om telesatellitprojektet Tele-X, m.m.
1983-04-07 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1982/83:168, om telesatellitprojektet Tele-X, m.m.
Dokumentets text
Prop.
1982/83:168
Regeringens proposition
1982/83:168
om
telesatellitprojektet Teie-X, m. m.;
beslutad
den 7 april 1983.
Regeringen
föreslår riksdagen antaga de förslag som upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar INGVAR CARLSSON
THAGE
G PETERSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Efter
förhandlingar mellan Sverige och Norge, har förslag tiU avtal om samarbete på telesateUitområdet
utarbetats. Som ett första steg i detta samarbete, skaU det experimentella telesateUitprojektet
Tele-X genomföras. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner nämnda
avtal i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser. Vidare
föreslås att 574,2 milj. kr. anvisas för Tele-X-projektet under budgetåret
1983/84.
1 Riksdagen 1982183.1 saml. Nr 168
Prop. 1982/83:168 2
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1983-04-07
Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Holrnberg, Thunborg
Föredragande:
statsrådet Peterson
Proposition
om telesateUitprojektet Tele-X, m.m.
1
Inledning
Regeringen
har i proposition }9'82/83:100 bUaga 14 punkt F 5 föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särsicild proposition i ämnet, för budgetåret 1983/84 beräkna tiU
Bidrag till TelerX-projektet ett förslagsanslag av 348000000 kr. Jag anhåller
nu att få ta upp hithörande frågor.
De
nu gällande rilctlinjerna för sveiisfc; fymdverksamhel lades fast genom beslut
av statsmakterna år 1979 (prpp. 1978/79:142, NU 36, rskr 292). Beslutet innebar
bl. a, att de statUga insatsema för rymdverksamhet inom industridepartementets
område successivt skuUe byggas ut under en treårsperiod så alt de i stort sett
trefaldigades i jämförelse med den fömtva-rande nivån. Därefter skiiUe
satsningarna vidmakthåUas på denna nivå under ytterhgare eh treårsperiod. Budgetåret
1982/83 är del tredje året i den förstnämnda perioden.
Som
ett led i nämnda satsningiir har statens delegation för rymdverksamhet (DFR)
uppdragit åt Svepsika rymdaktiebolaget (jRymdbolaget) att studera elt projekt
avseende en expenmeniteU te}esatellit, kaUad Tple-X. Genom slatsmaktemas beslut
år 1982 (prop. 1981/82; 175, NU 48, rskr 365) fastlades TeleX projektets
principiella inriktning saint riktlinjer för projekterings- och
förhandlingsarbetet urider år 1982, Regeringen har denna dag beslutat alt
underteckna ett ayta! benämnt Överenskpnimelse meUan Sverige och Norge på lelesatellitpmrådel,
ett avtal benämnt Stadgar för Nordiska lelesalelUtkonsprtiet, ett Piojektavtal
Tele-X pch ett Garantiavtal. Dessa avtal reglerar formerna för det framtida
samarbetet ineUan länderna på området och texterna tiU dem bör fogas lUI protokoUet
i detta ärende som bilagorna I —.
Prop. 1982/83:168 3
2
F ö redragandens ö verv ä ganden
2.1
Bakgrund
I
proposition 1981/82:175 om en nordisk experimentell telesatellil m. m. har redogjprts
för värdet av en nordisk telesatellil, samt hur en sådan bör utformas tekniskt.
I denna proposition konstateras att under 1950- och 1960-talen byggdes en rymdleknisk
kompelens upp främst för mUitärt bruk. Under 1970-talet har de civila rymdliUämpningarna
alltmera trätt i förgmnden. Enligt nuvarande bedömningar kommer härvid
telekommunikationsområdet alt förbli det dominerande området för rymdleknik
under hela 1980-lalet, varvid nya tiUämpningsområden såsom direkl-TV, video-tjänster,
datatrafik och förbindelser med mobila stationer snabbi växer fram.
Genom
rymdverksamheten utvecklas och sprids kunskap inom tekniska nyckelområden som
telekommunikation, mikroelektronik, datateknik, materialteknik och tUtförlillighetsleknik.
Särskilda krav stäUs inom områdena systemteknik och projekladminislration.
Rymdverksamhet bör sålunda lämpa sig särskUl väl som drivkraft i utvecklingen
av en tekniskt avancerad industri. En sådan utveckling är ett viktigt industripolitiskt
mål och ett av skälen tiU svenska statliga satsningar på rymdlekniken.
Rymdlekniken
har också en växande aUmänpolitisk betydelse inom områden som berör vhala nationella
intressen. Det gäller t. ex. internationella pch natipnella telekpmmunikalioner
inkl. rundradio och datatrafik, kartläggning av naturresurser, meteorplpgi och
miljöövervakning. Inflytande och valmöjhgheter måste säkerställas vad
beträffar rymdlekniska liUämpningar för nationella syften. Rymdteknisk kpmpelens
bör även av detta skäl upprätthållas inpm landet.
Ett
viktigt mål för svensk rymdverksamhet är all den skall främja industrins kpnkurrenskraft
på expansiva marknader. Del gäller såväl kommersiella marknader för rymdlekniska
produkter som marknader där rymdtekniken utgör en nyckelfaktor för utveckhng,
tillverkning och marknadsföring av produkter utanför rymdseklorn.
Telekommunikationssatelliter
spelar en allt större roll inte bara för inter-kpntinenlala teleförbindelser
utan pckså för förbindelser mellan gmpper av närliggande stater eller i vissa
fall t. p. m. inpm en stal.
Ledande induslri-natipner bygger nu sateUitbaserade nät för mndradip Pch
datatrafik. I länder med stpra'interna telebehpv pch i utvecklingsländer byggs pckså
klassiska teletjänster spm telefoni och telex upp med hjälp av bl. a. satelliter.
Flera sådana syslem planeras och några finns i drift, t. ex. i Amerikas förenta
stater, Canada, Sovjetunionen, Japan och Indonesien. Orsaken till denna
utveckling är alt satelliternas kapacitet har ökat vilket har medfört successivt
minskande kostnader per förbindelse i telesalellitsystemen. Systemen blir
därmed konkurrenskraftiga pä allt kortare sträckor, ti Riksdagen 1982/83. 1 saml.
Nr 168
Prop. 1982/83:168 4
Utveckhngen
mot högre sändningseffekl i satelliterna pch därmed små pch billiga
markstationer har gjort det möjligt alt också använda satelliter för sändning
av TV- och ljudradioprogram direkt till enskilda hushåll. Här ligger ett
viktigt område för den kommersiella rymdverksamheten. Såväl experiment med som
projektering och utveckhng av direktsändande TV-satelliler pågår på många håll
i väilden. Flera länder i Europa har planer på nationella eller regionala TV-satellilsyslem.
Diskussion eller utveckling försiggår, fömtom i Nprden, i bl.a. Österrike,
Schweiz, Italien och Luxemburg. Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike
utvecklar gemensamt operativa system för direkl-TV avsedda att las i drift år
1985. Storbritannien planerar ett system med driftstart år 1986.
Under det närmaste
årtiondet kan en expanderande TV-dislribulion i Europa väntas ske via satellit.
Övergång till satelhldistribution gör det möjligt att införa ny
sändningsteknik, varigenpm bildkvaliteten kan förbättras pch fler högkvalitaliva
ljudkanaler kan få plals.
För att nya teletjänster skaU
kunna slå igenom fordras dels tillgång lUl en bUlig förbindelselänk med stor
kapacitet, dels en snabb nätutbyggnad. Telesatelliter uppfyller dessa fömtsättningar.
De ger från första driftsögonblicket full täckning av serviceområdet.
Placering av markstationer hos eller nära kunden kan begränsa kostnaden för del
marknät som erfordras. Kommunikationsnätet kan lätt förändras och anpassas tUl
aktuella behov. Förbindelser kan snabbt upprättas över stora avstånd. Nya
tjänster kan introduceras snabbare än i system baserade på marknät.
Förbindelsekostnaden väntas minska ytteriigare beroende på bl.a.
satellittillverkning i större serier, ökande överföringskapacitet och minskande
kostnader för uppsändning av sateUiler genom bl. a. priskonkurrens mellan USA:s
rymdfärja och Europas bärrakel Ariane.
Utvecklingen av regionala sateUitbaserade
kommunikationssystem kan alltså förmodas erbjuda stora potentiella marknader
för tele- och rymdin-duslri. Regionala telesatelliter kan bli lönsamma redan
under 1980-lalet. Sändningar från europeiska TV-sialelliter kommer troligen att
kunna las emot i Sverige redan år 1985.
En svensk nationell eller
nordisk regional telesatellil skulle ge såväl industri som användare
erfarenheter av utveckling och användning av sateUitbaserade telesystem. Den iskulle
höja kompetensen hos televerken samt tele- och rymdinduslrin, lägga gmnden för
internationellt samarbete med svenskt deltagande och därmed stärka möjlighetema
för svensk industri att vara med och leverera sådana syslem på de kommande
nordiska och internationella marknaderna. Det är viktigt att Norden följer med
i den internafionella utvecklingen på detta område.
2.2
Tele-X-projektet
Regeringen
beslöt, mot bakgrund av vad jag nyss anfört, den 20 november 1980 att godkänna
ett beslut av DFR att genomföra definilionsfasen av
Prop. 1982/83:168 5
ett
experimentellt lelesalellilprojekt kallat Tele-X. DFR avlämnade den 26 augusti
1982 rapport angående resultaten av denna definitionsfas, vilken genomförts av Rymdbplagel
i samarbete med televerket pch industrin. Regeringen beslöt den 16 september
1982 att medge all DFR beställde arbeten inpm en ram av 77 milj. kr. för Tele-X-projektet.
Tele-X, som avses skjutas
upp år 1986, planeras innehålla utmstning för experiment med överföring av data
och video och sändning av direkt-TV. Satelliten avses bli utmstad med två
kanaler för data- pch videp-experi-menten Pch två kanaler för direkl-TV-experimentel.
Dataexperimentet
innefattar i sig flera möjliga tjänster baserade på plika överföringshastigheter.
Tjänster för
kontorsautomation kan överföra text och bUd såväl mellan olika företag,
myndigheter och organisationer som mellan ohka geografiskt spridda delar av
samma förelag, myndighet eller organisation. Ordbehandlingsmaskiner på skilda
orter kan knytas ihpp för snabb överföring av stPra infprmationsmängder.
Exempelvis kan en överföring av en A-4-sida göras på ungefar en sekund.
Datatrafik
med plika hastigheter kan Pckså provas. Del kan t. ex. röra sig om överföring
av en databas mellan datprer eller sammanknytning av avlägset belägna
terminaler med en centraldatpr.
Videoexperimentet
syftar tiU att prpva vissa tjänster för rörliga bilder med tillhörande ljud.
Exempel är TV-möten, bildlelefpni, Qärmndervis-ning, telemedicin, kpnferensöverföringar,
pch videpdistributipn.
Direkt-TV-experimentet
avser att undersöka de tekniska förutsättningarna för TV- Pch Ijudradipdistribulion
via satellit. För närvarande pågår diskussioner om nordiskt radio- och TV-samarbele
via satellit. Nordiska ministerrådet - i sammansättningen kultur-, kommunikatipns-
Pch industriministrarna - beslöt den 27 mars 1982 med deltagande av Finlands, Islands,
Nprges Pch Sveriges regeringar atl spm ett led i utvecklingen av ett nprdiskt radip
Pch TV-samarbele baserat på överföring via ett satellitsystem, genomföra en
studie av ett sådant syslem.
Satellitsystemets markutmstning
omfattar flera typer av stationer. En kontrollstation behövs för atl hålla
satelliten på plals i banan och dess antenner rätt inriktade. En speciell
markstation behövs för alt kontrollera tilldelning av satellitkapacitet för
dala- och videoexperimenten. För direkl-TV-experimentel behövs en eller flera upplänkslalioner
för sändning till satelliten. Slutiigen fordras ett antal små markstationer hos
dellagarna i experimenten.
Tele-X kommer eventueUt
att användas preoperativt, vilket betyder att sateUiten skall tiUhandahålla
liknande tjänster som i ett senare operativt syslem, dock utan garanti för
tillgängligheten. Tele-X skall därför kunna användas som en del i ett senare pperativl
syslem..
Operativa
efterföljare tiU Tele-X kan bli datakommunikationssalelliter, satelliter för direkt-TV
eller satelliter med blandade uppdrag i likhet med
Prop. 1982/83:168 6
Tele-X.
Utformningen av sateUiten avses bh sä flexibel atl den ger möjlighet atl
undersöka mångskiftande användarebehov och den förväntas ge en gpd gmnd för
operativa efterföljare och därmed för en stadigvarande hemmamarknad för
rymdteknik.
2.3 Förhandlingar
med Norge och Finland
Förhandlingar
har förts med Norge och Finland om ett deltagande av dessa länder i Tele-X-projektet.
Förhandlingarna har lett fram till elt förslag tUl avtal benämnt "Överenskommelse
mellan Sverige och Norge pm samarbete på lelesalellilpmrådel". TiU avtalet
är fpgal stadgar för det nprdiska telesalellitkpnsprtium spm skall bildas, elt Projektavlal
Tele-X, samt ett s.k. Garantiavlal. Regeringen har denna dag, med förbehåll för
riksdagens gpdkännande, beslutat alt underteckna avtalen. Vidare föreligger
ett antal underavial spm reglerar genpmförandet av Tele-X-prpjektet pch prganisalipnen
för genomförandet.
Förhandhngar
med Finland om utformningen av det finska deltagandet i samarbetet pågår.
2.4 Avtalens
uppbyggnad och innehåll
Överenskommelsen
innebär alt ett organiserat samarbete på lelesatelht-områdel inleds med Norge.
Syftet med samarbetet är atl, genom en gemensam teknisk utveckling och ett
industriellt samarbete, skapa kpnkurrens-kraffig verksamhet med rimlig
fördelning mellan de dellagande länderna.
Till överenskommelsen är bl.a.
fogat bilagor innehållande projektavtal för Tele-X, Garantiavtal, aktieägaravtal
och bolagsordningar för Inköpsbolaget och Driftbolagel samt samarbelsavlal
mellan Driflbolaget och Rymdbolaget beträffande framtida telesatellitprojekt.
Inom
samarbetets ram bildas ett konsortium med församling, styrelse, ett inköpsbolag
och ett driftbolag.
Församlingen
skall vara ett rådgivande organ med uppgift atl avge yttranden om styrelsens
planer beträffande genomförandet av gemensamma projekt och därmed förknippade kommunikafionspplitiska,
mediappli-tiska och andra faktorer.
Styrelsen har ansvaret för
alt samarbetets syften uppnås saml atl parternas insyn i samarbetet säkras.
Styrelsen skall i enlighet härmed utarbeta förslag till nya projekt avsedda att
föreläggas ländernas regeringar för beslut, saml fatta erforderliga beslut om
principer för projektens genomförande och om väsentliga tekniska och
ekonomiska förändringar i pågående projekt inklusive ändringar i projeklavlalen.
Styrelsen utfärdar överordnade direktiv för konsortiets och aktiebolagens
verksamhet samt granskar i efterhand de beslut som fattals i aktiebolagen.
Styrelsen skall även lämna information till församlingen och inhämta
församlingens yttrande över samarbetets genomförande.
Prop. 1982/83:168 7
Verkställande
organ i samarbetet är Inköpsbolagel och Driftbolagel. Inköpsbolagel och Driftbolagel
registreras som svenska akfiebolag vars verksamhet regleras genom
bolagsordningar och särskilda aktieägaravtal.
Inköpsbolaget
skall upphandla och sälla i drift Tele-X-salelliten med tillhörande jordsegmenl.
För denna uppgift skall Inköpsbolagel utnyttja Rymdbolagets resurser. Efter exf)erimenlfasens
slut skall Inköpsbolagel överlåta satelliten och jordsegmenl till Driftbolaget
till marknadsvärde.
För
bildandet av Inköpsbolaget krävs enligt regeringsavlalet att 42 500 kr anslås
för atl teckna aktier i detta bolag. Till detta liUkommer vissa kostnader för
bolagsbildning och driften av bolaget. Enligt stadgarna för Nordiska telesalellilkonsortiel
skall del land som påför Inköpsbolagel eller Driflbolaget skatt eller tuUavgift
på gmnd av den verksamhet som bolaget bedriver inom ramen för konsortiet betala
bolagel moisvarande belopp. Kostnaderna för dessa ändamål bör belasta anslaget
Bidrag till Tele-X-projektet.
Driftbolagel
skall ägas ay teleförvaltningarna Pch vara verkställande prgan i det framtida
samarbetet pm pperativa telesatellitprojekt. Driftbolagel skall ha till
ändamål alt på kommersiella villkor tillhandahålla telesatelliter för
teleförvaltningamas räkning samt att tillhandahålla för dessa nödvändig
satellitkontroll och de jordstalioner som är gemensamma för teleförvaltningarna
för sändning och mottagning via sådana telesatelliter.
Driftbolaget
skall specificera framlida satellitsystem och svara för upphandling samt äga
de operativa telesatelliter och de jordstalioner för teletrafik som ägs
gemensamt av teleförvallningama. Därvid skall Driflbolaget samarbeta med
Rymdbolaget.
Innebörden
av garantiavlalel är alt inköpsbolagels ägare garanterar atl inköpsbolaget
fullgör sina ekonpmiska förpliktelser mot Rymdbolaget som verkställer
upphandlingen av Tele-X-projektet på uppdrag av Inköpsbolaget.
Jag
anser atl den utarbetade överenskommelsen innebär ett värdefullt första steg mol
ett nordiskt samarbete på telesateUitområdet. Jag förordar därför att
regeringen inhämtar riksdagens godkännande av de ekonomiska förpliktelser som
staten ikläder sig genom de nu beskrivna avtalen.
2.5
Kostnader för Tele-X-projektet
Kostnaden
för alt genomföra Tele-X-prpjektet beräknas fill 1 250 milj. kr. i prisnivån
januari 1982.
Nprges
finansieringsandel uppgår enligt överenskpmmelsen tiU 15%. Med Finland
föreligger ännu ingen överenskpmmelse.
På
Sverige ankpmmer följaktligen att finansiera högst 85 % av projektet, vilket
motsvarar 1062,5 milj. kr. Nås en överenskommelse med Finland kommer detta
belopp all minska,
Prop.
1982/83:168 8
Betalningsplanen
förutsätter svenska bidrag enligl följande (milj. kr. i prisnivån januari 1982)
1982/83
1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 Summa
Totala
betalningar
(MSEK)
77
591
364
170
48
1250
Finansiering (MSEK)
Sverige Norge
77
490,8 100,2
309,4 54,6
144,5
25,5
40,8
7,2
1 062,5 187,5
Med
hänvisning fill del stora industripolitiska och kommunikafionspoli-liska
intresset av Tele-X-projektet förordar jag att det genomförs. Detta innebär atl
staten ikläder sig ekonomiska förpliktelser på totalt 1062,5 milj. kr. i
prisnivån januari 1982, varav 77 milj. kr. redan anvisats under budgetåret
1982/83. Det återstående finansieringsbehovet uppgår således till 985,5 milj.
kr. i prisnivå januari 1982. Häri är inbegripet kostnader för bolagsbildning m.m.
enligt vad jag tidigare har anfört (2.4). För budgetåret 1983/84 beräknar jag
medelsbehovet i löpande priser fiU 574,2 milj. kr.
Det
kan bli aktuellt att finansiera viss del av projektkostnaden med lån som senare
kan förräntas och amprteras genpm försäljning av satelliten. Om viss del av prpjektkpslnaden
lånefinansieras innebär detta alt belastningen på statsbudgeten kpmmer alt
minska i mptsvarande grad. För att möjliggöra lånefinansiering kan statlig
lånegaranti komma atl behöva ställas för viss del av upplåningen. Därför
förordar jag alt riksdagens godkännande inhämtas atl inom en total ram för
statliga förpliktelser om 985,5 milj. kr. ikläda staten borgensansvar för lån
till inköpsbolaget och i övrigt garantera projektets genomförande.
Tele-X-projektet
åren industripolitisk och kommunikationspolitisk satsning som lar i anspråk
betydande resurser. Del är angelägel atl det fortsatta projektarbetet inom den
ekonomiska totalramen bedrivs under strikt kostnadskontroll. Åtgärder för atl
minska kostnadema och senarelägga utbetalningarna under projektperioden bör
prövas. Utformningen av avtalen för de i projektet ingående komponenterna, vad
gäller val av indexklausuler m. m., har stor betydelse för de totala kpstnaderna
för prpjektet. Jag avser därför atl genpm särskilt anlitad expertis fä en fprtiöpande
och noggrann bevakning av dessa frågor.
3.
Hemställan
Med
hänvisning till del anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl:
I. godkänna
de ekonomiska förpliktelser som staten ikläder sig genom del i Tele-X-projektavtalel
åsyftade Tele-X-projektet,
Prop. 1982/83:168 9
2.
bemyndiga regeringen ikläda
staten bprgens- pch garantiåtaganden samt ekpnpmiska förpliktelser i övrigt
inom en ram av 985,5 milj. kr. beräknat med ulgångspunkt i den prisnivå som
gällde januari 1982 för atl genomföra Tele-X-projektet,
3.
alt till Bidrag till Tele-X-projektet
för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
574200000 kr.
Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.
4.
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1982/83:168 10
.
Bilaga 1 till propositionen
Överenskommelse mellan Sverige och Norge om samarbete på telesateUitområdet
Sveriges
regering och Norges regering
som
kpnstalerar alt lelesalellillekniken har fått en snabbi växande betydelse inom
del moderna samhället, samtidigt spm denna verksamhet är gynnsam för en
utveckling av högleknologisk industri,
som anser atl en satsning
på lelesatellitområdel med användning av avancerad digitalteknik leder till en
betydelsefull kompetensuppbyggnad för berörda industrier och
teleadministrationer saml ger de dellagande industriföretagen möjligheter att
bygga upp inlernalioneU konkurrensförmåga,
som vidare anser atl det
existerar ett gemensamt intresse i båda länderna för alt vidareutveckla
användningen av telesatelliter,
som har beaktat atl det
Nordiska Ministerrådet den 27 mars 1982 beslutat inleda en sludiefas som elt
led i utvecklingen av elt radio- och TV- samt lelesamarbele baserat på
överföring via ett satellitsystem,
som
konstaterar atl den svenska regeringen har inbjudit till dellagande i det av
Sverige initierade telesatellitprojektet Tele-X,
som
vidare kpnstalerar all finska regeringen överväger elt partiellt deltagande i
samarbetet,
har
ingått följande överenskpmmelse:
Artikel
I
Parterna
skall inleda elt prganiseral samarbete inpm lelesatellitområdel med sikte på
att gemensamt bygga upp kompetens, kunnande och industriell konkurrensförmåga
inom området och dra fördelar av de praktiska tillämpningar som
satellittekniken möjliggör.
Samarbetet
skaH bedrivas inom ramen för ett konsortium i överensstämmelse med de stadgar
som bifogas denna överenskommelse.
I
samarbetet skall Tele-X ingå som ett första prpjekt.
Artikd
II
Genpm
en gemensam teknisk utveckling pch elt industriellt samarbete avser parterna
all skapa en kpnkurrenskraflig industriell verksamhet med en rimlig fördelning meUan
de båda länderna.
Artikd
IH
Genpmförandet
av denna överenskpmmelse och de samarbetsprojekt, som kommer till stånd inom
dess ram, skall ske med beaktande av parternas internationella förpliktelser,
varjämte del slår parterna fritt att utnyttja andra satellitsystem.
Artikd
IV
Därest
tvist uppslår mellan parterna rörande tolkningen eller tillämpningen av denna
överenskommelse och tvisten icke kan lösas genom
Prop.
1982/83:168 11
förhandlingar,
hänskjutes densamma till avgörande av en skiljedomstol eller annan institution
eller person som parterna kan enas om.
Parterna
förbinder sig att ställa sig liU efterrättelse varje beslut, som träffals på i
föregående stycke nämnt sätt.
Artikel
V
1.
Denna överenskommelse skall träda
i kraft trettio dagar efter den dag då båda parterna underrättar varandra om atl
de förfaranden som erfordras härför har slutförts. Det svenska
utrikesdepartementet skall underrätta det norska utrikesdepartementet om
tidpunkten för överenskommelsens ikraftträdande.
2.
Utan hinder av atl
överenskommelsen inte trätt i kraft enligt punkt 1 skall konsortiet enligt
bilagda stadgar bildas för slutande av avtal enligt paragraferna 6.5 och 9 av
nämnda stadgar.
3.
Denna överenskommelse kan inte
sägas upp före utgången av år 1988. Utträde ur konsortiet må dock äga mm
dessförinnan i enlighet med bestämmelserna i paragraf 11 av stadgarna för
konsortiet. Önskar någon av parterna efter utgången av år 1988 säga upp
överenskommelsen skall det ske genom underrättelse till den andra parten. I
anledning av sådan uppsägning skall överenskommelsen upphöra all gälla i
förhällandet mellan parterna 12 månader efter den tidpunkt då den andra parten
underrättats om uppsägningen. Genom uppsägningen berörs inte redan ingångna förpliktelser
som åvUar eller redan uppkomna rättigheter som tillkommer parterna på gmndval
av denna överenskommelse.
4.
Denna överenskommelse kan
tillträdas av annat nprdiskt land på de villkpr varpm parterna kan enas.
Överenskpmmelsen
skall vara deppnerad i del svenska utrikesdepartementet och bestyrkta
avskrifter skall av det svenska utrikesdepartementet. fillstäUas del norska
utrikesdepartementet.
TUl
bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade,
undertecknat denna överenskommelse och försett den med sina sigill.
Utfärdad
i Stockholm april 1983, i två exemplar på svenska och norska språken. Båda
texterna har lika vitsord.
För
Sveriges regering För Norges regering
Prop. 1982/83:168 12
Bilaga 2 till propositionen
Stadgar för Nordiska telesatellitkonsortiet
Sveriges regering och Norges regering har genom
överenskommelse denna dag beslutat om samarbete på telesateUitområdet inpm
ramen för ett konsortium. För konsortiet gäller följande föreskrifter:
Paragraf I, Konsortiets namn och verksamhet
Konsortiet skall under beteckningen Nordiska telesalellilkonsortiel
bedriva ett organiserat samarbete inom lelesatellitområdel.
För Tele-X-prpjektet, vilket enhgt överenskpmmelse skall
ingå spm ett första projekt, skall gälla de villkpr som framgår av bilagda projektavlal
{Bilaga 1).
För varje ytterligare projekt skall parterna, på moisvarande
sätt, i särskilt projektavtal, vilket på motsvarande sätt bilägges dessa
stadgar, ange de villkor som skall gälla.
Paragraf 2, Finansiering
Parterna skall tillskjuta medel för Tele-X-projektet
enligt vad som stadgas i projektavtalet för Tele-X. Finansiering av ytteriigare
projekt skall ske i enlighet med resp. projektavtal för sådana projekt.
Paragraf 3, Konsortiets organisation
1. För genomförandet av samarbetet skall konsortiet bilda
följande organ:
a)
Församlingen
b)
Styrelsen
c)
Ett akfiebolag,
fortsättningsvis benämnt Inköpsbolaget
d) Ett aktiebolag, fortsättningsvis benämnt Driftbolaget.
Paragraf 4, Församlingen
1. Församlingen skall vara ett rådgivande organ med
uppgift all avge
utlåtanden om styrelsens planer beträffande genomförandet av gemensam-
i ma projekt och därmed förknippade kommunikalionspoliliska,
industripo-liliska, mediapölitiska och andra faktorer.
2. Församlingen skall bestå av sex ledamöter från varje
land, utsedda av
resp. lands regering efter konsultationer länderna emellan.
3: Församlingen skall sammanträda två gånger om året.
Extra möten skaU hållas när styrelsen finner skäl därtill samt i övrigt enligl
församlingens närmare bestämmande. Mötesplatsen skall - om inte församlingen
på grund av särskilda omständigheter beslutar annat - alternera mellan ländema.
Rådgivare till ledamöterna har rält atl närvara vid församlingens möten.
4.
Kallelse till
möte skall utfärdas senast två veckor före mötet. Ärenden som skall tas upp
till behandling pä möte skall inlagas i kallelsen till mötet. I ärende som ej
intagits i kallelsen fär mötet ej besluta utan samtycke av samtliga ledamöter.
5.
Församlingen
fastställer i övrigt själv sina mötes- och arbetsformer.
Paragraf 5, Styrelsen
1. Styrelsen har ansvaret för att de åtgärder vidtages som
erfordras för att samarbetets syften skall kunna uppnäs samt för att parternas
insyn i
Prop.
1982/83:168 13
samarbetet
säkras. Styrelsen skall i enlighet härmed utarbeta förslag till. nya projekt
avsedda all föreläggas ländernas regeringar för beslut, saml fatta erforderliga
beslut om principer för projektens genomförande och om väsentiiga tekniska och
ekonomiska förändringar i pågående projekt inkl. ändringar i projeklavlalen.
Styrelsen utfärdar överordnade direktiv för konsortiets och aktiebolagens
verksamhet, beslutar om ändringar i de i paragraferna 6.2 och 7.2 angivna aktieägaravtalen
samt granskar i efterhand de beslut spm faltals i akliebplagen. Styrelsen äger
vidare besluta i fråga som uppkommit mellan Inköpsbolaget och Driflbolaget och
vilken endera aktiebolaget hänskjutit till den.
2.
Styrelsen skall lämna
information till församlingen och inhämta församlingens yttrande över
samarbetets genomförande.
3.
Styrelsen skall bestå av sex
(6) ledamöter och sex (6) perspnliga suppleanter för dessa. Två (2) ledamöter Pch
deras personliga suppleanter skall utses av norska regeringen. Övriga ledamöter
och deras personliga suppleanter skall utses av de svenska och finska
regeringarna med fördelning dem emellan enligl mellan dessa länder träffad
överenskommelse. Intill sådan överenskommelse träffats utses dessa ledamöter
och suppleanter av den svenska regeringen. Utseendet av ledamöter och
suppleanter skall ske efter av konsultationer länderna emellan. Suppleant har rält
all närvara och yttra sig vid sammanträden även när han inte inträder i
ordinarie ledamots ställe.
4.
Styrelsens möten skall ledas av
en ordförande utsedd av styrelsen bland dess ledamöter. Ordföranden skall själv
tillse atl styrelsen har en sekreterare. Ordförandeposten skall årligen rotera
mellan länderna i alfa-befisk ordning.
För beslutförhet
fordras dels atl minst en ledamot frän varje land är närvarande, dels alt
antalet närvarande ledamöter inkl. suppleanter som inträtt i ordinarie ledamots
ställe uppgår till lägst fyra (4). För styrelsebe-slul fordras all de i
beslutet dellagande ledamöterna är ense om beslutet.
5. Ordföranden
i styrelsen skall tillse all möten hålles när så erfordras.
Om styrelseledamot fordrar att styrelsen sammankallas skall en sådan
begäran efterkommas.
Paragraf
6, Inköpsbolaget
1.
Inköpsbolaget skall registreras
som elt svenskt aktiebolag.
2.
Aktierna i Inköpsbolaget skall
ägas av länderna på sätt som anges i SärskUt aktieägaravtal (Bilaga 2).
Beslutar konsortiestyrelsen om ändringar i aktieägaravtalel skall beslutet
härom genast tillställas regeringarna i Sverige och Norge. Har part inte inom
en månad från mottagandet av beslutet till konsortiestyrelsen framställt
erinran däremot skall detsamma träda i kraft vid utgången av fristen.
3.
Inköpsbolagels styrelse skall
vara identisk med konsortiestyrelsen. Inköpsbolaget skall ej ha verkställande
direktör eller annan anställd personal.
4.
Inköpsbolaget skall, inom
fastställda tids- och kostnadsramar, upphandla Tele-X-satelliten och sälla den
i drift i bana, upphandla jordsegment saml i övrigt i samverkan med
Driftbolaget ha del samlade ansvaret för genomförande av Tele-X-programmet enligl
projektavtalel för Tele-X. Om Tele-X efter experimenlfasen övergår i preoperativt
eller operativt bruk skall Inköpsbolaget, efter förhandling med Driftbolaget om
villkoren, överiåta Tele-X-satelliten med tillhörande jordsegmenl till Driflbolaget
till . gällande marknadsvärde, framräknat med hänsyn till dess trafikala värde för
Drillholaget.
Prop.
1982/83:168 14
5. Inköpsbolaget skall, fill infriande av ovannämnda
åtagande, senast 3
månader efter det att överenskommelsen mellan regeringarna underteck
nats, träffa avtal med Svenska rymdaktiebolaget (Rymdbolaget) om ut
veckling och upphandling av Tele-X-satelliten jämte tillhörande jordseg
ment, om idriftsätlande av Tele-X-<;alelliten i bana, om projektledning och
kontroll av sateUiten i bana (TT&C) samt om övertagande av Rymdbola
gels rättigheter Pch skyldigheter i förhållande till svenska televerket enligl
ett derh emellan den 13 november 1980 undertecknat avtah Avtalet mellan
Inköpsbolaget och Rymdbplagel skall ha den lydelse som framgår av
Bilaga 2:2. Underrättelse om avtalets undertecknade skall snarast tillstäl
las resp. regeringar.
Inköpsbolaget och Rymdbolaget äger överenskomma om
ändringar i det mellan dem träffade avtalet enligt vad spm närmare regleras i
avtalet.
6.
Inköpsbplagel
skall träda i likvidalipn när Driftbolagel övertagit äganderätten till Tele-X-satelliten
med tillhörande jordsegmenl dock senast vid utgången av 1988.
7.
Övriga frågor
rörande Inköpsbolaget regleras i ovannämnda aktieägaravtal.
Paragraf 7. Driftbolaget
1.
Driftbolaget
skall registreras som svenskt aktiebolag.
2.
Aktierna i
Driftbolaget skall ägas av länderas teleförvaltningar på sätt som anges i
särskilt aktieägaravtal (Bilaga 3), vari även bolagets verksamhet regleras.
Teleförvaltningarna äger rätt all med konsortieslyrelsens godkännande företa
ändringar i aktieägaravtalel.
3.
Driftbolaget
skall vara verkställande organ i det framtida samarbetet om operativa telesatellitprojekt.
Driftbolagel skaU ha tiU ändamål atl på kommersiella villkpr åt
teleförvaltningarna tillhandahälla telesatelliter pch för dessa nödvändig satellitkpnlrpU
samt av teleförvaltningarna gemensamt äga jordslationer för sändning och
mottagning via sådana telesatelliter.
I anledning härav skall Driftbolagel specificera saleUilsystem
och svara för upphandling samt inneha äganderätten fill operativa telesatelliter
och de jordstationer för teletrafik som är gemensamt förvärvade av teleförvaltningarna.
. 4. Driftbolaget skall överta svenska televerkets rättigheter och skyldigheter
i förhållande till Rymdbolaget enligl avtalet dem emellan av den 13 noyember
1980. Driftbolaget skcdl därmed svara för drift av jordsegmentet, inkl.
trafikövervakning under Tele-X-programmets experimenlfas. Vid experimentfasens
slut skall Driflbolaget överta Tele-X-salelliten med tillhörande jordsegment
från Inköpsbolagel i enlighet med vad som anges i paragraf 6 punkt 4 ovan.
Paragraf 8, Skatter och tullar
I den mån något av de båda länderna påför Inköpsbolagel
eller Driftbolaget skatl eller tullavgift pä grund av den verksamhet de bedriver
inom ramen för konsortiet skall detta land betala motsvarande belopp till
berört bolag.
Paragraf 9, Framtida utveckling och upphandling
För medverkan vid utveckling och upphandling av
satellitsystem skall Driftbolaget, senast 3 månader efter del atl
överenskommelsen mellan regeringama undertecknats, träffa avtal med Rymdbolaget
om framtida
Prop.
1982/83:168 15
samarbete
i den lydelse som framgår av Bilaga 3:2. Underrättelse om avtalets
undertecknande skall snarast fiUställas resp. regeringar.
Paragraf
10, Förhållande till andra satellitsystem
1.
Konsortiet skaU ta vederbörlig
hänsyn till relevanta bestämmelser och regler fastställda av den
Internationella Teleunionens organ liksom fill föreskrifter från partemas
teleadministrationer.
2.
Parterna skall, när sä är
möjligt, eftersträva att lämna information till relevant organ inom kpnsortiel
om andra saleUhprojekt som kan ha teknisk eller ekonomisk betydelse för
parternas framlida samarbete inom konsortiet.
3.
För projekt som genomförs inom
konsortiet skall den svenska regeringen uppdraga ål det svenska televerket all
ombesörja notifiering och samordning med andra lelesatellilsystem i enlighet
med Internationella Teleunionens radioreglemenle.
Paragraf
11, Parts utträde ur konsortiet
1. För
parts utträde ur konsortiet före avtalstidens utgång gäller föl
jande;
a)
Part vilken mptsalt sig majpritetsbeslut
fattat av Inköpsbolaget eller Driftbolagel i enlighet med paragaf 6 i aktieägaravtalen
för resp. bolag, äger genom underrättelse till den andra parten, vilken sker
senast en månad efter beslutet, utträda ur konsortiet. Utträde skaU ske tre
månader efter del all den andra parten mottagh underrättelsen.
b)
Om part bryter mot bestämmelse
i överenskommelsen, konsortiets stadgar eller därtill hörande avtal och
avtalsbrottet är av väsentlig betydelse äger den andra parten kräva den
förstnämnda partens utträde ur konsortiet. Utträde skall ske snarast möjligt
och senast en månad efter del all den andra parten mottagit skriftligt krav om
utträde.
2.
Vid parts utträde ur konsortiet
enligt punkt 1 ovan skaU den andra parten vara berättigad atl ensam fortsätta
den av konsorfiet bedrivna verksamheten och därvid använda oförändrat namn. De
avtal som dessförinnan träffats enligt bestämmelserna i dessa stadgar eller
eljest till fullföljande av samarbetet skall, i avsaknad av annan
överenskommelse, även framgent gälla för nämnda verksamhet.-
3.
Utträdande part äger från
utträdesdagen ej längre deltaga i konsortiets organ. Utträdande part skall i
enlighet härmed ej längre vara representerad i styrelsen, församlingen, Inköpsbolagel
eller Driftbolaget. Utträdande part är skyldig alt överlåta sina aktier i Inköpsbolagel
och medverka tiU överlåtelse av partens teleförvaltnings aktier i Driftbolaget fill
den andra parten resp. dess teleförvaltning i proportion till deras tidigare aktieinnehav
i bolagen.
4.
Rätten till ersättning vid
inlösen av aktier saml kvarstående skyldigheter vid utträde regleras närmare i
aktieägaravtalen för resp. Inköpsbolagel och Driftbolagel.
Paragraf
12, Partiellt inträde i samarbetet
I.
Skulle Finland, ulan att tillträda överenskommelsen och därigenom även inträda
såsom medlem i konsortiet, franideles önska deltaga i Tele-X-projektet, skall
den svenska regeringen föra förhandlingarna med den finska regeringen om
villkoren för sådant inträde saml, om förhandlingarna leder till positivt resultat,
äga rätt att med för parterna bindande verkan träffa avtal härom med finska
regeringen eller vederbörande finska statiiga
Prop.
1982/83:168 16
myndighet.
Norska regeringen äger deltaga i dessa förhandlingar. Om avtalet skulle
innebära eller kunna medföra ökning av Norges finansiella förpliktelser vid Tele-X-projektet
s genomförande eller minskning av Norges industriella andel i projektet eller
av Nprges inflytande över ledningen av konsortiet och dess organ fär det dock
inte träffas utan godkännande av den norska regeringen.
2.
I den mån sådant avtal som avses under punkt 1 ovan medför ändring av dessa
stadgar och/eller övriga mellan Sverige och Norge gällande överenskommelser
och avtal för genomförande av Tele-X-projektet eller samarbetet i övrigt skall
dessa stadgar och sistnämnda överenskommelser och avtal därefter gälla i de
lydelser de fåll genom ändringarna.
Utfärdat
i Stockholm april 1983
För
Sveriges regering För Norges regering
Prop.
1982/83:168 17
Bilaga
3 till propositionen
PROJEKTAVTAL Tele-X
Sveriges
regering och Norges regering har denna dag undertecknat en överenskpmmelse pm
samarbete på telesalellitpmrådet (nedan kallad Överenskpmmelsen). Samarbetet
skall bedrivas inom ramen för ett konsortium benämnt Nordiska telesalellilkonsortiel.
Samarbetet inom konsortiet regleras närmare i de till Överenskommelsen fogade
stadgarna för konsortiets verksamhet. Parterna har, som ett första projekt,
ingått följande avtal om genomförande av Tele-X-projektet:
Paragraf
I, Projektets syften Samarbetet syftar till
— atl
ge båda ländernas industriföretag möjlighet att utveckla och leverera utmstning
för projektet, med målsättningen att indusirtföretagen skall bli
konkurrenskraftiga vid leverans av utmstning till framlida operationella telesatellitsystem,
— all
ge de dellagande ländernas teleförvaltningar möjlighet till all inhämta praktiska
erfarenheler av nya salelliltjänsler, även som erfarenhet av bmk av nya
frekvensband,
— att
ge länderna erfarenhet av radio- och TV-utsändning via satellit samt atl ge erfarenheler
av nya digitala kommunkationstjänster via satellit, t. ex. datatjänster för
företag.
Paragraf
2, Projektets innehåll
1.
Projektet omfattar utveckling
och fillverkning av en Tele-X sateUil, uppsändning av satelliten och placering
av satelliten i geoslalionär bana, utveckling och fillverkning av jordstafipner
för kpmmunkalipn via satelliten, styrning pch övervakning av satelliten i bana
samt prpjeklledning. Projektets närmare tekniska innehåll fastläggs i bifogade "Tele-X
Teknisk beskrivning" (Bilaga 1:1). Ansvaret för genomförande härav åvilar enligl
paragraf 6 i konsortiets stadgar ett av parterna gemensamt ägt aktiebolag benämnt
Inköpsbolaget.
2.
För Tele-X-projektets experimenlfas
gäller all del i paragraf 7 av konsortiets stadgar angivna Driftbolagel skall
svara för utformningen och genomförandet av de teletekniska experimenten, under
iakttagande av projektets syften, såsom de kommer tiU uttryck i paragraf 1, så atl
största möjliga utbyte erhålls av projektet inom fastställda ekonomiska ramar.
Paragraf
3, Riktlinjer för industriell medverkan
Riktiinjer
för fördelningen av arbete meUan de båda ländernas industriföretag fastiäggs i
Bilaga 1:2, mbricerad "Industripolitiska förutsättningar för Tele-X-projektet".
Paragraf
4, Finansiering och försäkring
Parterna
åtager sig alt betala efter den 1 juh 1982 uppkomna kostnader för genomförandet
av Tele-X-projektet i enlighet med bilagda "Tele-X Finansierings- och belalningsplan"
(Bilaga 1:3).
Parterna
är eniga om att uppskjutningen av satelliten skall försäkras.
Prop.
1982/83:168 18
Paragraf
5, Placering och användning
1. Tele-X
skall primärt kunna användas för experiment med jordsta
tioner placerade i de båda länderna. Placeringen av dessa skall fastställas
med en rimlig fördelning mellan de båda länderna.
2.
Under experimenlfasen erfordras
konsortiestyrelsens och Driflbola-gens godkännande för utnyttjande av
jordstationer vilka ej omnämns i bilaga 1;2.
3.
Utnyttjande av Tele-X-satelliten
skall fastställas med en rimlig fördelning mellan de båda länderna. Disponering
av TV-kanalkapacitel skall ske med beaktande av Nordiska Ministerrådets
rekommendationer.
4.
Kontrollstationen för Tele-X-satelliten
(TT&C) skall placeras på Es-range i Kiruna.
Paragraf
6, Åndringar
Konsprtiestyrelsen
äger, utan att öka parternas finansiella åtaganden, med för parterna bindande
verkan fatta beslut om ändringar i delta avtal och härtill hörande bilagor.
Paragraf
7, Slitande av tvister
Därest
tvist uppstår meHan parterna rörande tolkningen eller tillämpningen av detla.avlal
skaU denna lö:5as i den ordning som anges i Artikel IV av Överenskpmmelsen,
Paragraf
8, Ikraftträdande och upphörande
För
detta avtals ikraftträdande gäller bestämmelserna i Artikel V av Överenskornmelsep,
Delta avtal skaU upphöra att gälla då Driftbolaget övertar Tele-X-satelhlen och
Driftbolagel eller berörda teleförvaltningar övertagit til| satelliten hörande
jordsegment eUer, i avsaknad av sådan överlåtelse, vid dgn lidpunkt då parterna
enas om alt Tele-X-projektet såvitt ankommer på parterna måste anses vara
slutfört.
Utfärdat
i Stockholm april 1983
För
Sveriges regering För Norges regering
Prop. 1982/83:168 19
Bilaga
4 till propositionen
Sverige
och Norge (Staterna) har denna dag undertecknat en överenskommelse om
samarbete på telesateUitområdet (Överenskommelsen). Samarbetet skaU bedrivas
inom ramen för ett av Staterna bUdat konsortium benämnt Nordiska telesatcUitkonsprtiet.
Enhgt konsortiets stadgar skaU konsortiet bl.a. bilda elt svenskt aktiebolag,
nedan kaUat "Inköpsbolaget", vUket skall ägas av Staterna gemensamt.
Till infriande av Inköpsbolagets åtaganden skaU Inköpsbolaget träffa avtal med
Svenska rymdaktiebolaget (Rymdbolaget) i lydelse som framgår av bilaga 2:2
till konsortiets stadgar (Avtalet). Som garanti för Inköpsbolagets rätta fiiUgörande
av sina förpliktelser mot Rymdbplagel enligt Avtalet har Staterna ingått
följande
GARANTIAVTAL
Artikel
1
Delta
Garantiavtal omfattar ett för Staterna oåterkalleligt borgensåtagande för
rätta fiillgörandet av Inköpsbolagets förpUktelser gentemot Rymdbolaget enligt
Avtalet.
Artikel
2
Staterna
svarar enhgt detta Garantiavtal som för egen skuld till dess fuU betalning sker
för rätta fuUgörandet av Inköpsbolagets förpUktelser gentemot Rymdbolaget
enligt Avtalet, dpck skaU vardera Statens borgensåtagande vara begränsat till
följande belopp i svenska kronor (SEK):
Sverige 1062500000
Norge 187500000
Artikel
3
För
Stal som helt eller delvis infriat ovan i Artikel 2 intagna åtagande gentemot
Rymdbolaget skaU borgensåtagandet nedsluivas med motsvarande belopp.
Artikel
4
Krav
på infriande av bprgensålagandé enhgt detta Garantiavtal skall slcriftligeri fiUsläUas
den Stat mpt vilken kravet riktas med kopia tiU den andra Staten. Stat mot viUcen
kravet riktas skall infria sålunda erhållet krav inom två (2) månader från
dagen för dess framstäUande.
Artikel
5
Därest
Stat tiU följd av sitt borgensåtagande enligt detta Garantiavtal nödgals utge
belopp vUket överstiger Statens åtagande enhgt det denna dag ingångna projektavtalel
för Tele-X skaU Staten ifråga äga återkräva överskjutande belopp från den andra
Staten intUl dennes åtagande enligt projektavtalet.
Prop.
1982/83:168 20
Artikel
6
Det fömtsättes
att Rymdbolaget före överlåtelse eUer pantsättning av till följd av Avtalet
uppkommen fordi-an mot Inköpsbolaget inhämtar Staternas skriftliga
godkännande.
Artikel
7
Staterna
förplikter sig tUl att därest tvist skulle uppstå mellan Stat och Rymdbolaget i
anledning av detta Garantiavtal medverka tiU att tvisten slutiigt avgöres genom
skUjedom enligt reglerna för Stockholms Handelskammares SIdljedomsinstitut varviid
svensk lag skall tiUämpas.
Tvister som enbart avser rättsförhåUandet
meUan Staterna på gmnd av detta Garantiavtal skall hänskjutas tiU avgörande i
enlighet med Artikel IV i Överenskommelsen.
Artikels
För
garantiförpUktelsens ikraftträdande gäller bestämmelsen i Artikel V, punkt 1 av
Överenskommelsen.
Utfärdat
i Stockholm april 1983
För
Sveriges regering För Norges regering
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983