunförbundels styrelse vill för
sin del

Prop. 1982/83:115 109

framhålla
all behov knappast kan anses föreligga av all inrätta sådana kontor.
Utbetalningen av ersätiningen bör med fördel kunna ske genom försäkringskassornas
lokalkontor eller genom post- och bankkontor.

Tidpunkt
för ikraftträdande

Överbefälhavaren
(ÖB):

ÖB
har tidigare kopplat kravet pä reglering i lag till krig eller krigsfara. Det
är bara myckel allvarliga situationer som motiverar kravet på särskild reglering
och undantagande från fredsregler. Svårigheten all definiera skymningslägen gör
all fredsreglerna bör behällas så länge som möjligl. Delta också för all
undvika all man samlidigt tillämpar både freds- och krigsmtiner.

Enligl
ÖB:s mening bör .ikraftträdandet av krigsersättningssyslemet kopplas till 28 §
värnpliktslagen.

Chefen
för marinen (CM):

Syslemel
bör i sin helhet träda i krafl då beredskapstillstånd enligl
beredskapskungörelsen 1 § förordnas. För värnpliktig bör den även fillämpas då
inkaUelse sker enligt 28 § värnpliktslagen. Vid inkallelse enligt 27 § 2 mom.
värnpliktslagen bör fredsmtiner användas då del inle är lämpligl alt tvä
ersättningssystem är igång samtidigt.

Innan beslul fattas om
tidpunkt för tiUämpning av systemet bör resultatet avvaktas av den
försöksverksamhet som beslutats i avtal mellan statens arbetsgivarverk och de
statsanställdas organisalioner vad gäller verksamhel som föranleds av höjd
försvarsberedskap, beredskapskonlroll och incidenlberedskap.

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

I
direktiven anges alt den naluriiga utgångspunkten borde vara den tidpunkt när vämpliktiga
inkallas tiU beredskapsövningar eUer, om del finns behov för detta, ännu fidigare.
När beredskapsövningar enligl 27 § 2 mom. vämpliktslagen anbefalls övergår
försvarsmakten inte till krigsorganisation, vilket bland annat innebär all vämpliktiga
fortfarande gmndul-bildas. En fillämpning av del nya förmånssystemet på de
värnpliktiga som fuUgör beredskapsövningar skulle således innebära atl man samlidigt
tillämpade såväl freds- som krigsmfiner.

Enligl FCF:s mening bör krigsmtinerna
införas försl sedan värnpUktiga inkaUats lill tjänstgöring enligt 28 § vämpliktslagen.
SkuUe ell behov ändå föreligga alt tillämpa det nya förmånssystemet på
värnpliktiga som fullgör

Prop.
1982/83:115 110

beredskapsövningar,
bör della regleras särskill av regeringen och inle sä generellt som görs i förslagel
lill ersällningsförordning.

Länsstyrelsen
i Stockholms län:

Tidpunkten
då systemet skall träda i funktion bör i princip vara då beredskapstUlstånd
inträder. För de civUa myndigheter, som kan komma alt omfattas av syslemel, bör
igångsättning ske vid utflyttning lill krigsuppehållsplals.

Centralorganisationen
SACO/SR:

Vi
är tveksamma fill om regeringen skaU ha möjlighel all bestämma atl systemet
skall användas då värnpliktiga tjänstgör enligl 27 § 2 mom. värnpliklslagen.
Under en sådan beredskap kan skiljakfigheter uppslå mellan olika befäl då viss verksamhel
bedrivs inom ramen för ordinarie fredsorganisalion. Enligl vår uppfattning är
del enklast all göra en lolal övergång i samband med alt man stänger fredsverksamhelen
dvs. då de värnpliktiga inkallas enligt 28 § vämpliktslagen och mobilisering
sker. Den iveksamhet som även utredningsmannen ger ullryck för är i sig elt
starkt argument för atl ersättningen för slampersonalen bestäms enligl särskill
i fred tecknat avtal eller med den särskUt beräknade krigsmånadslönen som kan
sägas utgöra en prolongering av gäUande avtal. Självklart måste ell sådant
avtal utformas så all förhandUngsverksamhel ej blir nödvändig under kriget.

Näringsbidrag

Överbefälhavaren
(ÖB):

ÖB
delar utredarens uppfattning all i krig bör ärenden om näringsbidrag handläggas
på lokal nivå.

Detta
kräver dock en förberedelse i fred i form av kapacitet och kunskap. Värnpliktsförmånskommillén
har föreslagit att samfiiga ärenden om näringsbidrag i fred skaU handläggas centraU
på försvarels civilförvaltning.

Näringsbidrag
ulgår i dag inle till frivilligpersonal, som uppbär dagpenning. Denna
personalkategori måste därför särskih tas in i den nu föreslagna förordningen
om näringsbidrag vid krig.

Försvarets
civilförvaltning (FCF):

FCF
tillstyrker att ärenden om näringsbidrag handläggs på lokal nivå, delta dock
under fömtsättning att den erforderliga kapaciteten finns hos kommunerna.
Verket vUl emeUenid erinra om behovel av närmare före-

Prop. 1982/83:115 111

skrifter
på området. Utredaren förutsäller också all sådana kommer atl meddelas. Del är
dock tveksamt om FCF, med slöd av nu gällande och föreslagna författningar på
området, kan utfärda erforderliga föreskrifter. Den föreslagna förordningen bör
därför kompletteras med behörighetsregler för FCF.

Av familjebidragslagen i
dess nuvarande lydelse framgår atl om en frivillig uppbär dagpenning kan han inle
samtidigl fä näringsbidrag. En bestämmelse som medger alt näringsbidrag kan
medges även för den frivilliga personalen bör las in i lagen. Del kan även av
tydlighetsskäl vara lämpUgt atl i lagen ange all förmånssystemet även gäller
för den frivilliga personalen i krigsorganisationen.

Kammarrätten
i Göteborg:

Kammarrätten
kan i huvudsak ansluta sig fill vad utredaren anfört och föreslagit i denna
fråga. Svårigheterna atl bedöma om räll liU näringsbidrag föreligger eller om
nedgången i förvärvsverksamheten har sin gmnd i t. ex. krigshändelser inom
området, där näringen bedrivs, blir sannolikt i många fall myckel stora.
Härtill kommer atl frågorna om näringsbidrag redan i fred ofta är ganska
komplicerade och för atl kunna lösas kräver atl tämligen omfallande uppgifter
lämnas av den bidragssökande. Kammarrätten anser all man i en krigssiluafion i
många fall mäste ge avkall på kravet vad gäller dessa uppgifter. Bestämmelsema
måste tiUämpas generöst. Det är möjligt att vissa schabloner för beräkning av
bidraget kan förenkla förfarandet. Sådana schabloner skulle kunna innefattas i
de föreskrifter och anvisningar, som försvarels civilförvaltning meddelar.

Hemvärnbefälets
Riksförbund:

Riksförbundet
anser all hemvärnsmän skall jämställas med värnpliktiga när det gäller rätlen
all erhålla näringsbidrag saml andra bidrag eller förmåner. Dessa senare bidrag
utgär redan nu vid fredsljänslgöring om minsl en vecka.

Svenska
kommunförbundet:

Kommunförbundets
styrelse har inget atl erinra mot alt ärenden om näringsbidrag handläggs av
kommunernas familjebidragsnämnder. Samma regler för handläggningen av ärenden
om näringsbidrag bör — så långl möjligl - gäUa såväl i fredstid som vid en
krigssituation.

Styrelsen biträder också
utredarens förslag om alt även frivilliga som tjänstgör i krigsorganisationen
skall omfattas av förmånssystemet. EnUgl familjebidragslagen kan en friviUig
som uppbär dagpenning inte samtidigl få näringsbidrag. En bestämmelse som gör
det möjligl all utge näringbidrag

Prop. 1982/83:115 112

även
för frivilligpersonal bör därför - enligl styrelsens mening - tas in i lagen.

Resor

Överbefälhavaren
(ÖB):

I
likhet med utredaren anser ÖB all den som tjänstgör under beredskapsliUslånd
och krig skall ha fria resor. Utredaren föreslår alt fri resa skall erhållas
vid "ledighel för enskild angelägenhet". Fria resor skall inle bara
erhållas för enskild angelägenhet, som idag finns förklarat i tjänsleregle-menlet
för försvarsmakten (TjRFj. Della är heller inle utredarens avsikt vad ÖB
förslär, ulan fri resa vid tjänstgöring enligt 28 § värnpliktslagen bör ulgå
vid permission, krigspermission, tjänsfiedighet och hempermillering.

Särskilda
ersättningar vid vissa slags tjänstgöring

Överbefälhavaren
(ÖB):

ÖB
biträder - med de motiv utredaren anfört - atl de olika typerna av särskilda lUlägg
för t. ex. flyg- och sjötjänst, dykeriarbeten m. m. slopas i krig, dvs. när krigsersättningssyslemet
g.äller.

Prop. 1982/83:115 113

Innehåll

ProposUionen
.................................................... ... 1

ProposUionens huvudsakliga
innehåU .................... 1

Lagförslag
......................................................... ... 2

ProtokoU frän
regeringssammanträde 1983-02-23 ... 10

1
Inledning ........................................................ 10

2
Allmän motivering ........................................... . 11

2.1 Vämpliktsförmåner
under grundulbildning 11

2.1.1
Allmänt .................................... ........ 11

2.1.2
Generella förmåner .................... ........ 14

2.1.3
Behovsprövade förmåner ....................... 22

2.1.4
Övriga frågor ...................................... 30

2.2 Ersättningar
lill personal i krigsorganisationen 31

2.2.1
Allmänt .............................................. 31

2.2.2
Personalgrupper .................................. 34

2.2.3
Utbelalningssystemel ............................. . 36

2.2.4
Tidpunkt för ikraftträdande ...................... 37

2.2.5
Vissa övriga frågor ............................... 39

3
Upprättade lagförslag ....................................... . 40

4
Specialmolivering ............................................ 41

4.1
Förslaget till lag
om ändring i familjebidragslagen (1978:520) 41

4.2
Förslagel fill lagom ändringi
värnpliktslagen (1941:967) .... 44

4.3
Förslaget till lag
om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) 45

4.4
Förslaget till lag om
upphävande av krigsavlöningsreglementet (1945:833) 45

4.5
Förslagel till lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 45

5
Hemställan .................................................... 46

6
Beslut .......................................................... 46

Bilagor

1 1982 års värnpliktsförmånskommittés förslag ....... 47

2
Sammanslällning av
remissyttrandena över 1982 års värnpUklsför-månskommittés betänkande (Ds Fö
1982:4) Förmåner tiU vämpUkliga m. fl. under gmndulbUdning 51

3
Vämpliktsförmånsutredningens
sammanfattning av sill belänkande (Ds Fö 1982: 1) Ersättningar tUl personal i
krigsorganisationen ........................................ 84

4
Sammanslällning av
remissyttrandena över värnpUktsförmåns-ulredningens betänkande (Ds Fö 1982: 1)
Ersättningar tiU personal i krigsorganisationen ....... 88

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983