Prop. 1982/83:175

Prop.
1982/83:175

Regeringens proposition 1982/83:175

om
bildandet av ett utvecklingsbolag vid statens väg- och trafikinstitut:

beslutad
den 28 april 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

CURT
BOSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås atl ett av staten helägt aktiebolag bildas vid statens
väg- och trafikinstilul. Bolaget skall på affärsmässiga grunder bl. a. teckna
licensavtal med tillverkare angående försäljning av forskningsprodukler som
lagils fram i institutets forskningsverksamhet.

1
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 175

Rättelse:
Närvarande: Thunborg flyttas från s. 1 till s. 2

Prop. 1982/83:175 2

Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-04-28

Närvarande:
statsministern Palme, orförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Sigurdsen,
Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, HeUström, Thunborg.

Föredragande:
statsrådet Boström

Proposition
om bildandet av ett utvecklingsbolag vid statens väg- och traflkinstitut

Statens
väg- och traflkinstituts framställning

Inom
ramen för statens väg- och trafikinstituts (VTI) kunskapsuppbyggande
verksamhet bedrivs en ganska omfattande apparat- och metodutveckling, som
utgör en förutsättning för den forskning som institutet bedriver. Dessa
produkter är också ofta en viktig ingrediens i insfllulels marknadsföring inom
uppdragsverksamheten. Atl institutet tagit fram och förfogar över viss, ofta
unik, apparatur har nämligen stor betydelse när en uppdragsgivare väljer atl
anlita VTI. Samtidigt kan viss typ av utrustning också vara mycket användbar
för mer rutinmässig verksamhet av brukare utanför institutet.

Under
de år institutet verkat, har sammanlaget mycket stora belopp lagts ned på apparat-
och metodutveckling. I sin egenskap av statligt forsknings-insfltul har VTI -
på statens vägnar - hittills endast utnyttjat de gjorda investeringarna inom
ramen för sin instruktionsenliga forskning. Del finns därför en inle utnyttjad möjhghet
atl på kommersiell väg öka förräntningen av del nedlagda kapitalet.

För
närvarande finns bl. a. följande idéer om produkter:

-
Ett nytt sätt alt förbilliga
utläggning av asfalt

- En avancerad trafikmätningsulmstning

- Handdriven friktionsmälare

- Programvaran i körsimulatorn

I eU
fåtal fall har VTI sökt patent på apparalidéer och tekniska metod- och systemlösningar.
Detta har emellertid visat sig vara förenat med stora

Prop. 1982/83:175 3

kostnader
inle minsl vad gäller ullandspatent. Del är också svårt all fullfölja idéerna
så atl de ger något ekonomiskt utbyte i institutets nuvarande forskningsverksamhet.
Med åren har institutet av dessa skäl blivit mer och mer tveksamt lill all söka
patent. I stället har valls att presentera idéerna i t. ex. institutets
rapportserier.

En vidareutveckling av de
vid VTI framtagna produkterna eventuellt via patent har av institutet bedömts i
de flesta fall antingen vara oförenlig med de instruktioner som reglerar
institutets verksamhet eller eljest inte lämpliga inom inslitutsformen. Del
skulle däremot kunna vara ändamålsenligt all exploatera produkterna i annan än
myndighetsformen. Detta kunde ske genom ett av insfltulel förvallat särskih utveckhngsbolag
där man kunde räkna med att vissa produkfldéer ger överskott som både läcker
förluster på andra och helst också ger elt överskott som kommer institutels
forskningsverksamhet till del och utgör en kompletterande finansieringskälla.

Genom
att i bolagsform bedriva en sådan verksamhet som inte direkt kan anses åligga VTI
skulle man således, enligl institutet, kunna dels på elt bättre sätt än vad som
f. n. är möjhgt la till vara och förränta del kapital som är nedlagt i den av VTI
framtagna utrustningen, dels ägna sig ål viss önskvärd vidareutveckling i
större utsträckning än hiltUls, dels i vissa fall kunna hanlera patent från mer
långsiktigt betingade utgångspunkter.

VTI:s
utvecklingsbolag skulle syfta flll alt sluta avtal med svenska flllverkare
eller om sådana saknas med utländska tillverkare. Från personalens synpunkt
torde möjligheterna atl delta i denna typ av verksamhet vara stimulerande och
därmed även komma VTI lill godo. Tanken är alltså atl bolaget skall teckna
licensavtal och inte själv bedriva någon flllverkning annat än eventueUt i
myckel begränsad omfattning. Beskrivningen av bolagets verksamhet bör enligt
institutet inle göras så snäv att handlingsfriheten beskärs. Bolaget bör t.
ex. kunna kommersiellt bedriva viss konferens-och utbildningsverksamhet inom VTI:s
kompetensområde.

Verksamheten avses börja i
blygsam omfattning utan fasta kostnader och byggas upp i takt med atl den ger
kostnadstäckning inkl. kapitalförränlning. Tanken är atl bolaget från VTI mot
avtalad ersättning övertar produklidéer -och därmed börjar ådra sig kostnader -
först när man kan bedöma att detta ekonomiskt lönar sig. Genom ätt bolagel inte
drar på sig några fasta kostnader blir risklagandel minimalt. Aktiekapitalet
kan härigenom sättas förhållandevis lågt, förslagsvis 200 000 kr. Institutet
framhåller alt det kan finansiera detta genom atl ta i anspråk i rörelsen
balanserade vinstmedel.

Föredragänden

Statens
väg- och Irafikinsfllul (VTI) svarar för forsknings- och utvecklingsverksamhet
avseende vägar, vägtraflk och vägtraflksäkerhet, i den mån sådana uppgifter inle
ankommer på annan myndighet. Forskningsverksamheten består till ungefär lika
delar av uppdragsforskning och egen forskning

Prop. 1982/83:175 4

som finansieras av statliga bidragsmedel. Syftet med den
av staten finansierade forskningen är bl. a. atl upprätthålla kunskapsnivån och
anpassa kunskapsprofilen till användarbehoven så all institutets attrakflons-kraft
som uppdragsmyndighel hävdas. Som en vikflg del i den kunskapsuppbyggande
verksamheten ingår utveckling av mätapparatur, system, metoder, m. m.

En övergripande restriktion för institutet är att den
totala verksamheten skall gå ihop ekonomiskt, dvs. alt intäkterna minsl läcker
kostnaderna. Likheter flnns härvid med de affärsdrivande verken. I det
budgetmässiga läge som f. n. råder och med den återhållsamhet som måste prägla aU
statlig verksamhet har institutet som kompensation sökt öka sin uppdragsvolym
på både den inhemska och den internationella marknaden. Institutet har hittills
varit framgångsrikt i dessa strävanden. Utsikterna att göra ytterligare
insatser på uppdragsmarknaden bedöms dock av insfltulel vara begränsade. Det är
i sådant läge i och för sig naturligt alt institutet även söker andra vägar för
atl uppfylla statsmakternas krav på forskningsverksamheten.

Vissa av de forskningsprodukter som institutet lar fram i
den ordinarie forskningsverksamheten och som utgör en förutsättning för
institutels uppdragsforskning är enligt institutet av sådant allmänt intresse
att de kan bli föremål för en mer kommersiell inriktning. I vissa fall är
produkterna färdigutvecklade, i andra fall krävs en vidareutveckling av produkfldéer
m. m. innan en tillverkning och försäljning i större skala kan komma i fråga.
Genom atl teckna Ucensavlal med tillverkare skulle vid försäljning av
produkterna en del av utvecklingskostnaderna kunna återföras och komma
institutets ordinarie forskningsverksamhet till godo.

Jag vill i sammanhanget erinra om atl regeringen har
beslutat att en översyn skall göras av frågan om ledningen av de statliga
förvaltningsmyndigheterna och därvid bl. a. se över relationerna mellan
myndigheterna och deras dotterföretag. Jag har likväl kommit till slutsatsen
att VTI har så starka skäl för sitt förslag att en bolagsbildning bör kunna
komma till stånd redan nu.

Jag delar således institutets uppfattning alt denna
möjlighet tUl finansieU förstärkning bör flllvaratas så alt kunskapsnivån så
långt möjligt kan hävdas och löpande anpassas till växlande krav. Jag anser
också i Ukhet med insfltulel atl den kommersiella verksamhet det här är fråga
om inle är lämplig att förena med de instrukfloner som reglerar insfllulels
verksamhet. Den kommersiella delen av verksamheten måste allmänt avgränsas från
forskningsverksamheten enligl instilulels inslrukflon. Framför allt gäller
detta i fråga om redovisning av såväl medel som personal. Vidare får kostnaden
för den av mig förordade bolagsverksambeten inle belasta annan verksamhet. Jag
vill således betona vikten av en klar avgränsning mellan institutet och bolaget
i så motto att instilulels oväld som forskningsmyndighet inte kan ifrågasättas.

Bolaget bör ges en inriktning som främjar institutets forskningsverksam-

Prop. 1982/83:175 5

het.
Detta kan ske på oUka sätt. Bolagel kan sålunda ge institutet i uppdrag atl mot
ersättning vidareutveckla produkter och produklidéer som tagils fram i
institutets ordinarie verksamhet och som av bolagel bedöms vara kommersieUt
intressanta.

Härigenom uppnås en
eftersträvad ökning av institutets uppdragsvolym. Institutet kan dessutom få
del av de intäkter som inflyter i samband med evenlueU försäljning av
produkterna. Dessa medel kan användas för atl förstärka den egna
forskningsverksamheten vUkel på sikt också kan komma uppdragsforskningen flllgodo.

När den kommersiella
verksamheten berör uppdragsgivare som helt eller delvis flnansierar den
forskning som lett fram lill ifrågavarande forskningsprodukler är del viktigt
alt uppgörelser parterna emeUan regleras genom särskilda avtal.

Mol bakgrund av vad jag
ovan anfört tillstyrker jag atl del för ändamålet bildas eft särskilt
aktiebolag, helägt av staten och av karaktären dotterföretag lill statens väg-
och Irafikinsfllul. Bolaget skall driva verksamheten affärsmässigt vilket
innebär alt kostnaderna för denna och avsedd förräntning av det Insalta
kapitalet skall täckas av inflytande ersättningar.

Vad institutet i övrigt
anfört i sin framställning rörande bl. a. verksamhetens avgränsning,
inriktning och omfattning anser jag mig i allt väsentligt kunna godta. Jag
anser mig också kunna godta institutets bedömning av bolagels kapitalbehov. Ett
belopp på 200 000 kr. bör därför tillföras bolaget som aktiekapital. Ett belopp
på 40 000 kr. bör föras lill bolagets reservfond. Finansiering bör ske genom atl
ta i anspråk i rörelsen balanserade vinstmedel.

Bolagels säte bör vara
Linköping. I avvaktan på den översyn av de statliga förvaltningsmyndigheternas
ledningsorganisation som jag tidigare har redogjort för bör bolagets ledning
och anknytning till väg- och trafikinslilutel inle låsas fast slutligt. I
inledningsskedet kommer dessa frågor atl lösas så att regeringen förordnar
ordföranden i bolagels styrelse. Vägverket bör i egenskap av institutets
största uppdragsgivare vara representerat i styrd-

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt
godkänna alt ett utveckhngsbolag bildas vid statens väg- och trafikinslilul i
enlighet med vad jag förordat.