Prop. 1982/83:20

Regeringens skrivelse

1982/83:20

med 1982 års
redogörelse för de statliga företagen

beslutad
den 30 september 1982.

Regeringen
överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, 1982
års redogörelse för de statliga företagen.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G ÅSLING

1 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 20

Skr.
1982/83:20

Skr.
1982/83:20 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-09-30

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Åsling

Skrivelse
med 1982 års redogörelse för de statliga företagen.

Efter
beslut av riksdagen i febmari 1981 (prop. 1980/81:22, NU 1980/ 81:29, rskr
1980/81:147) lämnar regeringen årligen en redogörelse till riksdagen för de
statliga företagens verksamhet.

Inom
industridepartementet har upprättats en redogörelse för de statliga företagens
verksamhet under år 1981 eller motsvarande verksamhetsår.

Redogörelsen
bygger främst på de olika verkens och företagens årsredovisningar för år 1981
eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som företagen överlämnat
direkt till departementet.

Företagen
svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Efter
en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag med text och
vissa siffemppgifter. Dessutom finns ett register över styrelser m.m., ett
organisatoriskt register och ett alfabetiskt register.

Skr. 1982/83:20

Redogörelsen
bör fogas tUl protokollet i detta ärende som bilaga. Jag hemställer att
regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr.
1982/83:20

Riksdagen

Sveriges

Riksbank

Den
statliga företagssektorn

Industridepartementet

BUaga

Statsföretag
AB

Svenska
Varv AB

AB Tumba Bruk

AC-In-vest AB

AB ASEA-ATOM (50)

Cementa AB (5)

Kockums Air AB

Luxor AB

Norrlands

Skogsägares

Cellulosa

AB (73)

AB Statens Anläggningsprovning

Studsvik Energiteknik AB

Svensk Energiteknisk Utveckling AB

AB Svensk

Exportkredit

(SEK) (60)

Svensk Miljö-teknikutveckling AB

Svensk Transportsystemutveckling AB

SEMKO

Svenska

Elektriska

Materielkon-

trollanstal-

tenAB (51)

Svenska rymdaktiebolaget

SSAB

Svenskt

Stål AB (25)

Sveriges geologiska AB

Sveriges Investerings-bank AB

Södra Skogsägarna AB (40)

Z-lnvest AB

ABAB

Allmänna

Bevaknings

AB

Abene AB

Beijer Byggmaterial AB

(45)

Berol Kemi AB

Beroxo AB

Bilfragmen-tering AB (25)

BSKBS Konsult AB

AB Carbox

Ceaverken AB (CEA)

AB Eiser

Finsli-pama i Klemens-näs AB

Holmsund Industri-center AB

AB ID-kort (30)

Investment AB Procordia

KabiVitrum AB

Kalmar Kockum AB

Kockumation AB

Kockums

Industri

AB

Liber Grafiska AB

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

Norrbottens Järnverk AB

(NJA)

Nyckelhus AB

Pullmax AB

Regioninvest i Norr AB

Rockwool AB

Sajo Maskin

AB (40)

SARA AB

Serva Promotion AB

SMT Ma-chine Company AB

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

SSAB

(50)

Svenskt Stål AB

Statsföretag

International

AB

Svensk Industriell Bioteknik AB

Svenska Industri-etablerings AB (SVETAB)

Svenska Lagerhus AB

Svenska

Petroleum

(50)

AB

Svenska

Skifferolje

AB

Svenska Utvecklings AB (SU)

Sweden Center Japan AB

(33,3)

Swedish

Industrial

Development

Corporation

(SID)

AB Thörns Mekaniska Verkstad

Uddcomb Sweden AB

(75)

Calor
Celsius AB

Eriksbergs Mek. Verkstads AB

Finnboda Varf AB

Götaverken Arendal AB

Götaverken Cityvarvet AB

Götaverken Företagshälsovård AB

Götaverken Motor AB

Götaverken Ångteknik AB

Karlskronavarvet AB

Kockums AB

Kockums Computer Systems AB

Kockums Energisystem AB

Projekt 80 AB

S. V. Data AB

Svenska Varv

Utveckling AB

Skr. 1982/83:20

Kotnmuniliationsdepartementet

Svenska
Varv AB

Domänverket

Förenade
fabriksverken (FFV)

Statens
vattenfallsverk

Luftfartsverket

Postverket

Svenska Varv

Vindenergi AB

Swedyards

International

AB

TGB

Microdrill AB

(25)

Uddevallavarvet AB

Zenit Shipping AB

Öresundsvarvet AB

AB Böksholms Sulfitfabrik

Domän-företagen AB

Fastigh kv

Skogen nr 1

AB (50)

Lessebo AB

AB Lessebo Skogar

FFV Företagen
AB

IG Jas AB

United Stirling AB

(20)

(50)

13
elproduktionsföretag

8 eldistributionsföretag

Forsmarks

Kraftgrupp

AB (74)

AB Kärnkraftutbildning (50)

Svensk

Energiverks-

grupp AB

(SEAB)

Svensk

Kärnbränsle-

försöijning

AB (50)

Svenska

Petroleum

AB (50)

Svenskt

Kolkonsortium

AB (25)

Swedish Power Service AB (SwedPower)

(55)

Fastighets AB Certus

Postbolagen AB

Umeå Bussgarage AB (45)

Skr. 1982/83:20

Arbetsmark-

Budget-

Ekonomi-

Kommunikationsdepartementet

nadsdeparte-

departe-

departe-

mentet

mentet

mentet

Statens

Televerket

Järnvägar
SJ

ASGAB
(67,5)

ELLEMTEL

AB Aero-

Stiftelsen

Brygginvest

Företagskapi-

AB
Dissousgas (50)

Utvecklings

tran
sport

Samhälls-

AB

tal
AB (64)

AB (50)

(ABA)
(50)

företag

Statskonsult

AB
Industri-

GDG
Biltrafik

Teleinvest
AB

AB Göta

AB

kredit
(61)

AB

Kanalbolag

System-

Lantbruks-

Gullivers Re-sebureau AB

AB
Svensk Bilprovning

(52)

bolaget AB AB Vin- &

kredit
(50) Post- och

(37,5)

Spritcentralen

Kreditbanken

PKbanken

AB Gävle

Vagnverkstad

Värdepappers-

(AGEVE)

centralen
VPC AB (53)

AB Land-

transport

Nora
Bergslags

Järnvägs
AB

Rimbobanans

Fastighets
AB

Stockholms

Läns
Omni-

bus AB

Svenska

Lastil
AB

(Svelast)

AB
Trafik-

restauranger

(TR)

United
Tours

AB
(30)

Skr. 1982/83:20

Försvarsdepartementet

Handelsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Socialdepartementet

Utbildningsdepartementet

Swedair
AB (69)

AB
Oljetransit

Svenska
Penning-Lotteriet AB

Swedec
International AB (50)

AB
Tipstjänst

Svensk
Avfallskon vertering AB(SAKAB) (96)

AB
Svensk Laboratorietjänst Svelab (52)

SvalöfAB
(50)

Apoteksbolaget
AB . (67)

Een-Holmgren

Ortopediska

i
Uppsala

AB
(33)

AB
Kurortsverksamhet

Nya Kungliga Dramatiska Teatern AB

Operan (Kungl Teatern AB)

Svenska Statens Spräkresoi" AB.

Den statliga företagssektorn i juli 1982.

Siffror inom parentes anger statens, Statsföretag ABs
resp.

Svenska Varv ABs andel i procent av aktiekapitalet i de
bolag

som inle är helägda.

Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt
register

på sid 233.

Skr. 1982/83:20

De statliga företagen

Organisationstablån
på sid. 4-7 omfattar 7 affärsverk, 7 kreditinstitut och 160 aktiebolag. Av
dessa 174 företag har 109 fått ett eget textavsnitt. För att ett företag skaU
redovisas med textavsnitt krävs att statens andel av aktiekapitalet uppgår till
minst 50 % samt att företaget bedriver verksamhet av viss omfattning eller är
av aUmänt intresse av särskilda skäl. De 7 affärsverken och de 167 bolagen äger
helt, delvis eller innehar minoritetsandelar i 1049 bolag som — tillsammans
med de 174 företagen i organisa-Uonstablån (totalt 1223 företag) - redovisas i
de organisatoriska och alfabetiska registren.

De
174 olika företagen, som ingår bland de statliga företagen, varierar avsevärt i
storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinriktningar. Här finns
affärsverk, kreditinstitut, industriföretag och bolag som ålagts speciella
uppgifter av staten, t. ex. Systembolaget AB och Penninglotteriet AB.

Tabellen
nedan är en sammanställning över de företag som är representerade med
företagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största företagen inom den
stadiga sektorn sorterade efter oUka mått.

Omsättningen/utlåningen
i den statliga företagsgmppen uppgick under år 1981 (eller motsvarande) till
208 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregående år var 177 miljarder
kronor.

Resultatet
före dispositioner och skatt förbättrades från år 1980 till år 1981 med 590
milj. kr. eller 11%.

Investeringarna
ökade under samma tid med 2399 milj. kr. eller med 18% och faUer på
affärsverken och övriga aktiebolag.

Antalet
anställda minskade med ca 2000 personer motsvarande knappt 1 %.

Affärsverken

Kreditinstituten

Statsföretags-gruppen

Svenska Varv-koncernen

Övriga aktiebolag

Summa

Omsättning miij. kr. Förändring i %

1981 1980

37572'

32729'

+ 15

88 243

72921'

+2!

15401

13990

+ 10

7320

6034

+21

59403'

51 707'

+ 15

207939'

177 381'

+ 17

Resultat före disp. o. skatt milj. kr.

1981 1980

5602' 4465'

1214 1032

-1556 402

-1600 -1461

2249' 883'

5909 5321

Förändring
i %

+ 25

+ 18

-487

-10

+ 155

+ 11

Investeringar
milj. kr. Förändring i %

1981 1980

9428'

7339'

+28

167 158 +6

1844

2 334

-21

347 306 + 13

3743'

2967'

+ 26

15 529

13 130

+ 18

Medelantal anställda Förändring i %

1981 1980

157320

157 106

±0

3407

3 568

-5

46080

46390

-1

24090

24728

-3

81434

82613

-1

312331

314405

-1

'
Omfattar i flera fall annat redovisningsår

'
Avser utlåning

'
Inkl. kreditinstitutens utlåning

Skr. 1982/83:20 9

Det
nystartade helstatliga bolaget Sveriges Geologiska AB (SGAB) har under sommaren
1982 övertagit huvuddelen av den uppdragsverksamhet som tidigare utfördes av
Sveriges geologiska undersökning (SGU). Bolaget har ca 500 anställda och
bedriver konsultverksamhet inom geologiområdet och därmed förenlig verksamhet.
Verksamhet bedrivs från lokaler i Luleå, Mala och Uppsala med huvudkontor i
Luleå. Dominerande verksamhetsgrenar är idag malm- och mineralprospektering
samt olika typer av berggrundsundersökningar.

I proposition till riksdagen
föreslår regeringen att statens andel (50%) av aktierna i AB ASEA-ATOM överlåts
till den andra aktieägaren ASEA AB. Riksdagsbeslut väntas under hösten 1982.

Under
våren 1982 beslutade riksdagen att ett särskilt bolag skuUe bildas för statens
vägverks utlandsverksamhet, SweRoad consulting Aktiebolag. Företaget skall på
affärsmässiga gmnder bedriva konsultverksamhet som också kan omfatta
försäljning av produkter och tjänster inom väghållningsområdet ävensom annan
därmed förenlig verksamhet. Genom bildandet av ett fristående bolag kan en
klarare avgränsning uppnås mellan verkets ordinarie verksamhet och
exportverksamheten. Bolagets styrelse har sitt säte i Borlänge. Verksamheten
startade ijuli 1982.

Riksdagen
har vidare beslutat att bilda ett aktiebolag med uppgift att bedriva utländsk
konsultverksamhet och försäljning av tjänster inom den civila luftfartens
område. Bolaget förvaltas av luftfartsverket. Bolagets namn är Swedish Aviation
Development (Swedavia) Aktiebolag. Verksamheten startade den 1 juli 1982.

Skr.
1982/83:20 10

De tio största företagen inom den statliga sektorn

Omsättning
(milj. kr.)

Svenska
Petroleum AB 1 ] 822,7

Televerket 10520,0

Systembolaget
AB 9835,7

Vattenfall 9227,0

Postverket 7 680,2

SSAB
Svenskt Stål AB 7266,9

Statens
Järnvägar (SJ) 6219,5

ASGAB 5771,2

Apoteksbolaget 4633,0

AB
Statens Skogsindustrier (ASSI) 3656,0

Statsföretag
AB (koncernen) 15401,0

Svenska
Varv AB (koncernen) 7 320,4

Investeringar
(milj. kr.)

Televerket 4232,0

Vattenfall 2530,0

Forsmarks
Kraftgrupp AB 1 642,3

Statens
Järnvägar (SJ) 1 348,5

AB
Statens Skogsindustrier (ASSI) 924,0

SSAB
Svenskt Stål AB 840,1

Postverket 512,1

Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) 469,5

Stiftelsen
Samhällsföretag 350,0

Svensk
Kärnbränsleförsörjning AB 233,2

Statsföretag
AB (koncernen) 1 844,0

Svenska
Varv AB (koncernen) 346,6

Resultatföre
dispositioner och skatt (milj. kr.)

Vattenfall 2626,0

Televerket 2514,0

PKbanken 969,0

AB Tipstjänst 750,9

Postverket 535,2

Svenska Penninglotteriet 517,0

Investment AB Procordia 380,7

Systembolaget AB 241,0

Skr. 1982/83:20 11

AB
ASEA-ATOM 217,5

Vin-
& Spritcentralen AB 198,0

Statsföretag
AB (koncernen) -1555,6

Svenska
Varv AB (koncernen) -1 600,0

Antal
anstäUda

Postverket 48100

Televerket 44426

Statens Järnvägar (SJ) 38802

Stiftelsen SamhäUsföretag 21500

SSAB Svenskt Stål AB 17017

Vattenfall 11 250

Apoteksbolaget 10284

AB Statens Skogsindustrier
(ASSI) 9213

Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) 7387

Domänverket 6343

Statsföretag
AB (koncernen) 46080

Svenska
Varv AB (koncernen) 24090

Skr. 1982/83:20 12

Företagsbeskrivningar

Siffemppgifterna
i översiktstabellerna avser koncemuppgifter utom för affärsverken.

Årsredovisningar
kan rekvireras direkt från resp. företag eller verk. För de bolag och verk som
har bokslut per den 30 juni 1982 beräknas årsredovisningar fmnas tillgängUga
under november månad.

Affärsverken Domänverket

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1662,3
-

1 484,5

230,6

199,2

180,2

135,3

2573,7

1949,5

1 044,7

943,7

607,2'

191,4'

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

1981 1980

Antal
anställda 6 343 6 363

' Inkluderar inköp av fastigheter och fastighetsägande
bolag.

Verkets
uppgift och omfattning

Domänverkets
huvuduppgift är att bedriva skogsbmk och därmed sammanhängande verksamhet samt
att förvalta den fasta egendom och de tillgångar som hör tUl domänverkets fond.

Domänverket
förvaltar skogar fördelade över hela riket. De representerar därigenom vitt
skilda fömtsättningar för såväl ekonomisk hantering som biologiska tUlväxttal
m. m. Av landets totala produktiva skogsmark innehar domänverket ca en femtedel
eUer omkring 4 milj. ha.

Domänverket är i sin
organisation indelat i sex regioner och en nyttjan-derättsdivision med
resultat- och utvecklingsansvar.

I
Domänkoncernen ingår idag ett 50-tal bolag. Alla ägs av holdingbolaget
Domänföretagen AB. Dotterbolagens andel av koncernens totala omsättning är
ungefär 31 %. Koncernen räknar med att andelen skall öka.

I
de flesta fall kan dotterbolagens verksamhet föras tillbaka till domänverkets
uppgift att förvalta statens innehav av mark. Bolagen avser att ta tillvara och
vidareförädla även andra nyttigheter än den skog som växer på marken.

Dotterbolagen
har grupperats i ett antal branscher: träförädling (sågverk m.m.), energi,
skogstUlbehör, consulting, entreprenader, turism, tomtförsäljning,
miljöentreprenader, materialtäkter och betong m.m. Den dominerande branschen
är träförädling.

Skr. 1982/83:20 13

Verksamheten
under år 1981

Efterfrågan
på sågtimmer från domänverket sjönk under året medan efterfrågan på massaved
ökade. Den totala sålda virkeskvantiteten blev i stort sett oförändrad.
Prisökningen på timmer var större i norra Sverige än i södra Sverige. I
genomsnitt ökade timmerpriserna med 33 kr. och massa-vedspriserna med 27 kr.
per kubikmeter.

Virkesförsäljningen
år 1981 fördelade sig i stort på följande sätt, med 1980 års tal inom parentes:
Massaved och flis 3,4 (3,3) milj! m3fub. Timmer 3,2 (3,3) milj. m3fub, Virke på
rot 0,2 (0,2) milj. m3fub.

I
jämförelse med år 1980 minskade avverkningarna på domänverkets mark med 0,2
milj. m3fub och blev totalt 6,4 milj. m3fub. Den bakomliggande orsaken till
denna minskning är åldersstmkturen på domänverkets skogar som även undei-
kommande år gör det nödvändigt att dra ner avverkningskvantiteterna.

De
direkta avverkningskostnaderna (drivning 1) ökade med ca 10% meUanåren 1980 och
1981.

Under
år 1981 kostade domänverkets skogsvård 205,3 milj. kr. (161,9). Det motsvarar
13% av intäkterna. För att anlägga nya skogar användes 104,8 milj. kr. (90,8),
för vård av växande skogar (huvudsakligen röjning och stamkvistning) användes
39,1 milj. kr. (28,0) och för att höja produktionen genom gödsling och dikning
användes 40,4 milj. kr. (33,0).

Anläggningen
av nya skogar lyckas allt bättre. Uppföljningen visar att planteringarna går
bra medan självföryngringarna (huvudsakligen i norra Sverige) fortfarande visar
mera ojämna resultat.

Domänkoncernens
omsättning ökade under år 1981 till 2270,7 milj. kr. från 2090,8 milj. kr.
under år 1980, eller med 8,6%. Ökningen beror i huvudsak på höjda virkespriser.
Rörelseresultatet före avskrivningar blev 345,2 milj. kr. (343,5). Efter avdrag
för avskrivningar, finansiella och extraordinära intäkter och kostnader
redovisas ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 189,4 milj. kr.
(206,9). Efter skatter kvarstod ett överskott på 142,8 milj. kr. (112,6).
Enligt regeringsbeslut för perioden 1980—1984 skaU domänverket som avkastning
på domänfonden för vart och ett av åren 1980-1984 till statsverket inleverera
dels en fast del på 30 milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30% av det
redovisade överskottet. Under år 1981 har dessutom regeringen vid två skilda
tillfällen beslutat om en höjning av utdelningen för åren 1980 och 1981 med
totalt 30 milj. kr. Av överskottet efter skatt på 180,2 milj. kr. betalar
domänverket således för år 1981 104,1 milj. kr. (80,6) i inleverans till
statsverket.

Domänkoncernens
investeringar uppgick tUl 565,9 milj. kr. (254,7). I ' maskiner och inventarier
investerades 189,5 milj. kr. (128,4).

Av
de totala investeringarna användes 318 milj. kr. (64) till inköp av fastigheter
och fastighetsägande aktiebolag. Dessa finansierades till 70% med det
förlagslån på 500 milj. kr. som riksdagen beviljade domänverket år 1979.
Förlagslånet är nu fullt utnyttjat.

RäntabUiteten före skatt på koncernens totala kapital blev
9,1% (11,2). För domänverket var motsvarande räntabilitetsmått 11,0% (11,2).
Domänverkets fastigheter är i balansräkningen lågt värderade. Om 1981 års taxeringsvärden
används i stället blir motsvarande förräntning för koncernen

2,8%.

Framtidsutsikter

Domänverket räknar med en god efterfrågan på sitt virke
under år 1982. Med hänsyn till skogstillståndet planeras en fortsatt mindre
sänkning av avverkningarna, samtidigt som gallringsandelen ökar. För
skogsbrukets del beräknas kostnaderna stiga snabbare än virkespriserna under år
1982.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt beräknas
bli betydligt lägre år 1982 än år 1981. Minskningen hänför sig främst till
skogsbmket. De träförädlande dotterbolagen får ännu ett svagt år.

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ungefär
65 % av omsättningen. Det innebär att även små förändringar i virkespriserna
ger stora utslag i resultatet. Varje minskning av virkespriserna med en krona
per m innebär en minskning av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i
verket med 6,8 milj. kr.

De största kostnadsposterna är löner och sociala
kostnader. Varje procents förändring innebär en förändring av resultatet före
bokslutsdispositioner och skatt med 8,2 milj. kr.

Förenade
fabriksverken (FFV)

översikt

1981
(milj. kr.)

1979/80* (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

1 520,3

1 899,0

61,0

31,8

50,3

47,2

1 406,5

1 396,2

500,1

507,1

94,2

126,6

Antal anställda

1981 5 945

1979/80 5950

* Förlängt räkenskapsår 18 mån.

Verkets anor går tillbaka till år 1552 då kung Gustav Vasa
grundlade Krutbmket i Åkers Styckebruk vilket fortfarande är i.verksamhet på
samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ett antal befintliga
militära verkstäder sammanfördes till en organisation. Under 1960-talet tog FFV
även hand om försvarsverkstäder för underhåll, samtidigt som koncernens
kunnande vidgades mot civila marknader. Sedan år 1970 tillhör FFV
industridepartementet. .

Skr. 1982/83:20 15

Verkets
uppgift och omfattning

FFV
är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av
avancerade försvarssystem och civila högteknologiska verkstadsprodukter samt
på kvalificerat underhåll inom militära och civila produktområden, framför
allt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen till teknisk kompetens inom
elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och angränsande områden
bedriver FFV även en omfattande konsultverksamhet.

Koncernen
har en speciell konstruktion genom att den består av dels ett affärsverk med
två sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels en rad bolag vars aktier
omhänderhas av förvaltningsbolaget FFV Företagen AB, också med säte i
Eskilstuna. I Sverige bedriver koncernen verksamhet på ett tjugotal orter,
vartill kommer mindre försäljnings- och servicekontor samt mobila enheter.

Sektor
Försvarsmateriel med ca 2200 anställda utvecklar och tillverkar
försvarsmateriel, främst pansarvärnssystem, torpeder och rökammunition.
Sektorn har även verkstadsprodukter för civila ändamål samt jakt-och
skyttevapen på sitt program.

Sektorledningen
finns i Eskilstuna. Produktion och utveckling är föriagd till Karlstad,
Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunition), Karisborg (finkalibrig
ammunition), Eskilstuna (finkalibriga vapen), Motala (torpeder) och Åkers
Styckebruk (kmt).

Sektor
Underhåll med ca 3 500 anställda utför underhåll åt främst det svenska
flygvapnet, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en
växande andel civila tjänster. Kompetensen möjliggör underhåU av både flygplan
och helikoptrar med tillhörande motorer och övrig utrustning, markbaserad
elektronisk utrustning, industriutrustningar samt aririé-, marin- och
flygvapenmateriel.

Sektorledningen
finns i Arboga och verksamheten bedrivs där samt i Linköping, Östersund och
Stockholm.

Verksamheten
under år 1981

FFV:s
affärsverksdel är huvudsakligen dimensionerad och strukturerad för leveranser
av materiel och underhållstjänster till det svenska försvaret. En successivt
vikande orderingång har gjort att verket söker sig till andra verksamheter än
de traditionella. Stora satsningar har gjorts för att bryta sig in på den
civila marknaden, bl.a. inom områdena energi, underhåll av
industrianläggningar, annat civilt underhåll samt legoproduktion. En ökande
export av produkter och tjänster är också nödvändig för FFV:s utveckling mot
en livskraftig industri.

Faktureringen
uppgick under år 1981 till 1 520 milj. kr. Exporten av försvarsmateriel
minskade jämfört med år 1980. Den största enskilda kunden är även
fortsättningsvis det svenska försvaret, vilket visar koncernens beroende av
inhemska politiska beslut. Ansträngningarna att minska bero-

Skr. 1982/83:20 16

endet
av försvarsbeställningar har intensifierats och bl.a. har ett långsiktigt
avtal tecknats med Tetra Pak om tillverkning av komponenter för samt montering
av förpackningsmaskiner. Styr-, regler- och övervakningssystemet för
byggnader, FFV 8000, som lanserades förra året, har rönt framgång.
Marknadsföringen har startat med systemet FFV 5870 som tUlvara-tar sjövärme för
uppvärmning av byggnader.

Som
en av de fem delägarna i Industrigruppen JAS AB är FFV nu sedan regeringen
beställt det s.k. JAS-planet involverat i utvecklingen av detta nya svenska
stridsflygplan.

Under
år 1981 har den verksamhet kring utveckling av motorer enligt Stirlingprincipen
som FFV deltagit i sedan år 1968 sammanslagits under en enda enhet, United
Stirling AB. Särskilt uppmärksammade resultat har nåtts vid användning av
svenska Stirlingmotorer i solkollektorer i USA — verkningsgraden har överstigit
25 % vilket är den överlägset största effektivitet som någonsin noterats för
omvandling av solenergi.

Det
förbättrade resultatet och den förbättrade avkastningsgraden (14% på netto
sysselsatt kapital) är närmast att hänföra till stmkturerings- och
rationaUseringsåtgärder.

Till
statsverket inlevererades 55,9 milj. kr. för år 1981.

Framtidsutsikter

All
erfarenhet visar att det är mycket svårt att lönsamt bedriva civU verksamhet
tiUsammans med tiUverkning av försvarsmateriel.

En
fömtsättning för en god och lönsam utveckUng av FFV är möjligheter att ta fram
högt kvalificerade produkter för svenskt bruk - en utvecklingsverksamhet utan
förankring i det svenska försvaret är inte möjlig. Med den ■ svenska
marknaden som referens måste en acceptabel exportvolym upp-, rätthållas. En
exportandel är nödvändig för att styckekostnaderna inte skall bli oacceptabelt
höga genom för korta serier. Delar av FFV:s verksamhet inom
försvarsmaterielområdet skulle inte kunna drivas vidare om drastiska
nedskärningar och restriktioner skulle inträffa. En kompensation med civil
produktion är i regel orealistisk - de civila affärsområdena måste utvecklas
med utgångspunkt från egna och annorlunda förutsättningar.

Långsiktigt
strävar FFV mot att nå en fördelning mellan mUitär och civil produktion på
60%-40% av faktureringen mot i dagsläget endast 20% för civUa verksamheter.

Skr.
1982/83:20

Luftfartsverket

översikt

1981/82 (milj. kr.)

17

1980/81 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

751,1

628,7

73,0

41,4

72,9

41,3

2037,0

2078,6

1 240,6

1312,6

103,6

93,3

Antal anställda

1981/82 2454

1980/81

2 573

Verkets uppgift och omfattning

Regelbunden civil luftfart (linjefart) bedrivs på f. n. 36
flygplatser i Sverige. På 13 av flygplatserna förekommer endast linjefart med
lätta flygplan, bl.a. linjetaxitrafik. Av de 36 trafikflygplatserna drivs 14 av
luftfartsverket, medan fem är militära flottiljflygplatser, där den civila
flygtrafiken administreras av luftfartsverket. Av övriga 17 flygplatser är sju
militära övningsfält med kommunal huvudman och nio kommunala flygplatser. En
trafikflygplats är privatägd.

Luftfartsverkets trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter,
Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna, Malmö-Sturup, Norrköping-Kungsängen, Skellefteå,
Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand, Umeå, Visby samt
Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom en allmänflygplats (Eslöv).

På nämnda 14 trafikflygplatser svarar verket för
marktjänst, dvs. drift och underhåll av fält och byggnader, försörjningstjänst,
bevakningstjänst och flygplatsräddningstjänst. Ramp- och expeditionstjänst
utförs i viss utsträckning av luftfartsverket. Vidare svarar verket för
flygtrafiktjänst (flygtrafikledning) för civil och militär luftfart.

Verkets driftkostnader täcks genom trafikavgifter, hyror
och arrenden, m.m. Den civila luftfartens kostnadsansvar innebär bl.a. att
luftfartsverket skall bedriva sin verksamhet så att full kostnadstäckning
erhålls och så att ett överskott uppnås, som motsvarar räntekravet på det av
stat och kommun tillskjutna investeringskapitalet.

Investeringarna finansieras dels av staten och dels, när
det gäller flygplatsanläggningar, av staten och berörda kommuner gemensamt.

Luftfartsverket medverkar som myndighet till en
tillfredsställande transportförsörjning till lägsta möjliga kostnad för
konsumenterna samt bidrar till utvecklingen av den civila luftfarten inom givna
trafikpolitiska och luftfartspolitiska ramar. Myndighetsfunktionen avser bl.a.
överinseende av flygsäkerheten avseende civil luftfart, tillståndgivning,
godkännande av flygbiljettpriser samt medverkan vid planering av flygplatsnätet
i landet.

2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 20

Skr.
1982/83:20 18

Verksamheten
under verksamhetsåret 1981/82 Flygtrafikutvecklingen .

På
de StatUga flygplatserna expedierades 8,8 milj. passagerare under 1981/82, en
ökning med 6% jämfört med 1980/81. Antalet landningar uppgick tiU 275000, en
ökning med 2%.

I
utrikes linjefart minskade antalet landningar och passagerare med vardera nära
1 %. Den negativa volymutvecklingen beror bl. a. på att SAS dragit in vissa
mindre lönsamma linjer och turer. Volymminskningen torde ha motverkats av en
ökning till följd av införande av Euroclass.

I
inrikes linjefart avreste 3,8 milj. passagerare, en ökning med 9%. Antalet
landningar ökade med 6%. Flygföretagens lågprissatsning - bl.a. LIN:s införande
av pendeltrafikprogrammet, som ökat turtätheten - hade effekt även under
1981/82.

En
vändning i positiv riktning för chartertrafiken inträffade under sommaren
1981. Passagerarantalet under budgetåret 1981/82 ökade med l%till 2,1 milj. och
landningsfrekvensen med 3% till ca 9000 landningar.

Antalet
landningar i taxi- och allmänflyg minskade i omfattning. Antalet passagerare i
taxiflyg minskade också under 1981/82 och utgjorde ca 25000.

Den
totala flygfrakten under 1981/82 uppgick till 64000 ton, en minskning med 6%
jämfört med föregående budgetår. Under samma period befordrades 16000 ton post,
en minskning med 4%.

Ekonomi

Luftfartsverkets
intäkter uppgick under 1981/82 tiU 751,1 milj. kr., vilket är en ökning med
122,4 milj. kr. eller 19% jämfört med 1980/81. Verkets intäkter är till största
delen flygtrafikberoende och består främst av landnings- och
passageraravgifter, undervägsavgifter samt stationstjänstav-gifter. De
sistnämnda utgör avgifter för service i form av incheckning, bagagehantering m.
m. på verkets flygplatser. Gynnsam utveckling har under verksamhetsåret
konstaterats vad gäller intäkter från den inrikes linjefarten samt
chartertrafiken, medan däremot den utrikes linjefarten har minskat sin
intäktsandel. Ovan nämnda trafikavgifter inklusive avgifter för hangarer och
flygplansparkering utgjorde 1981/82 drygt 60% av de totala intäkterna. Bland
övriga intäkter kan främst nämnas diverse hyres- och omsättningsintäkter samt
ersättning för utförd flygtrafiktjänst på de militära flygplatserna. Dessutom
har ökad internationell utbildning vid Flygtrafikledningsskolan på Sturup
inneburit omfattande intäkter under året. Luftfartsverket har i stark
konkurrens med andra länder tecknat två avtal om utbildning av flygtrafikledare
åt Saudi-Arabien. Detta har för verksamhetsåret 1981/82 inneburit intäkter på
drygt 20 milj. kr.

Kostnaderna
uppgick 1981/82 tiU 678,2 milj. kr., en ökning med 90,8 milj. kr. eller 15%. Av
de totala kostnaderna utgjorde löner (inkl. sociala avgifter) cirka hälften.
Andra stora kostnadsposter är ersättningar till

andra myndigheter för utnyttjade tjänster samt
avskrivningar. Luftfartsverket skall också betala räntor till kommuner på
tillskjutet investeringskapital. Dessa räntekostnader utgjorde 1981/82 28,4
milj. kr. och motsvarade ca 52% av det fulla förräntningskravet till
kommunerna.

Överskottet för inleverans till staten utgör för 1981/82
72,9 milj. kr. För att klara full förräntning av statskapitalet hade krävts
142,4 milj. kr.

De totala investeringsutgifterna uppgick 1981/82 till
103,6 milj. kr. Av dessa avser ca 55 milj. kr. investeringar i flygplatser, ca
41 milj. kr. investeringar i anläggningar för flygtrafiktjänst en route och ca
8 milj. kr. i fordon, maskiner och utrustning.

GenomsnitUigt antal anställda (uttryckt som årsanställda)
i luftfartsverket var 1981/82 2454 st.

Framtidsutsikter

Enligt luftfartsverkets prognoser förutsätts för de
närmaste åren en tämligen blygsam tillväxt av flygtrafikvolymen. Mot bakgrund
av dessa prognoser samt ökade kostnader till följd av standard- och
kapacitetsutbyggnader på bl. a. Arlanda flygplats bedömer verket det
nödvändigt med avgiftshöjningar motsvarande ca 10% per år de närmaste åren.
Genom tillvaratagande av skilda rationaliseringsmöjligheter samt ett betydligt
mer marknadsinriktat arbetssätt, bedömer verket det möjligt att även fortsättningsvis
redovisa ett resultat som utslaget över en 10-årsperiod skall medge full
förräntning av investeringskapitalet. Ett exempel på den ökade
marknadsinriktningen utgör bl.a. bildandet av ett särskilt exportbolag, Swedavia,
fr. o. m. den Ijuli 1982.

Postverket

översikt

1981/82 (milj. kr.)

1980/81 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

7680,2

6 849,8

535,2

270,9

118,0

162,4

22468,7

18893,0

1 276,0

1 305,5

512,1

■
252,4

Antal anställda

1981/82 48100

1980/81 48070

Texten avser verksamhetsåret 1980/81.

Verkets uppgift och omfattning

Postverket är ett affärsdrivande verk, med huvuduppgift
att svara för poströrelsen och postgirorörelsen, dvs. att förmedla skriven,
tryckt eller på annat sätt framställd information, mindre vamsändningar
(lättgods) samt betalningar. Verket driver också annan verksamhet. Postverket
utför

Skr.
1982/83:20 20

sålunda
uppdrag åt staten - t.ex. skatteuppbörd och utbetalningar av pensioner och
barnbidrag - och åt PKbanken - främst insättningar och uttag på bankböcker, men
också vissa andra tjänster. Postverket utför även tjänster åt andra banker.
Vidare driver verket busstrafik i Norrland, sköter upphandling av
kontorsmateriel för statsverket och bedriver industriell verksamhet, i första
hand för att tillgodose postverkets eget behov: tryckeri, mekanisk verkstad,
bil- och bussverkstäder.

Postens
dotterföretag Postbolagen AB har fem dotterbolag. De är bland andra:
Tidningstjänst AB som sköter samdistribution av dagstidningar. Postens
Transporttjänst AB som distribuerar gods med budbilar samt Postens Värdeservice
AB som utvecklar och marknadsför rationella vär-detransportlösningar för
Posten, bankväsendet och handeln.

Verksamheten
under verksamhetsåret 1980181

Posten
införde den 1 juni 1981 ett nytt taxesystem för brevförsändelser i den inrikes
trafiken.

Det nya taxeringssystemet
innebär att innehållstaxeringen helt har slopats och därmed den tidigare
uppdelningen på brev, postkort, trycksaker, vamprov och varukorsband. Systemet
bygger i stället på en normaltaxa för brev, som ger övernattbefordran.
Normaltaxan har kompletterats med en ekonomitaxa för brev, som medför utdelning
av försändelserna tredje vardagen efter inlämningen. För ekonomitaxan gäller
vidare att försändelserna skall lämnas in på postkontor och att minst 100
sådana försändelser (oavsett vikt eller format) lämnas samtidigt. För ideella
föreningar ges en friare tillämpning av ekonomitaxan genom s.k. föreningsbrev.

Omläggningen
till ett nytt taxesystem är en mycket genomgripande reform, både för kunderna
och postverket. Postverket avser därför att ingående följa utvecklingen och
anpassa reglerna ytterligare där så behövs.

Postvolymen
mätt i försändelseintäkter i fast pris beräknas under verksamhetsåret 1980/81
ha ökat med ca 3% (5).

Under
verksamhetsåret 1980/81 ökade masskorsbanden med 4% (7) medan gruppkorsbanden
minskade med 18% (+7).

Varubefordran
per post sker i huvudsak genom postpaket. Konkurrensen på lättgodsmarknaden är
hård men Posten har hävdat sig väl och antalet postpaket har ökat med 7% (2)
under budgetåret 1980/81.

Postutdelningsdistrikten
i tätorter ökas efter hand som bebyggelsen växer ut. Den 31 december 1980 fanns
7229 brevbäringsdistrikt (7 114).

Postens
kontorsnät består f. n. av nära 1 900 postkontor, i huvudsak belägna i
tätorter. Vidare finns ca 2700 lantbrevbäringslinjer. Landsbygden betjänas
också av ca 400 postställen. I utpräglad glesbygd förmedlas både försändelser
och betalningar via s. k. postväskor.

Antalet
postkontor i tätorter har sedan flera år totalt sett ökat som en följd av den
fortgående flyttningen från landsbygd till tätort.

Trots
att kundunderlaget på landsbygden minskar, förbättras landsbyg-

Skr.
1982/83:20 21

dens
postservice totalt sett. Under år 1980 utökades lantbrevbäringsnätet med ca
3000 km och den totala linjelängden vid slutet av året uppgick, därmed till
205000 km. Totalt betjänades vid budgetårsskiftet ca 648000 fasta hushåll och
ca 190000 tillfälliga hushåll av lantbrevbärare.

Postgirouppdragen
i kassorna har minskat något under budgetåret medan antalet insättningar och
uttag på PKbankskonton har ökat med 3,2%.

I
december 1980 tecknade Posten.kontrakt med Kungl Teatern, San-drews och
Konserthusstiftelsen i Stockholm om bokning av teaterbiljetter. Under våren
1982 kan postkunderna börja hämta biljetter på ca 400 postkontor över hela
landet. Flera projekt pågår som syftar till att Postens "datorer",
postkassamaskinerna, skall kunna utnyttjas i samverkan med andra intressenter
än t. ex. teatrarna.

Postgirot

Postgirots
huvuduppgift är att förmedla betalningar, medverka till att betalningar
underlättas och i övrigt främja ändamålsenliga betainingsme-toder. Postgirots
in- och utbetalningar förmedlas av postkontoren och lantbrevbärarna. Härutöver
kan betalningsuppdrag mellan konton sändas direkt till Postgirot för bokföring
(s. k. gireringar).

En
väsentlig del av Postgirots verksamhet är entreprenadverksamhet som utförs åt
PKbanken.

Under
budgetåret har 119539 st (106609) nya postgirokonton öppnats. I februari 1981
registrerades det miljonte kontot.

Antalet
betalningar via postgirokontona ökade under budgetåret med 4% (3) till 330
miljoner, varav 184 miljoner var inbetalningar, 41 miljoner utbetalningar och
105 miljoner gireringar. Gireringarna fortsatte därmed att öka sin andel av det
totala antalet betalningar. Det förmedlade beloppet steg med 13% (15) tUl 3361
miljarder kronor. Postgirots andel av det förmedlade beloppet på giromarknaden
(betalningar via post- och bankgi-rosystemen) är nu 86,8% (87,1).

Under
budgetåret bokfördes på personkontona 79 miljoner (71) transaktioner till ett
belopp av 208 miljarder kronor (130). Under samma tid gjordes sammanlagt 20
miljoner (21) insättningar och uttag på PKbankens sparkonton som öppnats på
posten.

Personal

Postverket
är ett av landets största företag med ansvar för närmare vart hundrade
arbetstillfälle i Sverige. Antalet anställda uppgick vid mitten av budgetåret
tiU 63577 personer (62097). Av dessa var 40,0% (40,2) anställda på deltid.
Uttryckt i årsarbetskrafter var personalstyrkan under budgetåret i genomsnitt
48070 (47080) vilket innebär en ökning med ca 2%. Posten anlitar dessutom i
begränsad omfattning entreprenörer för vissa posttransporter.

Skr. 1982/83:20 22

Ekonomi

Rörelseintäkterna i postverket uppgick under
verksamhetsåret 1980/81 till 6851,0 miljoner kronor (5953,4). Därav utgjorde
portointäkterna, inkl ersättning förtjänstepost, 3 827,8 miljoner kronor
(3518,8) och avgifterna i tidningsrörelsen 448,8 miljoner kronor (383,9).
Personalkostnaderna uppgick till 5 143,5 miljoner kronor (4559,9). Efter
extraordinära poster och bokslutsdispositioner uppgick överskottet till 162,4
miljoner kronor (162,1). Enligt gällande förräntningskrav skall postverket
inleverera 64,6 miljoner kronor (53,9) till statskassan, vilket motsvarar en
förräntning för året med 9,5 % (9,25) på det av staten tillskjutna kapitalet.
Resterande del av överskottet, 97,8 miljoner kronor (108,2) föreslås bli avsatt
till konsolideringsfonden.

Framtidsutsikter

Den snabba teletekniska utvecklingen kommer med aU
sannolikhet att förändra det nuvarande kommunikationsmönstret. Konkurrensen,
framför allt på brevmarknaden, skärps och effekterna på posttrafiken kan bli
både positiva och negativa. Med det nya taxesystemet räknar Posten med att nå
marknadsmässiga fördelar, främst genom större möjligheter att garantera snabb
befordran av den viktiga posten och därmed ge kunderna en bättre service. Det
nya taxesystemet har inneburit nackdelar - främst av övergångsnatur - för
vissa kunder. Systemet kommer därför att ses över. Marknadens reaktioner i
övrigt kommer helt naturligt att bli föremål för särskild uppmärksamhet de
närmaste åren, eftersom syftet med taxeomläggningen är att öka
konkurrensförmågan och stimulera till ökad posttrafik.

Efterfrågan på de traditionella betalningstjänster som
idag bär upp kassaverksamheten tenderar att avta. Posten möter den
utvecklingen med att söka finna nya uppdrag för postkassorna och
lantbrevbäringen. Jämsides med detta fortsätter rationaUseringen och
effektiviseringen. Dessa åtgärder ger tillsammans goda möjligheter att också i
framtiden ge kunderna en bra kassaservice via ett väl utbyggt nät av postkontor
och lantbrevbäringslinjer.

Statens Järnvägar (SJ)

Översikt 1980/81 1979/80

(milj. kr.) (milj.
kr.)

6219,5

5703,0

437,4

- 230,1

437,4

0,0

10058,1

7 888,4

3701,1

2973,9

1 348,5

910,1

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

Antal anställda 1980/81 1979/80

38802 38286

Skr.
1982/83:20 23

Verkets
uppgift och omfattning

SJ
är ett affärsdrivande verk, som bedriver gods- och persontrafik på järnväg samt
busstrafik och fäijetrafik. Kompletterande verksamhet bedrivs inom ett antal
dotterbolag.

SJ:s
bannät omfattade vid slutet av verksamhetsåret 1980/81 drygt 11 300 km järnväg
i huvudspår, vilket var ca 95% av de svenska järnvägarna. SJs busstrafik
trafikerade en våglängd av ca 20600 km.

Vagnparken
för järnvägstrafiken bestod av ca 42900 godsvagnar med en lastkapacitet på 1,3
milj ton samt drygt 2000 person- och motorvagnsfor-don med ca 109000
sittplatser, 6600 sovplatser och 3400 platser i liggvagnar. Busstrafiken
ombesöijdes med ca 1 400 fordon.

Till
den i samarbete med utländska järnvägar drivna färjetrafiken bidrog

SJ med tågfärjor på lederna Trelleborg-Sassnitz och Malmö-Köpen

hamn. ..;

Verksamheten
under verksamhetsåret 1980/81

Den
pågående konjunkturavmattningen under verksamhetsåret medförde en kraftig
dämpning av efterfrågan på järnvägstransporter av gods. Det var framför allt
exporten av den lappländska järnmalmen samt inrikestrafiken som drabbades.
Bakom nedgången i inrikestrafiken låg också stmkturförändringarna inom järn-
och stålindustrin med bl.a. minskade transporter av mellansvensk malm samt koks
som följd. En mild vinter i förening med allmän sparsamhet med energi medförde
dessutom minskade oljetransporter.

På
persontrafiksidan har antalet resor sedan lågprisrabatten infördes i juni 1979
ökat med ca 30%. Under verksamhetsåret 1980/81 ökade antalet resande i SJ:s
Qärrtåg med 4% jämfört med det första lågprisåret. Ökningen var dock större på
normalprisdagarna än på lågprisdagarna. För att ytteriigare öka
platsutnyttjandet under lågprisdagarna infördes under perioden 2 juni-10
december 1981 en särskild jubileumsbiljett för 125 kr. Den gav en kraftig
resandeökning och bidrog till ett ökat kapacitetsutnyttjande under
lågprisdagarna. SJ:s bussar körde sammanlagt 82 milj km.

På
färjelederna överfördes bl. a. 5,6 milj. ton järnvägsgods och 8,0 milj. resande.
Antalet personbilar på färjorna minskade, medan antalet lastbilar ökade.

SJ:s
totala omsättning (exkl finansiella och extraordinära poster) ökade med 9% tUl
6220 milj. kr. Härav utgjorde intäkterna i gods- och persontrafik 47 resp.
27%. Statiig ersättning för olönsam järnvägstrafik m. m. 13%.
Busstrafikintäkter 8% samt övriga intäkter 5%.

Kostnaderna
steg med 7% till 5849 milj. kr., varav personalkostnader 4271 milj. kr.

Beräknat
avskrivningsbehov uppgick till 989 milj. kr., varav avskrivning

Skr.
1982/83:20 24

enligt
plan 448 milj. kr. I enlighet med 1979 års trafikpolitiska beslut erhölls en
kostnadsavlastning för rabatter m.m. inom persontrafiken med 160 milj. kr., som
användes för att minska avskrivningarna. Investeringar inom
ersättningsberättigade järnvägslinjer och försvarsberedskap m.m. 110 milj. kr.
har avskrivits med medel från staten. Budgetårets resultat blev ett underskott
om 437 milj. kr., vilket täcks av ett särskilt anslag enligt statsmakternas
beslut. Förräntningskravet på statskapitalet uppgick till 177 milj. kr. efter
nedsättning med 71 milj. kr. enligt statsmakternas beslut. Investeringarna inom
av regeringen fastställd ram uppgick till 1 349 milj. kr. varav SJ
självfinansierade 73% genom avskrivningar. De fasta anläggningarna tillfördes
totalt 717 milj. kr. varav 352 milj. kr. för bangårds- och spårstandardarbeten,
74 milj. kr. för signalanläggningar och 75 milj. kr. för eldriftsanläggningar.
I rullande järnvägsmateriel investerades 489 milj. kr. varav ca 262 milj. kr. i
lok och motorvagnar, 84 milj. kr. i personvagnar och 63 milj. kr. i godsvagnar.

Televerket

Översikt 1981/82* 1980/81

(koncernen) (milj. kr.) (milj. kr.)

10520,0

9388,0

2514,0

2504,0

209,0 ■

-181,0

23 400,0

20556,0

■2061,0

1 926,0

4232,0

3 729,0

Omsättning

Resultat före disp. och
skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

Antal anställda 1981/82 1980/81

44426 44 266

* preliminära uppgifter

Verkets
uppgift och omfattning

(Textavsnittet
avser moderbolaget Televerket.)

Televerket
skall tiUgodose samhällets behov av moderna telekommunikationer. Verksamheten
innefattar marknadsföring, anläggning, drift och underhåll av utmstning för
rörelsegrenarna telefon, textkommunikation, datakommunikation, kommersiell
radio och larm (t.o.m. 1982-06-30). Televerkets uppgift är att aktivt följa
utvecklingen på teleområdet och omsätta den till ett marknadsanpassat utbud av
produkter och tjänster. Telefonrörelsen är den största verksamhetsgrenen. Den
svarar för ca 85% av de totala intäkterna.

Televerket
ombesörjer även distribution av ljudradio- och televisionsprogram samt uppbörd
av avgifter för televisionsmottagare.

Skr.
1982/83:20 25

Verksamheten
under verksamhetsåret 1981/82

Televerkets
expansion har fortsatt inom flertalet rörelsegrenar under budgetåret 1981/82.

Antalet
beställningar av nya telefonapparater uppgick till 523 800 (519400). Antalet
telefonapparater i televerkets nät var 7015000 den 30 juni 1982. Detta innebär
en ökning av telefontätheten under budgetåret från 812 till 842 apparater per
1000 invånare och Sverige är därmed för första gången det telefontätaste landet
i världen. Den inländska telefontrafiken - såväl lokal- och närtrafiken som
rikstrafiken - är sedan år 1972 fullständigt automatiserad. Möjligheterna till
automatisk telefontrafik med uUandet fortsätter att öka och under budgetåret
har mer än 95% av utlandstrafiken kopplats automatiskt.

Datakommunikationsrörelsen
fortsätter att öka i omfattning. Televerket tillhandahåller sedan år 1962
modemutrustningar på abonnemangsbasis för dataöverföring över såväl det
allmänna telefonnätet som över förhyrda ledningar. I samarbete med
teleförvaltningarna i Danmark, Finland och Norge har arbete pågått med att bygga
upp ett nordiskt allmänt datanät, Datexnätet. Datexnätet togs i kommersiell
drift den 1 september 1981. Vid utgången av budgetåret 1981/82 uppgick antalet
abonnenter till ca 1 300.

Expansionen
av telexrörelsen har fortsatt. Antalet telexanslutningar i televerkets nät
ökade från 15900 vid budgetårets början till 16500 vid dess slut, en ökning med
4,1 %.

Larmverksamhetens
omsättning uppgick under budgetåret 1981/82 till ca 125 milj. kr., en ökning
med ca 8 milj. kr. jämfört med föregående budgetår.

Under
budgetåret 1981/82 har 18TV2-sändare och 16 TV 1-sändare samt 2 FM-sändare för
Pl, P2 och P3 jämte lokalradio tagits i bruk, alla vid mindre stationer. Vid
utgången av budgetåret var mottagningsmöjlighé-terna för landets befolkning för
ljudradions tre program praktiskt taget 100 %, för TV 1 99,6 % och för TV2 99,5
%. För att öka TV l/TV2-täckning-en kommer under de närmaste åren ytterligare
ca 10-15 TV-stationer att uppföras per år. Diskussioner pågår om anläggning och
utformning av ett fjärde FM-nät.

Televerkets
industridivision, Teli, med televerkstäder i Nynäshamn, Vänersborg, Sundsvall,
Kristinehamn och Skellefteå, har till uppgift att tillverka och förse i första
hand televerket med modern telemateriel, såsom automatstationer,
abonnentväxlar, telefonapparater m.m. Den totala faktureringen uppgick under
verksamhetsåret 1981/82 till 1 260 milj. kr. varav ca I 212 milj. kr. avsåg
materieUeveranser tUl televerket.

Rörelseintäkterna
under budgetåret 1981/82 för televerket uppgick till 10441 milj. kr., en ökning
med 12,3% jämfört med föregående budgetår. Drift-, tillverknings- och
administrationskostnader ökade med ca 19% och uppgick till ca 6327 milj. kr.

Efter
bokslutsdispositioner, i huvudsak avskrivningar utövei plan redovisar
televerket ett nettoresultat på 208,3 milj. kr., vilket motsvarar
förräntningskravet på det i medeltal disponerade statskapitalet.

Skr. 1982/83:20 26

Beträffande
rundradioverksamheten gäller att de löpande kostnaderna för produktion och
distribution av programmen liksom utgifter för investeringar bestrids med
avgiftsmedel. Eventuella överskott tillförs en för ljudradion och televisionen
gemensam fond, som sedan den 1 juli 1977 förvaltas av riksgäldskontoret.

Rundradions
intäkter för budgetåret 1981/82 var 2 108 milj. kr., kostnaderna ca 2003 milj.
kr. och resuUatet följaktligen ett överskott med ca 105 milj. kr.

Televerkets
investeringar (inkl. mndradio) uppgick till 4224 milj. kr., varav 1600 milj.
kr. över statsbudgeten. Enligt statistik från Veckans Affärer är televerket det
företag som investerar mest i Sverige.

Televerkets
personal uppgick vid ingången av år 1981 till 43607. Vid slutet av året hade
antalet anställda ökat med 219 personer till 43 826.

Statens
Vattenfallsverk

Översikt* 1981/82 1980/81

(milj.
kr.) (milj. kr.)

9227,0

6635,6

2626,0

2704,0

1 428,0

1 474,7

33 430,0

30844,0

16615,0

15 759,6

2530,0

2182,4

Omsättning**

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

Antal
anställda 1981/82 1980/81

11250 10850

*
avser kraftverksrörelsen. ** fr.o.m. 1981/82 ingår även arbeten åt utomstående
som under budgetåret uppgick till 1 904 milj. kr. Under året har ändrade
redovisningsprinciper införts och som en följd därav har jämförelsesiffrorna
för bä 1980/81 justerats.

Historik

Vattenfall
gmndades år 1909 genom att TroUhätte kanal- och vattenverk, som haft till
uppgift att utnyttja vattenkraften m.m. i Trollhättefallen, ombildades till ett
nytt statligt verk. Kungliga Vattenfallsstyrelsen sedermera Statens
VattenfaUsverk, med hela riket såsom verksamhetsområde.

Vattenfall
fick till uppgift att bl.a. främja utbyggnaden och tillgodogörandet av
vattenkraften i riket, ombesörja utbyggnaden och driften vid elektriska
kraftverk samt handha anförtrodda delar av statens kanalrörelse.

Under
perioden från bildandet fram till år 1919 uppbyggdes verksamheten genom
utbyggnad av de, för den tiden, stora vattenkraftstationerna Trollhättan,
Älvkarleby och Porjus. Elförbrukningen ökade snabbt, mycket beroende på
högkonjunkturen under första världskriget.

Under
tiden 1920-1939 fortsatte elförbrukningen att öka om än i något långsammare
takt. Under första delen av denna tid stabiliserades verksamheten genom
utbyggnad av vattenkraftstationer i södra och mellersta Sverige. Under den
senare delen inleddes utbyggnaden i mellersta Norrland.

Skr. 1982/83:20 27

Under
1920-talet påböijades även utbyggnad av ledningsnät för överföring vid 200
(kV) kilovolts spänning i landets södra och mellersta delar. Genom utbyggnad av
vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så småningom förstärkning av
överföringsnätet från dessa produktionscentra i norr tUl konsumtionscentra i
söder.

År
1938 var hela landet sammankopplat via storkraftnätet (200 kV).

Det
andra världskriget innebar en kraftig ökning av elförbrukningen. Ökningen har
sedan fortsatt under hela efterkrigstiden för att först mot mitten av
1970-talet visa en stagnerande tendens.

Den
stora ökningen i förbrukningen har medfört stora utbyggnader av vattenkraften
främst i de norrländska älvarna under 1950- och 1960-talen.

Fr.
o. m. 1970-talets början har Vattenfall varit engagerat i ubyggnad av två
kärnkraftsanläggningar i större format efter en försöksperiod under 1950- och
1960-talen. På gmnd av debatt om det svenska kärnkraftsprogrammet kom idrifttagningen
av delar av de nu aktuella kärnkraftsanläggningarna att fördröjas till början
av 1980-talet.

Under
1970-talet byggde Vattenfall dessutom nio oljedrivna värmekraftstationer varav
sju gasturbinstationer.

Under
efterkrigstiden har det svenska storkraftnätet byggts ut väsentligt innebärande
bl. a. överföring med upp till 400 kV spänning.

Statsmakterna
beslutade år 1946 att Vattenfall skulle bygga ut och driva storkraftnätet men
att andra kraftföretag efter överenskommelse skulle få överföra ström på detta.

De
delar av storkraftnätet som genom avtal står öppna för andra stora
kraftproducenter kallas stamnätet.

Genom
utbyggnad av storkraftnätet blev det möjligt för alla stora kraftproducenter
att genom utbyte av kraft erhålla bästa möjliga användande av såväl
produktions- som distributionsapparaten. Sådan samköming inleddes bland de
svenska kraftföretagen under 1940-talet och har successivt förbättrats samt
utbyggts till att omfatta även de nordiska grannländerna.

Verkets
uppgifter

Vattenfall
skall enligt sin instruktion handha statens kraftverksrörelse och kanalrörelsen
vid TroUhätte kanalverk samt verka för en rationell elförsöijning inom riket.

Kraftverksrörelsen
omfattar produktion, distribution och försäljning av elenergi samt överföring
av elenergi på storkraftnätet.

I
ekonomiska termer uttryckt är målet att i konkurrens med andra företag i
branschen framställa företagets produkter och tjänster till lägsta möjliga
kostnad. Vattenfalls intäkter skall - förutom att täcka löpande kostnader -
medge tUlfredsställande avskrivningar och därutöver kunna lämna ett överskott
som utgör skälig förränting av disponerat statskapital.

Utvecklingen
under senare år inom energiförsöijningen har motiverat att Vattenfall engagerat
sig på nya områden inom energiverksamheten såsom

Skr. 1982/83:20 28

anskaffning
av olja, kol, naturgas och torv samt utveckling av solvärme-, värmepump- och
vindkraftteknik.

Vattenfall
ombesörjer också i samverkan med totalförsvarets övriga myndigheter
beredskapsplanläggning av rikets elförsörjning.

Verkets
omfattning

Produktionen
av den elektriska kraften sker dels i ett sjuttiotal egna och delägda
vattenkraftstationer, dels i hel- och delägda värmekraftstationer.

Vattenkraftstationerna
ligger till största delen i de norrländska älvarna. Dessutom finns
vattenkraftstationer i Dalälven, Göta älv och Motala ström. Lule älv är landets
mest kraftproducerande älv. I denna älv ligger Harsprånget som är den största
vattenkraftstationen på 940 MW (megawatt - 1000 kilowatt) installerad effekt.
.

Vattenfalls
konventionella värmekraftanläggningar utgörs av fyra egna oljekondensstationer
samt elva gasturbinstationer i Svealand och Götaland inkl. GoUand. Vattenfall
driver Ringhals kärnkraftstation vid Varberg på västkusten där tre block med en
sammanlagd effekt om 2465 MW har tagits i drift. Det Qärde blocket beräknas
tagas i drift under andra halvåret 1982.

På
ostkusten i norra Uppland ligger Forsmarks kärnkraftstation som ägs av
Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall som majoritetsdelägare. Två av stationens
tre block är tagna i drift och det tredje är under byggnad med beräknad
idrifttagning under år 1985.

Det
svenska storkraftnätet består nu av kraftledningar rned 220- och 400 kilovolts
spänning med en sammanlagd längd av 14273 km varav 12526 ägs av staten.

Den
elenergi som produceras i Vattenfalls egna och delägda anläggningar säljs
direkt engros till större industrier, SJ samt kommunala energiverk och andra
återdistributörer. Vattenfall har dessutom en egen detaljdistribution med ca
270000 abonnenter samt driver även detaljdistributions-verksamhet tiUsammans
med kommuner och enskilda företag.

Samarbetet
i delägda produktions- och distributionsanläggningar tillsammans med kommuner
och andra intressenter sker i bolagsform där Vattenfall i regel har majoritetsställning
i bolagen.

Samverkan
i bolagsform sker även inom andra verksamhetsområden som berör energisektorn.

Vid
årsskiftet 1979/80 bildade Vattenfall efter statsmakternas godkännande ett
förvaltningsbolag. Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB) med uppgift att bl.a.
administrera statens aktieinnehav i eldistributions- och energiverksbolag. År
1981 omsatte SEAB-koncernen en halv miljard kronor.

Vattenfall
förvaltar aktier i tretton produktionsbolag bland vilka Forsmarks Kraftgrupp
AB är det största. Dessutom förvaltar Vattenfall aktierna i åtta
distributionsbolag utöver de sexton som förvaltas av SEAB-

Skr.
1982/83:20 29

Vattenfall
förvaltar aktier i sex bolag med andra uppgifter inom energiområdet bland
vilka Svenska Petroleum AB är det största.

Vattenfall
deltar dessutom i ett viktigt samarbete tillsammans med andra kraftföretag i
Sverige och de nordiska grannländerna för att genom kraftutbyte uppnå bästa
utnyttjande av de berörda företagens produktions- och
distributionsanläggningar. Kraftutbytet sker via ett tiotal
samkörningsför-bindelser mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det
nordiska elkraftsamarbetet sker till stor del inom organisationen Nordel.

En
viktig del av Vattenfalls verksamhet är att projektera och uppföra de
anläggningar som behövs i kraftverks- och kanalrörelserna.

Verksamheten
under verksamhetsåret 1981/82 Produktion och försäljning

Vattenfalls
elproduktion inkl. andels- och ersättningskraft från andra företags
kraftstationer uppgick under 1981/82 till 47810 GWh (miljoner kilowattimmar)
motsvarande ca 48% av landets totala elproduktion. Detta innebär en ökning med
3 757 GWh.

Ökningen
hänför sig med 2117 GWh eller 13 % till kärnkraften och med 1 760 GWh eller 6%
till vattenkraften jämfört med föregående års värden.

Kärnkraften
svarade för 38% av Vattenfalls elproduktion. .1 kärnkraftproduktionen inräknas
8367 GWh från Forsmarksverket som ägs till knappt 75% av Vattenfall genom
Forsmarks Kraftgrupp AB.

Produktionen
i Ringhalsverket blev 9959 GWh. Denna blev 2631 GWh lägre än beräknat på gmnd
av fel på ånggeneratorerna i Ringhals 3. Dessa fel gjorde att driften stoppades
vid detta block den 21 oktober 1981 för att åter tas i drift med reducerad
effekt på våren 1982 efter tillstånd frän Statens Kärnkraftinspektion.

Produktionsbortfallet
i Ringhals har kompenserats genom dels högre produktion än beräknat i
Forsmarksverket, dels ökade inköp av tillfällig kraft.

Vattenkraftproduktionen
ökade till 28940 GWh. Föregående år producerades 27 180 Gwh. Årets produktion
översteg beräknad produktion men understeg normalårsproduktion. Produktionen
blev mindre än tillrinningen som uppgick till 104% av normalårsvärdet.

Produktionen
i konventionella värmekraftverk blev den lägsta sedan år 1965 med 544 GWh.

Vattenfalls
försäljning av fast kraft ökade med 2 836 GWh eller knappt 7% medan
försäljningen av tillfäUig kraft ökade med 1 135 GWh eller 28%. Försäljningen
av fast kraft ökade till återdistributörer, egen detaljdistribution och
samkörningsgruppen samt industrin. Leveranserna till industrin ökade med
nästan 6% jämfört med en minskning på 3,4% under föregående budgetår. Den
markanta uppgången beror på att Vattenfall under budgetåret, genom förvärv av
Gränges AB:s kraftrörelse, har övertagit betydande leveranser till gmvor,
stålverk och andra metallverk. Bort-

Skr. 1982/83:20 30

räknas
dessa övertagna abonnenter begränsar sig ökningen i industrileveranserna till
drygt 1 %. Leveranserna till cement- och tegelindustrin minskade betydligt
även under budgetåret 1981/82.

Ökningen
av de tillfälliga leveranserna har möjliggjorts genom idrifttagningen av den
utbyggda produktionsapparaten. Av ökningen på I 135 GWh beror 752 GWh på ökade
leveranser till samkörningsgruppen.

Den
totala exporten minskade med nästan 8 % beroende tiU största delen på
minskningen av den fasta exporten med 293 GWh. Den tillfälliga exporten ökade
med 9 GWh eller mindre än en halv procent.

Kraftverksrörelsen
Resultat

Intäkterna
från den fasta kraftförsäljningen ökade med 11 % på grund av den högre
försäljningsvolymen. Intäkterna från den tillfälliga kraftförsäljningen ökade
med 6%. Samtliga rörelseintäkter ökade från 6636 milj. kr. 1980/81 tiU 9227
milj. kr. år 1981/82.

Den
relativt stora ökningen beror på att Vattenfalls entreprenadverksamhet, dvs.
arbeten som verket utför åt utomstående såsom byggnads-och driftverksamhet från
och med 1981/82 redovisas brutto. Detta innebär att intäkter och kostnader för
denna verksamhet redovisas för sig i resultaträkningen. Vattenfall betingar
sig ingen vinst på denna verksamhet varför intäkter och kostnader härvidlag
kommer att uppgå till samma belopp som 1981/82 eller 1 904 milj. kr.

Rörelsekostnaderna
ökade från 3761 milj. kr. tUl 6704 milj. kr. inkl. nämnda kostnader för arbeten
åt utomstående.

Kostnaderna
för kraftproduktionen blev 1093 milj. kr. högre än föregående år och översteg
de beräknade med ca 500 milj. kr. Kostnadsökningen hänför sig
tilLproduktionsbortfallet i Ringhals med 170 milj. kr. och till högre kostnader
för kraftinköp från Forsmarks Kraftgmpp AB på gmnd av dels merkostnader
beroende på kursförändringar för svenska kronan och dels högre produktion i
Forsmarksverket. Retroaktiva avsättningar för kärnkraftens restkostnader har
också skett.

Rörelseresultatet
före planenliga avskrivningar blev 2523 milj. kr., en försämring med 352 milj.
kr. jämfört med år 1980/81.

Årets
avskrivningar enligt plan uppgick tUl 703 milj. kr. mot 634 milj. kr. år
1980/81. Årets kalkylmässiga avskrivningar är 1502 milj. kr. mot 1622 milj. kr.
år 1980/81.

Skillnaden
mellan planenliga och kalkylmässiga avskrivningar redovisas bland
bokslutsdispositionerna.

De
finansieUa intäkterna och kostnaderna redovisar ett netto som med 63 milj. kr.
överstiger föregående års värden.

Nettot
av extraordinära intäkter och kostnader uppgår till 280 milj. kr. och är 195
milj. kr. större än föregående budgetår. I detta belopp ingår
realisationsviiist på 53 milj. kr. avseende avyttring av krafttillgångar till
Sydkraft i samband med uppgörelsen om Sölvbackaströmmar.

Skr.
1982/83:20 31

Till
de kommuner, där Vattenfall har verksamhet, betalas 250 milj. kr. i skatt, en
minskning med 25 milj. kr. jämfört med 1980/81. Den ränta som inlevereras till
statsverket på det disponerade statskapitalet placerat i idrifttagna
anläggningar uppgår till 1428 milj. kr. eller 10,75 % jämfört med 1475 milj.
kr. eller 11,1% för år 1980/81. Överskott efter fastställd ränta utgör 146
milj. kr. och har avsatts till disponibla medel såsom bokslutsdisposition.

Det
totala förräntningspliktiga kapitalet uppgick vid slutet av budgetåret 1981/82
tni 16615 milj. kr. jämfört med 15760 milj. kr. vid slutet av budgetåret
1980/81.

Kanalrörelsen

Sedan
de särskilda kanalavgifterna slopades 1978/79 har TroUhätte kanalverk för
detta intäktsbortfall kompenserats med bidrag från statsverket. För budgetåret
1981/82 har erhållits ett anslag beräknat som skillnad mellan uppburna
avgifter och totalt budgeterade kostnader.

Den
transporterade godsvolymen på kanalen har varit i stort sett oförändradjämfört
med föregående budgetår dvs ca 3,5 milj. ton.

Rörelseintäkterna
uppgick till 35,6 milj. kr. och fördelade sig på kanal-trafikintäkter 5,8 milj.
kr., driftbidrag 28,1 milj. kr. och övrigt 1,7 milj. kr. inklusive arbeten åt
utomstående med 0,4 milj. kr. De sammanlagda rörelseintäkterna uppgick till
29,8 milj. kr. budgetåret 1980/81 men fördelade sig då med 4,5 milj. kr. i
kanaltrafikintäkter, driftbidrag 24,3 milj. kr. och övrigt 1,0 milj. kr.

Ökningen
i kanaltrafikintäkter beror på högre taxor för fritidsbåtar och för lotsning.

Rörelsekostnaderna
uppgick till 35,0 milj. kr. inklusive arbeten åt utomstående med 1,0 milj.
kr., vilket med 5,1 milj. kr. översteg föregående budgetårs värden.
Avskrivningar gjordes med 165000 kr. mot 40000 kr. 1980/ 81.

Investeringar
och personalulveckUng Investeringar

Under
budgetåret 1981/82 investerade Vattenfall 2533 milj. kr. i olika slag av
anläggningstillgångar jämfört med 2 185 milj. kr. under 1980/81. Till detta
kommer förvärv av Gränges Kraftrörelse med 1033 milj. kr.

I
vattenkraftanläggningar har investerats 687 milj. kr., en ökning med 6 milj.
kr. i förhållande till 1980/81. Dessa investeringar har väsentligen avsett
fortsättning på tidigare påböijad utbyggnad samt effektutbyggnader och
tunnelarbeten i redan befintliga kraftstationer.

I
kärnkraftanläggningar har investerats 592 milj. kr. Härvidlag föreligger en
ökning från 364 milj. kr. under 1980/81. De under budgetåret 1981/82 utförda
investeringarna avser färdigställande av block 4 i Ringhals och
kapitaltillskott tUl Forsmarks Kraftgmpp AB för arbeten på block 3 i

Skr.
1982/83:20 32

Forsmark
samt byggande av serviceanläggningar vid båda kärnkraftverken.

I
konventionella värmekraftanläggningar inklusive kol- och torvkraftan-läggningar
har investerats 9 milj. kr. Budgetåret 1980/81 uppgick investeringarna i
motsvarande anläggningar till 30 milj. kr. varför en minskning har ägt mm.

I
distributionsanläggningar har investerats 1057 milj. kr. jämfört med 816 milj.
kr. under 1980/81. Dessa investeringar avsei; utbyggnad av såväl stamnätet som
de regionala överföringsnäten samt detaljdistributionsnäten.

Investeringarna för övriga
ändamål uppgick till 188 milj. kr. under budgetåret 1981/82, en minskning från
294 milj. kr. 1980/81. Av årets investeringar avser 113 milj. kr.
kapitaltillskott tiU Svenska Petroleum AB. Bolaget har härutöver av statsmedel
via Vattenfall tillförts 335 milj. kr. som . statsbidrag.
Eldistributionsrörelser har förvärvats för 25 milj. kr. och i kanalrörelsen har
investerats 3 milj. kr.

Personal

Antalet
anställda inom Vattenfall har varierat mellan 11 700 och 12 150 under åren
1975-1981. I dessa siffror ligger även en förändrad sammansättning av
Vattenfalls personal. Medan antalet inoni de byggande enheterna har minskat
med ca 1 500 under den aktuella tidsperioden har driftorganisationerna vid
kärnkraftanläggningarna byggts upp med ca 1300 personer.

Vid
slutet av budgetåret 1981/82 uppgick personalen vid byggande avdelningar till
4265 och vid drift- och administrationsavdelningar till 6985.

Framtidsutsikter

Riksdagens
energipolitiska beslut våren 1981 anger som centralt mål att Sveriges
oljeberoende skall minskas kraftigt. Utvecklingen skall successivt drivas mot
ett energisystem som i huvudsak baseras på varaktiga, helst förnyelsebara och
inhemska energikällor med minsta möjliga negativa miljöpåverkan. Tillgänglig
energikapacitet skall, då svårersättliga behov inom industrin, transport- och
bostadssektorerna tillgodosetts, i görii-gaste mån användas för att ersätta
olja vid uppvärmning av bostäder och lokaler.

En
av CDL (Centrala.DriftLedningen, numera KRAETSAM) under hösten 1981 utarbetad
prognos över elkonsumtionen under 1980-talet pekar på en genomsnittiig ökning
av den totala elkonsumtionen på 3 ä 4 % per år fram till år 1990. Användandet
av elvärme väntas öka kraftigt under perioden, vilket främst beror på att
uppvärmningskostnaderna med elvärme numera, är lägre än vid användning av lätt
eldningsolja och skiUna-den förväntas öka under 1980-talet.

För
industrins elförbmkning förväntas en måttlig ökning med drygt 2%

Skr. 1982/83:20 33

per
år fram tiU år 1990. Det väntade elbehovet under 1980-talet kan i stort sett
tillgodoses med befintliga och redan beslutade produktionsanläggningar.

Enligt en av regeringen i
år fastställd instruktion har Vattenfall till uppgift att bl. a. självt, eller
i samverkan med andra, uppföra och driva anläggningar för värmeförsörjning.

En nedgång förväntas bland
antalet anställda inom Vattenfall. Antalet anställda behöver på grund av
minskad byggnadsverksamhet minskas med ca 2000 under 1980-talet. Endast en
mindre del härav torde kunna klaras med naturlig avgång.

3 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 20

Skr. 1982/83:20 34

Kreditinstitut

Företagskapital AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

21,8

26,3

4,2

'2,7

0.8

0,0

42,0

42,2

24,2

23,3

0,0

0,0

Utlåning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

3 3

Bolaget startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är
att tillhandahålla riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag och
på så sätt bidra till företagens fortsatta utveckUng med bibehållande av
företagens självständighet. Detta sker genom att Företagskapital går in med
minoritetsposter i form av aktier eller konvertibla lån. Normalt kompletteras
dessa tillskott med föriagslån.

Bolaget begränsar sina insatser till minoritetsposter och
ger möjlighet för huvuddelägarna till återiösen.

Företagskapital ägs till hälften av staten och hälften av
affärsbankerna. Som särskild säkerhet för bolagets förpliktelser skall ägarna
ställa garantiförbindelser på sammanlagt högst tre gånger aktiekapitalet (20
milj. kr.)

De intresseföretag i vilka Företagskapital AB f. n.
medverkar med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god
lönsamhet. Vid utgången av år 1981 hade Företagskapital AB engagemang
uppgående till totalt ca 26 milj. kr. i tolv intresseföretag. Dessa företag
sysselsätter 2 113 personer och redovisar en omsättning år 1981 av 820 milj.
kr. med ett resultat före skatt och dispositioner av ca 60 milj. kr.

Utöver de tolv intresseföretagen har bolaget lån i
ytteriigare tre företag med ca 1,7 milj. kr., varav 0,5 milj. kr. med säkerhet.

Bolagets totala kapitalengagemang i utomstående företag
uppgick till 27,9 milj. kr., varav 82% utgjorde riskkapital. Engagemangen
fördelade sig på aktier (5,8 milj. kr.), konvertibla lån (6,2 milj. kr.), övrig
utlåning (15,6 milj. kr.) och garantiförbindelser (0,3 milj. kr.).

Räntenettot för år 1981 var 4,8 milj. kr. För år 1981
redovisas ett resultat före dispositioner och skatt av 4,2 milj. kr. jämfört
med 2,7 milj. kr. för år 1980.

Skr. 1982/83:20 35

AB Industrikredit (inkL AB Företagskredit)

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

10903.7

9921,6

54,5

38,1

8,6

6,2

11 407,7

10373,8

95,6

92,6

■ 0,3

12,4

Utlåning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

75 78

AB Industrikredit bildades år 1934 och ägs till lika delar
av olika banker och staten. Fr.o.m. år 1962 drevs verksamheten i de två
parallellt ägda bolagen AB Industrikredit och AB Företagskredit. Krediterna med
den bästa säkerheten beviljades i AB Industrikredit och övriga krediter i AB
Företagskredit. Vid årsskiftet 1979/80 sammanfördes all verksamhet i AB
Industrikredit. AB Företagskredit är från samma tidpunkt ett vilande dotterbolag
till AB Industrikredit.

AB Industrikredits uppgift är att lämna långfristiga
krediter till mindre och medelstora företag inom alla branscher. Undantagna är
företag/organisationer, som ej driver näringsverksamhet såsom offentliga
institutioner, ideella organisationer, bostadsföretag m.fl. Undantaget är även
sådan finansiering för vilken det har bildats särskilda kreditinstUut.
Ändamålet med krediterna är vanligtvis fastighets- eller maskinfinansiering men
kan även vara t.ex. en långsiktig förstärkning av rörelsekapital. Företagsformen
inverkar ej på lånemöjligheterna. Kreditgivningen sker på företagsekonomiska
grunder.

Till tryggande av upplåningen ligger, förutom de egna
utlåningsreverserna med tiUhörande säkerheter, det redovisade egna kapitalet
(f. n. 95,6 milj. kr.), värderegleringskontot (f. n. 194,0 milj. kr.),
garantikapitalet (f. n. 250,0: max. belopp 400,0 milj. kr.) samt upptagna
förlagslån (f.n. 197,7 milj. kr.). Förutsättningar finns att successivt öka
utlåningsvolymen till maximalt 27 miljarder vid fullt utnyttjande av
garantikapital, föriagslån och värderegleringskonto.

Maximal amorteringstid utgjorde tidigare 15 år men f. n.
erbjuds en begränsad del av utlåningen på 20 år. För mycket långsiktiga
investeringar kan Industrikredit sedan våren 1982 därutöver ställa till
kundkretsens förfogande 15-åriga krediter baserade på en 30-årig
amorteringsplan (3 1/3 % per år); vid en fungerande kapitalmarknad bör det vara
möjligt att efter den första 15-årsperiodens slut erbjuda en ny kredit på 10
eller 15 år på oamorterad del av lånet.

Industrikredit kan numera också bevilja lån nied
amorteringsfrihet under de första åren av lånetiden. Dessa lån kan även
erhållas med ränteomför-

Skr.
1982/83:20 36

delning - en kontinuerligt stigande ränta - under den
amorteringsfria perioden.

För att möta framförallt industrins behov av medelfristiga
krediter har under senare tid i större omfattning än tidigare erbjudits
löptider på 5 resp. 10 år. Industrikredit har även i högre utsträckning än
tidigare beviljat lån med enbart företagsinteckningar som realsäkerhet.

Industrikredit har under år 1981 beviljat lån på
sammanlagt I 964 milj. kr., en minskning med 761 milj. kr. jämfört med år 1980.
Även utbetalade lån har minskat men i betydligt långsammare takt, från 2 156
milj. kr. till 1965 milj. kr.

Under år 1981 föll 62 % av antalet beviljade lån på
företag med mindre än 20 anställda. Beloppsmässigt uppgick nybeviljningen till
denna företagsgrupp tiU 920 milj. kr. eller 47% av den totala nybeviljningen.

Vid utgången av år 1981 uppgick utestående lån till 10904
milj. kr. Beviljade ej utbetalda lån (summa lånelöften) var vid samma tillfälle
1637 milj. kr.

AP-fonden har under senare år svarat för den helt
dominerande delen av Industrikredits upplåning.

Industrikredits överskott före dispositioner och skatt
uppgick till 54,5 milj. kr., en ökning med 16,3 milj. kr. eller 42,7% jämfört
med år 1980. Överskottet i relation tiU vid årets slut utelöpande lån och
beviljade ej utbetalda lån utgjorde 0,43% (1980 0,33%). Räntenettot uppgick år
1981 ull 77,3 milj. kr., en ökning med 18,5 milj. kr. från år 1980. Överskott
före dispositioner och skatt i relation till eget kapital och värderegleringskonto
uppgick tiU 18,8% (1980 15,8%).

Ingången av nya låneansökningar var under år 1981 relativt
svag, särskilt under slutet av året. Även under första delen av år 1982 har,
liksom i banksystemet, efterfrågan på nya krediter varit fortsatt svag.

Lantbrukskredit Aktiebolag

översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

2393,9

2268,3

16,5

13,1

0,6

0,0

2490,1

2321,3

26,1

25,5

0,0

0,0

Utlåning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

Lantbmkskredit böljade sin verksamhet år 1965. Bolaget
skall genom, utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka
vid finansieringen av näringsföretag, vilkas verksamhet företrädesvis avser
förädling eller distribution av produkter från jordbruket eller skogsbmket

Skr.
1982/83:20 37

eller
binäringar till dessa eller också distribution av förnödenheter tiU samma
näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för
finansieringsverksamheten. Bolagets aktier ägs till hälften av staten och i
övrigt av jordbmkets föreningsrörelse, enskild handel och industri samt
Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt
garantifonder till bolagets förfogande.

Upplåningen
vid utgången av år 1981 uppgick till 2 342,7 milj. kr. Nyupp-låningen under
året blev 350,0 milj. kr. och amorteringarna 191,9 milj. kr. UUåningen utgjorde
vid årets slut 2393,9 milj. kr. Nya lån utlämnades under året med 336,8 milj.
kr. och amorteringar på lån inflöt med 211,2 milj. kr. De största grupperna av
låntagare utgörs av företag som driver handel med spannmål och lantbmksmaskiner
samt därmed sammanhängande verksamhet, livsmedelsindustrier och
distributionsföretag. Av årets överskott - 16,5 milj. kr. - har 14,9 niilj. kr.
avsatts tiU värdeminskningskontot för fordringar, som därefter uppgår till
sammanlagt 69,6 milj. kr. och utgör 2,9% av utiåningen. Till aktieägarna har
utdelats 0,6 milj. kr.

Bolagets
kontorsadministration ombesöijs av Sveriges allmänna hypoteksbank, som ställt
erforderlig personal och lokaler till förfogande mot särskild ersättning.

Den
minskade benägenheten att investera i anläggningar hos Lant-bmkskredits
kundkrets och det lätta kreditmarknadsläget har gjort att antalet
låneansökningar gått ned, vilket medför en sjunkande nyutlåning.

Post-
och Kreditbanken, PKbanken

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

51233,0

45 173,0

969,0

596,2

138,0

51,0

98829,0

83 538,0

1 243,0

1 168,0

163,0

132,0

Utlåning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

3 173 3 091

Historik

PKbanken
bildades år 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank
slogs samman. Den arbetar på samma villkor som andra affärsbanker.

Av
aktiekapitalet, 633,6 milj. kr., äger staten 99,96%. Återstoden ägs främst av
privatpersoner. PKbanken samverkar tekniskt med dé andra affärsbankerna i
Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens
Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska
Bankmannaförbundet.

Skr.
1982/83:20 38

Bolagets
omfattning

PKbanken
har 129 egna kontor, organiserade i fyra regioner och spridda över samtliga
län. Kontoren och regioncentralerna har stora befogenheter då det gäller att
bevilja krediter. PKbanken har betydligt större inlåning från allmänheten än
någon annan svensk bank.

Genom
sitt omfattande samarbete med postverket har PKbanken tillgång till ca 1900
postkontor och 2700 lantbrevbärarlinjer som kan utföra de vanligaste
transaktionerna, t.ex. insättningar och uttag. Med direkt koppling till
postgiro tillhandahåller banken speciella lönekonton, räntebärande konton och
krediter, utöver det vanliga bänksortimentet. För kassatjänst och bokföring m.
m. betalar PKbanken till postverket en ersättning, som år 1981 uppgick till
667 milj. kr. Postgirorörelsens inlåningsmedel förvaltas av PKbanken.
Förräntningen är densamma som den avkastning banken får på sina egna
placeringar, minus hanteringskostnader. Etl avtal mellan postverket och banken
reglerar både hanterings- och ränteersättning.

PKbankskoncernen
domineras storleksmässigt av banken, som svarar för över 90% av
koncernomslutningen. Vidare ingår PKfinansgruppen: Företagsfinansiering i form
av factoring, leasing, kontraktslager- och importfinansiering. Rutiner för
likvidbearbetning och hantering av kundres-kontror. PKbanken International
(Luxembourg); Upplåning på eurovalu-tamarknaden huvudsakligen för svenska
företags räkning. PKkredit AB: Fastighetsbelåning, huvudsakUgen av villor i
samband med ägarbyten och ombyggnader. PKfonder Administration AB:
Administration av bankens aktiefonder. AB Pundet: Fastighetsförvaltning och
fastighetsvärdering.

Koncernen
omfattar dessutom vissa smärre bolag bl.a. för att administrera en del
utlandsaktiviteter. Under år 1981 ingick också det ursprungligen helägda PKB
Investments Ltd i London i koncernen. Bolaget har huvudsakligen arbetat med
företagsfinansieringar i olika valutor, delvis baserat på inlåning från
allmänheten. I samband med att PKbanken under är 1981 inledde ett omfattande
samarbete på utlandsområdet med Chris-tiania Bank og Kreditkasse har den norska
banken förvärvat hälften av aktiekapitalet i PKB Investments, som därefter bytt
namn till PK Chris-tiania (UK) Ltd.

Verksamheten
under år 1981

Rörelseresultatet
inom PKbankskoncernen förbättrades under år 1981 med 65% till 977 milj. kr.
Resultatet för banken uppgick till 873 milj. kr. (+ 60%) medan överskottet för
övriga koncernbolag blev 104 milj. kr.

PKfinans
förbättrade sitt resultat med 84% till 64 milj. kr. PKbanken International
(Luxembourg) återhämtade sig efter nedgången år 1980 och dess resultat blev 23
milj. kr. (11). För PKkredit gav det första hela verksamhetsåret ett resultat
om 14 milj. kr.

Inlåningsutvecklingen
i PKbanken var tillfredställande under år 1981.

Skr.
1982/83:20 39

Inlåningen
från hushållen ökade med 12% (medelsaldo), vilket var något snabbare än året
innan. Därmed ökade bankens andel av den totala hushållsinlåningen svagt efter
en mindre nedgång föregående år. Likviditetsläget var sådant att beroendet av
specialinlåning kunde minskas. Bankens andel av all bankinlåning, inklusive
bankcertifikat emitterade utanför bankerna, var i genomsnitt 21,1% mot 21,2%
föregående år. Samarbetet med postverket har avgörande betydelse för
inlåningsutvecklingen. Konton som öppnats på Posten samt postverkets egen
inlåning utgjorde tillsammans 65,2% (64,2) av medelinlåningen.

Bankens
utlåning till annat än bostadsbyggande ökade förhållandevis snabbt under senare
delen av året. Räknat på decembersiffror steg den s.k. övrigutlåningen med 16%
(10). Utlåningen i svenska kronor ökade med 6% medan utlåningen i utländsk
valuta mer än fördubblades och nu är 17% (10) av hela övrigutlåningen. I de
andra storbankerna är dock den utomlands refinansierade utlåningens andel mer
än dubbelt så stor. De prioriterade bostadsbyggnadskrediterna sjönk med 11 % pä
grund av ovanligt stora avlyft mot slutet av året, då stora volymer
bostadsöbligationer placerades på marknaden. PKbankens andel av hela
bankutlåningen var i genomsnitt under året fortfarande 17,7%.

Kreditgivningen
var den mest expansiva delen av utlandsrörelsens försäljning på den svenska
marknaden. Den kortfristiga utlåningen i utländsk valuta fördubblades under
året. Även medel- och långfristiga valutalån till den svenska marknaden ökade
kraftigt. Exportfinansieringen skedde i ökad utsträckning genom medverkan av
Svensk Exportkredit, vilket medförde ökade provisionsintäkter. Inom
betalningsförmedling blev volymutvecklingen mera måttlig, men intäktsökningen
var tillfredställande och blev särskilt kraftig för exportremburser.

Rörelseresultatet
i banken (moderbolaget) ökade med 328 milj. kr. eller 60% till 873 milj. kr.
Räntenettot steg med inte mindre än 30% beroende på förbättrad
placeringsmarginal - trots höjt medeldiskonto - och volymökning. Även övriga
intäkter visade en gynnsam utveckling (+20%). Totala rörelseintäkterna steg med
28% till 2416 milj. kr. Även kostnadsökningen blev betydande, vilket till viss
del beror på ökade kreditförluster och kursförluster. Totalt steg kostnaderna
med 16% till 1 542 milj. kr.

Den
gynnsamma utvecklingen av räntenettot sammanhängde både med ökad volym och
förbättrade marginaler. Balansomslutningen steg i medeltal under året med 12%
och placeringsmarginalen, dvs. räntenettot i procent av omslutningen, ökade
med 0,34 procentenhet till 2,49%. Den tvaprocentiga diskontohöjningen i
januari utgjorde en negativ faktor i sammanhanget men tvingade fram en
sänkning av flertalet inlåningsräntor med 0,5 procentenhet, som i stort sett
neutraliserade diskontoeffekten. Vidare förbättrades obligationsavkastningen
genom att ny- och omplaceringar kunde göras i ett högre ränteläge än tidigare.
Även utlåningsräntorna steg i förhållande till diskontot och avkastningen på
den korta marknaden -skattkammarväxlar och dagslän - förbättrades.

Skr.
1982/83:20 40

Provisionerna
ökade med.24% (11%) främst tack vare en gynnsam utveckling för fondprovisioner
och utlåningsprovisioner. Även utlandsprovisionerna exklusive
valutahandelsvinsterna ökade betydligt. För lönesystem och övrig inhemsk
betalningsförmedling blev provisionsutvecklingen däremot svagare.

Bankens
totala kostnader steg under året med 16% (19). Jämförelsen med föregående år
påverkas av den kraftiga ökningen av kalkylmässiga kreditförluster och
orealiserade kursförluster på valutor. Exklusive dessa poster blev
kostnadsökningen 12% mot 20% år 1980. Kostnaderna för bankens egen organisation
uppgick till 767 milj. kr. vilket innebar en ökning med 16% (13).
Kostnadsstegringen var sålunda snabbare än under föregående år, vilket främst
beror på ökade personalkostnader och kostnader för det nya
bankautomatsystemet. Personalkostnaderna steg med 15 % (9) tiU 407 milj. kr.
UtfaUet har påverkats av ökade pensionskostnader. Ökningen av personalvolymen
var däremot obetydlig under året. Ersättningen tiU postverket för arbetet med
bankens transaktioner i postorganisationen ökade 8% (28) till 667 milj. kr.
Såväl transaktionsvolymen som kostnadsnivån inom verket ökade långsammare än
tidigare.

Den
snabba ökningen av rörelseresultatet innebar att räntabiliteten före skatt
förbättrades väsentligt, dock utan att nå upp till 1979 års nivå. Vinsten i
relation till eget kapital och värderegleringskonton uppgick nämUgen tiU 18,4%
mot 12,9% föregående år. Därmed har två tredjedelar av Qolårets
räntabilitetsförsämring återhämtats. Detta innebar en något svagare utveckling
än för övriga banker.

Räntabilitetsförbättringen
var inte tillräckligt stor för att behålla konsoU-deringsgraden oförändrad.
Eget kapital inklusive värderegleringskonton uppgick vid slutet av år 1981 till
5,8% av balansomslutningen mot 6,0% ett år tidigare. Utvecklingen är typisk för
bankerna i allmänhet och är ett uttryck för inflationens inverkan. En snabb
tUlväxt av balansomslutningen ställer nämligen mycket stora krav på
räntabilitetsutvecklingen för att soliditeten skaU kunna bibehållas. Det legala
soliditetskravet är uttryckt i banklagens regler om kapitaltäckning. Vid slutet
av år 1981 redovisade banken ett överskott på 402 milj. kr. gentemot
kapitalkravet mot 381 milj. kr. ett år tidigare.

Fram
tidsutsikter

Kreditpolitiken
kommer även under år 1982 att vara inriktad på att neutralisera konsekvenserna
av det stora statUga budgetunderskottet. Under senare delen av året finns det
risk för ökad restriktivitet från Riksbankens sida ifråga om utlåningsökningen
i bankerna. Räntenivån kommer att ligga lägre än föregående år.
Resultatförbättringen i banken kan mot denna bakgmnd antas ligga kring 20%. En
fortsatt förbättring av räntabiliteten skulle därvid uppnås.

Skr.
1982/83:20 41

Svensk
Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

7101,0

3949,0

68,5

58,8

6,5

6,1

35 378,6

27 163,3

66,3

65,3

0,0

0,0

Utlåning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

62 58

Historik

BOFAB
är ett kreditaktiebolag som fått sin bolagsordning fastställd av regeringen och
vars verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag står under tiUsyn av
bankinspektionen. Det anskaffar medel genom att ge ut obligationer. BOFAB
bUdades år 1971 av dåvarande Postbanken och Sveriges Kreditbank som ägde
hälften vardera. År 1973 utvidgades ägar-kretsen till att omfatta alla de
privata affärsbankerna utom Sparbankernas Bank. I samband därmed ökades
aktiekapitalet och fördelades så att hälften innehas av den statliga PKbanken
och andra hälften av affärsbankerna i övrigt.

Bolagets
syfte

Bolaget
skall medverka till finansiering av bostads-, kontors- och affärsbyggnader.
Långivningen skall bestå av långfristiga krediter mot säkerhet av pantbrev i
fastigheter och tomträtter. Vidare kan lån lämnas i objekt, som får statligt
lån för ordnande av allmän samlingslokal, ävensom - utan inteckningssäkerhet -
i vissa gemensamhetsanläggningar enligt lagen (1974:172) om
samfällighetsföreningar. Dessutom kan lån lämnas utan inteckningssäkerhet till
kommun upp till statslånets nedre gräns för bebyggelse som finansieras med
stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän
samUngslokal. Medel till utlåningen anskaffas genom emission av obligationer
eller upplåning mot reverser eller förlagsbevis.

Verksamhet
under år 1981

Bolagets
balansomslutning utgjorde vid 1981 års utgång 35 378,6 milj.kr. (27163,3).

Fömtom
att emittera prioriterade obligationer böljade bolaget under året uppta lån på
kapitalmarknaden enbart avsedda för finansiering av oprioriterad utiåning. Den
prioriterade upplåningen - exklusive konver-teringsobligationer - uppgick till
5821 milj. kr. (3485). Den oprioriterade upplåningen skedde genom dels
försäljning av kapitalmarknadsreverser till ett belopp av 317 milj. kr., dels
emission av två obligationslån på samman-

Skr. 1982/83:20 42

lagt 175 milj. kr. Bolagets upplåning (obligations-,
förlags- och reverslån) utgjorde vid årsskiftet 33249 milj. kr. (26281). Under
året lämnade BOFAB 21406 st (11591) lån till ett sammanlagt belopp av 7101
milj. kr. (3 949) varefter utestående lån vid årets utgång uppgick till 33427
milj. kr. (26394). Intäktsräntorna uppgick år 1981 till 2915,9 milj. kr.
(2265,7) och kostnadsräntorna till 2816,2 milj. kr. (2 188,3). Räntenettot
utgjorde sålunda 99,7 milj. kr. (77,4). Resultat före bokslutsdispositioner
och skatt uppgick till 68,5 milj. kr. (58,8). Till värderegleringsreserv för
utlåning har avsatts 53,4 milj. kr. (44,0) varefter reserven uppgår till 198,2
milj. kr. Bolaget visar en nettovinst på 6,5 milj. kr. (6,1). -

AB Svensk Exportkredit

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

11541.0

6497,0

98,9

91,2

27,1 .

25,4

12858,1

7 335,5

548,5

443,4

0,0

0,0

Utlåning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

44 31

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 med staten
och affärsbankerna som hälftendelägare. Bolagets ändamål är att genom
kreditgivning medverka vid finansieringen av svensk export av varor och
tjänster. Till övervägande del finansieras export av kapitalvaror på
kredittider från lägst två till vanligen högst åtta å tio år."

Från den I juli 1978 lämnas såväl krediter med statligt
stöd som krediter till marknadsmässiga villkor.

Krediter med statligt stöd ges för att utjämna skillnader
i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska
kreditgivare. Krediter med statsstöd avser i första hand export till u-länder
och statshandelsländer. Vid export till industriland åligger det exportören,
för att statsstöd skall utgå, att i någon form styrka att utländsk
kreditkonkurrens föreligger. Fast ränta tillämpas och i maj 1982 låg
räntesatserna för statsstödda krediter meUan 10,00 och 11,75% per år beroende
på kredittid, importland och valuta.

Den treåriga försöksperioden för det direkta statliga
kreditstödet via SEK utlöpte den 30 juni 1981. Genom den av riksdagen i juni
1981 antagna regeringspropositionen om industripolitikens inriktning m.m.
(prop. 1980/ 81: 130) födängs det stafliga stödet för SEK:s kreditgivning t. o.
m. den 30 juni 1983 med i vissa avseenden ändrade villkor från den 1 juli 1981.
Den tidigare begränsningen av kreditstockens storlek genom en till 18 miljarder
kronor fixerad ram har upphävts.

Skr.
1982/83:20 43

Krediter till marknadsmässiga villkor lämnas då exportör
inte avser att alls utnyttja statligt stöd eller då han önskar ta i anspråk
statligt kreditstöd enligt lagen om exportkreditstöd (1978:401). Räntesatsen
för SEK:s krediter till marknadsvillkor i kronor var i maj 1982 14,75 %.

För båda slagen av krediter gäller återbetalning efter
fastställd plan, vanligen halvårsvis amortering. För lämnade jån skall enligt
SEK:s bolagsordning ställas betryggande säkerhet. Ofta ingår i säkerheten en
exportkreditgaranti från exportkreditnämnden (EKN).

Vid utgången av år 1981 uppgick bolagets utlåning till
11541 milj. kr. varav 8560 milj. kr. med statsstöd.

Vid samma tidpunkt utes.tod bolaget med kreditofferter och
kreditavtal på tillsammans drygt 85 000 milj. kr. avseende kreditgivning med
statsstöd.

Statens kostnad för den statsstödda kreditgivningen har
fram till utgången av år 1981 uppgått till drygt 482 milj. kr.

SEK:s kostnadsmarginal på 0,25%, som avser täcka bolagets
hanteringskostnader samt vissa kreditrisker vid statsstödd kreditgivning,
lades tidigare till de räntor som utgår enligt consensusöverenskommelsen. Under
år 1981 beslöts att denna kostnadsmarginal skall inkluderas i det statliga
åtagandet medan den löftesprovision SEK uttar för lämnade kreditofferter
höjdes från 0,1 % till 0,5 % per år.

Bolagets upplåning har i växande grad skett i utlandet. Av
totala upplåningen under år 1981 på 5255 milj. kr. genomfördes 350 milj. kr.
(7%) i Sverige och 4905 milj. kr. (93%) i utlandet. Motsvarande relationstal
var år 1980 27 respektive 73%.

Rörelseöverskottet före bokslutsdispositioner och skatter
uppgick för år 1981 till 98,9 milj. kr. (1980 91,2 milj. kr.). Förbättringen
beror huvudsakligen på rörelsevolymens successiva ökning under året. Efter
skatteavsättning och avsättning av 55 milj. kr. till värderegleringskonto för
utlåning uppgick nettovinsten till 27,1 milj. kr. Av till 1982 års
bolagsstämmas förfogande stående medel 29,6 milj. kr. beslöts en utdelning av
60 kr. per aktie (1980 55 kr.) vilket tog i anspråk 24 milj. kr. samt en
avsättning till reservfonden med 2,8 milj. kr. I ny räkning överfördes 2,8
milj. kr.

Sveriges Investeringsbank AB

Översikt 1981 1980*

(milj. kr.) (milj.
kr.)

5048,6

5 085.2

2,0

...230,0

0,0

0.0

6313,1

6118,9

1 380,4

1381.1

3,5 .

13,3

Utlåning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

50 388

* 1980 års siffror inkluderar dotterbolaget
Luftkonditionering AB, vilket såldes under år 1981.

Skr.
1982/83:20 44

Historik

Sveriges
Investeringsbank AB bildades år 1967. Staten tillsköt i tre olika poster
sammanlagt 1000 milj. kr. i eget kapital. Sedermera ökades detta år 1978 med
300 milj. kr., varefter det insatta kapitalet uppgår till 1 300 milj. kr. Vid
sidan härav har staten ställt en generell garanti om 5000 milj. kr. för bankens
förbindelser. Under de gångna åren har bankens reservfond tillförts 40 milj.
kr. av egna vinstmedel och reserverna för risker i samband med utiåning höjts
till ca 400 milj. kr.

Bolagets
syfte

Investeringsbanken
har tiU uppgift att medverka vid finansieringen av lönsamma investeringar inom
näringsUvet inriktade på rationalisering, stmkturanpassning och utveckling.
Bankens verksamhet omfattar även exportfinansiering.

Verksamhetens
inriktning

Kreditgivningen
skall i första hand gälla finansiering av investeringsprojekt och
exportaffarer, som inte kan tillgodoses av övriga kreditinstitut.

Verksamheten
under år 1981

Under
år 1981 har banken beviljat ca 3 miljarder kronor i nya lån. I betydande
utsträckning har beviljningarna avsett s.k. leveranskrediter dvs. kreditlöften
i samband med svenska företags offertgivning inom landet. Eftersom många av
dessa offerter inte blivit antagna, har en del av besluten kommit att förfalla.
Nybeviljade lån netto har rört sig om ca 1,8 miljarder kronor. På beviljade lån
har under året betalats ut ca 1 700 milj. kr. Återbetalningar på äldre lån har
under år 1981 uppgått till ca 1600 milj. kr. Efter avdrag för osäkra fordringar
och för kundförluster kvarstår en volym av utestånde lån på ca 5 miljarder
kronor vid 1981 års utgång.

Efter
avdrag för löpande kostnader och kalkylmässiga kundförluster redovisar banken
ett rörelseresultat före kursdifferenser på 151 milj. kr. Bankens redovisade
kalkylmässiga kundförluster blev under år 1981 större än något tidigare år
bl.a. beroende på engagemang inom skogsindustrin. Tillsammans med förluster i
andra företag i konjunkturkänsliga branscher, t.ex. byggbranschen, har siffran
för kalkylerade kundförluster, beräknad som ett vägt femårsgenomsnitt av de
senaste årens förluster, stigit till 102 milj. kr. jämfört med 70 milj. kr.
året innan. Ökningen beror till allra största delen på reserveringar för osäkra
fordringar. De realiserade förlus-tema har under år 1981 varit obetydliga.

Efter
kursförluster redovisas för år 1981 ett rörelseresultat på 2 milj. kr.

Samarbetet
med utveckUngsfonderna har fortsatt och utvidgats. Regeringen har bemyndigat
fonderna att lämna lån på upp till 1 milj. kr. i det enskUda fallet. Banken
ställer samma belopp till förfogande och beloppet kan även avse garantier.

Skr.
1982/83:20 45

Skandinaviska
EnskUda Banken och Investeringsbanken har under året träffat avtal om att bilda
ett finansbolag med uppgift att förse mindre och medelstora företag med
riskvilligt kapital. Aktiekapitalet skall till en början uppgå till 40 milj.
kr., varav Investeringsbanken satsar 15 milj. kr. Verksamheten inom bolaget
har ännu inte kommit igång då detta förutsätter ändrad lagstiftning. Denna
fråga prövas av banklagsutredningen.

Bankens samlade åtaganden
i form av beviljade krediter och garantier uppgick vid utgången av år 1981 till
6990 milj. kr., vilket var ca 400 milj. kr. mindre än vid utgången av år 1980.

Statligt
räntestöd för vissa krediter

Som
ett komplement till de åtgärder i exportfrämjande syfte, som statsmakterna
beslutade år 1978, öppnades möjligheter för företag med tillverkning i Sverige
att komma i åtnjutande av räntestöd även vid leveranser inom landet. En
gmndläggande förutsättning är att utländsk statsstödd kreditkonkurrens påvisas.
Låneformen går under begreppet hemmamatch-ing. Vid 1981 års översyn av de
exportfrämjande insatserna beslutade riksdagen om föriängd giltighetstid för
hemmamatching, dock med en viss skärpning i förhållande till den praxis som
tillämpats tidigare. Sålunda föreskrevs bl.a. att order som underskrider 50
milj. kr. skall uppgå till minst 10% av det säljande företagets årsomsättning
för att kunna bli föremål för statiigt kreditstöd. Ansökan om stöd stäUs till
Investeringsbanken. Efter beslut i lånefrågan överlämnar banken ärendet tiU
regeringen, som beslutar i frågan om räntestödet.

Under
år 1981 har krediter till ett sammanlagt belopp av 1 050 milj. kr. beviljats
sådant räntestöd. Sedan hemmamatchingsystemet infördes år 1978 har krediter
beviljats med totalt 2411 milj. kr. Genom bortfall på grund av förlorade order,
kontantaffärer m. m. kommer en stor del av de beviljade krediterna aldrig att
tas i anspråk. Hittills har av beviljade krediter totalt 546 milj. kr.
utbetalats, varav under år 1981 424 milj. kr.

Tillsammans
med övriga delägare har banken under året överiåtit sina aktier i Carrago
Transportsystem AB till Euroc-koncernen. Carrago, vars främsta produkt är
mikrodatorbaserade system med slingstyrda truckar, har under de knappt två år
banken varit delägare haft en god utveckling.

Under
året har aktier tecknats i Br0yt A/S, Norge, för 3 MNOK, motsvarande 14,7% av
aktiekapitalet. Br0yt, som ligger i Stavanger-området, tillverkar gräv- och
lastmaskiner.

Aktierna
i Luftkonditionering AB har under året sålts.

Räntenettot
steg år 1981 med 19 milj. kr. till 266 milj. kr. De senaste årens starka
ökningstakt i eft uppåtgående ränteläge har därmed mattats något. Under år 1981
sänktes den långa räntan. Sänkningen får genomslag på bankens räntenetto först
år 1982. Förutom den allmänna räntenivån påverkas räntenettot av de utländska
valutakurserna. De under slutet av år 1981 förändrade valutakurserna ökar
bankens räntekostnader för den ut-

Skr.
1982/83:20 46

ländska
upplåningen. Fullt genomslag får även denna kostnadsökning först år 1982.

År 1981 blev de
kalkylmässiga kundförlusterna 102,5milj. kr. Årets faktiska kreditföriuster
uppgick till 4 milj. kr. Reserven för osäkra fordringar har ökats med 164
milj. kr. Denna ökning påverkar tillsammans med de faktiska förlusterna siffran
för årets kalkylmässiga kundförluster. Vid årsskiftet uppgick reserven för
osäkra fordringar till 248 milj. kr. Den har avräknats från utestående lån,
5297 milj. kr.

Rörelseresultatet före
kursförändringar minskade i förhållande tiU år 1980 med 12 milj. kr. till 151
milj. kr. Efter kursförändringar minskade resultatet med 225 milj. kr. till 2,0
milj. kr.

Banken har stora lån i
utländsk valuta. Förändringar i valutakurserna påverkar därför låneskuld och
resultat. Den kraftiga förändringen av resultatet efter kursdifferenser år
1981 har sin orsak i devalveringen av den svenska kronan, revalveringen av ett
antal västeuropeiska valutoi' i oktober och dollarkursens uppgång under år
1981. Totalt uppgick kursförlusterna under år 1981 till netto 149 milj. kr.
att jämföras med kursvinster om netto 64 milj. kr. året innan.

Någon
nettovinst redovisas inte för verksamhetsåret 1981.

Vid
årsskiftet 1980/81 överfördes dotterbolaget Sibtecs verksamhet till banken.
Banken övertog därmed de tre personer som var anställda i Sibtec. Under år 1981
var medeltalet anställda i banken 50.

Skr. 1982/83:20 47

Statsföretag AB

Statsföretag AB

översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

15 401,0

13989,6

-1555,6

402,3

-850,8

124,1

22968,5

20428,9

3 601,4

4044,3

1 844,0

2334,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

46080 46390

Statsföretag bildades den I januari 1970 med syfte att
organisatoriskt samordna det stora flertalet av de statliga aktiebolagen.
Företagsgruppen omfattade den 1 juli 1981 34 direktägda bolag. Dotterbolagen
verkar i ett flertal olika branscher. Bolagens storlek varierar betydligt till
både omsättning och antal anställda. Tyngdpunkten ligger dock i basnäringarna
med företag i gmv-, stål-, skogs- och petrokemiska branscherna. Statsföretag
har också en avgörande betydelse för sysselsättningen i de norrländska länen.
Statsföretag har under 1970-talet investerat ca 5 miljarder kronor i Norrland.
Av de anställda i Statsföretagsgruppen är ca 12000 sysselsatta i Norrland med
koncentration till Norrbottens län.

Statsföretagsgruppens verksamhet har under de senaste åren
påverkats av lågkonjunkturen inom basindustrin. Det är framför allt för järn-
och stålindustrin, den petrokemiska industrin samt för skogsindustrin som
konjunkturavmattningen medfört stora förluster. Här har de långsiktiga
betingelserna så starkt förändrats att väsentliga nedskrivningar i anläggningstillgångarna
i LKAB och av moderbolagets aktier i LKAB samt ASSI, SP och SSAB ansetts
lämpliga.

Investeringsnivån i Statsföretagsgruppen har alltsedan
dess tillkomst legat på en, i förhållande till industrin i övrigt, myckt hög
nivå. Deii omfattande investeringsverksamheten nådde under år 1980 sin kulmen.
År 1981 innebar emellertid en vändpunkt. Investeringsvolymen avseende anläggningsinvesteringar
har minskats från 2334 milj. kr. 1980 till I 844 milj. kr. 1981. 70% av 1981
års investeringsvolym föll på ASSI och LKAB.

Försäljning och resultat

Gruppens fakturerade försäljning har, trots en positiv
utveckling i många dotterbolag, ökat med endast 10%..till 15401 milj. kr.
(13990). Stål- och petrokemikonjunkturen samt den kraftigt minskade
byggverksamheten såväl i Sverige som i utlandet är en viktig förklaring. Den
låga efterfrågan har vidare inneburit att flertalet av gruppens företag har
haft svårt att höja sina priser i planerad omfattning.

Skr.
1982/83:20 48

Försäljningen
på utlandet har ökat något i förhållande till år 1980. Av gruppens fakturerade
försäljning avsåg ungefär 53% (50) de utiändska marknaderna.

Av
utlandsförsäljningen om 8102 milj. kr. (6937) avsåg 6545 milj. kr. (5854)
kunder i Europa, vilket motsvarar drygt 80% (84).

Rörelseresultatet
före avskrivningar har ökat till 1234 milj. kr. (1158), vilket dock är otillräckligt
för att täcka gruppens kapitalkostnader. De planenliga avskrivningarna har ökat
tUl 855 milj. kr. (664), och räntenettot försämrats tUl -902 milj. kr. (-475).
Den kraftiga kursstegringen på US-dollarn samt devalveringen av den svenska
kronan medför dessutom att gruppen redovisar finansiella kursdifferenser,
netto, med -513 milj. kr. jämfört med -4 milj. kr. 1980. Gmppens resultat efter
finansiella intäkter och kostnader sjönk därmed till -578 milj. kr. (261).

Utvecklingen
inom ASSI har varit starkt negativ. Avslutandet av ett omfattande
investeringsprogram under året sammanföll med en stark försämring av viktiga
marknader. Av företagets tre verksamhetsområden -Byggmaterial, Papper och
Förpackning - är det endast det sistnämnda som visar ett överskott efter
finansiella intäkter och kostnader. För koncernen som helhet redovisas ett
motsvarande resultat om -526 milj. kr. (11). Däri ingår kursförluster på lån
med drygt 160 milj. kr.

Den
fakturerade försäljningen ökade med 5% tUl 3656 milj. kr. (3471).

Berol
Kemi redovisade för år 1981 en försäljningsökning med 9% tUl 558 milj. kr.
(511). Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till —46
milj. kr. (—20), en försämring som förklaras dels av volym- och prissänkningar
inom standardkemin och dels av höga initialkostnader inom det lovande
prestationskemiområdet.

Utvecklingen
i Ceaverken har klart överträffat förväntningarna. Försäljningen har ökat med
31% tiU 156 milj. kr. (119) och resultatet efter finansiella intäkter och
kostnader från 4 till 20 milj. kr.

Procordia
redovisar åter ett gynnsamt år. Försäljningen har ökat med 32% tiU 1744 milj.
kr. (1318) och resultatet efter finansiella intäkter och kostnader med 8% tiU
332 milj. kr. (308). ResuUatförbättringen kan hänföras tUl lagervinster inom
Tobaksbolaget, som är koncernens helt dominerande dotterbolag.

Kockums
Industri kan för år 1981 redovisa en betydande förbättring. Resultatet efter
finansiella intäkter och kostnader uppgick för året till 9 milj. kr. (-37). Det
är i första hand division Skogsbmk som är förklaringen tiU denna positiva
utveckling.

Utvecklingen
i Liber som helhet har under året visat sig svagare än tidigare år. Företaget
redovisar en viss försäljningsökning med 4% till 541 milj. kr. (519) men
resultatet efter finansiella intäkter och kostnader har minskat från 18 milj.
kr. till -7 milj. kr. Företaget har drabbats av de stafliga och kommunala
besparingsåtgärderna i synnerhet på läromedelssidan. Överkapacitetsproblemen
inom tryckeribranschen bidrog också till den negativa resultatutvecklingen.

Skr. 1982/83:20 49

För
Nyckelhus är den negativa försäljnings- och resultatutvecklingen mycket
aUvarlig. Försäljningen har minskat med över 30% till 120 milj. kr. (178) och
resultatet efter finansnetto uppgår till -20 milj. kr. (-3).

Rockwool
har också allvarligt påverkats av den svaga byggkonjunk-turen. Företaget har
haft en mycket svag lönsamhetsutveckling, från 1 milj. kr. 1980 till -24 milj.
kr. 1981 efter finansiella intäkter och kostnader.

SARA
uppvisar ytterligare ett år med positiv utveckling. Försäljningen har ökat med
13% från 844 till 949 milj. kr. Resultatet efter finansiella poster har
förbättrats från 10 till 23 milj. kr.

Statsföretag
hänför de företag som enligt riksdagsbeslut fått stöd eller ersättning för
näringspolitiskt motiverade insatser till verksamhet under särskilda program.
Till dessa bolag hörde år 1981 Beroxo, Eiser, LKAB, Regioninvest, Svetabs
regionaUnvestverksamhet och Uddcomb. Denna grupp av företag uppvisar för år
1981 ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader på -995 milj. kr.
exkl. statlig ersättning.

Följande
statliga tillskott har under år 1981 påverkat Statsföretagsgruppens
resultaträkning (innefattar inte generella stöd av typ AMS-bidrag, äldrestöd,
ÖEF-ersättningar etc.)

-
upplösning av beskattad reserv
för marknadsföringsåtgärder i Kalmar Kockum med II milj.
kr.

-
upplösning av beskattad reserv
i Kockums Chemical med 3 milj. kr.; för föriusttäckning

-
upplösning av beskattad reserv
i Eiser med 3 milj. kr. upplagd för täckande av kostnader för vidmakthållande
av sysselsättning i Norrland

-
upplösning av beskattad reserv
i Kockums Industri med 10 milj. kr.

-
tillskott till LKAB med 700
milj. kr. för finansiell rekonstruktion (totah erhölls 1 500 milj. kr., varav
800 milj. kr. avsatts till beskattad reserv)

-
tillskott för förlusttäckning i
LKAB 750 milj. kr.

-
upplösning av beskattad reserv
i Regioninvest i Norr AB med 54 milj. kr.

-
upplösning av beskattad reserv
i Uddcomb för förlusttäckning i samband med avveckling av den nukleära
verksamheten med 16 milj. kr.

-
upplösning av beskattad reserv
i Statsföretag med 3 milj. kr. Reserven har avsatts till ny verksamhet för
Eiser-anställda i Norrland och för marknadsföringsåtgärder.

Den
svaga marknaden för Beroxos produkter har medfört en mycket pressad priskonkurrens.
Prisökning på viktiga råvaror har inte kunnat kompenseras med högre
försäljningspriser. Resultatet efter finansiella poster har försämrats till
-173 milj. kr. (-127). Företagets långsiktiga lönsamhetsproblem väntas bestå,
men i avvaktan på en eventuell mer vittgående lösning avseende den petrokemiska
stmkturen i Stenungsund, sker fortlöpande ansträngningar att förbättra
bolagets kostnadseffektivitet.

I Eiser fortsätter
ansträngningarna att anpassa verksarnheten till marknadsförutsättningarna.
Detta, i kombination med en ökad importkonkur-. 4 Riksdagen 1982/83. 1 saml.
Nr 20

Skr.
1982/83:20 50

rens,
har också medfört att företaget för år 1981 redovisar dels en minskning av
försäljningen med cirka 8% till 706 milj. kr. (765), dels en försämring av
resultatet efter finansiella poster från -36 1980 till -76 milj. kr. 1981.
Rationaliseringsarbetet fortsätter under år 1982 inom ramen för ett beslutat
omstmktureringsprogram.

År
1981 var ett mycket svagt år för den västeuropeiska stålindustrin och därmed
för LKAB. Volymbortfallet av den levererade kvantiteten uppgick till nästan 15%
i förhållande till föregående år. Leveranserna uppgick därmed till 18 Mt (21
Mt). Malmpriserna försämrades också under året. Tack vare en gynnsam
kursutveckling på dollarn kom försäljningsintäkterna dock inte att påverkas i
samma grad. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader försämrades tiU
-663 milj. kr. (-352). Inför år 1982 kan fortsatta problem fömtses för LKAB.

För
Regioninvest har verksamhetsåret 1981 präglats av en mycket kraftig expansion.
Den fakturerade försäljningen har fördubblats tiU 169 milj. kr. (84), vilket i
allt väsentligt förklaras av att företagsgruppen utökats genom företagsförvärv.
Resultatet efter finansiella poster uppvisar emellertid en kraftig försämring
från -22 milj. kr. föregående år till -66 milj. kr. 1981. Detta resultat
belastas dock av vissa kostnader av engångskaraktär i samband med
företagsförvärven. Ett svagt kapacitetsutnyttjande till följd av brist på
lämpliga produkter samt en otillfredsställande låg produktivitet anges vara de
väsentliga orsakerna till detta. Diskussioner om Regioninvests framtida
inriktning, omfattning och finansiering pågår.

Strukturförändringar

Per
den 1 januari 1981 förvärvade domänverket, genom sitt helägda dotterbolag
Domänföretagen AB, samtliga aktier i Svenska Torv.

Verksamheten
i Kockums Chemical har avvecklats under året.

Beslut
om försäljning av Carbox' produkter och patent till ASEA har tagits under maj
månad av företagets styrelse.

Från
den I januari 1982 drivs verksamheten i tidigare SMT-Pullmax i tre separata
enheter direkt under Statsföretag. I samband härmed sker en nyemittering i det
nya Pullmax med 50 milj. kr., vilket möjliggör en offensiv satsning på
företagets numeriskt styrda plåtbearbetningsmaski-ner.

Inom
dotterbolagen kan följande nya företagsbildningar, förvärv och försäljningar av
bolag noteras.

I
ASSI genomfördes under år 1981 en betydande omstrukturering. TUlsammans med
Swedish Match och Södra Skogsägarna träffades avtal öm förändringar inom
byggmaterialområdet. 1 september 1981 bildade ASSI, Södra Skogsägarna och
Swedish Match ett självständigt spånskiveföretag, Swedspan AB. Swedspan övertog
ASSIs spånskivefabrik i Laxå samt ASSIs två spånskiveförädlande företag Bendbox
och Tiplan. ASSI äger 49% av aktierna i Swedspan. ASSI sålde vidare Kalmar
Interiör med

Skr.
1982/83:20 51

dotterbolag
till Swedish Match. Dörrfabriken i Horndal avvecklades och ASSIs del i
försäljningsbolaget Royal Dörren AB avyttrades. Från Swedish Match köpte ASSI
90% av aktierna i det kartongtill verkande tyska företaget FS Karton. Den
slutliga avräkningen av köpeskillingarna för de verksamheter som omfattas av
avtalet pågår.

Etri
Fönster avvecklade under hösten 1981 fönstertillverkningen i Ryssby. Produktionen
av fönsterbågar koncentrerades till Uddevalla där en ny rationell fabrik
färdigställts år 1981. Vid årsskiftet 1981/82 upphörde Örebro Pappersbruk med
sin plastsäckstillverkning. Under slutet av år 1981 påbörjade Förenade Well
förhandling om nedläggning av plasttillverkningen vid Modefa i Svalöv.

Berol
Kemi har under hösten startat ett skandinaviskt försäljningsbolag, Berol
Skandinavia AB. Berol Kemis ledningsansvar för Beroxo upphörde under året då
detta bolag fick egen styrelse och verkstäUande ledning.

Kalmar
Kockum har genom sitt dotterbolag Kalmar Verkstad övertagit AB Bofors Nohabs
loktillverkning, som flyttats till Kalmar. Affären innebär en stmkturering av
den svenska järnvägsindustrin och ger Kalmar Kockum ytteriigare ett
produktområde. Samtidigt lämnar Kalmar Verkstad ifrån sig reparations- och
ombyggnadsarbeten på rullande järnvägsmaterial, som koncentrerats till ett
nybildat företag Kalmar Nohab AB, som Kalmar Kockum äger till 46%.

Skogsindustridivisionen
inom Kockums Industri har under året förvärvat Aktiv Doroverkens
skogsmaskinverksamhet.

Liber
har förvärvat samtliga aktier i AB Skolelektro.

I
LKAB har förberedelserna för att öppna kopparfyndigheten Viscaria utanför
Kiruna fortsatt och under år 1981 har anläggningsarbeten vid gruvan påbörjats.

Beslut
om avveckling av LKABs engagemang inom kolområdet togs under året av bolagets
styrelse. Vidare beslutades att avveckla huvuddelen av intressebolaget Ranstad
Skiffer ABs verksamhet av styrelsen för detta

bolag.

LKABs
huvudkontor har flyttats till Luleå.

Investment
AB Procordia förvärvade den 31 december 1980 PK-ban-kens aktiepost i Svenska AB
Navigatör. Fr.o.m. år 1981 konsolideras härigenom Navigatör-koncernen i
Procordias och Statsföretags koncernbokslut.

Under
år 1981 har Rockwool tillsammans med Vänerskog bildat Delax Fiber AB. Bolaget
ägs till 60% av Rockwool AB och har som uppgift att utveckla, producera och
marknadsföra nya fiberprodukter. Via Ecomax Ltd har Rockwool även förvärvat
aktiemajoriteten i det brittiska entreprenadföretaget Heatmax Insulations Ltd.

I
Regioninvest konsolideras fr.o.m. är 1981 ett stort antal nya rörelse-drivande
företag.

Sara
förvärvade vid årsskiftet 1980/81 aktierna i Denco AB.

Skr. 1982/83:20 52

Finansiering och soliditet

Den svaga resultatutvecklingen har inneburit en
försvagning av gmppens finansiella ställning. Soliditeten, dvs. andelen eget
kapital i förhållande till totalt redovisat kapital, minskade till 26,0%
(28,6).

Statsföretagsgruppens investeringar i
anläggningstillgångar och aktier har under år 1981 uppgått till drygt 2760
milj. kr. Den kapitalkrävande basindustrin svarade här för närmare 75 % av
kapitalbehovet. Bland investeringar i aktier ingår 750 milj. kr. med vilka
Statsföretag via tillskott från staten tecknat aktier i SSAB Svenskt Stål AB.
Dessutom har 275 milj. kr. tillskjutits intresseföretaget Svenska Petroleum AB.

Gmppens kapitalbehov har i allt väsentligt täckts via
statliga tillskott och extern upplåning. Den kortfristiga liksom den
långfristiga upplåningen har varit betydande och uppgår tUl ca 2300 milj. kr.
varav långfristig upplåning utgör 1615 milj. kr. Det är främst ASSI med en ökad
långfristig upplåning motsvarande närmare 900 milj. kr. som tillsammans med
LKAB och moderbolaget svarat för upplåningen.

Utsikter för år 1982

Industriministern har tillsatt en arbetsgrupp för att
studera Statsföretags fortsatta verksamhet och finansiering. Till ordförande
har utsetts statssekreteraren i industridepartementet. Utredningsarbetet
beräknas vara avslutat under hösten 1982. Vid en extra bolagsstämma den 23
mars och vid styrelsemöte i anslutning till denna har vidare ny
styrelseordförande respektive ny VD för Statsföretag AB utsetts.

Lågkonjunkturen förväntas bestå under hela.år 1982, även
om en viss återhämtning i slutet av året eventuellt kan komma till stånd.
Därmed torde Statsföretagsgruppens försäljning inte komma att öka med mer än
drygt 10%.

Situationen inom basnäringarna samt den höga räntebördan
kommer att återspeglas i resultatet. Som en följd av minskade kursförluster och
LKABs fraktstöd kan dock en väsentlig resultatförbättring förväntas.

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Översikt 1981 1980

milj. kr. milj.
kr.

251,4

222,1

6,9

7,5

0,4

0,0

86,6

81,2

6,1

5,7

7,6

7,7

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

2132 2081

Bolaget bildades år 1964 med syfte att samordna och
effektivisera bevakningen vid särskilt viktiga skyddsföremål och även skapa en
balanserad svensk bevakningsmarknad.

Skr. 1982/83:20 53

Totalmarknaden för bevakningstjänster i Sverige har inte
ökat nämnvärt under det gångna året. Marknaden präglas dock av snabb utveckling
på flera områden liksom av en intensifierad konkurrens.

ABABs verksamhetsområde utvecklas mot allt större
specialisering och mot ökat användande av tekniska hjälpmedel. Dessa utvecklas
i sin tur kvalitativt och en datorisering noteras både beträffande större och
mindre anläggningar.

Effekten av den snabba tekniska utvecklingen beräknas få
fullt genomslag under 1980-talet. Mot denna bakgrund har ABABs strategi och
verksamhetsformer noggrant genomlysts under år 1981. Under slutet av år 1981
påböljades en omstrukturering av företagsgruppen och implementering av det
utvecklingsprogram som skall göra ABAB bättre skickat att möta 1980-talet.

Ett omfattande organisationsarbete har nedlagts inom
Svenska Vakt som mot slutet av året även expanderat kraftigt. ABAB Svenska Vakt
AB drivs fr. o. m. den 1 januari 1981 i kommission för moderbolaget. Koncernens
fakturerade försäljning ökade från 221,5 milj. kr. 1980 till 250,3 milj. kr.
1981.

Inom ABAB har speciellt värdetransporttjänsterna ägnats
betydande

satsningar och utvecklingsarbete. Dels har verksamheten expanderat kraf

tigt och dels har risksituationen förvärrats mot slutet av året. Detta har

medfört kostsamma omläggningar av rutiner och förstärkning av säker

hetssystemet. .

Medeltalet helärsanställda har ökat frän 2081 till 2132.
Betydande utbildningsverksamhet har drivits på olika nivåer i företaget.

Trots betydande extra organisationskostnader,
utvecklingskostnader och marknadsföringsinsatser har det totala resultatet väl
motsvarat förväntningarna.

Under år 1982 genomfördes ett antal rationaliserings- och
struktureringsprogram inom företaget med syfte att öka lönsamhet, flexibilitet
och anpassning till förändrade marknadskrav. Även om dessa insatser kommer att
dra betydande kostnader under år 1982 förutses dock detta år ge ett bättre
resultat än år 1981.

Berol Kemi AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

559,0

511,6

-30,4

-20,6

-26,6

-7,9

520,2

498,0

51,9

78,4

43,6

74,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

743 990

Skr.
1982/83:20 54

Den
europeiska petrokemiindustrin har under det gångna året upplevt såväl en
djupgående strukturkris som en djup lågkonjunktur. Branschen präglas nu av en
betydande överkapacitet, som kan väntas bestå under hela 1980-talet.

Råvaran
är nu den helt dominerande kostnadskomponenten. Sedan år 1973 har priset på
nafta mer än tiodubblats. Tillgång till billig råvara har bUvU ett
överlevnadsvillkor.

Antalet
tillverkare är stort inom många produktområden. Detta har medverkat till att
priserna på dessa basprodukter pressats ner mot marginalkostnaderna. Följden
har blivit starkt försämrad lönsamhet.

Sedan
år 1978 har Berol Kemi ABs engagemang inom petrokemin minskats. Bl.a. har
Oxoprojektet samt tillverkningen av ftalsyra (Katalys) avskiljts till ett
särskilt bolag, Beroxo. Berol Kemi AB petrokemi har begränsats till etylenoxid
(EO) och glykol, etylenaminer och standard-etoxylat, främst tvättmedelsråvaror.

Etenoxid
är Berol:s basprodukt. Råvarorna svarar för nära 90% av tillverkningskostnaden.
Ett program med syfte att öka råvaruutbytet och minska energikostnaderna har i
huvudsak genomförts. Därmed kommer EO-fabrikens kostnadseffektivitet att vara i
nivå med de mest effektiva anläggningarna i Europa.

Tillverkningen
av etylenaminer sker enligt en av Berol utvecklad och patenterad process, som
jämfört med den traditionella EDC-teknologin innebär väsentUgt högre
kostnadseffektivitet. Vid nuvarande marknadspriser är Berol Kemi ABs
kostnadsfördel betydande. Då produktområdet präglas av en viss överkapacitet
har priserna under året dock varit pressade. Men en förbättring har skett mot
slutet av året.

Eten
är Berol Kemi ABs viktigaste råvara. Under det gångna året köptes eten för nära
100 milj. kr. Genom att Berol Kemi AB saknar tillgång till en etenterminal har
det nuvarande globala överskottet på eten inte kunnat utnyttjas. Däremot har
detta överskott medfört att priserna på primära etenderivat, t. ex. glykol,
tidvis pressats ned till en nivå som inte medgivit täckning ens för
råvarukostnaderna. Formerna för Berol Kemi ABs framtida råvamförsöijning
håller därför på att omprövas.

Det
amerikanska konsultföretaget Kline har under år 1981 genomfört en studie av
kemiindustrin i Sverige. Kline rekommenderar den svenska kemiindustrin att
koncentrera ansträngningarna tiU specialkemin.

Sedan
hösten 1978, då Berols inriktning radikalt förändrades, har Berol Kemi AB följt
denna utvecklingslinje. Berol Kemi ABs syfte är att med utgångspunkt från
Berols grundteknologi inom ytkemi och kolloidkemi, där Berol har mer än 40 års
erfarenhet, finna lösningar på utvalda kundproblem främst inom följande
branscher.

Cellulosa
och papper.

Verkstadsindustri,

Gmvor,

Byggmateriel.

Skr.
1982/83:20 55

Inom
denna ram håller många nya produkter och tUlämpningar på att utvecklas. Flera
av de projekt som genomförts visar redan nu tUlfredsställande lönsamhet.
Väsentligt förbättrade resultat kan förväntas de närmaste åren.

Under
året har Berol Kemi ABs internationella marknadsföring ytterligare förstärkts
och organiserats i fyra regioner: Norden, Europa, Nordamerika och Overseas.
Ett särskilt försäljningsbolag har bildats för den skandinaviska marknaden.

Resultat
år 1981

Berol
Kemi AB redovisar för år 1981 en stor förlust. Huvudorsaken är de tidigare
berörda mycket ogynnsamma marknadsförutsättningarna för Berol Kemi ABs
traditioneUa standardprodukter.

Lönsamheten
inom Division Ytkemi har under året ytterligare förbättrats.

Framtidsutsikter

Den
affärsmässiga rekonstruktionen av Berol har nu i väsentliga delar avslutats.
Därmed har förutsättningar skapats för att lägga en finansiell grund för Berol
Kemi ABs fortsatta utveckling. Denna fråga bereds för närvarande i nära
samverkan med Statsföretag AB.

Beroxo
AB

översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

322,0

167,0

1,0

-62,0

0,0

-63,0

587,0

625,0

20,0

20,0

21,0

137,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

185

Beroxo AB bildades i december 1978. Verksamheten i Beroxo
innefattar försäljning och produktion av oxoprodukter, lösningsmedel och
mjuk-ningsmedel. Produktion av butyraldehyd, oktanol och mjukningsmedel sker
vid oxoprojektets nya anläggningar på Sandenområdet i Stenungsund.
Lösningsmedel och oktansyra produceras vid Domsjöanläggningarna som företaget
arrenderar av Berol Kemi.

Beroxo som tidigare var delägt av Berol Kemi övertogs år
1979 direkt av Statsföretag. Under år 1980 påbörjades en överföring av
operativa funktioner från Berol till Beroxo. Under år 1981 har styrelse och
verkställande ledning som tidigare var gemensamma för Berol och Beroxo ersatts
med en ny styrelse och egen verkställande ledning.

Skr. 1982/83:20 56

Den
konjunkturnedgång som den petrokemiska branschen upplevde un der år 1980 har
bestått och ytterligare kraftigt fördjupats under slutet av år 1981.

Överkapacitet
på petrokemiska mellanprodukter efter oljekrisåren och kraftigt försämrad
lönsamhet i branschen har medfört att ett betydande behov av stmkturella
förändringar föreligger.

Efterfrågan
på oxoprodukter låg dock globaU på en jämförelsevis hög nivå, 80-85% av
tillgängliga produktionskapaciteter.

Anläggningarna
på Sandenområdet som togs i bmk under år 1980 har fungerat väl. Under år 1981
har tillgängligheten successivt ökats samtidigt som väsentliga förbättringar i
produktutbytena har uppnåtts.

Det
har konstaterats att endast marginella investeringar krävs för att öka den
installerade kapaciteten på nominellt 75 kton upp till 95 kton
normal-butyraldehyd.

Under
året har produktionen av normalbutyraldehyd vid de nya Sandenanläggningarna
uppgått till 60 kton.

Produktionen
av ftalsyra i Nol har uppgått till 12 kton.

Försäljningen
av slutprodukter var 78 kton.

Koncernens
försäljning blev 322 milj. kr. (167 milj. kr.). Ökningen beror främst på att
Sandenanläggningarna togs i drift först mot slutet av år 1980.'

År
1981 var det första hela verksamhetsåret efter det att de nya anläggningarna
på Sanden tagits i bruk. Detta har medfört att arbetet att trimma in
anläggningarna har prioriterats och medfört att produktionen successivt under
året förbättrats dels med allt färre avbrott dels med allt bättre utbyten. Mot
slutet av året har anläggningarna under längre perioder körts betydligt över
nominell kapacitet.

Parallellt
har arbetet på marknadssidan inriktats mot att avsätta en ökad volym i takt med
att de nya produktionsanläggningarna tagits i bruk. Detta har medfört
inbrytningar på nya marknader. I stort sett har budgeterade leveransplaner
kunnat hållas.

Ökade
priser på råvaror under slutet av året har endast delvis kunnat kompenseras.

Rörelseresultatet
före avskrivningar blev -40,4 milj. kr. (-74,8 milj. kr.). Mot slutet av året
har uppnådd prisnivå inte medgivit att omkostnaderna täckts.

Koncernens
resultat efter finansiella intäkter och kostnader blev -172,5 milj. kr. (-127,3
milj. kr.).

Årets
resultat innebär en förbättring jämfört med budget främst med hänsyn tUl att
rörelsen väl följt uppgjorda planer samt ett bättre utfall av det finansiella
nettot.

I
samband med bokslutet har från Statsföretag erhållits aktieägartillskott med
173,3 milj. kr. för föriusttäckning. Det redovisade nettoresultatet för året
uppgick till 0,0 milj. kr.

Beroxos
personal, som tidigare varit anställd i Berol.Kemi AB, har i

Skr. 1982/83:20 57

samband med att bolaget fått egen styrelse och verkställande
ledning överförts och anställts i Beroxo under år 1981.

Genomsnittligt sysselsattes 301 personer inklusive den
personal i Domsjö som hyrs från Mo och Domsjö.

I rådande mycket svaga konjunkturläge synes möjligheterna
att uppnå ett positivt rörelseresultat under år 1982 vara små. Mot denna
bakgrund förs diskussioner med Statsföretag i syfte att skapa finansiella
förutsättningar för en tryggad fortsatt drift på företagsekonomiskt acceptabla
villkor.

BSK BS Konsult AB

Översikt 1981 1980

(milj.kr.) (milj.kr.)

57,7

59,2

0,8

■2,7

0,0

0,0

16,1

14,7

1,4

1,4

0,5

1,4

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

204 .195

BSK BS Konsult AB är ett konsultföretag inom
byggnadsområdet.

Bolaget
startades år 1966 med syfte dels att ge ett kvalitetsmässigt tillskott till
konsultverksamheten i landet, dels tillhandahålla speciella
projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Botagets omfattning.

BSK-gmppen består av moderbolaget BSK BS Konsult AB i
Stockholm med avdelningar för arkitektur, byggnadskonstmktion, VVS och
inredning samt de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i Lund,
Klem-mings Arkitektkontor AB i Eskilstuna, Energo, Energi- och VVS-kon-sulter
AB i Göteborg och Karlstad, Skandinaviska Projektlednings AB, Skandinavprojekt,
i Stockholm och Göteborg med avdelningar för projektledning, kostnadsstyrning
och planering samt Innovent AB i Stockholm med specialinriktning på området
arbetsmiljö och luftföroreningar. Viss utlandsverksamhet bedrivs genom AB
SACCOS, State and Cooperative Consultants of Sweden, i Stockholm. Fr.o.m. den 1
juni 1982 tillkommer ett delägt dotterbolag i Oslo, Skandinavprojekt AS.

Tjänsterna
omfattar projekterings- och utredningsverksamhet, projekt-och byggledning samt
kostnadsstyrning - hantering av kompletta byggprojekt eller
specialistinsatser.

Skr.
1982/83:20 58

Verksamheten
under år 1981

Efter
den korta toppen åren 1979-1981 har byggkonjunkturen drastiskt försämrats under
år 1981. Byggkonsultbranschen har därmed drabbats kraftigt, i synnerhet de
delar som ligger tidigt i processen och den rena husbyggnadssidan. Detta har
medfört en svag orderingång till BSK-grup-pen, främst avseende
projektledningstjänster åt industri och kommuner, vilket normalt utgör
Skandinavprojekts huvudsakliga verksamhetsområde. Dämtöver har flera större
uppdrag avbeställts under första hälften av året.

Trots
svårigheterna har den totala produktionsvolymen varit något större än den
planerade.

Lönsamheten
har kunnat bibehållas i BSK moderbolaget men försämrats i dotterbolagen,
främst i Skandinavprojekt.

Uppdragsgivare
har bestått av byggnadsstyrelsen, diverse andra statliga och kommunala
organisationer samt industrier inom och utom Statsföretagsgruppen.

Drygt
hälften av Energos uppdragsvolym avser energiområdet. Flera uppdrag har under
året handlagts för Byggforskningsrådet och SIDA. På utlandssidan har bl. a.
handlagts fabriksprojekt för några svenska industrier samt ny ambassad i
Lagos.

Satsning
på utveckUng av nya tjänster och kunder har fortsatts. Verksamheten inom
ombyggnadsområdet har ökat liksom inom energiområdet. Inom miljöområdet sker en
snabb utveckling beträffande hälsorisker vid luftföroreningar i nära samarbete
med KTH. Satsning sker även inom kostnadsstyrning och kalkyl.

Genom
utökningen av gmppen med Energo och Fojab under åren 1980-1981 har nya tjänster
och tjänstekombinationer skapats, bl. a. inom området stadsförnyelse -
kompletteringar, förändringar och ombyggnad i befintliga bostadsområden liksom
inom områdena energi samt drift och underhåll. För år 1982 fömtses en fortsatt
låg orderingång. Efter gjorda reduktioner förväntas produktionskapaciteten i
huvudsak motsvara uppdragsvolymen.

Inom
VVS-området med tillhörande specialområde, föroreningsspridning i luft, väntas
verksamheten fortsätta att växa. Den 1 januari 1982 har ett nytt bolag,
Innovent AB, startats med uppgift att utveckla system och produkter inom detta
specialområde.

AB
Carbox

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

9,3

14,4

1,4

-2,9

0,0

0,0

15,1

15,9

1,8

1,8

0,6

0,4

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

44 50

Skr. 1982/83:20 59

AB Carbox har sedan början av 1970-talet tillverkat och
marknadsfört kompletta pressystem för formning av material. Överenskommelse har
nyligen träffats om överlåtelse av Carbox' pressprogram och varumärke
tiUASEAAB.

Bolagets verksamhet kommer därmed från årsskiftet 1982/83
att vara inriktad på tillverkning av hydraulikutmstningar och pressade
detaljer.

Ceaverken AB (CEA)

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

166,1

129,0

20,1

6,7

7,8

0,9

108,7

99,2

21,4

10,5

4,3

4,3

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

206 186

Bolagets syfte

Ceaverken grundades år 1939. Ändamålet var tillverkning av
fotopapper. Redan efter ett par år började staten intressera sig för
företaget, i vilket de såg en möjlighet att tillförsäkra landet inhemsk
tillverkning av olika fotoprodukter, bl.a. röntgenfilm och något senare, år
1943, gick staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i
Europa tillgodosågs en hel del av landets behov av bl.a. röntgenfilm just från
Ceaverken.

Ceaverken ingick i Statsföretagsgruppen från starten.
Ungefär samtidigt i slutet av 1960-talet installerades en ny gjutmaskin i
företaget, vilket ökade kapaciteten avsevärt och företaget startade en
omfattande export runt om i världen, bl.a. tiU USA.

År 1973 förvärvades Scanfors AB, som tillverkade
fotokemikalier och bedrev silveråtervinning från fotografiskt material.

Fram till år 1977 var röntgenfilm företagets huvudsakliga
produkt. Då lanserades en ny produkt, fotosättningspapper, för den grafiska
industrin, vilken liksom röntgenfilmen numera exporteras över stora delar av
världen.

Samhällets intresse för företaget såsom en inhemsk garant
för tillförsel av olika fotografiska material kvarstår. Under år 1980 har
sålunda avtal träffats med överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) om
försörjningsberedskapsersättning till företaget mot att företaget lämnar
garanti för att bibehålla produktionskapacitet för röntgenfilm,
fotosättningspapper och fotopapper. På detta sätt tillförs bolaget under åren
1980, 1981 och 1982 10 milj. kr. per år. Syftet med denna kapitaltillförsel är
att förstärka företagets

Skr.
1982/83:20 60

finansiella
stäUning och därmed företagets möjlighet att klara tillfälliga störningar inom
det starkt konkurrensutsatta område företaget är verksamt inom.

Företagets
syfte är alltjämt att tiUverka olika fotografiskt material. Målsättningen är
att inom den närmaste framtiden kunna täcka de primära behovsområdena inom
medicinsk röntgen och inom den grafiska industrin för tillverkning av
tidningar.

Verksamheten
under år 1981

Ceaverken
tillsammans med dotterföretagen Scanfors AB, Cea America Corp. samt Ceaverken
(Deutschland) GmbH utgör tillsammans Ceagrup-pen. Den sammanlagda försäljningen
i gruppen uppgick år 1981 till ca 166 milj. kr. Det totala antalet anställda
var 206. All tillverkning i gruppen bedrivs i Strängnäs. Företaget marknadsför
sina produkter över hela väri-den. Huvudmarknader är de skandinaviska länderna
och de stora länderna på kontinenten, såsom England, Tyskland, Frankrike och
Italien. Iran utgör sedan länge en viktig marknad för företagets medicinska
röntgenfilm.

Under
år 1981 har försäljning åter upptagits på USA.

Resultatet
år 1981 före dispositioner och skatter i företagsgruppen uppgick till 19,7
milj. kr. I detta ingår den ovannämnda ersättningen enligt avtal med ÖEF. Med
verkan från den 1 januari 1982 har dotterföretaget Scanfors sålts till Stena
Metall AB.

Ceaverken
är praktiskt taget det enda företag i sin storiek i världen som på
världsmarknaden säljer röntgenfilm i konkurrens med de stora multina-tioneUa
fototekniska företagen. Företagsledningens bedömning är att ett litet och
flexibelt företag som Ceaverken även i framtiden kan hävda sig i denna
konkurrens.

AB
Eiser

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

706,1

765,4

-84,2

-32.2

-85,4

-1.2

504,9

539,6

53,7

79,6

21,4

23,5

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

4440 5 110

Bolagets
omfattning

Eiserkoncernen
är Skandinaviens största tekoföretag med 4440 anställda varav ca 900 i
Finland. Koncernen som ingår i Statsföretagsgruppen, bildades år 1978 genom ett
samgående mellan all statsägd textil- och

Skr.
1982/83:20 61

konfektionsindustri
(AB Eiser, Algots AB, Nyland Mattor AB, SweTeco-gruppen, Trivab Konfektions AB
samt Stigtex AB) med AB Eiser som moderbolag. Huvudkontoret ligger i Borås.

Produktprogrammet
omfattar hela tekoområdet från grundtextil tillverkning vid spinnerier och
väverier till färdigsydda produkter.

Verksamheten
under år 1981

Verksamheten
under år 1981 har sammanfattningsvis präglats av följande:

-
Otillfredsställande
konjunkturförutsättningar för flertalet av koncernens dotterbolag.

-
Ökande import av de produkter
koncernen tillverkar.

-
Fortsatt anpassning av
koncernens verksamhet och sysselsättning till marknadsfömtsättningarna.

För
att stärka marknadsinriktningen samt erhålla en effektivare styrning av
koncernen slopades fr. o. m. den I januari 1981 den tidigare tillämpade uppdelningen
av koncernen i divisioner. I samband härmed renodlades moderbolaget till att
såsom ett förvaltningsbolag omfatta enbart koncernledning, koncernstab och
serviceenheter. Genom slopandet av divisioner möjliggjordes en fortsatt
decentralisering av koncernens organisation, vilket ger förbättrade
möjligheter för dotterbolagen att tillvarataga sina affärsförutsättningar samt
möjligheter till ökad marknadsinriktning.

Den
fakturerade försäljningen uppgick år 1981 till 706,1 milj. kr. (765;4
föregående år). Försäljningen till kunder i utlandet motsvarade 43,0% (37,0) av
den totala försäljningen.

Resultatet
efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till -75,7 milj. kr. (-36,4)
motsvarande -10,7% (-4,8) av fakturerad försäljning.

Mot
bakgrund av koncernens försämrade ekonomiska läge inleddes under hösten
diskussioner med Statsföretag AB om koncernens organisation, inriktning och
finansiering för perioden 1981-1983. Kapitalbehovet åren 1981-1983 för
soliditetshöjning, rationaliseringar, utveckling och förlusttäckning uppgår
till 275 milj. kr.

Koncernens
investeringar i anläggningar uppgick till 21,5 milj. kr. (23,5).
Investeringarna avsåg i första hand ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar.

Medelantalet
anställda i koncernen var under året 4440 personer, vilket innebär en minskning
med 670 jämfört med föregående år. Minskningen i antalet anställda faller
främst på Algots AB, Nord-Konfektion AB samt det avyttrade Nylands Mattor AB.

Under
året genomfördes följande strukturförändringar i koncernen:

-
Den inom moderbolaget AB Eiser
bedrivna trikäverksamheten uppdelades på Eiser Trikå AB, Eiser Trikå i
Halmstad AB, Eiser Trikå i Malmö AB, Eiser Mode AB samt AB Jersey-Modeller.

-
Verksamheten i Algots AB
uppdelades i Eiser Konfektion AB, Eiser

Skr. 1982/83:20 62

Sport & Fritid AB samt Eiser Barn & Ungdom AB.

-
Verksamheten i
Stigtex AB överfördes till Saxylle-Kilsund AB.

-
CewUko AB
övertog verksamheten i Hettemarks Konfektions AB. Utöver ovannämnda
strukturförändringar har under året avveckling

skett av Nord-Konfektion AB i Skellefteå, Dals-Ed-fabriken
inom Tiger-Rang AB, Lycksele-fabriken inom Trivab Konfektions AB samt Sollefteåfabriken
inom Eiser Trikå i Malmö AB.

För att anpassa kapacitet och kostnader till
marknadsförutsättningarna inom koncernens svenska trikåenheter samt f. d.
Algotsenheterna har under hösten varsel om uppsägning utfärdats för 660
anställda varav 105 tjänstemän och arbetsledare. I samband med dessa
neddragningar kommer under år 1982 Eiser Trikå AB, Eiser Mode AB, Eiser
Konfektion AB samt Eiser Barn & Ungdom AB att avvecklas.

Den inom Eiser Trikå AB bedrivna färgeri- och
beredningsverksamheten har i böijan av år 1982 försålts till Just
Textilförädling AB.

Med anledning av styrelsens beslut i december 1981 om
decentralisering av Eiserkoncernens organisation har i början av år 1982 beslut
fattats om uppsägning av 75 anställda i AB Eiser, varav 55 tjänstemän.

Framtidsutsikter

Under år 1982 kommer förlusterna att uppgå till samma
storleksordning som år 1981. Större delen av föriusterna faller emellertid på
kostnader för att genomföra beslutade och planerade rationaliseringar. Under
fömtsättning av en normal konjunktur beräknas koncernen under år 1983 kunna
visa ett väsentligt förbättrat resuUat.

Investment AB Procordia

Översikt 1981 1980

milj. kr. milj.
kr.

1771,5

1333,1

380,7

283,8

76,0

16,8

2 586,6

2138,2

635,7

559,8

134,7

74,1

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat .

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

3927 3 058

Procordia bildades år 1980 i samband med en
omstrukturering av den koncern inom Statsföretagsgruppen där Tobaksbolaget
utgjorde moderbolag. Bakgmnden till detta var att den under 1970-talet
uppbyggda diversifieringsverksamheten för att möta den stagnerande tobakskonsumtionen
ställde allt större krav på koncernledningen. Samtidigt var det angeläget att
Tobaksbolaget fick en egen företagsledning, som helt kunde koncentrera sig på
tobaksrörelsen både i Sverige och utomlands. Procordia

Skr.
1982/83:20 63

fick
genom nyemission ett aktiekapital på 400 milj. kr. Samtliga aktier ägs av
Statsföretag AB.

Procordia
är sålunda en logisk utveckling av den verksamhet, som påböljades på 1960-talet
med att Tobaksbolaget efter monopolets upphävande framgångsrikt mötte
internationell konkurrens på lika villkor och som på 1970-talet kompletterades
med diversifiering för att kompensera den på sikt krympande tobaksbranschen.
Under 1980-talet gäller det för Procordiakoncernen att expandera med fortsatt
god lönsamhet och därmed försöka trygga sysselsättningen särskilt inom en
vikande tobakstillverkning.

Det
nya bolaget handlägger gemensamma uppgifter för koncernen såsom övergripande
organisationsfrågor, diversifierings- och utvecklingsfrågor, långsiktig
finansförvaltning och juridisk rådgivning.

Svenska
Tobaks AB fick år 1981 känning av en sjunkande privatkonsumtion. Alla
produkthuvudgrupper utom den rökfria visade lägre försäljningsvolymer än året
innan. Tobaksbolaget har upprätthållit en i branschen internationellt sett god
lönsamhet.

Procordiagruppens
övriga livsmedelsföretag — Ekströms Livsmedels-Produkter AB, AB Hugo Österberg
och Jede-Automater AB - var likaledes framgångsrika. Marknadskännedom och
försäljningsresurser var en starkt bidragande orsak.

Ekströms
och Jede-Automater kunde också registrera ökade försäljningsvolymer utomlands.
I bägge dessa bolag satsas betydande belopp för att bygga ut verksamheten och
skapa förutsättningar för en fortsatt expansion.

Dotterbolagen
utanför konsument- och livsmedelssektorn - Sinjet AB, Vilhelmina Plast AB och
Svenska AB Navigatör — hade genomgående otillfredsställande resultat år 1981. I
samtliga tre bolag pågår en omorien-' tering av verksamheterna kombinerad med
olika saneringsåtgärder. Dessa insatser innebar ökade kostnader år 1981 men
skall under de närmaste åren ge avkastning i form av en snabb och för den
existerande verksamheten nödvändig lönsamhetsförbättring.

Investeringar
i anläggningar uppgick för gruppen totalt tiU 121,2 milj. kr. varav 30,8 milj.
kr. är hänförligt till fastigheter och 90,4 milj. kr. till maskiner. De största
investeringsbeloppen avser nya fabriksanläggningar hos Tobaksbolaget och
Ekströms.

Antalet
anställda var vid årsskiftet 3860. Det innebär en nedgång under året med ca
340, vilken huvudsakligen är hänförlig till avvecklingar i Navigatorgmppen.

Koncernens
resultat efter finansiella poster ökade till 332 milj. kr. (308 milj. kr.).
Under senare år har en växande andel av överskotten skapats av inflationen,
främst vinster på råtobak inköpt till ett lägre pris för ett å två år sedan.
Ett inflationsrensat resultat ligger på nivån 220 milj. kr.

Med
nu föreliggande planer och budgetar skall också år 1982 kunna ge en

Skr.
1982/83:20 64

tillfredsställande
koncernvinst. Bolagen utanför tobaks- och livsmedelssektorn bör kunna bidra
till en resultatförbättring.

Resultaten
av Procordias ansträngningar att skapa ny sysselsättning i de tobaksfabriker
som i takt med sjunkande volymer tvingas reducera sin personalstyrka har
hittills haft begränsad effekt. Ett antal projekt har emellertid nu utvecklats
så långt att det under år 1982 borde finnas förutsättningar att i någon av
fabrikerna starta ny verksamhet, som också kan ha en koppling med andra inom
koncernen existerande rörelser.

KabiVitrum
AB

översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

883,0

787,0

4,0

1,0

2,0.

0,0

023,0

1 050.0

179,0 ■

258,0

49,0

124,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

2 329 2424

Koncernen bildades år 1972 sedan Statsföretag AB under år
1971 förvärvat samtliga aktier i AB Kabi med dotterföretag. AB Kabi förvärvade
samma år Vitrum AB och ACO Läkemedel AB under medverkan av Statsföretag AB. I
KabiVitrum AB ingår sedan år 1978 SweDrug Consulting AB och KabiGen AB.
SweDrug Consulting AB har som uppgift att marknadsföra läkemedelsteknik främst
i utvecklingsländer. KabiGen AB, som till hälften ägs av KabiVitrum AB och till
hälften av Svenska Sockerfabriks AB och Hilleshög AB, bedriver forskning och
utveckling inom hy brid-DN A-området.

KabiVitrum AB utvecklar och marknadsför internationellt en
grupp läkemedelsprodukter av främst bioteknologisk natur samt erbjuder härutöver
ett något bredare sortiment av läkemedel och närbesläktade produkter på den
svenska marknaden. Intravenös näringstillförsel, produkter framställda ur
blodplasma samt tillväxthormon är koncernens viktigaste områden.

Försäljningen under år 1981 uppgick till 874 milj. kr.
(exkl. övriga rörelseintäkter). Försäljningsökningen uppgick till 11 %, varav
prisökningen på bolagets produkter uppgick till ca 6%. Försäljningens
utlandsandel uppgick till 54%. Försäljningen har följt uppgjorda budgets och
planer.

Koncernens resultat efter avskrivningar enligt plan
uppgick till 89 milj. kr., vilket överensstämmer med uppgjord budget. 1 samband
med att koncernens stora investeringsprogram slutförts under året har en bedömning
gjorts av anläggningarnas värde. Beroende på ändrade marknadsför-

Skr. 1982/83:20 65

utsättningar och behovet av en successiv förändring av
koncernens produktionsstruktur har i årsbokslutet en minskning av
anläggningarnas bokförda värde skett med 100 milj. kr., dels genom en
överföring från ackumulerade avskrivningar över plan med 81 milj. kr., dels
genom en extra avskrivning på maskiner och inventarier med 19 milj. kr.

Koncernens investeringar i anläggningar har uppgått till
49 milj. kr., att jämföra med 124 milj. kr. under år 1980. Antalet anställda,
som under år 1980 till följd av den då inledda omorganisationen av koncernen
minskade med ca 50 årsanställda, har under år 1981 minskat med ytteriigare ca
100 årsanställda.

Statsföretag AB har omvandlat 100 milj. kr. av sitt
engagemang till ett långfristigt förlagslån. Lånet löper under år 1981 och år
1982 utan ränta. KabiVitmms verksamhet förväntas även år 1982 utvecklas
positivt och medföra en ytterligare resultatförbättring.

Kalmar Kockum AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

800,0

671,2

10,6

25,9

-9,1

5,6

853,6

758,0

129,7

132,8

51,4

72,4

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

1 745 1 684

Kalmar Kockum AB tillverkar och marknadsför rälsfordon,
gaffeltruckar, lastbärarsystem och dumpers.

År 1981
var första verksamhetsåret för den nybildade Kalmar Kockumkoncernen. Den består
av den tidigare Kalmar Verkstads-koncernen samt vissa enheter från Kockums
Industri AB och då speciellt det problemtyngda Kockum Landsverk. Året var
besvärligt för alla koncernens enheter utom för Kalmar Verkstad.
Totalmarknaderna sjönk kraftigt - speciellt i Sverige och Västeuropa. I stort
sett gick trots detta den gamla Kalmar Verkstads-koncernen bra eller mycket bra
medan Kockum Landsverk och dess nya säljorganisationer gick dåligt eller mycket
dåligt med Norge som lysande undantag. Koncernresultatet före
bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 11 milj. kr. (26). Den
fakturerade försäljningen däremot till 800 milj. kr. (665). Koncernens starka
exportinriktning accentuerades. Exportvolymen steg från 381 milj. kr.(57%) till
477 milj. kr. (60%).

Kalmar Verkstad

Faktureringen ökade till 130 milj. kr. (92) och resultatet
fyrdubblades till 16 milj. kr. (4). Resultatökningen berodde huvudsakligen på
att inkörnings-5 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 20

Skr.
1982/83:20 66

kostnaderna
i sin helhet tagits under tidigare år för den order på Qärrtrafik-vagnar typ
Al/Bl för SJ som sträcker sig in i år 1984, samt att den olönsamma
FIAT-motorvagnen gick ur produktion. Företagets marknadsutsikter är goda med
stora möjligheter till beställningar på bl.a. snabbtåg och järnvägsvagnar till
Afrika. Under året övertogs dessutom Bofors Nohabs loktUlverkning, som flyttas
till Kalmar.

Kalmar
LMV

I
den mycket dåliga marknaden, där dock USA blev ett undantag, stannade
faktureringen vid 323 milj. kr. (342). Trots detta sjönk inte resultatet mer
än till 16 milj. kr. (20). Med modernt produktprogram och god
försäljningsorganisation ger minsta konjunkturförbättring högre kapacitetsutnyttjande.
De senaste årens investeringar i produktion och administration kommer då att förbättra
resultatet. Den alltmer ökande konkurrensen på en överetablerad marknad är
emellertid ett hot.

Kalmar
Lagab

Fakturering,
38 milj. kr., och resultat, I milj. kr., stannade i stort sett kvar vid förra
årets nivå. Med tanke på påbyggnadsbranschens problem får detta anses som
tillfredsställande. SJ/Svelasts planerade övergång till Minicontainers för
styckegodstrafiken ger Miniflak-systemet goda marknadsutsikter.

Kockum
Landsverk

Faktureringen
ökade till 192 milj. kr. (141) men resultatet försämrades ytterligare tUl -28
milj. kr. (-24). Den mycket pressade marknadssituationen för
entreprenadmaskiner i Sverige och Västtyskland gjorde att bolaget inte kunde
skörda frukterna av omstmktureringen med nya produkter och etableringen av
säljbolag i Europa. Åtgärderna var kostsamma och då förlusttäckningsgarantin nu
är helt förbrukad, blir år 1982 avgörande för Kockum Landsverks framtid.
Kockum Landsverks stora svårigheter har intensifierat sökandet efter en
partner. I juni 1982 träffades en överenskommelse med Volvo BM, världens
ledande tillverkare av midje-styrda dumprar, att överta 50% av aktierna i
Kockum Landsverk från den 1 januari 1982, resterande aktier avses övertas inom
2-3 år. Avtalet innebär vidare att Volvo BM successivt övertar marknadsföringen
under år 1982 av Kockum Landsverks produkter, varav stela dumprar blir en
komplettering till Volvo BMs midjestyrda.

Kalmar
Kockum kommer i fortsättningen att koncentrera sig på sin ursprungliga
affärsidé: rullande järnvägsmateriel och utrustningar för en-hetslasthantering.

Skr. 1982/83:20 67

Kockumation AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

92,1

69,6

3,3

3,2

0,0

0,0

72,1

63,0

16,0

16,0

8,9

12,3

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

265 222

Historik

Den nuvarande verksamheten för Kockumation AB, f.d.
Kockums Automation AB, startade år 1975 genom att avdelningar för marina instrument
och akustiska sändare bröts ut från Kockums Varv. Samtidigt tillfördes externt
sågverksautomatik, produktionsanläggning för elektronik samt lyftarmen.
Muskeln.

Kockumation marknadsför produkter och system för
processövervakning och processtyrning för industri, sågverk och fartyg.
Bolaget säljer också akustisk signalutrustning för fartyg och för
civilförsvarslarm m. m. på land.

Företaget utvecklar och tillverkar huvuddelen av sina
produkter vid anläggningar i Malmö och Västerås. Antalet anställda under år
1981 var i genomsnitt 235 personer, varav ca 55% ingenjörer.

Faktureringen uppgick år 1981 till 92 milj. kr. (69) medan
orderingången blev 93 milj. kr. (89). Orderstocken fortsatte att öka och var
vid årets utgång 49 milj. kr.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnaderår 1981
uppgick till 2,8 milj. kr. (2,6). Denna resultatnivå är inte tillräcklig för
att ge en acceptabel avkastning på totalt arbetande kapital 9,0% (7,9).
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 3,3 milj. kr.
(3,2).

Under år 1982 bedöms dock resultatnivån kunna höjas,
framförallt pga gynnsamma utsikter för marindivisionen. Konjunkturen för de
båda andra divisionerna är däremot osäker.

Marknadsdivisionens huvudprodukter är
lastfördelningsinstrument (LOADMASTER®), nivåmätsystem, autopiloter och
akustiska signalapparater (TYFON®).

Orderingången år 1981 blev 62 milj. kr. (58) och
faktureringen 61 milj. kr. (42). Den kraftiga faktureringsökningen har medfört
en betydande resultatförbättring för divisionen till 5,4 milj. kr. före
dispositioner och skatt.

Utsikterna
för år 1982 bedöms som gynnsamma. Den lågkonjunktur som rått inom
sjöfartsnäringen sedan mitten på 1970-talet har nu brutits. Visserligen är
antalet fartyg som byggs per år fortfarande lågt, men antalet fartyg

Skr.
1982/83:20 68

av komplicerade typer har ökat, vilket har breddat
marknaden för en del av divisionens produkter.

Remadivisionen marknadsför elektroniksystem för sågverk,
såsom timmerinmätning, timmersortering, sågstyrning, brädsortering och
ADB-sy-stem för produktionsplanering m. m.

Orderingången år 1981 blev 25 milj. kr. (25) och
faktureringen 25 milj. kr. (26). Den minskade faktureringen har medfört en
sänkning av resultatet till en mindre förlust.

Utsikterna till en resultatförbättring under år 1982 är
svårbedömda. Sågverken såväl i Sverige som utomlands befinner sig i en djup och
utdragen lågkonjunktur, bl. a. till följd av den låga nivån på bostadsbyggandet
i världen; Investeringsviljan bland sågverken bedöms inte förbättras väsentligt
under år 1982. Divisionen försöker kompensera marknadsnedgången genom
produktförbättringar och en hårdare försäljning på exportmarknaderna.

Industridivisionen marknadsför automatiska mät-, regler-
och övervakningssystem för industriella ändamål samt utrustning för akustisk
sotning av pannor.

Orderingången år 1981 blev 6 milj. kr. (6) och
faktureringen 6 milj. kr. (6). Den låga faktureringen i kombination med
planerade stora satsningar på utveckling av produktprogrammet har gett förlust.

Konjunkturutvecklingen för Kockumation AB:s kunder under
år 1982 är mycket osäker. Sannolikt kommer investeringsviljan att vara fortsatt
låg. Försäljningen av divisionens produkter bedöms dock kunna öka något, men
resultatet beräknas även år 1982 bli negativt.

Kockums Industri AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

827.9

654,9

9,6

-33,2

6,2

-39,8

662,9

618,7

146,6

130,2

24,3

12,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

1 809 1847

Bolagels omfattning

Kockums Industri AB är sedan är 1979 helägt dotterbolag
till Statsföretag AB.

Transportdivisionen inom moderbolaget har fr.o.m. år 1980
överförts tiU Kalmar Kockum AB tUlsammans med bolagen i Norge och England.

1 koncernen ingår moderbolaget Kockums Industri AB med två
rörelse-

Skr. 1982/83:20 69

drivande divisioner, dotterbolaget Waco Jonsereds AB,
säljande och tillverkande dotterbolag i USA, Canada och Australien samt
försäljningsbolag i Finland och Schweiz. Genomsnittligt antal anställda år
1981 var 1 810, därav 657 i utlandet.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick under år 1981
till 819 milj. kr. (650), en ökning med 26 %. Exporten från Sverige samt de
utländska dotterbolagens försäljning motsvarade 65 % av den totala
faktureringen. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till
9,6 milj. kr. (-33,2).

Moderbolaget

Moderbolagets fakturerade försäljning var 413 milj. kr.
(382) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter 14,5 milj. kr.
(-30). Resultatförbättringen är en följd av rationaliseringar och
omstruktureringar inom moderbolaget samt ett gynnsamt konjunkturläge
beträffande försäljningen av skogsmaskiner. Moderbolagets resultat har
påverkats av ränteeftergifter till dotterbolaget i Canada med 3,4 milj. kr.

Division Skogsbruk

Divisionen har under året väl hävdat sin ställning som
marknadsledande i Norden inom området skogsbruksmaskiner. Den fakturerade
försäljningen var 262 milj. kr. (213), en ökning med 23 %. Exportandelen är 50
%. Försäljningen har resulterat i ökade marknadsandelar, främst på den finska
marknaden. Orderingången var 257 milj. kr. (237).

I slutet av året förvärvades Aktiv Doroverkens
skogsmaskinsverksam-het. Detta påverkade endast obetydligt årets fakturering.
Divisionen har också genomfört ett omfattande rationaliseringsprogram. Ett nytt
skotar-program - transportmaskiner för skogen - har presenterats och fått ett
positivt mottagande på marknaden.

Divisionen, som tidigare varit starkt förlustbringande,
uppvisar nu ett positivt resultat. Resultatutvecklingen väntas bli fortsatt
positiv.

Division Skogsindustri

Divisionens fakturerade försäljning av sågverksmaskiner
och anläggningar uppgick till 152 milj. kr. (144). Exportandelen av
försäljningen utgjorde 48 %.

Försäljningen under året har starkt påverkats av den rådande
lågkonjunkturen inom sågverksbranschen. Orderingången var 114 milj. kr. (145).

Resultatet är otillfredsställande. Lågkonjunkturen väntas
påverka divisionen även under år 1982 och motverka de resultatförbättringar
som uppnås genom anpassningsåtgärder.

Waco Jonsereds AB Verksamheten i Waco och Jonsereds
träteknikdivision har under år 1981

Skr.
1982/83:20 70

lagts
samman i Waco Jonsereds AB. Bolagets fakturering uppgick år 1981 till 61 milj.
kr. (66). Exportandelen var 60 %. Den internationellt låga byggnadsaktiviteten
har inneburit att efterfrågan på hyvelmaskiner varit starkt begränsad och
resultatutvecklingen otillfredsställande. Ett omfattande
rationaliseringsprogram har startats. Konjunkturläget för bolaget bedöms var
fortsatt kärvt under år 1982.

Utlandsbolagen

Dotterbolagen
utomlands svarade år 1981 för 53 % eller 433 milj. kr. av koncernens
omsättning.

Den
fakturerade försäljningen för bolagen i USA och Canada uppgick till 246 milj.
kr. (212). På grund av den fortsatta lågkonjunkturen i Nordamerika har den
förväntade resultatförbättringen uteblivit. Bolaget i Canada redovisar en
kraftig förlust, bl. a. som följd av lagernedskrivningar motsvarande ca 6
milj. kr.

Den
fakturerade försäljningen vid bolaget i Australien steg 141 % till 65 milj. kr.
(27). Bolagets lönsamhetsutveckling är god. Bolaget i Finland ökade
faktureringen 25 % till 122 milj. kr. (98). Företaget har god lönsamhet och
resuUatet beräknas bli fortsatt positivt.

Sammanfattning

Koncernens
skogsmaskinverksamhet har varit mycket framgångsrik under år 1981.
Verksamheten inom sågverks- och hyvelområdet har drabbats hårt av den
internationella lågkonjunkturen. Sammantaget visar koncernen ett positivt
resultat år 1981. Den internationellt fortsatt svaga konjunkturen inom den
trävambearbetande industrin ger dock anledning till stor försiktighet i
bedömningarna av koncernens möjligheter att nå motsvarande resultat år 1982.

Liber
Grafiska AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

544,5

523,3

1,1

18,5

5,8

0,2

295,9

247,9

62,5

21,7

43,4

21,7

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

1 206 1 201

Bolagets
omfattning

Liber
Grafiska AB bildades i januari 1973 genom beslut i Statsföretag ABs styrelse
att samordna de grafiska företagsenheterna inom Statsföretagsgruppen. Till
Liber överfördes vid denna tidpunkt dels Svenska Repro-

Skr.
1982/83:20 71

duktions
AB med dess dotterbolag huvudsakligen verksamma inom grafisk produktion, dels
AB Allmänna Föriaget med dess dotterbolag som företrädesvis är verksamma inom
förlagsbranschen. Hösten 1973 förvärvades samtliga aktier i AB C E Fritzes
Kungl. Hovbokhandel. Under år 1975 tillfördes Liber två betydande enheter.
Genom,ett särskilt avtal med staten övertogs den korrespondenskurs- och
läromedelsverksamhet som under nära ett sekel bedrivits av Hermods Stiftelse.
För att erbjuda även förbrukningsmateriel till skolor köptes samtliga aktier i
Skrivab Skol- och Kontorsmateriel AB. För förstärkning av Libers utbud av
elektronikmateriel förvärvades år 1981 aktierna i AB Skolelektro.

Liber
har under de senaste åren varit organiserat i divisioner. De olika enheterna
har utvecklats självständigt och i de flesta fall nätt goda resultat.

Utvecklingen
inom bolagets verksamheter, information och kommunikation, går nu mycket
snabbt, och resurserna har därför från år 1982 samlats till ett mera
koncentrerat företag. Affärsidén är att insamla, lagra, bearbeta, presentera,
trycka och distribuera information. En trolig utveckling är att Liber i ökad
utsträckning kommer att sälja hård- och mjukvara tillsammans samt att delta i
systemlösning och utbildning hos kunderna.

Liber
satsar på följande områden: Myndighets- och företagsservice. Förlagsverksamhet,
Utbildning, Informationsbehandling - bildbehandling. Förbrukningsmateriel.

Från
årsskiftet 1981/82 har Liber en koncernledning på fyra personer som svarar för
den totala verksamheten. Till sin hjälp har koncernledningen en ekonomistab
och en personalstab. Verksamheten under koncernledningen är indelad i tre
produktområden med tyngdpunkt på förlagsverksamhet, mediaproduktion samt
utbildning. Härtill kommer Skrivab och Fritzes som självständiga dotterbolag.
Inom produktområdena är verksamheten indelad i produktlinjer, som är de nya
redovisningsenheterna. Ett väsentligt mål i den nya organisationen är att nå
samverkan i ett gemensamt företag.

Det
under är 1981 påbörjade utvecklingsarbetet för att inom den grafiska branschen
kommersiellt utnyttja den bildbehandlingsteknik som Statsföretag AB satsat på
intensifieras under år 1982.

Under
de närmaste åren skall ett integrerat system för text- och bildbehandling för
i första hand dagstidningstryckerier presenteras. Satsningarna på projektet är
omfattande och möjligheterna är goda att nå en stor internationell marknad.
Samarbetsavtal har tecknats mellan Liber System AB, ett helägt dotterbolag till
Liber, och Oy Typlan Ab, ett delägt dotterbolag till Oy Nokia Ab. Projektet
stöds med villkorslån från Nordisk Industrifond. Liber System kommer att från
år 1983 representera Oy Typlan Ab i Sverige och börja sälja Oy Typlan Ab:s
textbehandlingssystem på den svenska marknaden.

För
utveckling av bildprocessorn i det integrerade systemet svarar IM-

Skr. 1982/83:20 72

TEC, som från den 19 maj 1982 till 91 % ägs av Liber
System AB och tiU resterande del av Svenska Utvecklings AB.

Liber finns i Stockholm, Malmö, Lund, Växjö, Göteborg och
Linköping.

Verksamheten under år 1981

Libers fakturerade försäljning uppgick år 1981 till 540,6
milj. kr., vilket är 4% över föregående års 519,0 milj. kr.

De resultatförbättringar som noterats under flera år bröts
år 1981. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgår är 1981 till
1,1 milj. kr. mot 18,5 milj. kr. året innan. Resultatförsämringen är till
övervägande del beroende på kraftig efterfrågeminskning på flertalet av Libers
marknader. De statliga och kommunala sparprogrammen har särskilt inverkat på LiberFörlag,
LiberLäromedel och Skrivab. Tryckerimarknaden har varit mer pressad än på flera
år och kraftiga prisdumpningar har förekommit.

Resultatet har nåtts efter att extraordinära intäkter från
två fastighetsförsäljningar om sammanlagt 8,0 milj. kr. inräknats. Under året
har tagits extraordinära kostnader i samband med omflyttningar av LiberTryck,
LiberDistribution och Skrivab. Dessa kostnader redovisas bland rörelsekostnaderna.

Libers ägare. Statsföretag AB, har år 1981 ökat
aktiekapitalet i Liber från 15 milj. kr. tiU 50 milj. kr. Detta gör det möjligt
för Liber att fullfölja utvecklingen av Liber till ett företag inom området
information och kommunikation.

I augusti 1981 invigde Skrivab sin nya anläggning för
produktion, lager och kontor i Växjö. Totalt innehåller byggnaden 9000
kvadratmeter, varav ett höglager med 12m takhöjd.

Vid Skrivabs försäljning av sin gamla lager- och
kontorsbyggnad uppkom en realisationsvinst. Vinsten har delvis utnyttjats för
höjning av aktiekapitalet i Skrivab från 0,2 milj. kr. till 4,0 milj. kr. och
en samtidig ökning av reservfonden till 0,8 milj. kr.

Libers förlagsdistribution i Stockholm har de senaste åren
bedrivits från fem olika lagerplatser. Sedan den 1 april 1981 hyr Liber en
tomträttsfastighet med en lagerbyggnad om ca 13000 kvadratmeter. Liber har
option på att inom 10 år köpa fastigheten. Byggnaden är till hälften uthyrd
till fyra externa hyresgäster. Till resterande ca 7 000 kvadratmeter med 9 m
takhöjd kommer under vintern år 1982 all föriagsdistribution i Stockholm att
samlas.

Investeringar i koncernen uppgick totalt till 43,4 milj.
kr. och översteg kraftigt föregående års nivå.

I september 1981 sålde Liber en industribyggnad samt ett
plasttält för lagerverksamhet i Fosie Industriby utanför Malmö.
Industribyggnaden har varit uthyrd till köparen sedan år 1979.

Det totala antalet anställda i koncernen uppgick den 31
december 1981

Skr.
1982/83:20 73

till
1 239 personer. Omräknat till fulltidsarbetande uppgick antalet anställda
under år 1981 tiU i genomsnitt 1206 (1 201).

Den
tekniska utvecklingen inom såväl tryckeri- som förlagsbranschen har gått mycket
snabbt. Libers traditionella verksamhetsområden förlag, tryckeri och bokhandel
ändrar successivt karaktär i takt med att såväl samhället i stort som enskilda
kunder efterfrågar produkter och tjänster där den nya datortekniken utnyttjas i
allt större omfattning. Libers framtida verksamhetsområde kommer att finnas
inom information och kommunikation, där den nya organisationen är en viktig
del att nå framgång. Även utveckling och försäljning av hårdvara, i första hand
tillsammans med Libers mjukvara, ligger inom det nya verksamhetsområdet.
Möjligheter finns att genom utveckling av bildbehandlingstekniken öppna helt
nya verksamhetsområden för Liber.

Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB)

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

2242,4

2316,8

-412,9

- 14,2

- 21,9

-102,0

4 755,2

4 222,6

1288,1

1 260,0

469,5

602,1

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

7387 7628

Historik

Bolaget
startade sin verksamhet år 1890 men malmbrytning förekom i Malmberget redan år
1887. Från Kiruna gick det första malmtåget mot Narvik i slutet av år 1902.
LKAB var fram till slutet av 1960-talet världens ledande järnmalmsexportör.
Under 1960-talet ändrades strukturen på handeln med järnmalm genom att dels
nya gruvor började brytas i bl.a. Australien, Brasilien och Afrika, dels stora
hamnar och fartyg byggdes och dels nya stålprocesser genomfördes som ledde fram
till minskad efterfrågan på fosforrik malm, vUket i sin tur innebar att LKAB,
som från starten levt högt på just den fosforrika malmen, förlorade
marknadsandelar.

Fram till böijan av
1970-talet var LKAB ett renodlat järnmalmsföretag. Bolaget började då
diversifiera sin verksamhet såsom "statens mineralföretag" med sitt
mineraltekniska kunnande som bakgrund.

LKAB
tog initiativet till bildandet av oljeprospekteringsbolagen OPAB och
Petroswede, senare också till Svenska Petroleum AB. Oljeintressena överläts
emellertid år 1978 tUl Statsföretag AB.

Under
1970-talet vidgades verksamheten till att omfatta bl.a. uran, sulfidmalmer,
kvarts och kvartsit, sprängämnen, internationell konsult-

Skr.
1982/83:20 74

verksamhet,
prospektering i större skala samt i början av 1980-talet även fasta
energiråvaror och koppar. De flesta av dessa verksamheter drivs i dotterbolag.

Strukturförändringarna
inom främst den europeiska stålindustrin och den svåra konjukturnedgången, som
började vid mitten av 1970-talet, påverkade LKABs leveransmöjligheter och
därmed dess ekonomi. Det förr så vinstgivande företaget har sedan år 1977 gått
med förlust - järnmalmen svarar för 90% av LKAB-koncernens intäkter.

Verksamheten
under år 1981

Väridens
råstålsproduktion sjönk under år 1981 tiU 708 Mt (717). Den internationella
malmhandeln följde stålet och sjönk ytterligare. Förhandlingarna om 1981 års
priser på Europa-marknaden resulterade i oförändrade finespriser och kraftigt
sänkta pelletspriser. Tack vare den kraftiga stegringen av dollar-kursen har
LKABs priser dock stigit med ca 11 % i svenska kronor.

LKABs
leveranser minskade från 21,1 Mt år 1980 till 18,2 Mt, de lägsta sedan år 1963.
Fosformalmsleveranserna gick ned med 17% pga den fortgående
processomställningen inom den europeiska stålindustrin. Pel-letsmarknaden är
fortsatt svag världen över.

För
att förhindra en aUtför kraftig lagerökning begränsades produktionen genom ett
stopp under åtta veckor. Dessutom tillämpades fyrada-garsvecka i Kiruna under
hösten. Totalt producerades 20,6 Mt (24,1) färdiga produkter.

Koncernens
rörelseintäkter minskade med 74 milj. kr. till 2242 milj. kr. Av förändringen
kan -289 milj. kr. hänföras till kvantitetsminskningar medan prisökningar och
förändring av produktsammansättningen svarade för +215 milj. kr. Kostnaderna
för järnvägstransporterna blev 687 milj. kr. (697), trots minskad
transportvolym.

Resultatet
efter finansiella intäkter och kostnader blev -663 milj. kr. (—352). Förlusten
inkl. kostnader för förtidspensionering (71 milj. kr.) och skatt (16 milj. kr.)
täcks med ett statligt tillskott om 750 milj. kr.

LKABs
styrelse antog i juni ett handlingsprogram för att återföra företaget till
lönsamhet. Riksdagen gick i december med på regeringens förslag att LKAB via
Statsföretag AB skulle tillföras I 500 milj. kr. för finansiell rekonstruktion.
I december beslutade riksdagen även tillföra SJ 350 milj. kr. för att
möjliggöra för SJ att under år 1982 lämna LKAB en samhällsekonomiskt motiverad
fraktnedsättning.

Koncernens
investeringar uppgick till 470 milj. kr. (602).

För
att öka effektiviteten inom företaget genomfördes under hösten en ny
organisation inom moderbolaget syftande till att samla all verksamhet vid
gruvorna och hamnarna till en organisatorisk enhet - Produktion Järnmalm - med
säte i Kiruna. Samtidigt fastställdes nya bemanningsplaner. Övertalig personal
överförs successivt till en särskild organisation i vilken personalen
sysselsätts med projektarbeten, utbildning m. m.

Skr. 1982/83:20 75

Från utgången av år 1982 kommer huvuddelen av den
nuvarande marknadsföringsorganisationen att ingå som integrerad del i LKAB
sedan försäljningssamarbetet med Gränges AB i Malmexport AB vid samma tidpunkt
upphör.

Det omfattande arbete som under senare år lagts ned på att
frigöra företaget från beroendet av järnmalmsverksamheten omprövas. Den löpande
verksamhet som inte bedöms kunna ge lönsamhet med utgången av år 1982 skall
avvecklades genom försäljning eller nedläggning. All verksamhet inom
kolområdet avvecklades under början av år 1982.

Ranstad Skiffer AB, vari LKAB äger 50%, beslutade avveckla
större delen av sin verksamhet med undantag för vissa forsknings- och utvecklingsinsatser.
Samma är förhållandet i Pleutajokk.

LKABs koncernkontor har omlokaliserats från Stockholm till
Luleå.

Antalet anställda i koncernen minskade från 7511 vid årets
början till 7 170 vid årets slut. Vid årsskiftet avgick 130 tjänstemän, vilka
accepterat elt erbjudande om förtidspensionering riktat till tjänstemän äldre
än 57 år. Medelantalet anställda uppgick till 7387 (7628).

Framtidsutsikter

Mot bakgrund av stålindustrins svåra situation är
förutsättningarna för en prognos för år 1982 osäkra. F. n. finns ingen
anledning anta att leveranserna år 1982 kommer att överstiga 1981 års.
Prisförhandlingarna för år 1982 har medfört att priserna i dollar justerats upp
med ca 5%. Detta tillsammans med dollarkursens utveckling innebär dock att
intäkterna även vid oförändrad volym kommer att öka markant.

Den finansiella rekonstruktionen kommer att medföra såväl
lägre avskrivningar som ett väsentligt förbättrat finansnetto. Tillsammans med
350 milj. kr. i sänkta järnvägsfrakter bör detta leda till resultatförbättring
under år 1982.

Norrbottens Järnverk Aktiebolag (NJA)

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

48.6

51,5

83,2

84,6

83,2

84,6

559,8

585,8

546,0

542.8

0,0

-0.0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

Norrbottens Järnverk AB (NJA) är ett helägt dotterbolag
till Statsföretag AB. År 1978 överlät NJA stålrörelsen till SSAB Svenskt Stål
AB.

Skr.
1982/83:20 76

Sedan
bolaget under år 1979 överlåtit samtliga aktier i Regioninvest i Norr AB till
Statsföretag AB har bolaget inga aktier eller andelar i andra företag.

Årets
fakturerade försäljning uppgick till 48,6 milj. kr. och bestod av försäljning
av kol till SSAB.

Rörelseresultatet
före avskrivningar uppgick till 2,8 milj. kr. varav 3,4 milj. kr. utgjorde
upplösning av i tidigare bokslut gjorda avsättningar för framtida kostnader.

Efter
finansiellt netto om 80,4 milj. kr. uppgick resultatet efter finansiella
intäkter och kostnader till 83,2 milj. kr.

Inga
extraordinära poster förekom under perioden och årets vinst blev 83,2 milj. kr.

NJA
hade inga anställda under år 1981. Inga arvoden utgick till styrelse och
verkställande direktör.

Från
årets verksamhet internt tillförda medel 3,2 milj. kr. har huvudsakligen
använts till att öka rörelsekapitalet och då främst kortfristig fordran på
Statsföretag AB.

Nyckelhus
AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

120,6

178,4

-10,9

-4,1

-9,6

0,4

61.4

81,7

3,5

13,1

2,3

1,7

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

338 394

Nyckelhus AB startade år 1962 som ett privatägt företag
och övergick år 1969 i stallig ägo. Företaget är sedan år 1970 dotterbolag till
Statsförelag AB. All rörelse bedrivs i moderbolaget Nyckelhus AB medan
dotterbolaget Nyckelhus i Skyttorp AB enbart är fastighetsförvaltande bolag.

Nyckelhus marknadsför småhus allt från materialsatser till
nyckelfärdiga volymhus. Målsättningen är att saluföra energisnåla hus av hög
kvalitet.

Nyckelhus omsatte år 1981 ca 120,6 milj. kr. på ca 415
leveranser, resultatet utgjorde - 10,9 milj. kr. Antalet anställda vid
årsskiftet var 338 personer.

Småhusmarknaden har de senaste åren drastiskt minskat och
branschul-sikterna är inte gynnsamma. Kapacitetsutnyttjandel är lågt och
lönsamheten dålig. Någon förbättring i dessa avseenden förväntas inle under de
närmaste åren.

Som en anpassning till den minskande marknaden har
Nyckelhus AB beslutat avveckla en av sina fabriker.

Skr. 1982/83:20 77

Regioninvest i Norr AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

172,5

85,3

-1,9

1,1

-2,2

0,8

208,6

151,0

5,7

7,5

53,9

43,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

572 319

Historik

Bolaget bildades i juni 1977 som ett dotterbolag till
Norrbottens Järnverk AB under namnet NJA-Invest. När NJA gick in som en del av
SSAB Svenskt Stål AB övergick NJA-Invest till att bli ett direkt dotterbolag
lill Statsföretag. I samband med att ytterligare medel av riksdagen beviljades
för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn till Regioninvest
i Norr AB.

Bolagets syfte

Regioninvest har som uppgift att på affärsmässiga grunder
driva industriföretag och att som investmentbolag medverka i utvecklingsbara
projekt. I begränsad omfattning kan bolaget även medverka i infrastrukturella
projekt.

Målsättningen för bolaget är enligt riksdagsbeslut att
främja sysselsättningen i Norrbottens län där den industriella verksamheten i
huvudsak är baserad på basindustrin (malm, stål, trä och papper). Regioninvest
skall söka utöka och förstärka de industrisektorer i Norrbotten som ligger
utanför basindustrins verksamhet.

Regioninvest kan på uppdrag av Statsföretag och
industridepartementet mot särskild offert åtaga sig rekonstruktionsuppdrag.
Bolaget har i elt antal fall accepterat sådana uppdrag.

Bolagets omfattning

Bolaget är organiserat i fem producerande och säljande
bolag, ett antal

utvecklings-/säljbolag samt två servicebolag.

De producerande och säljande bolagen:

Mekinor AB. I bolaget har huvuddelen av Regioninvests
mekaniska resurser samlats. De ingående tillverkningsenheterna är:

—
Suna Verkstads
AB, Luleå

—
Norrbit AB,
Haparanda

—
Gällivare
Mekaniska AB, Gällivare

—
Pajala
Mekaniska Verkstad AB, Pajala

Skr.
1982/83:20 78

- Mekinor
Metall AB, Kalix

— Alfa
Therm AB, Kiruna

Produktprogrammet
omfattar bl.a. kabelstegar, fordonsvärmare, VS-armatur, slangbrottsventiler,
fordonshytter, bromsskivor, verktyg för pressning och stansning,
precisionsgjutna detaljer i zinkaluminiumlege-ringar, varmluftpanna för fasta
bränslen, torvpelletiseringsanläggningar, silos och stålkonstruktioner.

Omsättningen
beräknas år 1982 uppgå tiU 70 milj. kr. Antalet anställda är 225 personer.

Elenorr
AB. Bolagets verksamhet är huvudsakligen inriktad på produkter där elektronik
ingår samt på legoproduktion vad gäller elektronik-och apparatmontage.

Bland
de produkter som tillverkas kan nämnas laboratorieprodukter för sjukhusens
kliniska laboratorier och utrustning för automatisk materialhantering
huvudsakligen för verkstadsindustrin.

Omsättningen
beräknas år 1982 uppgå till 7 milj. kr. Antalet anställda är ca 20 personer.

Isolamin
AB. Bolaget har sin produktionsenhet i Överkalix. Det har specialiserat sig på
inredningar, väggar, tak och dörrar m. m. för marina projekt och
offshore-marknaden. Produkterna ingår i ett integrerat inredningssystem och
kännetecknas av hög brandhärdighet och god Ijuddämp-ningsförmåga.

Årsomsättningen
är ca 65 milj. kr. Huvuddelen av produkterna går på export. Antalet anställda
är 140 personer.

Kryotherm
AB i Piteå. Bolaget utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter baserade på
värmepumpteknik. Här kan nämnas återvinningsaggregat för uppvärmning av
tappvarmvatten samt aggregat för återvinning av kondensvärme i
livsmedelsbutiker. Anläggningarna baserar sig både på luftburen och vattenburen
värme.

Omsättningen
uppgår till 20 milj. kr. och antalet anställda till ca 60 personer.

Mining
Transportation Co AB i Kimna. Bolaget tillverkar truckar för tunga transporter
inom gmv-, entreprenad- och stålindustrin. Det utmärkande för truckarna är den
höga lastförmågan, låga lastprofilen och snäva kurvradien.

Omsättningen
uppgick år 1981 till 45 milj. kr. Huvuddelen av produktionen avsätts på
export. Antalet anställda är ca 95 personer.

Utvecklings-
och säljbolag: Isohousing International AB: internationell byggnadsverksamhet.
Steel Building Contractors AB: stålkonstruktioner för byggnader. HTM Teknik
& Miljö AB: avfallshantering. Miljöförbättring Stig Henrikson AB:
reningsverk - kalkdoserare. Pertinex AB: värmepumpar. Mobergs Mek. Silo AB:
materialhanteringsanläggningar för jordbmk och industri.

Skr. 1982/83:20 79

Servicebolag: Remarko AB: reklam. Ekonomisystem i
Norrbotten AB: dataservice.

Intresset för utvecklingsbara projekt har medfört att
minoritetsintressen, 25-49% av aktierna, har förvärvats i fem bolag med
skiftande verksamhet.

Regioninvests omsättning för år 1982 beräknas komma att
uppgå till 220 milj. kr. Hälften av bolagets produkter avsätts på
exportmarknaden.

Antalet anställda i moderbolaget och i dotterbolagen
uppgick den 1 juni 1982 till 650 personer. I intressebolagen är ca 100 personer
anställda.

Verksamheten under år 1981

Under året har samtliga aktier förvärvats i ett tiotal
bolag.

Regioninvests intäkter uppgick under året till 175,2 milj.
kr. Koncernens resultat var -1,9 milj. kr.

Investeringar under år 1981 uppgick till 27,6 milj. kr.
Därtill kommer anläggningar genom förändring av koncernsammansättning med 26,3
milj. kr.

Antalet anstäUda var 572 i medeltal under året, varav i
moderbolaget 20.

Framtidsutsikter

Under den gångna verksamhetstiden har konstaterats att
svårigheterna att få till stånd en industriell utveckling ej baserad på
basindustrin i Norrbotten till stor del beror på bristen på lämpliga
produktprogram och marknadsföringskanaler. Moderbolagets verksamhet har därför
alltmer kommit att koncentrera sig på dessa frågor. Ett antal produktprogram
har därför förvärvats. Marknadsföringskanalerna förstärks successivt. Insatser
görs vad gäller utveckling av nya produkter.

Rockwool AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

932,3

849,8

-29,7

-6,7

0,7

0,3

571,3

562,1

87,4

86,7

48,1

43,8

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

2 597 2763

Historik

Rockwool AB bildades år 1937 i Skövde. Bolaget tillverkade
och marknadsförde isoleringsmaterial. Under 1950- och 1960-talen växte
företaget snabbt. Fabriker för tillverkning av isoleringsmaterial startades i
Gimo och Hässleholm. I slutet av 1960-talet köpte Rockwool Laxå Bruks AB,
tillver-

Skr.
1982/83:20 80

käre
av bl.a. isoleringsmaterial. Vid samma lid bidrog bolaget till en
strukturrationalisering av den svenska marknaden för entreprenader inom området
isolering. Det skedde genom en sammanslagning, under Rock-wools ledning, av en
rad mindre företag inom branschen. År 1975 övertogs bolaget helt av
Statsförelag AB. Den starka tillväxten i efterfrågan pä företagets
isoleringsprodukter under 1970-talets senare del tillgodosågs genom starten av
en ny fabrik i Hällekis år 1978.

Bolagets
omfattning

Rockwoolkoncernen
omfattar moderbolaget Rockwool AB och dotterbolagen Isenta AB, Örebro, Ecomax
(UK) Ltd, Maidenhead, England, Ecomax Dämmstoffhandels GmbH, Laxå Bruks AB,
Skövde, Heatmax Insulations Ltd, Manchester saml Delax Fiber AB, Deje.

Verksamheten
under år 1981

Rockwoolkoncernen
utvecklar, tillverkar och säljer produkter och tjänster inom områdena
energibesparing, arbetsmiljö, boendemiljö samt ventilation.

Koncernen
bedriver sin verksamhet i fem divisioner:

Division
Isolerprodukter (isoleringsprodukter,) Division Laxå Bruk
(mineralfiberprodukter, formpressad stenull). Division Delax (Delax Fiber AB;
mineralfiberbaserade bärarmaterial och fyllmedelbaserade pappersprodukter).
Division Isenta (Isenta AB) (entreprenader inom områdena isolering och ventilation)
samt Division Akustik/Marin Komponenter, som utvecklar, tillverkar och
marknadsför produkter för ljudreglering och bullerdämpning samt för isolering
och inredning inom marinsektorn.

Vid
sidan om divisionerna arbetar en för koncernen gemensam division för forskning
och utveckling. Dessutom finns gemensamma enheter (staber), vilka arbetar med
att utveckla koncernen pä längre sikt.

Försäljningen
i Rockwool AB (inkl. dotterbolag) uppgick år 1981 till 923 milj. kr. Föregående
år sålde koncernen för 850 milj. kr. Jämfört med planerna avviker dock
försäljningsresultalet negativt.

Försäljningsutvecklingen
under året påverkades främst av följande förhållanden:

- utvecklingen
på koncernens huvudmarknad - den svenska byggmark

naden var kraftigt negativ. Efterfrågan på koncernens huvudprodukter

och tjänster föll härigenom,

- utvecklingen
på för koncernen viktiga exportmarknader präglades av

svag efterfrågan,

- konkurrenstrycket
skärptes på såväl den inhemska som de utländska

marknaderna.

Del
ekonomiska resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till
-24,4 milj. kr. Föregående år uppgick motsvarande resultat tUl 1,3 milj. kr.

Skr.
1982/83:20 81

Bakgrunden
till den negativa resultatutvecklingen för koncernen utgörs av bl. a. följande
förhållanden:

-
minskande efterfrågan medförde
låg grad av utnyttjande av anläggningarna inom Division Isolerprodukter och
pressad lönsamhetsnivå inom entreprenadverksamheten,

-
högre kostnader för utveckling
och produktion inom Division Laxå Bruk och Delax Fiber AB,

-
kostnader i samband med
genomförande av förändringsprogram inom främst divisionerna Isolerprodukter och
Laxå Bruk samt det engelska dotterbolaget Heatmax Insulations Ltd.

År
1981 var för Rockwoolkoncernens vidkommande ett år präglat av starka
förändringar i verksamheten.

Den
låga efterfrågan gav upphov tiU ett lågt utnyttjande av kapaciteten inom
divisionerna Isolerprodukter och Laxå Bruk. I syfte att möta
efter-frågenedgången tvingades man tillgripa permitteringar och uppsägningar av
personal inom de båda enheterna. Denna anpassning av verksamheten till den
svåra marknadssituationen var i stort genomförd vid årsskiftet.

Inom
Division Isolerprodukter igångsattes under våren 1981 ett stort förändrings-
och omstruktureringsarbete. Detta projekt syftar bl. a. till all väsentligt
effektivisera administration och produktion, införa produktion i långa serier,
specialisera divisionens fabriker, satsa på produkt- och processutveckling.

Projektet,
som löper även åren 1981-1983, möjliggör en mycket stark förbättring av lönsamheten
inom divisionen.

Under
året genomfördes den tidigare beslutade koncentrationen av Division Laxå Bmks
verksamhet till Laxå.

Divisionen
genomförde också en produktmässig koncentration, då stål-sandsverksamheten
avvecklades. Dessa åtgärder bidrar till en höjning av effektiviteten och en
sänkning av kostnaderna inom divisionen.

I
böljan av år 1981 startades verksamheten inom det av Rockwool och Vänerskog
samägda utvecklingsföretaget Delax Fiber AB. Bolaget är tillsammans med
Division Laxå Bruk koncernens främsta instrument i den pågående
diversifieringen av Rockwools verksamhet. Delax Fiber tillverkar bl.a.
mattbärarprodukter och olika typer av pappersprodukter. Bolaget övertogs i
böijan av år 1982 helt av Rockwool.

Ledningsformerna
i koncernens olika delar förändrades. De rörelsedrivande divisionerna och
verksamheten för forskning och utveckling utrustades med egna styrelser.
Syftet med förändringen är att öka divisionernas självständighet och bidra tiU
en snabbare beslutsgång.

Investeringarna
i koncernen var riktade mot områdena effektivisering och produkt- och
processutveckling. I Skövde togs ett nytt huvudkontor i bruk och i Laxå sattes
den nya mineralfiberlinjen igång.

6 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 20

Skr. 1982/83:20 82

Framtidsutsikter

Utvecklingen under år 1982 pä de för koncernen viktiga
marknaderna förväntas försämras. Nedgången på koncernens huvudmarknad, den
svenska byggmarknaden, fortsätter innebärande alt såväl byggandet av bostäder
som byggandet av lokaler och anläggningar för industriellt bruk kommer att
minska. Även de internationella marknaderna kommer att kännetecknas av fortsatt
nedgång i byggandet.

Denna förväntade nedgång i byggandet får återverkningar i
efterfrågan på koncernens varor och tjänster under året. En ytterligare minskad
efterfrågan kräver en fortsatt anpassning av verksamheten i kombination med
effektivitets- och produktivitetshöjande åtgärder inom samtliga koncernenheter.

Inom Division Isolerprodukter drivs det under år 1981
påbörjade "Förändringsprogrammet" vidare. Redan under år 1981
medförde detta program en förbättrad lönsamhetsnivå inom divisionen. Planerna
inom "Förändringsprogrammet" för 1982 innebär att ytterligare
åtgärder genomförs i riktning mot god, varaktig lönsamhet. Även inom koncernens
övriga enheter kommer åtgärder att vidtas i syfte att skapa en förbättrad
lönsamhet.

Den ekonomiska situationen för koncernen medför
återhållsamhet i investeringarna och kommer under året att ligga på en jämfört
med de närmast föregående åren låg nivå. Investeringarna kommer i huvudsak att
inriktas mot områdena effektivisering, utveckling och underhåll.

Koncernen kommer även för år 1982 att uppvisa etl negativt
resultat men kommer att överstiga 1981 års resultat.

SARA AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

949,3

843,5

27,5

23,9

17,6

0,2

618,7

574,8

97,1

79,5

59,0

81,7

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

4627 4537

Historik

SARA AB representerade i början av 1970-talet elt i hög
grad traditionellt hotell- och restauranglänkande med de begränsningar den
starka förankringen i alkoholpolitiska traditioner innebar. Förelaget hade i
detta skede en mycket svag lönsamhet och hade sannolikt ej överlevt utan snabba
och omfattande ingrepp i verksamheten. Under decenniets första år genomförde
därför förelaget en produktmässig sanering och genomgri-

Skr.
1982/83:20 83

pande
omorganisation. En vägledande princip vid omstruktureringen var att låta
saneringsfasen i möjligaste mån slutföras innan nyutvecklingen tog vid,
varigenom det risktagande som nysatsningarna innebar lättare kunde begränsas
och företagets ledningskapacitet utnyttjas rationellt. Antalet anställda i
bolaget minskade väsentligt med åtföljande ökning av produktiviteten.

SARA-gruppens
breddade verksamhetsinriktning under den senaste tioårsperioden innebär att
nya produkter år 1981 svarade för drygt hälften av koncernens omsättning och
för ca 75 % av rörelseresuUatet. Diversifieringen av verksamheten har också
medfört alt SARA idag är mindre känsligt för konjunktursvängningar.

Koncernens
omsättning ökade med 12,5% till 975 milj. kr. Dotterbolaget Denco AB, som
förvärvades vid årsskiftet 1980/81, svarade för 41 milj. kr. av
omsättningsökningen. Räknat på jämförbara rörelser - alltså även korrigerat för
avyttringar — blev omsättningsökningen 16% eller 132 milj. kr.

Trots
en svag konjunktur och den negativa effekten av förändrade representationsregler
från den 1 januari 1981 uppgår årets resultat efter finansiella poster till
23,4 milj. kr. Detta innebär en resultatförbättring med drygt 130% jämfört med
föregående år (10,0).

Årets
resultatförbättring på 13,4 milj. kr. kan i huvudsak hänföras till hotell
verksamheten samt förvärvet av Denco AB.

Under
året avyttrade rörelser och fastigheter har förbättrat resultatet med 4,1 milj.
kr. Årets resultat före bokslulsdispositioner och skatter blev sålunda 27,5
milj. kr. (23,9), vilket innebär 26,4% avkastning på justerat eget kapital före
skatt.

Den
breddade verksamhetsinriktningen har sin förklaring i en sedan flera år
konsekvent förverkligad filosofi, nämligen att marknadens behov skall ge de
avgörande impulserna för beslul om utvecklingen av SARA-gruppen. I denna
gmndsyn ligger också fackets och förelagsledningens gemensamma övertygelse om
att anpassning och flexibilitet ger långsiktig trygghet.

Lyhördheten
för SARA ABs kunders behov har påskyndat anpassningen av produkterna och
organisationen. På hotellmarknaden tillhandahåller SARA fullservice-enheter,
exempelvis storstadshotell som Hotell Ama-ranten. Hotell Europa m.fl.,
ekonomialternativ genom Winn-hotellen och fritids- och rekreationspaket genom
anläggningar av typen Hotell Billinge-hus.

Restaurangmarknaden
innebär för SARA aktiviteter inom en allt snävare profilrestaurangsektor, där
bl.a. restaurang Aurora i Slockholm och Rådhusrestaurangen i Malmö återfinns,
vidare ökade satsningar inom området evenemangsrestauranger med anläggningar
inom Kolmårdens Djurpark, Skansen och ett stort antal travbanor.
Restaurangmarknaden rymmer dessutom hamburgerrestaurangkedjan CLOCK.

Skr.
1982/83:20 84

Industri-
och förvaltningsmarknaden tillgodoser framförallt de mycket skiftande
servicebehov som återfinns hos industri- och förvaltningsbolag samt mindre och medelstora
kommuner. Det finns hos denna kundkategori ett ökat behov av hjälp med
personalmåltider, mellanmålsservice, receptionstjänst, drift av
fritidsanläggningar, städning m. m.

Den
offentliga marknaden rymmer aktiviteter inom del med en amerikansk partner
delägda företagel SARA ServiceMaster AB, som i första hand är inriktat på
städ-, tvätt- och faslighetsservice etc. inom sjukhussektorn samt även
flertalet restauranger vid landets universitet och högskolor.

Framtidsutsikter

År
1982 innebär en fortsalt hög investeringstakt. Bland aktuella investeringsobjekt
kan nämnas tillbyggnader av Hotell Europa i Göteborg och Hotell Billingehus i
Skövde med 80 respektive 100 rum.

Bland
övriga investerings- och marknadsobjekt kan nämnas uppbyggnaden av ett i Norge
baserat serviceföretag med inriktning på offshore-industrins behov samt tvä nya
Winn-holell på uppdragsbasis (i Umeå och i Gävle). Dessa investeringar kommer,
liksom investeringarna under år 1981, att kunna finansieras med egna medel.
Förnyelsen av SARA kommer att fortsätta inom samtliga marknadsavsnitt och som
ett led i denna förnyelse kommer stora satsningar atl göras på
personalutveckling och manage-mentulbildning inom ramen för det sedan våren
1981 integrerade medbestämmandesystemet inom företaget. Satsningar pä
personalen utgör en nödvändig förutsättning för att SARA även i framtiden skall
kunna tillförsäkras högkompetenta medarbetare.

Beträffande
framtiden, uttryckt i ekonomiska måltal, kan sägas att SARA för år 1982 räknar
med oförändrad vinstnivå.

Serva
Promotion AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

42,9

38,0

0,1

0.1

0,0

-0,1

21,8

26,1

4,4

4,4

0,1

1.4

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

38 38

Serva bildades på 1930-talel och var fram lill år 1972 ett
dotterföretag lill Alfa-Laval. Detta år förvärvades bolaget av IFÖ AB, som är
en division inom Euroc-koncernen. Från år 1979 tillhör Serva Statsföretag AB
och fungerar nu som tidigare såsom etl handelsföretag med egna agenturer.

Skr. 1982/83:20 85

som man marknadsför på exklusiv basis i Sverige och de
övriga skandinaviska länderna.

Servas verksamhet bedrivs i egen fastighet med kontor och
cenlrallager i Segeltorp utanför Stockholm.

Sortimentet består av såväl konsumentprodukter som
förnödenheter till industrin. I försäljningsarbetet finns två separata
säljorganisationer för att nå fram till återförsäljare och slutkund på
industrisidan.

När det gäller konsumentprodukter har företaget föjande
intresseområden, hushåll, trädgård, sport samt verktyg av gör-det-själv
karaktär. Industrisortimentet består av produkter för materialhantering samt
apparatur i miljöförbättrande syfte. Under år 1981 representerade
konsumentsidan närmare 38 milj. kr. och industriförsäljningen ungefärligen 5
milj. kr. Marknadsorganisationen studerar årligen ett stort antal nya produkter
för att såväl ersätta som öka ut programmet.

Resultatet före bokslutsdisposition och skatter uppgick
till 0,1 milj. kr. Arbetsmarknadskonflikten i maj påverkade fakturering och
resultat negativt.

Företaget förvärvade den 1 februari 1982 ett antal
agenturer som avser sport och fritidskläder samt vintersportprodukter från
Arvid Nordquisl under samlingsnamnet MacArvid. Detta beräknas ge Serva en
merförsälj-ning på ca 25 milj. kr. per år.

SMT-Pullmax AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

441,3

382,1

-7,8

-6,1

0,7

0,5

462,1

414,1

46,0

45,7

13,8

38,1

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

1 226 1 242

SMT-Pullmax AB bildades år 1974 i samband med atl
Statsföretag AB övertog samtliga aktier i den s. k. Pullmaxgmppen. Företagen
sammanfördes med det tidigare ägda SMT Machine Compay AB och dess dotterbolag
i ett nybildat bolag - SMT-Pullmax AB - vars huvudkontor föriades i Göteborg.

Den nya
koncernbildningen blev genom fusionen en av de större tillverkarna av
verktygsmaskiner i Europa med ett mycket brett produktprogram. Den
internaUionella marknadsföringen byggdes upp kring egna försäljningsbolag i
sju länder.

Koncernens verksamhet avser utveckling, tillverkning och
marknadsfö-

Skr.
1982/83:20 86

ring
av olika typer av verktygsmaskiner. Verksamhetsgrenarna är följande: numeriskt
styra svarvar, plåtbearbetningsmaskiner, specialverktyg/ maskiner.

Svarvverksamheten
är den mest betydelsefulla inom koncernen och svarar för över halva
koncernomsättningen och har samtidigt varit den stora vinstgeneratorn. Kring de
i egen regi utvecklade och producerade CNC-styrutrustningssystemen har
företaget byggt upp ett brett modernt program av svarvar som täcker större
delen av förekommande svarvoperationer.

Plåtmaskinrörelsen
svarar för ca en tredjedel av koncernomsättningen. Verksamheten bedrivs vid
produktionsenheter i Göteborg, Kumla och Skellefteå. Efter några inledningsår
efter förvärvet år 1974 med tillfredsställande resultat, har verksamheten
under senare år uppvisat förluster. En av orsakerna härtill är att de
satsningar som gjorts i denna verksamhetsgren i investeringar i byggnader,
maskiner, produktutveckling ännu ej givit tillräcklig volym och därmed
lönsamhet.

Programmet
specialverktyg/maskiner tillverkas av tre självständiga företag inom
koncernen, Thörns Mek. Verkstad, Abene och Finsliparna, och har få
beröringspunkter med verksamheten i övrigt. De svarar för knappt 10% av
koncernomsättningen och har under åren sammanlagt givit ett positivt tillskott
till rörelsen.

SMT-Pullmax
koncernen gick in i år 1981 med ett modernt och konkurrenskraftigt
maskinprogram. Inom svarvdivisionen hade de första svarvarna med automatisk
hanteringsutrustning av arbetsstycken framtagits och levererats till kunder i
Sverige. Inom plåtmaskindivisionen hade barnsjukdomarna i Pullmatic-programmet
klarats av och ett nytt program av gradsaxar och kantpressar konstruerats.

De
produktmässiga förutsättningarna var således goda för att år 1981 skulle bli
ett bättre år än 1980.

De
konjunkturmässiga bedömningarna inför år 1981 talade om en relativt tidig
uppgång i USA med ett efterföljande uppsving på Europa-marknaderna. Detta
inträffade emellertid inte. Framför allt i Västtyskland och England har en
mycket hård priskamp utspelats om de få order som placerats. I USA har
koncernens svarvprodukter åter haft stora framgångar inom oljeindustrin i
Texas, medan övriga marknadssegment och produktgrupper haft en svag
utveckling.

Marknaden
i Sverige och Finland har under året räddat samtliga produktgrupper från ett
allvarligt försäljningsras. De särskilda statliga åtgärderna för att stimulera
nyinvesteringar i Sverige påskyndade säkeriigen många investeringsbeslut.

Verktygsmaskinbranschen
i hela världen, med undantag av den japanska, har under år 1981 haft stora
avsättnings- och lönsamhetsproblem. Samtidigt finns det ute hos kunderna elt
betydande förnyelsebehov. Med SMT-Pullmax' moderna och tekniska avancerade
produktprogram och

Skr.
1982/83:20 87

genom
den senaste devalveringen av kronan bör möjligheterna vara stora att ta ökade
marknadsandelar.

Resultat år 1981

Förra året förutsägs en resultatförbättring under
förutsättning att konjunkturen förbättrades för investeringsvaror i USA och
Västeuropa och att plåtmaskingruppens kvarvarande problem snabbt övervanns. Den
internationella draghjälpen har helt uteblivit och plåtmaskingruppens resultat
har endast marginellt förbättrats. Dessutom har svarvverksamheten utvecklats
sämre på grund av volymbortfall på den europeiska marknaden. Devalveringen och
det höga ränteläget under året har också bidragit till att koncernen visar ett
sämre resultat än år 1980.

Den fakturerade försäljningen ökade med 15,5% lill 440
milj. kr., medan resultatet före bokslulsdispositioner och skaller blev -8
milj. kr. (-6). I resultatet ingår en realisationsvinst på 8 milj. kr. från försäljning
av fastighet.

Koncernen delas i tre enheter år 1982

Statsföretags styrelse har beslutat att fr.o.m. den 1
januari 1982 dela upp koncernen i tre enheter, som alla fortfarande tillhör
Slatsföretagsgrup-pen. De nya enheterna är:

-
SMT Machine
Company AB, Västerås (numeriskt slyråa svarvar)

-
Pullmax AB,
Göteborg (plåtbearbetningsmaskiner med tillverkning i Göteborg, Kumla och
Skellefteå)

-
Gruppen för
specialverktyg/-maskiner (Abene AB, Stockholm, Finsliparna AB, Skellefteå, AB
Thörns Mekaniska Verkstad, Stockholm)

Pullmax rekonstrueras finansiellt genom att Statsföretag
tillskjuter 50 milj. kr. i nytt eget kapital.

Motivet för uppdelningen är framför allt att de tre
verksamhetsgrenarna med sina olika problem skall få en koncentrerad och direkt
uppmärksamhet från en egen styrelse och från Statsföretag med möjlighet för
Statsföretag att ställa klart uppföljbara krav på företagens
lönsamhetsutveckling.

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

3 656,0

3471,2

-590,0

19,1

-517,0

2,5

6538,0

5 393,8

242,0

328,2

924,0

1002,1

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Anlal anställda 1981 1980

9213 9884

Skr.
1982/83:20 88

ASSI,
Aktiebolaget Statens Skogsindustrier, som bildades år 1941, är idag ett av
Sveriges större skogsindustriföretag med produktionsanläggningar i olika delar
av landet och utomlands.

Koncernen
består av tre produktområden - Byggmaterial, Papper och Förpackningar.

ASSI-koncernens
nettoleveransvärde år 1981 blev 3656 milj. kr., en ökning från år 1980 med 5%.
Moderbolagets nettoleveransvärde ökade från år 1980 till år 1981 med 10% och
uppgick till 2083 milj. kr.

År
1981 medförde en stark resultatförsämring. Rörelseresultatet före avskrivningar
och räntor sjönk med ca 200 milj. kr. jämfört med år 1980. Koncernens
räntenetto försämrades med 155 milj. kr. till följd av höjda räntenivåer och
ökad kapitalbindning i bl. a. lager. Den kraftiga rörelseresultatförsämringen
och de ökade räntekostnaderna har tillsammans med kursförlusten på utländska
lån, som uppgår till 142 milj. kr., samverkat till koncernens stora förlust år
1981.

Hösten
1981 påbörjades en diskussion med ägarna (Statsförelag AB och
industridepartementet) om en finansiell rekonstruktion. I likhet med andra
företag i branschen utan anknytning till egen skog befinner sig koncernen i ett
utsatt läge. Den låga avverkningsnivån i svenskt skogsbruk medförde
merkostnader på 50 milj. kr. för import av massaved.

För
produktområde Byggmaterial sjönk försäljningen med 21 % till 1 019 milj. kr.
Antalet anställda var 2794, en minskning med 992. Under året investerades 100
milj. kr. Sågverksrörelsen redovisade en konjunkturbe-tingad stor föriust.
Boardinduslrins stora överkapacitet medförde förluster för ASSIs boardfabriker.
Under året såldes kökssnickerirörelsen med fabriker i Kalmar och Kramfors.
Dörrproduktionen i Horndal och fönstertillverkningen i Ryssby (Ljungby)
upphörde. Spånskivefabriken i Laxå överfördes till ett nybildat bolag Swedspan
AB där ASSI äger 49%. Förädlingsföretagen Bendbox och Tiplan Component
övertogs av Swedspan AB.

För
produktområde Papper blev försäljningsvärdet 1733 milj. kr., en ökning med 30%.
Antalet anställda var 3 135. Kraftlinerbruket i Piteå redovisade god lönsamhet.
Inkörningen av nya cellulosalinjen Karlsborg, Kalix har slutförts enligl
ursprungliga planer. Det pågående investeringsprogrammet avslutades under
året. År 1981 uppgick del till 674 milj. kr. Under året togs, planenligt, den
nya kartongmaskinen i Frövifors (Örebro län) i teknisk drift. Marknaden för
maskinens produkter, främst dryckes-kartong, utvecklas positivt.

FS-Kartong
i Tyskland förvärvades under år 1981. Detta var en del av det omfattande
avtalet pä byggmalerialområdet med Swedish Match.

Försäljningsvärdet
för produktområdet Förpackning blev 1 169 milj. kr. (+21 %). Antalet anställda
var 2888. Investeringarna uppgick till 75 milj. kr. Lönsamheten var god.
Förpackningsföretagen finns i Sverige, England, Danmark, Tyskland och Schweiz.
De använder papper som tillverkas av ASSI Kraftliner i Piteå.

Skr.
1982/83:20 89

Statsföretag
International AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

5,0

5,4

0,1

-3,8

0,0

0,0

15,6

10,5

0,1

0,1

0,0

0,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

10 8

Bolaget har till uppgift att starta och utveckla export-
och importverksamhet på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika.

Under år 1981 har största delen av verksamheten varit
riktad på SIDA-länder och Statshandelsländerna, främst Sovjetunionen, där eget
representationskontor finns i Moskva sedan juni 1982.

Svenska
Industrietablerings AB (SVETAB)

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

50,5

57,9

4,9

3,8

3,5

3,0

42,6

144,2

49,6

46,2

4,2

5,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

76 149

Svetab är ett investmentbolag som arbetar enligt s.k.
venture-capilal-modell med inriktning på små och medelstora företag. Denna
verksamhet bedrivs i fyra regionala investmentbolag. Svelab Nord AB, Svelab
Bergslagen AB, Svetab Småland AB och Svetab Öst AB. Dessa fyra regionala bolag
utgör den centrala delen av Svetabs totala verksamhet, som dessutom bestått av
majoritetsengagemang samt konsultverksamhet.

Under åren 1980 och 1981 har den regionalt bedrivna
investeringsverksamheten med inriktning på minoritetsengagemang stått i
centrum för Svetabs aktiviteter. Affärsidén för denna investeringsverksamhet är
att med riskkapital och kunnande medverka i expansiva och utvecklingsbara
småföretag genom tidsbegränsat delägarskap i minoritetsställning kombinerat
med fortlöpande affärsutveckling främst genom aktiv styrelseinsats. Detta
affärsutvecklingsarbete påbörjas redan under sökprocessen med tankeutbyte med
Svetabs tilltänkta partners om deras affärsplan och dess utveckling, vilket
ytterligare fördjupas innan Svetab går in som delägare. Riskkapitalet i de
regionala bolagen utgör tillsammans 70 milj. kr., som har finansierats genom
anslag från riksdagen under åren 1977 och 1978.

Skr.
1982/83:20 90

Verksamheten
röner ett fortsatt positivt intresse såväl hos företag som hos
finansieringsinstitut. F. n. är Svetab genom de regionala investmentbolagen
delägare i tjugo förelag och för år 1982 budgeteras ytterligare 12 engagemang.
Tack vare en aktiv marknadsbearbetning och ett stigande positivt intresse från
bl.a. bankerna är inströmningen av nya projekt tillfredsställande.

Eftersom
de regionala investmentbolagens affärsidé bygger på att gå in som
minoritetspartner med riskkapital - kapital som inte kräver säkerhet - gäller
det att på speciellt sätt hantera risktagandet. Delta görs genom en särskild
utvärderingsprocess, som innebär att utöver en analys av företagets framtida
möjligheter, bedömningen starkt inriktas på kompetens och förutsättningar hos
företagaren själv och ledningsgruppen.

Den
process som ligger till grund för utvärderingen av riskerna i de minoritetsengagemang
som de regionala investmentbolagen överväger, hanteras av Investkontakt som
svarar för Svetabs konsultverksamhet. Investkontakts instrument för sådana
bedömningar av investeringsalternativ är de s. k. investeringsprogrammen som
ger underlag för bedömning av styrkan hos företagaren, ledningsgruppen och
affärsidén.

Investkontakt
har vidareutvecklat sina metoder atl skapa kontakt med och finna driftiga och
dynamiska företagare med den motivation och läggning som krävs för att bygga
upp och utveckla expansiva förelag. Investkontakt arbetar med detta för bl. a.
Svetabs regionala investmentbolag.

Utöver
nämnda program har Investkontakt arbetat med utvecklings- och träningsprogram
för företagsstartare, en insats som syftar till att underlätta för deltagarna
att komma igång med sina företag och alt göra etableringen snabbare och mindre
problemfylld.

Investkontakts
verksamhet bygger på ett samlat kunnande och insikter om entreprenörskap och
det viktiga samspelet mellan företagare/ledningsgrupp och affärsidé.
Investkontakt arbetar också med program kring kreativitet, kommunikation,
ledar- och personalutveckling — ett verksamhetsområde som under år 1982 kommer
att utökas.

Utöver
den regionala investeringsverksamheten som bedrivs genom de fyra dotterbolagen och
konsultverksamheten som bedrivs genom Investkontakt har Svetab under år 1981
också varit majoritetsägare av två företag.

Datamönsler
AB som arbetar med utveckling och implementering av datorbaserade
mönsterhanteringssystem för konfektionsindustrin har under året tillhört
Svetabgmppen. I denna grupp ingår också Förbandsmaterial AB som i sitt
ordinarie sortiment har material för företagshälsovård och åldringsvård.

Under
år 1982 kommer Svetab att starta ett nytt investbolag med syfte att medverka i
riskfinansiering av expansioner i mer mogna företag med omsättning i
intervallet 20-100 milj. kr.

Skr. 1982/83:20 91

För Svetabgmppen uppgick fakturerad försäljning under år
1981 till 50,5 milj. kr. (57,9). Resultatet före bokslutsdispositioner och
skatter uppgår till 4,7 milj. kr. (3,8). Balansomslutningen uppgår till 142,6
milj. kr. varav 70 milj. kr. utgör riskkapital i de regionala investmentbolagen
och 100 milj. kr. i den samlade koncernen.

Svenska Lagerhus AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

8,3

7,3

0,5

0,6

0.1

0,0

12,4

13,3

5,5

5,5

0,1

4.3

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

22 22

Lagerhusbolaget äger och förvallar lagerhus och ombesörjer
lagring av spannmål, frö och fodermedel för bl. a. Svensk Spannmålshandel ek.
förening.

Bolaget åtager sig också beredskapslagring av livsmedel på
uppdrag av statens jordbruksnämnd.

Dotterbolaget Svenska Spannmålsaktiebolaget bedriver inte
någon verksamhet.

Svenska Skifferolje AB

Översikt 1981 1980

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

0.0

0,0

3,0

2,4

1,2

1,0

29.8

28,4

28.7

27,5

0,0

0,0

Antal anställda 1981 1980

0,5 0,5

Under år 1981 har avvecklingen av verksamheten inom
Svenska Skifferolje AB fortgått. Resultatet före bokslutsdisposition och skatt
blev 3,0 milj. kr.

Skr. 1982/83:20 92

Svenska Utvecklings AB (SU)

översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

21,6

12,8

6,6

1,5

5,5

0,9

30,9

24.0

16,2

10,7

1,3

0,1

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

53 48

Historik

Svenska Utvecklings AB bildades år 1968 som elt led i den
ökade satsningen på forskning och utveckling. Genom beslut av riksdagen skedde
en rekonstruktion av SU under år 1976. I samband härmed överfördes aktierna i
SU från fonden för statens aktier till Statsföretag AB.

Botagets syfte

SU är en utvecklingsresurs åt Statsföretagsgruppen.
Härjämte skall SU bedriva tekniskl-kommersielll utvecklingsarbete i övrigt,
främst på områden som är angelägna för samhället. Slutligen är bolaget också
en kanal för utveckling av innovationer från enskilda uppfinnare eller företag.

Verksamheten under år 1981

SUs verksamhet bedrivs inom två avdelningar:

Avdelningen för teknisk och kommersiell utveckling,
belägen i Stockholm. Den är främst inriktad på projektverksamhet, dvs. teknik-
och produktförmedling och sökande efter nya produkter saml på kommersiell
utveckling, dvs. sökande av nya produkter och branschområden, bl.a. inom
området bioteknik, av intresse för Statsföretag och samhället.

Avdelningen för energi- och miljöteknik i Åkersberga. Den
huvudsakliga inriktningen är utveckling av nya produkter och processer av
intresse för Statsföretag och samhället inom framför allt elektrokemi,
heterogen katalys, membranet och materialteknik. I Åkersberga har bolaget
verkstad och laboratorium.

Bolaget hade under år 1981 en fakturerad försäljning av
21.5 milj. kr. och i medeltal 53 anställda.

Ökningen av försäljningen sammanhänger främst med att SU
avyttrat sitt batteriprojekt. Under en följd av år har SU utvecklat ett batteri
för bl. a. eldrivna fordon. Det av SU i samarbete med elt amerikanskt förelag
framtagna järn-nickelbalteriet har vid tester i det amerikanska elbilsprogrammet
visat sig överiägset däri ingående batterier. Ett betydelsefullt steg togs
under år 1981, då det svenska företaget SAB NlFE AB av SU förvärvade rätten att
exploatera SUs batteriprojekl.

Skr.
1982/83:20 93

Bolaget
har också under år 1981 sålt sitt projekt angående av vattning av torv till
domänverket. Det är nu domänverket som inom den statliga sektorn ansvarar för
användandet av torv som energiråvara.

SUs
försäljning av elektrokemiska celler för organisk syntes, vilka utvecklats
inom bolaget, har under året fortsatt i snabbare takt än beräknat.

Bolagets
verksamhet inom området bildbehandling intensifierades under år 1981. Bolaget
har här haft nära samarbete med Tekniska Högskolan i Linköping och under hösten
inrättades en avdelning inom SU för bildbehandling i Linköping. Inom
Statsföretagsgruppen har bildats ett särskilt bolag för exploatering av
resultat inom bildbehandlingsområdet - IMTEC Image Technology AB - till vilket
SU i böijan av år 1982 avyttrat verksamheten vid sin avdelning i Linköping.

Även
inom det biotekniska området har bolagets verksamhet intensifierats under
året. SU har sålunda tillsammans med Statens Bakteriologiska Laboratorium
undersökt möjligheterna till ett närmare samarbete i syfte att tillverka och
marknadsföra produkter och processer inom det biotekniska området.

SUs
funktion för projektsamordning har under året tillfört Statsföretagsgruppen
och företag på orter med vikande sysselsättning nya produkter. Pä uppdrag av
industridepartementet har bolaget försatt att förmedla licenser från utlandet,
främst från USA och Japan, pä produkter som kan tillverkas hos mindre och
medelstora företag i Sverige inom regioner med sysselsättningsproblem.

Bolagets
resultat för år 1981 visar en vinst på 4,8 milj. kr. efter avskrivningar men
före finansiella intäkter och kostnader. Större delen av vinsten härrör från
försäljningen av projekt. Efter finansiella intäkter och kostnader men före
bokslutsdispositioner redovisar bolaget ett resultat av 6,6 milj. kr. Sedan
bolaget lämnat ett koncernbidrag på 1,1 milj. kr. uppgår årets vinst till 5,5
milj. kr.

Framtidsutsikter

Sedan
vissa projekt avyttrats under år 1981 kommer bolagets verksamhet nu att
inriktas mot delvis nya områden inom bl.a. elektrokemi och bioteknik. Forskning
och utveckling kommer att få en allt större betydelse för industrins
konkurrenskraft. SU strävar efter att medverka lill en industriell förnyelse
inom svenskt näringsliv.

Skr.
1982/83:20 94

SSAB
Svenskt Stål Aktiebolag

Översikt
1981 1980

_____________________________ (milj, kr.)__ (milj, kr.)

7 266,6

7 382,7

-799,2

23,6

-721,3

-148,0

9040,9

8560,2

3 321,2

2 539,0

840,1

1 160,4

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

17017 17573

Historik

Mot
bakgmnd av den sedan 1960-talet allt sämre lönsamheten inom svensk
handelsstålsindustri beslutade Stålbranschrådet i februari 1976 alt låta göra
en utredning om branschens framlida utveckling och struktur.

I
mars 1977 blev handelsstålsutredningen klar och samtidigt startade förhandlingar
om bildandet av ett gemensamt handelsstålsbolag för Sveriges tre största
handelsstålverk, Gränges Oxelösunds Järnverk, Norrbottens Järnverk och
Domnarvets Järnverk. Förhandlingarna slutfördes i november samma år och i april
1978 antog riksdagen regeringens proposition om statligt engagemang inom
handelsstålsindustrin. Därmed kunde avtalet om samgåendet fullföljas och SSAB
övertog rörelserna med retroaktiv verkan från den 1 januari 1978.

Verksamheten
under år 1981

Den
svenska efterfrågan på handelsstål minskade med ytterligare ca 8% från 1980 års
låga leveransnivå beroende av framförallt inskränkningar i verkstadsindustri,
byggnadsverksamhet och kundernas lager. Stålmarknaden uppvisade dessutom
mycket stora svängningar under året. Från en förhållandevis hög orderingång i
början av året sjönk den till ca 60% under tredje kvartalet. Uppgången under
fjärde kvartalet betingades åtminstone delvis av förväntningar om prisökningar.

De
totala leveranserna av handelsstål kunde i stort setl upprätthållas på 1980 års
nivå genom att exporten ökade ungefär lika mycket som bortfallet på
hemmamarknaden.

Importen
av handelsstål fortsatte atl sjunka. Nedgången blev ca 9%, dvs. lika mycket som
marknadens nedgång. De svenska verken hävdade således sin andel av den svenska
marknaden.

SSAB-koncernens
fakturerade försäljning uppgick år 1981 till 7 176 milj. kr. (exkl. övriga
rörelseintäkter) (7303). Den genomsnittliga prisökningen för sålda produkter
uppgick till ca 4% (7) medan volymen minskade ca —6% (-2). Exklusive Tibnor var
motsvarande förändringar +7% respektive -7%.

Skr.
1982/83:20 95

Exportandelen
uppgick tiU 27% (25).

Rörelseresultatet
före avskrivningar uppgick för koncernen till -324,3 milj. kr. (-211,9).
Moderbolagets motsvarande resultat uppgick till -487,0 milj. kr. (-358,5).
Koncernens resultatförsämring, -112,4 milj. kr., berodde främst av den
minskade volymefterfrågan och att kostnadsökningarna inte kunde kompenseras av
prishöjningar på färdigprodukter.

Den
ogynnsamma resultatutvecklingen under slutet av år 1980 fortsatte under år
1981. Under hösten 1981 skedde dock viss återhämtning i resultatutvecklingen.
Anledningen var framförallt de prisökningar som kunde genomföras tack vare EGs
krisåtgärder.

Resultatet
efter finansiella poster uppgick lill -773,6 milj. kr. (-584,3). Det
finansiella nettot uppgick till -167,5 milj. kr. (-120,2). Försämringen av
räntenettot om 47,3 milj. kr. berodde framförallt på ökad skuldsättning.

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt uppgick lill -799,2 milj. kr. (23,6) efter
extraordinärt netto om -25,6 milj. kr.

Nettoresultatet
för koncernen uppgick till -721,3 milj. kr. (-148,0) efter skatter om 9,7 milj.
kr. (-7,3). Bland bokslutsdispositioner ingick upplösning av beskattad reserv
för avskrivning utöver plan med 57,2 milj. kr. Beloppet motsvarar avskrivning
enligt plan av uppskrivning av maskiner. Lagerreserven förändrades med +10,8
milj. kr. (—6,5). Återvunnen latent skatteskuld i samband med upplösning av
förvärvade obeskattade reserver gav positiv skatt med 9,7 milj. kr. (-7,3).

SSAB-koncernens
investeringar år 1981 uppgick tUl 840,1 milj. kr. (1 160,4), varav 668,5 milj.
kr. (948,0) utgjordes av investeringar inom SSABs strukturprogram. Övriga
investeringar om 171,6 milj. kr. (212,4) utgjordes av ersättnings-, miljö- och
rationaliseringsinvesleringar.

I
september 1981 gjorde ägarna Statsföretag, Gränges och Stora Kopparberg upp om
kapitaltillskott till SSAB. Uppgörelsen innebar att staten överlog Stora
Kopparbergs aktiepost i SSAB. Därmed ägs SSAB till 50% av Statsföretag, 25% av
staten och 25% av Gränges. Enligt överenskommelsen mellan ägarna ökades SSABs
egna kapital med sammanlagt 1 500 milj. kr. 500 milj. kr. tillfördes i form av
nytt aktiekapital, som härefter uppgår till 2500 milj. kr. Reservfonden ökades
med 1000 milj. kr.

Medelantalet
anställda uppgick i koncernen till 17017 (17573), varav 429 (448) avsäg
anställda i utländska dotterbolag. Koncernen hade vid årets utgång
anställningsansvar för 16927 personer vid de svenska arbetsplatserna - en
minskning med 1 197.

Framtidsutsikter

Den
låga efterfrågan pä stål under år 1981 väntas bestå år 1982. EGs krisålgärder
medförde en betydande prisuppgång under slutet av år 1981 och början av år
1982, förstärkt av den svenska kronans devalvering. Om denna prisförbättring
består kommer SSAB med de produktivitetsökningar och fortsatta
rationaliseringar som Handlingsprogram 82 medför att väsentligt förbättra
resultatet under år 1982, det år då omstruktureringen skall börja ge effekt.

Skr.
1982/83:20 96

Uddcomb
Sweden AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

80,8

75,0

3,1

0,7

2,8

0,5

466,8

331.3

28,0

25,2

1,3

4,3

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

452 ,523

Uddcomb Sweden AB är dotterbolag till Statsföretag AB, som
äger 75 % av aktierna, medan 25% ägs av det amerikanska förelaget Combuslion
Engineering, Inc.

Företagets omorientering mot nya affärsområden fortsatte
under år 1981. I maj beslöt riksdagen atl ge Uddcomb ett tillskott för att
täcka förluster, personalavveckling och insatser för att ge företaget den nya
inriktningen. Beslutet innebär att Uddcomb under åren 1981 och 1982 avslutar de
inneliggande nukleära orderna och successivt bygger upp en ny verksamhet
inriktad på tillverkning av tunga konstruktioner, legotillverkning samt
engineering och fältservice. Den nya verksamheten organiseras kring de två
divisionerna Uddcomb Heavy Manufacturing (UHM) och Uddcomb Engineering (UE).

Behov av tunga och medeltunga svetsade konstruktioner
finns inom ett flertal marknader i det för företaget naturliga geografiska
området, Nordeuropa. Marknadsbearbetning sker nu av Uddcomb Heavy
Manufacturing mot processindustri, transportindustri och allmän tung
maskinindustri. Sedan en tid tillbaka bearbetas även offshore-marknaden.

Ansträngningarna att arbeta upp en ny marknad har
försvårats av lågkonjunkturen. Speciellt har marknaden för legoproduktion
varit mycket svår inom Sverige.

Konsultverksamheten, Uddcomb Engineering, har under år
1981 genomfört ett stort och komplicerat reparationsarbete i Ringhals
kärnkraftverk, varvid även fältservicestyrkan engagerades. Marknadsföringen
har inriktats på att följa upp framgången.

Arbetet med de inneliggande nukleära orderna har dominerat
verkstadsproduktionen under år 1981. Arbeten har pågått med komponenttillverkning
för svenska och tyska kärnkraftverk saml för tillverkning av transportbehållare
för använt kärnbränsle. Färdigställandet av ovan nämnda order kommer även under
år 1982 att dominera verksamheten. Resultatet kommer härvid att belastas med
stora kostnader av omställningskaraktär.

Årets resultat efter finansiella intäkter och kostnader är
-12,7 milj. kr. (153,3). Den stora skillnaden mot föregående år är till största
delen en följd av den mycket stora förlustreservering som gjordes för
färdigställandel av

Skr.
1982/83:20 97

den
nukleära orderstocken. Ytterligare förlustreserveringar i årets bokslut har
inte erfordrats, eftersom verksamheten påtagligt förbättrats.

Förutsättningarna
för det nya Uddcomb är i flera avseenden mycket goda. Svårigheterna är
förbundna med omställningen från den hårt bundna nukleära framställningens krav
på omsorgsfull kontroll och dokumentation till betydligt mindre bunda
tillverkningskrav på korta ställtider och enkla arbetsmetoder.

7
Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 20

Skr. 1982/83:20 98

Svenska Varv AB

Svenska Varv AB

översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

7 320,4

6159,5

-1600,0

-1461,2

-286,5

-1 100,4

19194,2

18279,0

1 168,7

1472,4

346,6

306,2

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

24090 24292

Historik

Svenska Varv AB bildades år 1977 i samband med att staten
övertog Salén-invests aktier i AB Götaverken som tillsammans med tidigare helstatliga
Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB kom att ingå i den nya koncernen.
Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirörelse i koncernen.

Omstrukturering av koncernen

Utgångspunkt för arbetet att omstrukturera koncernen har
varit den strukturplan som fastställdes av styrelsen ijanuari 1980. Koncernens
företag grupperades där i tre sektorer som under året haft följande utseende.

Kommersiella Omstrukture- Sysselsatt-

sektorn ringssektorn ningspolitiska

sektorn

Calor-Celsius Götaverken Arendal Öresundsvarvet

Götaverken Motor Kockums

Götaverken Ångteknik Uddevallavarvet

Götaverken Aluminium Karlskronavarvet

Götaverken Sölvesborg

Götaverken Cityvarvet

Finnboda Varf

Götaverken Arendal bedöms nu ha goda förutsättningar för
långsiktig lönsam verksamhet och kommer därför att från årsskiftet 1981/82 överföras
till den kommersiella sektorn.

Karlskronavarvets tillverkning av civila fartyg upphörde i
och med leveranserna av två produktfartyg vid årsskiftet 1981/82. Vidare
flyttades under hösten 1981 ansvaret för vindkraftsproduktionen från Karlskronavarvet
till Svenska Varv Vindenergi, vilket inneburit att verksamhetsvolymen vid
varvet bantats till en nivå som motsvarar beställningar från den svenska
marinen.

Skr.
1982/83:20 99

Verksamheten
vid Göta verken Sölvesborg upphörde under hösten 1981. Nybyggnad av fartyg
upphörde vid Finnboda Varf i och med leveransen av ett ro/ro-fartyg i mitten av
år 1981. Verksamhetsvolymen halverades därmed och företaget är nu ett renodlat
reparationsvarv med kompletterande industriverksamhet.

Omstruktureringssektorn

Koncernens
storvarv skulle enligt strukturplanen inriktas mot följande affärsområden:

-
Offshore (Götaverken Arendal)

-
Bulk-/Tank-/Enhetslastfartyg
(Uddevallavarvet och under en övergångsperiod Kockums)

-
Gas-/Kemikaliefartyg (Kockums)

-
Prefabricerade
fabriksanläggningar (Kockums och Götaverken Arendal).

Götaverken
Arendal har inriktat sin verksamhet mot tillverkning av riggar för bostäder och
borrning vid prospektering av nya oljefyndigheter. Stigande oljepriser och
därav ökande intresse att utvinna olja har skapat en mycket expansiv marknad
för dessa produkter. Götaverken Arendal har nu nått en etablerad
marknadsposition och har fått beställning på fyra riggar av egen konstruktion
för leverans år 1982-1983. Merparten av investeringarna inom offshore-området
sker emellertid i själva produktionsfasen när olja utvinns från fyndigheterna.
I och med förvärvet av ett engelskt offshoreföretag som arbetar inom denna
sektor får Götaverken Arendal ökade förutsättningar att bredda sin bearbetning
av offshoremark-naden.

Fartygsmarknaden
har varit fortsatt dålig och tonnageöverskottet i väri-den är nu så stort att
några beställningar av tank- och bulkfartyg knappast behöver göras de närmaste
åren. Såväl Uddevallavarvet som Kockums lyckades emellertid under året teckna
ett flertal kontrakt pä fartyg.

Uddevallavarvet
har sålunda kunnat sälja ytteriigare fartyg i sin serie bränslesnåla 55000 dwt
OBO-fartyg. Varvet tecknade dessutom kontrakt avseende en s. k. shuttle-tanker
speciellt avpassad för operation på Nordsjön.

Kockums
tecknade i internationell konkurrens en mycket uppmärksammad order på 4 st
ro/ro-fartyg till Saudi-arabien.

Samtliga
order till storvarven av riggar, bulk-, tank- och enhetslastfartyg kunde
tecknas tiU priser som täcker varvens självkostnader. Detta är en avsevärd
förbättring mot föregående år och mol senare delen av 1970-talet då priserna
endast täckte ca 70-80% av varvens självkostnader.

Marknaden
för gas- och kemikaliefartyg har varit dålig under hela året. Några order på
sådana fartyg bedöms inte kunna tecknas under den närmaste framtiden.

Inte
heller har något kontrakt tecknats avseende en prefabricerad am-

Skr. 1982/83:20 100

moniak-/urea- eller metanolfabrik. Marknadsbearbetningen
har emellertid varit intensiv och förhandlingar förs för närvarande avseende
ammoniak-/ ureafabriker till Thailand, Bangladesh och Tanzania. Hög prioritet
kommer år 1982 att ges arbetet att nå elt definitivt kontrakt på en första
anläggning av någon prefabricerad fabrik.

För att nå framgång i omstruktureringsarbetel av
storvarven måste den förbättrade marknadsinriktningen kombineras med kraftiga
förbättringar av effektiviteten. Detta effektivitetskrav i strukturplanen har
nu omsatts i ökad projektorientering av storvarvens organisationer kombinerat
med etl ökat resultatmedvetande.

Ansträngningarna har år 1981 medfört betydande
förbättringar av Götaverken Arendals effektivitet. Vidare har serieeffekterna
i Uddevallavarvets produktion kunnat tillgodogöras. Effektiviteten i Kockums
förbättrades avsevärt mot slutet av året sedan order tecknats på fyra
ro/ro-fartyg.

Karlskronavarvet visade fortsatt stora förluster under år
1981. Föriusterna var koncentrerade till den civila fartygsproduktionen och
lill utvecklingsarbetet i anslutning till framtagande av två
vindkraftsprototyper. Som en konsekvens härav fattades beslut om att avveckla
den civila fartygsproduktionen samt flytta ansvaret för vindkraftsutvecklingen
till det nybildade systerföretaget Svenska Varv Vindenergi. Verksamhetsvolymen
har nu anpassats till en nivå som motsvarar de beställningar svenska marinen
väntas göra t. o. m. mitten av 1980-talet.

Verksamheten vid Götaverken Sölvesborg avvecklades under
år 1981. Varvets anläggningar överfördes till ett kommunalt industribolag för
att stödja de regionala insatser som gjordes för att skapa annan sysselsättning
på orten.

Den försämrade fraktmarknaden gjorde att Götaverken
Cityvarvet fick svårigheter att belägga varvskapacileten under hösten 1981.
Varvet började därför som en konsekvens härav mer aktivt att bearbeta
marknaden för större ombyggnader. Götaverken Cityvarvet har dessutom under året
etablerat reparationsstationer i såväl Sölvesborg som Landskrona.

Finnboda Varfs markområde har avyttrats till regionala
intressenter. Den därigenom minskade kapitalbördan i kombination med en
förbättrad regional reparationsmarknad möjliggjorde én fortsatt begränsad
verksamhet på Finnboda Varf. Nybyggnad av fartyg upphörde emellertid i och med
leverans av det sista ro/ro-fartyget i juni 1981. Verksamhetsvolymen har
därefter halverats och företaget är nu ett renodlat lokalt reparationsvarv med
viss kompletterande industriverksamhet.

Strukturplanen innefattade en avveckling av verksamheten
vid Öresundsvarvet. Denna kunde emellertid inte påbörjas förrän riksdagen i
juni 1981 korrigerat sitt beslut från år 1980 alt ge Svenska Varv AB i uppdrag
att fortsätta verksamheten vid varvet. Riksdagen anvisade drygt 1 000 milj. kr.
för detta ändamål. Avvecklingen beräknas vara slutförd i början av år 1983.

Skr. 1982/83:20 101

Kommersiella
sektorn

Den
kommersiella sektorn omfattade under året koncernens industriföretag. Dessa
arbetade liksom tidigare med inriktning mot branscherna energi, cellulosa,
petrokemi och rörinstallationer. Den påbörjade interna-tionaUseringen av
verksamheten fortsatte och orderingången kännetecknades Uksom år 1980 av ett
stort inslag av paketleveranser.

Calor-Celsius
avvecklade år 1980 sina sidoaktiviteter och är nu ett renodlat rörföretag.
Byggmarknaden försämrades mot slutet av året men Calor-Celsius kunde hävda sin
position som ledande rörentreprenadföretag i Sverige.

Investeringsbenägenheten
hos Götaverken Ångtekniks traditionella kunder, de skandinaviska
ceUulosaföretagen, har varit fortsatt mycket låg. Detta har nödvändiggjort en
förändring av företagets produktprogram mot energiområdet, där företaget sålt
pannor för eldning med alternativa bränslen typ kol, bark etc. Bortfallet av
de traditionella kunderna har även nödvändiggjort en ökad internationell
satsning främst i Nordamerika. Denna utveckling kommer att göra Götaverken
Ångteknik till ett mer engineer-ingbetonat företag, vilket nödvändiggör en
minskning av den egna tillverkningskapaciteten. Beslut fattades därför våren
1981 att avveckla verkstadsenheten i Gävle.

Götaverken
Ångtekniks brasilienverksamhet har givit fortsatt mycket stora förluster på
grund av den låga investeringsbenägenheten i Brasilien. Beslut har därför
tagits i böijan av år 1982 att i huvudsak avveckla verksamheten.

Götaverken
Motor har fortsatt sin satsning på dieselkraftverk och under året kunde sålunda
order tecknas på tre sådana kraftverk. Den traditionella tillverkningen av
motorer för koncernens nyproduktion av fartyg har emellertid minskat kraftigt
som en följd av storvarvens omorientering. Någon extern marknad för sådana
motorer är dessutom svår att nä i rådande dåliga sjöfartskonjunkturer i
kombination med en betydande global överkapacitet hos motortillverkarna.
Verksamheten kommer därför, efter beslut våren 1982, att koncentreras till
reservdelar och dieselkraftverk. Detta medför även en väsentligt minskning av
verksamheten, vilken kommer att genomföras under hösten 1982.

Av
strukturplanen framgår att Götaverken Aluminium saknar strategiskt värde för
koncernen. Företagets framtida utveckling borde därför bättre kunna tillgodoses
i en annan ägargrupp. Ett preliminärt avtal träffades i böljan av år 1982 med
Swedefronl om försäljning av Gölaverken Aluminium vid halvårsskiftet år 1982.

Frakt-
och farlygsmarknaden

Koncernen
är i stor utsträckning beroende av utvecklingen på frakt-marknaden för fartyg.
Denna påverkar direkt driftsresultatet för koncernens fartygsengagemang men
även indirekt redarnas benägenhet att såväl

Skr.
1982/83:20 102

beställa
nya fartyg som att reparera äldre tonnage. Dessutom påverkar fraktmarknaden
andrahandsmarknaden för fartyg och därigenom värderingen av koncernens egna
fartyg och kundfordringsrisker.

Fraktmarknaden
för såväl tank-, OBO- som produkttankfartyg försämrades under året. De
fraktnivåer som uppnåddes i slutet av år 1981 för OBO- och tankfartyg täckte
inte driftskostnaderna och kunde därigenom inte lämna något bidrag till räntor
och avskrivningar. Den försämrade fraktmarknaden fick även effekt på priserna
för andrahandstonnage. Andrahandsmarknaden för såväl OBO- som tankfartyg
försvagades. Priserna motsvarar nu i många fall de bottennoteringar som nåddes
år 1977-1978.

Det
försämrade prisläget i dollar motverkas emellertid till stor del av
dollarkursens uppgång. Mätt i svenska kronor blir därför försämringen av
prisnivån på andrahandsfartyg relativt begränsad. Prisutvecklingen i slutet av
året är emellertid mycket svår att bedöma eftersom den baseras på relativt få
avslut.

Marknadsvärdet
av koncernens totala fartygsengagemang (egna fartyg och kundfordringsrisker)
vilket ligger till grund för värderingen av de egna fartygen och
kundfordringsriskerna i bokslutet blir därmed svårt att bedöma. Någon mer
omfattande försäljning av fartyg skulle i realiteten inte vara möjlig att
genomföra i rådande dåliga marknad. En värdering baserad på antagandet att
fartygen avvecklas under kontrollerade former visar att värdet ligger i
intervallet ca 2200 till ca 2800 milj. kr.

Trots
den försämrade andrahandsmarknaden för fartyg kunde emellertid avvecklingen av
koncernens engagemang fortsätta i ungefär den takt som förutsattes i
strukturplanen. Under året har sålunda ett tankfartyg, fem OBO-fartyg och ett
produkttankfartyg försålts, vilket innebär att fartygsengagemanget nu till
övervägande del består av tankfartyg.

ÄgartUlskott

De
medelstillskott, bidrag etc. som riksdagen beviljat för koncernens
omstmkturering redovisas normalt i resultaträkningen under rubriken
ägartillskott.

I
koncernens strukturplan förutsågs omfattande förluster under omstruktureringsperioden.
För att täcka dessa samt för att höja koncernens soliditet till ca 25%
(motsvarande elt eget kapital på ca 4500 milj. kr.) och därigenom ge koncernen
möjlighet att bära framtida risker begärde styrelsen ett kontant tillskott av
ägaren/staten. De ägartillskott som anvisades av riksdagen år 1980 och år 1981
innebär att bedömda förluster under omstruktureringsperioden täcktes. Däremot
tillgodosågs inte kravet på solidi-tetsförstärkning fullt ut.

Riksdagsbesluten
åren 1980 och 1981 innebar dessutom en uppdelning av tillskotten i olika anslag
till moderbolaget enligt nedan:

För
omstrukturering sammanlagt 2068 milj. kr. varav

Skr.
1982/83:20 103

-
600 milj. kr. i generellt
varvsstöd, vilket utbetalas successivt under åren 1981-1983.

-
800 milj. kr. för koncernens
utveckling.

-
606 milj. kr. för nedskrivning
av anläggningstillgångar åren 1980-1984. Räntebärande skuldebrev utfärdas i
takt med alt nedskrivningarna görs.

-
62 milj. kr. för omstrukturering
av Finnboda Varf. För övriga ändamål totalt ca 130 milj. kr., varav

-
ca 100 milj. kr. som avser
koncernens bedömda del av det u-landsslöd om totalt 125 milj. kr. som finns
tillgängligt för svenska varvsföretag.

-
ca 30 milj. kr. för
sysselsättningsbefrämjande åtgärder vid Karlskronavarvet AB.

Dessutom
har I 004 milj. kr. erhållits för avveckling av Öresundsvarvet och 238 milj.
kr. som ersättning för kostnader avseende den anställningsgaranti som
riksdagen beslutade om år 1978.

ResuUat

Koncernens
omsättning uppgick år 1981 till 7104 (6035) milj. kr. och resultatet före
ägartillskott, bokslutsdispositioner och skatt till -1600 (-1461) milj. kr.

Rörelseresultatet
före finansiella intäkter och kostnader har förbättrats till —546 (i-927) milj.
kr. Förbättringen är emellertid i realiteten ca 500 milj. kr. större än vad
sorn framgår av resultaträkningen eftersom effekterna av det statliga
beställarstödet i stort sett upphört år 1981.

Förbättringen
av rörelseresultatet beror främst på att prisnivån för storvarvens orderingång
avsevärt förbättrats. Några nämnvärda reserveringar för förluster i pågående
produktion belastar därför inte - till skillnad från föregående år -
resultatet.

I
resultatet efter finansiella intäkter och kostnader ingår föriusterna i
Öresundsvarvet med 198 milj. kr. I 1980 års bokslut gjordes en reservering för
bedömda kvarvarande förluster i samband med varvets avveckling. Denna
avveckling följer uppgjorda planer, vilket innebär att hela Öresundsvarvets
förlust år 1981 elimineras genom motsvarande upplösning av förlustreserven
redovisad som en extraordinär intäkt.

Koncernens
förbättrade rörelseresultat motvägs emellertid av etl kraftigt försämrat
räntenetto. Detta uppgår år 1981 till -983 (-668) milj. kr. Det stora negativa
räntenettot är en följd av hög kapitalbindning hänföriigt till koncernens
omfattande fartygsengagemang i kombination med litet eget kapital och ett
extremt högt ränteläge under året i såväl USA som Sverige.

Härtill
kommer att vissa av riksdagen beslutade kapitallillskott inte hade utbetalats
år 1981. Dettta gällde bl.a. de värdegaranlier uppgående till ca 2500 milj. kr.
som staten utfärdat för att täcka tidigare gjorda reserveringar för
kundfordringsrisker och för omvärdering av koncernens fartygsinnehav.
Värdegarantierna har sålunda varit icke räntebärande fordringar på staten.

Skr. 1982/83:20 104

Konstruktionen
av värdegarantierna innebar därför atl koncernen trots de reserveringar och
omvärderingar som gjorts fortfarande måste finansiera bruttofordran resp
ursprunglig kostnad för fartygen. Detta medförde en allvarlig belastning på
räntenettot. Om värdegarantierna hade omvandlats till kontanta kapitaltillskott
hade ränteeffekterna av dessa medfört alt årets räntenetto förbättrats med ca
375 milj. kr.

Regeringen
har genom beslut i mars 1982 infriat samtliga värdegarantier, vilket ger en
positiv effekt på 1982 års resultat.

Valuta

Koncernen
var i slutet av 1970-talet kraftigt valutaexponerad genom omfattande
skuldsättning i schweizerfranc och samtidigt stora fordringar och orderstockar
i dollar. Schweizerfranceengagemanget har planenligt avvecklats och koncernen
är därigenom nu i stort setl endast exponerad för förändringar i dollarkursen.

Koncernens
kapitalbehov är alltför stort för atl enbart finansieras i svenska kronor. Upplåning
har därför till stor del fått ske i främmande valutor. För närvarande sker
sådan upplåning uteslutande i dollar. Koncernens valutapolitik innebär att
denna skuldsättning i största möjliga utsträckning skall balanseras av
fordringar och orderslock eller terminsäk-ras. Detta har medfört att en stor
del av koncernens fartygs- och offshore-försäljningar gjorts i dollar, vilket
givit en fordrings- och orderstock som i stort sett balanserar lånestocken. På
grund av dollarflödenas storlek kan emellertid en sådan balans inte helt
upprätthållas vid varje tidpunkt.

Kursen
för dollarn förändrades kraftigt under år 1981. Dollarn förstärktes successivt
till en nivå som låg ca 25% över kursen vid årets böljan. Under början av år
1982 har dollarkursen ytterligare stärkts.

Om
tidigare princip för värdering av fordringar och skulder i främmande valutor
tillämpats hade hela förlusten hänföriig till dollarlånen belastat årets
resultat medan motsvarande vinst i orderstocken kunnat tillgodogöras först när
fartygen resp riggarna leverats. Detta skulle ha givit en dålig bild av
koncernens valutaberoende där exponeringen i lånestocken som framgått ovan
medvetet balanserats med orderstocken.

I
samband med årels bokslut har därför principen för värdering av fordringar och skulder
i främmande valuta ändrats under inflytande av aktuell internationell
utveckling inom området (Rekommendation nr 52 från Financial Accounting
Standards Board). Härigenom har bl.a. orealiserade vinster i orderstocken
kvittats mot orealiserade förluster i lånestocken.

Dollarkursens
utveckling och den svenska devalveringen under året i kombination med att
dollarexponeringen inte ständigt kunnat vara balanserad har medfört alt
resultatet belastats med valutaföriuster uppgående tiU 314 milj. kr.

Skr. 1982/83:20 105

Finansiering och likviditet

Koncernens räntebärande lånestock uppgår till 10698
(10419) milj. kr. Härav utgör dollarlån ca 60% medan resten av upplåningen i
huvudsak skett i svenska kronor. Eftersom stora delar av tidigare ägartillskott
inte utbetalats år 1981 uppkom en omfattande fordran på ägaren/staten. Denna
fordran uppgick vid årsskiftet 1981/82 till nära 4800 milj. kr. och måste
sålunda finansieras av koncernen. I och med att ägartillskotten utbetalas
kommer koncernens skuldbörda att kunna reduceras.

Merparten av upplåningen sker mot säkerhet i statliga
kreditgarantier. Dessa garantier utfärdas för att underlätta finansieringen av
farlygsproduk-tion och kundfordringar.

Koncernens likviditet var under året tillfredsställande
och i stort sett oförändrad.

Eget kapital

Koncernens egna kapital uppgår till 1 169 (I 472) milj.
kr., vilket motsvarar en soliditet på 6 (8) %. Det egna kapitalet i
moderbolaget har emellertid minskat mer bl. a. beroende på att vinster
balanserats i dotterföretagen Götaverken Arendal, Calor-Celsius och Zenit
Shipping. Moderbolagets egna kapital har därför sjunkit till 785 (1470) milj.
kr., vilket innebär att 115 milj. kr. av reservfonden måste ianspråktas för
täcka årets förlust.

Koncernens omstrukturering är förenad med stora ekonomiska
risker. I stmkturplanen påpekades därför behovet av en kraftig
soliditetshöjning till ca 25% för att ge koncernen förmåga att bära sådana
risker. De ägartillskott riksdagen i olika former anvisade år 1980 bedömdes ge
koncernen ett eget kapital som under omstruktureringsperioden uppgick till ca
2000 milj. kr. och som i slutet av perioden till följd av vinsterna vid
avyttringen av fartygsengagemanget skulle öka till 2800 milj. kr.

Förlusten har åren 1980-1981 blivit större än beräknat
bl.a. beroende på kraftigt ökade förluster i Kockums och Kariskronavarvet.
Vidare har ränte- och valutautvecklingen medfört stora förluster. Dessa
negativa avvikelser har urgröpt koncernens soliditet så att denna nu uppgår
till endast 6%.

Utvecklingen på fraktmarknaden har vidare medfört att
resullattillskot-tet från avvecklingen av fartygsengagemanget kommer att minska
och dessutom senareläggas. Sammantaget innebär detta alt ytterligare negativa
avvikelser från stmkturplanen inte kan bäras och att koncernens möjligheter
att av egen kraft stärka soliditeten avsevärt försämrats.

Framtidsutsikter

Den förbättrade lönsamheten i storvarvens orderstockar
lägger grunden för en resultatförbättring år 1982. Nuvarande överkapacitet inom
världens varvsindustri väntas emellertid bestå under de närmaste åren vilket
gör fartygsmarknaden svår och osäker. Fartygsproduktionen kan därför behö-

Skr.
1982/83:20 106

va ytteriigare minskas. För att nå en långsiktig lönsamhet
i storvarven måste därför hög prioritet ges åt de satsningar som görs för att
bl. a. bredda offshoreverksamheten och nå marknadsgenombrott inom affärsområdet
prefabricerade fabriksanläggningar. Vidare måste pågående program för att höja
effektiviteten drivas med all kraft.

Räntenettot kommer att förbättras som en följd av att
regeringen beslutat utbetala stora delar av tidigare anvisade ägartillskott.
Under våren 1982 har utbetalning skett av bl.a. värdegarantier om 2500 milj.
kr. Räntenettot kommer emellertid att vara fortsatt negativt på gmnd av hög skuldsättning
beroende på kapitalbindningen i fartygsengagemanget i kombination med
koncernens svaga egna kapital.

Fraktmarknadens utveckling kommer att ha stor betydelse
för koncernens resultat. Rådande mycket dåliga frakter medför avsevärda
förluster hänförliga till fartygsengagemanget samt till ingångna
befraktningsavtal. Dessutom kommer fraktmarknadsutvecklingen att negativt
påverka de fartygsproducerande storvarvens orderingång.

Merparten av koncernens dotterföretag torde komma att visa
positiva resultat år 1982. Den finansiella belastningen i moderbolaget och
föriusterna hänföriiga till fartygsengagemanget medför emellertid att
koncernen totalt sett kommer att visa föriust även år 1982. Denna bedöms
emellertid bU mindre än år 1981.

Calor-Celsius AB

Översikt
1981 ,980

..______ .______________________ (milj- kr.)___ (milj,
kr.)

1 276,2

1 119,0

27,9

2,9

59,6

-5,4

623,6

556,2

94,2

34,6

23,6

31,8

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 198o

4166 4215

Historik

Calor-Celsius verksamhet kan härledas tillbaka till slutet
av 1800-talet då Anderssons vattenledningsaffär startades i Umeå. Fram tiU
andra världskriget växte företaget kontinueriigt i Norriand. Under 1950- och
1960-talen genomgick företaget en mycket kraftig tillväxtprocess. Företagsköp
och sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades
verksamheten med industriinstallationer under 1950-talet. Sedan mitten av
1960-talet är företaget landets största rikstäckande installatör. Under slutet
av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

1 december 1975 förvärvades Calor-Celsius av AB
Götaverken, och kom därmed sedermera att ingå i Svenska Varv AB.

Skr.
1982/83:20 107

Botagets
verksamhetsinriktning

Calor-Celsius
är Skandinaviens största och elt av Europas ledande installationsföretag med
60 filialer i Sverige och dotterbolag i Danmark, Norge, Finland, Västtyskland
och Förenade Arabemiraten. Såväl moderbolaget som dotterbolagen svarar
dessutom för entreprenader i ett stort antal länder. Produktprogrammet omfattar
främst rörinstallationer av alla slag i t. ex. bostäder, offentlig byggnation
och industrianläggningar.

Celsius
Vent tillverkar och marknadsför system för utsugning av bil- och svetsgaser.

Centralsug
installerar och marknadsför sop- och dammsugningssystem över hela världen.

Under
de senaste två åren har en särskild verksamhet byggts upp för förvaltning av
företagets fastigheter och för inköp av objekt för renovering och senare
försäljning.

Verksamheten
under år 1981

Calor-Celsius
fakturerade försäljning uppgick till 1270 milj. kr. (1 114).
Utlandsomsättningen inklusive exporten från Sverige svarade för ca 30% (25%) av
omsättningen.

Efter
genomförda saneringar och större företagsförvärv harar 1981 varit en
konsolideringsperiod. Expansionen har begränsats till fastighetssidan samt tUl
ett återupptagande av en tidigare etablering på den norska marknaden. Genom
förvärven av Vanadis Entreprenad AB och Lindens Rörlednings AB uppnåddes under
år 1980 ökade andelar av den svenska rörinstallationsmarknaden. Denna position
har kunnat bibehållas.

Det
danska dotterbolaget håller på att avveckla verksamheten i Förenade Arabemiraten.
I samband med den kraftiga nedgången av den danska VVS-marknaden har en av
enheterna, Ludvigsen & Hermann A/S, inlett en inbrytning på mer
kvalificerat industrirörmontage inom värmekraft-, fjärrvärme- och
offshoresektorerna.

Fastighetsrörelsen
har expanderat ytterligare. Detta har framför allt skett genom att tidigare
inköpta fastigheter bebyggts eller renoverats.

Vid
årsskiftet 1981/82 bildades Rör-Marin AB. Det är ett bolag som ägs av
Calor-Celsius och Götaverken Cityvarvet och som bl.a. kommer att specialisera
sig på rörtillverning. Calor-Celsius prefabverkstad i Karlstad har överförts
till Rör-Marin.

Den
svenska byggmarknaden minskade något under år 1981. Delta gäller såväl
nyproduktion av bostäder som näringslivets byggnation. Som en följd av tidigare
fattade beslut har byggandet inom den offentliga sektorn legat på en hög nivå
även under år 1981. På grund av den vikande byggmarknaden har den svenska
marknaden för industrirör kontinueriigt försämrats under år 1981. Däremot har
den svenska VVS-marknaden försvagats först mot slutet av året. Den danska
byggmarknaden visade en kraftig tillbakagång under året, medan den finska
utvecklades mer gynnsamt.

Skr. 1982/83:20 108

Orderingången ökade med 270 milj. kr. till 1 270 milj. kr.
exkl. vissa extraarbeten och indextillägg. Ca hälften av ökningen beror på
företagsförvärv under år 1980.

Trots en vikande marknad kunde flertalet enheter i
Calor-Celsius upprätthålla tillfredsställande volymer och prisnivåer i
orderingången.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick
till 28 milj. kr. (3).

Årets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till
24 milj. kr. Dessutom har företaget investerat 11 milj. kr. i
omsättningsfastigheter.

Under året minskade antalet anställda med 100 och uppgick
vid årsskiftet till 4 100. Av dessa var 1 200 anställda i utlandet.

Framtidsutsikter

Konjunkturutsikterna för de branscher inom vilka
Calor-Celsius verkar är fortfarande dåliga. På den svenska marknaden väntas
byggnadsinvesteringarna öka först under senare hälften av år 1982, varför 1981
års produktionsvolym inte bedöms kunna uppnås.

I Danmark bedöms investeringsvolymen inom byggsektorn
minska under år 1982. Investeringarna inom energi- och offshoreområdena
förväntas dock öka så myckt, att marknaden totalt sett ökar.

Resultatet år 1982 väntas bli sämre än år 1981.

AB Finnboda Varf

Översikt 1981 ~ 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

43,1

37,2

4.9

-34,3

25,2

0,0

63,2

107,1

27,3

2,1

0,2

0.4

Omsättning

Resultat före disproch skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

278 353

Verksamheten vid Finnboda Varf är främst inriktad mot
reparationer och ombyggnader av fartyg. Företaget disponerar fem flytdockor och
tre torrdockor och kan torrsätta fartyg på upp till 35000 dwt. Produktionen
omfattar även stålkonstruktioner, allmän verkstadsproduklion och
lego-bearbetning. Under år 1981 levererades företagets sista fartygsnybygge.

Verksamheten under år 1981

Den under hösten 1980 beslutade omstruktureringen av
bolaget har genomförts. Nybyggnationen av fartyg har upphört och verksamheten
inriktats mot enbart reparationer och mindre ombyggnader av fartyg samt

Skr. 1982/83:20 109

verkstadsproduktion.
Produktionskapaciteten har anpassats till den lokala reparationsmarknaden och
antalet anställda har kraftigt reducerats.

Som
ett led i omstruktureringen har bolagets markområde avyttrats till Stockholms
och Nackas kommuner samt Stockholms läns landsting. Området upplåts till
bolaget med tomträtt.

Omstmktureringen
av företaget har åtföljts av åtgärdsprogram för ökad kostnadseffektivitet och
minskad kapitalbindning.

Basen för
reparationsverksamheten utgörs av löpande underhåll, klass-ningsarbete och
mindre modernisteringar till en fast kundkrets med anknytning till
Stockholms-regionen. Marknadsföringen inriktas i första hand på att bygga ut
och förstärka denna bas samt på att fördela reparationsverksamheten jämnt över
året.

Den stabila efterfrågan på
fartygsreparationer som rådde under år 1980 mattades något under år 1981. En
ökad efterfrågan på ombyggnader av fartyg inträdde emellertid mot slutet av
året. Verkstadskonjunkturen har varit fortsatt svag.

Resultatet
före dispositioner och skatt uppgick till 5 milj. kr. (-34). Resultatet har
belastats med nedskrivning av anläggningstillgångar samt kostnader i samband
med personalreduktionen. Dessutom har resultatet påverkats negativt av
förluster på varvets sista fartygsnybygge. Avyttringen av företagets
industriområde har emellertid givit en betydande realisationsvinst.

Investeringarna
som under året har uppgått till 160000 kr har endast avsett mindre
ersättningsinvesteringar.

Antalet anställda uppgick
vid årets slut lill 229. Detta innebär en reduktion med 151 personer från
årets början. En viss nyrekrytering har skett under år 1981.

Framtidsutsikter

Den
försämring av fraktmarknaden som kännetecknat år 1981 väntas bestå år 1982.
Detta medför sannolikt en fortsatt svag efterfrågan på reparationstjänster.
Även verkstadskonjunkturen bedöms bli fortsatt dålig. Trots denna marknadsbild
förväntas år 1982 ge en totalt sett god beläggning vid företaget bl.a. beroende
på ökad efterfrågan pä ombyggnader av ro/ro-fartyg. Under år 1982 har hittills
tecknats order på fyra förlängningar av sådana fartyg.

Resultatet
bedöms bli i stort setl oförändrat jämfört med år 1981.

Skr. 1982/83:20 110

Götaverken Arendal AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1309,1

1 334.4

180,8

9,2

178,9

0,0

2619,2

2 150,2

379,5

200,5

96,0

36,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

4039 2893

Historik

AB Götaverken grundades år 1841. Sedan dess har i Göteborg
byggts omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv har
förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv. Götaverken Cityvarvet.
Fartygsbyggandet i Göteborg har istället koncentrerats till Götaverken
Arendal, som blev klart år 1963.

År 1978 påbörjade Götaverken Arendal en omorientering av
verksamheten. Numera vänder sig Götaverken Arendal främst till offshore-marknaden
med produkter och tjänster för utvinning, produktion och lagring av olja och
gas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Produktprogrammet omfattar olika typer av bostads- och
borrplattformar, moduler till produktionsanläggningar, hook-ups och
installationsarbeten på offshoreanläggningar. En omfattande
kompetensuppbyggnad har skett för att möta en förväntad efterfrågan på fartyg
och offshore-utmstning avsedda för de arktiska delarna av Canada och Sovjetunionen.
Dessutom erbjuder Götaverken Arendal sina kunder kvalificerade projektlednings-
och ingenjörstjänster.

Verksamheten under år 1981

Under år 1981 förvärvades det brittiska företaget SLP (Sea
and Land Pipelines Ltd, Great Yarmouth), som levererar moduler och stålkonstruktioner
till produktionsanläggningar till havs. Företaget är det näst största i
Storbritannien inom sitt marknadsområde. Förvärvet är ett led i Gölaverken
Arendals ansträngningar att bredda sitt produktsortiment och att etablera sig
på nationella offshore-marknader, ofta omgivna av restriktioner som favoriserar
hemmaindustrier.

Under året tecknades order för sammanlagt 1500 milj. kr.
varav 500 milj. kr. avser export. Orderingången avser offshoreleveranser och
omfattar bl. a. en borrplattform av egen design (GVA 4000) till Wiih.
Wilhelm-sen, Oslo, Norge, för leverans i slutet av år 1982 samt två bostads-
och serviceplattformar av egen design (GVA 2000) till Consafe Offshore AB

Skr.
1982/83:20 111

med
Walleniusrederierna resp VBB som delägare. Leverans planeras till hösten 1982
resp. sommaren 1983.

De
brittiska varvet Cammel Lairds kommer att använda Götaverken Arendals
konstmktion GVA 4000 för tillverkning av borrplattform lill det kanadensiska
bolaget Dome Petroleum. Detta innebär ett erkännande av Götaverken Arendal som
etablerad konstruktör av semisubmersible-riggar och innebär vidare att varvet
på kort tid övergått från att vara licensköpare till att bli licensförsäljare.

I
början av år 1982 tecknades ytterligare avtal på produkter för
offshore-marknaden. Ijanuari slöts kontrakt med Wiih. Wilhelmsen om ombyggnad
av en bostadsrigg till Tender Support Vessel (produktionsstödsrigg) för
leverans under år 1983. Vidare tecknades under februari 1982 kontrakt med
Uglands Rederi i Norge avseende en bostads- och serviceplatlform av typ GVA
4000 för leverans under år 1983. Dessutom har avtal träffals med Constafe
Offshore AB om ombyggnad av tidigare order på en bostadsrigg, typ GVA 2000,
till en dykeririgg för leverans under år 1983. Orderstocken uppgick vid
årsskiftet till 2650 milj. kr.

Företagets
forsknings- och utvecklingsarbete har resulterat i en egen konstruktion av
semisubmersible-borrplattform vilken idag omfattar ett program av 4 storlekar
med däckslastkapaciteter på 2000, 4000, 5000 resp. 10000 ton, utgående från en
gemensam baskonstruktion.

Det
är den enda plattform som redan från konstruktionsstadiet tar hänsyn till alla
kända och förutsebara krav på kvalitet och säkerhet som stipulerats av norska
och brittiska sjöfartsmyndigheler efter den allvarliga olyckan med plattformen
Alexander Kjelland. Plattformen har etl omfattande och flexibelt
användningsområde och kan utrustas för såväl borrning som bostads-, hook-up-,
underhålls- och installationsuppdrag samt anpassas för extern brandbekämpning
och dykerioperalioner. Insatser görs nu för att dels vidareutveckla denna
plattformstyp och dels utveckla plattformar och system för andra
användningsområden.

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 181 milj. kr. Den förbättrade
marknaden har haft en positiv resultatpåverkan liksom utvecklingen av
företagets inre effektivitet. Vidare har den sluUiga leveransen av de tre
tankfartygen till Libyen påverkat resultatet positivt.

Årets
investeringar uppgick till 96 milj. kr. (36), varav huvuddelen hänför sig till
företagsförvärv och till andelar i riggar.

Genom
förvärvet av Sea and Land Pipelines Ltd ökade antalet anställda till 4600 (3
100) varav anställda i Sea and Land Pipelines Ltd utgjorde 1 380 (0).

Framtidsutsikter

Oljebolagens
intresse för fortsatta offshoresatsningar är stort. Investeringsviljan kan
emellertid påverkas av utvecklingen av de internationella

Skr. 1982/83:20 112

oljepriserna samt beskattningsreglerna i olika länder,
vilket kan få effekter på företagets möjligheter att erhålla order.

Arbetet med att effektivisera verksamheten kommer att
fortsätta, bl.a. genom decentralisering av beslut och resultatansvar till
mindre enheter. Resultatet år 1982 förväntas bli oförändrat i jämförelse med år
1981.

Götaverken Cityvarvet AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

356,7

353,6

3,1

-71,2

0,0

0,0

374,1

407,6

1,6

1,6

24,1

18,6

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

1 639 I 748

Historik

Götaverken Cityvarvet var det ursprungliga
nybyggnadsvarvet inom AB Götaverken, som grundades år 1941. Verksamheten
utfördes i början av mekanisk verkstadsproduktion. År 1947 byggdes det första
fartyget.

Efterkrigstidens starka utveckling inom sjöfarts- och
rederinäringarna skapare en stark efterfrågan på mer avancerade reparations-
och underhållningsarbeten. Först under 1960-talet realiserades emellertid
tankarna på att skapa varv som helt var inriktade på reparation. Det första
egentliga exemplet på ett sådant internationellt specialiserat reparationsvarv
var Lisnave i Portugal. Cityvarvet skapades genom en sammanläggning av
Götaverkens och Eriksbergs reparationsrörelser med Lisnave som förebild för att
betjäna fartyg på sjöfartsleder i norra Europa.

I mitten av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och
det ursprungliga nybyggnadsvarvel vid Göta Älv förvandlades till ett av norra
Europas största och tekniskt mest avancerade reparationsvarv.

Verksamheten under år 1981

Götaverken Cityvarvet disponerade vid årets slut totalt
fyra flytdockor och två torrdockor. I Cityvarvets strategi ingår bl.a. fortsalt
och intensifierad produkt- och serviceutveckling av reparationsverksamhet,
fartygsunderhåll och hamnservice. För alt möta den ökade efterfrågan på resereparationer
har utvecklingen fortsatt inom detta affärsområde (CiServ). Detta har skett
bl.a. genom förvärv av Infis AB, som är ett företag som bl.a. har specialiserat
sig på fartygsservice. Vidare har Cilyvarvet under året etablerat en mindre
reparalionsstation i Sölvesborg samt från årsskiftet 1981/82
reparationsverksamhet i Landskrona.

Skr.
1982/83:20 113

Under
året har en mottagningsstation för barlast vatten färdigställts. Stationen, som
är belägen i Skarvikshamnen, har tillkommit för att möta de krav som ställs
genom den s.k. Östersjökonventionen. Investeringen har finansierats med
särskilda medel som anslagits av riksdagen för detta ändamål.

Vid
årsskiftet 1981/82 bildades Rör-Marin AB. Förelaget ägs tillsammans med
Calor-Celsius och har bildats genom sammanläggning av Cityvarvets röravdelning
och Calor-Celsius verkstad i Karlstad. Bolaget kommer fömtom den marina
inriktningen att specialisera sig på rörtillverkning.

I avsikt att finna
kompletterande produktion som kan öka utnyttjandet av resurserna har Götaverken
Cityvarvet bildat ett dotterbolag, CIBOAT, §om skall utveckla enkla, gmndgående
farkoster för fiske och transporter. Ett mobUt parkeringsdäck ingår också i
Götaverken Cityvarvets nya produktprogram.

Utvecklingen
på fraktmarknaderna har varit svag, framför allt under senare delen av året.
Statshandelsländernas valutasituation har medfört minskade reparationer i
utlandet och konkurrenstrycket från utländska reparationsvarv har varit
besvärande. Dessa faktorer har för Göta verken Cityvarvets del inneburit vissa
svårigheter att få reparentbeläggning. Positiva faktorer har varit den ökade
tankfarten i Nordsjön samt Götaverken Cityvarvets inbrytning på nya marknader
t. ex. Cuba, Schweiz och Japan. Redarnas allmänna benägenhet att utnyttja
tonnaget intensivare har ökat behovet av resereparationer, sarntidigt som
behovet av varvsreparatioiier minskat i motsvarande grad.

Under
år 1981 reparerade Götaverken CUyvarvet omkring 350 fartyg, varav 200 anlöpte
varvet. En förhållandevis stor andel utgjorde haverister. De två största var
OT-Rederiernas Finneagle och Transatlantics Elgaren.

Vid
halvårsskiftet utrustades det amerikanska Liberiaflaggade fartyget Navios
Challenger med inertgassystem och en s.k. COW (Crude Oil Washing)-installation
samtidigt som klassningsarbete genomfördes. Allt detta genomfördes på 17 dagar.
Vidare har ett antal större reparationsuppdrag utförts för några av de stora
oljebolagen, bl. a. Esso Cardiff och Shelltankern Ensis. Utrustningsarbetena på
två produkttankfartyg för Karlskronavarvets räkning slutfördes också under
året.

Reparationsrörelsen
har under året tagU ca 75% av kapaciteten i anspråk. Resterande kapacitet har
utnyttjats för legoarbeten och entreprenadverksamhet.

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 3 milj. kr. (-71). Resultatet
har påverkats positivt av att vissa tidigare nedskrivna fordringar
återbetalats. Resultatet av verksamheten var fortsatt negativt men förbättrades
i jämförelse med föregående år.

Genom
förvärvet av Infis AB samt etableringen i Sölvesborg har antalet anställda ökat
med 210 till 1 918 vid utgången av år 1981.

8
Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 20

Skr. 1982/83:20 114

Framtidsutsikter

Fraktmarknaden bedöms bli fortsatt svag under år 1982,
vilket väntas leda till svag reparalionsefterfrågan. Samtidigt ökar efterfrågan
på ombyggnader av fartyg. Under år 1982 har order erhållits på bl. a.
ombyggnad av ett tankfartyg till s. k. heavy-liflfartyg.

Genom fortsatta effektiviseringsåtgärder i företaget och
fortsatt affärsutveckling bedöms den successiva förbättringen av
verksamhetsresultatet kunna fortsätta.

Götaverken Motor AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

297,8

308,2

-24,7

-18,6

-3,4

0,1

349,9

274,9

17,6

2,1

10,5

15,6

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

903 841

Historik

Götaverkens Motors ursprung är motorverkstaden i AB
Gölaverken. Den under 1930-talet utvecklade egna konstruktionen, GV-motorn,
lades ner i slutet av 1960-talet och ersattes med en licens från Burmeister
& Wain. Successivt har försäljningen av service och reservdelar växt till
en relativt omfattande och lönsam verksamhet.

Under senare år har ansträngningarna riktats mot att
minska beroendet av koncernens varvsföretag genom att utveckla nya
affärsverksamheter och genom att söka efter nya marknader för dieselmotorerna.
Order avseende exportförsäljning av fartygsmotorer och paketleveranser för
stationära dieselkraftsanläggningar har erhållits.

Bolagets verksamhetsinriktning

Motorer tillverkas på licens från B & W Diesel.
Fartygsmotorer för de egna varvens behov dominerade tidigare tillverkningen.
Efter hand har motorer för stationära dieselkraftverksanläggningar fått ökad
betydelse och utvidgats mot kompletta paketleveransåtaganden. Försäljning av reservdelar
för dieselmotorer jämte teknisk service är andra viktiga områden.

Produktprogrammet omfattar vidare processkomponenter som
värmeväxlare, värmepumpanläggningar och tryckkärl samt leveranser av komponenter
till vindkraftverk.

Skr.
1982/83:20 115

Verksamheten
under år 1981

Strukturomvandlingen
inom Svenska Varv-koncernen har för Götaverken Motors del medfört minskade
leveranser lill koncernens företag. Till följd härav har en omorientering av
verksamheten skelt mol nya kunder, marknader och produkter.

Efter
diversifieringssatsningarna de senasie åren har resurserna nu prioriterats mot
dieselkraftverk och reservdelar. Detta medför att beslut om en kraftig
minskning av verksamhetsvolymen kommer alt fattas år 1982.

Efterfrågan
på marina motorer har varit fortsalt låg på de marknader som Götaverken Motor
har tillstånd att bearbeta. Efterfrågan på stora tvåtaktsmotorer för
dieselkraftverk har ökat. Inom företagets licensområde, speciellt i
Mellanamerika och Karibien, har intresset varit slort.

Marknaden
för reservdelar och teknisk service var god under större delen av året, men
minskade kraftigt under hösten i samband med den försämrade sjöfartskonjunkluren.
Efterfrågan på utrustningar och modifieringssatser som kan sänka
bränsleförbrukningen på fartyg har utvecklats tillfredsställande.

Under
år 1981 erhölls order på 4 st dieselmotorer om sammanlagt 80 MW (110000 BHP)
för marint bruk. Under året tecknades avtal om en paketleverans av ett
dieselkraftverk på Barbados. Anläggningen är på 25 MW och ordersumman, 137
milj. kr., är företagets största hittills. Ytterligare tvä order på motorer
till dieselkraftverk till Bermuda resp. Färöarna på tillsammans 24 MW tecknades
år 1981.

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -25 milj. kr. (-18).
Resultatet har påverkats av lågkonjunkturen, som medfört atl order på marina
dieselmotorer tagits till priser, som inte gett full kostnadstäckning. Omorienteringen
av verksamheten har inneburit omställningsproblem och försenad
marknadsintroduktion.

Investeringarna
under året uppgick till 11 milj. kr. och utgjordes av fastighetsförvärv och
löpande ersättningsinvesteringar.

Antalet
anställda ökade något under året och uppgick vid årsskiftet till 910.

Framtidsutsikter

Den
förväntade ökningen på efterfrågan på motorer för dieselbruk kan endast delvis
kompensera den minskade marina marknaden. Försäljningen av reservdelar och
teknisk service beräknas minska p.g.a. försämrad fraktmarknad.

Resultatet
år 1982 bedöms bli sämre än år 1981.

Skr.
1982/83:20 116

Götaverken Ångteknik AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

429,9

471,8

-97,4

-6,4

-16,6

-6,0

794,2

672,1

32,5

49,1

36,9

24,3

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

1 402 1 326

Historik

Götaverken Ångteknik försörjde ursprungligen Gölaverkens
fartygsbyggen med ångpannor. Sedan 1930-talet har verksamheten emellertid
blivit alltmer separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på cellulosaindustrin
och den ökande internationaliseringen har ytterligare understrukit
verksamhetens särart. I början av 1970-talel ombildades Gölaverken Ångteknik
till ett aktiebolag.

Bolagels verksamhetsinriktning

Götaverken Ångteknik är en av världens ledande
leverantörer av utrustning till cellulosaindustrin med en dominerande stäUning
i Skandinavien och Brasilien. Även inom energiförsörjnings- och
värmeåtervinningsområ-det har företaget en stark position med ett brett
produktprogram. Götaverken Ångteknik har under de senaste åren genomfört en
ökad satsning på export, utvidgat sina ålaganden mol allt större andel
kompletta paketleveranser samt breddat produktprogrammet främst mot eldning av
fasta bränslen.

Götaverken Ångteknik har huvudkontor i Göteborg,
verkstäder i Göteborg, Gävle och Karlshamn samt kontor för division
Maskinverken i Kallhäll. Dotterbolag finns i Canada och Norge. I Brasilien
bedriver företagel verksamhet genom ett delägt bolag.

I början av år 1982 startades ett helägt dotterbolag
Energus Fastbränsle-teknik AB med inriktning på mindre turnkey
fastbränsleeldade anläggningar.

Verksamheten under år 1981

Efterfrågan på utrustning till den svenska industrin har
kraftigt minskal under de senaste åren och väntas bli fortsatt svag. Intresset
har istället inriktats på Nordamerika. Företagets satsningar där har under året
varit framgångsrika. Order har erhållits för ca 270 milj. kr. avseende en
soda-panna och en barkeldad panna till Great Northern Nekoosa, USA samt en
turnkey baikeldad anläggning till Nova Scotia, Canada.

Skr. 1982/83:20 117

I
Sverige finns planer på omfattande investeringar i fastbränsleeldade
hetvattenanläggningar, en marknad av stor betydelse för Götaverken Ångteknik.
Möjligheten för svenska företag att konkurrera försvåras dock av
subventionerade krediter från finska och danska leverantörer.

Under
år 1981 har företaget bl. a. erhållit en större beställning från Stora
Kopparberg på en bark- och koleldad anläggning samt order på en koleldad panna
till Helsingborgs kommun. Vidare har erhållits en order på en anläggning med
fluidbädd för förbränning av höganäskol.

Marknaden för Sunrod
marina hjälpångpannor och avgaspannor har varit fortsatt stark under år 1981.
Huvuddelen av tillverkningen går på export. Orderingången har ökat kraftigt och
uppgick år 1981 till 820 milj. kr. (600). Orderstocken var vid årets slut 1 200
milj. kr. (800).

Under
år 1982 kommer en organisationsändring att genomföras med inrättande av
resultatansvariga divisioner och produktgrupper. Vidare måste företagets
verkstadskapacitet minskas som följd av den ändrade marknadsstmkturen med ett
minskande arbetsinnehåll i projekten.

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -97 milj. kr. (-6).
Avvecklingskostnader hänförliga till brasilianska verksamheten har belastat
resultatet med 64 milj. kr. Den otillfredsställande resultatnivån år 1981 har
påverkats av låg fakturering, dåliga priser samt kalkylavvikelse på en större
turnkey leverans.

Årets
investeringar uppgick till 37 milj. kr. (24) varav 10 milj. kr. avsåg ökning i
aktiekapitalet i Gotaverken Industria e Comercio, 15 milj. kr. nedlagda
kostnader i egen fluidbäddanläggning, 6 milj. kr. fastighetsförvärv samt 6
milj. kr. löpande ersättningsinvesteringar.

Antalet
anställda uppgick vid årets slut till drygt 1400 (1400).

Framtidsutsikter

Götaverken
Ångtekniks produktprogram innebär goda utvecklingsmöjligheter. Ökade
exportsatsningar för att kompensera bortfallet av den skandinaviska
cellulosaindustrin är nödvändiga.

Den
svenska marknaden kommer främst att avse fastbränsleeldade anläggningar för
energiproduktion och värmeåtervinning. En fömtsättning för att svenska
leverantörer skall kunna hävda sig är emellertid atl de kan konkurrera på samma
villkor som finska och danska leverantörer. Dessa erbjuder nu subventionerade
krediter.

Resultatet
år 1982 väntas bli avsevärt bälte än år 1981.

Skr.
1982/83:20 118

Karskronavarvet AB

Översikt

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda

1981

1980

(milj. kr.)

(milj.
kr.)

264,8

458,9

-164,8

-111,9

-21,4

-5,2

578,4

406,2

10,9

32,3

2,0

2,7

1981

1980

1492

1629

Historik

Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är
Karlskronavarvet AB som grundades år 1679 och således har byggt fartyg under
300 år. Varvet var från böljan helt inriktat på att täcka den svenska
örlogsflottans behov av underhåll, reparationer, moderniseringar och nybyggen.
Efter andra världskriget genomfördes en omorganisation på grund av marinens
minskade behov av tjänster i fredstid. De produktiva enheterna inom örlogsvarvet
sammanfördes till Maskinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en
omstrukturering av verksamheten mot en mer civil produktion. År 1961 ombidades
företaget till Karlskronavarvet AB. År 1970 överfördes Karlskronavarvet till
industridepartementet och gick upp i det då nybildade Statsföretag AB. Sedan
år 1977 ingår företagel i Svenska Varv AB. Omfattande investeringar har
genomförts i anläggningarna framför allt under 1970-talet då i princip ett helt
nytt varv byggts upp.

Under 1970-talet har ett flertal försök gjorts att minska
beroendet av den svenska marinen, vars beställningsvolym kontinuerligt har
minskat. Karlskronavarvet arbetade därför som underleverantör till storvarven
under högkonjunkturen i början av 1970-talet och har sedan dess försökt
diversifiera sig. Diversifieringsförsöken med undantag för den marina exporten
har inte varit framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år
1977. Produktionen av civila fartyg upphörde under år 1981 och verksamheten
koncentreras åter på örlogs- och bevakningsfartyg samt fartygsunderhåll för
svenska marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning

Karlskronavarvet är inriktat på tillverkning och underhåll
av fartyg för svenska marinen samt produktion av örlogs- och bevakningsfartyg
för export. Fortsatt utveckling sker av större specialfartyg av plast. För den
svenska marinen sker nyproduktion, moderniseringar och underhåll omfattande
främst minfartyg, robotfartyg, ubåtar, minröjningsfarlyg och bevakningsfartyg.
Exportsatsningarna inriktas i första hand på patrullbåtar, minröjningsfartyg
och bevakningsfartyg.

Skr.
1982/83:20 119

Tillverkningen
av handelsfartyg har upphört under året. Vidare har avtal träffats om att
Karlskronavarvets vindkraftsprojekt fr. o. m. år 1982 överförs till det
nybildade systerföretaget Svenska Varv Vindenergi AB.

Verksamheten
under år 1981

Under
året har beslut fattats om att anpassa produktionskapaciteten till
marknadsförutsättningarna. Orsaken till neddragningen är bortfallet av den
civila fartygsproduktionen, uteblivna framgångar på exportmarknader samt den
avbrutna vindkraftssatsningen.

Elt
omfattande åtgärdsprogram har under året påbörjats för atl öka
totaleffektiviteten i företaget. Verksamheten vid dotterbolaget Götaverken
Sölvesborg AB har under flera år gett stora förluster. Då något alternativ för
lönsam verksamhet inte kunnat identifieras har verksamheten avvecklats.

1
början av året tecknades kontrakt med Försvarets Materielverk på två
minröjningsfartyg typ M 80 för leverans år 1984. Fartygen byggs i
glasfi-berarmerad plast enligt den av företaget utvecklade sandwich-metoden och
blir därmed de största örlogsfartyg som byggts vid företaget med denna metod.

1
slutet av året tecknades kontrakt mellan Försvarets Materielverk, Kockums AB
och Karlskronavarvet på fyra ubåtar av typ A17. Kontraktet innebär att
Karlskronavarvet tillverkar för- och aktersektioner, medan Kockums utför
konstruktionsarbete och tillverkar mittsektioner.

Vidare
har Försvarets Materielverk beställt projektering av tvä ytattack-fartyg typ
YA81, ett bevakningsfartyg samt fem svepkatamaraner, dvs. obemannade,
Ijärrstyrda minsvepningsfarkoster.

Avtal
träffades vidare med Försvarets Materielverk för Sjöfartsverkets räkning om
underhåll av isbrytarna "Alle", ''Ymer" och "Frej" för
en period om ytteriigare fyra år.

Karlskronavarvets
totala orderingång under året uppgick till 348 milj. kr. och inneliggande
orderstock vid årets slut till 526 milj. kr. Företagets kapacitet är därigenom
i stort sett belagd för åren 1982-1984.

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -165 milj. kr. (-112). Därav
utgjorde Karlskronavarvets resultat -130 milj. kr. (-96). Karlskronavarvets
resultatet har belastats med nedskrivning av anläggningstillgångarna med 55
milj. kr. Vidare har resultatet påverkats negativt av kraftiga
kostnadsöverskridanden för under året levererade handelsfartyg samt för
vindkraftsprototyperna.

Götaverken
Sölvesborg AB:s resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -35
milj. kr. (-16). Resultatet har belastats med bl.a. reservering för
föriustrisker knutna till borgensåtaganden för tidigare fartygsleveranser samt
kostnader för avveckling av verksamheten.

Antalet
anställda var vid årsskiftet 1 343 vid Karlskronavarvet och 4 vid Götaverken
Sölvesborg. Under året har beslut fattats om personalminsk-

Skr. 1982/83:20 120

ning vid Karlskronavarvet med totaU 342 anstäUda, varav
278 kollektivanställda och 64 arbetsledare och tjänstemän. Personalreduktionen
slutförs under våren 1982.

Framtidsutsikter

Verksamheten vid Karlskronavarvet inriktas i
fortsättningen helt pä nyproduktion och underhåll av öriogs- och bevakningsfartyg,
ett område inom vilket bolaget har en väl utvecklad kompetens. Dessa åtgärder i
kombination med den omfattande rationalisering och effektivisering av
verksamheten som inleddes under år 1981 kommer att ge en kraftig resultatförbättring
de kommande åren och lönsamheten bedöms åter bli tillfredsställande.

Kockums AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1901,3

880.6

-801,0

-655,7

0,0

-1,6

3 270,2

3 258,6

100,0

100,0

3,5

7,2

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

4048 4462

Historik

Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum.
Produktionen dominerades då av jordbruksredskap, hushällsutrustning och
järnvaror. År 1870 påböljades skeppsbyggnadsverksamheten, dä främst i form av
reparationsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybygge
nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfaryg. Den första
undervattensbåten konstruerades och levererades under första världskriget
(1914). Kockums har sedan dess byggt ca 40 ubåtar till den svenska marinen. År
1940 byggde Kockums världens första helsvelsade handelsfartyg. År 1966
påbörjades byggnationen av lorrdockan som kan härbärgera nybyggen på upp till
700000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar stadsbilden i Malmö togs i bruk
är 1974.

Bolagets verksamhetsinriktning

Kockums marknadsför och tillverkar stora tekniskt
avancerade fartyg som ro/ro-fartyg, biltransportfartyg saml gas- och
kemikalietankers. Dessutom arbetar Kockums med utveckling av prefabricerade
processanläggningar och undervattensteknologi. Tillverkningen av
verksladsprodukter har fr. o. m. år 1982 överförts till del nybildade
dotterbolaget Kockums Verk-

Skr. 1982/83:20 121

städer
AB. Bolagets verksamhet omfattar gjuteriprodukter, kvalificerad
maskinbearbetning, fartygsutmstningar och reservdelar.

Verksamheten
under år 1981

Ett
omfattande effektiviseringsprogram - Det Stora Lyftet - inleddes under år 1981.
Under år 1981 levererades sex civila fartyg: tre ro/ro-fatlyg, två
biltransportfartyg samt ett av de två lagerproducerade LNG-fartygen. Till
Försvarets Materielverk levererades den sista ubåten av typ Näcken i en serie
av tre.

Den
totala orderingången under året uppgick till 2338 milj. kr. (776) varav 2000
milj. kr. avsåg exportorder. Ijanuari 1981 träffades överenskommelse med
Götaverken Arendal om tillverkning av en bostads- och serviceplattform som
beställts hos Götaverken Arendal av Consafe Offshore AB. Det första av de tvä
133000 m LNG-fartygen som färdigställts vid varvet kontrakterades i februari
och levererades i december till ett västtyskt kommanditbolag.

I
september tecknades kontrakt på fyra 38 100 dwt ro/ro-fartyg för leverans
under år 1983 till The National Shipping of Saudi Arabia. Ordern, vars värde
uppgår till totalt ca 1 300 milj. kr., togs i hård internationell konkurrens.

Försvarets
Materielverk (FMV) beställde i december för svenska marinens räkning fyra
ubåtar för leverans under åren 1987-1989. För- och aktersektioner kommer att
tillverkas vid Kariskronavarvet.

Under
året erhölls vidare order på en större ombyggnad av ett belgiskt LNG-fartyg.

Årets
resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -801 milj. kr.
(-656). Resultatet har belastats med räntekostnader på 200 milj. kr. för
finansiering av de två LNG-fartyg som byggts för egen räkning samt med
kursförluster på 211 milj. kr. Dessutom har resultatet belastats med 119 milj.
kr. avseende en extraordinär nedskrivning av anläggningstillgångarna.

Årets
investeringar på ca 3 milj. kr. (8) har huvudsakligen omfattat mindre
ersättningsinvesteringar.

Antalet
anställda uppgick vid utgången av året till 4050 personer vilket innebär en
minskning under året med 414 personer.

Framtidsutsikter

Den
svaga efterfrågan på kemikaUefartyg väntas bestå under de närmaste åren.
Intresset för nybeställningar av stora och tekniskt avancerade ro/ro-fartyg har
ökat. Denna tendens kan bli bestående ytterligare några är beroende på bl. a.
ökat ersättningsbehov och etablering av nya linjer. Flera offerter på
prefabricerade fabriksanläggningar har lämnats under året. Möjligheterna att nå
marknadsgenombrott inorn detta affärsområde kommer därför att klarläggas under
år 1982.

Skr. 1982/83:20 122

För år 1982 förutses en kraftig resultatförbättring. Detta
beror på alt orderingången år 1981 kunnat ske till avsevärt bättre prisnivåer
än tidigare. Priserna förväntas täcka varvets produktionskostnader. Vidare
bortfaller den tunga finansiella belastningen av de lagerprodudcerade
LNG-fartygen. Nägon ytterligare nedskrivning av anläggningstillgångarna är
heller inte aktuell eftersom anläggningsvärdena nu anpassats till nuvarande
verksamhetsvolym. Till detta kommer effekten av det effektiviseringsprogram
som inleddes år 1981.

Svenska Varv Utveckling AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

0,8

4.9

55,6

-63,1

0,3

-0,5

18,9

19,9

0,4

0,1

1,9

13,5

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

76 86

Historik och verksamhetsinriktning

Svenska Varv Utveckling AB bildades under hösten 1977.
Dess uppgift var att i samarbete med övriga bolag inom koncernen bedriva
kommersiellt och tekniskt utvecklingsarbete avseeende stora affärsprojekt inom
för koncernen nya verksamhetsområden. Bolagets verksamhel skulle ses som ett
led i ansträngningarna att omrientera koncernen mot nya produktområden. För
att tillföra bolaget ökat kunnande knöts till styrelsen utomstående experter
från en rad olika branscher.

I samband med att bolagets resurser under år 1979
koncentrerades pä affärsområdet prefabricerade anläggningar överfördes övriga
utvecklingsprojekt till andra koncernföretag och till den i moderbolaget
nyinrättade koncernstaben Koncernutveckling.

Svenska Varv Utveckling, även benämnt Swedyards
Development Corp. (SDC) svarar för marknadsföring och utveckling av
prefabricerade petrokemiska fabriker. Produktprogrammet omfattar såväl
strandbaserade som flytande anläggningar för produktion av ammoniak/urea och
metanol.

Anläggningarna innebär för kunderna investeringar i
flermiljardklassen.

SDC samarbetar med det danska ingenjörsföretaget
HaldorTops0e A/S, som är ett av världens ledande företag pä petrokemiska
processer och katalysatorer. Vidare samarbetar SDC med det italienska
ingenjörsbolaget Snamprogetti och företag specialiserade på konstruktion av
betongplattformar, transportarrangemang och lokala arbeten på fabriksplatsen.

Skr. 1982/83:20 123

Verksamheten under år 1981

Under år 1981 har tekniska och marknadsmässiga resurser
vid Götaverken Arendal och Kockums integrerats i koncernens prefabsatsningar.
SDCs internationella marknadsföringsarbete har resulterat i ett kontaktnät på
hög nivå i flertalet naturgasländer. Prefabkonceptet är väl introducerat hos
Världsbanken, liksom hos internationella fonder och banker. De internationella
oljebolagen har visat stort intresse för bolagets koncept för
offshoreproduktion av metanol.

Marknadsaktiviteterna har under året koncentrerats till
ett antal prioriterade affärsprojekt. I samarbete med Norsk Hydro a. s. och
Haldor Top-s0e A/S har SDC i internationell konkurrens vunnit en anbudstävlan
avseende en anläggning i Thailand för produktion av gödselmedel. För närvarande
förhandlar SDC med thailändska regeringen om slutlig uppgörelse för detta
projekt. I Bangladesh har SDC i samarbete med Haldor Tops0e A/S skaffat sig en
bra förhandlingsposition avseende etl ammoniak/ureaprojekt. Ett s. k.
Promotor's Agreement undertecknades i december 1981. Som aktiv part att
anskaffa nödvändig finansiering deltar International Finance Corporation (IFC)
som är ett dotterbolag till Väridsbanken.

Del amerikanska företaget Agrico Chemical Company och SDC
arbetar med ett gödselmedelprojekt för Tanzania. Agrico Chemical Company har
med den tanzanianska regeringen förhandlat samtliga avtal och bidrar med
anskaffning av nödvändig finansiering för projektet.

De totala kostnaderna för utvecklingsverksamheten uppgick
till 56 milj. kr. Investeringarna uppgick till 2 milj. kr., varav huvuddelen
avsåg aktieförvärv. Genom att huvuddelen av utvecklingsprojekten har slutförts
minskade personalen under året till 65.

Framtidsutsikter

Då det tekniska utvecklingsarbetet i huvudsak slutförts,
kommer en neddragning av utvecklingsresurserna att ske. Marknadsresurserna kommer
emellertid att behållas pä i stort sett oförändrad nivå och koncentreras i
första hand mot projekten i Thailand, Bangladesh och Tanzania.

Svenska Varv Vindenergi AB

Översikt 1981

(milj. kr.)

Omsättning 0,0

Resultat före disp. och skatt -30,7

Redovisat årsresultat 0,0

Balansomslutning 30,9

Redovisat eget kapital 1,0

Investeringar 0,0

Antal anställda 1981

6

Skr. 1982/83:20 124

Historik

Vindkraftsteknologin är en av de utvecklingssatsningar som
prioriterats inom koncernen. Utvecklingsarbetet bedrevs tidigare vid
syslerföretaget Karlskronavarvet AB men överfördes under är 1981 till det
nybildade Svenska Varv Vindenergi AB.

Bolagets verksamhetsinriktning

Vindenergis affärsidé är att utveckla och marknadsföra
energiproduce-rande system med tyngdpunkt på vindkraft. Företaget är etl
renodlat marknadsförings- och engineeringsförelag och har ingen egen
tillverkning. Inom områdena aerodynamik och bladlillverkning samarbetar
Vindenergi med det amerikanska företaget Hamilton Standard som är en division
inom United Technologies Corp.

Verksamheten under år 1981

Ansvaret för färdigställande av tvä vindkraftsprototyper
överfördes vid årsskiftet 1981/82 från Karlskronavarvet till Vindenergi.
Leverans sker under år 1982. Det ena aggregatet skall placeras i Maglarp vid
Trelleborg och det andra i Medicine Bow, Wyoming, USA. Dessa båda vindkraftverk
på 3 resp. 4 MW är de största i världen. Utvärderingen av aggregaten kommer att
få väsentlig betydelse för Svenska Varvs fortsatta satsning inom
vindenergiområdet.

Samtidigt som prototyperna färdigställts fortgår
framtagning av nästa generation av stora vindkraftverk. Detta sker i samarbete
med Hamilton Standard. Dessutom pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom
området mindre och medelstora vindkraftverk, vilka bedöms kunna bli av stort
intresse för bl. a. den europeiska marknaden.

Årets resultat före bokslulsdispositioner och skatt uppgår
till -31 milj. kr. Resultatet har belastats med bl.a. kostnader för
färdigställande av vindkraftsprototyperna.

Framtidsutsiker

Flera europeiska kraftbolag har visat ökat intresse för
vindkraftverk och ett flertal projekt bearbetas. Någon projektstart bedöms dock
inte kunna ske på den europeiska marknaden under år 1982. För den närmaste
framtiden bedöms den nordamerikanska marknaden som mest intressant.

Skr. 1982/83:20 125

Uddevallavarvet AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

778,5

741.5

134,6

-269,8

0,0

0,0

907,3

2791,4

220,0

220,0

8,7

4,6

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresuhat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

2811 2761

Historik

Uddevallavarvet AB grundades år 1946 av skeppsredare
Gustaf B. Thor-dén. Företaget utvecklades snabbt och var efter ca 15 år ett av
världens 10 största varv. År 1958 övertogs varvet av en stiftelse med
representanter för staten, Uddevalla stad och fyra större affärsbanker.
Bakgrunden var att företaget i samband med investeringar råkat i
likviditetskris. Ijanuari 1963 träffades en överenskommelse mellan staten och
Eriksbergs Mek. Verkstads AB om att de skulle bli hälftenägare i
Uddevallavarvet. Avtalet skrevs på tio år men det sades upp av staten i maj
1971. Uddevallavarvet blev då heU statsägt som dotterbolag i Statsföretag AB
och övertogs år 1977 av Svenska Varv AB.

Under senare år har ett omfattande investeringsprogram
genomförts vid varvet som bl.a. fått en byggdocka för fartyg på upp till 800000
dwt och nya verkstäder.

Bolagets verksamhetsinriktning

Uddevallavarvet har resurser för tillverkning av alla
slags fartygstyper i storleksklasser upp till 700000 dwt. Under de senaste åren
har varvet med framgång introducerat flera nya fartygstyper pä marknaden.
Produktionen är huvudsakligen inriktad mot tank-, bulk- och enhetslastfartyg.

Verksamheten under år 1981

Uddevallavarvet levererade under året fem fartyg pä
tillsammans ca 367000 dwt. Bland leveranserna märks M/T Oktania som är chartrad
av OK och som huvudsakligen kommer att användas för transporter av rafTi-nerade
produkter från Brofjorden till olika svenska hamnar. Fartyget har byggts så alt
det uppfyller såväl internationella miljökrav som den mer krävande svenska
miljölagstiftningen. Fartyget här utrustats med Ivärpro-pellrar i såväl för som
akter, vilket gör att bogserbåtsassistans inle kommer att behövas vid de täta
hamnanlöpen utmed Sveriges kust.

Under året har kontrakt tecknats på fyra fartyg på
tillsammans 289000 dwt. I januari kontrakterade J P Roed, i juni
Björge-rederierna och i november A J Mörland vardera ett 55000 dwt OBO-fartyg.
Uddevallavar-

Skr. 1982/83:20 126

vet
har därmed en jämfört med andra varv mycket lång serie av i stort selt
identiska fartyg. Detta medför att produktionskostnaderna kan pressas genom de
serieeffekter som uppkommer. Fartygen har en mycket stor flexibilitet bl. a.
genom ett speciellt pumparrangemang i lastrummen, vilket medför att de kan ta
ett stort antal olika laster.

I
maj tecknades vidare kontrakt med Rasmussensrederierna på en s. k.
shuttle-tanker om 123000 dwt för bojlastning vid oljefälten i Nordsjön.

Orderstocken
omfattar nio fartyg på sammanlagt 544000 dwt. Detta innebär sysselsättning för
varvet ett stycke in på år 1983.

Uddevallavarvet
har intressen i 13 st fartyg som byggts vid varvet. Två fartyg är med goda
villkor på långtidsavtal sysselsatta med transport av nordsjöolja. De övriga
fartygen opererar för närvarande på spolmarkna-den. Fartygen opereras av
huvudredaren.

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt uppgick liU -135 milj. kr. (-269). Årets
resultat har belastats med 137 milj. kr. (-141) för ej erhållna räntor på rederifordringar.
Dessa fordringar härrör från mitten av 1970-talet. Redarna har emellertid till
följd av den svaga fraktmarknaden inte kunnat betala fulla räntor och
amorteringar. Uddevallavarvet har därigenom kommit att kontrollera fartygen
och i avvaktan på förbättrad fraktmarknad behållit fordringarna/fartygen.
Resultatet för den egna rederirörelsen uppgår till -13 milj. kr. (-24).

Investeringar
uppgick till 8 milj. kr. (5). De avser huvudsakligen miljö-och mindre
ersättningsinvesteringar.

Antalet
anställda ökade under året och uppgick vid årets utgång till 3 005 (2912)
personer. På tjänstemannasidan har skett en viss minskning, varför
kollektivanställd personal står för mer än hela nettoökningen.

Framtidsutsikter

Genom
den försämring som skett på marknaden för de fartygstyper Uddevallavarvet
producerar har benägenheten att beställa nya fartyg minskat och priserna
pressats. Konkurrensen ökar dessutom genom att varvsindustrin byggs ut i andra
länder. Resultatet av varvsverksamheten beräknas emellertid komma att ligga på
ungefär samma nivå som är 1981.

Zenit
Shipping AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj.
kr.)

402,0

313,8

102,7

52,2

102,7

34,1

3 837,4

3948,2

127,7

25,0

153,6

102,6

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

30 15

Skr. 1982/83:20 127

Historik

Zenit
Shipping AB (tidigare Rederi AB Zenit) bildades år 1932 som dotterbolag till AB
Götaverken med uppgift att investera i fartyg byggda vid varvet. I samband med
omstruktureringen av den svenska varvsindustrin blev Zenit dotterbolag till
Svenska Varv AB och handhar sedan år 1977 huvuddelen av rederiverksamheten inom
Svenska Varv AB.

Bolagets
verksamhetsinriktning

Zenit
Shipping ansvarar för driften av hel- och delägda fartyg som byggts vid
koncernens varv samt förvaltar kundfordringsengagemang.

Zenit
har intressen i ett 30-tal fartyg - tankfartyg, produkttankfartyg, kylfartyg
och OBO-fartyg (kombinationsfartyg). Zenit förvaltar och driver fartygen i
samarbete med väl etablerade rederier. Befraktning och marknadsföring av
fartygen sker av resp. huvudredare. Genom samseglings-pooler deltar Zenit i
inbefraktningar. Zenits organisation är därigenom mycket liten och består vid
årsskiftet endast av 27 personer.

För
alt understödja försäljningsarbelet inom koncernens varvssektor följer Zenit
sjöfartens utveckling och medverkar vid utarbetandet av affärsidéer och
samarbetsformer.

Verksamheten
under år 1981

Den
tämligen stabila fraktmarknaden under år 1980 avlöstes år 1981 av en
försämring. I slutet av året gav frakterna i stort sett inget bidrag till
kapitalkostnaderna. Försämringen var speciellt kraftig för OBO-tonnage vilket
medförde en avsevärd resultatförsämring för dessa fartyg jämfört med år 1980.
Förlusterna hänförliga till tankfartygen har varit fortsatt stora. På grund av
lagringsuppdrag har de dock varit marginellt lägre än under år 1980.