Prop. 1982/83:152

Prop.
1982/83:152

Regeringens proposition 1982/83:152

om
ändringar i lagen (1963:633) om biskopsval, lagen (1970:940) om kyrkliga
kostnader och lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord;

beslutad
den 24 mars 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

BO
HOLMBERG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en ändring av 2 § lagen (1963:633) om biskopsval. Ändringen
innebär att valkorporationen vid biskopsval i Luleå stift utökas med
garnisonspastorn i Boden och kyrkoherden för samer.

Samtidigt
föreslås vissa ändringar i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader och lagen
(1970:939) om förvaltning av kyrkhg jord. Ändringarna är en följd av de
beslutade reformerna om kyrkofonden och ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan
samt om formerna för den kyrkliga lagsfiftningen m. m.

1
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 152

Prop.
1982/83:152 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963:633) om biskopsval

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1963:633) om biskopsval skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Biskopsval, som ej avser ärkebiskopsämbete, förrättas av
en valkorporation, vilken består av domkapitlets ledamöter, präster, vilka vid
tidpunkten för valet innehava i sfiftet inrättade tjänster såsom
församlingspräst, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt eller ock enligt
förordnande uppehålla obesatta sådana tjänster, samt särskilt utsedda
elektorer för sfiftets lekmän.

I Stockholms sfift ingå i valkorporationen jämväl
präster, vilka vid tidpunkten för valet innehava tjänster såsom kyrkoherde för
döva eller ock enligt förordnande uppehålla obesatta sådana tjänster.

I stift, inom vilket diakonianstalt år belägen, ingår i
valkorporationen därjämte präst, som vid tidpunkten för valet är anställd såsom
föreståndare för anstalten.

2 §

Föreslagen
lydelse

Biskopsval som inte avser ärkebiskopsämbete förrättas av
en valkorporation som består av domkapiflets ledamöter, präster som vid
tidpunkten för valet innehar i stiftet inrättade tjänster som församlingspräst,
sfiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt eller enligt förordnande uppehåller
obesatta sådana tjänster, samt särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.

/ Luleå
stift ingår i valkorporationen även de präster som vid tidpunkten för valet
innehar tjänsterna som garnisonspastor i Boden och kyrkoherde för samer eller
som enligt förordnande uppehåller en obesatt sådan tjänst.

I Stockholms stift ingår i valkorporationen även präster
som vid tidpunkten för valet innehar tjänster som kyrkoherde för döva eller
enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster.

I stift där det finns diakonianstalter, ingår i
valkorporationen dessutom de präster som vid tidpunkten för valet är anställda
som föreståndare för sådana anstalter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Prop.
1982/83:152 3

2
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1970:940) om kyrkliga kostnader

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader' dels att punkt 6
övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla, dels att i 10 § orden
"allmänt kyrkomöte" skall bytas ut mot "kyrkomötet".

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkommit
från trycket i svensk författningssamling.

Beträffande ansökningar om
ersättning för kyrkobyggnadsvirke vilka har kommit in fill regeringen eller en sfiftsnämnd
före utgången av år 1982 gäller äldre bestämmelser. De bestämmelserna skall
däremot inte fillämpas på ansökningar som har kommit in efter denna fidpunkt.

iLagen
omtryckt 1982:379. Senaste lydelse av 10 § 1982:379.

Prop. 1982/83:152 4

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av
kyrklig jord

Härigenom föreskrivs att i 2 § andra stycket och 10 §
lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord' hänvisningen "15 §"
skall bytas ut mot "23§".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

'Senaste lydelse av 2§ 1975:1322 10 § " "

Prop.
1982/83:152

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-01-26

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Rainer, Boström, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg.

Föredragande: statsrådet Holmberg.

Skrivelse till kyrkomötet om ändringar i lagen (1963:633)
om biskopsval, lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader och lagen (1970:939) om
förvaltning av kyrklig jord

1 Lagen om biskopsval

Vid val av annan biskop än ärkebiskop ingår i
valkorporationen domkapitlens ledamöter, präster som innehar i stiftet
inrättade tjänster sorh församlingspräst, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt
eller uppehåller obesatta sådana tjänster samt särskilt utsedda elektorer för
stiftets lekmän. I Stockholms stift ingår också i valkorporationen
kyrkoherdarna för döva och, i stift där det finns diakonianstalt, dessutom den
präst som är föreståndare för anstalten. Bestämmelser om detta finns i 2 §
lagen (1963:633) om biskopsval.

1982 års allmänna kyrkomöte har hemställt om ett tillägg
till nyssnämnda paragraf. Det innebär att rösträtt vid val av biskop i Luleå
stift tilläggs garnisonspastorn i Boden och kyrkoherden för samer eller den som
enligt förordnande uppehåller en obesatt sådan tjänst (mot. 1982:89, KLU
1982:6, kskr 1982:16). Kammarkollegiet och domkapitlet i Luleå har fillstyrkt
framställningen. Även jag anser att dessa präster bör ingå i valkorporationen
vid biskopsval i Luleå stift. Det finns lika stor anledning att de har rösträtt
vid biskopsval som att stifts- och kontraktsadjunkterna eller föreståndarna för
diakonianstalterna har det. Jag föreslår därför att det i 2 § lagen om
biskopsval tas in en bestämmelse som gör detta möjligt.

Prop.
1982/83:152 6

2 Lagen om kyrkliga kostnader

Enligt äldre bestämmelser hade vissa församlingar rätt att
ur löneboställenas skog ta det virke som behövdes för att bygga och underhålla
kyrka. Denna rätt var dock beroende av boställets fillgång på avverkningsbart
virke sedan boställets och prästgårdens behov hade tillgodosetts. Dessa bestämmelser
fanns senast i 55 § ecklesiasfika boställsordningen (1932:400). I samband med
en reform av lagsfiftningen om förvaltning av kyrklig jord antogs bl. a. lagen
(1970:939) om förvaltning av kyrklig jord. Genom den lagen upphävdes
ecklesiastika boställsordningen. Samtidigt antogs lagen (1970:940) om kyrkliga
kostnader. Vid kyrkomötets behandling av ärendet togs i punkt 6
övergångsbestämmelserna till sistnämnda lag in en föreskrift om ersättning för mistad
rätt till kyrkobyggnadsvirke.

I lagen om
kyrkliga kostnader finns regler om kyrkofonden och ekonomisk utjämning mellan
kyrkliga kommuner. I samband med den nyligen beslutade reformen av systemet för
ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan har riksdagen antagit lagen (1982:379)
om ändring i lagen om kyrkliga kostnader (prop. 1981/82:158, KU 1981/82:28, rskr
1981/82:309). I den proposition som låg till grund för utjärnningsreformen
föreslogs (s. 34) att man i samband därmed skulle slopa systemet med ersättning
för kyrkobyggnadsvirke. Riksdagen biföll proposirionen (KU 1981/82:28, rskr
1981/82:309). Kyrkomötet framförde ingen erinran mot förslaget (skr 1982:8, KLU
1982:7, kskr 1982:11).

I
propositionen föreslogs inte några särskilda författningsåtgärder med anledning
av förslaget att slopa systemet med ersättning för kyrkobyggnadsvirke. RätteUgen
borde punkt 6 övergångsbestämmelserna till lagen om kyrkliga kostnader formellt
ha upphävts i samband med ändringarna i lagen. Denna övergångsbestämmelse står
emellertid kvar som gällande rätt trots beslutet att slopa ersättningsformen.
Den bör nu upphävas.

Upphävande
av punkt 6 övergångsbestämmelserna till lagen om kyrkliga kostnader kräver
vissa övergångsåtgärder beträffande de ärenden om ersättning för
kyrkobyggnadsvirke som har väckts hos regeringen eller stiftsnämnderna innan
lagen träder i kraft. Enligt min mening bör äldre bestämmelser fillämpas på de
ärenden som har kommit in före den 1 januari 1983, oavsett när de avgörs. Vad
gäller sådana ärenden som har kommit in senare, dvs. när det nya systemet för
ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan har trätt i kraft, synes det vara mest
förenligt med riksdagens beslut med anledning av den tidigare nämnda
propositionen att de nya bestämmelserna vinner tillämpning. Jag föreslår
särskilda övergångsbestämmelser med denna innebörd.

Genom
ändringar! punkt9övergångsbestämmelserna till regeringsformen gäller fr. o. m.
den 1 januari 1983 nya regler om kyrkomötet och formerna för den kyrkliga
lagstiftningen (prop. 1981/82:77, KU 1981/82:36, rskr 1981/ 82:263, KU
1982/83:1, rskr 1982/83:1). I den nya lydelsen av punkt 9 har

Prop. 1982/83:152 7

begreppet "allmänt kyrkomöte" ändrats till
"kyrkomötet". I 10 § lagen om kyrkliga kostnader förekommer begreppet
"allmänt kyrkomöte". Som en följd av ändringarna i punkt 9
övergångsbestämmelserna till regeringsformen bör begreppet bytas ut mot
"kyrkomötet".

3 Lagen om förvaltning av kyrklig jord

Vid den nyssnämnda reformen om kyrkofonden och ekonomisk
utjämning inom svenska kyrkan har lagen om kyrkliga kostnader disponerats om.
Därigenom har bl. a. de bestämmelser som tidigare fanns i 15 § flyttats till 23
§. 12 och 10 §§ lagen om förvaltning av kyrklig jord hänvisas fill 15 § lagen
om kyrkliga kostnader. Dessa paragrafer bör nu ändras så, att de i stället
hänvisar till 23 § lagen om kyrkliga kostnader.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
civildepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1963:633) om biskopsval,

2.
lag om ändring
i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader,

3.
lag om
ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord. Förslagen bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 1-3.

5 Hemställan

Jag hemställer att kyrkomötets yttrande inhämtas över
lagförslagen.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

' Bilagorna har uteslutits här. Förslagen är likalydande
med dem som är fogade till propositionen.

Prop. 1982/83:152 8

1983
ÅRS KYRKOMÖTE KYRKOMÖTETS SKRIVELSE 1983:23

1983-03-12

REGERINGEN

Kyrkolagsutskottets
betänkande 1983:11 med anledning av dels regeringens skrivelse 1983:2 med
förslag fill lagar om ändringar i lagen (1963:633) om biskopsval, lagen
(1970:940) om kyrkliga kostnader och lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig
jord, dels betänkande 1983:4 av 1982 års kyrkomötes utredningsnämnd dels ock i
saken väckta motioner.

Med
överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet den 12 mars
1983 bifallit vad utskottet hemställt.

Göran
Åstrand

Bengt
Törnell

Prop. 1982/83:152 9

Kyrkolagsutskottets betänkande 1983:11

med anledning av dels regeringens skrivelse 1983:2 med
förslag till lagar om ändringar i lagen (1963:633) om biskopsval, lagen
(1970:940) om kyrkliga kostnader och lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig
jord, dels betänkande 1983:4 av 1982 års kyrkomötes utredningsnämnd dels ock i
saken väckta motioner

I skrivelse 1983:2, beslutad den 26 januari 1983 har
regeringen till kyrkomötet för yttrande överlämnat förslag till ändringar
rörande 2 § lagen om biskopsval, 10 § lagen om kyrkliga kostnader och punkt 6 i
övergångsbestämmelserna till samma lag samt 2 § andra stycket och 10 § lagen
om förvaltning av kyrklig jord.

Nuvarande och föreslagna lydelser av de i förslagen
berörda bestämmelserna framgår av bilagor till detta betänkande, bilagorna
1-2.

I motion 1983:96 av Sune Holgersson m. fi. hemställs, att
kyrkomötet hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring i lagen
(1963:633) om biskopsval att präst som innehar tjänst vid kyrklig institution i
stiftet ingår i valkorporationen.

Vidare hemställs i motion 1983:97 av Stina Eliasson m. fl.
att kyrkomötet avslår regeringens skrivelse 1983:2 i den del som avser lag om
ändring i lagen om kyrkliga kostnader.

Regeringens skrivelse samt motionerna har hänvisats till
kyrkolagsutskottet.

1. Lagen om biskopsval

Bakgrund

Regeringens förslag till ändringar i 2 § lagen om biskopsval
innebär en vidgning av valkorporationen vid val av biskop i Luleå stift. Vidare
innehåller förslaget ändringar av språklig natur.

I fråga om bakgrunden till den föreslagna vidgningen av
valkorporationen kan följande nämnas.

Vid 1982 års allmänna kyrkomöte väcktes genom motion
1982:89 av biskop Olaus Brännström m. fl. frågan om viss utvidgning av
valkorporationen vid biskopsval i Luleå stift.

Kyrkomötets behandling av motionen (KLU 1983:6, kskr 16)
resulterade i att kyrkomötet i enlighet med kyrkolagsutskottets hemställan
beslöt att hos regeringenhemställaomsådant tillägg till 2 § lagen om biskopsval
att rösträtt vid val av biskop i Luleå stift tillägges garnisonspastorn i Boden
och kyrkoherden för samer eller den som enligt förordnande uppehåller obesatt
sådan tjänst.

Regeringens nu föreliggande förslag till ändringar i lagen
om biskopsval

Prop.
1982/83:152 10

har behandlats av 1982 års kyrkomötes utredningsnämnd i
betänkande 1983:4. Utredningsnämnden, som antecknade att förslaget helt
överensstämmer med de önskemål, vilka framfördes av 1982 års kyrkomöte, anser
att kyrkomötet bör tillstyrka förslaget. Utredningsnämndens förslag är att
kyrkomötet måtte till regeringen anmäla att kyrkomötet icke har något att
erinra mot lagförslaget.

I fråga om motiveringen till förslaget i motion 1983:96
hänvisas till motionen.

Förslaget i motion 1983:96 innebär en utvidgning av
valkorporationen vid val av biskop. Det finns därför anledning att ge en kort
historik om biskopsval. Här återges den sammanfattning som 1963 års särskilda
utskott gjorde i betänkande nr 8 av den historik, som biskopsvalskommittén gav
i sitt betänkande del 1 (SOU 1957:19 sid. 21 ff).

Enligt den katolska kyrkans rattsordning skulle biskopsval
verkställas av domkapitlet. Mot slutet av medeltiden blev emellertid dessa val
i Sverige av föga betydelse. Det reella inflytandet vid biskopstillsättningar tillkom
påven och konungen.

Vår första evangeliska kyrkoordningar 1571 innehöll
bestämmelser om att biskopsval skulle förrättas av "några tillskickade
personer av klerkeriet och andra, som i sakerne något äroförfarnc".
Avsikten synes sålunda ha varit, att både präster och lekmän skulle deltaga i
valet. Kungl. Maj:t skulle härefter utnämna biskop. Bestämmelsen om lektnannamedverkan
borttogs emellertid redan 1575.

Underslutet
av 1500-talet och under 1600-talet ansåg sig Kungl. Maj: t helt obunden av
valet vid tillsättningen av biskop. Detta bekräftades genom 1686 års kyrkolag,
som stadgade att Kungl. Maj:t till ämbetet kunde utnämna den föreslagne eller
också någon annan. Biskopstillsättningar utan föregänget val förekom, vanligen
genom förflyttning av biskop från ett stift till annat.

Genom 1720 års regeringsform ändrades
biskopsvalsbestämmelserna. I denna föreskrevs, att biskopstillsättnigar alltid skulle
föregås av stiftets val. Kungl. Maj:ts utnämningsrätt begränsades till en av de
tre. som fått de flesta rösterna vid valet.

Mera ingående bestämmelser gavs i förordningen den 30 maj
1759 om biskops- och superintendentsval. Enligt förordningens ursprungliga
lydelse var domkapitlets ledamöter, kyrkoherdarna och en kaplan (den äldste) i
varje pastorat, regementspastorer i stiftet samt vice pastorer, som förestod
lediga sysslor, röstberättigade. Vid biskopsval i stift, där biskopen också var
prokansler för stiftsstadens universitet, tillkom rösträtt vid samtliga professorer
vid universitet.

Under 1800-talet och 1900-talet fram till nu har bestämmelserna
i sak icke ändrats beträffande annat än den prästerliga rösträtten. 1899
utvidgades sålunda denna rösträtt till att avse samtliga ordinarie präster och
vikarier för sådana präster. Med anledning av framställningar av 1909 och 1915
års kvrkomöten utvidgades 1916 rösträtten till att omfatta alla inom stiftet kyrkoskrivna.
till prästämbetets utövning behöriga prästmän. Härigenom blev rösträtten i
princip knuten till innehavet av prästämbetet. Genom lagändring den I april 1942
fick de aktuella bestämmelserna sin nu gällande lydelse. Därvid knöts
rösträtten åter till innehavet eller utövandet av prästerlig tjänst eller
tjänst vid allmän undervisningsanstalt inom stiftet.

Prop. 1982/83:152 11

I fråga om vad som närmare gällde före år 1963 hänvisas
till särskilda utskottets betänkande 1963:8 s. 3 ff.

De nu gällande grundläggande bestämmelserna om biskopsval
finns i 11 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan och lagen (1963:633) om
biskopsval. Vidare finns bestämmelser i biskopsvalsförordningen (1965:486).

Frågan om
rösträtt för präster utom stiftsorganisationen var föremål för stor
uppmärksamhet under förarbetet till 1963 års biskopsvalsreform.

Särskilda utskottet anförde i betänkande 1963:8 s. 35 f
följande.

Vad härefter angår rösträtt för präster utom s t i f t s o
r g a n i s a t i o -nen finner utskottet till en början, att rösträtt icke bör
tillkomma prästvigd lärare vid allmän undervisningsanstalt och ej heller
domkyrkosyssloman. För detta ställningstagande åberopar utskottet de skäl
föredragande statsrådet anfört och för vilka redogöresle lämnats ovan i
avsnittet A 6 (s. 13).

Vad angår
rösträtt för präster vid diakonianstalterna har dessa av kommittén men ej i det
framlagda lagförslaget tillerkänts rösträtt. Såsom framgår av motionen nr 6 har
detta spörsmål emellertid aktualiserats beträffande, såvitt nu är i fråga,
diakonianstalterna och Stockholms stadsmission.

Med
diakonianstalter avser utskottet här de i anslutning till svenska kyrkan
verksamma fem diakonianstalterna, nämligen diakonissanstalten å Ersta i
Stockholm, diakonissanstalterna i Göteborg och Härnösand, Samariterhem-met i
Uppsala samt diakonanstalten i Sköndal, Stockholm.

Ehuru
dessa anstalter i rättslig mening är stiftelser av privaträttslig karaktär
utövar de. såsom kommittén anfört, en den svenska kyrkans verksamhet. Biskopsvisitation
i församlingar, där dessa anstalter är belägna, brukar omfatta jämväl
anstalterna. Enligt stadgarna för Samariterhenimet i Uppsala äger ärkebiskopen,
om han så önskar, vara ordförande i anstaltens styrelse. I styrelserna för
diakonissanstalterna i Göteborg och Härnösand är vederbörande stifts biskop
vald ordförande. Enligt stadgarna för sistnämnda två anstalter skall beslut
angående antagande av föreståndare för anstalterna underställas domkapitlen i
Göteborg respektive Härnösand för godkännande. Vad angår diakonanstalten i
Sköndal begagnas dess kyrka av församlingen i Farsta.

Det synes
därför utskottet som om präster, vilka är föreståndare för dessa anstalter,
intager en sådan ställning i förhållande till biskopen i stiftet att deras
synpunkter otvivelaktigt bör bli framförda vid biskopsval. Det kan visserligen
sägas att organisationen för anstalterna kan komma att ändras -liksom det kan
hävdas att nya anstalter av motsvarande art kan tillkomma -och att det därför
ej är lämpligt att direkt i lagtext fastslå rösträtten för vissa
befattningshavare vid sådana anstalter. Den formella invändning som framförts
beträffande de kyrkliga centralstyrelserna - varom mera nedan vid
ärkebiskopsval-kan ock resas i förevarande fall. nämligen att man här rör sig
utanför kyrkans officiellt fastställda organisation. Utskottet anser emellertid
att berörda invändningar mer än uppväges av de sakliga skälen för sådan
rösträtt som nu är i fråga. Utskottet anser också att sådan hävd vunnits för de
nu ifrågavarande anstalternas verksamhet och benämning att någon tvekan icke
behöver råda om vem som nu och i framtiden avses med ett uttryck likvärdigt
"föreståndare för diakonianstalt". Med en sådan bestämning skulle
Stockholms stadsmission icke. såsom yrkats genom motionen nr 6, tillerkännas
rösträtt. Dess organisation präglas ej heller av den fastare

Prop. 1982/83:152 12

anknytning till stiftet som eljest utmärker de
fem ovan uppräkande diakonianstalterna.

På grund av det anförda anser utskottet att till 2 § i
lagförslaget bör fogas ett sista stycke av det närmare innehåll som framgår av
utskottets förslag till lagtext nedan (s. 41).

1963 års kyrkomöte beslöt i enlighet med utskottets
förslag i detta avseende. Biskopsvalslagen utformades slutligen så som
kyrkomötet föreslagit. Valkorporationens sammansättning i fråga om biskopsval,
som ej avser ärkebiskopsämbete, regleras i 2§ biskopsvalslagen, vilken paragraf
inte har ändrats sedan sin tillkomst, se bilaga 1.

I fråga om val av ärkebiskop regleras valkorporationen i 3
§ biskopsvalslagen. 1 denna bestämmelse har endast den förändringen skett
sedan lagens tillkomst att generalsekreteraren vid svenska kyrkans diakoninämnd
intagits i valkorporationen (SFS 1975:1324). Denna förändring motiverades med
att Svenska kyrkans diakoninämnd ar en central kyrklig styrelse (regeringens
skrivelse 1975:7 s. 32).

Uiskoilei

Förslaget i regeringens skrivelse 1983:2 tillgodoser helt
de önskemål, som 1982 års kyrkomöte framfört. Mot de föreslagna språkliga
ändringarna finns inget att erinra. Kyrkomötet föreslås därför tillstyrka
regeringens förslag.

Vad beträffar det i motion 1983:96 framförda önskemålet
finner utskottet att det aktualiserar vissa principiella frågor. Skall
rösträtten vara knuten till innehavet av prästämbetet? Eller skall den knytas
till innehavet eller utövandet av prästerlig tjänst? Finns det även andra
tjänster, som - när de innehas av präst - bör komma i fråga som grund för
rösträtt?

Vidare uppstår grundläggande avgränsningsfrågor, då
rösträtten knyts till en viss tjänst med den motiveringen att denna tjänst
skall i nu aktuellt sammanhang representera en institution. Som visats i
motionen kan på sådan tjänst växling ske mellan präst och icke-präst.

Utskottet anser också att det inte utan vidare är möjligt
att avgränsa vad som i detta sammanhang skall räknas som kyrklig institution
och vad som inte kan anses vara sådan institution.

Mot bakgrund av de principer, som legat till grund för
nuvarande lagstiftning och med hänvisning till de synpunkter utskottet nyss
anfört vill utskottet inte tillstyrka en lagändring med sådant innehåll som
motionärerna önskar.

Utskottet vill dock med anledning av motionen ta upp
frågan om val av biskop ur ett annat perspektiv.

Utskottet vill peka på att kyrkomötesreformen gör vissa
ändringar av ordningen för val av ärkebiskop nödvändiga, eftersom de fvra
centrala kvrkliga styrelserna i nuvarande form inte förväntas bestå.

Vid en sådan översyn kan även tas upp andra
frågor-exempelvis hur andra

Prop. 1982/83:152 13

kyrkliga institutioner än de i biskopsvalslagen angivna
diakonianstalterna eventuellt bör representeras vid val av ärkebiskop eller
biskop.

2. Lagen om kyrkliga kostnader

Bakgrund

Punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen om kyrkliga
kostnader avser de församlingar, som enligt 55 § ecklesiastik boställsordning
(1932:400) hade rätt att ur löneboställes skog få ta ut det virke som behövdes
för att bygga och underhålla kyrka, kapell och klockstapel samt inhägnad kring
kyrkogård. Punkten 6 ger berörda församlingar rätt till kontant ersättning ur
kyrkofonden i stället för rätten att tillgodogöra sig nämnda naturaförmåner,
vilken förmån upphörde, när lagen om kyrkliga kostnader infördes.

Nämnda övergångsbestämmelse tillkom på initiativ av 1970
års kyrkomöte (KLU 1970:2, kskr 24, se även kyrkomötets beslut § 1).

Till 1975 års kyrkomöte föreslog regeringen att
övergångsbestämmelsen skulle upphävas (regeringens skrivelse 1975:7 s. 19 f).
Kyrkomötet godkände inte förslaget (KLU 1975:4, kskr 8).

I fråga om vad som därefter förevarit rörande
övergångsbestämmelsen hänvisas till regeringens skrivelse 1983:2 s. 3.

Regeringens förslag om ändringar i lagen om kyrkliga
kostnader har behandlats av 1982 års kyrkomötes utredningsnämnd i betänkande
1983:4. Utredningsnämnden anser att kyrkomötet inte bör motsätta sig upphävande
av bestämmelsen i punkt 6 i övergångsbestämmelserna. Utredningsnämnden har
föreslagit kyrkomötet att till regeringen anmäla att kyrkomötet icke har något
att erinra mot lagförslaget.

Beträffande motiveringen för hemställan i motion 1983:97
hänvisas till vad som anförts i motionen. Motionen torde enbart avse
lagförslaget till den del lagförslaget gäller punkt 6 i
övergångsbestämmelserna.

Utskottet

Den av regeringen föreslagna ändringen i 10 § lagen om
kyrkliga kostnader avser endast en anpassning av terminologin till vad som
gäller efter kyrkomötesreformen. Häremot finns inget att erinra.

Utskottet anser däremot att den ersättning som kan utgå
enligt den aktuella övergångsbestämmelsen inte är av oväsentlig betydelse för
de mindre församlingarna. Enligt utskottets mening bör man därför åtminstone
avvakta en utvärdering av det nyss införda utjämningssystemet genom kyrkofonden
innan man slutligt tar ställning till frågan om upphävande av bestämmelsen.

Utskottet föreslår därför kyrkomötet att avstyrka vad
regeringen föreslagit i detta avseende.

Prop. 1982/83:152 14

3. Lagen om förvallning av kyrklig jord

Regeringens förslag till ändringar i lagen om förvaltning
av kyrklig jord har sin grund i att 1982 års reform angående kyrkofonden m. m.
medfört omdisponeringar i lagen om kyrkliga kostnader. Förslaget innebär inga
sakliga förändringar.

1982 års kyrkomötes utredningsnämnd har i betänkande
1983:4 behandlat förslaget och härvid funnit ändringen vara rent redaktionell
och att den inte föranleder någon erinran. Utredningsnämnden har hemställt att
kyrkomötet måtte till regeringen anmäla alt kyrkomötet inte har något att
erinra mot lagförslaget.

Utskottet Utskottet har inget att erinra mot förslaget.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att kyrkomötet beslutar tillstyrka vad som
föreslagits i regering

ens skrivelse 1983:2 rörande ändringar i lagen om biskopsval,

lagen om förvaltning av kyrklig jord samt 10 § lagen om

kyrkliga kostnader.

2.
att kyrkomötet
med anledning av motion 1983:97 beslutar att avstyrka vad som i regeringens
skrivelse 1983:2 föreslagits i fråga om punkt 6 i övergångsbestämmelserna till
lagen om kyrkliga kostnader

3.
att kyrkomötet
med anledning av motion 1983:96 hos regeringen hemställer att en översyn görs
av lagen om biskopsval i enlighet med vad utskottet anfört.

Stockholm den 8 mars 1983

På kyrkolagsutskottets vägnar: KARL-ERIK JOHANSSON i
Boxholm

I detta ärendes slutliga behandling i utskottet har
deltagit: Karl-Erik Johansson i Boxholm, Karl-Erik Andersson, Ingemar Björck,
Solveig Fridh, Jan Frithiof, Thyra Håkansson, Karl-Axel Johansson, Gunnar
Lindberg, Karl-Gustav Lindelöw, Christina Odenberg, Caspar Persson, Anders
Svärd, Björn Svärd, Thomas Söderberg och Fritz Walfridsson.

Prop. 1982/83:152 15

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-24

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om ändringar i lagen (1963:633) om biskopsval,
lagen (1970:940) om kyrkliga
kostnader och lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord

Föredraganden anmäler kyrkomötets yttrande' över förslag
till lag om ändring i lagen (1963:633) om biskopsval, lag om ändring i lagen
(1970:940) om kyrkliga kostnader och lag om ändring i lagen (1970:939) om
förvaltning av kyrklig jord samt anför.

Kyrkomötet har tillstyrkt förslagen såvitt gäller
ändringar i lagen om biskopsval, lagen om förvaltning av kyrklig jord och 10 §
lagen om kyrkliga kostnader. Däremot har kyrkomötet avstyrkt förslaget om
upphävande av bestämmelsen om ersättning för förlorad rätt till
kyrkobyggnadsvirke i punkt 6 övergångsbestämmelserna till lagen om kyrkliga
kostnader.

Som jag har framhållit i skrivelsen till kyrkomötet i
detta ärende (skr 1983:2) utgör upphävande av systemet med ersättning för
kyrkobyggnadsvirke en del av reformen om kyrkofonden och ekonomisk utjämning
inom svenska kyrkan. I den proposition (prop. 1981/82:158) som låg till grund
för riksdagens beslut förordade nämligen min företrädare att man i samband med
utjämningsreformen skulle slopa systemen med boställskapital och boställsränta
samt ersättning för kyrkobyggnadsvirke. Enligt hans mening var det angeläget
att komma bort från både föråldrade och svårtillämpbara regelsystem och ett detaljrättvisetänkande
som kostar mera i form av administrativt arbete än det ger i form av ekonomiskt
utbyte. Reformen

' Beslut om skrivelse till kyrkomötet (skr 1983:2) fattat
vid regeringssammanträde den 26 januari 1983.

Prop. 1982/83:152 16

beslutades av riksdagen (KU 1981/82:28, rskr 309) sedan
1982 års allmänna kyrkomöte för sin del hade godtagit den (KLU 1982:7, kskr
11). Enligt min mening bör lagbestämmelserna nu bringas i överensstämmelse med
den redan beslutade reformen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att anta de till kyrkomötet remitterade lagförslagen.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposifion föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

minali/gotab Stockholm 1983 75009