Prop. 1982/83:155

Regeringens skrivelse

1982/83:155

med
överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning;

beslutad
den 24 mars 1983.

Regeringen överiämnar till riksdagen enligt
bifogade utdrag av regeringsprotokoll allmänna pensionsfondens Qärde
fondstyrelses årsredovisning för år 1982.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

1
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 155

Skr.
1982/83:155

Skr.
1982/83:155 2

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-24

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S.
Andersson, Rainer. Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström

Föredragande: statsrådet Feldt

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens
Qärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut
skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens Qärde fondstyrelses
placeringar och övriga verksamhet lämnas till riksdagen (NU 1974: 37, rskr
253).

Fjärde fondstyrelsen har den 3 mars
1983 till regeringen överlämnat årsredovisning för år 1982 som innehåller
verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkning och
balansräkning samt revisionsberättelse. 1 årsredovisningen har också tagits in
tabeller som visar allmänna pensionsfondens innehav per den 31 december 1982 av
aktier och av konvertibla skuldebrev. Av redovisningen framgår att
nettoresultatet år 1982 uppgick till 152,8 milj. kr. mot 91,1 milj. kr. för år
1981. Tillgångarna vid utgången av år 1982 uppgick till 2029 milj. kr. Därav
utgjordes 1 589 milj. kr. av aktier och 113 milj. kr. av konvertibla
skuldebrev. Vid utgången av 1981 uppgick tillgångarna till 1 700 milj. kr.,
varav aktier 1 338 milj. kr. och konvertibla skuldebrev 94 milj. kr.

Av fondens rörelseöverskotl har
fondstyrelsen enligt numera gällande regler (prop. 1978/79:165, NU 10. rskr 62,
SFS 1979: 1056) överfört 80% till de övriga fondstyrelserna som bidrag till
pensionsutbetalningarna. För år 1982 utgjorde bidraget 98 milj. kr. mol 83 milj.
kr. år 198),

Den översikt av verkställande
direktören som är fogad vid årsredovisningen innehåller uttalanden om
aktiemarknaden år 1982, fondens portfölj, den effektiva avkastningen på dess
placeringar m. m. Av översikten framgår bl. a. följande. Fondens nyplaceringar
under 1982 uppgick till 565 milj. kr. Samtidigt har värdepapper med elt
anskaffningsvärde på 295 milj. kr. sålts. Värdepappersinnehavet mätt i
anskaffningsvärden har alltså under året ökat med netto 270 milj. kr., från 1
432 milj. kr. till 1 702 milj. kr.

Nettoplaceringarna har successivt ökat från en nivå på
under 100 milj.

Skr. 1982/83:155 3

kr.
per år 1978-1979. En starkt bidragande orsak till ökningen 1982 var
placeringarna i icke noterade värdepapper.

Av
översikten framgår också alt vid slutet av 1982 var marknadsvärdet på fondens
värdepappersportfölj 1 952 milj. kr. högre än anskaffningsvärdet (jfr
värdepappersförteckningen i förvaltningsberättelsen). Vid slutet av föregående
år var moisvarande övervärde 749 milj. kr. Ökningen under året av
marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet var sålunda 1203 milj. kr.
Om man till detta belopp lägger summa utdelningar och räntor på lån, 93 milj.
kr., och netto realisationsvinster, 128 milj. kr., blir det totala ekonomiska
utfallet av 1982 års portföljförvaltning 1 424 milj. kr, Ställer man detta
belopp i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början, 2 181
milj. kr., betyder detta en effektiv avkastning under 1982 på 65%.

Regeringen har tidigare denna dag pä föredragning
av chefen för social departementet fastställt balansräkningen.

Jag hemställer alt regeringen överlämnar
årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr.
1982/83:155 4

• Bilaga

Allmänna Pensionsfonden Fjärde Fondstyrelsen
Årsredovisning

Allmänna Pensionsfonden Första, andra och tredje
AP-fonderna

Allmänna Pensionsfonden (AP-fonden)
tillkom i samband med att ATP-, systemet infördes fr.o.m. 1960. AP-fonden har
till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för all finansiera
ATP-pensionerna. Förvaltningen delades upp -på tre fondstyrelser (med elt
gemensamt kansli), beroende på varifrån avgiflerna kom (avgifter för anställda
i offentlig tjänst, för anställda i större privatägda förelag resp. övriga
avgifter).

Del sammanlagda belopp som
förvaltas av de tre första fondstyrelserna uppgick vid årsskiftet 1982/83 till
195 miljarder kronor. Kapitalförvaltningen avser dels obligationer (ca 75%),
dels förlags- och reverslån (ca 20%, huvudsakligen till ett antal s. k.
mellanhandsintitul). Härutöver refinan-sierar försla-tredje AP-fonderna de
återlån hos bankerna, som arbetsgivare kan beviljas på grundval av
inbetalningar av ATP-avgifter. Av det förvallade kapitalel har tvä tredjedelar
gått till staten, kommunerna och bostadssektorn, en Qärdedel till det
industriella näringslivet och återstoden till kraftverksbyggande och till lantbruket.

På initiativ av en statlig
utredning, Kapitalmarknadsutredningen, beslöt riksdagen 1973 att AP-fondens
verksamhet skulle utsträckas till att omfatta även tillförsel av riskkapital
till näringslivet. För att handha denna del av verksamheten inrättades en
fjärde fondstyrelse med eget kansli, som trädde i funktion fr. o. m. 1974.

Fjärde AP-fonden

Syftet med fjärde AP-fonden är
"att tillföra förelagen mera eget kapital till gagn för industriell
expansion och ökad sysselsättning". De medel som enligt riksdagsbeslut
tillförs fjärde AP-fonden - och som överförs från första-tredje AP-fonderna -
skall placeras i aktier, i konvertibla skuldebrev (dvs. skuldebrev som på
vissa villkor kan bytas ut mot aktier) eller skuldebrev med optionsrätt atl
teckna aktier. Placeringarna skall tillgodose kraven på god avkastning,
riskbegränsning och tillfredsställande belal-ningsberedskap.

Skr. 1982/83:155 5

Fonden får enbart köpa svenska
aktier (och skuldebrev utfärdade av svenska aktiebolag). Vidare gäller den
begränsningen, att fonden inte får äga bank- och försäkringsaktier. 1
reglementet för AP-fondens verksamhet har fastställts en övre gräns för hur
stort fondens engagemang får vara i elt enskilt företag — fonden får inte äga
aktier moisvarande mer än 10% av röstvärdet för samtliga aktier i ett bolag.
Samma typ av regel - med begränsning till 5 % — gäller f. ö. för
försäkringsbolag.

Fjärde AP-fonden tillför näringslivet
riskvilligt kapital direkt, dvs. i samband med nyemissioner. Lika viktigt är
emellertid det stöd för aktiemarknaden som fondens nettoplaceringar i övrigt
utgör.

Fondstyrelsen fattade 1980 ett
principbeslut att fonden skall kunna engagera sig också i icke börsnoterade
förelag, i första hand förelag som inom ett antal år kan bli aktuella för
börsintroduktion eller annan form av notering. Sådana förelag är ofta mer
expansiva än förelag som nått längre i tillväxtprocessen. Samtidigt är
möjligheterna begränsade för onoterade företag att med bibehållen
självständighet få tillskott av riskkapital utifrån.

Genom delägarskap i s. k. venture
capilalföretag (lillväxtinveslbolag), som satsar riskkapital i
utvecklingsprojekt och nystartade företag, kan fjärde AP-fonden bidra till
riskkapitalförsörjningen i företag som är alltför små och alltför riskbetonade
för elt direkt engagemang från fondens sida.

Sedan fjärde AP-fonden tillkom har
riksdagen beslutat att sammanlagt 1 850 mkr. skall överföras till fonden från
de övriga delfonderna. Av delta belopp har hittills lyfts 1 550 mkr. enligl
följande:

1974
300 mkr.

1975
200 mkr.

1976
300 mkr.

1977
200 mkr.

1978
250 mkr.

1981
150 mkr.

1982
150 mkr.

Återstående 300 mkr. kommer att lyftas under de närmaste
åren.

Fjärde fondstyrelsen har tolv
ledamöter (med lika många suppleanter) som förordnas av regeringen. Av
ledamöterna utses två som företrädare för kommunerna, tre för arbetsgivare och
fem för arbetstagare. Mandatperioden är tre år. Fondens kansli, som sköter den
löpande fondförvaltningen, består f. n. av sex personer.

Det ekonomiska resultatet av Ijärde
AP-fondens verksamhet är sammansatt av aktieutdelningar, räntor på
konverteringslån och likvida medel samt kursvinster och kursförluster pä sålda
värdepapper, allt minskat med förvaltningskostnader. Eftersom värdepapperen i
fondens portfölj enligt reglementet skall tagas upp till anskaffningsvärden
kommer värdeförändringarna i portföljen på grund av utvecklingen på
aktiemarknaden inle fram i resultaträkningen.

t! Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 155

Skr.
1982/83:155 6

Av rörelsresultatet
(aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) återgår
80% till försla-tredje delfonderna.

Den aktuella bilden av fjärde
AP-fonden och dess verksamhet förmedlas av verkställande direktörens översikt
och årsredovisningen på följande sidor.

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter
förordnades av regeringen i april 1982 för en tid av tre år, dvs. till dess
fondens balansräkning för år 1984 fastställts.

Ledamöter

Ingemar Mundebo, landshövding, ordförande

Gunnar Söder, generaldirektör, vice ordförande

Erik Svensson, kommunalråd

Roland Agius, direktör

Hans Werlhén, tekn. doktor

Nils Landqvist, docent

Ingemar Essen, direktör

Stig Malm, LO:s andre ordförande

Sven Wehlin, andre förbundsordförande

Lars Ljung, ekonom

Kurt Lanneberg, ekonomichef

Hans Hellers, förbundsordförande

Suppleanter

Bengt Westerberg, f. statssekreterare

Thorsten Larsson, f. riksdagsledamot

Lars Eric Ericsson, kommunalråd

Brivio Thörner, direktör

Kari Erik Önnesjö, disponent

Stig Lundahl, ekonomidirektör

Robert Alderin, direktör

Lage Andréasson, förbundsordförande

Bertil Jonsson, förbundsordförande

Uno Ekberg, förbundsordförande

Christer Wretborn, ombudsman

Tobias Lund, direktör

Skr.
1982/83:155

Revisorer

Gösta
Renlund, bankdirektör, ordförande Arne Henrikson, direktör Anders Larsson,
ekonomichef Gösta Teleslam, direktör

Vid
revisionen medverkar REVEKO AB.

Kansli

Sten
Wikander, verkställande direktör Tomas Söderström, vice verkställande direktör
Gunnel Johansson, kamrer Margareta Passad Gunnar Bergstrand LiseLotte Nilsson

Allmänna
Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Kungsgatan 44 IV

Postadress: Box 3069, 10361 Stockholm

Telefon: 08-24 3390

VD:s översikt Aktiemarknaden
1982

Den starkt positiva kursutvecklingen på
aktiemarknaden under 1981 fortsatte i början av 1982. Efter ett omslag i slutet
av januari sjönk aktiekurserna successivt under vårmånaderna med i genomsnitt
ca 15%. Fr.o. m. maj var kurslrenden åter uppåtriktad. Vid årets slut hade
kurserna stigit med genomsnittligt ca 50% sedan bottenlaget i april och nådde
därmed sin högsta nivå någonsin.

Mätt
med lidskriften Affärsvärldens generalindex blev kursuppgången från årsskifte
till årsskifte 35% (1981:57%).

Diagram
I visar utvecklingen av generalindex (högsta resp. lägsta noteringar
månadsvis) 1980 och 1981 samt av generalindex och index för de viktigaste
delbranscherna (med en sammanlagd vikt av ca 60% i generalindex) 1982. Sedan
oktober 1980, då kursuppgången satte in efter en lång stagnationsperiod under
senare delen av 1970-lalel, har kursnivån fram till årsskiftet 1982/83 stigit
med ca 150%.

1

II

o

Z tn

_i

cii

O

UI

>

1-

■ D

(A

i-

Z tu

01

a

x

<

z

il) ■ o

r

v

K

<I

o

s

LU

:(n

H

CO

:fn

<

'N

\

\

r*

v

\

%"

\

s

1

t-

i

>

-

« ;

*

/

/

/

*

""v

\

t;

S

«

• 1

<<

/

)

'

\

(

<,

/

)

>

<

1

1

\

/

i V t

t 1 1

1

}

\

\\<

'

é *

o

er

\

1

>

LU

\

o

■ <

y

\

>

00

v

1

(

LU

y

>

y.

/'-'

<1

i

X

UJ

■ Q

\

\

t \

Z -i

\ •

{

<

■

CC

z

LU

a

■

X

LU

Q Z _J

—

""

-

r

CE

UJ

Z

LU

O

r=-"

Skr. 1982/83:155 9

Av de olika branschindexserierna
visar verkstadsaktierna den starkaste

ökningen, 61 % under 1982. Det innebär att kursuppgången fortsatt i sam

ma takt som 1981 (62%). I förhållande till utvecklingen på aktiemarknaden

i övrigt ter sig denna ökning än starkare. Trots detta har verksladsaktierna

ännu inte inhämtat den stora eftersläpning jämfört med generalindex, som

inträffade under åren 1976-80. Den stora och helerogena gruppen "övn-

ga" företag har under 1982 utvecklats parallellt med generalindex. Efter

en kraftig och mer långvarig försvagning under årets förra del steg kurser

na för i/:o5fl/ff/cr mycket snabbt fr. o. in. augusti. För året som helhet blev

kursuppgången 44%. '

Av samma storleksordning blev
kursuppgången för aktier i rena investmentbolag. Även om
portföljsammansätlningen i ett investmentbolag kan föranleda betydande
avvikelser från generalindex (så t. ex. spelar verkstadsaktier en stor roll i
några av de "tyngre" investmentbolagen) bör index för gruppen som
helhet på sikt nära följa generalindex. Kursuppgången för
investmentbolagsaklier har. emellertid också i ett längre perspektiv varit
större än ökningen av generalindex. Den s. k. investmentbolagsrabatten har
därför minskat under de senaste åren.

Index för två delbranscher visade
en nedgång under 1982; metall- och stålmanufaktur - 2% och banker — 4%, det senare
efter en uppgång med ' 82% 1981.

Aktieomsättningen på Stockholms
fondbörs ökade med 56% jämfört med 1981. Sammanlagt omsattes på de bägge
aktielistörna 29,1 mdr kronor 1982 mol 18,6 mdr kronor föregående år. Av
ökningen utgjorde hälften faktisk volymökning medan återstoden berodde på
kursuppgången. Omsättningen av konverteringslån minskade med en tredjedel
jämfört med 1981.

För andra året i följd var
kursutvecklingen på Stockholmsbörsen 1982 väsentligt mer gynnsam än
börsutvecklingen i andra länder. Tabellen nedan illustrerar tendensen på ett
antal viktigare utlandsbörser:

New York

+20%

Amsterdam

-f
19%

Bryssel

-(-18%

Frankfurt

-1-13%

London

-1-13%

Paris

+
4%

Tokyo

+
4%

Den starka kursuppgången på
Stockholmsbörsen innebär att företagen fått en mer rimlig börsvärdering i
förhållande till sina substansvärden. I fråga om andra grundläggande faktorer
bakom kursutvecklingen - konjunkturer och penning- och kredilpolitik - avviker
Sverige knappast positivt från västvärlden i övrigt. Den starkare
kursuppgången i Stockholm

Skr. 1982/83:155 10

måste därför bero på tekniska och marknadsmässiga
faktorer, som varit specifika för Sverige.

De faktorer som starkast påverkade
börsutvecklingen i positiv riktning 1982 var i stort sett desamma som ledde
till den kraftiga kursuppgången

1981.
De pengar som
tillfördes aktiemarknaden genom skattefondsparan-det ökade från 1-1,5 mdr
kronor 1981 till ca 2 mdr kronor 1982. Marknaden räknar med en ytterligare ökning
1983, trots en viss försämring av villkoren. Intresset från utlandet för
svenska aktier mattades visserligen under våren men log förnyad fart under
hösten. Så viti kan bedömas var ncttoexporten av svenska värdepapper betydande
under andra halvåret

1982. Liksom 1981 gällde det främst
företag inom områdena läkemedel och bioteknik men också några verkstadsföretag.
Devalveringen i oktober skapade förväntningar om en förbättrad lönsamhet i
företagen 1983, framför allt i verkstadsföretag med stor exportandel, i
skogsföretagen och inom läkemedelsindustrin. Tillkomsten av elt antal nya
investmentbolag de senaste åren — samtidigt som vissa rörelsedrivande företag
kompletterat sin verksamhet med portföljförvaltning - har inneburit elt
betydande efterfrå-gelillskoll i marknaden.

Det är anmärkningsvärt alt ett
antal åtgärder på skatteområdet, som bort ha negativ effekt på aktiemarknaden,
av allt att döma knappast påverkat kursutvecklingen. Förutom den ovan nämnda
försämringen av vilU koren för skattefondsparandel är det främst slopandet fr.
o. m. 1983 av de 1981 införda skattelättnaderna för aktieutdelningar men också
inbetalningen på särskilt investeringskonto av 20% av företagens vinster för
1983 och införandet av en avgift motsvarande 20% av aktieutdelningen för 1983.

Förelagens efterfrågan på nytt
riskkapital var fortsatt hög under 1982. Aktiemarknadsutvecklingen gav utrymme
för en ytterligare ökning av nyemissioner och nyintroduktioner jämfört med
1981. Summa kontantemissioner av aktier och konverteringslån riktade till den
svenska marknaden steg från ca 1 800 mkr. 1981 till ca 2700 mkr. 1982 (exkl.
Atlas Copcos nyemission på ca 375 mkr., riktad till AB Volvo). Samtidigt
minskade dock emissioner av svenska företag, riktade till utlandet, från
närmare 800 mkr. 1981 till ca 150 mkr. 1982.

1 föregående årsberättelse
påpekades det nära sambandet mellan aktiekurser och nyemissionsvolymer. Detta
samband - som är ett uttryck för andrahandsmarknadens betydelse för
näringslivets riskkapitalförsörjning — illustreras i diagram 2.

Marknaden tillfördes 1982 inte
mindre än elt femtonlal nya företag, medan två bolag upphörde att vara
börsbolag. Nyiniroduklionerna tog i anspråk sammanlagt inemot 800 mkr. (varav
ett företag - STC - ca 350 mkr.). Nettotillskottet till marknaden var därmed
betydligt större än 1981 (nio nya företag med sammanlagt ca 350 mkr., sex
avförda bolag). Till skillnad mot 1981 var fastighets-, finans-och
investmentbolagen 1982 i klar minoritet.

Skr. 1982/83:155

DIAGRAM
2

AKTIEKURSER OCH NYEMISSIONER/
INDEX NYINTRODUKTIONER .r
(KURVA)
(STAPLAR

250-

AFF Ä RSV Ä RLDENS a/\ GENERALINDEX (31.12 1979 = 100)

-

NYEMISSIONER/NYINTRODUKTIONER

n PLACERADE UTANF Ö R 1 200- 1 SVERIGE

■

■ PLACERADE 1
SVERIGE ii

-2 500

- 2 000

1 500

1.000

I..

.l.llll

i 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82

- 500

[ L

Tack vare en ändring i tillämpningen av
valularegleringen kunde aktier i utländska bolag för första gången introduceras
på Stockholmsbörsen. Av de nytillkomna bolagen var ett finskt och elt norskt
med ett sammanlagt introduktionsbelopp på ca 6.5 mkr.

Som
ett resultat av utredningar under 1981 om de mindre och medelstora företagens
riskkapitalförsörjning (jfr fondens årsredovisning för 1981) har aktiemarknaden
också i andra avseenden breddals under 1982. Ett antal
minoritetsinvestmentbolag av en för Sverige ny typ - s. k. venture capilalföretag
- har bildats efter amerikanskt mönster. Syftet med sädana företag är att på
ett tidigt stadium identifiera och i kommersiella former investera i
tillväxtföretag, företrädesvis av högteknologikaraktär. Vidare haren s.k.
07"C-wflr/:«a("over-the-countermarknad") etablerats.
OTC-marknaden innebär värdepappershandel vid sidan av fondbörsen, där en eller
flera fondkommissionärer (s. k. märket makers; terminologin på detta

Skr.
1982/83:155 12

område är alltjämt amerikansk) åtar sig att fortlöpande
notera köp- och säljkurser för en viss aktie. OTC-marknadens minimikrav på
aktiekapital och totalt eget kapital är desamma som för börsens A: Il-lista,
men börspostens storlek har minskals och spridningskravet mildrats.

Fondens portfölj

Fondens nyplaceringar under 1982
uppgick till 565 mkr. (477). Samtidigt har värdepapper med ett
anskaffningsvärde på 295 mkr. (298) sålts. Värdepappersinnehavet mätt i
anskaffningsvärden har alltså under året ökat med netto 270 mkr. (179), från 1
432 mkr. till 1 702 mkr.

Nettoplaceringarna har successivt
ökat från en nivå på under 100 mkr, per år 1978-79. En starkt bidragande orsak
till ökningen 1982 var investeringar på ca 50 mkr. i icke noterade
värdepapper.

Värdepappersomsättningen är en
avspegling av kurs- och omsättnings-utvecklingen på aktiemarknaden. Marknaden
har liksom 1981 givit utrymme för "arbitrageaffärer" mellan
konverteringslån och aktier, olika aktie-serier, fria resp. bundna aktier etc.
Sådana affärer ingår i köp- och försäljningssiffrorna. Totala försäljningar
till marknadsvärden (som ger en riktigare uppfattning om verksamheten än
historiska anskaffningsvärden) ökade från 368 mkr. 1981 till 423 mkr. 1982.

Vid slutet av 1982 ingick lolak 53
(45) förelag i fondens portfölj med följande fördelning:

Antal f ö retag
. •

Börs- Icke börs- Summa

noterade' noterade

Enbart aktier 34 5 39

Aktier + konv- eller

optionslån 9 4 13

Enbart konv lån 1 - . 1

Summa .. ** 9
■ 53

' Formellt börsnoterade eller på annat sätt noterade'.

Nya börsnoterade' företag i
portföljen är Euroc, Fläkt, Kilaberg, Skånska Cemenlgjuteriet samt STC och.STC
Venture. Fonden har avyttrat sina aktieinnehav i AEG. Pharos och Ralos.

Nettoköp av aktier har gjorts i bl.
a. ABV, ASEA, Atlas Cdpco, Boliden, Electrolux, ESAB, Esselte, Gullspång,
Korsnäs, Prospector, Saab-Scania, SCA, SKF och Sonesson. Försäljningar har
skett i bl. a. Astra, Cardo, Ericsson, FABEGE. Fortia och Perstorp. Övriga
förändringar i aktieportföljen är marginella.

' Formellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.
"

Skr. 1982/83:155 13

Innehavet av konvertibla skuldebrev
i Electrolux har minskat netto efter konverteringar och innehavet i Custos har
sålts. Neltoköp har gjorts av AGAs och Sandviks konvertibla skuldebrev i USD
och av SCAs konvertibla skuldebrev i USD i samband med emissionen på den
internationella kapitalmarknaden.

De icke konvertibla förlagsbevis i
Volvo som i föregående årsberättelse redovisades som en tillfällig placering
utanför värdepappersportföljen har avyttrats!.

Som framgått av det föregående har
fondens engagemang i icke börsnoterade företag utökats väsentligt under 1982.

Fonden har i en riktad nyemission
förvärvat ca 4% av aktiekapitalet i Inter Innovation AB och lämnat förelaget
ett förlagslån förenat med Optionsrätter att förvärva' ytterligare aktier.
Fondens totala engagemang i bolaget uppgår till 25 mkr. Inter Innovation
tillverkar i Sverige och mark nadsför internationellt sedelhanteringssyslem
med inriktning främst på bankområdet. Koncernen har ca 400 anställda och en
omsättning 1981/82 på ca 115 mkr.

I en till ett antal institutioner
riktad nyemission har fonden för 9 mkr. förvärvat ca 1 % av aktiekapitalet i
Gambro AB. Detta företag tillverkar medicinsk apparatur, främst engångsnjurar.
Företaget är starkt internationellt inriktat och hade med ca 2000 anställda
1982 en omsättning på närmare 1000 mkr. Gambro avses komma att börsintroduceras
under 1983.

Venluraintressenter i Stockholm AB
är kommanditdelägare i Ventura Kommanditbolag, ett bolag för investeringar i
mindre företag med hög tillväxtpotential (Ventura är alltså elt venture
capitalbolag eller lillväxtinveslbolag). Fonden har tecknat aktier för 1 mkr.
i Venluraintressenter och förvärvat konvertibla skuldebrev i bolagel för 1 mkr.

Näringslivet, banker och fackliga
organisationer i Blekinge har under

året bildal Blekinge Invest AB, elt regionalt tillväxtinveslbolag på kom

mersiell bas. Aktier har också placerats hos allmänheten. Fonden har

tecknat 10% av aktiekapitalet i bolagel. ■ -

På initiativ av Svenska
Sparbanksföreningen bildades 1982 Koopei-ar lionsinvesl AB, elt företag med
uppgift att tillskjuta riskkapital till kooperationen och denna närstående
förelag. Fonden har för 6 mkr. förvärvat 20% av aktiekapitalet och 9,9% av
rösträtten i bolagel.

Slutligen har fonden köpt inte
fullt 5 % av aktierna i Bilspedilion AB, ett av Sveriges största
speditionsföretag.

Fondens deltagande 1982 i
nyemissioner i börsnoterade och icke börsnoterade företag och i
nyintroduktioner uppgick till ett sammanlagt belopp av 91 mkr. (65). Det
innebär atl en förhållandevis stor del av fondens nettoplaceringar under året
gått till nyemissioner.

Marknadsvärdet på fondens portfölj
av börsnoterade aktier vid utgången av 1982 utgjorde 2,8% (2,5%) av det samlade
börsvärdet av samtliga

Skr. 1982/83:155 14

börsnoterade
företag (exkl. banker och försäkringsbolag, vilkas aktier fonden inte får förvärva)
vid samma tidpunkt.

Fördelningen på branscher av fondens portfölj
framgår av tabellen nedan. Ökningarna 1982 av andelarna verkstadsakiier och
"övriga" aktier beror helt på kursutvecklingen, i det senare fallet
framför allt för läkemedelsföretagen. Kursutvecklingen har orsakat också den
fortsatta minskningen av andelen för metall- och slålmanufakturbranschen.
Andelsminskningen för investmentbolagen beror däremot på försäljningar.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig på
några punkter från aktiemarknadens fördelning på branscher. A ena sidan har
fonden väsentligt lägre andelar fastighets- och byggbolagsaklier och
investmentbolagsaktier. Å andra sidan är andelarna för verkstadsaktier och för
gruppen "övriga" aktier betydligt högre. I den senare gruppen
redovisas fondens stora engagemang inom läkemedelsindustrin (Astra och Forlia).
Enbart dessa förelag svarar för 21 % av portfölj värdet.

Portföljens fördelning på branscher' Procent, mätt efter
marknadsvärden

Bransch

Fondens po

irtfölj

Andel av

1980

1981 1982

01980-82

totalt börskapital' 01980-82

Verkstadsindustri

33

33 37

34

28

Skogsindustri

6

10 10

9

11

Metall-
och stålmanufaktur

10

9 6

8

8

Handelsföretag

1

1 1

1

->

Fastighets-
och byggbolag

4

4 4

4

9

Investmentbolag,
blandade

9

7 3

7

8

Investmentbolag,
rena

1

1

-

10

Övriga

36

36 40

37

24

100

100 100

100

100

- Affärsvärldens branschindelning ' Exkl. banker

Fondens fem största engagemang (aktier och
konverteringslån samman

tagna), mätt efter marknadsvärden, avsåg följande företag:

Astra 510 mkr.

Ericsson 419
mkr.

Volvo 283
mkr.

Fortia 259
mkr.

SCA 243 mkr.

Astra är sedan 1978 fondens största enskilda
placering. De fem största innehaven svarade vid slutet av IS'82 för 47 % (38%)
av det totala marknadsvärdet på fondens portfölj. Andelen har under en följd
av år varit sjunkande. Ökningen 1982 beror i allt väsentligt på en betydligt
starkare kursuppgång för dessa förelag än för portföljen i övrigt.

Inte
heller den starka ökningen av det genomsnittliga engagemanget per

företag är liågot uttryck för en strävan att koncentrera
portföljen. I nedanstående tabell har det aktuella medelbeloppet per företag,
ca 69 mkr. (marknadsvärde), räknats om för ett antal år bakåt med hjälp av
index för kursutvecklingen för fondens portfölj. Som framgår av tabellen har de
omräknade värdena myckel nära följt de faktiska medelengagemangsbe-loppen.

1977 1978 1979 1980 1981 1982

Verkligt medelbelopp per företag, mkr 25 29
29 33 ■ 48 69

Omräknat belopp, mkr 23 27 25
30 44 -

Likvida medel

Fondens likvida medel uppgick vid
utgången av 1982 till 313 mkr., vilket innebär en ökning under året med 50 mkr.
De motsvarade vid årsskiftet 8,1%' (11%) av fondkapitalet med
värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärden. Likviditeten har påverkats
av alt del till fonden överförda grundkapitalet också 1982 höjts med 150 mkr.

Förändringen av de likvida medlen uppstod på följande
sätt:

1982

1981

Aktieutdelningar

83

66

Räntor
pä lån

10

8

Räntor
på likvida medel

34

32

Försäljning
av förlagsbevis

5

-

Höjning
av grundkapitalet

150

282

150

256

Nettoplaceringar
i värdepapper"*

-142

-113

Bidrag
till pensionsutbetalningar

(för
1981 resp. 1980)

- 83

- 69

Förvaltningskostnader

- 4

- 3

Nettoförändring
av korta

fordringar/skulder

- 3

-232

-

-185

Likviditetsförändring

50

71

'' Försålda värdepapper har här upptagits till
försäljningsvärden, och nettoplaceringarna har alltså påverkats av
realisationsvinster och -förluster.

De likvida medlen är placerade i
bankcertifikat och depositionsbevis och på specialkonto i bank. Den
genomsnittliga förräntningen under året var 13,4% (14,2%). Den lägre
avkastningen 1982 är ett uttryck för att ränteläget för korta placeringar under
större delen av året var lägre än 1981.

Fondkapital och bokföringsmässigt resultat

Fondens grundkapital - dvs. det
kapital som överförts från 1-3 AP-fonderna till AP-fondens fjärde fondstyrelses
förvaltning - utgjorde vid

Skr. 1982/83:155 16

slutet av föregående år 1400 mkr. Uppsamlade
överskottsmedel var 213 mkr., och det totala fondkapitalet vid ingången av 1982
var alltså 1613 mkr.

Genom riksdagsbeslut 1981 har det
högsta belopp som får överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning från de
övriga delfonderna fastställts till 1 850 mkr. Inom ramen för detta beslut har
fonden 1982 tillförts 150 mkr.

Vid beräkningen av fondkapitalei;
och i fondens redovisning i övrigt skall enligt reglementet för Allmänna
Pensionsfondens förvaltning tillgångarna tas upp till anskaffningsvärden. Det
innebär att det i resultaträkningen redovisade resultatet av verksamheten inte
har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade 1982 med i
det närmaste 17 mkr. eller med 25% till 83 mkr. Utdelningshöjningen i de
förelag från vilka fonden lyfte utdelning 1982 var i genomsnitt ca 15% (ovägt
medeltal). Fondens utdelningsintäkter har påverkats negativt med ca 3,5 mkr.
genom att aktier sålts före avstämningsdagen för utdelning och sedermera
återköpts.

Ränteintäkterna uppgick till totalt
44 mkr. (40 mkr.). Av ökningen i förhållande till 1981 hänför sig hälften till
den ökade portföljen av konvertibla skuldebrev och den andra hälften till en
genomsnittligt sett högre likviditet.

Förvaltningskostnaderna ökade med
16% till 4 mkr. och motsvarade därmed 0,23% av det genomsnittliga fondkapitalet
under året (0,13% om tillgångarna värderas till marknadsvärden).

Arets verksamhet gav ett rörelseöverskott
(aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) pä 123
mkr. (1Q3 mkr.).

Försäljningar av värdepapper 1982
medförde netto realisationsvinster på 128 mkr. (71 mkr.).

Sedan 1979 betalar fjärde AP-fonden
till 1-3 delfonderna 80% av sitt rörelseöverskotl som bidrag till
pensionsutbetalningama. För 1982 utgör detta bidrag 98 mkr. (83 mkr.).

Nettoresultatet för året, som
tillföres fondkapitalet, blev 153 mkr. (91 mkr.). Tillsammans med det förut
nämnda tillskottet på 150 mkr. till grundkapitalet ökade fondkapitalet alltså
med 303 mkr. till 1916 mkr. vid årets slut.

Fondens tillgångar - upptagna till
anskaffningsvärden i mkr. - fördelade sig vid utgången av de två senaste åren
på följande sätt:

1982 1981

Aktier

Konvertibla
skuldebrev och

skuldebrev
m. optionsrätt

Förlagsbevis

Likvida
medel

1589

1338

113

94

-

5 '

214

176

1916

1613

' För att få överensstämmelse mellan summa tillgångar och
fondkapital har fondens kortfristiga skulder (fondlikvider resp. skuld till 1-3
AP-fonderna för bidrag till pensionsutbetalningar) salderats mot likvida medel.

Skr. 1982/83:155 17

Effektiv avkastning

Vid slutet av 1982 var
marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj 1 952 mkr. högre än
anskaffningsvärdet (jfr värdepappersförleckningen i förvaltningsberättelsen).
Vid slutet av föregående år var motsvarande övervärde 749 mkr. Ökningen under
året av marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet var sålunda 1 203
mkr. Om man till delta belopp lägger summa aktieutdelningar och räntor på lån,
93 mkr., och netto realisationsvinster, 128 mkr., blir det totala ekonomiska
utfallet av 1982 års portföljförvaltning 1424 mkr. (775 mkr). Ställer man detta
belopp i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början, 2 181
mkr., betyder detta en effektiv avkastning under 1982 på 65% (57%).

Resultatet av fondens verksamhet
1982 var alltså både i absoluta tal och relativt sett bättre än 1981 års goda
resultat. Den positiva avvikelsen 1982 i förhållande till den allmänna
utvecklingen på aktiemarknaden sådan den uttryckes i generalindex (-1-35%) var
anmärkningsvärt stor för att gälla en portfölj av den omfattning det här är
fråga om. Avvikelsen beror främst på den högre andelen verkstadsföretag i
fondens portfölj och på det stora engagemanget inom läkemedelsindustrin.

Man får givetvis hålla i minnet att
icke realiserade kursvinster i portföljen spelar en avgörande roll när man mäter
det totala ekonomiska uifallel och att aktiekurserna kan förändras starkt på
kort tid. Resultatet av en portföljförvaltning - som är en verksamhet med
långsiktiga mål - måste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Också mätningar på längre sikt av
effektivavkaslningen eller jämförelser med utvecklingen av aktieindex sedan
fondens tillkomst är vanskliga när det gäller en fond som tillförts medel
successivt.

På samma sätt som i
årsredovisningen för 1981 jämförs i diagram 3 utvecklingen av fondkapitalet
(med värdepappersporlföljen upplagen till marknadsvärden) 1974—82 med en tänkt
fond, som placerat pengar i enbart industriobligationer. Denna
"industriobligationsfond" har tillförts medel i samma takt och i
samma omfattning som i verkligheten skett till Qärde AP-fonden. Enjämförelse av
delta slag kan sägas vara relevant i den meningen att placeringar i
industriobligationer hade varit ett naturligt alternativ om fjärde AP-fonden
inte tillskapats.

Som framgår av diagrammet har den
faktiska utvecklingen i fjärde AP-fonden givit ett fondkapital som är 75%
större än den tänkta obligationsfondens.

Ett annat sätt att illustrera
fondens långsiktiga ekonomiska utveckling är att jämföra det aktitella
fondkapitalet med värdet i dag av tillskotten av grundkapital på sammanlagt I
550 mkr., uppräknade med konsumentpris-

Icke börsnoterade värdepapper - som särredovisas i
värdepappersförteckningen - har i avsaknad av marknadsvärden här tagits upp
till anskaffningsvärden.

Skr. 1982/83:155

DIAGRAM
3

MKR

FONDKAPITALETS
UTVECKLING 1974-82

it uuu

i

3.500-

/

3 000-

/

-

FJ Ä RDE AP-FONDEN /

(MARKNADSV Ä RDEN)
/

2.500-

/

-

//

2.000-

1/

1 500-

-

/___/

1.000-

OBLIGATIONSFOND/''/.

-

j

500-

/

-

/

-

yi 1 1 1 1 1 1 ,

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

index.
En sådan beräkning får då givelvis justeras med de belopp fonden "återbetalat"
i form av skaller och bidrag till pensioneringssystemet, likaledes
indexjusterade. De tillförda 1 550 mkr. motsvarade vid det senaste årsskiftet
2700 mkr., och de återbetalade beloppen hade vid samma tidpunkt ett
"nuvärde" av 450 mkr. För atl realvärdet på de medel som netto
tillförts fonden skall ha bibehållits borde fondkapitalet den 31 december 1982
alltså ha varit minst 2250 mkr. Det faktiska fondkapitalet, baserat på
marknadsvärden, var 3868 mkr.

Skr.
1982/83:155 19

Administration

Medelantalet anställda under året har varit
oförändrat 6. Två personer har lämnat sin anställning hos fonden och två
personer har nyanställts.

Av förvaltningskostnader på totalt 3 984 tkr. har
löner och ersättningar uppgått till:

styrelse
och verkställande direktör 834 tkr.

övriga
anställda 668 tkr.

revisorer 114 tkr.

Stockholm
ijanuari 1983

STEN
WIKANDER Verkställande direktör

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats
på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över
styrelsens innehav av aktier och konvertibla skuldebrev vid årsskiftet. Enligt
fondens reglemente är tillgångarna bokförda till anskaffningsvärdet.

Resultatet av årets förvaltning samt styrelsens
tillgångar och skulder per den 31 december 1982 framgår av nedanstående
resultaträkning saml balansräkning.

Resultaträkning
tkr

1982

1981

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

83 157

43 792

./. 3 984

66 321

40431

3441

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

122965

138 272

./. 10024

103 311 80862 10432

Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna Överföring
till 1-3 AP-fonderna

251213 ./. 98 372

173741 82 649

Nettoresultat

152841

91092

Balansräkning tkr

TILLGÅNGAR

1982-12-31

1981-12.31

Kassa
och bank

312 588

262 938

Förlagsbevis

-

5 051

Fondlikvider

13 588

-

Upplupna
intäkter

600

15

Aktier

1589281

1337 672

Konvertibla
skuldebrev

112 679

93945

Summa
tillgångar

2028 736 .

169962!

SKULDER
OCH FONDKAPITAL

1982-12-31

1981-12-31

Kortfristiga
skulder

Fondlikvider

13510

3 264

Skuld
till 1-3 AP-fonderna

98372

82 649

Upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter

455

72

Övriga
kortfristiga skulder

160

238

112497

86 223

Fondkapital

Grundkapital

1550000

1400000

Ackumulerat
överskott frän föregående är

213 398

122 306

Årets
nettoresultat

152 841

91 092

1916239

1613 398

Summa
skulder och fondkapital

2028736

1699621

Stockholm
den 31 januari 1983

Ingemar
Mundebo Roland Agius Ingemar Essen Lars Ljung

Sten Wikander

Gunnar
Söder Hans Werlhén Stig Malm Kurt Lanneberg

Erik
Svensson Nils Landqvist Sven Wehlin Hans Hellers

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, atl
förestående resultaträkning och balansräkning överenstämmer med räkenskaperna.

Stockholm den 2 februari 1983

Gösta Renlund Anders Larsson

Arne Henrikson Gösta Telestam

Skr.
1982/83:155 21

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen
förordnals alt såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde
fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1982.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av
räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
fondstyrelsens förvallning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning
stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskals av REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de
värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under år 1982, eller mot det sätt
på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och
balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande
fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 2 februari 1983

Gösta Renlund Arne Henrikson

Anders Larsson Gösta Telestam

Skr. 1982/83:155

Värdepappersinnehav
per den 31 december 1982

Aktier, noterade

22

Företag

Antal

Förändring
under 1982

Marknadsvärde tkr

% av aktiekapital

roster

ABV

278736

-1- 88684

60947

11,1

7,1

A

64 790

B

213 946

AGA

603 170

168829

6,9

7,9

A

545 064

B

58 106

Alcro

48000

6 960

10.0

10,0

A

24 000

B

24000

ASEA

702 800

+ 89300

184836

3,6

3,6

Astra

600000

- 75000

510000

8,9

8.9

Atlas
Copco

1013793

-H235 559

91241

4,9

4.9

Bahco

81958

9 835

9,1

9,1

Boliden
A

77 800

-1- 4446

20306

1,7

1,8

Cardo

136 290

-1-7 258

62693

1,6

1,6

Electrolux
B

790219

-H353719

94 826

3,1

0.0

Ericsson

1222049

-1-347 350

412656

3.7

3,9

. A

146219

B

1075 830

ESAB

132608

-1- 49800

33948

8,2

8,2

Esselte

500000

-H88585

81500

6,4

4.9

A

206096

B

293 904

Euroc

1.36 500

-1-136500

16926

3,3

3.3

FABEGE B

200000

- 65.460

5600

1,0

0,5

Fagerhult
B

46410

16708

9.6

2.1

Fagersta

77 689

10743

5,2

1.2

A

800

B

76 889

Fläkt

93 661

-1- 93 661

14 892

2,1

2.1

Fortia

1 100000

- 85 983

258 500

5,7

2,7

A

21816

B

1 078 184

Gullspång
B

382 025

+ 330 320

42 787

5,1

3.0

Hennes
& Mauritz B

157 400

22 036

6.8

3.1

Höganäs

183 900

33 102

9,4

10.1

Incentive

207 500

- 10000

71588

5.7

9,2

Iro

79550

17 899

10.2

10,2

Kilaberg
B

10000

+ 10000

1720

0.5

0,2

Korsnäs

159000

-h 69.500

77910

4,3

4.1

A

118419

B

40 581

Mo och
Domsjö

350098

- 5 000

- 49443

8,9

6.2

A

81500

Al

168498

B

100100

NPL-Gruppen
B

42000

-F 29500

7 350

. 2.5

0.9

Perstorp
B

135 000

- 14 594

60750

5,9

2,2

Promotion
B

106050

40829

11.2

7.0

Prospector
B

46 113

-1- 34 108

8 531

■ 5,8

2.4

SCA

598664

-t- 72000

239028

4,9

3.0

A

110557

B

488 107

Saab-Scania

433 236

-t-149 200

81448

2.1

2,1

Sandvik

564 021

- 11000

98 704

.5,9

5,9

A

468 827

B

95 194

Aktier,
noterade

Företag

Antal

Förändring' ■ under 1982

Marknadsvärde tkr

% av aktiekapital

röster

Scansped
B

38150

9 156

6,0

2,s ■

SKF B

830919

-1-357 124

95 556

3,1

0,0

Skånska
Cement-

gjuteriet
B

88500

- ■ 88 500

49914

1,1

0,7

Sonesson

17000

-t- 17000

3 570

0,4

0.4

Swedish
Match B

514398

-1- 6600

80760

6,4

0.0

STC A

103 700

-Fl 03 700

15 762

0,7

0.7

STC
Venture

103 700

-1-103 700

5 703

1,7

1,7

Trelleborg

138187

16 168

11,0

8.7

A

25500

B

112687

Volvo

1030000

-H18255

283445

3,0

5.3

A

693 800

B

336200

Totalt
marknadsvärde

3 475 105

Totalt
anskaffningsvärde

1555 611

' Förändringarna anges netto och är i vissa fall
resultatet av flera olika förändringar under året. t ex emission eller
aktieuppdelning i kombination med försäljning.

.4ktier,
icke noterade

Företag

Antal

Förändring'
under 1982

Anskaffningsvärde
tkr

%av . aktiekapital

Andersson
Paul B

9000

2475

11,1

6,2

Bilspedilion

33000

-1- 33000

6148

4,8

4,8

Blekingeinvest

6000

-1- 6000

660

10,0

10,0

Gambro B

100000

-1-100000

9000

0,9

0,4

Inter
Innovation A

31373

+ 31373

5 000

3,8

6,7

Kooperationsinvest

5 000

+ 5 000

6000

20,0

10.0

\A

1400

B

3 600

Kullenberg
Yngve B

25000

+ 24 500

1700

1,7

0,3

Lindab B

37 500

-1- 30000

1687

9.4

1.7

Ventura
Intressenter

10000

-1- 10000

1000

28.6

8.0

Totalt
anskaffningsvärde

33 670

Konvertibla
skuldebrev, noterade

Företag

Nominellt tkr

Förändring Marknadsunder 1982 tkr värde-tkr

AGA USD Electrolux I Electrolux 111
Electrolux IV Ericsson USD FABEGE Holmen Promotion SCA USD Sandvik USD Sonesson

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

4178

-1- 1426

6345

1200

- 4 557

1524

4800

+ 4 293

6096

34091

- 7 876

35 796

2790

6016

741

-H 50

4 557

3 852

6741

4 674

9 348

3 678

+ 3 678

4084

2030

-1- 2030

1965

7504

24 388 106860

74 779

' Förändringarna anges netto och är i vissa fall
resultatet av flera olika förändringar under året, t ex emission eller
aktieuppdelning i kombination med försäljning. - Marknadsvärde på konvertibla
skuldebrev i USD har omräknats till SEK efter a/v köpkurs för USD pä
balansdagen, utan tillägg för switchpremie.

Skr. 1982/83:155 24

Konvertibla skuldebrev och lån med optionsrätt, icke
noterade

Företag
Nominellt tkr Förändring Anskaffnings

under 1982 tkr värde tkr

Anderson
Paul 5 000 5 000

Bahco
8400 8400

(mer Innovation
20000 -f 20000 20000

Lindab
3 500 3 500

Ventura Intressenter
1000 -t- 1000 1000

Totalt anskaffningsvärde 37900

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983