Prop. 1982/83:160

Prop.
1982/83:160

Regeringens proposition

1982/83:160

om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.;

beslutad den 24 mars 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

BO HOLMBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kyrkofondens styrelse skall
få besluta om bidrag till bl. a. Svenska kyrkans invandrarnämnd och den
praktiska prästutbildningen vid pastoralinstituten. Regeringen föreslås få
besluta om inrättande av stifts- och kontraktsadjunktstjänster samt om anslag
till bl. a. biträdeshjälp åt biskoparna och fortbildningskurser för präster och
kyrkomusiker. Vidare föreslås att ur kyrkofonden skall få bestridas vissa
lönekostnader m. m. vid ömskplning pch pmplacering av församlingspräster pch
kyrkomusiker. Förslag läggs också fram om fördelningen mellan pastorat och
skola av den allmänna löneavgiften för kyrkomusiker med fyllnadstjänstgöring i
skolan och om delegering till domkapitlen av regeringens beslutanderätt i
fråga om stiftens indelning i kyrkomusikerdistrikt.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 160

Prop. 1982/83:160 2

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-24

Närvarande: Statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström.

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.

1
Inledning

Kyrkofonden bildades 1910 av prästlönefonder och andra
kapitaltillgångar för avlöning av präster. Till en början användes fonden
uteslutande till kostnader för avlöning och pension åt församlingspräster.
Kyrkofondens uppgifter har successivt utökats. Dess viktigaste uppgift är
numera att svara för en ekonomisk utjämning mellan kyrkliga kommuner.

Ett nytt
system för ekonomisk utjämning mellan de kyrkliga kommunerna via kyrkofonden
har genomförts fr. o. m. år 1983. Systemet ersätter både det tidigare
skatteutjämningssystemet för kyrkliga kommuner och den tidigare inomkyrkliga
utjämningen via kyrkofonden av pastoratens kostnader för präst- och kyrkomusikerlöner.
Kyrkofonden har samtidigt fått en särskild styrelse.

Enligt 6 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader
(omtryckt 1982:379) betalas ur kyrkofonden

1. sådan kostnad för avlöningsförmåner
till präst som regeringen och riksdagen bestämmer,

2. kostnad för pensionsförmån åt präst
eller efterlevande till präst enligt bestämmelser som regeringen meddelar eller
enligt avtal samt för försäkringsförmån som utgår för präst eller annan
kyrkomusiker än skolkantor enligt statlig grupplivförsäkring,

3. förvaltningskostnad enligt
regeringens och riksdagens bestämmande för stiftsnämnd och boställsnämnd samt
för departement eller myndighet där kyrkliga frågor handlägges.

Prop. 1982/83:160 3

4. annan kostnad för kyrklig
verksamhet enligt regeringens och riksdagens bestämmande,

5. anslag till extra utgifter med ett
av regeringen och riksdagen bestämt belopp för år, vilket efter regeringens
bestämmande får användas till kyrkliga ändamål.

Ur
kyrkofonden betalas även allmänt, särskilt och extra utjämningsbidrag till de
kyrkliga kommunerna enligt närmare bestämmelser i nämnda lag och beslut av
kyrkofondens styrelse. Denna styrelse har också till uppgift att inom en av
regeringen fastställd ekonomisk ram ge bidrag till vissa av riksdagen gPdkända
rikskyrkliga ändamål (prpp. 1981/82:158, KU 28, rskr 309 Pch prop. 1982/83:66, KrU
16, rskr 93).

I det
följande redovisas förslag om nya tjänster och andra frågor om anslag ur
kyrkofonden. Vidare behandlas frågan om vissa kostnader för arbets-vårdsåtgärder
för präster och kyrkomusiker. Dessutom tar jag upp ett par frågor som gäller kyrkomusikerorganisationen.

2. Vissa anslag ur kyrkofonden m. m.

2.1 Kostnader för rikskyrklig verksamhet m. m.

Ur kyrkofonden utgår f. n. bidrag för olika rikskyrkliga
ändamål. Bidrag utgår dels för verksamhet som bedrivs inom svenska kyrkans s.
k. fria sektor, dels för kyrkans lagreglerade verksamhet på riksplanet. I fråga
om större delen av kyrkofondens utgifter för dessa ändamål gäller att riksdagen
endast har godkänt ändamålen. Regeringen beslutar för varje år närmare om
villkoren för och storleken av bidragen. Ett exempel på sådana ändamål är det
reformerade kyrkomötet. Ett annat exempel är den praktiska prästutbildningen vid
pastoralinstituten, för vilken bidrag utgår till svenska kyrkans
utbildningsnämnd med belopp som regeringen bestämmer för varje år. Fr. o. m. år
1983 får bidrag också utgå till vissa av riksdagen godkända ändamål efter
beslut av kyrkofondens styrelse inom en av regeringen fastställd ekonomisk ram.
Dessa bidrag avser sådan verksamhet som bedrivs inom svenska kyrkans s. k. fria
sektor.

1983 års
kyrkomöte har hos regeringen anhållit att medel får utgå ur kyrkofonden för en
utredning om svenska kyrkans bekännelse (mot. 1983:70, EU 16, kskr 43).
Bakgrunden till framställningen är en motion som väcktes vid kyrkomötet. I
denna föreslogs att kyrkpmötet skulle begära att centralstyrelsen i samråd med
läronämnden och med beaktande av vad i motionen sagts om uppläggning och
genomförande låter utarbeta förslag till en innehållsbestämning av begreppet "evangeliskt-lutherskt
trossamfund" enligt 1 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan. Vidare
föreslogs att kyrkomötet skulle begära regeringens medgivande att kyrkofondsmedel
får disponeras för bestridande av kostnaderna för nämnda arbete. Evangelisationsutskottet
framhöll att de befintliga kyrkliga utredningarna inte kan belastas med det nya
projektet.

Prop. 1982/83:160 4

Till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet (SKUT) utgår
ur kyrkofonden f. n. dels 25 bidrag om vartdera 110 100 kr. för budgetår för
avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet, dels fem
bidrag om vartdera 70 700 kr. för avlöning av icke prästvigda tjänstebiträden
vid utlandsstationerna. Vidare utgår bidrag för sekreterare hos styrelsen m. m.
med belopp spm fastställs av kyrkofondens styrelse.

5Af/7"
anhåller att varje lönebidrag räknas upp enligt tidigare tillämpade principer
samt att retroaktivt bidrag får utgå enligt tidigare tillämpade principer.

Biskopsmötet
och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har fr. o. m. den 1
januari 1983 inrättat stiftelsen Svenska kyrkans invandrarnämnd. Invandrarnämnden
har bl. a. till uppgift att vara ett samprdnande organ för svenska kyrkans invandrararbete
samt ta initiativ till åtgärder som främjar invandrarkyrkornas verksamhet i
Sverige och verka för invandrarnas anpassning i samhället och i svenskt
kyrkoliv. Invandrarnämnden anhåller att kyrkofondens styrelse skall få besluta
om bidrag ur kyrkofonden till nämndens verksamhet.

Föredraganden

Med anledning av kyrkomötets skrivelse angående
kostnaderna för en utredning om svenska kyrkans bekännelse vill jag framhålla följande.
I kostnaderna för det reformerade kyrkomötet ingår förutom kPStnader för
lokaler och ersättning till kyrkomötets ledamöter och kanslipersonal m. m. även
kpstnader för sådan mera omfattande utredningsverksamhet som kan komma att
behövas innan kyrkomötet beslutar om kyrkliga kungörelser inom sitt lagreglerade
ansvarsområde. En utredning om svenska kyrkans bekännelse är ett exempel på
sådan utredningsverksamhet. Andra sådana exempel kan vara nya utredningar om
kyrkohandboken eller psalmboken. Kpstnaderna för 1968 års kyrkohandbokskommitté
och 1969 års psalmkommitté, vilka båda är tillkallade av regeringen, bestrids
genom förskott ur kyrkofonden. Om det utredningsarbete som bedrivs av dessa
kommittéer i framtiden skulle övertas av kyrkomötet blir kostnaderna för
arbetet alltså att hänföra till kpstnader för kyrkpmötet och bör därigenom
kunna bestridas ur kyrkofonden. En särskild fråga är arbetet med en ekumenisk
psalmbok. Även kostnader för detta arbete kan bestridas ur kyrkofonden, dPck
endast svenska kyrkans andel i kostnaderna. Anslag ur kyrkpfonden för
kyrkomötet utgår enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr
20) med belopp som regeringen bestämmer för varje budgetår. Frågor om
finansiering ur kyrkofpnden av utredningar inom kyrkomötets ansvarsområde
behöver därför inte underställas riksdagen.

Spm jag
tidigare har nämnt utgår fr. o. m. år 1983 bidrag ur kyrkofonden till olika
rikskyrkliga ändamål inom svenska kyrkans fria sektor efter beslut av
kyrkofondens styrelse. Enligt min mening bör man sträva efter att så

Prop. 1982/83:160 5

mycket som möjligt samordna bidragsgivningen ur
kyrkofonden till sådan rikskyrklig verksamhet som inte är lagreglerad.

Jag har förut nämnt att bidrag ur kyrkofonden enligt
riksdagens beslut utgår till den praktiska prästutbildningen vid
pastoralinstituten med ett av regeringen för varje år bestämt belopp. Enligt
min mening bör de årliga bidragen för ändamålet i fortsättningen beslutas av kyrkofondens
styrelse.

Kyrkofondens styrelse har redan till uppgift att besluta
om bidrag ur kyrkofonden till SKUT, med undantag för lönebidrag till präster
som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet och till icke prästvigda
tjänstebiträden vid utlandsstationerna. Fr. o. m. år 1984 bör kyrkofondens
styrelse få besluta om bidrag även till de sistnämnda ändamålen. För andra
halvåret 1983 bör regeringen besluta om storleken av dessa lönebidrag.

Jag tillstyrker att ur kyrkofonden skall få utgå bidrag till
det invandrararbete som svenska kyrkan bedriver genom Svenska kyrkans invandrarnämnd.
Kyrkofondens styrelse bör få besluta pm bidrag också för detta ändamål.

Liksom för övrig bidragsgivning till rikskyrklig
verksamhet som beslutas av kyrkofondens styrelse bör i fråga om de nu
föreslagna ändamålen gälla att bidrag får beslutas inom den av regeringen
fastställda ekonomiska rarnen.

2.2 Kostnader för inrättande av vissa tjänster

Stifts- och kontraktsadjunkter

I de olika stiften får, utöver förste stiftsadjunkter och
kontraktsadjunkter för finskspråkiga, fr. o. m. innevarande budgetår finnas
anställda följande antal förste stiftsadjunkter samt stifts- och kpntraktsadjunkter.

Stift

Förste stifts-

Stifts-

Kontrakts-

adjunkter

adjunkter

adjunkter

Uppsala

Linköping

Skara

4 3 3

2 2

Strängnäs Västerås

3 3

2

Växjö Lund

3

5

1

2

Göteborg Karlstad

5

2

1

2

Härnösand

3

3

Luleå

4

5

Visby Stockholm

0,5 4

1 1

18

42,5

22

Prop.
1982/83:160 6

Fyra av stiftsadjunkterna i Uppsala stift är placerade vid
ärkebiskopens kansli.

Domkapitlen i Linköping och Skara anhåller att få inrätta
en ny stiftsadjunktstjänst i resp. stift. Innehavaren av den föreslagna
tjänsten i Linköpings stift skulle ha till uppgift att arbeta med själavårds-
och familjefrågor. Den nya stiftsadjunkten i Skara stift skulle bistå
domkapitlet med fortbildningsarbetet bland präster.

Domkapitlet i Linköping anhåller vidare att få inrätta
ytterligare en kontraktsadjunktstjänst, avsedd för Vikbolands och Hammarkinds
kontrakt. Spm mptivering anges den stpra skärgården och fritidsbefolkningen i
kontraktet.

Kammarkollegiet avstyrker bifall till framställningarna.

Förste stiftsadjunkter för finskspråkiga

För kyrklig verksamhet bland finskspråkiga personer i
Sverige finns anställda åtta förste stiftsadjunkter. En av dessa är anställd
vid ärkebiskopens kansli och har ansvaret för den övergripande planeringen och
samordningen av svenska-kyrkans verksamhet bland finskspråkiga. Av de övriga är
en anställd i Uppsala stift, en i Linköpings stift med skyldighet att
tjänstgöra även i Växjö stift, en i Skara stift med skyldighet att tjänstgöra
även i Karlstads stift, en i Strängnäs stift, en i Västerås stift, en i Lunds
stift och en i Göteborgs stift.

1982 års allmänna kyrkomöte har anhållit om inrättande av
ytterligare två förste stiftsadjunktstjänster att tilldelas Härnösands och
Stockholms stift (mot. 1982:13 och 59, 2TU 4, kskr 2).

Förslaget
tillstyrks av domkapitlen i Härnösand och Stockholm. Kammarkollegiet har inte
något att erinra mot bifall till framställningen.

Konsulenter för andlig vård vid sjukhus

Svenska kyrkans personalförbund anhåller att i varje stift
skall få inrättas en arvodesbefattning som konsulent för andlig vård vid
sjukhus. För dessa konsulenter föreslås gälla samma bestämmelser som för
konfirmandkonsulenter.

Svenska kyrkans diakoninämnd biträder förslaget.

Föredraganden

Hittills har regeringen inhämtat riksdagens medgivande att
ur kyrkofonden få bestrida kostnaderna för varje ny stifts- eller kontraktsadjunktstjänst.
Enligt min mening är det en mindre ändamålsenlig ordning att låta antalet
stifts- och kontraktsadjunktstjänster vara bundet av riksdagsbeslut. 1 stället
bör regeringen ha frihet att själv bestämma om inrättandet av nya stifts- och

Prop.
1982/83:160 7

kontraktsadjunktstjänster. Detsamma bör gälla i fråga om
arvodesbefattningar SPm konsulent för kyrkliga ändamål i stiften, t. ex. för
andlig vård vid sjukhus. Jag föreslår alltså att regeringen inhämtar riksdagens
medgivande att ur kyrkofonden får bestridas kostnader för ytterligare tjänster
som stifts-eller kontraktsadjunkt och arvodesbefattningar som konsulent för
kyrkliga ändamål i stiften. Jag vill emellertid framhålla att regeringen bör
vara restriktiv med att inrätta nya tjänster och därmed åstadkomma en permanent
högre belastning på kyrkofpnden.

2.3 Kostnader för vissa kyrkliga ändamål

Kpstnader för vissa utredningar

Kammarkollegiet har anmält att följande belopp
förskottsvis har utgått ur kyrkofonden för bestridande av kpstnader för
utredningar på det kyrkliga området, vilka har avslutat sin verksamhet.

Utredningen om konfessionell del av den praktisk-teologis-
28 709:98

ka utbildningen för blivande präster i svenska kyrkan

Utredningen om praktisk-teologisk utbildning för blivande 15 390:20

präster i svenska kyrkan

Summa kr. 44
100:18

Kammarkollegiet föreslår att kostnaderna för utredningarna
skall stanna slutligt på kyrkofonden.

Biträdeshjälp åt biskoparna

För innevarande budgetär har anvisats ett anslag av 585
000 kr. för biträdeshjälp åt biskoparna. Ärkebiskopen har pä uppdrag av
biskopsmötet anhållit att samtliga biskopar får heltidsanställda sekreterare.

Biträde vid handläggning av kyrkliga ärenden

Med stöd av 6 § lagen om kyrkliga kostnader utgår ur
kyrkofonden anslag för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga
ärenden inom civildepartementet. Anslaget har hittills fastställts för ett år i
sänder. För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 155 000 kr.

Fortbildningskurser för präster

Sedan budgetåret 19.'53/54 utgår ett årligt anslag ur
kyrkofonden för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för
anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster. Ur anslaget bestrids
fr. o. m. budgetåret 1978/79 även kostnader för arbetsledarutbildning för
kyrkoherdar. Anslaget är nu uppfört med 325 000 kr.

Prop. 1982/83:160 8

Domkapitlen har för ifrågavarande ändamål räknat med ett
medelsbehov av 639 615 kr. för budgetåret 1983/84. Vidare har svenska kyrkans
utbildningsnämnd räknat med ett medelsbehov av 60 000 kr. för utbildning av handledare
för arbetsledarutbildning för kyrkoherdar.

Fortbildningskurser för kyrkomusiker

Sedan budgetåret 1976/77 utgår ett årligt anslag ur
kyrkofonden för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker. Anslaget är
innevarande budgetår uppfört med 155 000 kr.

Domkapitlen räknar för ifrågavarande ändamål med ett
medelsbehov av 271 850 kr. för budgetåret 1983/84.

Föredraganden

Jag biträder förslaget att kostnaderna för de av
kammarkollegiet angivna utredningarna på det kyrkliga området får stanna på
kyrkofonden. Jag anser vidare att anslaget till biträdeshjälp åt biskoparna bör
höjas så att varje biskop kan få tillgång till minst en halvtidsanställd skrivhjälp.
Anslaget för biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden behöver också
räknas upp med hänsyn till ökade lönekostnader. Anslagen till fprtbildningskurser
för präster och kyrkomusiker bör däremot för nästa budgetår utgå med
oförändrade belopp.

Höjningen
av anslagen för de nyss angivna ändamålen kommer att medföra en ökning av
kyrkofondens utgifter med mindre än en tiondels procent. I likhet med vad jag
förut har anfört i fråga om antalet stifts- och kpntraktsadjunktstjänster anser
jag att det saknas skäl att låta stprleken av bidragen till de förut angivna
kyrkliga ändamålen vara bunden av riksdagsbeslut. Regeringen bör lika väl som
kyrkofondens styrelse ha frihet att besluta om bidrag till ändamål som
riksdagen har godkänt. Jag föreslår därför att ur kyrkofonden liksom hittills
får bestridas kostnader för följande ändamål.

Av regeringen beslutade utredningar på det kyrkliga
området

Biträdeshjälp åt biskoparna

Biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom
civildepartementet

Fortbildningskurser för präster och kyrkomusiker

Det bör ankomma på regeringen att för varje budgetår bestämma
storleken av bidragen till de angivna ändamålen.

Prop.
1982/83:160 9

2.4 Reseersättning åt finskspråkiga präster

Riksdagen har medgett att ur kyrkofpnden får bestridas
resekostnadsersättning och traktamente vid resor som finsktalande präst
företar på grund av kyrkliga förrättningar bland finskspråkiga i det stift där
prästen tjänstgör (prop. 1974:40, KrU 12, rskr 184).

Vidare har regeringen medgett att förste stiftsadjunkter
och pastoratsadjunkter för finskspråkiga, vilka deltar i konferenser för
finskspråkiga präster utanför sitt tjänstgöringsområde, för högst fyra resor
per år får resekostnadsersättning och traktamente som för tjänsteresa.

Domkapitlet i Strängnäs föreslår att även annan
finsktalande präst skall få rätt till resekostnadsersättning och traktamente
som för tjänsteresa vid deltagande i av vederbörande stiftsadjunkt för
finskspråkiga anordnade konferenser högst fyra gånger per år.

Kammarkollegiet tillstyrker förslaget. Kollegiet
förutsätter därvid att ersättning endast kommer att medges präst som anvisats
arbetsuppgifter bland finskspråkiga.

Jag ansluter mig till förslaget. Jag föreslår därför att
ur kyrkofonden får bestridas kostnader för reseersättning åt finsktalande präster
som deltar i kyrkliga konferenser för finsktalande utanför sitt
tjänstgöringsområde. Det bör ankomma på regeringen att meddela de föreskrifter
som behövs.

2.5 Anslag ur kyrkofonden till extra utgifter

Enligt 6 § lagen om kyrkliga kostnader utgår ur
kyrkofonden anslag till extra utgifter med ett av regeringen och riksdagen
bestämt belopp för år. Anslaget, som för det kyrkliga området motsvarar
anslagen till extra utgifter under statsbudgetens särskilda huvudtitlar, är
innevarande år uppfört med 415 000 kr. Under nästa budgetär uppkommer bl. a.
kostnader för svenska kyrkans deltagande i Lutherska världsförbundets Vll:e
generalförsamling. Anslaget till extra utgifter bör därför fr. o. m. nästa
budgetår räknas upp till 460 000 kr.

2.6 Vissa lönekostnader m. m. vid omskolning och
omplacering av församlingspräster och kyrkomusiker

För att bestrida kostnaderna för omskolning och
omplacering av kommunalt anställd personal med statligt reglerade löner har
tidigare efter beslut av statens arbetsmarknadsnämnd kunnat anlitas det
särskilda statliga anslaget till lönekostnader vid viss omskolning och
omplacering. Anslaget har kunnat användas också för präster och kyrkomusiker i
församlingstjänst, vilka ju innehar statligt reglerade tjänster. Enligt statsmakternas
beslut (prop. 1981/82:100 bil. 11 p. F8och F9. AU 19, rskr 262) är emellertid
anslagets användningfr. o. m. den 1 januari 1983 begränsad till arbetstagare
hos staten

Prop. 1982/83:160 10

(se 1 § förordningen 1979:518 om arbetshandikappade i
statligt reglerad anställning, ändrad 1982:1268). Det har förutsatts att arbetsvårdsåtgärder
för bl. a. kommunalt anställda med statligt reglerade tjänster skall ombesörjas
av huvudmännen själva.

Kostnader för sådana åtgärder som det här kan bli fråga om
för en församlingspräst eller kyrkomusiker kan emellertid i vissa fall bli
betungande för ett enskilt pastorat. Domkapitlen, som har arbetsgivaransvar för
präster och i viss utsträckning även för kyrkomusiker i stiften, kan därför av
ekonomiska skäl tveka om att besluta om arbetsvårdsåtgärder som i och för sig
är önskvärda.

För att möjliggöra arbetsvärd i vissa förekommande fall
för präster och kyrkomusiker föreslår jag att riksdagens medgivande inhämtas
till att ur kyrkofonden får bestridas kostnader för avlöningsförmåner,
utbildning m. m., när en församlingspräst eller kyrkomusiker till följd av ett arbetshandikapp
inte kan beredas en lämplig anställning inom gällande organisation och därför
måste sjukpensioneras, om inte omskolning eller någon annan form av arbetsvärd
kommer till stånd. Kyrkofondsmedel bör få användas endast efter omplacering. De
bör få användas för åtgärder som kan leda till anställningar inom samtliga
sektorer av arbetsmarknaden. Medel ur kyrkofonden för nu föreslagna ändamål bör
i det enskilda fallet endast få användas övergångsvis till dess att frågan om
anställning har lösts på ett mer slutgiltigt sätt. Det bör ankomma på
regeringen att meddela närmare föreskrifter härom.

3 Fördelning av vissa avlöningskostnader för kyrkomusiker
med fyllnadstjänstgöring

Genom statsmakternas beslut 1974 (prop. 1974:40 avd. II, KrU 12, rskr 184) och 1977 (prop.
1976/77:84 punkt 9, KrU 42, rskr 252) blev pastoraten berättigade till ersättning
av skolan för så stor del av då aktuella arbetsgivaravgifter soiii belöper på
skolans avlöningsbidrag till pastoraten för organister och biträdande
kyrkomusiker vilka har fyllnadstjänstgöring som musiklärare vid vissa statliga
eller statsunderstödda läroanstalter. Gällande bestämmelser i ämnet finns
intagna i 59 § 2 mom. kyrkomusiker-förordningen (1950:375, omtryckt 1973:681;
59 § 2 mom. ändrat senast 1982:381).

År 1982 tillkom ytterligare en arbetsgivaravgift som
pastoraten har att erlägga för ifrågavarande personalgrupp och som inte täcks
av nyssnämnda beslut, nämligen allmän löneavgift enligt lagen (1982:423) om
allmän löneavgift. Även kostnaden för denna avgift bör fördelas mellan pastorat
och skola efter samma grunder som gäller för de äldre arbetsgivaravgifterna.
Jag föreslår att regeringen inhämtar riksdagens medgivande att meddela
föreskrifter om fördelningen av kostnaderna för den allmänna löneavgiften.

Prop. 1982/83:160 11

4 Decentralisering av ärenden om indelning i kyrkomusikerdistrikt

Enligt 1 § kyrkomusikerförordningen (1950:375, omtryckt
1973:681, ändrad senast 1982:381) skall för kyrkomusikerverksamheten inom de
territoriella församlingarna stiften vara indelade i kyrkomusikerdistrikt. Oin
det finns särskilda skäl kan regeringen föreskriva att en församling skall uppdelas
på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas med annan församling eller
del därav till ett distrikt. 1 första hand ankommer det på resp. domkapitel att
ta ställning till indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Domkapitlet skall också
i olika sammanhang ompröva gällande indelning. Enligt 5 §

5 mom. kyrkomusikerförordningen har domkapitlet
att fastställa distriktsin

delning utom i två fall, då frågan därom skall underställas regeringen för

avgörande. Det ena fallet är när domkapitlet finner aft indelningen bör

a-wika från huvudregeln på nyss angivet sätt och det inte gäller bibehållande

av förut fastställd indelning. Det andra fallet är när domkapitlet anser att

sådan distriktsindelning som har blivit fastställd av regeringen bör ändras.

I en inom kommundepartementet upprättad promemoria,
daterad den 1 december 1982, har föreslagits att regeringens befattning med distriktsindel-ningsärenden
flyttas över till domkapitlen. Förslagets genomförande kräver riksdagens
medverkan, eftersom den gällande kompetensfördelningen mellan regeringen och
domkapitlen har godkänts av riksdagen (se prop. 1949:199, ILU 39 s. 23, rskr
327).

1 departementspromemorian konstateras att regeringsärenden
om indelning i kyrkomusikerdistrikt förekommer i mycket stort antal och
således innebär en icke ringa arbetsbelastning för regeringskansliet. Ärendena
är i regel av rutinbetonad karaktär. 1 flertalet avgjorda ärenden har
regeringen följt domkapitlens förslag. De skäl som talar för att regeringen
skall som första instans besluta i detta slags ärenden har enligt promemorian
inte längre .samma tyngd som tidigare. I några fall av iiidelningsändring kan
det bli fråga om att omplacera personal. Att sådana frågor fordrar
regeringsbeslut utgör enligt promemorian inget avgörande skäl för att inte ge
domkapitlen odelad befogenhet att fastställa distriktsindelning.

F. n. har en särskild utredare - kyrkomusikerutredningen (Kn
1980:04) - i uppdrag att se över organisationen av kyrkomusikernas verksamhet m.
m. Enligt promemorian är den föreslagna decentraliseringsåtgärden så angelägen
att den bör genomföras utan att resultatet av utredningens översyn avvaktas.

Efter remiss har yttranden över departementspromemorian
avgetts av domkapitlen i Uppsala, Växjö, Göteborg, Lund och Härnösand samt kyrkomusikerutredningen
och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

Alla remissinstanserna tillstyrker promemorieförslaget. Kyrkomusikerutredningen
fra"mhåller att förslaget innebär förenklingar och besparingar för det
allmänna samt att det torde medföra betydande tidsvinster genom att
beslutsprocessen förkortas. Flera domkapitel understryker det stora värdet

Prop.
1982/83:160 12

av den snabbare handläggning av indelningsärendena som
möjliggörs genom delegeringen av beslutanderätten. Församlings- och pastoratsförbundet
har visserligen den huvudståndpunkten i själva strukturfrågan att ett kyrkomusikerdistrikt
i princip bör utgöras av pastoratet och inte församlingen. Förbundet
konstaterar emellertid att förslagets genomförande inte innebär något
föregripande av kommande förslag från kyrkomusikerutredningen.

Föredraganden

Förslaget är ett led i det inom regeringskansliet sedan
länge pågående decentraliseringsarbetet. Det har vunnit allmän anslutning vid
remissbehandlingen. Även jag tillstyrker förslaget. Detta är förenat med så
stora fördelar att det bör genomföras skyndsamt utan hinder av att kyrkomusi-kerutredningens
arbete med en översyn av kyrkomusikerorganisationen pågår. Givetvis är den av
mig sålunda förordade reformen inte avsedd att föregripa resultatet av kyrkomusikerutredningens
organisatoriska överväganden.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att ur kyrkofonden fr. o. m.
den 1 juli 1983 t. v. får bestridas kostnader för rikskyrklig verksamhet enligt
vad jag har förordat,

2. medge att ur kyrkofonden fr. o. m.
den 1 juli 1983 t. v. får bestridas kostnader för ytterligare stifts- och
kontraktsadjunkter samt arvodesbefattningar som konsulent för kyrkliga ändamål
i stiften enligt vad jag har förordat,

3. medge att ur kyrkofonden fr. o. m.
den 1 juli 19831, v. enligt vad jag har förprdat får bestridas kostnader för

a) av regeringen beslutade utredningar
på det kyrkliga området,

b) biträdeshjälp åt biskoparna,

c) biträde vid handläggningen av
kyrkliga ärenden inom civildepartementet,

d) fprtbildningskurser för präster pch kyrkpmusiker,

4. medge att ur kyrkpfpnden fr. p. m.
den 1 juli 1983 t. v. får bestridas kpstnader enligt vad jag har förordat för
reseersättning åt finsktalande präster som deltar i kyrkliga konferenser för
finsktalande utanför sitt tjänstgöringsområde,

5. medge att ur kyrkofonden fr. o. m.
den 1 juli 1983 t. v. får utgå anslag med 460 000 kr. för budgetår till extra
utgifter,

6. medge att ur kyrkofonden får
bestridas vissa lönekostnader m. m. vid omskolning Pch omplacering av
församlingspräster och kyrkomusiker enligt vad jag har förordat,

Prop.
1982/83:160 13

7.
bemyndiga
regeringen att meddela bestämmelser om fördelningen mellan pastorat och skola
av kostnaden för allmän löneavgift enligt vad jag har förordat,

8. godkänna den ändring av kompetensfördelningen
mellan regeringen och domkapitlen i fråga om fastställande av stiftens
indelning i kyrkomusikerdistrikt som jag har förordat.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.