om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag, m.m.
1983-03-03 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1982/83:154, om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag, m.m.
Dokumentets text
Prop. 1982/83:154 Regeringens proposition 1982/83:154
om ändring i lagen
(1980:2) om finansbolag, m. m.
beslutad
den 3 mars 1983.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag
som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
KJELL-OLOF
FELDT
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att möjligheterna för
utländska rättssubjekt att förvärva aktier i finansbolag och
fondkommissionsbolag tills vidare begränsas.
1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 154
Prop.
1982/83:154 2
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:2) om
finansbolag dels att i 2, 13 och 17 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att
i lagen skall införas en ny paragraf, 6a§, av nedan avgivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Denna lag gäller med de undan- Denna lag
gäller med de undan
tag som anges i 3§ företag som tag som
anges i 3§ företag som
driver finansieringsverksamhet, om driver
finansieringsverksamhet, om
1. företaget helt eller delvis ägs 1. företaget helt eller delvis ägs
av bankaktiebolag, sparbank, cen- av
ett svenskt eller utländskt bank-
tralkassa för jordbrukskredit eller institut
eller dotterbolag till sådant
dotterbolag till sådant bankinstitut, institut, eller
eller
2.
nettovärdet av
tillgångarna i 2. nettovärdet av tillgångarna i
verksamheten enligt fastställd ba- verksamheten enligt fastställd balansräkning för det senaste råken- lansräkning för det senaste räkenskapsåret
har utgjort minst tio mil- skapsåret har utgjort minst tio miljoner
kronor och det inte finns an- joner
kronor och det inte finns anledning antaga att värdet därefter ledning antaga att värdet därefter har nedgått under
detta belopp, el- har nedgått under detta belopp, eller ler
3.
det eljest är
uppenbart att net- 3. det eljest är uppenbart att nettovärdet
av tillgångarna i verksam- tovärdet av tillgångarna i verksamheten
överstiger tio miljoner kro- heten
överstiger tio miljoner kronor, nor.
I nettovärdet skall inte räknas in
värdet av tillgångarna i finansieringsverksamhet som anges i 3 § första
stycket.
6a §
Aktier i ett finansbolag får genom
teckning eller överlåtelse förvärvas endast av
1.
svenska
medborgare,
2.
svenska
bolag och föreningar, som inte är kontrollsubjekt enligt lagen (1982:617) om
utländska förvärv av svenska företag m.m.,
3.
andra
svenska samfälligheter,
4.
fondbolag
till aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931).
Har aktieförvärv skett på annat
sätt än genom teckning eller överlåtelse skall vad nu föreskrivits inte i
något fall medföra hinder för aktieägaren att förvärva ytterligare aktier om
det sker med stöd av den
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1982/83:154
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
företrädesrätt till teckning eller erhållande av nya
aktier som är förenad med de redan förvärvade aktierna enligt
aktiebolagslagen (1975:1385) eller den bolagsordning som gällde vid förvärvet.
Förvärv av aktier, som skett- i
strid med innehållet i första stycket, är ogillt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om bankinspektionen anser det behövligt, får inspektionen
förordna en revisor att med övriga revisorer deltaga i revisionen av
finansbolag. Inspektionen kan när som helst återkalla sådant förordnande och i
stället utse ny revisor.
Bankinspektionen skall, om ej särskilda skäl talar
däremot, förordna en revisor att med övriga revisorer deltaga i revisionen av
finansbolag. Inspektionen kan när som helst återkalla sådant förordnande och i
stället utse ny revisor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finansbolaget skall till revisor,
som har förordnats enhgt första stycket, utge ersättning med belopp som
bankinspektionen bestämmer.
17 § Har finansbolag fattat beslut som strider mot denna
lag eller annan författning, som reglerar finansbolags verksamhet, mot
föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag eller mot bolagsordningen,
får bankinspektionen förbjuda att beslutet verkställs. Har beslutet
verkställts, får inspektionen förelägga bolaget att göra rättelse, om det kan
ske.
Driver finansbolag verksamhet i strid med de i första
stycket angivna reglerna för verksamheten, får bankinspektionen förelägga bolaget
att inom viss tid göra rättelse, om det kån ske. Görs ej rättelse och
föreligger missförhållande av så allvarlig beskaffenhet att det kan äventyra
en sund utveckling av bolagets finansieringsverksamhet, får inspektionen
förbjuda bolaget att driva finansieringsverksamhet som avses i 2-4§§.
Driver finansbolag verksamhet i strid med de i första
stycket angivna reglerna för verksamheten, eller åsidosätter bolaget uppenbart
kunds intresse eller visar def sig på annat sätt olämpligt att utöva finansbolagsverksamhet,
får bankinspektionen förelägga bolaget att inom viss tid göra rättelse, om det
kaii ske. Görs ej rättelse och föreligger missförhållande av så allvarlig
beskaffenhet att del kan äventyra en sund utveckling av bolagets
finansieringsverksamhet, får inspektionen förbjuda bolaget att driva
finansieringsverksamhet som avses i 2—4§§.
1.
Denna lag
träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
2.
Uppfyller ett
företag på grund av ändringen i 2 § inte kravet på eget kapital enligt 7§, får
det utan hinder av detta fortsätta verksamheten till utgången av år 1983.
ti Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 154
Prop.
1982/83:154 4
3.
För företag för
vilket lagen gäller på grund av ändringen i 2 § tillämpas 8§ från och med den
ordinarie bolagsstämman år 1984.
4.
Företag som
avses i 3 och vid denna lags ikraftträdande inle är aktiebolag får.utan hinder
av 5 § första stycket fortsätta verksamheten till utgången av år 1984.
Bestämmelserna 19, 11-19 och 21-24§§ gäller i tillämpliga delar i fråga om
sådant företag.
2 Förslag till
Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)
Härigenom föreskrivs att i
fondkommissionslagen (1979:748) skall införas en ny paragraf, 8a§, av nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8a § Aktier i ett fondkommissionsbolag
får genom teckning eller överlåtelse förvärvas endast av
1.
svenska
medborgare,
2.
svenska
bolag och föreningar som inte är kontrollsubjekt enligt lagen (1982:617) om
utländska förvärv av svenska företag m.m.,
3.
andra
svenska samfälligheter,
4.
fondbolag
till aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931).
Har aktieförvärv skett på annat
sätt än genom teckning eller överlåtelse skall vad nu föreskrivits inte i
något fall medföra hinder för aktieägaren att förvärva ytterligare aktier om
det sker med stöd av den företrädesrätt till teckning eller erhållande av nya
aktier som är förenad med de 'redan förvärvade aktierna enligt
aktiebolagslagen (1975:1385) eller den bolagsordning sorn gällde vid
förvärvet.
Förvärv av aktier, som skett i
strid med innehållet / första stycket, är ogillt.
Denna lag träder i kraft två veckor
efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
Prop. 1982/83:154 5
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1983-03-03
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Rainer, Boström,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson; Holmberg, Hellström, Thunborg
Föredragande:
statsrådet Feldt
Proposition
om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag, m. m.
1
Inledning
Bankrörelse får här i landet fömtom av Sveriges
riksbank endast drivas av bankaktiebolag, sparbanker och jordbmkets
kreditkassor. Med "bankrörelse" avses enligt lagstiftningen
verksamhet i vilken ingär inlåning från allmänheten på sådana räkningar som
allmänt används av bankema.
Bankinstitutens verksamhet regleras av lagen
(1955:183) om bankrörelse, lagen (1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216)
om jordbrukskasserörelsen. För att driva bankrörelse krävs det tillstånd
(oktroj) eller godkännande.
Oktroj för affärsbanker meddelas av regeringen. Som
allmänt villkor för sådant tillstånd gäller enligt 4 § lagen om bankrörelse att
rörelsen skall finnas vara nyttig för det allmänna. För att inrätta sparbank
krävs bl. a. att reglemente stadfösts av bankinspektionen. Enligt 7 § lagen om
sparbanker får stadföstelse inte ske om sparbank inte prövas vara nyttig för
det allmänna. Stadga för kreditkassa inom jordbmkskasserörelsen skall stadfästas
av regeringen då det gäller centralkassa och av bankinspektionen i fråga om
jordbrukskassa. Enligt 18 § lagen om jordbrukskasserörelsen krävs också för
stadfästelse av centralkassas stadgar att rörelsen befunnits nyttig för det
allmänna.
Lagen om bankrörelse innehåller spärrar mot att utländska
medborgare eller företag förvärvar svenska affärsbanker. Således skall
stiftarna av ett bankaktiebolag vara här i landet bosatta svenska medborgare (4
§ 1 mom. första stycket). Vidare föreskrivs att aktier i ett bankaktiebolag
genom teckning eller överlåtelse får förvärvas i huvudsak endast av svenska
medborgare och svenska företag som inte är kontrollsubjekt enligt lagen
Prop. 1982/83:154 6
(1982:617)
om utländska förvärv av svenska företag m.m. (18 §). Med
"kontrollsubjekt" avses bl. a. utländska rättssubjekt och svenska
aktiebolag som inte har utlänningsförbehåll i bolagsordningen.
Utländska intressenter saknar således i princip
möjlighet att driva bankverksamhet i bankaktiebolag här i landet.
Varken lagen om sparbanker eller lagen om
jordbmkskasserörelsen innehåller något direkt utlänningsförbud. Emellertid
torde det med hänsyn till sparbankernas och föreningsbankemas särskilda
konstruktion vara uteslutet att enskilda utländska rättssubjekt skulle kunna
driva bankverksamhet här i landet genom sådana institut.
Lagen (1980:2) om finansbolag omfattar företag som
ägnar sig åt finansieringsverksamhet, om företaget helt eller delvis ägs av
ett svenskt bankinstitut eller om nettovärdet av tillgångarna i verksamheten
uppgår till minst 10 milj. kr. Med "finansieringsverksamhet" avses
enligt lagen näringsverksamhet som har till ändamål att lämna kredit eller att
medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller upplåta lös
egendom till nyttjande (I §). För att driva ett finansbolag krävs inte något
särskilt tillstånd. Däremot skall finansbolagen registreras hos
bankinspektionen.
Ett finansbolag kan med undantag av bankinlåning
och utlandsrörelse bl. a. driva samma slags verksamhet som bankerna. Till
skillnad från banklagstiftningen innehåller dock lagen om finansbolag, bortsett
från en kapitaltäckningsbestämmelse, inte några närmare regler om rörelsen. För
finansbolag som ägs av svenska banker har dock i praxis tillämpats den
ordningen att sådant bolag i princip inte får driva annan verksamhet än sådan
som faller under en banks område. Bl. a. kan dessa bolag inte göra
aktieplaceringar eller låna ut medel utan att ta hänsyn till banklagarnas
förbud mot vinstandelslån och lån av förlagskaraktär. Vidare har det ansetts
att en svensk bank inte får i dotterbolag lägga ut verksamhet som bedömts böra
drivas i banken.
Lagen om finansbolag innehåller inga bestämmelser
som begränsar utländska bankers eller andra utländska rättssubjekts
möjligheter att förvärva aktier i finansbolag. Enligt 7 § lagen (1982:617) om
utländska förvärv av svenska företag m.m. krävs dock förvärvstillstånd för
aktieförvärv i sådana bolag, om förvärvet medför att det utländska
rättssubjektets andel av aktierna eller rösterna i bolagen överstiger vissa
gränsvärden. Förvärvstillstånd skall lämnas om det inte strider mot något
väsentligt allmänt intresse (I6§).
Utländska banker har alltså möjlighet att i
finansbolagsform här i landet driva så gott som alla viktiga former av finansieringsverksamhet
som banker får driva om man bortser från inlåning från allmänheten på vanliga
bankräkningar. De inskränkningar som enligt det tidigare sagda gäller för
finansbolag som ägs av svenska banker drabbar inte finansbolag som ägs av en
utiändsk bank.
Fondkommissionslagen
(1979:748) innehåller inte heller några bestäm-
Prop.
1982/83:154 7
melser
som begränsar utländska bankers eller aiidra utländska rättssubjekts
möjligheter att förvärva aktier i fondkommissionsbolag. Även här begränsas
utländska rättssubjekts förvärvsmöjligheter endast av bestämmelserna i lagen
om utländska förvärv av svenska företag m. m. Det krävs dock tillstånd av
bankinspektionen för att driva fondkommissionsrörelse. Jag avser nu att
behandla frågan om utländska rättssubjekts finansieringsverksamhet här i
landet. Dessutom vill jag i detta sammanhang be,-handla ett par förslag om
tillsynen över finansbolagen som bankinspektionen i en framställning till
regeringen den 28 september 1982 har fört fram. Inspektionens framställning har
remissbehandlats. Yttranden har avgetts av kommerskollegium, patent- och
registreringsverket, fullmäktige i Sveriges riksbank. Svenska bankföreningen.
Post- och Kreditbanken, PK-ban-ken. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
föreningsbankers förbund. Finansbolagens förening, Independent Leasing
Aktiebolag och Sveriges industriförbund.
2
Föredragandens överväganden
Banklagsutredningen (Fi 1976:04) fick år 1981 i
uppdrag att utreda frågan om utländska bankers etablering i Sverige. Under det
banklagsutredningens arbete fortgått har en mycket snabb utveckling skett på
kreditmarknaden vad det gäller omfattningen och inriktningen av olika finansinstituts
verksamhet. Likaså har nya finansinstitut etablerats i snabb takt. Det är
främst finansbolagsverksamheten som expanderat mycket kraftigt. Från att
tidigare ha ägnat sig åt typisk finansbolagsverksamhet, dvs. fac-toring,
leasing, confirming m. m., har flera finansbolag sökt nya verksamhetsfält, t.
ex. finansiering med riskkapital, bostadsrättsfinansiering och annan
finansieringsverksamhet. Under senare tid har finansbolagen även kommit att
drivas under nya ägarkonstellationer. Bl. a. driver utländska banker
tillsammans med svenska intressenter denna verksamhet. Fyra finansbolag har f
n. ufländska majoritetsintressen. Detta har ändrat fömtsättningarna för
banklagsutredningens arbete.
Mot bakgmnd av denna utveckling är det enligt min
mening nödvändigt att se över stmkturen inom kreditväsendet. Jag avser därför att
inom kort föreslå regeringen att tillsätta en utredning för att göra en sådan
översyn. I denna översyn bör ingå frågan om utländsk etablering på den svenska
kreditmarknaden. Det är därför enligt min mening inte möjligt att slutligt
pröva frågan om ufländsk etablering på den svenska kreditmarknaden, förrän
ställning har tagits till de förslag som denna utredning kommer att lägga fram.
Som ett viktigt led i lösningen av stmkturfrågorna
på kreditmarknaden ingår det att övefväga utländska bankers och andra utländska
rättssubjekts möjlighet att här i landet etablera sig i form av finansbolag.
Som framgått
Prop. 1982/83:154 8
av
vad jag nyss sagt medför finansbolagsformen för de utländska bankerna inte
någon väsentlig begränsning av den verksamhet som dessa kan förväntas vilja
driva i Sverige. En av de mera väsenfliga inskränkningarna som är förenad med
finansbolagsformen är att den utländske ägaren därigenom inte kån driva
valutahandel. Enligt 2 § valutaförordningen (1959:264) kan sådant tillstånd
inte beviljas ett finansbolag. Klart är emellertid att konkurrensfördelar står
att vinna för ett utlandsägt finansbolag i förhållande till såväl svenska
banker som de finansbolag som ägs av svenska banker. Etablering av finansbolag
kan framstå som ett fullgott altemativ till banketablering.
Hittills har etableringen i Sverige av finansbolag
där utländska banker eller andra ufländska rättssubjekt har intressen
visserligen varit begränsad. Dessa bolag har inte heller förorsakat några
problem vid tillsynen. Det finns dock anledning anta att intresset för sådan
etablering kan öka i avvaktan på att frågan om utländsk banketablering fått sin
lösning. Om utlänningar i stor utsträckning etablerar sig i form av finansbolag
här i landet, skulle de rådande stmktur- och konkurrensproblemen fördjupas och
möjligheterna att finna en tillfredsställande lösning försvåras. Mot bakgmnd
härav anser jag att ett förbud mot att utlänningar etablerar finansbolag bör
införas. Förbudet bör gälla till dess frågan om utlandsägda bankers och andra
finansinstituts rätt att etablera sig här i landet har fått en varaktig
lösning.
Utlänningars möjligheter att i ett
fondkommissionsbolag här i landet driva finansieringsverksamhet är i och för
sig begränsade genom bestämmelserna i fondkommissionslagen. Ett
fondkommissionsbolag får bara lämna krediter för att underlätta
fondkommissionsrörelsen. Emellertid har ett fondkommissionsbolag vissa
möjligheter att på olika sätt förbereda marknaden för en senare etablering i
form av bank eller finansbolag. För att inte försvåra en ändamålsenlig lösning
av de tidigare omnämnda stmkturella frågorna, anser jag också att utlänningars
rätt att här i landet etablera sig i fondkommissionsbolag bör begränsas t. v.
På gmnd av vad jag nu har anfört förordar jag att
vissa ändringar görs i lagen om finansbolag och i fondkommissionslagen. I dessa
lagar bör således, efter mönster i 18 § lagen om bankrörelse, föras in
bestämmelser som begränsar utländska rättssubjekts möjligheter att förvärva
aktier i finansbolag och fondkommissionsbolag. Samma rättssubjekt, som i dag
är förhindrade att förvärva bankaktier genom teckning eller överlåtelse, och
även stiftelser blir i princip förhindrade att förvärva aktier i finansbolag
och fondkommissionsbolag. Förbuden kommer att rikta sig mot aktieförvärv i
redan befintliga finansbolag och fondkommissionsbolag.
Ett viktigt fall som de nu föreslagna förbuden inte
omfattar är det att en utländsk bank själv stiftar ett bolag som skall driva
finansieringsverksamhet i Sverige. Bankens förvärv av aktier i bolaget kommer
normalt att ha skett, innan nettovärdet av bolagets tillgångar uppgår till 10
milj. kr. och
Prop.
1982/83:154 9
följaktligen
innan bolaget hunnit bli finansbolag i lagens mening. Den supplerande regel som
finns i lagen om finansbolag och som innebär att ett bolag - oavsett om
tillgångarnas värde uppnått gränsvärdet - är finansbolag, om det helt eller
delvis ägs av en.svensk bank (bankaktiebolag, sparbank och centralkassa för
jordbmkskredit) eller dotterbolag till banken bör därför utvidgas till att
omfatta även utländskt bankinstituts och dess dotterbolags ägande. Till ledning
för vad som skall förstås med utländskt bankinstitut bör kunna tjäna den praxis
som utbildat sig vid tillämpningen av banklagens regler om rätt för bankema att
efter regeringens tillstånd förvärva aktier i utländska bankföretag (55 §
lagen om bankrörelse, jfr prop. 1968:143 s. 229).
Jag
är medveten om att de föreslagna förbuden t. ex. inte kommer att träffa alla
utländska rättssubjekts eller andra kontrollsubjekts förvärv av aktier i bolag
som driver finansieringsverksamhet av samma slag som finansbolag men som inte
är finansbolag, därför att värdet av tillgångarna inte når upp till gränsvärdet
10 milj. kr. Inte heller kommer förbuden att träffa fall där kontrollsubjekt
förvärvar aktierna i ett vanligt aktiebolag, vars ändamål från början inte
behöver vara att syssla med finansinerings-verksamhet, och kontrollsubjektet
senare omvandlar bolaget till ett finansbolag. Ett sådant förfaringssätt
skulle kunna förekomma, även om 1982 års lag om utländska förvärv av svenska
företag m. m. i och för sig är tillämplig på förvävet. Med hänsyn till att de
föreslagna reglerna är avsedda att gälla endast under en begränsad tid och till
att det skulle krävas relativt komplicerade regler för att förhindra nu
berörda förvärv samtidigt som det praktiska behovet synes vara ringa har jag
avstått från att föreslå sådana regler. Skulle utvecklingen ge anledning till
det får frågan om ytteriigare kontrollregler tas upp på nytt.
Jag vill erinra om att de föreslagna
förbudsreglerna är tillämpliga frarnför 1982 års lag enligt principen att
speciallag går före allmän lag.
Som
jag angett inledningsvis vill jag i detta sammanhang ta upp ett par frågor
rörande bankinspektionens tillsyn över finansbolagen.
Enligt
13 § lagen om finansbolag får bankinspektionen, om den anser det behövligt, förordna
en revisor att med övriga revisorer delta i revisionen av ett finansbolag. I
prop. 1978/79:170 med förslag till lag om finansbolag m.m., angavs vissa fall
där det kunde finnas skäl för inspektionen att förordna en revisor. Skäl för
sådant förordnande kunde enligt föredraganden föreligga när av bolagsstämman
utsedd revisor på gmnd av förhållanden i bolaget har svårt att genomföra
revisionen, när den bolagsstämmo-valde revisorn har funnit sådana
missförhållanden att han inte anser sig kunna tillstyrka ansvarsfrihet för
styrelseledamöterna och verkställande direktören eller när finansbolag träder i
likvidation (prop. s. 49). Det är således endast i vissa situationer som
inspektionen bör förordna en revisor i ett finansbolag.
Enligt
17 § lagen om finansbolag kan bankinspektionen förelägga ett fi-
Prop. 1982/83:154 10
nansbolag
att göra rättelse, om beslut eller verksamhet strider mot lagen om finansbolag
eller annan författning, som reglerar finansbolagens verksamhet, mot
föreskrift som har meddelats med stöd av lagen om finansbolag eller mot
bolagsordningen. Om ett föreläggande inte efterkommes kan inspektionen som
yttersta resurs förbjuda bolaget att driva finansieringsverksamhet.
Bankinspektionen har framhållit att det på grund av
det stora antalet finansbolag föreligger svårigheter att på ett
tillfredsställande sätt undersöka finansbolagen och upprätthålla löpande
kontakter med dem. För atl på ett bättre sätt kunna hålla sig informerad om
utvecklingen i finansbolagen har bankinspektionen föreslagit att revisor för
inspektionens räkning i fortsättningen skall förordnas i sådana bolag, om inte
särskilda skäl talar häremot. Bankinspektionen anser vidare att det är
nödvändigt att utöka möjligheterna till ingripande mot finansbolagen för att
inspektionen skall kunna agera effektivt mot missförhållanden inom
finansbolagsverksamheten. Bankinspektionen har föreslagit att 17 § lagen om
finansbolag kompletteras med en föreskrift om atl föreläggande om rättelse
även skall få utfärdas i fråga om finansbolag som uppenbarligen åsidosätter en
kunds intressen eller som på annat sätt visar sig olämplig att utöva
finansbolagsverksamhet.
Av remissinstanserna har i huvudsak endast
Finansbolagens förening haft invändningar mot bankinspektionens förslag.
För egen del anser jag att övervägande skäl talar
för att genomföra de föreslagna ändringarna. Jag förordar därför att 13 och 17
§§ lagen om finansbolag ändras i enlighet med inspektionens förslag.
Lagändringarna bör träda i kraft två veckor från
den dag då ändringarna kom ut från trycket i Svensk författningssamling.
Eftersom de föreslagna begränsningarna för utlänningar och andra
kontrollsubjekt avser rätlen atl förvärva aktier träffar de inte de utländska
förvärv av aktier i vissa finansbolag och fondkommissionsbolag som har skett
före ikraftträdandet. De utländska rättssubjekt som innehar sådana aktier kan
alltså behålla dem utan hinder av de föreslagna förbudsreglerna. Vissa
övergångsbestämmelser behövs däremot med anledning av ändringen i 2 § lagen om
finansbolag. De övergångsbestämnielser som föreslås är likartade dem som
meddelades vid ikraftträdandet av lagen om finansbolag.
Med hänsyn till att de föreslagna lagändringarna
antingen utformats efter mönster i gällande lagstiftning eller är av enkel
beskaffenhet skulle'lagrådets yttrande sakna betydelse. Jag anser därför atl
något yttrande från lagrådet inte bör inhämtas över förslagen.
Prop. 1982/83:154 11
3 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1. lag
om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag,
2. lag
om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar genom proposition föreslå riksdagen att anta de
förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockliolm 1983