Prop. 1982/83:164

Prop.
1982/83:164

Regeringens proposition

1982/83:164

öm
nordiskt kultursamarbete m. m.;

beslutad
den 7 april 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

BENGT
GÖRANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
det år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kultureUt samarbete ingår bestämmelser
om en gemensam budget för det kultursamarbete som bedrivs inom Nordiska
ministerrådets ram. Nordiska ministerrådet (kullur-och utbildningsministrarna)
fastställde den 25 febmari 1983 ett förslag till sådan budget för år 1984. I proppshipnen
begärs 46700000 krpnpr för att täcka den svenska andelen av denna budget.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 164

Prop.
1982/83:164 2

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid
regeringssamanträde 1983-04-07

Närvarande:
statsrådet I. Carlsspn, prdförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Göransson

Proposition
om nordiskt kultursamarbete m. m.

1
Inledning

I
prop. 1982/83:100 (bil. 12 s. 631) har regeringen föreslagU riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, tiU Nordiska ministerrådets kulturbudget
för budgetåret 1983/84 beräkna elt förslagsanslag av 35 100000 kr. Jag anhåUer
om att fii la upp denna fråga.

Avtalet
mellan de nordiska länderna om kultureUt samarbete ingicks år 1971 och trädde i
kraft den 1 januari 1972 (prop. 1971:54, KrU 1971:13, rskr 1971:188). Avtalet
föreskriver bl.a. en gemensam budget för kulturellt samarbete.

Nordiska
ministerrådet har fastställt hur den gemensamma budgeten skall behandlas. För
all få en anpassning i liden till flertalet nordiska länders budgetordningar
sammanfaller verksamhetsåret med kalenderåret. Detta medför bl. a. att Nordiska
ministerrådet fastställer sitt budgetförslag så sent att det, trots atl del för
Sveriges vidkommande bör behandlas under våren, inte kan föreläggas riksdagen
inom den tid som är fastställd för avlämnandet av propositioner (jfr. prop.
1972:130 s. 41, KrU 1972:24, rskr 1972:135).

2
Det nordiska kultursamarbetet

Del
nordiska kultursamarbetet bedrivs pä många plan och i skUda former. Motiven för
samarbetet skiftar beroende på sammanhanget. Ideella motiv utgår från en
övertygelse om värdet av en stark nordisk kullurge-menskap som en stimulans för
del nationella kullurhvel. Nytlpbetpnade motiv ser samarbetet mellan två eller
flera nordiska länder som ett medel att uppnå något som är antingen omöjligt
eller svårt att uppnå nafionelll.

Prop. 1982/83:164 3

t.ex.
därför all kostnaderna skulle bli primligt höga. Den besvärliga ekpnp-miska situatipn
som de nordiska länderna befinner sig i gör atl nyltomoti-vet på senare lid
kommit mer i förgmnden. Detta är dock knappast till nackdel för det ideellt
motiverade samarbetet. Del torde snarare förhålla sig så att känslan av kultureU
gemenskap förstärks om man kan visa att nationella behov lättare kan tillgodpses
inpm en nprdisk ram.

Genom
det nordiska kulturavtalet har de nordiska länderna en formell ram för
kultursamarbetet. Genom avtalet har också etablerats en organisation för detta
samarbete med Nordiska ministerrådet som högsta beslutande organ och elt
särskilt sekretariat - kultursekretariatet - till ministerrådets förfpgande.

Inriktningen
av del nprdiska kultursamarbetet under 1980-lalel har under de senaste åren
varit föremål för debatt. En utvärdering (Nordiskt kultursamarbete under 1970-lalet
- en värdering) av kultursamarbetet har utförts på uppdrag av Nordiska
ministerrådet. Denna utvärdering gav vid handen att organisationen av
kultursamarbetet som helhet bedömdes posi-fivt. Samtidigt konstaterades dock
att det fanns tendenser som lydde på att organisationen hade otillräcklig
förnyelsekraft.

Till
Nordiska rådet har presenterats ett medlemsförslag (A 611/k) om inriktningen av
kultursamarbetet under 1980-lalel. I förslaget konkretiseras elt antal områden
där del nordiska kultursamarbetet skulle kunna förbättras och utökas. Som
exempel på sådana områden anges folkbildningsstödet, stödet fill ungdoms- och idrottssammanslulningar,
radio- och TV-samarbetel m.m.

Nordiska ministerrådet
presenterade fill Nordiska rådets 30:e session 1982 ett förslag (B 37/k) om
nordiskt kultursamarbete under 1980-lalet. Där föreslogs vilka uppgifier
kultursamarbetet i första hand borde inriktas på. Förslaget berörde sålunda
inriktningen avseende samarbete inom utbildningens, forskningens och
allmänkulturens områden.

Såväl medlemsförslagel som
ministerrådsförslagel har remissbehandlats i de nordiska länderna. Vid Nordiska
rådels 31:a session 1983 antog rådet på denna gmnd en rekommendatipn rörande
det nordiska kultursamarbetet. Nordiska ministerrådet rekommenderas att
fortlöpande utveckla och utvidga det nordiska kultursamarbetet genom alt i
samarbetet inbegripa allt vidare medborgarkretsar i syfte att ytterligare
stärka den nordiska gemenskapen.

I stora drag
överensstämmer de övergripande nationella prioriteringarna inom framföraUl
utbildning och forskning mellan de nprdiska länderna. Vad gäller
verkställigheten av plika planer Pch ambitipner råder dpck pfta skillnader t.ex.
i fråga pm tidsplanering eller rangprdning meUan angelägna prpjekt. Av detta
följer i sin tur prpblem atl genomföra samarbelsprojekt mellan flera länder.
Bilateralt samarbete har dock erfarenhetsmässigt relafivt goda förutsättningar
att lyckas.

Svårigheterna
att få tUl stånd ett samspel över gränserna i fräga om

Prop. 1982/83:164 4

planering
och beslutsfattande bor inte få verka avskräckande. Särskilt inom utbildning
och forskning finns en outnyttjad potential för samordnat resursutnyttjande. På
högskoleutbildningens område kan nordiskt samarbete i många fall förbättra ett
enskilt lands möjligheter att tiUgodose kvantitativt små men kvalitativt
vikliga utbildningsbehov. Samarbetets utveckhng torde dock gynnas av att det
inte inriktas på att snabbt nå resultat i stor skala. Däremot bör ett konfinuerligt
och systematiskt bedrivet arbete ha goda utsikter att röna framgång i ett flerårsperspektiv.
Det tprde vidare vara realistiskt atl räkna med framgång för samarbete sPm i
första hand innebär ett samordnat resursutnyttjande på bilateral bas.

Våren
1981 togs inom utbUdingsdepartementet initiativ till överläggningar med de
danska och finska undervisningsministerierna och det norska kultur- og vitenskapsdepartemenlel
i syfte att utröna fömtsättningarna för nordisk samverkan inom främst gmndläggande
högskoleutbildning. För närvarande diskuterar utbildningsdepartementet och del
norska kultur- og vitenskapsdepartemenlel förslag rörande fysioterapeutulbildning
och spe-cialläramlbildning i Norge samt utbildning på fplografilinjen i
Sverige. Avsikten är atl i en överenskonnmelse reglera formerna för samverkan mellan
de båda länderna så att svenska studerande ges möjlighet att delta i de båda
norska utbildningarna och nprska studerande kan delta i den svenska.

Tyngdpunkten i samarbetet
mellan myndigheter inpm det allmänkultu-reUa pmrådet kpmmer även i framtiden
att i första hand ligga på åtgärder i syfte att främja känslan av kultureU
gemenskap. Kulturbegreppets mångsidighet leder lätt till en splittring av de
begränsade resurserna. För praktiskt taget varje konstnärlig uttrycksfoim,
liksom för folkbildningsrörelser och ungdomsorganisationer, har det etablerats
ordningar för ekonomiskt stöd åt bilateralt eller multilateralt nordiskt
samarbete. En omprövning av stödet tiU vissa aktiviteter kan behöva göras med
utgångspunkten atl koncentrerade insatser på vissa områden är mer
verkningsfulla än en strävan att täcka alla. En annan ulgångspunkt för en
omprövning kan vara en bedömning av i vilka fall det nationellt finns medel som
inte är specialdestinerade för nordiskt samarbete men som likväl kan utnyttjas
för detta ändamål.

2.1
Biblioteksbuss i norra gränsområdet

Nordiska
ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (NÄRP) inleddde 1977 tillsammans med
fyra kommuner (Eiipntekiö, Muonio kommuner, Finland, Kautokeino kommun, Norge, Khuna
kommun, Sverige) i gränstrakterna Finland-Norge-Sverige elt projekt atl
anskaffa en gemensam bokbuss för området. Verksamheten har bedrivits sedan
1979, då ett avtal slöts mellan Nprdiska ministerrådet Pch de fyra kpmmunerna.
I avtalet regleras hur kpstnaderna för driften av bussen skall fördelas mellan Npr-

Prop.
1982/83:164 5

diska
ministerrådet och kommunerna, vilket bl. a. innebär alt driftskostnaderna fr.
o. m. 1982 ersätts helt av kommunerna.

Till
de finska och nprska kommunerna utgår statsbidrag till kommunala bibliotek
vilket kan utnyttjas för drift av bokbussen. Finlands regering har lämnat
förslag till riksdagen om ändring av bibliotekslagen med innebörd att öka del
statliga bidraget till Enontekiö och Muonio kommuner för biblioleksbussen.

I
Sverige fördelar statens kulturråd statsbidrag till folkbibliotek, bl. a. för
inköp av bokbussar. Därempl ges inte bidrag till driftskostnader av bokbussar.

De
nordiska ländema ingick 1978 en överenskommelse om kommunah samarbete över
gränserna (SÖ 1978:1). I artikel 3 sägs "Efter hand som behov därav
framträder bör fördragsslutande stat föranstalta om de förtydliganden,
ändringar och tillägg i det egna landels lagar och andra bestämmelser som
staten kan finna påkallade för att undanröja hinder eller svårigheter för
önskvärt kommunalt samarbete över riksgränsema. Därvid bör särskilt eftersträvas
regler som tillgodpser kpmmunala samarbetsbehov i gränstrakterna."

Det
är ostridigt all bokbussen i det nordliga gränsområdet fyller ett stort behov.
Det är enligl min mening motiverat alt svenska staten - i likhet med förhållandena
i Norge och Finland - i detta specieUa fall bidrar till täckande av
driftskostnaderna för bokbussen. De svenska kpslnadema för bussen beräknas av Kimna
kommun fill ca 125000 kr. för år 1984. Det statliga bidraget bör utgöra 100000
kr. per år fr.o.m. budgetåret 1983/84 och bestridas med anvisade medel under
åttonde huvudtiteln, anslaget Bidrag till folkbibliotek.

3
Nordiskt radio- och TV samarbete via satellit m. m.

Nordiska
ministerrådet - i sammansättningen kultur-, kpmmunikatipns-och
industriministrarna (MR/TV) - beslöt den 27 mars 1982 med deltagande av
Finlands, Islands, Nprges Pch Sveriges regeringar alt, som elt led i
utvecklingen av elt nordiskt radip- pch TV- saml lelesamarbele baserat på
överföring via ett satellitsystem, genomföra en studie av ett sådant syslem. Avsikten
är att ett slutligt beslut om etablerande av satellitsystemet skaU kunna fattas
på grundval av denna studie. Nordiska ministerrådets beslut fogades som bilaga
till prop. 1981/82:200 om nordiskt kultursamarbete m. m. Ministerrådet har
tillsalt tre beredningsgmpper: en för programfrågor, en för teknisk-ekonomiska
frågor och en för juridiska frågor. Studien beräknas vara avslutad i april
1984.

Vid
min anmälan till proposifion 1982/83:100 (bil. 12 s. 137) aviserade jag att
kostnaderna för det fortsatta arbetet under studiefasen hösten 1983 och

Prop.
1982/83:164 6

våren
1984 skulle tas upp i anslutning till anmälan om frågor rörande nordiskt
kultursamarbete m. m.

Vid
anmälan till tilläggsbudget III för innevarande budgetår har läget i studiefasen
berörts kortfattat.

Genom
att arbetet i den teknisk-ekonomiska beredningsgruppen försenals har gmppen
inte kunnat lämna delaljförslag avseende kostnader för det fortsatta arbetet
under studiefasen. Det är därför omöjligt att nu beräkna de kommande
kostnaderna för anslaget Nordiskt radio- och TV-samar-bete via satellit m. m.
för budgetåret 1983/84. Jag kommer alt la upp denna fråga vid min anmälan till filläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

4
Nordiska ministerrådets kulturbudget

4.1
Inledning

Den
gemensamma nordiska kullurbudgelen omfattar kostnader för fyrtiotalet nordiska
insfitufioner och samarbetsorgan samt för vissa permanenta och tidsbegränsade
projekt. Dessutom utgår bidrag ur kulturbudgeten tiU verksamhet inom vissa
organisationer m. m.

Utöver vad som upptas inom
Nordiska ministerrådels kulturbudget bestrider de nordiska länderna, inom ramen
för resp. nafionella budget, kostnader för en rad andra ändaimål, bl. a. av
bilateral karaktär. De svenska bidragen fill sådana ändamål har till största
delen förts upp under anslaget Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m., under littera
H (prop. 1982/83:100 bil. 12 s. 635-638). Medel tiU samnordiska ändamål anvisas
bl. a. också under anslaget Bidrag tUl driften av folkhögskolor m. m., under littera
F (prop. 1982/83:100 bU. 12 s. 581-588).

Enligt
reglemente för Nordiska ministerrådets budget (allmän budget och kulturbudget),
beslutat av Nordiska ministerrådet den 15 januari 1979 (kultur- och utbildningsministrama)
och den 18 febmari 1979 (samarbets-minislrarna), fastställer Nordiska
ministerrådet budgeten i mars månad under förbehåll av de nationella
parlamentens godkännande.

När
det gäller budgetförslaget för år 1984 har en försöksordning tillämpats i
syfte alt ge Nprdiska rådet större möjligheter till inflytande över budgeten.
Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) fastställde redan i
febmari 1983 ett förslag till kulturbudget vilket därefter behandlades av
Nordiska rådets kultumlskotl och av rådet vid dess 31:a session i febmari 1983.

Den
25 febmari 1983 fastställde Nordiska ministerrådet (kultur- och
utbildningsministrarna) ett förslag till kulturbudget för år 1984. Förslaget innebar
vissa mindre förändringar jämfört med tidigare förslag, detta pä grundval av
synpunkter som framfördes i Nordiska rådet.

Prop. 1982/83:164 7

Förslag
till budget för övriga samarbetsområden fastställdes av Nordiska ministerrådet
(samarbetsministrarna) den 15 mars 1983. Frågor i anslutning till detta har
tidigare denna dag anmälts av chefen för jordbmksdepar-tementet.

I
det följande avser jag att närmare redogöra för Nordiska ministerrådets förslag
till kulturbudget och vissa frågor som ansluter tUl detta.

4.2
Verksamheten inom kulturavtalets organ under åren 1982 och 1983

En
ulföriig redogörelse för kultursamarbetet under år 1982 har lämnats i ministerrådels
berättelse rörande det nordiska samarbetet till Nordiska rådets 31:a session
1983 (dokument Cl/1983 i det nordiska trycket) . Jag ger därför här endast en
allmän redogörelse för verksamheten under 1982 och, i vissa fall, även början
av 1983.

Den nordiska
kulturbudgeten präglas bl. a. av en strävan all garantera de existerande
institutionerna en fortsatt verksamhet på den nivå som har fömtsatts av
Nordiska ministerrådet. Det bör emeUertid påpekas alt en del institutioner är
under uppbyggnad och ännu inte kan sägas ha uppnått den verksamhetsnivå som
avsågs då de inrättades.

Budgetförslaget
för år 1984 innebär satsningar på främst fyra pmråden: det nyinrättade fprskningspplifiska
rådet. Nordiskt konstcentmm. Nordens Hus på Färöarna samt bidrag till folkrörelsesamarbetet.

För det forskningspolifiska
rådet har under året stadgar utarbetats vilka godkänts av ministerrådet
(utbildnings- och kulturministrama samt samar-betsminislrarna). Rådet, som
består av högst femlon ledamöter, tre från vart och ett av fem nordiska ländema,
skaU främja nordiskt samarbete kring såväl gmndforskning, tillämpad fprskning spm
fprskamlbildning samt verka för atl de nprdiska ländernas insatser för forskamtbildning
pch resurser för forsknings- och utvecklingsverksamhet samordnas och utnyttjas
på bästa sätt. Vidare skall rådet verka för atl gemensamma nordiska forskningsintressen
främjas i det inlernationeUa forskningssamarbetet. I och med att det forskningspolitiska
rådet inlett sin verksamhet har Nordiska ministerrådet beslutat upplösa den
rådgivande kommittén för forskning.

Nordiskt
konstcentrum på Sveaborg har under de senaste åren byggts ut. Avsikten är all
centret skall motsvara målsättningen alt vara ett nordiskt konstförmedlingscentmm
med uppgift att förmedla och arrangera utställningar, informera om nprdisk kpnst
samt arrangera möten pch seminarier. Under tvåårsperipden 1984-85 kommer en ny
administrafions- och utstäUningsbyggnad att tas i brak.

Nordiska
ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) fattade i maj 1975
principbeslut om att etablera ett kulturcentrum i Torshavn. Nordens Hus på
Färöarna invigs i maj 1983 och därigenom kan den egentliga verksamheten börja.

Prop.
1982/83:164 8

Vid
Nordiska rådets behandling av förslaget till kulturbudget presenterade rådels kultumlskotl
förslag om ytterligare ökningar av budgeten. Utskottet föreslog ökade anslag
till Stöd till nordiskt folkrörelsesamarbete, främst folkbildningssamarbetet, Nprdiska
ministerrådets disposifionsme-del saml fill Nordiska kulturfonden. Vid Nordiska
ministerrådets senare behandling beslöts alt öka stödet till folkbildnings- och
ungdomssamarbete.

De institutioner vilka är
placerade i Island och som finansieras över den nordiska kulturbudgeten möter p.g.a.
den höga inflationen i Island särskilda problem. Under flera år har t.ex.
Nordens Hus i Reykjavik fått extra bidrag från kulturbudgelen liksom; från
isländska undervisningsministeriet. För alt skapa klarhet i finansieringen av
nordiska institutioner i Island har Nordiska ministerrådet beställt en
utredning som skall ge förslag till hur problemen kan lösas en gång för alla.
Utredningen beräknas bli färdig under våren 1983.

Under 1982 har den
gemensamma kultursatsningen i USA - Scandinavia Today - inletts. Kärnan utgörs
av sex samnordiska utställningar, vilka koordinerats av kultursekretariatet.
Det slår redan klart att Scandinavia Today kommer att bli en framgång som
beräknas i allt nå ut till cirka 30 miljoner nordamerikaner. Några av ulställningama
kommer under våren och spmmaren 1983 atl kunna presenteras för nordisk publik.

4.3
Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1984

För
år 1984 har i anslagsframställningar m.m. för den nordiska kulturbudgelen
begärts cirka 150 milj. danska kr. Sedan anslagsframställningarna hade beretts
inom samarbetsorganen fastställde Nordiska ministerrådet den 25 februari 1983
ett förslag tiU budget för år 1984 om 128627000 danska kr. Vissa intäkter i
form av räntor och interna avgifter för kultursekretariatet beräknas därvid
uppgå till 7491 000 danska kr. Vidare konstaterades att lönekostnaderna har
beräknats i 1982 års nivå och att den ökning av lönekostnaderna som kommer alt
ske genom nya löneavtal m.m. till 1984 års nivå fömtsatts bli täckt genom en
lönereserv utöver den godkända budgeten. Preliminärt har denna reserv beräknats
till 10,5 milj. danska kr.

För
de institutioner och projekt som hgger i annat land än Danmark har omräkningen
till danska kronor lyorts enligl de valutakurser som gällde den 1 november
1982. Det har fömtsatts att de instilufioner m.m. som ingår i budgeten
garanteras anslag i sin huvudsakliga ulgiflsvaluta omräknad efter dessa
valutakurser.

Anslagsbehovet
för kulturbudgeten för år 1984 uppgår således fill (118 127000 -I- 10500000)
128627000 danska kr.

En
översikt av ministerrådets budgetförslag bör fogas till regeringsprotokollet i
detta ärende som bilaga.

Prop.
1982/83:164 9

4.4
Föredragandens överväganden

Jag
vill erinra om vad min föi-eträdare anförde vid sin anmälan av proposifion
1981/82:200 om Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1983 (KU 1981/82:27,
rskr 1981/82:340) angående vikten av atl nya och angelägna behov inom del nprdiska
kulturavtalels ram fiUgpdpses genpm pmfördelning av befinfliga resurser. Vid
upprättandet av budgetförslaget för år 1984 har strävan varit atl genom
omfördelningar skapa utrymme för nya insatser. Vissa tillskott av nya resurser
har dämtöver bedömts vara nödvändiga. Detta beror på flera omständigheter.
Såsom framgått av det föregående beräknas verksamheten vid Nordens Hus på
Färöarna komma igång under våren 1983. Därmed uppkommer behov av medel för
husets drift och för den verksamhet som skall äga rum i och i anslutning tUl
huset.

Det
tidigare redovisade beslutet all inrätta ett nordiskt forskningspoli fiskt råd
ställer krav på medelstiUskott. Jag vUl påminna om att det gmndläggande syftet
med rådet är all främja en ökad samordning av de nordiska ländernas resurser
för forskning och utvecklingsarbete.

Jag
tillstyrker för svensk del Nordiska ministerrådets budgetförslag. Nordiska
ministerrådet bör inom den överenskomna ramen kunna göra de ändringar i
förhållande till förslaget som till följd av uppkommande förhållanden kan
krävas fram till budgetårets ingång.

Ländernas
bidrag till Nordiska ministerrådets budgetar beräknas enligt en särskild
fördelningsnyckel. Tidigare har fördelningen grundats på förhållandet meUan
ländernas bmttonationalprodukter. Sveriges andel av budgeten uppgår enligl
denna metod för år 1983 fill 41,4 %.

Nordiska
ministerrådet (samarbetsministrarna) fastsläUde den 10 november 1982, efter en
teknisk utredning av olika beräkningsgmnder, nya principer för beräkningen av
den nordjska fördelningsnyckeln. De nya reglema innebär att fördelningsnyckeln
fastställs som respektive lands andel av den samlade nordiska bmltonationahnkomsten
(BNI) fill faktorpris. Som bas skall användas de två senast kända årens
värden. För del sista året används preliminära tal.

Fördelningsnyckeln
skall hädanefter fastställas för varje år.. För atl underlätta övergången
mellan den gamla och den nya beräkningsmetoden har som en övergångsordning
följande fördelningsnyckel fastställts för år 1984, nämligen Danmark 21,3 %,
Finland 17,0 %, Island 1,1 %, Norge 19,2 % och Sverige 41,4 %. Sveriges andel
av budgeten för 1984 är således oförändrad i förhållande till innevarande år,
medan andelarna för de övriga nordiska länderna förändrats något.

Prop. 1982/83:164 10

5 Anslagsberäkning
för budgetåret 1983/84

H.5 Nordiska
ministerrådets kulturbudget

1981/82
Utgift 27757436

1982/83
Anslag 35100000

1983/84
Förslag 46700000

Från
pch med budgetåret 1974/75 anvisas medel för den svenska andelen av Nordiska
ministerrådets kulturbudget under ett särskilt förslagsanslag.

Nordiska ministerrådets
förslag fill budget för år 1984 uppgår till 128 627 000 danska kr. inkl. en
lönereserv för alt täcka automatiska löneökningar från 1982 års till 1984 års
nivå. Lönereserven har preliminärt beräknats till 10,5 milj. danska kr., ett
belopp spm jag utgår från vid anslagsberäkningen. I den män delta belppp inle
är fillräckligt bör anslaget få överskridas.

Jämfört med 1983 års
budget, vars anslag var 113,0 milj. danska kr. är Ökningen cirka 14%, varav
cirka 10% avser pris- och löneomräkningar samt valutakursförändringar. Det
framlagda budgetförslaget medger en aktivitetsökning på cirka 4%.

Den svenska andelen av
anslaget liU 1984 års nordiska kulturbudget beräknar jag tUl 41,4% av 128627000
danska kr., vilket enligt nu gällande växelkurs motsvarar 46700000 svenska kr.
Den i budgetarbetet tillämpade växelkursen har ej använts med anledning av den
senaste lidens växelkursförändringar.

Medlen
bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Eftersom Nordiska ministerrådets
kulturbudget avser kalenderåret 1984 torde en del av det svenska bidraget komma
att utbetalas först hösten 1984. Regeringen bör därför kunna medge att sådana
utbetalningar som görs efter den 1 juli 1984 belastar motsvarande anslag i
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 inom den av riksdagen godtagna ramen för
1984.

Under
anslaget Nordiska ministerrådels kulturbudget bör alltså för budgetåret
1983/84 beräknas 46700000 kr.

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen alt

1.
godkänna vad jag förordat
angående biblioleksbussen i norra gränsområdet,

2.
för Sveriges del godkänna
Nordiska ministerrådets förslag tiU kulturbudget för år 1984,

Prop. 1982/83:164 11

3.
fill Nordiska ministerrådets kuhurbudget för budgetåret 1983/84 under åttonde huvudfiteln
anvisa ett förslagsanslag av 46700000 kr.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag föredraganden har lagt
fram.

Bilaga

Nordiska
ministerrådets förslag till Nordiska ministerrådets kulturbudget för
verksamhetsåret 1984 (1000-tal danska kr.).

Verksamhetsområde

1983 Anslag

1984 Förslag

Utbildning

Nordens folkliga akademi

Nordiskt skolsamarbete

Nordiskt vuxenutbildningssamårbete

Nordisk Joumalistkurs

Nordiskt
språksekretariat

Nordiskt
språk- och informationscentrum

Nordiska
högskolan för hushållsvetenskap

Bidrag till nordisk federation för medicinsk undervisning

Bidrag till Nordisk kursverksamhet på utbildningsområdet

Forskning

Nordiskt kollegium för marinbiologi

Nordiska
institutet för teoretisk atomfysik

Nordiska
institutet för folkdiktning

Nordiska
institutet för sjörätt

Nordiska geoexkursioner
till Island

Nordiskt
kollegium för ekologi

Centralinstitutet
för nordisk asienforskning

Nordiskt
kollegium för fysisk oceanogr.ifi

Nordiska samarbetskommittén för arktisk medicinsk
forskning

Nordiska samarbetskommittén för internationell politik

Nordiskt samarbetsorgan för vetenskaplig information - NORDINFO

Nordiska forskarkurser (delpost) forskarstipendier
(delpost) forskarsymposier

Nordiskt vulkanologiskt
institut

Nordiska samarbetskommittén för acceleratorbaserad
forskning

Nordisk dokumentationscentral för masskommunikationsforskning
- NORDICOM

Nordiska institutet för samhällsplanerin;;

Nordiskt forskningspolitiskt råd

Bidrag till nordiska sommaruniversitetet

Bidrag till Nordiska samfundet för Latinamerikaforskning

Nordiska kommittén för öststatsforskning'

Allmänkuhurell verksamhet

Nordens Hus i Reykjavik

Nordiskt teatersamarbete (delpost) gästspelsutbyte och
vidareutbildning (delpost) bidrag till Nordiska amatört€:aterrädet

Nordiska rådets litteraturpris

Nordiska rådets musikpris

Nordiskt musik samarbete - NOMUS

Nordiskt samiskt institut

15 830

12496

3 753

3672

1496

1616

442

477

950

1031

806

854

1277

1567

754

788

540

578

1748

1913

39508

46947

909

907

10491

11446

1180

1288

1676

1820

425

459

622

589

3163

3 378

1042

1024

1001

1083

927

1007

4023

4252

3 509

3990

1079

1165

868

937

2748

2629

482

521

640

664

4870

4729

2200

3070

1332

1439

305

290

-

340

26102

30906

3 141

2945

3144

3321

345

373

268

296

0

192

1926

2080

4787

5 121

Verksamhetsområde

1983 Anslag

1984 Förslag

Nordiskt folkrörelsesamarbete (delpost) ungdomssamarbete (delpost)
folkbildningssamarbete (delpost) idrottssamarbete

Stöd till översättning av grannlandslitteratur

Nordiskt konstcentrum

Nordiska filmkurser

Nordens Hus på Färöarna

Bidrag till Nordiska konstförbundet

Bidrag
till Nordiska författarkurser'

Skandinavisk
förening i Rom'

Nordkalottmuséet'

Sekretariatet
för nordiskt kulturellt samarbete

Ministerrådets
dispositionsmedel

Nordiska
kulturfonden

Delsumma

Valuta-, prisjusterings- och lönereserv

Summa

2370

2660

1398

1810

500

540

1526

1650

2779

3517

327

353

3023

5 125

380

302

188

183

-

208

-

230

8684

9622

7760

8156

9630

10000

107519

118127

5 500

10500

113019

128627

' överförd till fasta budgeten frän ministerrådets
dispositionsmedel Utdelas vartannat år Anordnas vartannat år

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983