Prop. 1982/83:148

Prop.
1982/83:148

Regeringens proposition

1982/83:148

om
ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkaii;

beslutad
den 24 mars 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp, i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

Pä regeringens vägnar OLOF
PALME

BO
HOLMBERG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring i lagen
(1982:942) om svenska kyrkan. Ändringen innebär att det öppnas en möjlighet för
kyrkomötet att delegera sin normgivningskompetens i fråga om kollekter till
svenska kyrkans centralstyrelse. Ändringen föreslås träda i kraft den Ijuli
1983.

1
Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 148

Prop.
1982/83:148 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen
(1982:942) om svenska kyrkan skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§ Kyrkomötet får genom kyrklig
ktmgörelse theddela föreskrifter i följande ämnen:

1.
svenska kyrkans
lära,

2.
svenska kyrkans
böcker,

3.
svenska kyrkans
sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

4.
kollekter,

5.
central
verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni,

6.
kyrkomötets
arbetssätt samt verksamheten hos organ som enligt lag får tillsättas av
kyrkomötet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse
överlåta ål svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela
föreskrifter om kollekter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Prop.
1982/83:148 3

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-01-26

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson. Lundkvist, Feldt. Sigurdsen, Leijon. Hjelm-Wallén.
Peterson, Rainer. Boström. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg. Hellström.
Thunborg

Föredragande: statsrådet Holmberg

Skrivelse till kyrkomötet om ändring i lagen (1982:942) om
svenska kyrkan

Genom ändringar i punkt 9
övergångsbestämmelserna till regeringsformen gäller fr. o. in. den 1 januari
1983 nya regler om lagstiftning på det kyrkliga området (prop. 1981/82:77, KU
1981/82:36. rskr 1981/82:263. KU 1982/83:1, rskr 1982/83:1). Enligt de nya
grundlagsbestämmelserna är huvudregeln att riksdagen ensam stiftar lag på det
kyrkliga området. Svenska kyrkan garanteras emellertid ett inflytande vid normgivningen
genom att kyrkomötet i viss utsträckning medverkar vid den kyrkliga
lagstiftningen. Riksdagen får också enligt de nya grundlagsbestämmelserna
möjlighet att genom föreskrifter i lagen om svenska kyrkan till kyrkomötet
delegera normgivning i vissa särskilt angivna ämnen. Dessa ämnen är svenska
kyrkans lära, svenska kyrkans böcker samt svenska kyrkans sakrament, gudstjänst
och övriga handlingar. Till dessa ämnen hör också kollekter, central verksamhet
för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni liksom
kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos organ som tillsätts av kyrkomötet.
Vidare får riksdagen - om den bemyndigar kyrkomötet att meddela föreskrifter i
ett visst ämne - medge att kyrkomötet överlåter åt organ, som tillsätts av
kyrkomötet, att meddela bestämmelser i ämnet.

1 lagen (1982:942) om svenska kyrkan har utnyttjats den
förut angivna möjligheten att delegera viss normgivning till kyrkomötet (prop.
1981/ 82:192, KU 1982/83:2, rskr 1982/83:2, skr 1982:7, 1 SäU 1982:1, kskr
1982:28). Med stöd av lagen om svenska kyrkan kan kyrkomötet meddela
föreskrifter i alla de ämnen som de nya grundlagsreglerna ger möjlighet till.
Lagen ger däremot inte kyrkomötet möjlighet att överlåta sin normgivningskompetens
åt organ som det tillsätter. I den proposition som låg till grund för
riksdagens beslut att anta lagen (prop. 1981/82:192) uttalade föredragande

1* Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 148

Prop.
1982/83:148 4

statsrådet som sin mening (s. 24) att kyrkomötet under en
övergångstid borde verka i sina nya former innan kyrkomötet bemyndigas att
delegera ärenden. Han uttalade vidare all man kan avgöra behovet av att låta t.
ex. en centralstyrelse meddela föreskrifter i vissa ämnen först sedan erfarenheter
har vunnits av de nya arbetsformerna.

Kyrkomötet har alltså fått
kompetens att meddela föreskrifter om bl. a. kollekter. Allmänna
föreskrifteroom kollekter finns nu bl. a. i den av regeringen meddelade
kungörelsen (1953:739) angående kollekter (ändrad senast 1972:487). Med stöd av
denna kungörelse har regeringen hittills varje år efter förslag från svenska
kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete beslutat för vilka
institutioner och för vilka ändamål rikskollekter får tas upp. De årliga
besluten om rikskollekter har karaktären av normbeslut och kan med hänsyn till
de nya reglerna om normgivning på det kyrkliga området inte längre meddelas av
regeringen.

1982 års allmänna kyrkomöte
tillsatte en utredningsnämnd med uppgift att bl. a. förbereda den reformerade
kyrkomötesorganisationen. Som ett led i detta förberedelsearbete har
utredningsnämnden bl. a. behandlat frågan om kollekter. Utredningsnämnden avser
att för det kyrkomöte som sammanträder första gången i mars 1983 lägga fram förslag
till en kyrklig kungörelse om kollekter, som skall ersätta den nu gällande och
av regeringen beslutade kungörelsen i samma ämne.

Vid sin behandling av frågan om
kollekter har utredningsnämnden funnit det mindre ändamålsenligt att de årliga
föreskrifterna om rikskollekter beslutas av kyrkomötet med dess 251 ledamöter.
Nämnden har därför uttryckt önskemål om alt kyrkomötet bemyndigas att i fråga
om kollekter överlåta sin normgivningskompetens ät svenska kyrkans
centralstyrelse. Härför krävs en ändring i lagen om svenska kyrkan.

För egen del instämmer jag i den av
utredningsnämnden framförda uppfattningen att det är en mindre ändamålsenlig
ordning att sådana föreskrifter om kollekter som skall meddelas årligen, t. ex.
föreskrifter om rikskollekter, meddelas av kyrkomötet. Föreskrifterna, som
grundas på en prövning av olika kollektändamål för det nästkommande
kalenderåret, är av den karaktären att de bör kunna beslutas av ett organ som
svenska kyrkans centralstyrelse. Om möjligheter skapas för kyrkomötet att till
centralstyrelsen överlåta sin normgivningskompetens i fråga om kollekter kan
de årliga föreskrifterna om rikskollekter också beslutas i nära anslutning till
det kalenderår under vilket föreskrifterna skall tillämpas. Detta överensstämmer
med den hittills tillämpade handläggningsordningen och måste enligt min mening
betraktas som lämpligt.

Även om praktiska erfarenheter ännu
inte har vunnits av kyrkomötets nya arbetsformer anser jag därför att
övervägande skäl talar för att öppna en möjlighet för kyrkomötet till vidare
delegation i fråga om kollekter. Jag föreslår att lagen om svenska kyrkan
ändras så att kyrkomötet bemyndigas

Prop.
1982/83:148 5

att genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyrkans
centralstyrelse att meddela föreskrifter om kollekter. Lagändringen bör träda i
kraft den 1 juli 1983. Innan riksdagen beslutar om en ändring av lagen skall
enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen kyrkomötets yttrande
inhämtas. För att lagändringen skall kunna träda i kraft vid den föreslagna
tidpunkten krävs att riksdagen föreläggs proposition i ämnet under våren 1983
samt att tre fjärdedelar av de röstande i riksdagen antar förslaget.

I enlighet med vad jag har anfört har inom
civildepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen
(1982:942) om svenska kyrkan.

Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i detta
ärende som bilaga!

Jag hemställer att kyrkomötets yttrande inhämtas över
lagförslaget.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

' Bilagan har uteslutits här. Förslaget är likalydande med
det som är fogat till propositionen.

Prop. 1982/83:148 6

1983 ÅRS KYRKOMÖTE KYRKOMÖTETS SKRIVELSE 1983:9

1983-03-11

REGERINGEN

Kyrkolagsutskottets betänkande
1983:5 med anledning av dels regeringens skrivelse 1983:3 om ändring i lagen om
svenska kyrkan, dels 1982 års kyrkomötes utredningsnämnds betänkande 1983:5
angående nämnda regeringsskrivelse och 1983:1 i vad däri upptagits rörande
kollektkungörelse, dels och i ämnet väckta motioner

Med överlämnande av nämnda
betänkande får jag anmäla att kyrkomötet den 11 mars 1983 bifallit vad
utskottet hemställt.

Göran Åstrand

Bengt Törnell

Prop. 1982/83:148 7

Kyrkolagiitskotlets betänkande

1983:5

med aiiledniii} av dels rcgerinucns skrivelse 1983:3 om
iindring i laiicn om svenska kyrkan, dels 1982 ars kyrkomtiles
utrLdninnsiiåinnds betånkarule 1983:5 angående iiainncla regeringsskrivelse och
I9S3:1 i vad däri upptagits rörande kollektkungörelse, dels ock i ämnet väckta
motioner

I en den 26 januari 1983 dagtecknad
till utskottet hänvisad skrivelse 19S3:3 har regeringen förkljrat sig vilja
inhämta kyrkomötets yttrande över elt fcirslag till ändring i lagen (1982:942)
om svenska kyrkan, som ger kyrkomötet möjlighet att delegera sin
normgivningskompetens i fräga orn kollekter till svenska kyrkans
centralstyrelse. 1982 års kyrkomötes utred-niiigsn.unnd har i sitt den 1
februari 19S3 avgivna betänkande 1983:5, som hänvisats till utskottet
hemställt, att kyrkomötet i skrivelse till re!;ermL;en anmäler, att kyrkomötet
tillstyrker det av regeringen i nämnda skrivelse 3 framlagda förslaget.

Utskottet

Ånilririi; i !(ii;cn Otti svenska kyrkaii

Utskottet fi:iner p.n samma siitt
som såviil föredragande statsrad givit uttrsck för i regeringens skrivelse nr
19S3:3 som uircdningsnämnden framhållit i betäkande nr I9S3:5 att det ar
praktiskt lämpligt att beslut i fräga om riks- och stiftskollektcr ffu meddelas
av svenska kyrkans cemraistyrelse. Det vore ett alltför betungande arbete för
kyrkomötet att under dess numera förkortade verksamhetstid syssla med
detaljfrågor av detta slag. Utskottet instämmer därför i förslaget att med
nedanstående tillagg ändra lagen om svenska kyrkan 7 §:

"Kyrkomötet får genom kyrklig
kungörelse överlåta ät svenska kyrkans centralstvrclse att i sådan kungörelse
meddela föreskrifter om kollekter".

På urunU av vad sålunda anförts hemställer utskottet

1. att kyrkomötet hos regeringen
anmäler, att kyrkomötet tillstyr kcr del i rcnerinuens skrivelse nr 3 franilada
la>;fi.nslai;el.

Stockholm den 8 mars 1983

På kyrkolagsutskotlets vägnar KARL-ERIK JOHANSSON i
Bo.\liolm

Prop.
1982/83:148 8

/ ärendets slulbehaiidling iiiotti utskultct har deltagit:

Karl-Erik Johansson i Boxholm, Nils
Glimelius, Christina Odenberg, Anders Svärd, Thyra Håkansson, Solveig Fridh,
Gunnar Lindberg, Karl-Axel Johansson, Thore Månsson. Thomas Söderberg, Fritz
Walfridsson, Ingemar Björck, Per Wihlborg, Karl-Gustav Lindclöw och Björn
Svärd.

Prop. 1982/83:148 9

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-24

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om ändring i lagen (1982:942) om svenska
kyrkan

Föredraganden anmäler kyrkomötets
yttrande' över förslag till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan
och anför.

Kyrkomötet har tillstyrkt
förslaget. Enligt min mening bör det nu föreläggas riksdagen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att i den ordning som anges i punkt
9 första stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen anta det till
kyrkomötet remitterade lagförslaget.

Regeringen ansluter sig till
föredragandens överväganden och beslutar att genom proposiflon föreslå
riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

' Beslut om skrivelse till
kyrkomötet (skr 1983:3) fattat vid regeringssammanträde den 26 januari 1983.