Prop. 1982/83:174

Prop.
1982/83:174

Regeringens proposition

1982/83:174

om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m.;

beslutad den 14 april 1983.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som
har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

STEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas överenskommelser som har
träffats med sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen
under år 1984 samt om statsbidrag till den psykiatriska vården under åren 1982-1984.

Överenskommelsen om ersättningar från sjukförsäkringen
innebär bl. a. alt sjukvårdshuvudmännen den 1 juli 1984 tar över ansvaret för
tillhandahållande av hjälpmedel för handikappade elever i skolan och studerande
i högskolan.

Vidare införs en ny ersättning till sjukvårdshuvudmännen
för att underlätta en utveckling mot öppna vårdformer inom psykiatrin. Denna
ersättning med 200 milj. kr. för år 1984 fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen
med 24 kr. per invånare. Sjukvårdshuvudmännen skall enligt överenskommelsen
tillsammans med primärkommunerna inom sitt område arbeta för en snabbare
övergång från institutionsvård flll öppen vård. Utvecklingsläget bör under år
1984 redovisas i en nyinrättad socialdepartementets hälso- och
sjukvårdsberedning.

Överenskommelsen innebär vidare atl sjukförsäkringens
läkarvårdsersättning flU sjukvårdshuvudmännen böjs från 143 flll 150 kr. per
läkarbesök fr. o. m. den 1 januari 1984. Försäkringens ersättning för sjukvårdande
behandling som utförs av annan personal än läkare höjs samtidigt från 60 till
64 kr. per besök.

Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för
ambulanstransporter och hjälpmedel åt handikappade höjs till 29 kr. resp. 79
kr. per invånare och år. Av hjälpmedelsersättningen skall viss del användas för
finansiering av handikappinstitutets verksamhet m.m.

En arbetsgrupp tillsätts med uppgift att före den 1
januari 1984 redovisa underlag för slutligt ställningstagande i fråga om
sjukvårdshuvudmännens

1 Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 174

Prop. 1982/83:174 2

överlagande
av del ekonomiska och organisatoriska ansvaret för patienternas sjukresor.

Sammanlagt
beräknas sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för år 1984
uppgå till 5 739 milj. kr., vilket innebär en ökning med 427 milj. kr. jämfört
med innevarande år.

Överenskommelsen
om statsbidrag flll den psykiatriska vården innebär all det allmänna bidraget
för år 1983 höjs med 180 milj. kr. till 4 080 milj. kr. och för år 1984 med yUeriigare
220 milj. kr. till totalt 4 300 milj. kr.

Överenskommelsen
innebär atl den tidigare använda metoden med i avtalen inbyggda indexklausuler
för statsbidragen till sjukvårdshuvudmännen inle flllämpas för år 1984. Detta
står i överensstämmelse med regeringens strävanden alt komma till rätta med de
automatiska kostnadsökningarna i stalbudgelen och socialförsäkringssystemet.

Propositionen innehåller
också förslag lill nya bestämmelser angående behörighet atl utöva landläkaryrket.
Förslaget är föranlett av tidigare riksdagsbeslut om en ettårig
allmäntjänstgöring för landläkare fr. o. m. år 1984.

Prop.
1982/83:174 3

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs alt 2 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 6§

Ersättning
för utgifter för annan behandling med anledning av sjukdom än som sägs i 2-4 §§
(sjukvårdande behandling) utgår om behandlingen ombesörjes av staten,
landstingskommun eller kommun, som ej tillhör landstingskommun, eller lämnas av
sjukgymnast eller läkare, som är uppförd på en av allmän försäkringskassa
upprättad förteckning. Ersättning utgår enligl grunder som regeringen
fastställer. I fråga om behandling som lämnas av sjukgymnast eller läkare som
har uppförts på den nämnda förteckningen fastställas grunderna för ersättning
för högst två år i sänder efter förslag av riksförsäkringsverket.

För utgifter för konvalescentvård utgår ersättning enligt
grunder som regeringen fastställer.

I fråga om ersättning för försäkrads utgifter för resor i
samband med sjukvårdande behandling eller konvalescentvård eller för resor i
samband med vård som vid sjukdom har meddelats av distriktssköterska eller dislriktsbarnmorska
äger 5 § första stycket motsvarande tillämpning.

För hjälpmedel åt handikappade utgår ersättning enligt vad
regeringen föreskriver.

Bidrag skall, enligt de grunder Bidrag skaU, enhgt de gmnder

som regeringen fastställer, utgå flll som regeringen
fastställer, utgå dels

sådan förebyggande hälsovård och lill förebyggande hälsovård och pri-

primärvård, inräknat långtidssjuk- märvård, inräknat långfldssjukvård,

vård, som anordnas av landstings- dels till öppen psykiatrisk vård.

kommun eller kommun som inte Bidragen utgår för vård som anord-

tillhör landstingskommun. nas av landstingskommun eller kom-

mun som inte tillhör landstingskommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

' Lagen omtryckt 1982:120.

Prop. 1982/83:174 4

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1982:177) om ändring i lagen (1963:251)

om behörighet att utöva
tandläkaryrket

Härigenom
föreskrivs atl 3 § lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandläkaryrket i
den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1982:177) om ändring i nämnda
lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§

Den som har avlagt landläkarexa- Den som har avlagt tandläkarexa-

men skall på ansökan få
legitimation men och fullgjort av regeringen före-som tandläkare, om
inte sådana skriven praktisk utbildning (allmänomständigheter föreligger atl
legili- tjänstgöring) skall på ansökan få mationen enligt 15 § lagen
(1980:11) legitimation som landläkare, om om tillsyn över hälso- och
sjukvårds- inte sådana omständigheter förelig-personalen m. fl. skulle ha återkal-
ger att legitimationen enligl 15 § lats om sökanden varit legitimerad.
lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. skulle
ha återkallats om sökanden varit legitimerad. Ansökan om legitimation görs hos
socialstyrelsen, som i varje enskilt fall prövar om sökanden uppfyller kraven
för legitimation. Bifaller socialstyrelsen ansökan, skall styrelsen utfärda
bevis om legitimation för sökanden.

Om
legitimation som tandläkare av den som har utländsk utbildning finns särskilda
bestämmelser.

Denna
lag tillämpas inle på den som genomgått tandläkarutbildning enligt utbildningsplan
som fastställts före år 1979.

Prop. 1982/83:174 !

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-04-14

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon,
Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, Holmberg,
Hellström, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Andersson såvitt avser frågor under punkt 1, statsrådet Sigurdsen
såvitt avser frågor under punkterna 2-3.

Proposition
om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m.

1
Sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen 1.1 Inledning

Den
svenska sjukvården har länge haft sin tyngdpunkt i den slutna vården vid
sjukhusen. Utvecklingen inom den offentliga hälso- och sjukvården är sedan
flera år inriktad på en utbyggnad av den decentraliserade öppna hälso-och
sjukvården i form av vårdcentraler, distriktssjukvård och hemsjukvård. Denna
inriktning måste gälla även för den fortsatta utvecklingen av hälso-och
sjukvården. I nuvarande samhällsekonomiska läge är en omstrukturering av
vårdinsatserna till öppen vård och förebyggande insatser än mera angelägen sett
mot bakgrund av de begränsningar av kostnaderna för den slutna vården som
därmed bör kunna uppnås.

Den
av sjukvårdshuvudmännen bedrivna öppna sjukvården finansieras flll väsentlig
del genom ersättningar lill huvudmännen från den allmänna försäkringen. De nu
gällande ersättningsreglerna bygger på en överenskommelse som träffades år
1981 efter överläggningar mellan representanter för socialdepartementet och
Landstingsförbundet. Överenskommelsen, som gäller ersättningarna flll
sjukvårdshuvudmännen från den allmänna försäkringen under åren 1982 och 1983,
har redovisats för riksdagen (prop. 1980/81:187, SfU 29, rskr 416). En
redogörelse för gällande ersättningsregler bör fogas flU protokollet i detta
ärende som bilaga 1.

I
1981 års överenskommelse förutsattes alt frågan om ersättningarna för

Prop.
1982/83:174 6

tiden efter utgången av år 1983 skulle bli föremål för nya
överläggningar. De överläggningar som i enlighet därmed har förts har gällt
dels ifrågavarande försäkringsersättningar till sjukvårdshuvudmännen, dels
statsbidragen flll den psykiatriska vården. Överenskommelser har nu träffats på
båda dessa områden.

Den överenskommelse som har träffals om vissa ersättningar
från sjukförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1984 följer på flertalet punkter
nu gällande regler med vissa justeringar av ersättningsbeloppen. På ett par
punkter innehåller dock överenskommelsen nya åtgärder som är avsedda atl
underlätta utveckUngen mol effekflvare och bättre samhällsinsatser inom hälso-
och sjukvården. Del gäller en ytterligare samordning av hjälpmedelsverksamheten
genom atl sjukvårdshuvudmännen tar över ansvaret även för flllhandahåUandet av
hjälpmedel för handikappade skolelever och vissa andra handikappade studerande.
Vidare införs en ny generell ersättning lill sjukvårdshuvudmännen för all
underlätta en utveckling mot öppnare vårdformer inom psykiatrin. Här kan också
nämnas ätt en nyinrättad socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning
avses få till uppgift att bl. a. utreda möjligheter och konsekvenser av alt i
ökad omfattning föra samman och schablonisera ersättningarna från
sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen. Beredningen skall också pröva
möjligheterna atl lill ersättningssystemet från sjukförsäkringen helt eller
delvis knyta an nuvarande driftbidrag för den psykiatriska vården.

Jag vill för egen del uttala min anslutning flll den
träffade överenskommelsen och då särskilt flll nyssnämnda åtgärder för
samordning av hjälpmedelsverksamheten för handikappade elever i skolan och
studerande i högskolan och flll åtgärderna för att få till stånd en snabbare
omstrukturering av psykiatrin mot öppnare vårdformer. Riksdagen bör
underställas innehållet i här angivna punkter i överenskommelsen. Det ankommer
i övrigt på regeringen alt närmare bestämma ersättningsreglerna. Riksdagen bör
beredas flilfälle atl ta del av överenskommelsen i sin helhet genom att den
fogas till delta protokoll som bilaga 2.

Jag förordar att de i överenskommelsen angivna åtgärderna
genomförs på del sätt som jag kommer alt redogöra för i det följande. Jag avser
atl återkomma till regeringen med förslag flll erforderliga författningsbestämmelser
sedan riksdagen har behandlat propositionen.

1.2 Ersättning för offentlig öppen vård

I enlighet med vad som anges i överenskommelsen bör
sjukförsäkringens läkarvårdsersättning flll sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den
1 januari 1984 höjas från 143 flll 150 kr. per besök. Patientavgifl bör få tas
ut med högst 40 kr. Vid läkarbesök hos den sjuke bör få tas ut en
tilläggsavgift med 20 kr. De nämnda beloppen inkluderar liksom f. n. sådana
röntgen- eller laboratorieundersökningar som patienten kan bli remitterad till
vid läkarbesöket. Vid

Prop. 1982/83:174 7

rådfrågning per telefon bör patientavgiften vara högst 15
kr., vilket belopp motsvarar arvodel.

Undersökning
eller behandling hos sjukvårdshuvudman efter remiss från försäkringsanslulen
privatpraktiserande läkare eller från läkare vid företags-hälsovårdsmottagning
som registrerats hos allmän försäkringskassa är avgiftsfri för patienten om
denne har betalat avgift vid det läkarbesök som föranledde remissen. Enligt
överenskommelsen bör ersättningen från försäkringen lill sjukvårdshuvudmannen
höjas från 147 flll 150 kr. för varje sådan undersökning eller behandhng.

I enlighet med överenskommelsen bör ersättningen för
sjukvårdande behandling som lämnas av annan än läkare höjas från 60 kr. till 64
kr. per behandling eller besök. Patientavgift bör få tas ut med högst 20 kr.

Enligt gällande bestämmelser utgår ersättning från
sjukförsäkringen för kostnader för rådgivning i födelsekontrollerande syfte och
i samband med rådgivning angående abort eller sterilisering. I enlighet méd
överenskommelsen bör ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för
rådgivningsverksamheten utgå med 150 kr. per besök om rådgivning lämnas av
läkare och med 64 kr. om den lämnas av annan personal.

1.3 Ersättning för vissa läkarutlåtanden

När en person ansöker om förfldspension,
handikappersättning eller vårdbidrag skall ansökan åtföljas av ett
läkarutlåtande. I vissa fall kan försäkringskassan också själv föranstalta om
alt den som ansökt om pension eller uppburit sjukpenning under en längre fld
skall genomgå läkarundersökning. I enlighet med överenskommelsen bör
försäkringens ersättning höjas till 150 kr. för här aktuella undersökningar och
utlåtanden. I vissa fall bör därutöver få tas ut en patientavgift med högst 40
kr.

1.4 Ersättning för resekostnader

I enlighet med överenskommelsen bör ersättningen till
sjukvårdshuvudmännen för sjuktransporter med ambulansbil eller liknande
(sjuktransportersättning) höjas från 27 kr. till 29 kr. per år och invånare.

Sjukreseutredningen
föreslog i sitt betänkande (SOU 1981:35) Sjukresor-samordning och förenkling,
alt del ekonomiska ansvaret för sjukresorna överförs från försäkringskassorna flll
sjukvårdshuvudmännen den 1 januari 1985.

Med denna
utgångspunkt har överenskommits att en arbetsgrupp skall tillsättas med
representanter för socialdepartementet och Landstingsförbundet. Arbetsgruppen
skall senast den 1 januari 1984 flll socialdepartementets hälso- och
sjukvårdsberedning redovisa underlag för slutligt ställningslagande till
genomförande av utredningsförslagen.

Jag vill för egen del understryka det angelägna i en
samordning av det

Prop.
1982/83:174 8

ekonomiska och det organisatoriska ansvaret för
sjukresorna. Det ter sig därvid logiskt atl delta samordnade ansvar läggs hos
sjukvårdshuvudmännen, som utöver ansvaret för sjukvården, tillsammans med
primärkommunerna även har ansvar för lokaltrafiken inom sitt område.

Sjukreseutredningen föreslog i sitt betänkande alt en försöksverksamhet
borde anordnas för alt praktiskt pröva ett administrativt system för ersättning
för sjukresor. Jag räknar med att genomförandet av en sådan försöksverksamhet
kan komma att medföra behov av vissa särregler inom det geografiska område där
försöksverksamheten bedrivs i förhållande till bestämmelserna i sjukreseförordningen.
Jag avser att senare föreslå regeringen att utfärda bestämmelser härom.

1.5 Ersättning för hjälpmedel tiU handikappade

I enlighet med överenskommelsen bör ersättningen till
sjukvårdshuvudmännen för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade m. m.
höjas från 75 kr. till 79 kr. per år för varje invånare som vid årets ingång
var bosatt inom sjukvårdsområdet. Sjukvårdshuvudmannen skall därvid
tillhandahålla avgiftsfria eller prisnedsalta glasögon flll barn och ungdomar
under 19 år samt fortsätta uppbyggnaden av en samordnad tolktjänst för döva och
dövblinda m. fl.

Enligl en särskild överenskommelse som träffats mellan
staten och Landstingsförbundet om flnansiering av handikappinsfltutets
verksamhet skall 3:30 kr. per invånare och år avräknas från
hjälpmedelsersättningen och tillföras en särskild fond.

När det gäller skolelever med handikapp innehåller
skollagen och skolförordningen bestämmelser om alt handikappade elever inom
grundskolan genom kommunens försorg får de tekniska hjälpmedel de behöver för
en tidsenlig undervisning. På det frivUliga skolstadiet utgår statsbidrag till kostnadema
för tekniska hjälpmedel. Inom högskolan läcks extra kostnader för handikappade
studerande med statsmedel.

Inlegrationsulredningen har i belänkandet (SOU 1981:21)
Tekniska hjälpmedel för handikappade föreslagit alt landslingen tar över
ansvaret för hjälpmedelshanleringen även inom utbildningsväsendet och att
landslingen kompenseras härför genom en justering av hjälpmedelsersättningen.
Betänkandet har remissbehandlats och remissinstanserna är posiflva flll
förslaget under förutsättning att flnansieringsfrågan kunde lösas.

Enligl den överenskommelse som har träffats skall sjukvårdshuvudmännen
fr. o. m. den 1 juli 1984 ta över kostnadsansvaret för tUlhandahållande av
tekniska hjälpmedel för handikappade elever i grundskolan, gymnasieskolan,
statlig och kommunal vuxenutbildning och för studerande i högskolan.
Handikappade elever i folkhögskolor och studiecirklar omfattas inle av denna
överenskommelse.

För egen del flnner jag det tillfredsställande atl
sjukvårdshuvudmännen i

Prop.
1982/83:174 9

enlighet med inlegrationsutredningens förslag nu får ett
samlat ansvar för flUhandahållande av hjälpmedel åt handikappade i olika livssituafloner,
inkl. skolsituationen. Det får förutsättas all sjukvårdshuvudmännen fortsätter
hjälpmedelsverksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller
för de aktuella grupperna. För atl omläggningen skaU kunna genomföras smidigt
fordras atl handikappinstitutet, bl. a. i samråd med rikscentralerna för
pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH) och annan pedagogisk expertis,
dessförinnan reviderar hjälpmedelsförleckning-en flll atl omfatta även
hjälpmedel inom undervisningsområdet. Däri ingår också sådan utrustning som
behövs för att elevens personliga hjälpmedel skall fylla sin funkflon, t. ex.
förstärkare för hörselskadade, Hksom mikrofon och andra hjälpmedel för lärare
som undervisar eleven. Primärkommunerna skaU dock även fortsättningsvis ansvara
för lokalanpassning, t. ex. akustikanpassning och speciella anordningar för
rörelsehindrade. Moisvarande skall gälla staten beträffande den statliga
högskolan

Läromedel omfattas inle av omläggningen. Ansvaret för alt
handikappade elever här förses med behövliga läromedel åvilar RPH. För
synskadade i högskolan framställer talboks- och punktskriftsbiblioiekel
läromedel med bidrag från arbetsmarknadsverket. Vissa gränsdragningsproblem kan
uppkomma mellan hjälpmedel och läromedel. Dessa problem bör lösas av
handikappinstitutet i samråd med RPH och annan pedagogisk expertis vid handikappinsfltutets
revidering av hjälpmeddsförleckningen.

När del gäller ordinationen av de hjälpmedel de
handikappade eleverna kan behöva är det naturligt att den även fortsättningsvis
sker i samråd med pedagogisk experfls, bl. a. de statligt anställda
konsulenterna för rörelsehindrade saml förskolekonsulenlerna och reselärarna
för synskadade.

Jag har i dessa frågor samrått med chefen för
utbildningsdepartementet och statsrådet Göransson. De bidrag av statsmedel som f.
n. utgår från åttonde huvudflteln för anskaffning av tekniska hjälpmedel inom
berörda utbildningsområden kommer i nästa budgetproposition att föreslås
upphöra fr. o. m. den 1 juli 1984.

1.6 Ersättning till öppna vårdformer inom psykiatrin

Den ersättning som under åren 1982 och 1983 utgår till
sjukvårdshuvudmännen för förebyggande hälsovårdande insatser saml primärvård,
inräknat långtidssjukvård, bör i enlighet med överenskommelsen utgå även under
år 1984. Ersättningen utgår med 24 kr. per invånare och år.

För att underlätta en utveckling mot öppnare vårdformer
inom psykiatrin bör i enlighet med överenskommelsen därutöver införas en
särskild ersättning flll sjukvårdshuvudmännen med 200 milj. kr. för år 1984.
Den nya

1* Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 174

Prop.
1982/83:174 10

ersättningen skall fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen
med 24 kr. per invånare. Ersättningen är avsedd all användas för utveckling av
vårdformer som underlättar utskrivning av paflenter från den slutna
psykiatriska vården till elt boende utanför institution.

Enligt överenskommelsen skall sjukvårdshuvudmännen
tillsammans med primärkommunerna inom sitt område arbeta för en snabbare
omstrukturering av psykiatrin. Jag viU härvid framhålla betydelsen av en
samplanering av landsflngens och primärkommunernas insatser för att utveckla
olika öppna behandlingsformer inom den psykiatriska vården. Det är viktigt att
insatserna på detta område samordnas med vad som i övrigt görs på vårdområdet
och atl arbetsfördelningen mellan sjukvårdshuvudmännen och primärkommunerna
preciseras. Enligl min mening är det en angelägen uppgift alt i största möjliga
mån åstadkomma alt människor som behöver psykiatrisk vård bereds möjlighet lill
elt boende utanför institutionerna.

Avsikten är alt utveckhngsarbetet skall redovisas till den
nyinrättade socialdepartementels hälso- och sjukvårdsberedning.

1.7 Kostnader och flnansiering

Den ekonomiska innebörden av överenskommelsen med
sjukvårdshuvudmännen framgår av den sammanställning som bör las in som bilaga 2.1
liU detta regeringsprotokoll.

För sjukförsäkringen innebär de nya ersättningsreglerna en
sammanlagd kostnadsökning med 427 milj. kr. per år. Detta medför enligt
gällande finansieringsregler en beräknad ökning av statens kostnader för bidrag
till sjukförsäkringen med 64 milj. kr. per år. För budgetåret 1983/84 kan
statens merkostnader beräknas till 32 milj. kr. I årets budgetproposition (prop.
1982/83:100, bil. 7, Punkt D 1) beräknades förslagsanslaget Bidrag till
sjukförsäkringen för budgetåret 1983/84 till 4 125 milj. kr. Med beaktande av
de nya ersättningsreglerna beräknas statens kostnader under anslaget till 4157
milj. kr. för budgetåret 1983/84. Den del av kostnadsökningen som skall
finansieras av avgifter från arbetsgivare och egenföretagare föranleder ingen
ändring av gällande avgiftsuttag.

1.8 Övriga frågor

I den nu träffade överenskommelsen har förutsatts atl
sjukvårdshuvudmännen utan särskild ekonomisk ersättning genomför
socialsektorns stati-stikdelegalions förslag angående palientdatabaser med elt
av delegationen rekommenderat minimiinnehåll för den slutna vården.

Del har vidare förutsatts att arbetet skall fortsätta med atl
utreda möjligheter och konsekvenser av atl i ökad omfattning föra samman och schablonisera
ersättningarna från sjukförsäkringen tUl sjukvårdshuvudmännen. Detta arbete
skall bedri_vas inom ramen för den nyinrättade socialde-

partementets hälso- och sjukvårdsberedning. I arbetet
ingår också frågan om

Prop.
1982/83:174 11

en
överföring av kostnadsansvaret för sjukresor som jag nämnt under punkten 1.4.
Utredningsarbetet skall också klarlägga hur en mera schabloniserad ersättning lill
de offentliga sjukvårdshuvudmännen skall samordnas med försäkringens
ersättningar flll privatpraktiserande vårdgivare.

Hälso-
och sjukvårdsberedningen skall också pröva möjligheterna all till ersättningssystemet
från sjukförsäkringen helt eller delvis knyta an nuvarande driftbidrag för den
psykiatriska vården.

Enligl
överenskommelsen skaU beredningen också klarlägga på vilket sätt staten och
landstingssektorn kan få underlag för en mera kontinuerUg utvärdering av
verksamheten och bidragens användning.

1.9
Hemställan

Med
hänvisning flU vad jag har anfört i det föregående hemställer jag atl regeringen

dels
föreslår riksdagen atl

1. antaga inom socialdepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. godkänna vad jag anfört om ändrat ansvar för
tillhandahållande av hjälpmedel för handikappade inom utbildningsväsendet,

dels
bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag anfört om ersättningarna från
sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen.

2
Bidrag till den psykiatriska vården för åren 1982-1984 2.1 Inledning

Jag
vill inledningsvis erinra om de i prop. 1982/83:90 om kommunaleko-nomiska
frågor gjorda uttalandena om att den automatiska pris- och löneuppräkning som
hittills skett beträffande ersättningar till kommuner och landsflng bör
ersättas med en förutsättningslös diskussion angående ersättningarnas storlek.
Denna diskussion bör ske med ulgångspunkt från de aktuella samhällsekonomiska
förutsättningarna.

De
nu aktueUa överläggningarna mellan staten och sjukvårdshuvudmännen har som
nämnts gällt såväl försäkringsersättningarna som statsbidragen flll den
psykiatriska vården. De träffade överenskommelserna bör ses i ett samlat
perspektiv.

Den
särskilda överenskommelse om statsbidragen tUl den psykiatriska vården somjag
här skall redovisa kompletteras således av den nya försäkringsersättningen
avseende vårdformer som underlättar utskrivning av patienter från den slutna
psykiatriska vården flll ett boende utanför instituflon.

Jag
vill också särskilt uttala min anslutning till överenskommelsen om ett mellan
sjukvårdshuvudmännen och primärkommunerna gemensamt arbete för en snabbare
omstrukturering av vården av de psykiskt sjuka.

Prop. 1982/83:174 12

I
samband med överenskommelsen har parterna också enats om inrättandet av en
socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning. Beredningen skall bl. a.
verka för en övergripande samordning mellan hälso- och sjukvården och de
sektorer i samhället som är av betydelse för en samlad hälso- och sjukvårdspolkik.
Beredningen skall vidare behandla frågor som rör hälso- och sjukvårdens
omvandling mol en struktur med större inslag av förebyggande åtgärder och
öppnare vårdformer. Man skall därvid särskilt ta upp utvecklingen inom
äldrevården och menlalvården.

TUl beredningens område
hör också bl. a. förutsättningarna för samordning av den långsiktiga
planeringen av hälso- och sjukvården, det fortsatta arbetet med läkarfördelningsprogram
med de nya förutsättningar för delta som den nya hälso- och sjukvårdslagen ger,
övriga vårdpersonalprognoser och utbildningsfrågor saml hur kunskap och
insatser från andra sektorer än hälso- och sjukvården skall kunna tas lill
vara.

2.2
Statsbidragen för åren 1982-1984

I prop.
1966:64 (SU 1966:94, rskr 1966:220) angående huvudmannaskapet för
mentalsjukvården m. m. redovisades preliminära överenskommelser om landsflngens
övertagande den 1 januari 1967 av den statliga mentalsjukvården. Kungl. Maj:t
bemyndigades därvid av riksdagen att godkänna avtal med landstingen samt med
dåvarande städerna Stockholm, Göteborg och Malmö om huvudmannaskapet för
mentalsjukvården m.m. enligl i proposiflonen närmare angivna gmnder. Kungl. Maj:l
godkände den 28 oktober 1966 avtal med landstingskommunerna om övertagande av
statens mentalsjukvård den 1 januari 1967. Därefter har i prop. 1967:69 (SU
1967:106, rskr 1967:252) redovisats avtal med de nämnda städerna om deras
övertagande av hela den psykiatriska sjukvården i städerna, vilka avtal
godkänts av Kungl. Maj:t den 24 februari 1967.

Efter
förhandhngar mellan parterna träffades år 1981 en överenskomm-el-se om att
staten fr. o. m. år 1982 skall lämna bidrag till sjukvårdshuvudmännen för den
psykiatriska vården i form av ett aUmänl och elt särskilt bidrag. Dessa bidrag
ersätter samfliga bidrag enligl tidigare avtal utom ersättningen för de
pensionsåtaganden staten har gjort. Det särskilda bidraget skall utgå t. o. m.
år 1991 och innebär alt staten på tio år avlöser de tidigare byggnads-och utruslningsbidragen.
För åren 1982 och 1983 fastställdes del allmänna bidraget flll 3 720 resp. 3
900 milj. kr. och det särskilda bidraget till 126 resp. 132 milj. kr. Om löner
och priser steg med mer än 5 % under ettvart av åren 1982 och 1983 skulle
förhandlingar las upp om konsekvenserna av delta.

Statens
förhandUngsnämnd har nu träffat överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om
bidrag lill den psykiatriska vården för åren 1982-1984. Överenskommelsen gäller
under förutsättning alt den godkänns av regeringen och av samtliga landstingskommuner
och berörda kommuner. Överenskommelsen bör fogas till regeringsprotokollet som
bilaga 3.

Prop. 1982/83:174 13

Parterna
har enats om alt staten lill sjukvårdshuvudmännen skall utge ett allmänt bidrag
till den psykiatriska.vården med.3 720 milj. kr. för år 1982, dvs. med det
belopp som under år 1982 utbetalats a conlo, med 4 080 milj. kr. för år 1983
samt med 4 300 milj. kr. för år 1984. ■

Staten
skall dessutom lill sjukvårdshuvudmännen utge ett särskilt bidrag till den
psykiatriska vården med 126 milj. kr. för år 1982, dvs. med det belopp som
under år 1982 utbetalats a conlo, med 136 milj. kr. för år 1983 samt med 142
milj. kr. för år 1984. ■. . ■■

I
årets budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 7, punkt I 2) beräknades förslagsanslaget
Bidrag lill driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1983/84
lill 4 126 milj. kr. Med beaktande av de nu överenskomna bidragen beräknas
anslaget flll 4 423 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

Överenskommelsen
reglerar vidare kostnaderna för vård vid rättspsykial-risk klinik av den som
genom lagakraftvunnen dom överlämnas till sluten psykiatrisk vård.

2.3
Hemställan

Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att

bemyndiga
regeringen alt godkänna överenskommelsen mellan statens förhandlingsnämnd och
företrädare för Landstingsförbundet om bidrag till den psykiatriska vården för
åren 1982-1984, m.m.

3.
Behörighet att utöva tandläkaryrket 3.1 Bakgrund

Riksdagens
beslut om ny tandläkarutbildning (prop. 1978/79:41, SoU 3 y, UbU 23, rskr 205)
innebär att den allmänna utbildningslinjen för tandläkare har moderniserats och
förkortats från tio till nio terminer fr. o. m. den 1 juli 1979 och att en
ettårig allmäntjänstgöring införs för dem som genomgår den nya kortare
utbildningen. Allmäntjänstgöringen kommer att genomföras första gången under år
1984 och förläggas till folktandvården. För tandläkare med den nya utbildningen
innebär beslutet bl. a. att legitimation kan erhållas först efter fullgjord
allmäntjänstgöring.

Enligl
3 § lagen (1963:251) om behörighet att utöva landläkaryrket krävs nu endast
avlagd tandläkarexamen för atl man skall få legitimation som tandläkare.
Omläggningen av utbildningen föranleder därför en ändring i nämnda bestämmelse
om behörighet. Den nyssnämnda paragrafen har ändrats senast genom lagen
(1982:177) om ändring i lagen (1963:251) om behörighet all utöva tandläkaryrket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Ikraftträdandet är
beroende av att den nordiska överenskommelsen om godkännande av vissa
yrkesgrupper för verksamhet

Prop. 1982/83:174 14

inom
hälso- och sjukvården och veterinärväsendet, m. m. raliflceras av samtliga
berörda länder. Enhgt vad jag har inhämtat kommer detta att ske i god fld före
innevarande års utgång. Den nya bestämmelsen om allmän-ijänstgöring kan därför
föras in genom en ändring i lagen (1982:177) om ändring i lagen (1963:251) om
behörighet all utöva tandläkaryrket. Den laglekniska innebörden av detta blir atl
bägge ändringarna i behörighelsla-gen - den som föranleds av den nordiska
överenskommelsen såväl som den nu föreslagna - kommer all träda i kraft
samtidigt den dag regeringen förordnar.

3.2
Hemställan

Med
hänvisning flll vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen atl

anta
del inom socialdepartementet upprättade förslaget flll lag om ändring i lagen
(1982:177) om ändring i lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandläkaryrket.

4.
Beslut

Regeringen
ansluter sig tUl föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
och de ändamål som framgår av föredragandenas hemstäUan.

Prop.
1982/83:174 15

Bilaga 1

Gällande bestämmelser för sjukförsäkringens ersättningar
till sjukvårdshuvudmännen

1. Allmänt

Sjukförsäkringsförmånerna enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring (omtryckt 1982:120, ändrad senast 1982:778), AFL, består av
sjukvårdsersättning, sjukpenning och föräldrapenning. Sjukvårdsersältning
utgår enligl 2 kap. AFL i form av ersättning för läkarvård, landvård,
sjukhusvård och för vissa sjukvårdande behandlingar som utförs av annan än
läkare. Ersättning utgår även för resor i samband med vården samt för
läkemedel. Vidare utgår viss ersättning för sjukvårdshuvudmännens kostnader för
ambulanslranspor-ler och handikapphjälpmedel saml för förebyggande hälsovård
och primärvård.

2. Ersättning för läkarvård

Ersättning för läkarvård utgår om vården ombesörjs av
staten, landstingskommun eller kommun som inte flllhör landstingskommun
(offentlig läkarvård) eller lämnas av läkare som är uppförd på en av allmän
försäkringskassa upprättad förteckning (annan läkarvård). Ersättning utgår enligl
grunder som regeringen fastställer. I fråga om vård som lämnas av läkare som
uppförts på den nämnda förteckningen fastställs grunderna för högst två år i
sänder efter förslag av riksförsäkringsverket. Regeringen kan därvid bestämma
det högsta arvode som får tas ut för vård som lämnas av läkare som är uppförd
på förteckningen. Grunder för läkarvårdsersältning m. m. har fastställts i
läkarvårdstaxan (1974:699, ändrad senast 1982:527). För offentlig läkarvård
betalar försäkringskassan flll sjukvårdshuvudmannen läkarvårdsersältning med
143 kr. för varje läkarbesök. Av patienten får las ut en avgift på högst 40 kr.
Beloppen inkluderar ersättning även för det första läkarbesök som sker med
anledning av remiss samt för sådana röntgen- och laboralorieundersökningar m. m.
som patienten blir remitterad till vid läkarbesöket. Meddelas vården vid
läkares besök hos den sjuke kan en tilläggsavgift av 20 kr. tas ut av den
försäkrade. Vid rådfrågning per telefon utgår endast patientavgift med högst 15
kr.

För öppen läkarvård vid sjukhus som drivs av annan än
sjukvårdshuvudman men som har vårdavtal med sjukvårdshuvudman utgår ersättning
till huvudmannen enhgl samma regler som om vården meddelats av denne.
Vårdgivaren ersätts sedan av huvudmannen i enlighet med reglerna i vårdavtalel.

Undersökning eller behandling hos sjukvårdshuvudman efter
remiss från försäkringsanslulen privatpraktiserande läkare eller från läkare
vid företagshälsovårdsmottagning som registrerats hos allmän
försäkringskassa är

Prop. 1982/83:174 16

avgiftsfri
för patienten om denne har betalat avgift vid det läkarbesök som föranledde
remissen. Ersättning utgår från försäkringen till sjukvårdshuvudmannen med 147
kr. för varje sådan undersökning eller behandling. Remitteras patienten för
undersökning eller behandling till privat röntgen-mottagning eller laboratorium
som har driflavtal med sjukvårdshuvudman utgår ersättning från sjukförsäkringen
flll sjukvårdshuvudmannen enligt samma regler. Vårdgivaren ersätts sedan av
huvudmannen enligl reglerna i vårdavtalel.

3. Ersättning
för sjukvårdande behandling m. m.

I
2 kap. 6 § AFL ges regeringen möjUghet föreskriva atl ersättning skall utgå för
försäkrads utgifter för annan vård eller behandling i anledning av sjukdom än
läkarvård, tandvård och sjukhusvård liksom för resor i samband med sådan vård
eller behandling. Närmare bestämmelser härom finns i förordningen (1976:1018,
ändrad senast 1982:528) med taxa för sjukvårdande behandling m.m.

Enligt
2 § förordningen avses med sjuk vårdande behandling i offentlig vård sådan
sjukvårdande behandhng som ombesörjs av staten, landstingskommun eller kommun
som inle tillhör landstingskommun. Därmed avses vård eller behandling som på
grund av sjukdom och efter ordination av läkare lämnas av annan vårdpersonal än
läkare, t. ex. sjukgymnast, psykolog eller distriktssköterska. Ersättningen
från försäkringen utgör 60 kr. per behandling eller besök. Patientavgift får
las ut med högst 20 kr. per behandling eller besök. Försäkringsersättning utgår
dock inte för vård eller behandling eller rådgivning som ges i anslutning lill
besök för vilket utgår arvode enligt läkarvårdslaxan.

För
vård eller behandling som lämnas av privatpraktiserande vårdgivare som har
avtal med sjukvårdshuvudman utgår ersättning på samma sätt som om vården hade
lämnats av huvudmannen.

4. Ersättning
för preventivmedelsrådgivning m. m.

I
lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m.
(ändrad senast 1977:639) ges regler om ersättning från sjukförsäkringen för prevenflvmedelsrådgivning.
Samma regler gäller vid rådfrågning angående abort eller sterilisering.
Staten, landstingskommun eller kommun får ersättning för kostnader för
rådgivning som lämnas den som är omfattad av sjukförsäkringen. Motsvarande
ersättning utgår till organisaflon som med socialstyrelsens tillstånd bedriver
sådan rådgivning. Ersättning utgår även liU privatpraktiserande läkare enligl
grunder som regeringen fastställer.

Ersättning
utgår för varje rådgivningsflllfälle med belopp som regeringen fastställer.
Ersättningsbestämmelser har meddelats i läkarvårdstaxan

Prop.
1982/83:174 17

(1974:699) och förordningen (1976:1018) med taxa för
sjukvårdande behandling m. m. För rådgivning meddelad av sjukvårdshuvudman
utgår arvodet med samma belopp som för läkarundersökning eller för sjukvårdande
behandling, dvs. f. n. 143 resp. 60 kr. För privatpraktiserande läkare utgår
varierande arvoden beroende på de åtgärder som vidtagits.

5. Ersättning för vissa läkarutlåtanden

Har sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård utgivits
för 90 dagar i följd, eller finns det i övrigt skälig anledning, skall
försäkringskassa enligt 2 kap. 11 § och 3 kap. 13 § första stycket AFL i den
utsträckning riksförsäkringsverket föreskriver undersöka om skäl föreligger
all vidta åtgärd för alt förkorta sjukdomstiden eller atl förebygga eller häva
nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga.

När någon begär förtidspension på grund av nedsatt
arbetsförmåga, handikappersättning eller vårdbidrag skall enligt 4 § kungörelsen
(1962:394) med vissa bestämmelser rörande ansökan om pension enligt lagen om
allmän försäkring m. m. (ändrad 1975:480) läkarutlåtande bifogas ansökan då inle
särskilda skäl föranleder annat.

Enligl 16 kap. AFL kan som villkor för rätt till förtidspension,
handikappersättning eller vårdbidrag föreskrivas att den försäkrade skall
undergå läkarundersökning.

Enligl förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa
läkarutlåtanden m. m. (ändrad senast 1981:948) utgör arvodet 143 kr. om
läkarundersökning eller läkamflåtande ombesörjts av staten, landstingskommun
eller kommun som ej tillhör landstingskommun. Vid undersökning eller utlåtande
enligt 16 kap. 1 § AFL får dessutom av den försäkrade tas ut en patientavgift
med 30 kr. För läkarutlåtande som ombesörjs av annan än sjukvårdshuvudman utgår
ersättning enligt föreskrifter som riksförsäkringsverket meddelar.

6. Ersättning för sjukhusvård

Ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudman
utgår enligt 2 kap. 4 § AFL för sjukhusvård som försäkrad behöver på grund av
sjukdom eller förlossning. Fr. o. m. år 1982 utgör denna ersättning 45 kr. per
vårddag. I fråga om den som inle omfattas av sjukförsäkringens
ersättningsregler i detta hänseende tar sjukvårdshuvudmännen ut patientavgift
enligt regler som anges i 17 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i
förordningen (1981:1177) om vissa avgifter vid sjukhusvård.

För varje dag som försäkrad vistas på sjukhus görs enligt
3 kap. 4 § AFL avdrag med 40 kr. på en sjukpenning denne är berättigad till.
Avdraget får dock utgöra högst en tredjedel av sjukpenningens belopp och den
återstående sjukpenningen skall alltid uppgå till lägst 8 kr. per dag.

Prop.
1982/83:174 18

7. Ersättning för resor

De grundläggande bestämmelserna om ersättning vid resor flnns
i 2 kap. 5-6 §§ AFL. Närmare bestämmelser om resekostnadsersättning finns i sjukreseförordningen
(1975:964, ändrad senast 1980:1043). Försäkrad som har fått ersätlningsberättigad
läkarvård, tandvård, sjukhusvård, sjukvårdande behandling, rådgivning i födelsekontrollerande
syfte eller sjukvård meddelad av distriktssköterska eller distriktsbarnmorska
har rält flll ersättning för resekostnader i samband med vården eller
behandlingen.

Ersättning för resekostnad vid läkarvård, sjukhusvård,
sjukvårdande behandling och sjukvård meddelad av distriktssköterska eller distriklsbarn-morska
lämnas med den kostnad som vid varje vårdtillfälle överstiger 30 kr. Vid resor
i samband med tandvård och rådgivning i födelsekontrollerande syfte utgör
karensbeloppet 38 kr.

Enhgt förordningen (1975:963) om ersättning lill
sjukvårdshuvudman för handikapphjälpmedel och sjuktransporter (ändrad senast
1981:947) utgår ersättning till sjukvårdshuvudman för flllhandahållande av
sjuktransporter med ambulans eUer annat sjuktransportfordon. Ersättningen utgår
med 27 kr. för varje invånare som var bosatt inom sjukvårdsområdet vid årets
början. Ersättning får tas ut av den sjuke med högst 30 kr. för varje resa.

8. Ersättning för hjälpmedel till handikappade m. m.

Enligt 2 kap. 6 § AFL utgår ersättning från
sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för hjälpmedel lill handikappade enligl
vad regeringen föreskriver. I förordningen (1975:963) om ersättning till
sjukvårdshuvudman för handikapphjälpmedel och sjuktransporter föreskrivs att
ersättning för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade utgår med 75 kr.
om året för varje invånare som vid årets början var bosatt inom
sjukvårdsområdet. Sjukvårdshuvudmannen skall därvid tillhandahålla glasögon
avgiftsfritt eller flll nedsatt pris för barn och ungdomar under 19 år som är
bosalla inom sjukvårdsområdet. Av hjälpmedelsersättningen avsätts 3 kr. per
invånare och år för flnansiering av verksamheten vid det av staten och
Landstingsförbundet gemensamt drivna handikappinstitutet.

9. Ersättning för förebyggande hälsovård m. m.

Enligt 2 kap. 6 § AFL utgår ersättning till
sjukvårdshuvudmännen för förebyggande hälsovård och primärvård, inberäknal
långtidssjukvård, enligt vad regeringen föreskriver. Enligt förordningen
(1981:946) om bidrag till sjukvårdshuvudman för viss sjukvård utgår bidraget
med 24 kr. per invånare som var bosalt inom sjukvårdsområdet vid årets början.

Prop. 1982/83:174 19

I Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET
LANDSTINGSFÖRBUNDET

1983-03-23

Överenskommelse
om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under år
1984

Överläggningar
har denna dag ägt rum om vissa ersättningar från sjukförsäkringen lill
sjukvårdshuvudmännen samt om statsbidrag till den psykiatriska vården. Därvid
har överenskommelse träffals om följande åtgärder omfattande bl. a.
ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1
januari 1984.

1. Ersättningen
från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudman för offentlig

läkarvård höjs från 143 kr. till 150 kr. för varje besök som är föranlett av

sjukdom. Paflenlavgifl får tas ut med högst 40 kr. per läkarbesök. Vid

läkarbesök hos den sjuke får tas ut en tilläggsavgift med högst 20 kr. Vid

rådfrågning hos läkare per telefon får paflenlavgifl las ut med högst 15

kr.

De
nämnda beloppen skall liksom f. n. inkludera remisser för röntgen- och laboratorieundersökningar.

Ersättning
till sjukvårdshuvudman utgår med 150 kr. för läkarvård efter remiss från
privatpraktiserande läkare som är ansluten till försäkringen eller från läkare
vid företagshälsovårdsmottagning som registrerats hos allmän försäkringskassa.
Ingen avgift las ut av remitterad patient om denne betalat avgift vid
föregående läkarbesök.

Ersättning
liU sjukvårdshuvudman enligl första stycket får utgå även för öppen läkarvård
som ombesörjs av annan än sjukvårdshuvudmannen om läkarvården utförs enligt
avtal med denne och med tiUämpning av moisvarande bestämmelser som gäller för
öppen läkarvård hos sjukvårdshuvudman.

2. Vid remiss på grund av
sjukdom från försäkringsanslulen privatprakti

serande läkare eller från läkare vid företagshälsovårdsmottagning som

registrerats hos allmän försäkringskassa flll röntgenmottagning och labora

torium som drivs av sjukvårdshuvudman eller har driflavtal med sjukvårds

huvudman, utgår ersättning lill huvudmannen med 150 kr. för varje

remitterad patient. Ersättning utgår inle för laboralorieundersökningar som

avses i 9 § första stycket läkarvårdstaxan (1974:699). Ingen avgift las ut av

remitterad patient om denne betalat avgift vid föregående läkarbesök. I

annat fall får patientavgift tas ut med högst 40 kr.

Ersättning från
försäkringen till sjukvårdshuvudman som ombesörjt läkarundersökning och
läkarutlåtande i samband med ansökan om pension

Prop.
1982/83:174 20

eller handikappersättning enligt lagen om allmän
försäkring utgår med 150 kr. för varje ullålande. Patientavgift för utlåtande
jämte erforderlig undersökning får las ut med högst 40 kr. För undersökning och
uflåtande som föreskrivits av allmän försäkringskassa får ingen avgift las ut
av patienten.

3. Ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudman
för sjukvår-

dande behandling i öppen vård utförd av annan anställd än läkare höjs från 60

kr. till 64 kr. för varje behandling som föranlelts av sjukdom och ordinerats

av läkare. Patientavgift får tas ut med högst 20 kr. per behandling

(besök).

Behandhng
hos privatpraktiserande vårdgivare får räknas som behandling hos
sjukvårdshuvudman om behandlingen utförts enligt avtal mellan vårdgivaren och
huvudmannen och med tillämpning av moisvarande bestämmelser som gäller
behandling hos sjukvårdshuvudman. Delsamma gäller för behandling som ulförts av
kommunalanstäUd personal i enlighet med avtal mellan kommunen och
sjukvårdshuvudmannen.

Anm. Om flera sjukvårdande behandlingar ges vid samma flilfälle
(besök) utgår endast elt försäkringsbelopp. Delsamma gäller om flera
sjukvårdande behandlingar ges under samma dag (dygn) i den sjukes bostad.
Behandlings-ersättning utgår inle för behandling som ges i anslutning flU ersätlningsbe-rältigal
besök hos läkare.

4. Ersättning från sjukförsäkringen flll
sjukvårdshuvudman för prevenliv-medelsrådgivning m. m. enligt lagen 1974:525
utgår med 150 kr. för varje besök hos läkare och med 64 kr. för varje besök hos
annan rådgivande personal än läkare. Särskild ersättning utgår inle för
laboratorieundersökning av cytologiskt prov.

5. ErsäUning flll sjukvårdshuvudman
för ambulanstransporter (sjuktran-sporlersätlning) höjs från 27 kr. lill 29 kr.
per invånare och år. Sjukvårdshuvudmannen svarar för alt erforderliga sjuktransportmöjhgheler
finns att tillgå inom resp. sjukvårdsområde för en avgift av högst 30 kr. vid
varje vårdflllfäUe.

Sjukreseutredningen
har i skl belänkande SOU 1981:155 Sjukresor -samordning och förenkUng
föreslagit all det ekonomiska ansvaret för sjukresor överförs från försäkringskassorna
lill sjukvårdshuvudmännen den 1 januari 1985.

En
arbetsgrupp med representanter för socialdepartementet och Landstingsförbundet
tillsälls med uppgift alt tiU den under punkt 9 nämnda socialdepartementets hälso-
och sjukvårdsberedning senast den 1 januari 1984 redovisa underlag för slutligt
ställningstagande till genomförande av utredningsförslaget.

6. Ersättning
lill sjukvårdshuvudman för tUlhandahållande av hjälpmedel

för handikappade (hjälpmedelsersältning) höjs från 75 kr. lill 79 kr. per

invånare och år. Sjukvårdshuvudmannen flllhandahåller kostnadsfria eller

prisnedsalta glasögon lill barn och ungdom under 19 års ålder samt fortsätter

Prop.
1982/83:174 21

en uppbyggnad av en samordnad tolktjänst för döva och
dövblinda m. fl.

Sjukvårdshuvudmännen övertar den 1 juli 1984
kostnadsansvaret för tillhandahållande av hjälpmedel för handikappade elever i
grundskolan, gymnasieskolan, statlig och kommunal vuxenutbildning och för
studerande i högskolan.

Anm. Särskild överenskommelse träffas mellan staten och
Landstingsförbundet om flnansieringen av handikappinstitutets verksamhet under
år 1984. Av hjälpmedelsersältningen skall ett belopp motsvarande 3:30 kr. per
invånare och år tillföras en särskild fond för handikappinstitutets verksamhet m.m.

7. Ersättning från sjukförsäkringen för sjukhusvård
utgår med 45 kr. per

vårddag. Sjukpenningavdrag görs med 40 kr. per dag, dock med högst en

tredjedel av sjukpenningens belopp.

För pensionärer för vilka inte utgår försäkringsersättning
för sjukhusvård beslutar sjukvårdshuvudmännen om vårdavgift enligt förordningen
1981:1177.

8. Ersättning utgår under år 1984 flll de offentliga
sjukvårdshuvudmännen

med 24 kr. per invånare och år till förebyggande hälsovårdande insatser saml

primärvård, inklusive långtidssjukvård.

9. För atl underlätta en utveckling mot öppnare
vårdformer inom

psykiatrin utgår under år 1984 en särskild ersättning med 24 kr. per invånare.

Ersättningen avses användas för vårdformer som underlättar utskrivning av

patienter från den slutna psykiatriska vården lill ett boende utanför

institution.

Sjukvårdshuvudmännen skall gemensamt med primärkommunerna
inom sill område arbeta för en snabbare omstrukturering av psykiatrin och
därvid precisera arbetsfördelningen dem emellan. Inom ramen för arbetet i en
nyinrättad socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning bör under är 1984
redovisas utvecklingslaget i landstings- och primärkommuner.

10. Den ekonomiska innebörden av överenskommelsen
framgår av

bilaga.

Vid överenskommelsen har förutsatts att
sjukvårdshuvudmännen utan särskild ekonomisk ersättning genomför socialsektorns
statistikdelegations förslag angående palientdatabaser med av delegationen
rekommenderat minimiinnehåll för den slutna vården.

11. Inom
ramen för arbetet i den under punkt 9 nämnda socialdeparte

mentels hälso- och sjukvårdsberedning skall arbetet fortsätta med att utreda

möjligheter och konsekvenser av att i ökad omfattning föra samman och

schablonisera ersättningarna från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmän

nen. Häri ingår även den under punkt 5 nämnda frågan om överföring av

kostnadansvaret för sjukresor. Utredningsarbetet skall också klarlägga hur

en mera schabloniserad ersättning till de offentliga sjukvårdshuvudmännen

skall samordnas med försäkringens ersättningar lill privatpraktiserande

vårdgivare.

Prop. 1982/83:174 22

Beredningen,
skall även pröva möjligheterna att till ersättningssystemet från
sjukförsäkringen helt eller delvis knyta an nuvarande driftbidrag för den psykiatriska
vården.

I
detta sammanhang skall också klarläggas på vilket sätt staten och landstingssektorn
kan få underlag för en mer kontinuerlig utvärdering av verksamheten och
bidragens användning.

12.
Överenskommelsen gäller under förutsättning all den godkänns av regeringen.

Anm.
Författningsändringar som behövs för genomförande av de nya ersättningsreglerna
kommer att utarbetas av socialdepartementet. Närmare tillämpningsanvisningar
utarbetas av riksförsäkringsverket efter samråd med Landstingsförbundet.

Ingemar
Lindberg Kurt Ward

Prop, 1982/83:174 23

Bilaga 2.1 Den ekonomiska innebörden av överenskommelsen

Ändamål Total ersättning från Därav

sjukförsäkringen
ökning

1. Läkarvård m. m. 2 565 120

Sjukförsäkringens ersättning till sjukvärds-huvudmännen
höjs från 143 kr. till 150 kr:/besök.

Patientavgift tas ut med högst 40 kr./ besök

2. Ersättning
för röntgen- och laboratorieun- 143 3

dersökningar m. m. efter remiss från pri

vatpraktiserande läkare höjs från 147 kr.

till 150 kr./patient.

3. Sjukvårdande behandlingar 832 52

Sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen
höjs från 60 kr. till 64 kr./besök

Patientavgift tas ut med högst 20 kr./ besök

4. Preventivmedelsrådgivning m. m. 39 2

Ersättning för rådgivning höjs från 143 kr. till 150
kr./besök hos läkare och från 60 kr. till 64 kr./besök hos annan rådgivande
personal

5. Ambulanstransporter 242 17

Sjuktransportersättning höjs från 27 kr. till 29
kr./invånare

6. Handikapphjälpmedel 658 33

Hjälpmedelsersättningen höjs från 75 kr. till 79
kr./invånare. Av detta belopp skall 3:30 kr./invånare användas för drift av
Handikappinstitutet m. m.

7. Sjukhusvård 860

Ersättning utgår frän sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmännen med 45 kr./vårddag

8.
Ersättning från
sjukförsäkringen till före- 200 byggande
hälsovård och primärvård inkl. långtidssjukvård utgår med 24 kr./invånare

9.
För att
underlätta en utveckling mot öpp- 200 200 nare värdformer utgår särskild
ersättning

från sjukförsäkringen med 24 kr./invånare

Summa milj. kr. 5 739 427

Prop.
1982/83:174 24

Bilaga 3

STATENS

FÖRHANDLINGSNÄMND 1983-03-23

Regeringen Socialdepartementet

Överenskommelse om bidrag till den
psykiatriska vården för åren 1982-1984

(1 protokoll)

Statens förhandlingsnämnd (SFN) underställer regeringen
den i bilagda protokoll intagna överenskommelsen om bidrag lill den
psykiatriska vården för åren 1982-1984. Överenskommelsen har träffats med
företrädare för Landstingsförbundet. Den gäller under förbehåll, all den godkänns
av regeringen saml av samtliga landstingskommuner och berörda kommuner.

SFN har förhandlat på grundval av Kungl. Maj:ts uppdrag lill
SFN den 28 oktober 1966 och den 24 februari 1967 atl föra de ytterligare
förhandlingar som erfordras med anledning av de mellan staten och
landstingskommunerna saml städerna Stockholm, Göteborg och Malmö slutna avtalen
om landstingens och storstädernas överlagande av mentalsjukvården.
Förhandlingarna har förts i anslutning till överläggningar i
socialdepartementet om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmännen.

De nu förda förhandlingarna har resulterat i en
överenskommelse om statliga bidrag till sjukvårdshuvudmännen under åren
1982-1984 som innebär atl staten skall lill sjukvårdshuvudmännen utge ett
allmänt bidrag till den psykiatriska vården med 3 720 000 000 kr. för år 1982,
dvs. med det belopp som under år 1982 utbetalats a conlo, med 4 080 000 000 kr.
för år 1983 samt med 4 300 000 000 kr. för år 1984.

Staten skall dessutom till sjukvårdshuvudmännen utge elt
särskilt bidrag till den psykiatriska vården med 126 000 000 kr. för år 1982,
dvs. med det belopp som under år 1982 utbetalats a conlo, med 136 000 000 kr.
för år 1983 saml med 142 000 000 kr. för år 1984.

Överenskommelsen reglerar vidare kostnaderna för vård vid rätlspsykial-risk
klinik av den som genom lagakraftvunnen dom överlämnas lUl sluten psykiatrisk
vård.

HEMSTÄLLAN

SFN hemställer atl regeringen för sin del godkänner
överenskommelsen. Sedan vederbörande landstingskommuner och kommuner godkänt
överenskommelsen och besluten vunnit laga kraft, kommer SFN att anmäla detta flll
socialdepartementet.

Prop.
1982/83:174 25

Beslut i detta ärende har fattals av ledamöterna Englund,
ordförande, Söderqvist, vice ordförande, och Grufberg samt suppleanten
Luttropp. Dessutom har i ärendets slutliga handläggning deltagit byrådirektören
Pettersson, föredragande.

Svante Englund Birgitta Pettersson

Prop.
1982/83:174 26

Protokoll, fört vid förhandlingar den 23 mars 1983 mellan
Statens förhandlingsnämnd och företrädare för Landstingsförbundet om bidrag lill
den psykiatriska vården för åren 1982-1984

Närvarande:

Statens förhandlingsnämnd Överdirektören Svante Englund
Expeditionschefen Bengt Söderqvist Departementsrådet Lennart Grufberg
Departementssekreteraren Thomas Luttropp Byrådirektören Birgitta Pettersson

Landstingsförbundet Förbundsordförande Kurt Ward
Riksdagsledamoten Börje Hörnlund F. landstingsrådet Rune Hedlund F.
riksdagsledamoten Karl Leuchovius F. landstingsrådet Nils Halterby
Landstingsrådet Olov Lekberg Landstingsrådet Gunnar Hofring T. f.
förbundsdirektör Walter Slunge l:e sekreterare Anders Hedberg Avdelningschef
Sven-Eric Bergman Sekreterare Inger Lundqvist

Överläggningar har denna dag ägt rum om vissa ersättningar
från sjukförsäkringen flll sjukvårdshuvudmännen samt bidrag till den
psykiatriska vården.

Vid förhandlingar denna dag enas parterna om följande vad
gäller statsbidrag till den psykiatriska vården för åren 1982-1984.

1. Staten skall till sjukvårdshuvudmännen utgiva ett
allmänt bidrag till den

psykiatriska vården med 3 720 000 000 kr. för år 1982, dvs. med det belopp

som under år 1982 utbetalats ä conlo, med 4 080 000 000 kr. för år 1983 samt

med 4 300 000 000 kr. för år 1984.

2.
Staten skall flll
sjukvårdshuvudmännen utgiva ett särskilt bidrag flll den psykiatriska vården
med 126 000 000 kr. för år 1982, dvs. med det belopp som under 1982 utbetalats ä
conlo, med 136 000 000 kr. för år 1983 saml med 142000 000 kr. för år 1984.

3.
Bidragen
utbetalas, i förekommande fall efter avräkning av vad som fldigare utbetalats ä
conlo, med fördelning enligl de till detta protokoll fogade bilagorna A och B,
såvida ej överenskommelse om annan fördelning träffats mellan några
sjukvårdshuvudmän.

4.
Enligt 12 §
lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (1966:293) ankommer
det på socialstyrelsen att föranstalta om att den som

Prop. 1982/83:174 27

genom
lagakraftvunnen dom överlämnats till sluten psykiatrisk vård ulan dröjsmål intas
på sjukhus för sådan vård.

Parterna är ense om all
del åligger resp. sjukvårdshuvudman att svara för vårdkostnaderna, sedan domen
vunnit laga kraft och socialstyrelsen beslutat om sjukhusplacering. Ersättning
för vårdkostnader då vederbörande kvar-ligger på rätlspsykialrisk khnik utgår
t. o. m. den 31 december 1984 med 840 kr. per vårddag.

5. Denna överenskommelse
gäller uiider förutsättning att den godkänns av regeringen saml av samtliga
landstingskommuner och berörda kommuner.

Anmärkning

Inflll
dess godkännande av samtliga landstingskommuner och berörda

kommuner föreligger skall
utbetalning av belopp enligt punkterna 1 och 2

ske ä conlo.

Detta
protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var

siu.

Stockholm
den 23 mars 1983

För
svenska staten För Landstingsförbundet

Statens
förhandlingsnämnd

Svante
Englund Kurt Ward

Birgitta
Pettersson Waher Slunge

Bilaga 3:A

Fördelning
av bidrag till den psykiatriska vården år 1983

De
i förhandlingsprotokoll den 23 mars 1983 under punkterna 1 och 2 angivna
beloppen för år 1983 fördelas mellan huvudmännen enligt nedan.

Lands-

Procentuell

Allmänt

Tillskott

Procentuell

Särskilt

Tillskott

ting/

andel av
all-

bidrag

till
allmänt

andel av

bidrag

enl.
överens-

kommun

mänt
bidrag

1983

bidrag
1983

särskilda

(1 OOO-tal kr.)

kommelse

1983

(1 OOO-tal kr.)

(1 OOO-tal
kr.)

bidraget

enl, överens-

mars -83

enl. överens-

enl.
överens-

1982

kommelse

(1 OOO-tal
kr.)

kommelse

kommelse

mars -81

mars -81

mars -83

AB

18,2275

710 872,5

32 809,5

16,4

21 648,0

656,0

C

2,5165

98 143,5

4 529,7

2,5

3 300,0

100,0

D

2,7680

107 952,0

4 982,4

0,4

528,0

16,0

E

4,3444

169 431,6

7 819,9

3,6

4 752,0

144,0

F

3,6300

141 570,0

6 534,0

4,8

6 336,0

192,0

G

2,7827

108 525,3

5 008,7

-

-

-

H

3,1393

122 432,7

5 650,7

3,2

4 224,0

128,0

K

2,6130

101 907,0

4 703,4

3,5

4 620,0

140,0

L

3,0828

120 229,2

5 549.0

0,7

924,0

28,0

M

5,4637

213 084,3

9 834,7

6,5

8 580,0

260,0

N

2,2011

85 842,9

3 962,0

3,3

4 356,0

132,0

O

3,2051

124 998,9

5 769,2

2,0

2 640,0

80,0

P

4,7805

186 439,5

8 604,9

6,0

7 920,0

240,0

R

2,9839

116 372,1

5 371,0

1,2

1 584,0

48,0

S

3,6540

142 506,0

6 577,2

7,7

10164,0

308,0

T

3,2591

127 104,9

5 866,4

0,3

396,0

12,0

U

2,7067

105 561,3

4 872,1

0,4

528,0

16,0

W

4,1711

162 672,9

7 508,0

8,5

11220,0

340,0

X

3,4057

132 822,3

6 130,3

5,4

7128,0

216,0

Y

3,5245

137 455,5

6 344,1

10,4

13 728,0

416,0

Z

1,9637

76 584,3

3 534,7

2,2

2 904,0

88,0

AC

2,8523

111 239,7

5 134,1

6,6

8 712,0

264,0

BD

3,4222

133 465,8

6 160,0

2,5

3 300,0

100,0

I

0,8245

32 155,5

1 484,1

1,0

1 320,0

40,0

MM

3,0301

118173,9

5 454,2

0,9

1 188,0

36,0

OG

5,4476

212 456,4

9 805,7

-

-

-

Summa

100,000 \. BIDRAG

3 900 000,0

180 000,0

100,0

132 000,0

136 OOC

4 000,0

TOTAL/

4 080 000,0

1,0

Prop. 1982/83:174 29

Bilaga 3:B:1

Fördelning av 1984 års ALLMÄNNA BIDRAG för psykiatrisk
vård

De i förhandlingsprotokoll den 23 mars 1983 under punkt 1
angivna belopel för år 1984 fördelas mellan huvudmännen enligt nedan.

Landsting/ Procentuell Allmänt
bidrag

kommun andel av allmänt 1984

drittbidrag 1984 (1 OOO-tal kr.)

[8,2275

783
782,5

2,5165

108
209,5

2,7680

119
024,0

4,3444

186
809,2

3,6300

156
090,0

2,7827

119
656,1

3,1393

134
989,9

2,6130

112
359,0

3,0828

132
560,4

5,4637

234
939,1

2,2011

94 647,3

3,2051

137
819,3

4,7805

205
561,5

2,9839

128
307,7

3,6540

157
122,0

3,2591

140
141.3

2,7067

116
388,1

4,1711

179
357,3

3,4057

146
445,1

3,5245

151
553,5

1,9637

84 439,1

2,8523

122
648,9

3,4222

147
154,6

0,8245

35 453,5

3,0301

130
294,3

5,4476

234
246,8

AB

C

D

E

F

G

H

K

L

■M

N

O

P

R

S

T

U

W

X

Y

Z

AC

BD

I

MM

OG

SUMMA 100,000 4 300 000,0

Bilaga 3:B:2 Fördelning av 1984 års SÄRSKILDA BIDRAG för
psykiatrisk vård

De
i förhandlingsprotokoll den 23 mars 1983 under punkt 2 angivna beloppet för år
1984 skall fördelas mellan huvudmännen enligl nedan. Fördelningen grundas på
andelen kvarstående byggnads- och utrustnings-medel per 31 december 1980 efter
justering med reserverade medel som fortsättningsvis utgår enligt gällande
bestämmelser.

Landsting/
kommun

Procentuell
andel av särskilda bidraget 1984

Särskilt
bidrag

1984

(1 OOO-tal
kr.)

AB C D E

F

G

H

K

L

M

N

O

P

R

S

T

U

w

X

Y

Z

AC

BD

I

MM

OG

16,4

23 288,0

2,5

3 550,0

0,4

568,0

3,6

5 112,0

4,8

6 816,0

3,2

4 544,0

3,5

4 970,0

0,7

994,0

6,5

9 230,0

3,3

4 686,0

2,0

2 840,0

6,0

8 520,0

1,2

1 704,0

7,7

10 934,0

0,3

426,0

0,4

568,0

8,5

12 070,0

5,4

7 668,0

10,4

14 768,0

2,2

3 124,0

6,6

9 372,0

2,5

3 550,0

1,0

1 420,0

0,9

1 278,0