Prop. 1982/83:149

Prop.
1982/83:149

Regeringens proposition

1982/83:149

om
ändrad styreiserepresentation inom stiftelseorganisationen för skyddat arbete
m.m.;

beslutad
den 17 mars 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag
som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

ANNA-GRETA
LEIJON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

På grundval av stiftelsen Samhällsföretags rapport
Begränsad översyn av Samhällsföretagsgruppen och den delrapport som den
interdepartemen-tala arbetsgruppen för fortsatt översyn av företagsgruppen har
avgett, föreslås förändringar i såväl den centrala som de regionala
stiftelsernas styrelser. Förslag lämnas till ändring i lagen (1979:47) om
regionala stiftelser för skyddat arbete.

Vidare föreslås vissa ändringar i reglerna om
utseende av verkställande direktörer i de regionala stiftelserna och om
revision. Förslaget innehåller också bestämmelser som anger i vilka
associaflonsformer den skyddade verksamheten får bedrivas. Den ändrade
lagstiftningen föreslås träda i kraft den Ijuli 1983.

1
Riksdagen 1982/1983. I saml. Nr 149

Prop. 1982/83:149 2

Propositionens lagförslag

1 Förslag tili

Lag om ändring i lagen (1979:47) om regionala stiftelser
för skyddat arbete

Härigenom föreskrivs att 1, 3, 4
och 6§§ lagen (1979:47) om regionala

stiftelser för skyddat arbete skall ha nedan angivna lydelse. /

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I§

För varje län skall finnas en
regional stiftelse för skyddat arbete som bildas av staten och
landstingskommunen.

En central stiftelse för skyddat
arbete, som bildas av staten, skall ha tillsyn över de regionala stiftelserna
och samordna deras verksamhet. Den centrala stiftelsen skall även fördela medel
som anslås för de regionala stiftelsernas verksamhet.

Särskilda uppgifter inom den skyddade verksamheten kan
handhas av aktiebolag eller handelsbolag för vilka den centrala stiftelsen är
moderföretag.

3§

Den regionala stiftelsen förvaltas Den
regionala stiftelsen förvaltas

av en styrelse som består av tolv av
en styrelse som består av elva

ledamöter jämte lika många sup- ledamöter
jämte lika många sup

pleanter. Ordföranden och ytterli- pleanter.
Ordföranden och ytterli

gare xeA: ledamöter jämte supplean- gare
fyra ledamöter jämte sup-

ter väljs av landstinget. .Reger/ngn pleanter
väljs av landstinget. Den

utser vice ordföranden och åter- centrala
stiftelsen utser vice ordfö-

stående fyra ledamöter jämte sup- randen
och återstående fem leda-

pleanter. Av de sistnämndara le- möter jämte
suppleanter. Av de

damöterna utses en efter förslag av sistnämnda
sex ledamöterna utses

Svenska kommunförbundets läns- en efter
förslag av arbetsmarknads

avdelning, en efter förslag av LO- .yry''/>s«.
en efter förslag av LOdis-

distriktet, en efter förslag av TCO- triklet,
en efter förslag av TCOdis-

distriktet och en som representant triklet
och två som företrädare för

för länets näringsliv. På samma sätt näringslivet,
varav en som repre-

utses suppleanter för dessa leda- sentant
för länets näringsliv, samt

möter. I fråga om suppleant som en som
representant för den cen-

väljs av landstinget tillämpas 3 kap. trala
stiftelsen. På samma sätt utses

2 § andra
stycket kommunallagen suppleanter för dessa ledamöter. I

(1977:179). fråga om suppleant som väljs av

landstinget tillämpas 3 kap. 2 § and

ra stycket kommunallagen

(1977:179).

Vid styrelsens sida skall finnas Vid
styrelsens sida skall finnas

två av länsarbetsnämnden och tvä tvä av de anställdas
fackliga organi-av de anställdas fackliga organisa- sationer utsedda
representanter.

Prop.
1982/83:149

Nuvarande lydelse

tioner utsedda representanter, vilka har rätt att närvara
och yttra sig samt ställa förslag vid styrelsens sammanträden. För representanterna
skall på samma sätt utses personliga suppleanter. Av representanterna för de
anställdas fackliga organisationer skall en företräda dem som har anvisats
arbete som bedrivs av stiftelsen och en de anställda i övrigt. Detsamma gäller
i fråga om suppleanter för dem. Finns flera sådana organisationer utses
representanter och suppleanter av den organisation som företräder det största
antalet arbetstagare inom varje kategori.

Föreslagen lydelse

vilka har rätt att närvara och yttra sig samt ställa
förslag vid styrelsens sammanträden. För representanterna skall på samma sätt
utses personliga suppleanter. Av representanterna skall en företräda dem som
har anvisats arbete som bedrivs av stiftelsen och en de anställda i övrigt.
Detsamma gäller i fräga om suppleanter för dem. Finns flera sådana
organisationer utses representanter och suppleanter av den organisation som
företräder det största antalet arbetstagare inom varje kategori.

Styrelsens förvaltning samt den regionala stiftelsens
räkenskaper skall årligen granskas av tre revisorer. Landstinget utser en
revisor och regeringen två revisorer. För revisorerna utses på samma sätt
suppleanter. Av de revisorer och suppleanter som utses av regeringen skall en
revisor jämte suppleant utses efter förslag av den fackliga organisation som
företräder dem som har anvisats arbete som bedrivs av stiftelsen. Finns flera
sådana organisationer utses revisor jämte suppleant efter förslag av den
organisation som företräder det största antalet arbetstagare.

Styrelsens förvaltning samt den regionala stiftelsens räkenskaper
skall årligen granskas av tre revisorer. Landstinget utser en revisor och den
centrala stiftelsen tvä revisorer. För revisorerna utses på samma sätt
suppleanter. Av de revisorer och suppleanter som utses av den centrala
stiftelsen skall en revisor jämte suppleant utses efter förslag av den fackliga
organisation som företräder dem som har anvisats arbete som bedrivs av
stiftelsen. Finns flera sådana organisationer utses revisor jämte suppleant
efter förslag av den organisation som företräder det största antalet
arbetstagare.

Till revisor i bolag som avses i 1
§ tredje stycket skall utses minst en av den centrala stiftelsens revisorer.

6§' Vad som i 1 § sägs om landstingskommun gäller i Göteborgs och
Bohus län landsungskommunen och Göteborgs kommun, i Malmöhus län landstingskommunen
och Malmö kommun och i Gotlands län Gotlands kommun.

Val enligt 3 och 4§§ förrättas i dessa län enligt
följande. I Göteborgs och Bohus län väljer lands-

Val enligt 3 och 4§§ förrättas i dessa län enligt
följande. I Göteborgs och Bohus län väljer lands-

' Senaste lydelse 1979:1137.

Prop.
1982/83:149

Nuvarande
lydelse

tinget
tre ledamöter jämte suppleanter samt kommunfullmäktige i Göteborgs kommun
ordförande och ytterligare tre ledamöter jämte suppleanter och en revisor
jämte suppleant. I Malmöhus län väljer landstinget ordförande och ytterligare
fyra ledamöter jämte suppleanter och en revisor jämte suppleant samt
kommunfullmäktige i Malmö kommun två ledamöter jämte suppleanter. I Gotlands
län förrättas valen av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Föreslagen
lydelse

tinget
två ledamöter jämte suppleanter samt kommunfullmäktige i Göteborgs kommun
ordförande och ytterligare två ledamöter jämte suppleanter och en revisor
jämte suppleant. I Malmöhus län väljer landstinget ordförande och ytterligare
två ledamöter jämte suppleanter och en revisor jämte suppleant samt kommunfullmäktige
i Malmö kommun två ledamöter jämte suppleanter. I Gotlands län förrättas valen
av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Prop. 1982/83:149

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-17

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson,
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm- Wallén, Peterson,
Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström.

Föredragande:
statsrådet Leijon

Proposition
om ändrad styrelserepresentation i stiftelseorganisationen för skyddat arbete
m.m.

2
Inledning

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1977/78:30,
AU 16, rskr 74) om framtida huvudmannaskap och organisation av skyddat arbete
och yrkesinriktad rehabilitering m.m. samordnades den I januari 1980 verksamheten
vid verkstädema för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella
beredskapsarbeten och visst hemarbete i en gemensam stiftelseorganisation.
Staten bildade tillsammans med landstingskommunerna regionala sflftelser för
skyddat arbete inom varje län. För vissa övergripande frågor inrättades en
central stiftelse benämnd Samhällsföretag.

Stiftelseorganisationen skapades för att åstadkomma
en bättre samordning av verksamheten samt att ge denna en friare företagsform.
Detta skulle bl.a. innebära affärsmässiga fördelar jämfört med vad som var
möjligt så länge verkstäderna drevs av skilda offentliga huvudmän som kommuner,
landsting, arbetsmarknadsverket etc.

Verksamheten regleras genom en lag (1979:47) och en
förordning (1979:48) om regionala stiftelser för skyddat arbete. I dessa anges
ansvarsförhållandena inom stiftelseorganisationen.

De 24 regionala stiftelserna sysselsätter i dag ca
30000 anställda, varav ca 24500 i skyddat arbete. Stiftelserna utgör juridiskt
självständiga enheter och uppträder under egna namn. Finansiering och
förvaltning regleras, som tidigare nämnts, genom lagen och förordningen om
regionala stiftelser för skyddat arbete, med huvudansvaret lagt pä styrelserna
och verkställande direktörerna. Sflftelsernas platser för arbetshandikappade
disponeras av arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsstyrelsen ansvarar också i

Prop. 1982/83:149 6

samråd
med den centrala stiftelsen Samhällsföretag för den regionala fördelningen av
skyddade platser.

Den centrala stiftelsen har gentemot staten
ansvaret för hur den skyddade verksamheten bedrivs i landet. Samhällsföretag
svarar för samordning av verksamheten och har uppgifter som beträffande
ekonomi är koncentrerade pä långsiktig, strategisk och övergripande planering,
finansiering, utvärdering, utbildning och information. Stiftelsen har också
att i samarbete med arbetsmarkadsstyrelsen ta fram underlag för statsmakternas
beslut rörande den skyddade verksamhetens omfattning och utbyggnad.

Stiftelseorganisaflonens fastigheter ägs av den
centrala sflftelsen och förvaltas av en särskild organisatorisk enhet kallad
fastighetsfonden.

Finansieringen av den löpande verksamheten inom
stiftelseorganisationen sker genom försäljningsintäkter och ett statligt
driftbidrag. Driftbidraget är så utformat att det ger möjlighet till självfinansiering
av ersättningsinvesteringar. Bidraget skall även täcka verksamhetens
förvaltningskostnader. En schablonteknik används som innebär att stiftelsen
Samhällsföretag över ett förslagsanslag tilldelas medel beräknade på grundval
av lönesumman för de arbetshandikappade anställda. Bidraget utgör en viss
procent på denna lönesumma. Procentsatsen fastställs årligen av riksdagen.

Förutom driftbidraget tilldelas stiftelsen bidrag
för att täcka fastighetsfondens kostnader, som för budgetåret 1983/84 beräknas
till 325 milj. kr. För att möjliggöra vissa arbetsmiljöförbättrande åtgärder
och anpassning av arbetsplatser liksom för omdisponering av platser mellan och
inom länen har för nämnda budgetär 30 milj. kr. föreslagits utgå till
stiftelsen, som ett ägartillskott för investeringar.

Fr.o.m. den I januari 1983 upphörde den
kompensation som enligt träffad uppgörelse tidigare huvudmän betalade. Staten
står således numera för samtliga kostnader.

I 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100,
bil. 15) framhöll dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet att
kostnadsutvecklingen inom den nya stiftelseorganisationen noga borde följas.
Detta särskilt med hänsyn till det begränsade samhällsekonomiska utrymme som
bedömdes stå till förfogande de närmaste åren. Vidare anfördes att en begränsad
översyn av verksamheten inom organisationen borde göras i syfte att utvärdera
det praktiska utfallet av huvudmannaskapsreformen.

I juni 1981 uppdrog den dåvarande regeringen åt
stiftelsen Samhällsföretag att med utgångspunkt i vunna erfarenheter genomföra
en kartläggning och en begränsad översyn av verksamheten inom
stiftelseorganisationen. Härvid borde särskilt prövas vilka kostnadsbesparande
förändringar av organisatorisk eller annan art som sflftelsen bedömde vara möjliga
att genomföra inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska och sociala målsättningar
som enligt riksdagens beslut skall gälla för verkstäder för skyddat arbete.

Prop.
1982/83:149 7

Stiftelsen avlämnade den 30 december 1981 rapporten
Begränsad översyn av Samhällsföretagsgruppen till regeringen.

Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts
av följande myndigheter och organisationer, nämligen statskontoret,
riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, Landsflngsförbundet, Svenska
kommunförbundet. Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation, Sveriges arbetsledareförbund, Sveriges industriförbund,
Svenska handels-kammarförbundet, SHIÖ-Familjeföretagen, Statsföretagens
förhandlings-organisaflon. Handikappförbundens centralkommitté och De
handikappades riksförbund.

Vidare har flera regionala stiftelser för skyddat
arbete kommit in med skrivelser med synpunkter på rapporten.

I 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100,
bil. 15) anmälde jag att Samhällsföretag utöver de direkta förslag som hade
förts fram i översynsrapporten hade belyst även andra åtgärder som bedömdes
kunna minska kostnaderna för verksamheten. Ändrad organisationsstruktur var en
sådan tänkbar åtgärd som inte bara skulle innebära direkta kostnadsbesparingar
utan även kunna ge produktions- och marknadsfördelar med ökade intäkter som
följd. Jag anförde med hänsyn bl.a. härtill att översynen av företagsgmppen
borde fortsätta. Jag hade därför i december 1982 tillsatt en interdepartemental
arbetsgrupp som ytterligare skulle pröva sädana frågor rörande
Samhällsföretagsgruppen som kunde minska behovet av statligt stöd m.m. I
avvaktan på arbetsgruppens ställningstaganden var jag därför inte beredd att
behandla Samhällsföretags översynsrapport i budgetpropositionen.

Arbetsgruppen för den fortsatta översynen av
Samhällsföretagsgruppen har därefter den 24 februari 1983 avlämnat en
delrapport. I denna rapport lämnas bl.a. förslag om förändringar av lednings-
och styrfunktionerna inom stiftelseorganisationen.

3
Arbetsgruppens delrapport 3.1 Inledning

Samhällsföretag har i översynsrapporten gjort en
genomgäng dels av organisationen som helhet, dels också bl.a. av områdena
produktion, marknadsföring, personal, lednings- och styrfunktioner. I rapporten
lades förslag fram om åtgärder som på sikt kan innebära kostnadsbesparingar
och/eller ge företagsgruppen ökade inkomster, utan att man äventyrar de sociala
och arbetsmarknadspolitiska målen för verksamheten.

I 1983 års budgetproposition anförde föredraganden
följande rörande den genomförda översynen.

Prop.
1982/83:149 8

"Utöver direkta förslag som framförts i
rapporten belyses också andra åtgärder som avsevärt skulle kunna minska
kostnadema för verksamheten. En sådan möjlig förändring är en ändrad
organisationsstruktur. Stiftelsen redovisar som ett exempel att en minskning
av antalet regionala stiftelser med nio skulle innebära en nettobesparing med
ca 50 milj. kr. per år. Den skulle dessutom ge möjligheter till
produktionsekonomiska fördelar och effektivare marknadsföring. Efter
sammanvägning av ekonomiska och andra faktorer, och med hänsyn till att
organisationen verkat under tämligen kort tid, har stiftelsen dock valt att
inte föreslå någon ändring i den nuvarande organisationen.

Samfldigt
som jag har förståelse för stiftelsens synpunkter och ställningstaganden
beträffande den regionala organisationen, kan jag inte bortse från de
möjligheter till kostnadsbesparingar och effekflveringar som här öppnas. Med
hänsyn bl.a. till detta anser jag att arbetet med en översyn av företagsgruppen
bör fortsätta. Jag har därför tillkallat en arbetsgmpp inom regeringskansliet
som ytterligare får pröva sådana frågor rörande Sam-hällsföretagsgmppen som kan
minska behovet av stafligt stöd m.m. Ar-betsgmppen bör vidare enligt riksdagens
beslut (prop. 1981/82:100, AU 21, rskr 216) studera Samhällsföretags ställning
som konkurrent flll andra företag samt principerna för medelstilldelningen.
Kostnaderna per anvisad arbetstagare vid de skyddade verkstäderna bör också
jämföras med kostnadema vid andra sysselsättningsformer. Dessa frågor bör
därför föras över till arbetsgruppen från utredningen (A 1982:02) om de
handikappades situation på arbetsmarknaden - den s.k. handikappkommittén.
Arbetsgruppen bör samarbeta med stiftelsen i utredningsarbetet.

Det förhållandet att översynsarbetet fortsätter får
självfallet inte lägga hinder i vägen för det utvecklingsarbete som redan pågår
inom företagsgruppen. Snarare bör den interdepartementala översynsgruppens
arbete ses som ett komplement till detta.

I avvaktan på resultatet av arbetsgruppens
ställningstaganden är jag inte nu beredd att behandla övriga frågor i
rapporten."

Arbetsgruppen har funnit det angeläget att snabbt
behandla de förslag om främst lednings- och styrfunkfloner som togs upp i
Samhällsföretags översyn, med hänsyn till att mandatperioden för både den
centrala och de regionala stiftelsemas styrelser går ut den sista juni i år. I
delrapporten tas dessa frågor därför upp till behandling samt även vissa andra
förslag i sflftelsens översynsrapport. Detta hindrar inte att arbetsgruppen
även i sitt fortsatta översynsarbete kan komma att behandla de områden som tas
upp i denna rapport.

3.2
Arbetsgruppens förslag

Lednings-
och styrfunktioner

Styrelserna för de regionala stiftelserna består av
tolv ledamöter samt fyra adjungerade. Ordförande och ytterligare sex ledamöter
jämte suppleanter väljs av landstinget. Vice ordförande (länsarbetsdirektören)
och ytterligare fyra ledamöter jämte suppleanter utses av regeringen. Av de
fyra sistnämnda ledamöterna skall en utses efter förslag av Svenska kom-

Prop. 1982/83:149 9

munförbundets
länsavdelning, en efter förslag av LO-distriktet, en efter förslag av
TCO-distriktet och en som representant för länets näringsliv. Vid styrelsens
sida skall finnas två av länsarbetsnämnden och två av de anställdas fackliga
organisationer utsedda representanter, vilka har rätt att närvara och yttra sig
samt ställa förslag vid styrelsens sammanträden (3 § lagen (1979:47) om
regionala stiftelser för skyddat arbete).

Av förarbetena (prop. 1977/78:30, AU 16, rskr 74,
prop. 1978/79: 25, bil. 9 p C 7, AU 17, rskr 118) framgår att motiven för denna
sammansättning var att styrelserna skulle representera olika kompetens- och
erfarenhet-somräden samt ha ett starkt lokalt och regionalt samband. Sammansättningen
kan även ses som ett uttryck för att man velat skapa insyn i verksamheten frän
en bred intressentkrets.

De regionala styrelsernas roll och sammansättning
bör, enligt vad Samhällsföretag framförde i översynsrapporten, självfallet
utformas med hänsyn till de uppgifter som ålagts styrelserna. Verksamhetens
arbetsmarknadspolitiska och sociala mål med krav på personalutveckling och
rehabilitering innebär, enligt Samhällsföretag, att stort avseende måste
fästas vid anknytningen till arbetsmarknadsverket och till intressenter som
företräder arbetsmarknadens parter och sociala myndigheter.

Styrelsernas
närmare uppgifter hänger direkt samman med det verkställighetsansvar som de
regionala stiftelserna har att svara för inom ramen för de mål statsmakterna
fastställt och Samhällsföretag utvecklat och preciserat. Verksamheten har en
uttalad operativ inriktning, där kravet på effektivitet och iakttagande av
affärsmässiga principer utgör ett centralt inslag. Styrelsernas uppgifter kan
sålunda, enligt Samhällsföretag, inte jämföras med uppgifter som åligger
styrelse inom social förvaltning eller motsvarande.

Företagsgruppens behov av att öka produktion och
försäljning, för att uppnå högre sysselsättning och få bättre ekonomi
understryker de krav på affärsmässighet som framhålls i såväl förarbetena
(prop. 1977/78:30 s. 84) som lagstiftningen (2§). De regionala stiftelsernas
operativa ansvar hänger inflmt samman med de affärsmässiga frågorna som t.ex.
marknadskännedom, relationer flll kunder och konkurrenter, val av produkter
samt beslut om investeringar.

Det ansvar staten har för att täcka uppkomna
driftunderskott och tillskjuta medel för nyinvesteringar m.m. innebär att
statsmakterna inte endast fastställer de arbetsmarknadspolitiska och sociala
målen för verksamheten utan också de ekonomiska krav som skall ställas upp.

Enligt Samhällsföretag kan detta jämföras med
ägaransvaret i koncernorganisationer på den övriga arbetsmarknaden.
Samhällsföretag har således i praktiken i stort sett samma ställning som
moderföretaget till dotterföretagen inom en koncern. Formerna för utövande av
ägarinsyn och inflytande i dotterföretagen skiljer sig emellertid avsevärt åt
mellan Samhällsföretag och ett vanligt moderföretag. Framför allt föreligger i
Sam-

Prop. 1982/83:149 10

hällsföretagsgmppen
inte de ofta starka personsamband som ofta kännetecknar förhållandet mellan
moderföretag och dotterföretagens styrelser i traditionella koncerner.

Sådana personsamband måste anses ha stora fördelar
när det gäller att skapa fömtsättningar för smidiga insynsmöjligheter i
dotterföretagen och snabbhet i informaUonsutbyte och beslutsfattande. Detta är
enligt Samhällsföretag inte minst viktigt i ett läge, där stora krav ställs på
samverkan mellan företagen i samband med en omstrukturering av verksamheten,
med byte av produktion, fördelning av marknadsansvar mellan företagen etc.
Förhällandet får också anses ha stor betydelse för att möjliggöra ett i hög
grad decentraliserat beslutsfattande.

Samhällsföretag konstaterar att det pä ekonomiska
och finansiella faktorer grundade "ägarinflytandet", i jämförelse
med andra företagsgrupper, är extremt uttunnat i styrelserna för de regionala
stiftelserna. Av de fem ledamöterna som regeringen utser representerar fyra
olika intressentgrupper. Endast en ledamot (vice ordföranden) kan således
direkt sägas företräda de betydande arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska
intressen staten har beträffande den skyddade verksamheten. Eftersom vice ordföranden
alltid är länsarbetsdirektören, får det antas att denne i första hand
företräder de arbetsmarknadspolitiska intressena.

Inberäknat de adjungerade personerna uppgår antalet
ledamöter i de regionala styrelserna till sexton. Om man dessutom beaktar att
verkställande direktören och ofta även företagets övriga ledande tjänstemän
medverkar, är det inte ovanligt att ett 20-tal personer är närvarande vid
styrelsesammanträdena. Detta försvårar ett effektivt styrelsearbete.

Styrelserna har möjlighet att inom sig inrätta
arbetsutskott (4 § förordningen (1979:48) om regionala stiftelser för skyddat
arbete). Tendensen synes dock vara att de styrelser som inrättat arbetsutskott
allt mer frångår denna princip, främst av "rättvisehänsyn" till de i
styrelserna ingående intressenterna. Samhällsföretag befarar att inrättande av
arbetsutskott kan passivisera den övriga styrelsen och ge den karaktär av
informationsmottagande och intressebevakande organ. Enligt Samhällsföretag bör
målsättningen i stället vara att effektivera styrelserna, så att de kan arbeta
för att nå de av statsmakterna uppställda målen. Detta talar för att antalet
ledamöter och adjungerade bör minskas.

Landstingen utser i dag sju av tolv ledamöter i de
regionala styrelserna. En viss reducering bör, enligt Samhällsföretags mening,
kunna göras av antalet landsUngsledamöter utan nackdel för kravet på
lokalt/regionalt inflytande och insyn. Man har heller inte funnit skäl för att
Kommunförbundets länsavdelningar skall vara företrädda i styrelserna.

Olika näringslivsorganisafloner har i skilda
sammanhang framfört krav på utökad representation i styrelsema. Enligt
Samhällsföretag bör företrädare för näringslivet inte ha en intressebevakande
uppgift. I stället bör de ha till uppgift att bredda styrelsernas kompetens i
produktions- och affärs-

Prop. 1982/83:149 11

frågor,
främst inom de områden som är resp. stiftelses huvudsakliga inriktning. I
detta avseende är det positivt för stiftelsernas utveckling om styrelsernas
kompelens kan förstärkas. Samhällsföretag föreslår därför att näringslivsrepresentationen
i styrelserna utökas med en ledamot. De två näringslivsföreträdarna bör väljas
av Samhällsföretag med hänsyn till behovet av kompetens inom berörda
affärsområden.

Samhällsföretag har inte funnit anledning att
föreslå några förändringar i antalet styrelseledamöter frän de övriga
intressenter (länsarbetsnämnderna och de fackliga organisationerna) som är
företrädda i styrelserna.

Sammantaget
innebär förslaget i översynsrapporten att de regionala stiftelsernas styrelser
skall fä följande sammansättning:

-
fem ledamöter från landstinget
(en minskning med två)

-
en ledamot från
länsarbetsnämnden

-
en ledamot från LO-distriktet

-
en ledamot från TCO-distriktet

-
två ledamöter från näringslivet
(en ökning med en).

Summa:
Tio ledamöter.

Landstingen föreslås utse sina fem ledamöter.
Stiftelsen Samhällsföretag, i stället för regeringen, föresläs - i likhet med
andra "moderföretag" - utse övriga ledamöter. Även de revisorer i de
regionala stiftelserna som idag utses av regeringen skall enligt förslaget
utses av Samhällsföretag.

För att tillgodose kravet på ökat
"ägarinflytande" bör Samhällsföretag, också ha möjlighet att delta i
de regionala stiftelsernas styrelsearbete. Detta bör enligt översynsrapporten
ske genom att en företrädare för Samhällsföretag adjungeras flll regional
styrelse.

Länsarbetsnämndernas adjungerade styrelseledamöter
föresläs utgå. De regionala styrelserna skulle med dessa förslag komma att
omfatta tio ledamöter och tre adjungerade. Detta innebär en minskning från nuvarande
sexton till tretton.

Samhällsföretag anser att om särskilda skäl
föreligger bör de regionala styrelserna kunna ge suppleanterna närvarorätt
oavsett om förfall för ordinarie ledamot föreligger eller ej.

Vidare föreslås att det i bestämmelserna klart bör
sägas ut att Sflftelsen Samhällsföretags samtycke fordras vid utseende av
verkställande direktör i en regional sflftelse.

Arbetsgruppen kan i huvudsak ansluta sig till de
förslag som redovisats i rapporten. I likhet med översynsrapporten finner
gruppen att landsungens representation i de regionala sflftelsernas styrelser,
utan negaflva konsekvenser från inflytandesynpunkt, kan minskas från sju flll
fem ledamöter. Det finns inte heller några avgörande motiv för att
Kommunförbundets länsavdelningar skall vara representerade. I syfte att bredda
de regionala styrelsernas kompetens i produktions- och affärsfrägor bör som
föreslagits

Prop. 1982/83:149 12

i
stället antalet näringslivsföreträdare ökas från en till två. En av dessa bör
dock, enligt arbetsgruppens mening, som hittills representera länets näringsliv.
Arbetsgruppen delar också uppfattningen att länsarbetsdirektören i egenskap av
vice ordförande ensam bör kunna företräda de arbetsmarknadspolitiska intressena.
Det är således inte nödvändigt att som f.n. därutöver ha personal från
länsarbetsnämnden adjungerad till styrelserna.

I översynen föreslås att en representant för
Samhällsföretag skall adjungeras till de regionala styrelserna. Syftet härmed
är att tillgodose den centrala stiftelsens inflytande över och samordning av
verksamheten. Arbetsgruppen delar denna uppfattning, men föreslär, med hänsyn
till att staten numera ensam är ekonomiskt ansvarig för verksamheten, att Samhällsföretag
bör vara företrädd av en fullvärdig ledamot i varje regional styrelse.

I linje med intentionerna i översynsrapporten anser
arbetsgruppen vidare att det bör ankomma pä Samhällsföretag att utse
verkställande direktörer i länsstiftelserna. En författningsändring av denna
innebörd föreslås. Gruppen anser inte att det behövs någon bekräftelse från
stiftelsen Samhällsföretag om att de nuvarande verkställande direktörerna
kvarstår i sina befattningar. Som en konsekvens av förslaget skall dock beslut
om entledigande i fortsättningen meddelas av den centrala stiftelsen även när
det gäller de nuvarande befattningshavarna.

Arbetsgmppen stöder också förslaget att
Samhällsföretag i stället för regeringen skall utse de icke landstingsvalda
ledamöterna i de regionala stiftelsernas styrelser, jämte revisorer. Däremot
anser gruppen att en ökad närvarorätt för suppleanterna i de regionala
stiftelsernas styrelser inte ligger i linje med strävandena att begränsa
styrelsernas storlek.

I detta sammanhang tar arbetsgruppen även upp
sammansättningen av den centrala stiftelsen Samhällsföretags styrelse. Inget
förslag flll förändring av denna har framförts i Samhällsföretags rapport.
Gmppen anser dock att statens ägarinflytande bör förstärkas även på central
nivå. Bestämmelsen i 3 § första stycket i stadgarna för stiftelsen
Samhällsföretag som reglerar styrelsens sammansättning bör därför ändras så att
styrelsen utökas med en företrädare för staten.

Övrigt

Arbetsgruppen har funnit det lämpligt att i sin
rapport även behandla vissa andra förslag som framfördes i Samhällsföretags
översynsrapport och som inte är av den naturen att de kommer att beröras av
gruppens fortsatta ställningstaganden.

I översyhsrapporten föreslås att arbetshandikappade
då så är lämpligt skall kunna erbjudas arbete vid verkstad i annat län än där
de är bosatta. Enligt arbetsgruppen har Samhällsföretag och
arbetsmarknadsstyrelsen nyligen träffat en överenskommelse som närmare reglerar
detta. Det finns därför inte anledning för regeringen att pröva denna fräga.

Prop. 1982/83:149 13

Vidare föresläs att verkstäder i administrativt
hänseende skall kunna överföras från en regional stiftelse till en annan.
Arbetsgruppen tillstyrker förslaget, som inte kräver någon författningsändring
eller annan åtgärd från statsmakternas sida. Det ankommer alltså på den
centrala stiftelsen att besluta om de åtgärder som bedöms lämpliga för att
genomföra sådana överföringar som här avses.

I
översynsrapporten har också föreslagits vissa andra ändringar i 1 § lagen
(1979:47) om regionala stiftelser för skyddat arbete och i 2§ stadgarna för
Stiftelsen Samhällsföretag. Syftet är att klargöra att det finns möjlighet att
utnyttja aktiebolags- och handelsbolagsformen.

Som
exempel nämns gemensamma försäljningsinsatser frän företagsgruppen, dvs.
sådana ändamål för vilka säljbolaget SAMHALL AB har tillskapats. Stiftelsen
Samhällsföretag har enligt stadgarna ansvaret för att den skyddade verksamheten
bedrivs enligt de av statsmakterna fastställda riktlinjerna. Med hänsyn flll
detta anser Samhällsföretag det nödvändigt att den har ett ägaransvar för
sådana bolag som här avses och därmed också har möjlighet att utöva ett
ägarinflytande över bolagen i fråga.

Detta bör enligt Samhällsföretag komma till uttryck
i lagtexten och i stadgarna genom en föreskrift att den centrala stiftelsen är
moderföretag för bolagen. Arbetsgruppen delar Samhällsföretags uppfattning i
denna fråga. De regionala stiftelserna får med detta förslag alltså inte vid
sidan av stiftelseformen driva någon del av sin verksamhet i annan associationsform
än i bolag för vilka den centrala stiftelsen är moderföretag. Vad som i detta
sammanhang menas med termen moderföretag får bestämmas genom analog flilämpning
av koncerndefinitionen i I kap. 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag. Fömtom aktiebolagsformen bör även handelsbolagsformen kunna
utnyttjas, när de affärsmässiga förhållandena motiverar detta.

Av
det anförda framgår att minoriletsandelar i aktie- eller handelsbolag inte
omfattas av förslaget. Något principiellt hinder mot samarbete i sådan form med
det övriga näringslivet föreligger självfallet inte. Ett minoritetsä-gande
innebär emellertid långsiktiga bindningar till externa intressenter med ofta
svåröverskådhga finansiella konsekvenser. Arbetsgruppen förutsätter därför — i
enlighet med den praxis som tillämpas inom företagsgmppen - att en regional
sflftelse inte utan tillstånd av den centrala stiftelsen får gä in som delägare
i ett externt bolag. Någon författningsreglering av frågan behövs enligt
gruppens mening inte.

För
att säkerställa att revisorernas insyns- och kontrollmöjligheter inte
försämras, när dotterbolagsbildningar sker, anser arbetsgruppen att minst en av
den centrala stiftelsens revisorer också bör vara revisor i de dotterbolag som
bildas. En föreskrift om detta bör föras in i såväl lagtexten som stadgarna för
den centrala stiftelsen. Den föreslagna ordningen blir härigenom obligatorisk,
såvitt avser svenska dotterbolag. Beträffande utländska dotterbolag är någon
tvingande reglering inte möjlig (se LU 1975/76:4 s.

Prop. 1982/83:149 14

93).
Även praktiska svårigheter och kostnadsskäl måste härvid beaktas. Vad som i
sådana fall är viktigt är i stället att den centrala stiftelsens revisorer
upprätthåller ett nära samarbete med de utländska revisorerna.

Skäl talar också för att det av stiftelsen
Samhällsföretags stadgar klart bör framgå att det är stiftelsens uppgift att
ansvara för anskaffning och förvaltning av företagsgruppens samlade lokal- och
fastighetsbestånd. Enligt översynen bör därför en föreskrift las in i den
centrala stiftelsens stadgar av innebörd att denna utan särskilt medgivande får
köpa och försälja fastigheter. Bakgrunden till detta är att vissa
tillämpningsproblem har funnits hos t.ex. inskrivningsmyndigheter och banker.
Detta mot bakgrund av att en stiftelse normalt inte får avyttra sin fasta
egendom utom i de särskilda fall stadgarna medger detta.

Samhällsföretagsgruppens
hela fastighetsbestånd såväl egna som förhyrda fasligheter, förvahas inom den
centrala stiftelsen av en särskild organisatorisk enhet, kallad
fastighetsfonden. Eftersom bidraget till fastighetsfonden särbehandlas i bl.a.
budgetpropositionen, bör i klarhetens intresse fastighetsfondens ställning och
funktion framgå av stLftelsestad-garna. Arbetsgruppen föreslär därför att ett
sådant klargörande tillägg införs i stadgarna.

Samhällsföretag skall enligt 13 § i förordningen
besluta om ansvarsfrihet för regional styrelse och verkställande direktör efter
hörande av resp. landsting. I översynsrapporten föreslås kravet pä hörande av
resp. landsting utgå, vilket arbetsgruppen tillstyrker.

I likhet med Samhällsföretag anser arbetsgruppen
slutligen att årsredovisning och revisionsberättelse inte längre skall inges
till regeringen i original. Detta med hänsyn till bl.a.
arkiveringsföreskrifterna i bokföringslagen.

4
Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i Samhällsföretags översyn har en
interdepartemental arbetsgrupp lagt fram förslag flll ändrade lednings- och
styrfunktioner inom stiftelseorganisationen för skyddat arbete. Jag finner
framlagda förslag och bedömningar vara väl avvägda och ansluter mig därför
till dessa. De förändringar som föreslås bör träda i kraft den 1 juli 1983.

Övriga
förslag som framlagts i Samhällsföretags översynsrapport, avser jag att
redovisa för regeringen sedan den interdepartementala arbetsgruppen slutfört
sitt arbete.

Prop. 1982/83:149 15

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1979:47) om regionala stiftelser
för skyddat arbete.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig flll föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983