Prop. 1982/83:171

Prop.
1982/83:171

Regeringens proposition

1982/83:171

om reglering av
priserna på Hsk, m. m.;

beslutad
den 7 april 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

SVANTE
LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret
1983/84.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 171

Prop.
1982/83:171 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-04-07

Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradm, R.
Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition
om reglering av priserna på fisk, m. m.

1
Inledning

Regeringen
uppdrog den 11 november 1982 åt statens jordbruksnämnd all, efter överläggningar
med fiskels förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge
förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1983/84.
Förslaget skuUe utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade
allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken och de år 1981 beslutade rikthnjerna
för prisregleringen på fisk. Nämnden borde även avge förslag till disposition
av medel ur prisregleringskassan för fisk för atl bestrida kostnader för
utsättning av laxfisk och ål.

Jordbruksnämnden
har i skrivelse den 23 februari 1983 inkommit med sina förslag med anledning av
uppdraget. Nämndens slcrivelse bör fogas till protokoUet i detta ärende som
bilaga.

I
prop. 1982/83:100 (bil. 11 s. 60) har regeringen föreslagit riksdagen atl, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1983/84 till Prisreglerande
åtgärder på fiskels område beräkna elt förslagsanslag av 1000 kr. Jag anhåUer atl
nu få la upp denna fråga.

2
Föredragandens överväganden

Riksdagen
beslöt år 1978 om nya riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78:
112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Mol bakgrund härav tillämpas elt nytt
prisregleringssystem, normprissystemel, fr. o. m. budgetåret 1981/82 (prop.
1980/81:198, JoU 1980/81:37, rskr 1980/81:423).

Formerna
för det nya prisregleringssystemel innebär i huvudsak atl

Prop.
1982/83:171 3

normpriser
och normkvantileter för olika fiskslag fastställs av statsmakterna efter
förslag av jordbruksnämnden. Regleringen sker bl. a. genom alt pristillägg och överskoltspriser
betalas ut. Nämndens förslag föregås av överläggningar mellan jordbruksnämnden,
konsumentdelegationen och fiskels förhandlingsdelegation. Nivån på
normpriserna avvägs så alt den i princip ger fisket kompensation för ökade
kostnader och fiskarna en rimlig ersättning för sitt arbete. Normkvantiletema
anger för vilka kvantiteter pristillägg utgår och fastställs i syfte alt hindra
alt prisstödet leder tiU icke önskvärda överskoll av konsumlionsfisk.

Prisregleringen
finansieras i första hand med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till
prisregleringskassan förs prisregleringsavgifler samt införsel- och ulförselavgifter
på fisk m. m. Prisregleringsavgift las ut på svensk-fångad saltvallensfisk och
på imporlfisk av moisvarande slag med stöd av lagen (1974: 226) om
prisreglering på fiskels område. Avgiften är i regel 6% av inköpspriset resp.
av importvärdet.

Prisregleringen
sker i avräkningsprisledet, dvs. det led där fiskarens egen försäljning sker.

Pristilläggets
slorlek beslutas av jordbruksnämnden för regleringsperioder om fyra lill fem
veckor. Vid sill beslut har nämnden all i första hand ta hänsyn lill uppnått avräkningspris,
s. k. jämförelsepris, som utgör ett genomsnitt för hela landet.

Pristillägget
skall inte motsvara hela skillnaden mellan jämförelsepris och normpris. Frågan
om storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som
bör utgå i pristillägg tas upp i överläggningarna. Beräkningen av
jämförelsepris och utbetalning av pristillägg görs av regleringsföreningen
Svensk fisk, ekonomisk förening. Genom statens pris- och karlellnämnds försorg
sker en fortlöpande uppföljning av parti-priser saml en analys av kostnader och
marginaler hos förslahandsmolta-garna.

En
lägsta prisnivå skaU upprätthållas för den fisk som säljs på marknaden. Fisk
som inle kan säljas liU lägstapris skall övertas av Svensk fisk. För dessa
överskott betalar föreningen ett s. k. överskottspris.

Del
ankommer på Svensk fisk atl inom ramen för dhekliv som ges av jordbruksnämnden
fastställa lägslapriser och överskoltspriser för norm-prissalla fiskslag liksom
all besluta om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamheten.
Jordbruksnämnden meddelar närmare bestämmelser om pristilläggen och om hur
utbetalning av pristilläggen skall ske.

För atl
tillgodose konsumentintresset skaU prisdämpande åtgärder kunna vidtas om prisema
överstiger fastställt normpris.

När
det gäller dispositionen av de medel som ställs liU Svensk fisks förfogande
tillämpas systemet enligl följande. Statsmakterna fastställer på förslag av
jordbruksnämnden en medelsram för prisregleringen under budgetåret.
Jordbruksnämndens förslag till medelsram skall utöver ramens totala storlek
innefatta förslag om uttag av prisregleringsavgifl samt lill-

Prop.
1982/83:171 4

delning
av medel ur prisregleringskassan och konjunkluruljämningsfon-den. Inom
medelsramen får Svensk fisk läcka de totala kostnaderna för regleringen, dvs.
för pristillägg, inlösen av överskott saml för administration och
upplysningsverksamhet. Utöver den angivna medelsramen får föreningen för att
läcka de totala kostnaderna för prisregleringen även använda de räntor som
flyter in på föreningens och konjunktuniljämnings-fondens medel. I den mån de
medel som på angivet sätt ställts till föreningens förfogande irite förslår
för all läcka kostnaderna för prisregleringen under ett regleringsår får
föreningen vid oförutsedda behov la i anspråk medel ur konjunkluruljämningsfonden
intiU högst en Qärdedel av fondens behåUning. Jordbruksnämnden får medge atl
mer än en Qärdedel förbrukas. Fondens behållning får inte ulan regeringens
medgivande undersliga 10 milj. kr.

Fisk
som övertas av Svensk fisk som överskott försäljs av föreningen. Vissa medel
utöver marknadsinläkterna kan disponeras av föreningen för mlösen av
överskotten från fiskaren/fiskelaget. Ifrågavarande medel anges som en delram
inom den totala medelsramen och skall utgöra grund för föreningens överväganden
om överskoltspriser under del kommande regleringsäret.

Efter
överläggningar i enlighet med regeringsuppdraget har statens jordbruksnämnd
lagt fram förslag om reglering av priserna på fisk m. m. under budgetåret
1983/84. Förslaget har biträtts av de båda delegationerna. Jag övergår nu liU
att behandla nämndens förslag.

För
sill/strömming väntas fångslulrymmel för år 1983 uppgå lill ca 132000 lon
vilket motsvarar 1982 års nivå. Fångsten år 1982 uppgick preliminärt lill drygt
130000 lon. Fångslulrymmel för torsk förutses för år 1983 öka jämfört med år
1982. Uttryckt i landad vikt kan fångstutrymmet väntas bh ca 68000 lon.
Fångslen år 1982 uppgick preliminärt till 43000 ton. Liksom förhåUandet är
beträffande siliyströmming, kommer huvuddelen av fångsten av torsk alt las i
Östersjön.

När
det gäller avsättningsulrymmet för sill/strömming har under en följd av år
35000—40000 lon av svenska fiskares fångster kunnat avsättas på den inhemska
marknaden. Detta innebär atl endast ca 1/3 av fångsten kan avsättas i Sverige.
Övrig fångst exporteras i huvudsak till Danmark i oberetl skick. En mindre
export av filéad sill/strömming lill främst Danmark och Västtyskland
förekommer. Ansträngningar görs all förbättra distributionstekniken för färsk
sill. Om dessa försök lyckas bör den inhemska avsättningen kunna öka till
åtminstone 45000 ton per år, vilket skulle ha en positiv inverkan på avräkningspriserna.

Vad
gäller torsk avsätts större delen av fångslen inom landet. Man torde kunna
räkna med att den svenska marknaden kan la emot ca 30000 lon torsk per år,
varav ungefar hälften används för beredning av frysta filéer. Del senaste året
har varit präglat av internationell brist på torsk, vilken lidvis har
förstärkts av tillfälliga fångstnedgångar p. g. a. väderleksförhål-

Prop.
1982/83:171 5

landena.
Mol slutet av 1982 och i början av 1983 avräknades torsken mer än normprisel p.
g. a. den internationella knappheten.

Konsumtionen
av fisk torde bl. a. påverkas av priset på andra livsmedel, i synnerhet kött
och fläsk. Således bör förändringar i konsumentsubven-lionerna på vissa
baslivsmedel påverka konsumtionen av fisk.

Med
hänsyn lill de mycket kraftiga prisökningarna på torsk som skett under hösten
1982 är del osäkert om någon markant förbättring i relativpriset till kött har
skett för delta fiskslag.

Sillpriserna
har ökat betydligt långsammare än torskprisema och relativpriset gentemot kött
har förbättrats. Ännu kan dock ingen ökning i konsumtionen av sill utläsas av konsumtionsstatisliken.
Med förbättrad distribution bör dock på sikt viss ökning av konsumtionen komma
all ske om nuvarande relativpriser gentemot kött beslår.

Vad
gäller andra fiskslag än sill och strömming finns ett påtagligt importbehov
eftersom de svenska fiskarnas fångster inle läcker efterfrågan.

Prognoser
för prisutvecklingen för regleringsårel 1983/84 är enligl jordbruksnämnden
ytterst svåra atl göra bl. a. liU följd av del starka inflytande som de
internationella priserna har på prisbildningen i Sverige. Jordbruksnämndens
bedömning av kostnaderna för pristilläggen på normprissalta fiskslag bygger på
följande grunder. Avgörande för utvecklingen av sillpriserna är den europeiska
marknaden. Tillförseln till denna kommer sannolikt alt öka under 1983 då man
kan förvänta alt del legala sillfisket i mellersta och norra Nordsjön
återupptas. Därmed minskar utrymmet för Iredjelandsexportörer samtidigt som
konsumtionen, åtminstone i Västtyskland, som är den största marknaden i EG,
minskar. Dessutom föreligger risk för all en inte betydelselös del av den
svenska sillexporten drabbas av en tull på 15 % i EG under vinlem 1983/84. Det
synes därför föga troligt att sillmarknaden, som varit inslabil sedan sommaren
1981, kommer atl förbättras.

Utsikterna
för lorskmarknaden är bättre. Torskpriserna på den europeiska marknaden har
stigit mer eller mindre oavbratel sedan sommaren 1982. Sedan årsskiftet 1982/83
har mycket höga priser noterats. Dessa har dock varit betingade av bl. a.
ogynnsam väderlek varför en tillbakagång väntas under våren 1983. Del är
emellertid troligt all torskprisema kommer all ligga kvar på en relativt hög
nivå under 1983/84.

Vad
gäller prisema på övriga normprissalta fiskslag samt kokräka förväntas inte
några mer betydelsefulla prisändringar.

Behållningen
i Svensk fisks konjunklumljämningsfond uppgick den I juli 1982 lill 41,7 milj.kr.
vilket innebär en minskning med 6 milj.kr. jämfört med föregående år. Moisvarande
belopp för jordbmksnämndens prisregleringskassa var 28 milj. kr. resp. 5,7
milj. kr. Prisregleringsavgrften beräknas tillföra prisregleringskassan ca 50
milj. kr. för innevarande regleringsår. Härtill kommer ränteintäkter på de
medel som är innestående i fonden resp. kassan, sammanlagt ca 10 milj. kr. De
sammanlagda tiUgång-arna under året kan således beräknas fill ca 130 milj. kr.

Prop.
1982/83:171 6

Prisregleringen
under innevarande regleringsår kommer enligl jordbmksnämndens nuvarande
bedömning all kosta sammanlagt ca 80-90 milj. kr. Det skulle i sin tur innebära
atl lillgångama i jordbmksnämndens prisregleringskassa och Svensk fisks konjunklumljämningsfond
sammanlagt skuUe komma atl uppgå lill 40-50 milj. kr. per den I juli 1983.
Härtill kommer ca 53 milj.kr. i intäkter. Sammanlagt skulle därmed ca 100-110 milj.
kr. vid oförändrade prisregleringsavgifter stå till förfogande för prisregleringen
under regleringsårel 1983/84. Härtill kommer de budgetmedel, sammanlagt 50 milj.kr.
under budgetåren 1982/83 och 1983/84, som bör tillföras prisregleringskassan
enligt prop. 1982/83: 101. I proposifionen anförs alt beloppet bör användas för
alt förebygga prishöjningar på fisk. För 1982/83 har riksdagen nu anvisat (JoU
1982/83:23, rskr 1982/83:142) 25 milj. kr. Nämnden och delegationerna har enats
om atl föreslå att de medel som beräknats för innevarande regleringsår så långt
möjligt bör användas för fillfälliga prissänkande åtgärder för vissa fiskprodukler.
Resterande 25 milj. kr. skulle tillföras prisregleringskassan och därmed
motverka en höjning av prisregleringsavgiften redan från 1 juli 1983.

Som
utgångspunkt för förslaget lill normpriser har nämnden haft normpriserna för
innevarande regleringsår. Dessa har räknats upp med hänsyn lill produklionskoslnadsulveckhngen
och löneutvecklingen för de stora löntagarkollektiven. Vidare har avdrag gjorts
för en viss rationaliseringsvinst. Sammanvägt innebär detta en uppräkning med
10,5%.

Nämnden och delegafionerna
har efter förslag från fiskels förhandhngs-delegation enats om atl föreslå all
finansieringen av en trygghelsförsäkring för fisket får ske inom ramen för
medel som beräknats bli tillförda regleringen för 1983/84. Förhandlingsdelegafionens
förslag har sin gmnd i en tidigare framställning lill regeringen från Sveriges
fiskares riksförbund angående finansieringen av försäkringen. Regeringen
överlämnade framställningen till jordbmksnämnden atl las upp i
överläggningarna om prisregleringen för fisk. Försäkringen omfattar bl.a. liv,
sjuk- och arbetsskadeförsäkring och avser alt utgöra ett kompletterande skydd lill
vad som utgår enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och lagen (1976:
380) om arbetsskadeförsäkring. Kostnaden härför har beräknats till ca 4,5 milj.kr.
Finansieringen av Irygghetsförsäkringen föreslås ske genom en sänkning av
normpriserna på så sätt alt kostnadema för pristilläggen beräknas bli ca 4,5 milj.kr.
lägre. Uppskrivningen av normpriserna blir därigenom ca 9% i stället för ovan
angivna 10,5%.

Mot
bakgmnd av bl. a. marknadsläget och en strävan alt stimulera fisket efter brislfiskslag
har tyngdpunkten i förslaget lagts vid uppräkning av de s. k. övriggmpperna. Normprisema
på dessa föreslås bli uppräknade med ca 13 %. Uppräkningen för torsk och
kokräka föreslås bli ca 11 % medan normpriset på stor sill föreslås bli
uppräknat med 6 % och priset på liten sill med 8%.

Prop.
1982/83:171 ■

Jordbmksnämnden
föreslår att följande normpriser fastställs.

Fiskslag/ Hittillsvarande Förslag till norm-

normprisgrupp normpris (kr./kg) pris (kr./kg)

1981/82
1982/83

Sill/strömming,

stor

2:70

2:80

2:98

Sill/strömming,

liten

1:95

2:14

2:31

Torsk

3:51

3:85

4:27

Kokräka

27:00

29:64

32:85

Övriggrupp
I'

4:60

5:05

5:70

Övriggrupp
11

5:70

6:26

7:10

Övriggrupp
IlP

11:35

12:46

14:08

Övriggrupp
IV*

2:30

2:52

2:85

'
I övriggrupp I ingår gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj. I övriggrupp II ingår
kolja, rödspotta, havskatt och lyrtorsk. ' I övriggrupp III ingår kummel, rödtunga
och bergtunga. ■* I övriggrupp IV ingår lubb, skrubba och homgädda.

För
innevarande regleringsår har normkvantilet faslslällls endast för sill/strömming.
Den uppgår till 86000 ton. Nämnden föreslår all norm-kvanfileten för regleringsårel
1983/84 sänks till 83000 ton.

Jordbmksnämnden
föreslår att liksom under innevarande regleringsår pristillägg för samtliga
fiskslag utom sill/strömming utgår med i princip 75 % av skillnaden mellan
normpris och jämförelsepris. För sill/strömming bör pristillägg utgå med 70% av
skillnaden.

Under
innevarande regleringsår får överskoltsprisel för sill/strömming utgöra högst
60% av lägstaprisel i den lägre serien, dvs. induslripriserna. : För torsk är
motsvarande tal 70 % och för övriga fiskslag 80 % av lägstaprisel i den lägre
serien. Förde mindre storlekarna av siU/strömming lämnas hämtöver elt extra
stöd. Stödet innebär all fiskaren i fast tillägg per kg erhåller skillnaden
mellan en krona och överskoltsprisel. Nämnden föreslår alt nämnda syslem för
att fastställa överskottspriser får gälla även regleringsåret 1983/84 för andra
fiskslag än sill/strömming. Vad gäller sill/strömming bör närmare regler för överskoltspriser
få fastställas av jordbmksnämnden efter samråd med Svensk fisk och Sveriges
fiskares riksförbund. Vidare föreslås atl överskott av storlekarna 3 och 4
skall få avsättas endast som djurföda eller för framstäUning av fiskmjöl.

Under
innevarande regleringsår utgår ett särskilt låginkomslslöd tUl fiskare på
ostkusten. Stödet innebär all ett regionall fraktstöd utgår med 18 öre per kg
för strömming av slorlek 2-4 som förs iland på norra delen av ostkusten (fr. o.
m. Uppsala län t. o. m. Norrbottens län) och med 9 öre per kg för strömming som
förs iland på södra delen av ostkusten av yrkesfiskare bosatta inom ostkustens
prisregleringsområde. Mol bakgmnd av bl. a. särskilt höga infraklskostnader
längs norra delen av ostkusten föreslår jordbmksnämnden all del nuvarande låginkomststödel
ersätts av ett stöd som utgår endast liH fiskare som är bosatta i Uppsala län
och norr därom och för fångst som landas i ovannämnda område. Stödet bör utgå
med högst 15 öre per kg för torsk och strömming avsedd för humankonsumtion. Kostnaderna
för stödet föreslås uppgå tiU högst 0,8milj. kr.

Prop.
1982/83:171 8

Prisstöd
utgår f. n. för de viktigaste slagen av sölvatlensfisk i form av fasta pristUlägg.
Dessa prisUllägg är för innevarade regleringsår 1:63 kr. per kg för gädda, gös
och sik och 1:16kr per kg för abborre, lake och siklöja. Mot bakgmnd av bl. a.
att priserna på de ovannämnda fiskslagen stigit kraftigt inle minsl på
exportmarknaden föreslås inte någon uppräkning av pristilläggen. Som villkor
för prisliUägg på lake föreslås att den skall vara rensad och flådd.

För
råräka utgår under innevarande regleringsår ett fast pristillägg med 1:60kr.
per kg. Jordbmksnämnden föreslår alt detta prisfillägg för det kommande regleringsårel
räknas upp till 1:75 kr. per kg.

Eftersom
makrillfisket är ett utpräglat säsongfiske omfattas inle makrillen av normprissystemel.
I stället har det tidigare regleringssystemet med minimi- och garantipriser
bibehållits samtidigt som elt fast pristillägg utgår. Detta är under
innevarande år 0:55 kr. per kg. Vidare får Svensk fisk tillämpa speciella
regler beträffande överskottshanleringen för ringnols-makriU.

Jordbmksnämnden
föreslår all nu gällande regler för makrill bibehålls även under regleringsåret
1983/84 samt atl pristillägget räknas upp till 0:60kr. per kg.

Systemet
med fasta prisfillägg tillämpas även för fisket efter slorbacke-långa. Prisfilläggen
är f.n. för långa utan huvud 1:73kr. per kg och för långa med huvud 1:47 kr.
per kg. Jordbmksnämnden föreslår alt dessa pristillägg för försäljningssäsongen
1983 räknas upp fill 1:90 kr. resp. 1:62 kr. per kg.

Kostnaderna
för rörliga prisUUägg har uppskattats till ca 75 milj. kr. för budgetåret
1983/84. Kostnadema för finansiering av en trygghelsförsäkring för fisket har
beräknats lill 4,5 milj. kr. För läckande av Svensk fisks kostnader för överskottshanleringen
har beräknats åtgå högst 7milj. kr. . Låginkomslslöd och fasta pristillägg har
vidare beräknats till sammanlagt 4,8milj. kr. Den sammanlagda kostnaden för
prisregleringen beräknas således komma att uppgå fill ca 91 milj. kr.

Jordbmksnämnden
föreslår atl 3 milj. kr. skall utgå från prisregleringskassan för alt täcka
kostnaderna för utsättning av laxfisk och ål under budgetåret 1983/84. I stort
sett bör ulplanteringskostnaderna fördelas enligt elt av fiskels
förhandlingsdelegation framlagt förslag. Det slutliga förslaget lill
fördelning bör föregås av beredning med representanter för fiskeristyrelsen, jordbmksnämnden
och Sveriges fiskares riksförbund.

Jordbmksnämndens
kostnader för uppbörd och kontroll av avgifter beräknas tiU ca 0,5 milj. kr.
för det kommande regleringsårel.

Kostnaderna
för Svensk fisks administration inkl. marknadsfrämjande åtgärder och
upplysningsverksamhet, som beräknats till ca 6,5milj.kr., föreslås få täckas
genom de ränteintäkter som uppkommer hos föreningen eller konjunktumljämningsfonden.
I den mån dessa medel inle räcker lill bör erforderligt medelsbehov få täckas
genom uttag ur fonden.

Prop.
1982/83:171 9

De
sammanlagda kostnadema för regleringen under budgetåret 1983/84 inkl.
administrations- och uppbördskostnader saml medel till utsättning av ål och lax
beräknas komma alt uppgå tiU ca 100milj. kr.

Jordbmksnämnden föreslår atl
regleringsföreningen Svensk fisk för den löpande prisregleringsverksamheten för
budgetåret 1983/84 tUlförs 70milj.kr. ur prisregleringskassan för fisk under fömtsättnmg
alt regleringskassan tillförs budgetmedel i enlighet med förslagen i prop.
1982/83: 101. Även kostnaden för Irygghetsförsäkringen, högst 4,5 milj. kr.,
föreslås täckas med medel ur prisregleringskassan. Dämtöver föreslås att
föreningen bestrider kostnadema för överskottshanteringen, de fasta prisfilläggen
och låginkomstsatsningen med medel ur konjunktur-utjämningsfonden. Medel från
fonden föreslås vidare få användas för att läcka de kostnader för pristUläggen
som överstiger 70nijlj.kr. saml de kostnader för föreningens administration m. m.
som överstiger ränteintäkterna.

Kostnaderna
för utsättning av ål och laxfisk samt jordbmksnämndens uppbördskostnader
föreslås läckas med medel ur prisregleringskassan. Ål och laxfisk samt sölvatlensfisk
belastas f.n. inte av någon prisregleringsavgift. Det har heller inte bedömts
möjligt all införa en sådan avgift under nästkommande regleringsår. Nämnden har
därför i samförstånd med de båda delegationerna beslutat införa en
utförselavgift för abborre, gädda, gös och ål från den I juli 1983. Avgiften
avses utgå i öre per kg och motsvara ca 3% av det genomsnittliga ulförselpriset
under 1982. Avgiften beräknas tillföra regleringsekonomin ca 1,5 - 2,0mUj.kr.
under regleringsåret 1983/84.

Nämnda
förslag tUl finansiering innebär atl ur jordbmksnämndens prisregleringskassa
för fisk skulle användas 78 milj. kr. Under fömtsättning all de 50 milj. kr. av
budgetmedel som lUlförs prisregleringskassan används på det sätt partema har
föreslagit beräknar nämnden att behållningen i kassan vid utgången av
regleringsåret 1983/84 uppgår tiU ca 10 milj. kr. BehåUning-en i Svensk fisks
konjunkturutjämningsfond kan vid samma fidpunkt väntas uppgå Ull 10 - 20 milj.
kr.

Som
framgår av nämndens redogörelse beräknas tillgängliga medel för prisregleringen
vara i stort sett förbmkade vid ingången av regleringsåret 1984/85. Under fömtsättning
av oförändrad prisregleringsavgifl skulle ca 50 milj.kr. samt den eventuella behåUningen
i prisregleringskassan och konjunkluruljämningsfonden slå lill förfogande för
bestridande av kostnaderna under 1984/85. Som jämförelse kan nämnas all kostnadema
för regleringsårel 1983/84 beräknats fill drygt 100 milj. kr. vilket motsvarar
en prisregleringsavgifl på ca 13%, en höjning med 7% jämfört med nuläget.

Jordbruksnämnden
avser all under hösten 1983 söka göra en mer långsiktig bedömning av
regleringens medelsbehov samt hur dess finansiering kan fillgå.

ti
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 171 ■

Prop.
1982/83:171 10

Jag
kan biträda de förslag i fråga om prisregleringen på fisk under budgetåret
1983/84 som jordbmksnämnden har lagt fram efter överläggningar med fiskets
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. Jag föreslår således
att prisregleringen för fisk under budgetåret 1983/84 utformas så som nämnden
har föreslagit och atl föreslagna norm-priser och föreslagen normkvantilet
fastställs. Jag vill i detta sammanhang peka på det angelägna i atl lösa frågan
om tillförsel tUl den inhemska fiskberedningsindustrin, vilken vissa lider har
haft problem med råvamförsörjningen. Nämnden bör bemyndigas alt utbetala 70 milj.kr.
fill Svensk fisk för kostnadema för pristillägg under liden den I juh 1983 -
den 30 juni 1984 samt atl lämna tUlstånd för alt de fasta pristUlägg som jag
redovisat i det föregående får utgå på sölvatlensfisk, råräka, makrill och
storbacke-långa. Regionall fraktstöd bör få lämnas med högst 0,8 milj. kr.
Nämnden bör få besluta om de närmare bestämmelser som skall gälla för stödet.

Vid särskUda
behov bör Svensk fisk hksom hillUls få disponera högst en Qärdedel av behåUningen
i konjunktumljämningsfonden för den löpande verksamheten. Likaså bör
jordbruksnämnden få medge all mer än en fjärdedel av fonden får förbmkas.
Fondens behållning bör dock inle ulan regeringens särskilda medgivande få
undersliga 10 milj. kr.

Medel
som anslagits ur prisregleringskassan för fisk lUl prisregleringen och som inle
las i anspråk under perioden bör få liUföras Svensk fisks konjunklumljämningsfond.

Enligt
det tidigare redovisade riksdagsbeslutet skaU prisregleringskassan för fisk
tillföras 25 milj. kr. av budgetmedel för vart och ett av regleringsåren
1982/83 och 1983/84. Jordbruksnämnden och delegationerna har tagit upp frågan
om användningen av medlen i samband med överläggningama. De medel som avser
innevarande regleringsår föreslås möjliggöra ett tillfälligt borttagande av
prisregleringsavgiften på bl. a. frysta fiskfiléer. Nämnden har dock pekat på
vissa handelspolitiska konsekvenser av en sådan åtgärd. De medel som avser regleringsårel
1983/84 föreslås tilhöras prisregleringskassan i syfte alt motverka en höjning
av prisregleringsavgiften och därmed konsumentpriserna.

Enligl
min mening bör de budgetmedel som stäUls lill förfogande användas på del för
konsumenterna effektivaste sättet. Del allmänna prisslopp som gäUde vid tiden för
överläggningama och som utgjorde en av fömtsättningarna för förslaget tiU
användning av medlen för innevarande regleringsår har numera upphört. Möjlighetema
all framgångsrikt övervaka all de av jordbmksnämnden föreslagna åtgärderna
leder liU reella prissänkningar i konsumenlledet har därigenom minskal. Den
mest effektiva användningen av medlen från konsumentsynpunkt bör därför enligl
min mening nu vara all de tillförs prisregleringskassan i syfte alt motverka höjningar
av prisregleringsavgiften och därmed konsumentpriserna. Syftet med riksdagens
beslut, som innebär all åtgärder bör vidtas för all förebygga prishöjningar på
fisk, bör därmed också vara uppfyUl. Mol bakgmnd

Prop.
1982/83:171 11

härav
förordar jag alt medlen för båda regleringsåren förs tUl prisregleringskassan
för fisk i syfte att förebygga prishöjningar.

TiU
prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras över högst
1 milj.kr. av de feltvamavgifler som tas ut vid härdning av sillolja av inhemsk
råvara, med avdrag för vad som beräknas restilueras vid export.

Medel ur
prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för
andra ändamål än som fömt angetts, om regeringen anser det påkallat vid akuta
svårigheter inom fisket.

Jag biträder förslaget att
högst 4,5 milj. kr. anslås ur prisregleringskassan för fisk för all täcka
kostnaden för den trygghetsförsäicring för fisket som man inom fiskets
organisationer beslutat skaU införas fr. o. m. reglerings-året 1983/84.
Finansieringen av försäkringen kommer således att ske på så sålt alt premierna
betalas kollektivt av prisregleringsmedel och inte ensldlt av yrkesfiskarna.
Försäkringen bör ge de verksamma inom yrkesfisket ett försälcringsskydd som
motsvarar det som anställda i allmänhet åtnjuter genom kollektivavtal och som liUämpas
inom lanlbmket sedan den I juli 1978.

Jag
vUl framhålla atl en fömtsättning för den av mig biträdda finansieringsformen
bör vara all kostnaden för pristUlägg i enlighet med vad jag tidigare
föreslagit minskas med motsvarande belopp genom sänkning av normpriserna. Jordbmksnämnden
bör efter samråd med försälcringsin-spektionen godkänna försäkrings villkoren.

Jag biträder också
förslaget atl 3 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk anslås för
utsättning av laxfisk och ål under budgetåret 1983/84. Den närmare användningen
av medlen bör få beslutas av regeringen efter förslag av fiskeristyrelsen.
Styrelsens förslag bör beredas i enlighet med parternas överenskommelse.

Den av jordbmksnämnden
aviserade översynen av regleringens medelsbehov ser jag som mycket angelägen,
inte minst mol bakgmnd av den stora differensen mellan löpande kostnader och
intäkter liksom den behållning av prisregleringsmedel som jordbmksnämnden fömtser
vid utgången av regleringsårel 1983/84. Jag utgår från att nämndens rapport kan
redovisas i god tid lill överläggningama om prisregleringen för regleringsårel
1984/85.

3
Hemställan

Med
hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen alt

1.
godkänna de av mig förordade gmnderna för elt socialförsäkringsskydd för
yrkesfiskare.

Prop.
1982/83:171 12

2.
medge all för tiden den 1 juli 1983 - den 30 juni 1984 reglering av prisema på
fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman saml användningen av medel får ske enligl
de gmnder som jag har förordat i det föregående. Ärendet bör behandlas under
innevarande riksmöte.

4 Anslagsfrågor
för budgetåret 1983/84

NIONDE
HUVUDTITELN E, Fiske

E
14. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

1981/82
Utgift

1982/83
Anslag 1000

1983/84
Förslag 25000000

I
del föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till prisregleringen
på fisk under budgetåret 1983/84. Dessa innebär att regleringen även under
budgetåret 1983/84 i sin helhet bör kunna finansieras med medel ur prisregleringskassan
för fisk och ur Svensk fisks konjunklumljämningsfond. I enlighet med vad jag
anförde i prop. 1982/83:101 bör 25 milj. kr. tillföras prisregleringskassan för
fisk för budgetåret 1983/84. Anslaget bör således föras upp med detta belopp.

Jag
hemstäUer all regeringen föreslår riksdagen

atl
liU Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1983/84 anvisa ett
förslagsanslag av 25000000 kr.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1982/83:171 13

Bilaga

J « l

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND

Dafum Dnr

1983-02-23 320-1775/82

.Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksn ä mnd
med f ö rslag till reglering av priserna

p å fisk m m under budget å ret 1983/84_____________________

(2 bilagor)

.1. F ö rhandlingsuppdraget

Regeringen har i beslut den 11 november 1982 uppdragit å t statens jordbruksn ä mnd att efter ö verl ä ggningar med Fiskets f ö rhandlingsdelegation
och jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag betr ä ffande
prisregleringen p å fisk under budget å ret 1983/84. F ö rslaget
skall utformas med utg å ngspunkt i de av riksdagen å r 1978 beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r
prisregleringen p å fisk. I ijppdraget erinras om
riksdagsbeslutet att riktpunkten f ö r
norm-prissystemet ä r att regleringen b ö r bekostas inom ramen f ö r regle-ringsekonomin. Vidare b ö r jordbruksn ä mnden
enligt uppdraget avge f ö rslag till disposition av medel ur
prisregleringskassan f ö r fisk f ö r att bestrida kostnaden f ö r uts ä ttning av
laxfisk och å l.

Regeringen har vidare genom beslut den 20 januari 1983
till jordbruksn ä mnden ö verl ä mnat en
framst ä llning till regeringen fr å n Sveriges fiskares riksf ö rbund ang å ende
finansiering av trygghetsf ö rs ä kring f ö r
yrkesfiskare. Framst ä llningen borde l ä mpligen tas upp i ö verl ä ggningarna om prisregleringen f ö r fisk.

Jordbruksn ä mnden har nu
ö verlagt med Fiskets f ö rhandlingsdelegation och konsumentdelegationen ang å ende prisregleringen p å fisk under perioden 1 juli 1983 - 30 juni 1984. ö verl ä ggningarna
har lett tili en uppg ö relse och i samf ö rst å nd med
delegationerna l ä gger n ä mnden fram f ö ljande
f ö rslag till st ö d å tg ä rder inom fisket f ö r n ä mnda period.

2. Utg å ngspunkter

De av riksdagen beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 1977/78:3, rskr
1977/78:272) omfattar ett inkomstm å l,
ett konsumentpolitiskt m å l, ett produktionsm å l, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt m å l. N ä mnden har
ber ö rt dessa olika m å l bl a i n ä mndens
regleringsskrivelse till regeringen den 8 april 1981.

De å r 1981 beslutade riktlinjerna f ö r prisregleringen p å fisk inneb ä r bl a att det s k normprissystemet
togs i bruk.

Prop.
1982/83:171 14

3. Normprissystemet

Normprissystemet inneb ä r
i huvudsak att normpriser och normkvantiteter f ö r olika fiskslag fastst ä lls av
statsmakterna efter f ö rslag av jordbruksn ä mnden. Normpriserna skall i princip s ä ttas s å
att fisket n å r avsedd l ö nsamhet enligt 1978 å rs riksdagsbeslut. N ä mndens f ö rslag f ö reg å s av ö verl ä ggningar med Fiskets f ö rhandlingsdelegation och n ä mndens
konsumentdelegation.

Enligt normprissystemet skall fiskaren, om avr ä kningspriset inte n å r upp till normpriset f ö r respektive
fiskslag, kunna erh å lla viss andel av skillnaden i form
av pristill ä gg. Under innevarande reglerings å r har denna andel f ö r sill/str ö mming satts till 70 ?i och f ö r ö vriga fiskslag tili 75 %. Pristill ä gget
utbetalas av regleringsf ö reningen Svensk Fisk i efterhand p å grundval av de avr ä kningsnotor som av f ö rstahandsmottagaren
inskickats till statistiska centralbyr å n,
SCB. I b ö rjan av normprissystemets till ä mpning uppstod till f ö ljd av de stora ä ndringarna i dit-tillsvarande
rutiner viss f ö rdr ö jning av utbetalningar av pristill ä gget.
Systemet med utbetalningar fungerar nu s å
att pristill ä gget n å r fiskaren ca sex veckor efter utg å ngen av landningsm å naden.

I bilaga 1 å terfinns
vissa uppgifter om utfallet av normprissystemet m m under det f ö rsta till ä mpnings å ret.

4. Inkomstutveckling

Enligt 1978 å rs
riksdagsbeslut sammanfattas m å ls ä ttningen f ö r
fiskeripolitiken p å f ö ljande s ä tt.

"M å len f ö r fiskeripolitiken b ö r vara att skapa f ö ruts ä ttningar f ö r
att de som ä r sysselsatta i fiskerin ä ringen kan f å
b å de en ekonomisk och social standard
som ä r j ä mf ö rbar med den som erbjuds inom
andra n ä ringar och trygghet i arbetet
samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser.
Inom de gr ä nser som ges av en ansvarsfull hush å llning av fisktillg å ngarna b ö r fisket bedrivas s å effektivt som m ö jligt
och f å ngsterna best ä mmas av m ö jligheterna
till l ö nsam och stabil avs ä ttning. Samtidigt b ö r h ä nsyn tas till behovet av syssels ä ttning fr ä mst
i kust- och sk ä rg å rdsomr å den d ä r fisket har stor regionalpolitisk betydelse".

Inkomstm å ls ä ttningen har i propositionen n ä rmare definierats att avse de fiskare som ä r sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske.
Till antalet utg ö r tr å lfiskarna ca 40 %
av hela fiskark å ren i saltsj ö fisket
men svarar ä nd å f ö r 70 - 80 % av f å ngsterna av oe
fiskslag som ing å r i regleringen. Inkomstutvecklingen
inom tr å lfisket kan d ä rf ö r l ä ggas till grund f ö r
bed ö mningen av inkomsterna inom fiskark å ren. Under ö verl ä ggningarna har funnits tillg ä ngligt inkomstmaterial endast t o m å r 1981. Eftersom normprissystemet b ö rjade till ä mpas
i juli 1981 har den nya fiskprisregleringen endast delvis hunnit p å verka inkomstf ö rh å llandena inom fisket.

Prop.
1982/83:171 15

utvecklingen av de taxerade nettoinkomsterna for tr å lfiskare framg å r
av efterf ö ljande tabell. Med taxerad
nettoinkomst avses nettoinkomsten efter avdrag f ö r egenavgifter och gjorda underskottsavdrag. Under 1976 - 1978 ö kade inkomsterna f ö r tr å lfisket. Enligt SCB:s
deklarationsunders ö kning minskade de taxerade inkomsterna
f ö r flera fiskeinriktningar mellan
1978 och 1979. Detta ger emellertid inte en helt riktig bild av utvecklingen
eftersom m ö jlighet att skattefritt kunna
fondera vissa delar av inkomsterna till s k allm ä n investeringsreserv inf ö rdes
å r 1979. Ar 1980 tillkom regler om s
k resultatutj ä mningsfond. Angivna fonderings-m ö jligheter medf ö r
att fiskaren vid goda inkomst å r kan minska
sin skatt och vid s ä mre inkomst å r kan ta fram inkomsten och d ä rmed f å
den beskattad till en l ä gre marginalskatt ä n eljest hade varit fallet. Endast f ö r fiskare med licens g ä ller att investeringsreserven f ö rutom
till investeringar ä ven f å r anv ä ndas till privat konsumtion enl
vissa regler. N ä mnda avs ä ttningar p å verkar
de redovisade inkomsterna och f ö rsv å rar i h ö g
grad m ö jligheten att korrekt bed ö ma inkomstutvecklingen.

Tabell 1 Samtliga taxerade nettoinkomster. Tr å lfiskare. Kronor

(K ä lli:

SCBi

;s bearbetn

ing

av
fiska;

res inkomstdeklarat

ioner)

Ostkusten

Sydkusten

V ä stkust

en

Sill

R ä ka

Ö vrigt

1976

34 000

46 600

47 900

44 500

38 100

1977

37 600

57 600

65 300

46 500

52 700

1978

46 700

80 900

73 100

51 400

57 000

1979

43 900

69 700

66 600

58 800

56 800

1980''

45 700

67 800

68 800

58 500

55 100

1981

46 100

65 400

64 100

66 900

61 700

1) Avs ä ttning till
och uttag fr å n allm ä n investeringsreserv respektive resultatutj ä mningsfond har p å verkat
inkomstniv å n.

Avs ä ttningar till allm ä n investeringsreserv uppgick inai.i tr å lfisket å r
1979 till mellan 4 500 kronor och 9 300 kronor. Nettoavs ä ttningen (avs ä ttning
minus uttag) till allm ä n investerings-reserv samt
resultatutj ä mnings fond uppgick å r 1980 till mellan 4 800 kronor och 10 600 kronor.
Ar 1981 uppgick nettoavs ä ttningarna till allm ä n investeringsreserv och resultatutj ä mningsfond till mellan 1 100 kronor och 10 400
kronor. Om h ä nsyn tas till dessa fonderingar f å r inkomsterna f ö r
1979 och 1980 i allm ä nhet anses ha ö kat. Betr ä ffande
å r 1981 ä r uppgifterna s ä rskilt
sv å ra att tolka. Nettoavs ä ttningarna till allm ä n investeringsreserv och resultatutj ä mningsfond har f ö r samtliga fiskeinriktningar utom f ö r tr å lfisket p å sydkusten minskat i j ä mf ö relse med 1980. Speciellt markant ä r detta f ö r
sillfisket p å v ä stkusten, d ä r nettoavs ä ttningarna minskat fr å n 10 600 kronor till 1 100 kronor. Den minskade nettoavs ä ttningen till allm ä n investeringsreserv beror s å v ä l p å ö kade uttag fr å n
investeringsreserven som p å minskade bruttoavs ä ttningar. Det ä r
oklart om de ö kade uttagen fr å n investeringsreserven anv ä nts till investeringar eller till privat konsumtion.

I nedanst å ende tabell
j ä mf ö rs utvecklingen av bruttoinkomster mellan 1980 och 1981 f ö r tr å lfiskare
enligt SCB:s deklarationsunders ö kning ocb,heltidsFiskande
lagfiskare enligt l ö nsamhetsunders ö kningen . Med bruttoinkomst avses inkomst f ö re skattem ä ssiga
dispositioner s å som avdrag f ö r egenavgifter, fondavs ä ttningar, underskotts.ivdrag etc.

Tabell 2
Inkomstutvecklingen mellan 1980 och 1981 f ö r
tr å lfiskare enligt deklara

tionsunders ö kningen och heltidsfiskande i
fiskelag enligt l ö nsamhetsunder-

s ö kningen___

Kuststr ä cka
Fiskeinriktning Ar

SCB:s
deklarations- JN:s l ö nsamhets

unders ö kning _, unders ö kning, , ,

Kontant netto / Differens Kalkylnetto ' Differens

avskrivningar % (tax.m ä ss. avskr.) %

Ostkusten

1980

56 515

1981

56 800

Sydkusten

1980

94 847

1981

99 200

V ä stkusten

Sill

1980

95 876

1981

85 200

R ä ka

1980

72 237

1981

82 300

ö vrigt
fiske

1980

71 299

(komb fiske.

1981

74 400

fiskfiske)

1980 1981

69 466

i 0

71 788

+ 3,3

(str ö mmingsfi

ske)

81 975

+ 4,6

92 518

-t- 12,9

(kombinations

ifiske)

114 107

- 11,1

98 853 88 091

- • 13,4

+ 13,9

96 368 80 530

-f 9,4

+ 4,3

77 262 (fiskfiske)

92 134

- 4,1

90 168

- 2,1

(kombinationE

ifiske)

1)
L ö nsamhetsunders ö kningen
g ö rs av jordbruksn ä mnden i samarbete med Sveriges fiskares riksf ö rbund och ä r
en enk ä tunders ö kning ö ver
l ö nsamheten f ö r fiskelag

2)
Kontant netto ä r en driftsekonomisk term och avser int ä kter /- utgifter under å ret per fiskare f ö re
skattem ä ssiga dispositioner

3)
Enligt
delunders ö kningen i l ö nsamhetsunders ö kningen
avseende identiska fartyg f ö r b å da å ren

4) Kalkylnetto ä r
en driftsekonomisk term och avser int ä kter
/ utgifter under å ret, f ö rdelat per man (ev vinst av fartyget ä r s å ledes
inkluderad).

Prop.
1982/83:171 17

De b å da unders ö kningarna uppvisar i stort samma utveckling f ö r de olika fiskeinriktningarna trots att populationerna
ä r n å got olika. Deklarationsunders ö kningen
omfattar tr å lfiskare enligt inventeringen 1979,
vars inkomst till minst h ä lften h ä rr ö r sig Fr å n fiske. L ö nsamhetsunders ö kningen omfattar heltidsfiskande lagfiskare (i
huvudsak tr å lfiskare). Inkomstbegreppen i de tv å unders ö kningarna
som n ä rmast motsvarar varandra ä r kontant netto minus avskrivningarna enligt
deklarationsunders ö kningen och kalkylnetto i l ö nsamhetsunders ö kningen,
d ä r de taxeringsm ä ssiga avskrivningarna anv ä nts som avdragspost.

P å ostkusten var inkomstutvecklingen
svag men positiv enligt b å da unders ö kningarna. Sydkusten uppvisade.en klar positiv utveckling,
vilken var n å got st ö rre enligt l ö nsamhetsunders ö kningen ä n
deklarationsunders ö kningen.

L ö nsamheten f ö r sillfiskare p å
v ä stkusten var klart s ä mre 1981 ä n
1980 i b å da unders ö kningarna medan r ä kfiskarna
uppvisade en ö kning av sin l ö nsamhet. Ö kningen
var n å got st ö rre enligt dekl ä ra-tionsunders ö kningen ä n
l ö nsamhetsunders ö kningen.

F ö r det ö vriga tr å lfisket
p å v ä stkusten ö kade inkomsterna n å got enligt deklarationsunders ö kningen medan inkomsterna minskade enligt l ö nsamhetsunders ö kningen.
Att de tv å unders ö kningarna h ä r
uppvisar olika resultat kan bero p å
de n å got olika populationerna.

F ö r tr å lfisket totalt torde g ä lla att l ö nsamheten ö kade
n å got mellan 1980 och 1981.

5. Prognos f ö r
f å ngster och avs ä ttning samt marknadsbed ö mning

F ö r 1983/84_______ " _________________

Fiskeristyrelsen genomf ö r
i en s ä rskild planeringskommitt é i samr å d
med jordbruksn ä mnden och i samarbete med Sveriges
fiskares riksf ö rbund en fortl ö pande planering av fiskets omfattning och inriktning
p å kortare och l ä ngre sikt. Senast framlagda plan avser prognoser och
å tg ä rdsF ö rslag F ö r Fem å rsperioden
1983/84-1987/88.

F å ngstutrymmesprognosen bygger p å dels f ö rutsebara
biologiska F ö ruts ä ttningar, dels det F å ngstutrymme
i Form av F å ngstkvoter som svenskt Fiske kan F ö rv ä ntas bli tillF ö rs ä krat under
prognosperioden.

F ö r sill/str ö mming uppg å r
F å ngstutrymmet F ö r 1983 till 132 000 ton, dvs lika mycket som å ret innan. F å ngstutrymmet
skulle d ä rmed medge en F å ngst av samma storleksordning som under 1982. F ö rra å rets F å ngst uppgick prelimin ä rt till drygt 130 000 ton. F å ngstutrymmet
f ö r torsk f ö rutses f ö r
innevarande å r ö ka j ä mf ö rt med å r 1982. Uttryckt i landad vikt kan
f å ngstutrymmet f ö rv ä ntas bli ca
68 000 ton. F å ngsten 1982 uppgick prelimin ä rt till 43 000 ton. Liksom F ö rh å llandet ä r betr ä Ffande
sill/str ö mming kommer huvuddelen av F å ngsten att tas i Ö stersj ö n.

Prop. 1982/83:171 18

P å den svenska marknaden har å rligen under en l å ng
F ö ljd av å r kunnat avs ä ttas
35 ä 40 OOD ton svenskF å ngad sill/str ö mming.
Detta inneb ä r att med en totalF å ngst upp å t
130 000 ton kan endast ca 1/3 av F å ngsten
avs ä ttas i Sverige. Resten exporteras i
huvudsak till Danmark i oberett skick. En mindre export av Fil é ad sill/str ö mming
till Fr ä mst Danmark och V ä sttyskland F ö rekommer.
Anstr ä ngningar g ö rs att F ö rb ä ttra distributionstekniken F ö r F ä rsk sill. Om
dessa F ö rs ö k lyckas b ö r den inhemska avs ä ttningen kunna ö ka
till å tminstone 45 000 ton per å r, vilket skulle ha en positiv inverkan p å avr ä kningspriserna.'

Vad g ä ller torsk avs ä tts st ö rre
delen av F å ngsten inom landet. Man torde kunna
r ä kna med att den svenska marknaden
kan ta emot ca 30 000 ton torsk per å r,
varav ungeF ä r h ä lFten g å r till beredning av Frysta Fil é er. Det senaste å ret
har varit pr ä glat av internationell brist p å torsk, vilken tidvis har F ö rst ä rkts av tillF ä lliga f å ngstnedg å ngar p g a v ä derleksf ö rh å llandena. Moti-
slutet av 1982 och i b ö rjan av 1983 avr ä knades torsken mer ä n normpriset p g a den internationella knappheten.

Konsumtionen av fisk torde bl a p å verkas av priset p å andra livsmedel, i synnerhet k ö tt
och fl ä sk. S å ledes b ö r f ö r ä ndringar i konsumentsubventionerna
p å vissa baslivsmedel p å verka konsumtionen av fisk.

Med h ä nsyn till de mycket kraftiga pris ö kningarna p å
torsk som skett under h ö sten 1982 ä r det os ä kert
om n å gon markant f ö rb ä ttring i
relativpriset till k ö tt har skett.

Sillpriserna har ö kat
betydligt l å ngsammare ä n torskpriserna och relativpriset gentemot k ö tt har f ö rb ä ttrats. Ä nnu
kan dock ingen Ö kning i konsumtionen av sill utl ä sas av konsumtionsstatistiken. Med f ö rb ä ttrad
distribution b ö r dock p å sikt viss ö kning
av konaumtionen komma att ske om nuvarande relativpriser gentemot k ö tt best å r.

Vad g ä ller andra fiskslag ä n sill och str ö mming
finns ett p å tagligt importbehov eftersom de
svenska fiskarnas f å ngster inte t ä cker efterfr å gan.

I normprissystemet ä r
normpriset den prisniv å som f ö ruts ä tts ge
fisket den med inkomstm å let avsedda l ö nsamheten. I den m å n det genomsnittliga avr ä kningspriset
till fiskaren (j ä mf ö relse-priset) understiger normpriset utg å r viss del av skillnaden som pristill ä gg. Vid en ber ä kning av kostnaderna f ö r prisregleringen under det-kommande reglerings å ret ä r s å ledes bed ö mningar
av marknadspriserna v ä sentliga. F ö r ej normprissatta fiskslag tillkommer att
kvantiteten pristill ä ggsber ä ttigad fisk m å ste
bed ö mas om kostnaden skall kunna
prognostiseras.

Prognoser f ö r
prisutvecklingen f ö r ett s å l å ngt
tidsperspektiv som reglerings å ret 1983/84 ä r ytterst sv å ra
att g ö ra bl a till F ö ljd av det starka inFlytande som de internationella
priserna

Prop.
1982/83:171 19

har p å prisbildningen i Sverige.
Jordbruksn ä mndens bed ö mning av kostnaderna F ö r pristill ä ggen p å normprissalta Fiskslag bygger p å F ö ljande
grunder. Avg ö rande F ö r utvecklingen av sillpriserna ä r den europeiska marknaden. TillF ö rseln till denna kommer sannolikt att ö ka under 1983 d å
man kan F ö rv ä nta att det legala sillFisket i mellersta och norra Nordsj ö n å terupptas. D ä rmed minskar utrymmet F ö r tredjelandsexport ö rer samtidigt som konsumtionen, å tminstone
i V ä sttyskland, som ä r den st ö rsta
marknaden i EG, minskar. Dessutom torde den svenska sillexporten drabbas av en
tull p å 15 ? ö i EG under vintern 1983/84. Redan denna vinter inF ö rdes en silltull d å den tullFria kontingenten p å
84 000 ton helt hade utnyttjats innan den tullFria perioden tr ä dde i kraFt den 15 februari. Eftersom den tullfria
kontingenten f ö r 1983/84 skurits ned med 10 000
ton finns det anledning att befara att en icke betydelsel ö s del av den svenska sillexporten till EG kommer
att drabbas av tull. Det synes d ä rf ö r f ö ga troligt
att sillmarknaden, som varit instabil sedan sommaren 1981, kommer att f ö rb ä ttras.

Utsikterna f ö r
torskmarknaden ä r mer optimistiska. Torskpriserna F ö r den europeiska marknaden har stigit mer eller
mindre oavbrutet sedan sommaren 1982. Sedan å rsskiFtet
1982/83 har mycket h ö ga priser noterats. Dessa har dock
varit betingade av bl a ogynnsam v ä derlek
varf ö r en tillbakag å ng v ä ntas under v å ren 1983. Det ä r
emellertid troligt att torskpriserna kommer att ligga kvar p å en relativt h ö g
niv å under 1983/84.

Vad g ä ller priserna p å ö vriga normprissatta
Fiskslag.samt kokr ä ka F ö rv ä ntas inte n å gra mer betydelseFulla pris ä ndringar.

6. Regleringskostnader och finansiering under 1982/83

Beh å llningen i Svensk Fisks
konjunkturutj ä mningsfond uppgick per den 1 juli
1982 till 41,7 milj kr, en minskning med sex milj kr j ä mF ö rt med den 1
juli å ret innan. Motsvarande belopp F ö r jordbruksn ä mndens
prisregleringskassa var 28 milj kr resp 5,7 milj kr. PrisregleringsavgiFten,
som tas ut med h ö gst 6 ? ö eller motsvarande belopp i ö re per kg, ber ä knas
tillF ö ra prisregleringskassan ca 50 milj
kr. H ä rtill kommer r ä nteint ä kter
p å de medel som ä r innest å ende
i Fonden resp kassan, sammanlagt ca 10 milj kr.

Oe sammanlagda tillg å ngarna
under innevarande reglerings å r uppg å r till knappt 130 milj kr.

De sammanlagda kostnaderna F ö r prisregleringen under innevarande å r ber ä knades ursprungligen av n ä mnden till totalt ca 98 milj kr, varav kostnaden F ö r pristill ä ggen
p å de normprissatta Fiskslagen ber ä knades till ca 76 milj kr. Prelimin ä ra uppgiFter F ö religger
nu betr ä Ffande kostnaderna f ö r m å naderna juli
- december 1982. Dessa uppg å r till ca
25,5 milj kr j ä mf ö rt med ca 27 milj kr under motsvarande period 1981. Anledningen till
att kostnaderna å tminstone hittills ä r l ä gre ä n f ö reg å ende å r, ä r de h ö ga
priserna p å torsk.

Prop.
1982/83:171 20

Kostnaderna F ö r
prisregleringen kan nu F ö r reglerings å ret 1982/83 ber ä knas
komma att ligga kring 80 - 90 milj kr. Det skulle i sin tur inneb ä ra att tillg å ngarna
i jordbruksn ä mndens regleringskassa och Svensk
Fisks konjunkturutj ä mningsfond sammanlagt skulle komma
att uppg å till 40 - 50 milj kr vid
reglerings å rets utg å ng. H ä rtill kommer
ca 53 milj kr i int ä kter under reglerings å ret 1983/84. Sammanlagt, inkl r ä nteint ä kter,
skulle 100 - 110 milj kr st å till
prisregleringens f ö rfogande under reglerings å ret 1983/84. H ä rtill
kommer de budgetmedel, sammanlagt 50 milj kr under budget å ren 1982/83 och 1983/84, som kan komma att tillf ö ras reglerings-kassan enligt prop 1982/83:101. I
propositionen anf ö rs att beloppet b ö r anv ä ndas f ö r att f ö rebygga
prish ö jningar p å fisk.

Vid ö verl ä ggningarna har n ä mnden och delegationerna enats om
att f ö resl å det belopp som utg å r under
innevarande budget å r, 25 milj kr, s å l å ngt m ö jligt b ö r
anv ä ndas f ö r direkt priss ä nkande
å tg ä rder. Som m ö jlig s å dan å tg ä rd ö verenskoms
att prisregleringsavgiften p å frysta
fiskfil é er (ur tulltaxenr 03.01) och panerade
fiskfil é er, fiskpinnar och liknande
produkter (statnr 16.04.511) tillf ä lligt
skulle kunna suspenderas, dock l ä ngst till
den 31 december 1983. Fr å n n ä mndens sida redovisades i sammanhanget vissa handelspolitiska
konsekvenser av denna å tg ä rd. Suspensionen ber ä knas medf ö ra ett inkomstbortfall i prisregleringskassan med 15
- 20 milj kr, varav ca 5 milj kr skulle bel ö pa
sig p å innevarande reglerings å r. I den m å n
medlen inte f ö rbrukas genom den tillt ä nkta å tg ä rden torde diskussioner f å upptas om andra priss ä nkande å tg ä rder. I ovan redovisade ber ä kningar
har detta inkomstbortfall inte beaktats.

7. F ö rslag till normpriser m m f ö r reglerings å ret
1983/84

7.1 Normpriser

Som utg å ngspunkt f ö r f ö rslaget till normpriser har n ä mnden haft normpriserna f ö r innevarande reglerings å r. Dessa har r ä knats upp med h ä nsyn till dels k ä nd kostnadsutveckling under
perioden december 1981 - december 1982, dels l ö neutvecklingen f ö r de stora l ö nekollektiven enligt 1982 å rs l ö neavtal inkl f ö rtj ä ostutvecklingsgaranti,
prisutvecklingsgaranti och sociala avgifter . Det produktionsmedelsprisindex
f ö r fiskerin ä ringen som jordbruksn ä mnden konstruerat och som anv ä nts vid tidigare ö verl ä ggningar, har under ovan n ä mnda period stigit med i genomsnitt
knappt 14 %. Den avtalsm ä ssiga l ö neutvecklingen f ö r de stora l ö nekollektiven under 1982 uppgick
till drygt 8 %.
Vidare har
avdrag gjorts f ö r en viss rationaliseringsvinst i
detta fall ber ä knad som ö kning i arbetsproduktiviteten. Den
sammanv ä gda ö kningen av produktionskostnad och l ö ner enligt avtal efter avdrag f ö r rationaliseringsvinst har ber ä knats till 10,5 %.

N ä mnden och delegationerna har efter
f ö rslag fr å n Fiskets F ö rhandlingsdelegation
enats om att F ö resl å att Finansieringen av en trygghetsF ö rs ä kring F ö r Fisket F å r
ske inom ramen F ö r medel som ber ä knats bli tillF ö rda
regleringen f ö r 1983/84. F ö rs ä kringen
omfattar bl a liv, sjuk- och arbetsskadef ö rs ä kring. Kostnaden

1) I princip anv ä nds
f ö r fisket samma kompensationsmodell
som f ö r jordbruket.

Prop.
1982/83:171 21

h ä rf ö r har ber ä knats till ca 4,5 milj kr.
Finansieringen av trygghetsf ö rs ä kringen f ö resl å s ske genom en s ä nkning av norrapriserna p å s å s ä tt att kostnaderna f ö r pristill ä ggen ber ä knas bli ca 4,5 milj kr l ä gre. Uppskrivningen av normpriserna
blir d ä rigenom ca 9 ?i i st ä llet F ö r ovan angivna 10,5 %.

Mot bakgrund av bl a marknadsl ä get och en str ä van att stimulera fisket efter bristfiskslag
har tyngdpunkten i F ö rslaget
lagts vid uppr ä kning av de s k ö vriggrupperna . Normpriserna p å dessa f ö resl å s r ä knas upp med ca 13 ?o. Uppr ä kningen F ö r torsk och kokr ä ka F ö resl å s bli ca 11 % medan normpriset p å stor sill F ö resl å s bli uppr ä knat med 6 % och priset p å liten sill med 8 %.

F ö rslaget till normpriser F ö r 1983/84 samt j ä mF ö resle med priserna f ö r innevarande å r å terfinns i bilaga 2.

7.2. Normkvantitet

Enligt statsmakternas beslut skall normkvantiteten fastst ä llas i syfte att hindra att prisst ö det leder till alltf ö r stor ö kning av fisket efter vissa
fiskslag och d ä rmed till icke ö nskv ä rda Ö verskott av konsumtionsfisk som inte skulle kunna
tas till vara som m ä nniskof ö da. Reglerna f ö r
normkvantitet anger f ö r vilken kvantitet pristill ä gg utg å r.
De medf ö r s å ledes i och f ö r sig inte n å gon begr ä nsning
i fisket.

F ö r reglerings å ret 1982/83 har normkvantitet fastst ä llts endast f ö r
sill/str ö mming. Den uppg å r till 86 000 ton. Under perioden juli - december
1982 har ca 46 500 ton avr ä knats fr å n denna kvan*-titet.

S å vitt n ä mnden kan bed ö ma
torde efterfr å gan p å sill inte komma att f ö rb ä ttras under det kommande reglerings å ret. Flera tecken tyder p å att det legala sillfisket i mellersta och norra
delen av Jordsj ö n kommer att å terupptas under 1983 vilket ytterligare torde f ö rsv å ra avs ä ttningen av den svenska ö stersj ö sillen.
Det torde dessutom st å klart att en del av v å r sillexport till EG kommer att drabbas av en tull
under 1983/84. Som framg å tt av den tidigare redog ö relsen har sillexporten om ä n i begr ä nsad
omfattning mot all f ö rmodan drabbats av en tull redan
under innevarande å r. Under 1983/84 sk ä rs den tullfria tullkontingenten i EG ned med 10 000
ton till ca 74 000 ton.

Jordbruksn ä mnden och
delegationerna har enats om att f ö resl å att normkvantiteten f ö r reglerings å ret 1983/84 s ä nks till 83 000 ton.

1) Hit r ä knas fr ä mst viktigare slag av torskfisk och plattfisk.

Prop.
1982/83:171 22

7.3. Pristill ä gg

Pristill ä gg kan utg å om j ä mf ö relsepriset (det genomsnittliga avr ä kningspriset till fiskaren) understiger normpriset.
Storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och j ä mf ö relsepris
som skall utg å i pristill ä gg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid ö verl ä ggningarna.

Parterna har enats om att ä ven under kommande reqlerings å r
pristill ä gg F ö r samtliga Fiskslag utom sill/stromming b ö r utg å med i
princip 75 % av skillnaden mellan normpris och j ä mF ö reslepris. F ö r sill/str ö mming
b ö r pristill ä gg utg å
med 70 % av skillnaden.

7.4. Ö verskottspris

En l ä gsta prisniv å skall uppr ä tth å llas f ö r
den fisk som s ä ljs p å marknaden. L ä gstapriserna fastst ä lls av regleringsf ö reningen Svensk Fisk. F ö r den fisk
som inte kan s ä ljas till l ä gstapriser fastst ä ller
Svensk Fisk ö verskottspriser. Niv å n f ö r ö verskottspriserna avg ö rs enligt statsmakternas beslut ytterst av de medel som Svensk Fisk
disponerar f ö r detta ä ndam å l, d v s i f ö rsta hand de marknadsint ä kter som flyter in fr å n f ö rs ä ljningen av till f ö reningen ö verl ä mnade
kvantiteter. Under innevarande reglerings å r
1982/83 har totalt 6 milj kr anslagits av regleringsmedel f ö r att kunna h å lla
niv å n f ö r ö verskottspriserna h ö gre ä n eljest.
Vidare g ä ller detta reglerings å r att niv å n
f ö r ö verskottspriserna har kopplats till l ä gstapriseiria. Under innevarande reglerings å r f å r s å ledes ö verskottspriset
f ö r sill/str ö mming utg ö ra
h ö gst 60 ? ö av l ä gstapriset i
den l ä gre serien, dvs industripriserna. F ö r torsk ä r
motsvarande procentsats 70 ? ö och f ö r ö vriga
fiskslag 80 % av l ä gstapriset i den l ä gre serien.

Inom ramen f ö r
Svensk Fisks medel f ö r ö verskott utg å r under innevarande å r ett extra st ö d
f ö r de mindre storlekarna av sill/str ö mming. St ö det
inneb ä r att Fiskaren i fast till ä gg erh å ller
skillnaden mellan en krona och ö verskottspriset,
vilket f ö r exempelvis F ö r den minsta sorteringen inneb ä r 40 ö re/kg.

N ä mnden F ö resl å r att ovan n ä mnda system F ö r
att Fastst ä lla ö verskottspriser F ö r andra
Fiskslag ä n sill/str ö mming f å r
g ä lla ä ven under 1983/84. Vad g ä ller
sill/str ö mming b ö r n ä rmare regler
f ö r ö verskottspriser F å fastst ä llas av jordbruksn ä mnden efter samr å d med Svensk Fisk och Sveriges
fiskares riksf ö rbund. Vidare f ö resl å s att ö verskott av storlekarna 3 och 4 skall f å avs ä ttas endast som
djurf ö da eller f ö r framst ä llning
av fiskmj ö l.

F ö r att kunna h å lla ö verskottspriserna
p å en rimlig niv å f ö resl å s att h ö gst
7 milj kr f å r anv ä ndas av regleringsmedel f ö r
ö verskottshanteringen.

7.5. L å ginkomstst ö d

7.5.1 Ostkusten

Under innevarande reglerings å r utg å r ett s ä rskilt l å ginkomstst ö d till fiskare p å
ostkusten. St ö det inneb ä r f n att ett regionalt

Prop.
1982/83:171 23

fraktst ö d utg å r med 18 ö re
per kg f ö r str ö mming av storlek 2-4 som f ö rs
iland p å norra delen av ostkusten (fr o m
Uppsala l ä n tom Norrbottens l ä n) och med 9 ö re
per kg f ö r den str ö mming som f ö rts
iland p å s ö dra delen av yrkesfiskare bosatta inom ostkustens prisregleringsomr å de. St ö det
utbetalas av Svensk Fisk direkt till fiskaren. N ä mnden och delegationerna har mot bakgrund av bl a s ä rskilt h ö ga
infraktskostnader l ä ngs norra delen av ostkusten enats
om att f ö resl å att det nuvarande l å ginkomstst ö det ers ä tts
av ett st ö d som utg å r endast till fiskare som ä r bosatta i Uppsala l ä n och norr d ä rom och f ö r f å ngst som
landas i ovann ä mnda omr å de.

St ö det b ö r utg å med h ö gst 15 ö re
per kg f ö r torsk och str ö mming avsedd f ö r
human konsumtion. Kostnaderna f ö r st ö det f ö resl å s uppg å
till h ö gst 0,8 milj kronor.

7.5.2. Insj ö fisket

Pristill ä gg utg å r f n f ö r
de viktigaste slagen av s ö tvattensfisk i form av s ä rskilda pristill ä gg.
Dessa pristill ä gg ä r f ö r innevarande reglerings å r 1:63 kr per kg f ö r g ä dda, g ö s och sik och 1:16 kr per kg f ö r abborre, lake och sikl ö ja. Mot bakgrund av bl a att priserna p å de ovann ä mnda
fiskslagen stigit kraftigt inte minst p å
exportmarknaden f ö resl å s inte n å gon uppr ä kning av pristill ä ggen.
Som villkor f ö r pristill ä gg p å lake f ö resl å s att den
skall vara rensad och fl å dd. St ö d till insj ö fisket
f ö resl å s ske ä ven i form av utplantering av vissa
fiskslag. N ä mnda st ö d framg å r
av punkt 7.7.2 nedan.

7.6. S ä rskilda st ö d å tg ä rder

7.6.1. R å r ä ka

F ö r r å r ä ka utg å r under innevarande reglerings å r ett Fast pristill ä gg med 1:60 kr per kg. N ä mnden
F ö resl å r att detta pristill ä gg F ö r det kommande reglerings å ret r ä knas upp
till 1:75 kr per kg.

7.6.2. Makrill

EFtersom makrillfisket ä r
ett utpr ä glat s ä songsfiske har detta medf ö rt att makrill t v ligger utanf ö r normprissystemet. D ä remot har det tidigare regleringssystemet med minimi- och
garantipriser bibeh å llits samtidigt som ett fast
pristill ä gg utg å r. Detta ä r
under innevarande å r 0:55 kr per kg. Vidare ä ger Svensk Fisk till ä mpa speciella regler betr ä ffande
ö verskottshanteringen f ö r ringnotsmakrill.

Nu g ä llande regler F ö r makrill b ö r
bibeh å llas ä ven under 1983/84. Vidare F ö resl å s att pristill ä gget
r ä knas upp till 0:60 kr per kg.

7.6.3. Storbackel å nga

Det svenska fisket efter s k storbackel å nga ä r numer av
mycket begr ä nsad omfattning. Ä ven f ö r storbackel å nga till ä mpas
ett system

Prop.
1982/83:171 24

med fasta pristill ä gg
som f n ä r f ö r l å nga utan huvud 1:73 kr per kg och F ö r l ä nga med
huvud 1:47 kr per kg. Dessa pristill ä gg
b ö r F ö r F ö rs ä ljningss ä songen 1983 r ä knas upp till 1:90 resp 1:62 kr per kg.

7.7. Kostnader F ö r
regleringen 1983/84

7.7.1. Kostnader F ö r
den l ö pande regleringen

Som Framg å tt av det F ö reg å ende ä r det sv å rt
att med n å gon st ö rre s ä kerhet ber ä kna den definitiva kostnaden f ö r regleringen. Denna p å verkas f ö rutom av marknadsutvecklingen av
landade kvantiteter av de fiskslag som ej å satts
normkvantitet. Det g ä ller h ä rvid i f ö rsta
hand torsk. Mot bakgrund av den gjorda marknadsbed ö mningen, de f ö reslagna
normpriserna samt normkvantiteten f ö r
sill/ str ö mming har kostnaderna f ö r pristill ä gg
uppskattats uppg å till ca 75 milj kr - 7 milj kr
under 1983/84. Med h ä nsyn till sv å righeten att g ö ra
en marknadsbed ö mning i f ö rsta hand f ö r
torsk har n ä mnden valt att ange ett intervall
inom vilket kostnaderna f ö r pristill ä ggen f ö r
d é normprissatta fiskslagen sannolikt
kommer att ligga. Till kostnaderna F ö r
r ö rliga pristill ä gg kommer 4,5 milj kr f ö r att finansiera det tidigare n ä mnda trygghetspaketet F ö r Fiskare. F ö r
t ä ckande av Svensk Fisks kostnader av
ö verskotts-hanteringen har ber ä knats å tg å h ö gst 7,0 milj
kr. Av de F ö reslagna formerna f ö r l å ginkomstst ö d har ber ä knats
0,8 milj kr f ö r det regionala st ö det p å ostkusten
samt 2,1 milj kr f ö r pristill ä gg p å s ö tvattensfisk. Kostnaden f ö r de ovan under punkt 7.6 f ö reslagna s ä rskilda
st ö d å tg ä rderna "har ber ä knats till sammalagt 1,9 milj kr.

Den sammanlagda kostnaden f ö r prisregleringen ber ä knas s å ledes komma att uppg å till-ca 91 milj kr.

7.7.2. Kostnader f ö r
utplantering

Enligt f ö rhandlingsuppdraget
b ö r jordbruksn ä mnden avge f ö rslag
ä ven till disposition av medel ur
prisregleringskassan f ö r fisk f ö r att bestrida kostnaderna f ö r uts ä ttning av
laxfisk och å l. N ä mnden f ö resl å r att sammanlagt 3 milj kr ur prisregleringskassan utg å r f ö r
finansieringen av dessa kostnader under budget å ret 1983/84. I stort sett b ö r
utplanteringskostnaderna f ö rdelas enligt det f ö rslag som framlagts av fiskets F ö rhandlingsdelegation. Enligt detta f ö rslag b ö r
ca 1,4 milj kr ansl å s f ö r uts ä ttning av å l, lax och ö ring
p å ost- och sydkusten, ca 0,4 milj kr
f ö r bl a å l och lax p å
v ä stkusten samt ca 1,2 milj kr f ö r uts ä ttning i
insj ö arna. Det b ö r ankomma p å
fiskeristyrelsen att till regeringen avge f ö rslag
i fr å gan. H ä rvid b ö r
ä rendet beredas inom styrelsen i en
s ä rskild grupp med representanter f ö r fiskeristyrelsen, jordbruksn ä mnden och Sveriges fiskares riksf ö rbund.

7.7.3. Jordbruksn ä mndens
uppb ö rdskostnader

Jordbruksn ä mndens
kostnader f ö r uppb ö rd och kontroll av avgifter ber ä knas uppg å
till ca 0,5 milj kr f ö r det kommande reglerings- å ret. Dessa l<ostnader b ö r som hittills t ä ckas
med medel ur prisregleringskassan.

Prop.
1982/83:171 25

7.7.4. Svensk Fisks kostnader

N ä mnden f ö resl å r att
kostnaderna f ö r Svensk Fisks administration, upplysningsverksamhet
etc, som av f ö reningen ber ä knats till ca 6,5 milj kr, f å r t ä ckas genom
de r ä nteint ä kter som uppkommer hos f ö reningen eller konjunkturutj ä mningsFonden. I den m å n dessa medel inte r ä cker till b ö r erForderligt medelsbehov F å t ä ckas genom
uttag ur Fonden.

7.7.5. Regleringens totalkostnad

De sammanlagda kostnaderna f ö r regleringen under 1983/84 inkl administrations- och uppb ö rdskostnader samt medel till uts ä ttning ber ä knas
komma att uppg å till drygt 100 milj kr.

7.8. Regleringens finansiering under 1983/84

Regleringsf ö reningen
Svensk Fisk f ö resl å s f ö r den l ö pande pris-regleringsverksamheten f ö r 1983/84 tillf ö ras
70 milj kr ur prisregleringskassan f ö r
fisk under f ö ruts ä ttning att regleringskassan tillf ö rs
budgetmedel i enlighet med f ö rslagen i prop
1982/83:101. Ä ven kostnaden f ö r trygghetsf ö rs ä kringen, h ö gst
4,5 milj kr, f ö resl å s t ä ckas med medel ur
prisregleringskassan. Svensk Fisk b ö r
f å bestrida kostnaderna f ö r ö verskottshanteringen,
s ä rskilda st ö d å tg ä rder samt ovan angivna form av l å ginkomstsatsning. Ur fonden b ö r vidare f å
t ä ckas de kostnader f ö r pristill ä ggen
som ö verstiger 70 milj kr samt de
kostnader f ö r f ö reningens administration etc som ö verstiger
r ä nteint ä kterna.

F ö rslaget till finansiering av
prisregleringen f ö r verksamhets å ret 1983/84 inneb ä r
att tillg å ngarna i Svensk Fisks konjunk-turutj ä mningsfond kommer att t ö mmas s å
gott som helt. Enligt prop 1979/80:169 kr ä vs
att regeringen l ä mnar s ä rskilt medgivande f ö r att tillg å ngarna i konjunkturutj ä mningsfonden skall f å understiga 20 milj kr.

Kostnaderna f ö r
utplantering samt jordbruksn ä mndens uppb ö rdskostnader f ö resl å s t ä ckas med
medel ur prisreglerinqskassan. Al och laxfisk samt s ö tvattensfisk belastas f n inte av n å gon prisregleringsavgift. Det har heller inte bed ö mts m ö jligt att
inf ö ra en s å dan avgift under n ä stkommande reglerings å r. N ä mnden har d ä rF ö r i samF ö rst å nd med de b å da
delegationerna beslutat inF ö ra en utF ö rselavgiFt F ö r
abborre, g ä dda, g ö s och å l
fr å n den 1 juli 1983. Avgiften avses
utg å i ö re per kg och motsvara ca 3 ?o av det genomsnittliga utf ö rselpriset under 1982. Avgiften ber ä knas tillf ö ra
regleringsekonomin ca 1,5 - 2,0 milj kr under reglerings å ret 1983/84.

I prop 1982/83:101 F ö resl å s att prisregleringskassan F ö r Fisk tillf ö rs
sammanlagt 50 milj kr av budgetmedel f ö r
reglerings- å ren 1982/83 och 1985/84. Som framg å tt av den tidigare redog ö relsen (sid 8) har n ä mnden och delegationerna enats om att F ö resl å att de medel som anslagits F ö r innevarande reglerings å r s å l å ngt m ö jligt b ö r anv ä ndas F ö r tillF ä lliga
priss ä nkande å tg ä rder F ö r vissa Fiskprodukter. De F ö reslagna å tg ä rderna skulle

Prop.
1982/83:171 26

medF ö ra ett bortFall av prisregleringsavgiFter
med ca 15 - 20 milj kr. N ä mnden avser att å terkomma i Fr å gan
hur ev å terst å ende medel av ovann ä mnda 25 milj
kr b ö r disponeras. Resterande 25 milj kr
skulle tillF ö ras prisregleringskassan och d ä rmed motverka en h ö jning av prisregleringsavgiFten redan Fr å n 1 juli 1983.

Ovann ä mnda f ö rslag till finansiering inneb ä r att ur jordbruksn ä mndens prisregleringskassa skulle anv ä ndas 78 milj kr under n ä stkommande
reglerings å r. Med ovan angivna priss ä nkande å tg ä rder i form av suspension av prisregleringsavgifter
samt tillf ö rseln av budgetmedel v ä ntas beh å llningen
i kassan vid utg å ngen av reglerings å ret 1983/84 uppg å
till ca 10 milj kr. Beh å llningen i Svensk Fisks
konjunkturutj ä mningsfond kan vid samma tidpunkt v ä ntas uppg å
till 10 - 20 milj kr.

Som framg å tt av ovanst å ende redog ö relse
ber ä knas tillg ä ngliga medel f ö r
prisregleringen vara i stort sett f ö rbrukade
vid ing å ngen av reglerings å ret 1984/85. Under f ö ruts ä ttning av of ö r ä ndrad
prisregleringsavgift skulle ca 50 milj kr samt den eventuella beh å llningen i prisregleringskassan och konjunkturutj ä mningsfonden st å
till f ö rfogande f ö r bestridande av kostnaderna. Som j ä mf ö relse kan n ä mnas att kostnaderna f ö r reglerings å ret 1983/84 ber ä knats till drygt 100 milj kr vilket motsvarar en prisregleringsavgift
p å ca 13 %, en h ö jning med 7 ?i
j ä mf ö rt med nul ä get.

N ä mnden avser att under h ö sten 1983 s ö ka
g ö ra en mer l å ngsiktig bed ö mning
av regleringens medelsbehov samt hur dess Finansiering kan tillg å .

8. Hemst ä llan

Med h ä nsyn till det anf ö rda hemst ä ller
n ä mnden

1.
att
prisregleringen f ö r fisk under budget å ret 1983/84 utformas p å s ä tt ovan f ö reslagits.

2.
att normpriser
och normkvantiteter fastst ä lls p å s ä tt ovan angetts.

3.
att n ä mnden bemyndigas att p å angivna grunder utbetala 70 milj kr till Svensk Fisk f ö r kostnaderna F ö r
pristill ä gg under tiden den 1 juli 1983 - 30
juni 1984.

4.
att n ä mnden bemyndigas l ä mna tillst å nd F ö r att ovan angivna Fasta pristill ä gg
f å r utg å p å s ö tvattensFisk, r å r ä ka, makrill och storbackel å nga.

5.
att regionalt
Fraktst ö d p å ostkusten l ä mnas med sammanlagt h ö gst 0,8 milj kr enligt best ä mmelser som F å r
beslutas av n ä mnden.

6.
att n ä mnden bemyndigas medge Svensk Fisk r ä tt att disponera hela beh å llningen i konjunkturutj ä mningsFonden F ö r
kostnaderna F ö r regleringen.

Prop.
1982/83:171 27

7.
att n ä mnden bemyndigas att meddela n ä rmare best ä mmelser
om pristill ä gg.

8.
att n ä mnden bemyndigas bestrida kostnaderna f ö r ett s k trygghetspaket f ö r fiskare med h ö gst
4,5 milj kr.

9.
att regleringen
av import och export av fisk f ö r budget å ret 1983/84 best ä ms
p å samma s ä tt som under innevarande budget å r.

10. att i f ö rekommande
fall h ö gst en milj kr av de fettvaruavgifter
som tas ut vid h ä rdning av sillolja av inhemskt ursprung
med avdrag f ö r vad som kan ber ä knas å terbetalas
vid export ö verf ö rs till prisregleringskassan f ö r
fisk.

Detta ä rende har p å f ö redragning
av avdelningsdirekt ö ren Holmberg avgjorts av
generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brangmo, Eriksson, Fringel, Hillbom,
Johannesson och Tiberg. D ä rvid har ä ven avdelningscheferna Anner é n och Sj ö berg
n ä rvarit.

Ingvar Lindstr ö m

Lars Holmberg

Prop,
1982/83:171

28 Bilaga 1

Normprissystemet i funktion 1981/82

Ä ndringen
av prisregleringssystemet f ö r fisk till
det s k normprissystemet har sitt ursprung i Fiskerikommitt é ns bet ä nkande
å r 1977 (SOU 1977:74). Riksdagen
besl ö t å r 1978 att den framtida prisregleringen f ö r fisk i princip skulle ske i enlighet med kommitt é ns f ö rslag samt
att en s ä rskild utredning f ö rst skulle utarbeta d é n ä rmare tekniska l ö sningarna till normprissystemet. Normprissystemet st ä llde stora krav p å
enhetlighet i priss ä ttningsmetoden hos f ö rstahandsmottagarna samt uppbyggandet av ett informationssystem
med datoranv ä ndning. Samordning mellan f ö rstahandsmottagarna och utbyggandet av
informationssystemet var klart i b ö rjan
av å r 1981. Efter ö verl ä ggningar v å ren 1981 mellan jordbruksn ä mnden och de b å da
delegationerna representerande konsumenterna resp Fisket, kunde riksdagen
fatta beslut om att prisregleringen p å
Fisk F ö r-budget å ret 1981/82 skulle ske i enlighet med normprissystemet
samt ä ven i ö vrigt med vad parterna kommit ö verens om.

Enligt
jordbruksn ä mndens prognos skulle kostnaden f ö r pristill-l ä ggen
i normprissystemet uppg å till mellan 41,5 och 59,5 milj kr
f ö r budget å ret 1981/82. Prognosen byggde p å vissa antaganden om marknadsprisernas utveckling. F ö r sill och torsk angavs ett intervall f ö r marknadspriserna. Av nedanst å ende sammanst ä llning
framg å r de prognosticerade priserna och
de verkliga marknadspriserna. Som j ä mf ö relse anges ä ven
normpriserna. Budget å ret 1981/82 erh ö ll fiskarna i pristill ä gg 75 % av skillnaden mellan normpris och narknadspris.

Stor sill Liten sill Torsk Kokr ä ka ö vriggrupp 1 Ö vriggrupp 2 ö vriggrupp
3 Ö vriggrupp 4

Bed ö mt marknadspris

1981/82__________

2:15 - 2:35 1:60 - 1:80 2:70 - 2:85 23:00 3:30 4:30 8:00
1:50

Faktiskt
1981/82

marknadspris

Normpris 1981/82

1:95

2:70

1:63

1:95

2:95

3:51

27:06

27:00

3:57

4:60

4:56

5:70

8:42

11:35

1:96

2:30

Som framg å r av
sammanst ä llningen ovan var prognosen f ö r priset p å
stor sill mycket optimistisk. Med prognosen 2:25 kr per kg som ett genomsnitt
av de b å da ytterv ä rdena ä r
skillnaden mellan prognosticerat marknadspris och verkligt marknadspris 30 ö re/kg. Denna skillnad motsvarar i pristill ä gg 11 milj kronor. F ö r den lilla sillen h ö ll sig
marknadspriset inom det prognosticerade intervallet men i den nedre delen. F ö r ö vriga
fiskslag g ä ller

Prop. 1982/83:171 29

att marknadspriserna blev n å got f ö rm å nligare ä n de prognosticerade. Betr ä ffande kokr ä ka
blev marknadspriset avsev ä rt b ä ttre ä n det prognosticerade. Totalt l å g den verkliga kostnaden f ö r pristill ä gg
1981/82 inom den prognosticerade ramen. Den stora avvikelsen f ö r sillpriserna innebar att kostnaden n ä ra sammanf ö ll
med den ö vre intervallgr ä nsen: 57,8 milj kr i verklig kostnad j ä mf ö rt med 59,5
milj kr som prognosticerad maximal kostnad.

Av nedanst å ende
sammanst ä llning framg å r f ö rdelningen
av pristill-l ä ggsbeloppen p å olika grupper av fiskslag.

Pristill ä ggsbelopp till
olika normprisgrupper 1981/82

Fiskslag______ Kvantitet (ton) Belopp (milj kr)
Procentuell andel

Stor
sill

48

986

27,0

Liten
sill

39

154

9,4

Torsk

38

734

16,3

Kokr ä ka

847

1,1

Ö vriggrupp

1

631

0,5

ö vriggrupp

2

2

657

2,4

Ö vriggrupp

3

447

1,0

ö vriggrupp

4

80

0,02

46,8 16,3 28,2 1,9 0,9 4,2 1,7

Summa 131 536 57,8 100,0

Som framg å r av
tabellen ovan har sill och torsk erh å llit
ö ver 90 % av pristill ä ggsbeloppet
p å totalt 57,8 milj kronor.

Tekniskt fungerade normprissystemet bra redan i b ö rjan. Vissa problem med felaktigt utskrivna avr ä kningsnotor uppstod dock i b ö rjan i r ä tt
h ö g grad men har nu minskat. Pristill ä ggen kan numera vanligen utbetalas omkring den 15 i
m å naden n ä st efter landningsm å naden. Detta torde inneb ä ra
att man i detta avseende n ä ra nog n å tt s å l å ngt det ä r
tekniskt m ö jligt. S ö kerheten i systemet skulle dock kunna f ö rb ä ttras avsev ä rt om mottagarna i h ö gre grad ä n hittills ö vergick till datorbaserade avr ä kningssystem. H ä rigenom
skulle undvikas stansfel och andra felk ä llor
' som kan upptr ä da vid ö verf ö randet fr å n ett datamedium till ett annat. M å ls ä ttningen ä r att flertalet mottagare skall skicka magnetband
direkt till statistiska centralbyr å n.

Prop.
1982/83:171 30

Bilaga 2

Normpriser

Fiskslag/ Normprisgrupp

1981/82

1982/83

F ö rslag 1983/84

Sill/str ö mming,

stor

2:70

2:80

2:98

Sill/str ö mming,

liten

1:95

2:14

2:31

Torsk

3:51

3:85

4:27

Kokr ä ka

27:00

29:64

32:85

Ö vriggrupp I

4:60

5:05

5:70

o ö vriggrupp 11

5:70

6:26

7:10

Ö vriggrupp III

11:35

12:46

14:08

Ö vriggrupp IV

2:30

2:52

2:85

1)
I ö vriggrupp I ing å r gr å sej, vitling, sandsk ä dda och pigghaj.

2)
I ö vriggrupp II ing å r kolja, r ö dspotta, havskatt och lyrtorsk.

3)
I ö vriggrupp III ing å r kummel, r ö dtunga och bergtunga.

4)
I ö vriggrupp IV ing å r lubb, skrubba och horng ä dda.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983