Prop. 1982/83:153

Prop.
1982/83:153 Regeringens proposition

1982/83:153

om
ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter m. m.;

beslutad
den 17 mars 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

HANS
GUSTAFSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Lagen
om förvärv av hyresfastighet m.m. har till syfte att förebygga spekulation i
hyresfastigheter och att hindra att hyresfastigheter förvärvas av personer som
är olämpliga att förvalta sådana fastigheter. I princip fordras hyresnämndens
tillstånd till förvärven.

I
propositionen föreslås vissa ändringar i lagen. För det första vidgas lagens
tillämpningsområde. Nuvarande undantag från fillståndsplikten vid vissa förvärv
av andel i fastighet tas.bort. Vidare vidgas tillståndsplikten beträffande
förvärv av aktier och andelar i fåmansbolag och handelsbolag till att omfatta
alla sådana bolag vars huvudsakliga syfte är att förvalta hyresfastigheter. I
samband därmed föreslås att det nuvarande systemet med anmälan till kommunen av
fastighetsförvärv också skall gälla förvärv av aktier och andelar i
fastighetsbolag. Även i dessa fall skall alltså avgörandet huruvida
tillståndsprövning skall äga rum ligga hos kommunen.

För
att förvärvaren skall få förvärvstillstånd fordras att han uppfyller vissa i
lagen angivna förutsättningar, som bl. a. avser hans praktiska och ekonomiska
möjligheter att förvalta fastigheten. Reglerna härom föreslås nu skärpta så att
förvärvaren åläggs en längre gående utredningsskyldighet än f. n. Vidare
föreslås att reglerna kompletteras med en allmän bestämmelse som gör det
möjligt att vägra tillstånd för t. ex. personer som har underiåtit att betala
in skatter och avgifter för anställda, som har stora skatteskulder eller som
har haft samröre med ekonomisk brottslighet.

I
propositionen föreslås även en ändring i 1982 års lag om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Ändringen innebär att lagen
inte skall gälla hyresfastigheter som ägs'av staten, kommun eller allmännyttigt
bostadsföretag.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1983. 1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 153

Prop.
1982/83:153 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet

m.m.

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.'
dels att 2-4, 7-10 och 13 S§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen
skall införas tre nya paragrafer, 10a, 10b och 27§S, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Före.slagén
lydelse

2 e

Förvärvstillstånd fordras ej Förvärvstillstånd fordras inte

I. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun eller
kommunalförbund.

2. om
staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, aktiebolag, som helt äges
av kommun eller landstingskommun, allmännyttigt bostadsföretag, riksorganisation
av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan
organisation är förvår-vare.

2. om staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund,
aktiebolag, som helt ägs av kommun eller landstingskommun, allmännyttigt
bostadsföretag, folkrörelsekooperativ riksorganisation eller regional
folkrörelsekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar eller
bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation är förvar vare,

6. om förvärvet skall prövas enligt
lagen om utländska förvärv av fast egendom m. m..

7. om förvärvet sker genom inrop på
exekutiv auktion.

3.
om egendomen
enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt ändamål eller fånget prövats
enligt lagen (1970:939) om förvaltning av kyrkligjord,

4.
om egendomen
förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller
bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att åter avyttra egendomen,

5.
om förvärvaren
är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren eller, när makar
förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens av-komling, allt under
förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra egendomen enligt 6§
eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom
m. m.,

6.
om
förvärvet avser andel i fastighet och förvärvet iiv andelen sker i syfte att
-bereda förvärvaren och hans familj bostad på fastigheten.

7.
om förvärvet
skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast egendom m. m.,

H. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.

' l.agcnonilryckt 1979: .107. -' .Senaste Ivdcisc 1982:
62S.

Nuvarande lydelse

9. om andel i fastighet förvärvas av någon som redan äger
andel i fastigheten och som ej enligt 6 § är skyldig att avyttra sistnämnda andel.

Föreslagen
lydelse

3 S' Vid förvärv av fast egendom som avses i 1 § och som
ej omfattas av undantagsbestämmelserna i 2 § skall förvärvaren inom tre månader
från det förvärvet skedde anmäla förvärvet till den kommun där den fasta egendomen
är belägen. Till anmälningen skall fogas styrkt avskrift av fångeshandlingen.

I fall som avses i 1 första stycket 2—4 får frågan om
förvärvstillstånd prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett.
Ansökan får i sådant fall inges till hyresnämnden utan föregående anmälan
till kommunen.

Tillstånd att förvärva egendom på offentlig auktion
enligt 7 § eller enligt 3 kap. 3§ lagen (1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m.m. lämnas före auktionen.

I fall som avses i I § 2—4 får frågan om
förvärvstillstånd prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett. Ansökan
får i sådant fall inges till hyresnämnden utan föregående anmälan till
kommunen.

4
§

Förvärvstillstånd skall vägras, om sökanden ej gör
sannolikt att han är i stånd att förvalta fastigheten, att syftet med
förvärvet är att han skall idka bostadsförvaltning och därvid hålla fastigheten
i sådant skick att den motsvarar de anspråk de boende enligl lag har rätt att
ställa samt att han även i övrigt kommer att iaktta god sed i hyresförhållanden.

Förvärvstillstånd enligt denna lag får ej vägras, om det /
ärendet visas att fastigheten är obebyggd eller be-

Förvärvstillstånd skall, utom i de fall som unges i andra
och tredje styckena, vägras,

1. om förvärvaren inte visar att

han är i stånd att förvalta fastighe

ten,

2.
om
förvärvaren inte gör •sannolikt att syftet med förvärvet är att han skall
förvalta fastigheten och därvid hålla den i ett sådant skick att den motsvarar
de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa.

3.
om det
kan antas att förvärvaren i något annat avseende inte kommer att iaktta god
sed i hyresförhållanden eller

4.
om det
kan antas att förvär-varen eljest med hänsyn till brottslig gärning eller
visad brist vid fullgörande av åligganden enligt lag är från allmän .synpunkt
olämplig att inneha fasligheten.

Förvärvstillstånd får inte vägras,

/. om det
visas att fastigheten är

obebyggd
eller bebyggd med annat

' Senaste lydelse 1982:628.

Prop.
1982/83:153

Nuvarande lydelse

byggd med annat än hyreshus eller med hyreshus som icke
innehåller fler än två för bostadsändamål avsedda lägenheter. Skall
fastigheten enligt gällande planer användas för annat ändamål än för uppförande
av hyreshus, får förvärvstillstånd meddelas även om de förutsättningar som
anges i första stycket ej föreligger.

Föreslagen lydelse

än hyreshus eller med hyreshus som icke innehåller fler än
två för bostadsändamål avsedda lägenheter eller

2. omförvärvet avser andel i fastighet och förvärvet av
andelen uppenbart sker i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad
på fastigheten.

Skall fastigheten enligt gällande planer användas för
något annat ändamål än för uppförande av hyreshus, får förvärvstillstånd
meddelas utan hinder av första stycket.

7 § Har förordnande
meddelats enligt 6 § och har inroparen dessförinnan eller senare avyttrat
egendomen, skall förordnandet trots detta gå i verkställighet, om kommunen
eller hyresnämnden icke återkallar sin framställning i ärendet.

I övrigt
skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om
egendomen blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt däri efter, i
förekommande fall, sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den
exekutiva auktionen och har företräde framför alla befinUiga fordringar. Även
om det i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet täckes, får försäljning dock
ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har
åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller
innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före
auktionen påkallat särskild värdering, det värde vartill egendomen uppskattas
av värderingsmän som länsstyrelsen utser. Egendomen får säljas endast till den
som fått besked från kommunen att prövning ej påkallas, erhållit
förvärvstillstånd eller enligt 2 S 2, 3,4 eller 9 får förvärva egendomen utan
sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får

I övrigt
skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som orn
egendomen blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt däri efter, i
förekommande fall, sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den
exekutiva auktionen och har företräde framför alla befintliga fordringar.
Även om det i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet täckes, får försäljning
dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde sorfi i
ärendet har åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren
eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid
före auktionen påkallat särskild värdering, det värde vartill egendomen
uppskattas av värderingsmän som länsstyrelsen utser. Egendomen får säljas
endast till den som fått besked från kommunen att prövning ej påkallas, erhållit
förvärvstillstånd eller enligt 2§ 2, 3 eller 4 får förvärva egendomen utan
sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får

■• Senaste lydelse 1981:787.

Prop. 1982/83:153 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

antagas, skall försäljning ske även antagas, skall
försäljning ske även

om innehavare av fordran bestrider om innehavare av fordran bestrider

det. det.

Kommer försäljning ej till stånd vid auktionen, får
kommunen eller hyresnämnden inom två år efter det att auktionen vunnit laga
kraft hos länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställes ej
sådan begäran inom föreskriven tid eller avges ej heller vid den senare
auktionen bud som får antagas, är frågan om försäljning av egendomen förfallen.

Kostnad i samband med auktion, söm ej lett till
försäljning, betalas av statsmedel.

8 §

Bestämmelserna i 9— 11 §§ gäller i fråga om

1.
aktiebolag vari
minst 75 procent av aktierna äges eller på därmed jämförligt sätt innehas,
direkt eller genom förmedling av juridisk person, av högst tio fysiska
personer,

2.
handelsbolag.

Innehas aktier av varandra närstående personer, skall vid
tillämpningen av första stycket I aktierna anses tillhöra en fysisk person. Som
närstående person räknas därvid föräldrar, far- eller morföräldrar, make,
avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling. Med
avkomling avses även styvbarn och fosterbarn.

Första stycket 1 gäller inte bostadsaktiebolag som avses
i punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370).

9 §

Äger bolag fast egendom som Äger bolag fast egendom som

avses i 1 § och är egendomens taxer- avses i 1 § och är egendomens taxer

ade värde enligt senaste balansräk- ade värde enligt senaste balansräk

ning minst tre gånger större än det ning större än det enligt samma ba-

enligt samma balansräkning bok- iansräkning bokförda värdet av bo-

förda värdet av bolagets övriga till- lagets övriga tillgångar, får aktie el-

gångar, får aktie eller andel i bolaget ler andel i bolaget inte utan tillstånd

ej utan tillstånd av hyresnämnd för- av hyresnämnd förvärvas genom så-

värvas genom sådant fång som anges dant fång som anges i 1 § första

i 1 § första stycket eller genom inlö- stycket eller genom inlösen enligt 3

sen enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen kap. 3
§ aktiebolagslagen

(1975: mS). Detsamma gäller i frå- (1975: 1385). Förvärvstillstånd

ga om förvärv av aktie eller andel i fordras dock endast om prövning

moderbolag, om det sammanlagda enligt I0§ tredje stycket begärs hos

taxerade värdet av koncernens fas- hyresnämnden,

ta egendom, som här avses, är . Vid förvärv av aktie eller andel i

minst tre gånger större än det sam- moderbolag gäller vad som i första

maniagda bokförda värdet av kon- stycket sägs om bolaget i stället

cernens övriga tillgångar, allt en- koncernen,

ligt koncernbolagens senaste ba

lansräkningar.

Bestämmelserna i 2 § 1-6 gäller i Bestämmelserna i 2 § 1-5 gäller i

tillämpliga
delar. Tillstånd fordras tillämpliga delar. Tillstånd
fordras

ej till
förvärv av aktie på grund av ej
till förvärv av aktie på grund av

Prop.
1982/83:153

Nuvarande lydelse

nyemission där aktieägarna tecknar de nya aktierna i
förhållande till det antal aktier de förut äger.

Föreslagen lydelse

nyemission där aktieägarna tecknar de nya aktierna i
förhållande till det antal aktier de förut äger.

Har tillstånd till förvärv av aktie eller andel i bolag ej
sökts före förvärvet, skall det sökas inom tre mti-nader från det förvärvet
skedde. I fråga om prövning av ansökan om tillstånd till sådant förvärv gäller
4 § i tillämpliga delar.

Görs ej ansökan om förvärvstillstånd inom föreskriven lid
och på föreskrivet sätt eller vägras förvärvstillstånd genom lagakraft-ägande
beslut, är förvärvet ogiltigt.

Vid förvärv av aktier eller andelar i bolag skall
förvärvaren inom tre månader från del förvärvet skedde anmäla förvärvet till
den kommun där huvuddelen av den fasta egendomen är belägen. Frågan om i
vilken kommun huvuddelen av egendomen ligger skall avgöras med ledning av
fastigheternas taxeringsvärde. Till anmälningen skall fogas styrkt avskrift
av fångeshandlingen eller, om någon fångeshandling inte har upprättats, ett av
överlåtaren och förvärvaren undertecknat intyg om när förvärvet har skett och
om de villkor som har avtalats Jör förvärvet.

I fall som avses i I § första stycket 2—4 samt vid förvärv
genom inlösen enligt 3 kap. 3S aktiebolagslagen (1975:1385) får frågan om
förvärvstillslånd prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett. Ansökan
får i sådant fall ges in till hyresnämnden utan föregående anmälan till kommunen.

Vill kommunen begära prövning enligt denna lag, skall
beslutet om detta anmälas till hyresnämnden inom tre månader efter del anmälan
skett enligt första stycket eller, om styrkt avskrift av fångeshandlingen
eller intyg om förvärvet inte var fogad till anmälningen, tre månader från det
att kommunen mottog sådan handling. Det åligger kommunen att snarast möjligt
och senast inom samma tid underrätta förvärvaren huruvida prövning begärs.

10a §

Har anmälan som avses i 10 § tredje stycket gjorts inom
föreskriven tid. skall hyresnämnden förelägga förvärvaren atl inom en må-

Prop.
1982/83:153

Nuvarande IvJelse

Föreslagen lydelse

nad från det att han fått del av föreläggandet ansöka om
förvärvstillstånd. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om
bestämmelserna i IOb§. Till föreläggandet skall fogas en avskrift av kommunens
anmälan.

I fråga om hyresnämndens prövning av ansökan om
förvärvstillstånd gäller 4 § i tillämpliga delar.

10b §

Förvärv som avses i 9 § första eller andra stycket och
som inte omfattas av undantagsbestämmelserna i tredje stycket i nämnda paragraf
är ogiltigt.

1. om förvärvet inte inom före

skriven tid anmäls till konimunen

och förvärvaren inte redan har er

hållit förvärvstillstånd eller från

kommunen fått besked att prövning

inte begärs,

2.
om
ansökan om förvärvstillstånd inte görs enhgt föreläggande söm avses i 10a§
första stycket,

3.
om
förvärvstillstånd vägras genom lagakraftägande beslut.

Förköpsrätten
utövas genom att kommunen senast i samhand med att kommunen skall yttra sig i
till-siåndsärendet skriftligen hos hyresnämnden anmäler att beslut att utöva
förköpsrätt fattats. Hyresnämnden skall underrätta bolaget samt köpare och
säljare om beslutet att utöva förköpsrätt.

Förköpsrätten
utövas genom att kommunen inom den tid som gäller för anmälan enligt 10 §
tredje stycket skriftligen hos hyresnämnden anmäler att beslut att utöva förköpsrätt
//«/■ fattats. Hyresnämnden skall underrätta bolaget samt köpare och
säljare om beslutet att utöva förköpsrätt.

Har förvärvstillstånd meddelats, är förköpsrätten
förlorad.

27 §

Regeringen bemyndigas atl meddela närmare föreskrifter om
skyldighet för förvärvaren att till kommunen och hyresnämnden lämna uppgifter
av betydelse för prövningen avförvärv enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den I juli 1983. I fråga om
förvärv som har skett före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

Prop. 1982/83:153 8

Förhandstillstånd
till förvärv av aktie eller andel i bolag som har meddelats före
ikraftträdandet gäller även därefter. Har en ansökan om förhandstillstånd till
sådant förvärv ej slutligen avgjorts vid ikraftträdandet, gäller äldre
bestämmelser beträffande prövningen av ansökningen.

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom
föreskrivs att 4, 5 och 16b §§ lagen (1973: 188) om arrendenämnder och
hyresnämnder' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Hyresnämnd
som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att

1.
medla i hyres-eller
bostadsrättstvist,

2.
pröva tvist om
reparationsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra stycket, skadestånd enligt 12
kap. 24a §, överiåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34-36 §§, upplåtelse av
lägenhet i andra hand enligt 12 kap, 40 §, förlängning av hyresavtal eller
villkor för sådan föriängning enligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt 12 kap.
55 § eller uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 §, allt jordabalken,

2 a.
pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304)
eller om äterbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag.

3.
pröva tvist om hyresvillkor
enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 § andra
stycket eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),

4.
pröva fråga om godkännande av
överenskommelse som avses i 12 kap. 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut
som avses i 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,

5.
vara skiljenämnd i hyres-eller
bostadsrättstvist,

5
a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt
hyresförhandlingslagen,

6.
pröva frågor enligt
bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsförvaltningslagen (1977:792),

7.
pröva frågor enligt lagen
(1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

8.
pröva frågor enligt
bostadsanvisningslagen (1980:94),

9.
pröva frågor enligt lagen
(1982: 352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

Ärende
upptages av den hyres- Ärende upptages av den hyres

nämnd inom vars område fastighe- nämnd inom vars område fastighe

ten är belägen. Ärende som avses i ten är belägen. Ärende som avses i

9, 17 eller 18 § lagen om förvärv av 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv

Lagen
omtryckt 1980:97. ■ Senaste lydelse 1982:354.

Prop. 1982/83:153 9

Nuvarande lydelse ' Föreslagen lydelse

hyresfastighet m.m. upptages dock av hyresfastighet m.m. upptages

av hyresnämnden i den ort där bo- dock
av hyresnämnden i den ort där

lagets styrelse har sitt säte eller, i bolagets styrelse har sitt säte eller, i

fräga om handelsbolag, där förvalt- fråga
om handelsbolag, där förvalt

ningen föres. ningen föres.

5 §

Hyresnämnd består av lagfaren ordförande och två andra
ledamöter, om ej annat följer av tredje stycket. Av de senare ledamöterna skall
den ene vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet eller, när ärendet
rör bostadsrättsfastighet, med förvaltning av sådan fastighet och den andre
vara väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärende rör
annan lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande hyresgästers
förhållanden. I ärende enligt 52 § eller 60 § första stycket.I bostadsrättslagen
(1971:479) skall vad som sagts nu om hyresgästers förhållanden i stället avse
bostadsrättshavares förhållanden.

Hyresnämnd får anlita teknisk ex- Hyresnämnd får anlita expert att
bi-

pert att biträda nämnden, om åren- träda nämnden, om ärendets be-

dets beskaffenhet eller annat sär- skaffenhet eller annat särskilt
skäl

skilt skäl föranleder det. föranleder det.

Bestämmelserna i 2 § andra—Qärde styckena äger motsvarande
tillämpning i fråga öm hyresnämnd.

Regeringen kan förordna att i hyresnämnd skall finnas
flera avdelningar.

Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar
även avdelning.

16b §

Ansökan om förvärvstillstånd skall för yttrande
tillställas kommun där tillståndspliktig fast egendom finnes samt, om det lärnpligen
kan ske, organisation av hyresgäster som berörs av ansökningen. Avser ansökan
fillstånd till förvärv av aktie, skall tiden för avgivande av yttrande bestämmas
så att den ej undersfiger tre månader.

I ärende angående förvärvstillstånd skall kommun, där den
fasta egendomen är belägen, samt hyresgästorganisation, som berörs av
ansökningen, anses som sökandens motparter.

I ärende angående förvärvstillstånd äger bestämmelserna i
14 S andra stycket motsvarande tillämpning.

Ansökan om tillstånd att förvärva

1. fast egendom eller tomträtt genom köp eller byte,

2. aktie genom köp eller genom inlösen i fall som avses
i 12 § andra

stycket lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m, m,,

får ej prövas eller på grund av återkallelse avskrivas
innan det blivit slutligt avgjort om förköp skall äga rum.

Föreläggande enligt 3a § andra Föreläggande enligt 3a §
andra

stycket lagen om förvärv av hyres- stycket eller 10a S första stycket

fastighet m. m. får ej utfärdas innan lagen om förvärv av hyresfastighet

det blivit slutligt avgjort att förköp m. m. får inte utfärdas innan det bli-

ej skall äga rum. vit slutligt avgjort att förköp
inte

skall äga rum.

Denna lag träder i kraft den I juli 1983.

prop.
1982/83:153 10

3 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs att 60a S bostadsrättslagen
(1971:479)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

60 a S

En bostadsrättsförenings beslut om förvärv av
hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på
föreningsstämma. Beslutet skall biträdas av hyresgästerna i minst två
tredjedelar av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet. Dessa
hyresgäster skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen.

Vid beräkningen av antalet lägenheter bortses från garage,
lager och andra lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift
om hur beräkningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt för
hyresgästerna och fastighetsägaren.

Innan beslut om fastighetsförvärv fattas, skall sådan
ekonomisk plan som avses i 4 S upprättas och hållas tillgänglig för
hyresgästerna. Till planen skall fogas ett besiktningsprotokoll, som visar
fastighetens skick. Planen skall även vara försedd med intyg enligt 4 §.

Beslut om förvärv i strid med första stycket är ogiltiga.
Detsamma gäller beslut om förvärv som fattats utan att ekonomisk plan varit
tillgänglig enligt fjärde stycket. Om likväl förvärv har skett enligt beslutet
och lagfart har meddelats, skall dock vad nu sagts ej gälla.

I fråga om bostadsrättsföreningar I fråga om bostadsrättsföreningar

som är anslutna till en rikskoopera- som
är anslutna till en folkrörelse-

tiv organisation gäller denna para- kooperativ
riksorganisation gäller

graf endast om fastighetsförvärvet denna
paragraf endast om fastig-

sker enligt lagen (1982: 352) om rätt hetsförvärvet
sker enligt lagen

till fastighetsförvärv för ombildning (1982:
352) om rätt till fastighetsför-

till bostadsrätt. värv för ombildning till
bostadsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Lagen omtryckt 1982:353.

Prop.
1982/83:153 II

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Lagen gäller inte om egendomen Lagen gäller inte om egendomen

innehåller
färre än fem lägenheter. ägs av staten, kommun, landstingskommun,
komnuinalförhiind. iill-männyttigt bostadsföretag eller aktiebolag som hett
ägs av en kommun eller landstingskommun. Lagen gäller inte heller om egendomen
innehåller färre än fem lägenheter. Vid beräkning av antalet lägenheter enligt
denna lag räknas som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt
och självständigt användas som bostad eller för annat ändamål. Fi"ån
garage, lager och andra lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen
bortses.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983. Äldre
bestämmelser gäller om hembud har skett före lagens ikraftträdande.

Prop. 1982/83:153 12

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon.
Hjelm-Wallén, Peterson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Gustafsson.

Lagrådsremiss med förslag till ändrade regler om förvärv
av hyresfastigheter m.m.

1 Inledning

Lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m, m.
(tillståndslagen) har till syfte att förebygga spekulation i hyresfastigheter
och att hindra att hyresfastigheter förvärvas av personer som är olämpliga att
förvalta sådana fastigheter (prop. 1975/76:33, CU 5, rskr 102).

Enligt tillståndslagen är förvärv av hyresfastigheter i
princip beroende aV tillstånd av hyresnämnd. Tillståndsplikt gäller också för
förvärv av aktier och andelar i bolag i vissa fall. Härtill anknyter
bestämmelser om kommunal förköpsrätt vid aktieöverlåtelser.

Bestämmelserna om tillståndsprövning vid förvärv av
hyresfastighet gällde ursprungligen endast i vissa kommuner i landets tre
storstadsområden. Sedan den 1 juli 1979 gäller emellertid även denna del av
lagen i hela landet (prop. 1978/79: 164, CU 38, rskr 372, SFS 1979: 307). I
samband med denna lagändring ändrades också förfarandereglerna så att förvärv
av hyresfastigheter skall anmälas till kommunen. Tillståndsprövning hos hyresnämnden
behövs endast om kommunen begär en sådan prövning.

Det har emellertid framkommit att tillståndslagen
fortfarande har vissa brister. Inom justitiedepartementet har därför gjorts en
översyn av lagen. Resultatet av denna översyn har redovisats i promemorian (Ds
Ju 1982:12) Ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter. Promemorian, som bl.
a. innehåller en redogörelse för gällande rätt, tidigare riksdagsbehandling
samt en utredning av Stockholms kommun om fastighetshandeln och till-lämpningen
av fillståndslagen, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av
riksåklagaren.

Prop.
1982/83:153 13

bostadsdomstolen,
Stockholms tingsrätt, domstolsverket, hyresnämnderna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, brottsförebyggande rådet (BRÅ), bokföringsnämnden, bankinspektionen,
riksrevisionsverket, bostadsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholm län. Svenska
kommunförbundet, Stockholms, Göteborgs, Malmö och Gävle kommuner. Svenska sparbanksföreningen.
Hyresgästernas riksförbund, Sveriges fastighetsägareförbund, HSB:s riksförbund
(HSB), Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Näringslivets
byggnadsdelegation, Sveriges advokatsamfund. Auktoriserade fastighetsmäklares
riksförbund och Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisafion (SBC).

Riksåklagaren
har bifogat yttranden av överåklagarna i Stockholms och

Göteborgs åklagardistrikt, chefen för länsåklagarmyndigheten i Malmöhus

län och länsåklagaren för speciella mål. Länsstyrelsen i Stockholms län har

bifogat särskilda yttranden av länsstyrelsens taxeringsavdelning och upp

bördsenhet. .

En
sammanställnirig av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta

ärende som bilaga 2. .

Jag
kommer i detta sammanhang även att ta upp en fråga öm ändring i lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (se
avsnitt 2.5).

2
Allmän motivering

2.1
Allmänna synpunkter .

Redan
i 1979 års lagstiftningsärende stod det klart att tillståndslagen var i behov
av översyn även efter de ändringar som då gjordes. Man ville dock ha
ytterligare erfarenheter av lagens tillämpning, innan översynen sattes i gång.

I
andra sammanhang har det också kommit fram att lagen har vissa brister. Sålunda
har Stockholms kommun efter omfattande undersökningar om fastighetshandeln och
tillämpningen av tillståndslagen konstaterat behov av lagändringar i flera
avseenden. Den s. k. Göta-Finans-aflfären har också aktualiserat vissa frågor
rörande kommunernas roll i tillståndsförfarandet samt lagstiftningens
tillämpning och utformning i övrigt.

En
översyn av tillståndslagen har sedermera gjorts i justitiedepartementet.
Resultatet av översynen redovisas i den inledningsvis nämnda departementspromemorian
(Ds Ju 1982:12). I promemorian föreslås lagstiftningen ändrad i flera
avseenden. Sålunda föreslås att de niivarande undantagen från tillståndsplikt
beträffande ideella andelar i fastighet slopas. Vidare föreslås att det
nuvarande systemet med anmälan till kommun av förvärv av fastigheter också
skall avse förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag. Kretsen av
tillståndspliktiga bolag vidgås också genom slopande av den s.k. 3x-regeln.
Slutligen föreslås en skärpning av skyldigheten för

Prop.
1982/83:153 14

förvärvaren att förebringa utredning beträffande hans
ekonomiska och praktiska förutsättningar att klara av fastighetsförvaltningen.

Förslagen i promemorian har fått ett övervägande positivt
mottagande av remissinstanserna. En del remissinstanser avstyrker dock
förslagen eller vissa av dem. De kritiska instanserna anför bl. a. att man. av
det statistiska material rörande fastighetsförvärv m. m. som redovisas i promemorian
inte kan utläsa något påtagligt behov av lagändringar. Man framhåller också
att förslagen medför en ökad detaljreglering och byråkratisering som lägger
hinder i vägen för de seriösa fastighetsförvärven.

Rörande frågan om behovet av lagändringar vill jag först
understryka att tillståndslagen är ett mycket viktigt instrument för att hindra
spekulativa och av annan anledning icke önskvärda förvärv av
bostadsfastigheter. Redan lagens existens torde ha inneburit att många sådana
fastighetsförvärv har avvärjts. Genom 1979 års ändringar i lagen stärktes det
kommunala inflytandet. De nu föreslagna ändringarna är enligt min mening
ägnade att ytteriigare stärka detta inflytande, samtidigt som hyresgästerna får
ett bättre skydd mot icke seriösa hyresvärdar.

Härtill kommer att tillståndslagen har en mycket viktig
funktion att fylla ur brottsbekämpningssynpunkt. Man har kunnat konstatera ett
klart samband mellan ekonomisk brottslighet och fastighetshandel. En starkare
samhällskontroll av fastighetsöverlåtelser är ett verksamt medel när det gäller
att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

Med hänsyn till lagens viktiga funktioner är det angeläget
att försöka avhjälpa eventuella brister och att över huvud taget göra lagen så
effektiv som möjligt. Man måste emellertid ha klart för sig att man inte kan
komma åt alla oönskade förfaranden genom ändringar i den nu aktuella lagstiftningen.
Så torde t. ex. vissa missförhållanden som har uppdagats i samband med
Göta-Finans-affären inte bero pä några brister i tillståndslagen, utan på
brister bl. a. i bankers och andra kreditgivares kreditbedömningar och de kommunala
rutinerna. I andra fall kan vad som upplevs som brister i lagen i själva verket
bero på osäkerhet om lagens rätta innebörd.

Promemorieförslagen innebär, som framgår av vad jag
tidigare har anfört, att ett ökat antal fastighetsförvärv samt förvärv av
aktier och andelar i fastighetsbolag kommer att bli underkastade en samhällelig
kontroll. En sådan kontroll torde inte kunna genomföras utan vissa
administrativa olägenheter för fastighetsomsättningen och de tillämpande
myndigheterna. På myndighetssidan blir det en ökad belastning på framför allt
kommunerna, eftersom aktie- och andelsförvärv enligt förslaget efter anmälan
först skall prövas av vederbörande kommun. Å andra sidan avlastas hyresnämnderna
visst arbete beträffande sådana förvärv. Genom att de föreslagna
lagändringarna är ägnade att hålla olämpliga personer borta från hyreshusmarknaden,
bör också kommunernas kostnader och arbete på grund av försumliga hyresvärdar
minskas. Hänsynen till de tillämpande myndigheterna talar därför inte mot den
ändrade lagstiftningen. Vad beträffar de

Prop.
1982/83:153 15

olägenheter som kan drabba förvärvarna anser jag att det
övergripande intresset av att icke seriösa fastighetsförvärvare hålls borta
från hyreshusmarknaden är så starkt att man får acceptera att även seriösa
förvärvare underkastas en skärpt kontroll.

På grund
av det anförda anser jag att det föreligger ett behov av ändringar i den nu
ifrågavarande lagstiftningen och jag ansluter mig i allt väsentligt till de
förslag som har lagts fram i promemorian. Till vissa frågor om ändringar i
promemorieförslaget som har aktualiserats under remissbehandlingen återkommer
jag i samband med behandlingen av förslagets olika delar.

Jag vill
dock redan nu anmäla att jag inte biträder promemorians förslag om införande av
en s. k. förvärvsavgift som påföljd för underlåtenhet alt iaktta skyldigheten
att anmäla ett aktie- eller andelsförvärv. Förslaget härom har utsatts för en
ganska kraftig remisskritik. Enligt min mening bör man inte utan starka skäl
införa ett avgiftssystem på ett nytt område, där erfarenheter saknas av en
sådan reglering. Det torde också stå klart att promemorieförslaget skulle
behöva överarbetas i flera avseenden, om det ifrågasatta avgiftssystemet skall
införas på detta nya område. Då inte heller det statistiska materialet jörande
åsidosättande av den nuvarande tillståndsplikten vid aktie- och andelsförvärv
ger något starkare stöd för behovet av en avgiftssanktion, har jag ansett det
tillräckligt att reglerna om prövning av aktie- och andelsförärv fortfarande
sanktioneras på samma sätt som vid övriga fall av försummelse av
tillståndsplikten, nämligen med en automatisk ogiltighetspåföljd. Min nu
redovisade inställning uteshiter dock inte att det i framtiden kan finnas
anledning att diskutera avgiftsfrågan på nytt, sedan man har fått ökad
erfarenhet rörande avgiftssanktionerna inom andra rättsområden liksom rörande
omfattningen av de fall dä förvärvsprövning försummas. Jag har för avsikt att
följa denna fråga med uppmärksamhet.

Jag vill
också redan nu anmäla att jag i samband med mina överväganden om vilka
förutsättningar som bör gälla för att en förvärvare skall kunna få ett
förvärvstillslånd har funnit att de gällande lillståndskriterierna - även efter
den i promemorian föreslagna skärpningen av förvärvarens utredningsskyldighet
- ger otillräckliga möjligheter att hålla alla olämpliga fastighetsförvärvare
borta från marknaden. Det gäller t. ex. personer som har underlåtit atl betala
in skatter och avgifter för anställda, som har stora skatteskulder eller som
har haft samröre med ekonomisk brottslighet. Jag föreslår därför att det bland
lillståndskriterierna införs en allmänt hållen regel om att förvärvstillslånd
skall vägras, om det kan antas alt förvärvaren är från allmän synpunkt
olämplig att inneha den ifrågavarande fastigheten (se vidare avsnitt 2.4).

Prop. 1982/83:153 16

2.2
Lagens tillämpningsområde

2.2.1
Förvärv av andel i fastighet

Vissa
förvärv av ideella andelar i fastighet är f.n. undantagna från
tillståridsplikten enligt tillståndslagen. Enligt 2 § punkt 6 undantas andelsförvärv
som sker för att bereda förvärvaren och hans familj bostad och enligt 2 § punkt
9 undantas förvärv av ytteriigare andelar i fastighet. Kontrollen av atl kraven
för undantag är uppfyllda ligger på inskrivningsmyndigheterna i sarnband med
prövniiigen av ansökan om lagfart.

I promemorian föreslås att
dessa undantag från tillståndsplikten tas bort. Samtidigt föreslås ett tillägg
till 4 § andra stycket i lagen med innebörd att förvärvstillstånd inte får
vägras, om andelsförvärvet uppenbart sker i syfte att bereda förvärvaren och
hans famiy bostad på fastigheten. Flertalet remissinstanser biträder förslagen.

Förslaget att slopa
undantagsbestämmelsen i 2 § punkt 6 i förening med den föreslagna ändringen i 4
§ innebär att kontrollen av att andelsförvär-yen sker för bostadsändamål förs
över från inskrivningsmyndigheterna till i första hand komtnunerna. Detta
ligger helt i linje med önskemålen om ett ökat kommunalt inflytande. Kommunerna
har också bättre förutsättningar än inskrivningsmyndigheterna all på olika sätt
kontrollera att förvärven verkligen sker för bostadsändamål. Förfarandet hos
inskrivningsmyndigheterna måste på grund av inskrivningsärendenas mängd med
nödvändighet vara enkelt och formaliserat, vilket har medfört att
myndigheterna normalt har varit hänvisade till ett intyg från förvärvaren om
förvärvssyftet. Lagen har därigenom kunnat kringgås. Jag tillstyrker på grund
av det anförda de föreslagna lagändringarna, såvitt gäller 2 § punkt 6 och 4 §.

Jag tillstyrker också det
föreslagna slopandet av undahtagsbestämmél-sen i 2 § punkt 9, eftersom även
detta stadgande innebär en uppenbar risk för kringgående av lagstiftningen. Ett
bibehållande av undantagsregeln skulle ju innebära att den som berättigats att förvärva
en fastighetsandel för bostadsändamål kan fritt förvärva ytterligare andelar
för att t. ex. i spekulationssyfte hyra ut andelslägenheter. Förvärv av
ytterligare andelar bör alltså prövas enligt samma bedörnnjngsgrunder som ändra
andelsförvärv. Som anförs i promemorian bör natiirligtvis den omständigheten
att förvärvaren redan har ett inte obetydligt inflytande över fasfighetens förvaltning
tillmätas en avsevärd betydelse yid förvärvsärendels behandling i kommun och
hyresnämnd.

2.2.2.
Förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag

Promemorians
försjag att förvärv av aktier eller andelar i fastighetsbolag först skall
anmälas till kommunen och att förvärvstillstånd endast behövs om kommunen
anmäler förvärvet till hyresnämnden för prövning har vunnit allmän anslutning
ay remissinstanserna. Även jag biträder förslaget.

Tillståndsplikten
är i dag enligt 8 och 9§§ tillståndslagen begränsad till

Prop. 1982/83:153 17

förvärv av aktier eller andelar i sådana fåmansbolag resp.
i handelsbolag som huvudsakligen ägnar sig ål förvaltning av hyresfastigheter.
Tillståndsplikten avser bolag som äger fast egendom som är taxerad som
hyreshusenhet och vars taxeringsvärde enligt den senaste balansräkningen är
minst tre gånger större än det bokförda värdet av bolagets övriga tillgångar
(den s.k. 3x-regeln).

För att minska inverkan av mindre förändringar i
balansräkningen och för att försvåra manipulationer så att den
lillståndspliktiga värdegränsen inte nås föreslås i promemorian all storleken
av det fastighetsinnehav som grundar lillståndsplikt minskas. Det föreslås
sålunda atl 3x-regeln ersätts med en regel om atl lillståndsplikt inträder
redan då hyresfastigheternas taxeringsvärde överstiger värdet av de övriga
tillgångarna.

Som påpekas av flera remissinstanser kan samma
invändningar riktas mot den i promemorian valda lösningen som mot den nuvarande
ordningen. Marginella värdeförändringar eller juridiskt oantastliga
justeringar av balansräkningen kan medföra alt gränsen för tillståndsplikt
underskrids i vissa fall.

Genom förslaget kommer emellertid kretsen av
tillståndspliktiga förvärv alt vidgas väsentligt, varför de angivna marginella
fallen måste antas få mindre betydelse. Det viktiga är att tillståndsplikten i
så stor utsträckning som möjligt omfattar förvärv avseende bolag vars
huvudsakliga syfte är att förvalta hyresfastigheter. Den föreslagna regeln, som
i förhållande till andra förslag som har förts fram i lagstiftningsärendet äi;
enkel atl tillämpa, tillgodoser enligt min mening i erforderlig mån detta intresse.
Jag biträder därför promemorieförslaget.

Promemorian innehåller också ett förslag om alt det i 19 §
bokföringslagen (1976:125) tas in en erinran om 11 § fillståndslagen, som
stadgar skyldighet för bolag som äger en hyresfastighet att i sin balansräkning
lämna vissa uppgifter. Denna lagändring avstyrks bestämt av bokföringsnämnden.
Nämnden anser det principiellt otillfredsställande att belasta en generell lag
med särbestämmelser. Nämnden hänvisar också till att Föreningen Auktoriserade
Revisorer FAR sedan flera år i sin rekommendation angående årsredovisning i
aktiebolag har hänvisningar till särbestämmelser i annan lagstiftning, bl. a.
tillståndslagen. Under dessa omständigheter anser jag att den föreslagna
lagändringen inte behövs. Jag är alltså inte beredd att förorda någon ändring i
bokföringslagen.

I delta sammanhang vill jag ta upp en annan fråga rörande
tillslåndsplik-tens omfattning som inte närmare har berörts i promemorian. Del
gäller behandlingen av bostadsbolag, dvs. aktiebolag eller handelsbolag vars
verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i atl åt bolagels delägare
bereda bostäder i hus som ägs av bolagel.

Genom en hänvisning i 9§ andra stycket lillslåndslagen
gäller den nuvarande undantagsregeln i 2§ punkt 6, som nu föreslås slopad (se
avsnitt 2.2.1), även vid förvärv av aktier och andelar i bolag. Enligt vad som 2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr
153

Prop.
1982/83:153 18

anförts i förarbetena till lagen (prop. 1975/76:33 s. 89)
skall förvärv av aktier och andelar i bostadsbolag omfattas av undantaget,
under förutsättning att den som innehar aktie eller andel i bolaget har rätt
till bostad i bolagets fastigheter i förhållande till aktie- eller
andelsinnehavet.

Enligt 79§ bostadsrättslagen (1971:479, omtryckt 1982:353)
är det inte möjligt att bilda s. k. andelshus, där andelsrälten kopplas till
innehavet av aktier eller andelar i bolag. Enligt punkt 16 i
övergångsbestämmelserna till lagen får dock bolag som före lagens
ikraftträdande tillämpat denna upplåtelseform fortsätta sin verksamhet. I
skattehänseende jämställs bostadsaktiebolag med bostadsföreningar och
bostadsrättsföreningar, se 24 § 3 mom. kommunalskatlelagen (1928:370) jämte
anvisningar.

Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC)
har påpekat att promemorians förslag om slopande av undantagsbestämmelsen i 2§
punkt 6 medför atl förvärv av aktier i bostadsaktiebolag kommer att bli
tillståndspliktiga. SBC anser att starka principiella skäl talar för att sådana
s.k. äkta bostadsförelag inte heller i fortsättningen skall omfattas av
till-slåndspliklen utan att förvärv av aktier i sådana bolag skall vara
befriade på samma sätt som förvärv av andelar i bostadsföreningar eller av
bostadsrätter.

Promemorieförslaget innebär att ifrågavarande aktieförvärv
visserligen blir lillståndspliktiga men atl förvärvstillstånd inte får vägras
på grund av hänvisningen i 10§ sista stycket promemorieförslaget till 4§. Jag
delar emellertid SBC:s uppfattning att förvärvskonlrollen i dessa fall innebär
en onödig omgång. Jag biträder därför förslaget om att förvärv av aktier i
sådana bostadsaktiebolag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen liksom f. n. helt undantas från tillståndsplikten. En
bestämmelse härom bör tas in i 8§ tredje stycket tillståndslagen.

När det däremot gäller förvärv av andelar i sådana
bostadsbolag som är handelsbolag har det inte framkommit några skäl som talar
för en motsvarande ordning. Sådana förvärv kommer alltså att underkastas
tillståndsplikt genom att undantaget i 2 § punkt 6 upphävs.

2.2.3 Tillståndslagens tillämpningsområde i övrigt

Svenska kommunförbundet och några kommuner har såväl i
tidigare sammanhang som under remissbehandlingen fört fram önskemål om att
lagens tillämpningsområde skall utvidgas till att också avse hyreshusen-heter
som enbart innehåller lokaler (jfr prop. 1978/79: 164 s. 22). Jag delar
emellertid uppfattningen i promemorian atl det inte har kommit fram något
material som på ett avgörande sätt visar behovet av lagstiftning på detta
område.

Jag vill i
detta sammanhang ta upp ett par andra frågor rörande lagens tillämpningsområde.
Det gäller vilka slags förvärvare som enligl 2§ punkt 2 lillslåndslagen skall
vara undantagna från tillståndsplikt. Jag tänker då på det nuvarande undanlaget
som befriar förvärv av riksorganisation av bo-

Prop. 1982/83:153 19

stadsrättsföreningar
samt bostadsrättsförening som är ansluten till en sådan organisafion från
tillståndsplikt.

Enligt förarbetena till
lagen (prop. 1975/76:33 s. 67) avsåg man med uttrycket "riksorganisation"
HSB och Svenska riksbyggen. Vid lagens tillkomst torde någon annan
riksorganisation av bostadsrättsföreningar inte heller ha funnits. Numera finns
det emellertid ytteriigare en riksorganisation av bostadsrättsföreningar,
nämligen SBC. Denna organisation, liksom bostadsrättsföreningar som är anslutna
till den, omfattas alltså av lagens undantag från tillståndsplikt.

De till HSB och Riksbyggen
anslutna föreningarna har enhetligt utformade stadgar som vilar på en gemensam
bostadssocial grundsyn. Så är inte fallet med den mera heterogena gruppen av
bostadsrättsföreningar som är anslutna till SBC. Jag förordar därför atl
undantagsregeln i 2§ punkt 2 utformas så atl den endast blir tillämplig på de
riksorganisationer som ursprungligen avsågs med denna, nämligen HSB och
Riksbyggen. Detta bör lämpligen ske genom att i lagtexten införs uttrycket
"folkrörelsekooperativ" organisation.

Motsvarande ändring bör
göras i 60 a § sista stycket bostadsrättslagen, där uttrycket
"rikskooperativ organisation" f. n. används för att beteckna HSB och
Riksbyggen (se CU 1981/82:41 s. 6).

HSB:s riksförbund har
under remissbehandlingen också aktualiserat en annan'ändring i samma
undantagssladgande. Förbundet påpekar att HSB-organisationen är uppbyggd i tre
led, nämligen riksförbundet, regionala HSB-föreningar och lokala
bostadsrättsföreningar. Av dessa omfattas de regionala föreningarna f. n. inte
av undantaget fråii tillståndsplikt. Även dessa föreningar förvärvar emellerfid
fastigheter, främst i samband med ombyggnad och sanering. De bör enligt
förbundet också omfattas av undantaget. Jag biträder förslaget och förordar
alltså att 2 § punkt 2 tillstånds-lagen ändras även i detta avseende.

2.3
Förfarandet hos konimunen vid anmälan av tillståndspliktiga förvärv m.m.

I
promemorian diskuteras frågan om en närmare lagreglering av den kommunala
prövningen av förvärvsanmälningar. Tanken på en sådan reglering avvisas
emellertid, liksom tanken på inrättande av ett centralt register som
innehåller uppgifterom lagfarna ägare till hyresfastigheter och om fysiska
personer som är huvudintressenter i fastighetsägande bolag.

Jag delar uppfattningen i
promemorian alt man inte lagstiftningsvägen bör låsa kommunerna vid en viss hög
ulredningsnivå. Det finns emellertid anledning all se över de bestämmelser som
gäller förvärvarens uppgiftsskyldighet vid en förvärvsanmälan. Enligt gällande
lagstiftning behöver inte till en förvärvsanmälan fogas andra uppgifter än de
som anges i I a § förordningen (1975: 1139) om tillämpning av lagen (1975:
1132) om förvärv

Prop. 1982/83:153 20

av hyresfastighet m. m. (tillämpningsförordningen). Dessa
uppgifter avser inte förvärvarens möjligheter att uppfylla tillståndslagens
krav för tillstånd. Då syftet med de nu föreslagna lagändringarna är att
stärka del kommunala inflytandet vid förvärvsärendena fill hyresnämnderna, är
del enligl min mening lämpligt att låta kommunerna få möjligheter atl redan vid
prövningen av förvärvsanmälningarna begära samma uppgifter om förvärvarens
personliga förhållanden som de som förvärvaren enligt 2 § första stycket och 4
§ första stycket lillämpningsförordningen skall ge in till hyresnämnden.
Eftersom en sådan uppgiftsskyldighet med hänsyn till 8 kap. 3 § och 7 S första
stycket punkt 3 regeringsformen fordrar bemyndigande för regeringen i lag,
föreslår jag alt elt sådant bemyndigande meddelas i en ny paragraf, 27 § i
lillslåndslagen. Jag kommer all senare anmäla frågan om ändring i
lillämpningsförordningen.

Vid sin förvärvsprövning bör kommunerna naturligtvis
utnyttja den särskilda sakkunskap som hyresgästorganisationerna har på området
och ta stor hänsyn fill deras mening. För att inte förfarandet skall bli
alltför komplicerat, bör dock dessa organisationer inte få någon självständig
rätt alt påkalla tillståndsprövning i hyresnämnden ulan denna rätt bör endast
tillkomma kommunen (jfr prop. 1978/79: 164 s. 15). Hyresgästorganisationernas
intressen tillvaratas i erforderiig mån genom att de har ställningen som part
vid tillståndsprövningen i hyresnämnden och rätt att överklaga hyresnämndens
beslut till bostadsdomstolen.

Vad slutligen gäller frågan om ett centralt, statligt
register över fastighetsägare är del uppenbart att ett sådant register
verksamt skulle kunna bidra till att förbättra kontrollmöjligheterna.
Åtminstone f. n. hindrar dock del statsfinansiella läget att ett sådant
register inrättas.

2.4 Förutsättningar för tillstånd

När ett tillståndspliktigl förvärv prövas av hyresnämnden,
ankommer det på förvärvaren/sökanden att göra sannolikt att han uppfyller vissa
i lagen angivna förutsättningar för atl erhålla förvärvstillstånd. Om han inte
lyckas med detta, skall tillstånd vägras.

För tillstånd gäller samma förutsättningar beträffande
såväl fastighets-förvärv som förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag
(se 4 § första stycket och 10 S första stycket andra meningen lillslåndslagen).
Sökanden skall sålunda göra sannolikt att han är i stånd atl förvalta
fasligheten, att syftet med förvärvet är atl han skall idka bostadsförvaltning
och därvid hålla fastigheten i sådant skick atl den motsvarar de anspråk som de
boende har rätt all ställa samt atl han även i övrigt kommer alt iaktta god sed
i hyresförhållanden.

Enligt promemorian har det förekommit fall där förvärvaren
har fått förvarvslillstånd trots att han har varit olämplig. Att tillstånd i
sådana fall har lämnats beror enligl promemorian inte på alt bestämmelserna om

Prop. 1982/83:153 21

förutsättningarna för tillstånd har tillämpats felaktigt
ulan på att bestämmelserna inte till alla delar är så utformade att de
utestänger olämpliga förvärvare. I promemorian föreslås därför vissa ändringar
av lillståndskriterierna i 4 § första stycket lillslåndslagen.

Den första förutsättningen för atl tillstånd skall kunna
erhållas är, som nyss nämnts, alt förvärvaren gör sannolikt att han är i stånd
atl förvalta fastigheten, I utredningen av Stockholms komm.un, som redovisas i
promemorian, anförs att bevisbördan rörande förvärvarens ekonomiska och
praktiska förutsättningar atl klara av fastighetsförvaltningen mot lagens
ordalydelse ofta har lagts på kommunen i stället för på förvärvaren. I
promemorian konstateras också att det ställs för låga krav på förvärvarens
utredning om hans förmåga i dessa avseenden. Därför föreslås en skärpning av
beviskravet på det sättet all tillstånd får meddelas endast om förvärvaren på
ett övertygande sätt visar att han är i stånd att förvalta fastigheten. På
grund av skärpningen av utredningskravet i det nu angivna hänseendet föreslås å
den andra sidan atl kravet på utredning från förvärvaren orn hans förmåga atl
iaktta god sed i hyresförhållanden efterges. Förvärvstillslånd skall enligt
förslaget inte få meddelas, om det kan antas att förvärvaren i något avseende
inte kommer all iaktta god sed i hyresförhållanden.

Medan remissinstanserna tillstyrker förslaget i sistnämnda
hänseende, anser flera av dem att skärpningen av beviskravet rörande
förvärvarens möjligheter all sköta fastighetsförvaltningen ställer alltför
stora krav på förvärvaren och avstyrker därför förslaget i denna del.

Jag skall i del följande diskutera utformningen av de
olika lillståndskriterierna i lagen. Innan jag går närmare in på dessa, vill
jag emellertid erinra om atl den prövningsordning som sedan 1979 gäller
beträffande fastighetsförvärv och som enligl vad jag nu föreslagit (se avsnitt
2.2.2) också skall omfatta aktie- och andelsförvärv innebär att i huvudsak
endast kontroversiella förvärv kommer att prövas av hyresnämnden. En
förutsättning är alltså att kommunen har funnit att förvärvaren av någon
anledning är olämplig som fastighetsförvaltare. De förvärvare-som vill vidhålla
förvärvet och därför söker tillstånd hos hyresnämnden anser å sin sida atl den
kommunala bedömningen av deras lämplighet som fastighetsförvaltare är felaktig
och påkallar därför en objektiv prövning av hyresnämnden.

Enligt 16 f§ lagen (1973: 188) om arrendenämnder och
hyresnämnder skall hyresnämnden verka för att utredningen i ett ärende som
prövas av nämnden får den inriktning och omfattning som är lämplig med hänsyn
till ärendets beskaffenhet. Därvid skall nämnden såvitt möjligt se till att onödig
utredning inte förebringas. Bestämmelsen innebär atl hyresnämnderna skall
bedriva en akfiv processledning. Utredningsansvaret åvilar dock parterna.
Förvärvaren har enligt 16 a § samma lag samt 2 och 4 §§ i tillslåndslagens
tillämpningsförordning alt i förvärvsärendet ge in viss utredning.

Prop.
1982/83:153 22

Från främst kommunalt håll har hävdals att hyresnämnderna
i en del fall synes ha varit alltför passiva när det gäller att skaffa in
ytterligare utredning i förvärvsärendena. Jag har givetvis den uppfattningen
att utredningen i ärendena bör vara så fullständig som möjligt. Hyresnämnderna
bör spela en aktiv roll när det gäller att fä utredningen fullständig. Jag vill
ändå mana till viss försiktighet när det gäller hyresnämndernas medverkan i
detta avseende. Det är här fråga om en process mellan två parter och hyresnämnderna
måste i de kontroversiella ärendena anses ha en domstolslik-nande funktion,
varför en långtgående, självständig aktivitet från deras sida kan rubba
tilltron till deras objektivitet. Som anförs av hyresnämnden i Stockholm
utesluter detta givetvis inte att hyresnämnden, om den känner fill någon för
förvärvaren graverande omständighet som är okänd för motparten, under
handläggningen ger detta till känna och bereder parterna tillfälle alt yttra
sig häröver.

Då uppkommer nästa fråga, nämligen om det är förvärvaren
eller hans motparter - kommunen och/eller hyresgästföreningen - som har utredningsskyldigheten
i ärendet. Egentligen rör del sig om två frågor, nämligen dels om vilken part
som har bevisbördan, dels om hur stark bevisning den som har bevisbördan måste
prestera för atl beviskravet skall anses uppfyllt.

Som jag har sagt tidigare kommer prövningen inför
hyresnämnden huvudsakligen att avse kontroversiella förvärv. Man kan alltså
anta att kommunen och/eller hyresgästföreningen kommer atl göra invändningar
mot förvärvarens påståenden. Vilka krav skall man kunna ställa på sådana
invändningar? Skall man godta invändningar som inte har stöd i någon utredning?

Den gällande lydelsen av lillslåndslagen - förvärvaren har
alt göra sannolikt att han uppfyller lagens tillståndskriterier - kan i och för
sig ge ett visst fog för uppfattningen att bevisbördan genomgående ligger på
förvärvaren och att hans motparter inte behöver på något sätt styrka atl de har
fog för sina invändningar. En sådan onyanserad ordning är enligt min mening
inte rimlig. I praxis synes det också ha förekommit att tillståndsmyndigheterna
har lämnat sådana invändningar utan avseende som inte har haft stöd i någon
åberopad utredning, vilket torde ha medfört att man på sina håll har fått
uppfattningen alt förvärvarens motparter har fått bära bevisbördan.

Som jag nyss har antytt bör man anlägga ett mer nyanserat
betraktelsesätt på frågan om bevisbördans fördelning. Även i detta san)manhang
bör man tillämpa den allmänna principen om att bevisbördan bör åvila den part
som har de bästa förutsättningarna att säkra och föra bevisning i frågan. Med
denna utgångspunkt vill jag alltså anlägga följande synpunkter på frågan om
bevisbördans fördelning vid prövningen enligt lillslåndslagen.

I de fall dä förvärvarens motparter har möjligheter att
förebringa en egen utredning rörande förvärvarens olämplighet i något avseende,
t, ex. att han

Prop.
1982/83:153 23

i
tidigare hyresförhållanden inte har skött sig, varit föremål för ingripanden
enligt bostadsförvaltningslagen eller bostadssaneringslagen osv., bör det
enligt min mening inte vara tillräckligt att motparterna påstår att ett visst
för förvärvaren besvärande faktum föreligger. Del är rimligt att kräva att den
som framför invändningen visar att det finns åtminstone ett visst fog för den.
Beviskravet i detta avseende bör emellertid inte ställas högt. Om det sålunda
visas tillräckligt fog för invändningen, bör förvärvarens påståenden inte
godtas med mindre de vinner stöd av den molbevisning som förvärvaren kan tänkas
åberopa inför hyresnämnden (jfr bosladsdomsto-lens motivering i rättsfallet
15/79, som refererats i promemorian).

I
andra fall torde dock förvärvarens motparter ha små möjligheter att förebringa
någon egen utredning. Jag tänker främst på det förvärvskriterium som avser
förvärvarens praktiska och särskilt hans ekonomiska förutsättningar atl
förvalta fasligheten. I dessa fall bör bevisbördan otvetydigt läggas på
förvärvaren. Om tveksamhet sålunda föreligger, t. ex. rörande förvärvarens
möjligheter att ekonomiskt klara förvaltningen, bör hyresnämnderna aktivt
verka för att förvärvaren kommer in med utredning rörande sina förutsättningar
i detta avseende. Han bör alltså kunna åläggas atl presentera en
förvaltningskalkyl, upprättad av revisor, bank eller annan fristående
sakkunnig. Besiktning av fastigheten är också ofta nödvändig för att
underhållsbehovet skall kunna bedömas.

Den
nu skisserade ordningen anser jag utgöra en rimlig fördelning av bevisbördan
mellan förvärvaren och hans motparter i prövningsförfaran-del inför
hyresnämnden. Jag anser det lämpligt alt lagtexten rörande de olika
lillståndskriterierna nyanseras i enlighet härmed.

1
fråga om det första tillståndskriteriet - förvärvaren skall "göra sannolikt"
att han har de praktiska och ekonomiska möjligheterna att förvalta fastigheten
- skulle det i och för sig inte behövas någon lagändring för atl klargöra
frågan om bevisbördans fördelning. Däremot aktualiseras frågan hur det
beviskrav som åvilar förvärvaren skall komma till uttryck i lagen. Det kan
nämligen i och för sig hävdas att redan den nuvarande formuleringen - att
förvärvaren skall "göra sannolikt" alt han har de praktiska och
ekonomiska möjligheterna atl förvalla fastigheten - innebär ett relativt högt
beviskrav. Den nuvarande formuleringen synes dock ha medverkat till den
rådande oklarheten huruvida kravet skall anses uppfyllt i fall då tveksamhet
råder rörande förvärvarens kvalifikationer. En sådan tveksamhet bör enligt min
mening vara till nackdel för förvärvaren. För att undanröja denna oklarhet bör
beviskravet enligt min mening skärpas på sätt som föreslagits i promemorian,
dock att dennas formulering "på ett övertygande sätt" bör såsom
övertydlig utgå. Jag föreslår alltså att fillståndskall vägras, om inte
förvärvaren visar att han är i stånd att förvalla fasligheten.

Som
tidigare nämnts föreslås i promemorian att den nuvarande skyldigheten för
förvärvaren att göra sannolikt att han kommer att iaktta god sed i
hyresförhållanden skall ersättas med en regel om att förvärvstillstånd skall

Prop. 1982/83:153 24

vägras,
om det kan antas att förvärvaren inte kommer att iaktta sådan god sed. Med stöd
av en sådan regel skulle man enligt promemorian kunna vägra tillstånd i fall då
förvärvaren har uppträtt klandervärt mot hyresgäster i tidigare ägda hus eller
då han har upplåtit lokaler i sådana hus till någon form av illegal verksamhet.

I
likhet med remissinstanserna tillstyrker jag promemorieförslagel i denna del.
Därmed beaktas de svårigheter som kan föreligga för förvärvaren atl förete
utredning rörande sitt framtida uppträdande som hyresvärd, särskilt när han för
första gången förvärvar en hyresfastighet.

Det
kvarstående lillständskriteriet enligt lagen är att förvärvaren skall göra
sannolikt att syftet med förvärvet är att han skall idka bosladsför-valtning
och därvid hälla fastigheten i sådant skick att den motsvarar de anspråk de
boende enligt lag har rätt atl ställa. 1 promemorian diskuteras frågan vilken
betydelse som bör tillmätas det förhållandet att förvärvaren före förvärvet i
större omfattning köpt och sålt fastigheter. I promemorian manas till
försiktighet vid tillslåndsgivningen i sådana fall, men någon lagändring anses
inte påkallad. Jag har samma uppfattning.

Som påpekas av
bostadsdomstolen innehåller promemorieförslaget emellertid en ändring av
lagtexten, som inte har kommenterats närmare. Uttrycket "idka
bostadsförvallning" föreslås nämligen utbytt mot "förvalta
fastigheten". Enligt bostadsdomstolen antyder den nuvarande formuleringen
att förvärvarens syfte skall vara att behålla fastigheten och att bevara dess
karaktär som bostadshus, medan den föreslagna texten inte gör det.
Bostadsdomstolen pekar på att man på grund av lagtextens nuvarande avfatlning
har vägrat förvärvstillslånd i fall då det har kommit fram alt köparen inte
tänker behålla fastigheten eller om oklarhet har rått på den punkten. Nu
förekommer det enligt domstolen att seriöst arbetande byggnadsföretag köper
saneringsmogna - ibland helt evakuerade - bostadshus enbart i syfte att rusta
upp husen för att sedan sälja dem till något kommunalt eller enskilt företag
som sysslar med uthyrning eller till en bostadsrättsförening. Jag delar domstolens
uppfattning alt det knappast är förenligt med allmänna bostadspolitiska
intressen att vägra sådana byggnadsföretag förvärvstillstånd. Enligt min
mening medger den i promemorian föreslagna lydelsen av lagtexten alt
förvärvstillstånd kan lämnas i nu angivna fall. Jag biträder därför
promemorieförslaget.

Enligt
promemorian kan man med stöd av lagens nuvarande tillståndskriterier vägra
tillstånd i sådana fall då förvärvaren har betalat ett för högt pris för
fasligheten - nämligen om detta tyder pä att förvärvaren inte har
förvallningssyfte eller förmåga atl ekonomiskt klara av fastighetsförvaltningen
- samt då förvärvaren som arbetsgivare har underiåtit att betala in skatter och
avgifter för anställda eller då han har stora skatteskulder. Av detta skäl
avvisas i promemorian ett förslag från Stockholms kommun om nya lagbestämmelser
härom. bl. a. en generalklausul som innebär att förvarvslillstånd skall vägras
om förvärvaren kan anses olämplig från allmän synpunkt.

Prop. 1982/83:153 25

Stockholms kommun har vid remissbehandlingen vidhållit
sitt förslag och även ett par andra remissinstanser ifrågasätter om man under
lagens nuvarande kriterier kan inrymma de i promemorian angivna exemplen på
förvärvarens försummelser m. m. Om sådana omständigheter bör föranleda att
förvärvstillstånd skall vägras, bör detta enligt dessa remissinstanser komma
till uttryck i lagtexten.

Jag biträder uppfattningen i proinemorian atl den
omständigheten att förvärvaren har betalat ett för högt pris för fastigheten
kan bedömas enligt nuvarande tillståndskriterier. Någon särskild lagbestämmelse
därutöver anser jag inte vara erforderlig. Som jag har anfört tidigare (avsnitt
2.1) delar jag däremot den under remissbehandlingen framförda uppfattningen att
man inte med stöd av de nuvarande tillståndskrilerierna kan beakta alla former
av olämplighet hos förvärvaren, t. ex. misskötsamhet med skatter och avgifter
eller samröre med ekonomisk brottslighet. Liksom flera remissinstanser anser
jag att del behövs en allmänt hållen regel som läcker sådana och liknande
former av olämplighet. Jag föreslår alltså att förvärvstillstånd även skall
vägras om det kan antas atl förvärvaren i övrigt är från allmän synpunkt
olämplig att inneha fastigheten. Genom detta tillägg kan alla omständigheter som
avser förvärvarens personliga förhållanden beaktas. Om förvärvaren är en
juridisk person, får bestämmelsen tillämpas på den eller de personer som har
ett väsentligt inflytande över denna.

Jag biträder i likhet med remissinstanserna förslaget om
att hyresnämnderna skall ha möjlighet all anlita även andra experter än
tekniker för att bedöma förvärvarens möjligheter att klara förvaltningen. Delta
föranleder en ändring i 5 § andra stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder.

2.5 Fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt har trätt i kraft den 1 juli 1982 (prop. 1981/82:
169, CU 41, rskr 364). Om hyresgästerna i en fastighet har bildat en
bostadsrättsförening och gjort en s. k. intresseanmälan hos
inskrivningsmyndigheten, blir enligt den nya lagen fastighetsägaren, när han
vill sälja sin fastighet, skyldig att först erbjuda hyresgästerna att köpa den.
Till grund för den nya lagstiftningen låg betänkandet (SOU 1981:74) Från
hyresrätt till bostadsrätt, som avlämnats av 1978 års bostadsrättskommitté.

Bostadsrättskommittén föreslog alt ett undantag skulle
göras för fastigheter som ägs av staten, kommuner, landstingskommuner,
kommunalförbund, allmännyttiga bostadsföretag eller aktiebolag som helt ägs av
en kommun eller en landstingskommun (se betänkandet s. 194). Detta förslag
genomfördes emellertid inte (se prop. 1981/82: 169s. 40ochCU 1981/82:41 s. 5).
Som skäl för detta anfördes bl. a. att det är ett rättvisekrav att

Prop. 1982/83:153 26

hyresgästerna hos de allmännyttiga bostadsföretagen har
samma möjligheter som andra hyresgäster att genomföra en ombildning till
bostadsrätt.

Enligt min mening finns det nu anledning att ändra lagen
på denna punkt. En huvudprincip bör vara att boendeinflytandet inom de
allmännyttiga bostadsföretagen skall utvecklas utan anknytning till ett direkt
eller indirekt ägande. Det finns då inte heller några motiv att tillgripa
utförsäljningar, inom den allmännyttiga sektorn för att främja boendeinflytandet.
Vad jag nu sagt gäller även fasligheter som i övrigt ägs av det allmänna.

Det finns även en annan omständighet som talar för ett
undantag för ifrågavarande fastigheter. De säljs nämligen inte i någon större
utsträckning och en intresseanmälan får därför i allmänhet inte någon
betydelse utan innebär endast onödigt besvär för inskrivningsmyndigheterna.

På grund av det anförda förordar jag att ett undantag i
överensstämmelse med bostadsrältskommitténs förslag tas in i 2 § lagen om rätt
till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

Ett sådant undantag gör alt intresseanmälningar som
eventuellt redan kan ha gjorts förlorar sin verkan. Det kan emellertid tänkas
att hyresgästerna redan har fått ett erbjudande att förvärva en fasfighet
(hembud har skett med den nya lagens terminologi). I ett sådant fall bör äldre
bestämmelser fortfarande gälla och förfarandet enligt lagen få fortsätta. Övergångsbestämmelserna
bör utformas i enlighet med vad jag nu har anfört.

Inom justitiedepartementet pågår f.n. arbete med en
departementspromemoria med förslag till ändringar i förköpslagen (1967:868)
som syftar till att i olika avseenden utvidga förköpslagens tillämpningsområde.
I det sammanhanget finns det också anledning att ta upp frågan om förhållandet
mellan förköpslagen och lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt (jfr prop. 1981/82:169 s. 54 och CU I981/82:.41 s. 4 och 10).

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

2.
lag om ändring
i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

3.
lag om ändring
i bostadsrättslagen (I971:479),

4.
lag om ändring
i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt.

Förslagen bör fogas till protokollet i delta ärende som
bilaga 3.

Prop.
1982/83:153 27

4
Specialmotivering

4.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m. m.

2 §

Punkt
2. Ändringarna, som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.3),
innebär att av bostadsrättsorganisationerna endast de folkrörelsekooperativa
organisationerna HSB och Riksbyggen samt till dessa anslutna regionala och
lokala föreningar kommer att vara undantagna från tillståndsplikten.

Punkterna
6 och 9. Ändringarna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2. 1). De innebär att den som förvärvar en ideell andel i en fastighet inte
längre är undantagen från lillståndsplikt. Han är alltså tvungen att anmäla
förvärvet till kommunen och all, om kommunen begär det, ansöka om tillstånd
till förvärvet hos hyresnämnden. Som framgår av 4 S andra stycket andra punkten
får tillstånd dock inte vägras då ett andelsförvärv uppenbarligen sker för
bostadsändamål.

Det
nu gällande undantaget i punkt 6 beträffande förvärv av fastighetsandelar för
bostadsändamål gäller också vid förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag
genom en hänvisning i 9 § andra stycket. Motsvarigheten fill sistnämnda stadgande
- i lagrådsremissen 9 § tredje stycket första meningen — föreslås nu också
ändrat, så att undantaget även i denna del upphävs. Som jag har anfört i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.2) har dock förvärv av aktier i s.k. äkta
bostadsaktiebolag helt undantagits från tillståndsplikten, se 8 § tredje
stycket.

3 §

Ändringen
i andra stycket är redaktionell.

4 §

Första
stycket. Stadgandet har ändrats redaktionellt genom uppdelning av
tillståndskriterierna i fyra punkter, varav punkt 4 är helt ny. När del gäller
de sakliga ändringarna, får jag hänvisa till vad jag har anfört i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2,4).

Andra
stycket. Även detta stadgande har indelats i punkter. Punkt 2 är ny och har
behandlats i den allmänna mofiveringen (avsnitt 2.2.1) och vid 2 §. Genom
hänvisningen i den nya 10 a § andra stycket till 4§ blir stadgandet också
tillämpligt på förvärv av aktier eller andelar i fastighetsbolag, i vilka
nyttjanderätt till bostad i bolagels fastigheter grundas på innehavet av aktie
eller andel och som inte är helt undantagna frän lillståndsplikt på grund av
det nu tillagda tredje stycket i 8 §.

Tredje
stycket motsvarar nuvarande andra stycket andra meningen.

Prop.
1982/83:153 28

7 § ■

I andra stycket har hänvisningen till 2 § punkt 9 utgått.

8 S

Tredje styckel. I enlighet med vad jag har anfört i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.2) har genom detta nya stycke gjorts
undanlag från lillståndsplikten för förvärv av aktier i s. k. äkta
bostadsaktiebolag.

9 §

Ändringarna har behandlats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.2.2).

Första stycket första meningen. Ändringen innebär att
tillslåndslagens tillämpningsområde i fråga om aktie- och andelsförvärv vidgas.
F. n. fordras för tillståndsplikt att förvärvet avser aktie eller andel i
bolag i vilket taxeringsvärdet av hyreshusbeslåndet är mer än tre gånger så
stort som det bokförda värdet av övriga tillgångar. Bestämmelsen ändras nu så
att lillståndsplikt skall inträda när taxeringsvärdet av bolagets hyreshus är
större än det bokförda värdet av övriga tillgångar.

Första stycket andra meningen. Det nuvarande systemet med
förvärvsanmälan till kommunen vid faslighetsförvärv skall också tillämpas vid
förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag. I överensstämmelse med vad som
gäller beträffande fastighetsförvärv enligl I § andra stycket har i förevarande
stadgande tagils in en bestämmelse om alt förvärvstillstånd beträffande aktier
och andelar endast behövs om prövning påkallas av kommunen.

Andra stycket motsvarar nuvarande första stycket andra
meningen.

Tredje stycket. Ändringen innebär att även förvärv i
bosladsanskaff-ningssyfle av aktier och andelar i bostadsbolag — utom i sädana
s. k. äkta bostadsaktiebolag som avses i 8 § tredje stycket - är underkastade
tillståndsplikt (jfr specialmotiveringen till 2 § punkt 6, 4 § andra stycket
punkt 2 och 8 § tredje stycket).

10 §

Paragrafen, som i förhållande till gällande lag har en
helt ny lydelse men som motsvarar 10 § försla-tredje styckena i
promemorieförslaget, reglerar frågor om förfarandet med anmälan till kommunen
av lillståndspliktiga förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag (se
avsnitt 2,2,2).

Enligt/ör.v/fl stycket första meningen skall den som gör
elt tillståndspliktigl förvärv av aktier eller andelar inom tre månader från
förvärvet anmäla detta fill den kommun där huvuddelen av bolagels fasta egendom
är belägen. Frågan till vilken kommun anmälan skall inges får i tveksamma fall
enligl andra meningen avgöras med ledning av fastigheternas taxeringsvärde
(jfr 12 § första stycket tredje meningen tillståndslagen). Till anmälan skall
enligl tredje meningen fogas en styrkt avskrift av fångeshandlingen eller, då
fångeshandling inte har upprättats, ett av överlätaren

Prop. 1982/83:153 29

och förvärvaren undertecknat intyg om när förvärvet har
skett och om vilka villkor som därvid har avtalats.

Av anmälan bör framgå hur många aktier eller andelar som
förvärvet avser. I samband med anmälan till kommunen bör förvärvaren också
lämna uppgift om registerbeteckning, taxering och lypkod för den tillståndspliktiga
fasta egendom som bolagel innehar samt antalet bostadslägenheter som finns på
egendomen. Närmare bestämmelser härom får tas in i tillämpningsförordningen med
stöd av bemyndigandet i den nya 27 §. Som jag har anfört i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.3) bör kommunen ges rätt att fordra in uppgifter som
belyser förvärvarens personliga förutsättningar att uppfylla
tillständskriterierna. Bestämmelser härom får också tas in i tillämpningsförordningen.

Det nya förfarandet innebär att fillståndsprövning av
förvärv normalt skall äga rum efter förvärvet. Liksom när det gäller
faslighetsförvärv har emellertid i andra stycket stadgats undantag från denna
huvudprincip när det gäller vissa associationsrältsliga förvärv. Bestämmelsen
motsvarar 3 § andra stycket, men upptar förutom där angivna förvärv även
förvärv genom inlösen enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Tredje stycket innehåller bestämmelser om kommunens
åligganden vid anmälan och påkallande av tillståndsprövning som överensstämmer
med vad som gäller beträffande fasfighelsförvärv enligl 3 a § första stycket.

10a §

Paragrafen, vars första stycke är nytt medan andra stycket
motsvarar 10 § första stycket andra meningen i gällande lillståndslag,
motsvarar 10 § fjärde och femte styckena i promemorieförslaget. Den reglerar
hyresnämndens befattning med de lillslåndsärenden som anmälts till nämnden av
kommunen.

10 b §

Paragrafen motsvarar delvis 10 § andra stycket i gällande
lag och 10 a § första stycket i promemorieförslaget. Den har i redaktionellt
hänseende utformats i enlighet med bestämmelserna i 5 § om ogiltighet vid
fastighetsförvärv. Eftersom samma syslem med förvärvsanmälan till kommunen
skall gälla för såväl faslighets- som aktie- och andelsförvärv stadgas, i
enlighet med vad som gäller enligt sistnämnda paragraf, i punkt 1 atl
underlåten förvärvsanmälan till kommunen av lillståndspliktiga aktie- och
andelsförvärv medför att förvärvet är ogiltigt. I den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.1) har jag på anförda skäl avstyrkt promemorians förslag om andra
sanktionsformer vid underiålen anmälan, nämligen en s. k. förvärvsavgift och
hyresnämndens ogilligförklaringav förvärvet på begäran av kommunen.

Punkterna 2 och 3 överensstämmer i sak med gällande lag.

Prop.
1982/83:153 30

13 §

Ändringen i första stycket sammanhänger med det syslem med
förvärvsanmälan till kommunen av aktie- och andelsförvärv som nu införs.
Beslut om förköp skall således anmälas till hyresnämnden inom den tid som gäller
för anmälan av besut alt påkalla prövning enligl 10 § tredje stycket, dvs. inom
tre månader från förvärvarens anmälan av förvärvet.

27 §

I paragrafen, som är ny, bemyndigas regeringen att meddela
närmare föreskrifter om förvärvarens uppgiftsskyldighet (se avsnitt 2.3 i den
allmänna motiveringen).

Övergångsbestämmelserna

I fråga om förvärv som har skett före ikraftträdandet
skall äldre bestämmelser gälla. Genom den nya lagen tas den nuvarande
möjligheten att erhålla förhandstillstånd av hyresnämnden till förvärv av
aktier och andelar i fastighetsbolag bort i vissa fall, se 10 § andra stycket,
I likhet med vad som uttalades i samband med 1979 års ändringar i lagen anser
jag atl del inte behövs någon särskild bestämmelse om att ett med stöd av äldre
bestämmelser meddelat förhandstillstånd bibehåller sin giltighet, även om
förvärvet sker först efter den 1 juli 1983 (jfr prop. 1978/79:164 s. 38).

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder

4 §

I paragrafen har endast en redaktionell ändring gjorts.

5 §

I paragrafens andra stycke stadgas nu alt hyresnämnden får
anlita teknisk expert att biträda nämnden. Bestämmelsen har ändrats på så sätt
atl ordet "teknisk" har tagits bort. Härigenom möjliggörs att
hyresnämnden i ärenden om tillstånd till förvärv av hyresfastighet anlitar en
ekonomisk expert för att bedöma frågan om förvärvarens ekonomiska möjligheter
att gå i land med förvaltningen av fastigheten (se avsnitt 2.4 i den allmänna
motiveringen).

16 b §

Ändringen i femte stycket föranleds av det nya förfarandet
med anmälan av tillståndspliktiga förvärv av aktier och andelar i
fastighetsbolag.

Prop. 1982/83:153 31

4.3 Förslaget
till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

60
a §

Ändringen
i sjätte stycket, som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt
2.2.3), innebär att undantag görs endast för bostadsrättsföreningar som är
anslutna till HSB eller Riksbyggen Ofr CU 1981/82:41 s. 6).

4.4 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsför-

värv för ombildning till bostadsrätt

2
§ ' •

Ändringen,
som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5), innebär att lagen
inte gäller fastigheter som ägs av angivna rättssubjekt.

Enligl
övergångsstadgandet gäller dock äldre bestämmelser, om hembud har skett före
ikraftträdandet av lagändringen.

5
Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1.
lag om ändring i lagen (1975:
1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

2.
lag om ändring i lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

3.
lag om ändring i
bostadsrättslagen (1971:479),

4.
lag om ändring i lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

6
Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop.
1982/83:153 32

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1983-03-17

Närvarande: f. d. justitierådet Petrén, justitierådet
Rydin, regeringsrådet Brink.

Enligl protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1983
har regeringen på hemställan av statsrådet Gustafsson beslutat inhämta
lagrådels yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.,

2.
lag om ändring
i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

3.
lag om ändring
i bostadsrättslagen (1971:479),

4.
lag om ändring
i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Rolf Strömberg.

Vid ärendets behandling har förelegat en den 9 mars 1983
till lagrådet inkommen skrift från Sveriges bostadsrättsföreningars
centralorganisation ek. för. (SBC).

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m. m.

2§

Enligt gällande lydelse av punkt 2 i förevarande paragraf
fordras inte tillstånd för förvärv som görs av bl. a. riksorganisation av
bostadsrättsföreningar saml bostadsrättsförening som är ansluten till en sådan
organisation. I lagrådsremissen föreslås, såvitt nu är i fråga, att undantagna
från tillståndsplikten skall vara folkrörelsekooperativ riksorganisation eller
regional folkrörelsekooperativ organisafion av bostadsrättsföreningar eller
bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation.

I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.3) anför
föredragande statsrådet att man vid lagens tillkomst med uttrycket
"riksorganisation" avsåg HSB och Svenska riksbyggen, som vid den
tiden torde ha varit de enda riksorganisationerna av bostadsrättsföreningar.
Numera finns det enligt statsrådet emellertid ytterligare en sådan
organisation, nämligen Sveriges bostad', '»ttsföreningars centralorganisation
ek. för. (SBC). Denna organisation ocl- till organisationen anslutna
bostadsrättsföreningar omfattas alltså av lagens undantag från tillståndsplikt.
Föredragande statsrådet fram-

Prop.
1982/83:153 33

håller
att, till skillnad från vad som gäller för de till HSB och Riksbyggen anslutna
föreningarna, den mera heterogena gruppen av bostadsrättsföreningar som är
anslutna till SBC inte har enhetligt utformade stadgar som vilar på en gemensam
bostadssocial grundsyn. Han förordar därför att undantagsregeln i förevarande
punkt utformas så att den blir tillämplig endast på de riksorganisationer som
ursprungligen avsågs med denna, nämligen HSB och Riksbyggen, och att detta bör
ske genom att uttrycket "folkrörelsekooperativ" organisation införs i
lagtexten.

Såsom
framgår av det anförda är den avsedda innebörden av lagförslaget i denna del
att SBC och anslutna föreningar, som enligt bestämmelsens nuvarande lydelse är
undantagna från tillståndsplikt, framdeles skall vara underkastade lagens krav
på förvärvstillstånd. Lagrådet, som inte har att gå in på de sakliga
överväganden som utgör grund för förslaget i förevarande del, konstaterar att
det inte strider mot något grundlagsstadgande eller mot rättsordningen i övrigt
att inskränka undantaget att gälla föreningar av viss typ. Däremot anser
lagrådet att det uttryck, "folkrörelse-kooperafiv", som valts för att
undantagsregeln i punkt 2 skall bli tillämplig endast på vissa
bostadskooperativa organisationer icke är ägnat att tillgodose detta syfte.
Redan ordet "folkrörelse" är i sig obestämt. Dess innebörd varierar
från tid till annan och motiven för den föreslagna lagändringen innehåller
jnga anvisningar som kan ge en uppfattning om vilket innehåll lagstiftaren
velat tillägga ordet. Det av orden "folkrörelse" och
"kooperativ" sammansatta uttrycket "folkrörelsekooperativ"
får med hänsyn till det anförda en så diffus betydelse att det inte är tjänligt
att använda i lagtext där rimliga krav på exakthet inte bör få efterges.

På
grund av vad sålunda har anförts förordar lagrådet att uttrycket inte införs i
punkt 2 av förevarande paragraf för att avgränsa de riksorganisationer av
bostadsrättsföreningar som skall omfattas av lagens undantag från
tillståndsplikt från andra riksorganisationer av bostadsrättsföreningar.

Eftesom lagrådsremissen —
utöver kravet på en "bostadssocial grundsyn" - inte ger erforderlig
ledning i fråga om de kriterier som bör gälla för att en sådan avgränsning
skall kunna göras på ett klart och entydigt sätt, saknar lagrådet underlag för
att föreslå annan utformning av bestämmelsen som kan tillgodose syftet med
lagförslaget i förevarande del. I följd av det anförda avstyrker lagrådet det remitterade
förslaget om ändring i nu berörd del av punkt 2 av förevarande paragraf.

Mot
förslaget att undantaget från tillståndsplikt skall utvidgas fill att omfatta
också regionala organisationer av bostadsrättsföreningar har lagrådet intet
att erinra.

Med
hänsyn till det anförda föreslås att endast den ändringen görs i punkt 2 i
förevarande paragraf att mellan orden "riksorganisation" och "av
bostadsrättsföreningar" inskjutes orden "eller regional
organisation".

3
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 153

Prop.
1982/83:153 34

4§ ■

Enligt
nuvarande lydelse av denna paragraf gäller som villkor för förvärvstillstånd
bl. a. att sökanden gör sannolikt att han är i stånd atl förvalta fastigheten.
Motsvarande viflkor har i första stycket punkt I i förslaget skärpts så till
vida att förvärvaren skall visa att han har nämnda förmåga. Orsaken till denna
skärpning framgår av den allmänna motiveringen till stadgandet (avsnitt 2.4).

Avsikten med det
föreslagna beviskravet torde inte vara att förvärvaren måste prestera
"fullt bevis" om att han är i stånd att förvalta fastigheten. Ett
sådant krav synes alltför långtgående. Innebörden av förslaget torde närmast
vara att förvärvaren skall förebringa sådana omständigheter att man med fog kan
utgå från att han har såvl praktiska som ekonomiska, möjligheter att förvalta
fastigheten. Tolkad på detta sätt bör bestämmelsen kunna godtas.

Efter
de särskilda tillståndskriterierna i punkterna 1—3 i första stycket upptar
förslaget under punkt 4 den generella bestämmelsen att förvärvstillstånd skall
vägras, om det kan antas att förvärvaren i övrigt är från allmän synpunkt
olämplig att inneha fastigheten. Lagtexten ger inte någon antydan om vad som
menas med att vara från allmän synpunkt olämplig att inneha fastigheten i
fråga. Motiven ger inte heller mycket ledning för tillämpningen. Av dem framgår
emellertid att stadgandet främst tar sikte på fall då förvärvaren har varit
misskötsam med skatter och avgifter eller varit inblandad i ekonomisk
brottslighet.

Enligt
lagrådets bedömning är det från rättssäkerhetssynpunkt otillfredsställande med
en så allmänt hållen regel som det här gäller. Den ger utrymme för en ganska
godtycklig och för den enskilde oförutsebar tillämpning. Regleringens
inriktning och räckvidd bör på något sätt komma till uttryck i lagtexten. Lagrådet
föreslår därför att den här behandlade punkten ges följande lydelse:

"4.
om det kan antas att förvärvaren eljest med hänsyn fill brottslig gärning eller
visad brist vid fullgörande av åligganden enligt lag är från allmän synpunkt
olämplig att inneha fastigheten."

27§

För
att innebörden av bemyndigandet för regeringen enligt denna paragraf skall
framgå tydligare föreslår lagrådet att paragrafen får följande lydelse:

"Regeringen
bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om skyldighet för förvärvaren att
till kommunen och hyresnämnden lämna uppgifter av betydelse för prövningen av
förvärv enligt denna lag."

Övergångsbestämmelserna

Uttalande
av föredragande statsrådet ger vid handen att avsikten är att förhandslillstånd
till förvärv av aktier och andelar i handelsbolag, som

Prop. 1982/83:153 35

meddelats
före den nya lagens ikraftträdande, skall bibehålla sin giltighet även om
förvärvet sker först efter ikraftträdandet och utan hinder av att enligt den
nya lagen förhandstillstånd ej kan meddelas beträffande vissa typer av förvärv.
Med det synsätt som ligger bakom detta uttalande synes följdriktigt vara att
beträffande före lagens ikraftträdande gjorda, men då ej slutligt prövade
ansökningar om förhandstillstånd till förvärv äldre lag skall tillämpas och då
också i det fall att ansökningen avser sådant förvärv till vilket
förhandstillstånd ej kan ges enligt den nya lagen. Den här angivna lösningen av
sistnämnda övergångsproblem kräver otvivelaktigt ett särskilt stadgande. I
klarhetens intresse synes då lämpligt att övergångsspörsmålen beträffande
förhandstillstånd i sin helhet uttryclcligen regleras. Det förordas därför att
till det remitterade förslagets övergångsbestämmelser fogas två nya meningar av
förslagsvis följande lydelse:

"Före
ikraftträdandet meddelat förhandstillstånd, till förvärv av aktie eller andel i
bolag gäller även därefter. Beträffande prövningen av sådan ansökan om
förhandstillstånd till dylikt förvärv som ej slutligen avgjorts vid
ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser,"

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Förslaget
lämnas utan erinran.

Förslaget
till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Under
hänvisning till vad lagrådet anfört vid 2§ förslaget till lag om ändring i
lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m, m. avstyrker lagrådet den
föreslagna ändringen i förevarande lag.

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt

Lagrådet,
som noterar att det nu framlagda förslaget till ändring i förevarande lag ej
belysts genom remissbehandling eller annat liknande förfarande efter det att
frågan prövades i samband med lagens antagande, finner ur de synpunkter
lagrådet har att beakta ej anledning till erinran mot förslaget.

Prop.
1982/83:153 36

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-17

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Proposition
om ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter m. m.

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.,

2.
lag om ändring i lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

3.
lag om ändring i
bostadsrättslagen (I971:479),

4.
lag om ändring i lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.

Lagrådet
har i och för sig inte något att erinra mot att regeln om undantag från
tillståndsplikten i 2§ punkt 2 tillståndslagen ändras, såvitt gäller
riksorganisationer av bostadsrättsorganisationer, så att den bara kommer att
avse HSB och Riksbyggen. Lagrådet anser emellertid att det uttryck,
"folkrörelsekooperativ", som har valts för att åstadkomma den önskade
avgränsningen har en så diffus betydelse att det inte är tjänligt att använda i
lagtext. Eftersom lagrådet anser sig sakna underlag för att föreslå någon annan
utformning av bestämmelsen avstyrks den föreslagna lagändringen i del nu
berörda hänseendet. I överensstämmelse härmed avstyrker lagrådet även den föreslagna
ändringen i 60a§ bostadsrättslagen.

Uttrycket
"folkrörelsekooperativ" organisation kan väl sägas sakna en i och för
sig önskvärd pregnans. Något annat uttryck är dock svårt att finna. I motiven
har jag också klart angett att därunder inte faller några andra
bostadskooperativa organisationer än HSB och Riksbyggen, varför någon risk för
misstolkning eller missförstånd enligt min mening inte torde kunna

'
Beslut om lagrädsremiss fattat vid regeringssammanträde den 3 mars 1983.

Prop.
1982/83:153 37

befaras.
Jag är därför inte beredd att frångå det remitterade förslaget i nu berörda
delar.

Jag ansluter mig till vad
lagrådet uttalat rörande tolkningen av 4 § första stycket punkt I
tillståndslagen och godtar också lagrådets förslag till precisering av punkt 4
i samma paragraf.

Jag godtar även lagrådets
förslag till utformning av 27 § tillståndslagen liksom, med några redaktionella
jämkningar, förslaget till ytterligare övergångsbestämmelser till samma lag.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1982/83:153 39

Bilaga 1

ÄNDRADE REGLER OM FÖRVÄRV AV HYRESFASTIGHETER

Ds JU 1982:12

Prop. 1982/83:153 40

Innehålla fört eekning Sid.

1 P Ö HFATTNINGSF Ö RSLAG

1.1 Förslag till la om äaåxing i lagen
(I975!ll32) om förvärv av hyresfastighet is.in*

1.2 Förslag till-lag om ändring i lagen
(1973 !l88) om arrendenfiiimder och hyrea-nfimnder

1.3 Forsla.; till lag om ändring i kommunal-

skattelagen (1928:370)

1.4 röralag till lag om ändring i bokförings

lagen (1976:125)

1.5 Förslag till förordning om ändring i

förordningen (1975:1139) om tillämpningen

av lagen (1975:1132) om förvar* av hj-res-

fastiet m.m. -

1.6 Förslag till förordning om ändring i utsök-

ningaförrdningen (1981:981)

2
miKIflllllC

3
G Ä LUKDE RATT

3.1
Fastighets f ö rv ä rv

5.1
Aktie- och
andelsf ö rv ä rv

3.1
F ö rk ö psr ä tt vid aktie ö verl å telse

3.2
F ö rfarandet vid pr ö vning
enligt tillst å ndslagen

4 ' STATISTISKA UPPGIFTER

5
STOCKHOLMS
KOMMUNS UTHEINIHG OM FASTIGHETS-HAHDEEN OCH TILLSTInISLACES
M.M.

6
TIDIGARE
RIKSDAGSBEHANDLING

7
Ö T2RV Ä GAMDE1I

Prop. 1982/83:153 41

7.1 Tillståndslagens tillämpningsområde

7.1.1
Förvärv av
andel i fastiet

7.1.2
Förvärv av
aktie och andel i fastighetsbolag

7.1.3
Tillståndslagens
tillämpningsområde i övrigt

7.2
Åtgärder för
att säkra efterlevnaden av bestämmelserna om tillståndapllkt vid aktie- och
andelsforvfirv

7.3
Förfarandet hos
kommunen vid anmälan sv tillståndspliktiga förvärr

7.4
Tillämpningen
av 4 § första stycket tillståndslagen

8
UPPR Ä TTADE F Ö RFATTNIHGSP Ö ESLAG

9
SPECIALMOTIVERIHG

9.1 Förslaget till lag om ändring,! lagen

(1975:1132) om förvärv av hyresfastig

het m.m.

9.2
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyrea-nämnder

9.3
Förslaget till
lag om ändring i kommnnal-akattelagen (1928:370)

9 4
Förslaget till lag om ändring i bok-

förlneslagon (1976:125)

9.5 .
Förslaget till rör ordning om ändring i

rdrordningen (1975:1139) om tillämpningen av lagen
(1975:1132) om förvärv av hyres-faåtiet m.m.

9.6 Förslaget till förordning om ändring i

utEökningsförordningen (1981:981) .

10 SAMMANFATTNING

Prop. 1982/83:153 42

1 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1.1 Förslag till

Lag om ändring i lajen (1975:1132) om förvärv av
hTeafastjghet m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1375:1132) om
förvärv av hyresfastiet m.m.

dels att 2, 4i 7, 9, 10 och 13 §§ skall ha nedan angivna
lydelse, dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 10a §, 10 b och
10 o §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Förvärvstillstånd fordras ej

1.
om egendomen f ö rv ä rvas fr å n staten, kommun, landstingskommun eller kommunalf ö rbund,

2.
om staten,
komimin, landstingskommun, kommunalf ö rbund,
aktiebolag, som helt ä ges av kommun eller
landstingskommun, allm ä nnyttigt bostadsf ö retag, riksorganisation av bostadsr ä ttsf ö reningar
eller bostadsr ä ttsf ö rening

ansluten till s å dan
organisation ä r f ö rv ä rvare,

j,

'. om egendomen enligt medgivande av regeringen f ö rv ä rvas f ö r kyrkligt ä ndam å l eller f å nget
pr ö vats enligt lagen (1970:939) om
Tdrvaltning av kyrklig jord,

4. om egendomen f ö rv ä rvas av kreditinr ä ttning
vilken enligt lag eller enligt

reglemente eller bolagsordning som rege Ä ngen
fastst ä llt ä r skyldig ä tt å ter

avyttra egendomenj

5. om f ö rv ä rvaren ä r
gift med ö verl å taren och inte heller om f ö rv ä rvaren eller

n ä r ma\ra-r f ö rv ä rvar gemensamt, n å gon av dem ä r ö verl å tarens avkomling, allt

1
Lagen omtrycket
1979:507.

2
Senaste lydelse
1982:628.

43

Prop. 1982/83:153

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

Under f ö ruts ä ttning att ö verl ä taren inte ä r
skyldig att avyttra egendomen enligt 6 §
eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982:618) om utl ä ndska f ö rv ä rv av. fast egendom m.m.,

6.om
f ö rv ä rvet avser andel i fastiriiet och f ö rv ä rvet av andelen sker i syfte att bereda f ö rv ä rvaren och
hans famil.i bostad p å fastigheten.

X.
om f ö rv ä rvet skall
pr ö vas enligt lagen om utl ä ndska T ö rv ä rv av fast egendom m.m.,

6. om f ö rv ä rvet skall
pr ö vas enligt lagen om utl ä ndska Tdr-v ä rv
av fast egendom m.m.,

8. om f ö rv ä rvet sker
genom inrop p å exekutiv auktion,

7. om rdrv ä rvet sker genom inrop p å exekutiv auktion.

■
9". dm andel 1 fastighet f ö rv ä rvas av n å gon som redan ä ger
andel i fastigheten och som e.i enligt 6 §
ä r skyldig att avyttra sistn ä nmda andel.

F ö rv ä rvstillst å nd skall v ä gras, om s ö kanden
e.1 g ö r sannolikt att han ä r 1 st å nd
att r ö rvalta fastigheten, att syftet med
f ö x ' v ä i' v et
ä r att han skall idka 'bostadsf ö rvaltn-'ng och d ä rvid
h å lla fastigheten 1 s å dant Skick att den motsvarar de anspr å k de boende enligt lag har r ä tt att st ä lla
sant att han ä ven 1 ö vrigt kommer att iaktta god sed i hyresf ö rh å llanden.

4 §

F ö rv ä r v stillst å nd
f å r meddelas endast om f ö rv ä rvaxen p å ett ö vertygande s ä tt visar att han ä r
i at ä nd att f ö rvalta fastigheten och' g ö r sannolikt att syftet med f ö rv ä rvet ä r att han skall T ö rvalta
fastigheten ■ och d ä rvid h å lla den i s å dant
skick att den motsvarar de ansnr ä k de boende
enligt lag har- r ä tt att st ä lla.. F ö rv ä rvstillst å nd
f å r inte meddelas, on det kan antas
att r ö rv ä rvaren i n å got avseende inte kommer att iaktta
god sed i hyresf ö rh å llanden.

. ' Juvarar.de
lydelse Fbrv ä rvstillst å nd enligt denna lag f å r ej. v ä gras, om det i ä rendet visas att fastigheten ä r obebyggd eller bebyggd med annat ä n hyreshus eller med hyreshus som
icke inneh å ller fler. ä n tv å f ö r bostads ä ndam å l avsedda l ä genheter. Skall fastigheten enligt
g ä llande planer anv ä ndas f ö r annat ä ndam å l ä n f ö r uppf ö rande av hyreshus, f å r f ö rv ä rvatillst ä ad meddelas ä ven om de r ö ruts ä ttningar som anges i f ö rsta stycket e.1 f ö religger.

F ö reslagen lydelse F ö rv ä rvstillst å nd enligt denna lag f å r inte vägras

1.
om det
visas att fastieten ä r
obebyggd eller bebyggd med annat ä n hyreshus eller med hyreshus som inte inneh å ller fler ä n tv å f ö r bostads ä ndam å l avsedda l ä genheter,

2.
om f ö rv ä rvet avser andel i fastighet och f ö rv ä rvet av andelen upnenbart sker i
syfte att bereda f ö rv ä rvaren och hans famil.i bostad vå. fastigheten.

Skall fastigheten enligt g ä llande planei anv ä ndas f ö r annat ä ndam å l ä n Tdr uppr ö rande av hyreshus, f å r f ö rv ä rvs-tillst å nd meddelas utan hinder av f ö rsta stycket.

7 § Eax f ö rordnande meddelats enligt 6 § och har inroparen dessf ö rinnan eller senare avyttrat
egendomen, skall f ö rordnandet trots detta g ä i verkst ä llighet, om kosmiunen eller hyresn ä mnden icke å terkallar sin franst ä llning i ä rendet.

I ö vrigt skall s å anses och med ä rendet i till ä mpliga delar s å f ö rfaxas, som nm egendomen blivit utm ä tt f ö r fordran med b ä sta T ö rm å nsr ä tt- d ä ri efter, 1 f ö rekommande fall, s ä dana r ä ttieter som besv ä rade egendomen redan vid den
ezelnitiva auktionen och har f ö retr ä de framf ö r alla befintliga fordriagax. Ä ven om

I ö vrigt skall s å anses och med ä rendet i till ä mpliga delar a å Tdrfaras, som om egendoijien
blivit utm ä tt f ö r fordran med b ä sta r ö rm å nsr ä tt d ä ri efter, i f ö rekommande fall, s å dana r ä ttigheter som besv ä rade egendomen redan vid den
exekutiva auktionen och har f ö retr ä de framf ö r alla befintliga fordringar. Ä ven om det

3 Senaate lydelse 1981:787.

Nuvarande
lydelse det i enlighet h ä rmed
best ä mda skyddsbeloppet t ä ckea, f å r Tdr-s ä ljning dock ej ske om ej den bjudna
k ö peskillingen t ä cker ä ven det v ä rde som i ä rendet har å satts egendomen enligt 12 kap. uts ö kningsbalken eller, om ä garen eller innehavare av fordran
som ä r f ö renad med pantr ä tt 1 egendomen i god tid f ö re auktionen p å kallat a ä rsklld v ä rdering, det v ä rde vartill egendomen uppskattas av
v ä rderingsm ä n som l ä nsstyrel-sen utaer. Egendomen f å r s ä ljas endast till den som f å tt besked fr å n kommunen att pr ö vning ej p å kallas, ern å llit f ö rv ä rvatillst å nd eller enligt 2 § 2, 3, 4 eller 9 f å r rdrv ä rva egendomen utan s å dant tillst å nd. Avges vid auktionen bud som s å lunda f å r antagas, skall f ö rs ä ljning ske ä ven om innehavare av fordran
bestrider det.

F ö reslaTen lydelse i enlighet h ä rmed best ä mda skyddsbeloppet t ä ckes, f å r f ö rs ä ljning dock ej ske ö m ej den bjudna k ö pe-akllllngen t ä cker ä ven det v ä rde som 1 ä rendet har å satts egendomen enli 12 kap. uts ö kningsbalken eller, om ä garen eller innehavare av fordran
som ä r f ö renad med pantr ä tt 1 egendomen 1 god tid f ö re auktionen p å kallat s ä rskild v ä rdering, det v ä rde vartill egendomen uppskattas av
v ä rderingsm ä n som l ä nsstyrelsen utser. Egendomen f å r s ä ljas endast till den som f å tt besked fr å n kommunen att pr ö vning ej p å kallas, erh å llit f ö rv ä rvetlllat å nd eller enligt 2 § 2, 3 eller 4 f å r f ö rv ä rva egendomen utan s å dant tillst å nd. Avges vid auktionen bud som s å lunda f å r antagas, skall f ö rs ä ljning ske ä ven om innehavare av fordran
bestrider det.

Konmer f ö rs ä ljning ej till st å nd vid auktionen, f å r komnrunen eller hyresn ä mnden inom tv å å r efter det att auktionen vunnit
laga kraift hos l ä nsstyrelsen p å kalla f ö rordnande om ny auktion. Framst ä lles ej s å dan beg ä ran inom f ö reskriven tid eller avgea ej heller
vid den senare auktionen bud som f å r antagas, ä r fr å gan om f ö rs ä ljning av egendomen f ö rfallen.

Kostnad i samband med auktion, som ej lett till f ö rs ä ljning betalas av statsmedel.

Nuvarande
lydelse

9 §

Ä ger bolag fast egendom som avses i
1 S och ä r egendomens taxerade v ä rde enligt senaste balansr ä kning minst tre g å nger
st ö rre ä n det enligt samma balansr ä kning
bokf ö rda v ä rdet av bolagets ö vriga till- ■ g å ngar, f å r
aktie eller andel i, bolaget 62 utan tillst å nd
av hyresn ä mnd f ö rv ä rvas genom a ä dant f å ng
aom anges i 1 § f ö rsta stycket eller genom inl ö sen
enligt 5 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975: 1585).
Detsamma g ä ller 1 fr å ga om f ö rv ä rv av aktie eller andel i moderbolag, om det
sammanlagda taaerade v ä rdet av koncernens fasta egendom.
som h ä r avses, - ä r " • '""t
tre g å nger st ö rre ä n det
sammanlagda bokf ö rda . v ä rdet av koncernens ö vriga tillg å ngar, allt enligt koncernbolagens
senaste balansr ä kningar.

F ö reslagen lydelse

Om ett bolag ä ger
s å dan fast egendom aom angeis 11 f ö rsta stycket och egendomens taxerade V ä rde enligt senaste balansr ä kning ä r
st ö rre ä n det enligt samma balansr ä kning
bokf ö rda v ä rdet av bolagets ö vriga tillg å ngar, f å r
aktie eller andel i bolaget inte utan tillst å nd av hyresn ä mnd f ö rv ä rvas genom s å dant f å ng
som anges i 1 § T ö rsta stycket eller genom Inl ö sen
enligt 3 3'P- 3 § akrtie-bolagalagen (1975:1385). F ö rv ä rvstillst å nd fordras dock endast om pr ö vning enligt 10 tredne stycket • p å kallas hos
hyresn ä mnden.

Vid r ö rv ä rv av aktie eller andel i moderbolag g ä ller vad som 1 f ö rsta stycket s ä gs om bolaget koncernen.

Best ä mmelsema i 2 §
1 - g ä ller i till ä mpliga delar. Tillst å nd fordras e.i till f ö rv ä rv av aktie p å
grund av nyemission d ä r aktie ä garna tecknar de nya aktierna 1 f ö rh å llande till
det anal aktier de f ö rut ä ger.

Best ä mmelsema 1 2 §
1 - g ä ller i till ä mpliga delar. Tillst å nd fordras inte till f ö rv ä rv av.aktie p å
grund av nyemission d ä r aktie ä garna tecknar de nya aktierna 1 f ö rh å llande till
det antal aktier de f ö rut ä ger.

Har tillgt å nd till f ö rv ä rv av aktie eller andel i bolag e.i ' s ö kts f ö re f ö rv ä rvet, skall
det s ö kas inom tre m å nader fr å n
det f ö rv ä rvet skedde. I fr å ga om

Vidtlllst å Ddspliktiga r ö rv ä rv av aktier eller andelar i bolag skall f ö rv ä rvaren inom
tre m å nader fr å n det f ö rv ä rvet akedde anm ä la
f ö rv ä rvet till den kommun d ä r huvuddelen
av den

Nuvarande
lydelse

pr ö vning av ans ö kan om tillst å nd
till s å dant f ö rv ä rv g ä ller i i' till ä mpliga delar.

F ö reslagen lydelse

fasta egendomen ä r
bel ä gen. Fr å gan om inom vilken kommun huvuddelen av egendomen
ligger skall avg ö ras med ledning av fastighetemas
taxeringsv ä rde. Till anm ä lningen skall fogas styrkt avskrift av f å ngeshandlingen eller, om n å gon f å ngeshandling
inte har uppr ä ttats, ett av ö verl å taren och f ö rv ä rvaren
undertecknat intyg om n ä r r ö rv ä rvet har skett och om de vill-kor
som har avtalats f ö r f ö rv ä rvet.

G ö ra e.i ans ö kan
om f ö rv ä rvstillst å nd inom r ö reskriven tid och o å f ö reskrivet s ä tt eller v ä gras
f ö rv ä rvatlllat å nd genom lagakraft ä gande beslut, ä r
r ö rv ä rvet ogiltigt.

I fall som
avses i 1 § 2-4 samt vid f ö rv ä rv genom inl ö sen enligt 5 kap. 3 g aktiebolagslagen (1975:1385) f å r fr å gan om f ö rv ä rvatillst å nd pr ö vas av
hyresn ä mnden redan innan f ö rv ä rvet skett.
Ans ö ksn f å r 1 s å dant fall ges in till hyresn ä mnden utan f ö reg å ende anm ä lan
till kommunen.

Vill kommunen p å kgQa
pr ö vning enligt denna lag, skall
beslutet h ä rom anm ä las till hyresn ä jrmden
inom tre minader efter det annsl an skett enligt f ö rsta stycket eller, om styrkt avskrift av f å ngeshandlingen eller intyg om f ö rv ä rvet inte
var fogad till anm ä lningen, tre m å nader fr å n
det att kommunen mottog s å dan handling. Det å ligger kommunen att snarast m ö .iligt och senast inom sa.mina- tid underr ä tta f ö rv ä rvaren hTuruvida pr ö vning p å -kallas.

Har anm ä lan som
avses i tred.je stycket g.jcrts inom f ö reskriven
tid, skall hyresn ä mnden f ö rel ä gga f ö rv ä rvaren att
inom

Prop. 1982/83:153 48

.'iuvarande lydelse Föreslagen lydelse

en månad från det att han fått del av röreläggandet
ansöka om förvärvstillstånd. Föreläggandet skal] innehålla en erinran om
bestäjnmelsema i 10 a $ första stycket. Till föreläggandet skall fogas en
avskrift av kommunens anmälan.

I fr å ga om hyresn ä mndens pr ö vning
av ans ö kan om f ö rv ä rvstillst å nd g ä ller 4 $ 1
till ä mpliga delar.

10 a §

Om ans ö kan om f ö rv ä rvstillst å nd inte g ö rs
enligt f ö rel ä ggande som avses 1 10 $ f.j ä rde
stycket eller om f ö rv ä rvatillst å nd v ä gras genom laga.kraft- ä gande
beslut, ä r f ö rv ä rvet ogiltigt.

Om f ö rv ä rvaren underl å ter att 1 r ä tt tid anm ä la
f ö rv ä rvet till kommunen enligt 10 f ö rsta
stycket, skall han • å l ä ggas en avgift .(f ö rv ä rvsavgift).
Om kommunen beg ä r det kan f ö rv ä rvet ocks å f ö rklaras
ogiltigt.

Om f ö rv ä rvet avser samtliga aktier eller andelar i bolaget, utg ö r f ö rv ä rvs-avgiften en procent av tajceringsv ä rdet av bolagets eller koncernens tillat å nds-pliktiga fasta egendom. I annat fall minskaa den
s å ber ä .knade avgiften med h ä nsyn till f ö rv ä rvets
omfattning i f ö rh å llande till det totala antalet aktier eller andelar 1 bolaget. Om avgiften
med h ä nsyn till east ä ndighetema framgt ä r
som osk ä lig, f å r den .j ä mkas.

Prop. 1982/83:153

Nuvarande lydelse

10 b §

49

Föreslagen lydelse

Jjfågor om förvärvsavgift och ogiltigförklaring prövas
av hyresnämnden på talan av den kommun till vilken anmälan enligt 10 ?
första stycket skall ske. Talan får dock inte tas upp till prövning sedan mer än
tio år förflutit frän förvärvet.

F ö r att s ä kerst ä lla ett anspr å k
p ä f ö rv ä rvaavgift f å r hyresn ä mnden
p å yrkande av kommunen f ö rordna om kvar-atad. D ä rvid g ä ller 1 till ä mpliga delar vad som 1 15 kap, r ä tteg å ngabalken ä r f ö reskrivet om
kvarstad f ö r for-drsn.

10 c §

F ö rv ä rvaavgift betalas till kommunen. Den tillfaller till h ä lften staten och till h ä lften komniunen.

Tid f ö rdelning mellan staten och kommunen
av medel som har influtit skall medel 1 f ö rsta
hand avs ä ttas f ö r komrminena fordran..

Å tg ä rder f ö r Indrivning av f ö rv ä rvs-avgift f å r inte vidtas, sedan mer ä n tio å r
f ö rflutit fr å n det beslutet ang å ende avgiften vann laga kraft.

13 § Fdrk ö psr ä tten ut ö vas
genom att kommunen senast i samband med att kommunen skall yttra sig i tillst å nds ä rendet
skriftligen hos hyres-xi ä isnden anm ä ler att beslut att ut ö va

F ö rk ö psr ä tten ut ö vas genom att kommunen inom den 'tid som g ä ller f ö r
anm ä l an enligt 10 tred.ie stycket
skriftligen hos hyresn ä mnden anm ä ler att ett beslut att ut ö va f ö rk ö psr ä tt har

4 Riksdagen 1982183. I saml. Nr 153

Nuvarande
lydelse f ö rk ö psr ä tt fattats. Hyresn ä mnden skall underr ä tta bolaget samt k ö pare och s ä ljare om beslutet att ut ö va f ö rk ö psr ä tt.

F ö resla;>en
lydelse

fattats.
Hyresn ä mnden skall underr ä tta bolaget samt k ö pare och s ä ljare om beslutet att ut ö va f ö rk ö psr ä tt.

Fr å gan
om f ö rk ö p f å r ocks å tas upp 1 samband med pr ö vningen av fr å ga om f ö rv ä rvsavgift. I fr å ga om anm ä lan och underr ä ttelse g ä ller d ä rvid f ö rsta atycket. Kommunens anm ä lan skall dock ske senast n ä r kommunen beg ä r pr ö vning av fr å gan om f ö rv ä rvsavgift.

Har f ö rv ä rvstillst å nd meddelats, ä r fSrk ö psr ä tten f ö rlorad.

Denna lag tr ä der i kraft den 1 juli I963. 1 fr å om f ö rv ä rv Som har skett f ö re ikrafttr ä dandet g ä ller ä ldre best ä mmelser.

Prop. 1982/83:153 51

1.2 F ö rslag till

Lag om ä ndring i
lagen (1973:188) om arrenden ä mnder och
hyresn ä mnder

H ä rigenom f ö reskrivs att 4, 5. 16 b, 16 c, 23 och 52 §§ lagen (1973: 188) om arrenden ä mnder och hyresn ä mnder
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen
lydelse

4 § Byresn ä mnd
som avses 1 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att

1.
medla i hyres-
eller bostadsr ä ttstvist,

2.
pr ö va tvist om reparationsf ö rel ä ggande
enligt 12 kap. 16 § andra stycket, skadest å nd enligt 12 kap. 24 a § , ö verl å telse av hyresr ä tt
enligt 12 kap. 34-36 §§ , uppl å telse av l ä genhet
i andra hand enligt 12 kap. 40 § , f ö rl ä ngning av
hyresavtal eller villkor f ö r s å dan f ö rl ä ngning enligt 12 kap. 49 § ,
hyresvillkor enligt 12 kap. 55 § eller
uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 § ,
allt jordabalken,

2 a. pr ö va tvist om
hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresf ö rhandlingslagen (1978:304) eller om ä terbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,

3.
pr ö va tvist om hyresvillkor enligt 7 § sista stycket, uppl å telse av l ä genhet i andra hand enligt 30 § andra atycket eller medlemskap enligt 52 § , allt bostadsr ä ttslagen
(1971:479),

4.
pr ö va fr ä ga om godk ä nnande av ö verenskommelse
som avses i 12 kap. 45 eller 56 § jordabalken
eller av beslut aom avses 1 60 § f ö rsta stycket 1 bostadsr ä ttslagen,

5.
vara skiljen ä mnd i hyres- eller bostadsr ä ttstvist.

1
Lagen omtryckt
1980:97.

2
Senaste lydelse
1982:354.

52

Prop. 1982/83:153

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och
hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingelagen,

6.
pröva frågor
enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsförvaltningslagen
(1977:792),

7.
pröva frågor
enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.

8.
pröva frågor
enligt bostadsanvisningslagen (1980:94),

9.
pröva frågor
enligt lagen (1982:352) om rätt till fastietsförvärv för ombildning till
bostadsrätt.

Ä rende upptages av den hyresn ä mnd inom vars omr å de
fastigheten ä r bel ä gen. Ä rende som avses 1 9, 17 eller 18 § lagen om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m. upptages dock av hyresn ä mnden 1 den ort d ä r
bolagets styrelse har sitt s ä te eller, 1
fr å ga om handelsbolag, d ä r f ö rvaltningen
f ö res.

Ä rende upptages av den hyresn ä mnd inom vars omr å de
fastigheten ä r bel ä gen. Ä rende som
avses 1 9i 10 b, 17 eller I8 § lagen om f ö rv ä rv av
hyresfastighet m.m. upptages dock av hyresn ä mnden
i den ort d ä r bolagets styrelse har sitt s ä te eller, 1 fr å ga
oin handelsbolag, d ä r f ö rvaltningen f ö res.

5 §

Hyresnämnd består av lagfaren ordförande och två andra
ledamöter, om ej annat följer av tredje stycket. Av de senare ledamöterna
skall den ene vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastlet eller,
"ä-r ärendet rör bostada-rättafastiet, med förvaltning av sådan fastighet
och den andre vara väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden eller,
när ärende rör a"""" lägenhet än bostadslägenhet, med
näringsidkande hyresgästers förhållanden» I ärende enligt 52 § eller 60 §
första stycket 1 bostadsrättslagen (1971:479) skall vad som sagts nu om
hyresgästers förhållanden 1 stället avse bostadsrättshavares förhållanden.

Hyresnämnden
får anlita teknisk

Hyresnämnden
får anlita expert att

Prop.
1982/83:153

Nuvarande lydelse

expert att bitr ä da
n ä mnden, om

ä rendets beskaffenhet eller

annat s ä rskilt ak ä l
f ö ranleder

det.

53

F ö reslagen lydelse

bitr ä da n ä mnden, om ä rendeta beskaffenhet eller annat s ä rskilt sk ä l
f ö ranleder det.

Best ä mmelserna 1 2. § andra-fj ä rde
styckena ä ger motsvarande till ä mpning 1 fr å ga
om hyresn ä mnd.

Regeringen kan f ö rordna
att i hyresn ä mnd skall finnas flera avdelningar.

Best ä mmelsema om hyresn ä mnd g ä ller i till ä mpliga delar ä ven
avdelning.

16 b §
Ans ö kan om f ö rv ä rvstillst å nd
skall f ö r yttrande tillst ä llas kommun d ä r
tillst å ndspliktig fast egendom finnes
samt, om det l ä mpligen kan ske, organisation av
hyresg ä ster som ber ö rs av ans ö lmingen.
Avser ans ö kan tillst å nd till f ö rv ä rv av aktie, skall tiden f ö r avgivande av yttrande best ä mma s å att den ej
understiger tre m å nader.

I ä rende ang å ende f ö rv ä rvstillst å nd
akall kommun, d ä r den fasta egendomen ä r bel ä gen, samt
hyresg ä storganisation, aom ber ö ra av ans ö kziingen,
anses som s ö kandens motpaorter.

I ä rende ang å ende f ö rv ä rvstillst å nd
ä ger best ä mmelsema i 14 §
andra stycket motsvarande till ä mpning.

Ans ö kan om tillst å nd att f ö rv ä rva

1.
fast egendom
eller tomtr ä tt genom k ö p eller byte,

2.
aktie genom k ö p eller genom inl ö aen
i-fall som avaea i 12 § andra atycket lagen (1975:1132) om
f ö rv ä rv av hyreafastiet m.m.,

f å r ej pr ö vas eller p å
grund av å terkallelse avskrivas innan- det
blivit slutligt avgjort om f ö rk ö p skall ä ga
rum.

Nuvarande
lydelse F ö rel ä ggande enligt 3 a- § andra stycket lagen om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m. f å r ej utf ä rdas innan det blivit slutligt
avgjort att f ö rk ö p ej skall ä ga rum.

F ö reslagen lydelse F ö rel ä ggande enligt 3 a § andra stycket eller 10 5 f.i ä rde stycket lagen om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m. f å r ej utf ä rdas innan det blivit slutligt
avgjort att f ö rk ö p ej skall ä ga rum.

Ansökan om
tillstånd till förköp enligt 17 § lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m. skall göras skriftligen.

Ansökan om åläggande av förvärvsav-

o

gift
och ogiltigf ö rklaring enligt 10 a $ andra
stycket samt om tillst å nd
till f ö rk ö p enligt 17 § lagen (1975: 1132) om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m. skall g ö ras skriftligen.

Best ä mmelsema
i 8 § andra - femte styckena ä ger motsvarande till ä mpning i fr å ga om ans ö kan som avses i denna paragraf.

F ö rhandling
skall h å llas inf ö r n ä mnden, om det ej ä r uppenbart att f ö rhandling ej beh ö vs. Skall part inst ä lla sig personligen, f å r n ä mnden f ö rel ä gga vite. Underl å ter s ö kanden att p å kallelse infinna sig inf ö r n ä mnden, avslsrives ä rendet. Uteblir motpart fr å n f ö rhandling, f å r ä rendet likv ä l avg ö ras.

23 § '

Om fullföljd av tstlan mot hyreanfiands beslut 1 ärende
enligt 12 kap. jorda-r balken eller hyreaförhandlingslagen (1978:304) eller
i ärende angående bostadsrätt, bostadssaaering eller särskild förvaltning
eller i ärende enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastlgjiet m.m.,
enligt bostadsanvisningslagen (1980:94) eller lagen (1982:352) om rätt till
fastietsförvärv för ombildning till bostadarätt finns bestämmelser i 12 kap. 70
§ jordabalken, 31 § byres-förhandllngslagen, 76 § bostadsrättslagen
(1971:479). 21 § bostadssaneringalagen (1973:531). 34 §
bostadsfdrvaltningalagen (1977:792), 25 § lagen om förvärv av hyresfastighet
m.m., I4 § bostadsanvisningslagen samt 15 § lagen om rätt till
fastietsfdrvärv för ombildning till bostadarätt.

3 Senaste lydelse 1982:354.

Prop. 1982/83:153

Nuvarande lydelse

55

F ö reslagen
lydelse

Mot hyresn ä mnds yttrande enligt 12 a § f å r talan ej f ö ras. Mot beslut av hyresn ä mnd S&r talan f ö ras s ä rskilt, oo n ä mnden

1.
avvisat
ans ö kan som avses i 8, 11, 14-16, 16 a,
16 c, 16 d eller 16 e § ,

2.
avskrivit
ä rende enligt 8-10, 15 a, 16, l6 a,
16 c, 16 d eller 16 e § ,
dock ej n ä r ä rendet kan å terupptagas,

3.
f ö rordnat ang å ende ers ä ttning f ö r n å gons medverkan i ä rendet,

4. utd ö mt vite eller annan p å f ö ljd f ö r underl å tenhet att iakttaga f ö rel ä ggande eller å d ö mt straff f ö r f ö rseelse i f ö rfarandet,

5. utl å tit alg i annat fall ä n som avses i 3 i fr ä ga som g ä ller allm ä n r ä ttshj ä lp.

5.
utl å tit sig 1 annat fall ä n som avses 1.-3 1 fr ä ga som g ä ller allm ä n r ä ttshj ä lpj.

6.
utan
samband med avg ö rande av saken utl å tit sig om kvarstad enligt 10 b § andra stycket lagen om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m.

S ä rskild
talan f ö res genom besv ä r hos bostadsdomstolen inom tre
veckor fr å n den dag beslutet meddelades. Besv ä rshandlingen skall inges till
domstolen.

l?uvaxande
lydelse

F ö res e.i talan mot n ä mnds beslut enligt 9 kap. 14 § eller

12
kap. 24 a § jordabalken, 22, 23, 26 eller 27 § hyres-fdrhandlingslagen (1978:304),

13
a § denna lag eller 13 eller 15 § eller 25 §
f ö rsta atycket boatadsf ö rvaltnings-lagen (1977:792) eller 9 eller 10 § bostadsanvisningslagen (1980:94), f å r beslutet verkst ä llas
s å som lagat<a-ft- ä gande dom.

32 §

F ö reslagen lydelse

Om talan inte f ö rs
mot n ä mnds beslut enligt f ö l.iande paragrafer. f å r beslutet verkst ä llas som lagakraft ä gande dom:

9 kap. 14 § eller 12
kap. 24 a § jordabalken,

22,23, 26 eller 27 §
hyresf ö rhandlingslagen (1978:304),

13 a § denna lag,

13 eller 15 §
eller 25 § f ö rsta stycket bostadsf ö rvaltningslagen
(1977:792),

9 eller 10 §
bostadsanvisningslagen (1980:94),

10 b $ lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av
hyresfastIriiet m.m. i fr å ga om f ö rv ä rvsavgift
och kvarstad f ö r s å dan avgift.

Har hyresn ä mnd med st ö d av 31 §
f ö rsta stycket bostadaf ö rvaltningslagen fbr-ordnat att beslut enligt 13
eller 15 § eller 25 § f ö rsta stycket
n ä mnda lag skall l ä nda till efterr ä ttelse
genast, f å r ä ven s å dant beslut, om bostadsdomstolen ej
'f ö rordnat annat, verkst ä llas s å som
lagakraft ä gande dom.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 juli I983.

Prop.
1982/83:153 57

1.3 F ö rslag till

Lag om ä ndring i
kommunalskattelagen (1928:370)

H ä rigenom f ö reskrivs att 20 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö realagen lydelse

20 § 'Vid ber ä kningen av inkomsten fr å n s ä rskild f ö rv ä rvsk ä lla skall alla omkostnader under beskattnings å ret f ö r int ä kternas f ö rv ä rvande och bibeh å llande
avr ä knas fr å n samtliga Int ä kter
1 pengar eller pengars v ä rde (bruttoint ä kt), som har influtit i f ö rv ä rvsk ä llan under beskattnings å ret. Att koncernbidrag, som inte utg ö r s å dan
omkostnad, ä nd å skall avr ä knas i vissa fall och inr ä knas i.bruttoint ä kt
hos mottagaren framg å r av 45 § 3 mom.

Avdrag f å r inte g ö ras f ö r:

den skattskyldiges levnadskostnzuier och d ä rtill h ä nf ö rliga utgifter, s å som
vad skattskyldig utgett som g å va eller som
periodiskt underst ö d eller d ä rmed j ä mf ö rlig periodisk utbetalning till person 1 sitt hush å ll;

kostnader 1 samband med plockning av vilt v ä xande b ä r
och svampar till den del kostnadema inte ö verstiger
de int ä kter aom ä r skattefria enligt 19 § <

v ä rdet av arbete, som 1 den
skattskyldiges f ö rv ä rvsverksamhet utf ö rts av den skattskyldige sj ä lv eller andre maken eller av den skattskyldiges bam
som ej fyllt 16 ä r;

r ä nta p å den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts 1 hans fdrv ä rva-verksaohet;

svenska all manna skatter;

1 Senaste lydelse enligt prop. 1981/82:146 och 154.

Prop.
1982/83:153 58

Kuvara.nde lydelse F ö reslagen lydelse

kapitalavbetalning
p å skuld;

avgift enligt 8 kap. studiest ö dslagen (1973:349);

avgift enligt lagen (1972:435) om ö verlastavgift;

avgift enligt lagen (1976:666) om p å f ö ljder och
ingripande vid olovlig-t byggande m.m.;

avgift enligt 99 a §
utl ä nningslagen (1980:376);

avgift enligt 26 §
arbetstidslagen (1982:673);

avgift enligt 10 a $ andra stycket lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av

h.vresfaatirfiet m.m.;

belopp, f ö r vilket
arbetsgivare ä r ansvarig enligt 75 § uppb ö rdslagen
(1953:272);

avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;

ö verf ö rbrukningsavgift enligt ransoneringslagen
(1978:268);

r ä nta p å l å nat kapital till den del r ä ntan t ä cks
av s å dant statligt bidrag som avses- i
punkt 7 av anvisningarna till 24 § ;

kapitalf ö rlust m.m. 1
vidare m å n ä n som f å r ske enligt' 36 § .

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 juli I983 och till ä mpas f ö rsta g å ngen
vid 1984 å rs taxering.

Prop. 1982/83:153 59

1.4 Forslag till

Lag om ä ndring i
bokf ö ringslagen (1976:125)

H ä rigenom f ö reskrivs att 19 §
bokf ö ringslagen (1976:125) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

19 §

Balansr ä kningen
skall i sammandrag redovisa r ö relaens
samtliga tillg å ngar och akulder aamrt eget kapital
i r ö relaen p å balansdagen. St ä llda
panter och ansvaraf ö rbindelser skall upptagas inom
linjen.

F ö r balansr ä kningen anv ä ndes
med de avvikelser aom betingas av r ö relaens
art och omfattning nedan intagna achema eller annan uppst ä llningsform som ger en likv ä rdig ö verblick ö ver r ö relseis st ä llning.

I schemat angivna poster skall upptagas var f ö r sig. Kompletterande poster ges beteckningar som
tydligt anger vad som ing å r 1 posten. F ö r varje sammandragen post 1 balansr ä kningen skall i specificerad bilaga upptagas de
belopp som ing å r 1 posten, om icke postens sammans ä ttning klart framg å r av bokf ö ringen i ö vrigt.

A Tillg å ngar

I Oms ä ttningstlllg ä ngar

1.
Kassa- och
banktillgodohavanden

2.
Aktier och
andra andelar

3.
Obligationer
och andra v ä rdepapper

4.
T ä xelfordringar

5.
Kundfordringar

6.
F ö rutbetalda kostnader och upplupna int ä kter

7.
Ö vriga fordringar

8.
Varulager

9.
F ö rskott till leverant ö rer

Prop. 1982/83:153 60

Nuvarande lydelse F ö realagen lydelae

II Sp ä rrkonto hos riksbanken f ö r investeringsfond och liknande
fonder, var f ö r alg

III
Anläggningstillgångar

1.
Aktier
och andra andelar

2.
Obligationer
och andra v ä rdepapper

3.
L å n till del ä gare och denne n ä rst å ende personer

4.
Andra
fordringar

5.
F ö rskott till leverant ö rer

6.
Patent
och liknande r ä ttieter

7.
Byrear ä tt och liknande r ä ttigheter

8.
Goodwill,
som avses i 17 § f ö rsta stycket

9.
Oavakxiven
utgift, som avses 1 17 §
andra stycket

10.
Skepp

11.
Maskiner,
inventarier och dylikt

12.
Byggnader

13.
Fast
egendom, som ej ä r mn-skin eller byggnad

3 Skulder och eget kapital

I Kortfristiga skulder

1.
Vaxelsknlder

2.
Leverant ö rskulder

3.
Skatteskulder

4.
Upplupna
kostnader och f ö rutbetalda int ä kter

5.
Ö vriga kortfristiga skulder

6.
F ö rskott fr å n kunder

II L å ngfristiga skulder

1.
Avsatt
till pensioner

2.
Andra l å ngfristiga skulder

III Obeskattade reserver

1.
Lagerreserv

2.
Investeringsfonder
och liknande fonder, var f ö r sig

3.
ö vriga obeskattade reserver, var f ö r sig

Prop.
1982/83:153 61

Nuvarande Ivdelae F ö reslagen lydelse

IV Eget. kapital, med angivande av ing å ende belopp, ins ä ttningar eller

uttag under r ä kenskaps å ret, redovisat å rsresultat samt utg å ende belopp

C St ä llda panter m.m.

1.
Inteckningar
i fast egendom, f ö retagsinteckningar och andra
inteckningar, varje slag f ö r sig

2.
Andra st ä llda panter och d ä med j ä mf ö rliga s ä kerheter, varje slag f ö r sig, med angivande av de
belastade tillg ä ngamas v ä rde enligt balansr ä kningen

D Ansvarsf ö rbindelser

1.
Diskonterads
v ä xlar

2.
Borgensf ö rbindelser och ö vriga ansvarsf ö rbindelser

3.
Pensions å taganden som ej upptagits bland
skulderna ocb ej har t ä ckning
1 pensionsstiftelses f ö rm ö genhet.

I 11 <> lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m. finns s ä r-Hlr-'1da. Vipat ä amelser om balansr ä kningens utformning n ä r det g ä ller vissa aktiebolag och
handelsbolag.

Denna lag tr ä der 1 kxaft den 1 juli I983.

Prop. 1982/83:153 62

1.5 F ö rslag till

F ö rordning
om ä ndring i f ö rordningen (1975:1139) om till ä mpningen av lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m.

H ä rigenom
f ö reskrivs 1 fr ä ga om f ö rordningen (1975:1139) om till ä mpningen av lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av hyresfastigfaet m.m.

dels att la, 2, 4 och 8 §§ samt rubriken n ä rmast f ö re 1 a § akall ha nedan angivna lydelse,

dela
att i f ö rordningen akall Inf ö ras tre nya paragrafer, 7 a, 7 t
och 7 o §§ , samt n ä rmast f ö re 7 a § en ny rubrik av nedan .angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelae

Anm ä lan
till komnmn av f ö rv ä rv av faat egendom eller tomtr ä tt

F ö reslagen lydelae

Anm ä lan
till kommun av tillst å ndspliktiga
f ö rv ä rv

1 a § I anm ä l an enligt 3 § f ö rsta stycket lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m. skall
anges regis-terbeteekning f ö r den egendom som avses med f ö rv ä rvet.
Vidare skall uppgift l ä mnas
om antalet bostadsl ä genheter som finns p å egendomen. F ö rv ä rvaren skall ocks å f ö rete bevis om egendomens taxering
och typkod. Anm ä l an b ö r Inneh å lla uppgift om f ö rv ä rvarens namn och adress.

I anm ä lan enligt 3 § f ö rsta stycket lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m. skall
anges regis-terbeter.kning f ö r den egendom som avses med f ö rv ä rvet.
Vidare akall uppgift l ä mnas
om antalet bostadsl ä genheter som finns p å egendomen. F ö rv ä rvaren skall oclcs ä f ö rete bevis om egendomens taxering
och typkod.

1 F ö rordningen
omtryckt 1979:511.

Vid anm ä lan enligt 10 S f ö rsta stycket lagen om f ö rv ä rv av hyres-

Prop.
1982/83:153

Nuvarande Ivdelae

63

■F ö reslatcen
lydelse

fastlriiet m.m. skall f ö rv ä rvaren f ö rete
registreringsbevis avseende det bolag 1 vilket aktie eller andel har f ö rv ä rvats samt
bevis om taxering och typkod f ö r bolagets
fasta egendom. D ä r.i ä mte skall uppgift l ä mnas om

1. antalet aktier eller andelar som har f ö rv ä rvats, f ö rv ä rvarena
tidigare innehav av aktier eller andelar i bolaget samt det totala antalet
aktier eller andelar i bolaget.

2. antalet bostadsl ä genheter
n å bolagets fastigheter.

jnm ä Tan b ö r inneh å lla uppgift om f ö rv ä rvarens namn
och adress.

2 §
I ä rende om tillst å nd
till f ö rv ä rv av faat egendom eller tomtr ä tt
enligt lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m. skall f ö rv ä rvaren ut ö ver vad som f ö ljer
av 16 a § lagen (1973:188) om arrenden ä mnder och hyresn ä mnder.

1.
uppge sitt
medborgarskap eller, om f ö rv ä rvaren ä r bolag, f ö rening eller stiftelse, f ö rete för f ö rv ä rvaren g ä llande bolagsavtal, bolagsordning, stadgar eller
motsvarande handling,

2.
uppge avsikten
med f ö rv ä rvet.

3. uppge hxiruvida f ö rv ä rvaren ä ger
eller tidigare har ä gt fast egendom som avses i 1 § lagen om f ö rv ä rv av hyresfastiet m.m. eller aktie eller andel som
avses i 9 § samma lag och huruvida han
tidigare a ö kt tillat å nd att f ö rv ä rva- s å dan
egendom.

Prop. 1982/83:153

Nuvarande lydelse

64

F ö resla,-n
lydelse

4. uppge huruvida n å gon av f ö ljande å tg ä rder beslutats eller s ö kts i fr å ga om f ö rv ä rvaren tillh ö rig egendom, n ä mligen

a) s ä rskild
f ö rvaltning enligt
bostadsfdrvaltningalagen (1977:792)',

b) upprustnings å l ä ggande eller anv ä ndningsf ö rbud enligt bostadssaneringslagen
(1973:531) eller

c)
f ö rel ä ggande enligt 16 § lagen (1976:666) om p å f ö l.lder och ingripanden vid olovligt
byggande m.m.,

c) expropriation med st ö d av 2 kap. 7 § expropriationslagen (1972: 719),

d) f ö rel ä ggande eller f ö rbud enligt

18 $ h ä lsoskyddslagen (1982;000).

e) expropriation med st ö d av 2 kap.

7 § expropriationslagen (1972:719),

5.
f ö rete bevis om den med f ö rv ä rvet avsedda egendomens taxering
och typkod samt l ä mna uppgift om antalet bostadal ä genheter som finns p å egendomen,

6.
uppge
vilka ekonomiska och praktiska f ö ruts ä ttningar f ö rv ä rvaren

har att vid fastighetsf ö rvaltningen uppfylla de krav som
uppst ä lls i 4 § lagen om f ö rv ä rv av hyresfastiet m.m.

Finner hyresn ä mnden att utredningen beh ö ver kompletteras, f å r n ä mnden f ö rel ä gga s ö kanden att inom visa tid komma in
med s å dan utredning. Efterkommes ej f ö rel ä ggandet, f å r ä rendet avvisas. Erinran om detta
skall tagas in i f ö rel ä ggandet.

Hyresn ä mnden kan f ö r s ä rskilt fall medge undantag fr å n f ö rsta stycket.

Prop. 1982/83:153

Nuvarande lydelse

65

Föresla/ren lydelse

4 §

I ä rende
om tillst å nd till f ö rv ä rir av aktie eller andel i bolag
enligt lagen

(1975:1152) om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m. skall f ö rv ä rvaren, ut ö ver

vad som f ö ljer av 16 a §
lagen (1973:188) om arrenden ä mnder och hyresn ä mnder.

1. l ä mna uppgifter enligt 2 § 1-i och 6,

1. l ä mna uppgifter enligt 2 § f ö rsta stycket.

2.
f ö rete f å ngehandling, om s å dan uppr ä ttats,

3.
f ö rete skriftlig p å heder och samvete avgiven f ö rs ä kran av ö verl å tare och f ö rv ä rvare om vederlaget f ö r aktiema,

4.
f ö rete den: resultatr ä kning, bal ana r ä kning och f ö rvaltningsber ä ttelse f ö r bolaget som uppr ä ttats n ä rmast f ö re f ö rv ä rvet,

5.
l ä mna uppgift om det antal bostadsl ä genheter aom finns p å bolageta hyree-fastieter.

Best ä fflmelsema
i 2 § andra och tredje styckena ä ger motsvarande till ä mpning i fall som avses 1 denna
paragraf.

Ansökan om förvärvaavgift m.m.

7 a §

Ansökan om åläggande av förvärvs-avgift och
ogiltigförklaring enligt . •10 b § lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m. skall inna- hålla uppgift om förvärvaren och om det fö rväj .' v
på vilket avgiftsskyldi<diet grundas. Kommunen akall uppge huruvida
förköpsrätt akall utövas.

Bestämmelsema 12 6 andra och tred.ie styckena tillämpas
även i fall som avaea i denna paragraf.

5 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 153

Prop. 1982/83:153

Nuvarande lydelae

7
b §

66

F ö reslagen lydelse

Sedan f ö rv ä rvaavgiften har inbe-talata till kommunen å ligger det kommunen att senast inom tre m å nader till l ä nsstyrelsen
inbetala det belopp som enligt 10 c 6 lagen (1975: 1132) om f ö rv ä rv av
hyresfastighet m.m. tillkommer staten.

7 c §

Om beslut om ogiltigförklaring meddelas, skall överlätaren
vmderrättas.

8§

I anmäl an
till hyresnämnden enligt 3 a § första stycket lagen (1975: 1132) om förvärv av
hyresfastiet m.m. skall anges om kommunen avser att utöva förköparätt enligt
förköpslagen (1967:866).

I anmälan till hyresnämnden enligt 3 a § första stycket
eller 10 § tred.ie stycket lagen (1975:1152) om förvärv av hyresfastighet
m.m. skall anges om kommunen avser att utöva förköpsrätt enligt förköpalagen
(1967:868) eller lagen om förvärv av hyreafaatig-het m.m.

Sedan det blivit slutligt avgjort huruvida förköp äger
rum, skall kommunen underrätta hyresnäjmiden därom.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli I985.

Prop.
1982/83:153 67

1.6 F ö rslag till

F ö rordning
om ä ndring i uts ö knlngsf ö rordningen (l98l:98l)

H ä rigenom
f ö reslcclvs att 1 kap. 2 § uts ö knlngsf ö rordningen (l98l:98l) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

1 kap. 2 § Som
allm ä nna m å l bandl ä ggs, ut ö ver m å l om uttagande av b ö ter, viten, skatter, tullar samt
avgifter ocb liknande medel som tUlkommer staten ocb som f å r uts ö kas utan f ö reg å ende dom, m å l om uttagande av

1.
belopp
som bar f ö rklarats f ö rverkat eller som n å gon bar å lagts att betala som annan s ä rskild r ä ttsverkan av brott,

2.
belopp
som i ett m å l eller ä rende vid domstol eller annars 1
samband med en r ä tteg å ng har utg å tt av allm ä nna medel ocb som enligt
dismstolsns beslut skall å terbetalas,

3.
s å dan kostnad f ö r allm ä n r ä ttshj ä lp aom part eller n å gon annan bar å lagts att ers ä tta staten enligt r ä ttsbj ä lpslagen (1972:429),

4.
vad som
skall betalas enligt beslut som avses i lagen (1973:137) om ekonomiskt bist å nd till svenska medborgare i
utlandet m.m.,

5.
avgifter
som avses 1 11 kap. 95 §
vattenlagen (1918:523),

6.
avgifter
enligt lagen (1976:666) om p å f ö ljder och ingripanden vid olovligt
byggande m.m.,

7. f ö rv ä rvsavgift enligt 10 a § andra stycket lagen (1975:1132) om
f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m..

Prop. 1982/83:153

Nuvarande lydelae

7. belopp som doiastol har å lagt n å gon att betala till staten, om
enligt s ä rskild f ö reskrift indrivning av beloppet f å r ske 1 samma ordning som g ä ller f ö r skatt.

68

F ö resla,?en
lydelse

8. belopp som domstol har å lagt n å gon att betala till staten, om
enligt s ä rskild f ö reskrift indrivning av beloppet f å r ske 1 samma ordning som g ä ller f ö r skatt,

8. utl ä ndsk allm ä n avgift enligt lagen (1969:200) om
uttagande av utl ä ndsk skatt, tull ocb annan all m ä n avgift.

9. utl ä ndsk -allm ä n avgift enligt lagen (1969:200) om
uttagande av

utl ä ndsk
skatt, tull ocb annan all m ä n

avgift.

Denna f ö rordning tr ä der i
kraft den 1 juli I983.

Prop. 1982/83:153 69

2 INLEDNING

Lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av hyresfastlet m.m. (tillat å nds-lagen) har till syfte att f ö rebygga spekulation i hyresfastigheter
och att hindra att hyresfastieter f ö rv ä rvas av personer som ä r ol ä mpliga att f ö rvalta s å dana fastigheter (prop. 1975/76:33,
CU 5, rskr 102).

Enligt tillst å ndslagen ä r f ö rv ä rv av hyreafastieter 1 princip
beroende av tillst å nd av hyresn ä mnd. Tlllst å ndsplilct g ä ller ocks å f ö r f ö rv ä rv av aktier och andelar i bolag 1
vissa fall. H ä rtill anknyter best ä mmelser om koimminal f ö rk ö psr ä tt vid aktie ö verl ä t ela er.

Best ä mmelsesia
om tillst å ndspr ö vning vid f ö rv ä rv av hyresfastighet g ä llde ursprungligen endast i viaaa
kommuner i landets tre storstadsomr å den. Sedan den 1 juli 1979 g ä ller emellertid ä ven
denna del av lagen i hela landet (prop. 1978/79:164, CU 38,- rskr 372, SFS
1979:307). I sanband med denna lag ä ndring ä ndrades ocks å f ö rfarandereglema s å att f ö rv ä rv av hyresfastigheter skall anm ä las till kommunen. Tillst å ndspr ö vning hos hyresn ä mnden beh ö vs endast om kommunen beg ä r en s å dan pr ö vning.

Tillst å ndslagen synes till stor del ha haft å syftad effekt - spekulativa ocb av
annan anledning icke ö nskv ä rda f ö rv ä rv bar kunnat hindras. Fr ä n kommunalt h å ll har ocks å framh å llits att lagen -s ä xslcilt efter 1979 å rs ä ndringar.-- givit kommunema en
nyttig inblick i hyresbusmarkn ä den.

Lagen bar emellertid fortfarande viaaa brister. Detta g ä ller framf ö r allt best ä omelsema om tillst å ndsplikt vid aktie- ocb andelsf ö rv ä rv. Mycket tyder p ä att dessa best ä mmelser inte ä r tillr ä okligt effektiva och att m å nga tillst å ndspliktiga f ö rv ä rv aldrig blir pr ö vade. Kritik bar ocks å framf ö rts mot g ä llande undantag i fr ä ga om tillst ä ndspllkt vid f ö rv ä rv av Ideella andelax av fastighet.
Dessa imdantag bar ansetts m ö jligg ö ra ett kringg å ende av tillst å nds-lagen.

Prop.
1982/83:153 70

Från flera håll har kritik också riktats mot
hyresnämndemas och bostadsdomstolens tillämpning av bestämmelsema om förutsättningar
för förvärvstillstånd i 4 § första stycket tillståndslagen. Kritiken går ut på
att bevisbördan när det gäller förvärvarens lämpliet 1 strid mot
lagbestämmelserna har lagts på kommunen ocb hyresgästföreningen i stället r på
förvärvaren samt att kommunens inställning i tillståndsfrågan inte beaktas i
tillräcklig omfattning.

Den s.k. Göt a-Finana-affären bar slutligen riktat
uppmärksamheten pä komnnmemffs roll 1 förfarandet enligt lagen. Det har från
vissa håll hävdats att kommunema avstår från att begära tillständs-prövning av
anmälda fastighetsförvärv utan en tillräckligt ingående anslming av
förvärvarna. önskemål bar därför framförts om en närmare reglering av kommunens
behandling av anmäl da fastiets-förvärv.

Frågorna om tillståndaplikten vid förvärv av aktier ocb
bolaga-andelax samt om tillämim in gen av 4 § första stycket uppmärksammades
redan 1 1979 års lagstiftningsärende. Bostadsminiatem uttalade därvid 1 fräga
om aktie- ocb andelsfdrväinren att bestämmelsema hade brister men att
frågan om åtgärder fordrade ytterligare överväganden. När det gäller
tillämpningen av 4 § första stycket tillståndalagen konstaterade
bostadsministem att det kunde Ifrågasättas om reglerna om förutsättningar.- för
tillstånd gav tillräckliga möjlieter att stoppa icke önskvärda förvärv ocb att
det därför kunde finzias akäl tt se över reglerna i syfte att få till stånd en
bättre kontroll. En sådan översyn borde emellertid enligt bostadsministem anstå
till dess ytterligare erfarenheter vunnits av lagens tillämpning (prop.
1978/79:164 s. 22 ocb 26). SäsOT en viktig utgångspunkt för den kommande
översynen näamdte bostadsministem 1 båda fallen Stockholms kommuns utredning om
fastietahandeln ocb tillämpningen av tillståndslagen.

I denna departementspromemoria redovisas resultatet av den
av bostadsministem utlovade översynen av tillståndslagen.

Prop. 1982/83:153 71

3 G Ä LLANDE R Ä TT

5.1 Fastigfaetsf ö rv ä rv

Tillst å ndsplikten g ä ller
enligt 1 § f ö rsta stycket tillat å nda-lagen vid f ö rv ä rv av fast egendom som vid
taxeringen betecknats som hyreahuaenhet. Tillst ä ndspllktiga f ö rv ä rv ä r enligt samma.lagrum f ö r det f ö rsta k ö p, byte och g å va. D ä rut ö ver f ö religger tlilst ä ndspllkt vid vissa assoclatiozisr ä ttsliga f ö rv ä rv, s å som tillskott till boleig eller f ö rening, utdelning ocb fusion.
Enligt 1 § andra stycket fordras tillst å nd endast om den kommun d ä r den faata egendomen ä r bel ä gen p å kallar hyresn ä mndens pr ö vning av tillst å ndsfr å gan.

I 2 §
stadgas vissa undantag fr ä n
tillst å ndsplikten. Kirv ä rvs-tillst å nd fordras s å lunda inte om egendomen f ö rv ä rvas fr å n staten, kommun, landstingskommun
eller kommunal f ö rbund (punkt l) eller om egendomen
f ö rv ä rvas av staten eller ett annat allm ä nt organ eller av allm ä nnyttigt bostadsf ö retag, riksorganisation av bostadsr ä ttsf ö reningar eller bostadsr ä ttsf ö rening ansluten till en s å dan organisation (punkt 2). Vidare
g ä ller undantag 1 de fall egendomen f ö rv ä rvas f ö r kyrkligt ä ndam å l eller d ä f ö rv ä rvaren ä r en kreditinr ä ttning som enligt lag eller annars ä r skyldig att ä ter avyttra egendomen (punkterna 3
och 4). F ö rv ä rv mellan vissa n ä rbesl ä ktade ä r inte heller tillst å nds-pliktiga (punkt 5)< Qxllgt
punkterna 6 ocb 9 g ä ller undantag fr å n tlllst ä ndsplikten vid vissa f ö rv ä rv av ideell andel i fastighet. Det
g ä ller s å dant f ö rv ä rv som sker f ö r att bereda f ö rv ä rvaren ocb hans familj bostad p å fastletan sanrt f ö rv ä rv som g ö rs av n å gon aom redan ä ger andel i fastigheten. £ tallgt punkt 7 g ä ller undantag fr å n tillat å ndspllkten om f ö rv ä rvet akall pr ö vas enligt lagen (1916:156) om
vissa inskr ä nlaiingax i r ä tten att f ö znr ä rva fast egendom m.m. (19I6 ä rs lag). Pr ö vning av f ö rv ä rvet enligt tillst å ndalagens kriterier g ö rs i s å dant fall i samband med pr ö vningen enligt I916 å ra lag. Efter den 1 januari I983
kommer motavarande att g ä lla
lagen (1982:618) om

Prop. 1982/83:153 72

utländska förvärv av fast egendom m.m., som då ersätter
I9I6 års lag. Undantag från tillBtåndsplikten föreligger slutligen vid förvärv
pä exekutiv auktion. Särskilda regler för aådana förvärv finna i 6 och 7 §§
tillatåndslagen.

Tillständspllktiga förvärv skall enligt 3 § första stycket
inom tre månader från det förvärvet skedde anmälas till kommunen. Till anmälan
akall fogas en avskrift av fängesbandllngen. Sedan anmälan gjorts har kommunen
att ta ställning till om förvärvet skall prövas. Vill kommunen påkalla
prövning, skall den enligt 3 a § första stycket senast tre månader efter
anmälan av förvärvet anmäla sitt beslut härom hos hyresnämnden. Inom samma tid
skall kommunen också underrätta förvärvaren om prövning påkallas.

När kommunen bar påkallat tillståndsprövning, skall
hyresnämnden enligt 3 a § andra stycket förelägga förvärvaren att inom en
månad från föreläggandet ansöka om tillstånd.

Det nu angivna förfarandet inne'bär att tillstånd söks
efter det att förvärvet bar skett. När det gäller de associations rättsliga
förvärven finna det emellertid enligt 5 § andra stycket också möjlighet att få
tillståndsfrågan prövad -innan förvärvet ägt rom. Ansökan ges 1 sådant fall in
till hyresnämnden utan föregående, anmälningaförfärande.

I 4 § finns bestämmelser om hyresnämndess
tillständsprö-Tning. aUlgt första atycket akall tillatånd vägras, om
förvärvaren inte förmår göra sannolikt att han är 1 stånd att förvalta
fastieten, att syftet med förvärvet äx att han skall idka bostadsfdrvaltnlng
ocb därvid hälla fastleten i sådant skick att den motsvarar de anspråk de
boende enligt lag bar rätt att ställa samt. att han även i ö-vrigt kommer att
iaktta god sed 1 hyxeafdrbällanden. Enligt andra stycket får tillstånd i vissa
fall inte vägras. Det gäller fall där tillståndsplikt i och för sig föreligger
men förvärvet avser fastlåst er, för vilka en förvärvskontroll enligt
tillståndslagen inte är påkallad. Det gäller bl.a. förvärv av fastleter som
är obebyggda

Prop. 1982/83:153 73

eller bebyggda med annat ä n hyreshus eller med hyreshus inneh å llande h ö gst tv å bostadsl ä genheter.

F ö ljden
av att tillst å nd v ä gras till ett f ö rv ä rv ä r enligt 5 § att f ö rv ä rvet blir ogiltigt. Samma p å f ö ljd intr ä der n ä r f ö rv ä rvaren f ö rsummat att i r ä tt tid anm ä la f ö rv ä rvet till kommunen eller ge in ans ö kan om f ö rv ä rvstillst å nd till hyresn ä mnden.

I 6 och 7 §§ finna viaaa beat ä mmelser som g ä ller
f ö rv ä rv av hyreafaatighet p ä exekutiv auktion. Vid a å dana f ö rv ä rv g ä ller aom n ä mnts ingen tillst ä ndsplikt, men f ö rv ä rvaren ä r enligt vad som n ä rmare anges 1 f ö revarande paragrafer tvungen att
inom tv å å x å ter g ö ra sig av med fastigheten, om han
inte dessf ö rinnan f å r besked av kommunen att tillst å ndspr ö vning inte p å kallas eller tillst å nd av hyresn ä mnden.

Enligt 7 § f ö rk ö pslagen (1967:868) utg ö r en anm ä lan enligt 3 § f ö rsta stycket tlllst ä ndslagen ocks å utg å ngspunkt f ö r den frist inom vilken kommunen
bar att ut ö va fdrk ö psr ä tt.

3.2 Aktie- ocb andelaf ö rv ä rv

Best ä mmelsema
om tillst ä ndspllkt vid aktie- ocb andelsf ö rv ä rv g ä ller enligt 8 § dels aktier i aktiebolag som ä r s.k. f å mansbolag, dels andelar 1
handelsbolag. Med f å mansbolag avses bolag 1 vilka minst
75 procent av aktiema ä gs av
h ö gst tio fysiska personer. Tillst å ndsplikt f ö religger enligt 9 § f ö rsta stycket vid f ö rv ä rv av aktie eller andel i s å dant bolag, om bolaget ä ger hyresfastigheter och det
taxerade -T ä rdet av dessa fastieter ä r minst tre g å nger st ö rre ä n det bokf ö rda v ä rdet av bolageta ö vriga tillg å ngar. Tlllst ä ndspliktiga f ö rv ä rv ä r f ö mtom de som anges 1 1 § f ö rsta stycket Inl ö sen enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385). De
i 2 § 1-6 angivna undantagen fr ä n tUlst å nds-plikt g ä ller enligt 9 § andra stycket i till ä mpliga delar. S å som

Prop.
1982/83:153 74

ett s ä rskilt undantag fr ä n tlllst ä ndsplikten vid aktief ö rv ä rv g ä ller h ä r f ö rv ä rv genom nyemission, d ä r aktie ä garen tecknar de nya aktiema i f ö rh ä llande till tidigare innehav.

Vid aktie- och aadelsfdrv ä rv skall n å gon anm ä lan till kommunen inte g ö ras,utan ans ö kan om f ö rv ä rvstillst å nd skall alltid ges in till hyresn ä mnden. Ans ö kan kan enligt 10 § f ö rsta stycket g ö ras b å de f ö re ocb efter f ö rv ä rvet - dock senast tre m å nader efter f ö rT ä rvet. Vid pr ö vningen av f ö rv ä rvet g ä ller 4 § 1 till-l ä mpliga delar.

Enligt 10 § andra stycket blir f ö rv ä rvet ogiltigt, om ans ö kan inte g ö rs inom f ö reskriven tid eller p å f ö reskrivet a ä tt eller om tillat å nd v ä gras genom lagakraft ä gande bealut.

I 11 § finns -vissa beat ä mmelaer r ö rande utformningen av bokalut f ö r bolag som ä ger hyresfastigheter. I bolagets
balans-r ä kn-jng skall s å dana fastleters registerbeteckning,
taxerings--T ä rde ocb bokf ö rda v ä rde anges.

5.3 F ö rk ö psr ä tt -vid aktle ö verl ä telse

Vid tillst å ndspliktiga ö verl å telser av aktier genom k ö p har den-kommun 1 vilken
aktiebolagets byresfastleter eller huvuddelen d ä rav ligger r ä tt att f ö rk ö pa aktiema. Best ä mmelser h ä rom finns 1 12 - 22 §§ tillst å ndslagen. F ö rk ö psr ä tten ut ö vas enligt 13 § f ö rsta stycket genom att kommunen bos
hyresn ä mnden anm ä ler beslut om att ut ö va f ö rk ö psr ä tten. F ö rk ö psr ä tten inneb ä r enligt 14 § f ö rsta stycket att kommunen f å r f ö rv ä rva aktierna fr ä n s ä ljaren p å de villkor som avtalats mellan
denne ocb k ö paren. Om s ä ljaren eller k ö paren bestrider f ö rk ö pet, ä r kommunen enligt 17 § skyldig att s ö ka tillst å nd till detta. Fr å gan om f ö rk ö p pr ö vas av hyresn ä mnden.

F ö rk ö par ä tt f ö religger ä ven -vid tillst ä ndspllktiga f ö rv ä rv genom inl ö sen enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (12 § andra stycket till st ä ndalagen).

Prop. 1982/83:153 75

5.4 F ö rfarandet vid pr ö -vnlng
enligt tillst ä ndslagen

Best ä mmelser
om f ö rfarandet vid anm ä lan av f ö rv ä rv ocb vid pr ö vning av tillst ä nds- och f ö rk ö psfr å gor finns i f ö rordningen (1975:1139) om till ä mpningen av lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av byresfastlet m.m. (till ä mpningsf ö rordningen) samt 1 16 a -c §§ lagen (1973:188) om arrenden ä mnder ocb hyresn ä mnder (n ä mndlagen). Ehlige n ä mndlagen g ä ller bl.a. att ans ö kan om f ö rv ä rvstillst å nd akall tillst ä llas kommunen f ö r yttrande ocb, om det Sr l ä mpligt, hyresg ä storganisation som ber ö rs av ans ö kningen (16 b § f ö rsta stycket). Kommunen ocb hyresg ä stf ö rening som ber ö rs av en ans ö kan om f ö rv ä rvstillst å nd anses enligt 16 b § andra stycket som f ö rv ä rvaxens motparter ocb f å r d ä rigenom r ä tt att j ä mte f ö rv ä rvaren ö verklaga hyresn ä mndens beslut.

Hyresn ä mndens beslut f å r
enligt 25 § tillst å ndslagen ö verklagas bos bostadsdomatolen.
Vardera parten svarar normalt f ö r aln kostnad f ö r f ö rfarandet s å -v ä l i hyresn ä mnden som 1 bostads-domstolen (ae
26 § tillst å ndslagen).

Prop.
1982/83:153 76

4
STATISTISKA UPPGIFTER

A. Antal
f ö rv ä rysanm ä lningar till kommun 1979-07-01 - 1981 -

10-31

Stockholms
kn G ö teborgs kn Malm ö kn

Antal
f ö rv ä rvsan

m ä lningar 950 473 465

Antal
anm ä lningar

som beg ä rts pr ö

vade 190
31 33

Antal
anm ä lningar

som
pr ö vats och

d ä r tillst å nd

meddelats 112 17 5

Antal
ä renden
ang å ende

aktie- och andelsf ö r

v ä rv d ä r kommunen av

givit yttrande under

samma tid 23 62 9

B. Ä rendestatistik
- hyresn ä mnder 1979-07-01 - 1981-10-31

•»
S.l Fastighets- Stockholms HN G ö teborgs
HN Malm ö HN f ö rv ä rv

Antal
inkomna ä ren

den 46 66

Antal
avslag 1 HN 7 13

Antal
avskrivna el

ler a-wisade ä ren

den - 4 23

Antal
ö verlElagade

tillst ä ndsbeslut O O

Antal
ö verklagade

avslagsbeslut 4 7

B.2
Aktie- och andelsf ö rv ä xv

Antal
inkomna

ä renden 58 10

Antal avslag 1 HN 10

-1 Från hyresnämnden i Stockholms har uppgifter ej
kunnat erhållas.

Prop.
1982/83:153

77

Stockholms HN Göteborgs HN

Malmö HN

Antal avskri-vna eller avvisade

8

1

Antal överklagade tillständsbeslut

0

0

Antal överklagade avslagsbeslut

0

0

C.
Ärendestatistik - bostadsdomstolen 1979-07-01 - 1981-

-10-Jl

Cl
Pastifhetsförvärv

Antal Inkomna ä renden 34

D ä rav antal ä renden fr ä n andra HN ä n Stockholm,

G ö teborg,Malm ö 4

Antal tillst å ndsbeslut som ä ndrats
i BD 1

Antal avslagsbeslut som ä ndrats i BD 3

Antal avskrl-vaa eller a-wisade ä renden 10

C.2 Aktie- ocb andelsf ö rv ä rv

Antal inkomna ä renden O

Prop.
1982/83:153 78

5 stockholms kommuns utredning om
fastighetshandeln ocb tulstIhiislageh m.m.

Kommunstyrelsen 1 Stockholms kommun tillsatte å r 1977 en utredning om ekonomisk
brottslighet ocb social utslagning. Utredningsarbetet har bedrivits 1 tre
delutredningar, -varav en har behandlat fastighetsbandeln inom kommunen. Sistn ä mnda delutredning, som bar letts av
Ulf Lygnell, bar utarbetat sex delrapporter:

I.
Fastietsspekulatlonen
ocb tillst ä ndslagen (februari 1978).

II.
Till ä mpningen av tillst å ndslagen.f ö rsta halv å ret 1978

samt
tillst å ndslagen ocb aktief ö rv ä rv i fastighetsbolag (augusti
1978).

III. Svart
l ä genbetsf ö rs ä ljning 1 Stockholms Innerstad (mars

1979).

IV. Fastighetsspekulationen 1 Stockholm (augusti 1979)*

V. Fastietshandelns
samband med den ekonomiska brottsligheten

(juni 1980).

VI. Till ä mpningen av tillst å ndslagen 1978-07-01 - I98O-O7-OI

(november I98O).

£ h slutrapport (VII) med å tg ä rdsprogram framlades i december
1980. Kommunstyrelsen besl-utade den 24 februari I982 att till
justitiedepartementet ö verl ä mna rapporterna j ä mte en 1 borgax-r ä dsberedningen uppr ä ttad promemoria daterad 1982-02-10.

F ö ljande
ä tg ä rdsf ö rslag betr ä ffande tillst ä ndslagen l ä ggs fram i kommunens utredning.

Ä tg ä rdsf ö rslag som avser lagens till ä mpilngsomr å de

1. Betr ä ffande undantaget fr å n tillst å ndsplikt i 2 § punkt-6 vid f ö rv ä rv av andel i fastiet, som sker f ö r att bereda f ö rv ä rvaren ocb hans familj bostad, f ö resl å s att en gr ä ns s ä tts f ö r hur stor andel som f å r f ö rv ä rvas utan till-

Prop.
1982/83:153 79

st å nd.

2.
Betr ä ffande undantaget fr ä n tillst ä ndsplikt i 2 § punkt 9 vid f ö rv ä rv av andel i fastlet, d ä f ö rv ä rvaren redan har andel 1 fastleten,
f ö resl å s att undantaget slopas.

3.
Betr ä ffande definitionen i 9 § f ö rsta stycket av tillst å ndspliktiga aktie- och andelsf ö rv ä rv f ö resl å s att den s.k. 3x-regeln f å r ä ndrad utformning.

itg ä rdsf ö r3lag_som avser_tillst å ndspr ö vningen eiiligt_4_ § _ tillst å ndslagen

1. T ä ta fastighetstransaJrtioner skall ensamt kunna vara

diskvalificerande f ö r tillst ä nd.

2. F ö r fastighets ä gare
som inte tidigare uppfyllt lagens

krav
skall en icke obetydlig "karenstid" g ä lla. Blotta p å st å enden om b ä ttring eller endast en kort tids b ä ttring skall inte vara tillr ä ckligt f ö r tillst ä nd.

3. Det b ö r klart fastl ä ggas
att s ö kandan skall styrka

att han uppfyller tillst å ndslagens
krav.

4. Byresn ä mndema b ö r å l ä ggas ett aktivare utredningsarbete.

5. Kommunens yttrande 1 t i IT st å ndsfr å gan skall normalt f ö ljas,

om det inte ä r uppenbart att det strider mot
lagen.

I fr å ga om
tillst ä ndspllkten -vid aktie- och andelaf ö rv ä rv f ö resl å s slutligen att underl å tenhet att s ö ka tillst ä nd akall straffbel ä ggas.

Prop.
1982/83:153 80

I borgarr å dsberedningens
PM framf ö rs h ä rut ö ver f ö ljande ä tg ä rdsf ö rslag,

1.
Samtliga f ö rv ä rv av
andelar i bostadsfastlfheter skall tillst å ndspr ö vas.

2.
F ö r h ö gt pris f ö r fastigheter akall enaamt vara ak ä l f ö r att
a-vstyrka tillst ä nd.

3.
Tillst å ndslagen b ö r
tillf ö ras en generalklausul med inneb ö rd att tillst å nd
skall kunna -v ä as om f ö rv ä rvaren anses

fr å n allm ä n
synpunkt ol ä mplig, exempelvis genom att ba anst ä llda utan att betala skatt och avgifter eller fullg ö ra andra arbets-..givarslcyldigheter, uppl å ta lokaler f ö r
illegal spel verksamhet

4. F ö rv ä rvstillst å nd skall vara prelimin ä ra under en tv åå xs-period.
Vid miask ö tsel skall fastigheten s ä ljas ocb kommunen ges r ä tt att l ö sa
in fastigheten.

F ö redragande borgarr å det anf ö rde
i en promemoria den 15 januari 1982 bl.a. f ö ljande.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till de slutsatser och de f ö rslag utredningen f ö r fram. Jag konstaterar att lagen om f ö rv ä rvstillst å nd bar gi-vit resultat som ett medel mot
fastietsspekulation. Trots att lagen, enligt utredningens uppfattning, till ä mpats milt har den i huvudsak f å tt a-vaedd effekt h ä rvidlag.

Utredningen f ö resl å r att hyresn ä mnderna
b ö r å l ä ggas ett aktivare utredningsarbete
-vid till ä mpning av lagen. Hur detta skall ta
sig uttryck anges dock ej, vilket ä ven
juridiska a-vdelningen p å talat. Jag finner det angel ä get - inte minst fr å n r ä ttss ä kerhetssynpunkt - att understryka att kommunens uppgift skall vara att
yttra sig och att hyresn ä mnder resp. bostadsdomstol skaTI
avg ö ra ä rendena. I likhet med dr ä tseln ä mnden anser jag att utredningen tillsammans med
remissyttrandena i programmet b ö r ö verl ä mnas till
justitiedepartementet f ö r att ing å som \inderlag 1 det utredningsarbete som
departementet avser p å b ö rja om ä ndringar i tillst å ndslagen. Utredningen

Prop.
1982/83:153 81

anser också att bestämmelsema 1 tillständslagen bör skärpas
sä att täta fastighetstransaktioner ensamt blir diskvalificerande för
tillständ, att "karenstid" införs för fastietaägare som tidigare
inte uppfyllt lagens krav och att det klarare framgår 1 vilka bolag
aktieförvärv är tillståndapliktiga. Utredningens förslag bör naturligtvis
övervägas noga. Jag bar dock för loin del kommit fram till att jag inte är
beredd att tillstyrka-dem. Jag är tveksam till förslag som innebär en långt
gående detaljreglering. Det finns, vilket även framgår av bankinspektionens yttrande,
risk för att sädana bestämmelser kan bli till men 1 seriösa fastletsförvärv.

Beträffande bakgrunden till de olika åtgärdsföralagen
hänvisas till vad som redovisas i samband'med övervägandena i avsnitt 7 i denna
promemoria.

Hyresgästföreningen.i Tästra Sverige (Leif Magn-usson och
Lennaxt SjSstedt) har i maj 1982 gjort en utredning om den s.k.
Göta-Finans-affären. Av utredningen framgår att Göta Finans AB trots laycket
begränsade tillgångar undex loppet av något åx kunde bygga upp ett omfattande
innehav av hyresfastigheter 1 Göteborg, huvudsakligen inom saneringsmogna
områden. Tillständ enligt tillståndslagen meddelades 1 något fall till bolagets
förvärv. I flera fall påkallade kommunen inte tillståndsprövning. I andra
fall underlät bolaget att iaktta bestämmelsema 1 tillståndslagen om
tillståndsplikt. Genom bl.a. orealistiska --ärderingsintyg kunde bolaget
belåna fastletslnnebavet till mycket höga belopp innan det 1 j-uli I98I
försattes i konkurs med skulder uppgående -till tiotals miljoner kronor. Flera
personer bakom bolaget misstänks för mer eller mindre omfattande brottslighet i
samband med bolagets verksamhet.

Enligt hyresgästföreningens utredning visar den
undersökning som bar utförts bl.a. på brister 1 tillståndslagen.
I.'.utred-ningen lämnas därför följande förslag 1 fråga om tillstånds-lagen.

6 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 153

Prop.
1982/83:153 82

1.
Komiounemas
roll vid fastighetsf ö rv ä rv m å ste utredas. Deras handl ä ggning m å ste bli grundligare och
effektivare.

2.
Tlllst å ndsrekvislten m å ste sk ä rpas. Bl.a. skall den som h ä ftar i skuld till samh ä llet v ä gras tillst ä nd.

3. Alctie- ocb andelsf ö rv ä rv m å ste regleras b ä xdare.

Vidare f ö resl ä s att ett centralt dataregister
skall inr ä ttas f ö r » tt -underl ä tta kontroll av ocb kontakt med
fastlets ä gare.

Prop.
1982/83:153 83

6 TIDIGARE RIKSDACSBEHANDLINC

1. Civilutskottets bet ä nkande 1978/79:38

I bet ä nkandet behandlas, f ö rutom propositionen 1978/79:164 om ä ndring 1 tillst ä ndslagen, t-v ä motioner med hemst ä llan om s å dana ä ndringar i tillst ä ndslagen som skulle m ö jligg ö ra ett b ä ttre tiUm ö tesg ä ende av de bostadssociala kraven
(mot. 1978/79:396 ocb 786), en motion med hemst ä llan om ytterligare ö verv ä ganden ang å ende f ö ruts ä ttningaina f ö r tillst ä ad ocb pr ö vningen av s ä dana fr å gor samt om utredning av fr å gan om tillst å ndsplikt vid testamentaxiaka f ö rv ä rv av fastl å st er (mot. 1978/79:2624) samt
slutligen en motion med f ö rslag
till ä ndringar 1 de 1 propositionen l ä mnade lagf ö rslagen Inneb ä rande bl.a. r ä tt f ö r hyresg ä storganisation att p å kalla pr ö vning samt skyldig-bet f ö r byresn ä mnd att v ä gra tillst ä nd vid fSrr ä rv som akett 1 apekulationssyfte
(mot. 1978/79:2625).

Ci-vllutskottet anf ö rde i bet ä nkandet bl.a.

Bostadsministem anf ö r till regeringsprotokollet (prop. s. 27) att det kan
finnas sk ä l att se ö ver regleina om f ö ruts ä ttningarna f ö r tillst å nd i syfte att f ä en b ä ttre kontroll av f ö rv ä rv av byresfastifheter. £ h s å dan mera allm ä n ö versyn f å r, enligt bostadsministem, ske n ä r ytterligare erfarenbeter bar
vunnits av lagens till ä mpning.

Ä ven enligt utskottets mening finns det inte anledning att nu genom ett
riksdagsbeslut aktualisera' en fortsatt ö versyn av denna fr ä ga.

Med utg å ngspunkt i det f ö rh å llandet att ingi direkta regler
binder den kommunala pr ö -rningen
f ö resl ä s att hyreag ä st-Intressana ges ö kad tyngd genom en r ä tt f ö r hyresg ä storganisation att p å kalla tillst å ndspr ö vning bos hyresn ä mnd. Utskottet kan 1 ocb f ö r sig dela meningen att det ä r principiellt tveksamt om fr å gan om huruvida en lag akall till ä mpas eller inte akall avg ö ras av kommun utan att dess bed ö mningsgrunder anges. Denna
lagstiftnlngsteknlaka fr å ga f å r emellertid enligt utskottets
mening ses mot bakgrund av kpmmunemaa ansvar f ö r genomf ö randet av bostadspolitiska
intentioner - ett ansvar som i andra sammanhang inte satts i fr ä ga. Det skulle

Prop.
1982/83:153 84

vara svårt att med motsvarande principiella synsätt
överlåta detta avgörande till en av partsorganisationema. Därtill kommer att
dessa organisationers synpunkter av nat-urliga skäl också beaktas av kommunen
inom ramen för den intressegemenskap (prop. s. 16) som föreligger mellan
kommunerna och hyresgäst-organlsatlonema. &i föreslagen åtgärd från
riksdagens sida äx enligt utskottets mening inte påkallad.

Utredningen (Ju 1977:07) om ställföreträdare för dödsbo i
vissa fall har genom tilläggsdirektiv (1979:11) fått i uppdrag bl.a. att
ytterligare utreda frågan om begränsning av rätten att fritt förvärva
jordbruksfastiet. ihligt utskottets mening får frågan om tlllståii till
testamentarlska förvärv av hyres-f astlet prövas mot bakgrund ay. de
principiella överväganden som utredningen gör. Det finns däzned inte anledning
för riksdagen att påkalla någon utredning enligt motionsforslaget.

Utskottet, som inte var enhälligt, hemställde om bifall
till regeringens lagförslag ocb avslag på motionema. Riksdagen biföll
hemställan (rskr 1978/79:372).

2. Civilutskottets betänkande 1979/80:13

I betänkandet behandlas bl.a. en motion med hemställan om
en översyn av bestämmelsema om förutsättningarna för tillstånd och
byreagästoxganlsationemas ställning i syfte att fä till stånd en bättre
kontroll av fdzrräzv av hyresfastigheter (mot. 1979/80:580) ocb en motion, vari
tl.a. hemställs om sådana ändringar j. tillständslagen som medför en
bostadssocialt striktare tillämpning ocb lägger avgörande vikt vid hyresgästernas
synpunkter (mot. 1979/80:1519).

Ci-vllutskottet anförde 1 betänkandet bl.a.

förutsättningarna för tillständ skärptes genom en
lagändring som trätt i kraft den 1 j-uli 1979. Det tidigare stadgandet att
tillstånd "får" vägras om grundförutsättningarna inte ansågs
föreligga ersattes med kravet att' tillstånd 1 dessa fall "skall"
vägras. Det föreligger ännu inte sädana erfarenbeter av effektema av denna
lagändring att de nu kan grunda ett krav pä översyn av
tillständsförutsättningama. Det torde inte heller från något håll finnas
intresse av att formulera kraven så att lagstiftningen uppfattas som en
auktorlsatlon av vissa personer som ägare av hyreshus.

Prop. 1982/83:153 85

Lag ä ndringarna
har ä ven st ä rkt hyresg ä storganisatl ö nernas st ä llning. Organisationerna har nu st ä llning som part och kan d ä rmed anf ö ra besv ä r ö ver hyresn ä mnds beslut. Inte i n å gon av motionema har p å st å tts att kommunerna i sina bed ö mningar av om pr ö vning skall p å kallas allm ä nt sett inte tar tillr ä ckliga h ä nsyn till hyresg ä storganisationemas mening.

Utskottet har med h ä nsyn till det anf ö rda inte funnit anledning att fr å ng å sina tidigare bed ö mningar att det kan finnas sk ä l att se ö ver f ö ruts ä ttningarna f ö r tillst å nd men att tillr ä ckliga ytterligare erfarenheter som
kan grunda ett a ä dant st ä llningstagande ä nnu inte f ö religger.

Utskottet, som inte -vax enh ä lligt, hemst ä llde om a-vslag p ä motionema. Riksdagen. bif ö ll bemstUlan.

3. Civilutskottets bet ä nkande 1980/81:18

I bet ä nkandet behandlas bl.a. en motion om ä ndxlng av tillst å ndalagens till ä mpningsomr å de (motion 1980/8l:33l) ob en
motion, vari bl.a. hemst ä lls
om s ä dana ä ndxisgax i tillst å ndalagen som medf ö r é n bostadssocialt striktare till ä mpning och l ä gger avg ö rande vUrt vid hyresg ä sternas synpunkter (mot .
I980/81:1852).

Ci-vllutskottet anf ö rde i bet ä nkandet bl.a. -

Utskottet bar inte heller nu funnit anledning att g å ifr å n uppfattningen att det kan finnas
sk ä l att se Ö ver f ö ruts ä ttningarna f ö r tillst ä nd enligt lagen. Det b ö r emelleirtid enligt utskottets
mening f å ankomma p ä regeringen att bed ö ma n ä r tillr ä ckliga erfarenheter finns f ö r att inleda ett s å dant arbete. N å gon å tg ä rd fr å n riksdagens sida ä r inte nu p å kallad.

Det f ö rslag om ö verv ä ganden som f ö rs fram i motion 331 (s) syttax
till att bindxa a-tt f ö rv ä rv av hyreshus aom taxerats som
apeclalenhet m.m. -undg å r
tillst å ndspr ö -vning. Thligt vad som uppgetts fr ä n regeringens kansli har ö verv ä ganden i detta ä mne redan inletts. Utsko-btet f ö ruts ä tter att dessa ö verv ä ganden redovisas f ö r riksdagen. Motion ä remaa syfte ä x d ä rmed tillgodosett ocb n å gon å tg ä rd fr å n riksdagens sida beh ö va inte.

Utskottet, som inte var enh ä lligt, hemst ä llde om a-vslag p å motionema. Riksdagen bif ö ll hemst ä llan.

Prop.
1982/83:153 86

i.. Civilutskottets betänkande 1981/82:18

I betänkandet behandlas bl,a. en motion om förfarandet
vid- anmälan av förvärv av hyresfastighet m.m., om förhandsbesked beträffande
lämpliet aom förvärvare av hyresfastieter samt om utredning om ett
fastighetsägarreglster (mot. 1981/82:1093) sant tre motioner om översyn av
tillståndalagen (mot. 1981/82:1557, I584 och 1625).

Civilutskottet anförde 1 betänkandet bl.a.

En möjlighet att ge förhandsbesked beträffande en viss
persons bedömda lämplighet i allmänhet som förvärvare av hyresfaatig-beter -
och sålunda vidare att den gällande möjligheten att få tillständsfrågan prövad
innan förvärvet skett - kan indirekt leda till ett system som liloiar
auktorlsatlon. Mot en sådan ordning kan åtskilliga även principiella
Invändningar riktas. Det finns inte anledning för riksdagen att på grundval av
hittills kända förhållanden påkalla ett begärt förslag.

Motion 1981/82:1095 (s) Innehåller i yrkande 2 även
förslaget att riksdagen begär utredning om ett fastigfaetsägarregister
omfattande inte endast lagfarna ägare utan även fysiska personer som är
bu-vudintressenter i de juridiska personer aom kan atå aom lagfarna ägare till
fastigheter. Det föreslagna registret, med riksätkomst, motiveras av en
önskan att kunna fä fram en bild. av en -viss persons även tidigare engagemang
i hela riket som ägare ocb förvaltare av hyreshus, sålunda samma motiv som
åberopats för det ovan behandlade förslaget om upplysningsplikt .

v utskottet
har i den senare frågan utgått frän att pågående översyn kan bidra tillen
bättre belysning av skälen för ocb emot en upplysningsplikt. Ett föreslaget
register skulle i allt -väsentligt tjäna samma syfte. Det finns enligt
utskottets mening inte heller rimlig anledning överväga att till stöd för i
huvudsak endast tiUäfflpningen av lagen om förvärv av hyresfastighet m.m.
Införa ett administrativt uppenbarligen relativt vidlyftigt särskilt
registersystem. Motionsyrkandet a-vstyrks.

Utskottet, som inte -ar enhälligt, hemställde om
a-vslag på motionema (CU 1981/82:18 ocb 38). Riksdagen biföll hemställan.

Prop. 1982/83:153 87

5. Interpellationssvar

I svaret p å en interpellation av Rune Torwald (1981/82:8) som g ä llde fr å gan vilka å tg ä rder regeringen avs å g att vidta f ö r att eliminera m ö jlietema till icke-seri ö sa fastietsf ö rv ä rv, anf ö rde bostadsministem den 2 november
I98I bl.a. f ö ljande:

N ä r ett
nyetablerat eller ok ä nt
bolag ger sig in p å hyreshusmarknaden 1 en kommun
fordrar enligt min mening omsorgen om de ber ö rda hyresg ä sterna att kommunen g ö r en ordentlig efterforskning f ö r att utr ö na bolagets soliditet ocb avsikten
med f ö rv ä rvet. Uppgifter fr ä n andra kommuner ang å ende mindre seri ö sa fastietsf ö rv ä rv kan h ä rvid, s å som Rune Torwald bar p å pekat, vara en viktig Informationsk ä lla. Jag vet att Stockholms, G ö teborgs ocb Malm ö kommun med anledning av det som nu
har intr ä ffat bar inlett ett samarbete f ö r utbyte av s å dan information och det ä r min. f ö rhoppning att ocks å andra kommuner, H ä -p man kan f ö rv ä nta spekulativa hyresh\isf ö rv ä rv av st ö rre omfattning, ansluter sig till
detta samarbete. Sj ä lvfallet hax ocks å hyresg ä st f ö reningarna med sin rikst ä ckande organisation b ä r en viktig uppgift att fylla. Jag
anser inte att det nu finns anledning f ö r regeringen att vidta n å gra å tg ä rder f ö r att fr ä mja det beh ö vliga samarbetet men jag kommer sj ä lvfallet att f ö lja utvecklingen b ä r.

Som jag tidigare bar ber ö rt kan fastighetsf ö rv ä rv ocks å ske genom f ö rv ä rv av aktier eller andelar i bolag
som ä ger fastigheter. Jag ä r medveten om att tillst å ndslagens best ä mmelser p å denna punkt har vissa brister och
att s å dana f ö rv ä rv inte pr ö vas 1 avsedd utstr ä ckning. Stockholms kommun har
nyligen slutf ö rt en omfattande unders ö kning av till ä mpningen av tillst å ndslagen inom kommunen ocb ett f ö rslag till å tg ä rder, som bl.a. innefattar f ö r ä ndxingax. 1 reglerna om tillst ä ndspr ö -Tning av aktie- ocb andelsf ö rv ä xv, ä r att f ö rv ä nta. Regeringen kommer att mot
bakgrund av xmders ö kningsresultaten ta st ä llning till vilka f ö r ä ndxingax 1 tillst å ndslagen som ä x n ö dv ä ndiga.

Bostadamini st em hax vidare den 25 novembex I98I besvarat
en interpellation (1981/82:61) om villkoren f ö r f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m. I svaret
utlovadea bl.a. en ö versyn av tillat ä ndslagens best ä mmelser om aktie- och andelsf ö rv ä rv.

Prop.
1982/83:153

ÖVERVÄGANDEN

7.1 Tlllståndalagena tillämpningaområde

7.1.1
Förvärv av andel i fastiet

BAKGRUND

Tillständspllkten
enligt 1 § första stycket tillståndslagen gäller säväl vid förvärv av fastieter
i dess helhet aom vid förvärv-av del av och andel 1 fastighet. I 2 § görs
emellertid undantag frän. tlllständsplikten vid förvärv av andel i fastiet i
två fall. Undantag gäller för det första vid förvärv av andel 1 fastlåst 1
syfte att bereda förvärvaren ocb hans familj bostad på fastieten (punkt 6). För
det andra gäller undantag då andel 1 en fastlet förvärvas av någon som redan
äger.ahdel i fastisten, om han inte enligt 6 § äx skyldig att a-vyttia den
senare andelen (punkt 9). Undantaget 1 2 § punkt 6 gäller också vid förväxv av
aktie ocb andel 1 fastig-, betsbolag (9 § andra stycket).

ai motsvaxiet till undantaget i 2 § punkt 9 finns i 3 §
punkt 6 förfcöpslagen (1967:868) och i 2 § punlrt 9 jordförvärvslagen
(1979:230).

I fräga om -undantaget vid andelsförvärv för
bostadsändamål (2 § punkt 6) anförde föredragande statsrådet följande vid
tillståndslagens tillkomst (prop. 1975/76:33 s. 82).

Det förekommer i -viss utsträckningatt bostadsfastieter
ägs av ett större antal personer, vanligen lika många som det finns
bostadslägenheter, pä. fastieten. Förvärvet av andelen är här förknippat med
rätten till förvärvarens egen bostad pä fastigheten.- Eftersom, det i dessa
fall normalt inte uppkommer något hyresförhållande bör förvärv ay andel i
fastighet där ägarförhållandena är sådana som sagts nu inte vara underkastade
tillständsplikt.

Prop. 1982/83:153 89

När det gäller undantagets tillämplighet vid aktie- och
andelsförvärv anförde föredragande statsrådet att en förutsättning måste
vara att den som har aktie eller andel 1 'bolaget.har rätt till bostad 1.
bolagets fastigheter i förhållande till aktie- eller andelainnehavet (prop.
1975/76:35 a. 89).-

Undantaget 1 2 § ;unkt 9 avseende ytterligare
andelaförvärv aaknade* motsvarighet i det promemoriefSrslag som låg till grund
för förevarande lags-tiftning. Sådana förvärv skulle enligt
promemorieförslaget bedömas enligt allmänna regler, men den omständieten att
förvärvaren redan ägde en andel i -fastieten borde tillmätas betydelse -vid
tillständsprö-vnlngen. (Ds Ju 1975:10 Si 35). Förslaget kritiserades av
Sparbanksföreningen som ansåg att ett avslag på tillståndsansökan vid
andelsförväxv skulle kunna medföra att överlåtaren led skada. I propositionen,
där förevarande undantag infördes, anförde föredragande stats-rådeii bl.a.
(prop. 1975/76:33 8. 82).

Om förvärvaren redan äger andel 1 fastieten, ea andel som

f.ö. kan ha förvärvats genom ett icke tillståndspllktigt

förväxv, bar han enligt min mening 1 de
flesta fall

redan så
stort inflytande pä förvaltning av fastieten att det knappast tjänar något
syfte att hindra honom frän att fdr--värva ytterligare andelar i denna. Som
Sparbanksföreningen påpekar skulle ett avslag på ansökan om förvärvstillstånd
i den angl-tma sit-uat lönen dessutom kunna medföra att överlåt aren lider
skada. Hed det begränsade tiUämpnlngsomräde som föreslås för fri
andelsöverlåtelse, blir det heller inte möjligt att kringgå lagstiftningen med
hjälp av regeln.

I Stockholms kommuns utredning (se avsnitt 5 i denna
promemoria) anförs beträffande tlllständsplikten vid förvärv av andel i
fastighet för bostadsändamål bl.a. följande (delrapport VI s. 36).

Vid förvärv av Ideella andelar är det fråga om förväxv som
blir föremål för lagfartsprö-vning hos inskri-rningsmyndigäieten, som alltså
skall -undersöka om sökanden tänker bo i fastieten. Andelsförvärvaren ombeds
därför att skriftligen intyga att han bar den a-vsikten. Saligt vad vi inhämtat
från inskrivningsmyndigheten hax alla. sökande hittills lämnat ett.
sådant'intyg, även om man på myndieten ibland bar haft pä känn att detta intyg
inte överensstämmer ined den verkliga avsikten.

Prop. 1982/83:153 90

Vi har stickprovsvis granskat ett tiotal fastigheter aom
är uppdelade i Ideella andelar. Av 8 personer som förvärvat sädana andelar
under åren 1978 - 80 (och där ingen förvärvs-prö-vnlng skett i hyresnämnden)
har yl konstaterat att 3 st. den 12 oktober 1 år (I98O) var skri-vma på
annan andress.

Vårt material äx här väsentligt mindre än när det gäller
bandels-bolagsandelar och aktier 1 fastietsbolag. Det finns dock även på denna
punkt anledning at-t anta at-t tillständspllktiga förvärv sker utan prövning i
ett inte obetydligt antal fall. Hur hyresnämnden skulle se på dessa fall är
också svårt att avgöra, eftersom vi inte känner till något exempel där ett
sådant förvärv har prövats.

Enligt kommunen (delrapport VI s. 39) finns det anledning att se
över bestämmelsema om -undantag frän tillståndsplikten -vid andelsförvärv. I 2
§ punkt 6 bör sålunda en maximigräns Införas för hur stor en andel får vara
för att tillständsplikt inte skall föreligga. Ihllgt kommunen kan en person
f.n. förvärva en stor andel av en fastighet utan att behöva söka -tillstånd
genom att åberopa undantagsbestämmelsen. Det är vidare enligt kommunen inte
närmare berört i den nuvarande lagstiftningen hur förvärvssyftet skall
kontrolleras. Kommunen sätter i fråga om inte tillståndsplikt bör inträda om
inte förvärvaren Inom tre månader har bosatt sig 1 lägenheten. Vidare anförs
beträffande undantaget i 2 § punkt 9 (delrapport VI s. 39).

Den som enligt 2 §, punkt 6, pä ett riktigt eller oriktigt
sätt förvärvat en mindre andel, t.ex. 5 %< utan tillståndsprövning kan
ju enligt punkt 9 köpa resterande 95 %, också här utan krav på
tlllständsprö-vning. Vi bar inte konstaterat några dokumenterade fall av
missbruk, men menar att det är principiellt viktigt att en vidöppen
kring-gåendemöjliet täpps igen - -vilket bör kunna ske utan negativa
verkningar.

I borgaxrådsberedningens PH 1982-02-10 föreslås att
samtliga andelsförväxv skall vara tillsiåndspllktiga. Det anförs bl.a.
följande:

Handeln med andelar 1 fastigheter tycks öka. Vid
årsskiftet 1979/80 fanns 1 Stockholm enligt fastletskontörets be-

Prop. 1982/83:153 91

r ä luiingar ca 2 200 l ä genheter i andelshus, I dagsl ä get beh ö ver
en k ö pare av en andelsl ä genhet inte f ö xv ä rvstillst å nd
om han intygar att l ä genheten ä x avsedd som.egen bostad. Vad andelen efter f ö rv ä rvstillf ä llet anv ä ndes
till ä r enligt lagens nuvarande
utformning utan betydelse. Enligt uppgifter fr å n Hyresg ä stf ö reningen f ö rekommer det en ganska omfattande
andrahandsuthyming. Exempel finns p å
att en och samma person kan ä ga ett
tiotal l ä genheter 1 olika fastigheter. F ö r hyresg ä sterna
iimeb ä r detta framf ö r allt inskr ä nkningar
1 besittningsskyddet men ocks å problem med
att f ä ä ndringar till st å nd i gemensamhetsutrymmen eftersom
man utifr å n sin relati-vt sett svaga position
m å ste f ö rhandla med husets alla andels ä gare,
om de ö ver hu-vnd taget bor i huset. Sh sk ä rpning av tillst å nds-lagen
p ä denna punkt b ö r ske a å
att kommunen har r ä tt att stoppa andelsf ö rs ä ljningen- ä ven om de uppges g ä lla egen bostad.

Prop.
1982/83:153 92

F Ö RSLAG
Undantaget fr å n tillst å ndspllirt i 2 § punkt 6 tillst ä ndslagen avser f ö rv ä rv som å ker f ö r att bereda, f ö rv ä rvaxen och bana familj bostad (se
ocks å 9 § andra stycket). De f ö rv ä rv som h ä r avses g ä ller s.k. andelshus, 1 vilka
nyttjander ä tten till en l ä genhet grundas antingen p å innehavet av en Ideell andel i
fastigheten eller-p å innehavet av aktie eller andel i
det bolag som ä ger fastigheten. Tillg ä ngligt material till å ter inte en s ä ker uppskattning av b-ur vanlig
denna uppl å telseform ä r. I stors-tadsomr ä dena ä r den dock inte ovanlig. Det ä r fortfarande m ö jligt att bilda andelsbus d ä r nyttjander ä tten till l ä genhet kopplas till Innehavet av en
ideell andel 1 fastleten. P å grund av f ö rbudet
1 79 § bostadsr ä ttslagen (1971:479, omtryckt
1982:353) ä r det d ä remot inte m ö jligrt att nu bilda andelshus d ä r nyttjander ä tten kopplas till innehav av aktie
eller andel i bolag. Ihllgt punkt 16 i ö verg å ngsbest ä mmelserna till 'bostadsr ä ttslagen f å r dock bolag som f ö re bostadsr ä ttslagens tillkomst till ä mpat denna uppl å telseform fortfarande bedriva sin
verksamhet.

Det ä r
uppenbart att 1 de fall ett andelsf ö rv ä xv enbart sker f ö r att bereda f ö rv ä rvaxen bostad en tillst ä ndspr ö -Tning enligt tillst ä ndslagen inte tj ä nar n å got av de f ö r lagen uppst ä llda syftena. Sker å andra sidan andelsf ö rv ä xvet av annan orsak -exempelvis f ö r att f ö rv ä rvaren vill anv ä nda l ä genheten f ö r andrahandsuthyming - b ö r f ö rv ä rvet kunna pr ö -vaa.

S å vitt
g ä ller f ö rv ä rv av fastighetsandelar ankommer
det idag p ä Inskri-Tnlngsmyndleten att i
samband med pr ö -ming av lagfartsana ö kan avg ö ra huruvida syftet med f ö rv ä rvet ä r bostadsanskaffning. S å som Stockholms kommuns utredning
-visar godtar emellertid Inskri-vningsmyndigheten normalt ett intyg av f ö rv ä rvaren om f ö rv ä rvssyftet. N ä r det g ä ller andels- och aktief ö rv ä rv f ö rekommer övex huvud taget inte n å gon kontroll.

Risken f ö r missbruk av undantagsbest ä mmelsen ä r under s å dana f ö rh å llanden uppenbar ocb Stockholms
kommuns utredning tyder p ä att
ett s å dant missbruk ocks å f ö rekommer. Det finns d ä xf ö x anledning at-t ö verv ä ga h-uxuvlda f ö revarande undantag skall bibeh å llas.

Prop.
1982/83:153 93

Om undantaget i 2 §
punkt 6 tillst ä ndslagen skall bibeh å llas, b ö r
kontrollen av f ö rv ä rvsayftet sk ä rpas. Det f å r emellertid ; ■anses uteslutet att l ä gga denna kontroll p å inskri-vningsmyndigheterna. T ä nkbart
vore visserligen att f ö reskriva att inskrivningsmyndigheten,
innan lagfart meddelas p ä ett' andelsf ö rv ä rv som
uppges avse bostadsanskaffning, inh ä mtar
yttrande ö ver ans ö kningen fr å n
kommunen ocb hyresg ä stf ö reningen. F ö rfarandet skulle emellertid bli
omst ä ndligt. Vidare skulle fr å gan om kontrollen av f ö rv ä rvsayftet vid aktie- och andelsf ö rv ä rv
fortfarande vara ol ö st. B ä ttre vore att kommunen omedelbart fick ta st ä llning till f ö rv ä rvet. Mycket talar d ä rf ö r f ö r att undantaget 1 2 § punkt 6
tillst ä ndslagen upph ä vs. I f ö ljande
avsnitt kommer att f ö resl ä s ett ä ndrat f ö rfarande -rid tillst ä ndspliJctlga aktie- ocb andelsf ö rv ä xv ä att det ä ven f ö r s å dana f ö rv ä rv blir kommunen som, efter.anm ä lan av f ö rv ä rvet, avg ö r
om tiU-st ä ndapr ö -ming skall ske. Under s å dana
omst ä ndigheter torde ett slopande av f ö revarande -undantag medf ö ra en t ä mligen
m å ttlig ö kning av f ö rv ä rvaxens å ligganden.

Med h ä nsyn till vad som nu anf ö rts f ö resl ä s att undantaget fr å n tillst å ndsplikten 1 2 § punkt 6 tillst å ndslagen
a-vseende andelsf ö rv ä rv f ö r tg+ariaanojcFiffn-tng uppb ä -vs. S ä dana
f ö rv ä rv skall s å ledes liksom andra tillst ä ndspllktiga f ö rv ä xv anm ä las
till kommunen, som har att avg ö ra om tillst å ndspr ö vning akall
ske. I fall d å det. ä r uppenbart att f ö rv ä rvet sker f ö r att skaffa f ö rv ä rvaren och
hans familj bostad b ö r n å gon tillst ä ndspr ö -ming inte ske. F ö r det fall att ett s å dant f ö rv ä rv ä nd å anm ä ls till pr ö vning b ö r
i 4 § andra stycke-t tillst ä ndslagen inf ö ras
en best ä mmelse om att tillst å nd d å inte f å r v ä gras.

Ä ven
undantagsbest ä mmelsen 1 2 § punkt 9 tillst ä ndslagen
som avser f ö rv ä rv av ytterligare andel i fastiet b ö r
i detta sammaobang upph ä -vas. Som anf ö rs-1 Stockholms kommuns utredning inneb ä r stadgandet en risk f ö r f ö rv ä rv 1 strid mot lagens syften. Ocb vad betr ä ffar ö verl å tarens Intressen b ö r de 1 till-

Prop.
1982/83:153 94

räckllg omfattning kunna beaktas i samband med förvärvsärendets
handläggning i kommunen eller - i sista band - vid tillståndsprövningen i
hyresnämnden. Det är uppenbart att i de fall förvärvaren genom sitt
andelslnnebav redan har ett inte obetydligt Inflytande över fastletei»
förvaltning detta bör tillmätas avsevärd betydelse vid fdrvärvsärendets
behandling 1 komimm ocb byresnämnd.

Prop.
1982/83:153 95

- 7.1.2 F ö rv ä rv av aktie och andel i
fastighetsbolag

BAXGRUKD Best ä mmelser om tillst å ndslagens till ä mpningsomr å de aäx det g ä ller aktie- och andelsf ö rv ä rv finns 1 8 och 9 §§ . Paragraf erna ä r 1 sak of ö r ä ndrade'sedan lagens tillkomst.
Ihligt

8 § f ö rsta stycket g ä ller best ä mmelserna om aktie- ocb 'andels-

f ö rv ä rv 1 fr å ga om aktiebolag vari minst 75
procent av aktiema

ä gs eller p å j ä mf ö rligt s ä tt innehas av h ö gst tio fysiska

personer (f å mansbolag) (punkt l) samt
handelsbolag (punkt 2).

I 8 §
andra stycket ges en s ä rskild
best ä mmelse r ö rande ber ä kningen av ä garkretsen i aktiebolag 1 fall d ä aktier innehas av flera - yaxaadxa
n ä xst å ende personer. liiligt 9 § f ö rsta stycket f ö religger tillst ä ndsplikt vid f ö rv ä rv av aktie eller andel i s å dant bolag som anges i 8 § f ö rsta stycket, om bolaget ä ger fast egendom som ä r taxerad som byreshusenbst ocb,
enligt senaste balansr ä kning,
taxeringsv ä rdet av denna egendom ä x tre g å nger st ö rre ä n v ä rdet av bolagets ö -rriga tillg å ngar (den s.k. 3x-xegeln). Ea-liff
9 § andxa stycket g ä llex undantagsbest ä mmelserna i 2 § punktex-na 1-6 1 till ä mpliga delax. Tillst ä ndsplikt g ä ller inte vid f ö r--v ä rv av aktie genom nyemission d å de nya aktiema tecknas 1 f ö rh ä llande till tidigare aktieinnehav.

I Stockholms kommuns utredning (se avsnitt 5 1 denna
promemoria) bar till ä mpningen
av best ä mmelsema om tillst ä ndsplikt vid aktle-och andelsfdrv ä rv studerats ing å ende (se delrapporterna II ocb VI). Enligt utredningen har. d é t framkommit att m ä nga f ö rv ä rv, som enligt motivuttalanden till
lagen b ö r vara tlllst ä ndspliktiga, dvs. f ö rv ä rv av aktier ocb andelar i bolag
som huvudsakligen ä gnar sig å t fastietsforvaltning, genom
utformningen av best ä mmelsen
i

9 § f ö rsta stycket undg å r tillst å ndsplikt. I utredningen visas .

med verkliga ocb teoretiska exempel hur bolag, som enbart

ä gnar sig å t f ö rvaltning av hyresfastieter, genom
fluktuationer i f ö rh å llaadet mellan v ä rdet av ä gda fastigheter och ö vriga tillg å ngar orsakade av fastigbetsf ö rs ä ljningar omv ä xlande omfattas av och faller utanf ö r lagens till ä mpoingsomr ä de s å dant.detta anges i 9 § f ö rsta stycket. I utrednlngenianf ö rs

Prop.
1982/83:153 96

vidare bl.a. följande (delrapport II avsnitt 2 s, 15).

I själva verket antyder de tre refererade exemplen och an

dra iakttagelser som utredningen bar gjort att det kriterl-um

som lagstiftaren har valt närmast deflnltionsmässigt undan

tar ju- en stor del av de fall som enligt motiven för lagens

tillkpms-t; bör vara inte bara tillståndspliktiga.utan värda

en närmare granskning från hyresnämndens och remissinstansemas

sida ocb jfan.ike t.o.m, avslagsfall. :-

Ett fastietsbolag som bedriver omait-tande köp och försäljningar
av fastigheter kan ha s-tora reversfordringar, likvida medel eller andra typer
av finansiella 'övriga tillgångar" som «n följd just ay sin
"spekulativa" inriktning.

Det är t.ex. regelmässigt så att en säljare inte erhåller
hela köpeskillingen kontan't - han mås'te "ligga kvar" med en egen
kxedi't till köpaxeii 'under kortare eller längre tid. Utredningens
iakttagelser tyde? på att denna finansieringsform äx speciellt vanlig j-ust
bland mer spekulativa fastlétsägaxe, som bl.a. strävar efter at-t Iselåna
sina, fas-tighe-ter länt över den nivå dit reguljära kreditinrättningar normalt
äx villiga att stxäcka sig.

De finansiella tillgångarnas växde behövex inte vara stort
1 förhållande till de kvarvarande fastletemas maxknads-växde för att bolaget
skall vara undan-tat från plikten att söka tillständ. Detta kan belysas med
e-tt enkelt men realistiskt' räkneexempel:

Ett fastighetsbolag med "spekulativ" inriktning
(täta köp ocb försäljningar) startas" av ett få-al ägare och ser 1 utgångsläget
ut på följande sät-t:

(tkx)

Tillgångar:
- Skulder och Ege-t kapital:

Fastlåst x 1.500 Kortfr .skulder / 60

Rörelsekapital
' 120 Inteckn.jngslån etc I.400

Summa
tillgångar 1,620 . Ege-t kapital 160

Summa skulder

och eget kapital 1.620

Fastigheten antas ha ett taxeringsvärde på 1.000 tio:
(bokfört värde, dvs inköpspris vid starttidpunkten, är alltså I50 % av taxeringsvärdet
-taxeringsvärdet är 67 9 av inköpspriset), övriga tillgångar -uppgår -till 120
tkr. ..

1) Schablonmässigt-uppskattat behov av likvida medel,
utlägg för obetalda"byror etc. På motsvarande sätt bar uppskattats
s-torleken på kort fris-tiga, skulder (ännu .ej förfallna räkningar etc). . .

Prop. 1982/83; 153 97

Kvctregeln ger då följande resultat:

r:;— =8,5 Förvärv av aktier i bolaget är således
till-ständspllktigt.

Efter t.ex. ett år säljes fastleten ocb en ny Inköps.
(Siffrorna för den nya fastigheten är identiska med ovanstående. För enkelbetens
skulle bortses från realisationsvinstskatten.)

Det är 1 detta exempel 1 princip likgiltigt om den gamla
fastighetens nye ägare betalar den gamle ägarens egna Insats och värdestegring
med kontanter eller reverser. VI antar
att den gamla fastleten säljs för 1.725 dvs. med en värdestegring pä 15 i"
ocb att köpeskilling utöver befintliga län erläggs till 225 'tlcr med reverser
och 100 tkr kontant, som blir kontantinsats för nästa köp. Bolagets balansräkning
får då efter ett är följande utseende med de valda förutsättningarna:

Tillgångar: Skulder och eget kapital:

Reversfordr 225 Kortfr
skulder 60

Ny fastigh 1.500 Inteckn
län I.4OO

Rör kap 120
Eget kapital I60

Summa tillgångar I.845 Arets vinst 225

Summa skulder och

eget kapital I.845

Fastighetens taxeringsvärde är 1.000. Tärdet av ö-rriga
tillgångar äx 225 + 120 = 345.

~— = 2,90. Förvärv av aktier i bolaget är nu inte längre

tillständspliktigt enligt 3x-regeln.

Räkneexemplet visar att mycket små förändringar är
tillräckliga för att aktieförvärv i denna typ av bolag inte skall bli
tillständspllktiga, trots att verksamheten i realiteten inte bar ändrat
karaktär. Bolaget måste anses vara inriktat pä förvaltning av fastigheter 1
samma utsträckning vid slutet av året som vid årets början.

Motsvarande effekter näs, om ett bolag laddar upp med
likvida medel för att satsa på nya fastletsköp, som ännu inte blivit av (det
är likgiltigt varifrån dessa nya pengar har kommit, genom böjning av
aktiekapitalet, län från ägaren, krediter från.banker etc).

Enligt utredningen ger den nuvarande 5x-regeln vidare
möjlighet att relati-rt enkelt J-ust era bolagets balansräknixig så att en
till stånds prö-vn ing av förvärv av aktie eller andel i bolaget inte blir
nödvändig. I utredningen anförs härom (delrapport II avsnitt 2 s. 16).

7 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 153

Prop. 1982/83:153 98

Bolagets ägare kan t.ei. överlämna en privat fordran,
ett eget banktillgodohavande etc. till bolaget mot att bolaget får en
skuld till honom. I räkneexemplet ovan skulle ägaren enligt utgångslägets
siffror kunna undgå tillståndsplikt genom att till bolaget överlåta likvida
medel eller fordringar till ett värde av ca 225 (eller 15 " av
fastietena inköpspris).

Sammanfattningsvis anförs 1 utredningen (delrapport II avsnitt 2 s. 19).

Taxeringsvärdet för byresfastieter ligger regelmässigt
långt under marknadsvärdet. Ju längre tid som bar förflutit sedan senaste
allmänna taxering, desto större är skillnaden, något som under de senaste åren
bar fdrstäikts av den snabba inflationen och den följande värdestegringen pä
fastigheter.

Eu jämförelse bör därför baseras på det bokförda värdet
(ev. anskaffningsvärdet) av bolagets hyresfastigheter. Csn detta -understiger
taxeringsvärdet (vilket kan vara fallet vid relati-rt långsiktiga innehav)
bör taxeringsvärdet (ev. 135 % av detta, vilket återspeglar direktiven till
fastighetstaxerings-nämndemas beräkning av taxeringsvärdet, som en relation
till uppskattat marknadsvärde) läggas till grund för en beräkning.

Övriga tillgångar kan som visats ofta innehålla tillgångar
som direkt hänger ihop med bolagets handel -med eller förvaltning av
fastigheter. Det gäller både kortfristiga tillgångar inom själva
fastighetsförvaltningen (likvida medel, hyresfordringar etc.) och fordringar på
fastighetsköpare.

For att hyresnämnden och andra berörda parter skall kunna
skilja ut de bolag, där fastletsförvaltnlng inte är den i realiteten
huvudsakliga verksambeten, föresläs därför att i begreppet "övriga
tillgångar" inrymmes endast sädana icke-finansiella tillgångar som hänger
samman med att en fysisk verksamhet bedrives. Här bör ingå bl.a. andra
fastieter än hyresfastigheter, varulager, maskiner och inventarier, fartyg och
aktier i bolag som inte är fastighetsförvaltande.

Prop.
1982/83:153 99

FÖRSLAG Utformningen
av bestämmelsen i 9 § första stycket tillständs-

lagen, den s.k. 3x-regeln, sammanhänger med att
tlllständsprö-vning har ansetts befogad endast beträffande bolag som
bu-vud-sakligen ägnar sig ät förvaltning av byresfastleter (prop. 1975/ 76:33
s. 64). Detta synsätt bar fortfarande 'bärkraft. Det är emellertid av vikt
att regleringen av tillämpningsområdet sker på aå sätt att bolag som
bu-vudsakligen förvaltar hyresfastieter verkligen omfattas av
tillståndsplikten. Den utredning som utförts av Stockholms kommun ger vid
handen att bestämmelsen i 9 § första stycket bar brister i detta hänseende. Med
anledning av dessa brister bör en ny utformning av bestämmelsen övervägas.

Med den angl-vna målsättningen att tillståndsplikten skall
omfatta endast förvärv av aktier och andelar 1 bolag vars hu-Tudsakliga syfte
är att förvalta hyresfastieter är det svårt att finna någon annan princip för
avgränsningen av lagens tiUämpningsomräde i denna del än den som används nu,
dvs. att utgå från förhållandet mellan å ena sidan ett -värde av byres-fastietema
och å andra sidan värde-t av andra tillgångar 1 bolaget. Vad som kan övervägas
är emellertid vilka värden som akall användas då förhållandet akall beräknas,
-vilka övriga tillgångar som skall vägas mot fastighetsvärdet samt vi 1 ket
förhållande mellan fastletavärde och ö-Triga tillgångar som skall föranleda
tillständsplikt.

Bestämmelsema om lagens tillämpningsområde måste
självfallet utformas så att tvekan om lagens tillämpliet i det enskilda fallet
i möjligaste män undviks. De förslag som framlagts 1 Stockholms kommuns
utredning om ändrade kriterier för tillstånds-plikt i förevarande fall kan
föranleda sådan tvekan framförallt när det gäller avgränsningen av de ö-vrlga
1111 gängar vilkas värde skall vägas mot fastighetsvärdet. Skäl talar därför för
att liksom nu taxerings-värdet av fastigheterna och det bokförda värdet av
alla övriga tlllgängar används. För att minska, inverkan av mindre
förändringar i balansräkningen ocb för att försvåra manipulationer av dec art
som närnng i

Prop. 1982/83:153 100

utredningen bör i stället storleken av det fastietsinnehav
som grundar tillståndsplikt minskas.

Hed hänsyn till det anförda föreslås att vid förvärv av
aktier ocb andelar i bolag som anges 1 8 § första stycket tillståndslagen
tillständsplikt skall föreligga om bolaget äger hyresfastigheter ocb, enligt
senaste balansräkning, taxeringsvärdet av hyresfastigheterna är större än det
bokföirda värdet av ö-vriga tillgångar 1 bolaget. Den s.k. 3x-regeln
försvinner alltså.

De ytterligare bolag som med den nu förordade regeln
kommer att underkastas tillständsplikt kommer säkerligen att till största
delen utgöras av sädana där tillståndsplikt är motiverad, dvs. sädana vars
bu-vudsakllga syssla är förvaltning av hyresfastigheter. I vissa taJ.1 kan
dock tillståndsplikten komma att omfatta bolag som inte har detta
bu-vudsyfte, exempel-vis sädana där värdet av fastletslnnebavet blivit
dominerande endast genom att värdet av övriga tillgångar äx håxt nedskxi-vna.
Med hänsyn bärtill bör skyldleten att söka tillstånd inte vara generell utan
pä samma sätt som -vid fastletsförvärv göras beroende av huruvida kommunen
anser tillståndsprövning på-kallcul. Det föreslås därför att det även
beträffande aktle-och andelsförvärv skall gälla att förvärvet skall anmäl an
till kommunen och att tillståndsprövning skall ske endast i de fall kommunen
begär det hos hyresnämnden.

Enligt 11 § första stycket tillständslagen skall bolag som
äger fastieter som vid taxeringen bar betecknats såsom byreshusenbet i
balansräkningen lämna uppgift om egendomens registerbeteckning, taxeringsvärde
och bokförda värde. Sädana uppgifter får enligt andra stycket tas in i en
not, om tydlig hänvisning görs vid motsvarande poater i balansräkningen.
Styrelseledamot, verkställande direktör eller bolagsman kan enligt tredje
stycket bli skadeståndsskyldiga om bestämmelsema inte iakttas.

Prop. 1982/83:153 iOl

Enligt Stockholms korarauns utredning förs-ummas ofta
uppgiftsskyl-dleten enligt 11 § tillståndslagen. Utredningen föreslår därför att
bestämmelsema i stället tas in 1 aktiebolagslagen och/eller bokföringslagen,
bl.a. för att göra bolagets revisorer mer observanta på bestämmelsen
(delrapport II
avsnitt 2 s. 20).

Frågan om placeringen av den nu aktuella bestämmelsen togs
upp redan vid tillståndslagens tillkomst. Föredragande statsrådet ansåg dä att
bestämmelsen inte hade sin plats 1 en lag av den generella karaktär som
bokföringslagen har (prop. 1975/76;33 s. 91). Det är av anförda skäl inte
lämpligt att nu föra över bestämmelsema 1 11 § tillständslagen till
bokföringslagen. I andra sidan kan det inte fö-mekas att paragrafens placering
gör att den lätt kan förbises dä årsbokslut skall upprättas. Med anledning
bärav föresläs att i 19 § bokföringslagen tas in en erinran om bestämmelsema i
11 § tillständslagen.

Prop. 1982/83:153 102

7.1.3 Tillståndslagens tillämpningsområde i övrigt

I samband med 1979 års ändringar i tillståndslagen
framfördes från bl.a. kommunförbundet önskemål om att lagen skulle göras
tillämplig även pä förvärv av hyresfastigheter som innehåller enbart lokaler.
Bostadsministem anförde med anledning härav att det 1 lagstiftningsärendet inte
fanns tillräckligt underlag för att utvidga tillståndslagens tillämpningsområde
1 enliet med önskemålet. Bostadsministem avsåg att med uppmärksamhet följa
utvecklingen pä området (prop. 1978/79:164 s. 22).

Något material som på ett avgörande sätt visat behovet av
lagstiftning på området har därefter inte framkommit. Frågan behandlas därför
inte i denna promemoria.

Jonsereds A3 forsa j.de år 1979 del av fastigheten Manered
4:1 i Partille kommun till O Musslan. Pä den aktuella fastighetsdelen fanns
hyreshus med sammanlagt 204 bostadslägenheter. Såväl kommun som
hyresgästförening ansåg att förvärvet borde tillstånds-prövas.
Hyresgästföreningen ansåg att förvärvet inte kunde tillstyrkas. Ansökan om
förvärvstillstånd inga-vs till hyresnämnden men avvisades sedan det framkommit
att fastieten vid fastighetstaxering åsatts typkod 50 (specialfastiet). Med
anledning härav bar krav framställts pä sådana ändxlngax i bestämmelsema om
tillståndslagens tillämpningsområde att förvärvsprövning möjliggörs även i nu
anförda fall (se CU 1980/81:18 s.. 8).

Qi ny fastietstaieringslag (1979:1152) började tillämpas i
ocb med I98I års fastietstaxerlng. Enligt lagen avses med taxeringsenhet det
som skall taxeras för sig. Fastighet skall normalt utgöra taxeringsenhet. I
taxeringsenheten hyreshusenhet skall ingå egendom som ligger samlad och som
utgör en ekonomisk enhet (4 kap. 1 och 6 §§ fastighetstaxeringslagen).
Saligt de allmänna taxeringsregler som utfärdades av riksskatteverket med
anledning av den nya fastighetstaxeringslagen skall följande typkoder gälla för
hyreshusenbeter.

Prop. 1982/83:153 103

20
Ok ä nd hyreshusenhet

21
Hyireshusenhet
som best å r av tomtmark till hyreshus

22
Hyteshusenhet
som best å r av byggnad med hu-vudsakligen
bost ä der och tomtmark f ö r s å dan byggnad

24
Hyi-ehusenhet
som best å r av byggnad med bost ä der och lokaler och tomtmark f ö r s å dan byggnad

25
Hyteshusenhet
som best å r av hotell- eller restaurangbyggnad
och tomtmark f ö r s å dan byggnad

26
Eyeshusenhet
som best å r av kioskbyggnad och tomtmark f ö }: s å dan byggnad

27
Hytresbusenhet
som best å r av parkeringshus och tomtmark f ö r s å dan 'byggnad

28
Eyesbusenhet
som best å r av byggnad med huvudsakligen
lokaler och tomtmark till s å dan byggnad

29 Hyteshusenhet med -v ä rde mindre ä n 1 000 kr

73 Hytesbusenhet som ing å r i nationalpark

77 Hyi-esbusenhet som utg ö r annan fastighet ocb som undantas fr å n skatteplikt enligt 3 kap. 4 §
fastietstaxerlngslagen.

I samband med den nya fastietstaxerlngslagen ä ndrades 1 § f ö rsta stycket tillst å ndslagen s å att tlllst ä ndsplikten g ä ller
vid f ö rv ä rv av fast egendom som vid taxeringen betecknats s å som hyresb-usenhet. I samband med lag ä ndringen anf ö rdes
betr ä ffande begreppet byreshusenbet
(prop. 1980/81:61 s. 22)

Denna kategori omfattar emellertid, genom att den 1 FTL ut ö kats med restaurang, hotell eller liknande, en st ö rre grupp fastieter ä n tidigare. Avsikten med tillst å ndspr ö vningen ä r
emellertid inte att f ö tv ä rv av s ä dana fastigheter skall pr ö vas av hyresn ä mnd.
Enligt kommitt é n f å r detta emellertid accepteras om man -viU beh å lla taxeringsenhetens beteckning som
-urvalsinstrument. Ehligt 4 § andra stycket
lagen f å r f ö rv ä rvatillst å nd inte v ä gras
om det i ä rendet visas att fastigheten ä r obebyggd eller bebyggd med annat ä n hyresh-us eller- med hus som inte inneh å ller fler ä n
tv ä f ö r bostads ä ndam å l avsedda l ä genheter. Enligt kommitt é n b ö r den ut ö kning av de tillst ä ndspliktiga f ö rv ä rven som kan bli f ö ljden av den
av kommitt é n f ö reslagna ä ndringen inte f ä n å gon egentlig
effekt genom att kommunen i f ö rekommande
fall torde avst å fr ä n att p å kalla hyresn ä mndens pr ö -Tning
d å man finner att 4 § andra stycket lagen ä r till ä mpligt.

Prop. 1982/83:153 104

För egen del vill jag, efter att ha haft samråd med det
statsråd som handlägger lagstiftningsärenden som rör hyra m.m., nämna
följande. Den utvidgning av lagens tillämpningsområde som kommitténs förslag
Innebär torde inte medföra någon ändring i sak i fråga om
tillståndsprb-vningen. Den eventuella ökning av antal ärenden för
tillständsprö-ming som kan bli följden av förslaget får vägas mot önskemålet
att ha ett smidigt fungerande urvals instrument. Jag föreslär därför att
begreppet hyresf astlet byts ut mot hyreshusenhet. Lagen skall således
tillämpas 1 fräga om hyreshusenhet.

Även frågan om tillståndsprb-vning vid förvärv av fast
egendom som taxerats som specialenbet men som innehåller bostadslägenheter
togs upp (prop. 1980/81:61 s. 23).

Som bl.a. kommittén påpekat kan emellertid specialenhet
innehålla en mindre del bostäder. Redan enligt gällande regler kan andra
fastigheter än byresfastieter innehålla en mindre del bostäder ocb således
ligga utanför lagens -tillämpningsområde. Detta hänger samman med att även
enligt de regler aom gällde vid 1975 ärs allmänna fastietstaxerlng skulle
indelningen göras enligt en buvudsaklietsprincip. Problemet är således inte
nytt. Någon ytterligare ändring i lagen i anledning av FTL anser jag inte bör
göras i detta sammanhang.

Det finns inte anledning att 1 detta sammanhang föreslå
förändxingsr 1 sättet att ange lagens tillämpningsområde vid fast i gbetsf
örvärv. Det nuvarande urvalssystemet fungerar tillfredsställande 1 det
alldeles övervägande antalet fall.

Önskemål bar slutligen framförts om att tillständslagen
skall göras tillämplig vid testamentarlska förvärv (se CU 1978/79:38 8. 5).

Frågan om tillständsplikt enligt jordförväxvslagen
(1979:250) vid testamentarlska förvärv utreda f.n. av kommitt&i (Ju
1977:07) om ställföreträdare för dödsbo 1 vissa fall m.m. (se 1980 ärs
kommittéberättelse del.H 3. 22). Ett ställningstagande till frågan för t
illst ända lagens, del bör anstå till dess kommittén bar avgivit sitt
slutbetänkande, vilket beräknas .ske är 1985.

Prop. 1982/83:153 105

7.2 Å tg ä rder f ö r
att s ä kra erterle'vnaden av best ä mmelsema om tillst å ndsplikt vid aktie- och andelsf ö rv ä rv

BAKGRUND Om ett tillst å ndspliktigt fastighetsf ö rv ä rv inte i r ä tt
tid anm ä ls till kommunen eller om ans ö kan om tillst ä nd
till f ö rv ä rvet inte g ö rs efter f ö rel ä ggande h ä rom fr å n
hyresn ä mnden blir enligt 5 § f ö rsta stycket
punkt 1 och 2 f ö ljden att f ö rv ä rvet ä r ogiltigt. Samma p å f ö ljd intr ä der enligt 10 §
andra stycket vid 'underl ä tenhet att 1 r ä tt tid s ö ka
tillst å nd till tillst ä ndspllktiga f ö rv ä rv av aktier och andelar i fastighetsbolag.
Ogiltigheten Inneb ä r att ingendera parten blir skyldig
att fullg ö ra sina å taganden p ä
grund av avtalet samt att partema skall å terb ä ra vad de kan ha uppb'urit p å grund av detta (prop. 1975/76:33 s. 70). N å gon annan p å f ö ljd f ö r å sldo-s ä -ttands
av tillst å ndsplikten finns inte.

Vid fastighetsf ö rv ä rv bevakas tillst å ndsfr å gan av inskri-vningsmyndigheten i samband med ans ö kan om lagfart p å
f ö rv ä rvet. Om f ö rv ä rvaren s ö ker lagfart utan att f ö rst ha anm ä lt
f ö rv ä rvet till kommunen, skall han av inskri-vningsmyndigheten h ä nvisas att g ö ra
anm ä lan. Om tiden f ö r anm ä lan f ö rsuttits eller f ö rv ä rvet av annan anledning blivit ogiltigt till f ö ljd av best ä mmelsema
i 5 § f ö rsta atycket tillst å ndslagen, f å r lagfart inte meddelas. Om lagfart ä nd å meddelas g ä ller enligt 5 §
andra stycket att ogiltieten l ä ks.

Best ä mmelsema om tillst ä ndsplikt -vid fastighetsf ö rv ä rv -visar en
mycket god efterlevnad. Detta torde utan tvekan kunna tillskrivas det fakt-um
att lagfart p å fastighetsf ö rv ä rv oftast ä r ett oundg ä ngligt
krav f ö r bel å ning av och å tg ä rder i ö -vrigt med fastieten.

N ä r det g ä ller aktie- och andelsf ö rv ä rven saknas,
f ö rutom sj ä lva oglltighets å f ö ljden, ett s å dant
incitament att iaktta tillst å ndsplikten
som lagfartsplikten vid fastighetsf ö rv ä xv utg ö r.
Det ligger d ä rf ö r n ä ra till hands att anta att
efter-levnaden av tillst å ndslagens best ä mmelser i denna del inte ä r lika god. Som framg å r av de statistiska uppgifterna i avsnitt 4 utg ö r ä renden om
tillst å nd till aktie- och andelsf ö rv ä xv en mycket
liten del av det totala antalet ä renden.

Prop. 1982/83:153 106

I Stockholms kommuns utredning ä gnas fr å gan
om efterlevnaden

av best ä mmelsema om tillst å ndsplikt vid aktie- och andels-

f ö rv ä rv ett ing å ende studium. Stiligt utredningen
(delrapport

II avsnitt 2) ä gdes ä r 1976 839
fastigheter av alla kategorier

i Stockholms innerstad av 454 aktie- och handelsbolag. Utred

ningen uppskattar att maxlamalt 250 av dessa bolag omfattades

ev tillst å ndsplikten. Av ett 40-tal av
utredningen stickpro-vs-

vls uttagna, t ä nkbart tlllst ä ndspliktiga aktief ö rv ä rv under

aren 1976 - 1978 visade sig flertalet inte vara tillst ä nds

pliktiga genom att bolaget inte -var av f å manskarakt ä r eller

genom att andelen fastigheter i bolageta tillg å ngar inte varit

tilr ä ckligt stor. I de 6 fall som å terstod kunde emellertid

konstateras att ans ö kan om tillst å nd inte hade beg ä rts,
trots

att tillst ä ndsplikt s ä kert f ö rel å g i å tminstone
tre fall.

I en senare unders ö kning
avseende f ö rv ä rv under perioden maj 1978 - augusti 1980 konstaterades p ä samma s ä tt
fem f ö rv ä rv, d ä r tillst å nd inte hade s ö kts
trots att tillst ä ndsplikt tycks ba f ö relegat (delrapport '71 s. 33)- Enligt utredningen
finns det anledning att anta att antalet fall av aktief ö rv ä rv d ä r tillst å nd
inte s ö kts trots att tillst ä nsplikt f ö relegat
ä r st ö rre ä n -vad de utf ö rda stickprovsunders ö kningama utvisar. Ä ven n ä r det g ä ller
f ö rv ä rv av andelar i handelsbolag konstateras i utredningen att tlllst ä ndsplikten eftersatts. .Materialet ä r emellertid h ä r
mera os ä kert.

I delrapport II (avsnitt 2 s. 19) anf ö rs
sammanfattnings-vis bl.a. f ö ljande.

Enligt utredningens mening m å ste n å gon ytterligare form av sanktion
Inf ö ras n ä r tillst å nd inte s ö ks liksom hyresn ä mnden
m å ste ges m ö jlighet att - med m ö jlighet till vitesf ö rel ä ggande - kr ä va
in ans ö kningar n ä r det kommer till n ä mndens k ä nnedom att tillst å nd borde ha s ö kts.
Detta f ö ruts ä tter emellertid en viss aktiv unders ö kande verksamhet hos ber ö rda
myndieter. Framf ö r allt torde denna uppgift å ligga kommunen som har ansvaret f ö r bostadsf ö rs ö rjningen. Ä ven
andra myndigheter liksom hyresg ä storganisation
b ö r ges befogenhet att f ö r hyresn ä mnden
anm ä la ä renden d ä r tillst å nd kan bed ö mas
ha varit erforderligt.

Prop.
1982/83:153 107

Sii m ö jliet till en f ö rb ä ttrad kontroll vore att å l ä gga inskri-vningsmyndigheter, l ä nsstyrelsemas handelsregister och
Patent- och Registreringsverket att granska alla aktie-och andels ö verl å telser respektive
fastighetstransaktioner d ä r
bolag ä r part. Detta m å ste emellertid betraktas som en
alltf ö r bet-ungande arbetsuppgift och on ö dig byr å kratisering. D ä remot f ö rutsattes att ber ö rda myndigheter st å r till tj ä nst näx fall akt-ualiseras. Av liknande sk ä l -vill utredningen inte f ö resl å en obligatorisk anm ä lningsplikt till hyres- • h ä mndpn av alla f ö rv ä rv av aktie i bolag som ä ger hyresfastighet, varvid det
skulle ankomma p å hyresn ä mnden att avg ö ra om f ö rv ä rvet var tillst å ndspliktigt.

I en annan delrapport s ä gs att utebliven tillst å ndsans ö kan vid aktie- och andelaf ö rv ä rv b ö r f ö ranleda straffp å f ö ljd (delrapport VI s. 38).

Prop. 1982/83:153 108

Ö VEHV Ä GAKD52J Stockholms kommuns utredning f å r anses visa att best ä mmelserna om tillst ä ndsplikt vid
aktie- och andelsf ö rv ä rv inte iakttas i tillr ä cklig
omfattning. F ö rh å llandet f å r tillskrivas fr å nvaron av myndighetskontroll av att tillst ä ndspllkten iakttas och den i detta sammanhang svaga
saktloneringen av tillst å nds-plikten.

Om tillst å ndslagens
syften skall tillgodoses m å ste sj ä l-vfallet reglerna om tillst ä ndsplikt ö verlag
vara effekti-va. Det kan inte accepteras att f ö rv ä rvare av aktier och andelar 1 bolag
med hyreshusf ö rvaltning som bu-vudsakligt syfte
utan -vidare skall kunna avst å fr å n tillst å ndspr ö vning. Detta s å
mycket mer som det av vissa tecken att d ö ma
blir vanligare med fastighets- ä gande i
bolagsform. Det finns d ä rf ö r anledning att nu ö verv ä ga å tg ä rder f ö r
att garantera en b ä ttre efterle-vnad av tillst ä ndspllkten -vid aktie- och andelsf ö rv ä rv.

Av det som redan anf ö rts
framg å r att det i hu-vudsak ä r tv å former av å tg ä rder som kan
komma i fr å ga f ö r att å stadkomma en b ä ttre efterlevnad av tlllst ä ndsplikten - ä
ena sidan inf ö randet av n å gon form av myndighetskontroll, å andra sidan inf ö randet
av tv å ngsmedel eller str ä ngare p å f ö ljder -vid utebliven ans ö kan om-tillst ä nd.

K ä x det f ö rst g ä ller inf ö randet av en myndigfaetskontro11 av nu aktuella f ö rv ä rv, har fr å gan om en kontroll -via bolagsregistren tagits upp 1
Stockholms kommuns utredning. Enligt 4 §
handelsregisterlagen (1974:157) skall handelsregister betr ä ffande handelsbolag bl.a. inneh å lla uppgift om bolagsm ä nnens namn och adress, ihligt 13 §
skall -vidare varje ä ndring i fr ä ga om registrerad uppgift of ö rdr ö jllgen anm ä l aa till l ä nsstyrelsen
f ö r inf ö rande i registret. Underl å tenhet
att g ö ra f ö reskriven anm ä lan bestraffas enligt 22 § med b ö ter,
h ö gst femhimdra kronor.

Det ä r 1 och f ö r alg m ö jligt
att i handelsregisterlagen f ö ra • in en best ä mmelse
om att registrering av anm ä lan av ny bolagaman inte f å r ske betr ä ffande
bolag p å -vilka tillst å ndslagens

Prop. 1982/83:153 109

regler ä r till ä mpliga innan fr å gan
om tillst å nd till andelsf ö rv ä rvet har
klarats ut. En s å dan best ä mmelse f ö ruts ä tter emellertid att en utredning ang å ende bolagets tillg å ngar m.m. utf ö rs vid varje anm ä lan av ny bolagsman i handelsbolag, vilket avsev ä rt skulle tynga registreringsf ö rfarandet. S ä rskilt
med beaktande av den stora arbetsbelastning som m å nga handels-register har, ä r
é n s å dan ordning inte genomf ö rbar.

N ä r det g ä ller aktiebolagsregistret medf ö r ö verl å telse av en aktiepost inte n å gon omedelbar ä ndring
i de uppgifter som skall vara Inf ö rda
1 registret. I f å mansbolag torde emellertid ö verl å telse av en
mera betydande m ä ngd aktier ofta medf ö ra ä ndringar i
bolagets styrelse, -vilket enligt 8 kap. 15 §
andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385) genast skall anm ä las f ö r
registrering. H ä r finas s å ledes en m ö jlighet
till en begr ä nsad myndighetskontroll av aktief ö rv ä rv. Mot en s å dan kontroll kan emellertid bl.a. anf ö ras samma sk ä l
som ovan anf ö rts betr ä ffande handelsregistren. Inte heller denna
kontrollform b ö r d ä rf ö r komma i fr å ga.

Inte heller i ö vrigt
synes det vara m ö jligt att hitta former f ö r en myndighetskontroll av aktie- ocb andelsf ö rv ä rv som inte
blir alltf ö r betungande ocb kostsam. Å tg ä rder av
detta slag f ö r att f ö rb ä ttra
efterlevnaden av lagen Iran allts å
inte f ö rordas. Detta hindrar
nat'urllgtvi3 inte att kommunema vid sin granskning av aktualiserade f ö rv ä rv liksom
hittills 'b ö r kunna ha stor nytta av uppgifter
ur de n ä mnda registren.

I Stockholms kommuns utredning f ö resl ä s att hyresn ä mnden, i fall d ä .
tillst ä ndspllkten har eftersatts, skall f å m ö jlighet att
-vid vite f ö rel ä gga den f ö rs-umlige aktie- eller andelsf ö rv ä rvaren att
ans ö ka om tillst å nd. En s å dan
ordning skulle emellertid -urholka best ä mmelsen
om att tillst ä ndspllkten "ali fullg ö ras inom -viss tid - ett -vitesf ö rel ä ggande kan
ju inte komma ifr å ga f ö tr ä n det konstateras att den.angi-vna
tidsfristen g å tt till ä nda. I s å dana
fall ä r f ö rv ä rvet f. ö . ogiltigt,'varf ö r
n å got vitesf ö rel ä ggande inte
kan komma 1 fr å ga., ■ om inte ogiltighetsp å f ö ljden tas
bort. Detta synes ol ä mpligt. F ö rslaget ber av dessa sk ä l inte genomf ö ras.

Prop.
1982/83:153 110

Bland t ä nkbara å tg ä rder f ö r att f ö rb ä ttra efterle-vnaden av best ä mmelsema å terst å r h ä rmed endast en sk ä rpning av p å f ö ljden f ö r f ö rsummad tillst ä ndsplikt. En sk ä rpning av p å f ö ljden kan å stadkommmas antingen genom att
tlllst ä ndsplikten straffsanktioneras eller
genom att en s ä rskild, icke straff-r ä ttsligt reglerad avgift tas ut -vid
en f ö rsummelse av tillst ä ndspllkten. H ä r skall f ö rst en straffr ä ttslig p å f ö ljd diskuteras.

Den straffr ä ttsliga p å f ö ljd som kan komma 1 fr å ga 1 f ö revarande fall ä r b ö ter - 1 f ö rsta hand dagsb ö ter. B ö ter kan endast å d ö mas fysiska personer. Dagsb ö ter å d ö ms till ett antal av h ö gst ettbundrat j-ugo. Etthundra å ttio dagsb ö ter kan å d ö mas s å som gemensamt straff f ö r flera brott. Storleken av varje
dagsbot best ä ms med h ä nsyn till den b ö tf ä lldes ekonomi och kan uppg å till h ö gst ett-usen kronor. Effekten av en
b ö tesp å f ö ljd f å r bed ö mas som begr ä nsad. Det ä r uppenbart att n ä r det g ä ller transaktioner av det slag som
nu ä r 1 fr å ga r ö rande fastlets-best å nd v ä rda miljontals kronor och med
vinster uppg å ende till mycket stora belopp en
dagsbotsp å f ö ljd ofta inte blir en tillr ä ckligt k ä nnbar p å f ö ljd f ö r att i n ä mnv ä rd grad f ö rb ä ttra efterle-vnaden. Att b ö tesp ä f ö ljden endast kan å d ö mas fysiska personer ä r i detta sammanhang en ytterligare
nackdel. En straff-santionering ä r allts å inte n å gon bra utv ä g.

BAKGRUND' OM SANKTIONSAVGIFTER

Under
senare å r har i ett flertal lagar inf ö rts olika former av avgifter f ö r ö vertr ä delser av lagbest ä mmelser,
s.k. sanktionsavgifter. Dessa avgifter har inf ö rts s å som ett altemativ till eller i st ä ller f ö r
ett traditionellt straffr ä ttsligt sanktionssystem. Avgiftema
anv ä nds ofta p ä ett s ä tt som n ä rmast f ö r
-tanken till straff och f ö rverkande ocb de fyller 1 m ä nga avseenden samma funktion - att genom sin
preventiva effekt motverka ö vertr ä delser av -vissa best ä mmelser och att eliminera or ä ttm ä tiga -vinster. Formellt st å r de emellertid utanf ö r den straffr ä ttsliga ordningen och ä r d ä rf ö r inte bundna a-v de allm ä nna principer som d ä r g ä ller. S å som exempel p ä
avgifter av detta slag kan h ä r n ä mnas avgift f ö r
olovligt byggande enligt lagen (1976:666) om p å f ö ljder och ingripanden -vid olovligt
byggande m.m. (LPl) och milj ö skyddsavgift
enligt 52 - 63 §§ milj ö skyddslagen (1969:387). Det kan i detta sammanhang vara av intresse
att n å got n ä rma-re granska dessa avgiftsformer.

Best ä mmelsema om avgift -vid olovligt
byggande tillkom sedan det -visat sig att det tidigare till ä mpade straffr ä ttsliga
sanktionssystemet bl.a. inte hade tillr ä ckligt
avh å llande effekt. De b ö ter som kunde d ö mas
ut uppgick ofta endast till en br å kdel
av v ä rdet av det olovligt byggda. Genom
att inf ö ra ett avgiftssystem m ö jliggjordes sanktioner som b ä ttre kunde anpassas till v ä rdet av det byggda med b ä ttre a-rh å llande
effekt som f ö ljd (prop. 1975/76:164 s. 127).
Avgiftssystemet ä r uppbyggt med tre olika avgifter:
byggnadsavgift, s ä rskild avgift ocb till ä ggsavgift. Byggnadsavgift (f ö r ö vertr ä delse av best ä mmelsema
om byggnadslov) och s ä rskild avgift (f ö r ö vertr ä delse av -vissa best ä mmelser om f ö rbud m.m. i byggnadslagen och
byggnadsstadgan) best ä ms av byggnadsn ä mnden. Byggnadsavgiften skall utg å med fyra g å nger
kostnaden f ö r byggnadslov och s ä rskild avgift skall best ä mmas till minst 200 .och h ö gst 500 kronor. I de fall plikten att s ö ka 'byggnadslov å sidos ä tts i st ö rre
omfattning, exempel-vis genom att helt ny byggnad uppf ö rs, f å r ut ö ver byggnadsavgift tas ut en till ä ggsavgift om 500 kronor f ö r -varje kvadratmeter bruttoarea som å tg ä rden
omfattat. Avgiften f å r. j ä mkas om r ä ttelse'sker eller om det annars
finns

Prop.
1982/83:153 112

s ä rskilda sk ä l f ö r det. Fr å gan om till ä ggsavgift
pr ö vas av allm ä n domstol p å
talan av allm ä n å klagare. Talan f å r v ä ckas endast om byggnadsn ä mnden
har beg ä rt det. Best ä mmelserna i r ä tteg å ngsbalken r ö rande
f ö rfarandet vid å tal f ö r brott, p å vilket inte kan f ö lja
str ä ngare straff ä n b ö ter till ä mpas. Byggnadsavgiften och den s ä rskilda avgiften tillfaller kommu- . nen medan till ä ggsavgiften tillfaller staten. Betr ä ffande samtliga avgifter g ä ller att de skall betalas till l ä nsstyrelsen inom tv å m å nader och att de, om betalning inte
sker, f å r dri-vas in i den ordning som g ä ller f ö r
indri-vning av skatter.

I samband med lagens tillkomst anf ö rde lagr å det
att en v ä sentlig f ö rdel med ett avgiftssystem ä r att det kan till ä mpas utan h ä nsynstaganden till faktorer s å som den felandes skuld, lag ö vertr ä delsens sv å righetsgrad m.m. (prop. 1975/76:164 s. 253). Lagr å det anf ö rde
vidare.

Vid utredningen 1 det s ä rskilda
fallet b ö r i allm ä nhet andra omst ä ndigheter
inte beh ö va klarl ä ggas ä n som
erfordras f ö r att man skall kunna sl å fast att en ö vertr ä delse objektivt sett har ä gt rum. Detta m å ste
rimligen medf ö ra att m ö jlighetema att till ä mpa ett avgiftssystem blir begr ä nsade.
Man b ö r s ä l-unda inte medge ett summariskt f ö rfarande,
n ä r fr å ga ä r om all-rarli-gare ö vertr ä delser, f ö r vilka en verkligt k ä nnbar p å f ö ljd b ö r utm ä tas. Att rent schablonm ä ssigt - och
allts å utan iakttagande av normer som
utbildats p ä det straffr ä ttsliga omr å det
och om vilkas v ä rde inte torde r å da n å gra delade
meningar - å l ä gga mycket h ö ga avgifter b ö r s å lunda inte
till å tas, om det inte med h ä nsyn till s ä ttet
f ö r avgiftemas best ä mmande ä ndock
kan accepteras, t.ex. n ä r avgiften s ä tts i direkt relation till den • vinning som lag ö vertr ä delsen har medf ö rt
eller kunnat medf ö ra. F ö r att ett system med avgifter best ä mda
p å detta s ä tt skall kunna till ä mpas m å ste å t den beslutande myndigbeten anf ö rtros
att f ö reta en n ä rmare pr ö -vnlng
om och i vilken utstr ä ckning ö vertr ä delsen har
-varit ä gnad att i det s ä rskilda fallet medf ö ra -vinning. P å speciella omr å den torde dock f ö rekomsten
och storleken av -vinningen framtr ä da
s å klart att ett rent schablonm ä ssigt f ö rfarande
ä r m ö jligt.

Bl.a. mot bakgrund av det anf ö rda motsatte sig lagr å det f ö rslaget om till ä ggsavgift och f ö reslog
i st ä llet en straffsk ä rpning. I samband med att straff utd ö mdes f ö r
olovligt byggande skulle emellertid enligt lagr å dets f ö rslag en s ä rskild straffavgift kunna tas ,ut f ö r att eliminera -vinning som lag ö vertr ä delsen medf ö rt (prop. 1975/76:164 s. 240).

Prop. 1982/83:153 113

I milj ö skyddslagen
inf ö rdes ä r 198I best ä mmelser om s.k. milj ö skyddsavgift (se prop. 1980/8l:92 s. 49 och 469).
Enligt 52 § skall avgift utg å i fall d å
f ö reskrifter som hax meddelats
enligt lagen hax ö vertr ä tts och ö vertr ä delsen bar medf ö rt dels ekonomisk f ö rdel f ö r
den som ö vertr ä tt best ä mmelsen, dels betydande st ö rningar f ö r
omgi-vningen eller risk f ö r s ä dana st ö rningar. Avgiften tillfaller
staten. Avgiften skall enligt 54 §
best ä mmas till ett belopp som svarar mot
de ekonomiska f ö rdelama av ö vertr ä delsen.
Avgiften fåi enligt 55 § j ä mkas om s ä rskilda omst ä ndigheter
f ö religger. Milj ö skydds-avgiften best ä ms enligt 56 § 'av koncessionsn ä mnden f ö r
milj ö skydd p å talan av naturv ä rdsverket.
I 57 § finns en best ä mmelse om kvarstad till s ä kerst ä llande av
anspr å k p ä milj ö skyddsavgift.

I propositionen 1981/82:142 om ekonomiska sanktioner -vid
brott 1 n ä ringsverksamhet bar f ö reslagits best ä mmelser
om f ö rverkande av f ö retagsekonomiska -vinster som uppkommit bos n ä ringsidkare till f ö ljd av brott. I propositionen f ö rs
ocks å ett principiellt resonemang om
avgifter som sanktioner -vid lag ö vertr ä delser. I propositionen uppst ä lls f ö ljande
principer f ö r till ä mpningen av sanktionsavgifter (s. 24).

1. Ett avgiftssystem kan erbjuda en ä ndam å lsenlig l ö sning 1

fall d ä r regel ö vertr ä delser ä r
s ä rskilt frekventa eller speciella
s-v å rieter f ö religger att ber ä kna
storleken av den -rinat eller besparing som uppn ä s i det s ä rskilda fallet. Andxa fall ä r n ä r den
ekonomiska f ö rdelen av en isolerad ö vertr ä delse
genomsnittligt sett kan bed ö mas som l å g, samtidigt som samh ä llets behov av skydd p ä det
aktuella omr å det ä r s å framtr ä dande, att inte . 'bara den ekonomiska f ö rdelen i det s ä rskilda
fallet utan redan utsikten till vinst eller besparing b ö r neutraliseras.

2. Avgifter b ö r
f ä f ö rekomma endast inom speciella och klart

avgr ä nsade r ä ttsomr å den.
I den m ä n de an-v ä nds p ä n ä ringsregle

ringens omr å de b ö r d é vara knutna till s ä rskilda f ö reskrifter

som n ä ringsut ö vama bar att iaktta i denna egenskap.

8 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 153

Prop. 1982/83:153 114

3. Best ä mmelserna om
ber ä kning av avgiftsbeloppet b ö r i all

m ö jlig utstr ä ckning konstrueras s å att de utg å r fr å n ett m ä tbart mo

ment i den aktuella ö vertr ä delsen - en parameter - som g ö r
det

m ö jligt att f ö rutse och fastst ä lla
hur stor avgiften skall bli

i det s ä rskilda
fallet. Konstruktionen kan 'vara utformad p ä ett
s å dant s ä tt att den schablonm ä ssigt fastst ä llda avgiften kan ber ä knas genomsnittligt motsvara den uppkomna vinsten
-vid -varje s ä rskild ö vertr ä delse. I de
fall d ä det bed ö ms angel ä get
att s ö ka neutralisera redan utsikten till
-vinst b ö r dock hinder inte f ö religga mot att l å ta
avgiften utg å enligt grunder som leder till v ä sentligt h ö gre
avgiftsbelopp.

4.
Beroende p å det aktuella r ä ttsomr å dets natur b ö r
s ä rskilt pr ö -vas om upps å t
eller oaktsambet skall f ö ruts ä ttas f ö r avgifts-skyldighet eller om denna
skyldighet kan bygga p ä strikt ansvar. F ö r att en konstruktion med strilct ansvar skall -vara
f ö rs-vaxbax fr å n r ä ttss ä kerhetssynpunkt b ö r
f ö ruts ä ttas att det finns starlrt st ö d
f ö r en presumtion om att ö vertr ä delser p å omr å det inte kan
f ö rekomma annat ä n som en f ö ljd
av upps å t eller oaktsambet. Vidare m å ste i.ppm ä -rrQammaa
att s ä rskilda undantag fr ä n det strikta ansvaret ä ven i dessa fall kan vaz:a n ö dv ä ndiga med h ä nsyn till f ö rh å llandena inom avgiftens anv ä ndningsomr å de
eller till reglemas utformning i ö vrigt.
S ä dana 'undantag b ö r s ä l å ngt m ö jligt vara preciserade,
s å att det inte f ö religger n å gon
tvekan om deras r ä ckvidd. Det sistn ä mnda g ä ller
ä ven i fr å ga om best ä mmelser
som reglerar m ö jlieten till j ä mkning av avgiftsbeloppet.

5.
Hinder b ö r inte f ö religga
mot att l å ta avgiftsregler som i f ö rsta hand riktas mot juridiska personer och straffr ä ttsliga best ä mmelser
riktade mot fysiska personer vara. till ä mpliga
-vid sidan av -varandra. De subjekti-va rekvislten kan d ä rvid -vara annorlunda utformade i de olika systemen
- strikt ansvar vid avgift och upps å t
eller oaktsambet -vid straffr ä ttsligt
ans-var.

Om det r ö r sig om mindre allvarliga ö vertr ä delser, kan
den -vinst-eliminering som uppn ä s genom
avgiften framst å som en f-ullt tillr ä cklig å tg ä rd. Det kan i s å
fall bli aktuellt att l å ta inf ö randet av ett avgiftssystem inneb ä ra att de aktuella g ä rningarna inte l ä ngre ä r straffbara-.

Prop. 1982/83:153 115

6. il ä ggande av avgiftsskyldighet kan i
viss utstr ä ckning ö verl ä mnas till de
administrativa myndigheter aom ä r verksamma
p ä det aktuella omr å det. I -vissa fall ä x det emellertid l ä mpligt att ö verl ä mna denna pr ö -vnlng till de allm ä nna dom-stolazoa.Jt g ä ller fr ä mst n ä r
avgiftaskyldigheten g ö rs beroende av h-uruvlda ö vertr ä delsen skett
av upps å t eller oaktsambet och n ä r reglerna ä r
utformade p å s å dant s ä tt att det finrts utrymme f ö r betydande sk ö itsm ä ssiga bed ö mningar.
I s å dana fall kan sakkunniga
administrativa myndigheter ges

st ä llning som Inltlatl-vtagare till
eller part i domstols-

t. processen;

Dessa principer har l ä mnats
utan erinran av riksdagen (se JuU 1981/82:53 s. 6).

Det kan n ä mnas att med
utg å ngspimkt i n ä mnria principer best ä mmelser om sanktionsavgifter har inf ö rts i 26 § arbetstidslagen (1982:673) enligt
f ö rslag i prop. 1981/82:154 (s.k. ö vertids-avgifter vid brott mot best ä mmelser om ö vertid)
samt f ö reslagits i prop. 1981/82:146
(avgift f ö r den som anst ä ller en utl ä nning
utan arbetstillst å nd). Fr å gan om inf ö rande
av vattenf ö rorenings-avgifter ö verv ä gs inom
kommunikationsdepartementet p å grund-val
av departementspromemorian (Ds K 1981:8) Vattenfdroreningsavgift.

F Ö RSLAG
OM

PJRV Ä RVS-

AVGIFT

F ö rsummelse av tlllst ä ndsplikten enligt tillst å ndslagen utg ö r ofta ett led 1 f ö rfaranden som kan rubriceras som
ekonomisk brottslighet, med fastighetsspekulation och skattebrottslighet som
-viktiga komponenter. S å som
framg å tt inte minst av uppm ä rksammade spekulationsaff ä rer fr ä n sena-re tid ä r stora -vinster att h ä mta 1 icke-seri ö sa fastighetstransaktioner. Ett
starkt samh ä llsintresse tcilar f ö r att det allm ä nna f å r b ä ttre insyn ocb kontroll ö ver de aktie- ocb andelsf ö rv ä rv som nu ä r 1 fr ä ga. Ett straffr ä ttsligt sanktionssystem kan dock,
som tidigare ber ö rts, inte anses som en tillfredsst ä llande l ö sning f ö r att f ö rb ä ttra efterle-vnaden av tillst ä ndspllkten. F ö rh å llandena 1 fdrevaxande fall f ä x d ä xf ö r anses -vara s å dana att det enligt o-Tsn angi-Tna
principer ä r motiverat att Inf ö ra en sanktions-avgift f ö r brott mot tlllst ä ndsplikten -vid aktie- och andelsf ö rv ä rv; Avgiften b ö r syfta till att eliminera en
schablon-m ä ssigt ber ä knad -vinst av aktie- eller andelsf ö rv ä rvet. Den nu f ö reslagna avgiften b ö r ben ä mnas f ö rv ä rvsavgift.

Den schablonm ä ssiga ber ä kning ay vinsten av ett aktie-
eller andelsf ö rv ä rv som f ö rv ä rvsavgiften skall baseras p å b ö r g ö ras utifr å n taxerings-v ä rdet av bolagets innehav av
hyresfastigheter. En ö verslagsm ä ssig kalkyl ger vid handen att en
avgift mot-s-Tarande en procent av taxeringsv ä rdet ä r rimlig. Avgiften b ö r reduceras 1 de fall f ö rv ä rvet inte a-vser samtliga aktier
eller andelar 1 bolaget. Reduktionen b ö r motsvara f ö rv ä rvets andel av det totELla antalet
aktier eller andelar. Liksom n ä r det g ä ller avgifter f ö r olovllg:t byggande ocb milj ö syddsavgifter b ö r avgiften kunna j ä mkas om den med h ä nsyn till omst ä ndigheterna framst å r som osk ä l ig.

F ö rv ä xvsavglften b ö r utg å enligt modellen f ö r strikt ansvar ocb allts å oavsett om upps å t eller oaktsambet kan p å visas i det s ä rskilda fallet. Med h ä nsyn till att avgiften under -vissa
omst ä ndigheter skall kunna j ä mkas efter en sk ö nsm ä ssig pr ö vning framst å r det emellertid som mindre l ä mpligt, att l å ta avgiften best ä mmas av n å got kommunalt organ.

Prop. 1982/83:153 117

Med utg å ngspunkt fr å n de
ovan angi-vna principerna f ö r till-l ä mpnlngen av avgiftsp å f ö ljd skulle det ligga n ä ra till hands att l å ta fr å gan om avgift avg ö ras av allm ä n domstol. En s å dan ordning g ä ller bl.a. enligt 8 § andra stycket LPI betr ä ffande till ä ggsavgift. Enligt 56 § milj ö skyddslagen pr ö vas fr å gor om milj ö skyddsavgift av koncessionsn ä mnden. Denna ordning bar motiverats
bl.a. med att pr ö vningsorganet m å ste ha sakkunskap i milj ö fr å gor (prop. 1980/8l:92 s. 59).

I f ö re-varande
fall talax starka sk ä l f ö r att l ä gga pr ö vningen p ä hyresn ä mnderna. Hyresn ä mnderna pr ö -var nu praktiskt taget alla fr å gor enligt tillst ä ndslagen. Vid pr ö -T n i ng en av
avgifts-fr å gan kommer otvivelaktigt sakl ö mskap i hyresfr å gor att vara av betydelse. Som anf ö rs nedan b ö r fr å gan om f ö rv ä rvets ogiltighet kunna tas upp i
samband med avgiftsfr å gan. Ä ven vid pr ö -vn i ngen av denna fr å ga ä r byresn ä mndemas sakkunskap av v ä rde. Av betydelse f ö r r ä ttss ä kerheten ä r att ordf ö randen i hyresn ä mnden ä r lagfaren domare samt att hyres n ä mn dens beslut kan ö verklagas till bostadsdomstolen.
Det kan slutligen n ä rnna-s att hyresn ä mnderna redan i dag handl ä gger ä renden som till sin typ ligger n ä ra avgiftsfr å gor. Det g ä ller bl.a. utd ö mande av vite enligt 20 § bostadssaneringslagen (1973:531) • N å got principiellt binder mot att l å ta hyresn ä mndema pr ö -ra avgiftafr å gan synes med anledning av det anf ö rda inte f ö religga.

Det f ö resl å s s ä l-unda att fr å gor om f ö rv ä rvsavgift pr ö vas av hyresn ä mnd. En f ö ruts ä ttning f ö r att en s å dan ordning skall bli effektiv ä r dock att hyresn ä mnden f å r m ö jlighet att f ö rordna om kvarstad f ö r att s ä kerst ä lla ett avgiftsuttag. Best ä mmelser om kvarstad finns inte 1
lagen (1973:188) om arrenden ä mnder och hyresn ä mnder.
En s ä rskild best ä mmelse d ä rom b ö r d ä rf ö r tas in i tillst ä ndslagen (jfr 57 § milj ö skyddslagen).

Beh ö rig
att f ö ra talan om å l ä ggande av avgift b ö r den kommun vara till vilken anm ä lan av aktie- eller andelsf ö rv ä rv skulle ba skett.

Prop.
1982/83:153 118

Sanktionsavgifter tillfaller normalt staten. Betr ä ffande byggnadsavgift och s ä rskild avgift enligt LPI g ä ller emellertid att de tillfaller kommunen. Detta
hax bl.a. motiverats med det arbete och de kostnader som kommunen å samkas p å
grund av brott mot byggnadsf ö rfattningama
(prop. 1975/76:164 s. 56). P ä samma s ä tt orsakar den icke-seri ö sa fastighetshandeln kommunema mycket arbete och
kostnader. Det finns d ä rf ö r anledning att f ö rdela avgiften mellan staten och
kommunen. Det f ö resl å s att h ä lften av f ö rv ä rvsavgiften
skall tillfalla kommunen och h ä lften
staten.

Det ä r p å detta stadium inte m ö jligt att
ange storleken av de avgifter som p ä
detta s ä tt kommer att tillf ö ras det allm ä nna.

Enligt 27 § LPI g ä ller att beslut -varigenom n å gon å l ä ggs avgift skall ö verl ä mnas till l ä nsstyrelsen
ocb att avgiften skall betalas till l ä nsstyrelsen
inom t-v ä m å nader fr å n det beslutet har vunnit laga
kraft. Betalas avgiften inte i r ä tt tid f å r enligt 28 §
avgiften indri-vas 1 den ordning som enligt uppb ö rdslagen (1953:272) g ä ller f ö r Indrivning av skatt. H ä rvid f å r
ocks å restavgift enligt 58 § 1 mom. uppb ö rdslagen
tas ut. En best ä mmelse mots-varande 28 § LPI fanns med i det -ursprungliga f ö rslaget till best ä mmelser
om milj ö skyddsavgift i milj ö skyddslagen. P ä f ö rslag av lagr å det
togs best ä mmelsen dock inte med i det slutliga
lagf ö rslaget. Enligt lagr å det (prop. 198o/8l:92 s. 466) l å g det n ä rmare
till hands att j ä mst ä lla milj ö skyddsavgiften med ett f ö rverkande ä n
att betrakta den som likst ä lld med skatt. Lagr å det, ans å g
d ä rf ö r att verkst ä lligheten av avgiften i st ä llet borde anslutas till -vad som g ä ller f ö r
verkst ä llighet av domstols dom, varigenom
betalningsskyldlet å lagts. Lagr å det anf ö rde
i anslutning h ä rtill f ö ljande.

En s å dan ordning m ö jligg ö r direkt
till ä mpning av uts ö knings-balkens verkst ä llighetssystem och synes st å
i b ä ttre ö verensst ä mmelse med intentionerna bakom uts ö knlngsreformen. Direkt verkst ä llbarhet i fr å ga
om s å v ä l sj ä lva beslutet om milj ö skyddsavgift som beslut om kvarstad till s ä kerst ä llande av
anspr å k p å avgift n å s genom att i milj ö skyddslagen f ö reskrl-vs
att verkst ä llighet f å r ske i den ordning som g ä ller f ö r
domstols dom eller beslut. N å gon s ä rskild anpassning av verkst ä l-lighetsreglema till den g ä llande uts ö ktiingsordningen-
under tiden fr å n ä ndringen i milj ö skyddslagen till u-ts ö kningsbalkens ikrafttr ä dande torde inte -vara p å kallad.

Prop.
1982/83:153 119

Verkst ä llighet av
beslut om milj ö skyddsavgift b ö r handl ä ggas
som allm ä nt m å l. I verkst ä llighetsf ö reskrifter till uts ö kningsbalken, utf ä rdade med st ö d av dess 1 kap. 6 § , kan den n ä rmare regleringen h ä rav ske.

Vad lagr å det s ä l-unda anf ö rt
f å r anses till ä mpligt ä ven
p å den form av sanktionsavgifter som h ä r f ö resl å s. Beslut om å l ä ggande av f ö rv ä rvsavgift b ö r
s å ledes verkst ä llas 1 enlighet med -vad som g ä ller f ö r
verkst ä lllet av dom p å betalningsskyldighet. Det sagda 'b ö r f ö ranleda en
best ä mmelse 1 32 § f ö rsta stycket
lagen om arrenden ä mnder och hyresn ä mnder om verkst ä llighet
av hyresn ä mnds beslut i f ö re-varande fall. I 1 kap. 2 § uts ö knlngsf ö rordningen (1981 :98l) 'b ö r d ä rj ä mte tas in en best ä mmelse om att uttagande av avgift enligt tillst å nds-lagen handl ä ggs
s å som allm ä nt m å l.

I likhet med vad som g ä ller
andra sanktionsavgifter b ö r f ö rv ä rvaavgift bortfalla, om verkst ä llighet inte har skett inom "Viss tid. Denna
tid b ö r 1 ö verensst ä mmelse med 56 § milj ö skyddslagen
best ä mmas till tio ä r.

Enligt en best ä mmelse
i 20 § kommunalskattelagen (1928:370) f å r av-jjifter enligt LPI inte dras av -vid ber ä kning av skattepliktig inkomst. Motsvarande g ä ller f ö r
flera andxa typer av sanktionsavgifter. . I fr å ga om milj ö skyddsavgift f ö religger d ä rem.pt
avdxagsr ä tt. F ö redragande statsr å det anf ö rde h ä rom bl.a. f ö ljande (prop. 1980/81:92 3. 59).

Med h ä nsyn till milj ö skyddsavgift ens syfte att eliminera den ekonomiska
f ö rdelen av en ö vertr ä delse av ML
ocb till att avgiften i det s ä rskilda
fallet 1 princip skall mots-Tara storleken av denna f ö rdel b ö r
enligt min mening sambandet mellan avgift och f ö rdel uppr ä tth ä llas s å v ä l f ö re som efter skatt. Av detta f ö ljer att avgiften m å ste beaktas -vid inkomsttaxeringen.

F ö r tillst å ndslagens del talar starka sk ä l f ö r att f ö rv ä rvs-avgiften
inte skall f å dras av -vid ber ä kningen av skatteplilrtlg inkomst. Avgiften inneb ä r h ä r, till
skillnad mot a-vgiften enligt milj ö skyddslagen,
en starkt schabloniserad form av -vinstelimine-ring och f å r i de flesta fall antas bli l ä gre ä n den
verkliga . vinsten. Det som anf ö rs betr ä ffande avdragsr ä tt
f ö r milj ö skydds-

Prop. 1982/83:153 120

avgift kan d ä rf ö r inte anses helt till ä mpligt 1 f ö re-varande fall. Betr ä ffande flertalet av de avgiftsformer som nu har inf ö rts f ö religger som
n ä mnts inte avdragsr ä tt, trots att de å tminstone
del-vis syftar till en vlnstellmlnering. Det ä r vidare uppenbart att en avdragsr ä tt
f ö r p å f ö rd avgift starkt minskar avgiftens
preventiva effekt. I 20 § kommunalskattelagen b ö r d ä rf ö r bland icke avdragsgilla p å lagor ä ven
f ö rv ä rvsavgift enligt tillst å ndslagen tas
upp.

I denna fr å ga bar samr å d skett med 'budgetdepartementet.

Som tidigare har n ä mnts
medf ö r underl å tenhet att 1 r ä tt
tid s ö ka tillst å nd till aktie- eller andelsfdrv ä rv att f ö rv ä rvet blir ogiltigt. Ä ven om nu en avgiftsp å f ö ljd Inf ö rs
f ö r å sidos ä ttande av tillst ä ndspllkten b ö r
ogiltlphetsp å f ö l.jden beh å llas. Det finns emellertid
anledning att n å got n ä rmare diskutera h-ur ogiltighetsp å f ö ljden skall Intr ä da
1 f ö revarande fall.

F ö r n ä rvarande g ä ller att ogiltigheten Intr ä der automatiskt, d-TS. utan n å got besl-ut d ä rom,
s å snart tiden f ö r tillst å nds-ans ö kan g ä tt till ä nda. Det ä r
uppenbart att en s å dan ordning medf ö r vissa nackdelar bl.a. genom att ovisshet kommer
att r å da om vilka f ö rv ä rv som p ä detta s ä tt
blivit ogiltiga. Problem uppkommer ocks å
1 de fall f å ngesmannen inte l ä ngre ä x i st å nd att å terb ä ra k ö peskillingen,
n ä r ogiltigheten g ö rs g ä llande. En å terg å ng kan slutligen
f ö r hyresg ä sternas del framst å som ett s ä mre altemativ ä n att f ö rv ä rvet best å r.
En l ö sning p å dessa problem vore att l å ta ogiltigheten intr ä da f ö rst efter ett formellt beslut ocb
att g ö ra det m ö jligt att fr å n
fall till fall avg ö ra huruvida ogiltighetsp å f ö ljden skall
g ö ras g ä llande. Det l ä mpligaste synes i s å fall -vara att kommunen i samband med att talan om
f ö rv ä rvaavgift f ö rs bos hyresn ä mnden f å r
beg ä ra att f ö rv ä rvet skall f ö rklaras ogiltigt. Kommunen med sin Insikt 1 f ö rh å llandena p ä fastighetsmarknaden och sitt ansvar f ö r bostadsf ö rs ö rjningen f ä x
h ä rigenom m ö jlijet att styra intr ä det av ogiltighetsp å f ö ljden till s å dana
fall d ä r en s å dan p å f ö ljd kan anses l ä mplig.

Prop.
1982/83:153 121

Det f ö resl å s allts å att kommunen i samband med talan
om å l ä ggande av f ö rv ä rvsavgift f å r beg ä ra att hyresn ä mnden skall f ö rklara f ö rv ä rvet ogiltigt. Som n ä rmare kommer att utvecklas 1 f ö ljande
avsnitt f å r kommunen ocks å , s å som ett
altemativ till ogiltigf ö rklaring, m ö jlighet att i samband med talan om f ö rv ä rvsavgift -vid
aktief ö rv ä rv f ö rk ö pa de aktier som ä r 1 fr ä ga.

Det system med f ö rv ä rvsavgifter och ogiltigf ö rklaring som nu f ö resl å s medf ö r
att nya uppgifter l ä ggs p å kommunema. Detsamma g ä ller det
tidigare f ö rslaget att inf ö ra,f ö rv ä rvsanm ä lan
till kommun ä ven i fr å ga om aktie- och andelsf ö rv ä rv. Ä ndringama syftar emellertid till en b ä ttre efterle-vnad av lagens best ä mmelser. Det ä r
s å ledes att f ö rv ä nta att ol ä mpliga f ö rv ä rvare i st ö rre
utstr ä ckning ä n hittills kan h å llas
borta fr å n hyresh-usmarknsden och att de kostnader
och det ■arbete kommunema i dag -v å llas
genom f ö rsumliga hyresv ä rdar kan minskas. De nu f ö reslagna ä ndringama
1 tillst ä ndslagen torde d ä rf ö r totalt
sett medf ö ra ringa eller ingen ö kning av kommunernas resursanv ä ndning.

Prop. 1982/83:153 122

7.3 F ö rfarandet
hos komm-unen vid anm ä lan av tillst å ndspliktiga f ö rv ä rv

BAKGRUND Enligt 3 §
tillst ä ndslagen skall vid tillst å ndspliktiga f ö rv ä rv av fast egendom f ö rv ä rvaren inom tre m å nader fr å n
det f ö rv ä rvet skedde anm ä la detta till den kommun d ä r den fasta egendomen ä r bel ä gen. Till anm ä l an skall fogas en styrkt avskrift av f ä ngesbandllngen. Italigt 1 a § till ä mpningsf ö rordningen g ä ller
vidare att 1 anm ä lan skall anges antalet bostadsl ä genheter p å
egendomen samt egendomens taxering ocb typkod. Anm ä lan b ö r ocks å inneh å lla
uppgift om f ö rv ä rvarens namn och adress. Om kommunen -vill p å kalla tlllst ä ndspr ö -vning skall enligt 3 a § f ö rsta stycket
tillst å ndslagen beg ä ran h ä rom inges
till hyresn ä mnden inom tre m å nader fr ä n
anm ä lan. Enligt samma lagrum å ligger det kommunen att snarast m ö jligt och senast inom samma tid underr ä tta f ö rv ä rvaren om pr ö -vn
ing p å kallas.

I denna promemoria f ö resl å s (se a-vsnitt 7.1.2) att motsvarande f ö rfarande skall g ä lla
ä ven betr ä ffande aktie- och andelsf ö rv ä rven.

Fr å gor om f ö rfarandet vid f ö rv ä rvsanm ä lan
till kommunen och kommunemas handl ä ggning
av fn r-v'Ä r.\fwanm ä l n-inga-r har 'under senare tid aktualiserats bl.a.
som en f ö ljd av den s.k. G ö ta Finansaff ä ren,
d ä r icke-seri ö sa fastighetsf ö rv ä rv kunde ske utan att den kommun till vilken f ö f UM T- vManm ä lan gjorts p å kallade pr ö vning.
Yrkanden har med anledning h ä rav framst ä llts om en n ä rmare
reglering av f ö rfarandet vid f ö rv ä rvs anm ä lan till kommunen (se CU 1981/82:18 s. 5).

F ö ljande redog ö relse f ö r
rutinerna vid fdrv ä rvsanm ä lan har l ä mnats
av fastighetskontoret i Stockholms kommun. I det n ä rmaste samma rutiner till ä mpas inom Malm ö
kommun.

Prop.
1982/83:153 123

I Stockholms koramun beslutar fastighetsn ä jnnden i fr å gor
som r ö r f ö rv ä rv av hyresfastiet. Fr å gorna handl ä ggs
p å fastighetskontoret. N ä r en f ö rv ä rvsanm ä lan
gjorts kontrolleras f ö rst att anm ä lan skett i r ä tt
tid. D ä refter bereds f ö rv ä rvaren m ö jlighet att inkomma med utredning ang å ende sin m ö jlighet
att uppfylla tillst å ndsvillkoren. K ö pekontrakt och uppgifter om fastighetens int ä kter och kostnader beg ä rs regelm ä ssigt. Om f ö rv ä rvaren ä r j-urldiak person beg ä rs reglstreringsbe-vis, bolagsordning m.m. Fastletskontoret tillhandah å ller numera en s ä rskild
blankett f ö r f ö rv ä rvsanm ä lan som ä r
utformad s å att f ö rv ä rvaren redan vid sin anm ä l an har m ö jliet
att l ä mna o-vanst å ende uppgifter.

Inom fastighetskontoret g ö rs d ä refter en utredning om s ö kandens nu-varande ocb tidigare fastietslnnehav. F ö rv ä rvarens
uppgifter h ä rom kontrolleras mot uppgifter i
kommunens egna register. P ä
samma s ä tt kontrolleras arten ocb omfattningen av f ö rv ä rvarens
tidigare fastighetstransaktioner. Denna kontroll utf ö rs med utg å ngspunkt
i uppgifter om fastighetstransaktioner inom kommunen som fastighetskontoret
fortl ö pande samlar.

Anm ä lningshandlingama remitteras till
hyresg ä stf ö reningen och till energiverket f ö r
yttrande. En f ö rfr å gan om f ö rv ä rvaren s ä nds ocks å till kronofogdemyndigheten och lokala
skatte-myndieten. Om f ö rv ä rvaren ä r juridisk person inh ä mtas registeruppgifter. Det ä r ibland n ö dv ä ndigt att beg ä ra
kreditupplysning p å f ö rv ä rvaren. De uppgifter som s ä l-unda inkommer kan ibland medf ö ra att ytterligare uppgifter beg ä rs in fr ä n
f ö rv ä rvaren. Denne kan ocks å n å gon g ä ng ges tillf ä lle att yttra sig ö ver -vad hyresg ä stf ö reningen eller n å got annat remissorgan anf ö rt.

Fastighetskontoret g ö r
ocks å en utredning om den fastiet som f ö rv ä rvet avser.
Uppgifter h ä mtas fr ä n kommunens byggnadsregister och fr å n byggnadsn ä mnden.
I vissa fall g ö rs en s ä rskild besiktning av fastigheten. K ö peskillingen kontrolleras mot ett ber ä knat ortspris. Om underh å lls- eller upprustningsbehov konstateras uppmanas f ö rv ä rvaren att
redo-visa sina planer i detta a-vseende. Fr å gan
om f ö rk ö p kan h ä rvid ocks å aktuali-.

Prop.
1982/83:153 124

P å grund-val av vad som framkommit
avg ö r fastighetskontro é t om tillst å ndspr ö vning skall f ö resl å s. I regel f ö resl å s tillst å nds-pr ö -vning i de fall d å hyresg ä stf ö reningen har beg ä rt det. Till-st ä ndspr ö vning f ö resl å s alltid n ä r fastietens drift bed ö ms medf ö ra ett underskott och s ö kanden inte f ö rm å tt visa hur detta skall t ä ckas. Tlllst å ndspr ö -vnlng f ö resl å s ocks å
alltid 1 de fall f ö rv ä rvaren inte inkommer med beg ä rda
kompletteringar.

Eandl ä ggningstiden f ö r ett anm ä lnings ä rende fr ä n
det anm ä lan inkom till kommunen till dess f ö rv ä rvaren
underr ä ttas ä r 1 allm ä nhet tv ä till tv ä
ocb en halv m å nad.

I de fall tillst ä hdspr ö -vr-ing sker blir ofta kompletterande utredningar n ö d-v ä ndiga i
samband med att kommunen skall avge yttrande till hyresn ä mnden.

i G ö teborgs kommun synes kommunen
enligt senast tillg ä ngliga uppgifter g ö ra en mindre Ing å ende
pr ö -vning innan st ä l lning tas till fr å gan om tillst å ndspr ö vning. Enligt en av fastighetsn ä mnden antagen princip skall emellertid alla ok ä nda k ö pare ocb k ö pare som tidigare gjort sig k ä nda f ö r att inte
iaktta god sed i hyresf ö rh å llanden underkastas tlllst ä ndspr ö -vning.

Prop. 1982/83:153 125

Ö 'VERV Ä GANDIW N ä r
best ä mmelsema om f ö rv ä rvsanm ä lan till kommun inf ö rdes ä r 1979 (se prop. 1978/79:164 s.
15-21) var tanken att kommunens avg ö rande
av fr å gan om tlllst ä ndspr ö -vning
skulle grundas p ä en grov s å llning av inkomna anm ä lningar. I de fall f ö rv ä rvaren -var k ä nd
1 kommunen och genom tidigare -v ä lsk ö tta fastighetsinnehav eller p ä annat s ä tt
kunde anses uppenbart kvalificerad s å som
f ö rvaltare av hyreshus skulle tlllst ä ndspr ö -vning inte
beg ä ras. D ä remot borde tlllst ä ndspr ö -vning utan n ä rmare utredning beg ä ras 1 de fall f ö rv ä rvaren -var ok ä nd 1 kommunen eller d ä tveksamhet r å dde
om hans f ö rm å ga att uppfylla tlUst ä ndskriterlema.
Av denna anledning begr ä nsades anm ä larens uppgiftsskyldighet. Som framg å r av ovanst å ende
redo-visning bar emellertid kommunemas handl ä ggning av f ö rv ä rvsanm ä lningar kommit att utvecklas till
att i realiteten bli en form av prelimin ä r
tillst å ndspr ö vning. Ett omfattande unders ö kningsarbete
g ö rs s å ledes innan fr å gan om tlllst ä ndspr ö -vning tas
till beslut. Anledningen h ä rtill synes i f ö rsta band vara, att man 1 kommunema i st ö rsta m ö jliga
utstr ä ckning -vill und-vika en tillst å ndspr ö vning 1
hyresn ä mnden, som oftast ger kommunema
betydligt mer arbete ä n den f ö rberedande unders ö kningen.
Fr ä n n å gon kommim har ocks å anf ö rts att man om m ö jligt
vill skona f ö rv ä rvaren fr å n den p å frestning en hyresn ä mndspr ö -vning Inneb ä r. Det bar ocks å
framh å llits att det vid den f ö rberedande -unders ö kningen ofta ä r m ö jligt att ö vertala ol ä mpliga k ö pare
att tx ä da tillbaka eller att genom s ä rskilda ö verenskommelser
med k ö paren tillf ö rs ä kra hyresg ä sterna en godtagbar f ö rvaltning av fastig-betan.

N å got hinder f ö r kommunen att p å
detta s ä tt n ä rmare unders ö ka f ö rv ä rvarens m ö jlighet att uppfylla tillst ä ndskxiteriema -innan fr å gan om tlllst ä ndspr ö -vning avg ö rs
f ö religger inte. M ä nga g å nger kan det
s å v ä l ur f ö rv ä rvaxens som ur kommunens synpunkt -vara att f ö redra att f ö rv ä rvaren redan bos kommunen f å r redovisa sina kvalifikationer som hyresv ä rd. N å gra klagom å l fr å n fastlets ä garb å ll bar s å vitt k ä nt
inte framf ö rts mot kommunernas s ä tt att handl ä gga
f ö rv ä rvsanm ä lnln'gar. Att, s å som beg ä rts

Prop. 1982/83:153 126

fr å n n å gra h å ll. lagstiftningsv ä gen l ä sa kommunema
vid den h ö ga utredningsniv å som skildrats ovan b ö r emellertid inte komma i fr å ga.
Ett s å dant f ö rfarande skulle medf ö ra en on ö dig byr å kratisering och minska kommunemas m ö jlighet att fr ä n
fall till fall anpassa utredningens omfattning efter behovet. Samma sk ä l talar mot att 1 lag eller f ö rordning å l ä gga f ö rv ä rvaren en l ä ngre
g å ende uppgiftsskyldiet vid f ö rv ä rvs-anm ä lan ä n den
nun-varande. Det b ö r s å ledes ä ven 1 forts ä ttningen ankomma p å kommunema att best ä mma om den n ä rmare utformningen av f ö rfarandet n ä r
en f ö rv ä rvsanm ä lan hax gjorts. Den grundl ä ggande principen b ö r h ä rvid -vara att tlllst å ndspr ö -vnlng
skall begarsis 1 alla de fall d å det inte
finns starka sk ä l' att anta att f ö rv ä rvaren ä r kvalificerad som hyresv ä rd.

I detta sammanhang har ocks å fr å gan om inr ä ttandet av ett rikst ä ckande fastiriiets ä garregister
tagits upp (se CU 1981/82:18 s. 5). S å som
motiv f ö r ett s å dant register har man anf ö rt att det skulle underl ä tta kommunemas m ö jlighet
att kontrollera nya f ö rv ä rvare av byresb-us.

Det ä r uppenbart att ett fastiets ä garregister 1 m å nga
fall skulle underl ä tta en kommuns kon"troll av
nya f ö rv ä rvare av hyreshus, framf ö rallt
1 de fall d å f ö rv ä rvaren inte tidigare haft sin
verksamhet inom kommunen. Ett s å dant rikst ä ckande register blir tillg ä ngligt n ä r
det databaserade fastighetsregistret inf ö rts
1 hela landet. Utnyttjandet av detta'register f ö r det nu aktuella ä ndam å l et aktualiserar emellertid -viktiga integritetsfr ä gor, som f ö rst
m å ste l ö sas. Att i a-waktan p å att
fastighetsdatasystemet 'byggs ut inr ä tta
ett s ä rskilt fastighets ä garreglster f ö r
till ä mpningen av tillst ä ndslagen skulle fordra avse-v ä rda resurser.

S å som framg å r av o-vanst å ende
redo-visning av bandi ä ggn i ngsrut inema -vid f ö rv ä rvsanm ä lan i Stockholms kommun u-tnyttjas i dag en m ä ngd olika register som informationsk ä llor. Komniunen har sj ä lv 'byggt upp ett omfattande fastighets ä gar- och byggnadsregister som ä r
av stort -v ä rde i detta sammanhang. Hyresg ä str ö relsens
kunskaper

Prop.
1982/83:153 127

om hyresmarknaden utnyttjas ocks å . Liknande kontrollm ö jligheter finns i G ö teborgs och
Malm ö kommuner. I dessa kommuner finns s å ledes redan i dag m ö jlighet att f ä uppgifter p å de flesta f ö rv ä rvare.

F ö r att ytterligare f ö rb ä ttra
kontrollm ö jligheterna har sedan n å got ä r Inletts
ett samarbete mellan de tre stora konmiunema innefattande bl.a. ett infoxmationsut'byte
om fastighetsf ö rv ä rvare. H ä rvid diskuteras ocks å att 1 samarbete med bl.a. kommunf ö rb-undet bygga upp en central informationsk ä lla f ö r att betj ä na alla landets kommuner med erforderliga uppgifter
om fastighets ä gare.

Med h ä nsyn till det anf ö rda kan det inte anses finnas sk ä l-f ö r att nu inr ä tta ett centralt fastighets ä garreglster i statlig regi.

Ö nskem å l har ocks å
framf ö rts om ett fastighets ä garreglster som inte endast inneh å ller lagfarna ä gare
utan ä ven uppgifter om -vilka fysiska
personer som ä r bu-vudintressenter 1 fastighets- ä gande bolag (se CU 1981/82:18 s. 5). Erfarenbeter fr å n kommuner och hyresn ä mnder visar att s å dana uppgifter m å nga g å nger kan
-vara sv å ra att f å ocb en regis-trering i n å gon form av s å dana
uppgifter framst å r av m å nga sk ä l
som ö nskv ä rd. N å gra tekniska binder mot att i
samband med ett bolags lagfartsans ö kan
ta in uppgifter om ä garf ö rh å llandena och att inf ö ra dessa uppgifter i fastighetsregistret synes inte
f ö religga. D ä remot kan problem uppst å n ä r det g ä ller insamlandet av uppgifter' om ä garskiften i bolag. Fr å gor om -inHVr-i-im-ingwmynri-igno-t-oTnag kontroll av Uppgivna ä gare och om registrets tillg ä nglighet uppkommer ocks å . Det ä r
inte m ö jligt att i detta sammanhang klarl ä gga f ö ruts ä ttningarna h ä rf ö r. Fr å gan f å r d ä rf ö r tas upp i annat sa

Prop.
1982/83:153 128

7.4 Till ä mpningen av
4 § f ö rsta stycket tillst ä ndslagen

BAKGRUND 4 §
f ö rsta stycket tillst å ndslagen hade ursprungligen f ö ljande lydelse:

F ö rv ä rvstillst å nd f å r v ä gras, om s ö kanden ej g ö r
sannolikt att han ä r i st å nd att f ö rvalta
fastigheten, att syftet med f ö rv ä rvet ä r
att han skall Idka bostadsf ö rvaltning
och d ä rvid h ä lla fastigheten i s å dant skick att den mots'varar de anspr å k de boende enligt lag har r ä tt
att st ä lla samt att han ä ven 1 ■ © .vrigt
kommer att iaktta god sed i hyresf ö rb ä llanden.

I samband med lagens tillkomst anf ö rde f ö redragande
statsr å det att best ä mmelsen Innebar att en -viss be-rlsb ö rda l ä ggs p å s ö kanden, som
allts å i princip bar att g ö ra sannolikt att han uppfyller de f ö ruts ä ttningar som
anges i lagen (prop. 1975/76:33 s. 68). I fr ä ga
om de s ä rskilda -villkoren f ö r tillst ä nd
anf ö rde f ö redragande statsr å det 1 anslutning b ä rtill bl.a. f ö ljande.

I villkoret att f ö rv ä rvaren skall vara 1 st å nd att f ö rvalta fastieten ligger f ö r det f ö rsta
att f ö rv ä rvaxen skall ba de ekonomiska f ö ruts ä ttningarna att g å
i land med f ö retaget. I likhet med vad som anf ö rs 1 promemorian anser jag s å ledes att f ö rv ä rvaren b ö r
vara skyldig att i ans ö kningen redovisa vilka m ö jligheter han har att med h ä nsyn till fastighetens avkastning sk ö ta fastigheten p å
ett f ö r de boende godtagbart s ä tt. Att fastighetens skick d ä rvid m å ste
tas med i bilden ä ruppenbart. Jag delar ä ven den i promemorian framf ö rda å sikten att
ocks å f ö rv ä rvaxens m ö jligheter att rent praktiskt sk ö ta uppgiften som fastighetsf ö rvaltare m å ste
beaktas utan att krav d ä rf ö r beh ö ver st ä llas upp p å
hans personliga medverkan vid f ö rvaltningen.
Med anledning av att Hyresg ä stemas riksf ö rbund kritiserat f ö rslaget att tillst ä nd skall
kunna ges ä ven om f ö rv ä rvaren inte
avser att person! i gen ut ö -va f ö rvaltningen vill jag framh å lla,
att s ä dana l ö s n i ng ar b ö r till å tas
endast 1 undantagsfall, t.ex. 1 fall d ä r
f ö rv ä rvaren ar sj-ukllg eller vistas p å
annan ort. Jag anser det dessutom helt klart att f ö rv ä rvstillst å nd inte skall ges i dessa fall, om inte s ö kanden uppfyller de ö vriga kvalifikatlonema f ö r
s å dant tillst ä nd. Lagstiftningen skall allts å inte kunna kxingg å s p å s ä tt rresg ä stemas riksf ö rbund- synes befara. Det synes mig-dock nat'urligt
att hyresn ä mnden i de nu ber ö rda fallen kr ä ver
utredning om bur fastletsf ö rvaltningen skall ordnas. Kan s ö kan- ' den inte -visa, att tillfredsst ä llande arrangemang -vldtagita 1 det h ä nseendet, finns det inte n å gra f ö ruts ä ttningar att ge tillst å nd. Har d ä remot
betryggande f ö rvaltning ordnats, b ö r f ö rv ä rvstillst å nd
kunna meddelas ä ven 1 s å dana fall d ä r
s ö kanden ä r omyndig och helt saknar personliga
kvalifikationer att bedriva fastighetsf ö rvaltning.
N å gra s ä rskilda best ä mmelser om tillst å nd i fall d ä r
f ö rv ä rvaren inte personligen kan ta del i f ö rvaltningen anser jag inte beh ö vliga
utan denna fr ä ga f ä x ö verl ä mnas å t r ä ttstill ä mpningen.

Prop.
1982/83:153 129

Det andra villkoret f ö r
att f ö rv ä rvstillst å nd skall ges ä r att s ö kanden
g ö r sannolikt att avsikten med f ö rv ä rvet ä r att han skall idka bostadsf ö rvaltning och d ä rvid
h å lla fastigheten i -visst
godtagbart skick samt att han ä ven 1 ö vrigt kommer att iaktta god sed i hyresf ö rh å llanden. Som
framh å lls 1 promemorian b ö r bed ö mningen i f ö rsta hand ske med ledning av de uppgifter som s ö kanden l ä mnar.
Det stora flertalet f ö rv ä rvare f å r n ä mligen f ö ruts ä ttas ha goda a-vsikter med f ö rv ä rvet. Anledning till motsatt antagande torde i det
enskilda fallet f ö religga 1 f ö rsta hand om det i ä rendet konmier fram att s ö kanden
tidigare -visat prov p ä bristande -vilja att f ö lja reglerna p å
hyresmarknaden. Har s ö kanden -varit f ö rem å l f ö r ingripande enligt tv ä ngsf ö rvaltningslagen eller bostadssaneringslagen
eller har honom tillh ö rig fastiet exproprierats med st ö d av 2 kap. 7 §
expropriationslagen, b ö r tillst ä nd till nya f ö rv ä rv s å ledes inte
meddelas med mindre s ö kanden d ä refter under avsev ä rd tid -visat prov p ä b ä ttre -vilja. Ett annat sk ä l att v ä gra
tillst å nd kan vara att s ö kanden under en kort perlod k ö pt och s å lt
hyresfastigheter i st ö rre omfattning. Visas att s ö kanden tidigare ä ger
fastigheter d ä r f ö rh ä llandet mellan s ö kanden ocb hans hyresg ä ster ä r mindre gott, kan detta ocks å ge anledning till en restriktiv bed ö mning fzr å n
tillst å ndsmyndig-betens sida. I
undantagsfall kan redan s å dana omst ä ndigheter som att k ö peskillingen f ö r en fastighet, som inte ä r ri-vnings-mogen, -vida ö verstiger fastighetens a-vkastnlngsv ä rde, -visa att ■ k ö paren har andxa syften med sitt f ö rv ä rv ä n- en god bostads-f ö rvaltning.

Om f ö rv ä rvaren ä r juridisk person, f å r pr ö -vningen av
tillst å ndsT fr å gan anpassas efter omst ä ndigheterna. Jag delar den i promemorian uttalade
uppfattningen at-t det blir n ö dv ä ndigt att n ä rmare
unders ö ka -vilka som st å r bakom ett f å mansbolag
eller ett bandels-bolag som vill f ö rv ä rva tillst å ndspliktig
egendom. I s å dana fall ä r det naturligt att pr ö -vningen i realiteten inriktas p å
aktie ä garna resp. bolagsm ä nnen. Om f ö rv ä rvaren d ä remot
ä r ett st ö rre aktiebolag, torde huvud-vikten -vid pr ö -vningen f å
l ä ggas p å bolagets s ä tt
att f ö rvalta de hyresfastigheter som
bolaget ev. redan ä ger.

Jag har i det f ö reg å ende n ä rmast
uppeh å llit mig vid f ö rv ä rv av
fastigheter. Avser tillst ä nds ä rende aktie- eller andelsf ö rv ä xv, blir pr ö -vningen
del-vis annorl-unda. Om s ö kanden genom f ö rv ä rvet f å r ett best ä mmande
inflytande ö ver bolaget, b ö r enligt min mening samma krav st ä llas upp som om han sj ä lv f ö rv ä rvat de fastigheter bolaget ä ger.
I annat fall b ö r pr ö -vningen kunna ske mera summariskt. Vid aktief ö rv ä rv b ö r emellertid observeras att ä ven en mindre aktiepost kan ge ett betydande
inflytande ö ver bolaget.

Genom en lag ä ndring
som tr ä dde i kraft den 1 juli 1979 ä ndrades 4 §
f ö rsta stycket p å s å s ä tt att f ö rv ä rvstillst å nd
n'umers skall v ä gras om s ö kanden inte f ö rm å r g ö ra sannolikt
att han uppfyller

9 Riksdagen 1982/83. 1 sand. Nr 153

Prop. 1982/83:153 130

■villkoren f ö r
tillst å nd. Ä ndringen, sammanh ä ngde med det samtidigt inf ö rda f ö rfarandet
med f ö rv ä rvsanm ä lan till kommunen, varigenom i
stort sett endast kontroversiella f ö rv ä rvs ä renden anh ä ngigg ö rs i hyresn ä mndema. N å got
behov att kunna efterge utredningskravet ans å gs
d ä inte l ä ngre finnas (prop. 1978/79:164 s. 26).

I fr å ga om till ä mpningen av lagrummet har bostadsdomstolen Intagit f ö ljande principiella st å ndpunkt (R ä ttsfall fr å n bostadsdomstolen 15:79).

Vid f ö rv ä rvslagens tillkomst har t ä mligen
utf ö rligt diskuterats de nu ifr å gakomna f ö ruts ä ttningarna f ö r
f ö rv ä rvstillst å nd (prop. 1975/76:33 s. 69 o f).
Utg å ngspunkten i f ö rarbetena ä r
att det stora flertalet f ö rv ä rvare f å r f ö ruts ä ttas ha, som det har uttryckts,
goda avsikter med f ö rv ä rvet. D ä rf ö r b ö r, s ä gs det, bed ö mningen ske i f ö rsta hand med ledning av de uppgifter som s ö kanden sj ä lv
l ä mnar. F ö rst n ä r det i ä rendet kommer fram omst ä ndigheter som talar mot s ö kanden finns det, fortfarande enligt f ö rarbetena, anledning anta att hans avsikter med f ö rv ä rvet inte ä r goda. Som exempel p å omst ä ndieter som h ä rvid b ö r
beaktas n ä mns att s ö kanden tidigare har -visat bristande -vilja att f ö lja reglerna p å
hyresmarknaden, att s ö kanden har "varit f ö rem å l f ö r ingripande enligt bostadsf ö rvaltningslagen - tidigare tv å ngsf ö rvaltningslagen
- eller bostadssaneringslagen," att f ö rh å llandet mellan s ö kanden
och hans hyresg ä ster i fastigheter som han ä ger sedan tidigare ä r mindre gott eller att s ö kanden
under en kort period har k ö pt och s å lt hyresfastigheter i st ö rre omfattning. De uttalanden som har redovisats b ö r sammanst ä llas
med -vad som ■vid lagens tillkomst Finf ö rdes som sk ä l f ö r att tillst å ndspiikt inf ö rdes, n ä mligen
att man ville hindra att bostadsfastigheter skalle komma att behandlas som
handelsvara i kretsar d ä r mindre nogr ä knade personer etablerade sig som fastighets ä gare och att personer som inte ■var beredda
att f ö lja de regler som galler p å hyresmarknaden kom in p å bostadsmarknaden (anf prop s 60).

Med utg å ngspunkt i
vad som har anf ö rts b ö r f ö ljande synpunkter kunna anl ä ggas p å
pr ö -vningen av ett f ö rv ä rvs ä rende. F ö r
att s ö kanden skall bli skyldig att g ö ra sannolikt att de f ö ruts ä tt-ningET f ö religger som, s å vitt
nu ä r i fr å ga, uppst ä lls
i 4 § f ö rsta stycket f ö r ä rvslagen kan det inte g ä rna r ä cka med att kommunen och/eller hyresg ä stf ö reningen
blott och bart p å st å r att -visst f ö r s ö kanden besv ä rande..fafctum f ö religger. Det . ä r
enligt domstolens mening rimligt att kr ä va
av den som framf ö r anm ä rkningen att 'v-isa att det finns fog f ö r den. Beviskravet f å r h ä rvid inte st ä llas
f ö r h ö gt. Tillst å ndsmyndighetens sannolikhetspr ö "vning kar., s å vitt nu ä r i fr å ga, s ä gas ske i tv å led. I det f ö rsta
ledet f å r pr ö -vas om det f ö religger s ä dana omst ä ndigheter
att

Prop.
1982/83:153 131

s ö kandens avsikt med f ö rv ä rvet sk ä ligen kan ifr å gas ä ttas och d ä refter
- om det finns anledning.att g ö ra det - om
s ö kanden trots vad som har f ö rekommit ä nd å kan anses ba gjort sannolikt att hans syfte med f ö rv ä rvet ä r s å dant som
anges i f ö rv ä rvslagen.

I detta sammanhang vill bostadsdomstolen anm ä rka f ö ljande. K ä r det g ä ller
betydelsen av omst ä ndigheter som kan tyda p å att s ö kanden
tidigare har 'visat bristande vilja eller f ö rm å ga att f ö lja
reglerna p å hyresmarknaden, att han har f ö rsummat fastighetssk ö tseln eller fastietsunderh ä llet
eller att hans f ö rh å llande till hyresg ä sterna har
-varit mindre gott e d ocb som b ö r medf ö ra en mera restriktiv bed ö mning fr ä n
tillst å ndsmyndighetens sida kan
myndipieten sj ä l-vfallet inte okritiskt g ö ra kommunens eller hyresg ä stf ö reningens st ä llningstagande till sitt. Det ligger i sakens natur
att man kan ba olika mening om betydelsen av s å dana omst ä ndigheter som å syftas b ä r
och att man kan dra olika slutsatser av samma fakta. Rent all m ä nt kan f ö ljande
riktlinjer f ö r bed ö mningen anges. V ä gledande b ö r -vara hu-vud ä ndam å let med f ö rv ä rvslagen, ■ n ä ml igen att h å lla ol ä mpliga
personer som inte ä r beredda att f ö lja de regler som g ä ller borta fr å n bostadsmarknaden. G ö rs tillst å ndsans ö kan av en person som redan innehar hyresfastigheter
och inte har innehaft dem bara under kort tid, finns det otvivelaktigt en viss
presumtion f ö r att hans a-vsikt med f ö rv ä rvet av den
fastighet som tillst å nds ä rendet avser .inte ä r . of ö renlig med f ö rv ä rvslagens syfte att s ö kanden skall idka bostadsf ö rvaltning.
D ä remot inneb ä r ett tidigare fastighetsinnehav sj ä l-vfallet inte n å gon
garanti eller ens en presumtion f ö r
att s ö kanden skall h ä lla fastigheten i s å dant skick att det motsvarar de krav de boende enligt lag har r ä tt att st ä lla
och att han ä ven i ö -vrigt kommer att iaktta god sed 1 hyresf ö rh å llanden. A andra sidan m å ste
pr ö -vningen av dessa f ö ruts ä ttningar g ö ras med -viss varsamhet. En fastighetsf ö rvaltning bedrivs, å tminstone om den omfattar inte bara ett f å tal l ä genheter
mera s ä llan helt friktionsfritt. Ä ven i en bra f ö rvaltning
uppkommer t-vister om hyror, br ä nsletill ä gg,-reparationer, service m m b å de mellan hyresv ä rden
och enskilda hyresg ä ster och v ä rden och hyresg ä stf ö reningen p å
orten eller arman organisation av hyresg ä ster,
l å t vara att fvlstema ofta kan bil ä ggas efter fbrhajid-lingar. Ing å r i f ö rvaltningen
fastighet som har genomg å tt en genomgripande ombyggnad ä r det naturligt att konfliktanlednlngama ö kar och att det di. Vari redovisas en rad
sit-oationer i 'vilka det har uppkommit delade meningar. Ett rimligt h ä nsynstagande till f ö rv ä rvslagens syfte bjuder, som har anf ö rts f ö rut, till ■viss
■varsamhet vid bed ö mningen av betydelsen av s å dana f ö rh å llanden. En fastighets ä gare m å ste kunna f å framf ö ra
synpunkter och erinringar mot proposer fr å n
enskilda hjTesg ä ster eller deras f ö rening utan att beh ö va riskera att framdeles bli v ä grad
f ö rv ä rvstillst å nd. Ger den utredning som f ö religger .i tillst å nds ä rendet vid handen att s ö kanden 'under en inte alltf ö r kort tid f ö re
pr ö vningstillf ä llet har f ö rvaltat
hyresfastigheter p å ett i stort sett n ö jaktigt s ä tt,
b ö r han inte f ö rv ä gras det beg ä rda fdrv ä rvstillst å ndet b'ara d ä rf ö r att f ö rvaltningen
inte alltid varit fri fr å n konflikter med enskilda
'nyxesgaster eller d ä rf ö r att han n å gon g ä ng inte har ' handlat helt i ö verensst ä mmelse med vad hans st ä llning som -hyresv ä rd bjuder.

Prop.
1982/83:153 132

I Stockholms kommuns utredning har till ä mpningen av 4 § f ö rsta stycket tillst å ndslagen f ö ljts sedan lagens tillkomst å r 1976 (se delrapporterna I, II och 'VI). Enligt utredningen har imder
perioden 1978-07-01 - 1980-07-01 av 24 ä renden,
d ä r fastighetsn ä mnden, oftast enh ä lligt,
avstyrkt tillst ä nd, hyresn ä mnden avslagit tillst å ndsans ö kan 1 sex ä renden, avskrivit fem och meddelat tillst å nd 1 I3. Av de 19 ä renden 'under 1976 - 80, d ä r
fastighetsn ä mnden avstyrkt tillst ä nd men hyresn ä mnden
meddelat s å dant, har enligrt utredningen f ö rv ä rvaren 1 13
av fallen efter tillst å ndet s å lt fastigheten vidare eller f å tt betalningsproblem. Mot denna bakgrund finns det
enligt utredningen anledning att ■vara kritisk mot hyresn ä mndens till ä mpning
av best ä mmelsema om f ö ruts ä ttningar f ö r tillst å nd.

Enligt utredningen f ä ster,
hyresn ä mnden inte tillr ä ckligt stort avseende vid om f ö rv ä rvaren f ö re f ö rv ä rvet k ö pt
ocb s å lt fastigheter i st ö rre omfattning. Mot ordalagen i best ä mmelsen l ä ggs
det ocks å ofta p å kommunen att bevisa f ö rv ä rvarens ol ä mplighet. Hyresn ä mndema
spelar slutligen enligt utredningen en alltf ö r
passiv roll vid tillst ä ndspr ö -vnlngen. N å gon ä ndring i till ä mpningen av 4 § kan enligt utredningen inte p å -visas efter lag ä ndringen
ä r 1979.

I utredningen f ö resl å s f ö ljande å tg ä rdsprogram
(se slutrapporten VTI).

1. T ä ta fastighetstransaktioner skall
ensamt kunna -vara dis

kvalificerande f ö r tillst å nd.

2.
F ö r fastiets ä gare
som inte tidigare uppfyllt lagens krav ska.11 en icke obetydlig
"karenstid" g ä lla. Blotta p å st å enden om b ä ttring eller endast _en kort tids b ä ttring skall icke vara tillfyllest.

3.
Det b ö r klart fastl ä ggas
att s ö kanden skall styrka at- £ han uppfyller tillst å ndslagens krav. Praxis har n ä rmast
inneburit att kommunen skall be-visa motsatsen.

4.
Hyresn ä mndema b ö r
å l ä ggas ett aktivare utredningsarbete.

5.
Kommunens
yttrande skall normalt f ö ljas om det inte ä r uppenbart, att det strider mot lagen.

Prop.
1982/83:153 133

I borgarr å dsberedningens
PM 1982-02-10 f ö resl å s vidare dels att f ö r h ö gt pris f ö r
en fastighet ensamt skall vara sk ä l
f ö r att avstyrka tillst å nd, dels att i tillst ä ndslagen b ö r Inf ö ras en generalklausul inneb ä rande
att f ö rv ä rvstillst å nd skall v ä gras om f ö rv ä rvaren fr ä n
allm ä n synpunkt kan anses ol ä mplig, exempelvis genom att -underl å ta att betala avgifter och skatt f ö r anst ä llda
eller genom att hyra ut lokaler f ö r
Illegal klubbverksamhet m.m.

Synpunkter som 1 stort sett ö verensst ä mmer med S-tockholms kommuns har 1
olika sammanhang framf ö rts av f ö retr ä dare f ö r G ö teborgs och
Malm ö kommuner.

Prop. 1982/83:153 134

F Ö RSLAG Det som har framkommit
genom bl.a. Stockholms kommuns utredning tyder p å att tillst å ndspr ö vningen inte ä r tillr ä ckligt . effektiv. Ol ä mpliga f ö rv ä rvare torde s å lunda i viss utstr ä ckning ha f å tt
tillst å nd. F ö rklaringen till detta f ö rh å llande skulle i ocb f ö r sig kunna • vara att best ä mmelsema i 4 §
oa pr ö -vningen av villkoren f ö r tillst ä nd
inte till ä mpas p å det s ä tt
son har -varit avsett. En genomg ä ng av
avgjorda tillst å nds ä renden ger emellertid knappast st ö d
f ö r en s å dan uppfattning. En viss sk ä rpning 1 till ä mpningen
till f ö rv ä rvarens nackdel torde ocks å
kunna- sp å ras fr å n senare tid - 1 s å fall sannolikt en f ö ljd av vunna
erfarenheter. Lagens bristande effekti-vitet torde med h ä nsyn h ä rtill
fr ä mst -vara att tillskriva
utformningen av best ä mmelsema om villkoren f ö r tillst å nd,
i f ö rsta hand n ä r det galler omfattningen av det utredningskrav som
skall riktas mot f ö rv ä rvaren. I det f ö ljande kommer d ä rf ö r
utformningen av 4 § f ö rsta stycket tillst å ndslagen att
diskuteras n ä rmare. H ä r--vid behandlas -varje tillst å ndskriteri-um f ö r
sig i den ordning som de f ö rekommer i lagrummet.

F ö r tillst å nd kr ä -vs till en
b ö rjan att f ö rv ä rvaren g ö r sannolikt att han ä r i st å nd att f ö rvalta fastigheten. H ä rmed avses att han har s å v ä l de ekonomiska som de praktiska f ö ruts ä ttningarna
att g å i land med f ö retaget. Enligt 2 § f ö rsta stycket p-unkt 6 i +.-i 11 ä TTipn-ingg-Tn-r-n-rnn-ingon skall f ö rv ä rvaren i
tillst å nds ä rendet l ä mna, uppgift om -vilka ekonomiska
och praktiska f ö ruts ä ttningar som han har att -vid fastighetsf ö rvaltningen uppfylla de krav som anges i 4 § tillst å ndslagen.

Enligt Stockholms kommuns utredning st ä lls alltf ö r
l å ga krav, p ä f ö rv ä rvarens utredning om sin f ö rm å ga att klara
av f ö rvaltningen. Liknande erfarenheter
redovisas fr å n G ö teborgs och Malm ö kommuner.

H ä nsynen till hyresg ä sterna g ö r
att den viktiga fr å gan om fcr-■v ä rvarens f ö rm å ga att f ö rvalta
fastigheten m å ste utredas ordentligt innan
tillst å ndsfr å gan avg ö rs. Hyresn ä mnden b ö r,
som Stockholms kommun ocks å p å pekar, h ä r spela en aktiv roll. Fdr-v ä rvaren b ö r
i tveksamma fall kunna å l ä ggas att presentera en

Prop.
1982/83:153 135

f ö rvaltningskalkyl, som utf ö rts av revisor, bank eller annan frist å ende ekonomisk sakkunskap. Hyresn ä mnden b ö r
ocks å i m å nga fall ha ni'tta av att anlita ekonomisk expertis f ö r att kunna g ö ra
de sv ä ra ekonomiska bed ö mningar som ofta f ö rekommer i detta sammanhang. Besiktning av fastigheten ä r ofta n ö dv ä ndig f ö r
att underh å llsbehovet skall kunna bed ö mas. Samma h ö ga
utredningskrav b ö r uppst ä llas n ä r
det g ä ller den praktiska sidan av f ö rvaltningen. Tillst ä nd b ö r inte l ä mnas s ä
l ä nge n å gon tveksamhet kan anses r å da
i f ö revarande fall.

Med h ä nsyn till det anf ö rda synes be'viskxavet vad avser f ö rv ä rvarens f ö rm å ga att f ö rvalta fastigheten b ö ra sk ä rpas. Tillst ä nd b ö r s å ledes l ä mnas
endast om f ö rv ä rvaren p å ett ö vertygande s ä tt visar att han ä r i st å nd
att f ö rvalta fastigheten. ■ En ä ndring i 5 §
lagen om arrenden ä mnder och hyresn ä mnder b ö r
ocks å ske f ö r att g ö ra
det klart att hyresn ä mnden f å r anlita ekonomisk expertis.

F ö r tillst å nd fordras ■vidare enligt 4 § att f ö rv ä rvaren. g ö r
sannolikt att syftet med f ö rv ä rvet ä r att han skall idka bostadsf ö rvaltning"och d ä rvid h å lla fastigheten i s å dant skick att den motsvarar de anspr å k de boende enligt lag har r ä tt att st ä lla.
Enligt 2 § f ö rsta stycket till ä mpningsf ö rordningen skall f ö rv ä rvaren ge in ■viss utredning
f ö r bed ö mande av denna fr å ga. Han skall s å ledes enligt punkt 2 uppge avsikten med f ö rv ä rvet. Enligt
punkt 3 skall han vidare uppge om han ä ger
eller tidigare har ä gt hyresfastighet eller aktie eller
andel i fastighetsbolag och om han tidigare har s ö kt tillst å nd att f ö rv ä rva s å dan egendom. Enligt punkt 4 skall han slutligen
uppge om fastighet 1 hans ä go blivit f ö rem å l f ö r å tg ä rder enligt bostadsf ö rvaltningslagen eller bostadssaneringslagen eller expropriation p å grund av grov van-v ä rd.

Den viktigaste fr å gan
i detta sammanhang ä r vilken betydelse som b ö r tillm ä tas
det f ö rh å llandet att f ö rv ä rvaren f ö re f ö rv ä rvet i st ö rre omfattning k ö pt
och s å lt fastigheter. Som uttalats s å v ä l vid lagens
tillkomst som vid den lag ä ndring som

Prop. 1982/83:153 136

gjordes å r 1979
(prop. 1978/79:164 s. 26) f å r detta f ö rh å llande
normalt ses som ett indicium p å att f ö rv ä rvaren inte
har f ö r avsikt att beh å lla fastigheten. Det ä r emellertid inte m ö jligt att
generellt ange att avslagsbeslut skall meddelas i s å dana fall. Som bl.a. Stockholms-kommuns utredning
ut-visar finns det dock anledning f ö r
pr ö -vningsmyndlg-betema att iaktta f ö rsiktighet vid tillst ä ndsgi-vningen 1 dessa fall. Om det konstatersis att f ö rv ä rvaren under
kortare tid f ö re f ö rv ä rvet har k ö pt och s å lt
flera hyresfastieter, b ö r ett naket p å st å ende av
denne att han avser att beh ä lla
fastigheten, att hans fastietsbest ä nd
numera stabiliserats etc. inte anses tillr ä ckligt
f ö r tillst å nd. D ä remot b ö r tillst å nd
kunna l ä mnas om f ö rv ä rvaren alltj ä mt ä ger en eller
flera fastigheter som han f ö rvaltar
sedan l ä ngre tid och han kan g ö ra sannolikt att transaktionerna inte har skett 1
spekulationssyfte. Vad som nu har sagts p å kallar
inte n å gon ä ndring av lagerten.

F ö rv ä rvaren skall slutligen f ö r
att f å tillst ä nd g ö ra sannolikt
att han 1 ö -vrigt kommer att iaktta god sed i
hyresf ö rh å llanden. Tillst å nd bar v ä grats under h ä nvisning
till detta tillst å nds--villkor i fall d å f ö rv ä rvaren upptr ä tt
klanderv ä rt mot hyresg ä ster i tidigare ä gda
hus och d ä han uppl å tit lokaler i s å dana
hus till n å gon form av illegal verksamhet.

En f ö rv ä rvare har av nat-urliga sk ä l
m å nga g å nger s-v ä rt att f ö rebringa utredning om § itt framtida upptr ä dande som
hyresv ä rd. I praktiken tycks ocks å 4 § tillst å ndslagen till ä mpas
s ä att' f ö rv ä rvaren anses
ha gjort -vad p ä honom ankommer f ö r att f å
tillst å nd n ä r han bar gjort sannolikt att han har f ö rm å ga ocb avsilrt att bedriva en seri ö s bostadsf ö rvaltning.
Det ankommer d å p å motparterna att prestera utredning om f ö rv ä rvaxens ol ä mplighet. Med anledning h ä rav fr å gar
man sig om f ö rv ä rvarens utredningsskyldighet i f ö revarande
h ä nseende b ö r beh å llas.

Om f ö rv ä rvaren f ö rm å r framl ä gga en tillfredsst ä llande utredning om sin f ö rm å ga och sin
a-vsikt att bedri-va en seri ö s bostadsf ö r-■valtning, torde han, 1 synnerhet efter den
sk ä rpning av utredningskravet som nu
f ö resl å s, i de flesta fall ba kvalifika-tioner. att •

Prop.
1982/83:153 137

bli en bra hyresv ä rd.
Utan att riskera lagens effektivitet b ö r
man d ä rf ö r kunna uppge kravet p ä utredning
fr å n f ö rv ä rvaren om hans l ä mplighet i ö -vrigt.
Det f ö resl å s d ä rf ö r att lagtexten i f ö revarande h ä nseende ä ndras
s å att f ö rv ä rvstillst å nd skall v ä gras
om det kan antas att f ö rv ä rvaren i n å got annat avseende inte kommer att
iaktta god sed 1 hyresf ö rh å llanden.

Stockholms kommun anser att en -viss karenstid b ö r g ä lla f ö r fastighets ä gare
som inte tidigare har uppfyllt lagens krav.

En lagbest ä mmelse av
detta inneh å ll b ö r knappast komma i fr å ga. Tillst ä ndspr ö -vnlngen b ö r inte bindas av schablonregler av. detta slag. Det ä r emellertid uppenbart att en f ö rv ä rvare som en
g ä ng visat sig ol ä mplig som hyresv ä rd
normalt inte omedel-■bart efter å t
kan f å tillst ä nd p å grund av
ett l ö fte om b ä ttring. F ö r
att han skall f å tillst å nd till fastighetsf ö rv ä rv m å ste det fordras att han genom en l ä ngre
tids fastighetsf ö rvaltning eller p å annat s ä tt
å ter -visar sig l ä mplig som hyresv ä rd.

Shligt Stockholms kommun 'b ö r -vldaxe kommunens yttrande i tillst å ndsfr å gan f ö ljas av hyresn ä mnden, om det inte strider mot lag.
Kommunen h ä n-visar 1 detta sammanhang till att
i de fall tillst ä nd har gi-vits mot komnrunens
avstyrkande, f ö rv ä rvaren m ä nga g å nger senare har visat sig inte uppfylla tillst ä ndskxiteriema.

Inte heller i detta fall b ö r en lagbest ä mmelse av f ö reslaget inneh å ll
komma i fr ä ga. En s å dan best ä mmelse
skulle i praktiken medf ö ra att tillst ä ndspr ö vningen
flyttades till kommunen. De -unders ö kningsresultat
som kommunen redo-visar ä r emellertid ä gnade att inge en -viss oro och det finns anledning
att i detta sammanhang betona vikten av kommunens yttrande i tillst ä nds-fr ä gen.
Inom kommunen finns samlad en god kunskap om hyres- och fastighetsmarknaden. S å som framg å r
av vad som tidigare hax anf ö rts l ä ggs ocks å
mycket arbete ned inom kommunen f ö r
att utreda f ö rv ä rvarens kvalifikationer. Av betydelse i detta sammanhang ä r naturligt-vis ocks å det f aktum att kommunen hax det lokala ■ansvaxet f ö r bostadsf ö rs ö rjningen.

Prop. 1982/83:153 138

Stockholms kommun, f ö resl å r slutligen att hinder f ö r tillst å nd
skall f ö religga i de fall f ö rv ä rvaren har
betalt ett f ö r h ö gt pris f ö r .fastipieten eller d ä han fr ä n
allm ä n synpunkt kan' anses ol ä mplig.

I b å da fallen b ö r redan enligt g ä llande
best ä mmelser tillst å nd i de flesta fall v ä gras. Ett f ö r h ö gt pris, dvs. i detta fall n ä rmast
ett pris som ligger ö ver fastighetens avkastningsv ä rde, kan tyda p ä
att f ö rv ä rvaren inte bar f ö rvaltningssyfte (prop. 1975/76:33
s. 69). Ett h ö gt pris m å ste ocks å
i de flesta fall medf ö ra att f ö rv ä rvarens f ö rm å ga att
ekonomiskt klara fastighetsf ö rvaltningen
s ä tts i fr å ga. Lagen har emellertid inte i och f ö r sig avsetts f å
en prisreglerande effekt p å fastighetsmarknaden (se R ä ttsfall fr ä n
bostadsdomstolen 30:78 ocb 21:80).

S ö m exempel p å fall d ä r
en f ö rv ä rvare kan anses ol ä mplig fr ä n allm ä n
synpunkt n ä mner Stockholms kommun att v<an
som arbets-gi-vare har underl å tit att
betala in avgifter och skatt f ö r anst ä llda eller att han har hyrt ut lokaler f ö r illegal klubbverksamhet. I de fall det
konstateras att f ö rv ä rvaren har gjort sig skyldig till f ö rseelser
av angivet slag m å ste hans f ö rm å ga och vilja
att bedri-va en seri ö s fastighetsf ö rvaltning s ä ttas
i fr å ga ocb tillst ä nd b ö r p å denna grund normalt v ä gras. Detsamma g ä ller i de fall f ö rv ä rvaren har
stora skatteskulder.

Prop. 1982/83:153 139

8 UPPPJlTTADS F Ö RF.TTKINGSF Ö RSUG

I enlighet med det anf ö rda
har uppr ä ttats f ö rslag till

1.
lag om ä ndring i lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av hyres-
. fastighet m.m.,

2.
lag om ä ndring i lagen (1975:188) om arrenden ä mnder och hyresn ä mnder,

3.
lag om ä ndring 1 kommunalskattelagen (1928:370),

4.
lag om ä ndring i bokf ö ringslagen
(1976:125),

5.
f ö rordning om ä ndring
i f ö rordningen (1975:1139) om till-l ä mpningen av lagen (1975:1152) om f ö rv ä rv av
hyresfastighet m.m.,

6.
f ö ror dning om ä ndring i uts ö Jcoingsf ö rordningen (I98l:98l).

F ö rslaget under 5 har uppr ä ttats i samr å d
med budgetdeparte-aentet.

9 SPECIALMOTIVERING

9.1 F ö rslaget till
lag om ä ndring i lagen (1975:1132) om . f ö rv ä rv av
hyresfastighet m.m.

2
§
.

Andringen, som har behandlats i avsnitt 7.1.1. inneb ä r att undantagen fr ä n tillst å ndsplikt i punkt 6 (f ö rv ä rv av andel
i fastighet.som sker.for att skaffa, f ö rv ä rvaren och h ä ng
familj bostad) och punkt 9 (f ö rv ä rv av andel i fastl å st n ä r f ö rv ä rvaren tidigare ä ger andel i fastigheten) upph ä -vs. F ö rv ä rvare blir allts å
ä ven i s ä dana fall skyldiga att, anm ä la f ö rv ä rvet till kommunen och att, om kommunen beg ä r det, ans ö ka
om tillst å nd till f ö rv ä rvet hos
hyresn ä mnden. Enligt en ny best ä mmelse i 4 §
andra stycket punkt 2 f å r tillst å nd dock inte v ä gras
i de fall ett andelsf ö rv ä rv verkligen sker f ö r bostads ä ndam å l.

Undantaget i punkt 6 g ä ller
f.n. ocks å vid f ö rv ä rv av aktier
och andelar i fastighetsbolag. I 9 §
f ö resl ä s en ä ndring s å att undantaget upph ä vs ä ven i denna del.

Prop.
1982/83:153 140

4 §

F ö rv ä rvstillst å nd f å r meddelas endast om f ö rv ä rvaren p å
ett ö vertygande s ä tt vissir att han ä r i st å nd att f ö rvalta fastigheten och g ö r sannolikt att syftet med f ö rv ä rvet ä x att han skall f ö rvalta
fastigheten och d ä rvid h å lla den i s å dant
skick att den motsvarar de anspr å k de boende
enligt lag har r ä tt att st ä lla. F ö rv ä rvstillst å nd
f å r inte meddelas, oa det kan antas
att f ö rv ä rvaren i n å got a-vseende inte kommer att
iaktta god sed i hyresf ö rh å llanden.

F ö rv ä rvstillst å nd enligt denna lag f å r inte v ä gras

1_. om det -visas att fastieten ä r obebyggd eller bebyggd

med annat ä n hyresb-us eller med hyreshus som inte inneh å ller

fler ä n tv å f ö r bostads ä ndam å l a-vsedda l ä genheter,

2. om f ö rv ä rvet avser
andel i fastighet och f ö rv ä rvet av

andelen
uppenbart sker i syfte att bereda f ö rv ä rvaren och

hans
fam-ili bostad p å fastigheten.

Skall fastigheten enligt g ä llande planer an-v ä ndas f ö r annat ä ndam å l ä n f ö r uppf ö rande
av hyreshus, f å r f ö rv ä rvstillst å nd meddelas utan hinder av f ö rsta stycket.

Ä ndringama
1 f ö rsta stycket, som har behandlats i
avsnitt 7.4, ber ö r bl.a. f ö rv ä rvarens
utredningsskyldighet betr ä ffande de olika -villkoren f ö r tillst å nd.
F ö r n ä rvarande g ä ller att f ö rv ä rvaren skall
g ö ra sannolikt att de olika tillst ä ndsvillkoren skall uppfyllas.

Av sk ä l som redovisats i avsnitt 7.4 bar
utredningskravet betr ä ffande f ö rv ä rvairens f ö rm å ga att f ö rvalta fastigheten sk ä rpts s å att han"nu f ö r att f ä
tillst ä nd p å ett ö vertygande s ä tt skall -visa att han ä r i st å nd
att f ö rvalta fastigheten. H ä rmed avses liksom tidigare att han har s ä v ä l de
ekonomiska som de praktiska f ö ruts ä ttningarna att bedri-va en effektiv fastighetsf ö rvaltning. Utredningen av detta tillst ä ndskriteri-um m å ste
allts å -vara grundlig. Hyresn ä mnden b ö r
akti-vt verka f ö r att f ö ruts ä ttningarna
klarl ä ggs. I mera komplicerade fall b ö r hyresn ä mnden
ha m ö jlighet att anlita en egen expert f ö r att bed ö ma
f ö rv ä rvarens m ö jligheter att klara f ö rvaltningen. Por att m ö jligg ö ra detta f ö resl ä s en ä ndring i 5 §
andra stycket lagen om arrenden ä mnder och
hyresn ä mnder.

Prop. 1982/83:153 141

F ö rv ä rvarens utredningsskyldighet har tagits bort i ett avseende. F ö r n ä rvarande g ä ller att han skall g ö ra sannolikt inte bara att han f ö rm å r och har f ö r
avsikt att bedriva bostadsf ö rvaltning
utan ocks å att han 1 ö 'vrlgt kominer att iaktta god sed i hyresf ö rh å llanden. Som
anf ö rts i avsnitt 7-4 'b ö r f ö rv ä rvaren befrias fr å n
utredninga-skyldleten 1 sistn ä mnda h ä nseende. Den nya utformningen av 4 § f ö rsta stycket
inneb ä r att om f ö rv ä rvaren f ö rebringar en tillfredsst ä llande utredning ang å ende sin f ö rm å ga och sin a'vslkt att idka en godtagbar bostadsf ö rvaltnihg, han skall anses ha gjort 'vad p ä honom ankommer f ö r
att f å tillst ä nd. I den m å n
han av n å gon annan anledning inte kan anses
vara l ä mplig s å som hyresv ä rd,
fåx det allts å ankomma p ä
f ö rv ä rvarens motparter - kommunen och hyresg ä stf ö reningen - att ta fram utredning h ä rom. Hyresn ä mnden
kan ocks å sj ä lv besitta s å dana kunskaper om f ö rv ä rvarens
-vandel e.d. att tillst å nd b ö r, v ä gras.

I andra stycket har tillagts ytterligare ett fall d å tillst ä nd
• inte f å r v ä gras. Det g ä ller f ö rv ä rv av andel i fastighet n ä r det ä r
uppenbart att f ö rv ä rvet sker f ö r att bereda f ö rv ä rvaren och
hans familj bostad. Best ä mmelsen har behandlats i avsnitt
7.1.1 samt--vid 2 § . Genom h ä nvisningen i 10 §
femte stycket blir best ä mmelsen ocks å till ä mplig i de
fall f ö rv ä rvet avser aktie eller andel 1 fastighetsbolag i -vilka nyttjander ä tt till bostad i bolagets fastigheter grundas p å innehavet av aktie eller andel.

Tred.ie stycket motsvarar nuvarande andra stycket andra
meningen.

7
§

I andra stycket har h ä n-vlsningen
till 2 § punkt 9 utg å tt.

Prop.
1982/83:153 142

9 §

Oa ett bolag ä ger
s å dan fast egendom som anges i 1 f ö rsta stycket och egendomens taxerade v ä rde enligt senaste balansr ä kning ä r
st ö rre ä n det enligt samma bal'ansr ä 3ming
bokf ö rda v ä rdet av bolagets ö -vriea tillg å ngar, rLr aktie
eller andel i bolaget inte utan tillst å nd
av hyresn ä mnd f ö rv ä rvas genom s å dant f å ng
som anges i 1 § f ö rsta stycket eller genom inl ö sen
enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1585). F ö rv ä rvstillst å nd fordras dock endast om pr ö vning enligt 10 6 tred.ie stycket p å kallas hos h-yresn ä mnden.

Vid f ö rv ä rv av aktie eller andel i moderbolag g ä ller vad som i f ö rsta stycket s ä gs om bolaget koncernen.

Best ä mmelserna i 2 § 1 - g ä ller
i till ä mpliga delar. Tillst ä nd fordras inte till f ö rv ä rv av aktie p ä grund av nyemission d ä r aktie ä garna
tecknar de nya aktiema i f ö rh å llande till det antal aktier de f ö rut
ä ger.

Ä ndringen
i f ö rsta stvcket f ö rsta meningen, som har behandlats i avsnitt 7.1.2,
inneb ä r att tillst å ndslagens till ä mpningsomr å de i fr å ga
om aktie- och andelsf ö rv ä rv -vidgas.. Enligt den nu g ä llande
best ä mmelsen fordras f ö r tillst å ndsplikt
att f ö rv ä rvet avser aktie eller andel i bolag i -vilket taxeringsv ä rdet av hyreshusbest ä ndet ä r mer ä n tre g å nger
s å stort som det bokf ö rda v ä rdet av ö -vriga tillg å ngar.
Av sk ä l som redo-visats i avsnitt 7.1.2 f ö resl å s nu att
tillst å ndsplikt skall intr ä da n ä r taxeringsv ä rdet av bolagets hyresh-us ä r st ö rre ä n det bokf ö rda
v ä rdet av ö -vriga tillg å ngar.

Ut-vldgningen av lagens till ä mpningsomr å de har f ö ranlett att det system med f ö rv ä rvsanm ä lan till kommunen som f.n. g ä ller -vid fastighetsf ö rv ä rv nu f ö resl å s ocks å f ö r f ö rv ä rv av aktier
och andelar (se avsnitt 7.1.2). I ö verensst ä mmelse med 1 §
andra stycket f ö resl å s d ä rf ö r i f ö rsta stycket andra meningen en best ä mmelse om att f ö rv ä rvstillst å nd
fordras endas-t om en pr ö -vning p å kallas av kommunen (se 10 § tredje stycket).

Len nuvarande best ä mmelsen
i f ö rsta stycket andra meningen om
tillst å ndsplikt ■vid f ö rv ä rv av aktie
eller andel i moderbolag hax brutits ut till ett andra stveke och samtidigt ä ndrats redaktionellt.

Prop.
1982/83:153 143

Ä ndringen
i tred.ie stycket sammanh ä nger med att det nuvarande
undantaget fr å n tlllst ä ndsplikten i 2 §
punkt 6 vid .f ö rv ä rv av fastighetsandel i bostadsanskaffningssyfte nu f ö resl å s upph ä vd.

10 §

Vid tillst ä ndspliktiga
f ö rv ä rv av aktier eller andelar i bolag skall f ö rv ä rvaren inom
tre m å nader fr å n det f ö rv ä rvet skedde anm ä la
f ö rv ä rvet till den kommun d ä r huvuddelen
av den fasta egendomen ä r bel ä gen. Fr å gan om inom vilken kommun_
hu-vuddelen av egendomen ligger skall avg ö ras
med ledning av fastighetemas taxeringsv ä rde.
Till anm ä lningen skall fogas styrkt avskrift
av f å ngeshandlingen eller, om n å gon f å ngeshandling
inte har uppr ä ttats■ ett av ö verl ä taren och f ö rv ä rvaren
-undertecknat intyg om n ä r f ö rv ä rvet har skett och om de -villkor
som har a-vtalats f ö r f ö rv ä rvet.

I fall som avses i 1 6 2 - 4 samt vid f ö rv ä rv genom inl ö sen enligt 3 kap. 3 • > aktiebolagslagen (1975:1385) f å r
fr å gan om f ö rv ä rvstillst å nd oro-vas av hyresn ä mnden redan innan f ö rv ä rvet skett. Ans ö kan
f å r i s å dant fall ges in till hyresn ä mnden
utan f ö reg å ende anm ä lan till kommunen.

Vill kommunen p å kalla
pr ö -vning enligt denna lag, skall
beslutet h ä rom anm ä las till h-\Te3n=imnden incm tre m å nader efter det a.niD ä lan skett enligt f ö rsta stycket
eller, om styrkt a-vskrift av f å ngeshandlingep
eller intyg om f ö rv ä rvet inte var fogad till anm ä lningen,
tre'm å nader fr å n det att kommunen mottog s å dan handling. Det å ligger komanmen att snarast m ö jligt
och senast inom sa'mmatid underr ä tta f ö rv ä rvaren
huruvida pr ö -vning Pi'ifalla3.

Ha.r anm ä lan som
avses i tred,ie stycket gjorts inom f ö reskriven
tid, skall h-vresn ä mnden f ö rel ä gga f ö rv ä rvaren att
inom en m å nad fr å n det att han f å tt
del av f ö rel ä ggandet ans ö ka on f ö jrv ä rvs-tillst å nd. F ö rel ä ggandet skall inneh å lla en erinran om best ä mmelserna i
10 a <> f ö rsta stvcket. Till f ö rel ä ggandet
skall fogas en a-yskrift av kommunens anm ä lan.

I fr å ga om hyresn ä rrndens pr ö -vning
av ans ö kan om f ö rv ä rvstillst å nd galler 4 O i till ä mpliga delar.

Paragrafen inneh å ller
best ä mmelser om det nu f ö reslagna f ö rfarandet
med anm ä la,n till kommunen av tillst å ndspliktiga f ö rv ä rv av aktier och andelar (se avsnitt 7.1.2).

Prop. 1982/83:153 144

Enligt f ö rsta stycket
f ö rsta meningen skall den som g ö r ett tillst å ndspliktigt
f ö rv ä rv av aktier eller andelar inom tre m å nader fr å n f ö rv ä rvet anm ä la detta till den kommun d ä r hu-vuddelen av bolagets fasta egendom ä r bel ä gen. Fr å gan till vilken kommun anm ä lan skall inges f å r
1 tveksamma fall enligt andra meningen avg ö ras
med ledning av fastighetemas taxeringsv ä rde
(jfr 12 § f ö rsta stycket tredje meningen tillst å ndslagen).
Till anm ä lan skall enligt tred.ie meningen
fogas en styrkt avskrift av f ä ngesbandllngen
eller, d ä f ä ngeshandllng inte har uppr ä ttats,
ett av ö verl å taren och f ö rv ä rvaren undertecknat intyg om n ä r
f ö rv ä rvet har skett och om vilka villkor som d ä rvid har a-vtalats. Av anm ä lan b ö r framg å hur m ä nga
aktier eller andelar som f ö rv ä rvet avser. I samband med anm ä lan
till kommunen b ö r f ö rv ä rvaren ocks å l ä mna uppgift
om registerbeteckning, taxering ocb typkod f ö r
den tillst ä ndspllktiga fasta egendom som
bolaget innehar samt antalet bostadsl ä genheter
som finns p å egendomen. N ä rmare best ä mmelser
h ä rom f ö resl å s i 1 a § andra stycket till ä mpnings-f ö rordningen.

Det nya f ö rfarandet
inneb ä r att tlllst ä ndspr ö -vning av f ö rv ä rv normalt
skall ä ga rum efter f ö rv ä rvet. Liksom
n ä -r det g ä ller fastighetsf ö rv ä rv har emellertid i andra stycket stadgats undantag
fr å n denna hu-vudprincip n ä r det galler -vissa associa-tionsr ä ttsliga f ö rv ä rv. Best ä mmelsen
motsvarar 5 § andra stycket, men upptar f ö rutom d ä r
angl-vna f ö rv ä rv ä ven f ö rv ä rv genom inl ö sen enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Tred.ie och f.i ä rde
styckena inneh å ller best ä mmelser om f ö rfarandet
-vid anm ä lan och p å kallande av tlllst ä ndspr ö -vning som ö verensst ä mmer
med vad som g ä ller enligt 3 a § .

Enligt femte stycket skall i fr å ga om hyresn ä mndens
pr ö -vning a.v tillst å ndsans ö kningar
4 § g ä lla 1 till ä mpliga delar. Best ä mmelsen mots-varai 10 § f ö rsta stycket
andra meningen i nu g ä llande lag. Som tidigare har
uttalats b ö r vid tillst ä ndspr ö -vnlngen h ä nsyn tas till f ö rv ä rvets omfattning (jfr prop. 1975/76:53 9. 70).

Prop.
1982/83:153 145

10
a §

Om ans ö kan om f ö rv ä rvstillst å nd inte g ö rs
enligt f ö rel ä ggande som avses i 10 f.i ä rde
stycket eller om f ö rv ä rvstillst å nd v ä gras genom lagakraft ä gande beslut
ä r f ö rv ä rvet ogiltigt.

Om f ö rv ä rvaren -underl å ter att i r ä tt tid anm ä la
f ö rv ä rvet till kommunen enligt 10 §
f ö rsta stycket, skall han å l ä ggas en
avgift (f ö rv ä rvsavgift). Om kommunen beg ä r
det kan f ö rv ä rvet ocks å f ö rklaras ogiltigt.

Om f ö rv ä rvet a-vser samtliga aktier eller andelar 1 bolaget, . utg ö r f ö rv ä rvsavgiften en procent av taxeringsv ä rdet av bolagets eller koncernens tillst å ndspliktiga fasta egendom. I annat fall minskas den
s å ber ä knade avgiften med h ä nsyn till f ö rv ä rvets
omfattning 1 f ö rh ä llande till det totala antalet aktier eller andelar i bolaget. Om
avgiften med h ä nsyn till omst ä ndigbetema framst å r
som osk ä lig, f å r den .j ä mkas.

Paragrafen, som ä r
ny, inneh å ller best ä mmelser om ogiltighet och om f ö rv ä rvsavgift
(se avsnitt 7.2).

Enligt f ö rsta stvcket
g ä ller att ett tillst å ndspliktigt aktle-eller andelsf ö rv ä rv blir
ogiltigt om hyresn ä mnden har utf ä rdat f ö rel ä ggande om tillst ä ndsans ö kan ocb f ö rv ä rvaren inte i r ä tt
tid ans ö ker om tillst ä nd eller om hyresn ä mnden v ä grar tillst ä nd. Best ä mmelsen
mots-varax i huvudsak 10 - § andxa stycket i dess nu--vaiande
lydelse.

I andxa stycket hax tagits in best ä mmelsex om p å f ö ljdex f ö r
underl ä tenhet att g ö ra a.nm ä .l
an enligt 10 § vid tillst ä ndspliktiga aktie — och
andelsf ö rv ä rv. Om r ö rv ä rvaren r ö rsummar att anm ä la f ö rv ä rvet akall han å l ä ggas en avgift. Avgiften f ö resl å s f ä ben ä mning en f ö rv ä rvsavgift. F ö rv ä rvet kan
ocks å f ö rklaras ogiltigt.

F ö rv ä rvsavgiften ä r en s.k. sanktionsavgift, dvs. en
p å f ö ljd ' som inte ä r av straffr ä ttalig karakt ä r
ocb som syftar till att eliminera en schablonm ä ssigt ber ä knad vinst av f ö rv ä rvet. Att
avgiften ber ä knas schablonm ä ssigt inneb ä r
å ena sidan att den kan 'vara mindre
ä n den verkliga ■vinsten men
att det ä andra sidan inte beh ö ver konstateras en verklig vinst -i det -enskilda

10 Riksdagen 1982183. 1 sand: Nr 153

Prop.
1982/83:153 146

fallet f ö r att
avgiftsskyldighet skall intr ä da.
Avgiftsskyldigheten intr ä der oberoende av om underl å tenheten att anm ä la
f ö rv ä rvet ä r upps å tlig eller sker av oaktsambet.

I tredje stycket f ö rsta
meningen stadgas att f ö rv ä rvsavgiften skall utg ö ra en procent
av taxeringsv ä rdet av bolagets tlllst ä ndspliktiga fasta egendom, d ä f ö rv ä rvet avser samtliga aktier eller .andelar 1 bolaget.
Om endast en del av aktiema eller andelama f ö rv ä rvas skall enligt andra meningen avgiften mi nskas i
proportion till den del av det totala aktie- eller andelsbest ä ndet som har f ö rv ä rvats. F ö rv ä rvas en fj ä rdedel
av aktiema 1 ett bolag, blir avgi.ften s å ledes
en fj ä rdedels procent av taxeringsv ä rdet. En s ä rskild
j ä mkningsm ö jlighet bar inf ö rts
genom best ä mmelsen i tredje meningen. J ä mkning b ö r
bl.a. kunna komma i fr ä ga d ä underl ä tenheten att anm ä l a f ö rv ä rvet uppenbarligen beror p å ett rent f ö rbiseende
ocb f ö ruts ä ttningar for-tillst ä nd f ö religger.

10 b §

Fr å gor om f ö rv ä rvsavgift
och ogiltigf ö rklaring pr ö vas av hyresn ä mnden
p å talan av den kommun till vilken
anm ä lan enligt 10 f ö rsta stycket skall ske. Talan f å r dock inte tas UPP till pr ö vning sedan mer . ä n
tio ä r f ö rflutit fr å n f ö rv ä rvet.

F ö r att s ä kerst ä lla ett
anspr å k p ä f ö rv ä rvsavgift f å r hyresn ä mnden p å
■yrkande av kommunen f ö rordna om
kvarstad. D ä rvid g ä ller i till ä mpliga
delar vad som 115 kap, r ä tteg å ngsbalken ä r f ö reskrivet om kvarstad p å fordran.

Paragrafen, som ä r
ny, inneh å ller best ä mmelser om pr ö vningen
av fr å gor om f ö rv ä rvsavgift
och ogiltigf ö rklaring. Den bar behandlats i avsnitt
7.2 1 den allm ä nna motiveringen.

Fr å gor om f ö rv ä rvsavgift
ocb ogiltigfdrklarlng skall enligt f ö rsta
stycket f ö rsta meningen pr ö vas av hyresn ä mnden
p å talan av den kommun till -vilken f ö rv ä rvsanm ä lan enligt 10 §
skulle ba skett. Av 4 § andra stycket andra meningen lagen
om arrenden ä mnder ocb hyresn ä mnder framg å r
-vilken byresn ä mnd som ä r beh ö rig att
uppta en s å dan talan.

Prop.
1982/83:153 147

I de fall en f ö rsummelse
av anm ä lningsskyldigheten uppdagas, skall
talan om å l ä ggande av f ö rv ä rvsavgift normalt v ä ckas. N ä r det g ä ller
fr å gan om ogiltigf ö rklaring har kommunen d ä remot m ö jlighet
att fr å n fall till fall avg ö ra om s å dan
akall beg ä ras. En ogiltlgf ö rklaxlng ä r
oftast p å kallad d å f ö rv ä rvaren inte uppfyller villkoren f ö r tillat å nd
och f ö rv ä rvet ger honom ett inflytande i bolaget. I de fall d å inte heller ö verl å taten uppfyller villkoren 1 -4 § ocb en ogiltigfSrklaring s å ledes skulle kunna medf ö ra ytterligare skada f ö r hyresg ä sterna, Van kommunen i st ä llet, om det ä r
fr ä ga om aktief ö rv ä rv genom k ö p, ö verv ä ga att f ö rk ö pa aktiema enligt 13 § andra stycket i nu f ö reslagen
lydelse. En beg ä ran om ogiltigfdrklarlng skall
bifallas av hyresn ä mnden, om det inte framkommer att f ö rv ä rvet inte ä r tillst ä ndsplikt
igt eller talan har -v ä ckts f ö r sent.

Enligt f ö rsta-
stycket zuidra meningen g ä ller att talan om f ö rv ä rvsavgift
och ogiltigf ö rklaring m å ste v ä ckas inom
tio ä r fr ä n f ö rv ä rvet f ö r att f ä tas upp till pr ö vning
(jfr 56 § andra stycket milj ö skyddslagen).

Andra stycket inneh å ller
en best ä mmelse om kvarstad till s ä kerhet f ö r
fullg ö randet av avgiftsskyldieten (jfr 57
§ milj ö skyddslagen). Ett beslut om kvarstad f å r meddelas av hyresn ä mnden p å beg ä ran av
kommunen. H ä rvid g ä ller best ä mmelsema
115 p. r ä tteg å ngsbalken om kvarstad i till ä mpliga
delar. I 23 § tredje stycket punkt 6 lagen om
arrenden ä mnder ocb hyresn ä mnder bar tagits in en. best ä mmelse enligt -Tilken s ä rskild talan f å r
f ö ras mot ett s ä rskilt beslut om kvarstad som meddelas av hyresn ä mnden.

10 c §

F ö rv ä 2rvsavgift betalas till kommunen. Den tillfaller till h ä lften staten och till h ä lften kommunen.

Vid f ö rdelning mellan staten och kommnnen
av medel som har Influtit ska.ll medel i f ö rsta
hand a-vs ä ttas föT kommunens fordran.

Å tg ä rder f ö r
Indri-mng av f ö rv ä rvsavgift f å r inte vidtas sedan mer ä n tio å r
f ö rflutit fr å n det beslutet ang å ende avgiften -vann laga kralTT

Prop.
1982/83:153 148

paragrafen, som ä r
ny, inneh å ller best ä mmelser om f ö rdelning
och indri-vning av f ö rv ä rvsavgift. Den har behandlats i avsnitt 7.2.

F ö rv ä rvsavgiften skall enligt f ö rsta
stycket f ö rsta meningen inbetalas till
kommunen, men skall sedan enligt andra meningen f ö rdelas mellan staten ocb kommunen. Sedan avgiften har betalats b ö r det d ä rf ö r å ligga
kommunen att betala h ä lften d ä rav till l ä nsstyrelsen.
Om avgiften inte betalas till f-ullo f å r
kommunen enligt andra stycket f ö rst a-vs ä tta pengar f ö r
sin. fordran (jfr 28 § andra stycket lagen om p å f ö ljder och
ingripanden -vid olovligt byggande m.m.).

I 52 § f ö rsta stycket lagen om arrenden ä mnder
och • hyresn ä mnder f ö resl ä s en best ä mmelse
enligt vilken hyresn ä mndens lagakraft ä gande beslut om å l ä ggande av f ö rv ä rvsavgift f å r
verkst ä llas som lagakraft ä gande dom. Uttagande av avgift b ö r bandl ä ggas
s å som allm ä nt m ä l enligt 1
kap. 6 § andra stycket uts ö kningsbalken. En s ä rskild best ä mmelse h ä rom f ö resl ä s i 1 kap. 2 § uts ö knlngsf ö rordningen
(I98l:98l).

I tredje stycket stadgas att å tg ä rder f ö r uttagande av f ö rv ä rvsavgift inte f å r
-vidtas sedan mer ä n tio å r f ö rflutit
sedan beslutet om avgift vann laga kraft (jfr 65 § milj ö skyddslagen).

15 §

F ö rk ö psr ä tten ut ö vas genom att kommunen inom den tid som g ä ller f ö r
anm ä lan enligt 10 § tredje stycket skriftligen hos hyresn ä mnden anm ä ler
att eft beslut att ut ö -va f ö rk ö psr ä tt har fattats. Hyresn ä mnden skall
-unaerr ä tta bolaget samt k ö pare och s ä ljare
om beslutet att ut ö -va f ö rk ö psr ä tt.

Fr å gan om f ö rk ö p f å r ocks å
tas upp i samband med pr ö -vningen av fr å ga om f ö rv ä rvaavgift. I fr å ga
om anm ä lan och underr ä ttelse g ä ller
d ä rvid f ö rsta stycket. Kommunens anm ä lan skall dock ske genast n ä r komm'unen beg ä r
provning av fr å 'gap om f ö rv ä rvsagift.

Har f ö rv ä rvstillst å nd meddelats, ä r f ö rk ö psr ä tten f ö rlorad.

Prop.
1982/83:153 149

Ä ndringen
i f ö rsta stycket sammanh ä nger med det system med f ö rv ä rvsanm ä lan till kommunen av aktie- och andelsf ö rv ä rv som nu f ö resl å s. Beslut om
f ö rk ö p skall s å ledes anm ä las till hyresn ä mnden
inom den tid som g ä ller f ö r anm ä lan av
beslut att p å kalla pr ö -vning enligt 10 §
tredje stycket, dvs. inom tre m å nader fr ä n f ö rv ä rvarens anm ä lan
av f ö rv ä rvet.

Best ä mmelsen 1 andra stycket■ som ä r ny. Inneb ä r
att fr å gan om f ö rk ö p f å r tas upp 1 samband med pr ö -vningen av fr å gan
om f ö rv ä rvsavgift.

9.2 F ö rslaget till
lag om ä ndring i lagen (i973:188) om
arrenden ä mnder och hyresn ä mnder

4
§

Best ä mmelsen i andra stycket andra
meningen, som anger vid vilken hyresn ä mnd
ä renden om tillst ä nd till f ö rv ä rv av aktier och andelar i fastighetsbolag och om f ö rk ö p av s å dana aktier och andelar skall anb ä ngigg ö ras, bar
genom en h ä n-vlsning till 10 b § tillst ä ndslagen
gjorts till ä mplig ä ven p å ä renden om å l ä ggande av f ö rv ä rvsavgift och ogiltigfdrklarlng.

5
§

I paragrafens andra stycket stadgas nu ett hyresn ä mnden f å r
anlita teknisk expert att bitr ä da n ä mnden. Best ä mmelsen
har ä ndrats p ä s ä s ä tt att ordet "teknisk" har tagits bort. H ä rigenom m ö jligg ö rs att hyresn ä mnden
i ä renden om tillst å nd till f ö rv ä rv av hyresfastighet anlitar en ekonomisk expert f ö r att bed ö ma
fr å gan om f ö rv ä rvarens
ekonomiska m ö jligheter att g ä 1 land med f ö rvaltningen
av fastigheten (se avsnitt 7.4). Motsvarande lag ä ndring har f ö reslagits av hyresr ä ttsutredningen (se SOU 1981:77 s. 401).

Prop.
1982/83:153 150

16
b §

Ä ndringen
i paragrafens femte stycket f ö ranleds av
det nya f ö rfarandet med anm ä lan av tillst å ndspliktiga
f ö rv ä rv av aktier och andelar i handelsbolag.

16 o §

Best ä mmelsema i paragrafen, som g ä ller handl ä ggningen
av ä renden om f ö rk ö p, har
gjorts till ä mpliga ä ven p å ä renden om f ö rv ä rvsavgift.

23 §

I tredje stycket, som inneh å ller en uppr ä kning av de hyresn ä mndsbeslut som f å r
ö verklagas s ä rskilt, har i en ny punkt 6 tagits upp beslut om
kvarstad enligt 10 b § andra stycket tillst ä ndslagen.

32 §

I paragrafens f ö rsta
stycke, enligt vilket vissa av hyresn ä mndens
beslut f ä x verkst ä llas s å som
lagakraft ä gande dom, hax bland de uppr ä knade besluten tagits in beslut enligt 10 b § tillst ä ndslagen
om å l ä ggande av fbrv ä rvsavgift och om kvarstad f ö r s å dan avgift.
I samband med ä ndringen bar f ö rsta stycket ocks å
ä ndrats redaktionellt.

9.3. F ö ralaget till
lag on ä ndring i kommunalskattelagen
(1928:70)

Shligt best ä mmelsen i 20
§ andra stycket f å r vid ber ä kningen
av skattepliktig inkomst avdrag inte g ö ras
f ö r vissa kostnader ocb p å lagor. I enlighet med -vad som har anf ö rts i avsnitt 7.2 har b ä r ocks å
upptagits f ö rv ä rvsavgift som å l ä ggs n å gon med st ö d av 10 a §
andra stycket tillst ä ndslagen. De ä ndringar i f ö revarande
paragraf som bar f ö reslagits i prop. 1981/82:146 och
154 har ä nnu inte behandlats av riksdagen.

Prop.
1982/83:153 151

5.4 F ö rslactt till lag oro ä ndring i bokf ö ringslagen
(1976:125)

I paragrafen, som Inneh å ller best ä mmelser om balansr ä kning har i ett nytt sista stycket
tagits in en han-visning till best ä mmelsema 1 11 §
tillst ä ndslagen om skyldighet f ö r bolag som ä ger hyresfastigheter att i balansr ä kningen l ä mna -vissa uppgifter (se avsnitt
7.1.2).

9.5 F ö rslaget till f ö rordning
om ä ndring i f ö rordningen

(1975:1139) om till ä mpningen av lagen (1975:1132) om

f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m.

1
a §

Enligt den f ö reslagna lydelsen av 10 § f ö rsta stycket tillst ä ndslagen skall f ö rv ä rv av aktier och andelar 1
fastighetsf ö rvaltande bolag qnm ä i" « till kommunen p ä samma s ä tt som nu å ker -vid fastighetsf ö rv ä rv. Det ä r d ä refter kommunen som beslutar
huruvida tillst å ndspr ö vning skall ske. Med anledning h ä rav bar i ett nytt andxa stycke
till f ö re-varande paragraf Inf ö rts best ä mmelser om f ö rv ä rvarens uppgiftsskyldighet m.m. 1
samband med an m ä l an
som a.vseT aktie- eller andelsf ö rv ä rv.

2 §

ihligt f ö rsta stycket å ligger
det en f ö rv ä rvare att 1 ans ö kan till hyresn ä mnden om tillst ä nd till f ö rv ä rv bl.a. uppge hnru--vida s ä rskild f ö rvaltning enligt bostadsf ö rvaltningslagen eller upprustnings å l ä ggande enligt bostadssaneringslagen
har beslutats eller s ö kts
betr ä ffande honom tillh ö rig egendom. Av v ä rde f ö r bed ö mningen av f ö rv ä rvaxens -vilja och f ö rm å ga att f ö rvalta fastigheten ä r emellertid ocks å att veta huruvida f ö rel ä gganden enligt b ä lsoskyddslagstiftnlngen och enligt
byggnadslagstiftningen meddelats betr ä ffande egendom som f ö rv ä rvaren bar 1 sin ä go. Oftast uppm ä rksammas s ä dana f ö rel ä gganden 1 samband med kommunens
yttrande i tillst å ndsfr å gan. Det har emellertid f ö rekommit att f ö rel ä gganden av detta slag har f ö rbisetts. Best ä mmelsen bar d ä rf ö r kompletterats s å att uppgiftsskyldighet f ö religger ä ven i detta h ä nseende, H ä n-vlsning g ö rs till den i. prop. 1981/82:219 f ö reslagna h ä lsoskyddslagen, oaktat riksdagen ä nnu inte behandlat f ö rslaget-.

Prop. 1982/83:153 152

4
§

F ö rv ä rvarens uppgiftsskyldighet enligt f ö revarande
paragraf har ut-vidgats att avse ä ven
uppgifter enligt 2 § f ö rsta stycket punkten 5 (jfr 1 fr å ga
om anni ä lan till kommunen 1 a § andra stycket).

7
a - c §§

I tre nya paragrafer har tagits in bestämmelser angående
tillämpningen av de nya bestämmelsema om förvärvsavgift ocb ogiltigförklaring 1
tillständslagen.

8 §

Ä ndringen
f ö ranleds av det nya systemet med anm ä lan till kommunen av tillst ä ndspllktiga aktie- och andelsf ö rv ä rv.

9.6 F ö rslaget till
f ö rordning om ä ndring 1 uts ö knlngsf ö rordningen (1981:981)

I 1 kap. 2 § ■ har
bland de belopp och avgifter vars uttagande skall handl ä ggas s å som
allm ä nna m å l upptagits ä ven f ö rv ä rvsavgift enligt 10 a- § andra stycket tillst ä ndslagen.

Prop.
1982/83:153 153

10 SAMMANFATTNING

Enligt lagen (1975:1152) om f ö rv ä rv av
hyresfastighet m.m. (den s.k. tillst å ndslagen)
g ä ller tillst å ndsplikt vid f ö rv ä rv av hyresfastigheter och -vid f ö rv ä rv av aktier
och andelar 1 bolag som bu-vudsakligen sysslax med f ö rvaltning av hyresfastigheter. Tillst ä nd meddelas av hyresn ä mnden. Betr ä ffande fastighetsf ö rv ä rv g ä ller att f ö rv ä rvet skall anm ä las
till kommunen inom -viss tid ocb att tillst å ndspr ö vning hos hyresn ä mnden
sker endast om kommunen beg ä r det.
Tillst ä nd till aktie- och andelsf ö rv ä rv skall
alltid s ö kas direkt hos hyresn ä mnden. Underl ä tenhet
att anm ä la f ö rv ä rv eller att s ö ka tillst å nd
till f ö rv ä rv medf ö r att f ö rv ä rvet blir
ogiltigt.

I promemorian f ö resl ä s f ö r det f ö rsta vissa I" ö r ä ndringar i lagens till ä mpningsomr å de.
Nuvarande undantag fr å n tillst ä ndspllkten -vid vissa f ö rv ä rv av andel
i fastighet tas bort. Vidare ä ndras best ä mmelsema om vilka aktier och andelar som skall omfattas
av tillst å ndsplikt f ö r att s ä kerst ä lla att tillst ä ndspllkten
kommer att omfatta bolag vars hu-vudsakliga syfte ä r att f ö rvalta
hyresfastigheter. I samband h ä rmed f ö resl ä s att
systemet med anm ä lan till kommun av tillst ä ndspliktiga f ö rv ä rv inf ö rs
ocks å vid aktie- och andelsf ö rv ä rv. Det blir
s å ledes . ocks å i dessa fall kommunen som avg ö r om tillst å ndspr ö vning skall ä ga
rum bos hyresn ä mnden.

I promemorian f ö resl å s vidare nya best ä mmelser
om p å f ö ljd for underl å tenhet att iaktta tillst å ndsplikten.vid aktie- och andelsf ö rv ä rv. Best ä mmelsema inneb ä r
att den som underl å ter att anm ä la ett tillst å ndspliktigt
f ö rv ä rv till kommunen kan å l ä ggas en s.k. f ö rv ä rvsavgift, som ber ä knas p ä grund-val av taxeringsv ä rdet av bolagets tillst ä ndspliktiga fasta egendom. F ö rv ä rvsavgift å l ä ggs f ö rv ä rvaren av
hyresn ä mnden p å talan av kommunen. Kommunen f å r i samband d ä rmed
m ö jlighet att beg ä ra. att f ö rv ä rvet skall f ö rklaras
ogiltigt.

Prop.
1982/83:153 154

Slutligen f ö resl å s vissa ä ndringar
i best ä mmelserna om f ö ruts ä ttningarna f ö r tillst ä nd.
Ä ndringama Inneb ä r i hu-vudsak att f ö rv ä rvaren å l ä ggs en l ä ngre g å ende
utredningsskyldighet n ä r det g ä ller hans ekonomiska och praktiska f ö ruts ä ttningar att
klara av f ö rvaltningen av de hyreshus som ä x i fr å ga.

Lag ä ndxingama f ö resl å s tr ä da 1 kraft den 1 juli 1983.

Prop. 1982/83:153 155

Bilaga
2

Sammanställning av remissyttranden över promemorian Ds Ju
1982:12

1
Allmänna synpunkter

Riksåklagaren:
Den ifrågavarande lagstiftningen syftar till att skapa möjligheter för
samhället att utöva kontroll över ägandet av hyresfastigheter så att i första
hand en god fastighetsförvaltning kan upprätthållas samt att spekulationsköp
beträffande hyresfastigheter kan motverkas. Erfarenheten har visat att en stor
del av den s. k. ekonomiska brottsligheten sker på fastighetsmarknaden. Det är
därför av värde även ur brottsbekämpningssynpunkt att vissa kontroller finns
när det gäller överlåtelser av hyresfastigheter eller av aktier/andelar i bolag
som äger sådana fastigheter.

Överåklagaren
i Stockholms åklagardistrikt: Från de synpunkter som åklagarna närmast har att
företräda synes inte finnas anledning till erinran mot de i promemorian
framlagda förslagen.

Överåklagaren
i Göteborgs åklagardistrikt: Liksom hittills blir effektiviteten av
tillståndslagen i hög grad beroende av det intresse kommunerna visar för
fastighetshandeln. Efter Göta-Finans-affaren torde kommunerna, även utanför
Stockholm, ägna dessa frågor ökad uppmärksamhet.

Länsåklagaren
för speciella mål: Från de synpunkter jag har att företräda finns ingen
erinran mot de föreslagna författningsändringarna.

Stockholms
tingsrätt: Stockholms tingsrätt har anmodats avge yttrande över promemorian.
Tingsrätten hår inte i sin verksamhet fått underlag för påståendena att sådana
olägenheter vidlåder nuvarande regelsystem att ändringar skulle vara
motiverade.

Kommunemas
handläggning avförvärvsanmälningama har, som redovisats i promemorian,
utvecklats på ett sätt som inte var avsett när lagreglerna tillkom. Genom de
tilltänkta förändringarna i lagen har departementet accepterat den utveckling
avseende komnfiunernas ökade inflytande som skett._

De
bedömningar Stockholms kommun gjort vilar genomgående på ett litet statistiskt
material. Antalet fall där kommunen kunnat misstänka att lagens syfte
kringgåtts är försvinnande få. Tingsrätten ifrågasätter det samhällsekonomiskt
försvarbara i en sådan ingående prövning av varje förvärv som
fastighetskontoret i Stockholms kommun redovisat.

Tingsrätten
vill framhålla att endast få paragrafer i lagen är direkt aktuella för
tingsrätten. Dit hör ej bestämmelserna angående förvärv av aktie eller andel i
bolag i vissa fall.

Hyresnämnden
i Stockholm: Hyresnämnden har i stort ej några erinringar mot förslagen i den
remitterade promemorian.

Hyresnämnden
i Göteborg: Hyresnämnden kan i allt väsentligt tillstyrka förslagen i
promemorian. Det bör emellertid framhållas att de föreslagna ändringarna inte
torde medföra någon mera betydande skärpning av nuvarande förvärvsprövning.
Önskar statsmaktema en kraftigare begränsning av möjlighetema att förvärva
hyresfastighet måste rekvisiten för förvärvstillstånd arbetas om mera
radikalt.

I
ett avseende anser hyresnämnden att promemorieförslaget är klart
otillfredsställantle, nämligen när det gäller prövningsförfarandet hos kommunen.
Enligt nämndens mening bör tyngdpunkten i förvärvsprövningen

Prop. 1982/83:153 156

ligga
i förfärandet hos kommunen. En anmälan till hyresnämnden av ett förvärvsärende
bör normalt bygga på en reell prövning av förvärvarens kvalifikationer. Att som
idag förekommer en kommun slentrianmässigt utan någon som helst utredning
hänskjuter ärenden till hyresnämnden och därefter inte heller under
handläggningen i nämnden bidrar till utredningen i ärendet bör inte få
förekomma i fortsättningen. Hyresnämnden återkommer till frågan i det
följande.

BRÅ
(majoriteten): Att döma av den statistik som presenteras bl. a. i den
remitterade promemorian har lagen varit ett verksamt instmment för att hålla
icke seriösa personer borta från hyresmarknaden. Nu föreslås vissa justeringar
i lagen för att avhjälpa brister som uppmärksammats i rättstill-lämpningen.

Brottsförebyggande
rådet (BRÅ) vill först påpeka att det är i tider av hög inflation som
värdesäkra fastigheter blir intressanta investeringsobjekt. Snabbt stigande
fastighetspriser öppnar möjligheter till finansiella "klipp" av den
typ som under första hälften av 1970-talet ledde till att hyresfastigheter
köptes och såldes gång på gång medan förvaltningen i flera fall sattes på
undantag. Numera har prisutvecklingen för hyresfastigheter dämpats åtskilligt
och ligger, möjligen med undantag för kommersiella fastigheter i storstädernas
centra, väsentligt under de flesta alternativa placeringsformer. DeMa
förhållande har antagligen i högre grad än tillståndslagen medverkat till att
icke seriösa personers intresse för fastighetsmarknaden avtagit. En lugn
utveckling av såväl penningvärde som värdet på hyresfastigheter är därför det
utan gensägelse mest effektiva medlet mot oseriösa fastighetsägare.

BRÅ
(ledamoten Körlof): Allmänt sett framstår det som tveksamt om ett komplicerat
regel- och kontrollsystem, med härtill knuten växande byråkrati, står i rimlig
proportion till vad som kan uppnås för att komma till rätta med spekulation och
oseriösa förfaranden med hyresfastigheter. Otvivelaktigt förekommer inom
branschen förfaranden som icke är godtagbara och som samhället frän olika
utgångspunkter har anledning att bekämpa. Det finns emellertid anledning att
också uppmärksamma de stora risker som är förbundna med uppbyggnad av
komplicerade regler om vilka den enskilde medborgaren har liten eller ingen
kunskap och som vederbörande utan ont uppsåt eller med iakttagande av normal
aktsamhet riskerar att bryta mot.

Härtill
kommer också riskerna med att en omfattande byråkratisk tröghet inom
förevarande område kan utvecklas till ett institutionaliserat hinder för en
sund och framgångsrik utveckling av branschen.

Bankinspektionen:
I promemorian föreslås en rad åtgärder som alla syftar till att försvåra
spekulationsköp av hyresfastigheter och hindra oseriösa personer från att kunna
förvärva sådana fastigheter. Såsom anförts i promemorian har redan den nu
gällande lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. givit en god
effekt när det gällt att hindra spekulation i hyresfastigheter. Emellertid har,
såsom framgår av de i promemorian redovisade undersökningarna, detta inte varit
nog. Svårigheter för kommuner och myndigheter att kontrollera presumtiva förvärvare
av hyresfastigheter har tillsammans med vissa möjligheter till kringgående av
hyresförvärvslagen lett till att en relativt omfattande fastighetsspekulation
ändå kunnat pågå. Den s. k. Göta finans-affären är det allvariigaste exemplet
härpå. Den frågan bör emellertid ställas om det är lagen eller tillämpningen av
lagen som det är fel på.

Bankinspektionen
kan ställa sig positiv till de syften som anges i prome-

Prop.
1982/83:153 157

morian. Emellertid måste bankinspektionen som framgår av
det följande ställa sig tveksam eller rent av avvisande till flera av de
åtgärder som redovisats.

Bostadsstyrelsen: Bostadsstyrelsen får allmänt konstatera
att de syften som motiverade införandet av lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfas-fighet fortfarande är starkt bärande samt att åtgärder för att skärpa
tillämpningen samt förstärka efterlevnaden av densamma får anses klart motiverade.
För detta talar inte minst styrelsens erfarenheter i samband med långivning och
exekutiva auktioner och särskilt då det i promemorian berörda
"Göta-Finans-fallet".

Av särskild betydelse -med hänsyn till
kreditriskutvecklingen och länsbostadsnämndernas begränsade resurser att
utreda låntagarens förutsättningar att fullgöra de skyldigheter som följer med
lånet eller att förvalta huset tillfredsställande samt prövning av föriustrisk,
vilka utgör lånevillkor, är kommunens möjligheter att på ett effektivt sätt
utreda och i befogade fall stoppa icke seriösa fastighetsförvärv. De
erfarenheter som redovisas i promemorian jämfört med den rättsliga prövningen
av tillståndsärendena visar enligt styrelsens mening på angelägenheten av att
de motiv som legat till grund för lagstiftningen verkligen kommer till uttryck
i tillämpningen.

Från bostadspolitiska utgångspunkter är det lika viktigt
att tillståndsprövningen ger möjligheter till en stark förankring i kommunen
som i regel har god kännedom om hur tilltänkta förvärvare har skött tidigare
fastighetsinnehav såväl när det gäller förhållandet till hyresgäster som när
det gäller att bevara och förnya fastighetskapitalet.

Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen kan i
huvudsak ansluta sig till de slutsatser och de förslag utredningen för fram.

Utifrån det för tillståndslagen angivna syftet att
förebygga spekulation i hyresfastigheter och att hindra att sådana fastigheter
förvärvas av personer som är olämpliga att förvalta hyresfastigheter, vill
länsstyrelsen därutöver förorda det av Stockholms kommun framförda förslaget
att en viss karenstid bör införas för fastighetsägare som befunnits tidigare
inte ha uppfyllt tillståndslagens krav. En sådan bestämmelse kan antas komma
att fungera som en press på spekulativa hyresvärdar med inriktning på korta
husaffärer att iaktta god sed i hyresförhållanden inför risken att eljest
under viss tid vara utestängda från hyreshusmarknaden. Länsstyrelsen vill
vidare -som också uppbördsenheten anfört - som en kompletterande bestämmelse
till förslagets §4 och för att ge konkretion åt dess innebörd ansluta sig till
borgarrådsberedningens i Stockholm förslag om införande i tillståndslagen av
en s.k. generalklausul (sid. 41 i promemorian), innebärande att
förvärvstillstånd skall kunna vägras om förvärvaren på grund av sina personliga
förhållanden måste anses från allmän synpunkt olämplig att inneha fastighet. Då
härmed avses sådana förhållanden som att förvärvaren har anställda utan att
inbetala skatt och avgifter eller fullgöra andra arbetsgivarskyldigheter, hyr
ut lokaler för olaglig verksamhet eller har egna stora, oreglerade
skatteskulder etc. skulle en generalklausul kanske befordra en mindre försiktig
tillämpning av tillståndslagen än hittills och därigenom bidra till att bättre
uppnå syftet med lagen att hålla olämpliga förvärvare borta från
hyreshusmarknaden.

Svenska kommunförbundet (majoriteten): En viktig
utgångspunkt för den i promemorian redovisade översynen av lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m. m. (tillståndslagen) har varit Stockholms kommuns
utredning om fastighetshandeln och tillämpningen av lagen. Förslagen i

Prop. 1982/83:153 158

promemorian
och de i anledning därav gjorda uttalandena innebär att lagens brister i
väsentliga delar rättas till. Styrelsen tillstyrker förslagen i allt
väsentligt. I följande avseenden ger emellertid enligt styrelsens mening
förslagen anledning till erinran.

I
samband med 1979 års ändringar i tillståndslagen framförde styrelsen önskemålet
att lagen skulle göras tillämplig även på förvärv av hyresfastigheter som
innehåller endast lokaler. Motivet för detta var bl. a. att vissa kommuner hade
märkt att en ny krets av intressenter uppkommit för denna typ av
fastighetsförvärv. I prop. 1978/79:164 s. 22 anfördes att utvecklingen på
området skulle följas med uppmärksamhet. Promemorian innehåller inget förslag i
denna del. Enligt uppgifter som förbundet fått från några kommuner kvarstår
problemen. Styrelsen finner det därför befogat att återupprepa önskemålet om
att tillståndslagen ska omfatta även dessa förvärv. Det bör också finnas
möjlighet att sakpröva dessa förvärv i hyresnämnden.

Vidare
uppmärksammas i promemorian att förvärv av fastighet som taxerats som
specialenhet faller utanför tillståndsplikten även om enheten innehåller
bostäder. I yttranden över förslaget till fastighetstaxeringslag (1979:1152)
framhölls, bl-, a. av hyresnämnder, att specialenheter principiellt bör falla
under tillståndsplikten i lagen. Inte heller i denna del upptar den förevarande
promemorian något förslag.

Promemorieförslaget
innehåller bestämmelser som kan förväntas ytterligare mkiska riskerna för
spekulation med fastigheter som omfattas av lagen. Detta kan emellertid leda
till ökat intresse bland icke-seriösa förvärvare för hyreshus som inte faller
under tillståndsplikten. Styrelsen anser det därför angeläget att lagens
bristfälligheter i fråga om specialenheter och fastigheter som endast
innehåller lokaler beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Svenska
kommunförbundet (minoritet, m): Enligt vår uppfattning borde styrelsen avvisa
förslagen till ändring i lagen om förvärv av hyresfastighet.

Lagförslaget
bidrar inte på något sätt till att lösa problemet med de dåliga förvaltare som
finns på bostadsmarknaden. Enligt vår uppfattning bör man angripa oseriös
fastighetsförvaltning genom ändringar i lagen om tvångsförvaltning.

Föreliggande
lagförslag torde leda till ytterligare byråkratisering och ökade kommunala
kostnader.

Stockholms
kommun (majoriteten): Förslagen till ändrade regler är närmast föranledda av
en framställning från kommunen gmndad på kommunstyrelsens utredning om
ekonomisk brottslighet, delutredningen om fastighetshandel. Den av
justititiedepartementet framlagda promemorian tillmötesgår kommunens förslag
på väsentliga punkter, antingen i form av ändringar i lagen eller uttalanden
som får förutsättas bli motivuttalanden i kommande lagstiftningsärende. Förslagen
bör därför i sina huvuddrag kunna ligga till grund för en skärpt lagstiftning
för att förhindra spekulation vid förvärv av hyresfastigheter.

Stockholms
kommun (minoritet, m): Det råder total politisk enighet om att
fastighetsspekulation, olaglig lägenhetshandel och ekonomisk brottslighet —
inte bara i samband med fastighetshandel — måste motverkas. Detta är i huvudsak
en uppgift för statsmakterna även om kommunerna i vissa hänseenden kan
medverka.

Den
s. k. tillståndslagen instiftades med syfte att hindra att hyresfastigheter
förvärvas av personer som uppenbart spekulerar i en snar försäljning eller som
på objektiva gmnder kan antas komma att missköta fastigheterna

Prop.
1982/83:153 159

till
men för hyresgästerna. Som bl. a. framgått av kommunens egen delutredning om
fastighetshandel har lagen i huvudsak fått avsedd effekt.

Tillståndslagen har
emellertid varit generellt verkande i endast tre år. Detta är en alltför kort
tid för att vinna tillräckliga erfarenheter som motiverar en lagändring. I all synnerhet
är tiden för kort om man överväger den dramatiska utvidgning av lagstiftningen
som föredragande borgarrådet förespråkar.

Det
kan vara motiverat att även framgent bibehålla en tillståndslag. Föredragande
borgarrådet synes dock i praktiken förorda en förbudslag, varigenom förvärv av
fast egendom i princip förbjudes men där undantag kan medges om kommunala
politiker och tjänstemän finner köparen "uppenbart lämplig". Vi kan
självfallet aldrig dela en sådan grundsyn.

Den serie förbud,
regleringar, generalklausuler, dataregister, byråkratfs-

ka inslag, kontroller och avgifter som föredragande borgarrådet förordar är

mer ägnade att försvåra seriösa fastighetsaffärer än att möta spekulativa

inslag på bostadsmarknaden. Än värre är att rättssäkerheten hotas i grun

den genom införande av nya generalklausuler och allmänt hållna stadgan-

den men också genom den makt och de vidsträckta kontrollinstrument som

skulle ges till den kommunala byråkratin.

Som
ovan angivits finner vi för närvarande inte skäl att förorda förändringar i
tillståndslagsstiftningen. Ytterligare erfarenheter står att vinna.

Stockholms
kommun (minoritet, c, fp): Stockholms kommun har med anledning av
kommunstyrelsens utredning om ekonomisk brottslighet, delutredningen om
fastighetshandel, gjort framställning om revideringar i tillståndslagen. Det
kan konstateras att kommunens förslag tillmötesgåtts på praktiskt taget alla
punkter, vilket är mycket tillfredsställande. I övrigt hänvisar vi till de
synpunkter som juridiska avdelningen och fastighetskontoret framfört.

En
ytterligare skärpning av lagen, som föreslås av föredragande borgarrådet anser
vi f. n. inte är nödvändig. Tillståndslagen med den skärpning som här föreslås
bör tillåtas fungera en tid.

Göteborgs kommun
(majoriteten): Trots att en revidering av tillståndslagen ägde rum så sent som
1979-07-01, har det av skilda anledningar nu ansetts vara erforderligt med
ytterligare en revidering. De föreslagna lagändringarna, som avses träda i
kraft 1983-07-01, får ses som ett viktigt led i arbetet med att förhindra att
icke seriösa personer uppträder vid förvärv av hyresfastigheter för
bostadsändamål.

Den
kommande utvecklingen och rättstillämpningen får utvisa om de föreslagna
lagändringarna är tillfyllest för att tillgodose lagens syfte." Det kan
bl. a. noteras att departementet icke kommenterat i Göteborgs fastighetsnämnds
skrivelse till regeringen 1982-04-19 framförda synpunkter på kreditinstitutens
roll i samband med beviljande av lån innan tillståndsfrågan prövats.

Göteborgs
kommun (minoritet, vpk): Som vpk sagt i fastighetsnämnden, anser vi att de krav
som ställs av Hyresgästföreningen i Västra Sverige i vitboken "Göta
Finans-uppföljning och krav" skall ligga till grund för ny lagstiftning.

Kraven
handlar om bl. a. ägarformer, kommunens handläggning, kreditgivning och
fastighetsvärderingar samt om mäklarnas och polisens roll. Kraven ligger delvis
utanför ramen för de direktiv som gavs av den dåvarande regeringen.

Som
hyresgästföreningen framhåller är det den politiska viljan som avgör om man kan
bekämpa ekonomisk brottslighet och svindel med

Prop. 1982/83:153 160

fastigheter.
Den nya majoriteten i riksdagen kan ju inte känna sig bunden av en utredning
som tillsatts och genomförts under en borgerlig regering.

Föreslås
att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med stadskontorets förslag med det
tillägget att hyresgästföreningens vitbok om Göta Finans bör ligga till grund
för ny lagstiftning.

Malmö
komtnun: De föreslagna lagändringarna medför en nödvändig skärpning av
bestämmelserna. För att uppnå praktiskt genomförbara resultat fordras dock atl
kommunens påpekanden beaktas vid utformningen av en blivande proposition. Den
omständigheten att alla tillståndspliktiga förvärv kommer att anmälas till
kommunen för ställningstagande kommer att innebära ett merarbete för kommunen.
En sådan nackdel uppvägs emellertid mer än väl av de ökade möjligheter, som
därigenom erhålles att i kontrollerande syfte följa fastighetsmarknaden.

Gävle
kommun (=fastighetskontoret): Tillståndslagen har till stor del

haft åsyftad effekt. Spekulativa och av annan anledning icke önskvärda

förvärv har kunnat hindras. Dock har kritik framförts mot lagen, som

ansetts ha vissa brister. Bl. a. har Stockholms kommun gjort en framställ

ning till justitiedepartementet om ändringar i tillståndslagen. Framställ

ningen grundar sig på en-utredning om fastighetshandeln i Stockholm. Den

s.k. Göta Finansaffären i Göteborg har också haft sin betydelse för de

föreslagna skärpningarna av lagen. Förvisso har denna sin största funktion

i storstadsområdena. Av redogörelsen om tillämpningen av lagen i Gävle

framgår att endast ett förvärv - en i och för sig förhållandevis stor affär

med åtta fastigheter inblandade - har stoppats med stöd av tillståndslagen.

Därmed är inte sagt att lagen är betydelselös för en kommun av Gävles

storlek. Lagen ger kommunen god inblick i hyreshusmarknaden och goda

möjligheter att kontrollera handeln med hyreshus. Dessutom torde lagen

förhoppningsvis ha en viss allmänpreventiv effekt, dvs lagens blotta exi

stens medför att icke önskvärda fastighetsägare kan hållas borta från

bostadsmarknaden.-

Slutligen
vill fastighetskontoret framhålla att fastighetsnämnden redan 1977 i skrivelse
till kommunförbundet framförde önskemål att lagen skulle göras tillämplig på
förvärv av hyresfastigheter som innehåller enbart lokaler. Frågan omnämns i
departementspromemorian men man har inte funnit behov av lagstiftning på
området, varför frågan inte har behandlats. Från fastighetskontorets sida har
vi erfarit ett antal förvärv av denna typ av fastigheter där klart olämpliga
fastighetsägare framträtt utan möjligheter för kommunen att ingripa.
Fastighetskontoret anser att behov av lagstiftning i denna fråga föreligger
och uttrycker därför en förhoppning att frågan kommer att tas upp till förnyad
prövning.

Svenska
sparbanksföreningen: Sparbanksföreningen vill inledningsvis framhålla att det
självfallet är angeläget att det på ifrågavarande område finns en lagstiftning
som syftar till att motverka och förebygga spekulation i hyresfastigheter och
att hindra att sådana fastigheter förvärvas av olämpliga personer. En
lagstiftning av detta slag får å andra sidan inte innebära en sådan
detaljreglering och byråkratisering att den seriösa fastighetshandeln påverkas
i negativ riktning. Det är därför betydelsefullt att det vid ändring av
lagstiftningen på detta område görs en noggrann avvägning härvidlag och att
resultatet inte blir till men för seriösa fastighetsförvärv. Enligt
sparbanksföreningens mening måste utgångspunkten vara att bestämmelser som
ökar detaljregleringen och byråkratiseringen inte kan accepteras utan tungt
vägande skäl.

Hyresgästernas
riksförbund: Tillståndsärenden förekommer numera i

Prop.
1982/83:153 161

hela
landet. Förbundet har som underlag för detta yttrande inhämtat synpunkter och
erfarenheter från hyresgästföreningarna. Därav framgår så gott som enstämmigt
att de nuvarande bestämmelserna är otillräckliga för att upprätthålla lagens
syfte. Promemorian sförslag om skärpning av tillståndsprövningen i vissa
avseenden ligger därför i linje med hyresgäströrelsens önskemål. Ändå måste vi
konstatera att skärpningen får betydelse bara när kommunen påkallar prövning.

Problemen
med den spekulativa fastighetshandeln med hyreshus är fortfarande
koncentrerade till Stockholm, Göteborg och Malmö, men finns också i andra
kommuner. Alla hyresgästföreningar har därför till uppgift att följa vilka
förvärv som sker, samt att i förekommande fall undersöka vem förvärvaren är och
på vad sätt han tidigare gjort sig känd som förvaltare av hyreshus. Särskilt
omfattande är hyresgästföreningens arbete i Stor-Stockholm med 501 ärenden
under år 1981 och 450 ärenden som har handlagts hittills i år.

Det
finns mycket som tyder på att spekulativa intressen fortsätter att söka sig
till ägande och förvaltning av hyreshus. Ett inte ovanligt förhållande är att
hyresfastigheten erbjuder goda avskrivningsmöjligheter för den som vill
undandraga andra inkomster från beskattning. Detta medverkar till att driva upp
priserna på hyresfastigheter långt över avkastningsvärdet, med åtföljande
svårigheter att ekonomisera förvaltningen. Kommunernas uppmärksamhet och
bevakning av tillståndsärendena har stor betydelse för tillståndslagens
effektivitet. De stora kommunerna använder regelmässigt hyresgästföreningen
som remissorgan för anmälda förvärv. Därigenom har kommunerna kunnat lämna det
stora flertalet förvärv utan egen åtgärd, eftersom hyresgästföreningen inte har
gjort några invändningar. I de fall hyresgästföreningen har riktat anmärkning
och ställt yrkande om tillståndsprövning, har kommunerna oftast, men långt
ifrån alltid, gått på samma linje och alltså påkallat prövning. Vid
hyresnämndens prövning har det ändå kunnat inträffa att hyresgästföreningen
ensam har fått driva yrkande om att tillstånd skall vägras. Det nu anförda kan
sammanfattas på följande sätt:

Om
hyresgästföreningen låter en från kommunen remitterad anmälan passera utan
invändning så blir det aldrig fråga om tillståndsprövning.

Om
hyresgästföreningen begär tillståndsprövning, så avgör kommunerna huruvida
prövning skall påkallas och vilken ställning kommunen i så fall skall inta.

Konsekvensen
av denna ordning är att hyresgästföreningens bedömning får avgörande betydelse,
när den inte går förvärvaren emot. I andra fall beror det på kommunens uppfattning
om tillståndsprövning skall ske.

Förbundet
har tidigare påtalat behovet av att hyresgästföreningen får egen initiativrätt
i tillståndsärenden.

De
erfarenheter som har vunnits under tillämpningen av nuvarande bestämmelser
stöder förbundets krav. Som exempel har tidigare anförts Hyresgästföreningen i
Stor-Stockholm, vilken handlägger ett 500-tal till-ständsärenden per år.
Hyresgästföreningen yrkar på tillståndsprövning i högst 15% av alla dessa
ärenden. Det finns ingen anledning till antagande att den siffran skulle stiga
mycket om hyresgästföreningen själv kunde påkalla prövning i hyresnämnden.
Däremot skulle sådana fall, där kommunen avstår från prövning, trots
hyresgästföreningens begäran, försvinna helt. Detta skulle främja lagens syfte.

Den
nuvarande ordningen att förvärv skall anmälas till och prövning påkallas av
kommunen infördes när tillståndslagen gjordes tillämplig i hela

11
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 153

Prop. 1982/83:153 162

landet.
Syftet var att begränsa tillströmningen av ärenden hos hyresnämnderna.

Detta
har också blivit fallet i Stockholm, Göteborg och Malmö, där tillståndslagen
gällde redan förut. De uppgifter som lämnats av Hyresgästföreningen i
Stor-Stockholm visar att högst vart I0:e förvärv numera går till prövning.
Minskningen är således avsevärd och det finns anledning till antagandet att
ytterligare några tillståndsprövningar skulle kunna accepteras som en följd av
egen initiativrätt för hyresgästföreningen. Förbundet hemställer att den frågan
prövas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Sveriges
fastighetsägareförbund: Fastighetsägareförbundet anser det väsentligt att icke
seriösa företag och privatpersoner, som dock representerar en mycket liten del
av den enskilda hyreshussektorn, helt utestängs från fastighetsmarknaden. I
linje härmed har förbundet bl. a. initierat ett omfattande forskningsprojekt,
som finansieras av Byggforskningsrådet, syftande till att kartlägga de icke
önskvärda fastighetsägarna.

Uppenbarligen
har förekomsten av tillståndslagen hindrat olämpliga personer från att
förvärva hyresfastigheter. Det torde dock vara omöjligt att helt stoppa sådana
förvärv genom att skärpa bestämmelserna i tillståndslagen utan att samtidigt
åstadkomma en byråkrati som verkar förlamande på fastighetsmarknaden. Det kan
inte ligga i samhällets intresse att lagstiftningen ställer upp sådana hinder
att personer med goda förutsättningar för och insikter i fastighetsförvaltning
avskräcks att förvärva fastigheter. Härigenom försvåras på ett icke önskvärt
sätt en naturlig förnyelse av fastighetsägarekåren.

Förbundet
vill framhålla, att departementet i sin promemoria tämligen okritiskt har
anammat vad Stockholms kommun framhållit och därigenom i alltför hög grad
centrerat lagförslaget till vad som inträffat i Stockholm. Härtill har man
uppenbariigen tagit intryck av Göta-Finansaffären.

Det
är här fråga om en lagstiftning, som skall passa hela landet och inte inriktas
på ett fåtal avarter i Stockholm och Göteborg, som man bör kunna komma till
rätta med genom bättre kontroll från de kommunala myndigheternas sida. Rent
allmänt anser förbundet att den avsedda effekten torde kunna uppnås bättre
genom mer omsorgsfulla utredningar i förvärvsärendena i stället för att
ytterligare komplicera lagstiftningen.

Om
en ändring av tillståndslagen likväl skall göras, bör man enligt förbundet
återinföra möjligheten att i förväg få förvärvsfrågan prövad i hyresnämnd.
Denna möjlighet fanns enligt 3 § vid lagens tillkomst men har sedermera ändrats
och omfattar nu endast de associationsrättsliga förvärven.

Av
den i promemorian refererade statistiken framgår, att av de till de tre största
kommunerna anmälda förvärven har endast 13,5 procent begärts prövade. Detta
visar att kommunerna inte i någon större utsträckning anser det erforderligt
att begära prövning. Av de anmälda förvärven är endast 5 procent sådana aktie-
och andelsförvärv varöver kommunerna avgivit yttrande.

Till
yttermera visso framgår av ärendestatistiken i hyresnämnderna, att inte ett
enda ärende, där tillstånd givits, liar överklagats (varvid dock uppgifter av
någon icke angiven anledning saknas från Stockholms hyresnämnd). Av aktie- och
andelsförvärvsärendena har det givits avslag i ett (1) ärende, men inte heller
här har ett enda tillståndsärende överklagats.

Den
i promemorian redovisade statistiken tyder sålunda inte på något behov av
lagändringar.

HSB:
HSB:s Riksförbund ek för, (HSB), som beretts tillfälle avge ytt-

Prop. 1982/83:153 163

rande
över rubricerade departementspromemoria med förslag till ändringar i den s. k.
tillståndslagen m. m., får efter förbundsstyrelsens behandling av remissen
meddela, att HSB tillstyrker de föreslagna lagändringarna.

I
lagens 2 § undantas från förvärvstillstånd bl. a. "riksorganisation av
bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation".
Redan i samband med de förändringar av tillståndslagen, som genomfördes med
verkan från och med den I juli 1979 framställde HSB önskemål om att denna
bestämmelse skulle utsträckas att gälla även regional bostadskooperativ organisation
(HSB-förening).

HSB-organisationen
är uppbyggd i tre föreningsled. HSB:s Riksförbund har enligt sina stadgar till
ändamål att främja medlemmarnas, dvs HSB-föreningarnas, ekonomiska intressen
genom att bl. a. biträda vid bildande av HSB-föreningar samt att tillhandahålla
och förmedla det tekniska, ekonomiska, juridiska och finansiella bistånd som
erfordras för HSB-förening-arnas och bostadsrättsföreningarnas produktion och
förvaltning av bostäder. Inom landet finns för närvarande 68 regionala HSB-föreningar
i vilka såväl enskilda personer som inom regionen verksamma
HSB-bostadsrätts-föreningar är medlemmar. Även om bostadsproduktionen sker
genom för ändamålet bildade bostadsrättsföreningar, är det under planerings-
och produktionsstadiet HSB-föreningen som har det reella ansvaret för att
verksamheten genomförs i enlighet med de kooperativa principer som styr
HSB-rörelsen. Det är sålunda HSB-föreningen, som för de blivande bostadsrättsföreningarnas
räkning förhandlar med berörda kommuner om marktilldelning eller gör sådana
markförvärv som erfordras för den kooperativa bostadsproduktiohen. I samband
med nyproduktion är det vanligaste förfarandet, att exploateringsavtal träffas
mellan kommunen och HSB-föreningen, men att upplåtelsen av marken sker till de
för ändamålet bildade bostadsrättsföreningarna. I samband med ombyggnad och
sanering har det däremot hittills varit vanligast, att HSB-föreningen förvärvat
den aktuella fastigheten eller fastigheterna för att när projekteringen och
finansieringsfrågorna kommit så långt, att ombyggnaden kan påbörjas överlåta
fastigheterna till för ändamålet bildade bostadsrättsföreningar. Enligt HSB:s
mening bör därför även regional bostadskooperativ organisation omfattas av
undantaget i tillståndslagens 2 § punkt 2.

De
förändringar i tillståndslagen, som i övrigt infördes med verkan från och med
den 1 juli 1979, föreföll välavvägda och väl ägnade att tillgodose intresset av
att olämpliga personer utestängs från att förvärva hyresfastigheter. Senare
erfarenheter och då särskilt den s. k. Göta Finans-affären har dock visat, att
lagen kan kringgås särskilt i de fall mindre nogräknade personer förvärvar
aktier eller andelar i bolag som äger hyresfastigheter. Det är därför särskilt
angeläget, att sådana förfoganden så långt möjligt motverkas av lagstiftningen.

Mot
denna bakgrund finns därför från HSB:s sida ingen invändning mot de föreslagna
ändrade reglerna beträffande tillståndspliktiga aktie- och andelsförvärv. Det
förefaller emellertid tveksamt om den föreslagna förvärvsavgiften vid sådan
underlåtenhet är tillräcklig. Här föreslås sålunda en avgift om endast 1
procent av taxeringsvärdet för bolagets eller koncernens tillståndspliktiga
fasta egendom, om förvärvet avser samtliga aktier respektive de här
proportionella belopp som motsvaras av antalet förvärvade aktier eller
andelar.

Enligt
HSB:s mening kan ifrågasättas, om en förvärvsavgift skulle ha förhindrat sådana
förfoganden som uppdagades i Göta Finansaffären. Det visar sig dessutom att
olämpliga förvärvare av nu omnämnt slag ofta är

Prop:
1982/83:153 164

svåra
att nå när väl saken uppenbaras eller att de därvid saknar utmätningsbara
tillgångar. Mot denna bakgmnd kan hela institutet med förvärvsavgift bli ett
slag i luften. Om det å andra sidan skall innebära något reellt avskräckande
moment mot denna typ av förfoganden bör övervägas om inte avgiften bör sättas
högre än enligt förslaget i departementspromemorian.

SABO:
De i promemorian lämnade förslagen har samtliga karaktären av att söka
förhindra i praktiken konstaterade missbruk eller rättare sagt företeelser som
strider mot lagens syfte. SABO är naturligtvis positiv till varje åtgärd som
innebär att osunda företeelser på fastighets- och bostadsmarknaden försvåras,
men vill samtidigt erinra om, att så länge fastighetsmarknaden erbjuder
möjligheter till spekulativa inslag, kommer lagstiftaren att ständigt bedriva
en ojämn kamp i sina försök att motverka osunda företeelser på marknaden.
Samhället kommer i dessa frågor ständigt att ställas inför valet mellan å ena
sidan kostsamma byråkratiska system, med risk för otillbörliga hinder för sunda
och seriösa fastighetsaffärer, eller å andra sidan oacceptabla förhållanden.
Endast en marknad där möjligheter till spekulativt agerande saknas, eller
åtminstone minimeras, är fri eller nästan fri från desamma.

SABO
anser därför att insatser på det bostads- och skattepolitiska fältet i avsikt
att skapa rättvisa i boendet utan vinstgenerering hos fastighetsägaren, på
grundval av eget och/eller andras boende, är det effektivaste sättet att komma
till rätta med de problem som behandlas i promemorian.

Näringslivets
byggnadsdelegation: Föreliggande förslag om ändring i lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m. m. — den s. k. tillståndslagen — utgör den andra
revideringen av denna lagstiftning från mitten av 70-talet. De nu föreslagna
ändringarna har utarbetats i justitiedepartementet efter framställning av
Stockholms kommun. Vissa brister i lagen har enligt departementspromemorian
föranlett förslag till lagändring. Bl. a. har även den s. k.
Göta-Finans-affären motiverat en översyn och riktat uppmärksamheten på
kommunernas roll i förfarandet enligt lagen.

Enligt
gällande rätt var Göta-Finans transaktioner straffbara. NBD vill instämma i att
sådana transaktioner som förekom i Göta-Finans-affären måste beivras. En
effektiv lagstiftning är i den seriösa fastighetsförvaltningens intresse. NBD
menar emellertid att tillståndslagen — även med nu föreslagna ändringar —
knappast är rätt metod att lösa dessa problem med. Tillståndslagen är ett
alltför tmbbigt instrument som leder till krångel och byråkrati. Förfarandet
innebär en belastning — såväl resursmässigt som ekonomiskt - för
fastighetsägare och kommuner.

Utgångspunkten
för lagstiftningen måste i stället vara att stävja avarterna. Detta bör ske på
sådant sätt att seriösa parter slipper obehag. I de fall då exempelvis
fastighetsägare undandrar sig att fullgöra sina skyldigheter bör
lagstiftningen finnas som skydd för konsumenterna. Seriösa fastighetsägare bör
emellertid i så liten utsträckning som möjligt utsättas för betungande kontroll
och onödigt krångel. I ett öppet samhälle som vårt är det naturligtvis en
tillgång med enskild fastighetsförvaltning. Därmed följer även rätten att
förvärva och avyttra fastigheter.

Tillståndslagen
uppfyller inte de rimliga krav man kan ställa på en •effektiv lagstiftning.
Dessvärre innebär föreliggande förslag till ändrade regler om förvärv av
hyresfastigheter knappast någon förbättring i detta hänseende. NBD avstyrker
sålunda framlagda förslag och. vill i stället föreslå en annan ordning för att
komma till rätta med de problem som tillståndslagen avser att lösa.

Prop.
1982/83:153 165

Ett
effektivare medel att tillgripa - gentemot det fåtal mindre ansvars-kännande
personer som det här är fråga om — vore att i stället för nuvarande
tillståndslag införa någon form av registrering av icke önskvärda fastighetsägare/förvaltare.
Frågan om registrering har berörts såväl i riksdagen (CU 1981/82:18),
Stockholms kommuns framställning, som i den remitterade promemorian. En
registrering skulle med säkerhet inte bara på ett bättre sätt tjäna
tillståndslagens syften utan även vara långt mindre administrativt belastande
än nuvarande lagstiftning. Betydande kostnader för såväl enskilda som kommuner
kan på så vis nedbringas. Av stor vikt är naturligtvis att en registrering inte
får konsekvenser som direkt eller indirekt leder till ett system som liknar
auktorisation. Mot en sådan ordning kan som civilutskottet anfört (CU
1981/82:18) åtskilliga även principiella invändningMgjktas. Att försvara
näringsfriheten är betydelsefullt.

Det är vicfllre av
särskild betydelse vilka uppgifter som ingår i ett registreringssystem.' En
omfattande upplysningsskyldighet av lagfarna ägare eller fysiska personer vilka
är huvudintressenter i de juridiska personer som kan stå om lagfarna ägare till
fastigheter skulle inte tjäna sitt syfte. Fömtom att vissa integritetsfrågor
här skulle göra sig gällande, skulle ett sådant registersystem medföra en
administrativ belastning - ett av NBDs huvudskäl för att slopa nuvarande
tillståndslag och i stället förorda en annan ordning.

NBD anser att ett
registersystem bör innehålla namn och adressuppgifter på den person som grovt
åsidosatt vad som ålegat honom som fastighetsägare. De fastighetsägare som
upprepade gånger erhållit beslut om tvångsförvaltning av fastigheter bör
exempelvis registreras. Person som införts i registret ska diskvalificeras från
förvärv av hyresfastigheter under kortare eller längre tid. En enkel kontroll
skulle kunna göras vid lagfartsprövningen. Stora krav måste naturligtvis
ställas på rättssäkerhet i samband med registrering varför domstolsprövning av
frågan vore nödvändig.

Sveriges advokatsamfund:
Advokatsamfundet delar departementets uppfattning att en översyn av lagstiftningen
kan vara påkallad. Lagstiftningen har i många fall visat sig ineffektiv. Som
exempel kan nämnas Göta Finansfallet. Tillämpningen av lagen är dessutom
komplicerad. Det föreligger flera fall där pågående tillståndsprövning
avbrutits som överspelad på gmnd av att inskrivningsmyndighet av förbiseende
meddelat lagfart för köparen.

I extremfall kan för
allmänheten helt obegripliga situationer uppstå. Om hyresgästerna i en
hyresfastighet bildar en bostadsrättsförening och vill utöva förköp vid ägarens
försäljning av fastigheten kan hyresnämnd besluta att förköp skall äga mm.
Därefter skall bostadsrättsföreningen — om den inte är ansluten till
riksorganisation — anrhäla sitt förvärv till kommunen. Detta kan medföra
tillståndsprövning där hyresnämnden är oförhindrad att vägra förvärvstillstånd.
En sådan situation skulle förhindras om tillståndsprövningen förlades till
förköpsstadiet, dvs. en samordning av lagstiftningarna.

Lagstiftningen om
förvärvstillstånd och förköp i olika situationer (hyresfastigheter,
jordbmksfästigheter, bolags och uflänningars förvärv etc.) har nu nått det
stadium där inte bara den rättssökande allmänheten utan även myndigheterna har
svårigheter överblicka regelsystemen. Advokatsamfundet ställer sig därför
mycket tveksamt till att ändringar vidtas och ytterliga;;e komplicerade regler
införs. Tiden synes istället mogen för en översyn och samordning av
regelsystemen. Det vore önskvärt att säljare

Prop.
1982/83:153 166

och köpare kunde fullgöra sina skyldigheter genom anmälan
till en enda myndighet.

Ett auktorisationssystem kan innebära oönskade svårigheter
för långsiktiga, seriösa kapitalplaceringar i hyresfastigheter. Det syns inte
rimligt att hindra förvärv enbart på den gmnden, att köparen själv inte skall
förvalta fastigheten utan har ordnat förvaltningen på annat, godtagbart sätt
(genom fastighetsägarförening, välkänt förvaltningsbolag etc). Den föreslagna
auktorisationsmodellen kan på sikt leda till att endast allmännyttiga bostadsföretag
och stöire, idag redan existerande fastighetsförvaltare kommer att äga
bostadsfastigheter. Detta kan inte anses acceptabelt.

Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund: Genom
förbundets medlemmar, samtliga auktoriserade fastighetsmäklare, sker f.n. över
hälften av den värdemässiga frivilliga omsättningen av hyresfastigheter i
landet. Förbundet har därför genom sina medlemmar god inblick i de praktiska
frågeställningarna på hyreshusmarknaden.

Förbundet
vill inledningsvis framföra, att den ur allmän synpunkt oönskade
fastighetsspekulationen i det närmaste upphört. De oseriösa hyresvärdarna, som
opererade på hyreshusmarknaden under första hälften av sjuttiotalet, har
rensats bort. Genom att banker och kreditinstitut ökat sitt kunskapsförråd om
hyreshusmarknaden och därmed i högre mått kunnat ta sitt samhällsansvar vid bl.
a. kreditbedömningar av lånesökande i samband med förvärv av hyreshus, har på
denna marknad en betydande sanering ägt rum. Tillkomsten av lagen om förvärv av
hyresfastigheter m.fl. lagregler, som berör hyreshusmarknaden har också
bidragit till denna positiva utveckling.

Förbundet delar således ej de synpunkter, som kommer till
uttryck i den av justitiedepartementet åberopade utredningen om
fastighetsspekulationer i Stockholm, utförd av Stockholms kommun. Förbundet vill
bl. a. peka på det förhållande, att utredningen/-arna delvis baseras på
insamlat material från tiden före skärpningen av tillståndslagen (1979-07-01).

Förbundet vill instämma i att sådana transaktioner, som
förekom i Göta Finans-affären skaH beivras. Förbundet anser dock ej, att en
enstaka redan i sig straffbar affärstransaktion bör motivera en sådan
omfattande reglering av fastighetsmarknaden som nu föreslås.

Förbundet anser j stället att lagstiftningens utgångspunkt
bör vara att stävja avarterna när de uppstått och skydda boendekonsumenterna på
den försumlige hyresvärdens bekostnad.

SBC: Flertalet av de i betänkandet framlagda förslagen
berör inte de till SBC anslutna föreningarna. Enligt 2 §, mom. 2 erfordras
förvärvstillstånd ej, då bostadsrättsförening ansluten till SBC eller annan
kooperativ riksorganisation förvärvar en fastighet.

Förslaget att avskaffa mom. 6 i lagens § 2 berör
emellertid en mindre grupp SBC-medlemmar, nämligen de s. k. bostadsaktiebolag,
vilka taxeras såsom äkta bostadsföretag (dvs. skattemässigt likabehandlas med
bostadsföreningar och bostadsrättsföreningar).

Av historiska skäl har dessa bostadsaktiebolag en annan
juridisk konstruktion än vad som är vanligt i samband med kooperativt boende.
I praktiken kan de dock i allt väsentligt jämställas med bostadsrättsföreningar
och bostadsföreningar, inte minst när det gäller bolagets syfte - som inte är
att förvalta fastigheter i vanlig mening, utan att upplåta bostäder åt
medlemmarna/delägarna.

Lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. saknar alltså
relevans när det gäller förvärv av aktier i ett sådant bostadsaktiebolag, på
samma sätt som

Prop.
1982/83:153 167

lagen saknar all relevans när det gäller förvärv av
bostadsrätt eller andel i bostadsförening. Hittills har också undantag från
förvärvsprövningen gällt enligt 2 §, mom. 6.

Då det i
betänkandet nu föreslås, att detta moment i paragrafen ska strykas och ersättas
med en regel om att förvärvstillstånd, efter prövning, irite får vägras
"om förvärvet avser andel i fastighet och ... uppenbart sker i syfte att
bereda förvärvaren och hans familj bostad", så kan det komma att beröra
dels olika former av s.k. andelshus, dels de nämnda bostadsaktiebolagen i den
mån dessa räknas som fåmansbolag.

SBC har
endast granskat den föreslagna lagändringens följder för bostadsaktiebolagen,
då endast äkta bostadsföretag ingår i SBCs medlemskrets. Det finns enligt SBCs
uppfattning fyra vägande skäl för att, såvitt gäller äkta bostadsföretag,
avstyrka den föreslagna lagändringen.

För det
första medför lagändringen omotiverat krångel i samband med förvärv av lägenhet
i fastighet, där det kooperativa boendet råkar vara organiserat i den äldre
formen bostadsaktiebolag.

Även om
prövningen vanligtvis kommer att sakna praktisk betydelse för förvärvets genomförande
så ska hela proceduren genomföras med anmälan av aktieförvärvet, lämnande av
upplysningar till kommunen och kommunalt beslut om att inte begära
tillståndsprövning. Av betänkandet framgår att hanteringstiden i Stockholms
kommun för andra tillståndsärenden uppgår till mellan två och tre månader. Hur
många månader som skulle erfordras för att i ett ärende som rör lägenhet i
fastighet ägd av bostadsaktiebolag, konstatera att 4 §, andra stycket, moment
2 är tillämplig, har utredningen inte försökt bedöma.

För det andra ger i betänkandet åberopad utredning som
utförts inom Stockholms kommun inte underlag för någon lagändring som berör
äkta bostadsföretag.

Stockholms kommuns utredning har konstaterat kringgående
av lagen när det gäller fastigheter som är uppdelade i s. k. ideella andelar. I
utredningen sägs dock uttryckligen att materialet är mycket mindre när det
gäller fastighetsbolag. Att missbruk eller kringgående av lagens bestämmelser
skulle ha förekommit när det gäller äkta bostadsföretag har inte ens påståtts,
vare sig i Stockholms kommuns utredning eller i departementspromemorian.

För det tredje innebär det i departementspromemorian
framlagda förslaget en principiellt tveksam utvidgning av den s.k.
tillståndslagens räckvidd, så att även frågor om andrahandsuthyming och
liknande skulle prövas.

Detta förslag gmndas, som framgår av betänkandet, inte på
den utredning som utförts inom Stockholms kommun. Däremot föreslogs i samband
med den centrala politiska behandlingen inom kommunen av den nämnda utredningen,
att samtliga "andelsförvärv" skulle vara tillståndspliktiga. Därvid
åberopades förekomsten av andrahandsuthyming.

Detta förslag från Stockholms kommuns sida har accepterats
i departementspromemorian utan några mer ingående överväganden. Sålunda föreslås
helt kortfattat att förvärvstillstånd inte ska få vägras om det är "uppenbart"
att förvärvet sker för att skafTa förvärvaren och hans familj bostad. Det
fömtsatts dock, även om man i departementspromemorian inte gått närmare in pä
saken, att kommunen ska göra någon form av utredning för att klarlägga bl. a.
humvida lägenheten förvärvas i syfte att skaffa egen bostad, eller i annat
syfte.

Den prövning av lämpligheten i - de för övrigt fåtaliga —
andrahandsut-

Prop. 1982/83:153 168

hyrningarna
i bostadsaktiebolag som här åsyftas strider mot de syften statsmakterna hade då
lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. infördes.

Lagen
infördes för att hindra, att bostadsfastigheter skulle komma att behandlas som
handelsvara i kretsar där mindre nogräknade personer etablerade sig som
fastighetsägare, liksom att personer som inte var beredda att följa de regler
som gäller på hyresmarknaden kom in på bostadsmarknaden. Lagens § 4 har
utformats med hänsyn till dessa syften, inte för att medge en utvidgning av
prövningen till att gälla även andra förhållanden. Det är högst oklart hur den
prövning av eventuell andrahandsuthyr-ning som kortfattat antytts i
departementspromemorian skulle förhålla sig till de skäl för vägrat
förvärvstillstånd som anges i § 4.

För
det Qärde har styrelserna i de kooperativa boendeformerna ansvaret för att
stävja icke önskvärd andrahandsuthyming. Styrelsens befogenheter begränsas
därvid av bostadsrättslagen § 30 respektive av stadgarna.

För
bostadsaktiebolagen gäller i princip detsamma som för bostadsföreningar.
Styrelsen har ansvaret för att förhindra icke önskvärd andrahandsuthyming, så
långt bolagsordningen respektive stadgarna medger detta.

Att
blanda in kommunen i detta sammanhang skulle innebära att en del av det ansvar
som ska ligga på de boende gemensamt och deras företrädare i styrelsen på ett
principvidrigt sätt förs över till en utomstående instans.

De
problem vi har påtalat kan rimligen endast komma att aktualiseras i ett
begränsat antal ärenden.

Starka
praktiska och principiella skäl talar dock för att den föreslagna lagändringen
inte bör genomföras såvitt gäller bostadsaktiebolag. Det enda rimliga är att
förvärvstillstånd över huvud taget inte ska erfordras för aktier i äkta
bostadsföretag, på samma sätt som förvärvstillstånd självfallet inte erfordras
för förvärv av en andel i en bostadsförening eller av en bostadsrätt.

2
Förvärv av andel i fastighet

Riksåklagaren:
De nuvarande undantagen från tillståndsplikten i 2 § p. 6 tillståndslagen
avseende andelsförvärv för bostadsanskaffning samt i 2 § p. 9 samma lag som
avser förvärv av ytterligare andel i fastighet medför uppenbarligen risk för
att förvärv i strid mot lagens syften sker. Förslaget att upphäva de nu nämnda
undantagen tillstyrks därför. I de fall där förvärvet avser att skaffa
förvärvaren och hans familj bostad liksom i de fall då förvärvaren genom sitt
andelsinnehav redan har ett inte obetydligt inflytande över fastighetens
förvaltning bör givetvis dessa förhållanden tillmätas betydelse vid
förvärvsärendets behandling i kommun och hyresnämnd. Detta har också kommit
till uttryck i förslaget såvitt gäller andelsförvärv för bostadsändamål genom
den föreslagna bestämmelsen i 4 § 2 st. 2 p. tillståndslagen.

Bostadsdomstolen:
Det finns en risk för att mindre nogräknade personer utnyttjar
undantagsbestämmelsen i 2 § 6 för att komma ifrån en prövning enligt
förvärvstillståndslagen. En person kan sanningslöst uppge för inskrivningsmyndigheten
att syftet med hans andelsförvärv är att bereda honom och hans familj bostad i
huset, medan det verkliga syftet med förvärvet är att hyra ut den aktuella
lägenheten — på villkor som kanske inte är förenliga med god sed i
hyresförhållanden. Den stickprovsunder-

Prop. 1982/83:153 169

sökning
som Stockholms kommun har gjort (s. 51 ö) och som åberopas i promemorian (s. 53
n) ger inte någon uppfattning om i vad mån lagstiftningen kringgås på detta
sätt. Undantagsbestämmelsen bör dock slopas, när nu detta synes kunna ske utan
att påtagliga olägenheter uppstår för dem som köper andelslägenheter för att bo
där med sina familjer.

Med
anledning av vad som sägs på s. 53 m i promemorian finns det anledning att
påpeka att det inte är fråga om andrahandsuthyming när en ägare av en ideell
andel i en fastighet hyr ut den lägenhet som kan vara knuten till andelen (jfr
NJA 1952 s. 37 och SOU 1960:25 s. 285).

Även
undantaget i 2 § 9 inrymmer en onödig risk för kringgående av. lagstiftningen
och bör därför slopas. I så fall kommer de förvärv som avses där att prövas med
tillämpning av 4 § första stycket. Avsikten synes vara att förvärvarens
tidigare andelsinnehav och inflytande på fastighetens förvaltning skall
beaktas vid prövningen (s. 55). Det är oklart vilken betydelse dessa
omständigheter skall tillmätas. Frågan är om de rekvisit som anges i 4 § första
stycket alls passar för dessa fall. Det är lämpligt att tillskapa en särskild
bestämmelse för prövningen, av nu avsedda fall. Denna- skulle liksom
bestämmelsen för 2 § 6-fallen kunna placeras i 4 § andra stycket. -4 § andra
stycket bör lämpligen utformas något annorlunda än i förslaget. Sålunda bör
bestämmelsen formuleras som en uttrycklig tillståndsregel av innehåll att
förvärvstillstånd skall meddelas I om .. .osv. Biträds domstolens uppfattning
bör även 4 § första stycket jämkas. Det kan förslagsvis ges följande lydelse:
"Förvärvstillstånd får utom i de fall som anges i andra stycket meddelas
endast ... osv." Det synes vidare lämpligt att låta paragrafens tredje
stycke i förslaget få ingå i andra stycket och där bilda en särskild punkt.
Redigeras paragrafen så som har angetts blir det dessutom klarlagt att om det
vid en prövning skulle befinnas att ett förvärv inte faller under någon av de
punkter som har tagits upp i 4 § andra stycket så är första stycket
tillämpligt.

Stockholms
tingsrätt: I promemorian föreslås att undantaget från tillståndsplikten i 2 §
p. 6 tillståndslagen upphävs. Såsom gmnd för förslaget anges att risken för
missbmk av undantagsbestämmelsen är uppenbar och att Stockholms kommuns
utredning även tyder på att ett sådant missbmk föreligger.

Emellertid framgår av
promemorian att kommunen endast stickprovsvis granskat ett tiotal i ideella
andelar uppdelade fastigheter. Av granskningen framgick att av åtta personer
som förvärvat sådana andelar under åren. 1978—1980, tre personer år 1980 var
skrivna på annan adress. Anledningen till detta tycks kommunen inte ha utrett.
Det statistiska underlaget är således litet och kan knappast motivera
promemorians slutsats. Kommunen ifråga föreslog också i första hand att en
maximigräns skulle införas rörande hur stor en andel fick vara för att inte
tillståndsplikt skulle föreligga. Promemorian saknar vidare riktlinjer för
kommunernas prövning av dylika andelsförvärv. Här finns således utrymme för
skilda bedömningar mellan olika kommuner, vilket förhållande föga torde gagna
den enskilde medborgaren. Enligt förslaget skulle hyresnämnderna ändå inte få
vägra någon förvärvstillstånd i dylika fall enligt 4 §. Avskaffandet av detta
un-. dantag torde leda til! en ökad byråkratisering. Värdet av denna nyordning
förefaller diskutabel, i synnerhet med hänsyn till att något missbmk av
undantagsbestämmelsen inte belagts. Tingsrätten avstyrker att undantagsbestämmelsen
upphävs.

Domstolsverket:
Domstolsverket (DV) har inget att erinra mot att un-. dantaget från
tillståndsplikten i 2 § punkt 6 tillståndslagen avseende an-

Prop. 1982/83:153 170

delsförvärv
för bostadsanskaffning upphävs. För myndigheterna inom DVs förvaltningsområde
betyder förslaget att den prövning som inskrivningsmyndigheterna (IM) f.n. gör
i dessa fall försvinner, medan hyresnämnderna får till ny uppgift att i vissa
fall pröva sådana förvärv. DV har inga invändningar mot detta. För verket är
det emellertid väsentligt att en sådan ordning som skissas överst på sidan 54 i
promemorian, innebärande att IM skulle inhämta yttrande från kommun och
hyresgästförening inte kommer till stånd.

DV
är inte övertygat om att undantagsbestämmelsen i 2 § punkt 9 tillståndslagen
avseende förvärv av ytterligare andel i fastighet bör upphävas. Risken för förvärv
i strid mot lagens syften måste vara liten. Genom upphävandet av undantaget i
punkten 6 begränsas ju tillämpningsområdet för fri andelsöverlåtelse till
enbart de typer av fång som tillståndslagen inte är tillämplig på. Den som
innan upphävandet av undantagsbestämmelsen i 2 § punkt 6 förvärvat en andel har
visseriigen möjlighet att därefter förvärva ytteriigare andel i fastigheten
utan någon tillståndsprövning, men det är ett förhållande av övergående natur.
Upphävs bestämmelsen i 2 § punkt 9 innebär det att lagen kommer att skilja sig
från annan närbesläktad lagstiftning såsom jordförvärvslagen (1979:230) och
förköpslagen (1967:868). Tillståndslagarnas regelkomplex går i varandra och bör
i möjligaste mån vara samordnade. För DV framstår det inte som angeläget att
upphäva denna undantagsbestämmelse. Då ett upphävande dessutom innebär vissa
nackdelar vad beträffar samordningen mellan olika tillståndslagar bör bestämmelsen
få stå kvar.

Hyresnämnden
i Göteborg: Hyresnämnden tillstyrker förslaget att förvärvstillstånd erfordras
även vid förvärv av andel i fastighet.

Hyresnämnden
i Malmö: Hyresnämnden delar uppfattningen att de nuvarande undantagsreglerna
lämnar en möjlighet öppen att undgå prövning av förvärv som borde bli prövade
enligt tillståndslagen. Som exempel kan anföras följande ärende vid
hyresnämnden i Malmö.

En
fastighet i Lund förvärvades av ett aktiebolag vars styrelse utgjordes av två
personer. Dessa hade redan tidigare viss befattning med fastigheten som
förvaltare eller fastighetsskötare. Hyresnämnden lämnade bolagets ansökan om
förvärvstillstånd utan bifall. Bolaget överklagade beslutet, men
bostadsdomstolen fann inte skäl ändra hyresnämndens beslut (bostadsdomstolens
beslut 2.10.1981 nr 305/1981). I ett senare ärende anmälde Lunds kommun för
förvärvsprövning de två bolagsmännens förvärv, den ene av 84/1694 av
fastigheten och den andre av 64/1694 av denna. Hyresnämnden förelade
förvärvarna att ansöka om förvärvstillstånd, men sådan ansökan kom inte in inom
föreskriven tid. Hyresnämnden, som noterade att ingen utredning förelåg
huruvida undantagsbestämmelsen i 2 § 6 tillståndslagen var tillämplig, avskrev
därefter ärendet, enär nämnden icke vidare hade att taga befattning med detta.
Från inskrivningsmyndigheten i Lund har nu inhämtats att de två bolagsmännen
erhållit lagfart på sina förvärv av respektive fastighetsandelar. I sift
ansökan om lagfart uppgav de att förvärven skedde "i syfte att själv söka
tillträde till bostad". Av ansökningen framgick vidare att fastighetens
totala lägenhetsyta är 1694 kvm. De två förvärvarna är nu oförhindrade att
enligt 2 § 9 förvärvslagen förvärva ytterligare andelar i fastigheten, utan att
dessa förvärv kan bli föremål för prövning.

Från
inskrivningsmyndigheten i Malmö har inhämtats att man där godtar ett intyg
eller i ansökan om lagfart framfört påstående att sökanden förvärvar
fastighetsandelen för att erhålla bostad. Någon gång har till lagfarts-

Prop.
1982/83:153 171

handlingarna
bifogats personbevis att sökanden är skriven på fastigheten. När ingen
utredning förelegat har det förekommit att man från inskrivningsmyndigheten
ringt till pastorsämbetet och fått besked om att sökanden är skriven på
fastigheten.

Inskrivningsmyndigheterna
i Lund och Malmö går alltså till väga på ungefär samma sätt som inskrivningsmyndigheten
i Stockholm. Stöd för förfarandet finns i domstolsverkets handbok för
inskrivningsmyndighet. Där sägs nämligen att vid prövning av om förvärvet sker
i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad på fastigheten
"torde inskrivningsmyndigheten vara hänvisad till förvärvarens
försäkran".

I
justitiedepartementets promemoria sägs att det får anses vara uteslutet att
lägga en skärpt kontroll på inskrivningsmyndigheterna. Hyresnämnden delar denna
uppfattning. Förfarandet hos inskrivningsmyndigheterna med den mängd av ärenden
som där förekommer måste med nödvändighet vara enkelt och formaliserat.

Eftersom
de nuvarande reglerna ger möjlighet till kringgående av lagen, tillstyrker
hyresnämnden att undantagsbestämmelserna i 2 § punkterna 6 och 9 upphävs.

BRÅ:
Förslaget innebär beträffande andelsförvärven att en lucka i tillståndslagen
stängs igen. Även om det inte förefaller som om luckan utnyttjats i någon
högre grad (Stockholms kommuns stickprovsundersökning uppvisar inte några
siffror som man kan dra slutsatser av) ligger det självfallet ett egenvärde i
detta. Avvägningen av tillståndsplikten och -rätten för andelsförvärv
förefaller lämplig. Dock behöver man inte införa en generell tillståndsplikt
för alla andelsförvärv för att nå syftet att hindra förfarandet med ett första
skenförvärv ledande till ett senare totalförvärv av fastigheten. Man skulle t.
ex. kunna begränsa tillståndsplikten till att avse andelar som förvärvas inom
förslagsvis fem år från förvärv av tidigare andel. Härigenom skulle man befria
seriösa fastighetsägare som vill förändra sitt andelsinnehav från
anmälningsskyldigheten till kommunen. Kommunen skulle befrias från en
granskning som rimligen inte har någon betydelse i de avseenden tillståndslagen
skall reglera.

Riksrevisionsverket:
I promemorian föreslås att de undantag från tillståndsplikten som görs i 2§
punkt 6 och punkt 9 upphävs. Den första punkten avser förvärv av andel i
fastighet i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad i fastigheten
och den senare andel som förvärvas av någon som redan äger andel i fastigheten.
Samtidigt föreslås att det i 4§ andra stycket införs en bestämmelse om att
tillstånd inte får vägras om det är uppenbart att förvärvet sker i syfte att
skaffa egen bostad. Riksrevisionsverket finner de föreslagna ändringarna
ägnade att effektivisera lagen, och verket tillstyrker därför förslaget.

Bankinspektionen:
Bankinspektionen kan tillstyrka att undantaget i 2 § 6 hyresförvärvslagen vad
avser del av hyresfastighet för egen bostad tas bort. Även undantaget i 2 § 9
samma lag föreslås i promemorian bli slopat. Inspektionen kan i och för sig ha
förståelse för att den nuvarande regeln kan behöva ändras. Emellertid har någon
motivering ej framförts till förslaget. Bankinspektionen kan därför inte ta
ställning till denna fråga.

Bostadsstyrelsen:
De problem som uppmärksammats i promemorian i samband med förvärv av ideell
andel i syfte att skaffa bostad för förvärvaren överensstämmer med de
erfarenheter bostadsstyrelsen haft i samband med tillämpning av den s.k.
anvisningsrätten (64§ bostadsfinansieringsförordningen), dvs. att den som
uppges flytta in i lägenheten i verkligheten inte kommer att bo där t. ex
genom att han i stället upplåter lägenhe-

Prop. 1982/83:153 172

ten
i andra hand. I praktiken blir lånemyndigheten beroende av den uppföljning som
görs av kommunen eller bostadsförmedlingen. Enbart en försäkran till
tingsrätten om att förvärvaren avser att bebo lägenheten torde ha ringa
preventiv effekt. Även om kommunen torde ha betydande svårigheter att följa upp
de verkliga förhållandena torde den i promemorian föreslagna anmälningsplikten
med möjlighet till ingripande från kommunen ha betydande preventiv effekt.

Av
än större betydelse torde ett slopande av undantaget från tillståndslagen vad
gäller förvärv av ytterligare andel vara. I förening med den möjlighet till
kringgående som följer av det nyss berörda undantaget kan reglerna i praktiken
sättas ur spel av fastighetsspekulanter. Styrelsen tillstyrker därför
förslaget.

Svenska
kommunförbundet (majoriteten): Promemorieförslaget innebär att lagen blir
tillämplig även i de fall då förvärvet avser andel i fastighet. Sker emellertid
andelsförvärvet uppenbart i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad
på fastigheten ska tillstånd alltid meddelas.

Trots
att ett uppenbarhetsrekvisit införs syns inte riskerna för missbmk minska med
ett genomförande av förslaget. Den föreslagna ordningen utesluter således inte
att förvärvaren - om han över huvud taget har sådan avsikt - väntar en mycket
lång tid med ett genomförande av den åsyftade bosättningen. Vad som framkommit
i samband med Stockholms kommuns utredning får anses utvisa — förutom att risk
för missbmk även fortsättningsvis skulle föreligga - att ett hyresförhållande
i dessa fall inte sällan uppstår efter andelsförvärvet.

I
departementspromemorian har inte anförts några skäj för att tillståndsprövning
inte skall ske. Enligt styrelsens mening saknas bärande skäl att inte
underkasta även dessa andelsförvärv tillståndsprövning. Det stora flertalet
förvärvare som gör ett förvärv med ifrågavarande syfte får antas ha goda
förutsättningar att fullgöra utredningsskyldigheten enligt förslagets 4§
första stycket. På nu anförda gmnder anser styrelsen att stadgandet i
förslagets 4 § andra stycket, andra punkten bör utgå.

Svenska
kommunförbundet (minoritet, c, fp): Vi reserverar oss mot styrelsens beslut
avseende skrivningen om andelsförvärv för bostadsändamål. Detta avsnitt bör i
sin helhet utgå. Promemorieförslaget tillstyrks i denna del.

Stockholms
kommun (majoriteten): Vad gäller andelsförvärv är det av största vikt att de
som bor med hyresrätt i en fastighet som helt eller delvis är upplåten med
andelsrätt enkelt kan vända sig till ett ombud för alla andelsägare i alla
frågor söm berör hans boende. En sådan reglering torde kunna ske genom
exempelvis ett samäganderättsavtal mellan andelsägarna. Vid
tillståndsprövningen bör ett bindande avtal finnas som nöjaktigt reglerar
förhållandena mellan andelsägarna och hyresgästerna för ått kravet på god sed
i hyresförhållanden skäll anses vara uppfyllt.

För
att förhindra spekulation i andelslägenheter bör man också överväga att
förbjuda innehav av andelar i flera fastigheter. Syftet med förvärvet kan i
dessa fall inte vara att i traditionell mening idka bostadsförvaltning utan är
snarare att betrakta som en ren penningsplacering. Förekomsten av många
andelsrätter medför också, som ovan antytts, många praktiska problem för
hyresgästerna vad gäller reparationer, uppsägningar m.m., varför andelsägandet
till flera enstaka lägenheter onödigtvis komplicerar förhållandena på
hyresmarknaden.

Stockholms
kommun (minoritet, m): I all synnerhet avstyrker vi ett slopande av undantaget
från tillståndsplikt vid förvärv av andel i fastighet

Prop.
1982/83:153 ,173

som
sker för att bereda förvärvaren och hans familj bostad. Införande av sådan
tillståndsplikt innebär onödig byråkratisering och ett missgynnande av
andelslägenheten som upplåtelseform. Inte heller föreligger skäl för att
förbjuda människor att inneha mer än en andelslägenhet.

Stockholms
kommun (minoritet, c, fp): Se avsnitt I.

Göteborgs
kommun: Den föreslagna lagändringen innebär en förbättring. Viss risk finns
dock för att även i framtiden diskutabla andrahandsut-hyrningar kan uppstå.
Sålunda kan en person även fortsättningsvis successivt förvärva andelar
(utgörande bostadslägenheter) i fastigheter och hyra ut dessa i andra hand.
Till skillnad mot tidigare synes det dock nu vara erforderligt att han vid
varje dylikt förvärv — i varje fall formellt — flyttar in i den berörda
lägenheten innan han gör nästa förvärv och flyttar till den då aktuella
lägenheten osv.

Malmö
kommun (=fastighetsnämnden): Det torde vara nästan omöjligt för en
inskrivningsmyndighet att avgöra humvida en förvärvares syfte med förvärvet av
en andel i en fastighet är att bereda förvärvaren och hans familj bostad på
fastigheten. Inskrivningsmyndigheten, som inte själv gör några utredningar, är
därvid i regel hänvisad till ett intyg från förvärvaren om förvärvssyftet. Då
risken för missbmk är uppenbar, anser fastighetsnämnden det vara en god
lösning att undantaget från tillståndsplikten avseende andelsförvärv för
bostadsanskaffning upphävs och att sådana förvärv i stället skall anmälas till
kommunen på samma sätt som f. n. gäller vid fastighetsförvärv. Seriösa
andelsförvärv torde skyddas på ett tillfredsställande sätt genom den
föreslagna tilläggsbestämmelsen att förvärvstillstånd ej får vägras om det
visar sig vara uppenbart att förvärvet sker för att bereda förvärvaren och hans
familj bostad.

Fastighetsnämnden
ser även positivt på förslaget att upphäva undantaget avseende förvärv av
ytterligare andel i fastighet. Fastighetsnämnden delar sålunda den uppfattning
Stockholms kommun gett intryck för i sin utredning, nämligen att risk finns att
någon som på ett riktigt eller oriktigt sätt förvärvat en mindre andel utan
tillståndsprövning kan köpa resterande. andel utan krav på prövning.

Svenska
sparbanksföreningen: I promemorian föreslås att undantaget från tillståndsplikt
i 2 § punkt 6 lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. (i det
följande benämnd tillståndslagen) avseende förvärv för bostadsanskaffning
upphävs. Som skäl härför anförs att risken för missbmk av denna
undantagsbestämmelse är uppenbar och att en av Stockholms kommun genomförd
utredning tyder på förekomsten av ett sådant. missbmk.

Genomförs detta förslag
blir följden att alla förvärv av ifrågavarande slag måste anmälas till
kommunen, som då har formell möjlighet att påkalla tillståndsprövning i
hyresnämnden. Sparbanksföreningen kan inte finna detta rimligt, i vart fall
inte med hänsyn taget till de angivna skälen till den föreslagna lagändringen.
Dessa skäl är enligt föreningens uppfattning inte tillräckliga för att motivera
en förändrad lagstiftning, som utan tvekan ' medför en ytterligare
detaljreglering och byråkratisering. Sparbanksföreningen ställer sig därför
avvisande till förslaget i denna del.

Vad
nu sagts äger tillämpning också på förslaget såvitt avser ändring i 2 § punkt 9
tillståndslagen. I det promemorieförslag som ursprungligen låg till grund för
denna lagstiftning saknades motsvarighet till ifrågavarande
undantagsbestämmelse och sparbanksföreningen anförde kritik häremot i sitt
remissvar på förslaget. Föreningen, som alltjämt har samma inställning, anser
att de anförda skälen för upphävande av undantagsbestämmel-

Prop.
1982/83:153 174

sen
inte är bärande. Föreningen avvisar följaktligen även denna del av förslaget.

Sveriges
fastighetsägareförbund: I promemorian anges att risken för missbruk av
undantagsbestämmelserna 12 § 6 är "uppenbar". Stockholms kommuns
utredning synes dock inte ge något stöd för att missbruk förekommer i någon
större utsträckning. Fastighetsägareförbundet avstyrker därför de föreslagna
lagändringarna.

Förbundet
vill dessutom framhålla, att den föreslagna skärpningen skulle medföra
betydande bevissvårigheter för sökanden. Vederbörande kan inte gärna flytta in
och mantalsskriva sig i fastigheten innan han fått förvärvstillstånd.

Näringslivets
byggnadsdelegation: I justitiedepartementets promemoria föreslås att undantaget
i 2 § 6 pkt från tillståndsplikt vid andelsförvärv för bostadsanskafftning
upphävs. NBD menar att grunden till förslaget är svag. Den begränsade utredning
som utförts av Stockholms kommun kan knappast tas till intäkt för ett förslag
till lagändring. Att förslaget även leder till en ökad myndighetshantering är
också en nackdel.

Vad
som ovan anförts gäller även beträffande förslaget om upphävande av undantaget
från tillståndsplikt vid förvärv av ytteriigare andel i fastighet 2 § 9 pkt.

NBD
avstyrker således förslagen om upphävande av undantag från tillståndsplikten
vid andelsförvärv för bostadsanskaffning och vid förvärv av ytterligare andel i
fastighet.

Sveriges
advokatsamfund: Införande av tillståndsplikt vid förvärv av andel i fastighet
avstyrkes. Som framgår av de statistiska uppgifterna böljar s.k.
andelslägenheter bli en utbredd boendeform. Överiåtelse av sådana bostäder i
samband med lägenhetsbyten, dödsfall, äktenskapsskillnad m. m. bör ej
onödigtvis kompliceras. De ökade möjligheter att hindra olämpliga förvärvare
som en tillståndsplikt skulle ge, står inte i rimligt förhållande till ökad
byråkrati och rättsosäkerhet.

Auktoriserade
fastighetsmäklares riksförbund: Justitiedepartementet föreslår, att undantaget
från tillståndsplikt vid andelsförvärv för bostadsanskaffning upphävs. AFR
anser att Stockholms kommuns begränsade utredning härvidlag inte ger
tillräckligt belägg för en lagändring i detta avseende. Att taga möjlig
andrahandsuthyming av s. k. andelslägenheter som motiv för en lagändring, torde
i förlängningen medföra att tillståndsprövning bör ske vid förvärv av all
slags egendom, som kan uthyras för bostadsändamål. Således även
bostadsrättslägenheter, en- och tvåfamiljs-villor samt fritidshus.

AFR
anser att ett genomförande av förslagen skulle leda till en ökad
myndighetshantering till förfång för det stora flertalet andelsförvärv, där
bosättning verkligen äger rum eller skall äga mm inom överskådlig tid.

I
avsaknad av en valid utredning aU missbruk i detta avseende dessutom verkliger
sker - ej endast uttalande om att risk härför föreligger - avstyrker förbundet
justitiedepartementets förslag i denna del.

3
Förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag

Riksåklagaren:
Som framgår av Stockholms kommuns utredning kan den nuvarande 3 X-regeln lätt
kringgås genom att bolags balansräkningar justeras så att tillståndsprövning av
förvärv av aktie eller andel i bolaget inte blir nödvändig. Denna regel är
därför olämplig som teknisk lösning på

Prop. 1982/83:153 175

frågan
när tillståndsplikt skall föreligga. I promemorian har föreslagits en ny regel
som grundar sig på förhållandet mellan fastighetens värde och bolagets övriga
tillgångar. Enligt min uppfattning kan även den nu föreslagna regeln komma att
missbmkas genom uppvärdering av övriga tillgångar i bolaget. Vidare kan
invändningar göras mot synsättet att låta fastighetsvärdets storlek i
förhållande till övriga tillgångar bli bestämmande för frågan om
tillståndsplikt. I ett bolag som förvaltar fastigheter i stor omfattning kan
den föreslagna regeln bli verkningslös på grund av att bolaget genom annan
verksamhet har större tilllgångar än värdet av fastighetsbeståndet. Det skulle
därför vara bäUre om tillståndsplikten kunde knytas till storleken av dét
faktiska beståndet av hyreslägenheter i bolaget.

Länsåklagaren
i Malmöhus län: För närvarande föreligger små möjligheter för samhället att få
vetskap om förvärv av aktier och andelar i bolag som avses i utredningen. När
det gäller den ekonomiska brottsligheten på området försvåras kontrollen även
genom att aktier m. m. kan byta ägare ett flertal gånger på kort tid. Den enda
möjligheten att effektivt försvåra brottsligheten är enligt min mening att
införa en myndighetskontroll över handel med aktier m. m., t. ex. genom att
ålägga här ifrågavarande bolags revisorer att åriigen till kommunerna lämna
uppgift om förändringar i ägaresammansättningen. Då jag delar utredningens
mening att det inte synes möjligt att hitta rimliga former för en sådan kontroll
är införandet av kontrollavgift en framkomlig väg att förmå förvärvare -
särskilt hederliga sådana - att anmäla förvärv till kommunerna. Enligt min
mening skulle samhällets möjligheter att kartlägga förvärven ökas om även
säljaren ålades anmälningsskyldighet till kommunen. (Jmfr 51 § bilregisterkungörelsen.)

Domstolsverket:
Den s.k. 3x-regeln vid förvärv av aktie och andel i fastighetsbolag ändras
enligt förslaget i promemorian för att säkerställa att tillståndsplikten kommer
att omfatta bolag vars huvudsakliga syfte är att förvalta hyresfastigheter.
Samtidigt föreslås att systemet med anmälan till kommun av tillståndspliktiga
förvärv införs också vid aktie- och andelsförvärv. DV, som visserligen
ifrågasätter om de föreslagna ändringarna är tillfyllest för att uppnå den i
promemorian angivna målsäftningen, anser att det är bra att samma ordning
gäller för tillståndsprövning oavsett om förvärvet avser fast eller lös
egendom. Genom slopandet av 3x-regeln ökar antalet överiåtelser som omfattas av
tillståndsplikt samtidigt som bestämmelsen om kommunens rätt att påkalla
prövning gör att endast en del av förvärven kommer under hyresnämndens
prövning. Såvitt nu kan bedömas innebär förslaget i denna del inga stora
förändringar för hyresnämnderna.

Hyresnämnden
i Stockholm: I samband med den föreslagna ändringen av 9 § tillståndslagen kan
nämnas följande. Det förekommer någon gång i ärenden om tillstånd till förvärv
av andel i nybildat bolag att balansräkning ännu ej uppgjorts. Det kan vara
tveksamt om i sådana fall förhållandet mellan värdet av bolagets egendom av
olika slag skall utrönas på annat sätt eller om förvärvet skall vara
tillståndsfritt. Ett förtydligande på denna punkt är önskvärt.

Hyresnämnden
i Göteborg: I promemorian föreslås att den s.k. 3x-regeln skall ersättas med en
regel att tillståndsplikt skall föreligga om bolaget äger hyresfastighet och
enligt senaste balansräkning taxeringsvärdet av dessa fastigheter är större än
det bokförda värdet av övriga tillgångar i bolaget. Hyresnämnden anser att det
finns skäl att ändra den nu gällande regeln. Inte heller den föreslagna regeln
torde i nämnvärd mån

Prop. 1982/83:153 176

försvåra
ett kringgående av tillståndsplikten t. ex. genom upptagande av kortfristiga
lån vid räkenskapsårets utgång. Sådana manipulationer skulle emellertid i
avsevärd grad försvåras om uppgifterna i de två senaste balansräkningarna
ökades till grund för prövningen av tillståndsplikten. Det skulle också kunna
övervägas att låta samtliga förvärv av aktier i fåmansbolag med hyresfastighet
falla under tillståndsplikten.

Hyresnämnden
tillstyrker förslaget att tillståndspliktiga förvärv av aktier eller andelar i
bolag först skall anmälas till kommunen och att förvärvstillstånd endast
erfordras om kommunen anmäler förvärvet till hyresnämnden för prövning.

Hyresnämnden
i Malmö: Hyresnämnden tillstyrker de föreslagna lagändringarna. Såsom framgår
av exemplen i promemorian kan det med nuvarande regler förekomma förvärv som
undgår tillståndsplikt men som med tanke på det ändamål lagen skall tillgodose
borde vara tillståndspliktiga. Såsom påvisats i Stockholms kommuns Utredning
finns också möjlighet att på ett juridiskt oantastligt sätt justera ett bolags
balansräkning så att en icke önskad tillståndsprövning kan undgås. Även med den
föreslagna regeln kan det tänkas förekomma fall som egentligen borde prövas men
som undgår tillståndsplikten på grund av att värdet av hyresfastigheterna är
mindre än det bokförda värdet av bolagets övriga tillgångar. Risken är
emellertid avsevärt mindre än med nuvarande regel. Enda möjligheten att helt
undvika problemet är att införa förvärvsprövning för alla bolag överhuvudtaget
som äger en hyresfastighet. En sådan regel skulle dock föra alldeles för långt.
Handeln med aktier i åtskilliga börsnoterade bolag skulle troligen bli
tillståndspliktig enligt en sådan regel.

BRÅ
(majoriteten): Beträffande förvärv av aktie och andel i fastighetsbolag har
BRÅ inte någon erinran mot förslaget. Förvärv av detta slag torde dock vara
svåra att kontrollera och bedöma även med de föreslagna reglerna. BRÅ
ifrågasätter om det är allmänt känt att tillstånd krävs för förvärv av lös
egendom av detta slag.

BRÅ
(ledamoten Körlof): De skäl som anförts för den i promemorian föreslagna
förändringen av § 9 p. 1 är otillräckliga. Särskilt med beaktande av att den
föreslagna regeln skulle kunna komma att drabba många små företag hårt.

Riksrevisionsverket:
Promemorians förslag innebär att den s. k, 3x-re-geln, som gäller vid förvärv
av aktier och andelar i bolag som anges i 8 § första stycket, skall ersättas
med bestämmelsen att tillståndsplikt skall föreligga om bolaget äger
fastigheter och taxeringsvärdet av hyresfastigheterna enligt senaste
balansräkning är större än det bokförda värdet av övriga tillgångar i bolaget.

Enligt
RRVs uppfattning är det principiellt riktigare att - såsom anförs i Stockholms
kommuns utredning om fastighetshandeln och tillståndslagen m.m. (1982-02-24) -
basera en jämförelse på det bokförda värdet av bolagets hyresfastigheter,
såvitt detta inte understiger taxeringsvärdet. Verket anser emellertid att
förfarandet kan medföra en i detta sammanhang onödig komplikation och
tillstyrker därför departementspromemorians förslag.

I
Stockholms kommuns utredning föreslogs vidare att det i begreppet "övriga
tillgångar" skulle inrymmas endast sådana icke-finansiella tillgångar som
hänger samman med fysisk verksamhet. Syftet skulle vara att hyresnämnden och
berörda parter skall kunna skilja ut de bolag där fas-tighetsförtvaltning inte
är den huvudsakliga verksamheten. RRV delar i princip denna uppfattning. Verket
är emellertid medvetet om att förslaget

Prop.
1982/83:153 177

kan vara svårt att genomföra. RRV föreslår därför att de
praktiska konsekvenserna äv förslaget övervägs ytterligare vid den fortsatta
beredningen av promemorians förslag inom regeringskansliet.

RRV har från sina utgångspunkter ingen erinran mot
förslaget att det även beträffande aktie- och andelsförvärv skall gälla att
förvärvet skall anmälas till kommunen och att tillståndsprövning skall ske
endast om kommunen begär det.

Bankinspektionen:
I promemorian redogörs för hur lätt den nuvarande s.k. 3x-regeln i 9 §
hyresförvärvslagen kan kringgås genom en mycket liten ökning av
balansräkningens omslutning. Med hänsyn härtill föreslås 9 § ändrad på så sätt
att tillstånd skall krävas redan om taxeringsvärdet av bolagets fastigheter är
större än bolagets övriga egendom. Bankinspektionen vill peka på att även en
sådan regel lätt kan kringgås på samma sätt. Det behövs bara att
balansräkningen "blåses upp" med litet större siffror. En möjlighet
skulle vara att sätta gränsen i förhållande till det egna kapitalet eller
aktiekapitalet. Inspektionen ser emellertid ingen enkel lösning på problemet om
man inte väljer att låta tillståndstvånget träffa alla bolag som äger hyresfastigheter.

Bostadsstyrelsen: Bostadsstyrelsen tillstyrker den
förändrade grunden för prövning om bolaget skall anses huvudsakligen förvalta
fastigheter. Stockholms kommuns utredning visar tydligt att regeln med
nuvarande utformning gör det mycket lätt för "fastighetsspekulanter"
att kringgå syftet med lagstiftningen med nuvarande kriterier för att bedöma
graden av fastighetsförvaltning i bolaget. Styrelsen finner det vidare med
tidigare angivna utgångspunkter lämpligt att göra bedömningen av tillståndsfrågan
beroende av om kommunen anser tillståndsprövning påkallad.