Prop. 1982/83:129

Prop.
1982/83:129

Regeringens proposition

1982/83:129

om vissa studiesociala frågor (hälsovård för
högskolestuderande, gymnasieelevers resor och återbetalning av studiemedel);

beslutad den 17 mars 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag om den framtida
utformningen av hälsovård för högskolesluderande.

Tyngdpunkten inom studerandehälsovården föreslås ligga på
förebyggande, sociala och kurativa insatser. Motionsidrotten ingår som en del
av den förebyggande hälsovården. De studerandes behov av somatisk och
psykiatrisk sjukvård får däremot huvudsakligen tillgodoses inom ramen för den
offentliga hälso- och sjukvården.

De studerande föreslås behålla ansvar och huvudmannaskap
för hälsovården för högskolesluderande vid statliga högskoleenheter.
Högskoleenheterna ges ett slörre infiytande över verksamheten. Dessa skall
sluta avtal med studerandesammanslutningar som genom avtalen blir berättigade
till statsbidrag på vissa villkor.

Medlen till studerandehälsovården samlas under ett anslag
under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Skolhälsövården inom den kommunala delen av högskolan
föreslås bibehållas i oförändrat skick.

Universitets- och högskoleämbetet blir central myndighet
för all studerandehälsovård fr.o.m den 1 juli 1984. Den nya
statsbidragsförordningen föreslås träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1985/86.

I propositionen läggs vidare fram förslag som rör
resetilläggen inom studiehjälpen. De medel som i 1983 ärs budgetproposition
beräknats för sådana resetillägg omvandlas till ett riktat statsbidrag till
länshuvudmännen. Länshuvudmännen skall, för atl få tillgång till
statsbidraget, ansvara I Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 129

Prop.
1982/83:129 2

för
de dagliga resorna till och från skolan för de studiehjälpsberättigade eleverna
inom resp. ansvarsområde.

Centrala
studiestödsnämnden skall även i fortsättningen svara för ersättningen till
svenska elever som är bosatta och studerar utomlands. Det nya statsbidraget
föreslås utgä fr. o. m. den 1 juli 1983.

Slutligen innehåller
propositionen förslag om att studiestödslagen skall förses med ett tillägg,
vari regeringen bemyndigas att för viss angiven tidsperiod bevilja en högre
premie än nu vid förtida frivillig återbetalning av studiemedel.

Prop. 1982/83:129 3

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:
349)' dels att 3 kap. 8 § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 3 och 9 §§ samt 8 kap. 57, 69
och 85 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2§
Studiehjälp beslår av studiebidrag jämte fillägg, ålerbelalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning.

TUlägg till studiebidraget ulgår i Tillägg till studiebidraget utgår i

form av
inackorderingstillägg, rese- form av
inackorderingstillägg, in-

tillägg, inkomstprövat
tillägg och komstprövat tillägg och behovsprö-

behovspröval
tillägg. vat tillägg.

3 kap.

3§ Studiehjälp utgår från och med kvartalet efter det
under vilket den studerande fyllt 16 år, om ej annat följer av andra eller
tredje stycket.

Inkomstprövat tillägg utgår från och med månaden efter den
under vilken den studerande fyllt 17 år.

Inackorderingstillägg, resetiltågg Inackorderingstillägg och be-

och behovsprövat tillägg utgår även hovspröval
tillägg utgår även till

till studerande som ej uppnått så- studerande
som ej uppnått sådan ål-

dan ålder som anges i första der
som anges i första stycket,

stycket.

9§

Vid prövning av fråga om inack- Vid prövning
av fråga om inack

orderingstillägg eller resetillägg på orderingstillägg
på grund av ändra-

grund av ändrade förhållanden får de
förhållanden får hänsyn ej tagas

hänsyn ej tagas till sådan ändring till
sådan ändring som skett mindre

som skett mindre än en månad före än
en månad före slutet av läsåret

slutet av läsåret eller sådan del av eller
sådan del av läsåret för vilken

läsåret för vilken studiebidrag be- studiebidrag beviljats,

viljats.

8 kap.

57 §

FrivUlig återbetalning under avgiftsär tillgodoräknas den älerbetalningsskyldige
på samma sätt som slutlig avgift för året. Betalningen för-höjes med en
tiondels procent för varje helt är som vid inbetalningstillfället återstår till
utgången av det år, under vilket den älerbetalningsskyldige fyller 65 är.
Förhöjningen får dock ej ske med högre belopp än som motsvarar tre och en halv
procent.

' Lagen omtryckt 1981:579.

Prop.
1982/83:129 4

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

Regeringen kan bestämma alt frivillig återbetalning, som
sker under viss angiven tidsperiod, skcUl förhöjas utöver vad som följer av
första stycket.

Har beslul om att debilera den Har beslut om alt debitera den

älerbetalningsskyldige preliminär älerbetalningsskyldige preliminär

avgift eller kvarstående avgift helt avgift eller kvarstående avgift helt

eller delvis förfallit enligt 66 § på eller delvis förfallit enligt 66 § på

grund av att den ålerbelalningsskyl- grund av att den återbetalningsskyl

dige ej erlagt det debiterade belöp- dige ej erlagt det debiterade belop

pet eller del därav, avräknas dock pet eller del därav, avräknas dock

frivillig betalning i första hand på frivillig betalning i första hand på

del obetalda beloppet, sedan detta det obetalda beloppet, sedan detta

omräknats enligt tredje stycket. omräknats enligt fjärde stycket.

Vid denna avräkning tillgodoräknas Vid denna avräkning tillgodoräknas

ej någon förhöjning enligt första ej någon förhöjning enligt första

stycket. stycket etter enligt bestämmelser

som avses i andra stycket.

Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringsial
som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket del obetalda beloppet
påförts den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles
multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast
följande avgiftsär. Motsvarande sker för varje påföljande avgiftsär till och
med avgiftsåret närmast före del under vilket den frivilliga återbetalningen
sker.

69 § Extra avgift beräknas på följande sätt. Det obetalda
belopp i fråga om vilket beslut om debitering förfallit enligt 66 §
multipliceras först med det regleringstal som fastställts i slutet av det
avgiftsår för vilket beloppet debiterats den älerbetalningsskyldige. Det belopp
som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som
fastställts under närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje
följande avgiftsår till och med året närmast före det under vilket den
återbetalningsskyldige fyller 65 år eller, i fråga om återbeialningsskyldig som
avlidit före det år när han skulle ha fyllt 65 år, avgiftsårel två år före det
under vilket han avlidit.

Vid multiplikation enligt första Vid multiplikation enligt första

stycket för visst avgiftsår medräk- stycket
för visst avgiftsår medräk

nas ej sådant belopp som på grund nas
ej sådant belopp som på grund

av frivillig återbetalning under tidi- av
frivillig återbetalning under tidi

gare avgiftsår avräknats enligl 57 § gare
avgiftsär avräknats enligt 57 §

andra och tredje styckena. tredje och fiärde styckena.

Extra avgift får icke i någol fall överstiga
återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång.

85 § _, •

Belopp som någon är berättigad att återta enligt 74 eller
75 S§ men söm enligt 76 § ej återbäres på grund av att viss avgift ej erlagts
räknas som avbetalning på den obetalda avgiften.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Sådant
överskjutande belopp som avses i 74 § första stycket och som ej återbäres pä
grund av att den älerbetalningsskyldige ej begär det jämslälles med slutlig,
avgift för året. Bestämmelserna i 57 § första stycket äger därvid ej
tillämpning.

Sådant
överskjutande belopp som avses i 74 § första stycket och som ej återbäres på
grund av att den återbetalningsskyldige ej begär det jämslälles med slutlig
avgift för året. Bestämmelserna i 57 § första stycket eller de bestämmelser som.
avses i 57 § andra siyckel skcdt därvid ej tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

ti Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 129

Prop.
1982/83:129 6

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde . 1983-03-17

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Walléri, Peterson, Andersson, Rainer,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande:
statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition
om vissa studiesociala frågor (hälsovård för högskolestuderande, gymnasieelevers
resor och återbetalning av studiemedel).

1.
Inledning

Hälso-
och sjukvård samt motionsidrott för de studerande inom statlig högskoleutbildning
anordnas i dag med utgångspunkt i riksdagens beslut år 1967 (prop. 1967:48, SU
1967:96, rskr 1967:220). Under de femton år som förflutit sedan
studerandehälsovården och motionsidrotten fick sin nuvarande utformning har
förutsättningarna för verksamheten förändrats; bl. a. har nya studievägar och
studerandegrupper tillkommit. Under samma period har flera olika utredningar om
studerandehälsovård och motionsidrott för studerande gjorts. Dessa har dock
inte lett lill några beslut om mer betydande förändringar av verksamheten.

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 20 december 1979 tillkallade min
företrädare den 30 april 1980 en särskild utredare' (U 1980:03) med uppgift att
lägga fram förslag om den framtida utformningen av hälso- och sjukvården och
motionsidrotten för de studerande med utgångspunkt i tidigare framlagda förslag
i frågan. Utredningens betänkande (Ds U 1982: 12) Hälsovård för
högskolestuderande avlämnades i augusti 1982. Efter remiss har yttranden över
betänkandet avgetts av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV),
universitets- och högskoleämbetet (UHÅ), Landstingsförbundet och Stiftelsen Statshälsan.
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har inkommit med en särskild skrivelse.

Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels etl utdrag ur utredningens betänkande
som bilaga 1. dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning
av remissyttrandena som bUaga 2. Belräffande bak-

'
Departementsrådet Lars Ekholm.

Prop. 1982/83:129 7

grund, nuvarande förhållanden samt utredningens närmare
överväganden hänvisas till belänkandet.

I prop. 1982/83: 100 (bil. 10 s. 624) har regeringen
föreslagit riksdagen att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, lill
Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1983/84 beräkna
ett förslagsanslag av 5720000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frägor. I
de frägor som rör dels Sveriges lantbruksuniversitet, dels motionsidrott för
studerande har jag samrått med chefen för jordbruksdepartementet. När det
gäller vissa anslagsfrågor har jag också samrått med chefen för socialdepartementet.

1 detta
sammanhang tar jag också upp två frågor som rör sludiehjälp och studiemedel.
Beträffande studiehjälpen har utbildningsdeparlementet utar-beial elt förslag
till ändrade bestämmelser för ersättning för gymnasieelevernas resor.
Förslaget har utarbetats i nära samråd med Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet.

I 1983 års budgetproposition aviserades ett förslag om
rabatt för studie-medelstagare som gör högre inbetalningar av
återbetalningspliktiga studiemedel än de fastställda. Ett sådant förslag har
nu också utarbetats inom utbildningsdepartementet.

2. Föredragandens överväganden

2.1 Studerandehälsovården

2.1.1. Bakgrund och allmän motivering

Vid flertalet statliga högskoleenheter flnns i dag en mer
eller mindre välulbyggd studerandehälsovärd. På de större högskoleorterna finns
också en organiserad motionsidrott för studerande. Verksamheten drivs i de
studerandes egen regi. Statsbidrag läcker ca hälften av kostnaderna, medan
resten finansieras genom bidrag från studerandeorganisationerna och genom
avgifter. Landstingskommuner och kommuner bidrar med en mindre del.

Praktiskt
tagit alla studerande inom den kommunala delen av högskolan omfattas av skolhälsövården.
Huvudmannaskapet för skolhälsövården är knutet till huvudmannaskapet för
utbildningen och den finansieras i sin helhet av huvudmannen. Verksamheten har
på senare år alltmer inriktats mot psykisk hälsovård, rådgivning och kurativ
verksamhet. Skolhälsövården behandlades senast i prop. 1981/82:97 om hälso-
och sjukvårdslag m. m., där inga mera väsentliga förändringar i verksamheten
föreslogs.

Studerandehälsovärden inom den statliga delen av högskolan
liksom motionsidrotten för studerande fick sin nuvarande principiella
utformning genom eU riksdagsbeslut år 1967 (prop. 1967:48, SU 1967:96, rskr
1967:220). En viktig utgångspunkt för riksdagsbeslutet var att de studeran-

Prop. 1982/83:129 8

de
skulle tillförsäkras samma möjligheter till hälso- och sjukvård som övriga
medborgare. I första hand skulle verksamheten inriktas på psykiska och
psykosomatiska åkommor, som kunde ha samband med den speciella miljö de
studerande vistas i. Motionsidrotten betraktades som en viktig del av den
förebyggande hälsovården.

I
början av 1970-talet utreddes studerandehälsovården av
studerande-hälsovårdsutredningen. Denna hävdade i sitt betänkande (SOU 1975:7) Framtida
studerandehälsovård att hälsovården i alltför hög utsträckning var inriktad mol
somatisk sjukvård. Utredningen föreslog alt den offenfiiga hälso- och
sjukvården i ett längre lidsperspektiv skulle ta över ansvaret för de
studerandes behov av såväl akut som icke-akut somatisk och psykiatrisk
sjukvård. Studerandehälsovården borde enligt utredningen finnas kvar men
inriktas mot att främja de studerandes psykiska hälsa och arbeta med förebyggande
hälsovård. Utredningen föreslog ell statligt huvudmannaskap för verksamheten
och inrättande av en studiesocial nämnd pä varje högskoleort.

Sluderandehälsovärdsutredningens
betänkande ledde inte till någon proposition till riksdagen. Orsakerna var
flera: högskolereformen var under genomförande, frågan om obligatoriskt
medlemskap i studerandesammanslutning låg under utredning, skolhälsovårdsfrågorna
var också föremål för utredning.

Vid
slutet av 1970-talet var högskolereformen helt genomförd och obligatoriefrågan
på väg atl få en mer permanent lösning. Eftersom studeran-dehälsovårdsutredningen,
mot bakgrund av de senaste årens snabba utveckling, nu var delvis inaktuell,
tillkallade min företrädare, efter regeringens bemyndigande, i april 1980 en
särskild utredare med uppgift att med utgångspunkt i tidigare utredningsförslag
och remissynpunkter se över studerandehälsovärden och motionsidrotten.

Det
är detta utredningsarbete som resulterat i betänkandet Hälsovård för
högskolestuderande. Förslag om hälsovård och motionsidrott, och som nu ligger
till grund för mitt förslag till proposition.

Utredningen
har arbetat i nära kontakt med de olika intressenterna, framför allt Sveriges
Förenade Studentkårer (SFS), som i väsentliga frågor stär bakom de framlagda
förslagen. Under hand har utredningen berett berörda personalorganisationer och
samtliga högskoleenheter tillfälle att ta del av förslagen och avge yttranden.
Dessa yttranden redovisas i betänkan-del (se betänkandet bil. 2 och bil. 3).
Belänkandet har remissbehandlats. Yttranden har därvid avgivits av berörda
statliga myndigheter och av Landstingsförbundet. Deras synpunkter framgår av
den bilagda remissammanställningen. SFS har inkommit med en särskild
skrivelse. ■

En
stor majoritet av de instanser som har lämnat synpunkter är i allt väsentligt
positiva till och tillstyrker utredningens förslag.

Flera
skäl gör det angeläget att nu fatta beslut i frågan om hur hälsovården för de
studerande inom högskolan bör utformas. Den nuvarande

Prop.
1982/83:129 9

studerandehälsovården har, trots uttalandena i 1967 års
riksdagsbeslut, i alltför hög grad inriktats mot somatisk och psykiatrisk
sjukvård. Samtidigt har behovet av sådan vård speciellt för studerandegrupperna
minskat i takt med den offentliga hälso- och sjukvårdens utveckling och det
förbättrade utomlänsavtalet.

Utbyggnaden
av högskoleutbildningen utanför universitetsorterna har medfört alt en relativt
stor gmpp studerande saknar tillgång till en särskild studerandehälsovård.
Nuvarande statsbidragssystem är inte avpassat till den nya situationen inom
högskolan. Stor enighet råder också kring de förslag till ändrad inriktning av
studerandehälsovården som lagts fram.

Jag behandlar i det följande utredningens olika förslag
under huvudrubrikerna inriktning, organisation, finansiering och genomförande.

2.1.2 Inriktning DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

Tyngdpunkten inom studerandehälsovården bör ligga på
förebyggande, sociala och kurativa insatser. De studerandes behov av somatisk
och psykiatrisk sjukvård bör huvudsakligen tillgodoses inom ramen för den
offentliga hälso- och sjukvärden.

Motionsidrotten är en viktig del av den förebyggande
hälsovården.

Utredningens förslag

Överensstämmer med departementsförslaget (se betänkandet s.
64-72).

Remissinstanserna

Samtliga remissinstanser tillstyrker utredningens förslag
(se bil. 2, s. 35).

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till
detta

Hälso- och sjukvård

Redan i dag svarar berörda landstingskommuner och kommuner
för merparten av de högskolestuderandes sjukvård. Utbyggnaden av primärvården
har förbättrat möjligheterna för hälso- och sjukvårdshuvudmännen att ta elt
ansvar också för de studerande. Jag vill också erinra om alt 1982 års utomlänsavial
särskilt uppmärksammar de studerandes situation. Utomlänsavtalet är tillämpligt
i de fall den studerande bereds värd på studieorten utan att vara
mantalsskriven där. Avtalet omfattar såväl öppen som sluten vård.
Sjukvårdshuvudmännen är ocksä införstådda med en utveckling som innebär att den
offentliga sjukvården successivt övertar ansvaret för huvuddelen av den
sjukvård som i dag ges i studerandehälsovårdens regi. Däremot visar
utredningen att det, utöver den hälso- och sjukvård som samhället kan erbjuda,
finns behov av en särskild studeran-

Prop. 1982/83:129 10

dehälsovärd, inriktad på atl främja de studerandes hälsa i
den speciella miljö som högskolan utgör.

Jag delar utredningens uppfattning att en särskild
studerandehälsovård behövs och i första hand bör inriktas mot förebyggande
hälsovård och mot sociala och kurativa insatser. Den bör således inte vara en
ersättning för, utan ett komplement till, den offentliga hälso- och sjukvården.

I enlighet
med utredningens förslag bör verksamheten bygga på - förutom läkare - i första
hand kuratorer och sjuksköterskor. Det kan också vara lämpligt atl i ökad
utsträckning knyta andra personalkategorier, t. ex. psykologer och
sjukgymnaster, lill verksamheten. Jag anser emellertid i Ukhet med utredningen atl
lokala förutsättningar och skiftande behov bör få bestämma
personalsammansättningen på den enskilda högskoleorten.

Utredningen
framhåller vikten av en bättre samordning mellan olika insatser inom det
studiesociala området, t.ex. studievägledning, studiestöd och
företagshälsovård. Vidare menar utredningen att en mer ändamålsenlig
gränsdragning mellan studerandehälsovården och den offentliga sjukvården
ställer ökade krav på samverkan mellan de båda områdena. I dessa avseenden
delar jag helt utredningens synpunkter. Det ökade engagemang i verksamheten
från högskoleenheternas sida, somjag nu föreslår, bör kunna bidra till en
önskvärd utveckling.

Jag delar
utredningens uppfattning alt molionsidrotien utgör en viktig del av den
förebyggande hälsovården. Del bör vara en lokal angelägenhet alt avgöra på
vilket sätt motionsidrotten lämpligen samordnas med övrig hälsovård.

2.1.3. Studerandehätsovårdens organisation
DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

De
studerande behåller ansvar och huvudmannaskap för studerandehälsovård och
motionsidrott. Statsbidrag för studerandehälsovård utgår under vissa
förutsättningar. Bidraget beslutas av den statliga högskoleenheten på
högskoleorten. På de orter där det finns mer än en högskoleenhet, beslutas
bidragen av den enhet regeringen bestämmer. För att slatsbidrag skall utgå krävs
att berörd högskoleenhet sluter ett avtal med en studerandekår eller en
sammanslutning av studerandekårer om hälsovårdens närmare inriktning och
omfattning. De studerande, som tillhör en studerandekår som omfattas av ett
sådant avtal, blir berättigade att få del av hälsovården på de villkor som
anges i avtalet.

Den studerandehälsovård som i dag bedrivs i statlig regi
vid vissa högskolor bör avvecklas i den takt som motsvarande vård kan erbjudas
genom studerandekårerna.

Skolhälsövården inom den kommunala delen av högskolan
bibehålls oförändrad.

De studerande vid vissa enskilda läroanstalter som i dag
har tillgäng fill

Prop. 1982/83:129 11

studerandehälsovård bör även i fortsättningen kunna få
statsbidrag till sådan verksamhet.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÅ) bUr central
myndighet för all studerandehälsovård.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår - vad gäller den statliga delen av
högskolan - ett

statligt huvudmannaskap för de studerandes hälsovård inkl. motionsidrott.

En studiesocial nämnd föreslås inrättas på varje ort där det finns en eller

flera statliga högskoleenheter. De studerande föreslås få majoritet i nämn

den. Den studiesociala nämnden skall antingen själv kunna driva verksam

heten eller överlåta driften på annan. Nämnden skall även vara rådgivande

organ till högskolestyrelserna i studiesociala frågor. 1 övriga delar överens

stämmer utredningens förslag med departementsförslaget (se betänkandet

s. 73-100). ■ '

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag om ett
statligt huvudmannaskap och inrättande av studiesociala nämnder.

SFS förordar emellertid en lösning med bibehållet
studerandehuvudmannaskap pä de större högskoleorterna och ett statligt
huvudmannaskap på de mindre.

När det gäller motionsidrotten har Riksidrottsförbundet
genom sin expert i utredningen i ett särskill yttrande tagit avstånd från
utredningens förslag om ett organisatoriskt inlemmande i hälsovården.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till
detta

Ansvarsfrågor

Redan den tidigare sluderandehälsovårdsulredningen
föreslog i sitt belänkande Framtida studerandehälsovård, alt huvudmannaskapet
för studerandehälsovården skulle föras över till läroanstalterna. Den nu
aktuella utredningen har kommit fram till samma lösning och föreslår således
att det övergripande ansvaret för studerandehälsovården och molionsidrotien
förs över till högskoleenheterna.

Trots
detta föreslår jag nu av flera skäl atl de studerande genom sina
sammanslutningar får behålla ansvaret för organisafion och drift ay studerandehälsovård
och motionsidrott.

Del finns anledning att, i det mycket kärva ekonomiska
läge som f. n. råder, vara mycket restriktiv när det gäller nya statliga
åtaganden. Studerandehälsovärden är dessutom en verksamhet som de studerande
själva har byggt upp och i en rad av år skött pä ett utmärkt sätt.

När det nu aktuella förslaget om hälsovårdens framlida
organisation

Prop. 1982/83:129 12

lades
fram hade inle heller obligaloriefrågan fält någon mer permanent lösning. Efter
riksdagens beslut med anledning av proposilion (1982/83:27) om obligatoriskt medlemsskap
i studerandesammanslutningar (UbU 1982/83:9. rskr 1982/83:62) skaU alla
studerande vid samfiiga högskoleenheter ha obligatoriskt medlemskap i
studerandesammanslutning. Den bas detta ger studerandekårernas verksamhet är en
viktig förutsättning för mitt förslag att kårerna skall ges fortsatt förtroende
atl organisera hälsovård för sina medlemmar.

Samtidigt
visar utredningen att det kan finnas anledning för staten att spela en mer
aktiv roll när det gäller att tillse alt verksamheten får den inriktning som
motiverar att statsbidrag skall utgå. Jag föreslår mot den bakgrunden att
högskoleenheterna, utan att överta huvudmannaskap eller driftsansvar, skall få
uppgiften atl besluta om statsbidrag till verksamheten.

En
förutsättning för statsbidrag till en studerandekår bör vara att kåren har
slutit etl avtal med en högskoleenhet om vissa förutsättningar beträffande t.ex.
hälsovårdens inriktning och omfattning och de studerandes tillgång till vården.
I samband med ingåendet av avtal får dä staten genom högskoleenheterna en
betydelsefull möjlighet att påverka verksamheten i enlighet med statsmakternas
intentioner.

I
sina motiveringar för ett stafiigt huvudmannaskap har utredningen framhållit
att ett sammanhållet ansvar för högskolemyndigheterna bör leda till en bättre
samverkan med företagshälsovården vid högskoleenheterna och en bättre
samordning med pedagogiska, studie- och yrkesvägledande och andra studiesociala
frågor för vilka högskolan har ett direkt ansvar. Genom mina förslag rörande
högskoleenheternas befattning med studeran-dehälsovårdsfrågorna kan enligt min
mening sådana fördelar uppnås ulan att staten övertar det direkta
huvudmannaskapet.

Ett
problem som utredningen aktualiserar är att många mindre högskoleorter i dag
helt saknar studerandehälsovård. På sådana orter skulle ett statligt
huvudmannaskap enligt utredningens förmenande garantera att verksamhet kommer till
stånd och får en större stabilitet. Jag delar utredningens uppfattning att
studerande på alla högskoleorter i landet bör fä tillgång till
studerandehälsovård. Statsbidrag kommer också enligt mina förslag att kunna
utgå till studerandekårer pä samtliga högskoleorter.- Jag återkommer senare
till denna fråga. På de orter där studerandekårerna åtminstone i etl
övergångsskede kan vara små och svaga förutsälter jag alt resp. högskoleenhet
genom sin möjlighet att sluta avtal i studerandehälso-vårdsfrågor medverkar
till att verksamhet kommer till slånd. Det bör också vara möjligt för
studerandekårerna på de stora högskoleorterna med en väl utbyggd verksamhet att
bistå de mindre kårerna när det gäller att få igång verksamhet.

I
Stockholm och Göteborg finns merän en högskoleenhet. I Uppsala och Umeå finns,
utöver resp. universitet, en del av Sveriges lantbruksuniversi-

Prop.
1982/83:129 13

tel. Lantbruksuniversitetet har permanent verksamhel också
pä andra orter. Jag anser det lämpligt att en högskoleenhet på varje ort
beslutar om statsbidrag och därmed också blir den myndighet som sluter avtal
med berörda studerandekårer. Det bör ankomma pä regeringen atl utse dessa
högskoleenheter liksom att meddela närmare föreskrifter om till vilken
högskoleenhets ansvarsområde studerande utanför högskoleorterna skall hänföras.
Jag förutsätter all den enhet som utses vid behov samråder med övriga berörda
högskoleenheter. Jag anser det inle nödvändigt att närmare reglera formerna för
ett sådant samråd.

Vid vissa statliga utbildningar, t.ex. lärarutbildningar
och sjöbefälsul-bildningar, finns i dag en studerandehälsovärd i statlig regi
som bekostas från berörda sektorsanslag. Denna verksamhet bör avvecklas när studerandesammanslulningarna
kan erbjuda samma vård. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att
uppdra ät UHÅ att vidta de åtgärder som behövs.

Oinjatining

Förslagen om studerandehälsovårdens framlid förutsätter atl
staten inle bidrar med större anslag än vad som är fallet i dag. De studerande
själva måste således, för atl ambitionsnivån i verksamheten skall bibehållas,
bidra i minsl samma utsträckning som nu.

Utredningen har föreslagit att studerandehälsovärden skall
omfatta samtliga studerande inom den statliga delen av högskolan, oberoende av
utbildning och studieort. Jag har nyss berört denna fråga och vill här
ytterligare belysa den. Jag är tveksam om studerandehälsovården måste omfatta
samtliga studerande. SFS har i ell särskilt yllrande över utredningens förslag
påpekat vissa problem i sammanhanget. SFS har också i en särskild skrivelse lill
regeringen ytterligare understrukit dessa problem.

Pä en ort kan den situationen uppstå att en majoritet av
studerandekårerna beslutar om en uttaxering lill studerandehälsovärden via
kåravgifter, medan någon eller några kårer släller sig utariför. Studerande
inom samtliga kårer skulle emellertid enligt utredningens förslag ändå ha
samma tillgång till hälsovård. Vidare förutsätter riksdagens beslut med
anledning av propositionen om obligatoriskt medlemskap i sluderandesammanslutningar
all vissa studerande, som inte kan förväntas utnyttja olika typer av service,
skall ha partiellt medlemskap i studerandekår och betala en nedsatt avgift.
Det gäller t. ex. studerande i distansundervisning. Hälsovården är ett exempel
på just den typ av service som avses i detta sammanhang.

Mot
bakgrund av dessa förhållanden anser jag att den bästa lösningen är att i de
avtal som skall slutas mellan högskoleenheterna och berörda studerandekårer
bestäms vilka studerande som skall ha tillgäng till hälsovården. Eftersom
avtalet dessutom anger hälsovårdens inriktning och omfattning åtar sig en
studerandekår att själv bidra till verksamheten i sådan omfattning atl denna
får den kvalitet som förutsätts i avtalet. n Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr
129

Prop.
1982/83:129 14

Drift

Eftersom ansvaret för studerandehälsovården och molionsidrotien
kommer alt ligga kvar hos de studerande, ankommer det på studerandekårerna att
själva, inom ramen för de villkor som uppställs för statsbidraget, bestämma i
vilken form de vill driva verksamheten. Hit hör aU pröva formerna för samverkan
mellan motionsidrotten och hälsovårdsverksamheten i övrigt.

Den kommunala delen av högskolan

Sammanlagt ca 15000 studerande inom den kommunala
högskoleutbildningen får i dag sin hälsovård tillgodosedd genom skolhälsovårdens
försorg. 1 likhet med utredningen finner jag aU denna verksamhet fungerar väl
och ser inga skäl att föreslä någon ändring beträffande dess organisation.
Däremot anser jag att det finns anledning att ta fasta på utredningens förslag
om en förbäUrad samverkan i hälsovården mellan de statliga och kommunala
delarna av högskolan. Jag ser det också som angeläget att motionsidrott för
berörda studerande successivt utvecklas. I båda de nu nämnda avseendena förutsäUer
jag att berörda myndigheter tar de initiativ som behövs.

Tillsynsmyndighet

Det cenirala myndighetsansvaret för skolhälsövården.
studerandehälsovården och motionsidrotten är i dag splittrat på
skolöverstyrelsen (SÖ) och socialstyrelsen. Riksidrousförbundet har petitaansvar
för motionsidrotten.

Jag
föreslår nu i enlighet med utredningens förslag att UHÅ blir central myndighet
för den samlade hälsovardande verksamheten och således lar över de uppgifter
som i dag ligger på socialstyrelsen och SÖ. Mot bakgrund av socialstyrelsens
övergripande ansvar för all hälso- och sjukvård bör styrelsen även i
fortsättningen ha en möjlighet alt påverka innehållet i och utformningen av
hälsovården för de studerande. UHÄ bör därför samråda med socialstyrelsen när
det gäller planering m. m. Jag utgär också ifrån att SÖ ställer sin kompetens
till förfogande och i mån av behov biträder UHÅ i frägor som rör studerandehälsovärden
inom den kommunala delen av högskolan.

Riksidrottsförbundet har ett övergripande ansvar för all
inom förbundet organiserad idrott, bl.a. sluderandeidroUen. Förbundet bör också
i fortsättningen kunna påverka omfattningen och inriktningen av motionsidrotten
för de studerande. Jag föreslär därför ingen ändring av nuvarande ordning.

2.1.4. Finansiering DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

Ett nytt reservationsanslag för studerandehälsovärd bör
inrättas under utbildningsdepartementets huvudtitel, littera G. Studiestöd m.m.
Anslaget

Prop. 1982/83:129 15

ersätter
det nuvarande anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande. Till
anslaget förs även medel från anslaget Bidrag till sjukförsäkringen under
socialdepartementets huvudtitel.

Ur anslaget skall medel utgä
för studerandehälsovård på samtliga berörda orter. Medlen fördelas pä berörda
högskoleenheter i huvudsak med hänsyn till antalet studerande pä resp. ort.
Anslag lill motionsidrotl för studerande utgär liksom i dag ur anslaget Stöd lill
idrotten under jord-bruksdepartementeis huvudtitel.

Utredningens
förslag

Överenstämmer
med departementsförslaget i de delar som rör hälsovård. Utredningen har
härutöver föreslagit att anslaget skall omfatta även medel för motionsidrott.

Remissinstanserna

Remissinstanserna
har inga invändningar mot utredningens förslag.

Skäl
för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

De
statliga bidragen till studerandehälsovården och motionsidrotten är i dag
splittrade pä flera anslag och huvudtitlar. Ersättning för läkarvård utgår ur
anslaget Bidrag till sjukförsäkringen under socialdepartementels huvudtitel.
Vidare utgår medel ur anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande
och ur vissa högskoleanslag under utbildningsdepartementets huvudtitel.
Slutligen utgår medel till molionsidrotten ur anslaget Stöd till idrotten under
jordbmksdeparlementets huvudtitel.

Sammanlagt
utgick budgetåret 1980/81 ca 8,5 milj- kr. i statliga anslag till studerandehälsovärden
och molionsidrotien. Härtill kom de studerandes egna bidrag som uppgick till ca
6 milj. kr. och bidrag frän kommuner och landstingskommuner pä ca 1,1 milj. kr.

Anslagens
fördelning på de olika berörda orterna finns redovisade i utredningens
belänkande (se bil. 1 s. 32).

Verksamheten har olika
omfattning på olika orter. Pä några orter saknas studerandehälsovärd helt.
Utredningen räknar med att ca 16000 studerande inom den statliga delen av
högskolan står utanför hälsovårdsorganisationen. Enligt mina förslag bör
flertalet av dessa studerande nu via sina studerandekårer få del av
verksamheten.

I likhet med utredningen
förutsätter jag att de studerande även i fortsättningen skall bidra till
verksamheten och vill här erinra om vad jag nyss har anfört om. studerandehälsovårdens
omfattning. Vidare utgår jag ifrån att landstingskommunerna och kommunerna
skall ha samma intresse som hittills av att bidra till verksamheten.

Prop. 1982/83:129 16

När jag nu föreslår en ändrad inriktning för
studerandehälsovården är det naturligt att ocksä föreslä alt bidragen till
verksamheten samlas under ett anslag. Formerna för att finansiera verksamheten
bör bidra lill att utveckla hälsovården i överenstämmelse med de uppställda
målen. Så är i dag inte fallet med ersättningen från försäkringskassan.
Ersättningen står nämligen i direkt proportion till omfattningen av de
sjukvårdande insatserna.

Det nya anslaget för studerandehälsovård bör inle inrättas
förrän de föreslagna förändringarna beträffande inriktning och organisation är
genomförda. Jag återkommer till den frågan i samband med att jag behandlar
genomförandet av mina förslag.

I samband med överförandet av medel från Bidrag till
sjukförsäkringen bör möjligheterna för de av sluderandeorganisalionerna drivna
läkarmottagningarna alt erhålla ersättning från försäkringskassan enligt
bestämmelserna om annan läkarvård i läkarvårdstaxan (1974:699) upphöra.

Det nya anslaget bör disponeras av UHÅ och fördelas på de
berörda högskoleenheterna. Fördelningen bör göras med huvudsaklig hänsyn till
antalet studerande på varje ort. I ett inledningsskede är det emellertid
nödvändigt att också ta hänsyn lill nuvarande ulbyggnadsgrad och olika
förhållanden i övrigt.

2.1.5. Genomförande DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

Statsbidrag enligt den nya ordningen bör första gängen
utgå budgetåret 1985/86. UHÅ skall vara central myndighet för studerandehälsovärden
fr. o. m den 1 juli 1984.

Utredningens förslag

Utredningen har föreslagit alt de studiesociala nämnderna
inrättas den 1 juli 1983 och att UHÅ blir tillsynsmyndighet vid samma tidpunkt.

Remissinstanserna

Inga invändningar anförs mol utredningens förslag.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till
detta

Mina här framlagda förslag om nytt statsbidragssystem för
studerandehälsovården bör kunna genomföras sä att den nya ordningen fungerar
frän budgetåret 1985/86. När det gäller den ändrade inriktningen på verksamheten
kan det bli nödvändigt med en något längre övergångstid. Det kommer säkert
också att ta en viss tid alt få lill stånd verksamhel på de orter där sådan
saknas i dag. Jag räknar emellertid med att de övergångsproblem

Prop.
1982/83:129 17

som
kan komma att uppstå skall gå att lösa inom ramen för de närmare bestämmelser
för verksamheten, som jag senare avser alt föreslå regeringen att utfärda.

2.2
Gymnasieelevernas resor

Bakgrund
och allmän motivering

Studiehjälpssystemet
infördes efter riksdagsbeslut är 1964. Inom ramen för systemet ulgår bl. a.
kostnadsersättning i form av resetillägg till elever i gymnasial utbildning som
gör dagliga resor mellan hemmet och skolan. Ersättningen har formen av etl
tillägg till studiebidraget och utgår enligl särskilda regler som bl. a.
innehåller krav på resväg av viss längd. Bidraget motiverades i betänkandet (SOU
1963:48) Bättre studiehjälp bl.a. med behovet av att främja mer likvärdiga
utbildningsmöjligheter för ungdom i glesbygd och mindre tätorter. Resetilläggen
är maximerade och administreras av skolförvaltningarna, som rekvirerar
ersättning för utgivna belopp från centrala sludiestödsnämnden (CSN). CSN
utfärdar också föreskrifter om hur bestämmelserna om resetillägg i studieslödslagen
(1973:349) och studieslödsförordningen (1973:418) bör tillämpas. Tillägg
betalas ul till eleven (eller målsman) som själv planerar sitt resande, löser biljett
osv. Trafikplanering speciellt inriktad pä att tillgodose elevernas behov av resemöjligheler
förutsätts inte i systemet. Detta torde vara en bidragande orsak till att den kollektivlrafikservice
eleverna kan utnyttja varierar högst avsevärt.

Andelen
elever med resetillägg är ca hälften av samtliga studiehjälpsberättigade
elever. Detta innebär att omkring 146000 elever kan beräknas få resetillägg
under läsåret 1983/84.

Genom
tillkomsten av länshuvudmän enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss
kollektivtrafik har förutsättningarna för planering av elevernas resor till och
frän skolan förändrats. 1 nägra län har detta medfört atl huvudmän och
skolförvaltningar har tagit på sig ett ansvar för att planera och anordna
reseservice. De bestämmelser som i dag reglerar resetilläggen är emellertid
inte anpassade till etl sådant system. 1 dessa län har därför ett byråkratiskt
system byggts upp bl. a. för att via fullmakt från bidragsmoltagarna föra över
resetilläggen till länshuvudmannen. Frän elevernas synpunkt har fördelarna
varit betydande; de slipper göra kontantut-lägg för biljettinköp, får färdbevis
som är giltiga under hela skolåret, osv.

Förslag
om förändring av den ekonomiska ersättningen för elevernas resekostnader har
framförts i en rad olika sammanhang. Sludiestödsutredningen skisserade i
betänkandet (SOU 1977:31) Studiestöd Alternativa utvecklingslinjer ett förslag
om överförande av ansvaret för elevresorna till kommunerna. Flertalet
remissinstanser uttalade sig positivt om delta förslag, men bl.a. Svenska
kommunförbundet framhöll att kommunerna vid etl överförande måste kompenseras
för de ökade kostnaderna. Utredning-

Prop. 1982/83:129 18

en
utvecklade sill förslag i promemorian (Ds U 1978: 15) Gymnasieskoleel-vernas
resor och inackordering.

CSN
framförde förslag om förändringar av reselilläggen bl.a. i sin anslagsframställning
för budgetåret 1979/80. Nämnden föreslog då bl.a. att eleverna i stället för schabloniserad
ersättning, skulle få ersättning för sina fakliska resekostnader.

Kommun-
och landslingsförbunden framlade den 27 maj 1982 i en gemensam skrivelse lill
utbildningsdepartementet förslag om förändringar av stadganden i
studiestödsförordningen (1973:418), som reglerar resetilläggen.

Utgångspunkten
för de förslag till förändringar som framförts frän olika håll har varit att de
nu gällande reglerna skapat administrativa problem och varit svåra atl
tillämpa.

Mot denna bakgrund är jag
nu beredd att föreslå etl förändrat system för ekonomisk ersättning för
gymnasieskoleelevernas resor. En utgångspunkt för förslaget är alt
kostnadsfördelningen mellan staten och kommunsektorn skall förbli oförändrad.
En annan utgångsjDunkt är att elevernas resemöjligheter inte får försämras.

DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

De
medel som i 1983 års budgetproposition beräknats för resetillägg under anslaget
Studiehjälp m.m. omvandlas till ett riktat statsbidrag till länshuvudmännen.

CSN
fördelar dessa medel — med undantag av vad som beräknas åtgå i ersätlning för
resekostnader till svenska elever som studerar i utlandet -till länshuvudmännen,
som lämnar nämnden nödvändigt underlag för denna fördelning. Framställning om
medel för kommande budgetårs statsbidrag görs av CSN. En årlig
kostnadsprövning bör liksom hittills ske.

För
att få tillgång till statsbidraget åtar sig länshuvudmännen att ansvara för de
dagliga resorna till och frän skolan för de studiehjälpsberättigade elever som
har sin skolgång förlagd lill resp. huvudmans område.

Ersätlning
för resekostnader till gymnasieelever som är svenska medborgare och studerar
utomlands skall även fortsättningsvis kunna utgå enligl särskilda regler som
fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Dessa
ärenden bör även fortsättningsvis handläggas hos CSN. Medel för denna verksamhel
ingår för budgetåret 1983/84 i den summa som beräknats för resetillägg i 1983 ärs
budgetproposition.

Skäl
för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

Fr.o.m.
den 1 juli 1983 kommer länshuvudmän för den lokala och regionala
kollektivtrafiken atl finnas i samtliga län. Kommunerna och landstingskommunen
i resp. län svarar för länshuvudmännens verksamhet som kan drivas som
kommunalförbund eller i form av aktiebolag där

Prop.
1982/83:129 19

samtliga aktier ägs av landstingskommunen och kommunerna.
Länsbolagens tillkomst förbättrar förutsättningarna för att planera och
genomföra kollektivtrafik sä att den tillgodoser elevernas behov av goda
kollektivtrafikförbindelser mellan hemmet och skolan. Vidare kommer ett överförande
att innebära betydande administrativa vinster för såväl CSN som för
länsbolagen. Utformningen ay detaljregler kan genom förslagel föras ned på
regional nivå och alltså ske utifrån god kännedom om lokala förhållanden. För
elevernas del kommer den föreslagna ordningen bl. a. att innebära att de i de
allra flesta fall slipper göra konlantullägg vid biljeltinköp. Genom att trafiken
i större utsträckning kan planeras utifrån elevernas resebehov kan t. ex.
kortare restider uppnås. Det kan också förutsättas atl färre elever kommer att
tvingas bo inackorderade på skolorten.

Fördelningen
av det riktade statsbidraget bör göras med utgångspunkt i vad som utgått i
resetillägg inom resp. huvudmans område under budgetåret 1981/82. Jag
förutsätter att fördelningen förbudgetåret 1983/84 görs på ett sådant sätt, att
det inte inom någon huvudmans område utgär mindre statligt stöd till gymnasieelevernas
resor än vad som skulle ha varit fallet vid ett bibehållande av det nuvarande
systemet. CSN kan vid fördelningen ta hänsyn till t.ex. de senaste årens taxe-
och elevutveckling och efter inhämtande av synpunkter från landstings- och
kommunförbunden göra önskvärda justeringar. Fördelningen av medel för kommande
budgetår kan göras på grundval av erfarenheter frän budgetåret 1983/84.

Enligt vad
jag erfarit är länshuvudmännen .beredda att åta sig de uppgifter ett ansvar
för elevresorna innebär. Under beredningen av detta ärende har överläggningar
med företrädare för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet ägt rum.
Jag har också övervägt frågan i samråd med chefen för civildepartementet. I
den förordning jag avser alt föreslä regeringen att utfärda kommer de närmare
villkoren för statsbidraget atl regleras.

Jag är medveten om att det inle kommer att vara möjligt
för länshuvudmännen att erbjuda samtliga elever kollektivtrafikservice.
Huvudmannen bör därför få avgöra om en elevs resor skall göras med
kollektivtrafik som huvudmannen svarar för, med annan kollektivtrafik eller, om
möjligheter att resa kollektivt saknas, på annat sätt. Elever som åsamkas
kostnader för sina resor till och från skolan, skall ersättas för detta av
huvudmannen. En riktpunkt för ersättningens storlek kan vara kostnaden för resa
av motsvarande längd enligt statens järnvägars månadskortstaxa för andra
klass. Länshuvudmannens beslut skall inte kunna överklagas.

Länshuvudmännens ansvar för elevresorna skall omfatta
samtliga studiehjälpsberättigade elever som studerar vid läroanstalter i länet
och som har en färdväg till skolan som uppgår till minst sex kilometer. I den
mån resor till och från skolan går över länsgräns bör huvudmännen sins emellan
lösa eventuella problem. Den länshuvudman inom vars område skolan är belägen är
ansvarig för att resebehovet tillgodoses.

Prop. 1982/83:129 20

Studiehjälpsberättigade
elever som bor och studerar utomlands är ofta inte folkbokförda och saknar
alltså hemortskommun i Sverige. Det är därför lämpligt att handläggningen av
ärenden som rör dessa elever även fortsättningsvis sköts centralt av CSN.

2.3
Tillfälligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av studiemedel

Bakgrund
och allmän motivering

I årels
budgetproposition har jag anmält att jag övervägde atl senare framlägga förslag
om en tillfälligt förhöjd rabatt till dem som i "förtid återbetalar
studiemedel. Jag är nu beredd atl framlägga förslag i denna fråga.

Reglerna
för återbetalning av studiemedel har alltsedan systemets införande i mitten av
1960-talel haft en utformning som avviker från vad som gäller förändra
kreditsystem. Vissa tekniska förändringar har gjorts under årens lopp, men
huvuddragen har behållits:

-
ålerbetalningsskyldigheten är
villkorlig och beroende av individens ekonomiska situation under vart och ett
av de kalenderår som äterbetal-ningstiden omfattar,

-
kvarvarande
återbetalningsskyldighet upphör i princip om den återbetalningsskyldige
avlider eller när han/hon har fyllt 65 år,

-det
belopp som skall återbetalas är räntefritt, men i gengäld förhöjs beloppet
varje år enligt särskilda regler; dessa regler innebär numera att förhöjningen
sker med ett regleringstal som motsvarar förändringen i konsumentprisindex men
som inte får överstiga ell garantilal som f. n. år 1,042,

-de
årliga återbetalningarna (benämnda avgifter) ökar i takt med regle-ringslalet
och är därför relativt jämnt fördelade över hela återbetalnings-tiden.

Studiemedelssystemet
är utformat på sitt speciella sätt för att det skall samverka med de mål som
gäller utbildnirigspolitiken i stort. Studiemedlen skall dels göra det möjligt
för alla att, oavsett föräldrarnas ekonomiska situation, bedriva studier, dels
erbjuda trygga villkor för återbetalningen. Återbetalningsreglerna medför - utöverde
försäkringsliknande villkoren för när återbetalningsskyldighet föreligger under
ett enskilt år - att bördan relativt selt och i förhållande till ett
konventionellt banklån blir liten i böljan av återbelalningsperioden för att
successivt öka i löpande penningvärde. Denna profil överensstämmer i
normalfallet med individens in-komslutveckling efter studiernas slut.

Även
om man bortser från den viktiga förmån som det innebär att ha en fastställd
rätt till uppskov med och avskrivning av ålerbetalningsskyldigheten, sä är återbelalningsvillkoren
för studiemedel även i övrigt gynnsamma. Detta hänger samman dels med hur
återbetalningarna är periodiserade

Prop. 1982/83:129 21

över tiden, dels med sättet att beräkna det regleringsial
varmed återbeial-ningsbeloppet och de årliga ålerbetalningarria förhöjs.

Återbetalningsliden för studiemedel är lång. I
normalfallet avslutas den då den älerbetalningsskyldige fyller 50 år, men den
kan komma att utsträckas till dess han/hon fyller 65 år. Den kan alltså
omfatta 20-30 år eller ibland i praktiken ännu längre tid.

1 samma mån som återbelalningsreglerna är gynnsamma för de
återbetalningsskyldiga, är de oförmånliga för staten, söm tillhandahåller
krediten. Det är därför av intresse för staten att återbetalningarna kan göras
i snabbare takt än vad reglerna kräver. Redan nu finns i reglerna béstämmeU ser
som innebär atl man får en viss premie om man gör frivilliga återbetalningar i
förtid. Premien innebär i korthet, att det i förtid inbetalda beloppet förhöjs
med en tiondels procent för vart och ell av de år som återstår lill och med det
år dä den älerbetalningsskyldige fyller 65 år. dock högst méd tre och en halv
procent.

DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

Studiestödslagen (1973:349) förses med elt tillägg, vari
regeringen bemyndigas att för viss angiven tidsperiod tillämpa förmånligare
regler vid förtida återbetalning av studiemedel än vad som nu gäller enligt 8
kap! 57 §.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till
detta

Från siatens sida finns ell iniresse - inle minsl i
rådande statsfinansiella läge - av att tillfälligt ytterligare sfimulera en tidigareläggning
av återbetalningarna av studiemedel. Under förutsättning av atl
studiestödslagen ändras på nyss angivet sätt avser jag därför att föreslå
regeringen att utfärda bestämmelser som innebär, att den som under perioden den
I juli - den 31 december 1983 frivilligt och i förtid återbetalar studiemedel
får en förmånligare premie än f.n. Bestämmelserna bör gälla endast den för
vilken studiemedelsavgifi har fastställts och som fr. o. m. är 1984 har minst
fem år kvar av återbetalningstiden. Den förmånligaste premien bör självfallet
utgå vid inbetalningar som avser såväl hela som del av den kvarstående återbetalningsskyldigheten.

Innebörden i bestämmelserna bör vara, atl de berörda
återbetalnings-skyldiga erhåller en högre premie vid frivillig - förlida
återbetalning än vad som följer av bestämmelserna i 8 kap. 57 §,
studiestödslagen. Premien bör vara följande.

För den
som 1984-01-01 har

blir premien vid frivillig ■återbetalning av studiemedel

5 återbetalningsår 6

9 10 II 12
13 14 15 16 17 18 19 20 eller flera återbetalningsär

5%

6%

7%

8%

9%

10%

11 %

12%

13%

14%.

15%

16%

17%.

18%.

19%

20%

Med återbetalningsår förstås i detta sammanhang varje år
som studiemedelsavgift kan beräknas bli debilerad med utgångspunkt dels i den
vid ingången av år 1983 kvarvarande återbetalningsskyldigheten, dels i årsbeloppet
för 1983 enligt 8 kap. 22 § studiestödslagen.

Som framgår av vad jag nyss har anfört innebär mitt
förslag att en ganska betydande premie kommer att utgå i många situationer, och
med inte mindre än 20% för den som har minsl 20 återbetalningsär kvar. Detta
kan förefalla stötande eftersom det endast är de, som kan skaffa fram ett visst
kapital, som kan tillgodogöra sig premien och eftersom premien i kronor räknat
blir störst för dem som kan göra de största frivilliga återbetalningarna.

Jag vill emellertid i detta sammanhang återigen framhålla,
au reglerna för återbetalning av studiemedel är sådana att de normalt medför
stora subventioner för dem som utnyttjar hela den långa återbetalningstid som
reglerna medger. Det är givetvis omöjligt att för de långa perioder det här
gäller göra några säkra bedömningar av hur alla i sammanhanget relevanta
faktorer kommer att utvecklas. Men om penningvärdet förändras på samma sätt
som under de senaste åren och om regleringstalet för beräkningen av den åriiga
återbetalningsskyldigheten fortfar att innebära en uppräkning med 4,2%, så blir
vinsten stor för dem som har läng återstående återbetalningstid. Milt förslag
om tillfälligt höjda premier vid frivillig återbetalning innebär i det
perspektivet endast ett erbjudande om att tillgodogöra sig denna vinst
omedelbart.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för
finansdepartementet.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom
utbildningsdepartementet upprättats ett förslag fill ändringar i 1 kap. 2 §, 3
kap. 3 och 9 §§ samt 8 kap. 57, 69 och 85 §§ studiestödslagen (1973:349).

Prop.
1982/83:129 23

4
Anslagsfrågor

Jag
övergår nu till att ta upp vissa anslagsfrågor för budgetåret 1983/84..

Anslaget Bidrag till hälso-
och sjukvård för studerande togs, i avvaktan på särskild proposition, i 1983
års budgetproposition upp med ett preliminärt beräknat belopp om 5 720000 kr.
Denna summa inkluderade enöver-föring från socialdepartementels huvudtitel
anslaget Bidrag lill sjukförsäkringen om 2500 000 kr.

De förslag jag nu har lagl
fram förutsätter ingen anslagsomläggning förrän budgetåret 1985/86. I avvaktan
härpå föreslår jag att stödet lill de studerandes hälso- och sjukvård för
budgetåret 1983/84 utgår efter samma principer som hittills.

Socialstyrelsen har i sin
anslagsframställning för budgetåret 1983/84 föreslagit en uppräkning av
bidraget till 25 kr. per studerande upp till ell anlalav 10000 och med 17 kr.
per sluderande därutöver. Det statsbidrags-grundande antalet studerande
beräknas uppgå tillca 155000. Jag tillstyrker socialstyrelsens förslag till
bidragsbelopp och har beräknat de ökade kostnaderna fill 220000 kr.

5
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen dels att

1.
anta förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

2.
besluta att till Bidrag titt hälso-
och sjukvård för studerande för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av
3 220000 kr.,

dels
alt godkänna vad jag har föreslagil .

3.
belräffande studerandehälsovårdens
inriktning och organisation,

4.
om resetillägg för
gymnasieelever,

5.
om tillfäUig premie vid förtida
återbetalning av studiemedel.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1982/83:129 24

Bilaga
I

UTDRAG
UR BETÄNKANDET (Ds U 1982:12) HÄLSOVÅRD FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE

Utredningen
inleder med en kort punktvis sammanfattning av sina överväganden och förslag:

•
Vi har vid utforniningen av
våra överväganden och förslag betraktat motionsidrott för studerande som én del
av deras hälsovård.

•
Vi menar att det även i
framtiden finns skäl att anordna hälsovård inklusive motionsidrotl för
studerande I särskilda former.

•
Vi föreslår att verksamheten
byggs Ut till att omfatta alla högskolestuderande på samtliga studieorter.

•
Vi föreslår en hälsovård för de
studerande, som lar sin utgångspunkt i ett offensivt syrisält och som inriktas
på i första hand förebyggande åtgärder.

•
Vi betonar i våra förslag
verksamhetens behov av samverkan med övrigt hälsovärdsarbete. Åven behovet att
bättre samordna olika insatser inom studerandehälsovårdens egen ram tillgodoses
genom våra förslag.

•
Vi föreslåren organisation av
verksamheten som tar hänsyn till skiftande lokala fömtsättningar.

•
Vi föreslår att frågor om basorganisafion,
personalsammansättning m. m. avgörs lokalt.

•
Vi föreslår att de studerande
tillförsäkras ett avgörande inflytande över verksamheten.

•
Vi föreslår - vad gäller
statlig högskoleutbildning - elt statligt huvudmannaskap för de studerandes
hälsovård inklusive motionsidrotl. Vi föreslår därför att en särskild
studiesocial nämnd inrättas på varje ort där det finns en eller flera statliga
högskoleenheter.

•
Vi föreslår att den
studiesociala nämnden får möjlighet att överlåta på annan att ansvara för
driften av verksamheten, vad gäller både hälsovård och motionsidrott.
Huvudmannaskap och driftansvar behöver således inte sammanfalla.

•
Vi föreslår - med få undantag -
inga förändringar vad gäller skolhälsövården för de studerande inom kommunal högskoleutbildning.

•
Vi föreslår att formerna för
statens bidrag till finansiering av den samlade verksamheten inom den statliga
delen av högskolan reformeras.

•
Vi föreslär att UHÅ får det
samlade myndighetsansvaret för all hälsovård inklusive motionsidrott inom
högskolan, dvs. såväl statlig som kommunal högskoleutbildning.

Prop. 1982/83:129 25

1 det följande återges utdrag ur utredningens
sammanfattning: Studerandehälsovårdens framtida organisation

Utvecklingen under de senaste femton åren har medfört
förändrade och nya förutsättningar för studerandehälsovårdens organisation. Då
nuvarande studerandehälsovårdsorganisation tog form var det eftergymnasiala
utbildningssystemet annorlunda organiserat jämfört med i dag. Antalet
deltidsstuderande, antalet studerande pä enbart kvällstid och åldersfördeU
ningen bland de studerande har under sjuttiotalet förändrats på ett märkr bart
sätt. Samtidigt har samhället utanför högskolan på skilda vägar fått större
insyn i och inflytande över planeringen och ledningen av högskolans samlade
verksamhet.

Vi har starkt betonat behovet av olika praktiska
organisatoriska lösningar med hänsyn till de från studieort till studieort
skiftande förulsättningarT na. Parallellt härmed har vi emellertid ocksä
strukit under det angelägna i en viss enhetlighet vad gäller i första hand
verksamhetens inriktning och omfattning. Del gäller alltså att mot den
bakgrunden finna en lösning spm kan främja båda dessa önskemål. Renl
principiellt kan vi tänka oss en lösning med olika huvudmän på olika orter. På
så sätt skulle ansvaret för de studerandes hälsovård delas upp. Vi tror
emellertid inte att en sådan lösning pä sikt främjar utvecklingen av en för de sluderande
- oavsett studieort och val av utbildning — likvärdig studerandehälsovärd. Det
yttersta ansvaret för utvecklingen av studerandehälsovården bör enljgt yår
mening hållas samman och inte delas mellan flera olika huvudrnän,

Vi vill
alltså få till stånd ett samlat och gemensamt yttersta arisvar för
studerandehälsovården parat med en organisation som främjar samverkan med
övrigt hälsovårdsarbete och som dessutom underlättar samordriingen med övriga sludiesociala
insatser. Ell sädanl synsätt får emellertid inte lägga hinder i vägen för
skilda organisatoriska lösningar. Vi vill mot den bakgrunden föreslä att
huvudmannen för den framlida sluderandehäjsp vården ges reella möjligheter atl
själv, utifrån lokala förutsättningar, avgöra vem som skall vara den som
driver verksamheten. Huvudmannaskap och vårdgivaransvar behöver pä sä sätt inte
sammanfalla. Om huvudmauT nen inte själv väljer att driva verksamheten ankommer
det på huvudman= nen att träffa avtal härom med lämplig vårdgivare.

I stället för att föreslå en särorganisation bedriven i
privaträttsliga former vill vi alltså knyta huvudmannaskapet antingen till
högskolan eller till de studerande själva. Enligt vår uppfattning finns skäl
som talar för båda lösningarna. I våra överväganden har vi kommit fram till att
den bästa lösningen är att låta de studerande få ett avgörande inflytande över
verksamheten inom ramen för ett statligt huvudmannaskap. Våra skäl härför är
följande.

Prop. 1982/83:129 26

Pä samma sätt som inom skolhälsövården bör
utbildningshuvudmannen ha ett yttersta ansvar för även detta slag av
studiesociala frågor. Hälsovården för studerande inom kommunal
högskoleutbildning samt för studeran-' de inom den statliga högskolan på vissa
lärarutbildningar och sjöbefälsul-bildningar fungerar redan enligl denna
modell. En framfida intensifierad samverkan med företagshälsovården vid
högskoleenheterna underlättas av att dessa får ett ansvar för säväl
företagshälsovård som studerandehälsovård. Även samordningen med andra
pedagogiska, studie- och yrkesvägledande saml övriga av högskolan redan
handhavda studiesociala frågor underiätlas om högskolan på det sätt vi föreslår
fär ett utökat ansvar.

I valet att lägga det föreslagna statliga huvudmannaskapet
pä regional eller på lokal nivå förordar vi del senare alternativet. Det är i
första hand på enhetsnivån som kunskaperna om de studerandes hälsoförhållanden m.
m. står att finna och bäst kan tas tillvara i det vardagliga arbetet.

Högskolestyrelsens
mångsidiga sammansättning gör det naturligt att den får bära det yttersta
ansvaret också för studerandehälsovården. Synen på studerandehälsovården - som etl
slags företagshälsovård för de studerande - måste emellertid enligt vår mening
komma till uttryck i fråga om den direkta ledningen och planeringen av
verksamheten. I analogi med vad som gäller inom företagshälsovården bör de
studerande ges ett avgörande inflytande över verksamheten. Med hänsyn till den
utveckling vi förespråkar för studerandehälsovården mäste samtidigt också
andra intressenter ges ett inflytande.

Vi föreslår att en särskild studiesocial nämnd inrättas på
varje ort där det finns en eller flera statliga högskoleenheter. Nämndens
uppgift blir att vara ledningsorgan för studerandehälsovård och motionsidrott
för de sluderande inom nämndens verksamhetsområde. Vi är medvetna om att
förslaget ytligt sett skulle kunna kritiseras för att vi därmed skulle skapa ytteriigare
ett organ inom högskolan. Inrättandet av de nya studiesociala nämnderna behöver
emellertid i sig inte innebära att något ytterligare organ skapas, eftersom
möjlighet härigenom ges alt samtidigt avskaffa de i dag förekommande privaträttsligt
reglerade kårortsnämnderna.

Vi föreslår att de studerande ges majoritet i denna
särskilda statliga nämnd. I nämnden bör vidare finnas företrädare för
verksamheten inom högskolan, landstingskommun, primärkommun, stiftelsen Slalshälsan,
sludiemedelsnämnden, hälsovården för studerande inom kommunal högskoleutbildning.
Riksidrottsförbundet och för de anställda hos nämnden. Nämndens sammanfattning
bör avgöras lokalt och anpassas lill de rådande förhållandena på respektive
studieort. Vi föreslår att i 16 kap. högskoleförordningen tas in bestämmelser
om studiesociala nämnder.

Våra förslag bygger på den grundläggande tanken alt varje
studiesocial nämnds verksamhetsområde i princip skall omfatta en högskoleenhet.
1 Slockholm och i Göteborg finns emellertid mer än en högskoleenhet.

Prop.
1982/83:129 27

Samtidigt
bör emellertid enligt vår uppfattning den studiesociala verksamheten hällas
ihop på respektive ort. Det blir därför nödvändigt att där knyta nämnden till
en äv högskoleenheterna.

1
främst Uppsala och Umeå finns - utöver studerande vid respektive universitet —
även studerande vid Sveriges lantbruksuniversitet. Detta universitet hör till
jordbruksdepartementets verksamhetsområde. De studerande därjämte de
studerande vid lanlbmksuniversitelets institutioner i Ainarp omfattas i dag av
bestämmelserna om studerandehälsovård. Vi ulgår ifrån att studerande vid
lantbruksuniversitetet även i framtiden skall omfattas av såväl
studerandehälsovård som motionsidrotl. Del bör enligt vår mening därför ankomma
på universiteten i Uppsala och Umeå att när de utser ledamöterna i respektive
studiesociala nämnd ta tillräcklig hänsyn till de studerandes vid
lantbruksuniversitetet intressen.

För atl ytterligare stärka
de studerandes inflytande över hälsovårdsarbetet vid högskolan samt för att
främja samverkan mellan studerandehälsovård och företagshälsovård föreslår vi
också att man nu förverkligar UHÅ:s förslag att regeringen vidtar erforderliga
åtgärder för en förändring av arbetsmiljölagen sä att de sluderande bl. a. ges
fullvärdig representation i berörda skyddskommittéer.

Vi har föreslagit att
studerandehälsovården befrias från merparten av sina i dag förekommande direkt
sjukvårdande uppgifter, och att högskolan blir huvudman för verksamheten. Detta
talar enligl vår mening sammanlaget för att det centrala myndighetsansvaret
för den i särskilda former anordnade hälsovården för de sluderande inom den
statliga högskoleutbildningen överförs från socialstyrelsen till UHÅ. Den
direkta tillsynen över personalen inom hälso- och sjukvärdande verksamhel
enligt tillsynslagen (1980:11) ligger av naturliga skäl kvar hos
socialstyrelsen.

Sammanlagt ungefär 15 000
studerande inom den kommunala högskoleutbildningen får i dag sin hälsovård
tillgodosedd genom skolhälsovårdens försorg. Vi ser inga skäl att föreslå någon
ändring beträffande organisationen av hälsovården för de studerande inom denna
del av högskolan. Däremot menar vi att möjligheter till samverkan mellan denna
hälsovård och den för de studerande inom statlig högskoleutbildning bör tas
tillvara bättre än f. n. En sådan samverkan kan i hög grad gälla frågor i
anslutning till epidemiologiska och socialmedicinska studier inom respektive stude-randepopulation.
Utbildningshuvudmännen bör vidare pä olika sätt försöka medverka till atl de
studerande ökar sitt inflytande över denna del av skolhälsovårdens utformning.

Skolöverstyrelsen är i dag
tillsynsmyndighet för hälsovården bland de studerande inom den kommunala
högskoleutbildningen. Regeringen har i proposition 1981/82:89 om kommunal
högskoleutbildning m.m. föreslagit att det centrala myndighetsansvaret för all
högskoleutbildning skall - med undantag för vissa speciella frågor under en
övergångsperiod - åvila UHÅ oavsett huvudmannaskap. Riksdagen har besluiai i
överensstämmelse med

Prop.
1982/83:129 28

regeringens
förslag. Vi menar att UHÅ bör ha det centrala myndighetsansvaret också för
hälsovården för de studerande inom kommunal högskoleutbildning.

Motionsidrott
för studerande i framtiden

Vi
föreslår ett särskill statligt stöd Jill motionsidrotten för de studerande.
Detta skall emellertid inte uppfattas som om vi avvisar tanken på att stora delar
av de studerandes motionsbehpy skulle kunna tillgodoses inom ramen för den
verksamhet som olika organisationer och föreningar bedriver på studieorterna.
Det är på allmänna grunder givelvis viktigt att motionsidrotten för de
studerande inle isoleras från motsvarande verksamhel bland befolkningen i
övrigt. En slor koncentration av studerande till etl begränsat antal orter kar)
emellertid skapa problem när man skall förverkliga en sådan grundsyn.
Särskilda insatser för de studerande är därför motiverade. Vidare lever många
studerande i en sä speciell situation att det motiverar särskilda lösningar.
Detta är - sedan riksdagens beslut är 1967 - den principiella grund som
nuvarande ordning vilar på. Vi har alltså inle funnit anledning att inta någon
annan ståndpunkt, Vi vill emellertid betona, att det är viktigt itl särskilda
insatser för de studerande inom motionsområdet utformas så att de utgör ett kprnplement
Ull övrig molionsverksamhet pä studieorten,

Behovet av ett
övergripande pch gemensamt synsätt i fråga om hälso-och sjukvård satTjt rnotionsidrotl
för de studerande bör enligt vär uppfattning ocksä ta sjg uttryck i en samlad
organisation pä varje ort. I princip är det fråga om att i praktiken nu
förverkliga riksdagens beslut från år 1967 vad gäller verksamhetens
organisation. Den av oss föreslagna studiesociala nämnden bör därför svara för
såväl de studerandes hälsovård som deras motionsidrolt. Idrottsföreningarna bör
emellertid som hittills kunna spela en stor roll när motionsidrotten utformas.
På motsvarande sätt som vi föreslagit att nämnden kan överlåta driftansvaret
för hälsovården på annan vårdgivare, meriar yi därför alt den skall kunna
teckna avtal med lämplig idrottsförening, i Rraktij<en frärnst
studerandeidrottsförening, om alt genomföra motionsverksaniheten. Vi utesluter
härmed inte möjligheten av alt nämnden sjiUv väljer att också svara för driften
av verksanihelen.

Del
statliga stödet till motionsidrplten för studerande kommer i dag inte alla
studieorter tiU del. Enligt vår mening bör en första åtgärd bli - liksom vad
gäller motsvarande slöd till studerand,ehälsovärden - atl statens ekonomiska
bidrag till yerksaniheten byggs ut till att omfatta samtliga studieorter med stallig
högskoleutbildning,

Vi
menar atl statens bidrag lill de verksamhetsgrenar som värt ulred-ningsomräde
omfattar - hälso- och sjukvård saml motionsidrott - nu mäste ses i ell
sammanhang. Vi vill erinra om all bidraget lill motionsverksamheten tidigare
inom regeringskansliet låg inom ulbildningsdepartemen-

Prop.
1982/83:129 29

tets område. En gemensam planerings- och
ledningsorganisation för de olika verksamhetsgrenarna lägger enligt vår mening grUrtden
för en sådan samlad syn också i fräga om formerna för alt finansiera verksamheten.
Det kari inte vara rimligt att i framtiden de sludiesociala nämndema försörjs
via åtminstone fem statliga anslag för vilka tre olika statsdepartement svarar.
Vi föreslår att siatens bidrag för säväl molionsidrotien som studerandehälsovården
i övrigt ställs till förfogande för var och en av de studiesociala nämnderna
via ett gemensamt anslag. Vår avsikt härmed är inte att åstadkomma någon
omfördelning av medel mellan motionsidrott och hälsovård utan endasi att skapa anslagstekniska
förutsättningar för en mer ändamålsenlig hantering av de statliga medlen. För
att markera den här aktuella motionsidrottens samhörighet med idrotten i
allmänhet menar vi att UHÅ skall avge anslagsframställning, i berörda delar
dock efter hörande av Riksidrottsförbundet. Det blir med vårt förslag en
uppgift för var och en av de studiesociala nämnderna att fördela resurser till
motionsidrotten. Med hänsyn till motionsidrottens stora betydelse för den
samlade verksamheten måste nämnderna få en sammansättning som motsvarar ocksä
motions-idrottens krav på inflytande över verksamheten. Detta är också viktigt
för atl verksamheten inte isoleras från motionsidrotten bland befolkningen i
övrigt. Vi föreslår därför att det i varje nämnd - vid sidan av de studerande
själva - bör finnas ylleriigare en företrädare för idrotten. Riksidrottsförbundets
distriktsorganisation utgör enligl vår uppfattning den mest lämpliga
organisationen för att nominera idrottens företrädare i nämnden. Vad gäller hälso-
och sjukvård för sluderande inom kommunal högskoleutbildning har vi inte
föreslagit någon ändring av huvudmannaskapet. Utbildningshuvudmannen blir även
i fortsättningen huvudman för denna verksamhet. I flera av de utbildningar som
i dag utgör den kommunala högskoleutbildningen fanns tidigare - innan de blev
högskoleutbildningar - inslag av motionsverksamhet. Det finns enligt vår mening
inga skäl till att de studerande inom den kommunala högskoleutbildningen i
framtiden skall ha sämre möjligheter till motionsidrott än sina kamrater i
statliga utbildningar. Detta är i första hand en fråga för de nuvarande och
framtida huvudmännen, landstingen och de berörda primärkommunerna. Liksom för
de studerande inom statlig högskoleutbildning bör strävan här vara att i ökad
utsträckning försöka lägga ett samlat synsätt på molionsidrotien och
hälsovården. Enligt vår mening bör man lokall försöka finna lösningar som gör
det möjligt för berörda delar av skolhälsövården att tillsammans med de
studerandes egna organisationer utveckla motionsidrotten. På de orter där
kommunal och statlig högskoleutbildning förekommer sida vid sida bör
möjligheterna till samverkan undersökas. Även möjligheterna att tillgodose de
studerandes behov av motion inom ramen för den verksamhet som olika
organisationer och föreningar bedriver på studieorten i övrigt bör självfallet
tas tillvara.

Prop.
1982/83:129 30

Finansiering

I det följande återges oavkortat utredningens finansieringsavsniil:

Formerna för att finansiera den samlade verksamheten måste
enligt vår uppfattning pä ett mer aktivt sätt än f. n. bidra till alt utveckla säväl
hälsovården som molionsidrotien i överensstämmelse med målen för respektive
verksamhet. Så är i dag inte fallet med ersättningen från försäkringskassan.
Ersättningen slär nämligen i direkt proportion till omfattningen av de
sjukvårdande insatserna. Här måste målet vara att göra statens anslag till
verksamheten åtminstone neutralt vad gäller val av olika åtgärder när medlen
används.

För vårt arbete gäller - liksom för övriga kommittéer och
särskilda utredare - att förslagen skall kunna genomföras inom ramen för
oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. SFS har i skrivelse
till regeringen anhållit om atl regeringen beslutar undanta vår utredning från
dessa direktiv. Regeringen har genom beslut i juni 1981 emellerfid lämnat
skrivelsen utan åtgärd.

Vi är således förhindrade att lägga fram förslag som släller
krav på ökade resurser inom det område som förslagen avser. Vi avslår därför
frän att föreslå åtgärder som medför krav på ökade resurser inom motsvarigheten
till dagens hälsovård och motionsidrotl för studerande. Till regeringens beslut
om tillkallande av särskild utredare fogades en inom utbildningsdepartementet
upprättad promemoria. I promemorian förutsätts alt våra förslag skall komma all
gälla samtliga studerande. Ungefär 16 000 studerande inom stallig
högskoleutbildning omfattas inte av reglerna om särskild studerandehälsovård.
Vi har i det föregående föreslagil, atl den framtida verksamheten skall omfatta
även dessa studerande. För den i promemorian förutsatta och av oss föreslagna
utökningen har vi beräknat att statens kostnader ökar med sammanlagt 400 000
kronor (1980/81 års kostnadsläge). Statens kostnader ökar vidare i någon mån p.
g. a. inrättandet av de studiesociala nämnderna. Delta beror pä kostnader för
sammanträdesarvoden åt ledamöterna i nämnderna.

Med utgångspunkt i situationen budgetåret 1980/81 låter vi
vår diskussion om finansiering av verksamheten - såvill avser statliga medel
-omfatta följande anslag och belopp.

FEMTE HUVUDTITELN

B 8. Bidrag till sjukförsäkringen 2 145000'

' 15 %. av dessa medel utgörs av direkta statliga
kostnader. 85% av kostnaderna bestrids genom arbetsgivaravgifter.

NIONDE
HUVUDTITELN

F 8. Bidrag till hälso-och sjukvård för studerande

Övriga anslag (utbildning för lek- . niska yrken, Utbildnig
för undervisningsyrken och avsättningar till gemensamma ändamål)

! 799 000

520000

TIONDE
HUVUDTITELN

I 1. Stöd till idrotten

3078000 8522 000

Den samlade verksamhet som vårt utredningsuppdrag omfattar
disponerade budgetåret 1980/81 således drygt åtta och en halv miljoner kronor
av statliga medel. Till delta skall läggas de resurser som de sluderande själva
skjuter till samt vissa bidrag från kommuner och landsting m. m. (se avsnitt
4).

De statliga medlen fördelade sig på anslag och studieorter
1980/81 enligt tabell 11:1.

Tabell 11:1 Statliga bidrag till verksamheten budgetåret
1980/81

Studieort

Anslag

Bidrag till hälso-

Stöd till

Bidrag till

Övriga
anslag

Totalt

och sjukvård för

idrotten

sjukförsäk-

under nionde

studerande

ringen

huvudtiteln

Stockholm

828000

845 000

.54 000

2 027 000

Uppsala

427 000

527 000

666000

1620000

Lund

397000

222 000

577 000

154 000

I35()000

Göteborg

442 000

574 000

362 000

1378000

Umeå

180000

232 000

132 000

.44 000

Linköping

163 000

164 000

29000

356000

Örebro

95000

138 000

18000

251 000

Karlstad

58000

128000

7 000

193 000

Växjö

60000

124 000

184 000

Luleä

64 000

59000

123000

Gävle/Sandviken

144 000

144 000

Jönköping

10000

54 000

64 000

Kalmar

10000

54000

64 000

Borås

36000

10000

46000

Sundsvall/Härnösand

10000

40000

50000

Östersund

29000

15 000

44000

Falun/Borlänge

10000

51000

61000

Kristianstad

20000

20000

Halmstad

3 000

3000

2779000

3078000

2145000

520000

8522000

Prop. 1982/83:129 32

Vi
har tidigare i avsriitt 10 föreslagit, att samtliga dessa statliga medel nu bör
behandlas i elt sammanhang. Vår avsikt härmed är inte att åstadkomma nägon
omfördelning av medel mellan hälsovård och motionsidrott, utan att lägga den
anslagstekniska grunden för en mer ändamålsenlig hantering av de statliga
medlen. I och med atl del yttersta ansvaret för såväl hälsovården som
motionsidrotten enligt vårt förslag kommer att läggas på de lokala
studiesociala nämnderna skapas förutsättningar för en anslagsomläggning enligt
följande.

Elt nytt anslag skapas
genom att anslaget F 8. Bidrag fill hälso- och sjukvård för studerande läggs
samman med de delar av de ovan berörda övriga anslagen som gäller den nu
aktuella verksamheten. Dessa anslag minskar i motsvarande måfl. Samlidigt upphör
möjlighetema för de av studentkårsorganisationerna drivna läkarmottagningarna
att - inom ramen för de föreslagna studiesociala nämndernas verksamhet -
erhålla ersättning från försäkringskassan enligt bestämmelserna om annan läkarvård
i läkarvårdstaxan (1974:699). Det nya anslaget bör förslagsvis benäm--nas
Hälsovård (inkl. motionsidrott) för högskolestuderande och utformas som ett
reservationsanslag.

En
viktig fråga i sammanhanget är hur det nya anslagel fördelas mellan de olika
studieorterna. En avgörande roll för denna fördelning spelar naturligtvis antajet
studerande på respektive studieort. Fördelningen av anslaget kan emellertid
inte utan vidare sältas i direkt förhållande till antalet studerande. Åven
andra faktorer måste enligt vår uppfattning tillåtas alt påverka fördelningen.
En viktig faktor är vilken organisation som respektive studiesocial nämnd
beslutar om. Andra faktorer att räkna med är antalet högskoleenheter på
respektive ort, utbudet av skilda studievägar, antalet deltidsstuderande
jämfört med antalet heltidsstuderande, geografiska avstånd, de studerandes
ålderssammansättning, berörd primärkommuns och hälso- och
sjukvårdshuvudmannens förmåga och vilja att ge de studerande service samt möjUgheter
till samverkan med företagshälsovården och/ellér med skolhälsövården. Också
andra faktorer kan spela in. Det är mot den bakgrunden ingen lätt uppgift att
mer exakt ange kriterier för hur anslaget bör fördelas mellan de olika orterna.
En given utgångspunkt för denna fördelning är emellertid antalet studerande pä
respektive studieort. Utifrån antalet studerande fär sedan vissa modifieringar
göras.

I
våra överväganden har vi i enlighet med detta tagit hänsyn till bl.a. utformningen
av redan befintlig verksamhet, de studerandes samlade erfarenheter av
verksamheten samt slutligen olika studieorters skiftande fömtsällningar i
fråga om studerandesammansätlning m. m. Frågan om fördelningen av anslaget på
olika orter har noga diskuterats med de experter i utredningen som företräder
de studerande och de nuvarande kårortsnämnderna. Med hänvisning härtill och till
våra tidigare redovisade överväganden och förslag beträffande verksamhetens
mål vill vi*föreslå att nedan i tabell 11:2 angivna belopp läggs till grund för
fördelningen av anslaget. De

av oss föreslagna beloppen innebär inte några ökade
kostnader för staten inom nuvarande område. Beloppen innefattar ernellertid utökade
resurser motsvarande 400 000 kronor för en utbyggnad av verksamheten till
samtliga studerande i enlighet med vårt uppdrag. Beloppen är uttryckta i
1980/81 års kostnadsläge.

Tabell
11:2 Förslag till statsbidrag fördelat på studieorter (1980/81 års kostnadsläge)

Studieorter

Bidrag

Kostnad

Stockholm

Uppsala 1

Lund
I

Göteborg

Umeå

Linköping

Örebro

Karlstad

Växjö

Luleä

Eskilstuna/Västerås

Gävle/Sandviken

Jönköping

Kalmar

Borås

Sundsvall/Härnösand

Östersund

Falun/Borlänge
\

Kristianstad
I

Halmstad |

Skövde '

1900000

1900000

1425 000

2850000

1400000

1400000

550000

550000

450000 .

450000

300000

300000

200000

600000

lOOOOO

100000

85000-

510000

65000

260000

Totalt 8920000

Beloppens storlek och fördelning mellan de oUka orterna
bör naturligtvis prövas i det årliga budgetarbetet. Vi utgår från att sedvanlig
pris- och löneomräkning görs av anslaget. Den av oss nu föreslagna
anslagsfördelningen anser vi bör ligga till grund för de årliga omräktiingarna
och budgetprövningarna. Vi vill i det sammanhanget erinra om att det av oss
föreslagna nya anslaget för Hälsovård (inkl. motionsidrott) för
högskolestuderande kommer alt utgöras av anslag och delar av anslag som
hittills haft delvis olika utveckling. Således har t.ex. anslaget Bidrag till
sjukförsäkringen haft en för verksamheten betydligt mer gynnsam utveckjing äri
anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande. Åven anslaget Stöd
till idrotten har vad gäller bidrag till molionsidrotien för studerande ökat
mer än motsvarande anslag för hälso- och sjukvård. Det är mot den bakgrunden
rimligt atl för det nya anslaget räkna med en bättre anslagsutveckling än vad
som hittills gällt för anslaget Bidrag lill hälso- och sjukvård för studerande.

Anslagets fördelning pä skilda studieorter enligt värt
förslag jämföres i tabell 11:3 med motsvarande statsbidrag budgetåret 1980/81.

Tabell 11:3 Föreslaget statsbidrag i jämförelse med
förhållandena 1980/81

Studieort

Bidrag enligt

Bidrag enligt

Differens

nu gällande

föreslaget

system

system (i

1980/81

1980/81 ärs kostnadsläge)

Stockholm

2027000

1900000

-127 000

Uppsala

1620000

1425 000

-195 000

Lund

1350000

1425000

-H 75 000

Göteborg

1378000

1400000

-h 22000

Umeå

544000

550000

-1- 6000

Linköping

356000

450000

+ 94 000

Örebro

251000

300000

-1- 49000

Karistad

193000

200000

-t- 7000

Växjö

184000

200000

4- 16000

Luleå

123000

200000

-1- 77000

Eskilstuna/Västerås

100 000

-t-100 000

Gävle/Sandviken

144 000

85000

.- 59000

Jönköping

64000

85000

-1- 21000

Kalmar

64 000

85 000

■i- 21000

Borås

46000

85000

-■ 39000

Sundsvall/Härnösand

50000

85000

-■ 35000

Östersund

44000

85 000

-1- 41000

Falun/Borlänge

61000

65 000

-1- 4000

Kristianstad

20000

65000

-t- 45 000

Halmstad

3 000

65 000

+ 62000

Skövde

65000

-f- 65 000

8 522000

8920000

-1-398000

Vi
vill betona att den anslagsmodell vi nu föreslär ger de för verksamheten
ansvariga ökade möjligheter att mer flexibelt använda olika slag av resurser
jämfört med vad som gäller i dag. På sikt menar vi alt den ocksä bidrar till
alt skapa ökade förutsättningar för en samlad syn på de båda verksamhetsområdena.
Den fördelning av anslaget som vi föreslär skapar vidare en — enligt vår mening
— rimligare fördelning av statens kostnadsåtaganden mellan de olika
studieorterna än vad som i dag är fallet; vissa orter slår nu t. o. m. helt
ulan statligt stöd i dessa avseenden.

Vi
har hittills berört endast frägan om statens bidrag lill verksamheten. Det är
enligt vår uppfattning i och för sig fullt möjligt att med endast dessa medel
driva en meningsfull verksamhel, om än på låg nivå. En verksamhet gmndad på
enbart statliga medel skulle emellertid drastiskt sånka nuvarande
ambitionsnivå. De studerandes egna bidrag till verksamheten är av avgörande belydelse
för att dagens ambitionsnivå skall kunna vidmakthållas. Våra överväganden och
förslag i fråga om verksamhetens inriktning och organisation har därför hela
liden byggt på bl.a. den förutsättningen, all de studerande själva även
fortsättningsvis tar sin del av ocksä det ekonomiska ansvaret för verksamheten.
Del är enligt vårt sätt att se naturligt att de studerande önskar utveckla
verksamheten såväl till sitt omfång som till sitt innehåll. Del är mot bl.a.
den bakgrunden som vi föreslagil att de studerande skall ges ett avgörande
inflytande över verksamheten genom alt de får majorilet i de föreslagna nya
studiesociala

Prop.
1982/83:129 35

nämnderna, som skall leda och planera verksamheten. Värt förslag
befäster på den punkten de studerandes eget inflytande över verksamheten, och
vi utgår från att detta lägger grunden för etl fortsatt ekonomiski åtagande
från de studerandes sida.

Vi har också utgått från att omfattningen av detta
ekonomiska åtagande i utgångsläget inle förändrar den nu gällande
kostnadsfördelningen mellan staten och de studerande. Våra förslag skall på den
punkten alltså betraktas som kostnadsneutrala. En fortsatt kollektiv
uttaxering är enligt vår uppfattning den bästa möjligheten att tillförsäkra
verksamheten de resurser som behövs för all driva den med oförändrad
ambitionsnivå. Staten kommer om vårt förslag förverkligas atl bidra med ungefär
nio miljoner kronor till en verksamhel som ytterst är ägnad atl förbättra de
studerandes egen situation och över vilken de även fortsättningsvis föresläs få
elt avgörande inflytande. Del är naturligt om vi mot den bakgrunden inle räknar
med några förändringar i fråga om omfattningen av de studerandes egna bidrag lill
verksamheten. Elt genomförande av UHÅ:s förslag om att samtliga studerande vid
statlig högskoleenhet skall omfattas av obligatoriskt medlemskap i
studerandesammanslutning ökar enligt vårt sätt atl se de studerandes
möjligheter att bära sin del av kostnaderna för verksamheten.

Genomförande Utredningen anför följande:

Våra överväganden och förslag skall uppfattas som ett
försök att finna en helhetslösning pä de frågor vi har haft alt utreda. Detta
hindrar emellertid inte att verksamheten enligt våra förslag kan reformeras
etappvis.

Vi räknar med att det finns möjlighel atl genomföra våra
förslag med start budgetåret 1983/84. Vid en övergångsperiod omfattande tre år
kan förslagen i sin helhet vara genomförda senast budgetåret 1986/87.

De studiesociala nämnderna bör enligt vär uppfattning
inrättas samtliga fr.o.m. budgetåret 1983/84. Vid den tidpunkten bör också UHÄ
ha det centrala ansvaret för den samlade verksamheten. Nämnderna bör under
detta första budgetår bestämma sig för i vilka former verksamheten skall drivas
samt i förekommande fall avtala om verksamhetens närmare utformning och drift.
Den av oss föreslagna anslagsomläggningen kan - om så bedöms nödvändigt -
genomföras etappvis men bör vara avslutad och fullt genomförd senast inför
budgetåret 1986/87. En sådan lösning bidrar till att skapa en rimlig
övergångsperiod samtidigt som målen för reformen inte skjuts allt för långt pä
framliden.

Prop.
1982/83:129 36

Bilaga
2

SAMMANSTÄLLNING
AV REMISSYTTRANDENA ÖVER BETÄNKANDET (DsU 1982:12) HÄLSOVÅRD FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE

Remissinstanserna

Efter
remiss har yltranden över belänkandet avgelts av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket
(RFV), universitetsr och högskoleämbetet (UHÄ), Landstingsförbundet och
Stiftelsen Statshälsan.

1
det följande återges remissinstansernas uppfattningar och synpunkter i sammandrag.

Studerandehälsovårdens
ändrade inriktning

Utredningen
föreslär alt tyngdpunkten inom studerandehälsovärden skall ligga pä förebyggande,
sociala och kurativa insatser.

Samtliga
remissinstanser delar utredningens uppfattning om verksamhetens inriktning.

Socialstyrelsen
tillägger att som ett komplement till de förslag som lagts på förbättrad
förebyggande, psykisk och social stödverksamhet bland de studerande borde,
enligt socialstyrelsens mening, förslaget tillfogas klara markeringar av
möjligheterna tiU samverkan med den sektoriserade psykiatrins resurser.

Ändrad
organisation

Utredningen
föreslår att staten blir hiivudman för verksamheten genom högskolestyrelserna.
En särskild studiesocial nämnd inrättas med representanter för olika
intressenter. De sluderande får majoritet i nämnden. Driften kan överlåtas på
annan,

Samtliga
remissinstanser tillstyrker det statliga huvudmannaskapet och den sludiesociala
nämnden.

Socialstyrelsen
tillstyrker också att UHÅ får det samlade myndighetsansvaret för all hälsovård
inkl, motionsjdrott inom såväl statlig som kommunal högskoleutbildning.

UHÄ
menar atl en anpassning bör ske tiU lokala förutsättningar. Därför bör man
kunna skilja på huviidniaririaskap och ansvaret för själva driften. Beträffande
den studiesociala näninden bör berörd högskolestyrelse besluta om nämndens
närmare sammansättning Pch utse ledamöter. De studerande bör i enlighet med
förslaget erbjudas rnajpritet i nämnden.

Pä
orter där det finns flera statliga högskoleenheter bör den sludiesociala nämnden
kunna knytas till den högskoleenhet som. har del slörsla antalet studerande.

Prop. 1982/83:129 37

Landstingsförbundet framhåller att de nya huvudmännen
redan från början bör ha samplanering med landstingen som en utgångspunkt för
sitt arbete. De nya huvudmännen bör genom avtal kunna överiåta pä landstingen
att ansvara för driften av verksamheten. Förbundet ställer sig tveksamt lill förslagel
alt företrädare för landstingskommun och för studerande m. fl. skall kunna ingå
i nämnderna. Överenskommelsen om samarbete kan enligt förbundet enklast
åstadkommas genom diskussion och förhandlingar mellan parterna och inte genom
enstaka representanter i olika organ.

Frågan om molionsidrotten och de studerandes inflytande
bör bli föremål för fortsatta överväganden hos huvudmännen för den kommunala
högskolan.

Slalshälsan anser inte alt Slatshälsans anknytning till
studerandehälsovården är så stark att det motiverar att statshälsan är
företrädd i nämnden. I övrigt har Slalshälsan inga synpunkter pä utredningens
förslag.

Finansiering

Utredningen har föreslagit att ett nytt samlat anslag
skapas inom nionde huvudtiteln. Fördelningen av medel bör göras med
utgångspunkt i antalet studerande på orten. De studerande bör även i
fortsättningen själva bidra fill driften.

RFV framhåller att genom beslut av regeringen för ett år i
sänder ersätts den meddelade läkarvården enligt bestämmelserna om privat
läkarvård i läkarvärdstaxan. Vidare ersätts rådgivning i födelsekontrollerande
syfte enligt reglerna om offentlig läkarvård i taxan. Den sammanlagda ersättningen
uppgick budgetåret 1980/81 lill 2 145 000 kr.

RFV ulgår ifrån att någon ersättning från sjukförsäkringen
lill de studiesociala nämndernas verksamhet i framtiden inte skall utgå.
Statens kostnader för de studerandes hälsovård inkl. sjukvård kommer enligt RFV
i realiteten dock alt bli högre om utredningens förslag genomförs och de Sluderande
i högre utsträckning än i dag kommer att utnyttja den offentliga sjukvården.

Socialstyrelsen förutsälter att verksamheten i stort sett
ryms inom nuvarande personalresurser. En viss utökning av psykolog- och
sjukgymnast-verksamheten torde behövas, vilket ligger i förslagen.

UHÄ anser att statens bidrag i enlighet med utredningens
förslag bör ges i form av ett samlat anslag för varje högskoleenhet. De
studerande bör själva bidra ekonomiskt till verksamheten och UHÅ anser att till
utbetalningen av anslagen bör knytas ett villkor som anger etl minsta belopp,
som de studerande själva skall bidra med.

Prop. 1982/83:129 38

Motionsidrotten

Utredningen
föreslår att molionsidrotten skall ingå i den studiesociala nämndens
verksamhet, men atl den mycket väl kan drivas i idrottsföreningarnas regi.

Socialstyrelsen menar att
studerandeidrotten i första hand bör inriktas på att erbjuda organiserad och
varierad men regelbunden fysisk aktivitet, och inte som nu organiseras i olika
idrottsföreningar med en verksamhet som redan erbjuds av andra föreningar pä
studieorten.

UHÄ ansluter sig i princip
till utredningens överväganden men anser trots detta att de studerandes
motionsidrott inte med nödvändighet måste organiseras under den sludiesociala
nämnden.

Prop. 1982/83:129 39

Innehåll

Innehåll Sida

Proposifionens
huvudsakliga innehåll........................ ... 1

Förslag
till Lag om ändring i studieslödslagen (1973:349) 3

Utdrag
ur regeringsprotokoll den 17 mars 1983 ....... 6

1
Inledning ....................................................... ... 6

2
Föredragandens överväganden ......................... ... 7

2.1
Studerandehälsovärden ............................... 7

2.1.1
Bakgrund och allmän motivering................ 7

2.1.2
Inriktning ............................................. 9

2.1.3
Studerandehälsovårdens
organisation........ 10

2.1.4
Finansiering ......................................... 14

2.1.5
Genomförande....................................... 16

.2.2
Gymnasieelevernas resor ............................ 17

2.3
Tillfälligt förhöjd premie vid förfida återbetalning av studieme

del .......................................................... 20

3
Upprättat lagförslag.......................................... 22

4
Anslagsfrågor ................................................. 23

5
Hemställan ................................................... 23

6
Beslut............................................................ 23

Bilaga
1 Utdrag ur betänkandet (Ds U 1982: 12)

Hälsovård
för högskolestuderande .......... 24

Bilaga
2 Sammanslällning av remissyttrandena över betänkandet

(Ds
U 1982: 12) Hälsovård för högskolesluderande 36

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983