Prop. 1982/83:21

Prop. 1982/83:21 Regeringens proposition

1982/83:21

om
regional laboratorieverksamhet;

beslutad
den 16 september 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ANDERS
DAHLGREN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en rekonstmktion av AB Svensk laboratorietjänst.

I
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 21

Prop. 1982/83:21 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-09-16

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Eliasson, Elmstedt,
Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Proposition
om regional laboratorieverksamhet

1 Inledning

Med
stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för jordbmks-departementet
i februari 1976 en särskild sakkunnig' för att utreda frågan om den regionala
laboratorieverksamheten inom livsmedelshygien, veterinärmedicinsk diagnostik,
miljövård och angränsande områden. Utredningen, som antog namnet LAB 76,
avlämnade i mars 1979 betänkandet (SOU 1979:3) Regional laboratorieverksamhet.
Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas
dels utredningens sammanfattning av betänkandet som bilaga I, dels en
sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.

Jag
kommer i det följande att ta upp frågor om inriktning och organisation av AB
Svensk laboratorietjänst. Frågor rörande auktorisation behandlas f.n. i
kommittén (I 1982:01) om översyn av lagstiftningen om officiell provning m. m.
Dessa frågor får tas upp i senare sammanhang-

2 Föredragandens
överväganden

Utredningen
om den regionala laboratorieverksamheten (LAB 76) har haft i uppdrag att se
över dep regionala laboratorieverksamheten inom livsmedelshygien,
veterinärmedicinsk diagnostik, miljövård och angränsande områden. Utredningen
föreslår att AB Svensk laboratorietjänst (Svelab) skall utgöra basen i den
regionala laboratorieverksamheten. Svelab :s ägarstruktur bör genom
rekonstruktion ändras så att nuvarande

Landshövdingen
Camilla Odhnoff.

Prop.
1982/83:21 3

ägare,
dvs. staten. Lantbrukarnas riksförbund. Kooperativa förbundet och Industrins
livsmedelsgrupp, kompletteras med Svenska kommunförbundet. Det allmänna bör
enligt LAB 76 förbli huvudintressent i företaget och staten och kommunerna bör
ges absolut majoritet.

LAB
76 föreslår vidare alt Svelab i samband med rekonstruktion ges ny och vidgad
målsättning för verksamheten. Den kemiska kompetensen bör vidgas och resurser
bör tillföras för främst miljökontrollen. Företaget bör ha det övergripande
ansvaret för den regionala laboratorieverksamheten inom i första hand
livsmedelsområdet, veterinärmedicinsk diagnostik och miljökontroll. Det bör
vara rikstäckande och ge service till stat, kommun, näringsliv, organisationer
och enskilda. En enhetlig taxa bör tillämpas och avgifterna bör ge full
kostnadstäckning för verksamheten. LAB 76 konstaterade att nägra nya
laboratorieresurser i stort sett inte erfordras. Snarare gällde det att disponera
befintliga resurser så att största möjliga samordningsvinster kunde uppnäs.

Flertalet
remissinslanser tillstyrker - eller lämnar utan erinran - principen att ett rekonstmerat
Svelab skall läggas till grund för organisationen av den framlida regionala
laboratorieverksamheten. Från åtskilliga remissinstanser framförs dock
samtidigt en osäkerhet om förslagets reella innebörd. Ytterligare uppgifter om
hur det nya förelaget skall fungera efterfrågades, bl.a, vad avsåg dess
verksamhetsområde, ekonomi och finansiering.

Jag
delar utredningens och remissinstansernas uppfattning att en rekonstmktion av Svelab
behövs för att åstadkomma en mer ändamålsenlig regional laboratorieverksamhet.
Dagens laboratorieverksamhet är splittrad och drivs i för många och ofta för
små enheter. Resurserna är också ojämnt fördelade. Medan man på vissa häll har
tillgäng till såväl kvantitativt som kvalitativt goda resurser, saknar man på
andra håll en ändamålsenlig service. Detta är givetvis allvarligt både för de
offentliga organ som i sin tillsyn och kontroll är beroende av
laboratorieservice och för de enskilda personer och företag som behöver denna
service för sin näringsutövning m. m. För atl den offentliga kontrollen vad
gäller bl. a. vatten, livsmedel och miljö skall kunna fungera
tillfredsställande krävs att samhällels tillsynsorgan har tillgäng till
kompetent laboratorieservice. Den bör även vara riksomfattande så att
förutsättningarna att utöva kontroll blir lika goda över hela landet. Detta innebär
inte att Svelab skall ha ensamrätt all bedriva regional laboratorieverksamhet.
För att de samlade resurserna skall utnyttjas effektivt är det enligt min
mening viktigt all del här finns en konkurrenssituation.

Den tyngst vägande
delen i de offentliga kontrolluppgifterna faller på kommunerna. Erfarenheten
har visat att många kommuner inte har tillräckliga resurser härför. En
förutsättning för atl kontrollen skall bli effektiv och ändamålsenlig i alla
delar av landet är därför enligt min mening att kommunerna samverkar inom ramen
för en rikstäckande laboratorieverk- tl Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 21

Prop. 1982/83:21 4

samhet.
Laboratorierna bör enligt min mening spela en central roll i kontrollen och
tjäna som serviceorgan ål hälsovårdsnämnder och länsstyrelser och förse dessa inle
endast med analysresultat utan även med rådgivning som underlag för
myndigheternas beslut. Laboratorierna bör förfoga över såväl mikrobiologisk och
kemisk som veterinärmedicinsk kompetens.

Efter
remissbehandlingen av utredningens belänkande kvarstod en del oklarheter
rörande de ekonomiska konsekvenserna och det praktiska genomförandet av
utredningens förslag. Jag tillkallade därför i juni 1980 en arbetsgrupp som
fick i uppdrag alt utreda Svelab;s framlida organisation och verksamhet med
utgångspunkt i LAB 76:s förslag och remissyttrandena däröver. Arbetsgruppen
fick även i uppdrag alt föra förhandlingar med nuvarande delägare och Svenska
kommunförbundet om aklieägarsamar-bete i ett rekonstruerat Svelab.
Arbetsgruppen har i december 1981 överlämnat en promemoria (Ds Jo 1981: 13)
ang. rekonstruktion av AB Svensk laboratorietjänst (Svelab).

Enligt
arbetsgmppen skall huvuduppgiften för företaget vara atl ge laboratorieservice
inom främst områdena livsmedelskontroll, valtenkon-troll, veterinärmedicinsk
diagnoslik och miljökontroll. Även inom andra områden förutses viss service
kunna ges, t.ex. inom det lantbrukskemiska. Service beträffande bl.a.
provtagning, utvärdering och rådgivning bör ocksä kunna ges. Kunderna är i
första hand offentliga organ, dvs. stat och kommun, som inom ramen för den
offentliga kontrollen anlitar Svelab. Förelaget skall dock även kunna åla sig
uppdrag på den privata marknaden, från bl.a. industrin, jordbruket och
allmänheten.

Enligt
arbetsgruppens beräkningar uppgår omsättningen för den regionala
laboratorieverksamheten till totalt ca 70-80 milj. kr. Omsättningen förefaller
vara relativt stabil. Hur stor andel som kommer att tillfalla Svelab beror pä i
vilken takt och i vilka former företaget kan samverka med andra laboratorier.

Svelab
bör enligt arbetsgruppen driva sä många laboratorier som behövs med hänsyn till
intressenternas krav och till vad som är ekonomiskt för- . svarbart.
Arbetsgruppen har bedömt att det bör finnas elt 20-tal regionala laboratorier i
landet. Till vart och ell av dessa laboratorier bör en labora-torienämnd
knytas. Laboratorierna bör byggas upp genom att vissa befintliga laboratorieresurser
samordnas med Svelab. Olika former är här tänkbara. Det bör enligl
arbetsgruppen ankomma på Svelab:s styrelse atl ta upp erforderliga
förhandlingar med berörda parter med sikte på att nä överenskommelser om
samverkan.

Svelab
bör enligt arbetsgruppen drivas affärsmässigt och dess kostnader bör
finansieras genom avgifter för utförda uppdrag. En enhetlig taxa bör fastslällas.
Varje laboratorium bör i princip vara en självständig resultatenhet. För
verksamheten i elt fullt utbyggt Svelab har beräknats ett kapitalbehov på
10-12 milj. kr. Detta skall finansieras via ett aktiekapital pä 4560000 kr.,
egen kapitalbildning samt upplåning på den allmänna marknaden.

Prop. 1982/83:21 5

Jag
biträder i huvudsak arbetsgruppens förslag. Den föreslagna rekon-stmktionen av Svelab
och de övriga åtgärder som arbetsgruppen föreslår Svelab:s styrelse att vidta
bör enligt min mening kunna inleda en välbehövlig stmkturomvandling av
laboratorieverksamheten. På sikt bör arbetet med omorganisation av denna
verksamhet kunna leda till en effektiv och ändamålsenlig laboratorieservice.

Efter
vissa modifieringar av arbetsgruppens förslag har mellan staten. Svenska
kommunförbundet. Lantbrukarnas riksförbund, förening u.p.a,. Köttbranschens
Service AB och Kooperativa förbundet, ek. för. träffats ett avtal om aktieägarsamarbete
i AB Svensk laboratorietjänst. Till protokollet i detta ärende bör fogas konsortialavtal
för AB Svensk laboratorietjänst som bilaga 3. Avtalet innebär bl.a. en ökning
av aktiekapitalet, en ändrad aktiefördelning och att Svenska kommunförbundet
går in som aktieägare i bolaget.

Riksdagen
bemyndigande år 1969 Kungl. Maj:l att vidtaga åtgärder för bildandet av AB
Svensk laboratorietjänst som ett halvstatligt bolag med ett aktiekapital om 1
milj. kr. fördelat med 52% på staten och 48% på Sveriges lantbmksförbund med
rätt för förbundet att fördela sina aktier. Bolaget startade sin verksamhet år
1970. År 1974 medgav riksdagen att aktiekapitalet genom nyemission ökades med 1
milj. kr. till 2 milj. kr. Aktiekapitalet fördelades sedermera så att staten
fortfarande kom att inneha 52%. Lantbmkarnas riksförbund minskade sitt innehav
från 48% till 24%, Kooperativa förbundet erhöll 12% och Industrins
livsmedelsgrupp erhöU 12%.

Vid
överläggningar har enighet nu uppnätts om att AB Svensk laboratorietjänst
skall ha ett aktiekapital om 4560000 kr. fördelat på 4560 aktier varav staten
skall äga 1560 aktier (34,21%), Svenska kommunförbundet 1560 aktier (34,21%),
Lantbrukarnas riksförbund 720 aktier (15,80%), Kooperativa förbundet 360 aktier
(7,89%) och Köttbranschens Service AB 360 aktier (7,89%). Parterna är överens
om att kapitalökningen genomförs genom att en nyemission först skall riktas mot
kommunförbundet. Övriga parter skall inte tUlskjuta nytt kapital. Parterna är
vidare överens om att kommunförbundet i Svelab skall sätta in det belopp som
motsvarar statens andel i Svelab;s egna kapital per den 30 juni 1982.
Rekonstruktionen av Svelab beräknas ske per den 1 januari 1983.

I samband med
förhandlingarna har Svenska kommunförbundet framhållit att mervärdeskattelagsliftningen
kan ge olika skattebelastning pä laboratorietjänster beroende på hur
verksamheten är organiserad. Jag har erfarit att chefen för budgetdepartementet
avser föreslå alt regeringen ger mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05) i
uppdrag att närmare analysera tilllämpningen av mervärdeskattereglerna för
laboratorieverksamhet med anknytning tiU human- och veterinärmedicin samt
livsmedelskontroll, vatten- och miljövård samt att lämna de förslag till
ändring av lagstiftningen som analysen kan ge anledning till.

Prop. 1982/83:21 6

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen

att
godkänna de allmänna riktlinjer som jag har förordat för en ombildning av och
för verksamheten vid AB Svensk laboralorie-tjänst.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1982/83:21

Bilaga
1

Sammanfattning av betänkandet Regional laboratorieverksamhet
(SOU 1979:3)

Inledning

Enligt
utredningens direktiv tillsattes LAB 76 för att se över den regionala
laboratorieverksamheten inom livsmedelshygien, veterinärmedicinsk diagnostik,
miljövård och närbelägna områden. Utredningen belraktar den samlade
vattenkontrollen, produktkontrollen, kontrollen av arbetsmiljön samt det
lantbrukskemiska analysområdet som närbelägna områden. Av skäl som redovisas i
kapitel 3 har emellertid laboratorieresurser för produktkontroll och
arbetsmiljöundersökningar ej utretts närmare. Inte heller har behovet av
kliniska laboratorieresurser för humanmedicinskt ändamål behandlats.

I
utredningens direktiv framhålls att det är angeläget att de åtgärder som samhället
vidtar för att trygga en god livsmedelshygien och miljö kan följas upp av en
effektiv kontroll, vilken till slor del måste bedrivas vid regionala laboratorier.
Vidare sägs alt verksamheten vid dessa laboratorier i dag är splittrad och
svåröverskådlig och att dessa förhållanden begränsar möjlighelerna att bedriva
en tillfredsställande kontroll från det allmännas sida.

I
kapitel I behandlas bl. a. ett antal till utredningen ställda eller överlämnade
skrivelser och i förekommande fall utredningens yttrande däröver.

I
kapitel 2 refereras följande utredningar: Veterinärväsendeutredningen angående tiUkomsten
av AB Svensk laboratorietjånsl (Svelab), miljökontrollutredningen angående
laboratorieresurser för miljö- och produktkontroll, laboratorieutredningen
angående samverkan mellan AB Svensk laboratorietjänst och Svenska
kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ) samt livsmedelsstadgekommitlén
angående laboratorieresurser för offentlig livsmedelskontroll.

Nuvarande
förhållanden

I
kapitel 4 redovisas huvuddragen av gällande lagstiftning och vissa av berörda
myndigheter utfärdade bestämmelser inom utredningsomrädet. Vidare redogörs för
bestämmelser om officiell provning, riksprovplatser och auktoriserade
provplatser.

I
kapitel 5 redovisas huvudsakligen befintliga auktorisations- och tillsynsformer
inom utredningsområdet. Dessutom behandlas ett antal lill regeringen ställda
skrivelser i hithörande frågor. — Laboratorieundersökningarna skall utföras
till skäliga kostnader för

samhället
och den enskilde.

Prop. 1982/83:21 8

— En
enhetlig taxa bör tillämpas över hela landet. Taxan skall ge full
kostnadstäckning, och varje analyssektor bör i princip bära sin del av totalkostnaderna.
För undersökningar, som är av direkt betydelse för folkhälsan och där det inte
anses rimligt att den enskilde slår för hela undersökningskostnaden, bör
samhället träda in och bidra till full kostnadstäckning.

— Verksamheten
skall bedrivas sä att opartiskhet och objektivitet garanteras.

— Verksamheten
skall bedrivas sä att uppdragsgivarens integritet bevaras.

— Analyserna
bör utföras skyndsamt och resultaten rapporteras omgående i den mån åtgärder
erfordras.

— Behovet
av laboratorieservice skall tillgodoses i hela landet.

Vidare
anges i kapitlet vissa medel för att uppnå de angivna målen för laboratorieverksamheten.
LAB 76 föreslär i detta sammanhang bl.a. att riksskatteverket fär regeringens
uppdrag att se över gällande beslämmelser om mervärdeskatt, med avsikt atl erhålla
konkurrensneutrala skattebestämmelser på området.

LAB
76 anser att en auktorisation av laboratorier inom utredningsomrädet är
nödvändig och i första hand skall tillgodose samhällels krav på en kvalitativt
godtagbar laboratorieverksamhet. En auktorisation av ett laboratorium för
vissa undersökningar är en kompetensförklaring frän den ansvariga centrala
myndighetens sida och utgör därmed även en form av konsumentgaranli.

Utredningen
diskuterar i kapitel 11 fyra alternativa former för hur auk-torisationskravet
kan tillgodoses. Det förordade allernalivel innebär alt berörd central
myndighet, efter obligatoriskt samråd med övriga aukiorisa-tionsmyndigheter,
auktoriserar laboratorier inom myndighetens verksamhetsområde. En
schablonavgift bör uttagas för att täcka direkta kostnader i samband med auktorisationen.

Den
centrala myndigheten bör kunna anvisa regionala och lokala tillsynsmyndigheter
de auktoriserade laboratorier (s.k. anvisningslaboratorier), som i första hand
skall anlitas i den i lag eller annan författning föreskrivna offentliga
tillsynsverksamheten. Med anvisningslaboratorium bör avses auktoriserat
laboratorium i vilket slal eller kommun har inflytande.

Beträffande
tillsynsfunktionerna föreslår LAB 76 atl dessa även fortsättningsvis skall
ligga på central nivå och, efter samordning av tillsynsformerna, utövas av de
berörda centrala myndigheterna under medverkan av övriga berörda
centrallaboratorier inom respektive verksamhetsområde,

I
fråga om den offentliga vattenkonlrollen föreslär LAB 76 atl

— den
centrala tillsynen över konsumlionsvatten överförs till statens livsmedelsverk

— begreppet
konsumlionsvatten ersätts med begreppet dricksvatten

— livsmedelslagen
framgent blir fullt tillämplig pä dricksvatten

Prop. 1982/83:21 9

— ansvaret
för vatten i allmän rörledning tillfaller statens livsmedelsverk

och statens naturvärdsverk gemensamt

- ansvaret
för badvatten (frilufts- och bassängbad) faller på statens natur

vårdsverk

I
kapitel 6 redogörs för de berörda centrala myndigheternas och centrallaboratoriernas
organisation och verksamhet, för den regionala laboratorieverksamhetens
inriktning och omfattning inom utredningsområdet samt för de laboratorier som
regionalt svarar för verksamheten.

De
av utredningen berörda centrala myndigheterna är: lantbruksstyrelsen,
socialstyrelsen, statens livsmedelsverk och statens naturvårdsverk samt statens
provningsanslalt. Centrallaboratoriefunktioner har förutom livsmedelsverket och
naturvårdsverket även den till naturvårdsverket provisoriskt knutna
omgivningshygieniska avdelningen samt statens bakteriologiska laboratorium,
statens lanlbrukskemiska laboratorium och statens veterinärmedicinska anstalt.
I kapitlet ingår en kortfattad beskrivning av laboratorieverksamhetens ekonomi m.m.
Den sammanlagda analysvolymen inom utredningsområdet beräknas av LAB 76
betinga ett värde av minst 50 milj. kr. Slutligen ges en översiktlig
redovisning av verksamheten vid Svelab.

I
kapitel 7 redovisas huvuddragen av laboratorieverksamhetens organisation och
inriktning i Danmark, Norge och Finland. Beträffande Danmark omnämns särskilt
ett förslag om organisation av kontrollaboralorier och beträffande Norge en nyligen
avslutad utredning om samordning av regionala laboratorieresurser för
offentlig kontroll.

Utredningens
överväganden och förslag

Med
regionalt laboratorium avser LAB 76 ett laboratorium med kompetens och
utrustning för att ulföra laboralorieundersökningar inom två eller flera av
ämnesområdena livsmedelskontroll, miljökontroll, konsumtions-vattenkontroll,
veterinärmedicinsk diagnostik och lantbmkskemi och som har ett
upptagningsområde, som helt eller delvis sammanfaller med vissa administrativa
indelningar (t.ex. län).

Av
kapitel 8 framgår utredningens syn på den framtida inriktningen och behovet av
regional laboratorieverksamhet inom utredningsområdet.

I
kapitel 9 behandlas tekniska och ekonomiska aspekter på den framtida regionala
laboratorieverksamheten. Från ekonomisk synpunkt utvecklas laboratorietekniken
så, att kostnader per prov beräknas bli lägre vid stora laboratorieenheter. LAB
76 har, med hänsyn lill bl. a. den stora betydelsen av en lokal samverkan
mellan beslutsfattare och laboratorium, eftersträvat en decentraliserad laboratoriestrukiur
som, totalt setl, kan ge en bättre ekonomi. LAB 76 bedömer vidare atl arbetet
vid laboratorierna inte nämnvärt kommer att öka eftersom en betydande del av
framför allt de kemiska analyserna kommer att utföras med automatiserad
analysutredning. Ge-

Prop.
1982/83:21 10

nom atl nya analysmetoder kommer till användning ökar
kravet på fastställda bedömningsnormer. I kapitel 10 anger utredningen
följande mål för laboratorieverksamheten:

— Kvaliteten i
laboratorieundersökningarna skall vara god, vilket bl.a. innebär att resultaten
av analyser och andra undersökningar måste vara riktiga och kunna upprepas.

— den kemiska sektionen vid
naturvårdsverkels omgivningshygieniska avdelning (OHA) i huvudsak bör
överföras lill antingen statens naturvårdsverks forsknings- och
undersökningsavdelning eller lill statens livsmedelsverks
undersökningsavdelning

— vattenundersökningar skall utföras
vid laboratorium som auktoriserats av både statens livsmedelsverk och statens
naturvårdsverk

— taxan (1968:618) för vissa
vattenundersökningar enligt hälsovårdsstadgan ("högstlaxan") i
överensstämmelse med riksrevisionsverkets förslag upphör att gälla den 1 juli
1979.

LAB 76 har ingående diskuterat organisationen av den
regionala laboratorieverksamheten. I kapitel 12 redovisas jämte nuvarande
förhållanden tre alternativ:

— Alternativ 1: Rekonstruerat Svelab.

— Alternativ 2: Länslaboralorier.

— Alternativ 3; Etl rikstäckande
laboratorieföretag med ensamrätt. Utredningens ställningslagande i
organisationsfrågan baseras på den

principiella
uppfattningen att endast ett riksföretag, där samhället har del huvudsakliga
inflytandet, på sikt kan förena kraven på opartiskhet, effektivitet och
kvalitet i verksamheten. LAB 76 förordar, av skäl som redovisas i kapitlet, att
alternativ 1 - rekonstruerat Svelab - läggs till grund för den framtida
organisationen av den regionala laboratorieverksamheten. Den föreslagna
laboratorieorganisationen i kombination med länsvisa (regionala)
laboratorienämnder och med föreslagen auktorisation av laboratorierna bör
enligt LAB 76 uppfylla samhällets krav på denna verksamhet.

LAB 76 föreslår vidare atl Svenska kommunförbundet ingår
som intressent i Svelab saml att Svelab ges en delvis ny och vidgad
målsättning för verksamheten.

LAB 76:s förslag innebär att vissa kommunala och privata
laboratorier efter förhandlingar successivt kan överföras till Svelab och all
andra samarbetsformer kan utvecklas med exempelvis vissa speciallaboratorier. Svelab
måste därför ges ekonomiska resurser för att kunna medverka lill att en sådan
strukturrationalisering kommer till stånd.

I kapitel 13 ger LAB 76 sina synpunkter på hur
utredningens förslag kan genomföras.

I kapUel 14 ges en översikt av de ändringar i gällande
författningar etc. som erfordras för alt utredningens intentioner och förslag
skall kunna förverkligas.

LAB 76:s förslag atl utredningens organisalionsalternativ
1 - rekon-

Prop. 1982/83:21 11

stmerat
Svelab - läggs tiU grund för statsmakternas beslut, kommer på sikt att medföra
förändringar för en rad olika laboratorier, såväl privata som kommunala och
statliga. Konsekvenserna för vissa av dessa laboratorier redovisas i kapitel
15. I kapitlet ger LAB 76 bl.a. förslag till målsättning för det föreslagna
riksföretaget. LAB 76 föreslår vidare att ett principbeslut fattas om
nedläggning av statens lantbmkskemiska laboratoriums fiUal i Röbäcksdalen och
att statens jordbmksnämnd får i uppdrag att utreda behovet av den
provningsverksamhet som bedrivs vid Svenska kontrollanstalten för
mejeriprodukter och ägg (KMÄ).

Den
kompetens som finns i privata konsultföretag bör enligt utredningen även
fortsättningsvis kunna utnyttjas även inom ramen för myndigheternas kontrollverksamhet,
genom att berörda centrala eller regionala tillsynsmyndigheter ges möjlighet
att föreskriva att vissa specialundersökningar kan få utföras även vid icke-offentliga
laboratorier.

Utredningens
förslag om auktorisation av laboratorier ställer ökade krav pä
centrallaboratorierna, men bedöms kunna genomföras i huvudsak inom ramen för
tillgängliga resurser.

Prop. 1982/83:21 12

Bilaga
2

Sammanställning
av remissyttranden över betänkandet regional laboratorieverksamhet (SOU
1979:3)

1
Inledning

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgelts av socialstyrelsen, statens
bakteriologiska laboratorium, Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut, statskontoret, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, statens
livsmedelsverk, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk, arbetarskyddsstyrelsen,
statens provningsanslalt, statens lantbrukskemiska laboratorium, styreKsen för
Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges utsädesförening, svenska kontrollanslalten
för mejeriprodukter och ägg, institutet för vatten- och luftvårdsforskning,
länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötiands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Gollands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtiands, Västerbottens och Norrbottens län, Kalmar,
Karlshamns, Kiruna, Malmö, Norrköpings, Skellefteå, Stockholms, Strömstads,
Sundsvalls, Umeå, Uppsala, Växjö, Ystads, Örebro och Östersunds kommuner,
miljöskyddsutredningen, utredningen om företagshälsovården och den
yrkesmedicinska verksamheten. Centralorganisationen SACO/SR,
Hushållningssällskapens förbund, hushållningssällskapen i Gotlands,
Kristianstads och Skaraborgs län, Industrins miljöanalys AB, Kooperativa
förbundet. Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas
riksförbund, Limnologiska institutionen vid Uppsala universitet. Riksförbundet
för allmän hälsovård. Svenska kommunförbundet. Svenska konsultföreningen, AB
Svensk laboratorietjänst (Svelab), Sveriges industriförbund. Tjänstemännens
centralorganisation och VI AK AB.

2
Organisation av regional laboratorieverksamhet

Utredningens
förslag om en rekonstruktion av Svelab och att Svenska kommunförbundet bör ingå
som intressent i Svelab tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet
remissinstanser.

Socialstyrelsen
tillstyrker förslagel och framhåller atl kommunerna även i framtiden torde
förbli laboratoriernas största uppdragsgivare och anser att organisationsfrågan
är en fråga mer för kommunförbundet än för staten.

Även
livsmedelsverket tillstyrker förslaget och förutsätter därvid att kommunsidan
kommer att enrollera sig i Svelab.

Prop. 1982/83:21 13

Ett
antal remissinslanser har förordat utredningens förslag om länslaboratorier,
däribland statens bakteriologiska laboratorium och några av länsstyrelserna.
Huvuddelen av länsstyrelserna tillstyrker dock att Svelab rekonstmeras.
Remissvaren från kommunerna är splittrade, flertalet förordar emellertid en
rekonstruktion av Svelab. Svenska kommunförbundet anser att det av utredningen
förordade alternativet i princip kan accepteras i nuvarande fortfarande ganska svåröverblickbara
situation så att det kan skapas fömtsättningar för uppbyggande av en
rikstäckande laboralorieser-vice, som även fyller nutida krav på opartiskhet
och kvaUtet. Statskontoret tillstyrker utredningens förslag beträffande Svelab,
men anser att någon kontinuerlig planering av laboratorieverksamheten genom de
av utredningen föreslagna länsvisa laboratorienämnderna inte torde erfordras.
Från flera håll, bl.a. från Kooperativa förbundet och Svelab, har anförts att utredningen
behöver kompletteras med en marknadsanalys och en kommunalekonomisk bedömning
för atl belysa de ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag.

Några
remissinstanser har i likhet med Sveriges lantbruksuniversitet och
livsmedelsverket betonat att en tidsplan borde fastställas för genomförande av
den föreslagna omorganisationen.

Riksrevisionsverket
anser att det finns alltför många oklarheter i den av utredningen föreslagna
organisationen för att den skall kunna accepteras.

Prop. 1982/83:21 14

Bilaga
3 Konsortialavtal

Mellan
staten. Svenska Kommunförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Köttbranschens
Service AB och Kooperativa Förbundet (KF), träffas följande avtal om aktieägarsamarbete
i AB Svensk laboratorietjänst (Svelab).

§
1

fJppgift

Svelabs
huvuduppgift skall vara att mot ersätlning ge laboralorieservice inom områdena
livsmedelskontroll, valtenkontroll, veterinärmedicinsk diagnoslik och
miljökontroll. Viss laboratorieservice bör också kunna ges inom andra områden, t.ex.
del lantbrukskemiska. Företagel skall kunna ulföra kemiska, bakteriologiska,
parasitologiska och patologisk-anatomiska undersökningar.

Svelab
fär utöver den verksamhel som angetts ovan, mot särskild ersättning bedriva
bl. a. provtagning, utvärdering och rådgivning inom ramen för sitt
verksamhetsområde. Staten skall genom sina centrallaboraloriefunk-tioner vid
främst statens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk, statens lantbrukskemiska
laboratorium och statens veterinärmedicinska anstalt stödja Svelab.

Svelab
skall byggas upp successivt för atl pä sikt bli rikstäckande och driva
laboratorieverksamhet vid etl med hänsyn till intressenternas krav och vad som
är ekonomiskt försvarbart erforderiigt anlal laboratorier.

§
2

Aktiekapital
m.m.

Svelab
skall tills vidare ha ett aktiekapital av 4560000 kr. fördelat på 4560 aktier å
vardera 1000 kr. För beslut om ändring av aktiekapitalet fordras enighet mellan
parterna.

Aktierna
skall ägas på följande sätt:

Ägare Antal aktier Ägarandel (% avrundat)

-
staten 1560 34

-
kommunförbundet 1560 34

-
LRF 720 16

-
Köttbranschens service AB 360 8

-
KF 360 8

§
3 Organisation

Ledningen
av Svelabs verksamhet skall utövas av dess styrelse och verkställande direktör.

För
varje laboratorium skall i princip inrättas en laboratorienämnd med uppgift att
medverka i planeringen av laboratorieverksamheten. Nämnden skall vara
rådgivande och bör bestå av, förutom laboratoriets föreståndare.

Prop.
1982/83:21 15

en representant för närmast berört länsförbund inom LRF,
en representant för närmast berörd länsavdelning inom kommunförbundet och en
representant för närmast berörd länsstyrelse. Det förutsätts att parterna i
samförstånd kan ansluta representanter för andra intressenter lill viss nämnd.

§ 4

Ekonomi

Verksamheten skall vila på affärsmässig grund och dess
kostnader finansieras via avgifter för utförda uppdrag.

Det ankommer på Svelabs styrelse att upprätta en enhetlig
taxa för verksamheten.

Varje laboratorium skall vara en självständig
resultatenhet. Laboratorium som uppvisar permanent underskott skall
omorganiseras, finansieras i särskild ordning eller avvecklas. Överskott vid
andra laboratorier eller fonder som byggts upp av andra laboratorier och för
deras räkning skall därvid ej tas i anspråk.

Finansiering

För finansiering av nödvändiga investeringar för Svelabs
verksamhet, för bestridande av organisations- och driftskostnader under
bolagets uppbyggnadsskede och för säkerställande av erforderligt rörelsekapUal
under den fortsatta verksamheten förutses ett behov av kapital utöver vad som
genom betalning av tecknade aktier tillskjutes av parterna komma att föreligga.
Svelab skall eftersträva att, i den mån kapitalbehovet inte kan täckas genom
intern kapitalbildning, täcka sådant kapitalbehov genom upplåning på den
allmänna marknaden.

Om Svelabs egna tUlgängar icke förslår såsom säkerhet för
dess län skall parterna om nödvändigt teckna borgen såsom för egen skuld,
varvid vaije part alltid skall svara för så stor del av de totala
borgensåtagandena som motsvarar hans andel av det totala antalet aktier. De
sammanlagda borgensåtagandena får icke överstiga halva aktiekapitalet.

§ 6

Bolagsordning

Bolagets bolagsordning skall ha den lydelse som framgår av
bilaga 1.

§ 7 Styrelse

Bolagets styrelse skall bestå av 10 ledamöter jämte lika
många suppleanter.

Staten och kommunförbundet nominerar vardera tre (3)
ledamöter och tre (3) suppleanter. LRF nominerar två (2) ledamöter och tvä (2)
suppleanter. Köttbranschens service AB och KF nominerar vardera en (1) ledamot
och en (1) suppleant.

Suppleanterna skall vara personliga.

Styrelsen utser inom sig ordförande.

Prop. 1982/83:21 16

§
8 Revisorer

Tre
revisorer jämte samma antal suppleanter skall åriigen väljas pä ordinarie
bolagsstämma. Minst en ordinarie revisor och en av suppleanterna skall vara
auktoriserad revisor.

§
9

Enighet
vid vissa beslut

I
frågor av för Svelab stor principiell betydelse eller ekonomisk omfattning fömtsättes
enighet mellan delägarna vid beslut på bolagsstämma respektive i styrelsen.
Exempel på nu angivna frågor är: a Ändring av bolagsordningen b Ändring av
bolagets aktiekapital c Vinstutdelning

d
Väsentlig utvidgning av bolagets verksamhet e Investering av väsenflig
betydelse för Svelab f Borgensåtaganden

§
10

Beslut
i styrelsen

I
övriga frågor fattas beslul med enkel majoritet. Vid lika röstelal har ordförande
utslagsröst.

§ 11

Utövande
av rösträtt

Delägarna
förbinder sig att å bolagsstämma och i styrelse utöva sin rösträtt i enlighet
med detta avtal.

§
12

Beslutsförhet

Styrelsen
är beslutsför endast om minst hälften av de av stämman valda styrelseledamöterna
är närvarande.

§
13

Förköp

Utöver
de förpliktelser som bestämmelserna i bolagsordningen om hembud m. m. ålägger
delägarna som aktieägare i bolaget, åtar sig delägarna gentemot varandra att,
därest delägare skulle önska sälja aktiepost i bolaget, icke anta anbud därpå
förrän samtliga andra delägare haft tillfälle att efter förhandling ta
ställning till huruvida de önskar förvärva aktierna ifråga. Aktieposten skall
därvid fördelas mellan delägarna i första hand i förhållande till deras
inbördes aktieinnehav, i andra hand på sätt de sig emellan överenskommer. Vid
förhandling, som nyss sagts, är säljande delägare skyldig att uppge eventueU
spekulant. Skulle icke övriga delägare inom 60 dagar efter därom gjord
förfrågan förklara sig villiga atl förvärva aktieposten i dess helhet, är
säljande delägare fri att anta anbud därpå av

Prop.
1982/83:21 17

annan, varvid bolagsordningens bestämmelserom hembudsskyldighet
likväl skall gälla.

Sker försäljning, är den säljande delägaren pliktig alt
tillse, att vid genomförandet av försäljningen köparen på alla exemplaren av
detta avtal tecknar följande förbindelse;

"Sedan vi frän......... förvärvat........ aktier i........ ,
biträder vi här

med detta avtal för dessa aktier och förbinder oss således att fullgöra de

förpliktelser, som enligt avtalet åvilar säljaren för samma aktier."

Har överlåtelse skett till annan än meddelägare och har meddelägare
icke skriftligen godtagit förvärvaren i överlåtarens ställe, är säljande delägare
ansvai'ig för att ny ägare av hans aktier fullgör sina förpliktelser enligt
delta avtal och att varken övriga delägare eller bolaget tillskyndas skada
eller förlust i följd av aktieöverlätelsen.

§ 14

Central administration

Kostnader för Svelabs centrala administration skall årsvis
påföras respektive laboratorium i förhållande till deras intäkter under den
period som den till fördelning aktuella kostnaden avser.

§ 15

Ikraftträdande och upphörande

Detta konsortialavtal har träffats under förbehåll av
regeringens godkännande.

Detta avtal gäller för en tid av fem är fr. o. m.
1983-01-01. Om det inte sagts upp senast två år före 1988-01-01, förlängs
avtalet med ett år i sänder och med två år uppsägningstid. Uppsägningen skall
vara skriftlig.

§ 16

Oförutsedda händelser

Skulle på grund av ofömlsedda händelser förutsättningarna
för detta avtal väsentligen rubbas, skall pä delägares begäran förhandling om
skälig jämkning av avtalet upptas.

§ 17

Skriftlighet vid ändringar Ändringar i och tillägg lill
detta avtal fär endast ske skriftligen.

§ 18

Skiljedom

Tvist angående tillkomsten, tolkningen eller tillämpningen
av detta avtal skall avgöras enligt lagen om skiljemän. Avser en eller flera av
parterna att påkalla skiljeförfarande, skall de snarast skriftligen meddela
övriga parter detta med förfrågan om dessa vill inträda såsom parter i
skiljeförfarandet. De som påkallat skiljeförfarandet och de som efter
meddelande inträder häri som parter skall gemensamt utse skiljeman. Kan de inle
enas om skiljeman utses denne på begäran av Stockholms Handelskammare. Skilje-

Prop. 1982/83:21 18

dom
som meddelats enligt denna paragraf är, i den mån den kan påverka andra parters
rätt än de som varit parter i förfarandet, förbindande även för dem.

Detta
avtal har upprättats i fem original, varav parterna tager var sitt.

Stockholm
den 6 september 1982

För
staten Svenska Kommunförbundet

Lantbmkarnas
Riksförbund Költbranschens Service AB

förening
upa

Kooperativa
Förbundet ek. för.

Detta
avtal godkänns och biträds till alla delar

Stockholm
den 6 september 1982

Köttbranschens
Riksförbund

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982