Prop. 1982/83:169

Prop.
1982/83:169

Regeringens proposition

1982/83:169

om
Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1984, m.m.;

beslutad
den 7 april 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotpkpll.

På
regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

SVANTE
LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
prpppsitipnen föreslås alt Nordiska ministerrådels allmänna budget för år 1984 gpdkänns
Pch atl medel anvisas för Sveriges andel av kpstnaderna för den verksamhet spm
finansieras över denna budget. Vidare föreslås atl regeringen bemyndigas medge
att vissa åtaganden görs av Nordiska industrifonden. Nordiska ministerrådets
allmänna budget omfattar inte det nordiska kultursamarbetet. För detta finns en
särskild budget.

1 Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 169

Prop.
1982/83:169 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-04-07

Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bpslröm, Bpdström, Gö-ransspn. Gradin, R. Carlsspn,
Holmberg, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition
om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1984, m.m.

I
prpp. 1982/83:100 (bil. 5, s. 23) har regeringen föreslagk riksdagen att, i avvaktan
på särskild prpposilion i ämnet, liU Nordiska ministerrådets allmänna budget
för budgetåret 1983/84 beräkna ett förslagsanslag av 59200000 kr. Jag avser nu atl
ta upp denna fråga.

1
Inledning

Nordiska
ministerrådet inrättades år 1971 genom en revision av den år 1962 ingångna samarbelsöverenskommelse
mellan de nordiska länderna (Helsingfors- avtalet). Den 12 april 1973 ingicks elt
avtal mellan de nordiska ländema om upprättande av Nordiska ministerrådets
sekretariat i Oslo. Upprättandet av minislerrådssekrelariatel godkändes för
Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973: 121, UU 13, rskr 245).
Verksamheten vid sekretariatet inleddes den 1 juh 1973.

I samband med upprättandet
av sekretariatet skapades en budget för den del av ministerrådets verksamhet
som administreras av sekretariatet. Denna budget. Nordiska ministerrådets aUmänna
budget, omfattar inte det nordiska kuhursamarbetel, för vUket Nordiska
ministerrådet i sammansättningen kultur- och undervisningsministrarna
fastställer en särskild budget. Den omfattar inte heUer de gemensamma nordiska
biståndsprojekt i u-länder som finansieras över de nordiska ländernas bisländsbudgetar
och inte heller medel till Nordiska invesleringsbanken. Beträffande samarbetet genpm
Nordiska investeringsbanken kommer regeringen senare i år alt lämna särskilt
förslag om utökning av bankens grundkapital i enlighet med rekommendation från
Nordiska rådet.

Prop. 1982/83:169 3

Fr.o.m.
år 1975 pmfattar Nprdiska ministerrådets allmänna budget elt kalenderår. Medel
för verksamheten under är 1983 anvisades av riksdagen den 27 maj 1982 (prop.
1981/82:208, UU 24, rskr 348).

Enligt reglementet för
Nordiska ministerrådets budgetar (den allmänna budgeten och kulturbudgelen),
beslutat av Nordiska ministerrådet den 18 februari 1979 (samarbelsminislrarna)
och den 15 januari 1979 (kultur- och undervisningsministrarna), fastsläUer
Nordiska ministerrådet budgeten i mars under förbehåll av de nationella
parlamentens godkännande. Reglementet gäller frän den I januari 1979.

På
initiativ av Nordiska rådet har en ny ordning fastställts på försök för behandhngen
av den allmänna budgeten. Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och
Nordiska rådels budgetkommilté hade ett möte den 30 november 1982, varvid man
diskuterade anslag, prioriteringar och nivåer för 1984 års budget. Som
underlag för denna diskussion hade ansökningar frän ämbelsmannakommittéer och insfitufioner
m.m. tiUstäUts Nordiska rådets organ. På basis av bl.a. denna diskussion
utarbetade Nordiska ministerrådet den 4 februari 1983 ett budgetförslag som överiämnades
till Nordiska rådet. Efter behandling i rådets organ blev budgetförslaget föremål
för debatt under Nordiska rådels 31:a session i Oslo i febmari 1983. Med
beaktande av de önskemål som framkom under debatten fastsläUde Nordiska
ministerrådet (samarbelsminislrarna) den 15 mars 1983 den allmänna budgeten
för år 1984.

Genom
denna nya ordning som i huvudsak gäller även för Nordiska ministerrådets
kulturbudget, har önskemålet atl bereda Nordiska rådet förbättrade möjligheter
att delta i budgetarbetet tillgodoselts och alt ge rådets medlemmar lillfäUe
all debattera budgeten under Nordiska rådets session. Härigenom uppnås också
syftet att ge de nordiska samarbelsakti-vitelerna en bätlre parlamentarisk
förankring och atl göra den nordiska budgetbehandhngen mer 1U< den
nationella.

Den
budgetprocedur som sålunda tillämpas innebär att förslag inte kan föreläggas
riksdagen inom den tid under vUken anslagsproposilioner normalt ska lämnas.
Motsvarande gäller för Nordiska ministerrådets kuhurbudget.

I
del följande redogör jag närmare för Nordiska ministerrådets aUmänna budget för
är 1984 och vissa frågor i anslutning härtiU.

Chefen
för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag alt anmäla frågan om
Nordiska ministerrådels kulturbudget för år 1984.

En utförlig redogörelse
för del nordiska arbetet har lämnats i den berättelse rörande det nordiska
samarbetet som ministerrådet har överlämnat till Nordiska rådet i december 1982
(dokument C 1/1983 i det nordiska trycket). En sammanfattning av denna
redogörelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

En
översikt över Nordiska ministerrådets budget för år 1984 bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Prop. 1982/83:169 4

2
F ö redragandens ö verv ä ganden

2.1
Allm ä nt

I
rådande statsfinansiella läge i de nordiska länderna, vilket i hög grad beror
pä oljeprisulvecklingen, inllalionen och andra förhållanden på del inlemationeUa
ekonomiska planet, har del varit nödvändigt atl göra besparingar i de
nationella statsutgifterna. Detta påverkar även det nordiska samarbetet. En
gemensam uppfattning är emellertid att det finns skäl alt betrakta den nordiska
budgetbehandhngen på annat sätt än den nationella. Genom alt söka gemensamma
lösningar i släUel för att lägga ner resurser i varje enskUl land för atl lösa
likartade problem, kan en samhällsekonomisk nytta uppnås genom det nordiska
samarbetet. Möjlighetema att åstadkomma nationella besparingar genom nordiska samarbelslösningar
bör därför las tUlvara.

Dominerande i det nordiska
samarbetet f.n. är frågorna pm det ekonomiska läget och sysselsättningen.
Medel har avsatts för gemensamma åtgärder, som förbereds under ledning av de nprdiska
ländemas finans-pch arbetsmarknadsministrar.

Under senare år har det
ekonomiska, industripolifiska, handelsmässiga och energipoliiiska samarbetet fått
en allt större betydelse. Nordiska ministerrådet har ställt upp mål för detta
samarbete under mbrikerna "Norden som hemmamarknad" och
"Tekniken och framfiden". Det är min uppfattning alt de
samarbetsprogram, som de nordiska ländernas samar-belsministrar utvecklat Pch
de arbetsplaner spm industri- pch energiministrarna har antagit, skall
genomföras i kontakt med arbetsmarknadens parter och med näringslivet. Pä så
sätt öppnas möjligheter för samarbete inom olika sektorer och branscher i
samhällsekonomin som är av särskilt intresse från tUlväxlsynpunkl.

På många områden är de
nordiska länderna hänvisade till all samarbeta för atl kunna hälla jämna steg
med de större industriländerna. De nordiska länderna är vart och elt för litet
för all få fram t.ex. forskare och teknisk utmstning på viktiga områden såsom
energiforskning, dataleknologi och teknisk utveckling. Den arbetsfördelning som
åstadkommits pch de gemensamma satsningar spm gjprts i del nprdiska samarbetet
i delta sammanhang bör föras vidare Pch fönljupas.

Betydelsefulla för det nprdiska
samarbetet är de nprdiska kpnlaklerna genpm fplkrörelserna Pch Föreningen Nprdens
verksamhet spm väsentiigt har bidragit till alt stärka medbprgarnas känsla av nprdisk
samhörighet. Jag anser det viktigt atl våra fplk hålls underrättade pm det nordiska
samarbetets syften och praktiska resultat genom en effektiv infprmalipn. Jag
återkommer till detta i det följande.

Prop.
1982/83:169 5

2.2
Översyn av formerna för det nordiska samarbetet m.m.

Det nprdiska
samarbetet har genpmgått en snabb och omfattande förändring under de senaste
tio åren. De former för del nordiska samarbetet som etablerades i början av 1970-talel
kan därför behöva ses över. Samspelet mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet
kan behöva en ändrad utformning bl.a. för alt säkerställa parlamentarikernas
inflytande och aktiva medverkan i del nprdiska samarbetet. Behpvet av kpntakler
med arbetsmarknadens parter pch med representanter för näringshvel har ökat som
ett resultat av de senaste årens satsningar på ekonomiskt och industrieUt
samarbete. Mol denna bakgrund tillsatte de nordiska ländernas statsministrar
och Nordiska rådets presidium den 30 november 1982 ett parlamentariskt utskott
med uppgift atl göra en översyn av dessa frågor.

Färöarna
och Åland har tidigare som självstyrande områden utsett medlemmar i Danmarks
resp. Finlands nationella delegation till Nordiska rådet och har även haft
möjlighet alt medverka i Nordiska ministerrådets arbete. I samband med att
Grönland är 1979 fick en autonom ställning aktualiserades frågan om en utökad
representation för de självstyrande områdena i Nprdiska rådet. En kpmmilté
bestående av parlamentariker pch regeringsmedlemmar lämnade hösten 1982 ett
förslag pm en ökning av Nprdiska rådets medlemsantal och om representationen
för de självstyrande områdena i plika samarbetsorgan (NU 1982:6).

I
enlighet med förslaget och de rekommendationer som med anledning därav antogs
vid Nordiska rådets session i febmari blir del nödvändigt alt göra ändringar i bl.a.
Helsingforsavtalet och vissa andra samarbelsavlal. Regeringen avser atl senare
i år underställa riksdagen denna fråga.

2.3
Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1984

2.3.1
Allmänt

Nordiska
ministerrådets allmänna budget omfattar kostnader för 15 nordiska
institutioner och ca 250 särskilda projekt. Nya samarbetsområden har tillkommit
successivt. Budgetens omslutning uppgår till 150,2 milj. norska kronor för år
1983.

Del
nordiska samarbetet består i stor utsträckning av att samordna nafionella
aktiviteter som alla nordiska länder har intresse av. Den nordiska budgeten
skall ses som ett viktigt instmment för atl gemensamt ulföra för de nordiska
länderna angelägna arbetsuppgifter.

Syftet
med den nordiska budgeten är inle all tptalfinansiera del nordiska samarbetet.
De egentliga resurserna för del nordiska samarbetet är mångdubbelt större,
eftersom många projekt finansieras även med nafipneUa anslag. Jag ser de
gemensamma nprdiska medlen spm ett sätt atl initiera och hålla samman nordiska samarbelsprojekt.
En betydande del av finan-

Prop. 1982/83:169 6

sieringen
bör ske genom att nationella myndigheter tillskjuter egna medel. VUlighelen atl
anslå nafionella medel blir dä ett slags test på all den nordiska
prioriteringen överenstämmer med nationella prioriteringar och alt projekten
verkligen är relaterade till de faktiska behoven. För svensk del kan detta
också ske genom att avräkning i vissa fall sker på nationella anslag.

2.3.2
Budget för år 1984

Mot bakgmnd
av bl.a. den behandling av budgeten som skett i enlighet med den nya
budgetproceduren har Nordiska ministerrådet den 15 mars 1983 enats om en budget
för år 1984 på 169,5 milj. norska kronor. Detta är en ökning i förhållande fill
år 1983 med 19,3 milj. norska kronor, eller med 12,8 %. Den reella ökningen är
6,1 %.

Av
utgiftema avses en del läckas genom Nordiska ministerrådets inkomster under år
1984. Dessa inkomster består av räntor och avgifter som de anställda vid
Nordiska ministerrådels sekretariat har all erlägga i stället för inkomstskatt
i Norge. Bland inkomsterna har även upptagits ett belopp som avser kostnaderna
för Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg. Dessa kostnader förskolteras av
Nordiska ministerrådet och fördelas året efter mellan medlemsländerna i förhåUande
liU andelen utnyttjade elev-platser. Nordiska ministerrådets totala intäkter
beräknas till 15,3 milj. norska kronor. Återstoden 154,2 milj. norska kronor
avses finansieras genom bidrag från de nordiska ländema.

Jag
skall nu redpgöra för de allmänna pripriteringar spm gjorts vid fastsläUandel
av 1984 års budget.

Det
nordiska samarbetet bedrivs på en mycket bred front. Även om vissa teman som
"Tekniken och framtiden" och "Norden som hemmamarknad"
står centralt i samarbetet motsvaras inte dessa av några enstaka projekt ulan
av ett stort antal olika verksamheter. Den ökade arbetslösheten i de nordiska
länderna har gjort atl frågor om sysselsättningen och möjliga åtgärder på det arbetsmarknadspolifiska
och del ekonomiskpoli-fiska området blivit alltmer centrala. Delta medför behov
av satsningar över en bredare front för alt samarbetets fördelar skaU kunna
utnyttjas.

De
nordiska länderna har på det nationella planet olika budgetär. Av detta skäl
måste de nordiska budgetama förberedas mer än elt och ett halvt år före det
nordiska budgetårets början. För alt skapa en flexibilitet i budgeten och göra
det möjligt att under löpande verksamhetsår la hänsyn till verksamheter som inle
helt kan fömtses vid budgeteringslillfällel, eller vUka det är svårt all lång
lid i förväg kostnadsberäkna, har ministerrådet vall atl lägga en stor del av
projektbudgetens realökning till Nordiska ministerrådets reserv. Denna reserv
är inte avsedd atl användas för förstärkning av löpande verksamhet. Bland de
områden som skall beaktas genom ökningen av reserven är bl.a. handlingsplanen
pä dalaleknologiom-

Prop. 1982/83:169 7

rådet, samarbetsprogrammel på miljövårdsområdet saml en
satsning på information om del nordiska samarbetet.

Projektmedel på inslitutionsbudgelen och projektbudgelen
prioriteras genom den realökning som Nordiska ministerrådet fastställt för år
1984. Budgeten innefattar bl.a. ökade anslag tiU Nordiska industrifonden och
Nordiska projektexportfonden på tiUsammans 4 milj. norska kronor.

Jag övergår nu till alt redovisa utgifternas fördelning i
stort pä de olika verksamhetsområdena. Av de totala utgifterna på 169,5 milj.
norska kronor utgör 24,7 milj. norska kronor medel för administration och
andra utgifter, 83,5 milj. norska kronor medel för institutioner och 61,3 milj.
norska kronor medel för projekt.

Anslagen för administration och andra utgifter upptas tUl
24,7 mot 23,3 milj. norska kronor för år 1983. För det nordiska Ijänslemannautbylet
som fortsätter att utvecklas (prop. 1981/82:100 bil. 3 s. 17) har avsatts 820
000 norska kronor. De medel som upptagils för administration och andra utgifter
avser främst kostnaderna för Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo. Dessa
kostnader beräknas öka från 17,9 till 19,9 milj. norska kronor. Ökningen beror
främst på beräknade löneökningar för personalen och vissa andra
kostnadshöjningar. Sekretariatets personal uppgår till sammanlagt 46 personer.

Anslagen på institutionsbudgeten upptas till 83,5 mol 75,7
milj. norska kronor år 1983. Anslagen finansierar gemensamma nordiska
institutioner. Antalet sådana institutioner uppgår f.n. till 15. De största
anslagen beräknas för Nordiska industrifonden (33,8 milj. norska kronor).
Nordiska hälsovårdshögskolan (8,2 milj. norska kronor). Nordiska institutet
för odon-lologisk materialprovning (7,5 milj. norska kronor) och Nordiska projektexportfonden
(6,3 milj. norska kronor). Utöver de direkta anslagen har även beräknats en
reserv pä 1,3 milj. norska kronor.

Beträffande Nordiska industrifonden innebär tidigare
beslutad budget elt bemyndigande för fonden all ingå förpUktelser utöver tUlgänghga
medel för del innevarande budgetåret. För är 1985 krävs sådant bemyndigande upp
till ett belopp av 17,8 milj. svenska kronor och för år 1986 upp tUl elt belopp
av 11,9 milj. svenska kronor.

Anslagen på projektbudgeten upptas till 61,3 mol 51,2
milj. norska kronor år 1983. Medlen är avsedda för såväl pågående projekt som
nya projekt under år 1984. Anslaget fördelas på ca 250 st. särskilda projekt
inom 24 olika projektområden. De största anslagen beräknas för regional-pohlik
(totalt 10,2 milj. norska kronor), säkerhetsforskning inom energiproduktionsområdet
(totalt 9,1 milj. norska kronor), arbetsmarknad (4 milj. norska kronor) och
miljövård (3,4 milj. norska kronor). Utöver de direkta anslagen har, som jag
tidigare nämnt, även beräknats en reserv till Nordiska ministerrådets
förfogande på 5,1 milj. norska kronor.

Jag tillstyrker för egen del Nordiska ministerrådets
förslag till allmän budget för år 1984. Jag föreslår att regeringen
underställer riksdagen förslaget för godkännande.

Prop. 1982/83:169 8

2.3.3
Sveriges andel av budgeten

Ländernas
bidrag fill ministerrådets budgetar beräknas enligt en särskild fördelningsnyckel.
Tidigare har fördelningen grundals på förhållandel mellan ländernas
bruttonationalprodukter. Sveriges andel av budgeten uppgår enligt denna metod
för år 1983 till 41,4 %. Denna har beräknats motsvara 61 021 000 norska kronor,
eller 59 200 000 svenska kronor.

Nordiska ministerrådet (samarbelsminislrarna)
fastställde den 10 november 1982, efter en teknisk utredning av olika
beräkningsgrunder, nya principer för beräkningen av den nordiska
fördelningsnyckeln. De nya reglema innebär atl fördelningsnyckeln fastställs
som resp. lands andel av den samlade nordiska bmttonationalinkomsten (BNI) lUl faklorpris.
Som bas skall användas de kända värdena från de tvä senaste åren. För det senaste
året används preliminära tal. Fördelningsnyckeln skall hädanefter fastställas
för varje år. För att underlätta övergången mellan den gamla pch den nya beräkningsmelpden
har spm en övergångsprdning följande fördelningsnyckel faslställts för år
1984, nämligen Danmark 21,3%, Finland 17,0%, Island 1,1%, Nprge 19,2% Pch
Sverige 41,4%. Sveriges andel av budgeten för år 1984 är således pförändrad i
förhållande till innevarande år, medan andelarna för de övriga ländema
förändrats något.

Den
svenska andelen av de nationella bidragen tiU Nordiska ministerrådels allmänna
budget för år 1984 föreslås därmed beräknad till 63 838 800 norska kronor,
vilket motsvarar ca 66500000 svenska kronor.

HärtUl
kommer den svenska andelen av kostnaderna för Nordiska hälsovårdshögskolan
under är 1983 som har förskotlerals av Nordiska ministerrådet. Andelen
beräknas efter utnyttjade elevplalser och är ännu inte känd. Jag beräknar
därför schablonmässigt ett belopp som svarat mol den svenska andelen av
Nordiska ministerrådets allmänna budget, dvs. 41,4% av kostnaden som är 8207000
norska kronor. Detta motsvarar ca 3540000 svenska kronor.

Den
svenska andelen av budgeten för år 1984 föreslås därmed beräknad tiU sammanlagt
70040000 svenska kronor. Detta innebär en ökning med 10840000 svenska kronor i
förhållande till år 1983.

Medlen
bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Eftersom Nordiska minislerrrådels
budget avser kalenderåret 1984, kan del svenska bidraget delvis komma atl
behöva betalas ut efter det svenska budgetårets utgång.

För Nordiska
industrifondens bemyndigande att ingå förpliktelser för år 1985 och år 1986
utöver tillgängliga medel beräknar jag alt Sverige skall svara för samma andel
därav som för den svenska andelen av Nordiska ministerrådets allmänna budget,
dvs. 41,4 % av de aktuella beloppen som är 17,8 resp. 11,9 milj. svenska
kronor. Detta motsvarar bemyndiganden på ca 7,4 milj. svenska kronor för är
1985 och ca 5,0 milj. svenska kronor förär 1986.

Prop. 1982/83:169 9

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen att

1.
för Sveriges del godkänna
Nordiska ministerrådets förslag tiU allmän budget för år 1984,

2.
till Nordiska ministerrådets
allmänna budget för budgetåret 1983/84 under tredje huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 70040000 kronpr,

3.
bemyndiga regeringen att medge
all stöd lämnas av Nordiska industrifonden vilket inräknat löpande beslut för
Sveriges del innebär åtaganden pm högst 7 400 000 krpnpr under år 1985 och högst
5 000 000 kronpr under år 1986.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden pch beslutar att genpm prpppsition
föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

ti
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 169

Prop. 1982/83:169 10

Bilaga
1

Sammanfattning av det nordiska samarbetet under år 1982
inom Nordiska ministerrådets verksamhetsområde

I
det följande återges sammanfattningen av den berättelse rörande det nordiska
samarbetet som Nordiska ministerrådet i december 1982 överlämnade till
Nordiska rådet (dokument C 1/1983).

1
Arbetsmarknad

Arbeidslösheten
0kte i Norden i 1982 samtidig som det ble utflating og for enkelte av landene
en nedgång i sysselsettingen totalt. Antall ledige plasser gikk ned. Ungdomsarbeidsl0sheten
gir fortsatt gmnn for bekym-ringer.

I
de f0rste årene må en vente st0rre omstillinger på arbeidsmarkedet og dette vil
etter kjerneprosjektets analyser kreve at sysselsettingspolitiske synspunkter
bygges inn i aU offentlig planlegging og dessuten at arbeids-markedets parter
dras sterkere inn j planleggingsprosessen. Det vil også kreves el utvidel
nordisk samarbeide. Et viktig gmnnlag for dette samar-beidet er den overenskomsten
orn felles nordisk arbeidsmarked som ble undertegnet av arbeidsministrene den
6. mars 1982. Island har nå også slultet seg til det felles nordiske arbeidsmarkedet.

Et
omfattende utredningsarbeide om kapitalens mobilitet er utf0rt hvor en har studert
forutsetningene for st0rre kapitalmobilitet. En analyse av dette materialet har
vist at en rekke forhold som ble tätt opp i utredningen er videref0rt på andre samarbeidsområder.

Arbeidsmarkedssamarbeidet
har fulgt opp samarbeidsprogrammet fra 1979 og en rekke utredningsprosjekter og
andre nordiske fellestiltak er blitt gjehnomf0rt med hovedvekt på arbeidsmarkedets
funksjonsmåter, ar-beidsmarkedsforvaltningens instmmenter og metodikk samt tiltak
for sasr-1ig utsatte grupper på arbeidsmarkedet. Spesiell oppmerksomhet er viet
ungdomsarbeidsl0sheten og en rapport om ungdomsgarantitanken i Norden er lagt
fram. Kontakten med arbeidslivets parter er utvidet.

Et bredt
engasjement på nasjonalt, nordisk og internasjonalt plan er n0dvendig for å oppnå
gunstigere 0konomisk ulvikling og höyere syssel-settingsnivå.

Diskusjonen
mellom arbeids og finansministrene har innledet et bredt anlagt analyseprosjekt
pm arbeidsl0shetens samfunns0konomiske kostnader hvor også de sosiale og menneskelige
konsekvenser etter hvert vil bli studert. Samarbeidet har også inkludert mulighetene
for sterkere felles nordiske initiativ i debatten om sammmenhengen mellom 0konomisk
poli-tikk pg arbeidsl0shet.

De
begrensede budsjettmidler som avsettes til arbeidsmarkedssamarbeidet på
nordisk plan har fortsatt f0rt til reduserte muligheter for å ta ppp nye prioriterte
samarbeidsoppgaver.

Prop. 1982/83:169 11

2
Arbetsmiljö

Till
gmnd för det nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdet ligger ett samarbetsprogram
som reviderades år 1981. Revideringen företogs i samråd med arbetsmarknadens
parter.

Den
första nordiska institutionen på arbelsmiljöområdet har inlett sin verksamhet
år 1982. Verksamheten gällande vidareutbildning av speciahs-ler inom arbelsmedicin,
yrkeshygien och förtagshälsovård har under åren 1978-1981 drivits som ett
projekt. Genom beslut av ministerrådet (samarbelsminislrarna) den 28 febmari
1982 upprättades Nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbelsmiljöområdet.

Forskningen
inom området arbelsmedicin och yrkeshygien har även år 1982 utgjort det största
samarbetsområdet. Dokumentation av yrkeshygieniska gränsvärden, samarbete
mellan de yrkeshygieniska enheterna, forskning angående arbetsförhållandenas
betydelse för fosterskador saml arbetsrelaterade sjukdomar i stöd- och
rörelseorganen samt dessa sjukdomars prevention har utgjort centrala projekt
på området.

Samarbetet
mellan myndigheterna har gällt främst dokumentationsverksamhet, koordinering
av föreskriftsarbeiet, samordning av produklkonlroU saml granskning av tryckkärlsstål.
Samarbete gällande personsäkerhel vid automation samt riskanalyser har utgjort
nya insatsområden år 1982. För-beredelsema för en omorganisering och utvidgning
av dokumentationsverksamheten på arbetsmiljöområdet har pågått år 1982 för atl
genomföra en försöksverksamhet, där även arbetsmarknadens parter utgör en målgrupp.
Ett projekt gällande arbetstids- och ledighetslagsliftningens effekter har
inletts år 1982.

3
Bistånd till utvecklingsländerna

Arbeidet
med oppf0lgingen av anbefalingene i betenkningen "Framtida nordiskt
samarbete rörande utvecklingsbiståndet" NU A 1979:20 er fortsatt i 1982.

Arbeidsgmpper
under Embelsmannskomiléen for bistandssp0rsmål har h0sten 1982 avgill rapporter
vedr. "Bistand og milj0" og "Bislandspolitik-kens grenseomräder".

Den
Rådgivende Komité for bistandssp0rsmål har siden sin start i 1981 avholdl 3 m0ter.
I förbindelse hermed er gennomf0rt temadiskussjoner om aktuelle, sentrale bislandspolitiske
sp0rsmäl.

De
felles nordiske bistandsprosjekter er fortsall etter planene, om enn den globale
0konomiske ulvikling, som i sasrlig grad har vaert til ugunst for utvikhngslandene,
har medf0rt visse vanskeligheter for enkelte prosjekter.

Ministerrådet
har i 1982 truffet beslutning om forlengelse av landbruks-

Prop. 1982/83:169 12

prosjeklel
i Mbeya, Tanzania fra 1. juli 1982 - 30. juni 1985 samt forlengelse av samvirkeprosjeklel
i Tan/iania for perioden 1983—1988.

I kaphlet
er del tall med en redegj0relse for det mere uformeUe bistands-samarbeid i form
av samrådsm0ler, konsuhasjoner og fellesopptreden i inlernasjonale fora, f.eks.
Verdensbanken og FN's Utviklingsorganisa-tioner.

4
Byggsektorn

I
det nordiska bostadsminislermötet i augusti 1982 i Uleåborg i Finland uppnåddes
enighet om ett nytt handlingsprogram för bostads- och byggområdet. Del förra
handlingsprogrammet var från år 1977 och enligt del skulle samarbetet främst
omfatta byggnadstekniska frågor. Det nya programmet är mindre tekniskt inriktat
och samarbete kring bostadspolitiska frågor har fåll ökad betydelse.

TiU
följd av aUmän konjunkturnedgång har man i de nordiska länderna kunnat
konstatera en betydande nedgång i byggaktiviteten med en ökad arbetslöshet inom
byggsektorn som följd. Nedgång i byggnadsverksamheten i hemlandet har man sökt
kompensera genom ökade insatser inom bygg- och byggmalerialexport. Delta har
lett till elt ökat intresse för internationellt samarbete bl a för alt
undanröja tekniska handelshinder och underlätta användningen av produkter som
har godkänts och kontrollerats i liUverkningslandet. Ett nordiskt system för
ömsesidigt accepterande av celralt godkända byggprodukler är under utveckling.
Ett avtal härom - i vUket må beaktas Danmarks speciella förpliktelser till EG —
är ett viktigt led på vägen mot integrerad nordisk byggmarknad.

Inflationen,
energikostnaderna saml kraven på bättre kvalitet har medfört att produklionskostnadema
hksom boendekostnaderna har ökat. Samhällets stöd tiU byggsektorn bör
utvecklas för alt boendekostnaderna, speciellt för låginkomstgrupper, skall
kunna hållas på en rimlig nivå. Nordiskt samarbete inom bostadspolitik har
förekommit sedan länge och skall enligt del nya handlingsprogrammet i
fortsättningen fä allt större betydelse.

Huvudvikten
i del nordiska byggsamarbetet har hiltiUs legal i harmoni-sering av byggbestämmelser,
-normer och -standarder. Denna verksamhet kommer också i fortsättningen alt
vara viktig. Detta arbete har ofta nära anknytning till motsvarande
internationella harmoniseringsverksamhet, som t ex inom ECE, där Nordens insats
har varit av tämligen stor betydelse.

Högt
prioriterat är energisamarbetet. Inom området pågår flera projekt inom NKB:s
energiutskott, NBS-Energi och INSTA-Bygg.

Betydelsen
av att mera rationellt och ekonomiskt utnyttja det befintliga byggnadsbeståndet
ökar i framtiden. Samarbetet bör därför omfatta, förutom drifts-,
beständighets- och underhållsfrågor, också frågor om om-

Prop. 1982/83:169 13

byggnad
och förbättring av det befintliga byggnadsbeståndet. Nordiskt samarbete på
detta område pågår för närvarande både byggmyndigheler och byggforskare
emellan.

Under
1982 har byggsamarbetet omfattat ca 30 projekt av varierande storlek och
varaktighet. Projekten genomförs på basis av ett projektprogram som för
närvarande är under revidering på gmndval av det nya handlingsprogrammet.

5 Energipolitik

En
arbetsplan för det nordiska energisamarbetet har fastställts i febmari 1982.
Arbetsplanen är elt uttryck för ministerrådets vilja att skapa större
planmässighet i arbetet och inrikta delta på sådana energipolitiska frågor där fömtsättningar
finns alt utveckla samarbetet.

Informationsutbyte
och projektsamarbete är på gång bl.a. inom områdena energihushållning,
systemanalysarbete, nya och förnybara energikällor saml alternafiva drivmedel.
Möjligheterna till utökat samarbete inom olje- och gasområdet har utretts och ämbetsmannakommitténs
rapport "Nordiskt samarbete om olja och gas" skall lämnas fill
Nordiska Rådet som en bilaga til denna berättelse.

För
alt öka informationsutbytet om de nordiska ländernas energiforskningsprogram
samt för att tillvarata koprdinerings- och samarbetsmöjligheterna på energiforskningsområdel
utan alt skapa nya nordiska institutioner har energiminislrama beslutat
nedsätta en nordisk kontaktgrupp för energiforskning. Gruppen är sammansatt
huvudsakligen av ledande personer från de programstyrande organen på energiforskningsområdel
i Norden, och skall verka t. v. under en provperiod på tvä år.

Ministerrådet
(samarbelsminislrarna) godkände den 29 september 1982 delningen av ämbetsmannakommittén
för industri- och energipoUtik med omedelbar verkan. Från detta datum finns
alltså en särskild ämbetsmanna-kommilté för energipolitik.

6 Finans-
och valutapolitiska frågor

I
avsnitt 2 er gitt en meget kortfattet översikt över den inlernasjonale 0konomiske
siluasjon som fortsall er preget av meget svake konjunklur-forhold. Utsiktene
for OECD-området er vesentlig dårligere enn tidligere fpmtsatt, pg en må regne
med bare meget moderat oppgang i 1983. En isolert nordisk 0konomisk politikk
som sikter mol å stimulere aktiviletsni-våel i denne situasjon, begrenses av landenes
valulastilling. De nordiske land er imidlertid innstilt på å s0ke det inlernasjonale
samarbeid slyrket med sikte på å påvirke de viktigste land til å f0re en mere vekstfremmende
polifikk.

I
avsnitt 3 fölger en översikt över den 0konomiske situasjon og utsiktene

Prop. 1982/83:169 14

for
neste år i de enkelte nordiske land og deres 0konomiske-pohtiske opplegg. Situasjonen
er i 1982 preget av svak vekst i alle landene og en inflasjonslakl som for de flesles
vedkommende ligger över OECD-gjen-nomsnitlel. Arbeidsledighelen er 0kende i
alle land, men ledighelsgraden varierer sterkt mellom landene. Danmark, Island og
Sverige har betydelige underskudd i sin ulenriks0konomi, mens Finland er neer balanse
og Norge har et moderat overskudd.

I
avsnitt 4 gis en meget kort redegj0relse for det nordiske 0konomiske forskningsråds
budsjelt og virksomhel for 1982 pg 1983. Forskningsrådet avgir selv en mere deläljert
rapport om sin virksomhel.

I
avsnitt 5 er del redegjort naermere for arbeidet i embelsmannskomiléen for valutasp0rsmål
og finansielle sp0rsmål. Det er gjort rede for ullalelser som de nordiske land
har avgill i del inlernasjonale valutafond og felles-synspunkler i de nordiske
lands inniegg ved OECD's Ministerrådsm0te. Uttalelsene gjelder både finans-, penge-
og valutapohtikk. De nordiske land har blanl annet gått inn for at land som ikke
har problemer med ulenriks0konpmien, leggér pm den 0kpnpmiske pplitikk i
moderat eller-sp0rsels-slimulerende retning. EUers er det avght ullalelser som sserlig
sikter mol å oppfordre hovedvalulalandene til å f0re en pplitikk spm vil virke
i retning av mere stabile kursfprhpld.

Det
er dessuten gitt en pversikt över kursutviklingen mellom de nordiske valufaer
siste år. Både de forskyvninger som er et resultat av egne vedtak (som del er tmffel
flere av i 1982) og de som er en f0lge av mer markeds-bestemle kursforskyvninger
er iUuslrert. De egne vedlak dominerer i är bildel. Det er videre påpekt at kursjusteringer
foretatl av el kurvrvalula-land i noen grad har ulik virkning överfor de andre
nordiske kurv-valuta-land og Danmark, som har en annen kurslilknylningsform.
Del pekes på al de totale kursforskyvningene mellom danske kröner, fmske mark og
norske kröner er små når hele perioden 15. oktober 1981 til samme tids-punkt
1982 ses under ett. Kursulslaget mellom svenske kröner og de 0vrige har derimot
vart st0rre.

Sp0rsmålel
om behovet for hyppigere dr0ftelser av valuta- og konjunk-turproblemer er reist.
Valuta- og konjunklurproblemer dr0fles allerede regelmessig. Etter anmodning fra
det nordiske finansministerm0te i Åbo i november 1982 vil mulighetene for en videreutvikling
av de valutapolitiske konsuhasjoner bli utredet av embelsmannskomiléen for
valuta- og finansielle sp0rsmål.

7
Handelspolitik

Lågkonjunkturen
i väridsekonomin har fortsatt atl återspegla sig i nordisk samhandel. Redan
förra året noterade ministerrådet en negativ trend i samhandeln. Svag
utveckling i värids men också i samhandeln karakteriseras av följande siffror
som skildrar förändringarna mellan åren 1980 och 1981:

Prop. 1982/83:169 15

Nordiska
ländernas import % %

från
Norden 4,8 från världen 3,6

Nordiska ländernas export

till
Norden 4,9 tUl väriden 10,3

Nordiska
samhandelns andel under år 1981 gällande import var 20,5% (20,3% år 1980) och
gällande export 20,6% (21,7% år 1980).

Utvecklingen
för den första halvdelen av år 1982 lydde pä en fortsalt negativ utveckling av
samhandeln.

Förra
året uttryckte ministerrådet sin uppfattning alt orsaken till nedgång i
samhandeln "närmare bör analyseras så alt förslag kan framläggas om hur
utvecklingen kan påverkas i positiv riktning i framtiden". Åtgärder för
all utföra analyser har vidtagits i samarbete med Nordiska slafisfiska sekretariatet
och Nordiska ekonomiska forskningsrådet.

Genom
möten mellan de chefstjänstemän i de nordiska ländernas ministerier, som har
ansvaret för utrikeshandelspolitiska frågor (handelschefs-mölen), mötena i Ämbetsmannakommittén
för handelspolitiska frågor och vid andra kontakter samråder de nordiska
länderna beträffande utvecklingen på del handelspolitiska området.

Nordiskt
samarbete i de europeiska fora föregår i traditionella former, närmast genom
kontakter mellan EFTA och EG. Vid sidan av dessa hålles regelbundna
konsultationer mellan Danmark och andra nordiska länder.

Det
nära samarbete som de nordiska länderna (särskilt Finland, Island, Norge och
Sverige) hade under de mångåriga MTN-förhandlingarna i GATT har sålunda
fortsatt vid uppföljandet av förhandlingsresultaten och intensifierats under
förberedelserna för ministermötel i GATT i november 1982. Mot bakgmnd av dagens
inlernafipnella ekpnpmiska situatipn framstår bevarandet Pch stärkandet av en
öppen pch liberal världshandel spm en uppgift av särskild vikt för små av
utrikeshandeln beroende länder som de nordiska länderna. Detta kommer även all
vara ett centralt tema vid GATT:s minislermöte och det är en angelägen uppgift
för de nordiska länderna att i samarbete med andra länder verka för att GATT:s
ställning som ett centralt handelspolifiskt fpmm inle försvagas. Även i OECD:s ministermöte
i maj 1982 framstod behovet av all bevara en liberal världshandel som en av de
viktigaste elementen i stärkandet av OECD-ländernas ekonomi.

De
nordiska länderna har enats om atl sträva efter lättnader i intemationell
handel genom ett förbättrat samarbete med EG ifråga om gemensamma standarder
och ömsesidigt erkännande av provningsresultat. På del nordiska planet sker
samarbetet på detta område framför allt inom ramen för NORDTEST som bildades
1973 som ett gemensamt nordiskt organ med uppgift all främja utvecklingen inom
provnings- och kontrollområdel.

I
förbindelse med det internafionella arbetet för förenkling av handelsdokument-
och procedurer, som bl.a. pågår i regi av FN:s ekonomiska

Prop. 1982/83:169 16

kommission
för Europa (ECE), har de nordiska länderna tagit upp speciella sidor vid detta
arbete i gemensamma nordiska projekt. Det nordiska projektarbetet koordineras
genom ett gemensamt utskott (NORDIPRO), som är sammansatt av representanter
från de nationella handelsprocedur-kommitléerna i Norden.

De
nordiska länderna samarbetar också på exportfrämjandets område. Detta sker i
form av möten, som berör å ena sidan de nordiska handelsut-sända i utlandet och
å andra sidan nationella exportfrämjande organisationer. Huvudavsikten med
mötena både hemma och ute är att utbyta erfarenheler, orientera varandra om
nya förbättringar saml bygga ut det konkreta samarbetet om speciella uppgifier
av gemensamt intresse.

Ministerrådet
har tagit förslaget om alt utveckla nordiskt samarbete om exportmarknadsföringsutbildning
till behandling på grund av rekommendation nr 17/1982 från Nordiska rådet.

Nordiska
ministerrådet har under året inlett arbetet på att följa upp beslutet rörande
nordiskt samarbete om projeklexport (Nordiska rådets rekommendation nr 1/1981).

Samarbetet
omfattar en rad åtgärder på informationsområdet samt försök att harmonisera viUkor
för exportkrediter och garantier för dessa i de olika nordiska ländema. Vidare
har en nordisk projeklexportfond samt elt syslem med nordiska
projektinvesteringslån med en ullåninsram på 350 milj. SDR f.o.m. 1.7.1982
upprättats. Länderna har före den 1.7.1982 gett garantierna till Nordiska
Investeringsbanken för dess projeklinvesterings-långivning.

8
Industripolitik

På
det induslripolitiska området har arbetet inom ministerrådet och ämbetsmannakommittén
under verksamhetsåret koncentrerats till uppföljningen av arbetsplanen för
översyn av del induslripolitiska samarbetet. Ett antal initiativ har tagits
inom ramen för planen för atl se på möjligheterna atl utveckla samarbetet, bl.a.
ifråga om teknisk FoU och när det gäller generella villkor för industrietableringar.

Projektet
geologiskt samarbete på Nordkalotten har förts vidare och börjar nu komma in i
en rapporteringsfas. Nordisk industrifonds verksamhet expanderar bl.a. som en
följd av de ökade- resurser som ställts till fondens förfogande. Fonden har
även aktivt engagerats i översynen av det nordiska tekniska FoU-samarbetet. Nordtesl
har på uppdrag av ämbetsmannakommittén försökt värdera effekterna av sin
verksamhet när det gäller att undanröja tekniska handelshinder. Som en följd
härav kommer en ökad tyngd att läggas vid denna aspekt av organets verksamhet.

Prop.
1982/83:169 17

9 Jord- och skogsbruk

Från alt i början varit forskningsbetonat har åtgärder
vidtagits för att utveckla nordiskt samarbete på jord- och skogssektorn till
att omfatta nya områden. Under året har man beslutat påbörja en utredning om
former för utvidgat nordiskt samarbete på lanlbmksområdet. Också behovet för
nordisk samverkan i fiskodling och aquakultur generellt utreds på rekommendation
nr 6/1981 från Nordiska rådet.

Dämlöver omfattar samarbetet i dagens läge följande
programområden:

Jordbruksforskning

Ministerrådet ger ökat stöd åt nordiska samarbetsprojekt
på jordbruksforskningens område. Under år 1982 har NMR stött
forskningssamarbete angående biologisk bekämpning av växtpatogener, bekämpning
av masti-tis, jordbmksmeleorologi och lantbrukskooperation.

Stödet till de tvä förstnämnda områdena fortsätter under
år 1983 i utökad

omfattning. Jordbmksmeteorologiskt forskningssamarbete fortsätts med

stöd från de nationella forskningsråden. x

På jordbruksforskningsområdet samarbetar ministerrådet med
Nordiska Kontaktorganet för Jordbmksforskning, som är ett samarbetsorgan för de
nationella jordbmksvetenskapliga forskningsråden.

Skogsforskning

Samarbetet på programområdet leds av den nordiska
institutionen Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning (SNS). Denna
upprättades år 1972 och infördes år 1978 på ministerrådels budget. År 1982
inordnades Nordiska Skogsarbetsstudiernas Råd (NSR), som dittills varit en
självständig institution på ministerrådets budget, under SNS. SNS har till
uppgift atl förmedla och understödja gemensam nordisk forskning inom skogsbruket
samt alt underlätta samverkan inom den skogliga forskarutbildningen.

SNS' styrelse beslår av tre representanter för vardera
Danmark, Finland, Norge och Sverige, varav en representerar den skogliga
administrationen, en forskningen och en del praktiska skogsbmket, samt en
observatör från Island.

För år 1982 har SNS tilldelat medel till elva pågående
projekt, varav fyra inom det skogstekniska området, och tre nya projekt, varav
två inom det skogstekniska området. Fömtom till direkta projekt har medel
anslagits för en sammanställning över det befintliga kunskapsläget då det
gäller första-gallringar. Fortsatt stöd har vidare getts till Nordiska
Samarbetsgruppen för Högre Skogsutbildning samtidigt som det gjorts en
precisering av gruppens arbetsuppgifter.

Prop. 1982/83:169 18

Genbanksamarbete

Nordiskt
genbanksamarbete omfattar i dagens läge en nordisk institution - Nordiska
genbanken för jordbmks- och trädgårdsväxter - samt tre planeringsprojekt (fisk,
husdjur, mikrober).

Nordiska
genbanken (NGB), som har sitt säte i Lund, ersätter de motsvarande nationella
aktiviteterna. NGB är ett viktigt serviceorgan för nordiska växtförädlare och växtforskare.
Under år 1982 har verksamheten varit koncentrerad till fröburna jordbruks- och
trädgårdsväxter. Speciellt bör nämnas, att arbetet med inventering och
beskrivning av släkterna Ribes (vinbär, krusbär), Rubus (hallon, björnbär,
hjortron, åkerbär) och Rheum (rabarber) har fortsatt. Inventering av släktet Prunus
(körsbär, plommon) har påbörjats.

Internationella
genbankstyrelsen (IBPGR) avhöll Pisum- symposium vid Sveriges
lantbruksuniversitet i Alnarp 23-26 mars. Råg-arbetsgruppen inom det europeiska
genbankprojektet (ECP) avhöll möte i Finland 4-6 augusti. I dessa möten spelade
NGB en aktiv roll.

Ett
förslag till upprättande av ett nordiskt centralregister för mikrobsamlingar
och -kollektioner har färdigställts. Förslaget har varit till remissbehandling
i länderna.

Växtförädling

Växtförädling
i Norden omfattar många arter kulturplantor, och många klimatiskt olika
regioner, som ofta går pä tvärs av de nationella gränserna. Eftersom varje
nordiskt land inte kan upprätthålla en tillräcklig aktivitetsnivå på alla
relevanta ämnen inom växtförädlingens område, och eftersom resultaten av
växtförädlingsaktiviteter på den europeiska kontinenten har begränsat värde i
Norden, har det varit nödvändigt att skapa en bättre nordisk koordinering på
växtförädlingens område. Detta arbete leds av en nordisk styrningsgmpp (SNP,
Samnordisk Planteforeedling), vari bl.a. lantbmksdepartementen är
representerade.

Under
året har tre större projekt varit på gäng: ett om växtförädlingsforskning
(Resistens mot växtsjukdommar), ett om växtförädling (Förädling av
gräsmarksväxter för Nordens nordliga områden) och ett om sorts-avprövning.
Dessutom har utredningsarbete på utvalda ämnen innanför växtförädlingsforskning
och förädling utförts.

10
Jämställdhet

Ett
reviderat samarbetsprogram för jämslälldhetsområdet förelades Nordiska rådet
vid dess 30:e session och antogs av Ministerrådet (jäm-slälldhelsminislrarna) i
augusti 1982. Programmet anger följande huvudområden för samarbetet:
arbetsliv, social- och familjepolitik, utbildning, bo- och samhällsplanering
samt deltagande i det politiska livet och samhället i övrigt.

Prop. 1982/83:169 19

Projektverksamheten
har under året främst inriktats på jämställdhet i arbetslivet, t.ex. dalaleknologins
effekt på jämställdhet mellan kvinnor och män speciellt inom kontorsområdet,
produktivitetsfrämjande åtgärder och deras effekter på jämställdheten saml
avslutande av projektet den tvådelade arbetsmarknaden. Dessutom är
jämställdhetsutskottet representerat i styrgmppen för Nordiska
arbetsmarknadsutskottets (NAUT's) projekt om "Deltidsarbete i Norden".
Övriga projekt rör sig om kvinnor i styrande organ, kvinnor i nordisk politik,
daghemsverksamhetens mål och innehåll samt om samhällsplanering. Den 1 - 2
april arrangerades ett kontaklmöle mellan representanter för nationella
kvinnoorganisationer, arbetsmarknadens parter. Nordiska rådets social- och
miljöutskott och Ministerrådets jämställdhetsutskott.

Samarbetet
på jämslälldhetsområdet är förankrat i jämställdhetsulskot-tet. Delta
upprättades av samarbetsministrarna den 30 maj 1978 genom att kontaklgmppen för
jämställdhet, som hade fungerat sedan 1975, blev permanent. Hösten 1980
beslutades att sakansvaret för jämställdhetssamarbetet hädanefter skulle ligga
hos jämställdhelsministrarna. Samtidigt blev jämställdhelsutskottet direkt
underställt Ministerrådet (jämställdhetsministrarna) som dess beredande organ.
En konsulenttjänst för i första hand ärenden som rör jämställdhet inrättades i
början av 1981 på minislerrådssekrelariatel.

Jämslälldhelsulskotlet
har enligt sitt mandat fill uppgift att koordinera det nordiska samarbetet på jämslälldhetsområdet
på grundval av det program som antogs 1978 av Ministerrådet och som reviderats
under 1982.

Under
1982 har NOK 941.000 beviljats för 8 projekt.

11
Konsumentpolitik

Med
utgångspunkt i det nordiska samarbetsprogrammet på konsumentområdet, en
strävan efter effektivisering av nationellt arbete inom sektorn samt nyttan för
största möjliga antal medborgare i de nordiska ländema har ca 30 samarbelsprojekt
vidareförts eller startats under 1982 till ett sammanlagt anslag av ca 2,3
milj NOK.

På
vamprovningsområdet har provningar av torktumlare och frysar slutförts och en
förstudie av spisar startats. Arbetet med framtagande av provningsmetoder har
fortsalt, bl a i samarbete med NORDTEST. En utredning om hur det nordiska
samarbetet beträffande konsumenlvam-slandardisering kan organiseras för alt ge
ökad effektivitet har slutförts.

På produktsäkerhetsomrädet
har arbetet med produktinriktade aktiviteter vidareförts bl a beträffande läll,
beklädnadstextilier och cyklar. Vidare har användandet av
inrapporteringssystem för olycksfall i hemmen och på fritiden kartlagts i syfte
att få till stånd ett gemensamt nordiskt inråpporteringssystem.

Prop. 1982/83:169 20

1
syfte att få till stånd bättre rostskyddsgarantier för bUar har ett projekt genomförts
i samarbete med de nordiska bilägarorganisationerna.

Pä
produklinformationsområdet har arbetet fortsatt beträffande informationssystem
för hushällskapitalvaror. Det nordiska märkningssystemet för textila
golvbeläggningar (NCC) har utvärderats och provning av tvättmaskiner i syfte
alt skapa en enhetlig definition av begreppet sparprogram har påbörjats.

Pä
utbildningsområdet har en rapport om konsumentfrågorna i läramt-bildningen
legat till gmnd för ett seminarium med dellagande av konsument- och
skolmyndigheter i de nordiska ländema.

En
utvärdering av konsumentprogram i radio och TV har slutförts. Bl a har
experimentella program jämförts med "traditionella" konsumentprogram.

På
det konsumenträttsliga området har bl a marknadsföring till barn och unga,
användande av garantier i marknadsföringen, konsumentskyddet vid sällskapsresor
samt konsumentproblem på bank- och försäkringsområdet behandlats. Vidare har
effekterna av den konsumenträtlsliga lagstiftningen diskuterats vid ett
seminarium.

Ett
projekt om användande av konsumentkrediter har avslutats och ett utvecklingsprojekt
för hela det hushållsekonomiska området har startats.

Ett
seminarium har genomförts orn lokal och regional konsumentpolilisk verksamhet.

12
Kulturellt samarbete

I
avtalet mellan de nordiska länderna om kultureUt samarbete som trädde i kraft
1972 slås fast att man vill vidareutveckla den nordiska kullurgemenskapen, samt
att man vill öka den samlade effekten av ländernas insatser i utbildning,
forskning och annan kulturell verksamhet -genom gemensam planering, samordning,
samverkan och arbetsfördelning. Ett annat syfte med avtalet är att skapa
grundval för en samordnad insats i internationeUt kulturellt samarbete.

Del
ligger ett egenvärde i att den nordiska kulturgemenskapen stärks. Men
samarbetet skall också kunna visa påtagliga resultat där de nordiska länderna
genom samverkan uppnår en ökad effekt av sina gemensamma satsningar. Slutligen
skall samarbetet kunna visa på en framtid för en vidgad nordisk gemenskap.på
viktiga områden, inle minsl det kulturella.

I
den efterföljande redogörelsen beskrivs samarbetsfrågorna enligt kulturavtalels
indelning. Inledningsvis skall nämnas några av de mer omfattande frågor, som
under 1982 i hög grad präglat arbetet inom kulturavtalets ram.

Utgående
från ministerrådsförslaget B 38/k och rek. nr 4/1982 har ministerrådet
beslutat inrätta ett nordiskt forskningspolitiskt råd. Ministerrådet har
beslutat om en snabb uppbyggnad av rådet. Uppbyggnadsfasen skall

Prop.
1982/83:169 21

vara
avslutad 1985, då den skall kunna disponera 3 milj. nkr. i 1981 års prisnivå.
Stadgar för verksamheten har fastställts under hösten 1982. Rådets medlemmar
har utnämnts, personal har anställts och rådet kan aktivt inleda sin verksamhet
den 1 januari 1983.

Den
nordiska kullurframstöten i USA, Scandinavia Today, inleddes i september i
Washington, DC, Minneapolis och New York och beräknas i aUt nå ut liU ca 30
milj. amerikaner. Kärnan utgörs av sex samnordiska utsläUningar, vUka i Norden
koordinerats av kultursekretariatet. Det står redan klart att Scandinavia Today
kommer att bli en utomordentlig framgång både när det gäller
publiktillströmning, kritikreaktioner och uppmärksamhet i massmedia. För
närvarande undersöks möjligheterna all överföra några av utstäUningarna tiU Nprden.
Vidare diskuteras möjligheterna att göra samnprdiska kulturmanifestatipner i
andra länder.

Utredningen
pm samiskt kulturliv har under året remissbehandlats Pch vid överläggningarna
mellan kullurutskptlet Pch ministerrådet i pktpber diskuterades vissa förslag
angående stöd till samiskt kulturliv. Beredningen inpm ministerrådet tar sikte
pä att öka detta stöd.

Ministerrådet
har under året intensifierat sitt arbete på området kultur och media.

Under
1981 påbörjades uppföljningen av det stora utredningsarbetet 1976-80 kring
frågan om överföring av nordisk radio och TV via satellit. Med anledning av rek.
nr 3/1982 förbereddes under 1982 inom ramen för Helsingfors-avtalet
förhandlingar om avtal mellan fyra länder beträffande utvecklingen av radio-
och TV-samarbetel samt telesamarbetet med utnyttjande av satellittekniken. Det
finns anledning att påpeka att det för utredningsarbetet utvecklats en
intressant samarbels- och finansieringsform inom Helsingforsavtalets ram.

Som
ett led i det fortsatta arbetet på medieområdet arrangerades i oktober på
Örenäs slott i Sverige ett väl förberett seminarium om kulturindustri och
kulturpolitik.

Ministerrådet
tillsatte vid årsskiftet en egen mediagrupp, som är knuten till
kultursekretariatet. Gruppen har till uppgift att följa den snabba utvecklingen
och lämna förslag och idéer till insatser för alt öka det nordiska samarbetet.

13
Lagstiftning

Lovgivningssamarbeidet
har det siste året vaert drevet i samme former som tidligere. Det legges stadig
st0rre vekt på å utveksle opplysninger om aktuelle lovgivningsiiliak i de
enkelte land og å etablere et samarbeid på de enkelte rettsområdene.

Samarbeidet
er blitt intensivert de siste årene. I 1982 har justismini-strene hatt m0te på R0ros,
embelsmannskomiléen for lovgivningssp0rsmäl har hatt m0te på Marienborg ved K0benhavn
og rettssjefene har hatt m0te

Prop. 1982/83:169 22

i
K0benhavn. I tillegg fil dette blir lovgivningssp0rsmål diskutert mellom Ministerrådet
og Nordisk Råd ved fellesm0tet mellom justisministrene og juridisk utvalg og
under Nordisk Råds ärlige sesjon.

I
sin betenkning til Cl/1982 har juridisk utvalg uttalt tilfredshet med at man
kan begynne å spore resultater av at lovgivningssamarbeidet er blitt intensivert.

I betenkningen
har juridisk utvalg videre under henvisning til prosjeklel "Norden som hjemmemarked"
sagt seg enig i den prioritering av arbeids-innsats og ressurser som
Ministerrådet har gitt lovgivningssamarbeidet på formuerettens område. Dette samarbeidet
er en viktig del av det nordiske lovgivningsprogrammel og vil bli f0rt videre
med sikte på ä oppnå mest mulig ensartede regler.

Når
det gjelder familieretten som også er en sentral del av lovgivningsprogrammel,
har juridisk utvalg i betenkningen til Cl/1982 forutsatt at resullatene fra
Nordisk Råds kpnferanse i 1982 om "Familieret i Norden" skal inngå
som et ledd i de videre dr0ftelsene om utviklingen av lovgivningssamarbeidet
på dette området. Dette er Ministerrådet innstilt på.

Juridisk
ulvalg har tidligere utlall tilfredshet med den målen det nordiske lovgivningsprogrammel
blir presentert på i de ärlige beretningene til Nordisk Råds sesjon. Beretningen
i år vil f0lge samme linje som de siste års beretninger. Lovgivningsprogrammel
blir stadig supplert og revidert bl.a. på gmnnlag av de ärlige dr0fielsene mellom
justisministrene og juridisk utvalg og i lys av de resultater som oppnås.
Ministerrådet innarbeider også i beretningen de ullalelser fra Nordisk Råd som
blir vedtatt på sesjonene om de enkelte punkter i lovgivningsprogrammet. På
denne maten skulle beretningen kunne gi et realistisk biide såvel av målene for
lovgivningssamarbeidet som av det I0pende samarbeidet både innenfor
Ministerrådet og mellom Ministerrådet og Nordisk Råds parlamentariske organer.

14
Miljövård

Milj0beskytlelsessamarbejdet
omfatter fprvallning og beskyttelse af det ydre milj0.

11982
har virksomheden omfattel f0lgende delområder: forskning, vand-og havfomrening,
luflfomrening, st0j, affald og genanvendelse, produkt-kontrol, naturvaern og
friluftsliv, 0kologisk planlaegning og milj0dala. End-videre er del arbejde,
som i 1981 blev igangsal tU at belyse milj0effekterne ved energiproduktion fortsat
efter planerne. Bevillingen tU projektarbejdet i 1982 har vaeret 2.570.000 NOK
(kapitel 180) og 2.152.000 NOK (kapitel 181). I 1982 har EK-M udarbejdet et revideret
handlingsprogram samt gennemf0rt en systematisk evaluering af den hidlidige projektvirksomhed
på milj0områdel. Såvel programmet som evalueringsrapporten har vasret dröftet
med Nordisk Råd. Programmet fremsaettes for Nordisk Råd som ininisterrådsforslag
til behandling på sessionen 1983.

Prop. 1982/83:169 23

1983
er f0rste år i det reviderede program, og vil derfor va;re prägel af såvel afslutningen
af tidligere igångsatte aktiviteter som igangssetningen af aktiviteter efter
det nye program. Et vigtigl arbejdsområde bliver luftfor-ureningen, hvor man
planlägger en st0rre samlet projektsatsning. Luftfor-ureningen er en af de vaesentligste
f0lger af energiomsaetningen i samfundet og skal altså ses som en inlensivering
af det igangvaerende arbejde med energi- og milj0sp0rgsmålene. Andre vigtige områder
vil blive st0jbeka2m-pelse, genanvendelse, naturvaern og friluflliv samt kemiske
stoffer og produkter. Indsalsen vil bhve koncenlreret om de emner, som er h0jest
prioriterede i milj0beskytlelsesarbejdei i de nordiske lande og om emner, som
synes al indeholde frugtbare muligheder for samarbejde.

15
Livsmedelsfrågor

Det permanente
nordiske utvalg for naeringsmiddelssp0rsmål ble oppret-tet av Nordisk
Ministerråd den 15.9.1982. Ulvalget erstatter den tidligere Nordiske embetsmannskomite
for harmonisering av naeringsmiddelslov-givning. Samtidig er samarbeidet utvidet
lU å omfalle alle sider av naerings-middel- og emaeringsområdel. En prosjeklsekretaer
er engasjert på halvtid fra l.januar 1982.

Flere
tidligere uformeUe nordiske samarbeidsgrupper er nå innordnet Naeringsmiddelutvalget
som egne faggmpper:

1)
Nordisk metodikkomite, 2) Nordisk neferingsmiddeltoksikologisk gruppe og 3) de
nordiske sekretariater for Codex Alimenlarium arbeidet. Dessuten har Naeringsmiddelutvalget
oppnevnl 4) Nordisk arbeidsgruppe for kost- og ernaeringssp0rsmål.

Målseltingen
for del nordiske samarbeidet på naeringsmiddel - og er-naeringssektoren er å

-
samordne faglige og
administrative ressurser

-
harmonisere lovgivning og beslemmelser
for å lelle nordisk samhandel med naeringsmiddel

-
skape gmnnlag for en enhetlig naeringsmiddel-
og ernasringspolitikk.

Prop. 1982/83:169 24

16
Organisation

Ministerrådet
(samarbeidsministrene) har i 1982 hatt f0lgende sammen-setning

Danmark:
Minister for kulturelle og nordiske anliggender Lise 0slér-gaard inntil
9.09.82.

Milj0minister
Christian Chrislensen fra 10.09.82. Finland: Handels- og industriminister

Pirkko
Työläjärvi inntil 26.02.82.

Social- och hälsovårdsminister

Jacob Söderman fra 26.02.82

Finansminister Mauno Forsman fra 9.07.82

Finansminister Jermu Laine fra 15.09.82.

Island: Justitsminister Fridjön Thördarson.

Norge: Handelsminister
Arne Skauge.

Sverige:
Socialminister Karin Söder inntil 7.10.82.

Jordbruksminister
Svante Lundkvist fra 8.10.82. Ministerrådet (samarbeidsministrene) har hatt f0lgende
m0ter i 1982: 16.02.82 Stockholm 28.02.82 Helsingfors 2.03.82 Helsingfors
23.03.82 Oslo 24.03.82 Oslo 23.04.82 K0benhavn 07.06.82 Faer0yene 29.-30.09.82
Borgarnes 9.-10.11.82 Åbo 29.-30.11.82 Oslo

Ministerrådet
(samarbeidsministrene) m0tte kultur- og undervisnings-ministrene 24.03.82 i
Oslo, Nordisk Råds budsjetlkomité 24.03.82 i Oslo, Nordisk Råds Presidium
23.04.82 i K0benhavn, Nordisk Råds budsjetlkomité 29.06.82 pä Kastrup. Nordisk
Råds informasjonskomité 10.11.82 i Åbo og Nordisk Räds Presidium 10.11.82 i
Åbo.

Ministerrådet
(samarbeidsministrene) har videre hatt m0te med de nordiske statsministre
30.11.82 i Oslo og Nordisk Räds budsjetlkomité 30.11.82 i Oslo.

Ministerrådet
har hattf0lgende m0ier i egenskap av fagministerråd i 1982:

9. febmar Industri-
og energiministrene

19.
febmar Sosial- og justisministrene

3.-4.
mars Kultur- og undervisningsminislrene

3.
mars

6.
mars 24. mars 24. mars

27.
mars 13. mai

l.juni
15. juni 2. august

17.-18.
august 19.-20. august 18. oktober 18. oktober

11.
november

11. november

12. november

15.
november

16.
november 16. november

16.
november 16. november I. desember 10. desember

10.
desember

Kultur-
og undervisningsminislrene, m0te med Nordisk Råds kullumlvalg

Industri-,
kommunikasjons- og kulturministrene Arbeidsministrene Kultur- og undervisningsminislrene
Kultur- og undervisningsminislrene sammen med samarbeidsministrene

Industri-, kommunikasjons-
og kulturministrene Jordbmksminislrene innen for rammen av Nordisk kontaktorgan
for jordbrukssp0rsmål Kultur- og undervisningsminislrene Energiministrene

Industri-,
kommunikasjon- og undervisningsminislrene per capsulam Boligminislrene Sosialminislrene

Kuhur-
og undervisningsminislrene Kultur- og undervisningsminislrene, m0te med Nordisk
Råds kulturulvalg Arbeidsministrene

Arbeidsministrene,
kontaktm0te med arbeidsmarkedets parter

Finansministrene
og arbeidsministrene Industri-, kommunikasjon- og kulturministrene Milj0ministrene

Milj0ministrene, m0te med
Nordisk Råds sosial- og mil-j0utvalg

Trafikkministrene-,
m0te med Nordisk Råds trafikkutvalg Energiministrene

Kultur
og undervisningsminislrene Finansministrene, m0te med Nordisk Råds ökonomiske utvalg
Regionalministrene

17
Regionalpolitik

Under
siste halvdel av 1970-tallet hadde de flesle fylker/amt/län i Norden en befolknings0kning
på minst 6 promille pr år. Bare 7 av 66 fylker hadde en gjennomsnittiig befolkningsnedgang
på mer enn 6 promille. På 1980-tallet har denne siluasjon klart endret seg. Hele
21 fylker har negativ befolkningsutvikling i 1981, spesiell i Danmark og
Sverige. I Finland har man en positiv befolkningsutvikling i de flesle
regioner, spesielt fordi nettoutflytlingen til Sverige er gått över til nettoinnflyiting.
I Norge er situasjonen når det gjelder befolkningsutviklingen regionalt
relativt stabil.

Prop.
1982/83:169 26

De regionale forskjellene i arbeidslöshetsgraden er imidlertid
fremdeles store spesielt i Finland. Gjennomsnittiig arbeids l0shet har steget markert
i alle landene. H0yest er de i Danmark. Ser vi på gjennomsnittiig arbeidsl0s-hetsgrad
i 1981 pr amt/fylke/län varierer den i Norge mellom 1,8-2,8%, Sverige 3,1
-5,8%, Finland 4,7-10,7% og Danmark 5,6-8,8%.

Det er altså fremdeles store regionale forskjeller når det
gjelder befolk-ningutvikling og arbeidsl0shet innen det enkelte land og mellom landene.
Nedgangskonjunkturen i verdensökonomien og behovet for sturkturend-ringer i nasringslivet
innebaerer stor usikkerhet når det gjelder den fremti-dige regionale ulvikling.
Det kreves derfor 0kt innsats både nasjonalt og nordisk for å nå den felles målsetningen
om en i regional sammenheng balansert ulvikling i Norden, mellom landene og innen
det enkelte land.

NERP har
satset på å gj0re samarbeidet på det regionalpolitiske området så konkret og målrettet
som mulig, slik at resullatene kan anvendes nasjonalt. 1 forsknings- og utredningssamarheidet
er det i 1982 avholdt et koordineringsseminar som et ledd i arbeidet med å prioritere
og program-mere det fremtidige arbeidet til NordREFO, Basprosjektet, Storbyprosjek-tet
og Glesbygdssamarbeidet (se avsnitt 4 og 5). Det er også meget viktig ä knytte
förbindelsen mellom det regionalpolitiske forsknings- og utredningssamarheidet
og det grenseregionale samarbeidet som etter hvert har fått en meget dominerende
plass i del nordiske regionalpolitiske samarbeidet. Dette er i samsvar med
politiske prioriteringer i Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd. Ministerrådet finansierer
i 1982 helt eller delvis en grunnadministrasjon i 11 grenseregionale samarbeidsområder
(avsnitt 2), Samarbeidet pä Nordkalotten og i Vestnorden er spesielt prioritert.
Bevilg-ningen på ministerrådets budsjelt til konkrete regionalpolitiske tiltak
(kap 244) har betydd mye for å styrke og konkretisere samarbeidet i grensere-gionene
(avsnitt 3.1). Bevilgningen i 1982 er på 4,4 mill NOK og regionalministrene fastholder
målsetningen fra handlingsprogrammet av 1979 om at de 0konomiske ressurser for
finansiering av denne type prosjekt b0r 0kes til et nivå på 10 mill NOK pr år. NERP
vurderer for tiden sp0rsmålet om hvordan man best organisatorisk forsterker
styringen og kontrollen av disse midlers anvendelse.

Som eksempler på konkrete tiltak som finansieres över kap
244 i 1982 kan nevnes handelskontor i Midtnorden og handelskonsulent på Nordkalotten,
bransjetreff for industrien i Midtnorden og 0stfold-N Bohuslän, felles turistmessig
markedsf0ring av visse samarbeidsområder (Bornholm-SÖ Skåne, Nordkalotten) samt
småbålsj0kart og gjesthavner i Kvarken og Skjeergårdssamarbeidet. Det er viktig
at planlegging, gjennomföring og oppf0lging av denne type prosjekt skjer i naer
kontakt med ansvariige lokale myndigheter i respektive land. Del har også vist
seg n0dvendig å ha en nordisk avl0nnet prosjektmedarbeider knyttet til den
lokale styrings-gruppen i det enkelte grenseregionale samarbeidsområde som kan sikre
en forsvariig koordinering og gjennomf0ring av prosjektene. For å sikre bedre

Prop. 1982/83:169 27

kontinuitet
og mer långsiktig planlegging av arbeidet har NERP gått inn for at man fra 1983
skal få en slik 3-årig grunnadministrasjon i 6 prioriterte samarbeidsområder.
Når man summerer midlene til grunnadministrasjon (kap 241 og 245) samt til konkrete
regionalpoliliske tiltak (kap 244) går i

1982 ca
8 mUl NOK eller 80% av midlene på Nordisk Ministerråds budsjeU

på den regionalpolitiske sektor til grenseregionall samarbeid.

I
handlingsprogrammet er utpekt visse regioner der det generell bedömmes å vEere
av nordisk interesse å gjennomf0re felles regionalpolitiske tiltak. I disse
regioner har Den Nordiske Investeringsbank (NIB) fått mulighet til å tilf0re
kapital til bedrifter gjennom såkalte regionallån via nasjonale kredittinstilusjoner
(avsnitt 3.1). Totalt er det still til disposisjon 325 mill NOK for en fors0ksperiode
som nylig er forlenget til 1/4 1984. I

1983 skal
del företas en evaluering av läneordningen.

Den
andre hoveddelen av det regionalpolitiske samarbeidet omfatter forsknings- og utredningsarbeid.
Forskningssamarbeidet skjer i regi av Nordisk institutt forregionalpolitisk
forskning (NordREFO) som i 1982 har arbeidet videre med de 6 prosjektene som ulgj0r
forskningsetappen 1980-83 (avsnitt 5): 1) Den velferdsmessige og 0konomiske
förankringen av regionalpolilikken, 2) Industriens ulviklingsbetingelser i svakt
utbygde områder i de nordiske land, 3) Administrative betingelser for regional planlegging,
4) Oppf0lging og "utvärdering" av effekter av regionalpolitiske tiltak,
5) Regionale effekter av den offenllige sektors lokalisering, og 6) Regionale
konsekvenser av slrukturendringer og teknisk ulvikling.

Utredningssamarheidet
er konsentrert om tre långsiktige prosjekt. Basprosjektet (avsnitt 4.1) arbeider
med sammenstilling og analyse av basisdo-kumentasjon om de regionale forhold i
Norden. I årsrapporten 1982 analy-seres befolkningsförändringen og sysselsettingsutviklingen
på regionalt nivå i femårsperioden 1976-80. Videre er det i 1982 laget en spesialutren-ding
som behandler problem i ""tynande gmvsamhällen'".

I Storbyprosjektet
(avsnitt 4.2) sammenlignes bystmkturproblemer og utviklingslendenser i 13
nordiske slorbyer, dvs sammenhenger mellom byenes ulvikling og omstmklurering.
En rapport fra prosjeklets fase 1 förelä i mars 1982. Fase 2 vil omfalle
perioden 1982-84 og behandler feltene a) njeringsutvikling og naeringspolitikk,
b) boligmarked og boligpoli-likk og c) offentlig 0konomi i storbyene.

Den
glesbygdspoliliske arbeidsgruppen (avsnitt 4.3) har i 1982 arbeidet med en sluttrapport
om fors0ksvirksomhelen med grensekommunalt samarbeid i spredt bebodde områder.
Gruppen vil i sitt videre arbeid konsen-Irere seg om informasjons- og erfaringsulveksling,
og i 1982 er arbeidet med en rapport med tema "lokalt engasjement i utviklingen
av glesbyg-dene" startel opp.

Prop.
1982/83:169 28

18
Socialpolitik

Till
grund för det nordiska samarbetet på social- och hälsovårdsområdet t.o.m. år
1982 ligger del samarbetsprogram som fastställdes år 1977. Ett reviderat program
fastställdes av Nordiska ministerrådet (social- och häl-sovårdsminislrarna) i
augusti 1982. Samarbetet inom de olika delsektorerna bedrivs dels inom de fem
permanenta institutionerna

- Nprdiska
hälspvårdshögskplan

- Nprdiska
institutet för pdpntologisk materialprovning

- Nprdiska
läkemedelsnämnden

- Nprdiska
nämnden för alkohol- och drogforskning

- Nordiska
nämnden för handikappfrågor

dels
i form av frislående projektverksamhet. Den nya nordiska konventionen om
social trygghet trädde i kraft den 1 januari 1982. Under år 1983 träder
dessutom en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om
godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och
veterinärväsendel i kraft.

Frågor
som integrering av erfarenheter från den sociala sektorn i samhällsplaneringen,
utbildning av personal för dövblinda, samarbete inom klinisk kemi etc. har
ägnats stor uppmärksamhet i det fristående projektarbetet. Samarbete inom medicinal-och
socialstalistiken samt njurtransplantationsområdena har bedrivits under lång
tid.

19
Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

1 dette
kapittel er det redegjort for det samarbeid som skjer i henhold til transportavtalen
av 6. november 1972 under Nordisk embetsmannskomite for transportspörsmål (NET),
samarbeidet under Nordisk trafikksikker-hetsråd (NTR) og samarbeidet i arbeidsgruppen
for ensartede beslemmelser i Norden for fritidsbåter.

Nordisk
embetsmannskomite .for transportsp0rsmål (NET)

NET's
medlemmer orienterer hverandre om aktuelle nasjonale transportpolitiske saker og
tär opp sp0rsmål som behandles i internasjonalt samarbeid.

I
1982 resp. begynnelsen av 1983 ventes sluttrapporter fra f0lgende prosjekter ä foreligge:

-
taksering av eksisterende veger
med tanke på oppmslning for framtidig bruk

-
förbättring och underhåll av
grusvägar

-
effektmåhng av mindre anleggsarbeider

-
glesbygd-transporter

-
handikapp-transporter

-
sykkeltrafikk-prosjektet

Prop.
1982/83:169 29

Havneprosjeklet
videref0res i henhold til tidligere planer. 1 1982 ble det igångsatt to nye vegforskningsprosjekter
og to nye energiprosjekter. 1 1983 igangsettes et nytt vegforskningsprosjekt, vintervedlikehold,
samt el prosjekt vedr0rende transport av farlig gods. NET höides orientert om forber-edelsene
av Nordisk trafikksikkerhetsår 1983.

For
å få bedre översikt över aktuelle samarbeidsoppgaver i 1984 og f0lgende år arrangerer
NET en ny ekspertkonferanse i januar 1983.

Nordisk
komité for transport0konomisk forskning (NKTF) bistår NET i dennes virksomhel. NKTF's
oppgave er å samordne den transport0kono-miske forskningen i Norden. Dette skjer
i hovedsak gjennom arrangering av konferanser. På oppdrag fra NET har NKTF oppdatert
sin rapport om Iransportarbeidel i Norden. Videre har NKTF påtatt seg ä se naermere
på del konkrete behov for ytlerligere samnordisk transportstatistikk.

For
0vrig har NET holdt seg orientert om det videre arbeid med TELE-MEDEL-prosjektet
og fulgt med utviklingen av de ivergående flyforbin-delser i nprd (Nordkalott-flyforbindelsen
og Mittnorden-forbindelsen). Videre har NET fulgt utviklingen av mellomriksvegene.

TU
slutt redegj0r NET for siutasjonen när det gjelder fast förbindelse over0resund
og det pågående samarbeid for trafikksikkerhet i flytrafikk, sj0lrafikk og jernbanelrafikk.

Nordisk
trafikksikkerhetsråd (NTR)

NTR
er el kontakt-, samordnings- og planleggingsorgan, som bisläs i sitt arbeid av
Nordisk komité for irafikksikkerhetsforskning. Nordisk komité for vegtrafikklovgivning
og Nordisk bilteknisk kpmité.

Ved
siden av gjensidig prientering pg prpsjektvirkspmheten har NTR gjprt en pversikt
pver hvorvidt NTR's forslag er blitt gjennomf0rt i de enkelte land: Sp0rsmålet
om trafikksikkerhelssamarbeidets målsetninger har også vasrt dr0ftet. Videre etterstreber
NTR å samordne nordiske synspunkler når del gjelder internasjonalt trafikksikkerhetssamarbeid.

De
prosjekter som har vaert igång under 1982 er:

-
foreldrenes holdning til barns trafikksikkerhet

-
effekten av tiltak mot promillekj0ring

-
metoder for vurdering av konsekvensene
av forskjellige former for trafikksanering

-
verneutstyr for voksne og barn
i bilers bakseter

-
evalueringsmetoder i irafikkundervisningen

-
eldre folgjengeres trafikkm0nsler
og ulykkesrisiko

-
syklende barns trafikkrisiko og

-
nordisk trafikksikkerhetsår
1983.

Flere
av prosjektene fortsetter i 1983. Andre prosjektplaner for 1983 gjelder et prosjkel
om bremsekraftfordeling i vogntog samt oppf0lging av MIRO-prosjektel. For0vrig
kommer NTR bl.a. til å fortsette dr0ftelsene om målformuleringer for trafikksikkerhetssamarbeidet.

Prop.
1982/83:169 30

Trafikksikkerhetsäret
1983 forventes å influere i h0y grad NTR's og samarbeidsorganenes virksomhel i
1983.

Arbeidsgruppen
for fritidsbåter

I
juni 1982 ble arbeidsgruppens mandat forlenget med tre är. Gruppen virker for fellesnordisk
syn på bätlivssp0rsmål og arbeider for ensartede beslemmelser. I I0pet av 1982
har gruppen behandlet bl.a. utdannelse, seglbretter, og internasjonal informasjon.

20
Turism

Turismens
betydning er stor og voksende. Den bidrar til verdifull re-kreasjon og 0kte
kulturelie kontakter. Turismen er et viktig element i landenes samfunns0konomi.

Turistutvalgets
virksomhel skjer i naert samarbeid med Nordisk turistråd (NT), som er et samarbeidsorgan
for de nasjonale turistrådene og tilva-rende. Den hiltil sl0rste satsing for å stimulere
internordisk turisme er kampanjen Reis i Norden.

Andre
prosjekter i 1982 har vaert:

-
markedsunders0kelser (det tysktalende
område)

-
et seminar for luristsjefer

-
pensjonislreiser

-
loleransenivå

-
handboken Reiseliv i Norden (oppdatering).

-
kapasitetsulnyltelse (oppdatering)

I
sin virksomhel har turistutvalget lagt saerlig vekt på gjensidig orientering
om aktuelle turistpoliliske sp<Srsmål i hvert av landene. Det gjelder informasjon
om lovendringer, endringer i regelverket samt om resultatet av viktige ulredninger
på turistområdet. Samråd og samarbeid i inlernasjonale sp0rsmål er også et
fast punkt på utvalgels dagsorden.

I
1983 planlegger turistutvalget i samråd med NT et m0te om prosjekl-samarbeidel.
Dellakere blir sakkyndige på turistområdet og beslektede områder. Såvel
pågående virksomhel som aktuelle samarbeidsoppgaver i årene framöver vil bli
tall opp.

For0vrig
planlegges f0lgende prosjektvirksomhet i 1983:

-
Reis i Nprden - pppf0lging

-
Markedsunders0kelser - videref0ring

-
Håndbpken Reisehv i Norden -
revidering

-
Förberedelse av Åland-konferansen

-
Seminarene - Uldannelsesledere

-
kultur/turisme

Prop.
1982/83:169 31

Bilaga
2

Nordiska
ministerrådets allmänna budget för år 1984 Sammanfattning

Verksamhetsområde

Miljoner

norska
kronor

1983

1984

Ministerrådssekretariatet

Institutioner

Ministerrådets
dispositionsbeviljning (projekt)

Övriga
utgifter

(därav
tjänstemannautbyte)

17,9

75,7

51,2

5,4

(0,77)

19,9

83,5

61,3

4,8

(0,82)

Summa
utgifter

150,2

169,5

De nordiska ländemas bidrag Övriga intäkter

139,1 11,1

154,2 15,3

Summa
intäkter

150,2

169,5

Nordiska
ministerrådets budget

för
år

1984
för institutioner och projekt

1000-tal norska kronor

Institutioner

1983' 1984-

Nordiska statistiska 1 384 1 493

sekretariatet

1395 8 295

1409 8 207

6 888

7 508

1291

1 515

1 582 842 3 000 11 500 5 586

1 584

988

6 300'

33 780

6 245

652 1 871

637' 2 049

3 139

2 471

5 612

6 161

1589 1295

1 890 1295'

Nordiska läkemedelsnämnden Nordiska hälsovårdshögskolan Nordiska
institutet för odontologisk materialprovning Nordiska nämnden för alkohol-och
drogforskning Nordiska nämnden för handikappfrågor

Nordisk arbetsmiljöutbildning Nordiska projektexportfonden
Nordiska industrifonden Nordtest

Nordiska kommittén för byggbestämmelser (NKB) NordREFO

Nordiska genbanken för jordbruks-och trädgårdsväxter Samarbetsnämnden
för nordisk skogsforskning

Nordiska ekonomiska forskningsrådet Reserv för
institutioner

Summa 75 716 83 532

' Uttryckt i 1982 års priser

Uttryckt
i 1983 års priser

'
Reservation för Nordiska projektexportfonden samt NKB:s projektmedel ingår i

Reserv för
institutioner

Projekt

1000-tal
norska kronor

Allmänna utredningar Verksamhetsbidrag
Generalsekreterarens disp.reserv Socialpolitik Arbetsmarknad Arbetsmiljö Miljövård

Jämstäl Idhetsfrågor Handelspolitik Industripolitik

Säkerhetsforskning
inom energiproduktionsområdet

-
allmänt

-
miljöeffekter
Energifrågor Byggsektorn Nordiska träskyddsrådet Regionalpolitiska
programarbetet

Regionalpolitik
- Nordkalotten Samefrågor

Regionalpolitik - konkreta åtgärder

Gränsregionalt
samarbete

Jordbruksfrågor

Livsmedelsfrågor

Konsumentfrågor

Samfärdsel

Trafiksäkerhet

Turism

Övrigt

Reserv för Regionalpolitik -

konkreta
åtgärder

Reserv för
särskilda ändamål

Allmän
reserv

Ministerrådets reserv

Prisökningsreserv 1983/84

Summa

866

700'

-

500

2 544

2 740

3 161

4 000

2 540

2 750

3 145

3 370

969

1000

641

710

944

1080

5 668

6 000

2 896

3 050

1699

1800

1766

1920

304-

-

825

820

1 321

1450

853

550

3 710

5 350

2 407

2 550

2 684

3 120

320

600

3041

2 810

2717

2 720

1 301

1400

812

700

934

-

1 275

_

1407

-

445

-

—

5 062

-

4 539

61291

51 195

' Ingår t.o.m. 1983 i Allmänna utredningar

Fr.o.m.
1984 ingår i Verksamhetsbidrag de anslag som tidigare låg inom Nordiska

träskyddsrådet
och Allmänna utredningar (exkl. Generalsekreterarens disp. reserv)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983