Prop. 1982/83:119

Prop.
1982/83:119 Regeringens proposition

1982/83:119

om
riktlinjer för JAS-projektet;

beslutad
den 3 mars 1983.

Regeringen
föreslär riksdagen all antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

ANDERSTHUNBORG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
regeringsförklaringen i oktober 1982 anfördes atl en omedelbar analys skulle
göras av JAS-projektets ekonomi. Denna ekonomiska analys redovisas nu. På gmndval
av analysen saml vad som anfördes i den socialdemokratiska motionen lill totalförsvarsproposiiionen
förordas all planeringen av JAS- projektet inriktas mol en ram om 24,9
miljarder kr. i prisläget febmari 1981.

1 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 119

Prop.
1982/83:119 2

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1983-03-03

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Rainer, Boström,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Thunborg

Proposifion
om riktlinjer för JAS-pirojektet

1 Inledning

Riksdagen
godkände den 4 juni 1982 (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) rikfiinjerna
för utveckling och anskaffning inom landei av elt nytt allsidigt användbart
flygplanssystem (JAS), som skall ersätta Viggen-systemet i början av 1990-lalel.
I propositionen hänvisades lUl en av överbefälhavaren redovisad belalningsplan
för JAS-projektet fram tiU år 2000 om totalt 24,9 miljarder kr. i prislägel
februari 1981.

I
den partimolion (mot. 2276) som socialdemokraterna avgav med anledning av
propositionen hävdades att förslagel om JAS-projektet vilade på ell
bristfälligt underlag och atl beslulel borde anstå fill dess alt etl bättre underlag
fanns.

I
regeringsdeklarationen i oktober 1982 utlovades en omedelbar analys av de
ekonomiska fömtsättningarna för JAS-projektet.

En sädan analys har
genomförts inom försvarsdepartementet. Den bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga.

2 Föredragandens överväganden

2.1
Utgångspunkter

Den
dåvarande regeringen uppdrog i december 1981 ät försvarels materielverk all
förhandla med Industrigruppen JAS om vissa frägor av teknisk, ekonomisk och
juridisk nalur. Förhandlingarna skulle bedrivas sä att elt färdigt kontrakt
förelåg senast den 1 maj 1982. Sedan förhandlingarna avslutats redovisade överbefälhai/aren
för regeringen och försvarsutskottet ell kompletterande underlag i flygplansfrägan.
Underlaget innefattade överbefälhavarens värdering av JAS-syslemets tekniska
realiserbarhet.

Prop. 1982/83:119 3

utvecklingspotential,
operativa förmåga saml ekonomi. Beträffande den ekonomiska ramen konstaterade
överbefälhavaren atl kostnaderna för utveckling och anskaffning av JAS-systemel
inkl. vapen, övrig utrustning och reserver kunde beräknas till 25,7 miljarder
kr. i prislägel februari 1981 fram till år 2000. Överbefälhavaren konstaterade
vidare atl kostnaderna sålunda översteg den fidigare beräknade kostnadsramen
med 800 milj. kr., om avsalta reserver skulle behöva utnyttjas. En marginell
sänkning av flygplanens leveranstakt under senare delen av 1990-lalet skulle
dock, enUgt överbefälhavaren, medföra att den tidigare angivna kostnadsramen i slort
sett skulle räcka lill. Överbefälhavaren förordade atl den ursprungliga leveranslaklen
skulle hållas och alt antalet flygplan skulle behållas. Om statsmakterna skulle
välja atl behälla den fidigare angivna kostnadsramen skuUe det dock vara fullt
möjligt alt reducera det antal flygplan som planerades för leverans före är
2000.

Pä
uppdrag av regeringen anförde chefen för försvarsdepartementet i brev lill
försvarsutskottet den 6 maj 1982 bl. a. alt regeringens riktlinjer för JAS-förhandlingarna
kunde förverkligas och all förutsättningarna för lotal-försvarspropositionens
förord för elt svenskt JAS-flygplan därmed var uppfyllda.

Den
dåvarande regeringen uppdrog den 30 juni 1982 ål försvarels materielverk all bestäUa
projektering och en första delserie om 30 flygplan av flygplanssystemel JAS.
Regeringen föreskrev vidare bl. a. att planeringsinriktningen fram fill år
2000 skulle vara all del svenska försvaret inom en total koslnadsram om 25,7
miljarder kr. i pris- och valulaläget febmari 1981 skulle ombesötja utveckling
och anskaffning av 140 svenskfillverkade flygplan med vapen och kringutruslning.

I
den förul nämnda socialdemokratiska partimolionen behandlades bl. a. det
ekonomiska utrymmet m. m. för JAS-projektet. Enligt socialdemokraterna fanns
det i flera avseenden väsentliga brister i del beslutsunderlag som låg tUl gmnd
för propositionen. Socialdemokraterna kunde inle godkänna proposifionen på del
underlag som då förelåg. De förutsatte en noggrann prövning under den fortsatta
riksdagsbehandlingen av flygplansanskaffningen. Utöver vad som från tekniska,
ekonomiska och kommersiella synpunkter borde ingå i elt avtal som är
godtagbart för statsmakterna borde följande villkor gälla för JAS-projektet.

1. Några
löften om framtida anslagsökningar för försvarsmakten får inte

ges.

2.
JAS-projektet skall hålla sig
inom den av överbefälhavaren anvisade ramen 24,9 miljarder kr. i prisläget
februari 1981 fram till sekelskiftet.

3.
Projektets prestanda skall
långsiktigt svara mol vad överbefälhavaren och chefen för flygvapnet bedömer
behövas. Därvid skall luftförsvarsuppgiften vara den centrala.

4.
Projektets realiserbarhel, som f.n.
är oklar, måste kontinuerligt granskas av de ansvariga militära myndigheterna.
Full insyn från staten i

Prop.
1982/83:119 4

tekniskt och ekonomiskt avseende måste därför finnas. Om
allvarliga problem uppstår, måste staten ha rätt atl avbryta projektet.
Industrin måste i avtalet utfäsla sig alt ta en inle oväsentlig ekonomisk risk
i detta sammanhang. Även för driftsäkerheten i projektet måste rimliga
garantier ges av industrin.

5.
Skulle
fördyringar uppstå -1, ex. genom all de militära myndigheterna ställer krav pä
modifieringar - måste dessa betalas inom ramen för flygvapnets anslag. De fär
alltså inle inkräkta på del utrymme som enligl nuvarande planering avdelats för
övriga försvarsgrenar och ändamål.

6.
Staten måste ha
fri nyttjanderätt lill de teknologiska innovationer och övrigt underlag av
likartad nalur som kan framkomma under arbelel med JAS-projektet.

7.
För den
framlida planeringen inom flyginduslrin bör del klargöras att något nytt
projekt för utveckling av flygplan inte kan vara aktuellt när
utvecklingsarbetena för JAS böljar minska vid 1990-lalels början. Industrin
måste därför inrikta arbetet mol en fiygindustri som är baserad på i huvudsak
civil produktion. Skulle del vara möjligt med hänsyn lill den mUitärpolitiska
situationen i vår omvärld all genomföra en nedmslning - i enlighet t.ex. med
tidigare utfästelser av den svenska regeringen - fär ocksä JAS-projektet
givetvis omprövas.

Efter del
att den socialdemokratiska partimotionen inlämnades insände som fidigare nämnts
överbefälhavaren sin värdering i flygplansfrägan. Härvid anmälde överbefälhavaren
bl. a. atl JAS-projektet är tekniskt realiserbart, atl grundversionen med den
i kontraktet inbyggda utvecklingspotentialen är operativt godtagbar och atl de
kommersiella aspekterna är tillfredsställande. Överbefälhavaren föreslog mol
bakgrund av redovisade förhållanden atl beslut skulle fattas våren 1982.

I den socialdemokratiska reservationen lill
försvarsutskottets belänkande (FöU 1981/82:18) anfördes bl.a. alt del i
betydande utsträckning hade varit möjligl all i avtalsförhandlingarna mellan
försvarels materielverk och Industrigmppen JAS uppnå de villkor som har ställts
i nämnda motion. Reservanterna underströk emellertid samlidigt atl betydande
brister kvarstod i beslutsunderlaget. Dessa brister avsäg framför allt JAS-planels
prestanda och kostnader.

2.2 Sammanfattning av analysen av JAS-projektets ekonomi

2.2.1 Allmänt

1 analysen konstateras atl upphandlingen av JAS-systemel
skiljer sig från upphandlingen av tidigare flygplanssyslem. Sålunda har
industrin getts ell betydande ansvar för utveckling och serieleverans enligl
den specifikation som har lämnals av försvarels materielverk. För all klara della
ansvar har de närmast berörda förelagen, SAAB-SCANIA AB, Vol-

Prop,
1982/83:119 5

vo Flygmotor AB, Ericsson, SRA Communications AB (numera
Ericsson Radio System AB) och förenade fabriksverken, bildat etl särskill
bolag, Industrigmppen JAS (IG JAS), med vilket materielverket har tecknat
avtal. Avtalen omfattar dels en beskrivning av JAS-systemel, dels ålaganden belräffande
utvecklingsarbete, produktion, underhåll, garantier, kompletterande
förbättringar osv.

I analysen framhålls atl JAS-upphandlingen i jämförelse
med tidigare flygplansupphandlingar medger en bällre bedömning av de totala
framtida kostnadema. Å andra sidan finns del inle några möjligheter all
genomföra slörre besparingar genom ändringar av den tekniska specifikationen
eller genom andra ålgärder.

En totalkostnad fastställdes av den dåvarande regeringen
och omfallade utveckling, tiUverkning, relativt långtgående garantier,
underhälls- och kringulmstning, vapen och molmedd samt reservdelar för 140 plan
fram liU är 2000. Dessutom ingår reserver. Denna totalkostnad är den s. k. JAS-ramen
och uppgår enligl beslutet till 28,5 miljarder kr. i prislägel februari 1982. I
analysen framhålls alt etl projekt med den långsiklighet som del här gäller,
innehåller en mängd osäkerheter som inle kan fömtses. Projekten blir ofta
dyrare än beräknat. I analysen har behandlats tvä typer av osäkerheter,
nämligen dels tekniska, dels sådana som hänförs till pris-och
valutaförändringar.

OfuUständiga specifikationer kan, när de preciseras, leda liU
högre kostnader. Denna typ av osäkerheter möts genom all reserver avsätts och
las i anspråk samt genom att utvecklingen kontrolleras effektivt. Ambitionerna
måste också vägas mol kostnaderna. Ofömlsedda händelser leder ocksä fill
förseningar som i sin lur ger fördyringar. För flertalet av sådana händelser har
IG JAS ansvaret, men pä vissa punkter har staten ell direkt ansvar. En
kalkylerad risk för statens del har uppskattats till 200 milj. kr.

2.2.2 Valutaförändringar och priser

En fjärdedel av försvarels materielanskaffning är
erfarenhetsmässigt direkt beroende av valutakurserna. För JAS-projektet ulgör
anskaffningen från utlandet dock mindre än en fjärdedel.

Under den viktiga fömtsättningen att försvarsramen behålls
på nuvarande nivä och inflationsskyddas med försvarsprisindex påverkar olika
dollarkurser JAS-projektet på del sätt som framgår av följande tabell.

Dollarkurs Kostnadsökningar

kr. (milj. kr.)

5 O ■

6
1400

7
2650

Prop. 1982/83:119 6

Risken
för kostnadsökningar bör ställas mol möjlighelerna till besparingar inom JAS-ramen
och inom den ekonomiska ram som kan fömlses för flygvapnet fram lill är 2000.

I
analysen exemplifieras följande besparingsmöjligheter (milj. kr.).

Typ
av besparing Belopp

Färre
antal plan under 1990-talet ca 500

Minskad ambitionsnivå betr. beväpning, skolflygplan,

reservdelar
m. m. ca 1 500

Summa ca
2000

Nägon
omprioritering från övriga ändamål lill JAS inom den förutsedda ekonomiska
ramen för flygvapnet bedöms i analysen inle vara lämplig inom den närmaste
tioårsperioden. För tiden från år 1992 till år 2000 finns ett ännu inte inlecknal
utrymme inom flygvapenramen. Utgångspunkten bör dock vara atl detta utrymme inle
i nämnvärd ulslräckning kan användas för JAS-projektet, eftersom del måste förutsättas
alt även andra ålgärder kan bli aktuella för atl behålla balans inom
flygvapnet under den myckel långa tidsperiod del här gäller. För atl beställa
flera plan efter år 2000 torde också vissa medel behöva avsättas för
förskottsbetalningar.

Enligt
vad som nyss har anförts kan det således uppslå kostnadsökningar på sammanlagt
200, 1 600 eller 2850 milj. kr., huvudsakligen beroende pä om doUarkursen är 5,
6 eller 7 kr. under liden fram till år 2000. Dessa eventuella kostnadsökningar
kan och bör i lur och ordning mötas dels med den del av prisreserven som
eventuellt kan avdelas (del av ca 1,8 miljarder kr.), dels med den inom
projektet inplanerade reserven (om 2,6 miljarder kr.) för främst tekniska
osäkerheter, som sålunda även bör ses som en finansieringsreserv, dels genom ambilionssänkningar
enligl de redovisade besparingsmöjligheterna (om ca 2 miljarder kr.).

2.2.3
Slutsatser av analysen

De
osäkerheter som har kommit fram i analysen är inle av den omfattningen all de
motiverar atl projektet avbryts. Om dagens höga dollarkurs beslår, får man dock
vara beredd all sänka ambitionsnivån belräffande viss typ av utmstning, antal fiygplan,
beväpning o.d. Styrning via en JAS-ram bör behållas. Vidare bör regeringen ha
kontroll över den inplanerade reserven om 2,6 miljarder kr. Kontrollen av och
insynen i projektet från regeringens sida bör skärpas, dock utan all rådande
ansvarsförhållanden förändras när del gäller myndigheterna och industrin.
Slutligen visar analysen alt avtalels valutaklausuler bör justeras i vissa
avseenden, sä atl svenska underieveranlörer fär bällre möjlighet atl konkurrera
om beställningarna.

Prop. 1982/83:119 7

2.3 Överväganden

Frågan om ersättning av Viggen-sy stemet, när det under i990-lalel
börjar gä ur organisationen, behandlades av 1978 års försvarskommitté. Kommittén
var enig om behovel av elt nytt flygplanssystem efter flygplan Viggen. Också
vid riksdagsbehandUngen är 1982 (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374)
rådde bred enighet härom. Säväl i totalförsvarsproposiiionen som i den
socialdemokratiska partimolionen underslröks betydelsen av atl anskaffningen
skedde genom utveckling och tiUverkning av del s.k. JAS-planet, dvs. ell i
Sverige utvecklat och fillverkal plan. För atl della skulle kunna genomföras är
del nödvändigt — som konstaterades i motionen-att fatta beslut och genomföra
anskaffningen tidigare än vad som från strikt militära synpunkter skulle vara
nödvändigt.

I den socialdemokratiska partimolionen tillstyrktes ell
genomförande av JAS-projektet under förutsättning av all vissa specificerade, i
del föregående refererade, villkor uppfylldes. Bakgmnden härtill var
nödvändigheten atl skydda sig för opåräknade kostnadsökningar i framliden. Möjlighelerna
alt möta dessa kunde bedömas vara mindre än vid tidigare flygplansprojekt.

Enligt min mening är det nödvändigt alt pä del säll som
gjordes i motionen precisera fömtsättningarna för atl genomföra JAS-projektet.
Som framhölls bl.a. i den socialdemokratiska reservationen i försvarsutskottet
hade försvarets materielverk vid den slutliga överenskommelsen uppnått flera av
de villkor som ställdes i motionen. Det gäller kraven om fuU insyn i projektet
och fri ulnyltjanderält till de teknologiska innovafio-nerna inom projektet.
Jag finner vidare atl statens möjligheter all styra och kontrollera projektet
är tillgodosedda. Likaså konstaterar jag att överbefälhavaren i sitt komplellerande
underlag i flygplansfrågan anser att JAS-sy-stemet är möjligt atl förverkliga i
tekniskt avseende och all det är godtagbart från operativa utgångspunkter.

Vad gäller de ekonomiska villkoren i den
socialdemokratiska motionen finner jag all den nu genomförda ekonomiska
analysen av JAS-projektet visar all de i huvudsak har uppfyllts.

Den
ekonomiska analysen har utgått frän den JAS-ram om 25,8 miljarder kr. som den
dåvarande regeringen fastställde. Mol bakgmnd av de osäkerheter som redovisas
i analysen och med hänsyn lill den pä gmnd av del stalsfinansiella lägel
beslutade minskningen av utgiftsramen för det miUtära försvaret förordarjag atl
JAS-projektets ekonomiska ram får uppgå lill högsl de 24,9 miljarder kr. i
prislägel febmari 1981 som socialdemokraterna förordade i sin partimotion.
Denna ram blir således styrande för projektets ambitionsnivå. Jag har därvid
utgått från all JAS-ramen kommer atl ges sin andel av den framlida
priskompensationen av utgiftsramen för del militära försvarel via försvarsprisindex.
De 800 milj.kr. som planerings-mässigl frigörs under 1990-talet inom
flygvapnets ram bör bl. a. reserveras

Prop.
1982/83:119 8

för
sädana osäkerheter som den ekonomiska granskningen har visat på. Sammanfattningsvis
konstaterar jag atl del somjag nyss har anfört och vad som i övrigt framgår av
den ekonomiska analysen medger en fortsättning av JAS-projektet.

Jag
vill i detta sammanhang också erinra om all överbefälhavaren — som jag tidigare
har anfört — i sill komplellerande underlag i flygplansfrägan konstaterat atl
en marginell sänkning av flygplanens leveranstakt under senare delen av 1990-lalel
medför alt den tidigare angivna ramen om 24,9 miljarder kr. i stort setl räcker
lill för alt förverkliga JAS-projektet.

För
all säkerställa atl JAS-projektet utvecklas med den av mig förordade ekonomiska
inriktningen, bör det ankomma pä regeringen all uppdra ät överbefälhavaren och
chefen för flygvapnet atl i samband med den årligen återkommande rapporteringen
av JAS-projektet inkomma med förslag lill hur JAS-projektet skall kunna minskas
med 800 milj.kr. Vidare bör det ankomma pä regeringen att ge myndigheterna de direkfiv
som föranleds av den genomförda ekonomiska granskningen. Jag bedömer all
rådande ansvarsförhållanden när det gäller myndigheterna och industrin inte
behöver förändras.

Jag
vill slulUgen beröra del industripoliliska villkoret. Somjag tidigare har
anfört innebär ett genomförande av JAS-projektet - från vissa synpunkter — atl
flygplansanskaffningen tidigareläggs. Med de bedömningar som nu kan göras
följer härav atl berörda industrier måste göra särskilda ansträngningar för atl
möta de problem som på sikt kan uppslå när försl utvecklings- och sedan tillverkningsarbelena
på JAS-planen börjar avla. De ansträngningar som industrierna under de senaste
åren har gjort för att minska sitt beroende av militär produktion visar enligl
min mening att de är införslådda med problemel och jag ulgår från atl de i
framtiden intensifierar sina ansträngningar med denna inriktning. Den
kompelens och yrkesskicklighet som finns inom industrin utgör en god gmnd i
sådana strävanden.

Jag
vill i delta sammanhang också nämna atl chefen för industridepartementet
kommer att tillkalla en kommitté för atl följa JAS-upphandlingen med sikte på atl
så slor del som möjligl av beställningarna förläggs lill Sverige. Enligt
tidigare ålaganden har IG JAS förklarat sig beredd all la till vara alla
möjligheter atl öka den svenska industriella andelen inom JAS-systemel. IG JAS
kommer även att verka för atl nya leknologiområ-den genom JAS-projektet kommer
övrig svensk induslri lill godo saml atl sysselsättningen inom främst sysselsällningssvaga
regioner ökas med 800 nya arbelslillfällen. IG JAS har i en första rapport
nyligen redovisat lägel härvidlag. Jag viU särskill understryka angelägenheten
av alt företagen vid diskussioner om direkt och indirekt industrimedverkan gör
särskilda ansträngningar för all förlägga produktion lill Norrbottens län.

Enligt
riksdagens beslut vid 1931/82 års riksmöte (FöU 1981/82:18, rskr 374) skall
regeringen i särskild ordning låta försvarsutskottet följa arbetet

Prop. 1982/83:119 9

med
projektet. Jag finner det därför naturligt att i detta sammanhang beröra
arbetsläget inom JAS-projektet så som del rapporterats under hösten 1982.
Organisation och arbetsformer för JAS-projektet har skapats, varvid en ny enhet
hos chefen för flygvapnet, benämnd JAS-rådel, har inrättats. Arbetet med den s.k.
RockweUvingen har avbrutits, eftersom den tekniskt inte medför den förväntade
prestandahöjningen. I övrigt framgår all inga avvikelser har gjorts från den
fastlagda planeringen. Jag konstaterar sålunda att projektet följer den
uppgjorda planeringen.

3 Hemställan

Jag
hemställer all regeringen föreslär riksdagen

atl
godkänna de riktlinjer för JAS-projektet somjag har förordat.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposilion
föreslå riksdagen all anla del förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop.
1982/83:119 H

Bilaga 1983-02-28

EKONOMISK ANALYS AV JAS-PROJEKTET

Prop.
1982/83:119 12

Sanmianfattning och slutsatser

Bakgrund

Det r å der politisk enighet om att det beh ö vs ett nytt flygplanssystem som efterf ö ljare till Viqgensystenet. n å riksdagen i .juni 1982 beslutade om ett nytt
flygplanssystem (JAS) anf ö rde emellertid socialdemokraterna
att ytterligare utredningar borde g ö ras
innan beslut kunde fattas om utveckling av ett inhemskt system. Bl.a. ans å gs de ekonomiska kalkylerna vara ofullst ä ndiga.

I regeringsf ö rklaringen
i oktober 1982 anf ö rdes att en omedelbar analys skulle
g ö ras av JAS-projektets ekonomi.

Denna analys har nu f ä rdigst ä llts.

Upphand!ingsfonnen

Upphandlingen av JAS-systemet skiljer sig fr å n upphandlingen av tidigare flygplanssystem. S å lunda g ä ller
f ö ljande.

-
Industrin har
ett betydande totalansvar f ö r utveckling
och serieleve-rans enligt specifikation som l ä mnats av staten genom f ö rsvarets
materielverk* (FMV).

-
F ö r att klara detta har n ä rmast ber ö rda
industrier (SAAB-SCAHIA AB, Volvo Flygmotor AB, Ericsson, SRA Communications
AB, F ö renade Fabriksverken) bildat ett s ä rskilt bolag Industrigruppen JAS (IG JAS), vilket FMV
tecknat avtal med.

Avtalet omfattar dels beskrivning av JAS-systemet, dels å tagande betr ä ffande
utvecklingsarbete, produktion, underh å ll,
kompletterande f ö rb ä ttringar (s.k. typst ö d) osv.

Prop.
1982/83:119 13

I j ä mf ö relse med tidigare flygplansupphandl ingar medger s å ledes JAS-upphandlingen en b ä ttre bed ö mning
av de totala framtida kostnaderna. \ andra sidan finns det inte m ö jligheter att genomf ö ra st ö rre besparingar genom ä ndringar av teknisk specifikation eller andra å tg ä rder.

JAS-ramen

En totalkostnad fastst ä lls
av regeringen omfattande utveckling, tillverkning, relativt l å ngtg å ende
garantier, underh å lls- och kringutrust-ning, vapen
och motmedel samt reservdelar f ö r 140 plan
fram till å r 2000. Dessutom ing å r reserver. Denna totalkostnad ä r den s.k. JAS-ramen och uppg å r till 28,5 miljarder kr. i prisl ä get februari 1982.

Os ä kerheter

Ett projekt som det ovan beskrivna, med den l å ngsiktighet som det h ä r g ä ller inneh å ller en m ä ngd
os ä kerheter som definitionsm ä ssigt inte kan f ö rutses.
Os ä kerheterna medf ö r vanligtvis h ö gre
kostnader. I analysen har behandlats tv å
typer av os ä kerheter, n ä mligen dels tekniska, dels s å dana som h ä nf ö rs till pris- och valutaf ö r ä ndringar.

Tekniska os ä kerheter

De tekniska os ä kerheterna
ä r av tv å slag.

1.
Ofullst ä ndiga specifikationer kan nar de preciseras leda
till h ö gre kostnader. Denna typ av os ä kerheter m ö ts
med att reserver avs ä tts samt genom en effektiv kontroll
av utvecklingen och ianspr å ktagandet av vissa reserver.
Ambitionerna m å ste ocks å v ä gas mot
kostnaderna.

2.
Of ö rutsedda h ä ndelser
leder till f ö rseningar som i sin tur ger f ö rdyringar. F ö r
flertalet av s å dana h ä ndelser har IG JAS ansvaret, men p å vissa punkter har staten ett direkt ansvar. En
kalkylerad risk f ö r detta ansvar har uppskattats
till 200 milj.kr.

Valutaf ö r ä ndringar och priser

En fj ä rdedel av f ö rsvarets anskaffning ä r erfarenhets.m ä ssigt direkt valutakursberoende.
Upphandlingar inom ramen f ö r JAS-projektet
ä r en

Prop.
1982/83:119 14

mindre del av denna upphandling. En f ö r ä ndrad dollarkurs
p å verkar JAS-systemets kostnader
till å r 2000 enligt f ö ljande.

Dollarkurs JAS-kostnader ö kningar

(kr.) (miljarder kr.) (miljarder
kr.

5
23,E

6
30,2 + 1,7

7
32,0 + 3,5

Prish ö jningar i allm ä nhet kompenseras genom en uppr ä kning av JAS-ramen med f ö rsvarsprisindex (FPI). Errarenhetsm ä ssigt kompenserar inte FPI hela prisuppg å ngen f ö r
materielprojekt. Prisreserver har d ä rf ö r avsatts.

H ä rtill kommer att spr å ngvisa kraftiga valutauppg å ngar bara delvis kompenseras genom FPI.

Under den viktiga f ö ruts ä ttningen att f ö rsvarsramen
bibeh å lls p å nuvarande niv å och inflationsskyddas med f ö rsvarsprisindex b ö r
f ö ljande kostnader kalkyleras vid
olika dollarkurser.

Dollarkurs Kostnads ö kningar

(kr.) (nilj.
kr.)

5

6
1 400

7
2 650

Besparingsm ö jligheter

Risken f ö r kostnads ö kningar b ö r
st ä llas mot m ö jlighet till besparingar inom JAS-ramen och inom
en f ö rutsedd flygvapenram.

I analysen exemplifieras f ö ljande besparingsm ö jligheter (milj.kr,).

ca

500

iq.

ca

1 500

Summa

ca

2 000

F ä rre antal flygplan under
1990-talet Minskad ambiljionsniv å betr ä ffande bev ä pning,
skolflygplan, reservdelar m.m.

N å gon omprioritering fr å n den ö vriga
f ö rutsedda flygvapenramen till JAS
torde inte vara l ä mplig inom den n ä rmaste tio å rsperioden.
F ö r tiden fr å n å r 1992 till
2000 finns ett ä nnu ej intecknat utrymme inom flygvapenramen.
Utg å ngspunkten b ö r dock vara att detta utrymme inte i n ä mnv ä rd utstr ä ckning kan anv ä ndas
f ö r JAS-projektet, eftersom det m å ste f ö ruts ä ttas att ä ven
andra å tg ä rder kan bli aktuella f ö r att beh å lla balans inom flygvapnet under den mycket l å nga tidsperiod det h ä r g ä ller. F ö r att best ä lla
flera plan efter å r 2000 torde ocks å vissa medel beh ö va
avs ä ttas som f ö rskott.

Slutsatser

Slutsatsen av ovanst å ende
ä r s å ledes att det kan uppst å kostnader p å sammanlagt 200, 1 500 och 2 850 milj.kr. beroende p å om dollarkursen ä r
5, 5 eller 7 kr. under tiden fram till Ir 2000.

Dessa eventuella kostnadsh ö jningar kan och b ö r i ordning m ö tas med

(1)
de delar som
eventuellt kan avdelas av prisreserven (delar av ca 1,8 miljarder
kr.),

(2)
den inom projektet
inplanerade reserven om 2,6 miljarder kr., som s å lunda ä ven
b ö r ses som en finansieringsreserv,

(3)
ambitionss ä nknihgar enligt ovan (om ca 2 miljarder kr.).

En slutsats av detta ä r
att regeringen b ö r ha kontroll ö ver den inplanerade reserven, dels f ö r att kunna kontrollera den tekniska utvecklingen,
dels - vid behov - kunna anv ä nda del av
denna som finansieringsreserv.

F ö ljande faktorer b ö r tas med vid regeringens bed ö mning av JAS-projektet.

1.
De os ä kerheter som framkommit i analysen ä r inte av den omfattningen att de beh ö ver medf ö ra
att projektet avbryts. Om dagens h ö ga
dollarkurs best å r, far man vara beredd att s ä nka ambitionsniv å n,
betr ä ffande viss typ av utrustning,
antal plan, bev ä pning o.d.

2.
Ett beslut om
forts ä ttning av JAS-projektet f ö ruts ä tter emellertid
att statsmakterna ä ven forts ä ttningsvis ä r
beredda att tilldela f ö rsvarat i stort sett nuvarande
resurser som å rligen uppr ä knas via f ö rsvarsprisindex.
Om inte samh ä llsekonomin till å ter detta, kommer JAS-projektet att medf ö ra obalanser genom att ta i anspr å k en oproportionerligt stor del av f ö rsvarsramen.

3.
JAS-projektets
styrning via en JAS-ram skall bibeh å llas
och regeringen skall ha kontroll ö ver
den inclanerade reserven om 2,6 milj.kr. Vidare b ö r kontrollen och insynen i projektet fr å n regeringens sida stramas upp dock utan f ö r ä ndring av r å dande ansvarsf ö rh å llanden f ö r
myndigheter och industri.

Slutligen har under granskningsarbetet framkommit att vissa
justeringar av avtalets valutaklausuler b ö r
ske si att svenska underleverant ö rer f å r b ä ttre m ö jlighet att konkurrera.

Prop.
1982/83:119 17

1. Bakgrund

De svenska flygstridskrafterna best å r f.n. av 12 divisioner jaktflyg (11 divisioner J 35
Draken och 1 division JA 37 Viggen), 5,5 divisioner-attackflyg (AJ 37 Viggen)
och 3 divisioner spaningsflyg (S 37 Vigqen). H ä rtill kommer 5 divisioner l ä tt
attackflyg (SK 50), som frsdsm ä ssigt fr ä mst anv ä nds
som skolflygplan. Jaktflygets upogift ä r
luftf ö rsvar, attackflygets upogift ä r att i anslutning till v å r gr ä ns och kust
bek ä mpa en angripares invasionsstyrka
och spaningsflygets, uppgift ä r att f ö rse den h ö gsta
ledningen med erforderligt underr ä ttelseunderlag.

Fr å gan om ers ä ttning av dagens attackflytisystem har varit f ö rem å l f ö r omfattande utredningar under hela 1970-talet. Bl.a.
har studerats ett nytt l ä tt attack flygplan (B3LA resp. A 38/SK
38), en vidareutveckling av JA 37 Viggen till ett medeltungt attack flygplan (A
20) samt tv å versioner av bev ä pnade skolflygplan (SK 1 och SK 2). .Olika modifieringsgrader
av J 35 Draken har ä ven studerats.

Ö verbef ä lhavarens l å ngsiktiga
studier inf ö r 1978 å rs f ö rsvarsbeslut
visade p å ett operativt behov av ett nytt
gemensamt flygplan f ö r jakt-, attack- och
spaningsuppgifter under 1990-talet (JAS). Detta g ä llde f ö r alla studerade ekonomiska niv å er.

Ö verbef ä lhavaren f ö reslog
i sin flygplansutredning fr å n februari
1980 att i st ä llet f ö r ovan n ä mnda
alternativ skulle flygplansanskaffningen inriktas mot en total oms ä ttning av hela Viggensystemet i b ö rjan av 1990-talet med ett JAS-system. V å ren 1930 godk ä ndes
denna principinriktning av riksdagen (prop. 1979/80:117, F ö U 13, rskr 316).■ Studier avseende m ö jligheterna att inom Sverige utveckla ett nytt allsidigt
anv ä ndbart flygsystem som ers ä ttare f ö r
hela Viggensystemet skulle bedrivas inf ö r
1932 å rs f ö rsvarsbeslut inom en kostnadsram av h ö gst 200 milj.kr. H ä rvid f ö rutsattes att industrin skulle avs ä tta lika mycket f ö r
studiens genom-

2 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 119

Prop.
1982/83:119 18

f ö rande, samt att upphandlingen skulle
ske enligt nya principer med st ö rre ansvar
och ekonomiskt risktagande f ö r industrin.
Vidare skulle utl ä ndska JAS-system studeras.
Socialdemokraterna reserverade sig mot detta beslut och ans å g att studierna kunde bedrivas inom en l ä gre kostnadsram.

Ö verbef ä lhavaren inkom den 1 oktober 1931 med underlag f ö r regeringens st ä llningstagande
inf ö r f ö rsvarsbeslutet 1982 med f ö rslag
att utveckla ett inhemskt sammanh å llet
flygplanssystem JAS under f ö ruts ä ttning att vissa tekniska, ekonomiska och juridiska
fr å gor kunde l ö sas p å ett tillfredsst ä llande s ä tt.

1978 å rs f ö rsvarskommitt é uttalade i sitt bet ä nkande fr å n
november 1981 att det f ö religger ett behov av ett nytt
flygplanssystem som efterf ö ljare till Viggensystemet. De
socialdemokratiska ledam ö terna ans å g dock att tillr ä ckligt
beslutsunderlag inte d å fanns f ö r att f ö rorda
svensk JAS. Den borgerliga majoriteten f ö rordade
ett ja till svensk JAS.

Den d å varande regeringen gav den 3
december 1981 f ö rsvarets materielverk i uppdrag att
genomf ö ra f ö rhandlingar med industrigruppen JAS (IG JAS). F ö rhandlingarna skulle vara slutf ö rda senast den 1 maj 1982.

Ö verbef ä lhavaren inkom den 30 april 1982 med ett f ä rdigfbrhandlat avtal d ä r han ocks å angav att tidigare kvarst å ende fr å gor
av teknisk, ekonomisk och juridisk natur nu bed ö mdes som tillfredsst ä llande l ö sta.

Riksdagen fattade den 4 juni 1982 beslut om att utveckla
ett nytt allsidigt anv ä ndbart flygsystem (JAS) samt att
anskaffa en f ö rsta del serie om 30 flygplan JAS.
Socialdemokraterna reserverade sig mot detta beslut och ans å g att ■ytterligare utredningar borde g ö ras innan beslut kunde fattas. Bl.a. ans å gs de ekonomiska kalkylerna vara os ä kra.

Den d å varande regeringen beslutade den 30
juni 1982 att f ö rsvarets materielverk hos IG JAS
fick best ä lla utveckling och anskaffning av
30 flygplan JAS. Vidare beslutades att totalramen f ö r flygplanssystem JAS f ö r perioden fram till å r 2000 h ö gst fick uppg å till 25,7 miljarder kr. (pris- och valutal ä get februari 1981).

Prop.
1982/83:119 19

I regeringsf ö rklaringen
i oktober 1982 anf ö rs att en omedelbar analys skulle g ö ras av JAS-projektets ekonomi. I det f ö ljande redovisas denna ekonomiska analys.

2. JAS-ramen

2.1 Wedel f ö r
JAS-systemet till å r 2000

Den d å varande regeringen angav i sitt beslut
den 30 juni 1982 den ekonomiska ramen f ö r
JAS-systemet fram till å r 2000. Denna ram om 25,7 miljarder
kr. i pris- och valutal ä get februari 1981 omfattar utveckling
av flygplanssystemet JAS, tillverkning av 140 flygplan JAS med underh å l Is-och kringutrustning, vapen och motmedel f ö r 140 flygplan samt reserver.

Vid ber ä kningen av JAS-ramen
om 25,7 miljarder kr. f ö rutsattes en dollarkurs om 4,58
kr. (februari 1981). En "b ä sta"
bed ö mning av andelen utl ä ndskt inneh å ll
gjordes. Vid definition av ramen f ö rutsattes
att eventuella f ö rskott f ö r flygplan som skall levereras efter å r 2000 inte skulle ing å . Vidare f ö rutsattes att JAS-systemets andel
av personalkostnaderna vid f ö rsvarets
materielverks provningsavdelning, samt JAS-systemets andel av kostnaderna f ö r driften vid f ö rsvarets
f ö rs ö ksplatser inte skulle ing å
i ramen. JAS-systemet skulle s å ledes i
detta avseende behandlas p å samma s ä tt som andra materielobjekt inom f ö rsvarsmakten. L ö ner
f ö r personalen vid f ö rsvarets materielverk (FMV) skall s å ledes betalas fr å n
anslaget F 4. F ö rsvarets materielverk och driften
av f ö rs ö ksplatserna fr å n anslaget D 4. Flygvapenf ö rband: Forskning och utveckling. H ä nsyn till dessa kostnader har allts å tagits vid ber ä kning
av flygvapnets ö vriga anslag men d é ing å r definitionsm ä ssigt inte i JAS-ramen.

I regeringsbeslutet den 30 juni 1982 angavs ocks å principer f ö r
uppr ä kning av JAS-ramen till nytt prisl ä ge som redovisas i det f ö ljande. Den prisomr ä knade JAS-ramen om 28,5 miljarder kr. (prisl ä get februari 1982) f ö rdelar sig enligt vad som framg å r
av f ö ljande tabell (milj.kr.).

Prop. 1982/83:119

Tabell 1

20

.1982/
1983/ 1984/ 1985/ 1986/ 1987/ 1988/89- 1993/94-

33 84 85 .36 87 38 19<52/93 1999/2000

D 2.
Flygvapenf ö rband: Materielanskaffning O 4.
Flygvapenf ö rband: Forskning och utveckling

34 112 108 114 36 397 4 793

623 839 984 1 223 1 111 1 472 3
854

D 2 + D 4

707 951 1 092 1 337 1 197 1 369

. 8 647

12 700

Summa 1983/84 -

1987/88
7 153

Summa 1982/83 -

1999/2000
'28 500

Tabellen visar de medel som har inplanerats f ö r innevarande budget å r (1982/ 83) samt de medel som ö verbef ä lhavaren inplanerat i programplanen f ö r perioden 1983/84 - 1987/88. Vidare visar tabellen
de medel som ö verbef ä lhavaren och chefen f ö r flygvapnet avsatt f ö r JAS-projektet
under perioderna 1988/89 - 1992/93 och 1993/94 - 1999/200C.

2.2 Principer f ö r
prisuppr ä kning

Enligt regeringsbeslutet den 30 juni 1982 skall JAS-ramen prisregleras
enligt de principer som g ä ller f ö r ö vriga materielobjekt
inom f ö rsvarsmakten, dvs. med
nettoprisindex (NPI) och sin andel av prisreserverna (skillnaden mellan materielprisindex
och nettoprisindex). JAS-ramen, som i regeringsbeslutet angavs till h ö gst 25,7 miljarder kr. i prisl ä get februari 1981, har uppr ä knats enligt dessa principer. S å ledes har ramen uppr ä knats med f ö r ä ndringen av MPI fr å n
februari 1981 till februari 1982, vilken ä r 10,45 '.

Prop.
1982/83:119 21

Vidare har JAS-ramen tilldelats sin andel av de
prisreserver som ö verbef ä lhavaren anvisat f ö rsvarsgrenscheferna att avdela inom befintliga ekonomiska ramar (0,5 %
f ö r materielanskaffning och 1 % f ö r forskning och utveckling). Prisomr ä kningen av ramen har skett p å f ö ljande s ä tt:

25 700 milj.kr. + 10,45 % x (25 700 + 1080 .milj.kr.
= 28 507 milj.kr.

2.3 Slutsatser

Oen granskning som gjorts av grunderna f ö r ber ä kning av JAS-ramen
och principerna f ö r prisregleringen av ramen har lett
till slutsatsen att dessa b ö r ligga
fast. Det ä r av synnerligen stor vikt att en politisk
ramstyrning av projektet till ä mpas.
Styrningsprinciperna b ö r ansluta till de principer som g ä ller f ö r
f ö rsvarsplaneringen i ö vrigt. Ber ä kningen
av prisreserverna b ö r dock ske utifr å n de genomsnittliga å rsvoly-merna f ö r materielanskaffning resp.
forskning och utveckling och inte de å rsvolymer
som g ä ller det f ö rsta budget å ret.
En successiv uppf ö ljning av anv ä ndningen av prisreserver b ö r dock ske. Detta inneb ä r att ramen skall ö kas med ca 70 milj.kr.2) Behandlingen av valutaf ö r ä ndringar
kommenteras senare.

3. JAS~systemets kostnader till å r 2000

Under punkten 2.1 har redovisats de av ö verbef ä lhavaren
inplanerade medlen f ö r JAS-systemet fram till å r 2000 samt f ö ruts ä ttningarna f ö r
dessa.

I nedanst å ende tabell
redovisas JAS-systemets kostnader fram till å r
2000. Dessa kostnader redovisas utifr å n
utg å ngspunkten att minsta m ö jliga f ö rskott
utbetalas till industrin och att utbetalningarna s å n ä ra som m ö jligt anpassas till upparbetningen hos industrin.
Detta inneb ä r att utbetalningsbehovet i n ä rtid ä r l ä gre och p å
1990-talet st ö rre ä n inplanerade medel. Tabellen ä r uppr ä ttad med olika valutakurser
som

') Andel av prisreserv.

'-) 1 % x 9 163 milj.kr. + 0,5 % x 16 537 milj.kr. =
173 milj.kr.

(173-108) X 10,46
% = 70 milj.kr.

grund. F ö ruts ä ttningen ä r
d å att den i tabellen angivna valutakursen
g ä ller vid varje utbetalningstillf ä l le fram till å r
2000. Vidare har antaganden gjorts s å v ä l om vissa utbetalningar f ö r vapen som ä nnu
inte finns kontrakterade soin om reservernas f ö rdelning ö ver tiden. Andra antaganden som
ocks å m å st g ö ras g ä ller andelen utl ä ndskt inneh å ll inom de olika delposterna. Underlaget baserar sig
p å f ö rsvarets materielverks produktionsplan f ö r perioden 1982/83 - 1992/93 och f ö r
perioden 1993/94 - 1999/2000 p å ber ä kningarna i Ö 3:s
flygplansunderlag i april 1982.

Tabell 2

J*S- « yitaaet «
kostnader fr ä n till ir 20(10 (mil.i. Itr.)

1982/83 -
1987/8(1 1988/89 - 1992/93

1993/9'' -
1999/2000

1982/83 -
1999/2000

5:00 5: É 5 T:.'.6 5:00 5:65 T:l6 5:00 5:65 7:l6

5:00
5:65 T;l6

Utveckling
ocb

delseria
1 ach 2 It 931 5 069 5 390 >4 Ul6
U 5TT '' 932 9 168 9 6l7 10 660

18 515 19 263 21 002

Vepen-
och seobsdda-

lystea 1 327 1 3112 1 376 1
875 2 080 2 262 2
898 3 031 3 Skl

6 226 6 l4 33 6 979

Tjrpatöd,
övrigt . och reierr

590 6o6 iili 1 llili 1 191 1 299 2 998 3 IW 3 li97

U 732 It 9'>5 5 ko

6 81t8 7 017 7 't09 7 562 7 3U8 3 513

15
063 15 796

17 It99

29 Ii75 30 661

33 1122

tvgår fSrBkott rör lev. efter ir 2000

1 027 1 0

1 118

1 027 1 03'!

1 118

Ru före ir 2000

28 ltU6 29 607

32
303

V1d en granskning av kostnadsf ö rdelningen ö ver
tiden finner man att de variationer i kostnaderna f ö r JAS-projektet som å rsvis m å ste hanteras inom chefens f ö r flygvapnet totala materielanskaffningsram vid
antaganden om olika valutakurser ä r
procentuellt relativt sm å . I f ö rsta delen av perioden 1982/33 - 1987/88 ä r det storleksordningen 50 - 70 milj.kr. per budget å r och i slutet av perioden ca 200 milj.kr. per
budget å r. Dessa kostnader skall s å ledes st ä llas
i relation till flygvapnets å rsvisa materielanskaffningsram
som i genomsnitt under perioden uppg å r
till ■ca 3 200 milj.kr. Variationerna pl grund av valutakurs ä ndringar med nu antagna kiirser ä r allts å
ca 2 - 6 J av planerinqsbeloppen. Detta p å visar
m ö jligheterna att inom flygvapnets
ram fr å n budget å r till budget å r
lik-viditetsm ä ssigt m ö ta fluktuationer i valutakursen. Detta
skall dcrk

Prop. 1982/83:119 23

skiljas fr å n att en l å ngsiktig h ö g
dollarkurs har stor p å verkan p å projektets kostnad och p å flygvapnets totala materielanskaffning. Inplanerade
medel f ö r perioden fram till 1992/93 ö verstiger JAS-systemets kostnader, medan .medlen i
perioden 1993/94 - 1999/2000 underskrider kostnaderna. Detta ä r en fr å ga
som ö verbef ä lhavaren i sin programplan f ö r f ö rsvaret m å ste ta h ä nsyn
till vid varje planerinqstill f ä lle.

4. JAS-kontrakten

4.1 Kontrakten med IG JAS och direktleverant ö rerna

Huvuddelen av JAS-projektets genomf ö rande ä r
reglerat i ett avtal tecknat mellan FMV och Industrigruppen JAS AB (IG JAS).
Den senare har bildats av de fem st ö rsta
leverant ö rerna f ö r att i enlighet med statsmakternas direktiv skapa
en industriell f ö rhandlingspart med totalansvar f ö r utveckling och serieleverans. Del ä gare i IG JAS ä r
Saab-Scania -AB, Volvo Flygmotor AB, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, SRA
Communications AB och f ö renade fabriksverken. Del ä garna har i anslutning till avtalet gemensamt l ä mnat en f ö rbindelse,
daterad den 29 april 1982, med å tagande f ö r fullg ö rande
av IG JAS leveranser samt borgen f ö r
betalningsskyldighet.

Leveransernas omfattning och inneh å ll definieras i en projektspecifikation, som
beskriver JAS-systemets utformning i funktions- och prestandatermer. D ä rut ö ver omfattar
avtalet å taganden betr ä ffande produktion, underh å ll, typst ö d,
modifieringar, teknikspridning och ett antal optio-ner p å till ä ggsutrustning.

Vissa i systemet ing å ende
utrustningar anskaffas av FMV hos andra leverant ö rer, s.k. direktleverant ö rer,
och integreras i systemet av IG JAS. FMV skall ä ven tillhandah å lla vissa provningsresurser utan
kostnad f ö r IG JAS. H ä rigenom finns ä ven
hos FMV - ut ö ver gransknings- och uppf ö ljningsverksamheten - ett direkt deltagande i
projektets genomf ö rande, ehuru mindre ä n som har varit vanligt i tidigare projekt.

Huvudkontraktet med IG JAS ä r ett fastpriskontrakt, som inneh å ller
å taganden f ö r utveckling (s.k. typarbete), produktionsf ö rberedelser, leverans av 30 stycken flygplan (delserie
1) och st ö dsystem. Vidare ing å r en modifieringslinje f ö r delserie 1 med å tagande att dessa flygplan skall

Prop.
1982/83:119 24

ö verensst ä mma med det fullgjorda typarbetet. Orsaken till
detta ä r att typarbetet avslutas f ö rst sedan produktionen har p å b ö rjats och
att resultat fr å n de f ö rsta tre å rens
flygverksamhet vid f ö rband skall kunna beaktas. Avtalet
omfattar ä ven ä tt å tagande- f ö r att drift- och underh å llskostnader skall h å llas inom vissa v ä rden. I avtalet finns inskrivet takpriser
f ö r flygplan 31 - 140 idel serie
2).

F ö rutom traditionell garanti mot fel
i konstruktion, tillverkning eller materiel omfattar avtalet ett antal
ytterligare garantier, t.ex.

-
anv ä ndningskostnadsgarantier som begr ä nsar underh å llskostnaderna
f ö r s å v ä l flygplan som motor,

-
garanti mot
styrsystemfel intill å r 2000,

-
garanti f ö r genomloppstider f ö r utbytesenheter vid central verkstad inom
IG JAS.

I j ä mf ö relse med det garanti system som g ä ller
f ö r Viggensystemet har en v ä sentlig f ö rb ä ttring skett, fr ä mst p å motorunderhillsomr å det.

Vid sidan av best ä llningen
hos IG JAS avtalar FflV med andra leverant ö rer
(direktleverant ö rer) om utveckling, tillverkning
eller anpassning av vissa delsystem, som ä r
avsedda att installeras i eller h ä ngas
p å flygplan JAS. IG JAS å tar sig att under typarbete och serietillverkning samordna
och integrera direktleveranserna i JAS-flygplanet.

De ekonomiska villkoren grundas p å fasta priser med indexreglering. Kontraktets prisniv å ä r l:a
kvartalet 1981. Justeringar f ö r f ö r ä ndring av
valutakurser fr å n de i avtalet angivna samt f ö r differenser mellan svensk och utl ä ndsk indexutveckling skall g ö ras å rligen i
efterskott, vilket kommenteras i det f ö ljande.
Avtalet inneh å ller dels en vinstdelningsregel
dels en vinstbegr ä nsningsregel f ö r IG JAS.

FMV har enligt avtalet full insyn i de grundl ä ggande underlagen inom IG JAS, bl.a. betr ä ffande kostnadsutvecklingen f ö r JAS-verksamheten och å rsbudgetens inneh å ll
och f ö rdelning p å JAS respektive ö vrig
verksamhet. FMV har ocks å r ä tt att ta del av allt tekniskt och ekonomiskt underlag, som erfordras
f ö r FMV:s granskningsverksamhet.

Prop.
1982/83:119 25

staten har r ä tt
att h ä va avtalet p å grund av icke uppfyllt å tagande, v ä sentlig
f ö rsening eller icke sk ä liga priser f ö r
delserie Z. Skulle detta intr ä ffa ä r IG JAS - till skillnad mot vad som g ä llt i tidigare avtal - f ö rpliktigad att erl ä gga ett betydande vitesbelopp och har ej heller r ä tt att f å
ers ä ttning f ö r sina avvecklingskostnader.

Staten har ä ven r ä tt att avbest ä lla
utan angivande av sk ä l, varvid IG JAS har r ä tt till ers ä ttning
f ö r upparbetad sj ä lvkostnad inklusive sj ä lvkostnader f ö r avveckling samt sk ä lig vinst.

4.2 Juridiska synpunkter pl kontrakten

Den anv ä nda
upphandlingsformen skiljer sig fr å n
tidigare g ä ngse former. F ö r att kompensera bristande erfarenheter fr å n den f ö reskrivna
upphandlingsformen har med tillskott av kommersiell och aff ä rsjuridisk expertis ett omfattande arbete lagts ned
p å avtalets utformning i fr å ga om pris-och betalningsbest ä mmelser, garantier, r ä ttigheter och skyldigheter m.m. Framf ö rd kritik mot avtalet har granskats ä ven av frist å ende juridisk expertis, som ocks å framf ö rt
synpunkter pl vissa speciella fr å gor inom
avtalskomplexet. De viktigaste av dessa fr å gor
har varit om den anv ä nda avtalsuppl ä ggningen ä r
l ä mplig och m ö jlig att administrera, dels om IG JAS verksamhet ä r tillfredsst ä l
lande angiven i bolagsordningen och dels om ful 1 g ö randegaranti och borgensf ö rbindelser ä r
tillfredsst ä llande. Enligt b å de FMV och den frist å ende expertisen har detta tillgodosetts tillfredsst ä llande bl.a. med den tidigare refererade f ö rbindelsen fr å n
IG JAS' del ä garfbretag.

Utredningsmannen B. Winberg (Utredningen om fdrsvarsupphandl
ing) har framf ö rt kritiska synpunkter p å den nya upphandlingsformen. Winbergs synpunkter har
remissbehandlats. Remissinstanserna delar inte den av utredningsmannen framf ö rda kritiken.

Vid en granskning av avtalet kommer man av naturliga.sk ä l till att den viktigaste f ö ruts ä ttningen f ö r ett lyckligt genomf ö rande av projektet -s å v ä l tekniskt som ekonomiskt - ä r att specifikationerna kunnat g ö ras tillr ä ckligt
klara och entydiga samt att typarbete och serieleverans ä ger rum enligt den tidsplan som IG JAS och FMV ö verenskommit om. Internationella erfarenheter bekr ä ftar detta.

Prop.
1982/83:119 26

Den systemupphandling som avtalet omfattar ä r specificerad i en projektspecifikation, som
beskriver vad industrin offererat, och som i sin tur grundats p å en av FMV uppgjord huvudspecifikation. I denna
mycket omfattande samling dokument beskrivs s å lunda materiel och funktioner som till stora delar ä nnu inte existerar, men som skall f ö rverkligas under en f ö ljd av å r i utvecklingsarbetet. Trots att
ett omfattande arbete har genomf ö rts m å ste det p å
detta tidiga stadium sj ä lvfallet finnas ett antal tekniska
l ö sningar som å terst å r att verifiera.

Det ä r fr ä mst detta problem som gjort att man vid upphandling av komplexa
system i allm ä nhet valt kostnadskontrakt - ofta i
etapper - f ö r utvecklingsarbetet f ö r att sedan g å
ö ver till fastpriskontrakt, nar
serieproduktionen ä r definierad och verifierad.
Utvecklingsarbetet inneb ä r bl.a. att i detalj definiera en ä nnu ej existerande produkt. Den risk som enligt
avtalet IG JAS' del ä garf ö retag l ö per best å r bl.a. i att avbestal 1 ning ä r m ö jlig f ö r best ä llaren,
vilket tidigare har redovisats under punkt 4.1.

Av minst samma betydelse som den aff ä rsjuridiska utformningen av avtalet torde emellertid
vara f ö rtroendet mellan staten och
industrin i ett projekt av denna storleksordning. Viktiga faktorer h ä rvid ä r sj ä lvfallet den engagerade industrins starka ambition
att f ö r l ö nsamhet och fortlevnad 1 branschen komma till produktion, f ö r vilket beh ö vs
ett lyckat utvecklingsarbete, och att avtalet ger m ö jlighet f ö r
kunden att fortl ö pande f ö lja arbetets fram å tskridande
- tekniskt och tidsm ä ssigt.

I socialdemokraternas motion v å ren 1980 om JAS-projektet framh ö lls bl.a. "att statens medel b ö r l ä ggas ut s å att man bidrar till ett v ä sentligt st ö rre
m å tt av samverkan och samarbete
mellan ber ö rda svenska industrier ä n hittills". Riksdagen beslutade i enlighet h ä rmed.

Svensk flygindustri har mot bakgrund av statsmakternas
krav samordnat sin verksamhet r ö rande JAS
till ett gemensamt bolag IG JAS. Detta har ocks å medf ö rt en ny avtalsform.

I socialdemokraternas motion w å ran 1982 om JAS-projektet framh ö lls bl.a. "uppl ä ggningen av de p å g å ende avtalsf ö rhandlingarna med IG JAS har varit ett
avtal som dels omfattar en l ä ngre
glende best ä llning ä n tidigare

Prop.
1982/83:119 27

varit vanligt, dels mer ing å ende reglerar f ö rh å llandet mellan parterna staten - industrin. Det ä r i och f ö r
sig en utformning som vi kan st ö dja".

4.3 Principer f ö r
valutakompensation

Som tidigare framh å llits
ä r JAS-avtalet ett fastpriskontrakt,
dvs. har ett fast pris angivet i viss prisniv å (l:a kvartalet 1981).

Justering av det fasta priset sker med h ä nsyn till differenser "nellan svensk och utl ä ndsk indexutveckling samt f ö r f ö r ä ndringar av valutakurser j ä mf ö rt med de i
avtalet angivna. Ur ekonomisk beslutssynpunkt inneb ä r den valda prisjusteringsklausulen att IG JAS g ö r sina val mellan utl ä ndska och inhemska underleverant ö rer
med utg å ngspunkt fr å n i avtalet angiven valutakurs. En svensk
devalvering p å verkar ur denna synpunkt inte detta
val 'men kan d ä remot p å verka statens slutliga kostnad beroende p å relationen mellan index- och valutautvecklingen f ö r de olika valutorna.

IG JAS. har i en rapport den 11 februari 1982 till d å varande regeringen uttalat avsikten att tillvarata alla
m ö jligheter att p å konkurrensm ä ssiga
villkor ö ka de svenska insatserna.

Mot bakgrund av regeringens ekonomiska politik vad g ä ller det svenska n ä ringslivets konkurrenskraft gentemot utlandet och den utveckling som
skett av dollarkursen under senare tid f ö refaller
det likv ä l motiverat att kr ä va ett till ä gg
till avtalet p å denna punkt. Syftet med ett till-l ä gg skulle h ä rvid
vara att s ä kerst ä lla att svenska f ö retags konkurrensf ö rdelar till f ö ljd
av devalveringen verkligen tillvaratas. FMV b ö r ges i uppdrag att med IG JAS ö verenskomma
om ett avtalstill ä gg med denna inneb ö rd. En m ö jlighet
att uppn å é n s å dan effekt kan vara att ö verenskomma om s ä rskilda
ö verl ä ggningar nar valm ö jlighet mellan svenska och utl ä ndska underleverant ö rer f ö religger.

5. Tekniska os ä kerheter

5.1. Generella erfarenheter

Hos projekt som r å kat
ut f ö r kostnads ö kningar har man erfarenhetsm ä ssigt

Prop.
1982/83:119 28

funnit de tv å
viktigaste orsakerna vara inflatoriska eller valutan ä ssiga faktorer och/eller felbed ö mningar av arbetsm ä ngden. Oen f ö rstn ä mnda orsaken behandlas i annat avsnitt.

St ö rre arbetsm ä ngd ä n ber ä knad ä r vanlig hos
tekniskt avancerade projekt och brukar under utvecklingsarbetet orsakas av

-
ä ndrade f ö ruts ä ttningar och/eller
nytillkommande krav j ä mf ö rt med den ursprungliga specifikationen,

-
tekniska l ö sningar i konstruktionsarbetet har m ö tt sv å righeter som
fordrar- icke f ö rutsedd komplettering av
forsknings- och kunskapsunderlaget,

-
f ö rutsatt utl ä ndsk.teknik ö verf ö ring eller
leverans av utl ä ndsk materiel uteblir eller saknas
vid behovstidpunkten, vilket orsakar ä ndringar
och okade egna insatser,

-
samordningen f ö rloras vid utveckling av med varandra samverkande
och av varandra beroende delsystem, varigenom integration till ett f ä rdigt system f ö rdr ö js och v ä ntetider
uppkommer,

-
provnings- och verifieringsverksamheten
f ö rdr ö js eller hindras av brist pl provmateriel, felaktigheter, ogynnsamt
v ä der-eller haverier.

N ä mnda st ö rningar f ö rekommer
alltid i st ö rre eller mindre omfattning i
utvecklingsarbeten och vissa marginaler finns d ä rf ö r inlagda. Kompetent
reservkapacitet finns i allm ä nhet bara i
begr ä nsad omfattning. Resultatet av en
mera allvarlig st ö rning blir d ä rf ö r i regel -
vid bibeh å llen ambitionsniv å - att seriestarten f ö rsenas.

Varje s å dan f ö rsening inneb ä r
en kostnads ö kning, som ä r proportionell mot f ö rseningstiden och den i ui;veckl ingsarbetet engagerade personalvolymen.
Sven en avsiktlig senarel ä ggning kan ö ka totalkostnaden, om inte den ber ö rda personalen under motsvarande tid kan utnyttjas i
andra projekt.

Prop.
1982/83:119 29

De slutsatser som kan dras av ovan refererade generella f ö rh å llanden i
str ä van att undvika kostnads ö kningar ä r
dels att.man i m ö jligaste m å n b ö r undvika ä ndringar och avvikelser fr å n den ursprungliga inriktningen och uppl ä ggningen av arbetet, dels att ett inneh å llande av den uppgjorda tidsplanen ger b ä sta s ä kerhet mot
ett ö verskridande av ber ä knade kostnader.

5.2 JAS-projektet

Att utveckla ett flygplanssystem som har b ä ttre operativa prestanda inen ä r .mindre, l ä ttare
och billigare i s å v ä l anskaffning som i drift ä n
n ä rmast f ö reg å ende
flygplansgeneration inneb ä r en h ö g ambitionsniv å .

Projektet inneh å ller
s å lunda i flera v ä sentliga avseenden tekniska l ö sningar grundade p å ny teknologi, fr å n vars till ä mpning ä nnu
finns mycket begr ä nsad erfarenhet. H ä rut ö ver inneh å ller orojektet ett antal nya till-l ä mpningar av v ä lk ä nd teknologi.

Exempel p å det f ö rra ä r kompositmaterial
(fiberarmerade plaster) i f ö r
flygplanets h å llfasthet viktiga strukturdelar
(prim ä rstruktur) och ett datorbaserat
elektriskt styrsystem utan mekanisk f ö rbindelse
mellan man ö verorgan och roderytor. Exempel p å det senare ä r
en omfattande datorisering av med varandra samverkande delsystem och en optimerad
aerodynamik.

I det totala systemet ing å r en avsev ä rd del s å v ä l mjukvara
(kunskap) som h å rdvara fr å n utl ä ndska
leverant ö rer (ca 30 %). F ö r en del av detta erfordras att exportti11 st å nd eller licenser utverkas. Os ä kerheten i dessa fall bed ö mes huvudsakligen ligga i de tidsf ö rdr ö jningar som
kan uppkomma och som kan vara mycket sv å ra
att p å verka.

Styrsystemet ä r
kritiskt i den bem ä rkelsen att om inget tillf ö rlitligt styrsystem finns - ingen. flygning. Av
flygs ä kerhetssk ä l finns tv å
reservniv å er med krav p å utomordentligt snabb inkoppling. Dessutom en extra
reservkraftanl ä ggning med samma h ö ga krav p å
snabb kraftf ö rs ö rjning. Dessa system m å ste med
godtagbar flygs ä kerhet fungera redan i
provflygplanen.

Prop.
1982/83:119 30

Att man insett den tekniska sv å righetsgraden lramg ä r bl.a. av att .iian utstr ä ckt
garantin p å detta system och s å ledes f ö rutsett
behov av f ö rb ä ttrings å tg ä rder efter f ö rbandserfarenheter. Eventuella
kostnads ö kningar ö ver den ber ä knade
omfattningen bed ö mes endast ber ö ra leverant ö rssidan,
men systemets komplexitet inneb ä r en p å taglig f ö rseningsrisk.

Anv ä ndning av kompositmaterial i ett flygplans
b ä rande delar ä r en ny teknik. Den ä r dock v ä l f ö rberedd betr ä ffande ber ä kning och konstruktion. Produktionsteknik och
-ekonomi ä r relativt opr ö vade, men eventuella f ö rseningsrisker kan m ö tas med provisorier. Eventuella merkostnader bed ö mes å vila
leverant ö ren.

JAS-flygplanet inneh å ller
å tta viktigare datoriserade
delsystem med tre kategorier datorer, som alla samarbetar. Trots datorteknikens
v å ldsamma utveckling ä r det uppenbart att programutveckling och
integration av dessa system blir komplicerade och kommer, att st ä lla h ö ga krav p å samordning och p å programmerare. Eftersom flertalet delsystem har ett inb ö rdes beroende kan f ö rsening av ett av dem p å verka ö vrigas f ä rdigst ä llande. Ä ven
direktlevererad utrustning - f ö r vilket FMV
har ansvaret -ing å r i denna integration. Det ä r m ö jligt att
eventuella f ö rseningar orsakade av direktlevererad
utrustning kan medf ö ra extra kostnader f ö r FMV.

Motorleveranser - i f ö rsta
hand till provflygplan - synes betryggande inplanerade. Om dessa motorer fr å /i b ö rjan helt
uppfyller prestanda eller ej har mindre betydelse ä n deras status i fr å ga om tillf ö rlitlighet, d å det h ä r ror sig om
flygs ä kerheten f ö r ett enmotorigt flygplan. Tillg å ngen p å
reservmotorer blir avg ö rande f ö r m ö jligheten
att genomf ö ra det omfattande flygprovprogrammet,
s ä rskilt som dessa f ö rseriemotorer kan f ö ruts ä ttas ha begr ä nsade g å ngtider
mellan ö versynerna. S ä kerheten i motorutvecklingsprogrammet ä r sv å r att ä nnu ö verblicka,
men enligt underhandsuppgifter ligger man v ä l
framme i g ä llande planer. Avtalsvillkor och
garanti å taganden ger i sin slutform llngtglende
ansvar f ö r leverant ö ren siv ä l
tekniskt som ekonomiskt vad g ä ller å tg ä rder f ö r att m ö ta
uppkommande sv å righeter. Ä ven å taganden f ö r att ge rimliga underh å llskostnader p å
motorer i drift ä r l å ngtg å ende. FMV:s ekonomiska risktaganr
de har d ä rigenom minimerats.
Konstruktionsgarantin i avtalet med IG JAS

Prop.
1982/83:119 31

t ä cker ej motorn. Kostnader f ö r teknisk st ö dverksamhet,
som kallas typst ö d, med anknytning till
motormodifiering avses ing å i det avsatta beloppet f ö r typst ö d
om 2 100 milj.kr. inom JAS-ramen till å r
2000.

Flygutprovningen har genom fem provflygplan f å tt en n ö dv ä ndig omfattning. Den har f å tt en koncentration till å ren 1988-1990, under vil'<en tid provflygplan och
provplatser blir h å rt belagda. Flygutprovningens
genomf ö rande f ö ruts ä tter ä ven kontinuerligt st ö d av simulatorer och vindtunnelprov. Omfattningen har i tidigare
projekt visat sig kunna bli avsev ä rt
st ö rre an den fr å n b ö rjan bed ö mda. F'W:s orovflygare deltar f ö r granskning och v ä rdering i flygproven. Som tidigare framh å llits tillhandah å lls provplatsresurser av FW, som ä ven bekostar drivmedel. F ö r f ö rs ö ksplatsernas behov av JAS-bunden jtprovningsmateriel
har avsatts 23 milj.kr. vilket bed ö ms
ge god t ä ckning. Chefen f ö r flygvapnet genom FMV har ansvaret f å r flygplanens luftv ä rdighet, vilket f ö ruts ä tter ing å ende k ä nnedom om och granskning av konstruktioner och
system som p å verkar flygs ä kerheten. Flygprovens genomf ö rande sker p å
industrins eget ansvar. Kostnads ö kningar, som
kan komma att b ä ras av FMV h ä nf ö r sig f ö rutom till provplatserna till ö kad f ö rbrukning av
drivmedel vid st ö rre m ä ngd prov-flygning ä n den ber ä knade. Av planerna framg å r att mellan l:a leverans av provflygplan å r 1987 och å r
1992 ber ä knas f ö r samtliga provflygplan n ä rmare 4 000 flygpass genomf ö ras. D ä rtill
kommer minst tv å å rs flygning att utf ö ras med tv å hj ä l pprovflygplan
av typ modifierat flygplan 37 Viggen. F ö rsenad
utpr ö vning betyder ofullkomliga
delsystem i delserie 1 eller eventuellt f ö rsenad
seriestart. Vid mer ä n 18 m å naders f ö rsenad
seriestart har FMV r ä tt att h ä va kontraktet. Ej f ä rdiga delsystem fullst ä ndigas p å IG JAS' bekostnad. En modifieringsl ihje ä r f ö rutsedd f ö r att bringa de f ö rsta
serieflygplanen upp till den status som motsvaras av det avslutade typarbetet.
Den ing å r i IG JAS' å tagande. F ö r
sidan teknisk st ö dverksamhet, som kallas typst ö d, och erfarenhetsm ä ssigt kan beh ö va best ä llas och bekostas av FMV ut ö ver den i avtalet ing å ende har till å r 2000 avsatts ca 2 miljarder kr. i
ramen. H ä ri ing å r ovann ä mnda
motorkostnader, best ä llda ä ndringar, utprovningsmateriel, viss underh å l Isutrustning och typservice till direktleverant ö rsutrustningar.

Av underskattad sv å righetsgrad
f ö ranledda ö kningar av arbetsm ä ngd/kostnader kommer huvudsakligen att falla inom avtalets ram och
belasta av industrin inlagda reserver. I synnerhet bed ö ms detta g ä lla
de f ö rsta 3

Prop.
1982/83:119 32

till 10 .ren. Planeringen d ä refter har realistiskt f ö rutsett
att typarbetet inte 1 alla avseenden kunnat leda till en f ä rdig serieprodukt. En modifieringslinje ä r d ä rf ö r f ö rutsedd f ö r den f ö rsta
delserien att bekostas inom avtalets ram. Kostnader som kan uppkomma f ö r staten h ä nf ö r sig i princip till

1.
av FW under
typarbetets g å ng best ä llda ä ndringar av ursprunglig
specifikation och/eller till ä gg till specifikationen,
t.ex. integration av nya vapen,

2.
ö kat arbete orsakat av felaktig, ä ndrad eller f ö rsenad
direktleve-rant ö rsutrustning,

3.
ut ö kad provning och f ö rlust eller skador p å provmateriel,

4.
typst ö d f ö r ä ndringar och teknisk st ö dverksamhet f ö re
och efter leverans.

F ö r att undvika kostnads ö kningar till f ö ljd
av dessa punkter beh ö vs en noggrann styrning och
administrativ kontroll fr å n s å v ä l regeringens som myndigheternas
sida. F ö ruts ä ttningarna f ö r en s å dan styrning redovisas i det f ö ljande.

5. Styrning av projektet

5.1 Statsmakternas styrning

Oen d å varande regeringen fattade i juli
1982 ett beslut om styrning och kontroll av JAS-projektet. H ä ri framh å lls
att regeringen å rligen kommer att informera
riksdagen om utvecklingen av JAS-projektet i anslutning till kommande
budgetpropositioner. Vidare framh ö lls
att regeringen i s ä rskild ordning kommer att l å ta f ö rsvarsutskottet
och de parlamentariskt tillsatta ledam ö terna
i milit ä rledningens r å dgivande n ä mnd
f ö lja arbetet med projektet.

Regeringskansliet (f ö rsvarsdepartementet),
kommer vidare kontinuerligt att bevaka viktiga tekniska och ekonomiska beslut
inom projektet. I november 1982 har en s ä rskild
sakkunnig vid f ö rsvarsdepartementets materiel
enhet tillsatts f ö r att f ö lja projektet.

Prop.
1982/83:119 33

rlygmaterielberedningen, d ä r statssekreteraren i f ö rsvarsdepartementet
ä r ordf ö rande, har erh å llit
uppdrag att f ö lja JAS-projektet. Myndigheterna
skall rapportera varje kvartal till beredningen.

I regeringens beslut i juli 1982 om styrning och kontroll
har s ä rskilda ekonomiska beslutsregler om
f ö r ä ndringar av JAS-projektet utf ä rdats.

5.2 Myndigheternas styrning

Tyngdpunkten i styrningen av JAS-projektet skall ligga hos
den program-ansvariga myndigheten, chefen f ö r
flygvapnet. Hos chefen f ö r flygvapnet har inr ä ttats ett s ä rskilt
r å dgivande organ ben ä mnt JAS-r å det.
Inom flygstabens linjeorganisation har inr ä ttats
en s ä rskild systemledning JAS (h ö gst fem tj ä nster).

F ö rsvarets materielverk skall i
enlighet med sitt produktionsansvar ut ö va
best ä llarens fortl ö pande ledning av JAS-projektets tekniska och
ekonomiska genomf ö rande. Inom huvudavdelningen f ö r flygmateriel har inr ä ttats en s ä rskild projektledning JAS (10-15
personer).

Stora krav st ä lls
p å de inr ä ttade systemen och projektledningen n ä r det g ä ller
att f ö lja upp JAS-projektet f ö r statens r ä kning.
Det finns d ä rf ö r anledning att n' ä r
erfarenheter vunnits av den valda organisationsformen g ö ra en utv ä rdering.

5.3 Industrins styrning

F ö r styrning och sanarbete av JAS-projektet
har Saab-Scania AB,-Volvo Flygmotor AB, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, SRA
Communications AB och f ö renade fabriksverken bildat IG JAS.

Del ä garf ö retagen har slutit ett samarbetsavtal betr ä ffande flygplan JAS. Samarbetsavtalet definierar
parternas r ä ttigheter och skyldigheter dels som
del ä gare i IG JAS och dels som leverant ö r till IG JAS. Varje del ä garf ö retag har
dessutom tr ä ffat avtal med IG JAS, s.k.
internavtal som detaljerat reglerar den enskilda partens å tagande, r ä ttigheter
och skyldigheter mot IG J.AS.

3 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 119

Prop.
1982/83:119 34

IG JAS har en styrelse (ordf ö rande Sten Gustafsson) med representanter f ö r de fem del ä garna
och en verkst ä llande direkt ö r. D ä rut ö ver finns tv å ledningsorgan
- en huvudprojektledning och en aff ä rsledning.
Vidare har inr ä ttats ett projektkontor med
personal fr å n samtliga del ä garf ö retag f ö r handl ä ggning
av avtal mellan FMV och IG JAS, ekonomiska fr å gor, projektsamordning och kanslifr å gor
som st ö d å t VO, huvudprojektledning och aff ä rsledning.
Slutligen finns ett antal grupper f ö r
samordning mellan f ö retagen av vissa fr å gor, t.ex. industripolitiska fr å gor, s ä kerhetsfr å gor, juridiska fr å gor och teknikspridning.

Grunden f ö r den tidsm ä ssiga styrningen ä r
en huvudtidsplan f ö r hela orojektet. IG JAS har
anskaffat ett datorbaserat projektstyrnings- och uppf ö ljningssystem speciellt utvecklat f ö r stora utvecklingsprojekt.

Mot bakgrund av att industrin har erh å llit ett st ö rre
samlat ansvar f ö r JAS-projektet ä n f ö r Viggen-projektet
ä r det av stor vikt att den projektledningsorganisation
som utg ö r IG JAS fungerar pl ett effektivt
s ä tt. Med h ä nsyn till att flera f ö retag medverkar, som tillh ö r
olika industrikoncerner, st ä lls krav p å att ledningsorganisationen kan f ö retr ä da projektet
effektivt. Ansvaret h ä rf ö r å vilar sj ä lvfallet industrigruppen, men med h ä nsyn till projektets nationella betydelse finns det
anledning f ö r staten att f ö lja denna fr å ga.

7. K ä nslighetsanalys

7.1 Allm ä nt

De ekonomiska sammanhang som skall behandlas i denna k ä nslighetsanalys ä r
av mycket komplicerad art. JAS-kostnaderna p å verkas
av prisutvecklingen utomlands, fr ä mst
USA, resp. i Sverige och av valutakursf ö rhll-landena.
Oe senare p å verkas av de f ö rra. A andra sidan p å verkas JAS-ramen av nettoprisindexdelen (NPI) av f ö rsvarsprisindex (FPI). Oenna p å verkas i sin tur av prisutvecklingen i Sverige, men ocksl
s å v ä l direkt som indirekt av prisutvecklingen utomlands och
valutakurserna. D ä rut ö ver skall h ä nsyn tas till de delar civ
inplanerade prisreserver som kan tillf ö ras
JAS-ramen.

Det ligger i sakens natur att en k ä nslighetsanalys av detta slag fr ä mst

Prop.
1982/83:119 35

sysslar med riskerna f ö r
kostnads ö kningar, dvs. riskerna tenderar att
ö verdrivas.

De kostnads ö kningar som
kan bli aktuella i JAS-projektet sammanh ä nger
fr ä mst med tekniska os ä kerheter och, beroende p å den f ö rh å llandevis stora utlandsandelen, valutakursf ö r ä ndringar.
Till detta kan l ä ggas sv å righeter att hllla projektet inom den anvisade ramen
beroende pl en eventuell otillr ä cklig priskompensation
via "sin andel" av prisreserver samt NPI-andelen av FPI.

7.2 Kostnads ö kningar
p å grund av tekniska os ä kerheter

I kapitel 5 har redovisats de tekniska os ä kerheter som kan leda till kostnads ö kningar. De h ä nf ö r sig dels till vissa å taganden FMV gjort som direktleverant ö r och inom provverksamheten, dels till ä ndringar vid typarbete och typservice. Son framg å r av problembeskrivningarna skulle den f ö rsta typen av os ä kerheter
kunna leda till f ö rseningar av projektet, f ö rseningar som staten skulle kunna g ö ras ansvarig f ö r.
Industrin skulle i s å fall kunna g ö ra anspr å k
p å ers ä ttning f ö r de merkostnader som dessa f ö rseningar å samkar
industrin fr ä mst i form av l ö ner till den personal som under aktuell tid m å ste frist ä llas
fr å n projektet och eventuella r ä ntekostnader f ö r
vilande investeringar. Om det antas att dessa f ö rseningar sammanlagt skulle kunna uppg å till sex - tolv m å nader och
ber ö ra 15 - 25 ? av personalen, si
leder ö versiktliga ber ä kningar till att ekonomiska os ä kerheter som en f ö ljd
av denna typ av tekniska os ä kerheter
kan uppgi till ett par 100 milj.kr. (i den fortsatta k ä nslighets-analysen satta till 200).

Erfarenheterna av tidigare projekt visar att det framf ö r allt ä r
ä ndringar i de tekniska
specifikationerna som leder till stora kostnads ö kningar, och dl inte bara genom kostnader f ö r f ö r ä ndringarna i sig, utan ocksl beroende p å de f ö rseningar av
hela projektet som ä ndringarna ofta leder till. Bl.a. f ö r detta ä ndam å l har det inom JAS-ramen avdelats en reserv om 2 900
milj.kr. Huruvida dessa medel skall visa sig vara tillr ä ckliga eller ej ä r
naturligtvis sv å rbed ö mbart.

Denna typ av ekonomisk os ä kerhet f å r d ä rf ö r m ö tas genom ett styrsystem som medger kontroll ö ver kostnadsutvecklingen. Den tidigare
regeringen

Prop.
1982/83:119 36

har valt att beh å lla
viss andel av reserverna till regeringens disposition (f.n. 100 milj.kr. av
totalt 400 f ö r perioden 1982/83 - 1936/87). Vidare
har i s ä rskilt regeringsbeslut angetts att
myndigheterna inte utan regeringens godk ä nnande
f å r fatta beslut om ä ndringar i soecifika-tionen om detta leder till
kostnads ö kningar ö ver 20 milj.kr. Orienteringsskyldighet till f ö rsvarsdepartementet f ö religger f ö r s å dana ä ndringar ö verstigande 5 milj.kr. M ö jligheterna att kontrollera kostnadsutvecklingen
kan f ö rst ä rkas fr ä mst genom att st ö rre andel av den n ä mnda reserven st ä lls till regeringens disposition.

Det finns naturligtvis ocks å os ä kerhet som skulle kunna leda till
att JAS-projektet inte skulle kunna g å
att realisera till de tekniska ores-tanda som ä r ett minimikrav f ö r f ö rsvaret. De ekonomiska os ä kerheter som ä r
f ö rknippade med detta svarar (som
framg å r av p. 4.1) till huvuddelen
industrin f ö r. Detta kan vara ett m å tt p å industrins
- av erfarenhet v ä lmotiverade - tilltro till sin f ö rm å ga att klara
gjorda å taganden. De st ö rsta riskerna inom detta omr å de torde h ä nga
samman med om den ti.ll-t ä nkta teknik ö verf ö ringen frin
andra l ä nder av politiska sk ä l (bl.a. sekretessk ä l) skulle riskera att ej komma till st å nd. Dessa ä r av samma typ som FMV:s å taganden (och ing å r
i de 200 milj.kr. ovan).

Ytterst skulle detta emellertid kunna leda till att projektet
m å ste avbrytas, dl naturligtvis
staten f ö rlorar sin andel av det f ö re avbrytandet satsade utvecklingsarbetet.

7.3 Valutakursf ö r ä ndringar

Valutakursf ö r ä ndringar p å verkar
f ö rsvarsmaktens ekonomi pJ hela
bredden av verksamheten. Beroende ay kontraktens konstruktion har
valutakurserna oftast ett direkt genomslag i de i utlandet best ä llda materielobjektens eller delkomponenternas priser.
F ö rh å llandena f ö r JAS-projektet redovisas i p 4.3.M.
D ä rut ö ver p å verkas emellertid ocks å direkt eller indirekt priset p å de varor och tj ä nster
som f ö rsvarsmakten upphandlar p å den svenska marknaden.

') En grov ö verslagsm ä ssig ber ä kning
visar att ca 25 % av den totala materielanskaffningsvolymen f ö r f ö rsvaret f.n.
ä r valutakursberoende (8,3 miljarder
kr. f ö r perioden 1983 - 1938). H ä rav svarar JAS-projektet f ö r 25 % (2,1 miljarder kr.).

Prop.
1982/83:119 37

Detta leder å
andra sidan till en allm ä n h ö jning av orisniv å n inom landet, som genom NPI-andel
en p å verkar det f ö rsvarsprisindex med vilket f ö rsvarsmaktens ram å rligen regleras.

Storleksordningen av denna ö msesidiga p å verkan p å f ö rsvarets
totala ekonomi kan exemplifieras med de ber ä kningar
som genomf ö rdes av f ö rsvars- och budgetdeoartementen gemensamt i samband
-ned den 15-procentiqa devalveringen i oktober 1932 och dess konsekvenser f ö r f ö rsvarsmakten
budget å ret 1983/84. Enligt ber ä kningarna skulle devalveringen ge en total kostnads ö kning f ö r
f ö rsvarsmakten om ca 550 milj.kr.
medan 'IPI-andelen i FPI endast skulle kompensera f ö rsvarsmaktens ram med ca 500 milj.kr.

Valutakursf ö r ä ndringarnas inverkan p å JAS-projektet beskrivs mer 1 detalj i bilaga 1. I denna finns ett
diagram (1) som beskriver det direkta sambandet mellan JAS-kostnaden och
valutakurser dels med nu ber ä knad utlandsandel
av projektet, dels vid en variation om -i- 10 'S-enheter. Det b ö r observeras att beslut som leder till f ö r ä ndringar i
utlandsandelen i regel m å ste fattas flera å r f ö re
betalningsutfallen och att hemtagning av underleverant ö rstillverkning ä r
f ö renad med initiala merkostnader, bl.a.
till f ö ljd av investering och inl ä rning. Som framg å r
av diagrammet har valutakursf ö r ä ndringar relativt stor inverkan pl den totala kostnaden
f ö r JAS-projektet.

Denna uppr ä kning av JAS-kostnaderna
kan emellertid inte ses isolerad frIn valutakursens p å verkan p å
NPI.

I bilagan redovisas s å lunda
ocks å en framskrivning av JAS-kostnaden
fram till å r 2000 fr å n prisl ä get
februari 1981 till prisl ä get augusti 1182 samt de effekter
som blir en f ö ljd av devalveringen i oktober. Som
framg å r av denna redovisning har pris ö kningarna enligt prisindex understigit
priskompensationen enligt NPI med ca 2,5 %, medan den exceotionella valutakursf ö r ä ndringen t.o.m.
augusti 1982 medf ö rt att priskompensationen med NPI
totalt sett varit otillr ä cklig (-ca 7,5 1). Oetta motsvarar
ca 1 300 milj.kr. Till detta skall l ä ggas
effekter av devalveringen om ca 700 milj.kr.

Prop.
1982/83:119 38

7.4 Priskompensation med NPI

Oen totalt otillr ä ckliga
NPI-kompensationen i denna framskrivning h ä nf ö r sig med del till att v å rens och sommarens dollaruppg å ng ä nnu ej helt slagit
igenom i NPI. I f ö ljande tabell redovisas JAS-kostnaden
(enligt diagram 1) vid olika antagande om den framtida genomsnittskursen f ö r dollarn. JAS-kostnaden reduceras sedan med h ä nsyn till en s å dan
valutaf ö r ä ndrings genomslag i NPI') p å
hela JAS-ramen (23 500 milj.kr.) till en ö kning
i fast pris (milj.kr.).

Dollar-

Ungef ä r'

lig

Ungef ä rl

ig

Ö kning

kurs

JAS-kos-

tnad

NPI-reduktion

i fast pris

5:08

28 5002

)

_

-

5:65

29 600

250

850

6:00

30 200

300

1 400

7:00

32 000

850

2 550

7:16

32 300

900

2 900

3:00

33 800

1 300

4 000

M Det har h ä rvid r ä knats med att en h ö jning av dollarkursen med 1 % ger

ett genomslag i NPI med 0,08 1.

2) Nuvarande JAS-ram i prisl ä ge februari 1982.

Det finns f ö rh å llanden som talar f ö r att NPI p å n å got l ä ngre sikt ej kan f ö rv ä ntas stiga
snabbare ä n de r ö r JAS-projektet relevanta prisindexse-rierna i USA
och Sverige, vilket varit fallet de senaste 18 m å naderna. D ä remot kan JAS-projektets kostnad
minska i forh å llande till nul ä get genom att den nu r å dande onormalt h ö ga dollarkursen kan f ö rv ä ntas sjunka
p å sikt till en l ä gre niv å .
Var denna niv å kan komma att ligga ä r naturligtvis om ö jligt att veta.

7.5 Prisl ä gesuppr ä kning av JAS-ramen

Principerna f ö r
prisl ä gesuppr ä kning av JAS-ramen ((JAS-ramen ■ dess andel av
prisreserverna) x NPI) tar inte h ä nsyn
till valutakursf ö r ä ndringar ut ö ver deras p å verkan pl NPI. Detta inneb ä r att t.ex. JAS-ramen i

Prop.
1982/83:119 39

prisl ä get februari 1982 endast "t å l" dollarkursen 5:03 kr., trots att kursen vid
detta tillf ä lle var 5:65 kr. Detta f ö rh å llande v ä cker fr å gan
om JAS-ramen ocks å efter hand skulle anpassas till
valutaf ö rh å llandena.

Detta ä r emellertid
inte l ä mpligt. Samtlig planering m å ste ligga i visst k ä nt, v ä l definierat prisl ä ge, f.n. februaril ä get vid den å rliga omplane-ringen. Det finns
ingenting som talar f ö r att just kursen i februari skulle
ge ett b ä ttre planeringsv ä rde, d å
den kan fluktuera kraftigt under å ret.
Vidare o å verkar valutaf ö r ä ndringar
efter hand NPI och aer visst genomslag i n ä sta
å rs uppr ä kning av JAS-ramen.

Avg ö rande ä r emellertid att motivet f ö r att definiera en s.k. JAS-ram ä r att f ö rs ö ka styra projektet s å att samtliga f ö rdyringar, ä ven de som beror av valutaf ö r ä ndringar,
skall m ö tas inom ramen. Vid en f ö rv ä ntat
fortsatt h ö g dollarkurs skulle s å lunda ramen, beroende p å den f ö rv ä ntade prisutvecklingen inom landet i f ö rh å llande till
andra aktuella l ä nder, kunna styra mot en minskad
utlandsandel. D ä rf ö r b ö r JAS-ramen prisomr ä knas efter hittills anv ä nd metod, men i planeringen anges vilken valutakurs
JAS-ramen "t å l".

7.6 Prisreserverna

Kostnadsos ä kerheter av
det slag som tidigare ber ö rts m ö ts i planeringen genom att s.k. prisreserver avdelas. Dessa
prisreserver ä r gemensamma f ö r all materielutveckling och -anskaffning inom en f ö rsvarsgren och uppg å r till 1 % per budget å r av det
totala beloppet f ö r materielutveckling (anslaget D
4) och 0,5 % per budget å r av det totala beloppet f ö r materielanskaffning (anslaget D 2).

Hur dessa prisreserver sedermera vid utbetalningar f ö rdelas p å
de olika materielobjekten blir en f ö ljd
av respektive objekts pris ö kningar, varvid de mer tekniskt
komplicerade objekten kan f ö ruts ä ttas ta en st ö rre
andel. Oen uppr ä kning av JAS-ramen som redovisas
under p. 2.2 och 3 med "dess andel" av priskilarna ä r sllunda sannolikt l ä gre ä n vad som kunde vara befogat. I
forts ä ttningen r ä knas dock endast med "dess andel".

De i den nuvarande planeringen avsatta prisreserverna
framg å r av det f ö ljande.

Prop.
1982/83:119 40

I programplan 1933/33 disponeras prisreserver f ö r perioden 1984/85 -1985/87 totalt enligt f ö ljande (milj.kr.).

O 2 JAS-andel F ö r JAS D 4 JAS-andel F ö r JAS Summa

■5 Z f ö r JAS

115 5,2 6 158 31,4 129 135

F ö r perioden 1987/88 - 1991/92 har ö verbef ä lhavaren
till ä mpat den i den l å ngsiktiga planeringen anv ä nda netoden att h ö ja
planeringsramen fr.o.m. n ä stkommande planerade f ö rsvarsbeslut (1987) till just den niv å som kr ä vs
f ö r en prisreserv f ö r andra perioden, . å tg ä rden bygger p å f ö rest ä llningen att f ö rsvarsmakten
vid det kommande f ö rsvarsbeslutet skall kompenseras f ö r att NPI inte fullt ut kompenserar f ö r pris ö kningarna
-en prolongerad real ram. Oetta inneb ä r
att det i en nominellt prolonge-rad ram saknas prisreserver f ö r andra perioden eller att den i programplanen f ö r perioden 1983/84 - 1987/88 f ö r perioden 1987/88 - 1991/92 skisserade
anskaffningen av materiel m å ste
reduceras f ö r att avdela en erforderlig
prisreserv. I det f ö ljande r ä knas med att en s å dan
prisreserv om 1 100 milj.kr. skapas inom flygvapnets ram genom omplanering och
att 500 milj.kr. av denna disponeras f ö r
JAS-projektet.

F ö r perioden 1992/93 - 1999/2000 har ö verbef ä lhavaren
i sitt underlag -efter rimliga prognoser f ö r
utvecklingen av ö vriga verksamheter inom flygvapnet
- angett att det i en nominellt framskriven ram fr å n f ö rsvarsbeslutet
1982 finns ett s.k. fritt, i planeringen ej bundet utrymme om 4 200 milj.kr.

Om den 1983/84 beslutade rams ä nkningen f ö rdelas
med h ö gst 100 milj.kr. till flygvapnet
och best å r ö ver de kommande f ö rsvarsbesluten, reduceras denna
"reserv" till 3 500 milj.kr. Den tillg ä ngliga prisreserven skulle 1 s å
fall beh ö va reduceras till ca 2 .000 milj.kr.,
varav ca 1 300 milj. kr. avdelas f ö r
JAS-projektet.

Prop.
1982/83:119 41

7.7 J ä mf ö relse mellan os ä kerheter
och prisreserver

I avsnitt 7.2 - 4 h ä r
redovisats olika os ä kerheter med ekonomisk inneb ö rd. I vissa fall har f ö rs ö k gjorts att
kvantifiera dessa.

En os ä kerhet som inte kvariti fierats ä r om de rena pris ö kningarna
kommer att lanspr å kta he1 ä sin MPI-andel eller t.o.m. mer ä n sin andel, dvs. ianspr å kta del av é Her
hela prisreserven. Sk ä l har anf ö rts for att den hittillsvarande trehd é n av underutnyttjande av NPI-kompensationen kan
komma att f ö rbytas i ett ö verutnyttjande. Med h ä nsyn till den j ä mf ö relsevis stora utlandsdelen hos JAS-projektet och de historiska
erfarenheterna av prisutvecklingen i USA i j ä mf ö relse med prisutvecklingen i
Sverige och d ä rmed NPI, finns det sk ä l som talar f ö r
att d é n rena pris- ö kningstakten hos JAS-projektet skulle kunna ligga n å got l ä gre ä n NPI -t-JAS andel av prisreserven. Viss del av
avsatta prisreserver skulle i si fall kunna avs ä ttas f ö r att betala ö vriga os ä kerheter.

Vissa av de ekonomiska os ä kerheterna kvantifierades. De j ä mf ö rs i tabellen nedan med avdelade prisreserver (milj.kr.).

Period 1982/87

1987/92

1992/2000 Summa

Prisreserver -i- 135

+ 400

■i- 1 300 -1-1 335

FMV:s å taganden - 100

- 100

- 200

Å terst å ende reserv -i- 35

+ 300

■I- 1 300 ■<■ 1 .535

Valutaos ä kerhetM

6:00 - 300 - 400 - 700 - 1 400

7:00 - 600 - 600 - 1 450 - 2 650

3:00 - 900 - 1 100 - 2 000 - 4 000

M F ö rdelade med h ä nsyn till projektkostnaden.

Prop. 1982/83:119 42

Med de antaganden som gjorts tidigare skulle den st ö rsta os ä kerheten ligga under den n ä rliggande perioden, d å dollarkursen skulle kunna ligga
kvar p å en h ö g niv å . Ä ven i niv å n 8:00 kr. ä r de å rliga problemen inte st ö rre ä n ca 200 milj.kr., vilket som
tempor ä r å tg ä rd kan .m ö tas inom flygvapnets ram.

Det å terst å r dock en ekonomisk os ä kerhet, n ä mligen huruvida den avdelade reserven
om 2 900 milj.kr. t ä cker behoven med h ä nsyn till den tekniska utvecklingen.
Denna os ä kerhet ä r .mer sv å rbed ö mbar och m å ste m ö tas med andra å tg ä rder ä n avdelande av ytterligare
reserver.

7.8 Slutsatser

En k ä nslighetsanalys
av detta slag ä r mycket komplicerad och m å ste bygga p å en m ä ngd antaganden. Med de antaganden
som gjorts h ä r kan man peka p å totala os ä kerheter om 1,5 - 4,0 miljarder kr.
beroende p å den l å ngsiktiga valutakursutvecklingen.

Den st ö rsta risken torde dock vara f ö rbunden med att kraven p å tekniska prestanda och l ö sningar efter hand h ö js. Dessa os ä kerheter skall inte m ö tas med prisreserver, utan med ett
styrsystem som h å ller kostnadsutvecklingen av dessa
sk ä l inom den avdelade reserven. Sk ä l talar ocks å f ö r att en del av denna reserv t.v. b ö r avdelas som finansieringsreserv
(jfr h ä rledd brist och angiven os ä kerhet ovan). Detta b ö r beaktas vid utformningen av
regeringens styrsystem.

8. M ö jligheter att inom flygvapnet m ö ta eventuella kostnadsf ö rdyringar

8.1 Inledning

Vid anskaffning av f ö rsvarsmateriel
inplaneras olika typer av reserver f ö r
att m ö ta de kostnadsf ö rdyringar som erfarenhetsm ä ssigt uppst å r
vid upphandling av materiel med h ö gt
teknologiskt inneh å ll. I det tidigare har redovisats
en form av reserver, de s å kallade prisreserverna, som ö verbef ä lhavaren
anvisar att f ö rsvarsgrenscheferna skall avdela
inom befintliga ramar. Ut ö ver dessa prisreserver inplaneras
reserver av olika storlekar inom ramen f ö r
en anskaffning av ett visst vapensystem. Vidare finns vid en teoretisk l å ngsiktig planering ett inte inplanerat utrymme

Prop. 1982/83:119 43

f ö r att m ö jligg ö ra f ö r ä ndringar i
inriktningen samt f ö r att m ö ta nya taktiska och tekniska hot, som redovisats
i f ö reg å ende avsnitt.

Slutligen finns ocks å
m ö jligheten att senarel ä gga eller avst å
fr å n andra objekt inom flygvapnet f ö r att skapa utrymme f ö r JAS-projektet. I det f ö ljande
behandlas f ö rst m ö jligheterna att m ö ta kostnadsf ö rdyringar, inom JAS-projektets ram, d ä refter inom flygvapnets ram i ö vrigt.

3.2 JAS-projektet

3.2.1 Reserver inom JAS-ramen

Inom JAS-ramen om 28 500 milj.kr. har inplanerats olika
typer av reserver f ö r att kunna m ö ta nu ej f ö rutsebara
.men bed ö mda uppgifter. Storleken p å dessa reserver ä r
ca 5 000 milj.kr. eller ca 18 % av de totala kostnaderna. Av dessa 5 000 milj.kr.
har avdelats ca 2 100 milj.kr. f ö r typst ö d. Dessa medel ä r
fr ä mst till f ö r teknisk st ö dverksamhet.
Typ-st ö dsmedlen ä r sllunda ä nnu
ej kontrakterade medel.

Typst ö dsmedlen miste betraktas som iansprlktagna
d å de fr ä mst ä r till f ö r att f å nga
upp s å dana os ä kerheter som man vid system av denna h ö ga tekniska niyl erfarenhetsm ä ssigt kan bed ö ma
kommer att upptr ä da.

Resterande del av de 5 000 milj.kr., allts å 2 900 milj.kr., ä r
reserver som skall vara till f ö r att m ö ta tekniska problem eller andra sv å righeter under projektets g å ng fram till Ir 2000. Den enda uppgift som med n å gon s ä kerhet kan
betraktas som fast ä r kostnader f ö r motorutprovning om ca 300 milj.kr. Dessa kostnader
b ö r d ä rf ö r i den fortsatta redovisningen fr å nr ä knas
reserven om 2 900 milj.kr. som s å ledes blir 2
600 milj.kr.

8.2.2 Leveranstakten

Enligt leveransplanen skall till å r 2000 levereras 140 flygplan JAS. Detta inneb ä r en genomsnittlig leveranstakt av ca 20 flygplan
per å r, som dock under de f ö rsta å rens ink ö rning ä r
avsev ä rt l ä gre. En minskning av leveranstakten fr å n en planerad takt ger inte en total kostnadsminskning i direkt
proportion till det minskade antalet flygplan, emedan en

Prop.
1982/83:119 44

del av flygolanoriset ä r
fasta crqanisationsberoende kostnader. I flygplanet ing å ende materiel och utrustningar til 1 verkas
och-levereras till flygplanets sammanbyggnad l å ngt innan flygplanet levereras. Endast om beslutet om en taktminskning
tages i mycket god tid -har man m ö jlighet
att r ä kna med en god å terb ä ring i
kostnader. Eftersom en del av det f ö r
en division ber ä knade flygplanantalet ä r ers ä ttningsreserv
f ö r att medge en krigsorganiserad division
under materielens hela operativa livstid beh ö ver
divisionen inte fr å n b ö rjan f ö rses med fullt antal flygplan. Nuvarande
planering medger enligt ö verbef ä lhavaren en marginell s ä nkning av leveranstakten utan n å gon krigsorganisatorisk f ö r ä ndring, ö verbef ä lhavaren
f ö rordar dock att nuvarande planering
bibeh å lls. En minskning av leveranserna
med 10 - 12 flygplan under senare delen av 1990-talet kan bed ö mas inneb ä ra
ca en halv miljard kr. mindre betalningsutfall under perioden.

8.2.3 Minskning av ambitionsniv å .i i operativt, taktiskt och tekniskt avseende

JAS-systemets utformning och inneh å ll har tillkommit genom att omfattande studier bedrivits
av de uppgifter systemet skall kunna fullg ö ra
i krigsorganisationen. Detta har sedan resulterat i en kravspecifikation, som
har analyserats och justerats med avseende pl tekniska, industriella och kostnadsm ä ssiga m ö jligheter.
Denna har i sin tur bildat grund f ö r
det tekniskt definierade system som JAS-kontraktet omfattar. Med h ä nsyn till JAS-systemets l å nga operativa livsl ä ngd ä r h ä nsyn tagen till m ö jligheter att anpassa flygsystemet
till framtida nu ej k ä nda hotmilj ö er. Detta inneb ä r
att den interna uppbyggnaden med utnyttjande av modern teknologi skall kunna ä ndras med stor flexibilitet om s å skulle motiveras av ä ndrade krav. Detta f ö rui:s ä tter att man inte ä ndrar den tekniska grunduppbyggnaden av systemet. Den ekonomiska
vinsten i att l å ta n å gon funktion utgl i grundflygplanet ä r svirkvantifierbar.

Ä ven
om systemets grunduppbyggnad inte ä ndras
kan om operativa h ä nsyn medger det t.ex. viss bev ä pning utgl eller senarel ä ggas, likas å
annan yttre h ä ngd utrustning.

I JAS-projektet har medr ä knats anskaffning av en s ä rskild
skolversion. Den numera effektiva utbildningen i simulator och
att flygplanet kan

Prop.
1982/83:119 45

f ö rutses bli l ä ttfluget kan f ö ranleda • ompr ö vning av
behovet av en tv å sitsig skolversion.

De h ä r redovisade alternativen till
besparingar kan konkretiseras i ekonomiska termer. En operativ taktisk
ambitionsf ö r ä ndring genom att l å ta vissa av
nu inplanerade attackvapen utg å inneb ä r en besparing fram till å r 2000 pl ca 700 milj.kr. Beslut om anskaffning m å ste ske f ö rst
i slutet av 1980-talet. En inriktning mot att ej utveckla och anskaffa ca 25 skolflygplan
JAS (SK JAS) inneb ä r en total besparing 1 utveckling
och seriekostnad f ö r 25 stycken SK JAS p å ca 505 milj.kr. En option om best ä llning att utveckla SK JAS ä r inlagd med best ä llningstidpunkt
v?iren 1984. Av i JAS-avtalet befintliga optioner om ca 300 milj.kr. skulle en
minskning av ambitionsniv å n kunna medge en ytterligare
besparing om ca 100 milj.kr.

Generella tekniskt/taktiska ambitionss ä nkningar p å
delsystem av typ motmedel, spaningsutrustningar m.m. g å r att genomf ö ra
om man tvingas till detta av ekonomiska sk ä l.
N å gra preciserade belopp kan inte nu
ges utan det m å ste bli f ö rem å l f ö r en s ä rskild
analys. Andra å tg ä rder kan vara att till å ta en s ä mre tillg ä nglighet
och en s ä mre beredskapsniv å genom en anskaffning av f ä rre reservdelar. En s ä nkning av niv å n av reservdelar skulle kunna
inneb ä ra en besparing p å ca 150 milj.kr. De h ä r n ä mnda typerna av ambitionss ä nkningar b ö r
dock vara f ö rem å l f ö r en noggrann analys si att
kortsiktiga vinster inte fir betalas igen med kostnader inom andra omr å den exempelvis underhilIssidan eller med till ä ggsutrustningar som efter hand miste inf ö ras.

Sammanfattningsvis kan man alltsl konstatera att
risktagningen i att f ö r ä ndra grundflygsystemet JAS med sina inbyggda m ö jligheter att upptr ä da i jakt-, attack- och spaningsroller kan vara stor. JAS-systemets flexibilitet
inf ö r en os ä ker framtid b ö r
kvarst å . D ä remot kan man genom successiva beslut om att JAS operativt och
taktiskt inte skall kunna bek ä mpa vissa
typer av m å l g ö ra direkta besparingar om s å
erfordras. De exempel som redovisats ger m ö jligheter
att m ö ta kostnadsf ö rdyringar inom JAS-projektet pl ca 1,5 miljarder kr.
d ä r ca tvi tredjedelar av medlen
faller p å perioden 1990/91 - 1999/2000 och
en tredjedel p å perioden 1985/35 - 1989/90.

Prop.
1982/83:119 46

3.3 M ö jligheter
att inom flygvcipnets ram m ö ta kostnadsf ö rdyringar hos JAS-projektet

8.3.1 Allm ä nt

Ber ä kningar av m ö jligheten att inom flygvapnets ram m ö ta eventuella kostnadsf ö rdyringar i JAS-projektet som ej kan f å ngas upp av i punkten 3.2 redovisade reserver har
gjorts vid ett flertal tillf ä llen. Fr å gan har å ter
aktualiserats beroende p å den rams ä nkninq f ö r
f ö rsvarsmakten om 200 milj.kr. som
genomf ö rs budget å ret 1983/34.

8.3.2 Flygvapnets ram

M ö jligheterna att m ö ta eventuella kostnadsf ö rdyringar hos JAS-projektet genom en omplanering
inom flygvapnets ram kan f ö r perioden 1183/92 erh å llas ur den analys som genomf ö rdes i anslutning till ovan n ä mnd rams ä nkning
om 200 milj.kr. f ö r budget å ret 1983/84. Beroende pl den avv ä gning som kommer att ske mellan de olika
huvudprogrammen inom f ö rsvarsmakten kan detta f å olika genomslag i flygvapnets ram. Ö versiktligt kan det anges till en reducering pl ca
100 milj.kr. per å r.

D ä rut ö ver m å ste emellertid h ä nsyn tas till att devalveringen sl å r igenom ä ven
p å andra utgifter inom flygvapnet
inte minst pl drivmedelskostnaderna till en niv å som inte fullt ut kompenseras av NPI-andelen av FPI, samt till en
momsh ö jning som ocksl plverkar
kostnaderna men ej NPI. Vidare uppst å r
i flygvapnets planering ett ovanligt stort behov av att skjuta betalningsmedel frIn
1982/83 till 1983/84 pl grund av devalveringseffekten pl genomf ö randelrets verksamhet. Totalt torde d ä rf ö r flygvapnet
vid n ä sta å rs planering f ö r den å terst å ende fyra å rsperioden av f ö rsvarsbeslutet
1982/87 tvingas omplanera verksamhet med ca 250 milj. kr. per budget å r eller ca 1 000 milj.kr. totalt fram till å r 1987.

I budgetpropositionen (prop. 1982/83:100 bil. 6) f ö resl å s att den 12:e
jaktdivisionen snarast utg å r. Detta ger en total besparing om
ca 150 milj.kr. under perioden 1983/84 - 1986/87 (och d ä refter ca 30 milj.kr. per budget å r). Ä tg ä rden inneb ä r
en reducering av luftf ö rsvaret i n ä rtid i f ö rh å llanden till 1982 å rs f ö rsvarsbeslut. D ä rut ö ver f ö ruts ä tts att om-
och utbyggnaden av stridslednings- och basorganisationen senarel ä ggs. En 10 - 20-procentig senarel ä ggning skulle med motsvarande f ö r ä ndringar
inom byggsektorn ge en "besparing" pl 300 - 600 milj.kr.

Prop.
1982/83:119 47

Ett utg å ende av
eller senarel ä ggning av sm ä rre materielobjekt d ä rut ö ver skulle kunna ge en
"besparing" p å ca 200 milj.kr.

3 ö

Å tg ä rderna fr ä mst inom stridslednings- och
basorganisationen, inneb ä r att en viss obalans uppst å r fr å n
1980-talets senare del mellan Viggen-systemens flygande delar och deras stridslednings-
och bassystem, vilket kan leda till s ä mre
effekt och okad s å rbarhet i slutet av 1980-talet och
in p å 1990-talet.

Beroende p å den fortsatta
ekonomiska utvecklingen kan d ä rut ö ver ocks å ett
val beh ö va ske mellan att f ö rb ä ttra 9:e - ll:e
jaktdivisionernas (Draken) prestanda respektive delar av programmet att f ö rse Attackviggen med nya tunga vapen f ö r att bek ä mpa
markm å l.

Dessa f ö rh å llanden inneb ä r
sllunda att avkall m å ste g ö ras vad g ä ller f ö rsvarseffekt under perioden 1985/85 - 1994/95, f ö r att inom den reducerade totala flygvapenramen bibeh å lla den nuvarande JAS-ramen. Ytterligare
besparingar som rent tekniskt kan genomf ö ras
ä r viss senarel ä ggning av anskaffningen av nytt skolflygplan. Dessa
besparingar kan dock uppsti f ö rst under
perioden 1993/94 - 1994/95.

M ö jliga rationaliseringsltg ä rder inom flygvapnets fredsorganisation fram till å r 1992 ut ö ver
vad f ö rsvarsbeslutet redan f ö ruts ä tter ä r sm å . F ö r perioden efter å r
1992 kommer olika å tg ä rder att pr ö vas f ö r att s ö ka ytterligare rationaliseringar
inom flygvapnets ram. Storleken pl dessa kan i dag endast bed ö mas utifr å n
hypotetiska grunder d å rationaliseringsm ö jligheterna ä r
starkt knutna till de krav som statsmakterna och ö verbef ä lhavaren st ä ller pl flygstridskrafternas beredskap m.m. under
1990-talet. Exempel p å en besparingsm ö jlighet ä r
dock de minskade drivmedel skostnaderna f ö r
flygplan JAS under perioden 1992/93 - 1999/2000 j ä mf ö rt med vad nuvarande AJ 37-systemet
kostar. En ö versiktlig ber ä kning ger ca 100 - 150 milj.kr.

De ovan redovisade besparingarna f ö r perioden 1983/34 - 1991/92 har helt uttagits inom
andra delsystem ä n JAS-systemet. Mot denna bakgrund
b ö r i en frIn budget å ret 1983/84 prolongerad nominell ram inte r ä knas med att JAS-systemet f ö re Ir 1992 kan tillf ö ras medel ut ö ver de nu avdelade.

Prop. 1982/83:119 48

- ö r oerioden efter 1992 saknas f"r
n ä rvara.i.i,-? -eellt planeringsunderlag,
ö verbef ä lhavaren har dock i sitt ö versiktliga underlag f ö r flygvapnets planering (bilaga 2) under perioden 1993/94 - 1999/2000 angett
att det vid en nominellt prolongerad f ö rsvnrs..M'<t5ram
enligt 1982 ars f ö rsvarsbeslut inom flygvapnet finns
ett 3-5 '<iil5t fritt utrymme, ä nnu
ej bundet av Dlneringen, pl ca 4 200 milj,kr. I detta underlag har dock overbe=
f ä lhavaren inte tagit h ä nsyn till m ö jliga
rationaliseringar inom flygvapnets fredsorganisation under iierioden 1992/93 -
1999/2000. Exempel p å s. å dana har ovan redovisats. Ö verbef ä lhavaren har vidare utg å tt fr å n en h ö gre nominell ram ä n
den som g ä ller f ö r budget å ret
1183/34. Som tidigare framh å llits (avsnitt
7.5) reduceras denna "reserv" till 3 500 milj. kr. om rapis ä nkningen 1933/34 best å r till å r 2000. Fr å n denna reserv skall eventuella f ö rskott f ö r
leverans av JAS-flygplan efter å r 2000 och
prisreserver betalas.

3.4 Sammapfattning

De 1 f ö reg å ende avsnitt redovisade exemplen p å besoaringar visar att m ö jligheterna att tillf ö ra JAS-prqjektet medel fr å n
andra flygvapenaktiviteter f ö re å r 1992 inte f ö religger
utan att betydande obalanser upp-s1; å r.
Under perioden 1992/93 - 1999/2000 kan ytterligare m ö jlighet till rationaliseringar inom flygvapnsts ram
pr ö vas. Eventuella kostnadsf ö rdyringar m å ste
i varje fall under den n ä rmaste tio å rsperioden s å ledes
m ö tas inom JAS-projektets ram.

En i ekonomiska termer gjord sammanfattning av den gjorda
bed ö mningen av m ö jligheterna att m ö ta
eventuella kostnadsf ö rdyringar av JAS-projektet kan g ö ras p å f ö ljande s ä tt.
I redovisningen har f ö rutsatts att avdelade medel f ö r typst ö dsverksamheten
cm 2 100 milj.kr. inte ianspr å ktas som en
reserv i egentlig mening. H ä rvid b ö r dock uppm ä rksammas
att detta inneb ä r att betydande belopp har planerats
f ö r teknisk verksamhet, ett f ö rh å llande som i
sin tur p å verkar bed ö mningen av ö vriga
reserver. Bed ö mda reserver och besparingsm ö jligheter blir s å ledes
f ö ljande (milj.kr.).

1982/83
-

1987/88

1985/87

1990/91

1.

Reserver

500

686

2.

Leveranstakt

-

-

3.

Ambitions-

ä ndringar

370

530

1991/92
-1999/2000

1414 500-

510

1982/83
-1999/2000

2 600 500

1 460

Summa 370

1 256.

2 424

4 560

9. Ekonomiska os ä kerheter
och m ö jligheter att m ö ta dessa

I kapitel 7 har en k ä nslighetsanalys f ö r JAS-projektet genomf ö rts.
I kapitel 8 har m ö jligheterna att m ö ta eventuella kostnadsf ö rdyringar bed ö mts.
I det f ö ljande redovisas en sammanst ä llning av dessa f ö rh å llanden (milj.kr.). o

1982/83
-

1987/88 -

1992/93 -

1932/83
-

1986/87

1991/92

1999/2000

1999/2000

Ekonomisk

6:00 kr.

.

400

- 500

- 700

- 1 600

os ä kerhet

7:00 kr.

-

700

- 700

- 1 350

- 2 750

8:00 kr.

-

1 000

- 1 200

- 2 000

- 4 200

M ö jligheter

Prisreserver

■f

135

+ 400

+ 1 300

+ 1 835

att m ö ta

Reserver

• f

500

+ 686

+ 1 414

+ 2 500

kostnads-

Leveranstakt

-

-

+ 500

+ 500

f ö rdyringar

Ambitions-

ä ndringar

■

370

+ 580

+ 510

+ 1 460

+

1 005

■t- 1 666

* 3
724

■
6 395

(Exkl.
pris-

reserver)

( +

870)

(+ 1 266)

(+ 2
424)

(+ 4
560)

Av denna sammanst ä llning
framg å r att m ö jligheter f ö religger
s å v ä l totalt som tidsm ä ssigt at-t m ö ta den ekonomiska os ä kerheten. Perioden 1982/83 -1986/87 har den st ö rsta os ä kerheten
relativt m ö jligheten att m ö ta den.

4 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 119

Prop. 1982/83:119 50

Med h ä nsyn till att ambitions ä ndringar och f ö r ä ndring av leveranstakten b ö r ö verv ä gas f ö rst sedan
reserverna ä r utnyttjade b ö r i f ö rsta hand
den ekonomiska os ä kerheten m ö tas mtjd avdelade reserver. Av reserverna kan
prisreserverna l å ngsiktigt beh ö va tas i anspr å k
f ö r att mota skillnaden mellan NPI
och JAS-kontraktets index. Resterande reserver om 2,6 miljarder kr. kan s å ledes beh ö va
anv ä ndas f ö r att in ö ta
den ekonomiska os ä kerheten. Eftersom huvuddelen av
denna h ä nf ö r sig till valutakursos ä kerhet inneb ä r detta att en del av denna reserv t.v. b ö r kunna avdelas som finansieringsreserv.

Prop.
1982/83:119 51

Bilaga 1

Analys av valutakursf ö r ä ndringars inverkan p å JAS-projektets ekonomi

Enligt det underlag som l ä mnats av FMV via ö verbef ä lhavaren har den direkta och indirekta importandelen
av hela projektkostnaden fram till Ir 2000 ber ä knats till sammanlagt 34 %. Denna ber ä kning bygger p å en v ä xelkurs f ö r dollarn om 5:65 kr. samt p å hypoteser betr ä ffande
den kommande f ö rdelningen mellan svenska och utl ä ndska leverant ö rer.
Denna f ö rdelning komraer att p å verkas av framtida konkurrensvillkor, som i sin tur bl.a.
kommer att bero p å v ä xelkursernas utveckling samt pl pris- och l ö neutvecklingen i Sverige och utomlands. En f ö rsvagning av den svenska kronans v ä xelkurs, vilken nyligen Intr ä ffat, leder direkt till en ö kad importandel genom att kostnaderna f ö r importerade varor och tj ä nster blir dyrare och d ä rigenom tar en st ö rre
andel av de totala kostnaderna i anspr å k.
Indirekt kan emellertid importandelen p å
sikt å terigen minskas bl.a. genom att de
f ö rb ä ttrade konkurrensf ö rh å llandena f ö r
svenska varor och tj ä nster som v ä xelkursf ö r ä ndringen medf ö r
leder till en omf ö rdelning fr å n utl ä ndska till
svenska leverant ö rer (och underleverant ö rer).

Utglende fr å n en
Importandel om 34 % vid en dollarkurs om 5:65 kr. redovisas i diagram 1 hur f ö r ä ndringar i
dollarkursen direkt skulle p å verka de totala
JAS-kostnaderna fram till å r 2000 samt f ö r perioden 1982/83 - 1987/88.

De streckade linjerna i diagrammet visar kostnadsf ö r ä ndringarna
vid en ö kning respektive minskning av den
valutaberoende andelen med 10 procentenheter 1 f ö rh å llande till den som f ö r n ä rvarande
planeras. Oessa f ö r ä ndringar 1 valutaberoendet ä r
rena r ä kneexempel. Att ö ka eller minska valutaandelen kan inte g ö ras med kort varsel och l å ngsiktiga avv ä gningar
mellan svenskt och utl ä ndskt deltagande m å ste g ö ras med h ä nsyn till m å nga
olika faktorer.

Diagram 1. Det direkta sambandet mellan JAS-kostnader och
valutakurser (Prisl ä ge febr -82)

Valutaandel

5:00

5:50

6:00

6:50

7:00

7:50

- ö r ett projekfsom str ä cker sig ö ver
l å ng tid och f ö r vilket de å rsvisa
betalningarna.r ä knas upp enligt s ä rskilt ö verenskomna
prisklausuler ä r den i diagrammet utnyttjade
ansatsen klart otillr ä cklig. Anledningen h ä rtill ä r
att det torde finnas ett inte ov ä sentligt l å ngsiktigt samband mellan v ä xelkurser och prisutveckling. En f ö rsvagad kronkurs ä r-
i m å nga fall ett uttryck f ö r att oriserna i Sverige stiger eller stigit
snabbare ä n hos v å ra viktigaste handelsoartners. En s ä nkning av kronans yttre v ä rde kan i ett s å dant
l ä ge kompensera ett annars f ö rs ä mrat
konkurrensf ö rh å llande gentemot utlandet. Samtidigt leder detta till h ö gre imoort-priser som i sin tur ytterligare ö kar den svenska prisniv å n. Sett i ett l ä ngre
perspektiv p å verkas allts å relativpriserna mellan Sverige och utlandet s å v ä l av
respektive lands prisutveckling som av v ä xelkursernas
utveckling. Stigande kurser f ö r utl ä ndska valutor kan exempelvis inneb ä ra att priserna p å
utl ä ndska varor och tj ä nster stiger l å ngsammare
ä n priserna p å motsvarande svenska varor och tj ä nster.

Att de kostnads ö kningar
som enligt diagram 1 ovan omedelbart kan h ä rledas
fr å n en v ä xelkursf ö r ä ndring pl sikt kan kompenseras av en relativt sett l å ngsammare pris ö kningstakt
utomlands b ö r givetvis beaktas s å v ä l vid en
analys av de totala projektkostnaderna som inf ö r beslut om att v ä lja mellan svensk eller utl ä ndsk anskaffning av olika delsystem. D ä rtill kommer att f ö rsvarets finansiering av JAS-projektet delvis baseras p å nettoprisindex (NPI), vars utveckling direkt och
indirekt p å verkas av f ö r ä ndringar i
v ä xelkurserna.

Ä ven
om det kan h ä vdas att kostnadseffekterna av
stigande valutakurser med stor sannolikhet motverkas av l å ngsammare pris ö kningstakter
i respektive l ä nder finns det ingen garanti eller
n å gon st ö rre sannolikhet f ö r
att dessa b ä gge faktorer skall balansera
varandra ö ver tiden eller ä n mindre vid varje given tidpunkt. Anledningen h ä rtill ä r
att v ä xelkurserna p å verkas av mycket annat ä n relativprisernas utveckling sisom exempelvis de
internationella kapitalr ö relserna som i sin tur plverkas av
r ä ntevillkoren i respektive l ä nder.

Enligt en unders ö kning
som. i viras utf ö rdes vid f ö rsvarsdepartementet f ö rel å g det under hela 1970-talet ett
ganska tydligt samband mellan dollarkursen å
ena sidan samt den relativa pris- och r ä nteutvecklingen
i Sverige och USA å den andra. Under b ö rjan av 1980-talet steg emellertid

Prop.
1982/83:119 54

dollarkursen pl ett s ä tt
som inte kunde f ö rklaras av f ö r ä ndringarna i
relativa priser eller r ä ntor. Andra faktorer m å ste la inverkat p å
den kursutveckling som senare ytterligare f ö rst ä rktes genom den svenska devalveringen i oktober
1982. .M ö jligen har h ö gt uppskruvade f ö rv ä ntningar pl en fortsatt stigande dollarkurs medf ö rt en onormalt h ö g
efterfr å gan o å dollar. Om och nar den restriktiva amerikanska ekonomiska politiken
f ö r ä ndras i en mera expansionistisk riktning med ty å tf ö ljande r ä ntes ä nkningar och
pris ö kningar kan det ocksl leda till
kraftigt ä ndrade f ö rv ä ntningar om
dollarkursens fortsatta utveckling och d ä rmed
till en starkt minskad efterfr å gan pl dollar
och s å lunda till en snabbt sjunkande dollarkurs.
Detta ä r ingen f ö ruts ä gelse men en
eventualitet som illustrerar den os ä kerhet
med vilken man m å ste bed ö ma den l å ngsiktiga
kostnadsutveckling f ö r de delar av JAS-projektet som ä r valutaberoende.

Med h ä nsyn till dollarkursens exceptionella
ö kningstakt under 1981 och 1982
torde flertalet ekonomiska bed ö mare vara ö verens om att dollarn f ö r n ä rvarande
ligger pl en onormalt h ö g niv å och att den kan f ö rv ä ntas falla igen inom n å got av de n ä rmaste Iren. I ett l ä ngre perspektiv torde det f ö refalla mera sannolikt med en klart l ä gre genomsnittlig dollarkurs ä n den kurs som nu r å der.

F ö r att i n å gon m å n
konkretisera det ovan f ö rda resonemanget om en koppling mellan
valutakurser och prisutveckling redovisas i diagrammen 2-4 hur l ö ner och priser i Sverige, Storbritannien och USA
samt pund- och dollarkurserna utvecklats frIn februari 1981 till augusti 1982.
Medan l ö nerna utvecklats relativt likartat
1 alla tre l ä nderna har materialpriserna dock
stigit avsev ä rt smabbare 1 Sverige ä n i USA och nigot snabbare 1 f ö rh å llande till
priserna i Storbritannien. Detta motsvaras av en i huvudsak of ö r ä ndrad kurs f ö r det engelska pundet och en markant stigande
dollarkurs. Sifferunderlaget till diagram 4 å terfinns
1 under-bilaga 1.1.

I kontraktet med IG JAS omfattar prisklausulerna ett stort
antal prisin-dexserier for s å v ä l l ö ner som
priser 1 Sverige och andra l ä nder, fr ä mst USA. Inf ö r
rullningen av ö verbef ä lhavarens programplan har JAS-kostnaderna r ä knats om fr å n
prisl ä ge februari 1981 till februari 1982
med hjSlp av samtliga i prisklausulerna inalende prisindex. Oetta har resulterat
i en uppr ä kning enligt en v ä gd prisindex med 3,17 %. D ä rut ö ver

Prop.
1982/83:119

55 Diagram
2

T3

3

CO Q

XX CO

LU >

E=>

"5.

C/)

< c/1

Is.

wc

it

>

Prop. 1982/83:119

56

Diagram 3

Prop.
1982/83:119

57 Diagram
4

Prop.
1982/83:119 58

har emellertid ocks å
m å st l ä ggas f ö rdyringen till f ö ljd av valutakursf ö r ä ndringarna, vilket gjort att den
uppr ä kning av JAS-ramen om 10,46 ', vilket
motsvarar NPI- ö kningen under samma period, ej visat
sig tillr ä cklig. Oetta skulle den ha varit
med en dollarkurs om 5:08 kr.

Ett f ö rs ö k har gjorts att r ä kna fr ä n JAS-kostnaderna till ett s å aktuellt prisl ä ge
som m ö jligt, n ä mligen augusti 1982 (som, n ä r detta skrevs, var den sista n å nad f ö r vilken rslevant
pris- och l ö nestatistik f ö rel å g).

F ö r att
f ö renkla omr ä kningen har ett urval gjorts bland
de viktigaste prislndexarna vilka v ä gts samman till en schabloniserad indexformel. Ö verensst ä mmelsen mellan denna schablonindex
och den faktiska ä r sannolikt t ä mligen god, vilket styrks av att
den f ö rra okade med 3,69 ?, under
perioden februari 1981 till februari 1982, medan den senare som tidigare n ä mnts steg med 8,17 %.

F ö r perioden februari 1981 till
augusti 1982 visar schablonindex p å
en ö kning om 10,13 % att j ä mf ö ra med en f ö r ä ndring i NPI
om 12,59 %. Med h ä nsyn till att schablonindex torde
ha vuxit n å got snabbare ä n den faktiska f ö refaller
gapet mellan JAS-projektets indexutveckling och NPI ha fortsatt att ö ka. Detta gap har emellertid ä ven efter februari 1982 mer ä n uppv ä gts
av att dollarkursen fortsatt att stiga.

Med antagande om en valutaberoende andel om 34 %, och en
dollarandel av denna om 30 % och of ö r ä ndrad pundkurs blir kostnads ö kningen f ö r
JAS-projektet fr å n pris- och v ä xelkursl ä ge
februari 1981 till motsvarande l ä ge i
augusti 1982 enligt f ö ljande:

Pris ö kning
enligt schabloniserad prisindex .................... 10,13 %

Kostnads ö kning d ä rut ö ver pl grund av h ö jd dollarkursM 8,96
%

Sammani agd kostnads ö kni ng ................................... ca 20 ' „

NPI ......................................................................... 12,6
%

M Dollarandelen i prisl ä get februari 1981 och till
dollarkursen 4:53 kr. kan ber ä knas till 6 750 milj.kr. samt till kursen i augusti 1982 om 6:14 kr.
till 9 063 milj.kr. J ä mf ö rt med planeringsramen om 25,7
miljarder kr. motsvarar detta en f ö rdyring med 8,96 %.

Prop.
1982/83:119 59

Av siffrorna framg å r
att den under å r 1981 och fram till augusti 1982
snabbt stigande dollarkursen i viss utstr ä ckning
kompenserats av en i USA relativt l å ngsam
pris ö kningstakt. Denna motverkande
effekt har dock varit l å ngtifr å n tillr ä cklig
f ö r att uppv ä ga den f ö rdyring
som Intr ä ffat till f ö ljd av v ä xelkursf ö r ä ndringen.

I oktober 1982 devalverades den svenska kronan med 16 ' vilket
vid fullt genomslag skulle medf ö ra en h ö jning av importpriserna med ca 19 '. I prisl ä get februari 1982 inneb ä r en s å dan
pris ö kning f ö r JAS-projektets valutaberoende andel, vilken angetts
till 34 ', en total kostnads ö kning om n ä rmare 2 miljarder kr.

Devalveringen kan emellertid ocks å antas medf ö ra
en h ö jning av den allm ä nna prisniv å n
i Sverige vilket bl.a. visar sig i en snabbare ö kning av NPI. Enligt de ber ä kningar
som gjorts 1 samarbete mellan finans- och f ö rsvarsdepartementen
kommer devalveringen att efterhand resultera i en sammanlagd NPI- ö kning om cirka 4,5 %. En motsvarande ö kning av JAS-ramen skulle 1 prisl ä get februari 1982 Inneb ä ra ett tillskott om ca 1,3 miljarder kr.
Devalveringen skulle med en s å dan ber ä kning sllunda inneb ä ra en nettobelastning f ö r JAS-projektet
om cirka 700 milj.kr. 1 prisl ä get
februari 1982.

JAS-ram och kostnader i olika pris- och v ä xelkursl ä gen

Pris- och v ä xelkursl ä ge

Februari 1982 Augusti 1982 Augusti
1982 +

devalveringen

Ramen 28 500 29 050M 30
3503)

Kostnaderna 29 500 30 8502) 32
850-)

Brist 1 100 1
800 2 500

M NPI augusti 1982 112,59

X 23 500.

NPI februari 1982 110,46 2) 25 700 + 20 %. M 29 050 ■
4,5 %. ] 30 850 + 30 350 x 0,34 x 0,19.

Prop.
1982/83:119 60

Underbilaga 1.1 V ä xelkurser
f ö r pund och dollar

Tidpunkt

Engelska

Kurs relativt

US dollar

Kurs relativt

pund

februari

1931.

februari
1981

Februari
1981

10,59

100,00

4,52

100.00

Maj
1931

10,24

96,69

4.90

106.06

Augusti
1981

9,67

91,31

5.31

114,93

November
1931

10,44

98,53

5,49

113.83

Februari
1932

10,56

100,66

5,77

124,39

Maj
1982

10,49

99,06

5,78

125,10

Augusti
1982

10,62

100,28

5.14

132.90

September
1982

10,68

100,85

6.23

134,85

Oktober
1982

12,16

114,83

7.16

154.98

November
1982M

12.60

118,98

7,50

152,34

M Kurserna medi o november.

Prop. 1982/83:119

61

Bilaga 2

Flygvapnets
planering 1983/84 - 1999/2000 (milj.kr.)

1983/84
1987/88

1938/89
1992/93

1993/94
-1999/2000

Ram f ö r huvudprogram 3 enligt Ö B 83/38 Avgir:

31 050

31 050

43 500

Hpo 1
och 3

- 14 000

- 13 300M

- 19 200M

varav priskil

- (225)

- (225)

- (315)

Ä terstir f ö r hpo 2 och 4

17 050

17 150

24 300

varav priskil

(430)

(430)

(600)

AvgIr:

Samband,
stril, bas m.m.

- 4 400

- 4 800

- 6 600

Flygsystem
utom JAS

- 6 200

- 2 900

800

kerstlr

6 450

9 450

16 900

Planerat
f ö r JAS)

6 450

8 650

12 700

Ä nnu ej bundet i

planeringen

-

■ 300

+ 4
200

Besparingar
enligt prop.

1982/83:100
(bil. 5)

- 500

500

- 700

Å terst å r

- 500

+ 300

* 3 600

Besparingarna planeras resp. kan tas ut i form av

-
att 12:e
jaktdivisionen utg å r,

-
reducering av
ambitionen vad g ä ller modifieringen av resterande J
35-divisioner,

-
reducering av
Bas och Stril enligt prop. 1982/83:100 (bil, g).

M H ä nsyn till minskningen med en
jaktdivision har ej tagits inom hpo 1. 2) Vid en JAS-ram av 28 500 milj.kr.
under perloden 1982/83 - 1999/2000.

Prop. 1982/83:119 62

Innehåll

Propositionen
..................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ............... __ ___ 1

Protokoll från regeringssammantriide
1983-03-03 ..... 2

1
Inledning ......................................................... 2

2
Föredragandens överväganden ............................ 2

2.1
Utgångspunkter ......................................... ... 2

2.2
Sammanfattning av analysen av JAS-projektets
ekonomi .... 4

2.2.1
Allmänt .............................................. ... 4

2.2.2
Valutaförändringar och priser ................... 5

2.2.3
Slutsatser av analysen ......................... ... 6

2.3
Överväganden ........................................ 7

3
Hemställan ..................................................... 9

4
Beslut .......................................................... 9

BUaga

Ekonomisk
analys av JAS-projektet ....................... 11

Norstedts Tryckeri, Stockhoinn 1983