Prop. 1982/83:161

Prop.
1982/83:161

Regeringens proposition 1982/83: 161

om
ändring i civilförsvarslagen (1960: 74); beslutad den 24 mars 1983.

-
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag spm har tagits upp i bifpgade
utdrag äv regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

CURT
BOSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen lämnas förslag till ändringar i civilförsvarslagen (1960: 74) som
innebär administrativa förenklingar och förbättringar i systemet för skyddsmmsbyggande.
Kommunema skall bl. a. fä bestämma att det inte behövs någon anmälan för vissa
typer av byggnader och inom vissa områden där det inte bedöms vara angeläget
att bygga skyddsmm.

Förslaget
innehåller vidare en bestämmelse som innebär att skyldigheten att bygga
skyddsrum även kan gälla vid genomgripande ombyggnad av anläggningar och
byggnader.

I
propositionen tas också upp förslag om bidrag av statsmedel till dem som på
eget initiativ anordnar mindre skyddsrum. Propositionen ger vidare kommunerna
rätt att få ersättning för vård och underhåll av de skyddsmm som kommunerna
anordnar i befintliga byggnader m, m.

De
nya bestämmelserna avses träda i kraft den I juh 1983.

I
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 161

Prop.
1982/83:161

Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:
74)'

dels att 32§, 41 § I mpm., 42§, 53 § 1 mpm. pch 83 § skall
ha nedan

angivna lydelse, dels att i lagen skall införas två nya
paragrafer, 33 a och 56§§, av nedan

angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Avser
någon att uppföra ny anläggning eller byggnad inom skyddsmmsort, skall han
anmäla detta till kommunen. Det åligger kommunen att lämna den som har gjort
anmälan besked humvida skyddsmm skall anordnas i anläggningen eller byggnaden
och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i
detta.

Avser
någon att uppföra en ny anläggning eller byggnad inom en skyddsmmsort, skall
han anmäla detta till kommunen. Undantag från sådan anmälningsskyldighet får föreskrivas
av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av kommunen. Det åligger
kommunen att lämna den som har gjort anmälan besked humvida skyddsrum skall
anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det
antal personer som skall beredas plats i detta.

Avvikelse från besked som avses i första stycket får göras
endast om

1.
den spm har gjprt
anmälan medgiver det,

2.
byggnadslov
eller godkännande enligt 33 § andra stycket icke har sökts inom två år från
beskedets dag eller

3. i fråga om anläggning eller byggnad
som tillhör staten uppförandet icke har påböijats inom tid som sägs 12.

Vad i
denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad skall även
gälla tillbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad.

Vad i denna paragraf sägs om uppförande av en ny
anläggning eller byggnad skall även gälla

7. tillbyggnad av en befintlig anläggning eller byggnad,

2.
ombyggnad eller någon annan ändring av en anläggnings eller byggnads yttre
eller inre utförande som är så genomgripande att ändringen kan anses jämförlig
med ombyggnad.

' Lagen omtryckt 1975: 712.

Prop.
1982/83:161 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

33a§

Den
som vill anordna ett skyddsrum i en skyddsrumsort utan att vara skyldig att
göra det på grund av beslut enligt 27 § kan få bidrag av statsmedel, om
kommunen iför-väg godkänner att skyddsrummet anordnas. Kommunens godkännande
får lämnas endast om skyddsrummet fyller ett angeläget behov och medel finns
tillgängliga. 41 §

I mom.
I varje kommun skola de kommunen med avseende å civilförsvaret åvilande
uppgifterna handhavas av en civilförsvarsnämnd, om ej annat följer av andra
stycket eller av sådant beslut som avses i 3 kap. 14 § kommunallagen (1977:
179).

Kommunfullmäktige
äger upp- Kommunfullmäktige äger upp

draga åt annan nämnd än civilför- draga åt annan nämnd än civilför

svarsnämnden att upprätta skydds- svarsnämnden att upprätta skydds-

mmsplan och att lämna besked en- mmsplan och att lämna besked en

ligt 32 §, Har enligt 23 § överläm- ligt 32 § och godkännande enligt

näts åt kommunen att antaga i5 a . Har enligt 23 § överlämnats

skyddsmmsplan, fattas beslutet åt kommunen att antaga skydds-

härom av kommunfullmäktige. mmsplan, fattas beslutet härom av

kommunfullmäktige.

Kommun
får tillsätta särskild civilförsvarsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att
vara civilförsvarsnämnd. Har så ej skett är kommunstyrelsen
civilförsvarsnämnd. Under civilförsvarsberedskap får regeringen förordna, att
särskild civilförsvarsnämnd skall tillsättas.

42§

För kostnad, som kommun fått För kostnad, som kommun fått

vidkännas
på gmnd av åtgärd enligt vidkännas på grund av åtgärd enligt

40 § 1 mom. b) eller c) eller 54 § 40 § 1 mom. b) eller c) eller 54 §

första stycket, äger kommunen er- första stycket eller för vård och un-

hålla ersättning av statsmedel, i den derhåll av de i 40§ 1 mom. c)

mån kostnaden kan anses skälig. nämnda anordningarna, äger kom-

Vid ersättningens bestämmande munen erhålla ersättning av stats

skall hänsyn i skälig utsträckning medel, i den mån kostnaden kan

tagas till det värde som åtgärden anses skälig. Vid ersättningens be-

kan ha för anläggningens eller bygg- stämmande skall hänsyn i skälig ut-

nadens användning i fred. sträckning tagas till det värde som

åtgärden
kan ha för anläggningens eller byggnadens användning i fred.

Innan
medel finns tillgängliga för beräknad ersättning får skyldighet för kommun att
vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) ej göras gällande mot kommunen.

Senaste
lydelse 1979: 162, ' Senaste lydelse 1979: 162.

Prop.
1982/83:161

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ersättningen bestäms av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.

Kpmmunen
har rätt att erhålla förskptt på ersättningen i enlighet med de närmare
föreskrifter spm regeringen meddelar.

53 §

1 mpm.'' Uppföres ny anläggning eller byggnad inpm skyddsmmsprt
på mark, som är avsedd för annat ändamål än gata, tprg, park eller annan allmän
plats, är anläggningens eller byggnadens ägare skyldig att inrätta och utmsta skyddsmm,
som skall anordnas i anläggningen eller byggnaden på gmnd av beslut enligt 27 §.

Den som
med nyttjanderätt innehar fastighet eller byggnad eller del därav må ej hindra
ägaren att där inrätta skyddsmm.

Den som
äger anläggning eller byggnad, i vilken skyddsmm anordnats enligt första
stycket, är skyldig att vårda och underhålla skyddsmmmet och dess utmstning.

Den som anordnar skyddsmm enligt första stycket äger rätt
att av statsmedel utfå ersättning härför enligt de gmnder som angivas i 55 §.
Ersättningen bestämmes av länsstyrelsen och utbetalas när slutbesiktning av skyddsmmmet
har ägt mm.

Vad i
denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning ell<;r byggnad skall även
gälla tillbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad.

Vad i
denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad skall även
gälla sådan tillbyggnad eller ombyggnad av anläggning eller byggnad som avses
i 32 §.

56 f

Bidrag för skyddsrum som har anordnats med stöd av 33 a §
utgår med ett grundbelopp per plats som motsvarar den genomsnittliga ersättningen
för att anordna, vårda och underhålla en skyddsrumsplats i motsvarande
byggnadstyp i riket. Vid bestämmande av bidraget skall grundbeloppet anpassas
till kostnadsläget i skyddsrumsorten vid tidpunkten för skyddsrummets slutbesiktning
enligt grunder som regeringen bestämmer.

Bidraget bestäms av länsstyrelsen och utbetalas när
skyddsrummet är slutbesiktat och godkänt.

Den som äger en anläggning eller byggnad, i vilken
skyddsrum har anordnats med stöd av 33a§, är skyldig att vårda och underhålla
skyddsrummet och dess utrustning.

'Senaste lydelse 1978: 782.

' Förutvarande 56 § upphävd genom 1978: 782.

Prop. 1982/83:161 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

83 §* Över beslut av civilförsvarschef eller
polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos
länsstyrelsen, om ej annat följer av 69§. Talan mot kommunal myndighets beslut
enligt 27 och 32 §§ föres hos länsstyrelsen genom besvär. .

Mot länsstyrelses beslut om kost- Mot länsstyrelses beslut om kost

nadsfördelning enligt 49 eller 54§, nadsfördelning
enligt 49 eller 54§,

om ersättning enligt 53 5 eller om om
ersättning enligt 53 e//er 56 § d-

föreläggande av vite vid underlå- ler
om föreläggande av vite vid un-

tenhet att fullgöra skyldighet enligt derlåtenhet
att fullgöra skyldighet

15 § föres talan hps kammarrätten enligt
15 § föres talan hps kammar

genom besvär. I samma ordning rätten genom
besvär. I samma ord

föres talan mot beslut, som länssty- ning
föres talan mot beslut, som

relse enligt denna lag eller med stöd länsstyrelse
enligt denna lag eller

därav utfärdade bestämmelser i sär- med
stöd därav utfärdade bestäm

skilt fall meddelat om föreläggande, melser
i särskilt fall meddelat om

föreskrift, tillstånd eller godkän- föreläggande,
föreskrift, tillstånd

nande i vad angår inrättande, ut- eller
godkännande i vad angår inrät-

mstning, vård eller Underhåll av tände, utmstning,
vård eller under-

skyddsmm, dock ej beslut enligt håll av skyddsmm,
dock ej beslut

31 §. enligt 31 §.

I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna
lag hos regeringen genom besvär, om ej annat följer av 69 §. Detsamma gäller i
fråga om talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan må icke föras mot beslut. Talan må icke föras mot beslut,

som meddelats enligt 19, 34, 35, 37 som meddelats
enligt 19, 33a, 34,

eller 58§. 35, 37 eller 58 §.

Under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när
särskilda skäl äro därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag,
förordna att beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983. Har före lagens
ikraftträdande byggnadslov sökts för ombyggnad, som påbörjas efter den 30 juni
1983, skall äldre bestämmelser tillämpas i fråga om skyldighet att bygga skydds-

* Senaste lydelse 1978: 782.

Prop. 1982/83:161 6

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-24

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsspn, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande:
statsrådet Boström

Proposition
om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

1
Inledning

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 tillkallades samma dag
sakkunniga' (Fö 1975: 03) med uppdrag att lämna förslag till bestämmelser för
övergång till ett ändrat system för skyddsmmsbyggande och finansiering av
detta. De sjikkunniga antog benämningen 1975 års skyddsmmsutredning. Det nya skyddsmmssystemet
infördes i sin helhet den 1 juli 1979. I tilläggsdirektiv (Dir. 1980: 1) i
januari 1980 uppdrog regeringen åt utredningen bl. a. att fortlöpande följa det
nya skyddsmms-systemets tillämpning och vid behov lämna förslag till
förenklingar och andra förbättringar av systemet.

Utredningen
har i promemorian (Ds Fö 1982: 2) Skyddsmm, förslag till administrativa förenkhngar
m.m. föreslagit vissa ändringar i bl.a. civilförsvarslagen som av utredningen
bedöms vara ägnade att underlätta ett ändamålsenligt skyddsmmsbyggande och
minska det administrativa arbetet i samband med detta. Promemorian bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Promemorian
har remissbehandlats. En inom försvarsdepartementet upprättad sammanställning
över remissyttrandena bör fpgas till prptpkpllet i detta ärende spm bilaga 2.

'
Generaldirektören Gunnar Gustafsson, ordförande, direktören Gösta Welin, riksdagsledamoten
Svea Wiklund och länsrådet Uno Williamsson. Den 25 februari 1980 tillkallades
dessutom riksdagsledamoten Olle Aulin.

Prop.
1982/83:161 7

2
Allmän motivering

2.1
Allmänt

Vid
1975 års riksmöte beslutades en genomgripande omarbetning av civilförsvarslagens
(1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad senast 1980:191) regler om skyddsmm (prop.
1975:21, FöU 17, rskr 174). Anprdnandet av skyddsmm fick en fast anknytning
till kpmmunernas planering av bebyggelsen och kommunerna fick ansvar för att skyddsmmmen
anordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Enligt
de regler som då antogs skall skyddsmm anordnas i sådana orter som bedöms kunna
bh särskilt utsatta vid stridshandhngar. Enligt skyddsrumsförordningen (1979:
90, ändrad senast 1982: 956) berörs tätprter i sammanlagt 205 kommuner av skyddsmmsbyggandet.
I andra pmråden skall enklare åtgärder kunna vidtas när det behövs vid
beredskap. Skyddsmmmen anpassas mer än tidigare till pch planeras efter de
verkliga behoven. För detta ändamål sker en särskild skyddsmmsplanering i de
kommuner där skyddsrum skall anordnas. För vaije skyddsmmsort upprättar kommunen
en skyddsmmsplan. Kommunens planering utgår från det behov av skyddsmm som
uppkommer på gmnd av den fortlöpande byggnadsproduktionen och det behov som
finns i redan bebyggda områden.

Kommunen
beslutar med ledning av skyddsrumsplanen var skyddsmm skall inrättas. Skyddsmm
anordnas i samband med att nya anläggningar pch byggnader uppförs men inte som
tidigare i vaije enskild anläggning eller byggnad. I stället placeras skyddsmmmen
i byggnader spm är särskilt lämpliga med hänsyn till möjlighetema att inom
rimlig tid nå skyddsmmmen pch till kostnadema för att bygga skyddsmmmen just
där. Det är betydelsefullt att skyddsrummen i första hand anordnas i utrymmen
som ändå skall finnas i byggnaden så att de Ipkaler som tas i anspråk för skyddsmmmen
får en god användning även i fredstid. Den som åläggs att anordna skyddsmm får
ersättning för merkostnaderna av statsmedel.

Civilförsvarsstyrelsen
har sedan skyddsmmssystemet började tillämpas successivt arbetat med
tillämpningsbestämmelser och administrativa mtiner för detta. Härvid har vissa
förenklingar och förbättringar kunnat göras i plika delar av systemet. Vissa
önskvärda förenklingar eller förbättringar är emellertid av sådan karaktär att
de inte kan genomföras utan ändring av civilförsvarslagen och till denna
anknytande, författningar.

1975
års skyddsmmsutredning har, som tidigare berörts, föreslagit vissa ändringar bl.a.
i civilförsvarslagen som av utredningen bedöms vara ägnade att underlätta ett
ändamålsenligt skyddsmmsbyggande och minska det administrativa arbetet i
samband med detta.

Utredningens
förslag har i sina huvuddrag fått ett positivt mottagande av det heU
övervägande antalet remissinstanser.

För
egen del vill jag understryka angelägenheten av att reglerna för

Prop. 1982/83:161 8

skyddsmmssystemet
görs så enkla som möjligt och att kommunerna får bättre möjligheter än nu att
genomföra skyddsmmsplanerna, särskih i bristområden. Jag anser i likhet med
flertalet remissinstanser att skydds-mmsutredningens förslag i sina huvuddrag
är väl ägnade att fylla dessa syften.

Jag
övergår härefter till att närmare behandla de olika huvudpunkterna i skyddsmmsutredningens
förslag.

2.2
Anmälan om avsikt att uppföra en ny anläggning eller byggnad

Nuvarande
ordning

Enligt
32 § civilförsvarslagen skall den som avser att uppföra en ny anläggning eller
byggnad eller göra en tillbyggnad av en befintlig anläggning eller byggnad
inom skyddsrumsort anmäla detta till kommunen. Denna anmälningsskyldighet är
till for att kommunema skall få en möjlighet att styra produktionen av skyddsmm.
Något undantag för små byggnadsobjekt finns inte i lagen. Kommunen lämnar den
som har gjprt anmälan besked humvida skyddsmm skall anordnas i anläggningen
eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall
beredas plats i detta.

Utredningen

Utredningen
föreslår att bygguadsobjekt som på gmnd av storlek, utförande e.d. är
uppenbart oförenligt med skyddsmmsbyggande inte skall omfattas av
anmälningsplikten enligt 32 § civilförsvarslagen. Vidare föreslår utredningen
att kpmmunen ges rätt att bestämma att anmälan inte heller behöver göras för byggnadspbjekt
som är olämpliga eller onödiga att förse med skyddsmm med hänsyn till riskerna
för skadegörelse i krig, kostnadema för att anordna skyddsmm eller behovet av skyddsmms-platser.

Utredningen
framhåller att skyldigheten att göra anmälan när det rör sig om mindre
byggnadsobjekt, sorn rimligen inte kan medföra skyddsmms-byggnadsskyldighet
medför onödigt arbete både för den byggande och för kommunen.

Genom
en ändring i byggnadsstadgan (1959: 612, ändrad 1979: 902) genomfördes den I
januari 1980 vissa förenkhngar i bestämmelserna om byggnadslov. För en
bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter eller en byggnad av annat slag
behövs t. ex. enligt 54 § 2 mom. byggnadsstadgan numera inte byggnadslov för
anordnande av skärmtak i anslutning till bostadsbyggnaden om skärmtaket inte är
större än 12 m eller för. uppförande av högst två uthus eller andra liknande
byggnader med en sammanlagd byggnadsarea som inte är större än 10 m och som
inte är avsedda som bostad. Eftersom ett sådant skärmtak är att betrakta som tillbyggnad
och sådana byggnader är att betrakta som uppförande av ny

Prop. 1982/83:161 9

byggnad
är dessa åtgärder anmälningspliktiga enligt 32 § civilförsvarslagen. Ingen av
nämnda åtgärder kan dock rimligen medföra att skyddsmm skall anordnas. Enligt
utredningen bör ändringen i byggnadsstadgan därför följas upp med en ändring i
civilförsvarslagen.

Utredningen
ger också exempel på andra byggnadsobjekt som enligt utredningen bör undantas
från anmälningsplikt därför att.de
på grund av sin storlek, sitt
utförande e.d. är uppenbart oförenliga med skyddsmmsbyggande.

Utredningen
anger vidare att det i vissa områden i en skyddsmmsort kan vara så att risken
för att bli utsatt för skadegörelse kan antas vara mindre än i övriga delar av
orten samtidigt som kostnaderna för att anordna skyddsrum är betydligt högre.
En anmälan orn avsikt att uppföra en ny anläggning eller byggnad i sådana
områden leder därför som regel till ett besked att skyddsmm inte behöver
anordnas. Det kan då av bl. a. administrativa skäl vara lämpligt att ta bort
anmälningsplikten genom generella undantag. Utredningen anser också att för
byggnadsobjekt inom områden med överskott på skyddsmmsplatser eller inom
områden där skyddsrumsbyggande inte kan komma i fråga på grund av geotekniska
eller andra omständigheter bör kommunen kunna medge generella undantag från anmälningsplikten.
Detsamma kan enligt utredningen t.ex. gälla för exploateringsområden där
kommunen planerar att uppföra skolor och daghem i vilka skyddsmmmen lämpligen
kan anordnas. Här är det inte nödvändigt att andra byggherrar gör anmälan.

Remissinstanserna

Hovrätten
för Övre Norrland anser att det inte är rimligt att den som tänker bygga själv
skall behöva avgöra om byggandet kan vara, som def sägs i utredningens förslag,
uppenbart oförenligt med byggande av skyddsmm. Det bör enligt hovrätten liksom
för övriga föreslagna fall vara kommunens sak att med ledning av vad
författningarna föreskriver i skydds-mmsplanen eller på annat lämpligt sätt
närmare ange förutsättningarna för att en anmälan inte skall behöva göras.
Därför föreslår hovrätten att 32 § civilförsvarslagen formuleras annorlunda än
vad utredningen har föreslagit.

Byggherreföreningen
anger att förslaget om lättnader och inskränkningar i anmälningsplikten enligt
32 § civilförsvarslagen har administrativa fördelar men anser att den särskilda
anmälningsplikten helt borde slopas.

Hyresgästernas
Riksförbund understryker att ett borttagande av anmälningsplikten inte får
innebära att kommunerna i dessa fall inte kan pröva frågan om skyddsrum skall
byggas. Kommunen måste kunna ta initiativ till skyddsmmsbyggande, t.ex. vid en
byggnadslovsprövning, även.i de fall anmälningsskyldighet inte föreligger.

Prop. 1982/83:161 10

Överväganden

Enligt
min mening är det viktigt att systemet för skyddsmmsbyggande fungerar utan
onödigt krångel. Jag anser därför att det är olämpligt att behålla en
anmälningsplikt i fråga om sådana anläggningar som kommunen på förhand vet att
det av olika skäl inte passar att bygga skyddsmm i.

Av
25 § civilförsvarslagen framgår att en skyddsmmsort skall indelas i skyddsmmsområden
och att behovet av skyddsmm skall prövas för varje område för sig.
Anmälningsskyldigheten enligt 32 § gäller dock inpm hela skyddsmmsprten pch
följaktligen också inpm ett skyddsmmspmråde, där behpvet av nya skyddsmm kan ha
satts till noll. Som utredningen framhåller bör kommunen ges möjlighet att
göra undantag från anmälningsskyldigheten i fråga om sådana pmråden eller
delar av områdena.

Undantag
från skyldigheten att göra anmälan bör i sådana fall ses som ett generellt
förhandsbesked från kommunen att skyddsmm inte behöver anordnas. Undantag som
här avses från skyldigheten att göra anmälan för vissa delar av skyddsmmsorten
bör anges i skyddsmmsplanen. Genom en hänvisning till skyddsmmsplanen i
områdesplanen, i beskrivningen till stadsplanen eller på nybyggnadskartan kan
de planerade byggnademas ägare få kännedom om dessa undantag. Överallt där
undantag från skyldigheten att göra anmälan inte är klart utsagd föreligger
givetvis sådan skyldighet.

Inskränkningen
i anmälningsplikten kräver ändring i 32 § civilförsvarslagen. Utredningen har
lagt fram förslag till en sådan ändring. Jag förordar dock en något annan utfprmning
av lagtexten än vad utredningen har föreslagit. Jag återkommer till detta i specialmptiveringen.

Det
är viktigt att skilja på skyldigheten att göra anmälan och skyldigheten att i
vissa fall bygga skyddsmm. Även i områden där anmälningsskyldigheten tagits
bort kan kommunen på olika sätt ta initiativ till att skydds-mmsbesked lämnas
och skyddsrum anordnas.

2.3
Anordnande av skyddsrum i samband med genomgripande ombyggnad

Nuvarande
ordning

Enligt
53 § civilförsvarslagen är den som uppför en ny anläggning eller byggnad
skyldig att inrätta pch utmsta skyddsmm om kommunen har beslutat detta enligt
27 §. I 32§ föreskrivs bl. a. att anmälan skall göras till kommunen om en ny
anläggning eller byggnad skall uppföras så att kommunen kan lämna besked i skyddsmmsfrågan.
I 32 och 53 §§ föreskrivs också att vad som gäller pm uppförande av ny
anläggning eller byggnad även skall gälla tillbyggnad av befintlig anläggning
eller byggnad. Någpn skyddsmmsbyggnadsskyldighet föreligger inte i samband med
ombyggnad.

Prop. 1982/83:161 11

Utredningen

Utredningen
föreslår att sådan genomgripande ombyggnad som möjliggör skyddsmmsbyggande
jämställs med uppförande av ny anläggning eller byggnad i fråga om skyldighet
att göra anmälan och att anordna skyddsmm. Enligt utredningen kommer en inte
ringa del av byggnadsverksamheten i framtiden att sannolikt bestå av ombyggnad
av äldre byggnader. I många fall är det bara skalet efter den gamla byggnaden
kvar efter ombyggnaden. I samband med sådana byggnadsföretag kan det enligt
utredningen vara möjligt att komplettera byggnaden med skyddsmm. En
förutsättning är att ombyggnaden är tillräckligt genomgripande.

I
ersättningsfrågan framhåller utredningen att kpstnadéma i allmänhet blir högre
för skyddsmm i samband med pmbyggnad än för skyddsrum spm tillkpmmer i samband
med uppförande av ny anläggning eller byggnad. Enligt utredningen bör därför
55 § sjunde stycket civilförsvarslagen, spm medger högre ersättning än nprmalfallet,
kunna tillämpas. Dock bör enligt utredningen en liknande schablonmetod
tillämpas som den som används vid ersättningens bestämmande för skyddsmm i nya
anläggningar eller byggnader.

Remissinstanserna

Flertalet
remissinstanser godtar utredningens förslag i denna del.

Civilförsvarsstyrelsen
anser att utredningens förslag i denna del öppnar nya möjligheter att ta
tillvara tillfällen då förhållandevis billiga skyddsmmsplatser i beflntliga
byggnader kan anordnas.

Riksrevisionsverket
betonar vikten av att förslaget genomförs så snart som möjligt. Förslaget kan
enligt verket underlätta tillkomsten av skyddsmm i tätortemas innerområden där
stor brist råder.

Svenska kommunförbundet
framhåller i ersättningsfrågan att varje ombyggnadsprojekts kostnadsfömtsättningar
är specifika och svårbedömda och därför bör ett ersättningssystem som är
säkrare än det som utredningen föreslagit övervägas.

Byggherreföreningen
har inte något i sak att invända mot förslaget under fömtsättning att den
ekonomiska sidan får en tillfredsställande lösning.

Hyresgästemas Riksförbund
tillstyrker förslaget men framhåller att kravet på skyddsmm vid ombyggnad inte
får belasta fastigheten ekonomiskt.-Liknande synpunkter i ersättningsfrågan
framförs av Svenska Byggnadsentreprenörsföreningen och Sveriges Allmännyttiga
Bostadsföretag.

Sveriges
Fastighetsägareförbund anser att kravet på skyddsmm i samband med
genomgripande ombyggnad måste kopplas till ett ersättningssystem som ger full
kostnadstäckning.

Överväganden

De
flesta skyddsmmmen tillkommer i dag i samband med att nya anläggningar eller
byggnader uppförs. Skyddsmm kan visserligen anordnas ge-

Prop. 1982/83:161 12

nom
kommunens försorg med stöd av 40§ 1 mom. c) civilförsvarslagen i bl.a.
befintliga byggnader, men detta är, om byggnaden inte tillhör kommunen, såväl
tekniskt som juridiskt komplicerat. I många av våra stadskärnor, där dispens
från skyldigheten att anprdna skyddsmm rått under åren 1957- 1975, är bristen
på skyddsmm stor. Det är som utredningen framhåller angeläget att ta till vara
alla möjligheter som bjuds att bygga skyddsmm i dessa bristområden. Någon
större nyproduktion av byggnader kommer inte till stånd i dessa områden utan
den byggnation som sker består i att äldre byggnader byggs om. Det bör därför,
som utredningen förprdar, vara lämpligare att inrätta skyddsrummet i anslutning
till pm-byggnaden än att kpmmunen i ett senare skede med stöd av 40§ 1 mpm. c) civilförsvarslagen
låter anprdna skyddsmm i byggnaden. Ägaren av byggnaden är redan med dagens
bestämmelser skyldig att tåla ett sådant ingrepp. Jag förprdar därför att 32
och 53 §§ civilförsvarslagen kompletteras med en föreskrift som jämställer
genomgripande ombyggnad med uppförande av ny anläggning eller byggnad. Med
ombyggnad avses härvid detsamma som i byggnadsstadgan. Skyldighet föreligger i
dag att söka byggnadslov för sådan ombyggnad. Regeringen eller den myndighet
regeringen utser får närmare komplettera med de verkställighetsföreskrifter som
kan behövas för tillämpningen av vad som nu förordas. Genom förslaget kommer
kommunerna att få bättre möjligheter att genomföra skyddsmmsplanerna i den pmfattning
som tillgängliga medel och övriga omständigheter medger. Handläggningsgången
blir också enklare.

I fråga om ersättningen
för dessa skyddsmm delar jag utredningens uppfattning. Skyddsmmmen kommer
sannplikt att bli dyrare än de skyddsrum spm uppförs i samband med uppförande
av ny anläggning eller byggnad. Den ersättningsschablon som används för
ersättningens bestämmande för skyddsmm i nybyggnad kan således inte användas.
I stället bör 55 § sjunde stycket civilförsvarslagen kunna tillämpas. Enligt
detta lagmm får ersättningen bestämmas till högre belopp om tillämpningen av
normala ersättningsregler med hänsyn till skyddsmmmmets utförande leder till
att ersättningen blir uppenbart obillig för den ersättningsberättigade. Vissa
av remissinstanserna har uttryckt farhågor för att ersättningen inte blir tillräcklig
om ersättningens storlek även i dessa fall bestäms med hjälp av schabloner på
liknande sätt som ersättningen för skyddsrum som anordnas i samband med
uppförande av nya anläggningar eller byggnader. Enligt min mening är dessa
farhågor överdrivna. Schablpnema bör nämligen kunna utformas så att de spm
åläggs att bygga sådana skyddsmm inte belastas ekonpmiskt. Det får ankpmma på
regeringen eller myndighet spm regeringen utser att bestämma hur schablpnema
skall beräknas.

Prop.
1982/83:161 13

2.4 Bidrag till anordnande av mindre skyddsrum på enskilt
initiativ

Nuvarande ordning

F. n. finns inte någon möjlighet att få ersättning av statiiga
medel för mindre skyddsrum som uppförs på enskilt initiativ.

Utredningen

Utredningen framhåller att det finns ett intresse hps
allmänheten att kunna skydda sig i händelse av krig. Detta har medfört att det
har kpmmit fram ett antal förslag till prefabricerade skyddsmm spm är avsedda
för ett hushåll och som i allmänhet rymmer 4-10 personer. Enhgt utredningen får
civilförsvarsstyrelsen regelbundet förfrågningar om bidrag kan erhållas för
anordnande av sådana skyddsmm. Enligt utredningen är det angeläget att
uppmuntra enskilda initiativ för att åstadkpmma skydd. Det bör därför enligt
utredningen kunna utgå visst statiigt bidrag till sådana skyddsmm. Bidraget kan
lämpligen till storleken motsvara en genomsnittiig kpstnad för att anprdna
andra skyddsrum i samma typ av bebyggelse. Enligt utredningen uppgår den genpmsnittiiga
ersättningen för en skyddsrumsplats i prisläge febmari 1981 till 1600kr. i
byggnad med betongstomme och till 2600 kr. i byggnad utan betpngstomme, vilket pfta
är alternativet i villaområden. Enligt utredningen bör en fömtsättning för att
bidrag skall kunna lämnas vara att skyddsrummet behövs enligt skyddsrumsplanen.
Det skall således ligga inom en skyddsmmsort, dét skall vara brist på skyddsmm
i omgivningen pch det skall även i övrigt bedömas vara angeläget att skyddsrummet
kommer till. En annan fömtsättning bör enligt utredningen vara att skyddsmmmet
uppfyller skäliga krav på skyddsförmåga.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat
förslaget i denna del utan erinran.

Civilförsvarsstyrelsen anser att det bör prövas om det är
lämpligt att ge bidrag för anordnande av mindre skyddsrum som här avses även i
områden som ligger utanför skyddsmmsorter.

Riksrevisionsverket anser att förslaget medför att statens
utgifter ökar, men har inte något att erinra mot att denna bidragsmöjlighet ges
inom gällande ramar för plika civilförsvarsåtgärder.

Hyresgästernas Riksförbund är mycket tveksamt till
utredningens förslag och anser att en utveckling mot privata skyddsrum i
småhus inte bör stimuleras.

Överväganden

Enligt min mening är det väsentiigt för försvarsviljan
att, spm utredningen har kpnstaterat, det hos allmänheten finns ett intresse
av att ta initiativ till att bygga skyddsrum. I många pmråden är det svårt att
bygga bprt den

Prop. 1982/83:161 14

brist
på skyddsmm spm finns geinpm att endast bygga skyddsmm i samband med att nya
anläggningar kommer till. Bebyggelsen kan i vissa fall vara så gles att det
inte går att nå ekonpmiskt försvarbar stprlek på skyddsmmmen. Det kan pckså
vara så att nybyggnadsverksamheten är så låg att lämpliga tillfällen inte ges.
I sådana pmråden kan det vara lämpligt med enskilda initiativ för att kunna
lösa skyddsfrågan. Jag förprdar således i hkhet med utredningen och de flesta remissinstansema
att möjlighet skapas för att ge statsbidrag till skyddsmm som anordnas på
enskilt initiativ.

De
nu nämnda skyddsmmmen bör i allmänhet kunna rymma 4-10 personer. De kan vara
prefabricerade och grävas ner eller förses med jprdtäckning pch placeras i
anslutning till den egna bpstaden. De kan också anordnas i befinthga källare
eller tillkomma i samband med nybyggnad.

En
fömtsättning för att kunna få bidrag av statliga medel bör vara att kommunen
bedömer att det är angeläget att skyddsrummet anordnas. Jag kan inte dela
civilförsvarsstyrelsens uppfattning att skyddsrummen bör kunna anordnas även
utanför skyddsmmsorterna. Enligt min mening bör dessa endast ifrågakomma inom skyddsmmsprter
pch där det är stpr brist på skyddsmmsplatser i pmgivniiigen. Skyddsrummen bör
inte tillåtas i pmråden som skall utrymmas vid krig pch krigsfara, t. ex. i pmråden
som ligger nära militära bekämpningsmål. Skyddsmmmen bör också, som utredningen
framhålht, uppfylla skäliga krav på skyddsförmåga. Det behöver dock enligt min
mening inte nöd\'ändigtvis ställas samma krav som gäller för nuvarande skyddsmm.
Det får ankpmma på regeringen eller myndighet spm regeringen utser att närmare utfprma
vilka tekniska krav som bör ställas på dessa skyddsrum.

Jag
delar utredningens förslag i fråga pm beräkningen av statsbidragets storlek.
Bidraget bör således uppgå till vad som utgör en genpmsnittlig ersättning för
en skyddsrumsplats i motsvarande typ av bebyggelse, I prisläge febmari 1981
utgjorde detta belopp enligt utredningens uppfattning 2600 kr. Beloppet bör
sedan anpassas till kostnadsläget i orten vid tiden för slutbesiktningen av
skyddsrummet. I beloppet bör ingå ersättning för framtida vård och underhåll.
Den spm äger en anläggning eller byggnad spm inrymmer skyddsmm av ifrågavarande
art bör enligt min mening vara skyldig att vårda Pch underhålla skyddsrummet.

Den
spm önskar att inrätta ett skyddsmm mot bidrag av statliga medel bör således först
inhämta kpmmunens gpdkännande i frågan. Kpmmunen bör därvid göra bedömningen pm
skyddsrummet är angeläget pch pm den tekniska beskrivningen fyller.de krav som ställts upp. De medel spm kan avsättas för
att få till stånd dessa skyddsmm måste tas från det tptala anslag spm
statsmakterna anslår till skyddsmmsbyggandet. Det innebär att ett pmfattande skyddsmmsbyggande
på enskilt initiativ i mptsvarande mån minskar tillkomsten av andra skyddsmm.
En alltför långtgående utveckling i denna riktning är givetvis inte önskvärd.
Enligt min mening bör

Prop.
1982/83:161 15

därför medlen till de skyddsmm som anprdnas på enskilt
initiativ begränsas. Jag avser Pckså att föreslå regeringen att uppdra åt
civilförsvarsstyrelsen att noga följa verksamheten och fortlöpande delge
regeringen sina erfarenheter.

2.5 Vård och underhåll av skyddsrum som anordnas i
befintliga byggnader m.m.

Nuvarande ordning

Enligt 40§ 1 mom. c) civilförsvarslagen åligger det
kommunen bl.a. att inrätta och utrusta skyddsmm som skall anordnas i befintlig
anläggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad. Enligt 54 § andra
stycket får länsstyrelsen medge ägaren av sådan anläggning eller byggnad, om
denne är annan än kommunen, att i stället för kommunen inrätta ifrågavarande skyddsmm.
Enligt 40 § 1 mom. d) åligger det kommunen att vårda och underhålla nu nämnda skyddsmm.
Kommunen eller ägaren om denne har inrättat skyddsmmmet har rätt till
ersättning av statsmedel. Kommunen får dock inte någon ersättning för den vård
och det underhåll av skyddsmmmet som åligger kommunen.

Utredningen

Utredningen framhåller att i våra 14 största tätorters innerpmråden
finns ett antal skyddsrum spm aldrig har färdigställts samt ett antal utrymmen
som tidigare har varit skyddsrum men spm numera av plika skäl har avförts som
skyddsrum. Enligt utredningens mening skulle dessa utrymmen kunna ställas i
ordning till fullgoda skydd om den framtida underhållsfrågan löstes på annat
sätt än vad spm nu gäller. Utredningen föreslår därför att när skyddsrum
anordnas i en befintlig byggnad, byggnadens ägare blir skyldig att vårda Pch
underhålla skyddsmmmet och att denna får ersättning av statsmedel för detta.

Remissinstanserna

Av remissinstanserna har endast civiU"örsvarsstyrelsen
yttrat sig i denna del av ärendet. Styrelsen anser att samma regel för vård och
underhåll bör gälla oberoende av hur skyddsrummet har kommit till. Mot bakgmnd
av att det kpmmer att ske en ökad satsning på skyddsmm i befintliga byggnader
under de närmaste åren pch att frågan pm vård och underhåll av dessa skyddsmm
betraktas spm ett prpblem av kpmmunerna anser styrelsen att det är mycket
angeläget att utredningens förslag genomförs snarast.

Överväganden

Jag viU för min del framhålla att det f.n. inte finns
särskilt många skyddsmm spm har anordnats enligt 40 § I mom. c)
civilförsvarslagen i andra än av kommunen ägda byggnader. I dessa få fall har
frågan om

Prop. 1982/83:161 16

framtida
vård och underhåll lösts genom avtal mellan byggnadens ägare och kommunen. Som
utredningen framhållit kan i framtiden en ökad aktivitet på detta område
förväntas genom ökade möjligheter till särskilda bristtäckningsåtgärder. Jag
kan dock f.n. inte se några större svårigheter att genomföra sådana bristtäckningsåtgärder
med nuvarande system. Jag har också i det föregående förordat att skyldighet
skall föreligga för ägare att inrätta skyddsrum vid genomgripande pmbyggnad av
anläggningar och byggnader. Detta torde i viss mån minska behovet för
kommunerna att täcka brister med åtgärder i befinfliga anläggningar och
byggnader. Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag att utredningens
förslag i denna del inte f. n. bör genomföras. Jag förprdar emellertid att
civilförsvarslagen nu ändras på så sätt att kpmmunen får skälig ersättning av
statsmedel för framtida vård pch underhåll av skyddsmm spm anprdnas enligt 40 §
1 mom. c) civilförsvarslagen.

3
Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom försvarsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74).

Lagförslaget
är i och för sig av den karaktären att det faller inom området för lagrådets
granskning enlig 8 kap. 18 § regeringsformen. De föreslagna ändringarna är
emellertid av tekniskt enkel beskaffenhet och har inte den betydelse för
enskilda att lagrådets yttrande behöver inhämtas.

4
Specialmotivering

Förslaget
till lag om ändring i civiiförsvarslagen (1960: 74)

32§

I
denna paragraf finns bestämmelser om anmälan till kommun och besked av
kommunen i skyddsmmsfrågor. Spm framgår av den allmänna motiveringen bör detta
förfarande förenklas och möjhghet ges för kpmmunen att bestämma att anmälan
inte behöver göras i vissa fall.

Huvudprincipen
är alltjämt att den som avser att uppföra en ny anläggning eller byggnad inom
en skyddsmmsort skall anmäla detta till kommunen. Det åligger sedan kommunen
att lämna den som har gjort anmälan besked humvida skyddsmm skall anordnas
eller inte. Enligt den ändring i paragrafen som nu föreslås bemyndigas
regeringen eller, efter regeringens bestämmande, kommunen att föreskriva
undantag från anmälningsskyldigheten. De föreskrifter som reglerar vilka
områden och vilka typer av byggnader som kan undantas från
anmälningsskyldigheten får meddelas av regeringen.

Prop.
1982/83:161 17

De
områden som bör undantas är givetvis sådana där behovet av skyddsrumsplatser
redan är tillgodosett. Andra områden kan vara sådana där risken för
skadegörelse vid krig bedöms vara relativt liten samtidigt som det är dyrare än
inom andra områden att bygga skyddsmm.

Vilka
slag av byggnader som skall omfattas av undantaget har exemplifierats av
utredningen. Jag kan ansluta mig till utredningens överväganden. Följaktligen
bör anmälan kunna underlåtas vid uppförandet av mindre byggnader. Utredningen
har angett en bmksarea på 40 m som en lägsta gräns.

F.n.
föreskrivs i tredje stycket att vad som gäller uppförande av ny anläggning
eller byggnad också skall gälla tillbyggnad av befintUg anläggning eller
byggnad. Begreppet tillbyggnad används i denna lag i samma betydelse som det
har i byggnadslagstiftningen. Enligt vad som framgår av den allmänna
motiveringen bör även anmälan göras då en genomgripande ombyggnad sker av en
anläggning eller byggnad. En föreskrift om detta har lagts till detta stycke.
Föreskriftens utformning anknyter till 75 § c) byggnadsstadgan (1959: 612). I
övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt.

33a§

Som
framgår av den allmänna motiveringen förordas att möjlighet bör finnas att få
bygga ett skyddsmm med bidrag av statsmedel trots att någon skyldighet att
bygga skyddsmm inte finns. I denna paragraf har tagits in bestämmelser om att
den som vill bygga ett nu nämnt skyddsrum måste ha kommunens godkännande. Om
kommunen således anser att skyddsrummet bör byggas får kommunen bestämma
detta. Kommunen bör därvid i sitt godkännande ange de villkor som skall gälla
för skyddsmmmet, exempelvis dess storlek och inom vilken tid det skall
färdigställas. Kommunen bör också upplysa vederbörande om vilken ungefärlig
ersättning han kan räkna med. Ersättningsreglerna finns intagna i en ny 56 §.

41 §

I
denna 41 § 1 niom. föreskrivs bl. a. att i varje kommun en civilförsvarsnämnd
skall ha hand om kommunens civilförsvarsuppgifter med vissa undantag. Kommun
får tillsätta särskild civilförsvarsnämnd eller uppdra åt annan nämnd att vara
civilförsvarsnämnd. Kommunfullmäktige får emellertid uppdra åt annan nämnd än
civilförsvarsnämnd att upprätta skyddsmmsplan och att lämna besked enligt 32 §.
Med hänsyn härtill bör också kommunfullmäktige få uppdra åt annan nämnd än
civilförsvarsnämnd att lämna godkännande enligt den nya 33a§. Ett tillägg om
detta har gjorts i första momentet i denna paragraf.

42 §

I
denna paragraf finns bestämmelser om ersättning till kommunen för åtgärder som
den vidtar enligt 40 § I mom. b) eller c). Som framhålhts i den 2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr
161

Prop. 1982/83:161 18

allmänna motiveringen bör kommunen också få ersättning av
staten för den vård och det underhåll som kommunen enligt 40 § 1 mom. d) är
skyldig att vidta i fråga om de i 40 § 1 mom. c) nämnda anordningama.
Ersättningens storlek bör bestämmas av regeringen eller den myndighet som regeringen
utser. Paragrafen har ändrats i enlighet med det anförda.

53 §

Ändringen i första momentet av denna paragraf är föranledd
av ändringen 132 §.

56§

I denna nya paragraf har tagits in bestämmelser om bidrag
till skyddsmm som anordnas med stöd av nya 33a§. I den allmänna motiveringen
har bakgmnd och motiv till denna pai-agraf angetts. Ersättningen bör således
utges med ett schablonbelopp som beräknas motsvara den genomsnittliga
ersättningen för en skyddsmmsplats inkl. ett fast belopp för framtida vård och
underhåll. Beloppet bör fasts-tällas av regeringen och tas in i skydds-mmsförordningen
(1979: 90). Beloppet bör sedan kunna räknas upp med hänsyn till kostnadsläget i
orten och vid tidpunkten för slutbesiktningen av skyddsmmmet enligt samma regli;r
som enligt 23 - 25 §§ skyddsrumsförordningen gäller för skyddsmm som anordnas
och ersätts enligt 53 § 1 mom. civilförsvarslagen. Bidraget bör bestämmas av
länsstyrelsen och utbetalas när skyddsmmmet har slutbesiktats och godkänts.
Vidare bör den som äger en anläggning eller byggnad med ett skyddsrum som anordnats
med stöd av 33 a § vara skyldig att vårda och underhålla skyddsmmmet.
Paragrafen har utformats i enlighet med det anförda.

Av 57 § e) framgår att en ägare av nu nämnda skyddsmm kan
vara skyldig att under civitförsvarsberedskap upplåta detta skyddsrum åt befolkningen
enligt vad som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

83§

I denna paragraf finns besvärsbestämmelser.

I andra stycket föreskrivs bl. a. att talan mot
länsstyrelsens beslut om ersättning enligt 53 § förs hos kammarrätten. Beslut
om bidrag enligt nya 56 § bör kunna överklagas till kammarrätten. Andra stycket
har ändrats i enlighet med det anförda.

Beslut av kommunal myndighet att vägra godkännande enligt
nya 33 a § bör inte kunna överklagas. I fjärde stycket har därför lagts till
beslut enligt 33a§.

Ikraftträdandebestämmelser

Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1983. Anmälan
som före den I juli 1983 gjorts enligt 32 § bör efter den 30 juni 1983 kunna
prövas mot de

Prop. 1982/83:161 19

nya
bestämmelsema. Någon särskild övergångsbestämmelse om detta behövs inte. I fra
om ombyggnad som påbörjats eller för vilken byggnadslov sökts före den 1 juli
1983 bör däremot äldre bestämmelser gälla, dvs. att någon anmälan inte behöver
göras eller att. någon skyddsmmsbyggnadsskyldighet inte föreligger. Om någon
däremot avser att vidta en genomgripande ombyggnad och vid lagens
ikraftträdande ännu inte ansökt om byggnadslov måste vederbörande efter den 30
juni 1983 först göra en anmälan enligt 32 § i den nya lydelsen. Eri bestämmelse
med innehåll som nu sagts har tagits in i övergångsbestämmelserna till lagen.

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
antaga förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74).

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

Prop.
1982/83:161 21

Bilaga 1

SKYDDSRUM

Förslag till

administrativa förenklingar m m

Promemoria

avgiven av skyddsrumsutredningen

Ds Fö 1982:2

Prop. 1982/83:161 22

Ds
F ö 1982:2

Till
statsr å det och cheilen f ö r f ö rsvarsdepartementet

Regeringen
bemyndigade den 18 juni 1975 chefen f ö r f ö rsvarsdepartementet att tillkalla h ö gst fyra
sakkunniga med uppdrag att l ä mna f ö rslag till best ä mmelser f ö r ö verg å ng till ä ndrat
skyddsrumssystem. Den 24 januari 1980 utvidgade regeringen uppdraget till att
omfatta en vidareutveckling av skyddet f ö r befolkningen i krig.

Den
18 juni 1975 tillkallades som ledam ö ter generaldirekt ö ren Gunnar Gustafsson,
tillika ordf ö rande, direkt ö ren G ö sta Welin, d å varande riksdagsledamoten Svea Wiklund och l ä nsr å det
Uno.Williamsson. Den 25 februari 1980 tillkallades dessutom riksdagsledamoten
Olle Aulin att vara ledamot av utredningen.

Till
experter uts å gs hovr ä ttsassessorn Bj ö rn Janson, nuvarande departementsr å det Peter
Lagerblad, d å varande kanslir å det G ö sta Terstad
Scunt till sekreterare nuvarande avdelningschefen John Tj ö rneryd.
Sedermera har till experter utsetts avdelningsdirekt ö ren
Jan-Erik Egnell, f ö rsvarsdirekt ö ren Lars Edm é n, sekreteraren Kurt Krona, nuvarande planeringsdirekt ö ren
Birgitta B ö hlin, avdelningsdirekt ö ren
Sven-Erik Fr ö din, departementssekreteraren Aage Frank och
docenten Charles Str ö mblad. Till bitr ä dande sekreterare har f ö rordnats nuvarande
avdelningsdirekt ö ren Sten-Inge Norrman.

Departementsr å det Peter
Lagerblad och planeringsdirekt ö ren Birgitta B ö hlin har p å egen beg ä ran entledigats fr å n sina uppdrag.

Utredningen
har antagit ben ä mningen 1975 å rs skyddsrumsutredning.

Utredningen
har tidigare ö verl ä mnat f ö rslag till best ä mmelser f ö r
kommunal skyddsrumsplanering och bet ä nkandet (Ds F ö
1977:1) "Normalkostnad f ö r skyddsrum".
Den 26 juni 1979 ö verl ä mnade utredningen till regeringen f ö rslag
till best ä mmelser f ö r produktion av skyddsrum. Vidare har ett f ö rslag till
system f ö r styrning och administration av skyddsrumsbyggandet
utarbetats. I promenorian (Ds F ö 1980:7) "Befolkningens skydd i krig"
har utredningen redovisat é tt f ö rslag till utveckling av ett system som ger en ö vergripande
syn p å skyddet f ö r befolkningen samt l ä mnat vissa synpunkter p å skyddsrumsbyggandets
ekonomi.

Prop.
1982/83:161 23

I
promemorian (Ds F ö 1981:6) "Besiktning, underh å ll och f ö rb ä ttringar
av skyddsrum" har utredningen betonat vikten av att befintliga skyddsrum
underh å lls samt f ö reslagit en fast organisation f ö r
besiktning av ä ldre skyddsrum. Utredningen har vidare f ö reslagit
att staten skall kunna l ä mna ers ä ttning f ö r att f å vissa brister i skyddsruiomen tillr ä ttade.

Utredningen
har i promemorian (Ds F ö 1981:8) redovisat f ö rslag till en modell f ö r en
kommunal skyddsplan samt f ö rslag till vissa erforderliga ä ndringar
i civilf ö rsvarslagen. Vidare belyses i n ä mnda
promemoria kostnaderna f ö r att uppr ä tta en skyddsplan. I en s ä rskild
promemoria (Ds F ö 1981:9) "Redovisning av studier gjorda i
samband med skyddsrumsutredningens arbete" redovisas de s ä rskilda
studier som genomf ö rts f ö r att ge underlag f ö r f ö rslag
till utformningen av lokala skyddsplaner.

Utredningen
ö verl ä mnar h ä rmed
promemorian (Ds F ö 1982:2) "Skyddsrum, f ö rslag
till administrativa f ö renklingar mm". I denna f ö resl å r
utredningen vissa ä ndringar i civilf ö rsvarslagen, skyddsrumsf ö rordningen
och bostads-finansieringsf ö rordningen som bed ö ms vara ä gnade att
underl ä tta ett ä ndam å lsenligt skyddsrumsbyggande samt minska det
administrativa arbetet i samband med detta.

Med
avl ä mnandet av denna promemoria anser utredningen att dess
utredningsuppdrag ä r slutf ö rt.

Stockholm
i februari 1982

Gunnar
Gustafsson

Olle
Aulin G ö sta Welin

Svea
Wiklund Uno Williamsson

/John
Tj ö rneryd Sten-Inge Norrman

Prop. 1982/83:161 24

INNEHALLSF Ö RTECKNING SID

F ö rslag
till lag om ä ndring i civilf ö rsvars

lagen (1960:74)

F ö rslag
till f ö rordning om ä ndring i skydds

rumsf ö rordningen (1979:90)

F ö rslag
till f ö rordning om ä ndring i bostadsfinansieringsf ö rordningen
(1974 :946)

1
INLEDNING............................................

2
SKYDDSRUM I SAMBAND MED UPPF Ö RANDE AV
NY ANL Ä GGNING ELLER BYGGNAD

2.1
Anm ä lan om
avsikt att uppf ö ra ny anl ä ggning eller byggnad

2.2
Anordnande av skyddsrum i sarr ± )and med
genomgripande ombyggnad

2.3
Schabloner f ö r ber ä kning av
ers ä ttning f ö r anordnande av skyddsrum ..

2.4 Skyddsrum
i sm å hus .....................

2.5 Skyddsrum
i statliga byggnader ...

3
BIDRAG TILL ANORDNANDE AV
MINDRE SKYDDSRUM SOM UPPF Ö RS PA ENSKILT INITIATIV ...

4
FASTSTRLLELSE
av SKYDDSRUMSPLANER ..

5
V Ä RD OCH UNDERH Ä LL AV
SKYDDSRUM SOM ANORDNAS I BEFINTLIGA BYGGNADER

6
FREDSANV Ä NDNING
OCH UTFORMNING AV SKYDDSRUM

BILAGA
Exempel p å sm å hus med skyddsrum och ber ä knade j ä mf ö relsebelopp
enligt bostadsfinansieringsf ö rordningen ...

F ö rslag
till

Lag
om ä ndring i civilf ö rsvarslagen (1960:74)

H ä rigenom f ö reskrivs
i fr å ga om civilf ö rsvarslagen (1960:74) dels att 32 och 33 §§ , 40 § 1 mom.
samt 53 § 1 mom. skall ha

nedan
angivna lydelse, dels att i lagen skall inf ö ras ett nytt moment, 53 § 3 mom.,

och en ny paragraf, 55 ä § , av
nedan angivna lydelse.

HuvtitLandz Zydztiz

föKzitagzn Zydzliz

1.
den som har gjort anm ä lan
medgiver det,

2.
byggnadslov eller godk ä nnande
enligt 33 § andra stycket icke har s ö kts
inom tv ä ä r fr ä n beskedets dag eller

3.
i fr å ga om
anl ä ggning eller byggnad som tillh ö c staten uppf ö randet icke har p å b ö rjats
inom tid som s ä gs i 2.

Avser n å gon att
uppf ö ra ny anl ä ggning eller byggnad inom skyddsrumsort, skall han armäZa. d&Ma. till kommunen. Det å -ligger kommunen att l ä mna den
som har gjort anm ä lan besked huruvida skyddsrum skall anordnas i anl ä ggningen
eller byggnaden och, om s å ä r fallet, uppgift om det antal pesoner som skall
beredas plats i detta.

A-wikelse
fr å n besked som avses i iöuta. stycket f å r g ö ras endast om

Avser någon att uppföra
ny anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort, skall ■ armäJLan göfuu
tiiZ komrtunon on\ 4.ntz a.yi-täggningzn ziZvi hijggnadzn. öA wppzn-boAt ofön.eJnU.g
med ikyddifmmbyg-gandz.

Konmunzn
idA. bzitänma. att an-mäZajri intz kzZZzn. bzhöveA göA/u öK anJUxQgruyig zZJLzA
byggnad om åkyddi-fuumibyggandzt äA appenboAt otämptigt zttzÅ. onödigt mzd hämyn
tÅJUL

1.
bzdömni.ngzyL au liikzfina ö/i ikadz-gd/izlUtZ andzn. kfuig och kodtnadztvna. %ÖK
att cinoidm. ikydd&fum zJUizJi

1.
bzhovet au ikydd&njumiplatizn.

Det å ligger
kommunen att l ä mna den som har gjort anm ä lan besked
huruvida skyddsrum skall anordnas i anl ä ggningen eller byggnaden och, om s å ä r fallet,
uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.

Avvikelse
fr å n besked som avses i tAzdjz stycket f å r g ö ras endast om

Vad i denna paragraf s ä gs om uppf ö rande av
ny anl ä ggning eller byggnad skall ä ven g ä lla tillbyggnad av befintlig anl ä ggning
eller byggnad.

Lagen
omtryckt 1975:712

Vad i denna paragraf
sägs om uppförande av ny anläggning eller, byggnad skall även gälla
tillbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad. Vztiamma. göLtZA \)Åd iddan
gznomgtu.pandz ombyggnad att mojti.gb.zt gzj> att anoAdna ikydcLiAum -t antäggnÅngzin. ztlzA.
byggnadzn.

HäAmoAz
('ölziikAiiteA. om ikylxLighetzn att göna. armäLan mzddeZmi a.v /tee-tvingzn zZlzn.
myndighet iom nzgzxingzn

WtiZA..

Prop. 1982/83:161 26

UwoAondz
lydeJUz föKZitagen lydzJUz

33
§

F ö religger
skyldighet att s ö ka byggnadslov f ö r anl ä ggning
eller byggnad inom skyddsrumsort, ankommer det p ä byggnadsn ä mnden att
vid pr ö vning av ans ö kan om s å dant lov tillse, att byggnadsf ö retaget ö verensst ä mmer med
besked enligt 32 § samt med best ä mmelserna i 29 och 30 §§ och med
st ö d av dessa meddelade f ö reskrifter.

Vill
n å gon, d å skyldighet ej f ö religger att s ö ka
byggnadslov, utf ö ra s å dant byggnadsf ö :retag som avses i 32 § , å ligger
det honom att 1 f ö rv ä g inh ä mta l ä nsstyrelsens godk ä nnande av byggnadsf ö retaget 1
omf ö .-rm ä lda h ä nseenden, dock ej 1 fr ä ga om byggnad
som tillh ö r staten.

föizUjggzA.
ej bukzd znlUgt 11 § , Byggnadslov
eller godk ä nnande

må.
byggnadslov eller godk ä n- enligt
andra stycket d/i intz

nande
enligt andra stycket ej meddelas utan att ttkydd&HuxiA-

meddelas. i>iÅgan han. pAövcLti.

40
§

1
mom. Ut ö ver de uppgifter som ankomma
p ä kommun enligt 4 och 7 kap. å ligger det kommun att

a)
genom sina myndiieter l ä mna l ä nsstyrelsen
och civilf ö rsvarschefen bitr ä de i s å dana fr å gor r ö rande
civilf ö rsvaret som hava samband med de s ä rskilda myndigheternas verksamhetsomr å den, varvid
kommun bland annat har att p å d ä rom gjord framst ä llning tillhandah å lla tillg ä ngliga, f ö r civilf ö rsvaret
erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;

b)
i enlighet med g ä llande
organisationsplan inr ä tta och utrusta ledningscentraler och andra
skyddade uppeh å llsplatser f ö r det allm ä nna civilf ö rsvaret samt vidtaga andra byggnadsanordningar ä vensom
reservanordningar som ä ro avsedda uteslutande f ö r brandf ö rsvarets
f ö rs ö rjning med vatten s å ock under civilf ö rsvarsberedskap,
i den omfattning civilf ö rsvarsstyrelsen eller efter dennas allm ä nna
anvisningar l ä nsstyrelsen best ä mmer, utf ö ra ledningscentraler
och andra skyddade uppeh å llsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska å tg ä rder
avseende det lokala civilf ö rsvaret, oaktat å tg ä rderna
icke upptagits i organisationsplanen;

c)
inr ä tta och
utrusta skyddsrum som p å grund av beslut enligt 27 § skall
anordnas i befintlig anl ä ggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad
eller p ä mark, som ä r avsedd f ö r gata, torg, park eller annan allm ä n plats, ä vensom
vidtaga f ö rberedelser som avses i 22 § andra
stycket och, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser d ä rom f ö rordnar, under
civilf ö rsvarsberedskap iordningst ä lla utrymmen som d ä r avses till skyddsrum;

d) v å rda och
underh ä lla de d) v ä rda och underh å lla de

under b) och c) omf ö rm ä lda under b) omf ö rm ä lda
anordning

anordningarna; arna;

Prop.
1982/83:161 27

NavoAondz
lydeJLiz FöAZ&iagzn lydztiz

t)
tillhandah ä lla l ä mpliga
lokaler f ö r civilf ö rsvarets administration samt, i den m å n
skyldighet h ä rutinnan icke å vilar ä gare eller innehavare av anl ä ggning
eller byggnad, f ö r f ö rvaring av materiel och utrustning f ö r civilf ö rsvaret ä vensom f ö r utbildningsverksamheten
inom civilf ö rsvaret;

g)
svara f ö r avl ö ning och annan ers ä ttning till personal, vars
tj ä nstg ö ring i civilf ö rsvaret enligt 20 § skall anses fullgjord i
kommunal anst ä llning;

h)
under civilf ö rsvarsberedskap samt vid utbildning och ö vning, i
den omfattning organisationsplanen angiver, till allm ä nna civilf ö rsvarets
f ö rfogande st ä lla kommunen tillh ö rig materiel och annan
egendom; samt

i)
ä trafikled eller annan allmän plats där kommunen ansvarar för gatu- eller väselysning,
vidtaga erforderliga anordningar för den vägledande belysning, som enligt
organisationsplanen skall finnas där uiKäer mörkläggning."

53
§

2
1 mom. Uppf ö res ny anl ä ggning eller byggnad inom skyddsrumsort p å mark,
som ä r avsedd f ö r annat ä hdam å l ä n gata, torg, park eller annan allm ä n plats, ä r anl ä ggningens
eller byggnadens ä gare skyldig att inr ä tta och utrusta skyddsrum,
som skall anordnas i anl ä ggningen eller byggnaden p å grund av
beslut enligt 27 § .

Den
som med nyttjander ä tt innehar fastighet eller byggnad eller del d ä rav m å ej
hindra ä garen att d ä r inr ä tta skyddsrum.

Den
som ä ger anl ä ggning eller.byggnad, i vilken skyddsrum anordnats enligt
f ö rsta stycket, ä r skyldig att v å rda och underh å lla
skyddsrummet och dess utrustning.

Den
som anordnar skyddsrum enligt f ö rsta stycket ä ger r ä tt att av statsmedel utf å ers ä ttning h ä rf ö r enligt
de grunder som angivas i 55 § . Ers ä ttningen best ä mmes av l ä nsstyrelsen och utbetalas n ä r
slutbesiktning av skyddsrummet har ä gt rum.

Vad
i denna paragraf sägs om Vad i denna paragraf sägs om

uppförande av ny
anläggning uppförande av ny anläggning

eller byggnad skall även
gälla eller byggnad skall även gälla till-

tillbyggnad av
befintlig an- byggnad zttzn. iddan. genorngfvipandz

läggning eller byggnad. ombyggnad iom avizi .c 32 § av be-

fintlig
anläggning eller byggnad.

3 mom. Vzn iom ägzt anlåggntng ztlzti byggnad -i viikzn ikyddiAum han.
an-oAdnati zntigt 40 § / tnom. c) eZZzA 54 § andfia itycket äA. ikyldi att vånda
och andznhåJUa ikyddi/uvmzt. KgoAzn äA bz/iättigad till ikålig CAiättrUng av itatim&deZ
iöK detta zntigt dz iöAziknÅftzA i,om mzddztoi av fizgeningzn zHza myndighzt iom AzgzAingzn utiZA.

2
Senaste lydelse 1978:782

Prop.
1982/83:161

Nuvanandz
lydzt&z

FäKzilagzn
lydzliz

28

Denna
lag träder i kraft

55 a §

Om
&kyddit>um ajnondwU) -öiom ikyddi-tium&oAt i annat lall än iom avizi
i 40 zllzA 53 § tian bidtuxQ av itatimzdel utgå om komtunzn vid prövning iinnzn.
att ikyddifiumnzti anoAdnandz än. angztågzt och att mzdzl finni tiJUgängtiga.

Sidnag
utgån pzA ptati mzd ztt ghund-bzZopp iom motivanan. gznominitttig zAiättning iön.
att anondna zn ikyddi-nwnåptati i motåvanandz byggnadittjp i niJizt. Vid bzitämandz
av bidnagzt ikall gnundbzZopptt cufipaaoi till koitnadilägzt i ikyddinumiontzn
vid tidpunktzn 1'än. ikyddinumnzti itut-bz&iktning zntigt gnundzn. iom n.z-gzningzn
beitivmzA.

Sidnagzt
bzitäm av täniityfvetizn och utbztalai nån, ikyddiniumzt oa ilat-bziiktigat och godkäint.

Vzn
iom ägzA ontäggninQ zllzn byggnad, i viZkzn ikydd&num han anon.dnati enligt
iömta ityckzt, än ikyldig att vånda och undznhålla ikyddi-njuimzt och dza utnuitning.

F ö rslag
till

F ö rordning
om ä ndring i skyddsrumsf ö rordningen (1979:90)

Regeringen
f ö reskriver i fr å ga om skyddsrumsf ö rordningen (1979:90)

deti att 4,6,16, 17., 20, 22, 27 och 30 §§ skall
ha nedan angivna

lydelse,

deli att
i förordningen skall införas tre nya paragrafer, ISa,

26a och 26b §§, av nedan angivna lydelse.

NavoAandz lydzliz

fönzitagzn
lydeLiz

4 §

Skyddsrumsplanen skäll innehålla uppgifter om
skyddsrumsortens indelning i skyddsrumsområden.

Om
komnmzn han. bzitåmt att andantag ndn ikytdighzt att göna anmälan zntigt 32 § civiZiön.ivaAilagen
{1960:74] ikalZ gälla. ön. vina dztoA av ikyddi-numionten ikall dztta avigzi i ikyddi-numiplanen.

6
§

Skyddsrumsplanen g ä ller
inte

Skyddsrumsplanen
g ä ller inte

f ö rr ä n l ä nsstyrelsen
fastst ä llt f ö rr ä n l ä nsstyrelsen fastst ä llt

planen i fr å ga om planen i fr å ga om skyddsrums-

ortens
gr ä nser, /.skyddsrumsortens gr ä nser,

2.
indzlning av oKten i ikyddinjuini-omnÅdzn,

3. dzt totala behovet av ikyddi-numiptatiZA i vouijz ikyddinumi-omnådz.

16 §

N ä rmare f ö reskrifter
om skyddsrummens utrustning meddelas av civilf ö rsvarsstyrelsen.

N ä rmare f ö reskrifter
om skyddsrummens utionjiming, utrustning och
in.zdianvändning meddelas av civilf ö r
svarsstyrelsen.

17 §

Anm ä lan
enligt 32 § civilf ö rsvarslagen (1960:74) skall uoAa ikAttlig. Vzn ikall inneh å lla de uppgifter som kommunen beh ö ver f ö r att
kunna bed ä ta behovet och l ä mpligheten av att anorana
skyddsrum i anl ä ggningen eller byggnaden.

Anm ä lan
enligt 32 § civilf ö rsvarslagen (1960:74) skall inneh å lla
de uppgifter som korwnunen beh ö ver f ö r att kunna bed ö ma
behovet och l ä mpligheten att anordna skyddsrum i anl ä ggningen
eller byggnaden. Om kommnzn bzgän
dzt ikall anmälan vana iknÅ.ittig.

Kommunen
skall f ö r anm ä lan tillhandah ä lla blanketter enligt formul ä r som
fastst ä lls av civilf ö rsvarsstyrelsen.

Nuvanandz lydeliz

fön.zitagzn
lydeJLiz

18
a §

Vzn
iom vill bygga ikyddinwn iom avizi i 55 a § civizlönivaAilagzn (1960:74) ikatl aniöka
om detta hoi konmi-nzn än ikyldig att lämna den iökandz bz-ikzd hunuvida han
kan dbidnag av itati-mzdzl dön. ikyddinunmet och, om id än fallet, kuA itont
dztta kan bli.

Ans ö kan om
ers ä ttning enligt 53 och 55 §§ civilf ö rsvarslagen (1960:74) g ö rs hos l ä nsstyrelsen.
Till ans ö kningen skall slutbesiktningsbeviset fogas.

Ans ö kan om
ers ä ttning enligt 53 § I mom. och 55 § civilf ö rsvarslagen
(1960:74) g ö rs hos l ä nsstyrelsen. Till ans ö kningen skall
slutbesiktningsbeviset fogas.

Ers ä ttningen
betalas ut av civilf ö rsvarsstyrelsen enligt l ä nsstyrelsens
beslut.

22
§

F ö r ett
skyddsrum som i sin helhet eller i v ä sentliga delar har anordnats p å s ä tt som
anges i f ö ljande tabell utg å r till-l ä gg till
grundbeloppet med belopp enligt tabellen.

Anordningss ä tt

Anordnings s ä tt

Skyddsrum i sådan
lokal som är avsedd att användas för stadigvarande vistelse och iom utönti
zntigt bzåtäimelieA i Svenik Byggnonm, ikolövemtynzl-izni anviiningan ön. ikolon,
iociatitynelÅzm anviiningan ön (tömkola/initidihejn zlZzn anbz-tanikyddiityn.elizni
anviiningan -

Skyddsrum
i sådan lokal som på grund av fredsanvändningen är försedd med en öppning zllen
ilena öppningoA dän vanjz öppning hoA en minita yta av 4 m - - .

Skyddsrum i sådan
lokal som i nzditid är avsedd att användas för stadigvarande vistelse och
dansön, utöm med leA öppningoA ön öniteA, dönnoA och ventiiationi-iyitem än dem
iom behövi ön. ikyddi-nxmiunktionzn zntigt civZlönvam- ityn.el.izni tzkniika bzitätrmzLizn. {ön. ikyddinum. öppningan ön.
vilka ZAiättning utgån iÖÄikiit zntigt näita punkt mzdnäkncLi dänvid intz - -
-

Skyddsrum
i sådan lokal som på grund av fredsanvändningen är försedd med minit en
öppning iom än 4 m ztlzA itönAz - - -

Prop. 1982/83:161

Nuvanandz
lydzliz

Fönzilagen
lydeJUz 22 § (forts)

31

Anordningssätt-

Anordningssätt-

Skyddsrum i en anläggning
eller en byggnad med flera än fyra våningar ovanför skyddsrummet- -

Skyddsrum
i en anläggning zllzn. zn byggnad söin ilite än uppbänd på berg, sprängbotten,
fyllning av sprängsten eller på grus zllen fast lagrad iand med större
grundläggningsdjup än 1 meter under den marknivå som omger skyddsrummet,
dvs byggnad . som hänförs till huvudfall 2-4 enligt civilförsvarsstyrelsens
tekniska bestämmelser för.skyddsrum - - -

Skyddsrum i en
anläggning eller ei byggnad med flera än fyra -våningar ovanför
skyddsrummet zllen iom av annat ikäl han dimemione-nati lön zn motivanandz nailait
enligt civillöKivaniityn.ztizni tzkniika bz-itämmzlieA iön. ikyddinum - - -

Skyddsrum
mzd en golvkonitiuktion som inte viZan. diAzkt på berg, på sprängbotten, på
fyllning av sprängsten eller på grus, fast lagrad gA.ou- oc/i mzltamand tllzA
på fyllning av dnÅktLonijond med' större grundläggningsdjup än 1 meter under
den marknivå som omger skyddsrummet, dvs isyggnad-som hänförs till
huvudfall 2-4 enligt civilförsvarsstyrelsens tekniska bestämmelser för
skyddsrum - - -

26
a §

26
b §

Aniökan
om ZAiättning zntigt 53 § 3 mom. civiliönivamtagen [1960:74] gö/i.4 hoi läniityn.ztien.
Till aniök-ningen ikall iljathziiktningibeviizt éogoi.

Emättningen
betalai ut av cÅviliön.-ivoAiitynztien zten täniityn.ztieni bzitut.

Aniökan
om bidnag enligt 55 a § civil-ömvaAilagen [1960:74] göu hoi läni-ityneZizn. Titt
aniökan ikall itutbz-iiktningibzviiet ogai.

Bidnagzt
betalai ut av civilfönjivaAi-itynztizn ztzn. läniitynzlizm bzilut.

Bidnagzt
utgdn. mzd ett gnundbeZopp om J 600 kncnon. pen ikyddinumiplati.

Beloppet
ikall anpanoi till koitnadi-låget enligt dz gnunden iom angzi .t 23 - 25 §§.

Huvanandz
lydztiz

Tönzilagen lydeliz

Ans ö kan om
ers ä ttning f ö r kostnader som kommunen har haft f ö r
skyddsrum och andra å tg ä rder enligt 40 § 1 mom. c) civilf ö rsvarslagen
(1960:74) g ö rs hos l ä nsstyrelsen. Till ans ö kningen
skall slutbesiktningsbeviset fogas.

Ansökan
om ersättning för kostnader som kommunen har haft för skyddsrum och andra
åtgärder enligt 40 § 1 mom. c) civilförsvarslagen (1960:74) görs hos
länsstyrelsen. Vztiamma gäLLzA iön. den iom han vidtagit dt-gänd i itällzt fön.
kotmunen enligt 54 § andna ityckzt civitiöuvoAi-loQzn. Till ansökningen skall
slutbesiktningsbeviset fogas.

Ersättningen
bestäms och betalas ut av civilförsvarsstyrelsen.

,2

30 §

Komminzn kan f å f ö rskott p å ers ä ttning som avses i 27 § om den

Ven eAiättningibznättigadz
kan f å f ö rskott
p å ers ä ttning som avses i 27 §
om den e A 4a t in .cn g.4 - bzAättigadz

1.
p å grund av likviditetssv å righeter
inte kan utf ö ra arbete som ä r l ä mpligt med h ä nsyn' till konjunktursituationen,

2.
med h ä nsyn till
s ä rskilda omst ä ndigheter inte har kunnat planera f ö r
finansieringen av arbetet.

Denna
f ö rordning tr ä der i kraft.

Senaste
lydelse 1980:144 Senaste lydelse 1980:144

Prop.
1982/83:161 33

Förslag till

Förordning om ändring i bostadsfinansieringsförordningen (1974:946)

Regeringen föreskriver att 8 .joch 17 §§
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) skall ha nedan angivna
lydelse.

Huvanandz
tydeZie fönzilagen lydzliz

8 §

Bostadsl ä n f ö r
ombyggnad f å r, om inte n å got annat f ö ljer av 9 § , l ä mnas under f ö ruts ä ttning att

1.ombyggnaden
inte ä r av endast ringa omfattning,

2.ombyggnaden
medf ö r en v ä sentlig ö kning av bostadsv ä rdet,

.ombyggnadskostnaden ä r sk ä lig med h ä nsyn till
arbetenas art och omfattning och till husets å terst å ende anv ä ndningstid,

4.bostadsl ä genheterna
genom ombyggnaden f å r en standard som inte ä r l ä gre ä n den som
f ö ljer av best ä mmelserna om l ä gsta godtagbara standard i 2 b §
bostadssaneringslagen (1973:531),

5.bostadsl ä genheternas
standard efter ombyggnaden inte v ä sentligt ö verstiger normal standard i nyproducerade l ä genheter.

Om
l å net avser en s å dan ombyggnad av sm å hus som inneb ä r en ö kning av
bostadsutrymmena, skall f ö ruts ä ttningen enligt f ö rsta stycket 2 anses
uppfylld endast om ö kningen medf ö r att huset kompletteras med s ä dana
normala bostadsfunktioner som saknas eller som med h ä nsyn till
att s ö kande har stort hush å ll eller av andra sk ä l ä r
uppenbart otillr ä ckliga.

Fönutiättningen zntigt iömta ityckzt 2 ikalZ
amei uppiylld om ombyggnaden innziattoA anondnande av ikyddinum zntigt av
kommunen lämnat ik'jddinuy.-Abeikzd iom avizi i 32 i cÄviliönivaAilagzn [1960:74].

F ö ruts ä ttningen
enligt f ö rsta stycket 4 skall anses uppfylld, om l ä net avser
en ombyggnad, f ö r vilken byggnadslov har beviljats, eller en
ombyggnad som sker i enlighet med upprustnings å l ä ggande
enligt 2 § f ö rsta stycket bostadssaneringslagen.

F ö rsta
stycket 4 g ä ller ej om l ä net avser ett sm å hus och l ä neunderlaget
ä r
h ö gst 25 000 kronor.

F ö r s ä dana
arbeten som utg ö r l ö pande underh å ll l ä mnas l å n endast om arbetena ä r direkt f ö ranledda
av ombyggnaden.

F ö rordningen
omtryckt 1980:329

3 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 161

Prop. 1982/83:161 34

Nuvanandz
lydzliz Fönzitagzn lydztiz

17
§

Bostadsl å n f ö r
nybyggnad av sm å hus utg å r ej om summan av de belopp som ber ä knas
enligt 4-6 och 10 §§ f ö rordningen (1978:384) om ber ä kning av
l å neunderlag och pantv ä rde f ö r bostadsl å n ö verstiger 197 000 kronor f ö r
enfamiljshus eller f ö r n å gon av l ä genheterna i tv å familjshus. Ber ä kningen
skall dock ej omfatta kostnad f ö r

anl ä ggning f ö r v ä rme och
varmvatten,

eng å ngsavgift
f ö r elektrisk energi,

annan
energibesparande å tg ä rd ä n s å dan som kan f ö reskrivas med st ö d av 44 a ,5 byggnadsstadgan
(1959:612),

s å dan å tg ä rd i omr å de med
samlad ä ldre bebyggelse som beror p å tr å ng arbetsplats, f ö rst ä rkning
mot angr ä nsande hus eller gata eller s ä rskild
utformning av hus med h ä nsyn till bebyggelsemilj ö n.

Vid
ber ä kning enligt f ö rsta stycket skall vidare bortses fr å n kostnad
ut ö ver den som vid ber ä kning av l å neunderlaget f ö r ytterv ä gg och yttertcik upptas f ö r
enklaste utf ö rande. I fr å ga om v ä rmeisolering skall d ä rvid till ä mpas de v ä rden som
i Svensk byggnorm anges f ö r klimatzon III och IV.

H ö gre
belopp ä n son anges i f ö rsta stycket f å r godtas om l å nes ö kanden beh ö ver s ä rskilt stor bostadsyta p å grund av
att

1.
s ö kanden har stort hush å ll,

2.
medlem av nush å llet ä r
handikappad eller av annan orsak beh ö ver s ä rskild v å rd,

3.
medlem av hush å llet
beh ö ver 3. medlem av hush å llet
beh ö ver s ä rskilt arbetsrum i l ä gen-
s ä rskilt arbetsrum i l ä genheten
f ö r f ö rv ä rvsverksamhet heten f ö r
f ö rv ä rvsverksamhet eller offentligt uppdrag eller
offentligt uppdrag, zlZeA

4.
l ä genheten
ä r avsedd till 4. l ä genheten
ä r avsedd till bostad å t
lantbrukare. bostad å t lantbrukare etizn

5. iökandzn ikall anondna
ikyddinum enligt av kormunen lämnat ikyddnimi-bziked iom aviZi i 32 civllön-ivamlagzn
[1960:74].

Denna
f ö rordning tr ä der i kraft.

Prop. 1982/83:161 35

1 INLEDNING

Det
nuvarande skyddsrumssystemet Inf ö rdes med b ö rjan den 1 juli 1978. I olika sammanhang har bl a p å talats
att best ä mmelserna i 32 och 33 §§ civilf ö rsvarslagen
(1960:74) medf ö r on ö dig byr å krati vid handl ä ggning av skyddsrumsfr å gor.
Vidare har framf ö rts att vissa oklarheter r å der i fr ä ga om
skyddsrumsbyggande i sm å husomr å den. Av denna anledning har skyddsrumsutredningen
i till ä ggsdirektiv f å tt i uppgift att under utredningsarbetet fortl ö pande f ö lja upp
det nya skyddsrumssystemets till ä mpning och om s å beh ö vs l ä mna f ö rslag
till f ö renklingar och andra f ö rb ä ttringar av systemet.

Civilf ö rsvarsstyrelsen
har sedan nuvarande skyddsrumssystem b ö rjade till ä mpas haft anledning att successivt arbeta med till ä mpningsbest ä mmelser,
administrativa rutiner och datorsystem i anslutning till detta. Regler om
statlig ers ä ttning f ö r skyddsrumsbyggande fastst ä lldes i
mars 1979 och skyddsrumsf ö rordningen ä ndrades i maj 1980. En ny utg å va av
"Skyddsrum - Produktionsbest ä mmelser" har getts ut i januari 1981. Under
detta arbete har vissa f ö renklingar och f ö rb ä ttringar
inarbetats i olika delar av skyddsrumssystemet.

N å gra av de
ö nskv ä rda f ö renklingarna
eller f ö rb ä ttringarna ä r emellertid av s å dan principiell karakt ä r att de
inte kan genomf ö ras utan ä ndring i lag eller f ö rordning. Vissa f ö rslag
till s å dana ä ndringar ä r ä gnade att underl ä tta till ä mpningen
av nuvarande system. Andra f ö rslag ä r avsedda att ö ppna m ö jligheter f ö r nya id é er och tanlcar vad avser skyddet f ö r
befolkningen. F ö rslag till s å dana f ö renklingar och f ö rb ä ttringar
redovisas i det f ö ljande. Varje avsnitt med f ö rslag
till ä ndring inleds med en kort sammanfattning av f ö rslaget.

Prop.
1982/83:161 36

2 SKYDDSRUM
I SAMBAND MED UPPF Ö RANDE AV NY

ANL Ä GGNING
ELLER BYGGNAD

2.1
Anm ä lan om avsikt att uppf ö ra ny anl ä ggning eller byggnad

F ö rslag_till_ ä ndring

Byggnadsobjekt,
som p å grund av storlek, utf ö rande eller dylikt ä r uppenbart of ö renligt
med skyddsrumsbyggande, f ö resl å s ej omfattas av anm ä lningsplikten enligt 32 § civilf ö rsvarslagen.
Vidare f ö resl å s kommunen f å r ä tt att best ä mma att anm ä lan inte heller beh ö ver g ö ras f ö r'
byggnadsobjekt, som med h ä nsyn till riskerna f ö r skadeg ö relse
under krig och .kostnaderna f ö r att anordna skyddsrum, eller behovet av skyddsrumsplatser
ä r
ol ä mpligt eller on ö digt att f ö rse med skyddsrum.

Det
f ö resl å s ankomma p å civilf ö rsvarsstyrelsen att utf ä rda n ä rmare f ö reskrifter
h ä rom.

Bakgrund

Skyddsrumsorter
ä r
s å dana t ä torter eller platser som bed ö ms kunna
bli s ä rskilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om skadeg ö relse.
Vilka orter som skall vara skyddsrumsorter har fastst ä llts av
regeringen och kungjorts i skyddsrumsf ö rordningen (1979:90). Varje skyddsrumsort har avgr ä nsats
efter riktlinjer som finns i civilf ö rsvarsstyrelsens publikation 6.03-27F "Skyddsrum
- Planeringsbest ä mmelser".

F ö r att ge
kommunerna en m ö jlighet att styra produktionen av skyddsrum inf ö rdes å r 1975 i
32 § civilf ö rsvarslagen en skyldighet f ö r den som
avser att uppf ö ra en ny anl ä ggning eller byggnad inom skyddsrumsort att anm ä la detta
till kommunen. Skyldigheten g ä ller ä ven vid tillbyggnad av befintlig anl ä ggning
eller byggnad. I 17 § skyddsrumsf ö rordningen f ö reskrivs att s å dan anm ä lan skall vara skriftlig. N å got
undantag f ö r t ex mindre nya byggnader eller tillbyggnader
finns inte i lagen.

Vid
en enk ä t som skyddsrumsutredningen l ä t g ö ra h ö sten 1980 frcunkom att kommunerna ö verslagsm ä ssigt bed ö mde att
under å r 1979 anm ä lan inte hade inl ä mnats f ö r ungef ä r h ä lften av
det totala antalet objekt som var anm ä lningspliktiga enligt lagen. Orsakerna h ä rtill var
att dessa nya byggnader eller tillbyggnader var s å sm å att det
var uppenbart att skyddsrum inte skulle anordnas i samband med dessa och att
systemet 1979 var s å nytt att kunskap om detta ä nnu inte
tr ä ngt ut ö verallt. Totalt inl ä mnades trots detta ca 10 000
arun ä lningar detta å r. Av dessa resulterade ca 9 000 i besked att skyddsrum
inte beh ö vde anordnas.

Prop. 1982/83:161 37

Av
gjorda aniin ä lningar ledde allts å endast ca 10 % till besked
att skyddsrum skulle byggas. Den huvudsakliga, anledningen till bortfallet var
att det ans å gs tekniskt eller ekonomiskt orimligt att anordna
skyddsrum i byggnadsobjekten. Detta framg å r av promemorian Ds F ö 1980:7 "Befolkningens
skydd i krig" (sid 68).

Skyldigheten
att g ö ra arun ä lan vid mindre byggnadsobjekt som rimligen inte kan
medf ö ra skyddsrumsbyggnadsskyldighet medf ö r on ö digt
arbete b å de f ö r den byggande och kommunen. Det finns d ä rf ö r
anledning att se ö ver reglerna om i vilka fall anm ä lan beh ö ver g ö ras.

Objekt
iom pd gnund av iin itonlzk, iitt utiönandz z d än appzn-bant oönentigt mzd ikyddinMmibyggandz.

Genom
en ä ndring i byggnadsstadgan genomf ö rdes den 1 januari 1980 vissa f ö renklingar
i best ä mmelserna om byggnadslov.

Betr ä ffande en
bostadsbyggnad med h ö gst tv å bostadsl ä genheter eller en byggnad av annat slag som h ö r till en
s å dan bostadsbyggnad beh ö vs enligt 54 § 2 mom byggnadsstadgan numera inte byggnadslov f ö r bl a f ö ljande å tg ä rder:

Anordnande
av sk ä rmtak i anslutning till bostadsbyggnaden om sk ä rmtaket
inte ä r st ö rre ä n 12 m

Uppf ö rande av
h ö gst tv å uthus eller andra liknande frist å ende
byggnader med en sammanlagd byggnadsarea som inte ä r st ö rre ä n 10 m2
och som inte ä r avsedda som bostad.

Eftersom
anordnandet av s å dant sk ä rmtak som anges i f ö rsta punkten och uppf ö rande av
s å dana byggnader som anges i andra punkten ä r att
betrakta som tillbyggnad respektive uppf ö rande av ny byggnad ä r dessa å tg ä rder anm ä lningspliktiga
enligt 32 § civilf ö rsvarslagen.

Ingen
av de n ä mnda å tg ä rderna kan dock rimligen medf ö ra att
skyddsrum skall anordnas. Ä ndringen i byggnadsstadgan b ö r d ä rf ö r f ö ljas upp
genom en ä ndring i civilf ö rsvarslagen. -

Det
finns ä ven byggnader f ö r vilka byggnadslov erfordras utan att skyddsrum
kan komma i fr å ga. Skyddsrum b ö r t ex normalt inrymma minst
50 till 60 platser eftersom kostnaden per plats annars blir orimligt h ö g. Ett
skyddsrum med 50 platser har en bruksarea av ca 40 m . Det b ö r d ä rf ö r inte st ä llas krav
p å anln ä lan f ö r en ny byggnad é ll é r
tillbyggnad.som har mindre bruksarea ä n 40 m-. Eftersom den tekniska utvecklingen kan m ö jligg ö ra en
ekonomisk produktion av mindre skyddsrum

Prop.
1982/83:161 38

i
framtiden b ö r gr ä nsen f ö r undantag inte fastst ä llas i
lag eller f ö rordning utan i till ä mpningsbest ä mmelser av
civilf ö rsvarsstyrelsen. Genom ett s å dant f ö rfarande kan reglerna h ä rom p å ett
smidigt s ä tt f ö lja den tekniska utvecklingen.

I
vissa fall kan dock b å de byggherre och kormnun ha intresse av att
skyddsrum tillkommer vid en s å dan mindre ny- eller tillbyggnad som avses ovan.
Man kan t ex inrymma skyddsrum vid nybyggnad av friliggande garage. Anm ä lan b ö r d å kunna f å g ö ras och
besked om att skyddsrum skall anordnas l ä mnas om kommunen och den byggande ä r ö verens om
detta.

Det
finns ä ven andra skal f ö r att undanta alltf ö r sm å nya
byggnader eller tillbyggnader fr å n skyldigheten att g ö ra anm ä lan. Om
kostnaden f ö r en planerad ny byggnad eller tillbyggnad ä r alltf ö r liten
kan en skyldighet att bygga skyddsrum d ä r inneb ä ra ett ekonomiskt risktagande och
finansieringsproblem som inte st å r i rimlig proportion till kostnaden f ö r den ursprungligen
planerade nya byggnaden eller tillbyggnaden.

Anläggning
ztteA byggnad dän ikyddinumibyggandz mzd häniyn tiZi bzdömningan av niikznna {ön
ikadzgonztiz anden knig och koit-nadenna iön att anondna ikyddinum elZzn behovet
av ikyddinumi-ptatieA ÖA uppznbant olämptigt zllzn onödigt.

Det ä r i
princip angel ä get att tillgodose det behov av skyddsrum som
redovisas i skyddsrumsplanerna. Trots detta kan det av olika sk ä l inom en
skyddsrumsort finnas nya byggnader där
kommunen av olika sk ä l avst å r fr ä n att beg ä ra att
skyddsrum skall byggas ä ven om tillf ä lle ges. I s å dana fall b ö r det inte vara n ö dv ä ndigt
att g ö ra anm ä lan. Undantag fr å n skyldigheten att g ö ra anm ä lan b ö r i s å dant fall
ses som ett generellt f ö rhandsbesked fr å n kommunen att skyddsr-um
inte beh ö ver anordnas. Sk ä len f ö r en
dylik undantagsbest ä mmelse belyses i det f ö ljande.

I
vissa omr å den i en skyddsrumsort kan det vara s å att risken
f ö r att bli utsatt f ö r skadeg ö relse kan antas vara mindre ä n i ö vriga
delar av orten samtidigt som kostnaderna f ö r att anordna skyddsrum ä r
betydligt h ö gre. Detta kan inneb ä ra att man b ö r ö verv ä ga att undanta
s å dana omr å den fr å n skyddsrumsbyggande. Tillg ä ngliga
medel kan i s å dana fall troligen anv ä ndas b ä ttre
genom bristt ä ckning i h ö griskomr å den. En anm ä lan om avsikt att uppf ö ra ny anl ä ggning
eller byggnad i s å dana omr å den skulle d ä rf ö r i regel leda till ett besked att skyddsrum inte
beh ö ver anordnas. D å kan det bl a av administrativa sk ä l vara l ä mpligt
att l ä mna ett generellt undantag fr å n skyldigheten att g ö ra anm ä lan.
Undantagsbest ä mmelsen skulle t ex kunna kopplas till sm å husbebyggelse
inom ett visst omr å de men inte g ä lla flerbostadshus, skolor eller annan tyngre bebyggelse.
Det ä r dock inte utredningens mening att sm å husomr å den
generellt skall undantas fr å n skyddsrumsbyg- . gande.

Prop.
1982/83:161 39

Andra
objekt f ö r vilka generellt undantag b ö r kunna
komma i fr å ga fr å n skyldigheten att g ö ra ifr å gavarande
anm ä lan ä r objekt inom omr å den med ö verskott
p å skyddsrumsplatser. Ett generellt undantag f ö r visst
angivet slag av bebyggelse skulle ocks å kunna utnyttjas f ö r omr å de d ä r behovet
av skyddsrum kommer att t ä ckas i samband med planerad kommunal eller statlig
bebyggelse. Det kan t ex g ä lla exploateringsomr å de d ä r
kommunen planerar att uppf ö ra skolor och daghem i vilka skyddsrummen l ä mpligen
kan anordnas. H ä r ä r det inte n ö dv ä ndigt att andra byggherrar g ö r anm ä lan.

Det
kan ocks å vara s å att vissa omr å den inte kan komma i fr å ga f ö r
skyddsrumsbyggande p å grund av geotekniska eller andra omst ä ndigheter.
Ä ven
f ö r objekt i s å dana omr å den b ö r kommunen kunna medge undantag fr å n skyldigheten
att g ö ra anm ä lan.

Undantag
som h ä r avses fr å n skyldigheten att g ö ra anm ä lan f ö r vissa
delar av skyddsrumsorten skall anges i skyddsrumsplanen och kan delges de
planerade byggnadernas ä gare genom h ä nvisning till skyddsrumsplanen i omr å desplan,
i beskrivning till stadsplan eller p ä nybyggnadskarta. Ö verallt d ä r undantag
fr å n skyldigheten att g ö ra anm ä lan inte ä r klart utsagd f ö religger givetvis s å dan
skyldighet.

fonmella
knav på anmälan

F ö r
bebyggelse som inte undantagits fr å n anm ä lningsskyldighet b ö r anm ä lan i
allm ä nhet g ö ras skriftligt och inneh å lla de
uppgifter kommunen beh ö ver f ö r sin pr ö vning. F ö r att uppn å en smidig till ä mpning av skyddsrumssystemet
b ö r det emellertid vara m ö jligt f ö r kommunen att i vissa situationer medge att anm ä lan g ö rs
muntligt. Om det d ä rvid ä r uppenbart att skyddsrum beh ö ver
anordnas i byggnaden eller om det f ö religger tveksamhet d ä rom skall
byggherren anmodas att g ö ra en skriftlig anm ä lan. I annat fall kan
kommunens tj ä nsteman ge muntligt besked om att skyddsrum inte beh ö ver
anordnas i byggnaden. E-tt s å dant besked b ö r omg å ende bekr ä ftas skriftligt f ö r att inte missf ö rst å nd skall
uppst å om vilka uppgifter som l ä mnats.

Trots
den informationsverksamhet som skett kan det dock fortfarande f ö rekomma
att vissa byggherrar ans ö ker om byggnadslov utan att de har gjort erforderlig
anm ä lan och f å tt skyddsrumsbesked. I s å dana fall
b ö r det vara m ö jligt f ö r kommunen att betrakta ans ö kan om
byggnadslov ä ven som en anm ä lan och pr ö va skyddsrumsfr ä gan I samband med pr ö vningen
av ans ö kan om byggnadslov. Om kommunen vid denna pr ö vning
finner att skyddsrum skall anordnas s å skall skyddsrumsbesked l ä mnas
vilket kan medf ö ra att del av byggnaden m å ste
projekteras om. D å skyddsrum inte beh ö ver anordnas kan byggnadslov
ocks å anses utg ö ra skyddsrumsbesked.

Prop. 1982/83:161 40

!S9D §§ lSY § D §§£ _ § y_f9E §§ i52D § _SD É EiD3 §

En
viss risk kan finnas f ö r att f ö rdelaktiga tillf ä llen till
skyddsrumsbyggande g å r f ö rlorade genom begr ä nsningen i anm ä lningsskyldigheten.
Denna risk ä r dock liten i f ö rh å llande
till de administrativa f ö rdelar som vinns. Kommunerna har i allm ä nhet ocks å en s å god ö verblick ö ver
byggverksamheten inom skyddsrumsorterna att de vid behov p å ett
tillr ä ckligt tidigt stadium b ö r kunna ta initiativ till att anm ä lan g ö rs.

De
nu f ö reslagna ä ndringarna kommer att medf ö ra att antalet
anm ä lningar till kommunerna minskar v ä sentligt.

D é t ä r viktigt
att skilja mellan skyldigheten att g ö ra anm ä lan och skyldigheten att i vissa fall bygga skyddsrum.
Ä ven
i omr å den d ä r anm ä lningsskyldigheten tagits bort kan kommunen p å olika s ä tt ta
initiativ till att skyddsrumsbesked l ä mnas och skyddsrum anordnas, t ex i samband med
uppl å telse av mark.

!.Jfi}2Y_ ä Y_iD É£ iS2 ä£ _i_l ä 3_22i}_5E2E É DiD3

I 32
§
civilf ö rsvarslagen f ö resl å s' inf ö ras en ny best ä mmelse med inneb ö rden att anm ä lan inte
beh ö ver g ö ras f ö r anl ä ggning eller byggnad, som ä r
uppenbart of ö renlig med skyddsrumsbyggande. Vidare b ö r kommun
ges r ä tt att befria fr å n anm ä lningsplikten i vissa fall. Den befogenheten b ö r finnas
i fr å ga om byggnadsf ö retag som med h ä nsyn till riskerna f ö r skadeg ö relse
under krig, kostnaderna f ö r att anordna skyddsrum eller behovet av
skyddsrumsplatser ä r ol ä mpligt eller on ö digt att f ö rse med
skyddsrum. Civilf ö rsvarslagens 33 § sista stycket f ö resl å s ocks å ä ndrad s å att byggnadslov
inte kan meddelas utan att skyddsrumsfr å gan dessf ö rinnan pr ö vats.

I 4 §
skyddsrumsf ö rordningen f ö resl å s ett till ä gg om att d å kommunen best ä mmer att anm ä lan inte beh ö ver g ö ras f ö r del av kommunen skall detta anges i skyddsrumsplanen.
Kravet i 17 § skyddsrumsf ö rordningen p å
att anm ä lan skall vara skriftlig f ö resl å s utg å . Kommunen
b ö r dock ha m ö jlighet att beg ä ra att anm ä lan skall
g ö ras skriftligt.

N ä rmare f ö reskrifter
som reglerar vilka typer av objekt som ä r of ö renliga med skyddsrumsbyggande samt regler f ö r n ä r kommun
kan f å medge undantag fr å n skyldigheten att g ö ra anm ä lan b ö r
meddelas av civilf ö rsvarsstyrelsen. De b ö r
inarbetas i civilf ö rsvarsstyrelsens publikation "Skyddsrum -
Produktionsbest ä mmelser". I dessa b ö r ocks å tas in
en f ö reskrift om att skyddsrumsbesked som l ä mnaE mu:ntligt skall bekr ä ftas
skriftligt.

Prop.
1982/83:161 41

2.2
Anordnande av skyddsrum i samband med genomgripande ombyggnad

F ö rsla2_till_ ä ndring

S å dan
genomgripande ombyggnad som m ö jligg ö r skyddsrumsbyggande f ö resl å s j ä mst ä llas med
uppf ö rande av ny anl ä ggning eller byggnad vad betr ä ffar
skyldighet att g ö ra anm ä lan och att anordna skyddsrum.

Bakgrund

Det
stora flertalet skyddsrum tillkommer i dag i samband med att nya anl ä ggningar
eller byggnader uppf ö rs.

Skyddsrum
kan ocks å anordnas antingen i befintliga byggnader eller p å gata,
torg, park eller annan allm ä n plats. Enligt 40 § 1 mom..ankommer det p å kommunen
att anordna s å dana skyddsrum. Enligt 54 § andra
stycket f å r l ä nsstyrelsen medge att byggnadens ä gare f å r anordna
ett s å dant skyddsrum i st ä llet f ö r kommunen. Ers ä ttning utg å r i b å da fallen
f ö r verkliga, sk ä liga kostnader .

??2 £ iY_f5E_ ä ndring

I
m å nga av v å ra stadsk ä rnor finns det stor brist p å skyddsrumsplatser.
I 14 av v å ra st ö rsta st ä ders inner-: • omr å den har det t ex under perioden 1957 till 1975 ir å tt dispens
fr å n skyldigheten att anordna skyddsrum. I s å dana omr å den
fordras s ä rskilda insatser om man inom ö versk å dlig tid
skall kiinna komma till r ä tta med bristen p å skyddsrumsplatser.

Att
anordna skyddsrum i befintliga byggnader som inte tillh ö r
kommunen ä r i dag s å v ä l tekniskt som juridiskt komplicerat. Ett avtal m å ste uppr ä ttas i
varje s ä rskilt fall mellan byggnadens ä gare och kommunen.

En
inte ringa del av byggnadsverksamheten under 1980- talet kommer sannolikt att
best å av ombyggnad av ä ldre byggnader. I m å nga fall ä r bara
skalet efter den gamla byggnaden kvar efter ombyggnaden.

I
samband med s å dana byggnadsf ö retag kan det ofta vara m ö jligt att
komplettera byggnaden med ett skyddsrum. En f ö ruts ä ttning ä r
emellertid att best ä mmelserna om anm ä lan och besked g ö rs till ä mpliga i
sammanhanget. Civilf ö rsvarslagens 33, 53 och 55 §§ skulle
d å bli g ä llande ocks å f ö r dessa byggnadsprojekt. En annan f ö ruts ä ttning ä r att
ombyggnaden ä r tillr ä ckligt omfattande.

Prop.
1982/83:161 42

55
§
inneh å ller best ä mmelser om ber ä kning av ers ä ttning. Kostnaden f ö r att anordna skyddsrum i
samband med ombyggnad blir i allm ä nhet h ö gre ä n kostnaden f ö r att anordna skyddsrum i samband med uppf ö rande av
ny anl ä ggning eller byggnad. Sjunde stycket i 55 § torde d ä rf ö r bli
till ä mpligt. Enligt detta f å r ers ä ttningen best ä mmas till h ö gre belopp om till ä mpningen av normala ers ä ttningsregler
med h ä nsyn till skyddsrummets utf ö rande leder till att ers ä ttningen
blir uppenbart o-billig f ö r den ers ä ttningsber ä ttigade. Emellertid kan det vara sv å rt att
urskilja vilka kostnader som ä r att h ä nf ö ra till skyddsrummet och vilka kostnader som avser
kringliggande utryiranen. Det torde allts å ä ven i dessa fall vara l ä mpligt att
best ä mma ers ä ttningens storlek med hj ä lp av
schabloner p å liknande s ä tt som ers ä ttningen f ö r skyddsrum som anordnas i samband med uppf ö rande av
ny byggnad. Schablonerna b ö r vara s å utformade att de som å l ä ggs att
anordna skyddsrum inte systematiskt tj ä nar p å detta men heller inte belastas. Schablonerna b ö r, efter kompletterande
kostnadsutredningar kunna fastst ä llas av civilf ö rsvarsstyrelsen med st ö d av 26 §
skyddsrumsf ö rordningen.

Konsekvenser_av_f ö rslaget

F ö rslaget
inneb ä r att koimnunerna kommer att f å b ä ttre m ö jligheter ä n nu att ge:nomf ö ra skyddsrumspl ä nerna i den
omfattning som tillg ä ngliga medel och ö vriga omst ä ndigheter
medger.

Handl ä ggningsg å ngen blir
ocks å enklare ä n om man, som nu ä r fallet, m å ste till ä mpa 40 § 1 mom.
c) eller 54 § andra stycket f ö r dessa byggnadsf ö retag.

§§ hov_ay_ ä ndring å r_i_lag_och_f ö rordning

32
§
sista stycket i civilf ö rsvarslagen f ö resl å s kompletterad med en besti ä mmelse
som j ä mst ä ller s å dan genomgripande ombyggnad att m ö jlighet
ges att å stadkomma skyddsrum i anl ä ggningen
eller byggnaden med uppf ö rande av ny anl ä ggning eller byggnad. I 53 § f ö resl å s ett
till ä gg s å att dess best ä mmelser blir till ä mpliga.

Skyddsrumsf ö rordningen
beh ö ver inte ä ndras.

Till ä mpningsbest ä mmelser b ö r ges ut
av civilf ö rsvarsstyrelsen i Skyddsrum - Produktionsbest ä mmelser.
Bl a m å ste begreppet "s å dan genomgripande ombyggnad att m ö jlighet
ges att kunna anordna skyddsrum i anl ä ggningen eller byggnaden" definieras.

Prop. 1982/83:161 43

2.3
Schabloner f ö r ber ä kning av ers ä ttning f ö r anordnande av skyddsrum

F ö rslag_till_ ä ndring

Reglerna
i 22 § skyddsrumsf ö .ordningen f ö resl å s f ö rtydligas s å att tveksamhet inte skall beh ö va uppst å om till ä gg till
grundbeloppet skall utg å eller inte.

Bakgrund

F ö r
anordnande av skyddsrum utg å r ers ä ttning av statsmedel enligt 53 och 55 § civilf ö rsvarslagen.
Ers ä ttningen ä r ber ä knad f ö r att t ä cka kostnader f ö r f ö rst ä rkning av
byggnadsstomme samt anskaffning och iordningst ä llande av s ä rskilda d ö rrar och
karmar, luckor och andra tillslutningsanordningar, ventilationssystem, gasf å ng och
annan s ä rskild utrustning samt reservutg å ngar. Ers ä ttning utg å r ä ven f ö r v å rd och underh å ll av skyddsrummet.

Ers ä ttningsschablonerna
f ö r skyddsrumsbyggande ä r utformade med m å ls ä ttningen
att byggherrar inte skall ekonomiskt belastas extra men inte heller
systematiskt tj ä na- p å skyddsrumsfunktionen om de å l ä ggs att
anordna skyddsrum. Reglerna skall fr ä mja en god fredsanv ä ndning av skyddsrummet samtidigt
som de skall vara enkla att till ä mpa.

Dessa
grunder å terfinns i prop 1975:21 (sid 127 f) och i 1975 å rs
skyddsrumsutrednings bet ä nkande "Normalkostnad f ö r skyddsriim"
Ds F ö 1977:1 (sid 62 f) . Riksdagens st ä llningstagande å terfinns
i prop 1978/79:1 om ers ä ttning f ö r anordnande av skyddsrum m m.

Den
utredning d ä r ovanst å ende riktlinjer har till ä mpats och
som ligger till grund f ö r beloppen i skyddsrumsf ö rordningen
finns redovisad i civilf ö rsvarsstyrelsens publikation 6.03-45F "Vad
kostar skyddsrummet".

Ers ä ttningens
storlek ber ä knas med hj ä lp av ett grundbelopp och till ä gg till
grundbeloppet.

Till ä gg till
grundbeloppet kan utg å f ö r kostnader som erfordras f ö r att skyddsriiinmet
under fredstid skall kunna anv ä ndas f ö r annat ä n skyddsrums ä ndam å l. S å dana kostnader kan avse s ä rskilda
anordningar f ö r att tillsluta d ö rrar, f ö nster och
andra ö ppningar. Till ä gg kan ocks å utg å f ö r kostnader f ö r s ä rskilda å tg ä rder som vidtas f ö r f ö rst ä rkningar
mot ras eller p å grund av s ä rskilt besv ä rliga grundl ä ggningsf ö rh å llanden.

Prop. 1982/83:161 44

Motiv_f ö r_ ä ndring

Tillägg
ön. ikyddansm i lokal iom öa avizdd
att användai (,'ån. itadigvanandz viitztiz

Nuvarande
skrivning i 22 § skyddsrumsf ö rordningen anger att till ä gg kan
utg å f ö r skyddsrum i s å dan lokal som ä r avsedd
att anv ä ndas f ö r £ ;tadigvarande vistelse och som utf ö rts
enligt best ä mmelser i Svensk Byggnorm, skol ö verstyrelsens
anvisningar f ö r skolor, socialstyrelsens anvisningar f ö r f ö rskola/fritidshem
eller arbetarskyddsstyrelsens anvisningar.

Skrivningen
har lett till att vissa byggherrar anser att de har uppfyllt dessa, krav och
kanske ä ven f å tt skyddsriammet godk ä nt av a.rbetarskyddsstyrelsen
som arbetslokal utan att s ä rskilda å tg ä rder har vidtagits f ö r att lokalen skall anv ä ndas f ö r
stadigvarande vistelse. I dessa fall har man inte: haft n å gra extra
kostnader f ö r att t ex anordna f ö nster men likv ä l yrkat p å att till ä gg skall
utg å . Det kan ä ven vara s ä att avsev ä rda å tg ä rder har vidtagits f ö r att utrymmet skall f å en god
fredsanv ä ndning, t ex ins ä ttande av mintk ö k, sk å pinredning,
akustikplattor i taket. S å dana å tg ä rder skulle emellertid ha beh ö vt
vidtagas ä ven om utrymmet inte hade varit skyddsrum och kan
d ä rf ö r inte anses orsaka skyddsrumsmerkostnader. De b ö r d ä rf ö r inte
ber ä ttiga till till ä gg.

Texten
i 22 § skyddsrumsf ö rordningen f ö resl å s ä ndrad s å att man p ä ett entydigare s ä tt kan best ä mma n ä r till ä gg kan
utg å . Till ä gg b ö r utg å f ö r skyddsrum som i fredstid skall anv ä ndas f ö r
stadigvarande vistelse och d ä rf ö r utf ö rs med fler ö ppningar f ö r f ö nster, d ö rrar och ventilationssystem ä n dem som
beh ö vs f ö r skyddsrumsfunktionen enligt civilf ö rsvarsstyrelsens
tekniska best ä mmelser f ö r skyddsrum. Tveksamhet skall inte beh ö va uppst å om till ä gget utg å r eller
inte.

Civiif ö rsvarsstyrelsens
tekniska beEt ä iranelser anger att skyddsrxim skall ha en ing å ngsd ö rr och en
eller tv ä reservutg å ngar. F ö r ett skyddsrum p å 120 platser ber ä knas till ä gget r ä cka till
ungef ä r en d ö rr och fyra ö ppningar f ö r f ö nster. F ö r att till ä gg skall utg å b ö r kr ä vas att man haft minst halva denna kostnad dvs
anordnat en extra d ö rr och en extra ö ppning f ö r f ö nster
eller tre extra ö ppningar f ö r f ö nster ut ö ver de ö ppningar som de tekniska best ä rranelserna
f ö reskriver f ö r skyddsrumsfunktionen. F ö r mindre
eller st ö rre skyddsrum justeras gr ä nsen i
proportion till antalet skyddsrumsplatser.

D ö rr eller
f ö nster som ber ä ttigar till ers ä ttning enligt nedanst å ende
punkt "Till ä gg f ö r stor ö ppning" skall inte medr ä knas i
antalet ö ppningar enligt ovan.

Prop. 1982/83:161 45

Tillägg
iön. iton. öppning

I
nuvarande skyddsrumsf ö rordning anges att till ä gg kan utg å f ö r
skyddsrum i s å dan lokal som p å grund av fredsanv ä ndningen ä r f ö rsedd med
en ö ppning eller flera ö ppningar d ä r varje ö ppning har en minsta yta av 4 m.

Skyddsrum
ä r
emellertid alltid f ö rsedda med n å gon ö ppning som ä r mindre ä n 4 m, t ex reservutg å ngen. F ö rordningen
f ö resl å s d ä rf ö r ä ndrad s å att till ä gg kan utg å om det finns minst en ö ppning i
skyddsrummet som har en yta som ä r st ö rre ä n 4 m.

2
Kravet p å en ö ppning som ä r st ö rre ä n 4 m medf ö r att

skyddsrum m å ste vara
f ö rsett med antingen dubbeld ö rrar av typ NSDD 191 eller NSDD 24 3 eller skjutbart
v ä ggelement f ö r att ber ä ttiga till till ä gg. Det finns ytterligare
en typ av dubbeld ö rrar, NSDD 190, som inte uppfyller kravet p å 4 m och
s å ledes inte ber ä ttigar till till ä gg. Den ä r ocks å mindre
och billigare ä n de b å da tidigare n ä mnda.

I
prop 1978/79:1 motiveras den st ö rre ö ppningen med krav p å framkomlighet med bil eller
truck. I skyddsrumsf ö rordningen har detta utvidgats till att avse alla
de fall d ä r stor ö ppning anordnas p å grund av skyddsrummets
fredsanv ä ndning, ö ppningen f å r s å ledes under fredstid f ö rses med
stora f ö nster. Huvudsaken ä r att skyddsrummet kan st ä llas i
ordning p ä 48 timmar. S å dant f ö nsterparti f å r naturligtvis inte medr ä knas som
ers ä ttningsgrundande ocks å f ö r ovan n ä mnda till ä gg f ö r stadigvarande vistelse.

Till ä gg f ö r stor ö ppning b ö r liksom
nu bara kunna utg å en g å ng f ö r varje skyddsrum.

Tillägg
{ön dimemionzAing mot nailait

Till ä gg utg å r f ö r n ä rvarande
f ö r skyddsrum i en byggnad med fler ä n fyra v å ningar
ovanf ö r skyddsrummet. Enligt civilf ö rsvarsstyrelsens tekniska best ä mmelser m å ste
emellertid skyddsrum dimensioneras f ö r att klara stora raslaster ä ven i
andra fall, t ex om skyddsrummet ligger bredvid en h ö g byggnad
eller under traverser e d i en industrihall. Ä ven i dessa fall f ö resl ä s nu att
till ä gg skall kunna utg å .

Pyra
v å ningar ovanf ö r skyddsrummet inneb ä r vanligtvis en raslast av
omkring 50 kN/m2 eller dubbelt s å mycket som vapenlasten enligt civilf ö rsvarsstyrelsens
tekniska best ä mmelser. Raslasten ä r s å ledes
dimensionerande f ö r takplattan ä ven vid vissa l ä gre byggnader men de å tg ä rder som
d ä beh ö ver vidtagas ä r vanligen s ä
begr ä nsade att de inte b ö r ber ä ttiga
till till ä gg.

Prop. 1982/83:161 46

Om
inte hela takplattan beh ö ver dimensioneras mot ras enligt civilf ö rsvarsstyrelsens
tekniska best ä mmelser b ö r kr ä vas att å tminstone h ä lften av plattan ä r dimensionerad f ö r att t å la minst
50 kN/m f ö r att ber ä ttiga till till ä gg.

Till ä gg b ö r bara
utg å f ö r hela skyddsrummet och inte del av detta.

Tillägg
ön dynanz gnundläggning

Till ä gg f ö r grundl ä ggning
kan utg å i de fall skyddsrummets grundl ä ggning h ä nf ö rs till huvudfall 2-4 enligt civilf ö rsvarsstyrelsens
tekniska best ä mmelser.

F ö reslagen ä ndring i
22 § skyddsrumsf ö rordningen inneb ä r ingen ä ndring i
sak utan endast en anpassning av texten till en ny utg å va av
tekniska best ä iranelser f ö r skyddsrum.

£ 225S!SYiQ5 § E_iY_f2ES § i ä 22 ä _ § QEiD3SE

Genom
f ö reslagen skrivning i 22 § skyddsrumsf ö rordningen undanr ö js en del oklarheter i
nuvarande formulering. Den byggande f å r h ä rigenom redan p ä ett tidigt stadium klarhet
om den slutliga ers ä ttningens storlek.

Ä ndringarna bed ö ms inte komma att medf ö ra ö kade
kostnader f ö r staten.

§ 6 Ö 2Y_ ä Y_ § G ä EiS3 ä E_i_l å 3__2.'_jf Ö£ ordn_in2_

Ä ndringarna ligger inom ramen f ö r
nuvarande lagtext och prop 1978/79:1 om ers ä ttning f ö r
anordnande av skyddsrum. Civilf ö rsvarslagen beh ö ver d ä rf ö r inte ä ndras.

Skyddsrumsf ö rordningens
22 § f ö resl å s ä ndrad i enlighet med ovanst å ende.

Motsvarande
justering beh ö ver d å g ö ras i "Skyddsrum -Produktionsbest ä mmelser".

2.4
Skyddsrum i sm å hus

F ö rslag_till_ ä ndring

Reglerna
f ö r finansiering av sm å hus i bostadsfinansieringsf ö rordningen
(1974:946 omtryckt 1980:329, senast ä ndrad 1981:588), BFF, f ö resl å s ä ndrade
dels s å att g ä llande kostnadsgr ä ns f ö r j ä mf ö relsebelopp
f å r ö verskridas f ö r nybyggnad inrioranande skyddsrum, dels s å att nu g ä llande
krav p å att ombyggnad skall medf ö ra v ä sentlig ö kning av bostadsv ä rdet skall anses uppfyllt
vid tillbyggnad som inrymmer skyddsrum.

Prop.
1982/83:161 47

Bakgrund

Vid
nyproduktion av styckebyggda sm å hus eller vid tillbyggnader inom ä ldre
villaomr å den har skyddsrum hittills anordnats endast i begr ä nsad
omfattning. Flera faktorer har bidragit till detta f ö rh ä llande,
bl a begr ä nsade ekonomiska ramar f ö r
skyddsrumsbyggande och sv å righet att erh å lla statliga bostadsl å n f ö r sm å hus som
inrymmer skyddsrum.

Motiv

övzAiknidandz
av koitnadignäni iön. jämöneZiebelopp vid nybyggnad

1
BFF fastst ä lls krav
p ä standard och storlek p å sm å hus f ö r att medge statligt bostadsl å n. D ä rvid ber ä knas ett
j ä mf ö relsebelopp f ö r varje sm å hus vilket, fr å nsett vissa undantag, f ö r n ä rvarande
inte f å r ö verstiga en i 17 § BFF fastst ä lld
kostnadsgr ä ns p å 197 000 kronor.

Ett
skyddsrumsbesked inneb ä r i vissa fall att st ö rre prim ä r eller
sekund ä r bruksarea ä n vad som annars skulle erfordras kan beh ö vas i k ä llare
eller markplan. En viss mindre area tas ocks å i anspr å k f ö r f ö rvaring i
fred av skyddsrumsutrustning s å som fl ä ktaggregat, TC, vattenk ä rl m m. I
vissa fall kan d ä rf ö r j ä mf ö relsebeloppet komma att ö verskrida
kostnadsgr ä nsen 197 000 kronor varvid den s ö kande
antingen m å ste minska bruksarean eller s ö ka
finansiera byggandet utan statligt bostadsl å n. Att kr ä va
skyddsrum under s ä dana f ö rh å llanden upplevs av kommunen och den byggande som
orimligt eftersom statligt bostadsl å n inneb ä r p å tagliga ekonomiska f ö rdelar f ö r den
byggande.

I
bilaga visas exempel p ä sm å hus med och utan skyddsrum b å de n ä r
skyddsrummet orsakar problem vad betr ä ffar kostnadsgr ä nsen (ex 3 och 4) och n ä r
skyddsrummet inte orsakar problem (ex 1).

Genom
att till å ta den byggande att ö verskrida kostnadsgr ä nsen om
han å l ä ggs anordna skyddsrum genom ett koimnunalt
skyddsrumsbesked underl ä ttas koimnunens m ö jlighet att genomf ö ra
skyddsrumsplanens intentioner i sm å husomr å den.

Boitadildn
dön. tillbyggnad

Regler
f ö r i vilka fall bostadsl ä n kan utg å f ö r tillbyggnad finns i 8 och 9 §§ BFF.

Ett
stort antal bostadsomr å den med sm å hus saknar skyddsrumsplatser. M å nga ä ldre
villaomr å den har dock vanligtvis stora tomter. P å senare
tid har d ä rf ö r genom tomtdelning f ö rt ä tning i
bebyggelsen kunnat ske som tillbyggnader eller nybyggnader. Tillbyggnad sker i
m ä nga fall genom uppf ö rande av garage- eller f ö rr å dsbyggnad.

Prop.
1982/83:161 48

S å dan
tillbyggnad skulle vid behov enkelt kunna projekteras med skyddsrum om den ä r tillr ä ckligt
stor. En ä ndring i BFF s å att statligt bostadsl å n kan utg å vid
tillbyggnad i vilket skyddsrum skall anordnas enligt kormnunalt
skyddsrumsbesked skulle underl ä tta att skyddsrum tillkommer i dylika omr å den.

Exempel
p å garage som ä r skyddsrum finns i exempel 2 i bilagan.

?S2G § S!SY § D5iE_ ä Y_l2E §§ i ä 31} ä _ ä 2EiQ2 ä E

Kommunala
myndigheter kan efter f ö reslagen ä ndring l ä ttare uppfylla intentionerna i skyddsrumsplanen.

F ä rre
administrativa f ö rvecklingar skulle uppst å

vid handl ä ggningen
av bostadsl å ne ä renden f ö r sm å hus som

inrymmer
skyddsrum.

L å neunderlaget
kan t ä nkas ö ka med i genomsnitt ca 5 000 kronor f ö r h ö gst 200 sm å lius per å r.
Sammantaget inneb ä r detta att l å neunderlaget ö kar med h ö gst 1 miljon kronor och d ä rmed de
statliga bostadsl å nen med h ö gst 250 000 kronor per å r.

Statens ö kade
kostnader beror p å det r ä ntebidrag som utg å r p å l å neunderlaget.
Detta blir uppenbarligen t ä mligen obetydligt.

§§ h2Y_ ä Y_ ä Q ä EiQ3 ä E_i_l ä 3..2_5E2E4Gi29

Civilf ö rsvarslagen
och skyddsrumsf ö rordningen p å verkas inte.

BFF
f ö resl å s ä ndras s å att g ä llande kostnadsgr ä ns i 17 § kan f å ö verskridas
n ä r skyddsrum skall anordnas i sm å hus enligt skyddsrumsbesked samt s å att
kravet i 8 § p å att ombyggnad skall medf ö ra v ä sentlig ö kning av
bostadsv ä rdet skall anses uppfyllt vid tillbyggnad som inneh å ller
skyddsrum.

Civilf ö rsvarsstyrelsen
b ö r utforma s ä rskilda anvisningar avseende produktion och
fredsanv ä ndning av skyddsrum i sm å hus.

2.5
Skyddsrum i statliga byggnader

F ö rslag_till_ ä ndring

Statlig
myndighet f ö resl å s sj ä lv f å avg ö ra om finansiering av skyddsrum i statlig byggnad
skall ske ö ver civilf ö rsvarsstyrelsens anslag eller ö ver
ordinarie anslag f ö r respektive byggnadsf ö retag.

Bakgrund

Fortifikationsf ö rvaltningen,
byggnadsstyrelsen eller i

Prop.
1982/83:161 49

f ö rekommande
fall ber ö rd uppdragsmyndighet (posten, televerket,
luftfartsverket etc) skall g ö ra en anm ä lan till kommunen om avsikt att uppf ö ra en ny
anl ä ggning eller byggnad p å samma s ä tt som varje annan byggherre. Kommunen l ä mnar d ä refter
ett skyddsrumsbesked som anger hur m å nga skyddsrumsplatser som skall anordnas. Detta
antal platser kan ö verstiga behovet f ö r det aktuella byggnadsf ö retaget
och t ä cka ett behov ä ven f ö r kringliggande byggnader.

Vid
uppr ä ttande av byggnadsprogram f ö r en statlig byggnad och vid projektering tas
skyddsrum med enligt skyddsrumsbeskedet. I redovisningen till regeringen f ö r det
aktuella byggnadsf ö retaget ing å r kostnaden f ö r skyddsrummet. Regeringen l ä mnar d ä refter
medel f ö r byggnadens uppf ö rande. Dessa medel t ä cker allts å ä ven
merkostnaden f ö r skyddsrummet. N ä r ers ä ttningen f ö r
skyddsrumsbyggande uppburits fr ä n civilf ö rsvarsstyrelsen å terbetalar byggnadsstyrelsen
och fortifikationsf ö rvaltningen beloppet till statskassan. Byggnadsstyrelsen
har beg ä rt att bli befriad fr å n att ans ö ka om ers ä ttning eftersom denna omg å ende m å ste å terst ä llas till
statskassan.

Motiv_till_ ä ndring

Statens
kostnader f ö r skyddsrummet blir lika stor oberoende av om
finansiering sker ö ver civilf ö rsvarsstyrelsens anslag eller ö ver
ordinarie anslag f ö r respektive byggnadsf ö retag.
Genom att fortifikationsf ö rvaltningen och byggnadsstyrelsen inte beh ö ver ans ö ka om ers ä ttning f ö r en
kostnad, som de i princip redan f å tt medel av regeringen f ö r,
minskar det administrativa arbetet f ö r s å v ä l byggande myndighet som f ö r l ä nsstyrelse
och civilf ö rsvarsstyrelsen.

Det
faktura att skyddsrum i statliga byggnader i vissa fall dimensioneras f ö r att r ä cka å t
arbetande eller boende i n ä raliggande privata eller kommunala byggnader som
saknar skyddsrum torde vara av marginell betydelse och å tminstone
i viss m ä n kompenseras av att i andra fall, skyddsrum i n ä raliggande
byggnader dimensioneras f ö r att t ä cka s å dana brister i statliga byggnader.

Byggnadsstyrelsen
bygger emellertid ocks å f ö r de aff ä rsdrivande verkens r ä kning. Dessa vill ha ers ä ttning f ö r
anordnande av skyddsrum s ä att kostnaden inte beh ö ver
belasta verkens resultat. Av denna anledning b ö r ber ö rd
statlig myndighet sj ä lv f å avg ö ra hur finansieringen av skyddsrummet b ö r ske.

F ö r milit ä r
myndighet g ä ller redan idag motsvarande regler. Ö B f å r sj ä lv avg ö ra om
civilf ö rsvarslagen eller annan f ö rfattning som r ö r civilf ö rsvaret
skall g ä lla f ö r civilf ö rsvar vid milit ä ranl ä ggning.

4 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 161

Prop.
1982/83:161 50

Beslutar
Ö B
att civilf ö rsvarslagen inte skall till ä mpas inneb ä r detta
att skyddsrum bara beh ö ver anordnas f ö r det egna behovet i anl ä ggningen
samt att f ö rsvarsmakten f å r bekosta skyddsrummet fr å n egna
anslag.

52' §§ !SY § D5 ® E_ ä Y_2.?l~i.'l'l_'Q.i2.3.t

F ö rslaget
inneb ä r att vissa skyddsrum kommer att byggas utan att belasta civilf ö rsvarsstyrelsens
anslag. Kommunernas behov av skyddsrumskvot kommer h ä rigenom
att minska i motsvarande grad. Effekten ä r dock marginell eftersom staten totalt ä r ä gare till
nya byggnader med ungef ä r 5 % av antalet tillkommande skyddsrumsplatser.

F ö rslaget
leder till tv ä alternativa handl ä ggningss ä tt n ä r staten
bygger.

Ingen
zmättning utgdn {ön anondnandz
av ikyddinum

I
den ber ä knade kostnaden f ö r
byggnadsf ö retaget inkluderas skyddsrumsmerkostnaderna. I
respektive investeringsplaner f ö rs upp ramar f ö r byggnadsf ö retaget inklusive kostnaderna f ö r
skyddsrum. Finansiering av skyddsrum sker allts å helt via respektive bygganslag.
Fortifikationsf ö rvaltningen, byggnadsstyrelsen eller annan statlig
myndighet meddelar l ä nsstyrelsen att ers ä ttning inte skall utg å .

Skyddsrumsmerkostnaden
skall inte ing å i den fastighetsf ö rvaltande myndighetens f ö rm ö genhetsredovisning
eftersom det inte skall st ä llas krav p å f ö rr ä ntning av denna del.

Emättning
utgdn pd nonmalt iätt iSn anondnande av ikyddinum

Byggnadsf ö retag som
projekteras eller byggs av byggnadsstyrelsen p å uppdrag av de aff ä rsdrivande
verken m fl handl ä ggs enligt sairana regler som till ä mpas f ö r n ä rvarande.

I
investeringsplanerna f ö r byggnadsf ö retagen f ö rs upp ramar som ä ven omfattar kostnader f ö r
skyddsrum samt anges att ers ä ttning f ö r skyddsrumsmerkostnader skall s ö kas. N ä r ett
skyddsrum besiktigats och godk ä nts ans ö ker vederb ö rande myndighet p å vanligt s ä tt om ers ä ttning.
Ers ä ttningen tillgodog ö rs respektive byggnadsf ö retag
vars byggkostnad h ä rigenom minskar.

Behgv_av_ ä ndringar_i_lag_och_f ö rordning

F ö rslaget ä r
huvudsakligen av budgetteknisk karakt ä r och ä ndringen synes inte beh ö va p å verka
civilf ö rsvarslagen eller skyddsrumsf ö rordningen. Det torde vara tillfyllest att ä ndra p ä n å gra st ä llen i
"Skyddsrum -Produktionsbest ä mmelser" och i fortifikationsf ö rvaltningens
och byggnadsstyrelsens interna anvisningar.

Prop. 1982/83:161 51

3 BIDRAG
TILL ANORDNANDE AV MINDRE SKYDDSRUM

SOM
UPPF Ö RS PA ENSKILT INITIATIV

F ö rslag_till_ ä ndring

En m ö jlighet f ö resl å s inf ö ras att l ä mna
bidrag av statliga medel f ö r anordnande av mindre skyddsrum som uppf ö rs p å enskilt
initiativ.

Bakgrund

Det
finns ett intresse hos allm ä nheten att kunna skydda sig i h ä ndelse av
krig. Detta har medf ö rt att det kommit fram ett antal f ö rslag
till prefabricerade skyddsrum avsedda f ö r ett hush å ll. De rymmer i allm ä nhet 4-10 personer. De ä r
vanligtvis avsedda att gr ä vas ner eller f ö rses med jordt ä ckning
och placeras i anslutning till den egna bostaden. Ibland kan de anv ä ndas under
fredstid som matk ä llare, annat f ö rr ä dsutrymme eller liknande. Civilf ö rsvarsstyrelsen
f å r regelbundet f ö rfr å gningar om bidrag kan erh å llas f ö r
anordnande av s å dana skyddsrum.

Enligt
nuvarande regler kan ers ä ttning endast erh å llas under f ö ruts ä ttning
att byggherren f å r ett kommunalt skyddsrumsbesked. Ers ä ttning
ber ä knas i s å fall enligt schabloner med ett belopp per
skyddsrum och ett belopp per skyddsrumsplats. Denna konstruktion g ö r att ers ä ttningen
vid sm å skyddsrum blir h ö g per skyddsrumsplats vilket ocks å de
verkliga kostnaderna blir. Ett skyddsrum omfattande 10 platser skulle medf ö ra en ers ä ttning av
ca 7 500 kronor per plats och ett skyddsrum med 4 platser ca 16 000 kronor per
plats. Eftersom kommunen skall ta samh ä llsekonomiska h ä nsyn b ö r den
inte l ä mna skyddsrumsbesked som omfattar s å sm å
skyddsrum. F ö r samma belopp kan man f å
betydligt fler skyddsrumsplatser i st ö rre skyddsrum.

M2tiY_f ö r_ ä n ä ring

I m å nga omr å den ä r det sv å rt att
bygga bort bristen p å skyddsrumsplatser i samband med att nya anl ä ggningar eller
byggnader kommer till. Bebyggelsen ä r s å gles att man inte kan n å
ekonomisk storlek p å skyddsrummen. Det kan ocks å vara s å att
nybyggnadsverksamheten ä r s å l å g att l ä mpliga tillf ä llen helt enkelt inte ges. I s å dana omr å den kan
det vara angel ä get att uppmuntra egna initiativ f ö r att å stadkomma
skydd.

Ett
bidrag till dem som anordnar skyddsrum p å eget initiativ b ö r vara avpassat s å att samh ä llet
totalt sett inte f ö rlorar skyddsrumsplatser genom att tillg ä ngliga
resurser anv ä nds p å detta s ä tt. Det kan d å
vara l ä mpligt att bidraget till
storleken motsvarar en genomsnittlig kostnad f ö r anordnande av andra
skyddsrum i samma typ av bebyggelse. Skyddsrum som anordnas i f ä rdigbyggda
omr å den eller glesa villaomr å den blir eljest ofta dyrare ä n
genomsnittet.

Prop.
1982/83:161 52

Den
genomsnittliga ers ä ttningen f ö r skyddsrum enligt l ä mnade skyddsrumsbesked
1980/81 ber ä knas bli ca 1 600 kronor per plats i prisl ä ge
februari 1981. F ö r skyddsrum i byggnad som inte har betongstomme,
vilket annars ofta ä r alternativet i villaomr å den, kan
den genomsnittliga ers ä ttningen ber ä knas till ca 2 600 kronor per plats i samma prisl ä ge. F ö r att
motsvara samma prisl ä ge som grundbelopp och till ä gg i 21
och 22 §§ skyddsrumsf ö rordningen skall beloppen justeras till 1 000
kronor respektive 1 600 kronor (prisl ä ge november 1976, tidskoefficienten = 1,0),,
Bidraget till skyddsrum som anordnas p å eget initiativ f ö resl å s utg å med det
h ö gre av dessa belopp dvs ca 2 600 kronor per plats i prisl ä ge
februari 1981.

En
f ö ruts ä ttning f ö r att bidrag skall kunna l ä mnas b ö r vara
att skyddsrummet beh ö vs enligt skyddsrumsplanen. Det skall s å ledes
ligga inom skyddsrumsort, det skall vara brist p å skyddsrumsplatser i
omgivningen och det skall ä ven i ö vrigt bed ö mas vara angel ä get. I vissa omr å den kan kommunen ha gjort s å dana bed ö mningar att
skyddsrum inte skall tillkomma eftersom omr å det b ö r
utrymmas vid krig eller krigsfara. Orsaken kan t ex vara n ä rhet till
milit ä rt bek ä mpningsm å l. I s å dana omr å den b ö r inte heller bidrag utg å till sm å skyddsrum
som anordnas p å eget initiativ.

En
annan f ö ruts ä ttning b ö r vara att skyddsrummen anordnas och utrustas s å att de
uppfyller sk ä liga krav p å skyddsf ö rm å ga. Det ä r inte s ä kert att dessa krav m å ste ö verensst ä mma med
civilf ö rsvarsstyrelsens tekniska best ä mmelser f ö r skyddsrum, TB 78. Eftersom skyddsrummen ä r s å sm å kan
andra material eller dimensioner bli till ä mpliga. Redan idag finns skyddsrum b å de av
plast och av st å l som b ö r kunna uppfylla kravet p å skyddsf ö rm å ga eller
kan anpassas f ö r att uppfylla detta. P ä sikt kan
det komma fram b ä ttre l ö sningar p ä effektiva och lailliga sm å
skyddsrum.

Det
b ö r ankomma p å civilf ö rsvarsstyrelsen att n ä rmare studera vilka krav som
b ö r st ä llas p ä sm å skyddsrum f ö r att de skall vara bidragsber ä ttigande.

Rutinen
vid uppf ö randet b ö r vara att den som ö nskar anordna ett s å dant
skyddsrum tar kontakt med kommunen som pr ö var om det ä r angel ä get enligt kommunens mening och om det finns
skyddsrumskvot disponibel. I s ä fall kan kommunen, efter att ha godk ä nt den
tekniska l ö sningen, l ä mna ett besked om att bidrag kan utg å och
uppgift om storleken av detta. Skillnaden mellan ett vanligt skyddsrumsbesked
och detta besked ä r att utf ö randet av detta skyddsrum ä r
frivilligt och att bidraget inte ä r avsett att t ä cka hela kostnaden.

Prop.
1982/83:161 53

N ä r skyddsruitunet
ä r
f ä rdigt skall det slutbesiktigas av l ä nsstyrelsen eller kormnunen.
N ä r skyddsrummet ä r slutbesiktigat och godk ä nt b ö r den som
uppf ö rt det kunna ans ö ka om bidrag hos l ä nsstyrelsen p å samma s ä tt som g ä ller f ö r ans ö kan om
ers ä ttning f ö r skyddsrum som Uppf ö rs enligt ett vanligt
skyddsrumsbesked.

Den
som ä ger en anl ä ggning eller byggnad till vilken ett s å dant
skyddsrum h ö r, b ö r vara skyldig att v å rda och underh å lla
detsamma. Detta b ö r g ä lla ä ven om byggnaden eller anl ä ggningen
byter ä gare.

Best ä mmelserna
i 57 § e) om att ä garen ä r skyldig att Uppl å ta skyddsrummet å t
befolkningen vid civilf ö rsvarsberedskap b ö r g ä lla ä ven f ö r dessa
skyddsrum.

52D5 § !SYS2 §§ E_ ä Y_5E §§ i ä 3fG_ ä OEiG3

F ö reslagen ä ndring g ö r det m ö jligt att
uppmuntra egna initiativ och stimulera en produktutveckling i skyddsrumsfr å gan. En
viss kontroll erh å lls p å var dessa skyddsrum kommer till och p å att de
har tillfredsst ä llande skyddsf ö rm å ga.

Trots
bidraget kommer skyddsrum som anordnas p å eget initiativ att bli dyra f ö r dem som
anordnar s å dana varf ö r verksamheten inte kan f ö rv ä ntas f å n å gon st ö rre omfattning.

Bidragsm ö jligheten
inverkar inte p å den totala tillkomsten av nya skyddsrumsplatser.

§§ i}2Y_ § Y_ § GEiG2 § E_i_i § 3_22{l_f ö rordning

Civilf ö rsvarslagen
f ö resl å s bli kompletterad med en ny paragraf, 55 a § , som
medger att bidrag l ä mnas f ö r skyddsrum som uppf ö rs p å enskilt
initiativ i s å dana fall d å varken 40 eller 53 §§ ä r till ä mpliga
och under f ö ruts ä ttning att kommunen vid en pr ö vning
funnit att skyddsrummet ä r angel ä get.

I
den nya paragrafen f ö resl å s tas in en best ä mmelse som reglerar
bidragets storlek samt en skyldighet f ö r den som ä ger anl ä ggningen eller byggnaden till vilket skyddsrummet h ö r att v å rda och
underh å lla detta.

Vidare
b ö r inf ö ras ett stycke om att bidraget skall best ä mmas av l ä nsstyrelsen
och utbetalas n ä r skydds-rujmmet ä r slutbesiktigat och godk ä nt.

I
skyddsrumsf ö rordningen f ö resl å s inf ö ras tv å nya paragrafer, 18 a och 26 b §§ , som
reglerar dels handl ä ggningen av s å dana ä renden, dels bidragets storlek.

Till ä mpningsf ö reskrifter,
med bl a tekniska krav, b ö r meddelas av civilf ö rsvarsstyrelsen.

5 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 161

Prop. 1982/83:161 54

4 FASTST Ä LLELSE AV
SKYDDSRUMSPLANER

F ö rslag_till_ ä ndring

L ä nsstyrelsens
fastst ä llelse av skyddsrumsplan f ö resl ä s slopad n ä r det g ä ller skyddsrumsortens indelning i skyddsrumsomr ä den och
det totala behovet av skyddsrumsplatser i varje skyddsrumsomr å de.

Bakgrund

Enligt
de best ä mmelser som g ä ller idag skall skyddsrumsplanerna antagas av
kommun och fastst ä llas av l ä nsstyrelse i fr ä ga om

1
skyddsrumsortens avgr ä nsning

2
indelning av orten i skyddsrumsomr ä den

3
det totala behovet av
skyddsrumsplatser i varje skyddsrumsomr ä de.

Detta
f ö reskrivs i 3 och 6 §§ i skyddsrumsf ö rordningen. I 8 § skyddsrumsf ö rordningen
anges att best ä mmelserna om antagande och fastst ä llande g ä ller ä ven ä ndring
av planen.

Mgtiv_f ö r_ ä ndring

Skyddsrumsplanen
skall utg ö ra underlag f ö r kommunens beslut om skyddsrumsbyggande i fred. F ö r att ge
ett gott beslutsunderlag m å ste planen vara aktuell i f ö rh å llande
till skyddsramsortens utveckling. Vissa marginella justeringar kan g ö ras utan
att n å gon formell revidering ä r n ö dv ä :ndig. Samh ä llsutvecklingen och f ö r ä ndringar
i kommunens planering inom andra omr å den kan dock leda till att st ö rre f ö r ä ndringar
beh ö ver g ö ras. Bl a kan det vara praktiskt att kunna f ö r ä ndra omr å desindelningen
och anpassa den till ä ndrade bebyggelseplaner. Detta b ö r kunna
ske utan en omst ä ndig och tids ö dande fastst ä llelseprocess som kan bidra till att man underl å ter att g ö ra ä ndringar
i skyddsrumsplanen.

Enligt
utredningens meniiig beh ö ver endast skyddsrumsortens gr ä ns fastst ä llas av l ä nsstyrelsen.
Den b ö r vara best å ende under l å ng tid och ä r avg ö rande f ö r skyldigheten att anordna skyddsrum efter
kommunalt beslut. I ö vrigt b ö r ett kommunalt antagande av skyddsrumsplanen f ö reg å nget av
samr å d med l ä nsstyrelsen vara tillr ä ckligt.

K2G §£ ! £ Y § G5SE_5Y_ £ 5Eli ä 3S'.fe

F ö rslaget
inneb ä r att kommunerna l ä ttare kan h ä lla skyddsrumsplanerna aktuella och l ä mna
skyddsrumsbesked som inneb ä r b ä sta m ö jliga utnyttjande av statliga medel.

Prop. 1982/83:161 55

§ Sll2Y_5Y_ § G § EiG3 § E_i_i § 3_22l}_ £ 2E2EGiG3 Civilf ö rsvarslagen beh ö ver inte ä ndras.

6
§
skyddsrumsf ö rordningen f ö resl ä s ä ndrad s ä att 2:a och 3:e punkterna utg å r. Punkt
2 avser l ä nsstyrelsens fastst ä llelse av ortens indelning i
skyddsrumsomr å den. Punkt 3 avser l ä nsstyrelsens fastst ä llelse av
det totala behovet av skyddsrumsplatser i varje skyddsrumsomr å de.

I
civilf ö rsvarsstyrelsens till ä mpningsf ö reskrifter f ö resl ä s ett till ä gg g ö ras som reglerar kommunens samr å dsf ö rfarande
med l ä nsstyrelserna vid uppr ä ttande och ä ndring av skyddsrumsplanerna.

Prop. 1982/83:161 56

5 VARD och UNDERJHALL av SKYDDSRUM SOM

ANORDNAS
I BEFINTLIGA BYGGNADER

F Ö rslag_till_ ä ndring

N ä r
skyddsrum anordnas i befintlig byggnad med ers ä ttning av statsmedel f ö resl å s att
byggnadens ä gare blir skyldig att v å rda och
underh å lla skyddsrummet och att han kan ges ers ä ttning f ö r detta.

Bakgrund

Anordnande
av skyddsrum i befintliga byggnader kan f ö r n ä rvarande g ö ras med statliga medel enligt 40 § 1 mom. c)
civilf ö rsvarslagen. Detta medf ö r emellertid att kommunen f å r en
skyldighet att v ä rda och underh ä lla skyddsrummet enligt 40 § 1 mom. d).

I
v å ra 14 st ö rsta t ä torters inneromr å den f ö rekommer
ett antal aldrig f ä rdigst ä llda skyddsrum samt ett antal utrymmen som tidigare
har varit skyddsrum men som numera av olika sk ä l har avf ö rts som
skyddsrum. Dessa skulle kunna f ä rdigst ä llas respektive rustas upp och ge ett f ö rh å llandevis
gott skydd i omr å den med brist p å skyddsrumsplatser. Denna
verksamhet skulle underl ä ttas om underh å llsfr å gan l ö stes p å annat s ä tt ä n i 40 § 1 mom d>.

Ä nnu finns det dock inte s ä rskilt m å nga
skyddsrum som anordnats enligt- 40 § 1 rnom. c) i byggnader som inte tillh ö r
kommunen. I dessa f å fall har fr å gan om freun-tida v å rd och underh å ll l ö sts genom
avtal mellan byggnadens ä gare och kommunen. I framtiden kan en ö kad aktivitet
p å detta omr å de f ö rv ä ntas genom ö kade m ö jligheter till s ä rskilda bristt ä cknings å tg ä rder.

I
avsnitt 2.2 f ö resl å s ocks å en ut ö kad skyldighet att g ö ra anm ä lan och
utf ö ra skyddsrum vid s å dan genomgripande ombyggnad att m ö jlighet
ges att kunna anordna skyddsrum i anl ä ggningen och byggnaden.

??2 £ iY_ £ 5E_MGEiG3

F ö r
skyddsrum som avses i 32 och 53 §§ civilf ö rsvarslagen ä r byggnadens ä gare ansvarig f ö r v å rd och
underh å ll. Han f å r viss ers ä ttning av statsmedel f ö r detta. Det
ä r
rimligt att l å ta samma regler g ä lla om skyddsrum anordnas i
befintlig anl ä ggning eller byggnad.

52G §§ !SY § Q §§ E_ ä Y_l2E § i53 § ?:

Kommunens
m ö jligheter att bygga skyddsrum i befintliga byggnader enligt
skyddsrumsplanen underl ä ttas. Statens kostnad f ö r att
anordna skyddsrum i befintlig byggnad stiger n å got och kommunens kostnader
minskar i motsvarande grad. Ett strikt ansvar f ö r byggnadens ä gare att

Prop.
1982/83:161 57

v å rda och
underh å lla skyddsrummet erh å lls vilket ä r en klar f ö rdel.

§ Sh2Y_ ä Y_ ä GEiG3 ä E_i_i3_iJLJJ?J.?iliP.3

Civilf ö rsvarslagen
f ö resl å s ä ndrad s ä att koimnunens skyldigheter enligt 40 § 1 mom. d)
att v å rda och underh å lla inte l ä ngre omfattar skyddsrum som uppf ö rs enligt
40 § 1 mom. c) i andra fall ä n n ä r kommunen ä r ä gare av byggnaden. Sistn ä mnda fall
regleras dock av 53 § .

53
§
b ö r kompletteras med ett nytt moment med inneb ö rden att
den som ä ger anl ä ggning eller byggnad med skyddsrum som byggts
enligt 40 § 1 mom. c) eller 54 § andra stycket ä r skyldig
att v å rda och underh å lla det. Momentet f ö resl å s ä ven
stadga en r ä tt f ö r ä garen att erh å lla sk ä lig ers ä ttning f ö r framtida v ä rd och underh å ll enligt f ö reskrifter som best ä ms av regeringen eller
myndighet som regeringen best ä mmer.

I
en ny paragraf, 26a § , i skyddsrumsf ö rordningen b ö r f ö reskrivas
att: ans ö kan om ers ä ttning f ö r underh å ll av skyddsrum enligt 53 § 3 mom.,
civilf ö rsvarslagen, och ers ä ttning f ö r anordnande av skyddsrum enligt 54 § andra
stycket civilf ö rsvarslagen g ö rs hos l ä nsstyrelsen. Ers ä ttningen best ä ms av l ä nsstyrelsen
och betalas ut av civilf ö rsvarsstyrelsen.

Nya
till ä mpningsbest ä mmelser erfordras i civilf ö rsvarsstyrelsens
publikation "Skyddsrum - Produktionsbest ä m-melser".

Prop. 1982/83:161 58

6
FREDSANV Ä NDNING OCH UTFORMNING AV SKYDDSRUM

F ö rslag_till_ ä ndring

Civilf ö rsvarsstyrelsen
f ö resl ä s f ä en uttrycklig r ä tt att meddela best ä mmelser
om utformning och fredsanv ä ndning av skyddsrum.

Bakgrund

I
civilf ö rsvarslagen i dess lydelse f ö re 1975 å rs ä ndring skildes mellan normalskyddsrum och bergfast skyddsrum.
I 26 § angavs skyddskraven f ö r normalskyddsrum och i 27 §
bemyndigades civilf ö rsvarsstyrelsen att ge ut f ö reskrifter
om fredsanv ä ndning av skyddsrum. I 29 § fanns
best ä mmelser om ber ä kning av det antal personer som skulle kunna hysas
i ett enskilt skyddsrum och i 30 § bemyndigades l ä nsstyrelsen att medge
undantag fr ä n best ä mmelserna om normalskyddsrum.

I
den å r 1975 ä ndrade lydelsen (1975:553) har samtliga dessa
paragrafer ä ndrats. Tidigare detaljkrav p ä skyddsrum
har ersatts med det generella kravet att ett skyddsrum skall utf ö ras och
utrustas s ä att det ger skydd mot verkningar av stridsmedel
som kan antas komma till anv ä ndning i krig. N ä rmare f ö reskrifter
meddelas av civilf ö rsvarsstyrelsen enligt 30 § civilf ö rsvarslagen
och 16 och 34 §§ skyddsrumsf ö rordningen. I 16 § ges civilf ö rsvarsstyrelsen
en uttrycklig r ä tt att meddela best ä mmelser om utrustning av
skyddsrum. St ö d f ö r civilf ö rsvarsstyrelsen att utf ä rda best ä mmelser
betr ä ffande fredsanv ä ndning av befintliga skyddsrum fanns i civilf ö rsvarslagen
enligt den ä ldre lydelsen. Enligt vissa uppfattningar skulle
civilf ö rsvarsstyrelsen sakna m ö jlighet att f ö reskriva om fredsanv ä ndningen av ä ldre
skyddsrum en ä r ö verg å ngsbest ä mmelserna till de nya lagbest ä mmelserna
saknade f ö reskrift om detta.

??2tiY_l5E_ § GEiQ3

Skyddsrum
ä r
unika p ä s ä s ä tt att man normalt inte f å r g ö ra n å gra som
helst ingrepp i dem i efterhand. Detta framg å r bl a av f ö reskrifter
i civilf ö rsvarsstyrelsens tekniska best ä mmelser f ö r
skyddsrum. Emellertid kan fredsanv ä ndning eller nya normer och best ä mmelser p ä andra
omr å den st ä lla krav p å ingrepp. En ä ndrad fredsanv ä ndning kan t ex st ä lla krav
p å nya ö ppningar. Ny kunskap eller ny materiel p å
skyddsrumsomr å det kan tom g ö ra ingrepp ö nskv ä rda fr å n underh å lls- och skyddsteknisk synpunkt. Det kan t ex vara ö nskv ä rt att byta
ett ä ldre sv å rsk ö tt ventilationssystem mot ett modernare och
effektivare.

Prop. 1982/83:161 59

Det
ä r
emellertid viktigt att skyddsf ö rm å gan inte f ö rs ä mras vid s å dana ingrepp p å grund av att de utf ö rs felaktigt. S ä rskild
kompetens erfordras f ö r att bed ö ma hur ingrepp skall utf ö ras utan
att skyddsf ö rm å gan f ö rs ä mras. Det ä r ocks å viktigt att skyddsrummen kan st ä llas i
ordning f ö r skyddsrumsbruk inom 48 timmar. L ä nsstyrelserna
har personal med erforderlig kompetens. L ä nsstyrelserna b ö r d ä rf ö r ha r ä tt att
medge undantag fr ä n ä ldre tekniska best ä mmelser f ö r
skyddsrum om det kan ske utan att skyddsf ö rm å gan f ö rs ä mras.

Genom
en uttrycklig r ä tt att meddela best ä mmelser om utformning och
fredsanv ä ndning av skyddsrum kan civilf ö rsvarsstyrelsen
ge l ä nsstyrelserna r ä tt att ge erforderliga dispenser samt erforderligt
tekniskt underlag

52G § SliY § G §§ E_ § Y_ £ 5E § i § 3 §£

I
och med att civilf ö rsvarsstyrelsen f å r m ö jlighet
att l ä mna f ö reskrifter om fredsanv ä ndning av
ä ldre
skyddsrum kan vissa ingrepp som inte f ö rs ä mrar skyddsf ö r-m ä gan till å tas i dessa. Detta kan g ö ra det m ö jligt att
anv ä nda ä ldre skyddsrum mer meningsfullt i fredstid och
hindra att skyddsf ö rm å gan on ö digtvis f ö rs ä mras genom att felaktiga ingrepp g ö rs i
skyddsrum.

§ f!i2Y_2Y_5G ä EiG3 ä E_i_i ä 3_2 £ l}_ £ 2E2EGiG3

N å gon ä ndring i
civilf ö rsvarslagen beh ö vs inte.

16 §
skyddsrumsf ö rordningen f ö resl å s kompletterad s å att civilf ö rsvarsstyrelsen
f å r en uttrycklig r ä tt att meddela f ö reskrifter om skyddsrums
utformning och fredsanv ä ndning.

BILAGA

Exenpel
på småhus med och utan skyddsrum och beräknade

jämförelsebelopp
enligt bost3dsfinansieringsförordningen.

6 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 161

Prop. 1982/83:161 Exempel 1

62

INV NOO

MTTeNn.*N

1-plans
typhus med fHliggande skyddsrum

PrioSr
bruksarea BRA,p 106 m

SekundSr
bruksarea BRA,s 54 m

jmnjRELSEBELOPP 171.400 kronor

Komnentar:

Denna
hustyp uppn å r inte ö vre grSns f0r j ä mf ö relsebelopp,
197 000 kronor, fttrrSn vid en primlir bruksarea av cirka 145 m, motsvarande 6
rum och k ö k.

Prop.
1982/83:161

63 Exempel
2

INV 6000

Friliggande
komplementbygghad

Sekund ä r
bruksarea BRA,s 54 m

Byggkostnad kalkyl prisl ä ge 8102 cirka 260 000
kronor

Schabloners ä ttning prisl ä ge 8102 180 000 kronor

Komnentar:

Genom
att betrakta anordnande av skyddsrum som likv ä rdigt
med en v ä sentlig ö kning av bostadsv ä rdet
underl ä ttas m ö jligheterna att f å
erforderliga l å n till den del av kostnaden som ö verstiger
ers ä ttningen f ö r anordnande av
skyddsrum.

Prop.
1982/83:161 Exempel 3a

64

sov 2

, ffi |EHffl

BOTTENPLAN

INV 12920

i____

KÄLLARPLAN

1-plans
typhus med k ä llare, vidbyggt garage-f ö rr é d

Prim ä r
bruksarea BRA.p 103 m2

Sekund ä r
bruksarea BRA,s 120 m

J Ä MF Ö RELSEBELOPP 194 900 kronor

Kommentar:

I
k ä llarplan inryms inte skyddsrum f ö r 60 platser utan omdisponering av utrymmen och
funktioner. I det fall typhuset kompletteras med skyddsrum i friliggande byggnad
kommer j ä mf ö relsebeloppet att ö ka till 200.700 kronor.

Prop. 1982/83:161

65 Exempel 3b

T — I

NV 1)700

6ARA0E

»

BOTTENPLAN

K Ä LLARPLAN
k

1-planshus
med k ä llare, skyddsrum i k ä llare, friliggande garage

Prim ä r
bruksarea BRA.p 106 m2

Sekund ä r
bruksarea BRA.s 126 m

J Ä MF Ö RELSEBELOPP 197 500 kronor

Kommentar:

Denna
planl ö sning inrymner enkelt skyddsrumsfunktionen, dock ö verskrids
j ä mf ö relsebeloppet.

Prop. 1982/83:161

Exempel 4a

66

sov 2

ALLRUM I SOVJ .,2

TiMn

I |l

KLK i DRESS IBAO

_ D

iJ

KL »

sovi

Ö VRE PLAN

BOTTENPLAN

Ij-plans
typhus utan k ä llare,, friliggande garage; f ö rrfld

Prim ä r bruksarea BRA.p 155 tifi

Sekund ä r
bruksarea BRA.s 33 m

J Ä MF Ö RELSEBELOPP 192 700 kronor

Kommentar:

Skyddsrum f ö r
60 personer inryms inte inom denna hustyp.

Prop. 1982/83:161

67
Exempel 4b

Ö VRE PLAN

INV tooo

B_._.]R]

BOTTENPLAN

U-planshus
utan k ä llare, friliggande skyddsrum

Prim ä r
bruksarea BRA.p 155 m2

Sekund ä r
bruksarea BRA.s 54 m

J Ä MF Ö RELSEBELOPP 198 500 kronor

Kommentar:

Med
skyddsrum ö verskrids gr ä nsen,197 000 kronor,f ö r
j ä mf ö relsebeloppet.

Prop. 1982/83:161 68

Bilaga
2

Sammanställning av remissyttrandena

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av överbefälhavaren, fortifikationsförvaltningen,
civilförsvarsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, bostads
styrelsen, hovrätten för Övre Norrland, statens planverk, länsstyrelsen i
Västerbottens län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Centralorganisationen
SACO/SR, Byggherreföreningen, Hyresgästernas Riksförbund, Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag.
Dessutom har yttrande inkommit från Sveriges Fastighetsägarförbund.
Länsstyrelsen i Västerbottens län har bifogat yttranden som den har inhämtat
från Umeå och Skellefteå kommuner.

1
Allmänt

Skyddsrumsutredningens
förslag får i sina huvuddrag ett positivt mottagande av remissinstanserna.
Överbefälhavaren, länsstyrelsen i Västerbottens län och Centralorganisationen SACOISR
har tillstyrkt förslagen utan erinran. Övriga remissinstanser har också
tillstyrkt förslagen men de har haft invändningar mot och synpunkter på främst
de delar av skyddsrumsutredningens förslag som avser utformningen av regeringens
tillämpningsföreskrifter. Dessa invändningar och synpunkter kommer att beaktas
vid den slutliga utformningen av tillämpningsföreskrifterna och redovisas endast
översiktligt här.

Hovrätten
för Övre Norrland anser att de föreslagna författningsändringarna bör kunna
underlätta ett ändamålsenligt skyddsrumsbyggande och minska det administrativa
arbetet med detta byggande. Även om man nu inte kan nå de föreslagna
förenklingarna utan att samtidigt genomföra detaljändringar i de författningar
som reglerar skyddsrumsbyggandet bör det enligt hovrättens mening vara
angeläget att se över civilförsvarslagstiftningen som tillkommit i skilda
sammanhang och vid olika tidpunkter och är svåröverskådlig. Därigenom ger man
också möjligheter till en mera effektiv och ändamålsenlig användning av
samhällets resurser för byggande och underhåll av skyddsrum.

Prop. 1982/83:161 69

2
Skyddsrum i samband med uppförände av ny anläggning eller byggnad och vid
genomgripande ombyggnad

2.1 Anmälan
om avsikt att uppföra ny anläggning eller byggnad

Fortifikationsförvaltningen
framhåller att militära anläggningar och byggnader som regel undantas från det
ansvar som kommunen har för skyddsrumsplanering inom skyddsrumsorten i övrigt
och ifrågasätter därför om förvaltningen rutinmässigt skall behöva göra
anmälan till kommunen för erhållande av skyddsrumsbesked.

Hovrätten
för Övre Norrland anser det inte vara rimligt att den som tänker bygga själv
skall behöva avgöra om byggandet kan vara, som det sägs i utredningens förslag,
uppenbart oförenligt med byggande av skyddsrum. Det bör liksom i övriga
föreslagna fall vara kommunens sak att med ledning av vad författningarna
föreskriver i skyddsrumsplanen eller på annat lämpligt sätt närmare ange förutsättningarna
för att en anmälan inte skall behöva göras. Därför föreslår hovrätten att 32 § civiiförsvarslagen
formuleras annorlunda än vad utredningen har föreslagit.

Byggherreföreningen
anser att förslaget om lättnader och inskränkningar i anmälningsplikten enligt
32 § civilförsvarslagen har administrativa fördelar men anser att den särskilda
anmälningsplikten helt borde slopas. I stället skulle ansökan om byggnadslov
betraktas som anmälan enligt 32 § civilförsvarslagen. Samtidigt bör den
byggherre som så önskar kunna utverka skyddsrumsbesked. Av denna anledning
föreslår Byggherreföreningen att möjligheten därtill blir lagfäst i
civilförsvarslagen.

Hyresgästernas
Riksförbund understryker att ett borttagande av anmälningsplikten inte får
innebära att kommunen i dessa fall inte kan pröva om frågan om skyddsrum skall
byggas. Kommunen måste kunna ta initiativ till skyddsrumsbyggande, t.ex. vid en
byggnadslovsprövning, även i de fall anmälningsskyldighet inte föreligger.

2.2 Anordnande
av skyddsrum i samband med genomgripande ombyggnad

Civilförsvarsstyrelsen
framhåller att en ökning av möjlighetema att åstadkomma skyddsrumsplatser i
redan bebyggda områden är angelägen för att komma till rätta med de
allvarligaste bristerna på skyddsrumsplatser i sådana områden. Utredningens
förslag öppnar nya möjligheter att ta tillvara tillfällen då förhållandevis
billiga skyddsrumsplatser i befintlig byggnad kan anordnas. Styrelsen
framhåller vidare att det i samband med ombyggnader kan vara svårare för
kommunen att tidigt nå ut med information om vilka skyldigheter som åligger
den byggande, vilket kan leda till att skyddsrumsfrågan kommer in när
ombyggnaden redan har projekterats. Detta förhållande bör enligt styrelsen ytteriigare
utredas.

Riksrevisionsverket
betonar vikten av att förslaget om att sådan genom-

Prop.
1982/83:161 70

gripande
ombyggnad som möjliggör skyddsrumsbyggande jämställs med uppförande av ny
anläggning eller byggnad vad beträffar skyldighet att göra anmälan och att
anordna skyddsrum genomförs så snart som möjligt. Förslaget kan underlätta
tillkomsten av skyddsrum i tätorternas innerområden där stor brist råder.

Svenska
kommunförbundet framhåller att vaije ombyggnadsprojekts kostnadsförutsättningar
är specifika och svårbedömda i ett inledande projekteringsskede.
Kommunförbundet anser därför att ett ersättningssystem vid genomgripande
ombyggnad, som är säkrare än det av utredningen förordade systemet med schabloner
och överensstämmer med den faktiska merkostnaden, bör övervägas.

Byggherreföreningen anser
att det är mycket eftersträvansvärt att åstad-■ komma förenklingar
avseende såväl olika normer av betydelse för byggnaders tekniska utformning
som normer av betydelse för handläggningen av byggnadsärenden. Utredningens
förslag till administrativa förenklingar avseende skyddsrumsfrågor finner
föreningen därför vara vällovliga. Vissa förslag leder emellertid enligt
föreningen inte till förenklingar utan snarare till motsatsen. Föreningen
syftar då bl.a. på de föreslagna reglerna om anordnande av skyddsrum vid
genomgripande ombyggnad. Sakligt har föreningen emellertid intet att erinra mot
detta förslag under förutsättning att den ekonomiska sidan får en
tillfredsställande lösning.

Hyresgästernas
Riksförbund tillstyrker förslaget om anordnande av skyddsrum i samband med
genomgripande ombyggnad men framhåller att kravet på skyddsrum vid ombygjjnad
inte får belasta fastigheten ekonomiskt.

Svenska
Byggnadsentreprenörjöreningen tillstyrker förslaget men är tveksam till om
ersättningsfrågorna har diskuterats tillräckligt mycket. Det är enligt
föreningen viktigt att dessa frågor utreds ordentligt så att ombyggnadsverksamheten
inte försvåras eller förhindras genom att en skydds-rumsbyggnadsplikt införs
vid ombyggnad. Total kostnadstäckning för skyddsrummet måste uppnås. Föreningen
anser därför att det är väsentligt att de schablonbelopp som utredningen
föreslår ger full kostnadstäckning i de fall de tillämpas, att de inte
fastställs av civilförsvarsstyrelsen förrän styrelsen och berörda
branschorganisationer är överens om resultatet av de kompletterande kostnadsutredningama
och att det skapas enkla rutiner för ersättning i sådana enskilda fall där
schablonerna inte bör tillämpas. I dessa fall bör priser angivna i
anbudshandlingar tillmätas avgörande betydelse.

Sveriges
Allmännyttiga Bostad.sföretag (SABO) anser att schablonersättningar för
anordnande av skyddsrum i samband med genomgripande ombyggnad kommer att leda
till stora orättvisor för de ersättningsberättigade då de fysiska
förutsättningarna - och därmed kostnaderna- för att anordna skyddsrum varierar
starkt från fall till fall. SABO föreslår därför att skyddsrumskostnaden i ombyjnadssammanhang
bestäms vid entré-

Prop.
1982/83:161 71

prenadupphandlingen
genom särredovisning i anbudshandlingarna. Vid byggande i egen regi föreslås
att den byggandes kostnadskalkyl tillmäts avgörande betydelse för
ersättningsbeloppets storlek. Prövning av kostnademas skälighet får fömtsättas
ske. Ombyggnadsverksamheten är enligt SABO redan i dag kringgärdad av en mängd
svårbemästrade restriktioner av olika slag. En absolut fömtsättning för att
SABO skäll biträda den restriktion som förslaget om skyddsmmsbyggnadsplikt vid
genomgripande ombyggnad innebär är att ersättningssystemet ger kostnadstäckning
i varje enskilt fall. SABO betonar vikten av en relativt frikostig övergångstid
innan skyddsmmsbyggnadsplikten utökas till att omfatta även genomgripande
ombyggnad, främst därför att tiden för ombyggnadsprojektering inte sällan är 3
- 5 år.

Sveriges Fastighetsägarförbund
anser att kravet på att anordna skyddsrum i samband med genomgripande
ombyggnad ovillkorligen måste kopplas till ett ersättningssystem som ger full
kostnadstäckning. Schabloner-sättning leder enligt förbundet till orättvisor då
fastigheternas olika fysiska fömtsättningar spelar en avgörande roll vid
utökade krav på nya aktiviteter inom fastigheterna.

3
Bidrag till anordnande av mindre skyddsrum som uppförs på enskilt initiativ

Civilförsvarsstyrelsen
anser att bidrag skall kunna ges till dem som själva vill anordna sitt
skyddsrum under de fömtsättningar som anges i utredningens förslag. Styrelsen
anser att det bör prövas om det är lämpligt att ge bidrag för anordnande av
sådana mindre skyddsmm som här avses även i områden som ligger utanför skyddsmmsort.
Styrelsen anser vidare att som gmnd för kommunens prövning av om bidrag kan
utgå samt för länsstyrelsens utbetalning av bidraget måste kravet på
skyddsegenskaper regleras någonstans i civilförsvarslagen.

Riksrevisionsverket
framhåller att utredningens förslag att införa en möjlighet att lämna bidrag
av statliga medel för anordnande av mindre skyddsmm som uppförs på eget
initiativ medför att statens utgifter ökar även om verksamheten inte anses få
någon större omfattning. Riksrevisionsverket anser i likhet med utredningen att
möjligheten att få detta bidrag skulle uppmuntra egna initiativ och stimulera
en produktutveckling i skyddsmmsfrågan. Riksrevisionsverket har inget att
erinra mot att denna bidragsmöjlighet ges inom gällande ramar för olika
civilförsvarsåtgärder.

Hyresgästernas
Riksförbund är mycket tveksamt till utredningens förslag. Förbundet anser inte
att en utveckling mot privata skyddsmm i småhusbebyggelse bör stimuleras. I
stället måste kommunen ges möjlighet att skapa skyddsmmsplatser även i dessa
områden.

Prop.
1982/83:161 72

4
Förslag som enbart avser regeringens tillämpningsföreskrifter m.m.

4.1 Schabloner
för beräkning av ersättning för anordnande av skyddsrum

Civilförsvarsstyrelsen
anser att förslaget om ändring av reglerna i 22 § skyddsmmsförordningen så att
tveksamhet inte skall behöva uppstå om tillägg till gmndbeloppet skall utgå
eller inte leder till att större klarhet uppnäs och att ett antal tveksamma
bedömningsfall därigenom elimineras.

4.2 Skyddsrum
i småhus

Civilförsvarsstyrelsen
och bostadsstyrelsen framhåller att utredningens förslag om ändring av reglerna
i bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946) för finansiering av småhus inte
längre är aktuelh sedan förordningen numera har ändrats så att några hinder
för skyddsmmsbyggande nu inte föreligger.

4.3 Skyddsrum
i statliga byggnader

Utredningen
har föreslagit att statlig myndighet själv skall få avgöra om finansiering av skyddsmm
i statlig byggnad skall ske över civilförsvarsstyrelsens anslag eller över
ordinarie anslag för resp. byggnadsföretag. Byggnadsstyrelsen föreslår att
styrelsen för de projekt där sistnämnda förfaringssätt tillämpas generellt biemyndigas
att engångsnedskriva statskapitalet, motsvarande skyddsmmsmerkostnaden enligt skyddsmmsbe-skedet.
Därigenom skulle administrationen för dessa projekt ytterligare förenklas.

4.4 Fastställelse
av skyddsrumsplaner

Civilförsvarsstyrelsen
anser i likhet med utredningen att länsstyrelsens fastställelse av skyddsmmsortemas
indelning i skyddsmmsområden kan slopas.

4.5 Vård
och underhåll av skyddsrum som anordnas i befintliga byggnader

Utredningen
föreslår att när skyddsmm anordnas i befintlig byggnad med ersättning av
statsmedel så skall byggnadens ägare bli skyldig att vårda och underhålla skyddsmmmet
och ges ersättning för detta. Civilförsvarsstyrelsen anser att samma regler
för vård och underhåll bör gälla oberoende av hur skyddsmmmet kommit till. Mot bakgmnd
av den ökade satsning på skyddsmm i befintlig byggnad som kommer att ske under
de närmaste åren och att frågan om vård och underhåll av dessa skyddsmm

Prop.
1982/83:161 73

"
betraktas som ett problem av kommunerna anser styrelsen att det är mycket
angeläget att utredningens förslag genomförs snarast.

Byggnadsstyrelsen
framhåller att i många redan godkända men äldre skyddsmm uppfylls inte
nuvarande normer. T.ex. är inte lysrörsarmaturen skak- och rassäkra. Av
förslaget framgår inte hur finansieringen av sådana förbättringar skall ske.

4.6
Fredsanvändning och utformning av skyddsrum

Utredningen
föreslår att civilförsvarsstyrelsen får en uttrycklig rätt att meddela
föreskrifter om utformning och fredsanvändning av skyddsrum. Civilförsvarsstyrelsen
framhåller att utredningens förslag medför att styrelsen kan ge länsstyrelserna
möjlighet att ge dispens för vissa ingrepp i befintliga skyddsmm. Detta ökar
möjligheterna att utnyttja dessa för annan fredsanvändning än den som avsågs
när de byggdes. Styrelsen anser att förslaget ger möjligheter till bättre
nyttjande av skyddsmmmen och därmed samhällsekonomiska vinster. Enligt
styrelsen är det viktigt att styrelsens rätt att ge allmänna råd i form av
rekommendationer och exempel också regleras i regeringens
tillämpningsföreskrifter.

Statens
planverk framhåller att föreskrifterna om fredsanvändning av skyddsmm innebär
att vissa byggnadstekniska åtgärder kan komma att vidtas i äldre skyddsmm i
samband med annan användning av dessa. Eftersom skyddsmmsbyggandet är nära
förbundet med övrigt byggande inom en kommun och byggnadsnämnden är ålagd att
medverka bl.a. vid besiktning av skyddsrummen anser planverket att det i
regeringens till-lämpningsföreskrifter bör anges att föreskrifterna om
fredsanvändning bör utfärdas av civilförsvarsstyrelsen efter samråd med
planverket.

Svenska
kommunförbundet förutsätter att ersättning utgår om meddelade föreskrifter om
fredsanvändning av skyddsrum medför sådana inskränkningar i användningssättet
att intäktsbortfall eller alternativa kostnader uppkommer för kommunerna.

Landstingsförbundet
fömtsätter att civilförsvarsstyrelsens rätt att meddela föreskrifter om
utformning och fredsanvändning av skyddsmm inte får inskränka huvudmännens
möjligheter att i fred utnyttja skyddsmmmen för de ändamål som bedöms mest
lämpliga under fömtsättning att lokalerna kan iordningställas för skyddsmmsbmk
inom 48 timmar.

Byggherreföreningen
har inget att erinra mot utredningens förslag under fömtsättning att den
ekonomiska sidan får en tillfredsställande lösning.

SABO
framhåller att restriktioner i form av föreskrifter om skyddsrummens
fredsanvändning skulle kunna allvarligt förändra fömtsättningarna för en
fastighetsekonomisk förvaltning av skyddsmm i fredstid. Begränsa ningar av fredsanvändningssätten
kan komma att leda till intäktsbortfall för fastighetsägaren och SABO vill
understryka att frågan om ersättning för sådant bortfall bör prövas innan
ställning tas till utredningens förslag.

Prop. 1982/83:161 74

SABO
delar inte utredningens bedömning av behovet av fredsanvänd-ningsrestriktioner.

Sveriges Fastighetsägarförbund
framhåller att förslaget om restriktioner i skyddsrummens fredsanvändning kan
komma att förändra de ekonomiska fömtsättningama för fastighetsförvaltningen.
Begränsningen i fredsanvändning av i första hand befintliga skyddsmm men även
nybyggda skyddsmm måste kopplas till en marknadsanpassad ersättning för dessa ytor.
Vidare måste stor hänsyn tas till om alternativytor finns inom fastigheten för
att fastighetsförvaltningens fömtsättningar inte skall förändras.

Prop.
1982/83:161 75

Innehåll

Propositionen
..................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Lagförslag.......................................................... ... 2

Protokoll
från regeringssammanträde 1983-03-24 .... ... 6

1
Inledning ........................................................ ... 6

2
Allmän motivering ........................................... ... 7

2.1
Allmänt .................................................... ... 7

2.2
Anmälan om avsikt att uppföra
en ny anläggning eller byggnad 8

2.3
Anordnande av skyddsmm i
samband med genomgripande ombyggnad 10

2.4
Bidrag till anordnande av
mindre skyddsrum på enskilt initiativ 13

2.5
Vård och underhåll av skyddsmm
som anordnas i befintliga byggnader m. m 15

3
Upprättade lagförslag .......... ... ................... 16

4
Specialmotivering ............................................ 16

5
Hemställan ..................................................... .. 19

6
Beslut .......................................................... .. 19

Bilagor

1
1975 års skyddsmmsutrednings
promemoria (Ds Fö 1982: 2) Skyddsmm, förslag till administrativa förenkhngar
m. m.............................................. .. 21

2
Sammanställning av
remissyttrandena ................ .. 68

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983