Prop. 1982/83:136

Prop.
1982/83:136

Regeringens proposition

1982/83:136

om
ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar;

beslutad
den 17 mars 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att anla de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

Pä
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås atl grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
höjs från 10.5 miljarder kr. till 12.5 miljarder kr. Vidare föreslås vissa
ändringar belräffande stadshypotekskassans styrelse. För sladshypoteksförening
öppnas möjlighet att i vissa fall lämna lån mot säkerhet av kommunal borgen.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 136

Prop.
1982/83:136 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar,' dets alt 2, 3, 6, 13, 19, 20 och 28 §§ skall
ha nedan angivna lydelse, dels atl i lagen skall införas en ny paragraf, 30a§,
av nedan angivna Ivdelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Kassan
förvaltas av en styrelse med säte i Slockholm. Styrelsen består av nio
ledamöter.

Kassan
förvaltas av en styrelse med säte i Slockholm. Styrelsen består av tio
ledamöter.

Regeringen
utser två ledamöter och två suppleanter för dem för tre är. Fullmäktige i riksgäldskonloret
utser en ledamot och suppleant för honom likaledes för tre är.

Övriga sex ledamöter saml sex personliga suppleanter för
dem väljes på ordinarie ombudsstämma. Av dessa väljes två ledamöter och deras
suppleanter varje år för en lid av tre år. Val av ledamot eller suppleant
sker för fiden till och med den ordinarie ombudsslämma som hålles under
tredje året efter det år då valet förrättades.

Sex ledamöter saml sex personliga suppleanter för dem
väljs pä ordinarie ombudsslämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras
suppleanter varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker
för tiden till och med den ordinarie ombudsstämma som hålls under tredje året
efter det år då valet förrättades.

Verkställande direktören är leda

mot i styrelsen. Hans ställföreträ

dare är suppleant.

Avgår vald ledamot eller supple- Avgår
vald ledamot eller supple-

ant före
utgången av den lid för vil- ant före utgången av den tid för vilken han är
vald, väljes ny ledamot ken han är vald, väljs ny ledamot eller suppleant för
återstående tid eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie
ombudsstämma. vid nästa ordinarie ombudsstämma.

Regeringen förordnar en av de av regeringen utsedda
ledamöterna att vara styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde
ledamoten är styrelsens vice ordförande.

Regeringen bestämmer arvoden lill de av regeringen och av riksgäldsfullmäklige
utsedda ledamöterna.

Verkställande
direktör utses och entledigas av styrelsen.

Verkställande
direktör och ställföreträdare för denne (vice verkstältande direktör) utses
och entledigas av styrelsen.

' Lagen omtryckt 1974: 261. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1975:653. - Senaste lydelse 1975:653.

Prop. 1982/83:136 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Ombud för föreningarna skall årligen före utgången av juni
månad sammanträda lil! ordinarie ombudsstämma i Stockholm på lid, som kassans
styrelse bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och suppleanter
i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för dessa, avgör fråga om
fastställande av balansräkningen och beslutar i fräga om ansvarsfrihet för
styrelsen.

Extra ombudsstämma skall utlysas av styrelsen, när den
finner det lämpligt eller revisorerna begär del.

Varje förening får lill ombudsslämma utse fem ombud jämte
fem suppleanter:

Till ombud får ej utses ledamot Till ombud fär ej utses ledamot

eller suppleant i kassans styrelse el- eller suppleant i kassans styrelse el-

ler verkställande direktör eller an- ler tjänsteman hos kassan.

nan tjänsteman hos kassan.

Ingen fär pä ombudsstämma deltaga i behandUng av fräga
rörande avtal mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling
av fräga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har etl
väsentligt iniresse som kan strida mot kassans. Detta äger motsvarande
tillämpning på gåva från kassan och på rättegäng eller annan talan mol honom
eller tredje man.

Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos förening
eller av kassan utsedd styrelseledamot hos förening får ej säsom ombud vid ombudsstämma
deltaga i beslut om ansvarsfrihet.

13 § .

Som grundfond för kassan släller Som grundfond för kassan ställer

staten fill förfogande en av riks- staten
till förfogande en av riks

gäldsfullmäklige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige
utfärdad garanti

förbindelse på tio och en halv mil- förbindelse
pä tolv och en halv mil

jarder kr. jarder kr.

19 §3

Sladshypoteksförening har till Sladshypoteksförening har till

ändamål atl lämna lån mot säkerhet ändamål att inom sitt verksamhets-

i form av panträtt i fastighet eller område utöva låneverksamhel av

tomträtt (inteckningssäkerhet) och seende fast egendom eller med

tån åt samfällighetsförening, kom- tomträtt upplåten fastighet som be-

mun, landstingskommun och sådan byggs för atl användas huvudsakti-

församling etter samfällighet. som gen till bosläder eller affärslokaler,

avses i tagen (1961:436) omför- Långivningen får avse åven annan

samlingsstyrdse samt att driva an- bebyggelse, om den finansieras

nan verksamhet söm står i sam- med slöd av statligt bostadslån d-

band därmed. ler statUgt lån för anordnande av

allmän samlingslokal. Förening får åven driva annan
verksamhet som har samband med långivningen.

' Senaste lydelse 1982: 133.

Prop.
1982/83:136

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ansökan
om tillstånd att bilda förening göres hos regeringen. Regeringen bestämmer
förenings verksamhetsområde. Inom delta for förening utöva låneverksamhel
avseende fast egendom etter med lomtrcitt upplåten fastighet som bebyggs för
att användas huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler. Långivningen får
avse även annan bebyggelse, om den finansieras med stöd av statligt bostadslån
eller statligt tån för anordnande av altmän samlingslokal.

Ansökan om
tillstånd all bilda förening görs hos regeringen. Regeringen bestämmer
förenings verksamhetsområde.

Förening fär ej börja sin verksamhet, innan den hos kassan
anmält sig vilja erhålla län till etl minimibelopp som regeringen bestämmer.

28 §-

Förening
fär, om ej annat följer av 31 etter 34 §. lämna lån endast mot betryggande
inteckningssäkerhet.

För alt täcka kostnader under tiden för uppförande av
byggnad på fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet får förening lämna
lån i form av byggnadskreditiv. Byggnadskreditiv får dock lämnas endast om
låntagaren utöver säkerhet, som föreskrives i första stycket, ställer annan
betryggande säkerhet för lånet.

Förening
får. om ej annat följer av denna lag. lämna lån endast mot betryggande säkerhet
i form av panträtt i fastighet etter lomträll (inteckningssäkerhel).

För atl
läcka kostnader under liden för uppförande av byggnad på fast egendom eller
med tomträtt upplåten fastighet får förening lämna lån i form av byggnadskreditiv.
Byggnadskreditiv får dock lämnas endast om låntagaren utöver säkerhet, som
föreskrivs i första stycket, ställer annan betryggande säkerhet för lånet.

30 a i

För bebyggelse som har finansierats med stöd av statligt
bostadslån får förening i särskilda faU lämna lån mot säkerhet i form av kommunal
borgen.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligl uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop.
1982/83:136 5

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-17

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande: slatsrädet Feldl

Proposition om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

1 Inledning

Stadshypoteksinslitutionen består av en central kassa -
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa — och tjugo regionalt verksamma stadshypoteksföreningar.
Genom föreningarna lämnar institutionen lån i huvudsak mot säkerhet i form av
panträtt i bostads- och affärsfastigheler. Sladshypotekskassan har till
uppgift atl skaffa medel till föreningarnas kreditgivning genom upplåning mol
obligationer eller genom annan upplåning. Kassans upplåningsrätt bestäms av
storleken av den grundfond som slaten släller till kassans förfogande.
Upplåningen får inle överstiga tio gånger grundfondens storlek. Grundfonden
uppgår f. n. lill 10,5 miljarder kr. och beslår av en garantiförbindelse som
fullmäktige i riksgäldskontoret har utfärdat. Den senasie grundfondshöjningen
skedde år 1982 med 2 miljarder kr. (prop. 1981/82:84, NU 21, rskr 150, SFS
1982:133). Kassan förvaltas av en styrelse, som består av nio ledamöter.

Sladshypotekskassan
har i en skrivelse till regeringen den 23 februari 1983 hemställt atl kassans
grundfond höjs från 10,5 miljarder kr. lill 12,5 miljarder kr. Vidare har
kassan hemställt att antalet styrelseledamöter ökas från nio lill tio samt all
verkställande direktören blir självskriven ledamot i styrelsen. Skrivelsen bör
fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 1.

Yttranden
över stadshypotekskassans framställning har avgetls av bankinspektionen, bosladsslyrelsen,
fullmäktige i Sveriges riksbank och fullmäktige i riksgäldskonloret.

Prop. 1982/83:136 6

2
Föredragandens överväganden

Bestämmelser
för stadshypoteksinstitutionens verksamhet finns i lagen (1968:576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (SL,
omtryckt 1974:261, ändrad senast 1982:1151).

Enligt
13 § SL släller staten till förfogande en av riksgäldsfullmäklige utfärdad
garantiförbindelse som grundfond för kassan.' Grundfonden är avsedd att i sista
hand användas för att fullgöra stadshypotekskassans förbindelser gentemot
obligationsinnehavare. Efter anmälan lill riksgälds-kontoret får grundfonden
las i anspråk för atl fullgöra kassans förbindelser om kassan tillfälligtvis
saknar medel. Annars fär gmndfonden användas endast vid kassans likvidation.
Tas grundfonden i anspräk i annat fall än vid likvidation, skall det använda
beloppet snarast möjligt återbetalas lill staten. Vid återbetalning skall
staten ersättas förden ränta som slaten kan ha utgett med anledning av att
fonden har använts. Vid likvidation får grundfonden utnyttjas endasi i den mån
kassan inle har nägon annan tillgäng som svarar för dess förbindelser.

Enligt
7 § andra stycket SL krävs tillstånd av regeringen för all kassan skall få la
upp nytt lån, om grundfonden genom förluster på kassans rörelse i dess helhet
går ned mer än 5%. Är nedgången större än 10% krävs dessutom riksdagens
medgivande. Enligl 7 § tredje stycket skall kassan göra anmälan till regeringen
om grundfonden las i anspråk för atl läcka förlust.

Enligt
2 § SL förvallas kassan av en styrelse, som består av nio ledamöter. Av dessa
utses två ledamöter och lika många suppleanter av regeringen samt en ledamot
och en suppleant av fullmäktige i riksgäldskontoret. Övriga sex ledamöter och
sex personliga suppleanter för dessa utses på ombudsstämma av de av
föreningarna valda ombuden. En av de ledamöter regeringen utser förordhas av
regeringen till ordförande i styrelsen. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde
ledamoten är vice ordförande.

Sladshypotekskassan
framhåller i sin skrivelse att låneverksamheten fortsatt att öka efter den senasie
höjningen av grundfonden. Enligl kassa-styrelsens bedömning kan den förfallningsbestämda
upplåningsrätten komma atl bli fullt utnyttjad mot slutet av 1983. Styrelsen
hemställer därför atl kassans uppläningsrätt vidgas genom en höjning av
grundfonden.

Vad
gäller höjningens storiek erinrar kassan om att låneanspråken i främsta mmmet
beror på bostadsbyggandets omfattning. Med hänsyn tiU den emissionsverksamhel
som kassan förutser under den kommande tvåärsperioden föreslår kassan att gmndfonden
höjs med minst 2 miljarder kr. så att fonden blir lägst 12,5 miljarder kr.

Enligl
styrelsens mening är del av särskUd vikt att det finns en lillräckligt bred
representation i styrelsen för mera betydande låntagargmpperingar. Med det
antal styrelseplatser som nu finns lill förfogande har del emellertid inte
alllid varit möjligt att tillgodose rimliga önskemål om en allsidig

Prop.
1982/83:136 7

representation. Som exempel nämns alt det f. n. inle finns
nägon representation för en sä dominerande lånlagargmpp som SABO-företagen.

Styrelsen har också tagit upp frägan om verkställande
direktörens slällning i styrelsen. Enligt nuvarande beslämmelser är denne inte
självskriven ledamot av styrelsen. Sedan länge har det dock varit praxis alt
verkställande direktören valts in på en av de platser som ombudsstämman
förfogar över. Kassaslyrelsen framhåller all verkställande direktören hos andra
jämförbara institut, t. ex. centralkassorna inom jordbruksrörelsen och Sveriges
allmänna hypoteksbank, är självskriven ledamot av styrelsen. Samma ordning bör
nu införas för stadshypotekskassans del.

1 fråga om styrelsens sammansättning föreslår
kassastyrelsen dels all antalet ledamöter ökas från nio till tio dels att
verkställande direktören blir självskriven ledamot. Kassastyrelsens förslag
innefattar även att del i lagen skall anges att styrelsen skall utse en
ställföreträdare för verkställande direktören (vice verkställande direktör),
något som i praktiken redan sker, saml alt ställföreträdaren skall vara
suppleant i styrelsen.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt stadshypotekskassans
framställning eller lämnal den ulan erinran.

Jag delar uppfattningen att stadshypotekskassans uppläningsrätt
nu är OtiUräcklig med hänsyn till den utlåningsverksamhet som kan förutses
under åtminstone de närmaste tvä åren. 1 likhet med kassan och remissinstanserna
anser jag atl upplåningsrätlen på samma säll som tidigare bör ökas genom en
höjning av grundfonden. Jag förordar att stadshypotekskassans grundfond.höjs
med 2 miljarder kr. från nuvarande 10,5 miljarder kr. fill 12,5 miljarder kr.
Detta förutsätter all 13 § SL ändras och att fullmäktige i riksgäldskonloret
utfärdar en ny garantiförbindelse.

Jag vill erinra om atl en höjning av grundfonden endast
formellt ökar möjlighelerna till upplåning. Denna upplåning sker genom lån mol
obligationer men kan också - som i betydande omfattning f. n. görs för att
finansiera upplåning för opriorilerade ändamål — ske genom lån mot reverser
eller på annat sätt. Den fakliska upplåningen får liksom hittills anpassas till
utvecklingen av den allmänna kreditpolitiken och den emissionskontroll som
riksbanken kan utöva.

Vidare kan jag ansluta mig till kassastyrelsens förslag om
att antalet styrelseledamöter skall ökas och atl verkställande direktören skall
vara självskriven ledamot i kassans styrelse. Jag har heller inget atl erinra mol
atl i lagen införs beslämmelser om ställföreträdare för verkställande direktören.
Förslagen förutsätter ändringar i 2 och 3 §§ SL. En följdändring föresläs i 6 §
SL.

I delta sammanhang vill jag också ta upp en fråga som rör stadshypo-teksföreningarnas
långivning. Beslämmelser om långivningen finns i 19 och 28-32 §§ SL.
Huvudregeln är alt län får ges endasi mol betryggande säkerhet i form av
panträtt i fastighet eller tomträtt (inteckningssäkerhel) liggande inom 75% ay
egendomens värde. Dock får en förening i vissa fall

Prop. 1982/83:136 8

ge lån utan sädan säkerhet ät särskill angivna låntagare.
Dessa är samfällighetsförening, kommun, landstingskommun och sådan församling
eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

I propositionen 1982/83:50 om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder m. m. behandlades bl. a. frågan om lån till underhåll av vissa
bostadshus (bil. 5 s. 12). Del angavs atl län för underhållsåtgärder under år
1983 skulle finansieras via kapitalmarknaden och atl delta lånebehov skulle
beaktas när 1983 ärs ramar för bostadsinslitulens opriorilerade upplåning
fastställdes. Underhållslänen skulle fä användas lill alla statligt belånade
hyreshus som färdigställts under åren 1958—1975. I propositionen angavs vidare atl
en förutsättning för lån var att godtagbar säkerhet ställdes lill förfogande
och att i fråga om allmännyttiga företag kommunen måste vara beredd atl gå i
borgen för lånen. Vidare föreslogs alt räntebidrag skulle ges lill allmännyttiga
företag och studenlbostadsföretag. Riksdagen godtog förslaget (CU 8, rskr 112).
I förordningen (1983:40) om räntebidrag för underhållslån i vissa .fall
meddelades de beslämmelser som gäller för allmännyttiga bostadsföre-tag och
studentbostadsföretag. En av förutsällningarna för räntebidrag är alt lån
beviljats av slalshypoleksinslilulionen eller kreditakliebolag.

Del har sålunda förutsatts atl de allmännyttiga förelagen
vid behov skulle kunna använda kommunal borgen som säkerhet för
underhållslänen. Stadshypoleksföreningarna har emellertid inte f. n. möjlighel
alt godta sådan säkerhet för sin långivning utom i elt speciellt fall som inle
är tillämpligt här. Eftersom del visat sig alt inteckningssäkerhel i flera fall
inle kunnat lämnas har föreningarna alltså inte, som förutsatts, kunnat lämna
underhållslån.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört förordarjag att i SL
införs bestämmelser som öppnar möjlighet för stadshypoleksföreningarna atl
godta kommunal borgen som lånesäkerhet. Bestämmelserna bör ges den utformningen
alt sådan borgen fär godtas som säkerhet i särskilda fall. Därmed avses alt del
skall vara fräga om speciella typer av lån där statsmakterna, i likhet med vad
som skett i samband med införandel av underhållslånen för år 1983, förutsatt
all bostadsinslituten skall kunna lämna län mot säkerhet i kommunal borgen.
Vidare bör i lagen anges atl län mol sådan säkerhet endasi skall ges lill
bebyggelse som finansierats med slöd av statligt bostadslån.

Avslutningsvis vill jag framhålla atl även vissa av de kreditakliebolag
söm avselts lämna underhållslån är förhindrade all lämna sådana län mot
säkerhet av kommunal borgen eftersom bolagsordningarna inle medger delta. För
ändring av kreditaktiebolags bolagsordning krävs godkännande av regeringen. Jag
är för min del beredd att medverka lill alt berörda kreditakliebolag får samma möjlighel
alt lämna underhållslän som jag nu har föreslagit i fråga om stadshypoleksföreningarna.

Det här redovisade förslagel föranleder ändringar i SL:s beslämmelser

Prop.
1982/83:136 9

om
sladshypoteksföreningarnas ändamål och deras lånerörelse, Möjlighet att lämna
underhällslån mol säkerhet av kommunal borgen ges genom den föreslagna 30a§.
Förutom denna ändring föresläs även vissa redaktionella ändringar. Bestämmelsen
om säkerhet i 19 § har sålunda ansetts kunna utgä eftersom motsvarande
bestämmelse återfinns också i 28§. Vidare har vissa bestämmelser angäende
långivningen överförts från 20§ till 19§.

De föreslagna
lagändringarna får anses vara av så enkel beskaffenhet atl lagrådsgranskning
inte är påkallad.

3
Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. anta
inom finansdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i

lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar,

2. bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskonloret all utfärda en garantiför

bindelse på 12,5 miljarder kr. att utgöra stadshypotekskassans grundfond i

stället för den nuvarande förbindelsen på 10,5 miljarder kr.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposilion
föreslå riksdagen atl anta de förslag föredraganden har lagt fram.

Prop.
1982/83:136 10

Bilaga
1

Konungarilcet Sveriges Stadsliypotekskassa

1983-02-23
Dnr 8/83

Till fmansdeparteinentel

I
13 § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar
stadgas all staten som grundfond för kassan ställer lill förfogande en av
riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på tio och en halv miljarder
kronor (senast ändrad genom SFS 1982:133). Enligt bestämmelse i lagens 7 § fär
sammanlagda beloppet av kassans låneskuld ej uppgå till mera än tio gånger
beloppet av grundfonden.

Kassans
låneskuld får sålunda enligl bestämmelserna uppgå lill 105 miljarder kronor.
Den utelöpande obligationsskulden och skulden enligt utgivna kapUalmarknadsreverser
uppgick den 31 januari 1983 till cirka 90,2 miljarder kronor resp. cirka 3,1
miljarder kronor. I beloppet ingär försålda men ej likviderade obligationer
resp. reverser. Med hänsyn härtill uppgick den outnyttjade upplåningsrätlen den
31 januari 1983 lill cirka 11,7 miljarder kronor.

De
anförda siffrorna aktualiserar frågan om upplåningsrätten.

Följande
uppstäUning visar utvecklingen under senare år av kassans obiigationsskuld och
låneverksamhet:

År

Belopp utelöpande:

Nettoökning av ute-

obligationer

kapitalmarknadsreverser

stående

hypote

:kslän

(vid slutet av

resp.
är)

mkr

mkr

mkr

%

1975

45 207

4 735

11,5

1976

49452

4512

9,8

1977

54841

5 313

10,5

1978

61409

6743

12,1

1979

67 656

6312

10,1

1980

73 037

713-

6 141

8,9

1981

82419

1847

10456

13,9

1982

89087

3022

7825

9,2

Anm.
1 beloppen utelöpande obligationer och kapitalmarknadsreverser har räknats in
vid resp. tidpunkt försålda men icke likviderade obligationer och reverser.

Som
framgår av tablån har låneverksamheten fortsalt alt öka. Riksbanken
fastställer numera årliga ramar för bosladslåneinslitutens upplåning för såväl
prioriterat som oprioriterat bostadsbyggande. För år 1983 medger ramarna en
sammanlagd upplåning för stadshypotekskassans del om 12 650

Prop.
1982/83:136 11

miljoner
kronor, varav 10000 miljoner ulgör upplåning för prioriterade ändamål. Del
skall vidare framhållas att beloppet av de balanser inneliggande beviljade
låneansökningar, som kassan huvudsakligen lill följd av läget på
kapitalmarknaden inte kunnat effektuera, uppgår ull ett belopp som överstiger 9
miljarder kronor, varav närmare 8 miljarder kronor utgör prioriterade lån.
Kassastyrelsen bedömer all den förfallningsbestämda upplåningsrätlen kan bli
fullt utnyttjad mol slutet av år 1983. Med hänsyn härtill hemställer kassaslyrelsen
att kassans uppläningsrätt nu vidgas genom att grundfonden höjs.

Vad
gäller den ifrågasatta höjningens storiek kan erinras om att länean-" språken
i främsta rummet är beroende av bostadsbyggandets omfattning. Det är angeläget
alt stadshypoteksinslitutionen kan fullfölja sina uppgifter inom slutfmansieringen
av bostadsbyggandet. Långivningens närmare omfattning och inriktning blir
beroende av bl. a. den allmänna kreditpoliliken. Med hänsyn till den
emissionsverksamhet som kan förutses under den närmast följande tvåårsperioden
föreslär styrelsen att höjningen av grundfonden bör ske med ett belopp av minsl
tvä miljarder kronor, dvs. liU lägst tolv och en halv miljarder kronor.

Styrelsen
vill i detta sammanhang ocksä ta upp frägan om en lagändring som rör reglerna
för kassaslyrelsens sammansättning.

För
närvarande gäller att styrelsen består av nio ledamöter. Regeringen utser två
ledamöter och tvä suppleanter för dem och riksgäldsfullmäklige utser en ledamot
jämte suppleant-. Övriga sex ledamöter och lika många personliga suppleanter
väljs på ordinarie stämma med ombud frän stadshypoleksföreningarna.
Mandattiden är tre är. Ombudsstämman väljer varje år tvä ledamöter jämte
suppleanter. Regeringen förordnar en av de två av regeringen utsedda
ledamöterna till ordförande. Den av riksgäldsfullmäklige utsedde ledamoten är
vice ordförande. Bestämmelserna, sorn finns i 2 § sladshypotekslagen, har varit
oförändrade sedan 1963.

Sladshypotekskassan
svarar för den upplåning som behövs för de regionalt verksamma sladshypoteksföreningarnas
verksamhel. Kassan har dessutom ett övergripande ansvar för hela institutionens
verksamhet. Det statliga inflytandet i kassans rörelse via tre
styrelseledamöter, varav såväl ordföranden som vice ordföranden, grundas pä det
statliga engagemanget i form av gmndfonden.

De
övriga sex styrelseplatserna disponeras alltså av ombudsstämman. Sedan lång tid
fillbaka har i praktiken därvid gällt atl en av ledamotsplatserna använts för
inval av kassans verkställande direktör. Återstående platser jämte suppleanter
har alltså återstålt för dels representanter för föreningskollektivet mera
allmänt selt, dels för viktigare läntagarkollektiv. I viss utsträckning har
till styrelseledamöter invalts personer som kan

Prop.
1982/83:136 12

sägas
representera både föreningsintresset och lånlagarintressel. Styrelsen anser att
del mot bakgmnd av institutionens givna karaklär som lånlagar-assodation är
särskilt viktigt all i styrelsen finns en tillräckligt bred representation för
mera betydande låntagargrupperingar. Redan det förhållandet att stadshypoleksinstilutionens
verksamhet expanderat myckel kraftigt - omsättningen har från 1969 till nu
ökat från 18 miljarder kr. till 93 miljarder kr. - talar för atl det kan finnas
skäl alt vidga styrelsen för atl lånlagarintressel bättre skall kunna
tillgodoses. Med det begränsade antal styrelseplatser som funnits lill
förfogande har det också visat sig, att del inte alllid gäll ätt tillgodose
rimliga önskemål om en tillräckligt allsidig representation för olika intressegmpperingar.
Det kan sålunda konstateras att i kassastyfelsen för närvarande inte finns
någon representafion för t. ex. en numera så dominerande lånlagargmpp som SABO-företagen,
låt vara att del finns i föreningsstyrelserna.

Frågan
om en utvidgning av kassastyrelsen aktualiserar även en annan fråga, nämligen
om verkställande direktörens slällning i förhållande till styrelsen. Enligt de
nuvarande bestämmelserna är denne inte självskriven ledamot av kassaslyrelsen.
Som ovan nämnts har sedan länge den praxis lillämpals atl verkställande
direktören invalts i styrelsen på en av de sex styrelseposter som stämman
förfogar över. Detta innebär atl ombudsstämman endasi i praktiken har haft fem
styrelseposter atl fördela mellan kassans olika intressentgrupper. Hos andra
med stadshypoteksinslitutionen jämförbara institut skall författningsenligt
verkställande direktören ingå som självskriven ledamot av styrelsen. En sådan
ordning gäller t.ex. för centralkassorna inom jordbrukskasserörelsen och för
Sveriges Allmänna Hypoteksbank. Enligl kassastyrelsens mening bör en
motsvarande ordning nu införas i fråga om verkställande direktören i sladshypotekskassan.

Med
hänsyn till angelägenheten av atl underlätta för ombudsstämman att tillgodose
berättigade önskemål om styrelserepresentation för viktigare grupper inom låntagarkollekfivet
föreslär kassastyrelsen alt en ordning med verkställande direktören som
självskriven ledamot införs utan att det antal ledamöter som väljs pä stämman
ändras. Detta innebär att antalet styrelseledamöter ökas från nio lill tio.

Kassastyrelsen
får alltså hemställa att bestämmelserna om styrelsen i sladshypotekslagen
ändras i enlighet med vad som angetts i det föregående.

Förslag
lill lagändring bifogas. Även förslag lill vissa följdändringar i det för
institutionen gällande reglementet bifogas.

1
behandlingen av detta ärende har deltagit styrelsens ordförande N. Erik Åqvist,
vice ordförande Bernt Ekinge, ledamöterna Tryggve Ahlgren,

Prop. 1982/83:136 13

Edmund
Gabrielsson, Evald Eklöf, Sven Gustafson, Georg Ringström, Yngve Sundell och
Lennart Warberg.

Styrelsen
för

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

N.
Erik Åqvist Georg Ringström

Mats Rönnberg

Prop. 1982/83:136 14

Stadstiypoteksicassans lagförslag

Förslag lill lag om ändring i lagen (1968; 576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Kassan förvaltas av en styrelse Kassan förvaltas av en
styrelse

med säte i Slockholm. Styrelsen med säte i Stockholm. Styrelsen

består av nio ledamöter. består av tio ledamöter.

Regeringen utser tvä ledamöter och tvä suppleanter för dem
för tre år. Fullmäktige i riksgäldskonloret utser en ledamot och suppleant för
honom likaledes för tre år.

VerkstäUande direktören ingår som ledamot i styrelsen.
Suppleant är dennes ställföreträdare (vice verkstäUande direktören).

Övriga sex ledamöter saml sex personliga suppleanter för
dem väljs på ordinarie ombudsstämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter
varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för fiden
till och med den ordinarie ombudsslämma som hålls under tredje året efter det
år då valet förrättades.

Avgår vald
ledamot eller suppleant före utgången av den lid för vilken han är vald. väljs
ny ledamot eller suppleant för återstående lid vid nästa ordinarie
ombudsstämma.

Regeringen
förordnar en av de av regeringen utsedda ledamöterna atl vara styrelsens
ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är styrelsens vice
ordförande.

Regeringen
bestämmer arvoden till de av regeringen och av riksgäldsfullmäktige utsedda
ledamöter.

3 §

Verkställande direktör utses och Verkställande direktör och stält-

entledigas
av styrelsen. företrädare för denne (vice verk-

stäUande direktör) utses och entledigas av styrelsen.

6 §

Ombud för föreningarna skall ärligen före utgången av juni
månad sammanträda till ordinarie ombudsstämma i Slockholm pä lid, som kassans
styrelse bestämmer. Stämman förtätlar föreskrivna val av ledamöter och
suppleanter i kassans styrelse saml av revisorer och suppleanter för dessa,
avgör fråga om fastställande av balansräkningen och beslutar i fråga om
ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra
ombudsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det lämpligl eller
revisorerna begär det.

Varje
förening får till ombudsstämma utse fem ombud jämte fem suppleanter.

Prop. 1982/83:136 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till ombud får ej utses ledamot TiU ombud får ej utses ledamot

eller suppleant i kassans styrelse el- eller
suppleant i kassans styrelse el

ler verkställande direktör eller an- ler
tjänsteman hos kassan.

nan tjänsteman hos kassan.

Ingen får på ombudsstämman dellaga i behandling av fråga
rörande avtal mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling
av fråga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har ett
väsentligt intresse som kan strida mol kassans. Detta äger motsvarande
tillämpning på gåva från kassan och pä rättegång eller annan talan mot honom
eller tredje man.

Verkställande direktör eUer annan tjänsteman hos förening
eller av kassan utsedd styrelseledamot hos förening får ej såsom ombud vid ombudsslämma
deltaga i beslul om ansvarsfrihet.

13 §

Som grundfond för kassan släller Som
grundfond för kassan släller

staten till förfogande en av riks- staten till förfogande
en av riks

gäldsfullmäklige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garanti

förbindelse på tio och en halv mil- förbindelse pä tolv och en halv mil

jarder kr. jarder kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983