Prop. 1982/83:162

Prop.
1982/83:162

Regeringens proposition 1982/83:162

om
reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;

beslutad
den 17 mars 1983.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder eller det ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE
LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram vissa förslag rörande prisregleringen på jordbmksprodukter
för regleringsåret 1983/84 samt förslag om prisregleringen på sockerbetor och
socker för tiden den I juli 1983 - den 30 juni 1985. Förslagen läggs fram på gmndval
av förslag som lämnats av statens jordbmksnämnd. Vidare tas upp vissa anslag
på trädgårdsnäringens område.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 162

Prop.
1982/83:162 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-17

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition
om reglering av prisernia pä jordbruksprodukter, m. m.

I
Inledning

Riksdagen
beslutade våren 1982 om prisregleringen på jordbruksbruksprodukter för tiden
den 1 juh 1982 - den 30 juni 1984 och pä sockerbetor och socker för tiden den I
juli 1982 - den 30 juni 1983 (prop. 1981/82:209, JoU 42, rskr 416).

I
skrivelse den 10 mars 1983 har statens jordbmksnämnd lagt fram förslag till prisreglerande
åtgärdtT på jordbmkets område såvitt avser disposition av införselavgiftsmedel m.
m. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Regeringen uppdrog den 28
oktober 1982 åt jordbmksnämnden att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna
och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag
om den närmare utformningen av pri:>regleringen på sockerbetor och socker för
tiden efter den 30 juni 1983. Förslaget skulle bygga på att driften vid samtliga
existerande sockerbmk skulle upprätthållas. Detta skulle ske inom ramen av en
total sockerbetsareal av 53 000 ha. Utgångspunkten för prissättningen på
sockerbetor och socker skulle vara gällande riktlinjer för jordbmkspolitiken (prop.
1977/78: 19, JoU 10, rskr 103). Förslaget skulle vara så avvägt att något
underskott inte beräknades uppkomma i sockerregleringsfonden.

I
skrivelse den 31 januari 1983 har jordbmksnämnden efter avslutade överläggningar
lagt fram förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker för perioden den
1 juli 1983 - den 30 juni 1985. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 2.

Regeringen
uppdrog den 14 juni 1979 åt lantbruksstyrelsen att utreda

Prop.
1982/83:162 3

frågan
om lantbmksnämndernas ortsombud. Lantbmksstyrelsen har i november 1982 inkommh
med en rapport.

Efter
remiss har yttrande över rapporten avgetts av Lantbmkarnas riksförbund och
Svenska kommunförbundet.

I prop.
1982/83:100 bil. II har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1983/84 beräkna till Bidrag
till trädgårdsnäringens rationahsering, m. m. ett förslagsanslag av 4000000
kr.. Främjande av trädgårdsnäringen ett reservationsanslag av 900000 kr. och Prisreglerande
åtgärder på jordbmkets område ett förslagsanslag av 3 838000000 kr. Jag
anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den 1 juli 1982 — den 30 juni
1983, m. m.

2.1
Justering av mittpriser, m. m. den 1 juli 1982

Jordbruksnämnden
föreslog efter överläggningar och i samförstånd med Lantbmkaraas
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation att jordbmket fr.o.m.
den I juh 1982 skulle tillföras 860,0 milj. kr. räknat per helt år. Av detta
belopp hänförde sig 588,6 milj. kr. till kost- nadsutveckhngen inom jordbmket.
Ett belopp av 151,0 milj. kr. hänförde sig till kostnadsutveckhngen för viss
uppsamling och förädling och 50 milj. kr. till inkomstföljsamhet. Inom den
totala ramen skulle 75,0 milj. kr. användas för etableringsstöd och vissa konsumtionsstimulerande
åtgärder. Dessutom föreslogs att 4,6 milj. kr. skulle dras av frän ersättningen
från den föregående regleringsperioden.

Regeringen
godkände den 24 juni 1982 jordbruksnämndens förslag om ersättning till jordbmket
vad avser totalbeloppet och dess fördelning i form av prishöjningar på olika
varuslag. Fördelningen framgår av följande tablå.

Höjning av

Beräknat belopp

pris, öre/kg

till Jordbruket

(för mjölk

och viss livs-

öre/1) i pris-

medelsindustri,

regleringsledet

milj. kr.

Vete, odlarpris

12

57,53

Vete, förmalningsavgifl

7

32,20

Råg, odlarpris

13

15,91

Råg, förmalningsavgift

7

7,70

Kom

11

7,48

Havre

10

14,30

Matpotatis

5

29,60

Potatisstärkelse

30

13,20

Olja'

20

23,80

Kokärter

30

2,40

Bruna
bönor

50.

0,60

Summa vegetabilier

204,72

Prop.
1982/83:162

Höjning av pris, öre/kg (för mjölk öre/1) i pris-

Beräknat belopp till Jordbruket och viss livsmedelsindustri.

regleringsledet

milj. kr.

Konsumtionsmjölk vid mejeri Konsumtionsmjölk utanför
mejeri Industrimjölk Grädde, tjock Grädde, tunn

16 16 10 50 40

236,48

7,04

1,20

21,50

8,00

Smör Hårdost m. m.

45 55

23,85 52,80

Färskost

30

1,50

Mjölkpulver

29

6,67

Summa
mejeriprodukter

359,04

Ägg FJäderfäköU

20

37

21,80 17,13

Summa
ägg och fjäderfä

38,93

Nöt-
samt får- och

lammkött Fläsk

68 68

88,88 168,50

Summa
kött och fläsk

257,38

Summa animalier

655,35

Totalt

860,07

' Fröpriset höjs med 20 öre/kg.

•
Regeringen bemyndigade jordbmksnämnden att genomföra de av nämnden föreslagna ändringama
av prisgräns- och gränsskyddssystemet samt att vidta de justeringar av
införselavgifter m. m. i övrigt som nämnden föreslagit.

Regeringen
godkände vidare jordbmksnämndens förslag till finansiering av etableringsstöd
och till vissa konsumtionsstimulerande åtgärder.

2.2
Justering av mittpriser, m. m. den 1 januari 1983

Jordbmksnämnden
föreslog efter överiäggningar och i samförstånd med berörda parter att jordbmket
fr.o.m. den I januari 1983 skulle tillföras 928,4 milj. kr. räknat per helt är.
Av beloppet hänförde sig 784,0 milj. kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbmket,
100,1 milj. kr. till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling
samt 144,3 milj. kr. till inkomstföljsamhet m. m. Dessutom föreslogs att ett
avdrag med 100,0 milj. kr. skulle ske till följd av effekterna för jordbmket av
devalveringen i oktober 1982.

Regeringen
godkände den 17 december 1982 jordbmksnämndens förslag om ersättning till jordbmket
vad avser totalbeloppet och dess fördelning på ohka vamslag. Fördelningen
framgår av följande tablå.

Höjning av
pris, öre/kg (för mjölk öre/1) i prisregleringsledet

Beräknat
belopp till Jordbruket och viss livsmedelsindustri, milj. kr.

Vete och råg, förmalningsavgift Oljevärde, rapsolja

Summa vegetabilier

Konsumtionsmjölk

vid mejeri

Konsumtionsmjölk

utanför mejeri

Industrimjölk

Grädde

Ost

Smör

Mjölkpulver

Summa mejeriprodukter

Nöt-, kalv-, häst- samt får- och lammkött Fläsk

Summa kött ocb fläsk

Ägg FJäderfakött

Summa ägg och fågelkött

Summa animalier

Totalt

5 12

28,50 14,28

42,78

21

310,38

21 5 85 60 90 29

9,24

0,60

53,55

60,60

47,70

6,67

488,74

100

85

144,30 210,63

354,93

30 (+4)' 20

32,70 9,26

41,%

885,63

928,41

' Prishöjning under tiden den I Januari - den 31 december
1983 som ersättning för prisstoppsförluster under hösten 1981.

Regeringen
beslutade samtidigt att öka livsmedelssubventionema fr. o. m. den I januari
1983 för att kompensera för den höjning av mervärdeskatten som då trädde i
kraft. Detta har inneburit att priset på mjölk i konsumentledet kunnat sänkas
med 3 öre per liter i stället för att höjas med ca 30 öre som annars skulle ha
skett den I januari. I partiledet innebar detta att subventionen ökades med 28
öre/liter. Priset på ost har vidare kunnat hållas oförändrat. För konsumenterna
innebär dessa åtgärder minskade kostnader pä inemot I miljard kr. jämfört med
en situation då subventionerna skulle ha varit oförändrade. Den sammanlagda
kostnaden för livsmedelssubventionerna uppgår nu till ca 3,8 miljarder kr.

Prop.
1982/83:162

2.3 Sammanfattning av mittprisei', subventioner, m. m. fr.
o. m. den 1 januari 1983

Mittpriser, prisgränser och införselavgifter (normalavgiftér)
fr. o. m. den 1 januari 1983 (öre/kg, för nyölk öre/1).

Nedre

Mitt- .

Övre

Införsel-

pris-

pris'

prisgräns

avgift i

gräns

normalfallet

Vete

126

Rörlig

Råg

122

Rörlig

Kom

118

Röriig

Havre

115

Röriig

Matpotatis

5/7 - 7/11

65,00

71,50

78,00

39

8/n-2i/n

71,50

78,00

84,50

39

22/11-
5/12

78,00

84,50

91,00

39

6/12-26/12

82,00

88,50

95,00

39

27/12-
9/1

84,00

90,50

97,00

39

10/1 -
6/2

85,50

92,00

98,50

39

7/2 -13/3

88,00

94,50

101,00

39

14/3
-17/4

91.00

97,50

104,00

39

18/4 -
4/7

94,00

100,50

107,00

39

Potatisstärkelse

339,00

361,00

383,00

223

Oljeväxtfrö

Röriig

Kokärter

Röriig

Bruna
bönor

Röriig

Konsumtionsmjölk

0,5 % fetthalt

232,3-232,S

1
190

Konsumtionsmjölk

3 % fetthalt

244,3-244,8

; 190

Grädde,
tjock

925

Grädde,
tunn

615

Smör

1346

1432

1518

400

Hårdost

1659

1765

1871

760

Mjölkpulver,
magert

896

953

1010

530

Mjölkpulver,
fett

580

Vasslepulver

350

Hästkött

900

Nötkött'

1915

2037

2159

1 120

Kalvkött

1983

2110

2237

800

Får- och
lammkött

1674

1860

2046

900

Fläsk-

1489

1584

1679

830

Kyckling

1270

1380

1490

700

Kalkon

935

Ägg

883

960

1037

350

Heläggmassa

885

Heläggpulver

4558

4954

5350

3430

Äggulepulver

3 160

' För spannmål definitivt inlösenpris.

Fettvaruavgift. Det inhemska oljevärdet höjs från 626
till 638 öre/kg.

' För nötkött gäller även en nedre och en övre buffertzongräns
av 1956 öre per kg

resp. 2 118 öre per kg.

" För fläsk gäller även en nedre och en övre
buffertzongräns av 1521 öre per kg

resp. 1 647 öre per kg.

Prop. 1982/83:162 7

De direkta livsmedelssubventionemas storlek fr. o. m. den
1 januari 1983 (dvs. den ersättning öre/kg, för n\jölk öre/liter, som av
budgetmedel utgår till jordbruket som kompensation för uteblivna
avgiftshöjningar och företagna prissänkningar för berörda varor).

Vara Subvention i prisregle-

ringsledet i öre/kg (för mjölk öre/1) marknadsförd vara
inom landet

Konsumtionsmjölk vid mejeri (utom sådan mjölk som ingår i chokladmjölk
och fruktyoghurt)

med 3 % och 0,5 % fetthalt 170,1'

Färskost och ostmassa av typ kvarg 231

Smältost och hårdost 258

NötköU 353

HästköU 218

KalvköU 368

Får-och lammkött 15

Fläsk 40

' Vid försäljning inom landet av mjölk med 0,05 % fetthalt
utgår ersättning med 181,1 öre/liter.

Till de direkta livsmedelssubventionerna kommer de medel
som utgår av budgetmedel för låginkomstsatsning m. m. inom jordbmket samt som
ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

3 Föredragandens överväganden 3.1 Allmän bakgrund

Nu gällande riktlinjer för jordbmkspolitiken beslutades av
riksdagen år 1977 (prop. 1977/78:19, JoU 10, rskr 103). Nuvarande
prisregleringsperiod omfattar perioden den I juli 1982 - den 30 juni 1984 (prop.
1981/82:209, JoU 42, rskr 416).

Sedan riksdagen år 1977 fattade beslut om riktlinjerna för
jordbmkspolitiken har de samhällsekonomiska förhållandena förändrats.
Utvecklingen i svensk samhällsekonomi har från slutet av 1970-talet lett fram
till ett mycket stort budgetunderskott, bristande balans i utlandsaffäréma,
kraftiga prisstegringar och en mycket hög räntenivå. Orsakema till detta står
att finna dels i den svaga tillväxten i världsekonomin, dels i den ekonomiska pohtik
som under denna tid förts i Sverige. Effektema av denna ekonomiska politik har
skärpt konflikterna mellan de jordbmkspolitiska mål som uppställdes år 1977 och
försvårat möjlighetema att tillgodose dem.

Konsumenterna har drabbats av kännbara prishöjningar på
livsmedel bl. a. som en följd av kraftiga kostnadsökningar både inom jordbmket
och i efterföljande led. Samtidigt har realinkomsterna för stora gmpper konsumenter
sjunkit kraftigt. Därtill kommer att den minskning av Hvsmedelssubventionerna
som tidigare genomförts ytterligare höjt liysmedelspri-

Prop. 1982/83:162 8

serna.
Fr.o.m. är 1977 och fram till hösten 1982 har priserna pä de subventionerade
baslivsmedlen mer än fördubblats. Som framgått av redogörelsen i tidigare
avsnitt har reigeringen emellertid beslutat öka livsmedelssubventionema på
mjölk och ost fr. o. m. den I januari 1983. Konsumtionen av vissa livsmedel,
främst kött och fläsk har minskat samtidigt som en viss ökning av produktioner,
ägt mm genom att jordbmkama sökt kompensera en sjunkande lönsamhet med ökade
arbetsinsatser och större besättningar. Jordbmket kan därför inte avsätta hela
sin produktion inom landet utan måste i allt högre grad sälja produkterna
utomlands med ökade exportkostnader som följd. Infladonen och det höga
ränteläget har vållat ekonomiska problem för de nyetablerade jordbmkama.

Jordbmkspolitiken
är inriktad på att bl.a. ge producenterna ett prisskydd mot utländsk
konkurrens. Denna politik fömtsätter att konsumenterna kan lita pä att de får
så bra livsmedel som möjligt till rimliga priser. Vidare skall jordbmkama kunna
utveckla och driva sin näring sä att de får möjlighet att uppfylla
konsumentemas krav och önskemål. Utvecklingen i svensk samhällsekonomi gör
emellertid att den jordbmkspolitik som beslöts år 1977 inte längre fungerir på
det sätt riksdagen fömtsatte när beslutet fattades.

De
förhållanden jag nu har redovisat utgör enligt min mening ett starkt motiv för
en översyn av jordbmkspoUtiken. Jag anser det också alltmer angeläget ätt sätta
in jordbmkspollitiken i ett vidare sammanhang, nämligen i ett livsmedelspolitiskt
perspektiv. Med stöd av regeringens bemyndigande den 9 december 1982 har jag
därför tillsatt en kommitté med uppgift att utforma en livsmedelspolitik.
Enligt sina direktiv (Dir 1982:103) skall kommittén med förtur behandla Ifrågan
om bl. a. produktionsöverskotten. Frågor av gmndläggande betydelse för de
överläggningar som avser tid efter den 30 juni 1984 skall också behandlas med
förtur. Förslag i dessa hänseenden skall presenteras senast den I oktober 1983.
I övrigt skall kommitténs slutliga förslag presenteras senast den 1 oktober
1984.

Det
rådande produktionsöverskottet på animalieområdet har föranlett regeringen att
lägga fram förslag om ett temporärt förbud mot nybyggnad av djurstallar för
nötkreatur, svin och Qäderfä (prop. 1982/83:112). Förbudet, som meddelas i en
särskild lag, avses gälla t. o. m. juni 1984, dvs. till dess
livsmedelspolitiska kommitténs utredningsarbete i denna del har hunnit
resultera i ett beslut av statsmakterna.

I
detta sammanhang vill jag också nämna att regeringen efter förslag av jordbriiksnämnden
och lantbmksstyrelsen har utfärdat bestämmelser om ersättning till de
mjölkproducenter som har fyllt 60 är och som under är 1983 eller 1984 upphör
med mjölkproduktionen. Syftet med ersättningen är att nå en anpassning av
produktionen till konsumtionen. Bestämmelserna återfinns i förordningen
(1982:1283) om avvecklingsersättning till vissa mjölkproducenter.

Prop. 1982/83:162 9

Kommittén för översyn av stödet till jordbmket i norra
Sverige avgav i oktober 1982 betänkandet (Ds Jo 1982:7) Statligt stöd till
jordbruket i norra Sverige. Betänkandet har remissbehandlats. Enligt min mening
bör de frågor som behandlas i betänkandet samordnas med de förslag som kommer
att avges av den livsmedelspolitiska kommittén. Jag avser därför att föreslå
regeringen att betänkandet och remissyttrandena skall överlämnas till den
sistnämnda kommittén. Vid detta ställningstagande har jag beaktat att prisstödet
till jordbmket i norra Sverige uppräknades årligen under tiden 1980 - 1982.

3.2 Införselavgiflsmedel m. m.

I bilaga 2 redovisas användningen av införselavgiftsmedel m.m.
under regleringsåret 1981/82 liksom också beräkningen av införselavgiftsmedel som
inflyter under regleringsären 1982/83 och 1983/84. Den huvudsakliga
medelsdispositionen för regleringsåret 1981/82 framgårav följande tabell, i
vilken även den preliminära dispositionen för regleringsäret 1982/83 redovisas.

Huvudsaklig
medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1981/82 och
1982/83

1981/82 1 OOO-tal
kr.

1982/83 1 OOO-tal
kr. prel.

Inkomster

Frän föregående regleringsår kvarstående införselavgifter'
Under resp. regleringsår influtna införselavgifter

exkl. fodermedel

fodermedel

16974

327824 222277

Summa 567 075

20921

324600 305000

650521

Utgifter

a) Av medel inom fördelningsplanen

Svensk spannmålshandel Sveriges potatisintressenter
Sveriges oljeväxtintressenter Svensk kötthandel Svensk kötthandei,
utbyteshandel Föreningen för mejeriprodukter Svensk ägghandel Regleringskassan
för fågelkött Regionalt bidrag, mjölk Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- ägg

2000

723

29500

29500

0

0

65000

0

21906

23455

221000

167000

68471

68000

10000

0

3000 ,

0

20500

20500

5000

5000

1700

1400

Intäktsräntor från föregående år.

1981/82

1982/83

1 OOO-tal kr.

1 OOO-tal kr. prel.

Upplysningsverksamhet
och

utvecklingsarbete

8 500

8650

Djurhälsovård,

kontrollverksamhet
m. m.

25 000

25000

Stöd
till odling av

konservärter
och andra

köksväxter

2500

2500

Stöd
till odling av bruna bönor

1400

1400

Stöd
till odling av vallväxtfrö

2000

2000

Fonden
för kollektiva åtgärder

inom
biodlingen

500

500

Sveriges
exportråd

1500

500

Foderfraktstöd,
Norrland

0

150

Reserv
till jordbruksnämndens

förfogande

0

215922

Summa 489477

572200

införselavgifter för ost Stöd till maltproduktionen
Sveriges exportråd

4072 1000 1500

6000

2000

500

S

umma
77598

78321

Summa
utgifter

567075

650521

Saldo vid utgången av resp. regleringsår

0

0

b) Av medel utanför fördelningsplanen Utbyteshandel
nötkött, öststaterna

Utbyteshandel
kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges
potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisatlonens
bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisäterbäring
till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva
åtgärder inom biodlingen Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer
av kött och fläsk samt av

9294

9000

28094

26545

15 144

15 500

4875

5 067

2544

2634

475

475

300

300

4000

4000

6000

6000

300

300

Fördelningsplanen för regleringsåret 1982/83 utgör enligt
riksdagens beslut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifter för
fodermedelsimporten f. n. beräknade till 305 milj. kr. Fördelningsplanen
omfattar därmed 572,2 milj. kr. Jordbmksnämnden beräknar de disponibla
inkomsterna av införselavgifter till 650,5 milj. kr., vilket innebär ett
beräknat överskott av 78,3 milj. kr. sedan medel avsatts till
fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1982/83 kan
fastställas först efter utgången av regleringsåret.

Prop. 1982/83:162 11

De
ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel
beräknas för regleringsåret 1982/83 helt ta i anspråk det beräknade överskottet
av 78,3 milj. kr.

Sammanställningen avseende
regleringsåret 1982/83 skiljer sig på några punkter från de beräkningar som
lagts fram i prop. 1981/82:209. Sålunda har utbyteshandel med öststaterna avseende
nötkött minskats med 6 milj. kr. Vidare har utbyteshandel med kött och fläsk,
som angavs till 50 milj. kr., tagits upp med beräknade tillgängliga medel, 26,5
milj. kr. Bidragen till Svensk matpotatiskontroll och Sveriges potatisodlares
riksförbund har ökats med 130000 kr. resp. 80000 kr., då nämnden tillstyrker
ett tilläggsanslag för regleringsåret 1982/83 för ökade lönekostnader under år
1982 med dessa belopp. Kostnaderna för restitution av införselavgifter för
vissa styckningsdetaljer har ökats med 1 milj. kr. till 6 milj. kr. Vidare har
stödet till maltproduktionen höjts med 1 milj. kr. samt 0,5 milj. kr. av medel
inom fördelningsplanen och lika mycket utanför fördelningsplanen avsatts till
verksamhet vid Sveriges exportråd rörande export av högförädlade livsmedel.

I den mån tillgängliga
medel utanför fördelningsplanen blir mer än 78,3 milj. kr. bör överskjutande
belopp i första hand användas till att betala utbyteshandel med kött och fläsk
upp till ett belopp av 50 milj. kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör
användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att 31,1, 4,8,
0,3 resp. 21,9 milj. kr. för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel
utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsären 1978/79-
1981/82.

Jag
har inte något att erinra mot vad jordbmksnämnden anfört rörande införselavgiftsmedlens
disposition under regleringsåren 1981/82 och 1982/83.

Regeringen uppdrog den 26
november 1981 åt jordbmksnämnden att närmare överväga och framlägga förslag om
användningen av införselavgiftsmedlen inom och utanför fördelningsplanen.
Nämnden redovisar att den har päböijat ett sådant arbete och kommer senare att
lämna förslag om användningen. För regleringsåret 1983/84 föreslår dock nämnden
att medlen får tas i anspråk enligt hittills tillämpade principer.

Jordbruksnämnden
beräknar att det under regleringsåret 1983/84 inflyter 661,9 milj. kr. i form
av införselavgiftsmedel, inkl. räntor från föregående år. Härav avser 325
milj. kr. fodermedel.

Jordbruksnämnden
föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1983/84 bör omfatta 267,2
milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter vilket totalt ger 592,2 milj.
kr. Jag biträder nämndens förslag.

Med hänsyn till ovissheten
rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden inte fram någon fördelningsplan
för det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden bör återkomma med förslag till
preUminär fördelning i samband med förslaget till justering av
införselavgifter m. m. fr. o. m. den I juli 1983. Nämnden bör liksom tidigare,
efter hörande av Lantbm-

Prop. 1982/83:162 12

kärnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen,
få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om
fördelning av de belop°p som kan komma att stå till nämndens förfogande.

Jag har inget att erinra mot att Svensk spannmålshandel
liksom hittills tillförs införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd.
Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras hela fettvamavgiften för en
kvantitet motsvarande oljeinnehället i den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande
fettvamavgiften på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Medelsbehovet under regleringsåret 1983/84 för de ändamål
som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen anger jag i
det följande.

För utbyteshandel med kött och fläsk har nämnden beräknat 60milj.
kr. Av detta belopp bör 10 milj. kr., som avser utbyteshandel med nötkött med
öststaterna, föras över till Svensk kötthandel. Återstående 50 milj. kr., som
avser utbyteshandel med köti: och fläsk med andra länder, bör föras över till
Svensk kötthandel i enlighet med de gmnder som redovisats i prop. 1977/78: 154
och 1978/79:208.

Kostnaderna för pristillägg för får- och lammkött av 530
öreper kg bestrids under regleringsåret 1982/83 med 10 milj. kr. från anslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbmkets område och med 15,5 milj. kr. av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen. Jordbmksnämnden beräknar oförändrat belopp för
pristillägget under regleringsåret 1983/84. Jag föreslår att av pristillägget
pä får- och lammkött även för regleringsåret 1983/84 bekostas med lÖ milj. kr.
från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område och resterande
belopp, 15,5 milj. kr., med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för
regleringsåret 1983/84 föreslagits I 268000 kr. för upplysrdngsverksamhet påmatpotatisområdet.

Ersättningen till SMAK för den officiella kontrollen av
matpotatis föreslås uppgå till högst 3950000 kr. för regleringsåret 1983/84. I
detta belopp ingår 100000 kr. för utvecklingsarbete.

Jag har inget att invända mot dessa förslag.

Statens jordbruksnämnd föreslår ett anslag av 2696000 kr.
för regleringsäret 1983/84 till Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR) för
sin verksamhet med effektivisering av matpotatisodlingen. Nämnden redovisar
att den vid bedömningen av anslagskraven från SMAK och SPOR har följt de
anvisningar som gäller för myndigheternas anslagsframställningar. Jag har inget
att erinra mot detta.

Stiftelsen för ackordhästorganisatlonens bevarande bör i
enlighet med nämndens förslag tillföras oförändrat 475 000 kr.

Bidrag för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och
grädde till vissa områden i de nordligaste länen bör, som nämnden föreslagit,
utgå med oförändrat 300000 kr.

Vidare föreslås att nämnden under regleringsäret 1983/84
får disponera

Prop.
1982/83:162 13

högst
6 milj. kr. av avgiftsmedel utom fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare
av den del av priset på inhemskt foder för pälsdjurs-uppfödning som är hänförlig
till införselavgifterna pä fodermedel. Jag biträder även detta förslag.

För
stöd till vallfröodlingen föreslår jordbmksnämnden för regleringsåret 1983/84
att 6 milj. kr. anvisas av medel utanför fördelningsplanen. Jag har inget att
erinra mot detta förslag.

Till
fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsäret
1982/83 förts 800000 kr., varav 500000 kr. inom och 300000 kr. utom fördelningsplanen.
Jordbruksnämnden föreslår att motsvarande belopp skall utgå under
regleringsåret 1983/84. Jag har inget att invända mot detta under fömtsättning
att 500000 kr. anslås inom fördelningsplanen.

Kostnaderna
för restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött ochfiäsk
samt för ost beräknas av nämnden till 6 milj. kr. för regleringsåret 1983/84.
Jag har inget att erinra mot denna beräkning.

För
stöd till maltproduktionen bör enligt nämndens förslag 2milj. kr. utgå under
regleringsåret 1983/84. Jag biträder ävendetta förslag.

Jordbmksnämnden
har vidare föreslagit att Sveriges exportråd får 1,5 milj. kr. för att
stimulera export av högförädlade. livsmedel. Jag biträder förslaget under fömtsättning
att 1,5 milj. kr. ställs till förfogande inom fördelningsplanen.

Sveriges
fiskodlareförening har hos nämnden ansökt om prisåterbäring för kollektiva
åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk. För egen del förordar jag att 300000
kr. anvisas av medel utom fördelningsplanen för regleringsäret 1983/84.

I
avvaktan på förslag till en samordning av de rörliga krediter m. m. i riksgäldskontoret
som f. n. står till förfogande för olika ändamål inom jordbmksprisregleringen
och med hänsyn till ovissheten om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår jordbmksnämnden
att en rörlig kredit på 120 milj, kr. får stå till förfogande även under regleringsäret
1983/84 och att den får användas för ändamål inom och utom fördelningsplanen
samt för sockerregleringen. Jag biträder förslaget med tillägget att krediten
endast med regeringens särskilda medgivande får användas för finansiering av utbyteshandel
med kött och fläsk.

Med
stöd av riksdagens beslut våren 1981 (prop. 1980/81:190, JoU 36, rskr 419)
inrättades den 1 juli 1981 en för hela råvarukostnadsutjämningen gemensam
utjämningskassa. Från denna kassa görs samtliga utbetalningar av bidrag. Till
kassan förs samthga avgifter som tas ut inom systemet. Dessutom tillförs bidrag
från jordbmket och sockerregleringsfonden samt budgetmedel. Jordbruksnämnden
har på regeringens uppdrag lämnat en redovisning av utjämningskassan för regleringsäret
1981/82 inkl. jordbrukets och sockerregleringsfondens bidrag till denna.
Omslutningen av utjämningskassan uppgår till 290 milj. kr. för detta
regleringsår. Det är f. n. svårt att fömtse behovet av rörlig kredit för att
upprätthälla kassans

Prop. 1982/83:162 14

likviditet.
Med hänsyn till att systemet varit i funktion endast ett helt budgetår bör en
rörlig kredit av oförändrat 40 milj. kr. stå till jordbruksnämndens förfogande
för råvarukostnadsutjämningen också för nästa budgetår.

Riksdagen
medgav våren 1982 att statens jordbruksnämnd för budgetåret 1982/83 får
disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret dels till ett belopp av högst
250 milj. kr. för säsongmässig lagring av jordbmksprodukter, dels till ett
belopp av högst 50 milj. kr. för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö.
Jordbruksnämnden har i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 begärt
att få disponera motsvarande krediter. Jag biträder nämndens förslag.

Det
bör ankomma pä regeringen att närmare föreskriva hur krediterna får utnyttjas
och villkoren för detta.

3.3
Prisregleringen på sockerbetor och socker

Jordbmksnämnden
föreslår efter överläggningar och i samförstånd med Sveriges betodlares
centralförening och Svenska Sockerfabriks AB samt nämndens konsumentdelegation
en tvåårig prisregleringsperiod för sockerbetor och socker omfattande tiden
den 1 juli 1983 - den 30 juni 1985. Förslaget har utformats med beaktande av nu
gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken.

Förslaget
innebär i huvudsak en förlängning av nu gällande överenskommelse. Sålunda
föresläs att sockerbetsodlarna årligen erhåller kompensation för inträffade
kostnadsökningar i odlingen samt inkomstföljsamhet motsvarande vad jordbruket i
övrigt erhåller. Sockerbolaget föreslås en gång per år få kompensation för
inträffade kostnadsökningar. För eldningsolja föreslås att nuvarande regel för
a conto-kompensation bibehålls.

Sockerbetsarealen
uppgick under är 1982 till 53000 ha i enlighet med riksdagens beslut (prop.
1980/81:190, JoU 36, rskr 419). Denna utökade sockerbetsareal utgjorde statens
bidrag för att möjliggöra fortsatt drift vid sockerbmket i Karpalund.
Jordbruksnämnden föreslår nu en minskning av arealen med 500 ha per är med sikte
pä en areal år 1985 pä högst 51 500 ha. Erforderlig kvotering bör godkännas av
nämnden och prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

Kostnadskompensationen
m.m. till betodlarna har enUgt förslaget beräknats till 48810000 kr. och
ersättningen för inkomstföljsamhet föreslås bli 5680000 kr. Detta innebär attgrundpriset
för 1983 ärs skörd bör höjas med 2,21 kr. till 26,39 kr. per 100 kg. betor med
en sockerhalt av 16 %.

Höjningen
av betpriset motsvarar en partiprishöjning på socker med 17,14 kr. per 100 kg.

Arealbidraget
till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga
föresläs utgå oförändrat med 200 kr./ha kontrakterad areal. Till odlare på
Öland föreslås arealbidraget bli oförändrat 400

Prop. 1982/83:162 15

kr./ha
och till odlare pä Gotland oförändrat 500 kr./ha. Bidragen bör liksom hittills
finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

Jag biträder nämndens
förslag till total sockerbetsareal, arealbidrag, kostnadskompensation och
ersättning för inkomstföljsamhet till betodlarna. Det bör ankomma på
regeringen att besluta i dessa frågor under regleringsperioden.

Vad
gäller kompensationen till sockerbolaget föreslär statens jordbruksnämnd att
prisregleringen liksom tidigare endast bör avse strösocker. Av bolagets
verksamhet vid raffinaderiet i Arlöv ingår i regleringen raffineringen av
såväl inhemskt som importerat råsocker samt konsumentförpackningen av
strösocker.

För ändringar i oljekostnadema
görs preliminära justeringar av sockerpriset när priset på olja har ändrats
med minst ±160 kr. per m. För regleringsåret 1982/83 har den tillämpade regeln
hittills lett till två prishöjningar på sammanlagt 8,05 kr. per 100 kg.
socker.

Jordbruksnämnden föreslår
att sockerbolaget för regleringsåret 1983/84 tillerkänns ca 33,4 milj. kr. som
kostnadskompensation, däri inräknat definhiv ersättning för oljekostnadema
under regleringsåret 1981/82. Detta motsvarar 10,50 kr. per 100 kg socker.
Härtill kommer eventuella lönehöjningar under januari - april 1983. I kostnadskompensationen
har även merkostnaderna för bmken på Öland och Gotland beaktats. Dessa merkostnader
har beräknats till 4,78 kr. per 100 kg socker vilket vid normal produktionsvolym
ger ca 15,2 milj. kr. Dessutom erhåller bolaget 4,3 milj. kr. ur sockerregleringsfonden
för driften av dessa bmk.

Tillsammans medför de
föreslagna ökningama inkl. redan inträffade prishöjningar enligt
korrigeringsregeln för ändrade oljepriser att strösockerpriset stiger med
sammanlagt 35,69 kr. till 402,96 kr. per 100 kg. Nämnden begär att fä genomföra
prishöjningarna på sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på
marknaden. Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och
lagring av importerat räsocker höjs för inträffade kostnadsökningar till 70,21
kr. per 100 kg.

Gränsskyddet för socker
bör utgå enligt de gmnder som hittills gällt. Detta innebär att en
införselavgift tas ut för importerade kvantiteter under perioder då väridsmarknadspriset
understiger det fastställda avräk-ningspriset pä socker ur svenska betor. De
uppburna medlen bör liksom hittills tillföras sockerregleringsfonden. Som
världsmarknadspris på färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering
för vitsocker. Denna notering bör ökas med kostnader för frakt m. m. till
svensk hamn samt korrigeras för kvalitetsskillnad mellan den svenska
baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och
kvalitetskorrektionens storlek bör fastställas av jordbmksnämnden. Som mätt på
världsmarknadspriset pä räsocker bör gälla den nominella Londonnoteringen på råsocker.
Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som
gäller noteringsdagen.

Prop.
1982/83:162 16

Införselavgiften
för sirap, sockerlösningar och sockerkulör bör hksom hittills motsvara avgiften
för färdigt socker, varvid hänsyn tas till produktens torrsubstanshalt.

Jordbruksnämnden föreslår
att vid behov får tas ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom
landet. Därvid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som
motsvarar försäljningsavgiften. De uttagna avgifterna bör användas för att
subventionera sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska.

Från
sockerregleringsfonden föreslås bestridas kostnaderna för frakt-subventionering
till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. Ur fonden
bör dessutom tas dels arealbidraget till de odlare som levererar betor till
bruken på ÖLind och Gotland vilket beräknas kosta 3,5—4,0 milj. kr., dels den
ersättning av 4,3 milj. kr. som skall utgå för sockerbolagets merkostnader för
driften vid dessa bmk. Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhatidels
administrationskostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa
kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning
av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas
införselavgiften för förbrukat socker. I en situation med ingen eller ringa
sockerimport bör istället exportbidrag ur sockerregleringsfonden lämnas för
sädana pro-duljler.

Jag biträder jordbmksnämndens
förslag till reglering av sockertillverkningen under regleringsperioden den 1 juh
1983 - den 30 juni 1985 samt förslaget om sockerbolagets kostnadsersättning för
regleringsäret 1983/84. Det bör ankomma pä regeringen att fastställa ersättning
till sockerbolaget under regleringsperioden.

Sockerregleringsfondens
intäkter utgörs av införselavgifter alternativt försäljningsavgifter när
världsmarknadspriset överstiger det nationella svenska priset. För både år 1981
och 1982 har dock den inhemska skörden överstigit konsumtionen. Någon
nettoimport har därför inte förekommit vilket i sin tur medfört att det
uppstått ett underskott i sockerregleringsfonden vilket den 30 juni 1982
uppgick till 42,2 milj. kr. Jordbmksnämnden föreslog för regleringsåret 1982/83
att detta underskott skulle täckas genom bidrag från konsumenterna,
sockerbolaget och betodlarna med en årlig inbetalning pä resp. 3,5 milj. kr.,
3,75 milj. kr. och 4 milj. kr. under en fyraärsperiod. För att underskottet
inte skulle öka föreslog nämnden vidare att sockerbolaget och odlarna om
skörden 1982 översteg 312000 ton skulle till sockerregleringsfonden inbetala
ett belopp som motsvarade beräknade införselavgifter för därav undanträngd
import. Av inbetalningar skulle odlarna stå för 60 % och sockerbolaget för 40 %.
Jordbmksnämndens förslag om sockerregleringsfondens ekonomi godtogs av
statsmakterna (prop. 1981/82:209, JoU 42, rskr 416).

Jordbmksnämnden
föreslär nu att de ärliga inbetalningarna av tillsammans 11250000 kr. för att
täcka sockerregleringsfondens underskott upp-

Prop.
1982/83:162 17

hör
i och med 1982/83 års inbetalning. Vidare föreslås att sockerbolagets och odlarnas
garanti gentemot fonden vid en skörd överstigande 312000 ton begränsas till
37,6 milj. kr. för odlama och 25,1 milj. kr. för sockerbolaget i stället för
49,2 milj. kr. resp. 32,8 milj. kr. som en strikt matematisk tillämpning av
regeln skulle ha gett. Detta innebär att underskottet i fonden avvecklas helt
och att ca 21 milj. kr. finns i fonden den I juh 1983 för kommande två års
utgifter. I nämndens förslag ligger också en garanti från odlarna och
sockerbolaget att om fondens utgifter blir större än 14,2 milj. kr. för 1983/84
och 5,2 milj. kr. för 1984/85 skall medel tillskjutas så att fonden den 30 juni
1985 inte visar något underskott. I gengäld bör näringen om 1983 ärs skörd blir
avsevärt lägre än normalt (320000 ton) i december 1983 få ta upp överläggningar
om definitiva bet- och sockerpriser för 1983 års skörd med beaktande av
förändringar i regleringsekonomin.

Jag
biträder jordbmksnämndens förslag till finansiering av sockerregleringen. Jag
har inte heller någon erinran mot den särskilda garanti som utfärdats av odlama
och sockerbolaget.

Såväl
jordbmksnämnden som konsumenterna, odlama och sockerbolaget anser i princip
att stöd som har tydlig regional karaktär bör täckas av budgetmedel och fömtsätter
att detta för sockernäringens del sker fr. o. m. 1984/85. För egen del vill jag
framhålla att sockerregleringen får ses som en helhet där det ingår vissa
regionala komponenter som påverkar kostnadsnivån och därmed även
konsumentpriset på socker. Jag är inte beredd att förorda att de aktuella kostnadema
skall betalas av budgetmedel.

Jag
har i det föregående föreslagit att den rörliga kredit på 120 milj. kr. som
stått till regeringens förfogande för bl. a. ändamål inom sockerregleringen
under regleringsåret 1982/83 bör få användas för samma ändamål även under
regleringsåret 1983/84.

3.4
Lantbruksnämndernas ortsombud, m. m.

Ortsombud
har varit knutna till lantbruksnämnderna alltsedan nämnderna inrättades den I
juli 1948. Ombuden skall bl.a. bistå nämnderna med upplysningar om de lokala
förhållandena. Enligt nu gällande bestämmelser förordnas ortsombud av nämnderna
för tre år. Om ett ortsombud avgår förordnas ersättare för återstoden av tiden.
Innan ortsombud eller ersättare utses skall kommunstyrelsen beredas tillfälle
att avge förslag. Sistnämnda bestämmelse, som gällt sedan den 1 juli 1967, har
sin gmnd i 1967 års riksdagsbeslut angående lantbruksnämndemas organisation och
uppgifter (prop. 1967:74, JoU 18, rskr 15). Vad gäller kvalifikationerna för
ortsombud, som för övrigt borde vara kommunal förtroendeman, uttalade föredragande
departementschefen att det torde kunna fömtsättas att till ombud skulle komma
att föreslås personer som var väl förtrogna med jordbmkets förhållanden.

1
anslutning till riksdagsbehandlingen av 1979 års budgetproposition 2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr
162

Prop.
1982/83:162 18

(prop.
1978/79:100 bil. 13) behandlades, med anledning av en motion i ämnet, frågan om
berörda gruppers medbestämmande vid tillsättandet av ortsombud. Enligt motionen
borde Lantbmkarnas riksförbund (LRF) utse eiler i vart fall lägga förslag till
ortsombud. Jordbmksutskottet uttalade att det naturligtvis är angeläget att
regi erna för hur ortsombuden skall utses är utformade på ett sätt som motsvarar
utvecklingens krav. Mot bakgmnd av att åtskilligt hänt sedan ortsombudens
ställning och funktion senast var föremål för närmare prövning fann utskottet
att skäl talade för att dessa frågor nu blev föremål för viss översyn. Någon
särskild utredning syntes dock inte behöva tillsättas för ändamålet. Enligt
utskottets mening ansågs det lämpligt att lantbmksstyrelsen Ifick i uppdrag att
se över problemet och framlägga härav föranledda förslag. Riksdagen beslöt i
enlighet med utskottets förslag (JoU 1978/79:20, rskr 253).

Regeringen
uppdrog ät lantbmksstyrelsen att, med beaktande av vad som anfördes i
jordbruksutskottets yttrande, göra en översyn av ortsombudens ställning och
funktion. La.ntbmksstyrelsen har nu redovisat sitt uppdrag. För riksdagens
information vill jag anföra följande.

Lantbmksstyrelsen
anför att i olika sammanhang har fråga uppkommit om inflytande från LRF: s sida
vid utseende av ortsombud. Lantbmksstyrelsen anser, med stöd av vad som
framkommit i översynen, att ortsombuden fortfarande bör utses av
lantbruksnämnderna efter förslag av kommunerna. När det gäller frågan om LRF: s
inflytande över valet av ombud anser styrelsen att detta lämpligen kan
tillgodoses genom att kommunerna, innan de avger förslag till lantbruksnämnd,
samråder med de lokala LRF-avdelningama.

Svenska
kommunförbundet tillstyrker i sitt remissyttrande att nuvarande ordning när
det gäller ortsombudens uppgifter och tiUsättning skall bibehållas. LRF anser
att LRF- avdelningen i kommunen skall ges tillfälle att avge förslag till
ortsombud.

För egen del vill jag
betona att ortsombuden har en viktig uppgift när det gäller att tillföra lantbmksnämnderna
synpunkter som förutsätter lokal kännedom. I övrigt anser jag att några
förändringar i förfarandet vid tillsättning av ortsombud inte är påkallade. Det
förekommer redan i dag att vissa kommuner samråder med företrädare för jordbmksnäringen
i fråga om val av ortsombud. Det står öppet för alla kommuner att tillämpa ett sådant
förfaringssätt.

I
översynen om lantbruksnämndernas ortsombud behandlas vidare frågor rörande
ersättningar till ortsombuden och ombudens arbetsuppgifter m.m. Det ankommer på
regeringen att besluta i dessa frågor.

Jag
vill här också ta upp en ytterligare fråga.

Riksdagen
beslöt år 1980 (prop. 1979/80:100, bil. 13, JoU 29, rskr'195) att statlig länegaranti
får lämnas för lån till investeringar i sådana anläggningar som behövs vid
offentliga karantäner för djur som införs i landet. Det totala garantibeloppet
skulle rymmas inom den under anslaget Tackan-

Prop. 1982/83:162 19

de
av förluster på gmnd av statlig kreditgaranti upptagna totala kreditga-rantuamen.
Riksdagen har tidigare medgett att regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, lantbruksstyrelsen får biträda ackord eller eljest efterge statens
rätt pä gmnd av vissa garantiåtaganden. Enligt min mening bör motsvarande gälla
för fordran som uppkommer pä gmnd av garantiåtagande för län till
investeringar i karantäner. Jag förordar därför att regeringen föreslår
riksdagen att lämna ett sådant bemyndigande.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels
föreslär riksdagen att

1. godkänna
vad jag har förordat i fråga om användningen av av

giftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1983/84 eller har

influtit under tidigare regleringsär,

2.
godkänna de av mig förordade gmnderna
för reglering av priser m. m. pä sockerbetor och socker för tiden den 1 juli
1983 - den 30 juni 1985,

3.
medge att statens jordbmksnämnd
för säsongmässig lagring av jordbmksprodukter under budgetåret 1983/84 får
disponera en röriig kredit på högst 250000000 kr. i riksgäldskontoret,

4.
medge att statens jordbmksnämnd
för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret 1983/84 får disponera en
rörlig kredit på högst 50000000 kr. i riksgäldskontoret,

5.
medge att regeringen eller,
efter regeringens bestämmande, statens jordbmksnämnd för ändamål inom jordbmksprisregleringen
och regleringen av sockemäringen för budgetåiet 1983/84 får disponera en rörlig
kredit på högst 120000000 kr. i riksgäldskontoret,

6.
medge att statens jordbmksnämnd
för rävamkostnadsutjämning under budgetåret 1983/84 får disponera en rörlig
kredit på högst 40000000 kr. i riksgäldskontoret,

7.
medge att regeringen eller,
efter regeringens bestämmande, lantbmksstyrelsen får biträda ackord eller
eljest efterge statens rätt på gmnd av garantiåtagande för lån till
investeringar i offentliga karantäner för djur,

dels
bereder riksdagen tillfälle att

8. ta
del av vad jag har anfört om lantbmksnämndernas ortsombud.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Prop.
1982/83:162 20

5
Anslagsfrågor för budgetåret 1983/84

Nionde huvudtiteln

B.
Jordbrukets rationalisering m. m.

B
7. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

1981/82
Utgift 9056530

1982/83
Anslag 4000000

1983/84
Förslag 6000000

Från
anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och till energibesparande
åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader enligt förordningen (1979:427, ändrad
1982:291) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering. Dämtöver
används anslaget för bidrag till Svenska fmktfrämjandet. Svenska grönsaksfrämjandet
och Svenska blomsterfrämjandet.

Lantbruksstyrelsen

Behov
av bidrag till rationaliseringsåtgärder inom trädgårdsnäringen kvarstår
oförändrat. Styrelsen bieräknar att bidragsbehovet kommer att uppgå till ca 2
milj. kr.

För
att bemästra svårigheterna som är förknippade med de höga energikostnaderna är
växthusodlarna helt beroende av att vidta energibesparande åtgärder. På
området finns fortfarande mänga effektiva åtgärder att vidta och intresset
härför är också stort hos odlarkären. Åtgärderna är i de flesta fall mycket kapitalkrävande
och den höga räntan gör att möjligheten att erhålla bidrag har vägt alh tyngre
när det gäller beslut om investering.

Även
om åtgärderna från den enskildes synpunkt är kapitalkrävande är de emellertid i
flertalet fall i förhållande till insatsen mycket effektiva. Anvisade medel
kommer enligt lantbmksstyrelsen inte att för innevarande budgetår motsvara
efterfrågan. För budgetåret 1983/84 bedömer styrelsen att efterfrågan också
blir stor. För att tillgodose denna behöver bidragsramen höjas väsentligt.
Styrelsen föreslår därför en uppräkning med 3 milj. kr., varvid bidragsramen
bör fastställas till 10 milj. kr. Anslaget bör föras upp med 7 milj. kr.

Föredragandens
överväganden

Förhållandena
för trädgårdsnäringen har förbättrats i flera avseenden under senare tid. Bl.a.
innebär den i oktober 1982 genomförda devalveringen en klar förbättring av den
svenska trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Vidare har den sänkta räntan
positiva effekter för trädgårdsnäringen liksom för andra näringar. Jag vill i
detta sammanhang också erinra om det

Prop. 1982/83:162 21

förslag regeringen nyligen har lagt fram om vissa
ändringar i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksför-eningar.
Förslaget innebär bl. a. att alla typer av trädgårdsföretag, således även
växthusföretag, skall få möjligheter att erhålla långfristig finansiering med
bottenlån hos hypotéksförening. Vidare kommer belåningsgraden för sådana län
att anpassas till vad sorn gäller för jordbmksföretag.

Jag
föreslår att en oförändrad bidragsram på sammanlagt 7 milj. kr. anvisas för
nästa budgetär för ändamål rörande rationalisering och energibesparande
åtgärder. Samtidigt vill jag peka på möjligheterna att få statlig kreditgaranti
till åtgärder som syftar till att bygga upp rationella trädgårdsföretag. I
årets budgetproposition föreslogs en höjning av kreditgarantiramen för lån
till trädgårdsföretag frän 50 milj. kr. fill 65 milj. kr.

Anslaget bör föras upp med 6 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1.
medge att under
budgetåret 1983/84 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 7000000 kr.,

2.
till Bidrag
till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1983/84 anvisa
ett förslagsanslag av 6000000 kr.

B 8. Fränyande av trädgårdsnäringen

1982/83 Anslag 900000

1983/84 Förslag 900000

Från anslaget anslås medel till vissa för trädgårdsnäringen
allmännyttiga ändamål.

Lantbruksstyrelsen

Tidigare anslag har utgjorts av kollektiv återbäring av
skatt på bensin som förbrukats till jordfräsar inom yrkesmässig
trädgårdsodling. Medlen har använts för bidrag till vissa för trädgårdsnäringen
allmännyttiga ändamål och disponerats av lantbruksstyrelsen efter samråd med
styrelsens trädgårdsnämnd. Anslaget upphörde med utgången av budgetåret 1981/82
och har ersatts av anslaget Främjande av trädgårdsnäringen som skall disponeras
för samma ändamål.

Enligt styrelsens mening finns i och för sig angelägna
behov som svarar mot den tidigare anslagsnivån. Lantbmksstyrelsen anser sig
dock inte med hänsyn till den anbefallda återhållsamheten kunna föreslå någon
uppräkning.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av trädgårdsnäringen för budgetåret 1983/84
anvisa ett reservationsanslag av 900000 kr.

C. Jordbruksprisreglering

C 3. Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område

1981/82
Utgift 1982/83 Anslag 1983/84 Förslag

3645942900
3 308000000 3838000000

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande
åtgärder. Frän anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen.
Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen, avbytarverksamheten och andra
sociala satsningar inom jordbmket samt medel som ersättning för införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även vissa kostnader för
prisutjämning.

1982/83 Beräknad
ändring 1983/84

Statens Före-

jordbruksnämnd draganden

Anslag

Ersättning
till följd av

livsmedelssubventioner

2 805000000

-f 25 000 000

-H530000000

Låginkomstsatsning
m. m.

inom
jordbruket

435000000

—

—

Ersättning
för

införselavgiftsmedel

utanför
fördelningsplanen

65000000

—

—

Prisutjämning

1500000

-

-

Särskilda
undersökningar

670000

-1-

50000

-

Summa (avrundad)

3:308000000

-1-25000000

-1-530000000

Statens Jordbruksnämnd

Jordbmksnämnden har i sin anslagsframställning lämnat
förslag till medelsanvisning för de olika posterna under anslaget.

Jordbmksnämnden beräknar under posten Ersättning till
följd av livsmedelssubventioner ett belopp av 2830 milj. kr. för budgetåret
1983/84.

Till Låginkomstsatsning m. m, inom jordbmket för budgetåret
1982/83 disponerar nämnden 120 milj. kr. för leveranstillägg för
mjölkproducenter och 95 milj. kr. för avbytarverksamhet inom jordbruket.
Eventuella besparingar resp. överskridanden av beloppet för leveranstillägg
för mjölk skall

Prop.
1982/83:162 23

tillföras
resp. avgå från beloppet för avbytarverksamheten. Vidare får 10 milj. kr.
användas för företagshälsovård inom jordbmket och 120 milj. kr. till ett
socialförsäkringsskydd för lantbmkarna.

Jordbmksnämnden
skall vidare under budgetåret 1982/83 frän anslagsposten ställa 55 milj. kr.
till lantbruksstyrelsens förfogande för tillfälligt räntestöd till jordbmksföretag
saiht för administraUon härav.

Dessutom
får 35 milj. kr. användas för produktionsanpassningsåtgärder inom främst fläsk-
och mjölkproduktionen. Eventuellt överblivna medel frän denna post får användas
för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Jordbmksnämnden
föreslär att oförändrat 435 milj. kr. anvisas för låginkomstsatsning m. m. för
budgetåret 1983/84.

Liksom
tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för
leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhet.
Dessutom bör eventuellt överblivna medel som avsatts för produktionsanpassningsåtgärder
m.m. få användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Anslagsposten
pä 65 milj. kr. för ersättning för införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen fördelar sig med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av
partipriset på konsumtionsmjölk och med 10 milj. kr. pä kostnader för
pristillägg för får- och lammkött. Jordbmksnämnden föreslår att 65 milj. kr.,
dvs. samma belopp som för innevarande år, anslås för budgetåret 1983/84.

Kostnader
för råvamprisutjämning fill livsmedelsindustrin, vilka tidigare belastat
statsbudgeten, finansieras numera huvudsakligen genom en direktdestinerad
utjämningsavgift. Den särskilda prisutjämningen för socker som används för
framställning av dextran finansieras dock från förevarande anslag. För
budgetåret 1982/83 anslogs 1,5 milj. kr. Nämnden anser att denna kostnad
alltjämt bör finansieras med medel från statsbudgeten och föreslår att 1,5
milj. kr. anvisas även för budgetåret 1983/84.

Anslagsposten
Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom
jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret 1983/84 begär nämnden ett
belopp av 720000 kr.

Föredragandens
överväganden

Regeringen
beslutade att öka hvsmedelssubventionerna per den 1 januari 1983 för att
neutralisera effekterna av höjningen av mervärdeskatten pä livsmedel. Kostnaden
härför kan beräknas till 530 milj. kr. för heh år. Livsmedelssubventioneringen
på olika produkter kan för budgetåret 1983/84 beräknas till 3335 milj. kr. Av
beloppet hänför sig drygt 2700 milj. kr. fill subventioner på mjölk och ost och
knappt 600 milj. kr. till subven-fioner på kött och fläsk.

För
låginkomstsatsning m. m. inom jordbmket beräknar jag i enlighet med nämndens
förslag 435 milj. kr.

Prop. 1982/83:162 24

Med
hänvisning fill sammanställningen och till vad jag nu har anfört beräknar jag
anslaget fill 3838 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Prisreglerande åtgärder på Jordbrukets område för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 3 838000000 kr.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad här har anförts för de åtgärder eller det
ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Prop. 1982/83; 162 25

Bilaga 1

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1983-03-10 Dnr
402-188/83

I
NF t3RSELAVG I FTER MM

Prop. 1982/83:162 26

INNEHALLSFÖRTECKNING Sid

1
Inledning

2
Inf ö rselavgifter m n

2.1
Inf ö rselavgiftsmedel m m f ö r 1981/82

2.2
Inf ö rselavgiftsmedel m m f ö r 1982/83

2.3
Inf ö rselavgiftsmedel m m f ö r 1983/8 » !

Z.>t Huvudsaklig medelsdisposition av inf ö rselavgiftsmedel m m reglerings å ren 1981/82 och 1982/83

3 Kassan f ö r r å varukostnadKutj ä mningen

R ö rliga krediter

5 Hemst ä llan

6 Beslutsmening

Prop. 1982/83:162 27

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1983-03-10 Dnr »(02-188/83

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens Jordbruksnämnd angående införselavgifter m m (6 bilagor)

INLEDNING

Statens Jordbruksn ä mnd (JN) ö verl ä mnar h ä rmed redovisning av utfallet f ö r regleringsekonomin 1981/82, inkonstprognos
och f ö rslag till vissa ä ndringar betr ä ffande F ö rdelningsplan och Medel utanf ö r f ö rdelningsplan 1982/83 samt f ö rslag till disposition av medel
utanf ö r f ö rdelningsplanen 1983/81.

Prop.
1982/83:162 28

2 INF Ö RSELAVGIFTER
M M

Regeringen har uppdragit å t JN att n ä rmare ö verv ä ga och framl ä gga f ö rslag om anv ä ndningen av inf ö rselavgiftsmedlen
inom och utom f ö rdelningsplanen.

JN har p å b ö rjat ett s å dant
artiete och kommer senare att l ä mna f ö rslag om anv ä ndningen.
F ö r reglerings å ren 1982/83 och 1983/8it f ö resl å s dock att medlen
f å r tas i anspr å k enligt hittills till-l ä mpade principer.

2.1 nf ö rselav £ ift £ medel_m_m_f ö r_1982/82

JN har i skrivelse den 15 Juni 1982 ber ä knat de disponibla inkomsterna av tnf ö rselavgifter till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
f ö r reglerings å ret 1981/82 till ca 566 Mkr\ varav 215 Mkr f ö r fodermedel.

1 Ing å r

- Inf ö rselavgifter
(undantag se nedan) netto, dvs minus

restitutioner m m (1981/82 = 59,2 Mkr).

-
R ä ntor fr å n
1982. Ing å r ej

-
Inf ö rselavgifter f ö r
br ö ds ä d.

-
Fettvaruavgifter
som tillf ö rts SOI.

-
Å terbetalning av marknadsm ä ssiga sk ä l
av inf ö rselavgiftier p å styckningsdetaljer av k ö tt cioh fl ä sk
samt av inf ö rselavgifter p ä ost redovisas bland posterna under rubriken ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
och uppgick 1981/82 till 1,1 Mkr.

-
Dessutom har JN
s ä nkt normalinf ö rselavgiften i vissa fall,

t ex f ö r ost, av marknadsm ä ssiga sk ä l
(bl a genom neds ä ttning av avgiften f ö r visst parti).

Prop.
1982/83:162 29

De definitiva Inkomsterna av inf ö rselavgifter (minus å terbetalning n m) utgjorde totalt
820,2 (791,2) Mkr, varav 567,1 (572,3) Mkr till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen. Inf ö rselavgifter f ö r fodermedel, som ing å r i n ä mnda belopp, utgjorde 222,3 (190,1)
Mkr. Ut ö ver n ä mnda 567,1 Mkr ing å r 1 totalsumman inf ö rselavgifter f ö r br ö ds ä d med 12,1 (27,8) Mkr, vilka enligt
g ä llande regler har ö verf ö rts till regleringsf ö reningen Svensk spannm å lshandel f ö r s k utbyteshandel. Vidare ing å r fettvaruavgifter med 211,1
(180,7) Mkr. Dessa motsvarar fettvaruavgiften f ö r en kvantitet motsvarande olje-Inneh å llet i den svenska fr ö sk ö rden och har enligt g ä llande regler ö verf ö rts till regleringsf ö reningen Sveriges Oljev ä xtintressenter SOI. Detta i
enlighet med de f ö r ä ndringar i fett-varuregleringen som
i Jordbrukspris ö verl ä ggningarna v å ren 1981 fastst ä llts att g ä lla fr o m 1981/82 (Dnr 102-189/81,
sid 12).

Siffror inom parentes avser belopp 1980/81.

Prop. 1982/83:162 30

Av nedanstående sammanställning framgår de för fördelning
disponibla avgiftsmedlen för de olika varuslagen (efter avdrag för
återbetalning m m) för regleringsåret 1981/82.

kkr

1981/82

1980/81

261

563

3 255

9 986

.8 I37I

8 172

2 790

3 171

7 656

6 392

63 0762

52 2683

98 001

81 205

111 606

201 612

2 712

2 535

327 821

372 237

222 277

190 126

16 971

9 587

0

0

Di£ponib]a_m£d£l_av iJi£öraelav£Xtter_t96w82_

Ärter och bönor (för människofcda)

Potatis

St ä rkelse och st ä rkelseprodukter

Malt

S ä llskapsdjursfoder m m

Fettr å varor och fettvaror

Mj ö lk och mejeriprodukter

Slaktvaror
(samt slaktdjur, ej fj ä derf ä )

Ä gg
och ä ggprodukter m m

Summa inf ö rselavgifter
exkl fodermedel

Fodermedel

R ä ntor fr å n f ö reg å ende å r

ö verskott fr å n
tidigare kr

Summa 567 075 572 250

'' 1 253 kkr avser inf ö rselavgifter
p å st ä rkelse till teknisk industri att tillf ö ras SPI. Av tekniska sk ä l har
beloppet avr ä knats mot inf ö rselavgifter 1982/83.

2
301 176 ./.
till SOI 211 100.

3
232 968 ,/,
till SOI 180 700.

Prop. 1982/83:162 31

F ö rdeInlngsplanen
f ö r 1981/82 utg ö r enligt riksdagens beslut 267,2 Mkr
samt inflytande avgifter fr å n fodermedelsimporten. Dessa uppgick till 222,3 (190,1) Mkr. F ö rdelningsplanen blir d ä rmed »» 89,5 (157,6) Mkr. F ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen kan s å ledes disponeras (567,1-189,5=)
77,6 (111,6) Mkr.

Av nedanst å ende sammanst ä llning
framg å r n ä rmare hur f ö rdelningen till olika ä ndam å l inom Jordbruksregleringens ram
har skett.

kkr

1981/82

1980/81

2 000

2

000

29 500

19

500

0

0

65 OOOD

105

000

21 906

301

221 000

192

923

68 171

70

500

10 0002)

2

000

3 000

0

20 500

15

500

5 000

0

1 7003)

600

8 500

8

500

25 000

25

000

2 500

2

500

1 100

1

100

2 000

2

000

500

500

1 500

0

0

9

399I)

F ö rdeIningsplan
1981/82

Svensk spannm å lshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljev ä xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel, utbyteshandel

F ö reningen
f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel

Regleringskassan f ö r f å gelk ö tt

Regionalt bidrag mj ö lk

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk

-
k ö tt

-
ä gg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m

St ö d
till odling av konserv ä rter
och andra

k ö ksv ä xter

St ö d
till odling av bruna b ö nor

St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö

Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen

Sveriges exportr å d

Reserv till f ö rfogande

Summa 189 177 157 626

F ö rdelningen
till regleringsf ö reningarna har skett i samf ö rst å nd med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och konstiment-delegationen.

'' Svensk k ö tthandel har dessutom tillf ö rts 7,8 Mkr fr å n
tillverkningsavgifter p å oljekraftfoder.

2
Regleringskassan
har dessutom tillf ö rts 2 Mkr fr å n tillverkningsavgifter p å oljekraftfoder.

3
H ä rav tillf ö rs 300 kkr verksamheten under å r 1982/83.

** Har tillf ö rts F ö reningen f ö r mejeriprodukter med 8 599 kkr och
Svensk k ö tthandel med 800 kkr.

Prop.
1982/83:162 32

De definitiva kostnaderna f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen uppgick till ca
77,6 (111,6) Mkr med f ö rdelning
enUgt f ö ljamde sammanst ä llning.

kkr

1981/82

1980/81

9 291 28 091 15 111

1 875

2 511

25 918 19 696 11 510

1 125

2 353

175

175

300 1 000 6 000

288 2 000 6 000

Ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen 1981/62

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll
Sveriges potatisodlares riksf ö rbund Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisatlonens bevarande Bidrag till fraktkostnader f ö i' mj ö lk och gr ä dde

Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d till odUng av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rdei' inom

biodlingen 300 300

1 072

6 599

1 000

2 000

1 500

0

Restitution av inf ö rselavgift( ä r f ö r stycknings-detaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rselavgifter f ö r ost St ö d till maltproduktionen Sveriges
exportr å d

Summa 77 598 111 621

Dispositionen av inf ö rselavgiftsmedel reglerings å ret 1981/82 har sammanf ö rts i tabell under avsnitt 2.1.

Prop. 1982/83:162 33

2.2 Inf ö rselavgift £ medel_m_m_f ö r_1282/83

F ö r
1982/83 kan f n inkomsterna av inf ö rselavgifter som g å r till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen ber ä knas till ca 650,5 Mkr - d ä rav 305,0 Mkr f ö r fodermedel - enligt nedanst å ende sammanst ä llning.

Prelimin ä rt disponibla medel 1982/83 kkr

600

3

000

7

000

2

000

9

000

10

000

100

000

160

000

3

000

321

600

305

000

20

921

Ä rter och b ö nor (f ö r m ä nniskof ö da)

Potatis

St ä rkelse och st ä rkelseprodukter2

Malt

S ä llskapsdjursfoder

Fettr å varor och fettvaror3

Mj ö lk och mejeriprodukter mm

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fj ä derf ä )

Ä gg och ä ggprodukter

Summa inf ö rselavgifter exkl fodermedel

Fodermedel

R ä ntor
fr å n f ö rg å ende å r

Summa 650 521

1 Se not under avsnitt 2.1.

2
Dessutom
ber ä knas ca 7 Mkr inflyta av inf ö rselavgifter p ä st ä rkelse till teknisk industri,
vilket belopp enligt regeringsbeslut den 28 januari 1982 skall tillf ö ras regleringsf ö reningen Sveriges
Potatisintressenter (SPI). Enligt samma regeringsbeslut skall importavgift p å st ä rkelsederivat tas ut fr o m den 1
mars 1982 samt tillf ö ras
den f ö r r å varukostnadsutj ä mningen gemensamma utj ä mningskasssui. Det ö verskott inom kassan som st ä rkelsederivat ber ä knas ge, sedan exportbidrag avr ä knats mot importavgifter, skall f ö ras till SPI. Under å r 1982/83 ber ä knas detta ö verskott uppg å till 2,5 Mkr.

3
Exkl del
till SOI.

3 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 162

Prop. 1982/83:162 34

F ö rdelningsplanen f ö r 1982/83 utg ö r
enligt riksdagens beslut 267,2 Mkr samt inflytande avgifter f ö r fodermedelsimporten, som nyss n ä mnts ber ä knade
till 305,0 Mkr. F ö rdelningsplanen blir d ä rmed 572,2 Mkr. Ber ä kningsm ä ssigt finns s å lunda (650,5-572,2=) 78,3 Mkr att anv ä nda f ö r ä ndani å l utanf ö r f ö rdelningsplanen.

JN f ö resl å r i samf ö rst å nd med delegationerna och med utg å ngspunkt
fr å n det ber ä knade f ö rdelningsbeloppet
572,2 Mkr f ö ljande prelimin ä ra f ö rdelningsplan.
Denna skiljer sig i vissa avseenden fr å n
den plan som redovisades av JN i skrivelse den 15 juni 1982.

F ö rdelningsplan 2982/82 kkr

723

29

500

0

0

23

155

167

000

68

000

20

500

5

000

1

100

8

650

25

000

2

500

1

100

2

000

500

500

150

215

922

572

200

Svensk spannm å lshandel1)

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljev ä xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel,
utbyteshandel

F ö reningen f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk

-
k ö tt

-
ä gg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete m m2) Djurh ä lsov å rd,
kontrollverksamhet m m St ö d till odling av konserv ä rter och andra k ö ksv ä xter St ö d
till odling av bruna b ö ner St ö d till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen Sveriges exportr å dS) Fraktst ö d
foder, Norrland Reserv till f ö rfogande

Summa

Definitiv f ö rdelningsplan
f ö r 1982/83 kan fastst ä llas f ö rst
efter utg å ngen av reglerings å ret d å de verkliga
inkomsterna av inf ö rselavgifter f ö r fodermedel ä r
k ä nda.

1)Avs ä ttning av 2 Mkr, som avser
kvalitetstill ä gg f ö r v å rvete, uppskjuts till n ä stf ö ljande å r p g a otakt i tillf ö rseln till Svensk spannm å lshandel.
2 Mkr avseende 1982 å rs sk ö rd finns fonderade fr å n 1981/82 å rs f ö rdelningsplan
och betalas ut under 1982/83. Medel till 1983 å rs sk ö rd kommer att utg å ur I983/8I å rs
f ö rdelningsplan.

723 kkr avser fraktst ö d
till foders ä d under 1981/82.

2)
H ö jt belopp 1982/83 f ö r att finansiera viss arbetskraftsunders ö kning inom Lantbruksekcnomiska samarbetsn ä mnden.

3)
Se avsnitt 2.3-

Prop.
1982/83:162 35

Medelsbehovet under reglerings å ret 1982/83 f ö r
s ä dana ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
som f å r t ä ckas av inf ö rselavgiftsmedel ber ä knas till ca 78,3 Mkr i enlighet med f ö ljande sammanst ä llning.

Ä ndarna
utanf ö r f ö rdelningsplanen J.582/83 kkr

9 000

26 515

15 500

5 067

(+130)

2 631

(+ 80)

175

300

1 000

6 000

300

6 000

2 000

500

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna
Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk Pristill ä gg
f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares
riksf ö rbund Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisatlonens
bevarande

Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom
biodlingen Restitution av inf ö rselavgifter
f ö r styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk
samt av Inf ö rselavgifter f ö r ost

St ö d till maltproduktionen

Sveriges exportr å d

Summa 78 321

Ovanst å ende f ö rdelning skiljer sig p å n å gra punkter fr å n de ber ä kningar
som lagts fram i prop 1981/82:209. S å lunda
har utbyteshandel n ö tk ö tt ö ststaterna minskats med 6 Mkr,
utbyteshandel k ö tt och fl ä sk, har tagits upp med ber ä knade tillg ä ngliga
medel, 26,5 Mkr, samt restitution av inf ö rselavgifter
ö kats med 1 Mkr till 6 Mkr. Bidragen
till Svensk matpotatiskontroll respektive Sveriges potatisodlares riksf ö rbund har ö kats
med 130 kkr respektive 80 kkr d å n ä mnden tillstyrker till ä ggsanslag f ö r 1982/83 f ö r l ö neh ö jningar under 1982 med dessa belopp (se vidare avsnitt
2.3). Vidare har st ö det till maltproduktionen h ö jts med 1 Mkr samt 0,5 Mkr av medel inom f ö rdelningsplanen och 0,5 Mkr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen
avsatts till verksamhet vid Sveriges exportr å d
r ö rande fr ä mjande av export av h ö gf ö r ä dlade livsmedel (se vidare avsnitt 2.3) •

Prop. 1982/83:162 36

Ber ä knade tillg ä ngliga medel 78,3 Mkr g å r helt å t
till ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen. I den m å n
tillg ä ngliga medel blir st ö rre ä n 78,3 Mkr b ö r ö verskjutande
belopp i f ö rsta hand f å anv ä ndas till
att betala utbyteishandel med k ö tt och fl ä sk upp till ett belopp p å 50 Mkr. D ä refter
eventuellt kvarst å ende belopp b ö r anv ä ndas till ä ndam å l inom f ö rdelningsplanen med h ä nsyn till att 31,1, 1,8 , 0,3 respektive 21,9 Mkr f ö r utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk i brist p å medel ut;anf ö r
f ö rdelningsplanen togs fr å n f ö rdelningsplanerna
reglerinj;s å ren 1979/80 - 1981/82 (jfr prop 1979/80:208
s 20).

Dispositionen av inf ö rselavgiftsmedel
reglerings å ret 1982/83 har sammanf ö rts i tabell under avsnitt 2.1.

2.3 nf ö rs £ lavgift £ i » edel_m_m_f ö r_l
98/81

Storleken av de medel som inflyter genom upptagande av inf ö rselavgifter m m f ö r reglerings å r-et 1983/81 blir beroende av
importens storlek och av de korrigeiringar i avgiftssatserna som f ö rutses ske den 1 Juli 1983 och den 1 januari 1981.
Inflytande medel till finansiering av f ö rdelningsplanen
och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen inklusive r ä ntor
fr å n f ö reg å ende å r kan nu ber ä knas till ca 661,9 Mkr, varav
325,0 Mkr f ö r fodermedel. Det slutliga
utfallet kan emellertid komma att avvika v ä sentligt
fr å n denna ber ä kning.

Med h ä nsyn till ovissheten om utfallet av
avgiftsuppb ö rden f ö resl å r JN att den
r ö rliga krediten om 120 Mkr p å samma s ä tt
som tidigare f å r st ä llas till JNs f ö rfogande under reglerings å ret 1983/81. Krediten skall, i den m å n inflytande inf ö rselavgifter
inte st å r till f ö rfogande, kunna anv ä ndas f ö r finansiering av ä ndam å l inom och
utom f ö rdelriingsplanen samt f ö r sockerregleringen. Krediten f å r ej utan regeringens s ä rskilda medgivande anv ä ndas f ö r
finansiering av utbyteshandel med k ö tt
och fl ä sk.

Prop. 1982/83:162 37

FOrdelningsplanen f ö r 1983/81 f ö resl å s uppta samma belopp som f ö r 1982/83 dvs 267,2 Mkr plus
beloppet av inflytande avgifter f ö r fodermedelsimporten, enligt ovan ber ä knade till 325,0 iDcr, aUts å totalt 592,2 Mkr. Liksom hittills
blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga int ä kterna av inf ö rselavgifter p å fodermedel.

Med h ä nsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av
regleringsekonomin f ö r de
olika varuomr å dena har det inte ansetts m ö jligt att nu l ä gga fram n å gon fullst ä ndig plan f ö r f ö rdelning av det prelimin ä rt ber ä knade beloppet. JN avser att å terkomma med ett f ö rslag till prelimin ä r f ö rdelning i Juni 1983. Ett s å dant f ö rslag kan d å avges efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen och i samband med att f ö rslag till avgifts ä ndringar m m fr o m den 1 juli I983
avges. Det f ö ruts ä tts h ä rvid att JN liksom hittills skall
kunna j ä mka delbeloppen mellan de olika
regleringsf ö reningarna och.besluta om f ö rdelning av det belopp som kan
komma att st å till n ä mndens f ö rfogande. Vidare f ö ruts ä tts att, liksom hittills. Svensk
spannm å lshandel f å r tillf ö ras inf ö rsel-avgifter f ö r viss s k utbyteshandel av br ö ds ä d. Det f ö ruts ä tts ä ven att SOI av Inflytande fettvaruavgifter
s å v ä l p å importerad som inhemsk olja f å r tillf ö ras medel f ö r en kvantitet som motsvarar fettinneh å llet i den svenska oljev ä xtsk ö rden. Dock f å r ej mer pengar ö verf ö ras ä n vad som skulle motsvara fettvaruavgifter
p å den totala fettkonsumtionen inom
landet.

Prop.
1982/83:162 38

JN har under nu l ö pande regleringsperiod bemyndigats att anv ä nda inf ö rselavgifter till ett antal olika ä ndam å l utanf ö r fOrdel-ningsplanen. N ä mnden har ovan redovisat de ber ä kningar som i detta avseende g ä ller f ö r 1982/83. F ö r 1983/81 f ö resl å s medel f å tas i anspr å k enligt f ö ljande uppst ä llning.

Ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen 93/81 kkr

10

000

50

000

15

500

5

218

( +

151)

2

696 175
300

( +

62)

6

000

6

000

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll (SMAK)
Sveriges potatisodlares riksf ö rbund (SPOR) Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisatlonens bevarande Bidrag
till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde

Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare

St ö d till odling av vallv ä xtfr ö

Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom

biodlingen 300

6

000

2

000

1

500

Restitution av inf ö rselavgifter f ö r styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rselavgifter f ö r ost St ö d till maltproduktionen Sveriges
exportr å d

Summa 105 989

F ö r
utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna ber ä knas 10 000 kkr.

F ö r
utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk f ö resl å s samma regler som till ä mpats regleringsperioden 1978/79 -
1980/81 samt reglerings å ren
1981/82 - 1982/83 (bl a prop 1977/78:151, 1978/79:208).

Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt. H ä r f ö resl å s of ö r ä ndrat 15 500 kkr.

Prop.
1982/83:162 39

Till SMAK har f ö r
1982/83 av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen reserverats h ö gst
1 200 kkr f ö r upplysningsverksamhet p ä mat-potatisomr å det.
SMAK beg ä r att beloppet f ö r 1983/81 h ö js
till 1 320 kkr (+10,05) p å grund av ö kade kostnader (bilaga 1).

Fr o m reglerings å ret
1977/78 har ers ä ttning utg å tt till SMAKs arbete med den officiella
kvalitetskontrollen. F ö r 1982/83 har reserverats h ö gst 3 737 kkr f ö r
detta ä ndam å l. F ö r reglerings å ret 1983/81 har SMAK beg ä rt 1 135 kkr (+10,7J).

SMAK har ä ven beg ä rt ett till ä ggsanslag
som kompensation f ö r l ö ne ö kningar som har intr ä ffat under 1982/83 med 192,5 kkr.

JN f ö resl ä r efter samr å d med lantbruksstyrelsen att SMAK
av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen tillf ö rs ett till ä ggsanslag f ö r
1982/83 med 130 kkr f ö r l ö neh ö jningar under 1982/83 samt anslag f ö r upplysningsarbete och f ö r den officiella kvalitetskontrollen med h ö gst 1 268 kkr resp h ö gst 3 950 kkr f ö r 1983/81. I det senare beloppet
ing å r 100 kkr f ö r utvecklingsarbete. Beloppen ä r ber ä knade utifr å n l ö nel ä get i Januari 1983. N ä mnden avser att å terkomma r ö rande l ö neh ö jningar under 1983/81.

spor'' har f ö r 1982/83 erh å llit ett belopp om 2 551 kkr f ö r sin verksamhet med effektivisering av
matpotatisodlingen . F ö rbundet beg ä r nu ytterligare 110 kkr f ö r 1982/83 p å
grund av l ö ne- och kostnads ö kningar som har intr ä ffat under 1982. F ö r
reglerings- å ret 1983/81 beg ä rs 3 020 kkr. Vidare har f ö rbundet anh å llit
om en ö kning av anslaget om 100 kkr f ö r f ö rst ä rkning av den framtida forsknings-och f ö rs ö ksverksamheten
p å matpotatisomr å det. Av de tillf ö rda
medlen ber ä knas 60 procent g ä till r å dgivningsverksamhet
och 10 procent till forsknings- och f ö rs ö ksverksamhet p å matpotatisomr å det (bilaga 2).

JN f ö resl å r ett till ä ggsanslag f ö r 1982/83 med 80 kkr f ö r l ö neh ö jningar under 1982/83 samt ett anslag om 2 696 kkr f ö r 1983/8I. Beloppen ä r ber ä knade utifr å n l ö nel ä get i Januari I983. N ä mnden avser att å terkomma r ö rande l ö neh ö jningar under 1983/8I.

'Vid bed ö mningen av
anslagskraven fr å n SMAK och SPOR har n ä mnden f ö ljt
de anvisningar som g ä ller f ö r myndigheternas anslagsframst ä llningar f ö r
budget å ret 1983/8I.

Vad g ä ller SPORrs beg ä ran
om en anslags ö kning med 100 kkr l ä gger n ä mnden nu inte n å got f ö rslag med tanke p å p å g å ende utredning om anv ä ndningen av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen.

Nedan f ö ljer en sammanst ä llning
av anslagen 1982/83, f ö reslagna
till ä ggsanslag 1982/83 samt f ö rslag till anslag f ö r 1983/81 vad g ä ller SMAK och SPOR.

Anslag

F ö rslag p å

Summa

F ö rslag p å

Ä ndring

1982/83,

till ä sss-

anslag

anslag

av
anslag

kkr

anslag

1982/83,

1983/81,

82/83-83/81,

1982/83,

kkr

kkr

kkr

(l ö ner)

kkr

SMAK

1 937

130

5 067

5 218

+ 151

SPOR

2 551

80

2 631

2 696

+ 62

Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisatlonens bevarande. H ä r upptas of ö r ä ndrat 175 kkr.

F ö r
bidrag till fraktkostnadsr f ö r mj ö lk och gr ä dde ber ä knas of ö r ä ndrat 300 kkr.

JN har bemyndigande att ta i anspr å k medel utanf ö r f ö rdelnings-planen f ö r å terb ä ring till paisdjursuppf ö dare av den del av priset f ö r inhemskt foder till p ä lsdjuren som ä r h ä nf ö rlig till Inf ö rselavgifterna p ä fodermedel. JN hemst ä ller att 1983/81 f å disponera h ö gst 6 000 kkr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen f ö r ä ndam å let.

F ö r st ö d till vallfr ö odlingen utg å r 1982/83 8 000 kkr, varav 6 000 kkr
utanf ö r och 2 000 Idcr inom f ö rdelningsplanen. JN f ö resl å r att 6 000 kkr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen anvisas ä ven 1983/81 f ö r st ö det till vallfr ö odlingen.

Till fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen har 1982/83 f ö rts 800 kkr, varav 300 kkr utanf ö r och 500 kkr inom f ö rdelningsplanen. Lantbruksstyrelsen
har f ö reslagit att fonden 1983/81 skall
tillf ö ras of ö r ä ndrat 800 kkr. JN f ö resl å r att 300 kkr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen anvisas 1983/81
till fonden f ö r kollektiva å tg ä rd(5r inom biodlingen (bilaga 3)-

Prop.
1982/83:162 41

Av skrivelsen fr ä n Sveriges Biodlares Riksf ö rbund (SBR) (bilaga 1) framg å r att biodlarna anv ä nder betydande kvantiteter socker scm foder å t bina. SBR har beg ä rt pris ä terb ä ring f ö r den f ö rdyring som
jordbruksprisregleringen medf ö r. N ä mnden ä ter-, kommer i ä rendet n ä r utredningen ang å ende anv ä ndningen av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen ä r klar.

Av inflytande inf ö rselavgifter f ö r malt har 1978/79 - 1980/81 å rligen reserverats 2 000 kkr och 19&1/82 och 1982/83 1
000 kkr f ö r st ö d till maltproduktionen. N ä mnden f ö resl å r att ytterligare 1 000 kkr
reserveras av 1982/83 å rs
medel samt 2 000 kkr av. 1983/81 å rs medel.

JN f ö reslog
i skrivelse 1982-03-21 att medel utanf ö r f ö rdelningsplanen
skulle f ä anv ä ndas f ö r kollektiva å tg ä rder inom odlingen av konsurationsfisk.
Fr å n Sveriges Fiskodlaref ö rening har f ö rnyad framst ä llning inkommit om pris ä terb ä ring f ö r foderf ö rdyring (bilaga 5). N ä r utredning om anv ä ndningen av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen ä r klar avser n ä mnden att å terkomma i denna fr ä ga.

Nedan f ö ljer en sammanst ä llning
av ainslagen 1982/83 samt f ö rslag till anslag 1983/8I vad g ä ller st ö d till p ä lsdjursuppf ö dare, vallfr ö odling, biodling och
maltproduktion.

Anslag
1982/83, F ö rslag 1983/81, Ä ndring,

kkr kkr kkr

Pris ä terb ä ring till

p ä lsd Jursupp f ö dare

1 000

6 000

St ö d til vallfr ö-

odlingen

6 000

6 000

St ö d till bi-

odlingen

300

300

St ö d till malt-

produktionen

1 000 + •

1 000

2 000

+2 000

F ö r
restitution av infOrselavgifter f ö r styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rselavgifter f ö r ost ber ä knas 6 000 kkr.

Prop. 1982/83:162 42

Sveriges exportr å d.
Reglerings å ret 1981/82 har 1,5 Mkr inom och
lika mycket utanf ö r f ö rdelningsplanen avsatts till Sveriges exportr å d att anv ä ndas
f ö r fr ä mjande av den svenska exporten av h ö gf ö r ä dlade livsmedel.
N ä mnda medel avses tas i anspr å k under 1982/83. I regleringsbrev den 17 december
1961 anges att exportr å det vid tidpunkt som JN efter samr å d med r å det
fastst ä ller till n ä mnden skall redovisa hur de anvisade medlen har anv ä nts.

Exportr å det har 1
skrivelse den 29 november 1982 beg ä rt
ytter ligare 3 Mkr f ö r verksamhets å ret 1982/83 (bil 6). JN f ö resl å r att
1982/83 0,5 Mkr samt 1983/81 1,5 Mkr av medel uUnf ö r f ö rdelningsplanen
avs ä tts till exportr å dets verksamhet.

2.1
Huvudsaklig medelsdisposition av inf ö rselavgiftsmedel m m reglerings ä ren

1981/82 och 1982/83_________________________

1981/82
kkr

1982/83

kkr

prel

Inkomster

Fr å n f ö reg å ende reglerings å r kvarst å ende Inf ö rselavgifter Under resp reglerings å r influtna Inf ö rselavgifter

exkl fodermedel

fodermedel

Summa

16 9711

327 821 222 277

567 075

20 921

321 600 305 000

650 521

''int ä ktsr ä ntor fr ä n f ö reg å ende å r.

Utgifter

a)Av medel inom f ö rdelningsplan

Svensk spannm å lshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljev ä xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel, -utbyteshandel

F ö reningen
f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel

Regleringskassan f ö r f å gelk ö tt

Regionalt bidrag mj ö lk

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk

-
k ö tt

-
ä gg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m

St ö d
till odling av konserv ä rter
och andra

k ö ksv ä xter

St ö d
till odling av bruna b ö nor

St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö

Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom

biodlingen

Sveriges exportr å d

Fraktst ö d foder, Norrland

Reserv till Jordbruksn ä mndens f ö rfogande

SutDsa

2 000

723

29
500

29
500

0

0

65 000

0

21 906

23
155

221
000

167
000

68 171

68
000

10 000

0

. 3
000

0

20 500

20
500

5 000

5 000

1 700

1 100

8 500

8 650

25 000

25
000

2 500

• 2 500

1 100

1 100

2 000

2 000

500

500

1 500

500

-

150

. 0

215
922

189
177

572 200

H ä refter kvarst å ende inf ö rselavgiftsmedel

77 598

78 321

1981/82

1982/83

kkr

kkr

prel

b)Av
medel utanf ö r f ö rdelningsplan

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll
Sveriges potatisodlares riksf ö rbund Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisatlonens bevarande

Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde

Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen

Restitution av inf ö rselLavgifter f ö r styckningsdetaljer av k ö tt pch fl ä sk samt av inf ö rselavgifter f ö r ost St ö d £ ill maltproduktionen Sveriges
exportr å d

Summa

9 291

9 000

28 091

26 515

15 111

15 500

1 875

5 067

(+130)

2 511.

2 631

(+ 80)

175

175

300

300

1 000

1 000

6 000

6 000

300

300

1 072

6 000

1 000

2 000

1 500

500

78
321

77 598

Saldo vid utg å ngen av resp reglerings ä r

KASSAN F Ö R RA.VARUKOSTNADSUTJ Ä MNINGEN

I regleringsbrev r ö rande r å varukostnadsutj ä mning
till viss industri den 16 Juni 1S'8l f ö reskrivs att JN i anslutning till sin å rliga redovisning av anv ä ndningen av inf ö rselavgiftsmedel m n ocks å skall redovisa anv ä ndningen av utj ä nningskassan. Detta har betr ä ffande budget å ret 1981/82 skett i s ä rskild skrivelse daterad
1982-12-20.

Prop.
1982/83:162 45

1 R Ö RLIGA KREDITER

Som tidigare anf ö rts har regeringen uppdragit å t JN att ö verv ä ga och framl ä gga f ö rslag r ö rande behovet och o ö jligheterna till samordning av de r ö rliga krediter m m i riksg ä ldskontoret som f n st å r till f ö rfogande f ö r olika ä ndam å l ino ö jordbrukspris-regleringen.

JN har p å b ö rjat detta arbete och kommer senare
att l ä mna f ö rslag i denna fr å ga. N ä mnden kommer i sanband h ä rmed ä ven att l ä mna f ö rslag r ö rande slutlig finansiering av r ä ntedifferenserna 1979/80 och
1980/81 p å l å n f ö r tillf ä llig lagring av sm ö r och k ö ttvaror samt r ä ntedifferenserna 198O/8I p å l å n f ö r tillf ä llig lagring av oljev ä xtfr ö er. Dessa r ä ntedifferenser har tills vidare t ä ckts genom l ä n.

5 HEMST Ä LLAN

Med st ö d av det nyss.anf ö rda hemst ä ller JN att det framlagda f ö rslaget om anv ä ndningen av inf ö rselavgiftsmedel m m f ö r reglerings å ren 1982/83 och 1983/81 godk ä nns.

6 BESLUTSMENING

Detta ä rende har avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brand ö , Fringel, Hillbom, Johannesson och
Tiberg efter f ö redragning av avdelningscheferna
Sj ö berg och Anner é n samt byr å chefen Sandqvist.

Ingvar Lindstr ö m

Lars Anner é n

Jfl

1
STATENS JORDBRUKSN Ä MND Bilapa 2

1983-01-31 209-1665/82 1 (15)

Regeringen Jordbruksdepartementet

F ö rslag
till prisreglering p å sockerbetor och socker f ö r
regleringsperioden 1983/84 - 1984/85

1 INLEDNING

Regeringen
uppdrog den 28 oktober 1982 å t statens jordbruksn ä mnd
att efter ö verl ä ggningar med f ö retr ä dare
f ö r sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt
jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag
om utformningen av prisregleringen p å sockerbetor och
socker f ö r tiden eft?r den 30 juni 1983.

I
enlighet med riksdagsbeslut ang å ende jordbruksprisregleringen (prop 1977/78:19, JoU
1977/78:10, rskr 1977/78:103) g ä ller fr o m reglerings å ret
1978/79 f ö ljande f ö r prisregleringen p å
sockerbetor och socker:

1
Den direkta anpassningen
av bet- och sockerpriserna till de f ö r ä ndringar
som ä ger rum inom EG har upph ö rt.
Vid best ä mningen av de svenska priserna skall dock f ö rh å llandena
inom EG analyseras.

2
Betprisets niv å skall
avv ä gas med beaktande av kostnadsutvecklingen inom den
inhemska odlingen och priserna p ä
ö vriga vegetabilier. Niv å n
p å sockerindustrins ers ä ttning
f ö r sockerframst ä llningen b ö r
av jordbruksn ä mnden analyseras med hj ä lp
av s ä rskild expertis.

Prop.
1982/83:162 47

3
Sockerbetsarealen skall fr o m 1978 å rs odling avpassas s å att den vid normal sk ö rd ger
ett importutrymme av 10 -- 15 procent av Sveriges totala sockerkonsumtion. Om
detta p ä grund av ö kande arealavkastning eller vikande konsumtion
leder till en minskning av arealen, f å r denna minskning inte drabba sockerbetsodlingen p ä Ö land och
Gotland, d ä r odlingen bed ö ms ha st ö rst betydelse ur syssels ä ttningssynpunkt.

Enligt
regeringens s ä rskilda direktiv den 28 oktober 1982 skall n ä mndens f ö rslag om
prisregleringen p ä sockerbetor och socker efter den 30 juni 1983
bygga p ä att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk uppr ä tth ä lls.
Detta skall ske inom ramen av en total sockerbetsareal om 53 000 hektar. Utg å ngspunkten
f ö r priss ä ttningen skall vara g ä llande riktlinjer f ö r
jordbrukspolitiken. F ö rslaget skall vara s å avv ä gt att n å got
underskott inte ber ä knas uppkomma i sockerregleringsfonden.

Med
h ä nsyn till dessa riktlinjer har n ä mnden dels analyserat kostnadsutvecklingen f ö r betodlingen,
dels med bist å nd av s ä rskild expertis fr å n statens pris- och kartelln ä mnd (SPK)
granskat Svenska Sockerfabriks AB:s (SSA) ekonomi och kostnadsutveckling.
Vidare har konsumtionens storlek och utveckling analyserats. Utvecklingen inom
EG har belysts (bil 1 och 2).

Jordbruksn ä mnden har
nu avslutat de f ö reskrivna ö verl ä ggningarna. N ä mnden har ö verenskommit med Sveriges Betodlares Centralf ö rening
(SBC), SSA och konsumentdelegationen om ett f ö rslag till prisreglering som
omfattar tv åå rsperioden 1 juli. 1983 - 30 juni 1985. F ö rslaget
inneb ä r i huvudsak en f ö rl ä ngning av nu g ä llande ö verenskommelse.
S å lunda f ö resl å s att sockerbetsodlarna å rligen erh ä ller
kompensation f ö r intr ä ffade kostnads ö kningar i odlingen samt inkomstf ö ljsamhet
motsvarande vad jordbruket i ö vrigt erh å ller. SSA f ö resl ä s en g å ng per ä r f å kompensation f ö r intr ä ffade
kostnads ö kningar. F ö r eldningsolja f ö resl å s att
nuvarande regel f ö r ä conto-kompensation

Prop. 1982/83:162 48

bibeh å lls, ö verl ä ggningar
om kompensationsbelbppens storlek f ö r 1984/85 b ö r aga rum i slutet av innevarande å r. Om v ä sentligt
ä ndrade
f ö ruts ä ttningar intr ä ffar under regleringsperioden b ö r det
ankomma p ä n ä mnden att efter ö verl ä ggningar
med delegationerna l ä gga fram f ö rslag till de å tg ä rder som kan anses p å kallade.

2
AREAL OCH AREALBIDIVG

Sockerbetsarealen
skall minskas med cirka 500 hektar/ ä r under avtalsperioden med sikte p å att den
1985 f å r vara h ö gst 51 500 hektar.

F ö rdelningen
av sockerbetsarealen bland odlarna g å r till s ä att dessa f å r g ö ra en f ö rhand<;teckning. Om den sammanlagda tecknade
arealen ö verstiger den areal som statsmakterna har fastst ä llt sker
en kvotering av arealen. H ä rvid tilldelas, om statsmakterna har fastst ä llt of ö r ä ndrad
areal f ö r riket, de som har odlat sockerbetor tidigare h ö gst of ö r ä ndrad
areal. Den areal som frist ä lls genom att tidigare odlare slutar odla
sockerbetor eller minskar sin areal f ö rdelas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare
som ö nskar ö ka sin areal.

S ä v ä l n ä mnden som
konsumentdelegationen anser det angel ä get att en odling som har begr ä nsats genom
statsmakternas beslut inte helt f ö rbeh ä lles en redan etablerad odlark å r. En
rimlig m ö jlighet b ö r finnas f ö r dem som inte redan odlar sockerbetor att f ä g ö ra detta.

Parterna
ä r
d ä rf ö r ö verens om att alla odlare i princip b ö r
behandlas lika vid nedsk ä rning av arealen. Detta inneb ä r att en
mindre nedsk ä rning av arealien vid ö bruken
kan godtas och att de som har bytt fabrikspotatisareal mot sockerbetsareal kan
drabbas av arealminskningar. Fabrikspotatisarealen f å r d ä ö kas i
motsvarande grad. Inga nya byten av fabrikspotatisareal mot sockerbetsareal b ö r ske.

Prop,
1982/83; 162 49

Cirka
en tredjedel av odlingen skall kontrollm ä tas. M ä tningen bekostas av SBC. F ö r betor p ä areal ut ö ver
kontrakterad b ö r g ö ras ett kraftigt prisavdrag.

Arealbidraget
f ö resl ä s of ö r ä ndrat 200 kr/hektar till odlarna p å
fastlandsdelen av M ö rbyl å ngadistriktets upptagningsomr å de (exkl Ö sterg ö tland),
400 kr/hektar till odlarna p ä Ö land och 500 kr/hektar till odlarna p ä Gotland.
I de fall arealen vid areal kontrollen befinns vara. mindre ä n den kontrakterade,
b ö r bidraget utg å efter den uppm ä tta arealen.

Parterna
ä r
ense om att under regleringsperioden utreda m ö jligheterna att inf ö ra kvantitetsbaserade
odlingskontrakt i st ä llet f ö r arealbaserade.

3
ERS Ä TTNING TILL BETODLARNA

Ers ä ttningen
till betodlarna f ö r ö kningen av produktionsmedelspriserna b ö r liksom
tidigare r ä knas fram med utg å ngspunkt fr ä n de del
index som ing ä r i produktionsmedelsprisindex (PM-index) f ö r
jordbruket i ö vrigt. Vid sammanv ä gningen av indextalen f ö r de
olika delposterna b ö r kostnadsandelarna enligt en av jordbruksn ä mnden
uppr ä ttad normkalkyl f ö r sockerbetsodlingen anv ä ndas som
vikter. Denna index multipliceras med den totala kostnadsvolymen f ö r f ö rn ö denheter,
tj ä nster, kapital och lejt arbete i sockerbetsodlingen. Index registrerar
inte f ö r ä ndringar i kostnaderna f ö r den
lejda arbetskraften. Om kostnaderna f ö r lejt arbete har utvecklats v ä sentligt
annorlunda ä n kostnaderna i ö vrigt b ö r
korrigering g ö ras f ö r detta.

Kostnads ö kningen
har enligt till ä mpad index ' varit 10,72 procent mellan oktober
1981 och oktober 1982. Under samma tid har kostnaderna f ö r lejd
arbetskraft inom sockerbetsodlingen ö kat med 5,99 procent. Eftersom skillnaden ä r
relativt stor har er-.

1)
Exklusive handelsg ö dselavgift. Enligt ö verenskommelse skall
jordbruket inte kompenseras f ö r den f ö rdyring som handelsg ö dselavgiften medf ö r.

4 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 162

Prop.
1982/83:162 50

s ä ttningen
f ö r lejt arbete ber ä knats efter 5,99 procent. Ers ä ttningen
till betodlarna f ö r kostnads ö kningar under perioden oktober 1981 - oktober 1982
har ber ä knats till totalt 47,03 Mkr.

Beloppet
b ö r korrigeras f ö r ä ndringar i SSA:s ers ä ttning till odlarna f ö r den
melass och betmassa som bolaget har k ö pt av odlarna. Parterna har enats om att h ä rvid ta h ä nsyn ä ven till v ä rde ä ndringen
p å melass som odlarna har å tertagit. I fr å ga om betmassa b ö r korrigering g ö ras f ö r halva v ä rdef ö r ä ndringen p ä å tertagen
kvantitet.

Eftersom
SSA p å grund av f ö r ä ndringen av v ä rldsmarknadspriserna har s ä nkt ä terk ö pspriset
f ö r melass av 1982 ä rs sk ö rd med 8 kr per 100 kg b ö r odlarna
kompensieras med 1,70 Mkr f ö r minskade int ä kter av melass.

Vid
f ö reg å ende ö verl ä ggningar anv ä ndes en prelimin ä r index f ö r
kostnadsf ö r ä ndringen. Den definitiva siffran blev 0,02 procentenheter
h ö gre varf ö r odlarna b ö r tillf ö ras ytterligare 80 000 kr.

Uppr ä ttade
bidragskalkyler visiar att l ö nsamheten inom sockerbetsodlingen i f ö rh å llande
till annan j ä mf ö rbar vegetabilie-produktion har minskat under senare
ä r.
Sockerbetsodlingen visar emellertid fortfarande en h ö gre
relativ l ö nsamhet ä n j ä mrdrbara gr ö dor. De speciella omst ä ndigheter
som f n ä r f ö rknippade med sockerbetsodling motiverar en n å got h ö gre l ö nsamhet f ö r denna
odling.

Betodlarna
b ö r i princip f ä lika stor procentuell ö kning av arbets-
och kapitalinkomsterna i betodlingen som tillerk ä nns jordbruket i ö vrigt.
Odlarna b ö r d ä rf ö r den 1 juli 1983 f ä samma ö kning som
jordbruket fick per den 1 juli 1982 och den 1 januari 1983.

Mot
denna bakgrund har parterna nu enats om att sockerbets-odlarnas inkomster f ö r eget
arbete och kapital b ö r r ä knas

Prop.
1982/83:162 51

upp med 6.16 procent,
vilket ger 5,68 Mkr. H ä ri ing ä r ett

eng å ngsbelopp p å 0.14 Mkr. Totalt b ö r betodlarna s ä ledes

tillf ö ras 54.49 Mkr enligt f ö ljande:

Ers ä ttning f ö r
kostnads ö kningen . oktober 1981 - oktober 1982 .

Tillkommer
f ö r int ä ktsminskningen f ö r biprodukter

Till ä gg f ö r
revidering av index-f ö r ä ndring oktober 1980 - oktober 1981

Inkomstf ö ljsamhet

Att
tillf ö ras betodlarna, totalt

47.03 Mkr

1.70

II

0,08

II

48,81

Mkr

5,68

Ii

54.49

Mkr

Med
utg å ngspunkt fr ä n det nyss anf ö rda
b ö r grundpriset f ö r sockerbetor
med 16 procent sockerhalt h ö jas med 2.21 kr per 100 kg, vilket motsvarar en
partiprish ö jning av socker med 17.14 kr per 100 kg (4,57 %).

4
ERS Ä HNING TILL SOCKERBOLAGET

4.1
å l''' ä "_ ° v.e £ S2kjt

Prisregleringen
b ö r liksom tidigare avse endast str ö socker. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arl ö v b ö r ing å raffineringen
av s å v ä l inhemskt som importerat r ä socker
samt konsumentf ö rpackningen av str ö socker. N ä mnden f ö rbeh å ller sig
dock r ä tten att ä ven beakta utfallet i foderr ö relsen.

SSA
b ö r kompenseras f ö r intr ä ffade kostnads ö kningar. Ber ä kningen av kostnads ä ndringarna (exkl
oljekostnaderna) baseras s ä l å ngt m ö jligt p ä en generell branschkalkyl. F ö r ä ndringar

1
oljekostnaderna g ö rs prelimin ä ra justeringar av sockerpriset

3 n ä r priset
p ä olja har ä ndrats med minst 160 kr/m . F ö r å ret

1981/82
g ö rs nu en slutjustering. F ö r 1982/83 g ö rs slutjus-

Prop. 1982/83:162 52

tering den 1 juli 1984. Alla ber ä kningar bygger p ä
en normerad sk ö rdevolym och sockerhalt.

Ber ä kningar och analyser som avser SSA
utf ö rs i huvudsak av SPK.

4.2________ Korrigering av sockerpriset p å grund.av ä ndringar.

1 £ i £ '"il*___ _._ ._______________

4.2.1 A conto-justering

Sockerpriset b ö r
justeras n ä r oljepriset enligt ett l ö pande 30-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen
(inkl bikostna-derna) har ä ndrats med
minst - 160 kr/m . Denna regel har hittills under reglerings å ret 1982/83 lett till tv ä prish ö jningar
p ä sammanlagt 8,05 kr per 100 kg
socker.

4.2.2 Definitiv justering av oljekostnaderna f ö r 1981/82

SSA:s oljekostnader under perioden november 1981 - oktober
1982 har ö verstigit baskostnaderna med 3 419
000 kr. A conto-ers ä ttningen har enligt utf ö rda ber ä kningar
tillf ö rt SSA 634 000 kr, varf ö r SSA som ett eng å ngsbelopp b ö r tillerk ä nnas ytterligare 2 785 000 kr. Samtidigt bortfaller
f ö rra å rets eng å ngsbelopp 8 822 000 kr, varf ö r bolagets kostnadskompensation b ö r minskas med 6 037 000 kr...

4.3___________________________ Korrigering av sockerpriset
p å grund av ä ndringar

i å "'' å J0 £ t £ ade £ ä n_o2jk £ staad £ rjia_ '_ _

Sockerpriset b ö r
den 1 juli 1983 och 1984 justeras p ä
grund av ä ndringar i andra kostnader ä n oljekostnaderna enligt i huvudsak tidigare
modell. Denna inreb ä r att man utg å r fr å n
en normerad kostnadsvolym om totalt 451 377 000 kr. Kostnads ä ndringen exkl l ö ner
fastst ä lls i procent genom j ä mf ö relse
mellan produktionsmedel spriserna under oktober 1981 och oktober 1982 resp oktober
1982 och oktober 1983. L ö ne ä ndringarna f ö r kollektivanst ä lld personal ber ä knas
med utg å ngspunkt fr ä n branschavtalet

Prop. 1982/83:162 53

mellan
SAF (allm ä nna gruppen) och Svenska Fabriksarbetare-f ö rbundet.
Kostnads ä ndringen ber ä knas genom en j ä mf ö relse mellan
tv ä tolvm ä nadersperioder (maj - april). Ä ndringarna
f ö r de skilda kostnadsslagen v ä gs samman med resp kostnadsvolymer som vikter. Den
s ä ber ä knade genomsnittliga ä ndringen - uttryckt i procent
- multipliceras med den totala kostnadsvolymen. F ö r ber ä knad
produktivitetsf ö rb ä ttring b ö r vid varje prisjustering dras av 1.5 Mkr.

Ers ä ttningen
f ö r kostnads ö kningarna oktober 1981 - oktober 1982 exkl olja har
ber ä knats till 39 422 000 kr. Ber ä kningen av f ö r ä ndringen i personalkostnaderna har baserats p ä en j ä mf ö relse
mellan v ä gda genomsnitt f ö r tolvm ä nadersperioderna
1 maj 1981 - 30 april 1982 och 1 maj 1982 - 30 april 1983 med 1 januari 1983
som sista" m ä tv ä rde. Parterna har enats om att sista m ä tv ä rde b ö r avse
den 30 april, varf ö r korrigeringar b ö r g ö ras redan
den 1 juli f ö r l ö ne ö kningar under januari - april. I
kompensationsbeloppet ing ä r avskrivningar med 7 890 000 kr och i fr å ga om
personalkostnaderna eng å ngsers ä ttningar om 650 000 kr. Avdrag har gjorts f ö r
tidigare erh å llna eng å ngsbelopp. Den totala kostnadskompensationen till SSA
(definitiv kompensation f ö r oljekostnaderna samt kompensation f ö r ö vriga
kostnads ö kningar) blir 33 385 000 kr. vilket motsvarar 10.50
kr per 100 kg socker (2.8 %). H ä rtill kommer ev l ö neh ö jningar
under januari - april 1983 samt effekten av ev oljepris ä ndringar.

4.4
Ers ä ttning f ö r merkostnaderna vid bruken p ä Ö land

£ c]i
GoUn______________________________

I
kostnadskompensationen har ä ven merkostnaderna vid ö bruken
beaktats. Den del av sockerpriset som tillerk ä nns
SSA f ö r dessa merkostnader for reglerings ä ret
1983/84 ber ä knas till 4.78 kr per 100 kg socker, vilket vid
normal produktionsvolym blir ca 15,2 Mkr. Dessutom tillkommer 4,3 Mkr ur
sockerregleringsfonden. 5 Riksdagen
1982/83. 1 saml. Nr 162

Prop.
1982/83:162 54

4.5 l'"l ä ltmg_f £ r_r £ f f'ijien £ g_av i''' £ 0 £ t £ rat_r ä sce

Ers ä ttningen
f ö r raffinering och lagring av importerat r ä socker
h ö js f ö r intr ä ffade kostnads ö kningar med 8,53
procent (lika med de genomsnittliga kostnads ö kningarna
i sockertillverkningen) . till 70,21 kr per 100 kg.

5
REGLERINGSEKONOMIN

Underskottet
i sockerregleringsfonden var den 30 juni 1982 42.2 Mkr.

Enligt
nu g ä llande ö verenskommelse som har godk ä nts
av statsmakterna skall ifr å gavarande underskott avvecklas under innevarande
och de n ä rmast f ö ljande tre å ren genom bidrag fr å n
de olika intressenterna enligt f ö ljande:

Totalt, Mkr Per ä r, Mkr

Konsumenterna 14 3.5

SSA 15 3,75

Betodlarna 16 4,0

Under
1982/83 skall s ä ledes konsumenterna betala in 3,5 Mkr. SSA 3,75 Mkr
och odlarna 4,0 Mkr. Konsumenternas bidrag tas fr å n
de f ö rs ä ljningsavgiftsmedel som finns fonderade hos n ä mnden.
Betodlarnas andel dras fr å n betpriset. SSA svarar f ö r
inbetalningen av odlarnas och bolagets andelar. .

F ö r
att underskottet i sockerregleringsfonden inte skall ö ka
1982/83 skall SSA och odlarna, om sk ö rden 1982 ö verstiger
312 000 ton vitsocker, inbetala ett belopp till sockerreg-leringsfonden som
motsvarar ber ä knade inf ö rselavgifter f ö r
den import som ö verskottet undantr ä nger.
Ber ä kningen g ö rs i februari 1983
och baseras p ä en prognos av 1982 ä rs
sk ö rd och de genomsnittliga v ä rldsmarknadspriserna
p ä r ä socker under m å naderna oktober 1982
- januari 1983. Inbetalningen skall g ö ras

Prop.
1982/83:162 55

senast
den 1 mars 1983. Om sk ö rden understiger 312 000 ton vitsocker b ö r de Inf ö rsel
avgifter som flyter in f ö r ö kningen av importen s ä ttas in i en s ä rskild
fond f ö r n ä ringen. B å de inbetalningen av medel vid h ö gre sk ö rd ä n 312 000
ton och de fonderade medlen vid l ä gre sk ö rd b ö r f ö rdelas med 60 procent p ä odlarna
och 40 procent p ä SSA.

Enligt
ber ä kningar som har gjorts i samband med ö verl ä ggningarna
ger 1982 ä rs betsk ö rd 357 500 ton vitsocker. Med utg å ngspunkt
fr å n denna produktion och skillnaden mellan svenskt pris och v ä rldsmarknadspris
under perioden oktober 1982 - januari 1983 har ber ä knats att
ovanst å ende regel ger en inbetalning fr ä n sockern ä ringen till sockerregleringsfonden p å ca 82,0 Mkr.

Vid
de nu avslutade ö verl ä ggningarna har man - med h ä nsyn till
syftet med 312 000-tonsregeln - enats om att f ö ljande inbetalningar skall
g ö ras till sockerregleringsfonden i st ä llet f ö r tidigare
ö verenskomna
inbetalningar. (Avbetalningen av skulden den I juli 1982 upph ö r i och
med 1982/83 ä rs inbetalning.)

Arets
avbetalning p ä skulden den 1 juli 1982

Betodlarna

4.0 Mkr

SSA

3.75. "

Konsumenterna

3,50 "

Summa

11,25 Mkr

Inbetalningar

enl

iqt

312 000-tonsregeln

Betodlarna 37.6
Mkr

SSA 25.1 "

Summa 62,"7 Mkr

Detta
inneb ä r att underskottet i fonden avvecklas helt, att 1982/83 ä rs
underskott t ä cks samt att ca 21 Mkr (exkl r ä nta) finns
i fonden den 1 juli 1983 f ö r kommande tv ä ä rs utgifter.

Prop. 1982/83:162 56

N å gra
inkomster kan med h ä nsyn till ö verskottssk ö rdarna 1981 och 1982 inte p å r ä knas vid
normal sk ö rd under de n ä rmaste tv å å ren.

Dessutom
b ö r betodlarna och SSA om fondens utgifter blir st ö rre ä n ber ä knade
14,2 Mkr f ö r 1983/84 och 5.2 Mkr f ö r 1984/85
skjuta till medel s å att fonden den 30 juni 1985 inte visar underskott.
Denna garanti g ä ller f ö r prisutj ä mning av olika slag samt i princip nu utg å ende
former av regionalst ö d. I geng ä ld b ö r n ä ringen - om 1983 ä rs sk ö rd blir
avsev ä rt l ä gre ä n normalt (320 000 ton) - i december 1983 f ä ta upp ö verl ä ggningar
om definitiva bet- och sockerpriser f ö r 1983 ä rs sk ö rd med beaktande av f ö r ä ndringar
i regleringsekonomin.

ö verenskommelsen inneb ä r att betodlarna och SSA har
å tagit
sig att betala sockerfondens utgifter f ö r regionalst ö det f ö r innevarande samt n ä sta reglerings å r, n ä mligen
per ä r

Ers ä ttning
till SSA f ö r del av merkost

naderna vid ö bruken 4,3 Mkr

Arealbidrag
till leverant ö rerna till

ö bruken 3.5 "

Norrlandsfrakter 1.2 "

Summa 9.0 Mkr

S ä v ä l n ä mnden som
de tre delegationerna anser i princip att st ö d som har tydlig regional
karakt ä r - t ex syssels ä ttningsst ö d - b ö r t ä ckas genom budgetmedel och har f ö rutsatt
att detta f ö r sockern ä ringens del sker fr o m 1984/85. Ut ö ver det
regionalst ö d om 9 Mkr som utbetalas fr ä n fonden uttas
ca 15.2 Mkr i regionalt st ö d p ä sockerpriset. Detta b ä rs s ä ledes
direkt av sbckerkonsumenterna. Ä ven detta belopp b ö r avlyftas fr o m 1984/85.
Sockerpriset kan d å s ä nkas med cirka 5 kr per 100 kg.

Totalt
utg å r s å ledes 24.2 Mkr per ä r i regionalt st ö d till sockern ä ringen.
Parterna f ö ruts ä tter att detta belopp fr o m

Prop. 1982/83:162 57

1984/85
t ä cks med budgetmedel. SSA har l ä mnat s ä rskilt yttrande ang regionalst ö det (bil
3).

6
JORDBRUKSN Ä MNDENS F Ö RSLAG TILL PRISREGLERING PA SOCKERBETOR OCH SOCKER
F Ö R REGLERINGSARET 1983/84

Jordbruksn ä mndens f ö rslag till
sockerreglering f ö r perioden 1 juli 1983 - 30 juni 1984 har till alla
delar bitr ä tts av konsumentdelegationen. SBC har godtagit f ö rslaget i
de delar det r ö r betodlarnas villkor och SSA i de delar som avser
bo-: laget. F ö rslaget kan sanmanfattas i f ö ljande
punkter:

1 Sockerbetsarealen
f ö r 1983 ä rs odling f ä r uppg å till

52
500 hektar. Erforderlig kvotering av odlingen b ö r godk ä nnas av n ä mnden.
Cirka en tredjedel av odlingen b ö r kontrollm ä tas. M ä tningen bekostas av SBC. Prisavdraget vid ö verodling
b ö r vara kraftigt.

2
Grundpriset p å
sockerbetor, som avser 16 procent sockerhalt, f ö resl ä s bli
26,39 kr per 100 kg.

3
Till de odlare i Sm å land och
Blekinge som levererar betor till bruket i M ö rbyl å nga f ö resl ä s utg å ett of ö r ä ndrat
arealbidrag om 200 kr/hektar kontrakterad areal. Till odlare p ä Ö land f ö resl ä s
arealbidraget bli of ö r ä ndrat 400 kr/hektar och till odlare p ä Gotland
of ö r ä ndrat 500 kr/hektar. I de fall arealen vid areal
kontrollen befinns vara mindre ä n den kontrakterade, b ö r
bidraget utg å efter den uppm ä tta arealen. Bidraget b ö r
finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

4
SSA:s nettopris f ö r baskvaliteten i sortimentet, str ö socker K5
i s ä ck om 50 kg, f ö resl ä s vid oljepriset 1 739 kr/m vara 402,96 kr per 100
kg. Priset justeras n ä r oljepriset har ä ndrats med - 160
kr/m .

5
Gr ä nsskyddet f ö r socker b ö r utg ä enligt de grunder som hittills g ä llt.
Detta inneb ä r att en inf ö rselavgift tas ut f ö r

Prop.
1982/83:162 58

importerade
kvantiteter under perioder d ä v ä rldsmarknadspriset understiger det fastst ä llda avr ä kningspriset
p ä socker ur svenska betor. De uppburna medlen b ö r -
liksom hittills - tillf ö ras sockerregleringsfonden. Som v ä rldsmarknadspris
p ä f ä rdigt socker b ö r d ä rvid g ä lla Parisb ö rsens spot-notering f ö r vitsocker. Denna notering
b ö r ö kas med kostnader f ö r frakt m m till svensk hamn
samt korrigeras f ö r kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten
och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och
kvalitetskorrektionens storlek b ö r fastst ä llas av jordbruksn ä mnden. Som m ä tt p ä v ä rldsmarknadspriset
p ä r ä socker b ö r g ä lla den nominella Londonnoteringen p ä r ä socker. B å da
noteringarna skall omr ä knas till svensk valuta enligt den s ä ljkurs
som g ä ller noteringsdagen.

Inf ö rselavgiften
f ö r f ä rdigt socker b ö r utg ö ra skillnaden mellan SSA:s nettopris enligt punkt 4
och v ä rldsmarknadspriset p å f ä rdigt socker, m ä tt p ä nyss
angivet s ä tt.

Inf ö rselavgiften
f ö r r ä socker f ö resl ä s anpassas s ä att svensk raffineringsindustri, som k ö per in r å socker
till g ä llande Londonnotering och s ä ljer den raffinerade varan till SSA:s nettopris
enligt punkt 4, erh ä ller en ers ä ttning f ö r raffineringen som inkl ers ä ttning f ö r s ä ckkostnader
och viss utfrakt samt lagringsbidrag uppg å r till 70,21 kr per 100 kg raffinad. Raffineringen
b ö r h ä rvid f ö ruts ä ttas medf ö ra ett svinn om 8 procent.

Inf ö rselavgiften
f ö r sirap, sockerl ö sningar och sockerkul ö r b ö r liksom hittills
motsvara avgiften f ö r f ä rdigt socker, varvid h ä nsyn tas till
produktens torrsubstans-halt.

Inf ö rselavgifterna
b ö r f ö rutom vid svenska pris ä ndringar
i princip justeras en g ä ng varje m å nad f ö r ä ndringar i de internationella priserna samt
dessutom vid st ö rre variationer i de utl ä ndska prisema.

Prop.
1982/83:162 59

6
Vid behov b ö r
jordbruksn ä mnden f ä ta ut en f ö rs ä ljningsavgift p ä allt socker som s ä ljs inom
landet. D ä rvid kommer det inhemska partipriset att h ö jas med
ett belopp som motsvarar f ö rs ä ljningsavgiften. De insamlade medlen b ö r anv ä ndas f ö r att
subventionera sockerimport n ä r v ä rldsmarknadspriset ä r h ö gre ä n det
svenska.

7
Sockerregleringsfonden f ö resl ä s f ä anv ä ndas f ö r fraktsub-ventionering
till de fyra nordligaste l ä nen och Kopparbergs l ä n med 1,2
Mkr. Ur fonden b ö r dessutom tas dels arealbidraget till de odlare
som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till ö bruken
till en ber ä knad kostnad av 3.5 - 4,0 Mkr, dels den ers ä ttning om
4,3 Mkr som skall utg ä f ö r SSA:s merkostnader f ö r driften
vid dessa bruk. Vidare b ö r regleringsf ö reningen Svensk Sockerhandels
administrationskostnader t ä ckas ur fonden. Fondmedlen anv ä nds ocks å till
vissa kostnader inom prisutj ä mningen f ö r varor inneh å llande socker. Vid tillverkning av vissa produkter
s å som farmacevtiska halvfabrikat f ö r export å terbetalas inf ö rselavgiften f ö r f ö rbrukat
socker. I en ö verskottssituation b ö r exportbidrag i st ä llet l ä mnas ur
sockerfonden.

8
F ö reslagna pris ä ndringar
skall i princip g ä lla fr o m den 1 juli 1983. N ä r det g ä ller
socker har erfarenheten visat att k ä nnedom om prish ö jningar resulterar i
forcerade ink ö p under tiden n ä rmast f ö re h ö jningen
och motsvarande stark nedg å ng i ink ö pen under tiden n ä rmast d ä refter.
Jordbruksn ä mnden b ö r d ä rf ö r bemyndigas att medge att pris ä ndringarna
f ö rdelas i tiden p ä ett s å dant s ä tt att minsta m ö jliga st ö rning
uppst å r p ä marknaden. Systemet b ö r
utformas s ä att varken SSA eller dess kunder kalkylm ä ssigt g ö r n å gon vinst
eller f ö rlust.

9
Det belopp som skall inbetalas
till sockerregleringsfonden under innevarande reglerings å r, om sk ö rden ö verstiger

Prop.
1982/83:162 60

312
000 ton, ä ndras enligt f ö ljande.

Betodlarna
inbetalar 37,6 Mkr och SSA 25,1 Mkr till fonden.

7
BESLUTSMENING

Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brangmo, Fringel. Hillbom, Johannesson och Tiberg
efter f ö redragning av byr å chefen Sandqvist i n ä rvaro av avdelningscheferna
Sj ö berg och Anner é n. Viggo Fringel och Lennart Tiberg har avgivit s ä rskilt
yttrande (bil 4).

Eje
Sandqvist

Bilagor

Bil
1 Sockerregi erirgen 1983/84. mapp I

"
2 . " " . " II

"
3 S ä rskilt yttrande fr ä n SSA

"
4 " " " Viggo Fringel och Lennart Tiberg

Prop. 1982/83:162 61

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND Bilaga
i

VEGETABILIEBYRAN DECEMBER
1982

SOCKERREGLERINGEN
1983/81 Mapp l''

Inneh å ll

BaJcgj2U £ d_

1.
'Statsmakternas beslut
och f ö rhandlingsuppdraget

2.
EG:s marknadsreglering f ö r
socker

J ä mf ö relse
mellan EG:s priser och de svenska priserna

3. Sockerkonsumtionen

4. £ r £ gr_at_b £ h £ nl £ i
2vir2 ä£ g £ ijigarria_med_b £ t £ dJ[a £ n £

5.
Sockerbetsodlingens l ö nsamhet
i f ö rh ä llande till andra gr ö dor

6.
Utveckling av produktionsmedelsprisindex
f ö r sockerbetsodlingen under perioden oktober 1981 -
oktober 1982

7.
Kostnadskompensation och
inkomstf ö ljsamhet att tillf ö ras
betodlarna under perioden 1/7 1983 - 30/6 1984

8.
Arealbidragen
(Sockerbetsodlingens omfattning inom M ö rbyl å nga
och Roma sockerbruks tillf ö rselomr ä den) emer[S £ nima_f £ä 50 £ jF ö£ e_tolrjia_0 £ h_b £ lgt

9.
Regleringsekonomin

10.
Normsk ö rden
och dess anv ä ndning

11.
Den fortsatta
behandlingen av de sockerbets- och fabrikspotatisarealer som 1981 och 1982
byttes mot varandra

12.
Overheadbilder f ö r socker (odlarna)

• 'H ä r utesluten

Prop.
1982/83:162

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND

VEGETABILIEBYRAN

STATENS PRIS- OCH KARTELLN Ä MND

62

DECEMBER
1982

Bilaga 2

SOCKERREGLERINGEN
1983/84

Inneh å ll

1. £ r ä g2r_aM,_b £ hanU
vi £ v £ r2 ä£ gjiir>gar £ a_med_socJcej2b £ l
aiget

2.
Analys av SSA:s
ekonomiska situation

3.
Principer f ö r SSA:s kostnadskompensation inom ramen f ö r socker-regleringsavtalet

4. Ber ä kning av
sockerbolagets kostnadskompensation inom reglerad

sektor inf ö r reglerings å ret 1983/84 (exkl. oljekostnadsber ä kning)

5.
Ber ä kning av sockerbolagets kompensation f ö r ö kade
kostnader f ö r eldningsolja

6.
SSA:s
fodertillverkning

7.
Merkostnaderna
f ö r ö -bruken och Karpalund

Prop. 1982/83:162 63

Bilaga
3 Bilapa till
Statens Jordbruksn ä mnds skrivelse till Regeringen ang.
socker-regleringen f ö r å re.-i 1983/84 - 1984/8;

N å pra
synpunkter fr å n Sockerbolaget p å "avlyftning" av regionalpolitiska
st ö d- å tg ä r ö er fr å n sockerregleringsfonden

Å r 1969 besl ö t
Sockerbolaget att - som ett fortsatt led i den strukturrationaliseringsprocess
som p å g å tt under 50- och 60-talen - l ä gga ner sockerbruket i M ö rbyl å ngE p å Ö land. Detta f ö rhindrades genom att statsmakterna
tr ä dde emellan och beg ä rde att driften vid bruket skulle
forts ä tta. F ö r att detta skulle vara m ö jligt fick bolaget ett visst å rligt bidrag till driften.

N å gra å r senare vidtogs ett liknande
arrangemang, d å med syftet att ä ven driften vid bruket i Roma p å Gotland skulle kunna forts ä tta.

Sedan dess har Sockerbolaget allts å uppburit ett visst st ö d till driften vid de sm å - och d ä rf ö r mindre rationella - bruken p å ö arna. St ö det utg å r dels i form av ett kontant bidrag
(f ö r n ä rvarande 4,3 Mkr/ å r) som utbetalas fr å n sockerregleringsfonden, dels i
form av ett till ä gg till sockerpriset (f ö r n ä rvarande, under reglerings- å ret 82/83, ber ä knat.till 4,28 ö re/kg socker).

Efter 1977 å rs riksdagsbeslut, i vilket Sveriges sj ä lvf ö rs ö rjningsgrad f ö r socker fastlades till 85-90 %,
togs fr å gan om nerl ä ggning av Karpalunds sockerbruk
utanf ö r Kristianstad upp av
Sockerbolaget. Detta skulle n ä mligen vara m ö jligt,
eftersom bolagets sammanlagda fabrikskapacitet efterhand trijBmats upp s å att ovann ä mnda sj ä lvf ö rs ö rjning skulle kunna klaras av med
ett av de sm å bruken nerlagt.

Bolagets planer v ä ckte protester, och ett antal å tg ä rder vidtogs f ö r att kunna h å lla Karpalund ig å ng. Bland annat har betarealen h ö jts under senare å r, varigenom bolagets
brukskapacitet f å tt en b ä ttre utnyttjning, vilket i sin tur
varit en f ö ruts ä ttning f ö r att bibeh å lla driften i Karpalund (och vid ö bruken).

Kombinationen ö kad betareal och goda sk ö rdar under senare å r har emellertid lett till att sockerregleringsfonden f å tt betydligt minskade int ä kter i form av inf ö rsel-avgifter p å importerat r å socker. Fonden har d ä rmed kommit att uppvisa ett underskott.
Vid sockerf ö rhandlingarna 1982 ö yerenskoms att sockern ä ringens parter gemensamt skulle,
genom inbetalningar till fonden, t ä cka in detta underskott.

Eftersom den huvudsakliga anledningen till att fonden
uppvisar underskott ä r att
fr å n fonden betalats ut regionalpolitiskt
betingat st ö d till bolaget (och betodling-en) f ö r att uppr ä tth å lla driften vid ö bruken, anser vi fr å n Sockerbolagets sida att fjor å rets uppg ö relse egentligen inneb ä r att vi sj ä lva bekostat motsvarande del av regionalst ö det.

Vi menar att detta inte ä r rimligt och f ö r att f ö rhindra att en liknande situation intr ä ffar ä ven i framtiden har vi (liksom de ö vriga parterna) vid å rets f ö rhandlingar beg ä rt att regionalst ö det avlyftes fr å n fonden och f ö r framtiden b ä res av staten, inom ramen f ö r n å got av de budgetanslag som ä r avsedda just f ö r regionalpolitiska å tg ä rder.

Dessa kostnader ä r f ö r n ä rvarande av storleksordningen 9 Mkr/ å r (till Sockerbolaget 4,3 Mkr, till
betodlingen 3,5 Mkr och till de s.k. Norrlands-frakterna 1,2 Mkr). Regeringen
har i direktiven till Jordbruksn ä mnden ang å ende å rets sockerf ö rhandlingar angivit att samtliga
sju betsockerbruk skall h å llas
ig å ng, vilket inneb ä r att Sockerbolagets mindre
rationella struktur bevaras. Uppenbarligen ä r det arbetsmarknadspolitiska sk ä l som ä r anledningen till direktiven, och
det m å ste d ä rf ö r anses som rimligt och riktigt att
statens budget f ö r regionalpolitik st å r f ö r de kostnader som hittills
belastat sockerregleringsfonden.

Malm ö den
17 februari 1983 SVENSKA SOCKERFABRIKS AB

Svante Wramstedt

■' • •• r"' ', .' i~

Bilaga 4

, I.-

bctccicning
Er betecknini

s ä rskilt
yttrande r ö rande prisregleringen f ö r socker
under 1983/84 - 85/86 av Viggo Fringel och Lennart Tiberg

Den
tr ä ffade uppg ö relsen innbeb ä r att sockerbolaget inte eirh ä llit full
kompensation f ö r den faktiska l ö neglidningen. Enligt v å r
uppfattning b ö r l ö neglidningen i detta sammanhang j ä mst ä llas med ö vriga
kostnads ö kningar och kompensation utg å . Ett enskilt
f ö retag har knappast n å gra m ö jligheter att p å verka l ö neglidningens
storlek. I detta sammanhang b ö r ocks å framh å llas att uppg ö relsen ä r s å utformad att sockerbolaget inte kan via norma?
produktivitets ö kning finansiera l ö neglidningen.

Stockholm den 2 februari
1983

Viggo Fringel

Lennart Tiberg

IDEELL F Ö RENING

F Ö RENING UPA

EKONOMI-AB

Postadress

105 33 STOCKHOLM

Gatuadress

Klara ö stra kyrkogala 12

Telclon
08-14 1600

Telegram Lantf ä rbundet

Prpp. 1982/83:162 65

Innehåll sid.

Proposition
................ ................................... 1

Propositionens huvudsakUga
innehåll...... _ ........... 1

1
Inledning ....................................................... ... 2

2
Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område den

1
juh 1982 - den 30 juni 1983, m. m........ ........ ... 3

2.1 Justering
av mittpriser, m. m. den 1 juh

1982......................................................... 3

2.2 Justering
av mittpriser, m. m. den 1 januari

1983......................................................... 4

2.3 Sammanfattning
av mittpriser, subventioner, •

m.
m. fr. o. m. den 1 januari 1983................... 6

3 Föredragandens
överväganden ......................... ... 7

3.1
Allmän bakgrund.......................................... 7

3.2
Införselavgiftsmedel m. m.............................. 9

3.3
Prisregleringen på sockerbetor
och socker. ... 14

3.4
Lantbruksnämndernas ortsombud, m.
m............ 17

4
Hemställan .............................................. . 19

5
Anslagsfrågor för budgetåret
1983/84.................. . 20

6
Beslut............................................................ . 24

Bilaga
1 Införselavgifter m. m........................... .. 25

Bilaga
2 Förslag till prisreglering på sockerbetor och socker för

regleringsperioden
1983/84 - 1984/85 .... 46

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983