Prop. 1982/83:118

Prop.
1982/83:118

Regeringens proposition

1982/83:118

om
vissa ändringar i fråga om markvillkoret samt den produktions-kostnadsanpassade
belåningen i samband med statliga bostadslån m.m.;

beslutad
den 3 mars 1983.

Regeringen
föreslär riksdagen all antaga de förslag som har upplagUs i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

HANS
GUSTAFSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Del
s. k. markvillkorel i samband med statlig bosladslångivning innebär i princip
all bostadslån medges endasi om kommunen har förmedlat den mark som skall
bebyggas. Della vUlkor gäller f. n. endasi i exploateringsområden. I proposifionen
föreslås atl markvillkorel införs även i saneringsområden. Mark som har
förvärvals i sådana områden före den 9 februari 1983 undantas dock fram lill
den 1 juli 1985. För s. k. slyckebyggda småhus lämnas enligl huvudregeln inle
län om förvärvet av mark är förenat med villkor om leverans av hus eller
material från viss byggintressent. Fram till den 1 juli 1985 skall dock ell
undantag från denna huvudregel gälla i såväl exploaterings- som
saneringsområden. Övergångstiden för undantag från markvillkorel i fråga om sädan
mark i exploateringsområde som innehas sedan den 1 november 1974 bör förkortas
med tvä år och således gälla endast t. o. m. den 30 juni 1985.

Enligl
propositionen bör reglerna för bostadslån förbättras i syfte atl sfimulera
nyproduktion av bosläder. Reglerna om s.k. produktionskostnadsanpassad
belåning för hyres- och bosladsrällshus saml gmppbyggda småhus bör gälla även
om byggnadsarbetena upphandlas efter förhandling. Vidare bör den nu gällande
temporära möjligheten lill produktionskostnadsanpassad belåning av projekt som
byggs i egen regi förlängas. De ändrade reglerna bör gälla i läneärenden i
vilka läneansökan inlämnas fr.o.m. den 1 mars 1983 och avse sådana projekt där
byggnadsarbetena påbörjas före utgången av juni 1985.

I
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 118

Prop. 1982/83:118 2

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-03

Närvarande:
Statsminister Palme, statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Rainer, Boström, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Thunborg, Hellslröm

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Proposition
om vissa ändringar i fråga om markvillkoret samt den produk-tionskostnadsanpassade
belåningen i samband med statliga bostadslån m. m.

Inledning

Mark-
och konkurrensvillkoren infördes år 1975 efter beslut av riksdagen (prop.
1974: 150, CU 36, rskr 372). Syflel med viUkoren är dels alt förbättra
kommunernas möjligheter alt utöva inflytande över markanvändningen, dels all
öka konkurrensen i bostadsbyggandet.

Under
senare år har vissa ändringar gjorts av de ursprungliga reglerna (prop.
1980/81: 194, CU40, rskr 400 och prop. 1981/82: 100, CU24, rskr 238). Några av
ändringarna är av permanent, andra av tillfällig nalur. Enligl min mening är de
nu gällande reglerna i vissa avseenden olämpliga. Samtidigt är jag emellertid
medveten om all nya snabba ändringar kan förorsaka störningar i
bostadsproduktionen. Tillfälliga lättnader i villkoren kan därför behövas under
ännu någon lid framöver.

Jag
vill också ta upp frågan om den produklionskoslnadsanpassade belåningen och
dess anknytning lill konkurrensvillkoret. En möjlighet atl fä sädan belåning
infördes år 1980 (prop. 1979/80: 100, CU 22, rskr 240) i syfte all lösa vissa
problem i belåningssyslemel, bl.a. problemen med överkostnaderna. Jag anser all
vissa ändringar bör göras i reglerna för denna belåning.

Gällande
bestämmelser

MarkvUlkoret
innebär att bostadslän för ny- och ombyggnad beviljas endast om kommunen eller ell
aktiebolag, som helt ägs av kommunen och vars verksamhel uteslutande beslår i
alt förvärva eller förvalta mark, har till lånesökanden för genomförande av
byggnadsföretaget överlåtit mar-

Prop. 1982/83:118 3

ken,
upplåtit den med tomträtt eller överlåtit tomträtt fill marken, Med kommun och
kommunall aktiebolag jämställs landstingskommun och landstingskommunall
aktiebolag.

Dispens
från markvillkoret kan medges av länsbostadsnämnden efter ansökan av kommunen,
om del finns starka skäl.

Från
markvillkorel har vissa undanlag gjorts. Våren 1981 upphävdes sålunda markvillkorel
i fråga om län till projekt pä mark i saneringsornrår den (prop. 1980/81:194, CU
40, rskr 400). I exploateringsområden, dvs. områden utan samlad äldre
bebyggelse, gäller markvillkoret inle om lånesökanden har ägt marken eller
innehaft den med lomlrält sedan den 1 november 1974 och om ansökan om
bostadslån ges in före den I juli 1987, Markvillkoret gäller inle heller för
lån lill s.k. slyckebyggda småhus, om sökandens förvärv av marken inle är
förenat med sädana villkor som binder sökandens upphandling av material och
byggnadsarbeten till en viss byggintressent. Med slyckebyggda smålius avses
sådana småhus som skall bebos av den som söker länet. Förbudet mol bindning fill
viss byggintressent är lillfälligl satt ur spel (prop. 1980/81: 100 bil. 16, CU
22, rskr 238).

Konkurrensvillkoret
innebär alt bostadslän fär lämnas endast om byggnadsarbetena upphandlas genom
infordrande av anbud och genom prövning och anlagande av anbud ulan föregående
förhandling med anbudsgivare. Som yllerligare fömtsättning gäller atl
länesökanden inte får ha antagit elt anbud som är påtagligt sämre än andra
anbud, om detta innebär all anbudsgivaren gynnas på etl ofillbörligt säll.

Prövningen
av frägan om konkurrensvillkoret är uppfyUt ankommer i första hand pä kommunen (förmedlingsorganel).
Länsbostadsnämnden får frångå förmedlingsorganels yllrande endasi om det finns
särskilda skäl. Om förmedlingsorganel har lUlslyrkl län, skall dock närnnden
göra en särskild prövning av upphandlingen, om detta har begärts av
anbudsgivare eller när del annars finns anledning till del.

Kravet
pä anbudsupphandling gäller endast i fråga om nybyggnad av hyres- och bosladsrällshus
saml gruppbyggda småhus. Med gruppbyggda smähus avses småhus som skall säljas
till dem som skall bebo husen. Kravet är inte absolut. Lån kan beviljas även om
upphandlingen har skelt efter förhandling. För all della skall kunna ske krävs
dock alt upphandlingen kan antas vara lika fördelaktig som anbudsupphandling
och all fprhand-lingsenlreprenaden även i övrigt anses vara en lärnplig
produktionsform. Del sistnämnda kravet är tillfälligt slopat. Har förmedlingsorganel
tillstyrkt en läneansökan kan länsbostadsnärnnden frångå förmedlingsorganets
bedömning endasi om del föreligger särskilda skäl. Har förmedlingsorganet
avstyrkt ansökningen måste del finnas särskilda skäl för alt lån skall kunna
medges.

Motsvarande
gäller i fråga om s.k. egenregibyggen, dvs. byggen som ulförs av ägaren lill
marken eller av tomträttshavaren.

S.
k. produktionskostnadsanpassad belåning innebär all bostadslånets ti Riksdagen 1982/83. I samt. Nr
118

Prop. 1982/83:118 4

storlek
bestäms med ledning av elt låneunderlag som motsvarar anbudssumman med tillägg
för skäliga kostnader som inte omfattas av anbudet. Metoden innebär således alt
bostadslån lämnas även för godkänd överkoslnad, dvs. även för skillnaden
mellan en godkänd produktionskostnad och ell schablonmässigt beräknat
låneunderlag. Produktionskostnadsanpassad belåning får enligl huvudregeln
tillämpas vid nybyggnad av hyres-och bosladsrällshus saml gruppbyggda småhus.
Som förutsättning gäller atl projektet är upphandlat genom anbudsupphandling.

Produktionskostnadsanpassad
belåning tillämpas f. n. inte bara på an-budsupphandlade projekt ulan också på
projekt som har upphandlats efter förhandling och för egenregiprojekl. För de
sistnämnda produktionsformerna är dock reglerna om produktionskostnadsanpassad
belåning tidsbegränsade. Reglerna tillkom i syfte att stimulera nyproduklionen
och gäller för ärenden i vilka preliminärt beslut meddelas före den 1 juli 1983
och under förulsällning atl byggnadsarbetena påbörjas senast den 30 september
1983. Som yllerligare förutsättning gäller alt läneansökan har kommit in lill
kommunen (förmedlingsorganet) före utgången av februari 1983.

Också
för slyckebyggda småhus gäller temporärt regler som i vissa fall kan ge en
högre belåning än som följer av normalreglerna. Denna ordning gäller under i
huvudsak samma lid som reglerna om produktionskostnadsanpassad belåning för förhandlingsenlreprenader
och egenregiprojekl.

Föredragandens
överväganden

Jag
tar försl upp frågan om ändring i reglerna om markvillkorel för bostadslån.

Markvillkorel
infördes somjag nyss nämnde år 1975. Som grundläggande motiv angavs all del
skulle vara etl verksamt medel när det gäller all genom en kommunal
markfördelning se lill atl bostadsbyggandet anförtros byggherrar som har de
bästa föratsättningarna och viljan att bygga goda och billiga bostäder.
Markvillkoret skulle även medföra en minskad konkurrens om marken och därmed
dämpa prisnivån.

Regeringen
gav år 1978 bosladsslyrelsen i uppdrag alt belysa effekterna av mark- och
konkurrensvillkoren. I uppdraget ingick bl.a. atl kartlägga markvillkorels
effekter för ny- och ombyggnadsverksamheten med avseende pä konkurrensförhållandena,
bostadsbyggandets omfattning och kommunernas markpolilik.

Bosladsslyrelsen,
som redovisade uppdraget i början av år 1981, tolkade resultatet av sin
utvärdering av markvillkoret som atl kommunerna ansåg alt villkoret allmänt setl
hade haft positiva effekter för bostadsbyggandet. Markvillkorel ulgör enligl
vad styrelsen dä anförde en betydelsefull grund för kommunens mark- och
bostadspolitik. Bosladsslyrelsen fann för egen del inle några bärande skäl för
att markvillkorel borde slopas.

Prop. 1982/83:118 5

Med
anledning av förslag i prop. 1980/81:194 beslöt riksdagen emellertid all
markvillkoret skulle slopas i saneringsområden (CU 40, rskr400). Föredragande
statsrådet angav som motiv för sitt förslag all det inle fanns några tecken som
tydde på all markvillkorel hade lett lill ökade kommunala markförvärv i
saneringsområden. Däremot hade kommunerna i samband med sin prövning av frågan
om dispens från markvillkoret övervägt sådana frägor som överlålelsepriser,
lägenhetsfördelning och gårdssanering. Sådana frågor skulle dock enligl
föredragandens uppfattning i tillräcklig utsträckning kunna beaktas inom ramen
för del kommunala inflytandet i lämplighelsfrägor enligt
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946). Riksdagens beslut innebar en
ändring av bestämmelserna i enlighet härmed.

För egen del anser jag atl
de möjligheter att utöva inflytande över bostadsbyggandet i saneringsområden
som kommunerna har enligt de nya reglema inle är tillfyllest. De ger t.ex. inte
kommunerna de erforderliga möjligheterna atl fördela marken på etl sätt som
slår i överensstämmelse med de mål som kommunen har ställt upp för sin
bostadsförsörjning.

Jag förordar därför atl markvillkorel
ålerinförs i saneringsområden. Kommunerna får på della sätt elt reellt
inflytande över markanvändningen och angränsande frågor och kan därigenom styra
bostadsförsörjningen på elt sådant säll all den främjar de sociala,
miljöpolitiska och andra mäl som samhället har ställt upp.

Alt återinföra
markvillkoret i fräga om bostadslån för ny- och ombyggnad i saneringsomräden
bör närmast ses som en markering av det kommunala inflytandet över hur marken
i sådana områden skall användas. För all uppnå della syfte är del dock inte
nödvändigt atl ställa ell absolut krav pä all marken faktiskt har upplåtits av
kommunen. Del är enligl min mening tillräckligt atl kommunen ges möjlighet att
utöva ett avgörande inflytande pä lånefrågan i de fall där marken har
förvärvats från annan än kommunen. Della bör ske genom atl huvudregeln om
markvillkoret kombineras med en regel om alt länsbostadsnämnden skall ge
dispens frän markvillkorel om kommunen tillslyrker all dispens ges. I annat
fall skall dispensansökan avslås.

I exploateringsområden har
länsbostadsnämnden f. n. möjlighel alt lämna dispens frän markvillkorel efter
ansökan av kommunen och om del finns starka skäl. Enligl min mening finns del
med hänsyn till syflel bakom markvillkoret inle skäl alt ställa strängare krav
på dispensgivningen i fräga om mark i exploateringsområden än i fråga om mark i
saneringsomräden. Jag föreslär därför all reglerna för dispens frän markvillkorel
i fräga om län lill projekt i exploateringsområden ändras sä all del som
villkor för dispens är tillräckligt atl kommunen fiUslyrker en dispensbegäran.
Omvänt innebär della atl, om kommunen avslyrker, dispens inle skall lämnas.

På
samma sätt som nu gäller i fräga om exploateringsområden bör från markviUkoret
i saneringsomräden undantas bl. a. förvärv genom arv, gåva.

Prop. 1982/83:118 6

testamente
m.m., om markviUkoret inle hade utgjort hinder för lån tUl förre ägaren, eller
förvärv genom fusion. Även en bostadsrättsförenings förvärv frän
riksorganisation som föreningen tillhör bör undantas, liksom en
bostadsrättsförenings förvärv av mark som säljaren har förvärvat av kommunen,
om föreningen är underkastad kommunal insyn. Dessutom bör markvUlkoret inte
gälla i fråga om lån för ny- eller ombyggnad av småhus som skall bebos av
sökanden (slyckebyggda småhus), om markförvärvet inle binder sökandens upphandling
av material och byggnadsarbeten till en viss byggintressent.

Markvillkorel
i saneringsområden bör återinföras så snart som möjligt. Jag avser därför, om
vad jag nu har föreslagit godkänns, all föreslå regeringen att de nya
bestämmelserna skall träda i krafl redan två veckor efter den dag då
bestämmelserna utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya
bestämmelserna skall lillämpas för alla beslul om lån som meddelas efter
ikraftträdandet. Jag anser det dock rimligt atl de som den 8 februari 1983 ägde
mark eller innehade mark med tomträtt under en över-gängslid fär lån ulan
hinder av atl marken eller tomträtten har förvärvals från någon annan än
kommunen. Undantaget bör dock gälla endast under fömtsältning all man lämnar in
sin läneansökan före den 1 juli 1985.

Som
jag nyss har nämnt gäller i fråga om län för slyckebyggda smähus f.n. inte
förbudet att sälja mark med villkor om upphandling av material och
byggnadsarbeten frän viss byggintressent. Detta undanlag är tillfälligt och
gäller i ärenden, i vilka länsbostadsnämnden beslutar om lån senast den 30 juni
i är.

Med
hänsyn till behovet att stimulera bostadsinvesteringarna samt sysselsättningsläget
inom småhusinduslrin anser jag atl undantaget bör förlängas yllerligare en
lid. Prisnivån pä småhus torde inle påverkas nämnvärt av en sådan förlängning.
Jag vill i sammanhanget erinra om den krafligl dämpade efterfrågan på småhus
under senare lid saml kommunens möjlighel alt inom bosladslängivningens ram
förhindra projekt som enligl kommunens bedömning är för dyra. Jag förordar således
atl nuvarande undanlag från markvillkoret i fräga om län för slyckebyggda
småhus där markförvärvet är förenat med villkor om upphandling förlängs. Delta undanlag
bör gälla i ärenden i vilka beslut meddelas senast den 30 juni 1985. Del bör
avse även sådana slyckebyggda småhus som uppförs i saneringsomräden.

Jag
vill i sammanhanget ocksä ta upp frågan om markvillkorels tillämpning i exploateringsområden.
Enligt de regler som riksdagen beslutade om med anledning av förslag i prop.
11974:150 om rikfiinjer för bostadspolitiken m. m. (CU 36, rskr 372) hade
byggföretag och andra, som sedan den 1 november 1974 hade ägt mark i
exploateringsområden eller innehaft sådan mark med tomträtt, fram lill den 1
juli 1984 räll lill bostadslån för all bebygga den utan hinder av markvillkorel.
Bosladsslyrelsen framhöll i den i del föregående nämnda skrivelsen all
byggföretag m.fl. är 1980 alltjämt

Prop.
1982/83:118 7

ägde betydande markområden som inle skulle komma alt las i
anspråk före den 1 juli 1984. Mol den bakgrunden föreslog regeringen (prop.
1980/81:194) att denna övergångslid skulle utsträckas fill den 30 juni 1987.
Riksdagen beslöt i enlighet med förslagel (CU 40, rskr 400).

Enligl min
mening är denna övergångslid alltför lång. Jag förordar att den begränsas lill
den 1 juli 1985, dvs. samma tidpunkt som enligl milt förslag i det föregående
skall gälla för rätten all bygga på egen mark i saneringsområden. Jag är medveten
om att problem kan uppslå i vissa fall, t. ex. dä en kommun inle anser sig
kunna eller vilja köpa den mark som är aktuell för bebyggelse. Kommunen bör
dock enligt min bedömning inom ramen för sitt ställningstagande i dispensfrågan
kunna hantera dessa problem på ett smidigt sätt.

Genom etl markvillkor med den utformning somjag nu har
föreslagit får kommunema möjlighel alt påverka bostadsbyggandet i olika
avseenden, t.ex. i fråga om markpris, lägenhelssammansällning och
gärdssanering. De särskilda regler om del kommunala inflytandet i hithörande frägor
som infördes år 1981 saknar därmed självständig belydelse och bör följaktligen
slopas om mina förslag beträffande markvillkorel godkänns.

Jag övergår nu lill frågan om den produklionskoslnadsanpassade
belåningen och dess koppling lill konkurrensvillkoret.

Konkurrensvillkoret
innebär alt bostadslån för nybyggnad fär beviljas endasi om byggnadsarbetena
har upphandlats i konkurrens. Villkoret är dock somjag nyss har nämnt inle
absolut. Egenregibyggen och förhand-Ungsenlreprenader kan ocksä godtas under fömtsältning
atl kostnadsnivån inle är högre än om byggnadsarbetena hade upphandlats i
konkurrens och alt produktionsformen är lämplig i det enskilda fallet. Del
sistnämnda kravet på atl produkfionsformen skall vara lämplig har fillfälligl
upphävts i syfte all stimulera bostadsbyggandet.

Vad gäller frågan om produktionskostnadsanpassad belåning
vill jag lämna följande uppgifter.

De
generella reglerna för beräkning av bostadslån för nybyggnad innebär bl.a. alt
lån lämnas med viss andel av elt schablonberäknat läneunderlag och all säkerhet
skall ställas inom ell på motsvarande säll beräknat pant-värde, ofta lika med låneunderiaget.
En förutsättning för att bostadslån skall lämnas är atl produktionskostnaden inle
väsentligt överstiger panlvärdet. De kostnader som inle ryms inom det
schablonmässigt beräknade låneunderiaget får betalas med egen insats eller
krediter på öppna marknaden utan räntebidrag. Sedan nägra är tillbaka är del
emellertid möjligl all få produktionskostnadsanpassad belåning för hyres- och bosladsrällshus
saml gruppbyggda småhus som uppförs efter anbudsupphandling. Delta innebär i
princip all de anbudsbaserade kostnaderna läggs lill grund för beräkning av låneunderiag
och panlvärde även om de överstiger de schablonberäknade. Därav följer att
även överkoslnader kan läckas med lån som berättigar till räntebidrag. Även i
dessa fall gäller dock all kostnaden

Prop. 1982/83:118 8

inle
väsenlligl får överstiga panlvärdet. Är detta fallet kan bostadslån över huvud
taget inle beviljas.

Våren
1981 beslöt riksdagen i syfte all stimulera bostadsbyggandet atl produktionskostnadsanpassad
belåning temporärt skall kunna lämnas även vid förhandlingsentreprenader och egenregibyggen.
Denna utvidgade möjlighet lill produktionskostnadsanpassad belåning gällde
från början för ärenden i vilka preliminärt beslul meddelades senast den 30
juni 1982 och under förutsättning atl byggnadsarbetena påbörjades senast den 30
september samma år. Som ytteriigare förulsällning gällde alt låneansökan skulle
ha kommit in lill kommunen (förmedlingsorganel) före utgången av februari 1982.
Reglerna har sedermera efter förslag i prop. 1981/82: 100 bil. 16 (CU 24, rskr
238) förlängts och gäller numera för ärenden i vilka preliminärt beslut
meddelas senast den 30 juni 1983 och under förutsättning att byggnadsarbetena
påbörjas senast den 30 september 1983. Som ytterligare förutsättning gäller all
låneansökan skall ha kommil in lill kommunens förmedlingsorgan före utgången av
febmari 1983.

I
princip anser jag atl produkfionskoslnadsanpassad belåning bör användas för
all främja upphandling i konkurrens. Del var ju också ett av motiven för
riksdagens beslut alt godta förslaget om sådan belåning (prop. 1979/80:100 bil.
16, CU22, rskr 240). Del är därför viktigt att reglema i del statliga bostadsfinansieringssyslemet
är sådana atl delta slimulansmoment bevaras. En ordning där i princip alla
upphandlingsformer godtas för produktionskostnadsanpassad belåning uppfyller
inte della krav. Jag anser dock alt en upphandling efter förhandling i vissa
fall kan innebära sådana fördelar att även projekt med denna upphandlingsform
bör kunna medges den förmånligare finansiering som den produklionskoslnadsanpassade
belåningen innebär. Delta kan gälla t.ex. när bostadsområden byggs ut etappvis.
Förhandlingsentreprenaden kan, såsom HSB:s riksförbund har nämnt i en skrivelse
lill regeringen, även vara en lämplig produktionsform då en byggherre för alt
pressa byggnadspriserna gemensamt upphandlar flera projekt vid ell och samma
tillfälle. Jag förordar därtor att reglerna om produktionskostnadsanpassad belåning
i fortsättningen ocksä skall omfatta projekt i vilka byggnadsarbetena
upphandlas efter förhandling. De nya reglerna bör lillämpas pä projekt för
vilka ansökan om lån lämnas in till förmedlingsorganet efter utgången av
februari 1983.

Samtidigl
med alt produktionskostnadsanpassad belåning för förhand-lingsenlreprenader
görs permanent bör ocksä vissa ändringar göras i de särskilda villkoren för all
fä bostadslån lill dessa projekt. För det första bör del temporära undantaget
från kravet pä all förhandlingsentreprenaden i del särskilda fallet skall anses
vara en lämplig produktionsform inte förlängas. 1 fortsättningen bör således
både kravet på viss högsta kostnadsnivå och kravet pä lämplig produktionsform
hävdas i fråga om lån till för-handlingsupphandlade projekt.

Vidare
bör bedömningen av orn kravet pä lämplig produktionsform är

Prop. 1982/83:118 9

uppfyllt
göras liU en uteslutande kommunal angelägenhet. Om kommunen godkänner förhandlingsentreprenaden
bör kravet således anses uppfyllt. Någon ytterligare prövning i denna fräga
från länsbostadsnämndens sida bör inte ske. Detsamma bör gäUa om kommunen inte
godkänner upphand-Ungssältet. Det bör understrykas att vad jag nu har föreslagit
inle innebär någon ändring i synsättet all konkurrensupphandling skall vara den
dominerande upphandlingsformen.

Kravet
på atl kostnadsnivån för en förhandlingsenlreprenad inte fär översliga
kostnadsnivån för jämförbara konkurrensupphandlade projekt bör däremot vara en
fråga som den lånebeviljande myndigheten skall avgöra. Den nuvarande regeln,
att kommunens bedömning i frågan får frångås endasi om del finns särskilda
skäl, bör således upphävas.

Samma
ändringar som jag nu har föreslagit i fräga om villkoren för bostadslån tiU
projekt som upphandlas efter förhandling bör göras beträffande motsvarande viUkor
i fråga om lån för egenregibyggen.

De
föreslagna ändringarna i villkoren för lån fill förhandlingsupphand-lade
projekt och egenregibyggen bör fillämpas från samma tidpunkt som jag har
förordat i fräga om produktionskostnadsanpassad belåning av för-handlingsenlreprenader,
dvs. i ärenden i vilka ansökan ges in tiU förmedlingsorganet efter utgången av
febmari 1983.

Eftersom
nybyggnadsverksamheten behöver hållas uppe anser jag avslutningsvis
beträffande belåningen av projekt som byggs i egen regi all sådana bör fä produktionskostnadsanpassad
belåning under yllerligare en period. Det är den f n. lugna prisutvecklingen
inom bostadsbyggnadsseklorn som enligl min mening gör en sådan förlängning
möjlig. Som fömtsättning för produktionskostnadsanpassad belåning bör gälla atl
byggnadsarbetena påbörjas före den 1 juli 1985.

Somjag
nämnde tidigare finns temporärt för slyckebyggda småhus vissa möjligheter lUl
en högre belåning än som följer av normalreglerna. Jag anser inle alt del finns
skäl alt förlänga dessa regler .

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.
godkänna de ändringar i fråga
om markvillkorel som jag har förordat,

2.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om ändrade regler för produkfionskoslnadsanpassad belåning för förhandlingsenlre-prenader,

3.
godkänna de av mig förordade
ändringarna av villkoren beträffande bostadslån för förhandlingsentreprenader
och egenregibyggen,

4.
godkänna den förlängning av
möjligheten fill produktionskostnadsanpassad belåning av egenregibyggen somjag
förordat.

Prop.
1982/83:118 10

Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983