Prop. 1982/83:24

Prop.
1982/83:24

Regeringens proposition

1982/83:24

med
förslag till följdlagstiftning till den nya försäkringsrörelselagen m, m,

beslutad
den 10 juni 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de lagförslag som har tagits upp i bifogade
utdrag av regeringsprotokoU.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs bl. a. fram förslag till följdändringar med anledning av
regeringens förslag tiU ny försäkringsrörelselag (prop. 1981/82:180).

Ändringarna
avser lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva
försäkringsrörelse här i riket, lagen (1972:262) om understödsföreningar,
kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering
och lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m,

I
propositionen föreslås också en ändring i nya försäkringsrörelselagen (7 kap. 9
§). Ändringen innebär en utökning av de tillgångar i vilka ett belopp
motsvarande försäkringstekniska skulder skall vara redovisat.

Den
nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983,

1 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 24

Prop. 1982/83:24 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:000)

Härigenom
föreskrivs att 7 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:000)' skall ha nedan
angivna lydelse

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
kap. 9§ Ett belopp motsvarande försäkringstekniska skulder för livförsäkringar skall
alltid redovisas i följande slag av värdehandUngar

1. obligationer
eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante

rats av staten.

2. obligationer, som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska
skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlänekassa, Nordiska
investeringsbanken eller av ett kreditaktiebolag, eller andra av nu angivna
kreditinstitut utfärdade skuldförbindelser, med undantag av sådana för den
allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först
efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis),

3. obligationer, utfärdade eller garanterade av ett
svenskt bankaktiebolag, en svensk sparbank eller en centralkassa för jordbrakskredit,
eller av ett sådant bankinstitut eller av riksbanken utfärdade andra
fordringsbevis, med undantag av förlagsbevis,

4. obligationer eller andra skuldförbindelser,
utfärdade eller garanterade av en svensk kommun,

5. av ett svenskt näringsföretag utfärdade
obligationer som offentligen utbjudits av ett svenskt bankaktiebolag, Sveriges
investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

6.
skuldförbindelser för vilka
bolaget äger säkerhet genom

panträtt
i en jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom 70 procent av
fastighetens uppskattade värde eller, om pantvärde har fastställts för
fastigheten enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av
bostadsbyggandet, inom 75 procent av pantvärdet,

panträtt
i tomträtt, till vUken hör en byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eUer
affärsändamål, inom 70 procent av det uppskattade värdet av byggnaden eller
någon annan egendom som hör till tomträtten eUer, om pantvärde har fastställts
för egendom enligt nämnda bestämmelser, inom 75 procent av pantvärdet, allt med
den ytterligare begränsning som försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn
till tomträttsavtalets innehåll eller någon annan omständighet eller

panträtt
i en fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet,
eller i en tomträtt tiU vilken hör byggnad som helt eller delvis är inrättad
för sådan verksamhet, inom 60 procent av det uppskattade värdet av egendomen,
såvitt avser tomträtt med den ytterUgare begränsning försäkringsinspektionen
föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eUer någon annan
omständighet,

varvid
dock en förutsättning för att panträtt i fastigheten eller tomträtten skall
godkännas — utom i fråga om sådant lån till en svensk kommun för vilket
försäkringsinspektionen har medgett undantag - är att tillhörande

'
Lydelse enUgt prop. 1981/82:180.

Prop.
1982/83:24 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnader skall vara brandförsäkrade i försäkringsbolag
som avses i denna lag eller i utländskt försäkringsföretag med rätt att driva
försäkringsrörelse här i landet,

7. inhemska eller utländska värdehandlingar, som till
sin art och till den

säkerhet de erbjuder kan anses jämförliga med några av de under 1-6

nämnda, varvid dock värdehandlingar, som enligt sin lydelse skall inlösas i

främmande valuta, får användas för redovisning endast i den mån de

motsvarar försäkringstekniska skulder för egen räkning för försäkringar i

samma valuta

eller också i följande tillgångar av annan art

8.
lån mot
säkerhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet,

9.
värdet av återförsäkringsgi- 9. värdet av återförsäkringsgi-vamas ansvarighet på
grund av de varnas ansvarighet på grund av de
livförsäkringar som har övertagits i livförsäkringar
som har övertagits i form av återförsäkring, varvid dock form av återförsäkring, / den mån värdet av
utländskt försäkringsfö- ansvarigheten överstiger värdet av retags
ansvarighet inte får använ- reservdeposition
som har ställts av das till redovisning av försäkrings- återförsäkringsgivare hos det avgi-tekniska
skulder i större omfattning vande
bolaget, varvid dock värdet än vad försäkringsinspektionen av utländskt försäkringsföretags medger med hänsyn
till försäkrings- ansvarighet inte får användas till
retagarnas säkerhet. dovisning av
försäkringstekniska

skulder i större omfattning än vad försäkringsinspektionen
medger med hänsyn till försäkringstagarnas säkerhet.

Om ett försäkringsbolag har hållit kvar tillgångar som
motsvarar en avgiven livåterförsäkring, får återförsäkringsgivaren använda sin
fordran hos det avgivande bolaget för redovisning av försäkringstekniska
skulder för den mottagna liv-återförsäkringen.

Med det uppskattade värdet avses det värde som
försäkringsbolaget bestämt på grandval av en särskild värdering.

Utan hinder av första stycket får ett belopp motsvarande
högst 20 procent av de försäkringstekniska skulderna för egen räkning redovisas
i andra värdehandlingar än som avses i första stycket 1-7, dock inte i aktier.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås
den del av dessa skulder som överstiger värdet av återförsäkringsgivarnas
ansvarighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Prop. 1982/83:24

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk
försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1950:272) om rätt
för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

dels att i 1,3,5,9 a, 11, 15 a, 16-19, 21-23, 24 a, 27,
32, 35 och 36 §§, ordet "anstalt" i olika böjningsformer skall bytas
ut mot "företag" i motsvarande former,

dels att rubriken tiU lagen samt 2, 4, 6, 9, 10, 12-15,
20, 24-26, 28, 29 och 33 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i
lagen skall införas två nya paragrafer, 22 a § närmast efter rubriken "Om
tillsyn å försäkringsrörelsen" och 25 a §, av nedan angiven lydelse.

Nuvarande
lydelse

Lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstait
att driva försäkringsrörelse här i riket

Föreslagen
lydelse

Lagen (1950:272) om räU för utländska försäkringsföretag
att driva försäkringsrörelse i Sverige

Utländsk försäkringsanstait må här i riket driva
livförsäkringsrörelse, allenast om anstalten i sitt hemland med laga rätt
driver sådan rörelse, samt annan försäkringsrörelse, allenast om anstalten i
hemlandet med laga rätt driver rörelse avseende något slag av försäkring,
annan än livförsäkring.

Ej må utländsk försäkringsanstalt här i riket med
livförsäkringsrörelse förena försäkringsrörelse som avser annat än
personförsäkring, med mindre särskUda skäl äro därtUl.

De
nedan i denna lag meddelade särskilda bestämmelserna angående livförsäkring
äga motsvarande tUlämpning i fråga om personförsäkring av annat slag. I fråga
om sådan försäkring, meddelad för en tid av längst fem år eller mot premie som
är beräknad och bestämd för längst fem år i sänder, må rörelsen dock drivas
utan tillämpning av de särskUda bestämmelserna angående livförsäkring.'

Utländskt försäkringsföretag får här i riket driva
livförsäkringsrörelse, endast om företaget i sitt hemland med laga rätt driver
sådan rörelse, samt annan försäkringsrörelse, endast om företaget i hemlandet
med laga rätt driver rörelse avseende något slag av försäkring, annan än
livförsäkring.

Utländskt försäkringsföretag här i riket får inte med
direkt livförsäkringsrörelse förena försäkringsrörelse som avser annat än
personförsäkring.

Bestämmelserna i denna lag om livförsäkring gäller också i
fråga om personförsäkringar av annat slag. De behöver dock inle tillämpas för
sådana personförsäkringar som har meddelats antingen för en tid av längst fem
år eller mot en premie som är beräknad och bestämd för längst fem år i sänder.

' Senaste lydelse 1965:168.

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ersättning, som utges i form av livränta eller sjukränta,
tillhör endera livförsäkring etter annan försäkring beroende på vilket av
dessa slag av försäkringar som har meddelats. Har en sådan ränta inköpts i ett
livförsäkringsbolag, skaU den dock i detta bolag höra titt livförsäkring.

För
sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än livförsäkring
gäller de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 6 § andra stycket, 7 §
andra stycket, 9 § första stycket, 10—15 samt 17, 24 och 28 §§ i tiUämpliga
delar.

Generalagent
skall vara bosatt här i riket, råda över sig och sin egendom samt, därest han
är utländsk undersåte, hava på sätt särskilt är föreskrivet förvärvat rätt
att inom riket idka handel eller annat näringsyrke.

Generalagenten
skall vara bosatt här i riket. Han får inte vara omyndig eller i konkurs. Om
han är utländsk medborgare gäller bestämmelserna i lagen (1968:555) om rätt
för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket.

Generalagentur må även innehavas av svenskt aktiebolag
eller ömsesidigt försäkringsbolag eller ock av svenskt handelsbolag, vars
samtliga bolagsmän äga behörighet enligt vad i första stycket sägs. För
fullgörande av de skyldigheter, som åligga generalagent, svare i förra fallet
envar styrelseledamot och i det senare envar bolagsman, som ej är enbart kommanditdelägare.

6§=

Ansökan om koncession göres hos regeringen. I ansökningen
skall angivas den försäkringsgren, som rörelsen skall avse. Ansökningen skall
inlämnas till försäkringsinspektionen och vara åtföljd av:

1.
handlingar som styrka generalagentens behörighet enligt 4 §;

2.
det för
anstalten gällande reglementet;

3.
bevis
att anstalten i sitt hemland driver försäkringsrörelse efter vad i 2 § första
stycket sägs jämte behörigen styrkt uppgift om den tid detta ägt mm samt om
anmärkningar, som av myndigheterna i anstaltens hemland under de sista tre
åren må hava framställts mot an-

2.
det för
företaget gällande reglementet;

3.
bevis
att företaget i sitt hemland driver försäkringsrörelse efter vad i 2 § första
stycket sägs jämte behörigen styrkt uppgift om den tid detta ägt ram samt om
anmärkningar, som av myndigheterna [förelagets hemland under de sista tre
åren må hava framställts mot före-

' Senaste lydelse 1977:690.

Nuvarande
lydelse

stallens
verksamhet, ävensom anstaltens förvaltnings- och revisionsberättelser för den
tid anstalten varit i verksamhet, dock längst för de tio sista åren;

4.
behörig fullmakt för generalagenten
att å anstaltens vägnar här i riket driva försäkringsrörelsen och att i alla
därav härflytande rättsförhållanden för anstalten mottaga stämning samt själv eUer
genom annan tala och svara;

5.
bevis att anstaltéti för ändamål
som i 16 § sägs samt på sätt och under villkor, som försäkringsinspektionen
godkänner, i riksbanken nedsatt i värdehandlingar, som inspektionen godtagit,
ett belopp av etthundratusen kronor för livförsäkring och ett belopp av
tvåhundratusen kronor för annan försäkring eller, om rörelsen skall avse
endast försäkring för resor i uUandet, det lägre belopp som inspektionen bestämmer.

Föreslagen
lydelse

tagets
verksamhet, ävensom företagets årsredovisningar och revisionsberättelser för
den tid företagel varit i verksamhet, dock längst för de tio sista åren;

4.
behörig fullmakt för generalagenten
att på företagels vägnar här i riket driva försäkringsrörelsen och att i alla
därav härflytande rättsförhållanden för företaget mottaga stämning samt själv
eller genom annan tala och svara;

5.
bevis att företaget för ändamål
som i 16 § sägs samt på sätt och under villkor, som försäkringsinspektionen
godkänner, i riksbanken nedsatt i värdehandlingar, som inspektionen godtagit, eU
belopp av etthundratusen kronor för livförsäkring och ett belopp av tvåhundratusen
kronor för annan försäkring eller, om rörelsen skall avse endast försäkring för
resor i utlandet, det lägre belopp som inspektionen bestämmer.

Därest
rörelsen skall avse livförsäkring, skola enligt vad i II § sägs
upprättas särskilda grander för verksamheten. Å grunderna, som skola bifogas
ansökningen om koncession, skaU sökas regeringens stadfästelse.

Beslut
enligt första stycket 5 om nedsättning av lägre belopp för försäkring för
resor i utlandet må återkallas av försäkringsinspektionen, om skäl föreligga.

9§ Å ändring av stadfästa
grunder skall ock sökas regeringens stadfästelse. I regeringens ställe äger
försäkringsinspektionen besluta i sådant ärende, om det icke är av principiell
betydelse eller eljest av synnerlig vikt. Ansökningen skaU inlämnas tUl
försäkringsinspektionen.

Ansökan om förlängning av koncession,
som beviljats för bestämd tid, skall prövas av den myndighet som beviljat
koncessionen. Ansökningen skall inlämnas tiU försäkringsinspektionen sist
sexton månader före utgången av den löpande koncessionen.

Utses ny generalagent,
skall anstalten hos försäkringsinspektionen söka dess godkännande av generalagenten.

'
Senaste lydelse 1977:690.

Ansökan om förlängning av koncession,
som beviljats för bestämd tid, skall prövas av den myndighet som beviljat
koncessionen. Ansökningen skaU inlämnas till försäkringsinspektionen sist sex
månader före utgången av den löpande koncessionen.

Utses ny generalagent, skall
företaget hos försäkringsinspektionen söka dess godkännande av generalagenten.

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har ändring av grander stadfästs eller har föriängning av
koncession beviljats eller ny generalagent blivit godkänd, skall
försäkringsinspektionen låta införa kungörelse därom i Post- och Inrikes
Tidningar.

10

Generalagenten
åligger att för varje räkenskapsår enligt formulär, som fastställes av
försäkringsinspektionen, upprätta redogörelse angående anstaltens verksamhet
inom riket.

För
livförsäkringsverksamhet skall i redogörelsen under beteckningen
försäkringsfond såsom skuld upptagas det å räkenskapsårets sista dag beräknade
värdet av anstaltens ansvarighet på grand av

dels inträffade försäkringsfaU (ersättningsreserv),

dels
löpande försäkringar (premiereserv),

dels
ock återbäring, som anstalten må hava tilldelat försäkringstagare.

Generalagenten åligger att för varje räkenskapsår enligt
formulär, som fastställes av försäkringsinspektionen, upprätta redogörelse
angående företagets verksamhet inom riket.

För livförsäkringsverksamhet skall i redogörelsen under
beteckningen försäkringstekniska skulder såsom skuld upptagas det å räkenskapsårets
sista dag beräknade värdet av företagets ansvarighet på grund av

/. löpande försäkringar (premiereserv),

2.
försäkringsersättningar
för inträffade försäkringsfall (ersäll-ningsreserv),

3.
utgifterna
för reglering av inträffade försäkringsfall (skadebe-handlingsreserv),

4.
sådan
tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har förfallit tiU
betalning och

' 5.
sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse ån
livförsäkringsrörelse som inte har förfallit tUl betalning.

Med
avseende på de i 11 § under 1-4 omförmälda grunderna skall vad i 264 §, 265 § 1
mom. samt 267—269 §§ lagen om försäkringsrörelse stadgas äga motsvarande tUlämpning.
Beträffande över-gångsgmnder enligt 265 § I mom. nämnda lag gälle vad i 9 § här
ovan är i fråga om ändring av grander stadgat om stadfästelse och kungörande
därav. Såsom villkor för stadfästelse å övergångsgrander må föreskrivas, att
anstalten skall på sätt i 15 § sägs sätta jämväl andra värdehandlingar, än där
avses, i särskilt förvar.

Med
avseende på de i 11 § under 1—4 omförmälda grunderna skall vad i 7 kap. 3 §, 4
§ första—fjärde styckena samt 5-7 §§ försäkringsrörelselagen (1982:000)
stadgas äga motsvarande tillämpning. Beträffande övergångsgrander enligt 7
kap. 4 § första—fjärde styckena nämnda lag gälle vad i 9 § här ovan är i fråga
om ändring av grander stadgat om stadfästelse och kungörande därav. Såsom viUkor
för stadfästelse å övergångsgrunder må föreskrivas, att företaget skall på sätt
i 15 § sägs sätta jämväl andra värdehandlingar, än där avses, i SärskUt förvar.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Försäkringsfonden
med tillägg av det belopp, varmed en tjugondel av fonden må överstiga vad
anstalten enligt 6 § nedsatt för livförsäkring, skall vid envar tidpunkt vara
redovisad i värdehandlingar av beskaffenhet som angives i 274 § under 1 — 7
lagen om försäkringsrörelse, eller ock i följande tillgångar av annan art
nämligen lån mot säkerhet i anstaltens försäkringsbrev inom återköpsvärdet
eller, i den män försäkringsinspektionen på framställning av anstalten så medgiver,
värdet av återförsäkringsgi-vares ansvarighet på grund av livförsäkringar, som
övertagits i återförsäkring.

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett
belopp, motsvarande högst en tiondel av försäkringsfonden för egen räkning,
redovisas i andra värdehandlingar än i första stycket avses, dock icke i
aktier.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås den del av
fonden, som icke motsvarar värdet av åter-försäkringsgivares ansvarighet.

Försäkringslekniska
skulder med

tillägg av det belopp, varmed en tju

gondel av dessa skulder må över

stiga vad anstalten enligt 6 § ned

satt för livförsäkring, skall vid en

var tidpunkt vara redovisad i värde

handlingar av beskaffenhet som an

gives i 7 kap. 9 § första stycket 1-7

försäkringsrörelselagen (1982:

000), eller ock i följande tillgångar av annan art
nämligen lån mot säkerhet i företagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet
eller, i den mån försäkringsinspektionen på framställning av företaget så medgiver,
värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarighet på grund av livförsäkringar,
som övertagits i återförsäkring.

För återförsäkringsgivares redovisning av mottagen
återförsäkring gäller 7 kap. 9 § andra stycket försäkringsrörelsetagen .

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett
belopp, motsvarande högst tjugo procent av de försäkringslekniska skulderna
för egen räkning, redovisas i andra värdehandlingar än i första stycket avses,
dock icke i aktier.

Med de försäkringslekniska skulderna för egen räkning
förstås den del av de försäkringstekniska skulderna, som icke motsvarar värdet
av återförsäkringsgivarnas ansvarighet.

Värdehandling
må vid redovisning enligt 13 § ej upptagas översUl verkliga värde, bestämt på
sätt i 93 § 1 mom. andra stycket lagen om försäkringsrörelse sågs.

Värdehandlingar
får vid redovisning enligt 13 § ej upptagas lill högre värde än som följer av
bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125) om värdering av omsättningstillgångar.
De får dock las upp till samma värde som beräknats närmast föregående räkenskapsår
eller, om värdehandlingen anskaffats under räkenskapsåret,

" Senaste lydelse 1966:56.

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

Under förutsättning att de vårdehandlingar, i vilka
försäkringsfonden jämte tillägg redovisas, beräknas kunna å tider, som med
hänsyn tiU beskaffenheten av anstaltens förbindelser prövas tillfredsställande,
förvandlas.i penningar till belopp motsvarande det angivna värdet, må utan
hinder av vad i första stycket är stadgat värdehandling, som jämväl under näst
föregående räkenskapsår använts för sådan redovisning, kunna åsättas det då beräknade
värdet och värdehandling, som anskaffats under löpande räkenskapsår, det värde
som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning.

Föreslagen lydelse

anskaffningsvärdet. Detta gäller endast om
värdehandlingarna kan avyttras till ett värde, som motsvarar detta högre värde,
vid tidpunkter som får anses tillfredsställande med hänsyn till de försäkringsutfästelser
som värdehandlingarna säkerställer.

De värdehandUngar,
i vilka försäkringsfonden iämte tUlägg helt eller delvis redovisas, skola
förvaras här i riket avskilda från anstaltens övriga tillgångar och under minst
två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av ett av försäkringsinspektionen
förordnat ombud. Försäkringsinspektionen må dock på framställning av anstalten
medgiva att värdehandlingarna i stället, på sätt och under villkor som av
inspektionen bestämmas, sättas i särskUt förvar i riksbanken eller annan bank.
I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna panträtt såsom i
handfången pant till säkerhet för fullgörandet av anstaltens på
försäkringsavtalen grandade förbindelser.

De
värdehandlingar, i vilka försäkringstekniska skulder .yämte till-lägg helt
eller delvis redovisas, skola förvaras har i riket avskilda från företagets
övriga tUlgångar och under minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves
av ett av försäkringsinspektionen förordnat ombud. Försäkringsinspektionen må
dock på framställning av företaget medgiva att värdehandlingarna i stället, på
sätt och under villkor som av inspektionen bestämmas, sättas i särskilt förvar
i riksbanken eller annan bank. I de sålunda förvarade handlingarna njute
försäkringstagarna panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet
av företagets på försäkringsavtalen grandade förbindelser.

Det åligger generalagenten att tillse, att vid envar
tidpunkt värdehandlingar till erforderligt belopp satts i sådant förvar, som i
första stycket är sagt.

Nuvarande lydelse

I fråga om utbekommande eller utbyte av värdehandling, som
satts i förvar, skola bestämmelserna / 276 § lagen om försäkringsrörelse äga
motsvarande tillämpning, därvid vad i nämnda lagrum sägs om styrelse,
verkställande direktör och behörig företrädare för bolag skall avse
generalagent eller av anstalt jämUkt 27 § utsett ombud.

Det av försäkringsinspektionen förordnade ombudet har att,
där generalagent eller ombud, som anstalt utsett jämlikt 27 §, ej fullgör vad
honom enligt denna paragraf åligger, därom ofördröjligen göra anmälan hos
inspektionen.

Föreslagen
lydelse

I fråga om utbekommande eUer utbyte av värdehandling, som
satts i förvar, skola bestämmelserna / 7 kap. 11 och 12 §§ försäkringsrörelsetagen
(1982:000) äga motsvarande tillämpning, därvid vad i nämnda lagrum sägs om
styrelse, verkställande direktör och behörig företrädare för bolag skaU avse
generalagent eller av företag jämUkt 27 § utsett ombud.

Det av försäkringsinspektionen förordnade ombudet har att,
där generalagent eller ombud, som företag utsett jämlikt 27 §, ej fullgör vad
honom enligt denna paragraf åligger, därom ofördröjligen göra anmälan hos
inspektionen.

Generalagenten
skall övervaka att anskaffning av ansökningar om försäkring hos företaget
sker på ett sått som överensstämmer med god affärssed.

20 §' Det åligger generalagenten att övervaka alt
anskaffning av ansökningar om försäkring hos anstalten sker på sätt som
överensstämmer med god försäkringssed. Regeringen äger meddela närmare bestämmelser
angående anskajfningsverk-samheten och må därvid tillika förordna, att frågor
rörande densamma skola, på sätt och i den omfattning som i nämnda bestämmelse
angives, handläggas av en av regeringen utsedd nämnd.

22 a §

Försäkringsinspektionen skaU verka för en sund utveckUng
av den verksamhel som bedrivs av utländskaförsäkringsföretag här i riket.

24 § *

Generalagenten
vare pliktig: att, där ändring vidtages i det för anstalten gällande
reglementet, inom tre månader därefter till försäkringsinspektionen insända beslutet
därom;

att, därest
av myndigheterna i anstaltens hemland framställts anmärkning mot anstaltens verksam-

Generalagenten
vare pliktig: att, där ändring vidtages i det för företaget gällande
reglementet, inom tre månader därefter tiU försäkringsinspektionen insända beslutet
därom;

att, därest av myndigheterna [företagels hemland
framställts anmärkning mot företagets verksam-

' Senaste lydelse 1977:690. * Senaste lydelse 1980:172.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

het, så fort ske kan skriftligen underrätta
försäkringsinspektionen därom;

att, inom åtta månader efter utgången av varje
räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i 10 § avsedda
redogörelsen angående anstaltens verksamhet inom riket;

att,
beträffande livförsäkringsrörelse, tiU försäkringsinspektionen insända
följande enligt inspektionens anvisningar upprättade och av aktuarien
undertecknade handlingar nämligen dels inom åtta månader efter varje
räkenskapsårs utgång redogörelse för beräkning av premiereserv och av
återbäring, dels ock, i den mån så päfordras av inspektionen,
statistiskekonomisk utredning angående verksamheten;

att, inom tre månader efter det berättelse om revision av
anstaltens räkenskaper och förvaltning blivit å sammanträde med anstaltens
delägare framlagd, till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av denna
berättelse ävensom ett exemplar av anstaltens förvaltningsberättelse för den
tid revisionen avsett;

att även i andra fall än ovan sagts lämna
försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om
anstalten och dess verksamhet inom riket, samt att när som helst för
befattningshavare hos försäkringsinspektionen, som är behörig att företräda inspektionen,
eller annan, som av inspektionen förordnats att företräda denna, hålla kassa
och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar
tillgängliga för granskning.

Innefattar ändring i reglementet ändring av anstaltens
firma, skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen i
Post- och liirikes Tidningar.

II

Föreslagen lydelse

het, så fort ske kan skriftligen . underrätta
försäkringsinspektionen därom;

att, inom åtta månader efter utgången av varje räkenskapsår
till försäkringsinspektionen insända den i 10 § avsedda redogörelsen an-gående
företagets verksamhet inom riket;

att, beträffande livförsäkringsrörelse, till
försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektionens anvisningar
upprättade och av aktuarien undertecknade handlingar nämligen dels inom ätta
månader efter varje räkenskapsårs utgång redogörelse för beräkning av premiereserv
och av återbäring, dels ock, i den män så påfordras av inspektionen,
statistiskekonomisk utredning angående verksamheten;

att, inom tre månader efter det att årsredovisningen och
revisionsberättelsen blivit å sammanträde med företagets delägare framlagd,
till försäkringsinspektionen insända etl exemplar av dessa handlingar;

att även i andra fall än ovan sagts lämna
försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om
företaget och dess verksamhet inom riket, samt att när som helst för
befattningshavare hos försäkringsinspektionen, som är behörig att företräda
inspektionen, eller annan som av inspektionen förordnats att företräda denna,
hålla kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra
handlingar tillgängliga för granskning.

Innefattar ändring i reglementet ändring av företagets
firma, skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen i
Post- och Inrikes Tidningar.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Försäkringsinspektionen äge meddela de erinringar i
fråga om utländsk försäkringsanstatis verksamhet här i riket, som inspektionen
finner påkallade. Vid meddelande av föreskrift enligt denna lag må
inspektionen förelägga vite.

Finner försäkringsinspektionen,

att avvikelse skett från denna lag eUer med stöd därav
meddelade bestämmelser eller från grunderna, där sådana finnas,

att grunderna icke längre äro tillfredsställande med
hänsyn till rörelsens omfattning och beskaffenhet,

att i riksbanken enligt 6 eller 15 a § nedsatt belopp
minskats genom att värdehandlingarna avsevärt nedgått i värde eller av
annan anledning,

att de tiUgångar, i vilka försäkringsfonden jämte tiUägg
redovisas, icke äro tillfyllest, eller

att eljest allvarlig anmärkning mot verksamheten föreUgger,

skall inspektionen förelägga anstalten att inom viss
tid vidtaga de åtgärder, som prövas påkallade härav.

Har föreläggande icke inom den bestämda tiden
efterkommits och har ej heller annorledes det anmärkta förhållandet
undanröjts, skall försäkringsinspektionen göra anmälan därom hos regeringen,
som efter anstaltens hörande må förklara koncessionen förverkad.

Försäkringsinspektionen får

meddela de erinringar i fråga om

utländska försäkringsföretags

verksamhet här i riket som inspektionen anser behövliga.

Försäkringsinspektionen skall förelägga företaget att
inom viss tid vidta erforderUga åtgärder, om inspektionen finner atl

1.
avvikelse
skett från denna tag etter föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag
eller grunderna, om sådana finns,

2.
grunderna
inte längre är tillfredsstäUande med hänsyn tiU omfattningen och
beskaffenheten av bolagets rörelse,

3.
i
riksbanken enligl 6 eUer 15 a § nedsatt belopp minskats genom att
värdehandlingarna avsevärt nedgått i värde etter av annan anledning,

4.
de tiUgångar,
i vilka försäkringslekniska skulder redovisas, inte är tillräckliga etter

5.
det i
övrigt finns allvarliga anmärkningar mot försäkringsföretagets verksamhet.

Om ett
föreläggande enligt andra stycket inte har följts inom den bestämda tiden och
det anmärkta förhållandet inte heller på någol annat sätt undanröjts, skall
försäkringsinspektionen göra anmälan om detta till regeringen. Om regeringen
finner så svåra missförhållanden föreUgga, alt försäkringsverksamheten bör
upphöra, kan regeringen förklara koncessionen förverkad. Beslut, varigenom
koncessionen förklarats förverkad, skall av försäkringsinspektionen kungöras i
Post- och Inrikes Tidningar.

' Senaste lydelse 1977:690.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

13 Föreslagen lydelse

25 a §

Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga
generalagenten att fuUgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra
författningar att sända in behöriga redovisningshandlingar och revisionsberättelser.

Försäkringsinspektionen kan förena ett annat föreläggande
enligt denna lag än som avses i första stycket med vite.

Har inspektionen förelagt vite skall det utländska
försäkringsföretaget genast skriftligen underrättas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i
första stycket kan försåkringsinspektionen döma ut vitet.

Försäkringsinspektionens beslut varigenom vite förelagts
etter utdömts får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

26 TUl
bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och
verksamhet skall utländsk försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse
här i riket, årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas av
regeringen. Detta bidrag skall bestämmas högst till en femtedels procent av
anstaltens hela inkomst av avgifter för nästföregående räkenskapsår för
försäkringar, som tillhöra anstaltens rörelse här i riket, dock må bidraget ej
understiga tvåhundra kronor.

Ett utländskt försäkringsföretag som driver
försäkringsrörelse här i riket skall årligen betala ell bidrag för att täcka
kostnaderna för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet enligt de
närmare bestämmelser som meddelas av regeringen. Detta bidrag skall bestämmas
högst till en femtedels procent a\ företagets hela inkomst av avgifter för
nästföregående räkenskapsår för försäkringar, som tillhöra företagets rörelse
här i riket. Bidraget får dock inte understiga fyra procent av det enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet som gällde vid utgången
av nästföregående räkenskapsår, avrundat tUl närmast högre femtiotal kronor.

'Senaste lydelse 1977:690.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Har koncession för utländsk försäkringsanstalt att här i
riket driva livförsäkringsrörelse förklarats förverkad, skaU för tiUvaratagande
av livförsäkringstagarnas rätt en särskild administration inträda. Med
avseende på denna skall i tillämpliga delar gälla vad i 296-298 §§ lagen om
försäkringsrörelse finnes stadgat ävensom vad 165 § samma lag innehåUer
angående förbud mot meddelande av nya försäkringar. Vid tiUämpningen av nu
nämnda lagrum skall iakttagas, att upphörandet av anstaltens rätt att driva
livförsäkringsrörelse här i riket skall anses motsvara livförsäkringsbolags
trädande i likvidation eller beslut om avträdande av dess egendom till konkurs
samt att vad i 297 § 1 mom. fjärde stycket tagen om försäkringsrörelse sägs om
registrering i stället skall avse kungörande i Post- och Inrikes Tidningar.
I fall som här avses må överlåtelse av livförsäkringarna ske, förutom till
svenskt försäkringsbolag, jämväl till utländsk anstalt, som erhållit
koncession för livförsäkringsrörelse här i riket.

Där vid överlåtelse av försäkringarna eller eljest
uppstått överskott, skall ur detta i första hand gäldas kostnaden för
administrationen och oguldet sådant bidrag, som avses i 26 §, varefter
återstoden skall överlämnas till den anstalt, vars försäkringar varit föremål
för administration.

Har anstalt i annat fall än i första stycket avses upphört
att driva livförsäkringsrörelse här i riket, vare anstalten ändock skyldig att
på sätt i 13-15 §§ stadgas redovisa/ö/-5Ö-ringsfond för redan meddelade livförsäkringar
jämte tiUägg, Det åligger ombud, som utsetts av anstalten enligt 27 §, att
fullgöra de skyldigheter jämlikt 10, 15 och 24 §§, som förut åvilat
generalagenten.

Har koncession för utländskt försäkringsföretag att här i
riket driva Uvförsäkringsrörelse förklarats förverkad, skall för
tillvaratagande av livförsäkringstagarnas rätt en särskild administration inträda.
Bestämmelserna i 14 kap. 25-28 §§ om sårskild administration i försäkringsrörelselagen
(1982:000) skaU tillämpas. Vidare gäller bestämmelsen i 14 kap. 23 § samma lag
om förbud att meddela nya försäkringar. Vid tillämpningen av nu nämnda lagrum
skall iakttagas, att upphörandet av företagets rätt att driva
livförsäkringsrörelse här i riket skall anses motsvara livförsäkringsbolags
trädande i likvidation eller beslut om avträdande av dess egendom till konkurs
samt att vad i

14 kap. 26 § flärde stycket försäk

ringsrörelselagen sägs om registre

ring i stället skall avse kungörande i

Post- och Inrikes Tidningar. I fall

som här avses må överlåtelse av

livförsäkringarna ske, förutom till

svenskt försäkringsbolag, jämväl

till utländskt företag, sorri erhållit

koncession för livförsäkringsrörel

se här i riket.

Där vid överlåtelse av försäkringarna eller eljest
uppstått överskott, skall ur detta i första hand gäldas kostnaden för
administrationen och oguldet sådant bidrag, som avses i 26 §, varefter
återstoden skall överlämnas till det företag, vars försäkringar varit föremål
för administration.

Har företag i annat fall än i första stycket avses upphört
att driva livförsäkringsrörelse här i riket, vare företaget ändock skyldigt
att på sätt i 13—15 §§ stadgas redovisa/öriä-ringstekniska skulder för redan
meddelade livförsäkringar jämte tillägg. Det åligger ombud, som utsetts av
företaget enligt 27 §, att fullgöra de skyldigheter jämlikt 10,

15 och 24 §§, som förat åvUat gene-

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

Fullgöres ej redovisningen av försäkringsfonden jämte
tillägg eller finnes eljest anledning antaga att livförsäkringstagarnas rätt på
grund av försäkringsavtalen äventyras, ankomme på försäkringsinspektionen att
besluta att administration på sätt i första stycket sägs skall inträda; dock må
ej på den grund att de tUl redovisning avsatta tillgångarna finnas
otillräckliga administration föreskrivas, förrän försäkringsinspektionen
förelagt anstalten att fyUa bristen och denna icke täckts inom fyra veckor
efter det sådant föreläggande skett. Inträder i fall som nu sagts
administration, skall vad i första stycket sägs om upphörandet av anstaltens
rätt att driva Uvförsäkringsrörelse här i riket i stället avse meddelandet av
beslut om administration.

15

Föreslagen lydelse

ralagenten. Fullgöres ej redovisningen av
försäkringstekniska skulder jämte tillägg eller finnes eljest anledning antaga
att livförsäkringstagarnas rätt på grand av försäkringsavtalen äventyras, ankomme
på försäkringsinspektionen att besluta att administration på sätt i första
stycket sägs skall inträda; dock må ej på den gmnd att de till redovisning
avsatta tillgångarna finnas otillräckliga administration föreskrivas, förrän
försäkringsinspektionen förelagt företaget att fylla bristen och denna icke
täckts inom fyra veckor efter det sådant föreläggande skett. Inträder i fall
som nu sagts administration, skall vad i första stycket sägs om upphörandet av
företagets rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket i stället avse
meddelandet av beslut om administration.

Utländsk försäkringsanstalt må med
försäkringsinspektionens tillstånd överlåta hela sitt till verksamheten här i
riket hörande försäkringsbestånd eller del därav till svenskt försäkringsbolag
eller utländsk försäkringsanstalt, som erhållit koncession för det slag av
försäkringsrörelse varom fråga är.

Ansökan om tillstånd skall göras av såväl överlåtare som övertagare.
Vid ansökningen skall fogas det avtal, som träffats angående överlåtelsen.
Med avseende på ansökningen skall vidare vad i 295 § 3 mom. andra och tredje
styckena tagen om försäkringsrörelse stadgas äga motsvarande tillämpning.

Bifalles ansökningen, skall överlåtaren anses fritagen
från sina förpliktelser på grund av det överlåtna försäkringsbeståndet, vilka
förpliktelser i stället skola åvila övertagaren. Angående underrättelse om verkställd
överlåtelse skall bestäm-

Ulländski försäkringsföretag må med
försäkringsinspektionens tillstånd överlåta hela sitt till verksamheten här i
riket hörande försäkringsbestånd eller del därav till svenskt försäkringsbolag
eller utländskt försäkringsföretag, som erhållit koncession för det slag av
försäkringsrörelse varom fråga är.

Ansökan om tillstånd skall göras av såväl överlåtare som övertagare.
Vid ansökningen skall fogas det avtal, som träffats angående överiåtelsen.
Med avseende på ansökningen skall vidare vad i 15 kap. 3§ andra stycket och 4
§ andra stycket försäkringsröretselagen (1982:000) stadgas äga motsvarande
tillämpning.

Bifalles ansökningen, skall överlåtaren anses fritagen
från sina förpliktelser på gmnd av det överlåtna försäkringsbeståndet, vilka
förpliktelser i stället skola åvila övertagaren. Angående underrättelse om
verkställd överiåtelse skall bestäm-

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

melsen i 295 § 4 mom. ovannämnda lag äga motsvarande
tillämpning.

16

Föreslagen lydelse

melsen i 15 kap. 6§ ovannämnda lag äga motsvarande
tillämpning.

Talan
mot försäkringsinspektionens beslut enligt denna lag föres hos regeringen
genom besvär.

Försäkringsinspektionens beslut erUigt denna lag
överklagas hos regeringen genom besvär. Inspektionens beslut får verkstäUas
ulan hinder av anförda besvär, om inte regeringen förordnar något annat.

Om
besvär över beslut i vissa faU finns bestämmelser i 25 a § femte stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

' Senaste lydelse 1977:690.

Prop. 1982/83:24 17

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom
föreskrivs att 24, 26, 73, 74 och 76§§ lagen (1972:262) om understödsföreningar
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

24 §'

Vid
varje tidpunkt skall ett belopp, som täcker summan av dels försäkringsfonder,
dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än försäkringsfond ej
medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgångar, nämligen

1. obligationer eller
andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante

rats av staten,

2.
obligationer som utfärdats av
Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlänekassa.
Nordiska investeringsbanken eller av kreditaktiebolag, eller andra skuldförbindelser
som utfärdats av sådan kreditinrättning, dock ej sådana för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar, som medför rätt till betalning först efter
utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis),

3.
obligationer som utfärdats
eller garanterats av bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrakskredit
eller andra fordringsbevis som utfärdats av sådant bankinstitut eller
riksbanken, dock ej förlagsbevis,

4.
obligationer eller andra
skuldförbindelser, utfärdade eUer garanterade av kommun,

5.
obligationer som utfärdats av
svenskt näringsföretag och som offentligen utbjudits av bankaktiebolag,
sparbank, kreditkassa inom jordbraks-kasserörelsen, Sveriges investeringsbank
aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

6.
skuldförbindelser, för vilka 6.
skuldförbindelser, för vUka föreningen har säkerhet i form av föreningen har
säkerhet i form av panträtt på grandval av panträtt på gmndval
av

inteckning
i jordbmks-, bostads-, inteckning i jordbruks-, bostads-,

kontors- eller affärsfastighet inom kontors- eller affärsfastighet inom

fyra femtedelar eUer i annan fastig- fyra femtedelar eller i annan fastig

het inom två tredjedelar av senast het inom två tredjedelar av senast

fastställda taxeringsvärde, eller fastställda taxeringsvärde, eller

inteckning
i tomträtt, till vilken inteckning i tomträtt, till vilken

hör byggnad som är avsedd för bo- hör byggnad som är avsedd för bo

stads-, kontors- eller affärsända- stads-, kontors- eller affärsända

mål, inom fyra femtedelar eller i an- mål, inom fyra femtedelar eller i an

nan tomträtt inom två tredjedelar nan tomträtt inom två tredjedelar

av senast fastställda taxerings- av senast fastställda taxerings

värde, med den ytterligare begräns- värde, med den ytterligare begräns

ning som försäkringsinspektionen ning som försäkringsinspektionen

kan komma att föreskriva med hän- kan komma att föreskriva med hän

syn till tomträttsavtalets innehåll syn till tomträttsavtalets innehåll

eUer annan omständighet, eller annan omständighet,

'
Senaste lydelse 1979:1054.

2
Riksdagen 1982/83. 1 .samt. Nr 24

Prop. 1982/83:24 18

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

dock
att, utom i fråga om sådant dock att, utom i fråga om sådant

lån till kommun för vilket inspektio- lån till kommun för vilket inspektio

nen medgett undantag, byggnad nen medgett undantag, byggnad

skall, för att säkerheten skall få skall, för att säkerheten skall få

godtas, vara brandförsäkrad i godtas, vara brandförsäkrad i

svensk försäkringsanstait eller i ut- svenskt försäkringsbolag eller i ut

ländsk försäkringsanstait som har ländskt försäkringsföretag som har

rätt att driva försäkringsrörelse här rätt att driva försäkringsrörelse här

i riket, i riket,

7.
andra svenska eller utländska
värdehandlingar utom sådana som skall infrias i främmande valuta, om de till
art och säkerhet kan anses jämföriiga med värdehandlingar som avses i någon av
punkterna 1 -6,

8.
lån mot säkerhet i föreningens
försäkringsbrev inom återköpsvärdet,

9.
föreningen tillhörig fastighet
eller tomträtt intill de gränser och med de brandförsäkringsvUlkor som enligt 6
gäller beträffande inteckning, eller

10. värdet
av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på grand av försäk

ringar, som övertagits i återförsäkring.

Förening,
som enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eUer
vissa företag, får även fullgöra i första stycket föreskriven redovisning i
sådana av ett eller flera av företagen utfärdade skuldförbindelser, för vilka
föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i samma stycke 1-5 och 7.

Vid
tillämpning av första stycket 6 ersätts, om försäkringsinspektionen har medgett
det

fyra
femtedelar av taxeringsvärdet med sjuttio procent av det uppskattade värdet av
fastigheten respektive av byggnad eller annan egendom som hör tiU tomträtten
eller, om pantvärde fastställts för egendomen enligt gällande bestämmelser om
lån av statsmedel tUl främjande av bostadsbyggandet, med sjuttiofem procent av
pantvärdet, samt

två
tredjedelar av taxeringsvärdet med sextio procent av egendomens uppskattade
värde.

Med
uppskattat värde avses det värde som understödföreningen har bestämt på
grandval av särskild värdering. Har medgivande enligt tredje stycket lämnats
får belopp som dittiUs har redovisats enligt första stycket 6 dock redovisas på
samma sätt även i fortsättningen.

Utan
hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot högst en
femtedel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värdehandlingar än som
förat sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond, och i tillgångar som
nämns i första stycket 9 utöver där angiven gräns.

26 §

Understödsförening
får ej lämna Understödsförening får inte läm-

kredit
tiU na kredit tiU

1.
styrelseledamot, styrelse- styrelseledamot, styrelsesupp-

suppleant,
revisor, revisorssupp- leant, revisor, revisorssuppleant,

leant,
innehavare av annan befatt- innehavare av befattning i ledande

ning
i föreningen eller person som ställning i föreningen eller person

verkställer
försäkringsteknisk ut- som verkställer försäkringsteknisk

redning
åt föreningen, utredning åt föreningen,

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

2. make till person som avses under 1,

19

Föreslagen lydelse

2. den som är gift med eUer är syskon eller släkting i
rätt upp- eller nedstigande led lill personer som avses under 1, etter är besvågrad
med en sådan person i rätt appeller nedstigande led eller så att den ene är
gift med den andres syskon.

3. bolag, förening eller annan sammanslutning, vari person
som avses under 1 eller 2 i egenskap av delägare eUer medlem har ett väsenligt
ekonomiskt intresse.

Förening får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen
av någon som avses i första stycket.

Vid tUlämpningen av denna paragraf likställs äktenskapsUknande
samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med
varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Vad i
första stycket sägs utgör ej hinder för förening att i enlighet med vad därom
föreskrives i stadgarna lämna kredit mot säkerhet av försäkringsbrev som
utfärdats av föreningen.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte något hinder
för en understödsförening att i enlighet med stadgarna lämna kredit mot säkerhet
av försäkringsbrev som har utfärdats av föreningen.

Försäkringsinspektionen kan medge undantag från bestämmelserna
i första stycket—tredje styckena, om det finns synnerliga skäl tiU detta.

73
§

Understödsförening
skall till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens
tillsynsverksamhet årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser som meddelas av
regeringen. Bidraget skall bestämmas till ett belopp som, räknat på intäkterna
under nästföregående räkenskapsår, svarar mot högst två pro-miUe av
föreningens hela inkomst av avgifter och en promille av föreningens
nettokapitalavkastning. Bidraget får dock ej understiga tvåhundra kronor.

Varje
understödsförening skall årligen betala bidrag för alt täcka kostnaderna för
försäkringsinspektionens organisation och verksamhet enligt de närmare
bestämmelser som meddelas av regeringen. Bidraget skall bestämmas till ett belopp
som, räknat på intäkterna under nästföregående räkenskapsår, svarar mot högst
två promille av föreningens hela inkomst av avgifter och en promUle av
föreningens nettokapitalavkastning. Bidraget får dock inte understiga två
procent av det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Senaste lydelse 1976: 149.

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20

bestämda basbeloppet som gällde vid utgången av nästföregående
räkenskapsår, avrundat till närmast högre femtiotal kronor.

74 §

Försäkringsinspektionen
kan förelägga vite vid meddelande avföreskrift enligt denna lag.

Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga styrelsen
att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att

1.
////
försäkringsinspektionen sända in behöriga redovisningshandlingar,
revisionsberättelser eller andra handlingar enligt 67 § 2 eller
försäkringsteknisk utredning enligt 21 § första stycket,

2.
hos
inspektionen göra behöriga anmälningar för registrering.

Förelägganden
enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlåtenhet att göra anmälan
medför att föreningsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller föreningen
blir skyldig atl träda i likvidation.

Försåkringsinspektionen kan förena annat föreläggande
enligt denna tag än sorn avses i första stycket med vite.

Har försäkringsinspeklionen förelagt vite skall den mot vUken
föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i
första stycket kan försäkringsinspektionen döma ut vitet.

Bestämmelserna
i 106-109 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning på understödsförening.

Bestämmelserna
i 106-109 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning på understödsförening. Dessa bestämmelser gäller även för den
person som verkställer försäkringsteknisk utredning åt föreningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Prop.
1982/83:24 21

4
Förslag till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs att 30§ 2, 3 och 5 mom. samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna tiU
30 § kommunalskattelagen (1928:370) skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

30 §

2 mom.
Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av in

ländsk Uvförsäkringsanstalt, anses nettointäkten av anstaltens kapital- och

fastighetsförvaltning med undantag för den del av intäkten som belöper på

pensionförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i åter

försäkring åt annan inländsk försäkringsanstalt.

Om
värdet av tillgångarna i för- Om värdet av tillgångarna i för

säkringsrörelse, som drivits av in- säkringsrörelse, som drivits av in

ländsk livförsäkringsanstalt, vid ländsk livförsäkringsanstalt, vid

beskattningsårets utgång under- beskattningsårets utgång under

stiger summan av dels försäkrings- stiger summan av dels försäkrings

fonden ökad med en tjugondel av tekniska skulder ökade med en tju-

fonden, dels beloppet av de skulder gondel därav, dels beloppet av de

som icke gmnda sig på meddelade skulder som icke grunda sig på

försäkringar, får ett belopp motsva- meddelade försäkringar, får ett be-

rande fem gånger skillnaden avdra- lopp motsvarande fem gånger skill-

gas från nettointäkten. nåden avdragas från nettointäkten.

3
mom. Såsom nettointäkt av i wow.
Såsom nettointäkt avförförsäkringsrörelse, som drivits av säkringsrörelse,
som drivits av in-inländsk skadeförsäkringsanstalt, ländsk
skadeförsäkringsanstalt, anses överskottet av försäkrings- anses
överskottet av försäkringsrörelsen. Vid överskottets beräk- rörelsen.
Vid överskottets beräkning får avdrag från brattointäkten ning får
avdrag från brattointäkten göras för avsättning till försäk- göras
för ökning av posten försäkringsfond för egen räkning och i ringstekniska
skulder för egen räk-den utsträckning, som närmare an- ning och
i den utsträckning, som gives i anvisningarna, tUl andra närmare
angives i anvisningarna, fonder. för avsättning till vissa fonder.

4
mom. Med livförsäkringsanstalt
förstås i denna lag anstalt vars försäkringsrörelse uteslutande eller så gott
som uteslutande avser personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och
olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsför-säkring samt arbetslöshetsförsäkring).
Med skadeförsäkringsanstaU förstås annan försäkringsanstalt än
livförsäkringsanstalt. Utlärulsk försäkringsanstalt, som drivit
försäkringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som
anstalten drivit här.

Understödsförening,
vilken enligt sina stagdar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som
omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor för medlem, anses i denna lag
som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänförlig till
livförsäkring.

'
Senaste lydelse 1969:749.

Prop. 1982/83:24

Nuvarande
lydelse

5
mom. Bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse
som utländsk livförsäkringsanstalt drivit här i riket. Beträffande
försäkringsrörelse, som här drivits av utiändsk skadeförsäkringsanstalt,
anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5
procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven sjöförsäkrings- samt land-och
lufttransportförsäkringsrörelse samt 2 procent av anstaltens premieinkomst av
annan här bedriven försäkringsrörelse.

22

Föreslagen
lydelse

5
mom. Bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande tiUämpning på försäkringsrörelse
som utiändsk livförsäkringsanstalt drivit här i riket. Beträffande
försäkringsrörelse, som här drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt,
anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5
procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven transporlförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsröretse
samt 2 procent av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

Anvisningar

till 30 §

1.
Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt
skall följande iakttagas.

Som brattointäkt upptages
intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med undantag av den del av
intäkten som belöper på pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt
eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt.

Som brattointäkt upptages
även vinst vid försäljning av eUer vid uppskrivning av värdet av annan tillgång
än inventarium eller för stadigvarande brak i rörelsen avsedd fastighet. Vid
försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen
skall punkt I flärde stycket av anvisningama tUl 28 § tillämpas. I
brattointäkten upptages vidare hyresvärde av fastighet, som använts i
försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt
återför-säkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt
meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla
premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkrarens
ansvarighet enligt den räntefot som legat till grund för premieberäkningen.

Senaste
lydelse 1973:232. ' Senaste lydelse 1981:1202.

Som brattointäkt upptages
även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång
än inventarium eller för stadigvarande brak i rörelsen avsedd fastighet. Vid
försäljning av fastighet som utgör omsättningstUlgång i försäkringsrörelsen skaU
punkt I fjärde stycket av anvisningarna tiU 28 § tillämpas. I brattointäkten
upptages vidare hyresvärde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen.
Har Uvförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återför-säkrat direkt
meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan
försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behåUa premiereserven, anses som
ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet enligt den
räntefot som legat till gmnd för premieberäkningen.

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

23

Från brattointäkten får avdragas dels ränta på gäld, dels,
i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgill omkostnad för
fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tUlgång än inventarium eller
för stadigvarande brak i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet
av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd
fastighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av
brattointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäkring, individueU annan
personförsäkring och grappförsäkring får i vaije sådan verksamhet för sig,
sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, från återstående bruttointäkt
göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring,
som icke är pensionsförsäkring, 3 promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 6
§ lagen (1962: 381) om aUmän försäkring faststäUts för taxeringsåret. Avdraget skaU
för vatje försäkring beräknas till helt krontal så, att öretal bortfaller. Som
en försäkring anses dels alla individueUa livförsäkringar, som samtidigt
tecknats på samma persons eller samma personers liv, dels alla andra
individuella personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som
försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och
samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga
återstående bmttointäkt av den verksamhet till vilken avdraget hänför sig.

Avdrag
får icke ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer
försäkringstagare.

2. Vid
beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk
skadeförsäkringsanstalt, må från bruttointäkten avdrag göras förutom för
driftkostnader, som avses i 29 §, för avsättning titt försäkringsfond för egen
räkning och i lag föreskriven säkerhetsfond, för utbetald återbäring eller verkstäUd
premieåterbetalning, för avsättning till sådan reservfond, som av ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt
bildas enligt gällande föreskrifter om allmänna grunder angående försäkring
med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar, för
avsättning till sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bUdas
enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande av traftkförsäkringsrörel-se,
ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning icke
överstiger vinsten å själva försäkringsrörelsen. Denna vinst

2. Vid
beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk
skadeförsäkringsanstalt, må från bruttointäkten avdrag göras förutom för
driftkostnader, som avses i 29 §, för ökning av försäkringstekniska skulder
för egen räkning,/ör ökning av säkerhetsreserv för utbetald återbäring eller
verkställd premieåterbetalning, för avsättning till sådan reservfond, som av
ömsesidig försäkringsanstalt jör husdjursförsäkring bildas enligt gällande
föreskrifter om allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag mot föriuster
på grund av smittsamma husdjurssjukdomar, för avsättning till sådan regleringsfond,
som av trafikförsäkringsanstalt bildas enligt gällande villkor och
föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse, ävensom för ökning av
utjämningsfonderna, i den mån denna ökning icke överstiger vinsten å själva försäkrings-

" Senaste lydelse 1970:909.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av i
lag föreskriven säkerhetsfond eller, om fonden nedsatts, tilläggas belopp
motsvarande nedsättningen. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning ifråga
om ökning och nedsättning av regleringsfond för trafikför-säkringsrörelse.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast
driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänförlig till det
fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning
undantagen från beskattning här i riket skall vinsten vidare minskas med
överskott av den genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer
underskott i sådan verksamhet får tiU vinsten läggas ett belopp motsvarande
underskottet.

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

skall beräknas enligt andra, tredje och fjärde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller Qärde
stycket, skillnaden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a)
ingående
försäkringsfond för egen räkning,

b)
premieinkomst
för egen räkning,

c)
4 procent ränta
å post a);

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

d) utbetalningar för egen räkning

för försäkringsfall,

e) utgiven vinstandel, återbäring

eller premieåterbetalning,

f) förvaltningskostnader för egen

räkning oavsett om de äro avdrags

gilla i skattehänseende,

g) beräknad hyra för fastighet

som tiUhör anstalten och ingår i rö

relsen,

h) utgående försäkringsfond för egen räkning.

24

Föreslagen lydelse

rörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt andra, tredje
och tjärde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller fjärde
stycket, skillnaden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a)
försäkringstekniska
skulder för egen räkning vid årets ingång,

b)
säkerhetsreserv
vid årets ingång,

c)
premieinkomst
för egen räkning,

d) 4 procent ränta på posterna a)

och b);

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning

för försäkringsfall,

f) utgiven vinstandel, återbäring

eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för

egen räkning oavsett om de äro av

dragsgilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och
ingår i rörelsen,

i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets
utgång,

J) säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av
föreskriven regleringsfond för traflkförsäk-ringsrörelse eller, om fonden nedsatts,
tilläggas belopp motsvarande nedsättningen.

Med
försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond enligt lagen om
försäkringsrörelse

Med
försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7
kap. 1 § första

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

den 17 juni 1948 (nr 433) (premiereserv,
ersättningsreserv och, om rörelsen avser personförsäkring som drives enligt särskilda
av regeringen fastställa grunder, reserv för tilldelad återbäring), minskad
med värdet av återförsäkrares ansvarighet. Till premiereserven får läggas
avsättning för beslutad premieåterbetalning minskad med värdet av återförsäkrares
ansvarighet. I ersättningsreserven inbegripes ska-debehandlingsreserv samt, i
fråga om försäkringsanstalt som driver sjöförsäkring, land- och lufttransportförsäkring
samt luftfartsförsäkring, den förstärkning av försäkringsfonden som sädan
anstalt gör enligt bolagsordningen.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen
räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m.
minskade med återförsäkrares andelar.

Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt
bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vUket lagen om
försäkringsrörelse icke äger tUlämpning, stadgarna för bolaget må användas
endast till att helt eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen
samt efter sådan disposition kvarstående förlust å rörelsen i dess helhet i
den mån icke förenämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver
förlusttäckning genom ianspråktagande av andra till framtida förfogande
avsatta medel.

Nedsättning
av försäkringsfond för egen räkning, av säkerhetsfond samt av i första stycket
omnämnd reservfond för ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt och reglerings-

25

Föreslagen lydelse

stycket försäkringsrörelselagen (1982:000) (premiereserv,
ersättningsreserv, skadebehandlingsre-serv och tilldelad återbäring) minskade
med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv
skadeförsäkringsanstalt får redovisa enligt en av regeringen eller efter
regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fastställd normalplan.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen
räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m.
minskade med återförsäkringsgivares andelar.

Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt
bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket
försäkringsrörelselagen icke äger tillämpning, stadgarna för bolaget må
användas endast till att helt eller delvis täcka förlust å själva
försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående förlust å
rörelsen i dess helhet i den mån icke förenämnda bolagsordning eller stadgar
föreskriver föriusttäckning genom ianspråktagande av andra till framtida
förfogande avsatta medel.

Minskning av försäkringstekniska skidder för egen
räkning, av säkerhetsreserv och av i första stycket omnämnd reservfond för
ömsesidig försäkringsanstalt för

Prop.
1982/83:24

Nuvarande
lydelse

fond
för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämningsfonderna skall
anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstalten får rätt
att på annat sätt än ovan sagts disponera en den I januari 1929 befintlig utjämningsfond,
för vUken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnUs, eller
utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom
undergå minskning med hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen, dock
att vad nu sagts icke skall gälla om ändringen verkstäUts för att anstalt, som
driver rörelse avseende sjuk- och olycksfallsförsäkring, för vilken grunder
fastställts jämlikt lagen om försäkringsrörelse, skall äga taga fonden i
anspråk för återbäring i enlighet med sagda grunder.

26

Föreslagen
lydelse

husdjursförsäkring
och regleringsfond för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av
utjämningsfonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen,
varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den I
januari 1929 befintlig utjämningsfond, för vUken bestämmelser om inskränkt
dispositionsrätt funnits, eUer utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag,
skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp, vartUl den
uppgick före ändringen.

Utöver
vad ovan stadgats må avdrag icke ske för avsättning till omedelbar eller
framtida vinstutdelning tiU försäkringstagare.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års
taxering.

I
fråga om sådan reserv som avses i 17 § lagen (1982:000) om införande av
försäkringsrörelselagen skaU dock de bestämmelser om säkerhetsfond som gällde
före ikraftträdandet av denna lag tillämpas.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad
aktiehantering

Härigenom föreskrivs att 1, 36 och 37 §§ lagen (1970:596)
om förenklad aktiehantering skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Denna
lag är tillämplig pä försäkringsaktiebolag och bankaktiebolag, om
bolagsstämman beslutar det. Lagen träder då i stället för motsvarande
bestämmelser i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse och lagen (1955:183) om
bankrörelse. Bestämmelserna i 17, 19 och 20 §§ äger dessutom tillämpning på
aktiebolag som är avstämningsbo-lag.

Denna lag är tillämplig på bankaktiebolag, om
bolagsstämman beslutar det. Lagen träder då i stället för motsvarande
bestämmelser i lagen (1955:183) om bankrörelse. Bestämmelserna i 17, 19 och
20 §§ äger dessutom tillämpning på aktiebolag och försäkringsaktiebolag som är
avstämningsbolag.

36 §'

Vid
kapitalökning behöver aktieägare ej underrättas enligt 49 § lagen (1948:433)
om försäkringsrörelse och 35 § tredje stycket lagen (1955:183) om bankrörelse.

Vid
kapitalökning behöver aktieägare ej underrättas enligt 35 § tredje stycket
lagen (1955:183) om bankrörelse.

Bestämmelsema
i lagarna (1948:433) om försäkringsrörelse och (1955:183) om bankrörelse beträffande
skadeståndsskyldighet vid överträdelser av des.sa lagar äger motsvarande
tillämpning på överträdelse av denna lag.

Bestämmelsema
i lagen (1955:183) om bankrörelse beträffande skadeståndsskyldighet vid
överträdelse av den lagen äger motsvarande tillämpning på överträdelse av
denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Senaste lydelse 1975; 1389.

Prop.
1982/83:24 28

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om
pensionsutfästelse m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

23 §'

Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en
annan och avtalas därvid att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas
på efterträdaren, skall samtycke till överflyttningen inhämtas från
innehavaren av pensionsfordringen. TiUsynsmyndigheten äger medge att samtycke
icke behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen.

Har i författning meddelats sär- Har i författning meddelats sär-

skilda
bestämmelser om tillvarata- skilda bestämmelser om tillvarata

gande av fordringsägares rätt vid gande av fordringsägares rätt vid

fusion, gäller dessa istäUet för reg- fusion, gäller dessa istället för reg

lema i första stycket. Innehavare lerna i första stycket. Innehavare

av pensionsfordran behöver dock ej av pensionsfordran behöver dock ej

förtecknas och kallas i ärende om förtecknas och kallas i ärende om

fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebo- fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebo

lagslagen (1978:1385) om tUlstånds- lagslagen (1975:1385) om tillstånds

myndigheten medger det. Det- myndigheten medger det. Det

samma gäller i ärende om vinstut- samma gäller i ärende om vinstut

delning enligt 6 kap. 5 § andra me- delning enligt 6 kap. 5 § andra me

ningen, nedsättning av aktiekapita- ningen, nedsättning av aktiekapita

let enligt 6 kap. 6 § och nedsättning let enligt 6 kap. 6 § och nedsättning

av reservfonden enligt 12 kap. 4 § av reservfonden enligt 12 kap. 4 §

tredje stycket 3 samma lag. tredje stycket 3 samma lag samt i

ärende
om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen nedsättning av
aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12
kap. 9 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:000). Har ansvaret för
pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen ha samma
rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdare från dagen
för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren fri
från ansvar för utfästelsen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

Senaste lydelse 1975: 1388.

Prop. 1982/83:24 29

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-06-10

Närvarande:
statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, TiUander, Molin

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Proposition
med förslag till följdlagstiftning till den nya försäkringsrörelselagen m. m.

1
Inledning

Den
25 mars 1982 beslöt regeringen att genom proposition till riksdagen föreslå en
ny försäkringsrörelselag och en lag om införande av den nya försäkringsrörelselagen
(prop. 1981/82:180). Propositionen innehåUer inte några förslag tUl
följdändringar i annan lagstiftning.

I
sitt slutbetänkande (Ds E 1981:11) Följdlagstiftning tUl en ny lag om försäkringsrörelse
har försäkringsrörelseutredningen (E 1977:05)' lagt fram förslag tUl följdlagstiftning.

TiU
protokoUet i detta ärende bör som bilaga 1 fogas utredarens betänkande rörande
följdlagstiftning.

Yttranden
över betänkandet har efter remiss avgetts av bankinspektionen,
försäkringsinspektionen, riksskatteverket, Svea hovrätt, bokföringsnämnden,
riksåklagaren, fuUmäktige i Sveriges riksbank, försäkringsverk-samhetskommittén
(E 1979:01), försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09), Svenska försäkringsbolags
riksförbund, Utländska försäkringsbolags förening. Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, styrelsen för Stockholms
fondbörs, Försäkringsjuridiska föreningen, Sveriges finansanalytikers
förening, Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, Svenska
livförsäkringsföreningars riksförbund, pensionskassan SHB försäkringsförening
och Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag.

En
SammanstäUning av remissyttrandena såvitt avser följdlagstiftning bör fogas tiU
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Försäkringsaktiebolaget
Skandia har i en skrivelse tiU regeringen den 9 januari 1982 framhållit att
förslaget tUl ny försäkringsrörelselag itite möjlig-

'
Särskild utredare hovrättslagmannen Johan Lind.

Prop. 1982/83:24 30

gör
för svenska försäkringsbolag att redovisa mottagen Uvåterförsäkring på intemationellt
vedertaget sätt. Bolaget har hemställt att 7 kap. 9 § nya försäkringsrörelselagen
ändras så att redovisningen kan ske i enlighet med intemationeU praxis.

Efter
remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av försäkringsinspektionen. Svenska
försäkringsbolags riksförbund och Folksam.

Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels Skandias skrivelse som bilaga 3, dels
en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 4.

2
Föredraganden

2.1
Följdlagstiftningen

Förslaget
till ny försäkringsrörelselag i prop. 1981/82:180 innebär en genomgripande
systematisk omarbetning av den gällande lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,
främst genom att bestämmelserna om försäkringsaktiebolag och ömsesidiga
försäkringsbolag till skillnad från gäUande lag inte har behandlats i två
skilda avsnitt utan bestämmelser som är lika eUer nästan Uka för de båda
bolagsformerna har behandlats inom samma kapitel och ofta i samma paragraf.
Vidare har åtskilUga ändringar, såväl sakliga som formeUa, genomförts med
aktiebolagslagen (1975:1385) och bokföringslagen (1976:125) som förebUder,

Den
nya försäkringsrörelselagen medför behov av följdändringar i annan lagstiftning
av rent lagteknisk natur, t, ex, nya hänvisningar tiU den nya lagen eUer vissa
bestämmelser i den, I vissa lagar behövs även andra följdändringar.

Utredarens
förslag till följdändringar avser lagen (1950:272) om rätt för utländsk
försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket, lagen (1972:262)
om understödsföreningar, kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse,

Bestämmelsema
i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering som avser försäkringsbolag har
överförts tUl den nya försäkringsrörelselagen. Motsvarande bestämmelser för
bankaktiebolagen bör enligt utredaren flyttas över tiU en ny lag om
bankrörelse. Utredaren har därför föreslagit att lagen om förenklad
aktiehantering upphör och att de kvarvarande bestämmelsema, dvs. bestämmelser
om auktorisation av förvaltare, meddelande av tiUstånd att i aktiebok införa utiändsk
förvaltare m, m, samt värdepapperscentralen och tiUsynen över denna, skall
ingå i en ny lag om värdepapperscentralen m. m.

Remissinstansema
har förklarat sig i huvudsak inte ha något att erinra mot de av utredaren
föreslagna lagändringarna. Även jag kan i aUt väsentUgt ansluta mig tUl
förslagen. Den i propositionen föreslagna försäkringsrörelselagen avviker
emellertid på en del punkter från utredarens förslag

Prop. 1982/83:24 31

tiU
försäkringsrörelselag. Härav följer att vissa avvikelser bör göras från
utredarens ändringsförslag. Även i en del andra avseenden finns det skäl att
välja andra lösningar än utredaren har föreslagit. Detta gäller förslaget att
ersätta lagen om förenklad aktiehantering med en lag om värdepappers-central m,
m. Banklagsutredningen (Fi 1976:04) ser f, n, över banklagstiftningen. Enligt
min mening bör resultatet av utredningens arbete föreligga innan man tar ställning
tUl en ny lag om värdepapperscentral m. m. Den nya försäkringsrörelselagen
medför dock behov av vissa följdändringar i lagen om förenklad aktiehantering.
Jag återkommer härtill och tUl övriga följdändringar i specialmotiveringen.

Vid
utarbetande av förslagen tiU följdändringar tiU den nya försäkringsrörelselagen
har utgångspunkten varit den lydelse som den nya försäkringsrörelselagen har
enligt prop, 1981/82:180.

2.2
Redovisning av livåterförsäkring

Försäkringsbolagens
ansvarighet för löpande försäkringar skall redovisas som skulder och enligt
förslaget tUl försäkringsrörelselag tas upp under benämningen
försäkringstekniska skulder på balansräkningens passivsida (se 7 kap, 1 § nya
försäkringsrörelselagen), 1 fråga om livförsäkringar skall ett belopp
motsvarande de försäkringstekniska skulderna i princip redovisas i vissa
värdehandlingar eUer tUlgångar av annan art (se 7 kap. 9 § nya försäkringsrörelselagen).
1 den mån de försäkringstekniska skuldema placerats i värdehandlingar skall
dessa pantsättas till försäkringstagamas säkerhet (se 7 kap. 11 § nya
försäkringsrörelselagen). Vad nu sagts gäller såväl direkt försäkring som
återförsäkring.

Vid
återförsäkring av Uvförsäkringar är det vanligt att avtalen utformas på sådant
sätt att de värdehandlingar som svarar mot de försäkringstekniska skuldema
behålls i återförsäkringstagarens förvar. Förfaringssättet benämns
"återförsäkring med deposition av försäkringstekniska skulder hos cedenten"
(cedent = återförsäkringstagare).

Svenska
försäkringsbolag redovisar f, n, sädan mottagen livåterförsäkring enligt en s.
k. riskpremiemetod. Metoden innebär att förändringen i de försäkringstekniska
skulderna saideras mot premieinkomster och skadekostnader, Återförsäkringsgivaren
redovisar således i princip endast skillnaden meUan försäkringstekniska
skulder och depositionen hos cedenten som skuldpost i balansräkningen. Genom
denna form av nettoredovisning upptas inte depositionen som tUlgångspost i
balansräkningen, varför pant-sättningskravet undviks.

Enligt
intemationeU praxis redovisas mottagen återförsäkring med deposition öppet i
försäkringsbolagens resultat- och balansräkningar. Återförsäkringsgivaren tar
i sin balansräkning upp depositionen som en fordran på återförsäkringstagaren
på aktivsidan och åtagandet mot denne som en försäkringsteknisk skuld på
passivsidan.

Prop. 1982/83:24 32

Skandia
framhåUer i sin skrivelse att förslaget till ny försäkringsrörelselag inte
möjliggör för de svenska försäkringsbolagen att redovisa mottagen Uvåterförsäkring
på det intemationeUt vedertagna sättet, eftersom fordran på försäkringsbolag
inte får användas för redovisning av försäkringstekniska skulder avseende
livförsäkring (se 7 kap. 9 § nya försäkringsrörelse-lagen). Enligt Skandia är
en anpassning tiU internationell praxis på förevarande område önskvärd.
Skandia har därför föreslagit att sådan fordran hos försäkringsbolag som
motsvarar försäkringstekniska skulder för mottagen livåterförsäkring skall få
användas för redovisning av försäkringstekniska skulder för livförsäkring, om
de pantsatta värdehandlingama hålls kvar hos det avgivande bolaget.

I
likhet med remissinstansema biträder jag förslaget. Den föreslagna kompletteringen
har tagits upp i ett nytt andra stycke i 7 kap. 9 § nya försäkringsrörelselagen.

Försäkringstekniska
skulder skaU beräknas utan hänsyn tUl att vissa försäkringar har avgivits i
återförsäkring. På balansräkningens aktivsida far återförsäkringstagaren
däremot ta upp värdet av den ansvarighet, som återförsäkringsgivaren iklätt sig
(se 7 kap. 9 § första stycket punkt 9). I Ukhet med försäkringsinspektionen och
Svenska försäkringsbolags riksförbund anser jag att värdet av denna
ansvarighet kan få redovisas som tillgång endast i den mån ansvarigheten
överstiger värdet av de värdehandlingar som håUits kvar av återförsäkringstagaren.
Punkt 9 i 7 kap. 9 § första stycket nya försäkringsrörelselagen har jämkats i
enlighet härmed.

3 Upprättade
lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom ekonomidepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:000),

2.
lag om ändring i lagen
(1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse
här i riket,

3.
lag om ändring i lagen
(1972:262) om understödsföreningar,

4,
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

5,
lag om ändring i lagen
(1970:596) om förenklad aktiehantering,

6,
lag om ändring i lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m, m,,

4 Specialmotivering

4.1
Förslaget till ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt
att driva försäkringsrörelse här i riket

Utländska
försäkringsföretags verksamhet i Sverige regleras i lagen om rätt för utländsk
försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket.

Prop. 1982/83:24 33

Denna
lagstiftning är i väsentliga hänseenden uppbyggd med lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse som förebild.

En
översyn av lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse
här i riket görs f. n. av försäkringsverksamhetskommit-tén (E 1979:01). I
kommitténs uppdrag (Du-1978:105) ingår att ompröva de grandläggande principema
i lagen. Departementsförslaget har därför i huvudsak begränsats tUl
konsekvensändringar föranledda av den nya försäkringsrörelselagen. En språkUg
översyn av den utländska lagen avses ske när resultatet av försäkringsverksamhetskommitténs
arbete föreligger.

1 enlighet
med utredarens förslag har dock den ålderdomliga benämningen

"anstalt" i lagen ersatts av ordet "företag". Vidare har
lagens rabrik

ändrats tiU "Lag om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäk

ringsrörelse i Sverige".

Utredaren
har föreslagit att uttrycket "premieintäkt" i 15 a § byts ut mot "premieinkomst".
Depositionsbestämmelseraa i lagen ses f.n. över av försäkrings
verksamhetskommittén. Jag anser att den nuvarande terminologin i paragrafen
bör behållas i avbidan på resultatet av den översynen.

Utredaren
har vidare föreslagit att ordet "anskaffning" i 21 § ersätts av
"försäljning". Uttrycket "anskaffning" återfinns i den nya
försäkringsrörelselagen (se 7 kap. 16 §). Den nuvarande terminologin i
paragrafen bör därför enligt min mening behållas.

2 §

Enligt
andra stycket i dess nuvarande lydelse får utländska försäkringsbolag här i
landet förena försäkringsrörelse som avser annat än personförsäkring med
livförsäkringsrörelse om särskilda skäl föreligger. I linje med vad jag har
föreslagit beträffande de svenska försäkringsbolagen (se 1 kap.

3 §
andra stycket nya försäkringsrörelselagen) förordar jag att det införs ett

ovUlkoriigt förbud för de utländska bolagen att här i landet förena annan

försäkring än personförsäkring med direkt livförsäkringsrörelse. Andra

stycket har ändrats i enlighet härmed, I förhållande tUl utredningsförslaget

har en redaktioneU jämkning gjorts i lagtexten. Inget utiändskt försäkrings

bolag har f, n, koncession på livförsäkringsrörelse här i landet.

Paragrafens
tredje stycke har ändrats i överensstämmelse med 1 kap, 5 § första stycket nya
försäkringsrörelselagen, I fråga om skälen härtUI hänvisas tm prop. 1980/81:180
s, 137, Dessutom har i förhållande tiU såväl gäUande lag som
utredningsförslaget stycket ändrats redaktioneUt (jfr I kap. 5 § första stycket
nya försäkringsrörelselagen).

Livräntor och
sjukräntor, som utges som ersättning från skadeförsäkring, skadelivränta,
anses vid tiUämpningen av gäUande lag tUlhöra livförsäkringsrörelsen. EnUgt 1
kap. 5 § andra stycket nya försäkringsrörelselagen skaU de skadelivräntor som hittiUs
hört tiU Uvförsäkring tiUhöra sin "moder"-försäkring. Detta medför
att livräntor kan föras såväl tiU livförsäkring som tUl skadeförsäkring (se prop,
1981/82:180 s, 138), Motsvaran- 3 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 24

Prop. 1982/83:24 34

de
bestämmelse för de utländska försäkringsbolagen här i landet har tagits upp i
ett nytt fiärde stycke. I förhåUande tiU utredningsförslaget har en redaktionell
jämkning gjorts (jfr 1 kap. 5 § andra stycket nya försäkringsrörelselagen).

Oavsett
om en livränta tillhör livförsäkring eller annan försäkring än Uvförsäkring skaU
de särskilda bestämmelsema om livförsäkring i lagen tUlämpas. En föreskrift om
detta har tagits upp i ett nytt femte stycke som i sak överensstämmer med 1
kap. 5 § tredje stycket nya försäkringsrörelselagen.

4
§

Paragrafens
första stycke har ändrats redaktioneUt, varvid bl. a. har införts en hänvisning
till lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka
näring här i riket.

6
§

Av
förarbetena till lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva
försäkringsrörelse här i riket framgår att med uttrycket
"förvaltningsberättelse" avses inte bara förvaltningsberättelse i
den svenska aktiebolagslagens mening utan även redovisningshandlingar,
motsvarande svenska bolags balansräkningar samt vinst- och förlusträkningar
(se PM angående rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva
försäkringsrörelse här i riket, avgiven i november 1949). Som utredaren anfört
är "årsredovisning" en mer ändamålsenlig samlingsbeteckning än
"förvaltningsberättelse". Första stycket punkt 3 har ändrats i
enlighet härmed. Punkterna 4 och 5 i samma stycke har jämkats redaktionellt.

9 §

Paragrafens
andra stycke innehåller föreskrifter om förlängning av koncession, som
beviljats utländskt försäkringsbolag för bestämd tid. F. n. föreskrivs att
ansökan om sådan förlängning skall lämnas in till försäkringsinspektionen sist
sexton månader före utgången av den löpande koncessionen. I likhet med
utredaren anser jag att denna tid är onödigt lång, särskUt som det förekommer
att tidsbegränsad koncession bara ges för tre år i sänder. Den tid, inom vilken
ansökan om förlängning av en koncession skall ges in, har därför begränsats
till sex månader.

Tredje
stycket har jämkats redaktioneUt.

10 §

I
enlighet med terminologin i den nya försäkringsrörelselagen har begreppet
"försäkringsfond" i andra stycket ersatts av
"försäkringstekniska skulder". Skälet härtill är att beteckningen
fond brakar hänföra sig till sådana poster på passivsidan av ett företags
balansräkning som inte utgör egentliga skulder. Försäkringsfonden utgör
emellertid en skuld till försäkringstagarna (se prop. 1980/81:180 s. 192 f).

Prop. 1982/83:24 35

I
försäkringstekniska skulder ingår enligt 7 kap. 1 § första stycket nya
försäkringsrörelselagen fömtom premiereserv, ersättningsreserv och tilldelad
återbäring även skadebehandlingsreserv. Detta förhållande har föranlett en
komplettering av bestämmelsen i förevarande stycke.

12 §

I paragrafen
finns hänvisningar tiU 1948 års försäkringsrörelselag. Hänvisningarna har
ändrats tUl att avse motsvarande bestämmelser i den nya försäkringsrörelselagen.

13 §

I
andra stycket har införts en bestämmelse om redovisning av mottagen Uvåterförsäkring,
Jag hänvisar till vad som har anförts under 2,2, Försäkringsinspektionen kan
enligt första stycket bestämma i vilken omfattning som återförsäkringstagaren
får tUlgodoräkna sig värdet av återförsäkrings-givarens ansvarighet. Något
sådant tUlägg som gjorts i 7 kap, 9 § första stycket 9 nya
försäkringsrörelselagen behövs därför inte.

Den s.
k, fria sektorn som anges i det nuvarande andra stycket och som här motsvaras
av tredje stycket har ökats från 10% tUl 20% av försäkringstekniska skulder
för egen räkning, dvs, den del av de försäkringstekniska skuldema som inte
motsvarar värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet. Detta överensstämmer
med vad som f, n, gäller för de svenska försäkringsbolagen (274 § tredje
stycket gällande försäkringsrörelselag); jfr 7 kap. 9 § tredje stycket nya
försäkringsrörelselagen,

I
övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt, varvid bl, a. beteckningen
"försäkringsfond" bytts ut mot "försäkringstekniska
skulder" (se motiveringen tUl 10 §) och hänvisningen tiU 1948 års
försäkringsrörelselag ändrats till att avse motsvarande bestämmelse i den nya
försäkringsrörelselagen.

14 §

Paragrafen
innehåUer värderingsregler för pantsatta värdehandlingar. F. n. är dessa
anknutna till föreskriftema i 93 § 1 mom. andra stycket lagen om
försäkringsrörelse.

Enligt
den nya försäkringsrörelselagen skall pantsatta värdehandlingar i princip
värderas som omsättningstUlgångar enligt bokföringslagen. Detta följer av 11
kap, 7 § första stycket nya försäkringsrörelselagen. Andra stycket, samma
paragraf, innehåller ett undantag från bokföringslagens värderingsregler,

I
förevarande paragraf har en motsvarande anpassning tiU bokföringslagens
värderingsregler gjorts. Således får värdehandling vid redovisning enligt 13 §
inte tas upp tUl högre värde än som följer av bestämmelserna i. bokföringslagen
om värdering av omsättningstillgångar, 114 § bokföringslagen finns
bestämmelser om värdering av omsättningstillgångar. Liksom hittUls får dock
under vissa förutsättningar pantsatta värdehandlingar tas upp endera tUl samma
värde som i föregående balansräkning eller tUl

Prop. 1982/83:24 36

anskaffningsvärdet.
Paragrafen har i förhållande till gällande lag och utredningsförslaget ändrats
redaktionellt.

15 §

Termen
"försäkringsfond" [första stycket har bytts ut mot "försäkringstekniska
skulder" (se motiveringen tiU 10 §) och hänvisningen i tredje stycket tiU
lagen om försäkringsrörelse har ändrats tiU den nya försäkringsrörelselagen.

20
§

För
de utländska försäkringsbolagens anskaffningsverksamhet här i landet gäUer i
princip samma bestämmelser som för de svenska försäkringsbolagen. Förevarande
paragraf har ändrats i enlighet med bestämmelserna om anskaffningsverksamhet i
den nya försäkringsrörelselagen (7 kap.

16 §),
Jag hänvisar till vad som har anförts i prop. 1981/82:180 s. 199 f.

22
a §

Enligt
sin instmktion har försäkringsinspektionen att verka för en sund utveckling av
försäkringsväsendet. Denna gmndsats har tagits in i den nya försäkringsrörelselagen
(19 kap. I § första stycket). Även av förevarande lag bör det framgå att
inspektionen skaU vaka över att rörelsen bedrivs på ett sätt som är ägnat att
främja en sund utveckling. En bestämmelse härom har tagits upp i denna
paragraf, som är ny. Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningsförslaget.

24 §

Paragrafen
har ändrats redaktionellt, varvid bl.a. uttrycket "berättelse om revision
av anstaltens räkenskaper och förvaltning" ersatts av "årsredovisningen
och revisionsberättelsen" (jfr motiveringen tiU 6 §).

25 §

Enligt
den nya försäkringsrörelselagen skall ett försäkringsbolags koncession kunna
förklaras förverkad av regeringen endast om allvarliga missförhållanden
föreligger (se 19 kap. 11 § sista stycket). Motsvarande bör enligt min mening
gälla för de utländska försäkringsbolagen här i landet. En bestämmelse härom
har införts samtidigt som paragrafen har disponerats om redaktionellt med 19
kap. 11 § nya försäkringsrörelselagen som förebild. Bestämmelsen om vite har
flyttats tUl en ny paragraf, 25 a §.

25
a §

I
denna paragraf, som är ny, har införts bestämmelser om vite. F.n. finns en
bestämmelse i 25 § första stycket om att försäkringsinspektionen kan förelägga
vite vid meddelande av föreskrift enligt denna lag. Denna bestämmelse återfinns
i andra stycket. Övriga föreskrifter i förevarande

Prop.
1982/83:24 37

paragraf är nya. De har i huvudsak utformats i överensstämmelse
med motsvarande föreskrifter i den nya försäkringsrörelselagen (se 21 kap. 2 §).
I enlighet med ett påpekande av Svea hovrätt har i sista stycket tagits in en
bestämmelse om rätt tiU fullföljd av talan hos kammarrätten i ärenden om fiiUföljd
och utdömande av viten. Den saknar motsvarighet i utredningsförslaget. I
övrigt överensstämmer paragrafen i sak med utredningsförslaget.

26 §

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande de
svenska försäkringsbolagen (se 19 kap. 15 § nya försäkringsrörelselagen) har
det minimibelopp som de utländska försäkringsbolagen här i landet skaU betala
för att täcka kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och
verksamhet satts i relation tUl basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Paragrafen har jämkats redaktioneUt i förhållande tUl gäUande lag
och utredningsförslaget,

28 §

Hänvisningarna i första stycket tUl 1948 års lag om
försäkringsrörelse har ändrats tiU att avse motsvarande bestämmelser i den nya
försäkringsrörelselagen.

I tredje stycket har benämningen
"försäkringsfonden" bytts ut mot "försäkringstekniska
skulder" (jfr motiveringen tiU 10 §),

29 §

Hänvisningarna i paragrafen tUl lagen om
försäkringsrörelse har ersatts av hänvisningar tiU motsvarande bestämmelser i
den nya försäkringsrörelselagen.

33 §

Paragrafen innehåller regler om besvär över
försäkringsinspektionens beslut. Reglerna har ändrats i överensstämmelse med
motsvarande föreskrifter i den nya försäkringsrörelselagen (19 kap. 13 §).

Ikraftträdandet

Lagen bör träda i kraft samtidigt med den nya
försäkringsrörelselagen, dvs. den 1 januari 1983. Någon övergångsbestämmelse
beträffande de nya reglerna om livförsäkring torde inte behövas, eftersom inget
utländskt försäkringsföretag f.n. har koncession på livförsäkringsrörelse här i
landet. Inte heller i övrigt erfordras några övergångsbestämmelser.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar

Lagen om understödsföreningar är associationsrättsligt
uppbyggd efter mönster av lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar och
innehåller i

Prop. 1982/83:24 38

fråga
om de föreningsrättsliga bestämmelserna och redovisningsreglerna direkta
hänvisningar till föreningslagen. Redovisningsreglerna i lagen om understödsföreningar
har nyligen varit föremål för lagstiftning (prop. 1979/ 80:144, LU 1980/81:4, rskr
1980/81:39, SFS 1980:1108). Detta skedde i samband med att motsvarande regler i
lagen om ekonomiska föreningar moderniserades. En översyn av de
föreningsrättsliga bestämmelserna i lagen om understödsföreningar avses ske i
samband med en eventuell ny lagstiftning om ekonomiska föreningar (jfr NU
1976/77:51, rskr 355). I lagen om understödsföreningar har därför endast gjorts
ändringar, främst av redaktioneU art, som en följd av bestämmelserna i den nya
försäkringsrörelselagen.

I
30 § tredje stycket lagen om understödsföreningar finns bestämmelser om att
regeringen, eller efter regeringens bemyndigande försäkringsinspektionen, får
utfärda närmare föreskrifter om understödsföreningarnas löpande bokföring,
årsbokslut och årsredovisning samt därvid meddela föreskrifter som avviker från
bokföringslagen. TUl skillnad från utredaren anser jag att avvikelser från
bokföringslagen liksom i gäUande lag endast bör tillåtas om särskilda skäl föreUgger
(jfr 11 kap. 1 § sista stycket nya försäkringsrörelselagen).

Som
jag framhåUit i prop. 1981/82:180 (s. 244) är det enligt min mening självklart
att försäkringsinspektionen samråder med bokföringsnämnden när fråga uppkommer
om avvikelser från bokföringslagens bestämmelser. Jag anser emeUertid inte,
såsom bokföringsnämnden föreslagit, att någon uttrycklig lagbestämmelse om
sådant samråd behöver föras in i lagen. Någon sådan lagbestämmelse finns inte
heller i den nya försäkringsrörelselagen.

24
§

I
första stycket punkt 6 har -- i enlighet med terminologin i förslagen till ny försäkringsrörelselag
och till lag om ändring i lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att
driva försäkringsrörelse här i riket - orden "försäkringsanstalt"
och "utländsk försäkringsanstalt" bytts ut mot "försäkringsbolag"
resp. "utländskt försäkringsföretag".

Paragrafen
innehåller också termen "försäkringsfond". Denna beteckning har som
tidigare nämnts i den nya försäkringsrörelselagstiftningen ersatts av
"försäkringstekniska skulder". Skälet härtill är att försäkringsfonden
motsvarar skulder tiU försäkringstagarna (se prop. 1981/82:180 s. 192 f). 1
lagen om understödsföreningar motsvaras försäkringsfonden inte heU av skulder tiU
försäkringstagarna utan innehåller också vissa överskottsmedel som inte
överförts till s. k. fri fond utan ligger kvar i försäkringsfonden. 1 likhet
med utredaren anser jag att termen "försäkringsfonden" därför bör
behållas i lagen.

Prop.
1982/83:24 39

26
§

Paragrafen
innehåller förbud mot lån tiU personer i ansvarig ställning i understödsföreningar.
Svenska livförsäkringsföreningars riksförbund har framhållit att uttrycket
"annan befattning" på flera håll har tolkats som om ett generellt
förbud förelåg för föreningarna att lämna lån tiU sina anställda. Jag biträder
ändringsförslaget och anser därför att uttrycket bör bytas ut mot
"befattning i ledande ställning". Första stycket punkt 1 har ändrats
i enlighet härmed.

I
första stycket punkt 2 har i överensstämmelse med den nya försäkringsrörelselagen
(se 12 kap. 12 § första stycket punktema 1 och 2) införts förbud att lämna lån tUl
släktingar tiU den förbjudna krets som anges i punkt 1.

I
tredje stycket har införts en bestämmelse om att äktenskapsliknande samlevnad skaU
jämställas med äktenskap vid tillämpningen av låneför-budsregeln. För
försäkringsbolagen fmns en motsvarande bestämmelse i 12 kap. 12 § sista stycket
nya försäkringsrörelselagen.

Det nuvarande tredje
stycket som här motsvaras av fiärde stycket har jämkats redaktionellt.

I enlighet med ett
påpekande av försäkringsinspektionen har i ett nytt femte stycke, som saknar
motsvarighet i utredningsförslaget, införts en dispensregel. Motsvarande
bestämmelse finns i 12 kap. 13 § andra stycket nya försäkringsrörelselagen.

73
§

Det
minimibelopp som understödsföreningama årligen skall betala för att täcka kostnadema
för försäkringsinspektionens tillsynsverksamhet är f. n. 200 kr. Utredaren har
föreslagit att minimibeloppet inte skall få understiga 4% av det enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring vid nästföregående års utgång med viss avmndning
uppåt. Detta överensstämmer med vad som föreskrivs för försäkringsbolagen i 19
kap. 15 § nya försäkringsrörelselagen och som föreslås beträffande de
utländska försäkringsföretagen här i landet (se 26 § förslaget till ändring i
lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här
i riket). Försäkringsinspektionen anser att den föreslagna höjningen skuUe bli
ekonomiskt betungande för många av de mindre understödsföreningarna och rent
av tvinga flertalet av dessa att träda i likvidation. Enligt inspektionen bör därför
övervägas om inte minimibidraget skaU sättas till ett lägre procenttal än det
som föreslagUs av utredaren. Även Svenska livförsäkringsföreningars
riksförbund är kritiskt mot förslaget och framhåller att många understödsföreningar
är så små att föreningarna med den föreslagna höjningen skuUe fa
förvaltningskostnader som inte är skäliga med hänsyn tiU verksamhetens
omfattning.

För
egen del anser jag Uksom utredaren att det minimibelopp som understödsföreningama
skaU betala i tUlsynsbidrag bör sättas i relation till

Prop.
1982/83:24 40

basbeloppet enligt lagen om aUmän försäkring. Jag delar
dock försäkringsinspektionens och Svenska livförsäkringsföreningars
riksförbunds uppfattning att minimibeloppet bör beräknas efter en lägre
procentsats än den som utredaren föreslagit. Jag förordar att denna procentsats
bestämmes till 2 %, Paragrafen har ändrats i enlighet härmed och jämkats
redaktionellt i förhållande tUl såväl gällande lag som utredningsförslaget,

74 §

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om vite, har
ändrats i överensstämmelse med 21 kap, 2 § nya försäkringsrörelselagen,

76 §

I paragrafen regleras vissa personers ansvarighet för
skada som tillfogas understödsförening. Jag anser i likhet med utredaren att även
den person som verkstäUer försäkringsteknisk utredning åt föreningen (i
försäkringsrörelselagen benämnd aktuarie) bör omfattas av regleringen. En
föreskrift härom har tagits upp i förevarande paragraf. Motsvarande bestämmelse
finns i 16 kap, I § nya försäkringsrörelselagen.

Ikraftträdandet

Lagen bör träda i kraft den 1 januari 1983,

4.3 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Departementsförslaget innebär i huvudsak endast vissa
terminologiska ändringar, som följer av de benämningar som används i nya
försäkringsrörelselagen,

30 §

Paragrafen har ändrats redaktioneUt, varvid beteckningen
"försäkringsfond" ersatts av "försäkringstekniska skulder"
(jfr 7 kap, I § nya försäkringsrörelselagen) och uttrycket "sjöförsäkrings-
samt land- och lufttransportrörelse" bytts ut mot
"transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkrings-rörelse" (jfr
terminologin i 19 kap. 5 § nya försäkringsrörelselagen).

Punkt I av anvisningarna tiU 30 §

Utredaren har föreslagit att beteckningen "omsättningstiUgång"
byts ut mot "placeringstillgång". I kommunalskattelagen betecknas tiUgångar
antingen som "anläggningstillgång" eUer som "omsättningstiUgång".
Att införa en särskUd terminologi för de tillgångar som avses i 30 § anser jag
inte vara lämpligt eller erforderligt. Jag förordar alltså att den nuvarande
termen "omsättningstillgång" bibehålls.

Ändringen i tredje stycket är redaktionell.

Prop. 1982/83:24 41

Punkt
2 av anvisningarna till 30 §

Skadeförsäkringsbolagen
skall f.n, i fråga om skadelivränteröréisen göra avsättning tiU en
säkerhetsfond (se 271 § gällande försäkringsrörelselag), I den nya
försäkringsrörelselagen har denna avsättningsskyldighet slopats. Utredaren har
föreslagit att säkerhetsfonden i stäUet får beteckna de s, k, säkerhetstiUägg
som nu ingår i försäkringsfonden (försäkringstekniska skulder) och som enUgt
utredaren bör brytas ut ur försäkringstekniska skulder och redovisas som en
särskild post under huvudgmppen obeskattade reserver. Frågan i vad mån
säkerhetstilläggen skall redovisas vid sidan av försäkringstekniska skulder
ankommer det på regeringen eller efter regeringens bemyndigande
försäkringsinspektionen att reglera, I den mån säkerhetstiUäggen skaU redovisas
på detta sätt bör det inte medföra någon ändring vid beskattningen. Vid sidan
av försäkringstekniska skulder har därför i första och andra styckena -
samtidigt som föreskrifterna om den hittillsvarande säkerhetsfonden utgått -
införts en ny post avseende säkerhetstillägg. För undvikande av sammanblandning
med den tidigare säkerhetsfonden har den betecknats
"säkerhetsreserv". Vidare har i första och andra styckena
beteckningen "försäkringsfond" bytts ut mot "försäkringstekniska
skulder" och vissa redaktionella ändringar gjorts. Ändringen i tredje
stycket är en följd av att säkerhetsfonden slopats, I femte stycket första
meningen har definitionen av försäkringsfond ändrats tiU att avse
försäkringstekniska skulder, I försäkringstekniska skulder ingår bl. a.
beslutad premieåterbetalning (se prop, 1981/82:180 s, 194) och skadebehandlingsreserv.
Föreskrifterna om premieåterbetalning och skadebehandlingsreserv i andra och
tredje meningarna har därför tagits bort. Även föreskriften i tredje meningen
om bolag som meddelar sjöförsäkring (inkl, land- och lufttransportförsäkring
samt luftfartsförsäkring) har utgått, eftersom sjöförsäkringen enligt den nya
försäkringsrörelselagen skall redovisas enligt samma regler som övrig
skadeförsäkring, I förhållande tiU utredarens förslag har lagtexten i
förevarande stycke jämkats, 1 ett nytt sjätte stycke har angetts vad som avses
med säkerhetsreserv. Ändringen i sjätte stycket (sjunde stycket föreslagen
lydelse) är redaktioneU,

I
åttonde stycket (nionde stycket föreslagen lydelse) har gjorts vissa ändringar
som följer av det tidigare sagda samt en redaktionell ändring, I sista meningen
har föreskriften i fråga om skadeförsäkringsbolag som driver s, k, långfristig
personförsäkringsrörelse utgått, eftersom skadeförsäkringsbolagen enligt den
nya försäkringsrörelselagen inte får driva personförsäkringsrörelse med grander.
Detta följer av 1 kap, 3 § andra stycket, jämfört med 1 kap, 5 § första stycket
nya försäkringsrörelselagen.

Ikraftträdandet

Lagen
bör träda i kraft den 1 januari 1983 och tiUämpas första gången vid 1984 års
taxering.

Prop. 1982/83:24 42

Med
anledning av att den nuvarande säkerhetsfonden slopas för skadeförsäkringsbolagens
del skall enligt 17 § lagen om införande av försäkringsrörelselagen (1982:000)
sådan fond överföras till reserv som regeringen eUer efter regeringens
bemyndigande försäkringsinspektionen föreskriver, Skattemässigt bör sådan
reserv behandlas på samma sätt som den nuvarande säkerhetsfonden. En
övergångsbestämmelse som möjUggör detta föreslås.

4.4
Förslaget till ändring i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering

Större
delen av bestämmelsema i lagen om förenklad aktiehantering har såvitt angår
försäkringsaktiebolag överförts till den nya försäkringsrörelselagen. Detta
föranleder vissa jämkningar i lagen om förenklad aktiehantering,

1§

I
paragrafen anges lagens tUlämpningsområde, F, n, är lagen tUlämplig på
försäkringsaktiebolag och bankaktiebolag, om bolagsstämman beslutar det, Lagen
träder då i stäUet för motsvarande bestämmelser i lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse och lagen (1955:183) om bankrörelse. Som nyss nämnts upptar
den nya försäkringsrörelselagen en stor del av bestämmelsema i lagen om
förenklad aktiehantering. Detta innebär att lagen om förenklad aktiehantering i
princip inte bör vara tUlämplig på försäkringsaktiebolag. Beträffande
bankaktiebolag bör lagen emellertid fortfarande gälla i avbidan på resultatet
av banklagutredningens översyn av banklagstiftningen. Vissa bestämmelser i
lagen om förenklad aktiehantering som rör auktorisation som förvaltare och
meddelande av tUlstånd att i aktiebok införa utländsk förvaltare m, m, har inte
överförts tUl den nya försäkringsrörelselagen. De bestämmelser som jag syftar
på finns i 17, 19, 20 och 26—29 §§ (jfr 3 kap, 10 § fjärde stycket nya
försäkringsrörelselagen),

Bestämmelsema
i 17, 19 och 20 §§ lagen om förenklad aktiehantering skall äga tUlämpning på avstämningsbolag
enligt den nya försäkringsrörelselagen. Av 22 § lagen om införande av
försäkringsrörelselagen följer att bolag som före utgången av år 1982 beslutat tUlämpa
förenklad aktiehantering är att anse som avstämningsbolag enligt
försäkringsrörelselagen,

Bestämmelsema
i 26-29 §§ lagen om förenklad aktiehantering innehåller bestämmelser om
värdepapperscentralen och tUlsynen över denna. Dessa bestämmelser är tUlämpliga
bl, a. i fråga om den del av värdepap-perscenlralens verksamhet som rör
försäkringsaktiebolag som är avstämningsbolag.

36
§

I
paragrafen finns en hänvisning tiU 1948 års försäkringsrörelselag. Den hänvisningen
föreslås utgå. Att aktieägare i försäkringsaktiebolag som är

Prop. 1982/83:24 43

avstämningsbolag
inte behöver underrättas vid kapitalökning följer av 4 kap, 9 § andra stycket
nya försäkringsrörelselagen,

37
§

I
paragrafen finns en hänvisning till 1948 års försäkringsrörelselag. De
bestämmelser som åsyftas med hänvisningen tUl 1948 års lag är närmast 320 §
tredje stycket, 321, 322, 323, 324 §§ nämnda lag (jfr prop. 1970:99 s. 148).
När nu reglerna om förenklad aktiehantering tas in i den nya försäkringsrörelselagen
bör hänvisningen till lagen om försäkringsrörelse utgå.

Ikraftträdandet
Lagen bör träda i kraft den 1 januari 1983.

4.5
Lag om ändring i lagen (1967:351) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

I
23 § tryggandelagen finns bestämmelser om skydd för pensionsborgenärer för det
fall att arbetsgivaren överlåter sin näringsverksamhet till annan. Om det vid
sådan överlåtelse har avtalats att ansvaret för pensionsutfästelse skall
överflyttas på efterträdaren, skall samtycke tUl överflyttningen inhämtas från
innehavaren av pensionsfordringen. Men tillsynsmyndigheten - länsstyrelsen -
kan medge att samtycke inte behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god
för pensionsutfästelsen. Vid fusion skaU dock de bestämmelser om
tillvaratagande av borgenäremas rätt som finns i särskild författning
iakttagas.

I
samband med införandet av den nya aktiebolagslagen infördes en bestämmelse i 23
§ andra stycket tryggandelagen om att innehavare av pensionsfordran inte
behövde kallas i ärende enligt aktiebolagslagen om fusion, vinstutdelning och nedsättnig
av aktiekapitalet eUer reservfonden. Det ansågs praktiskt att pensionsborgenäremas
hörande också i dessa faU kunde ersättas av tUlsynsmyndighetens medgivande (se prop.
1975:103 s. 727),

Den
nya försäkringsrörelselagen innehåller liksom aktiebolagslagen föreskrifter om
att bolagets borgenärer (dock inte försäkringstagarna) skall kaUas vid
vinstutdelning efter kapitalnedsättning i vissa fall (6 kap, 5 §) Uksom vid
nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i vissa fall (6 kap. 6 § resp,
12 kap, 9 § andra stycket). Eftersom samma praktiska skäl talar för att även i
dessa faU tiUsynsmyndighetens medgivande skall ersätta pensionsborgenäremas
hörande har 23 § andra stycket tryggandelagen kompletterats med en föreskrift
härom.

Ikraftträdandet
Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1983,

Prop. 1982/83:24 44

De
lagändringar jag föreslår har väsentligen utformats efter mönster av
bestämmelserna i den nya försäkringsrörelselagen, som har granskats av
lagrådet, och är i övrigt av enkel beskaffenhet. Enligt min mening är lagrådsgranskning
därför inte påkallad.

5
Hemställan

Med
hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
antaga förslagen till

1,
lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:000),

2,
lag om ändring i lagen
(1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva
försäkringsrörelse här i riket,

3,
lag om ändring i lagen
(1972:262) om understödsföreningar,

4,
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

5,
lag om ändring i lagen
(1970:596) om förenklad aktiehantering,

6,
lag om ändring i lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m,m.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslår riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har
lagt fram.

FÖLJDLAGSTIFTNING TILL EN NY LAG OM FÖRSÄKRINGSRÖRELSE

DsE 1981:11

Prop, 1982/83:24 46

TUl
Statsrådet och chefen för ekonomidepartementet

Efter
regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 tUlkallade chefen för
ekonomidepartementet den 21 november 1977 hovrättslagmannen Johan Lind som särskUd
utredare med uppdrag att se över lagen om försäkringsrörelse och lagen om rätt
för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket.

Att
såsom experter biträda utredaren förordnades fr, o. m. den 10 januari 1978
numera direktören Jan Bökmark, direktören Tage Eriksson, avdelningsdirektören
Åke Svensson och avdelningsdirektören Karin von Wille-brand samt fr. o. m.
samma dag som sekreterare åt utredningen hovrättsassessorn Birgitta Hahn.

Utredningen
har antagit arbetsnamnet försäkringsrörelseutredningen (FRU).

Utredningen
har den 30 december 1980 avlämnat ett delbetänkande (Ds E 1980:6) Ny lag om
försäkringsrörelse.

Sedan
uppdraget nu slutförts överlämnas härmed betänkandet Följdlagstiftning tUl en
ny lag om försäkringsrörelse.

Stockholm
den 12 juni 1981

Johan
Lind

/Birgitta
Hahn

Prop.
1982/83:24 47

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Författningsförslag
.......................................... 48

1.3
Förslag till lag om ändring i
lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva
försäkringsrörelse här i riket ......................... 48

1.4
Förslag till lag om ändring i
lagen (1972: 262)

om
understödsföreningar ............................. 59

1.5 Förslag
tUl lag om ändring i kommunalskattelagen (1982:370).. 63

1.6
Förslag tiU lag om
värdepapperscentralen m.m.... 69

1.7
Förslag till lag om ändring i
lagen (1967:531) om

tryggande
av pensionsutfästelse m.m............... 70

2 Specialmotivering ........................................... 71

2.3
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva
försäkringsrörelse här i riket ......................... 71

2.4
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1972:262) om understödsföreningar 74

2.5
Förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen

(1982:370)..................................................
76

2.6
Förslaget till lag om
värdepapperscentralen m.m.. 79

2.7
Förslaget tUl lag om ändring
(1967:531)

om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. .......... 80

Prop.
1982/83:24 48

1 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1.3 Förslag till

lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk
försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Härigenom föreskrivs

dels att rabriken tiU lagen (1950: 272) om rätt för
utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket ändras
till "lag om rätt för utländska försäkringsföretag att driva
försäkringsrörelse i Sverige",

dels att 1,2,3,5,6,9 a, 10, II, 12, 13, 14, 15, 15 a, 16, 17, 18, 19,20,21, 22, 23,
24, 24 a, 25, 26, 27, 28, 29, 32, 35 och 36 §§, ordet "anstak" i ohka
böjningsformer skaU bytas ut mot "företag" i motsvarande former,

dels att 2 §, 4 § första stycket, 6 § första stycket punkt
3, 9 § andra stycket, 10 § andra stycket, 12, 13, 14, 15, 15 a, 20 §§, 21 §
första stycket, 24, 25, 26, 28 §§ andra och tredje styckena och 33 § skall ha
nedan angivna lydelse,

dels att en ny paragraf, 25 § a, skall införas av nedan
angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Utländsk försäkringsanstalt må här i riket driva Uvförsäkringsrörelse,
allenast om anstalten i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse, samt
annan försäkringsrörelse, allenast om anstalten i hemlandet med laga rätt
driver rörelse avseende något slag av försäkring, annan än livförsäkring.

Ej må utländsk försäkringsanstalt Ej må utländsk försäkringsanstalt

här i riket med livförsäkringsrörelse här i riket med direkt livförsäk-

förena försäkringsrörelse som ringsrörelse förena försäkringsrö-

avser annat än personförsäkring, relse som avser annat än personför-

med mindre särskilda skäl äro där- säkring.

tiU. Bestämmelserna i denna lag om

De
nedan i denna lag meddelade livförsäkring tiUämpas också ifråga

särskilda bestämmelserna an- om personförsäkringar av annat

gående livförsäkring äga motsva- slag. 1 fråga om sådan försäkring,

rande tUlämpning i fråga om per- meddelad för en tid längst fem år

sonförsäkring av annat slag. Ifråga eller mot premie som är beräknad

om sådan försäkring, meddelad för och bestämd för längst fem år i sän-

en tid av längst fem år eller mot der, må rörelsen dock drivas utan

premie som är beräknad och be- tillämpning av de särskilda bestäm

stämd för längst fem år i sänder, må melserna angående livförsäkring,

rörelsen dock drivas utan tillämp- Ersättning, som i anledning av

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

ning av de särskilda bestämmelserna angående
livförsäkring.

49

Föreslagen lydelse

ett inträffat försäkringsfall utges i form av livränta
eller sjukränta, skaU tillhöra endera livförsäkring eller annan försäkring
beroende på i vilken av dessa slag avförsäkringar som försäkringsfallet har
inträffat. Har en sådan ränta inköpts i ett livförsäkringsbolag, skall den
dock i detta bolag höra till livförsäkring. För sådan livränta eller sjukränta
som tillhör annan försäkring än livförsäkring gäller bestämmelserna i 6 §
andra stycket, 7 § andra stycket, 9 § första stycket, 10, 11, 12, 13, 14, 15,
17, 24 och 28 §§ i tillämpliga delar.

Generalagent
skall vara bosatt här i riket, råda över sig och sin egendom samt, därest han
är utländsk undersåte, hava på sätt särskilt är föreskrivet förvärvat rätt
att inom riket idka handel eller annat näringsyrke.

Generalagenten
skall vara bosatt här i landet. Han får inte vara omyndig eller i konkurs. Om
han är utländsk medborgare gäller bestämmelserna i lagen (1968:555) om rätt
för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket.

Generalagentur må även innehavas av svenskt aktiebolag
eller ömsesidigt försäkringsbolag eller ock av svenskt handelsbolag, vars
samtliga bolagsmän äga behörighet enligt vad i första stycket sägs. För
fullgörande av de skyldigheter, som åligga generalagent, svare i förra fallet
envar styrelseledamot och i det senare envar bolagsman, som ej är enbart kommanditdelägare.

Om koncession m.m.

6 § Ansökan om koncession göres hos regeringen. 1
ansökningen skaU angivas den försäkringsgren, som rörelsen skaU avse.
Ansökningen skaU inlämnas till försäkringsinspektionen och vara åtföljd av:

1. handlingar som styrka generalagents behörighet enligt 4
§;

2, det
för anstalten gällande reglementet;

3. bevis
att anstalten i sitt hemland driver försäkringsrörelse efter vad i 2 § första
stycket sägs jämte behörigen styrkt uppgift om den tid detta ägt mm samt om
anmärkningar, som av myndigheterna i anstaltens hemland under de sista tre
åren må hava framställts mot anstaltens verksamhet ävensom an-staltens
förvaltnings- och revisions-

4 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 24

3. bevis
att anstalten i sitt hemland driver försäkringsrörelse efter vad i 2 § första
stycket sägs jämte behörigen styrkt uppgift om den tid detta ägt ram samt om
anmärkningar, som av myndigheterna i anstaltens hemland under de sista tre
åren må hava framställts mot anstaltens verksamhet ävensom anstaltens
årsredovisningar och revi-

Prop. 1982/83:24 50

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

berättelser
för den tid anstalten va- sionsberättelser för den tid anstal-

rit i verksamhet, dock längst för de ten varit i verksamhet, dock längst

tio sista åren; för de tio sista åren;

4.
behörig fuUmakt för
generalagenten att å anstaltens vägnar här i riket driva försäkringsrörelsen
och att i alla därav härflytande rättsförhållanden för anstalten mottaga
stämning samt själv eller genom annan tala och svara;

5.
bevis att anstalten för ändamål
som i 16 § sägs samt på sätt och under villkor, som försäkringsinspektionen
godkänner, i riksbanken nedsatt i värdehandlingar, som inspektionen godtagit,
ett belopp av etthundratusen kronor för livförsäkring och ett belopp av
tvåhundratusen kronor för annan försäkring eller, om rörelsen skaU avse endast
försäkring för resor i utlandet, det lägre belopp som inspektionen bestämmer.

Därest
rörelsen skall avse livförsäkring, skola enligt vad i 11 § sägs upprättas
särskilda grander för verksamheten. Å granderna, som skola bifogas ansökningen
om koncession, skall sökas regeringens stadfästelse.

Beslut
enligt första stycket 5 om nedsättning av lägre belopp för försäkring för
resor i utlandet må återkallas av försäkringsinspektionen, om skäl föreligga.

9 §

Å
ändring av stadsfasta grunder skall ock sökas regeringens stadfästelse. I
regeringens ställe äger försäkringsinspektionen besluta i sådant ärende om det
icke är av principiell betydelse eller eljest av synnerlig vikt. Ansökningen skaU
inlämnas till försäkringsinspektionen.

Ansökan
om förlängning av Ansökan om förlängning av

koncession, som beviljats för be- koncession, som beviljats för be

stämd tid, skaU prövas av den myn- stämd tid, skall prövas av den myn

dighet som beviljat koncessionen. dighet som beviljat koncessionen.

Ansökningen skall inlämnas tiU för- Ansökningen skaU inlämnas till för

säkringsinspektionen sist sexton säkringsinspektionen sist sex måna

månader före utgången av den lö- der före utgången av den löpande

pande koncessionen. koncessionen.

10 §

Generalagenten
åligger att för varje räkenskapsår enligt formulär, som utställes av
försäkringsinspektionen, upprätta redogörelse angående anstaltens verksamhet
inom riket.

För
livförsäkringsverksamhet För livförsäkringsverksamhet skall

skall i redogörelsen under beteck- i redogörelsen under beteckningen

ningen försäkringsfond såsom försäkringstekniska skulder såsom

skuld upptagas det å skuld upptagas det å

räkenskapsårets sista dag beräkna- räkenskapsårets sista dag beräkna

de värdet av anstaltens ansvarighet de värdet av anstaltens ansvarighet

på gmnd av på grand av

dels
inträffade försäkringsfall (er- ' dels inträffade försäkringsfall (er

sättningsreserv) , sättningsreserv),

dels
löpande försäkringar (pre- dels löpande försäkringar (pre

miereserv), miereserv),

dels
ock återbäring, som anstal- dels ock återbäring, som anstal

ten må hava tilldelat försäkringsta- ten må hava tilldelat försäkringsta

gare, gare.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Med
avseende på de i 11 § under 1-4 omförmälda granderna skall vad i 264 §, 265 § I
mom. samt 267-269 §§ lagen om försäkringsrörelse stadgas äga motsvarande
tillämpning. Beträffande övergångsgrander enligt 265 § 1 mom. nämnda lag gälle
vad i 9 § här ovan är i fråga om ändring av grander stadgat om stadfästelse och
kungörande därav. Säsom villkor för stadfästelse å övergångsgrander må
föreskrivas, att anstalten skall på sätt i 15 § sägs sätta jämväl andra
värdehandlingar, än där avses, i särskilt förvar.

Med
avseende på i 11 § under 1 -4 omförmälda grunderna skall vad i 7 kap. 3 §, 4 §
första—fiärde styckena saml 5-7 §§ lagen (1982:000) om försäkringsrörelse
stadgas äga motsvarande tillämpning. Beträffande övergångsgrunder enligt 7
kap. 4 § nämnda lag gälle vad i 9 § här ovan är i fråga om ändring av grunder
stadgat om stadfästelse och kungörande därav. Såsom villkor för stadfästelse å
övergångsgrunder må föreskrivas, att anstalten skall på sätt i 15 § sägs sätta
jämväl andra värdehandlingar, än där avses, i särskilt förvar.

Försäkringsfonden med tillägg av det belopp, varmed en tjugondel
av fonden må överstiga vad anstalten enligt 6 § nedsatt för livförsäkring,
skall vid envar tidpunkt vara redovisad i värdehandlingar av beskaffenhet som
angives i 274 § under 1 — 7 lagen om försäkringsrörelse, eller ock i följande
tillgångar av annan art nämligen lån mot säkerhet i anstaltens försäkringsbrev
inom återköpsvärdet eller, i den mån försäkringsinspektionen på framställning
av anstalten så medgiver, värdet av återförsäkringsgi-varens ansvarighet på
grand av livförsäkringar, som övertagits i återförsäkring.

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett
belopp, motsvarande högst en tiondel av försäkringsfonden för egen räkning,
redovisas i andra värdehandUngar än i första stycket avses, dock icke i
aktier.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås den del av
fonden, som icke motsvarar värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Försäkringslekniska
skulder med tillägg av det belopp, varmed en tjugondel av dessa skulder må
överstiga vad anstalten enligt 6 § nedsatt för livförsäkring, skall vid envar
tidpunkt vara redovisad i värdehandlingar av beskaffenhet som angives i 7
kap. 9 § första stycket 1-7 lagen (1982:000) om försäkringsrörelse, eller ock
i följande tillgångar av annan art nämligen lån mot säkerhet i anstaltens
försäkringsbrev inom återköpsvärdet eller, i den mån försäkringsinspektionen
på framställning av anstalten sä medgiver, värdet av återförsäkringsgivarnas
ansvarighet på grund av livförsäkringar, som övertaghs i återförsäkring.

Utan
hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp, motsvarande högst
tjugo procent av de försäkringstekniska skulderna för egen räkning, redovisas
i andra värdehandlingar än i första stycket avses, dock inte i aktier.

Med de försäkringstekniska skulderna för egen räkning
förstås den del av de försäkringstekniska skulderna, som icke motsvarar värdet
av återförsäkringsgivarnas ansvarighet.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Värdehandling
må vid redovisning enligt 13 § ej upptagas över sitt verkliga värde, bestämt
på sätt i 93 § I mom. andra stycket lagen om försäkringsrörelse sägs.

Under föratsättning att de värdehandlingar, i vilka
försäkringsfonden jämte tillägg redovisas, beräknas kunna å tider, som med
hänsyn till beskaffenheten av anstaltens förbindelser prövas tUlfredsställande,
förvandlas i penningar till belopp motsvarande det angivna värdet, må utan
hinder av vad i första stycket är stadgat värdehandling, som jämväl under näst
föregående räkenskapsår använts för sådan redovisning, kunna åsättas det då beräknade
värdet och värdehandling, som anskaffats under löpande räkenskapsår, det värde
som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning.

Värdehandling
får vid redovisning enligt 13 § ej upplagas till högre värde än som följer av
bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125) om värdering av om-såtlningstillgångar.

Under
förutsättning att de värdehandlingar, i vilka de försäkringstekniska
skulderna jämte tillägg redovisas, beräknas kunna å tider, som med hänsyn till
beskaffenheten av anstaltens förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas
i penningar till belopp motsvarande det angivna värdet, må utan hinder av vad
i första stycket är stadgat värdehandling, som jämväl under näst föregående
räkenskapsår använts för sådan redovisning, kunna åsättas det då beräknade
värdet och värdehandling, som anskaffats under löpande räkenskapsår, det värde
som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning.

De
värdehandlingar, i vilka försäkringsfonden jämte tUlägg helt eller delvis
redovisas, skola förvaras här i riket avskilda från anstaltens övriga
tillgångar och under minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av
ett av försäkringsinspektionens förordnat ombud. Försäkringsinspektionen må
dock på framställning av anstalten medgiva att värdehandlingarna i stället, på
sätt och under villkor som av inspektionen bestämmas sättas i särskilt förvar i
riksbanken eUer annan bank. 1 de sålunda förvarade handlingarna njute
försäkringstagarna panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för
fullgörandet av anstaltens på försäkringsavtalen gmndade förbindelser.

De
värdehandlingar, i vilka försäkringstekniska skulder jämte tillägg helt eller
delvis redovisas, skola förvaras här i riket avskilda från anstaltens övriga
tillgångar och under minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av
ett av försäkringsinspektionens förordnat ombud. Försäkringsinspektionen må
dock på framställning av anstalten medgiva att värdehandlingarna i stället, på
sätt och under viUkor som av inspektionen bestämmas sättas i särskilt förvar i
riksbanken eller annan bank. I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna
panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet av anstaltens
på försäkringsavtalen gmndade förbindelser.

Det åligger generalagenten att tillse, att vid envar
tidpunkt värdehandlingar till erforderligt belopp satts i sådant förvar, som i
första stycket är sagt.

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

I fråga om utbekommande eUer utbyte av värdehandling, som
satts i förvar, skola bestämmelserna / 276 § lagen om försäkringsrörelse äga
motsvarande tUlämpning, därvid vad i nämnda lagmm sägs om styrelse,
verkställande dirkektör och behörig företrädare för bolag skall avse
generalagent eller av anstalt jämlikt 27 § utsett ombud.

53

Föreslagen lydelse

I fråga om utbekommande eUer utbyte av värdehandUng, som
satts i förvar, skola bestämmelserna i 7 kap. 11 § andra och tredje styckena
lagen (1982:000) om försäkringsrörelse äga motsvarande tiUämpning, därvid vad
i nämnda lagmm sägs om styrelse, verkställande direktör och behörig
företrädare för bolag skall avse generalagent eller av anstalt jämUkt 27 §
utsett ombud.

Det av försäkringsinspektionen förordnade ombudet har att,
där generalagent eUer ombud, som anstalt utsett jämlikt 27 §, ej fuUgör vad
honom enligt denna paragraf åligger, därom ofördröjligen göra anmälan hos inspektionen.

15 a §

För
försäkring av annat slag än sådan personförsäkring, beträffande vilken
rörelsen drives med tillämpning av de särskilda bestämmelsema om
livförsäkring, skall anstalten inom åtta månader efter utgången av varje
räkenskapsår göra tillägg till den nedsättning som angives i 6 § första
stycket 5, TiUäggs-nedsättning skall omfatta det belopp varmed en tredjedel av
anstaltens premieintäkt inom riket under räkenskapsåret för nu avsedd försäkring
må överstiga vad förat, urspmngligen och såsom tiUägg, nedsatts för sådan
försäkring.

Överstiger
det sammanlagda beloppet av vad försäkringsanstalten nedsatt väsentligt en
tredjedel av den premieintäkt som angives i första stycket, må försäkringsinspektionen
medgiva anstalten att utfå det överskjutande beloppet i den mån detta hänför
sig till nedsättning enligt första stycket.

För
försäkring av annat slag än sådan personförsäkring, beträffande vUken rörelsen
drives med tillämpning av de särskilda bestämmelsema om livförsäkring, skaU anstalten
inom åtta månader efter utgången av vaije räkenskapsår göra tillägg tiU den
nedsättning som angives i 6 § första stycket 5, TiUäggs-nedsättning skall
omfatta det belopp varmed en tredjedel av anstaltens premieinkomst inom riket
under räkenskapsåret för nu avsedd försäkring må överstiga vad förut, urspmngligen
och såsom tillägg, nedsatts för sådan försäkring.

Överstiger det sammanlagda beloppet av vad
försäkringsanstalten nedsatt väsentligt en tredjedel av den premieinkomst som angives
i första stycket, må försäkringsinspektionen medgiva anstalten att utfå det
överskjutande beloppet i den mån detta hänför sig tiU nedsättning enligt
första stycket.

Det
åligger generalagenten att övervaka att anskaffning av ansökningar av
försäkring hos anstalten sker på sätt som överensstämmer med god
försäkringssed. Regeringen äger meddela närmare bestäm-

Det
åligger generalagenten att övervaka att försäljning av försäkring hos
anstalten sker på sätt som överensstämmer med god försäkringssed. Regeringen
äger meddela närmare bestämmelser angående

Prop. 1982/83:24

Nuvarande
lydelse

melser
angående anskaffningsverksamheten och må därvid tiUika förordna, att frågor
rörande densamma skola, på sätt och i den omfattning som i nämnda bestämmelse
angives, handläggas av en av regeringen utsedd nämnd.

54

Föreslagen
lydelse

försäljningsverksamheten
och må därvid tillika förordna, att frågor rörande densamma skola, på sätt och
i den omfattning som i nämnda bestämmelse angives, handläggas av en nämnd som
utses av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen.

Utiändsk
försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse här i riket vara pliktig att
i aUa för aUmänhelen avsedda meddelanden vid teckning av sin firma utsätta
hemlandet samt angiva humvida anstalten drives såsom aktiebolag eller ömsesidigt
bolag eller i annan form. Ej må sådan anstalt eller dess ombud eller personal i
meddelanden, som åsyfta anskaffning av försäkring eller äro avsedda för aUmänheten,
lämna uppgift av innebörd att anstalten genom att fullgöra i denna lag
föreskriven skyldighet att nedsätta värdehandlingar ställt fullgod säkerhet
för sina svenska försäkringstagare eller att den beträffande hela sin
verksamhet är kontrollerad av svenska staten.

Utländsk
försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse här i riket vare pliktig att
i aUa för allmänheten avsedda meddelanden vid teckning av sin firma utsätta
hemlandet samt angiva huravida anstalten drives såsom aktiebolag eller ömsesidigt
bolag eller i annan form. Ej må sådan anstaU eller dess ombud eller personal i
meddelanden, som åsyfta försäljning av försäkring eller äro avsedda för
allmänheten, lämna uppgift av innebörd att anstalten genom att fullgöra i
denna lag föreskriven skyldighet att nedsätta värdehandlingar ställt fullgod säkerhet
för sina svenska försäkringstagare eller att den beträffande hela sin
verksamhet är kontrollerad av svenska staten.

Försäkringsbrev
skall innehålla ej mindre uppgift om de för anstalten gällande allmänna
försäkringsvillkoren än även de särskilda villkoren för den försäkring, som
avses i brevet.

Där
i meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, vid angivande av anstaltens
fonder inräknas oguldna förbindelser av delägare eller garanter, skall beloppet
av sådana förbindelser särskilt utsättas.

24 §

Generalagenten
vare pliktig:

att,
där ändring vidtages i det för anstalten gäUande reglementet, inom tre månader
därefter till försäkringsinspektionen insända beslutet därom;

att, därest av
myndigheterna i anstaltens hemland framställts anmärkning mot anstaltens
verksamhet, så fort ske kan skriftligen underrätta försäkringsinspektionen
därom;

att,
inom åtta månader efter ut-

Generalagenten
vare pliktig:

att, där ändring vidtages
i det för anstalten gäUande reglementet, inom tre månader därefter till försäkringsinspektionen
insända beslutet därom;

att, därest av myndighetema
i anstaltens hemland framställts anmärkning mot anstaltens verksamhet, så
fort ske kan skriftligen underrätta försäkringsinspektionen därom;

att,
inom åtta månader efter ut-

Föreslagen lydelse

gången av vatje räkenskapsår till
försäkringsinspektionen insända den i 10 § avsedda redogörelsen angående
anstaltens verksamhet inom riket;

att,
beträffande livförsäkringsrörelse, tiU försäkringsinspektionen insända
följande enligt inspektionens anvisningar upprättade och av aktuarien
undertecknade handlingar nämligen dels inom åtta månader efter vatje
räkenskapsårs utgång redogörelse för beräkning av premiereserv och av
återbäring, dels ock, i den mån så påfordras av inspektionen, statistisk-ekonomisk
utredning angående verksamheten;

att, inom tre månader efter det alt årsredovisningen och
revisionsberättelsen blivit å sammanträde med anstaltens delägare framlagd,
till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av dessa handlingar;

Nuvarande lydelse

gången av vaije räkenskapsår till försäkringsinspektionen
insända den i 10 § avsedda redogörelsen angående anstaltens verksamhet inom
riket;

att, beträffande livförsäkringsrörelse, till
försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektionens anvisningar
upprättade och av aktuarien undertecknade handlingar nämligen dels inom åtta
månader efter vatje räkenskapsårs utgång redogörelse för beräkning av premiereserv
och av återbäring, dels ock, i den mån så påfordras av inspektionen, statistisk-ekonomisk
utredning angående verksamheten;

att inom tre månader efter det berättelse om revision av
anstaltens räkenskaper och förvaltning blivit å sammanträde med anstaltens delägare
framlagd, till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av denna
berättelse, ävensom ett exemplar av anstaltens förvaltningsberättelse för den
tid revisionen avsett;

att även
i andra fall än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som
av inspektionen begäras i fråga om anstalten och dess verksamhet inom riket,
samt att när som helst för befattningshavare hos försäkringsinspektionen, som
är behörig att företräda inspektionen, eller annan som av inspektionen
förordnats att företräda denna, håUa kassa och övriga tillgångar samt
böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning.

att även i andra faU än ovan sagts lämna
försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om
anstalten och dess verksamhet inom riket, samt att när som helst för
befattningshavare hos försäkringsinspektionen, som är behörig att företräda
inspektionen, eller annan som av inspektionen förordnats att företräda denna,
hålla kassa och övriga tUlgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar
tillgängliga för granskning.

Innefattar ändring i reglementet ändring av anstaltens
firma, skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen
i Post- och Inrikes Tidningar.

25 §

Försäkringsinspektionen
äge meddela de erinringar i fråga om utländsk försäkringsanstalts verksamhet
här i riket, som inspektionen finner påkallade. Vid medde-

Försäkringsinspektionen
äge meddela de erinringar i fråga om utländsk försäkringsanstalts verksamhet
här i riket, som inspektionen finner påkallade.

Prop.
1982/83:24 56

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

lande avföreskrift enligt denna lag må inspektionen
förelägga vite.

Finner försäkringsinspektionen,

att avvikelse skett från denna lag eller med stöd därav
meddelade bestämmelser eUer från granderna, där sådana finnas,

att granderna icke längre äro tUlfredsställande med
hänsyn tiU rörelsens omfattning och beskaffenhet,

att i riksbanken enligt 6 eller 15 a §§ nedsatt belopp
minskats genom att värdehandlingarna avsevärt nedgått i värde eller av
annan anledning,

att de tillgångar, i vUka de försäkringstekniska
skulderna jämte tillägg redovisas, icke äro tillfyllest, eller

att eljest allvarlig anmärkning mot verksamheten
föreligger,

må inspektionen förelägga anstalten att inom viss tid
vidtaga de åtgärder som prövas påkallade härav.

Finner försäkringsinspektionen,

att avvikelse skett från denna lag eller med stöd därav
meddelade bestämmelser eller från granderna, där sådana finnas,

att granderna icke längre äro tillfredsställande med
hänsyn tUl rörelsens omfattning och beskaffenhet,

att i riksbanken enligt 6 eller 15 a §§ nedsatt belopp
minskats genom att värdehandlingarna avsevärt nedgått i värde eller av annan
anledning,

att de tillgångar, i vilka försäkringsfonden jämte
tillägg redovisas, icke äro tillfyllest, eUer

att eljest allvarlig anmärkning mot verksamheten
föreligger,

må inspektionen förelägga anstalten att inom viss tid
vidtaga de åtgärder som prövas påkallade härav.

Har föreläggande icke inom den bestämda tiden efterkommits
och har ej heller annortedes det anmärkta förhållandet undanröjts, skall
försäkringsinspektionen göra anmälan därom hos regeringen, som efter
anstaltens hörande må förklara koncessionen förverkad.

Beslut varigenom koncessionen förklarats förverkad, skall
av försäkringsinspektionen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

25 a §

Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga
generalagenten atl fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra
författningar att sända in behöriga redovisningshandlingar och
revisionsberättelser.

Försåkringsinspektionen kan dessutom förelägga vite vid
meddelande av föreskrift eller förbud enligt denna lag.

Har inspektionen förelagt vite skall det utländska
försäkringsföretaget genast skriftligen underråttas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i
första stycket kan försäkringsinspektionen döma ut vitet.

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

57

TUl
bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och
verksamhet skaU utiändsk försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse här
i riket, årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas av
regeringen. Detta bidrag skaU bestämmas högst till en femtedels procent av
anstaltens hela inkomst av avgifter för nästföregående räkenskapsår för försäkringar,
som tUlhöra anstaltens rörelse här i riket, dock må bidraget ej understiga
tvåhundra kronor.

Till
bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och
verksamhet skall utländsk försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse
här i riket, årligen eriägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas av
regeringen. Detta bidrag skall bestämmas högst till en femtedels procent av
anstaltens hela inkomst av avgifter för nästföregående räkenskapsår för försäkringar,
som tUlhöra anstaltens rörelse här i riket. Bidraget får dock inte understiga
fyra procent av det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda
basbeloppet som gällde vid utgången av nästföregående räkenskapsår, avrundat
till närmast högre femtiotal kronor.

Har
koncession för uUändsk försäkringsanstalt att här i riket driva Uvförsäkringsrörelse
förklarats förverkad, skall för tiUvaratagande av livförsäkringstagamas rätt
en särskild administration inträda. Med avseende på denna skall i tillämpliga
delar gälla vad i 296-298 §§ lagen om försäkringsrörelse finnes stadgat ävensom
vad 165 § samma lag innehåller angående förbud mot meddelande av nya försäkringar.
Vid tUlämpningen av nu nämnda lagram skaU iakttagas, att upphörandet av
anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket skaU anses motsvara
livförsäkringsbolags trädande i likvidation eUer beslut om avträdande av dess
egendom tUl konkurs samt att vad i 297 § I mom. fiärde stycket lagen om
försäkringsrörelse sägs om registrering i stället skall avse kungörande i
Post- och Inrikes Tidningar. I faU som här avses må överlåtelse av
livförsäkringarna ske, förutom tiU svenskt försäkringsbolag, jämväl tiU
utländsk anstalt, som er-

Har
koncession för utländsk försäkringsanstalt att här i riket driva
livförsäkringsrörelse förklarats förverkad, skall för tillvaratagande av livförsäkringstagamas
rätt en särskild administration inträda. Bestämmelserna i 14 kap. 25-28 §§ om
särskild administration i lagen (1982:000) om försäkringsrörelse skall
tillämpas. Vidare gäller bestämmelsen i 14 kap. 23 § samma lag omförbud att
meddela nya försäkringar. Vid tillämpningen av nu nämnda lagram skall
iakttagas, att upphörandet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse
här i riket skaU anses motsvara livförsäkringsbolags trädande i likvidation
eller beslut om avträdande av dess egendom till konkurs samt att vad i 14 kap.
26 § fiärde stycket lagen om försäkringsrörelse sägs om registrering i stället
skall avse kungörande i Post- och Inrikes Tidningar. 1 fall som här avses må
överlåtelse av livförsäkringarna ske, föratom tiU svenskt försäkringsbolag,
jämväl tiU utiändsk anstalt, som erhållit

Prop. 1982/83:24

Nuvarande
lydelse

hållit
koncession för livförsäkringsrörelse här i riket.

58

Föreslagen
lydelse

koncession
för livförsäkringsrörelse här i riket.

Där vid överlåtelse
av försäkringama eUer eljest uppstått överskott skall ur detta i första hand
gäldas kostnaden för administrationen och oguldet sådant bidrag, som avses i 26
§, varefter återstoden skall överlämnas till den anstalt, vars försäkringar
varit föremål för administration.

Har anstalt i annat fall
än i första stycket avses upphört att driva livförsäkringsrörelse här i riket,
vare anstalten ändock skyldig att på sätt i 13-15 §§ stadgas redovisa/ö/-5ä-ringsfond
för redan meddelade livförsäkringar jämte tillägg. Det åligger ombud, som
utsetts av anstalten enligt 27 § att fullgöra de skyldigheter jämlikt 10, 15
och 24 §§, som förat åvilat generalagenten. Fullgöres ej redovisningen av försäkringsfonden
jämte tillägg eller finnes eljest anledning antaga att livförsäkringstagamas
rätt på grand av försäkringsavtalen äventyras, ankomme på försäkringsinspektionen
att besluta att administration på sätt i första stycket sägs skall inträda;
dock må ej på den grand att de till redovisning avsatta tillgångarna finnas otUlräckliga
administration föreskrivas, förrän försäkrings-' inspektionen förelagt
anstalten att fyUa bristen och denna icke täckts inom fyra veckor efter det
sådant föreläggande skett. Inträder i faU som nu sagts administration, skall
vad i första stycket sägs om upphörandet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse
här i riket i stället avse meddelandet av beslut om administration.

Har anstalt i annat fall
än i första stycket avses upphört att driva livförsäkringsrörelse här i riket,
vare anstalten ändock skyldig att på sätt i 13—15 §§ stadgas redovisa försäkring
stekniska skulder för redan meddelade livförsäkringar jämte tilllägg. Det
åligger ombud, som utsetts av anstalten enligt 27 § att fullgöra de
skyldigheter jämlikt 10, 15 och 24 §§, som förat åvilat generalagenten, Fullgöres
ej redovisningen av försäkringstekniska skulder jämte tUlägg eller finnes
eljest anledning antaga att livförsäkringstagarnas rätt på grand av
försäkringsavtalen äventyras, ankomme på försäkringsinspektionen att besluta
att administration på sätt i första stycket sägs skall inträda; dock må ej på
den grand att de till redovisning avsatta tillgångarna finnas OtUlräckliga
administration föreskrivas, förrän försäkringsinspektionen förelagt anstalten
att fylla bristen och denna icke täckts inom fyra veckor efter det sådant
föreläggande skett. Inträder i fall som nu sagts administration, skall vad i första
stycket sägs om upphörandet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse
här i riket i stället avse meddelandet av beslut om administration.

29 §

Utländsk
försäkringsanstalt må med försäkringsinspektionens tiUstånd överlåta hela sitt
till verksamheten här i riket hörande försäkringsbestånd eller del därav till
svenskt försäkringsbolag eller utländsk försäkringsanstalt, som erhåUit
koncession för det slag av försäkringsrörelse varom fråga är.

Ansökan
om tillstånd skall göras Ansökan om tillstånd skall göras av såväl överlåtare
som övertagare, av såväl överlåtare som övertagare. Vid ansökningen skaU fogas
det av- Vid ansökningen skall fogas det av-

Prop.
1982/83:24 59

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

tal,
som träffats angående överlå- tal, som träffats angående överlå

telsen. Med avseende på ansök- telsen. Med avseende på ansök

ningen skaU vidare vad i 295 § 3 ningen skall vidare vad i 15 kap. 3 §

mom. andra och tredje styckena la- andra stycket och 4 § lagen

gen om försäkringsrörelse stadgas (1982:000) om försäkringsrörelse

äga motsvarande tillämpning. stadgas äga motsvarande tillämp

ning.

Bifalles ansökningen, skall över- Bifalles ansökningen, skall över

låtaren anses fritagen från sina för- låtaren anses fritagen från sina för

pliktelser på gmnd av det överlåtna pliktelser på grund av det överlåtna

försäkringsbeståndet, vilka förplik- försäkringsbeståndet, vilka förplik

telser i stället skola åvUa överta- telser i stället skola åvila överta

garen. Angående underrättelse om garen. Angående underrättelse om

verkställd överlåtelse, skaU be- verkställd överlåtelse, skall be

stämmelsen i 295 § 4 mom, ovan- stämmeisen i 15 kap. 6 § ovan

nämnda lag äga motsvarande nämnda lag äga motsvarande

tillämpning. tillämpning.

33 §

Talan mot försäkringsinspektio- Talan mot försäkringsinspektio

nens beslut enUgt denna lag föres nens beslut enligt denna lag föres

hos regeringen genom besvär hos regeringen genom besvär. Be

sluten skall verkställas utan hinder

av anförda besvär om inte rege

ringen förordnar något annat.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1983.

1.4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om understödsföreningar att 24, 26, 30,
73, 74, 75 och 76 §§ skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

24
§ Vid vatje tidpunkt skall ett belopp, som täcker summan av dels försäkringsfonder,
dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än försäkringsfond ej
medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgångar, nämligen

1. obligationer
eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante

rats av staten,

2. obligationer
som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Ko

nungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskredhkassan,

Svenska skeppshypotekskassan. Skeppsfartens sekundärlånekassa, Nor

diska investeringsbanken eller av kreditaktiebolag, eller andra skuldförbin

delser som utfärdats av sådan kreditinrättning, dock ej sådana för den

Prop. 1982/83:24

Nuvarande
lydelse

Förestagen
lydelse

60

allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar, som medför rätt tiU betalning först efter
utfärdarens övriga fordringsägare (förslagsbevis),

3,
obligationer som utfärdats
eller garanterats av bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för
jordbrukskredit eller andra fordringsbevis som utfärdats av sådant bankinstitut
eller riksbanken, dock ej förlagsbevis,

4,
obligationer eller andra
skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av kommun,

5, obligationer som utfärdats av svenskt näringsföreag
och som offentligen utbjudits av bankaktiebolag, sparbank, kreditkassa inom
jordbrukskasserörelsen, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska
investeringsbanken,

6.
skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt på
grandval av

inteckning
i jordbraks-, bostads-, kontors- eUer affärsfastighet inom fyra femtedelar
eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast faststäUda
taxeringsvärde, eller

inteckning
i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostadskontors- eller
affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två tredjedelar
av senast fastställda taxeringsvärde, med den ytterligare begränsning som
försäkringsinspektionen kan komma att föreskriva med hänsyn tiU tomträttsavtalets
innehåll eller annan omständighet

dock
att, utom i fråga om sådant lån tiU kommun för vUket inspektionen medgett
undantag, byggnad skall, för att säkerheten skall få godtas, vara brandförsäkrad
i svensk försäkringsanstalt eller i utländsk försäkringsanstalt som har rätt
att driva försäkringsrörelse här i riket,

6.
skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt på
grundval av

inteckning
i jordbmks-, bostads-, kontors- eUer affärsfastighet inom fyra femtedelar eller
i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, eUer

inteckning
i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostadskontors- eller
affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två tredjedelar
av senast fastställda taxeringsvärde, med den ytterligare begränsning som
försäkringsinspektionen kan komma att föreskriva med hänsyn tiU
tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet

dock
att, utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspektionen medgett
undantag, byggnad skall, för att säkerheten skall få godtas, vara brandförsäkrad
i svenskt försäkringsbolag eller i utländskt försäkringsförelag som har rätt
att driva försäkringsrörelse här i riket,

7.
andra svenska eller utländska
värdehandlingar utom sådana som skall infrias i främmande valuta, om de till
art och säkerhet kan anses jämföriiga med värdehandlingar som avses i någon av
punkterna 1-6,

8.
lån mot säkerhet i föreningens
försäkringsbrev inom återköpsvärdet,

9.
föreningen tillhörig fastighet
eller tomträtt intill de gränser och med de brandförsäkringsvillkor som enligt
6 gäUer beträffande inteckning, eller

10. värdet
av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på gmnd av försäk

ringar, som övertagits i återförsäkring.

Förening,
som enligt sina stadgar huvudsakUgen är avsedd för anställda i visst eller
vissa företag, får även fullgöra i första stycket föreskriven redovisning i
sådana av ett eller flera av företagen utfärdade skuldförbin-

Prop. 1982/83:24 61

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

delser,
för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i samma stycke
1-5 och 7,

Vid
tiUämpning av första stycket 6 ersätts, om försäkringsinspektionen har medgett
det

fyra femtedelar av
taxeringsvärdet med sjuttio procent av det uppskattade värdet av fastigheten
respektive av byggnad eller annan egendom som hör tUl tomträtten eller, om
pantvärde fastställts för egendomen enligt gällande bestämmelser om lån av
statsmedel till främjande av bostadsbyggandet, med sjuttiofem procent av
pantvärdet, samt

två
tredjedelar av taxeringsvärdet med sextio procent av egendomens uppskattade
värde.

Med
uppskattat värde avses det värde som understödsföreningen har bestämt på
grandval av särskild värdering. Har medgivande enligt tredje stycket lämnats
får belopp som dittills har redovisats enligt första stycket 6 dock redovisas
på samma sätt även i fortsättningen.

Utan
hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot högst en
femtedel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värdehandlingar än
som förat sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond, och i tiUgångar som
nämns i första stycket 9 utöver där angiven gräns.

26
§ Understödsförening får ej lämna kredit till

1.
styrelseledamot,
styrelsesuppleant, revisor, revisorssuppleant, innehavare av annan befattning
i föreningen eller person som verkställer försäkringsteknisk utredning åt
föreningen,

2.
make till person som
avses 2. den som är gift med eller är under 1, syskon
eller släkting i rätt upp- eller

nedstigande led till personer som avses under 1, eller är besvågrad med
en sådan person i rätt upp-elter nedstigande led eller så att den ene är gift
med den andres syskon.

3. bolag,
förening eUer annan sammanslutning, vari person som avses

under 1 eUer 2 i egenskap av delägare eller medlem har ett väsentligt

ekonomiskt intresse.

Förening
får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen av någon som avses i första
stycket.

Vid tillämpningen av denna paragraf likställs äktenskapsliknande samlevnad
med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eUer
har eller har haft barn gemensamt.

Vad
i första stycket sägs utgör ej hinder för förening att i enlighet med vad därom
föreskrives i stadgarna lämna kredit mot säkerhet av försäkringsbrev som
utfärdats av föreningen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

30

Räkenskapsavslutning
skall ske för kalenderår.

Har förening flera
verksamhetsgrenar, skall intäkter och kostnader redovisas särskUt för vatje
verksamhetsgren.

Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, försäkringsinspektionen får utfärda närmare föreskrifter
om understödsförenings löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt
därvid, om särskilda skäl föreligger, meddela regler som avviker från
bokföringslagen (1976:125).

Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, försäkringsinspektionen får utfärda närmare föreskrifter
om understödsförenings löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt
därvid meddela regler som avviker från bokföringslagen (1976:125).

Understödsförening
skall till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens tUlsynsverk-samhet
årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.
Bidraget skall bestämmas till ett belopp som, räknat på intäk-tema under nästföregående
räkenskapsår, svarar mot högst två pro-miUe av föreningens hela inkomst av
avgifter och en promille av föreningens nettokapitalavkastning. Bidraget får
dock ej understiga tvåhundra kronor.

Understödsförening
skall till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens tillsynsverksamhet
årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.
Bidraget skaU bestämmas till ett belopp som, räknat på intäk-tema under
nästföregående räkenskapsår, svarar mot högst två pro-miUe av föreningens hela
inkomst av avgifter och en promille av föreningens nettokapitalavkastning. Bidraget
får dock inte understiga fyra procent av det enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring bestämda basbeloppet som gällde vid utgången av nästföregående räkenskapsår,
avrundat till närmast högre femtiotal kronor.

Försäkringsinspektionen
kan förelägga vite vid meddelande av föreskrift enligt denna lag.

Försäkringsinspektionen
kan vid vite förelägga styrelsen att fuUgöra sina skyldigheter enligt denna lag
eller andra författningar att

1, sända
in behöriga redovis

ningshandlingar, revisionsberättel

ser eller andra handlingar enligt

67 § 2 eller försäkringsteknisk ut

redning enligt 21 § första stycket,

2. göra
behöriga anmälningar

för registrering.

Förelägganden enligt
första stycket 2 får inte meddelas, om underlåtenhet att göra anmälan medför
att föreningsstämmans eUer sty-

Prop. 1982/83:24

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

63

relsens beslut förfaller eller föreningen blir skyldig att träda i
likvidation.

Försäkringsinspektionen kan dessutom förelägga vite vid meddelande av
föreskrift eller förbud enligt denna lag.

Har försåkringsinspektionen förelagt vite skall föreningen genast skriftUgen
underrättas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan
försäkringsinspektionen döma ut vitet.

76 §

Bestämmelserna i 106-109 §§
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning på
understödsförening.

Bestämmelsema i 106-109
§§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning på
understödsförening. Dessa bestämmelser gäller även för den person som
verkställer försäkringsteknisk utredning åt föreningen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.

1.5
Förslag till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) att 30 § 2—5 mom och
anvisningarna tiU 30 § 1—4 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

30

2 mom. Såsom
nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk livförsäkringsanstalt,
anses nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighetsförvaltning med
undantag för den del av intäkten som belöper på pensionsförsäkringar, vilka
anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt annan inländsk
försäkringsanstalt.

Om värdet av tillgångarna
i försäkringsrörelse, som drivits av inländsk livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets
utgång understiger summan av dels försäkringsfonden ökad med en tjugondel av fonden,
dels beloppet av de skulder

Om värdet av tillgångarna
i försäkringsrörelse, som drivits av inländsk livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets
utgång understiger summan av dels försäkringstekniska skulder ökade med en tjugondel
därav, dels beloppet av de

Prop. 1982/83:24

Nuvarande
lydelse

som
icke gmnda sig på meddelade försäkringar, får ett belopp motsvarande fem
gånger skillnaden avdragas från nettointäkten. 3 mom. Såsom nettointäkt av
försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt, anses
överskottet av försäkringsrörelsen. Vid överskottets beräkning får avdrag
från brattointäkten göras för ökning av posten försäkringstekniska skulder
för egen räkning och i den utsträckning, angives i anvisningarna, till andra
fonder.

64

Föreslagen
lydelse

skulder
som icke granda sig på meddelade försäkringar, får ett belopp motsvarande fem
gånger skillnaden från nettointäkten. 3 mom. Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse,
som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt, anses överskottet av
försäkringsrörelsen. Vid överskottets beräkning får avdrag från
brattointäkten göras för avsättning tiU försäkringsfond för egen räkning och i
den utsträckning, som närmare angives i anvisningarna, för avsättning till
vissa fonder,

4
mom. Med livförsäkringsanstalt förstås i denna lag anstalt vars försäkringsrörelse
uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring
(livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsförsäk-ring samt
arbetslöshetsförsäkring). Med skadeförsäkringsanst;U förstås annan
försäkringsanstalt än livförsäkringsanstalt. Utländsk försäkringsanstalt, som
drivit försäkringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den
rörelse som anstalten drivit här.

Understödsförening,
vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som
omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor för medlem, anses i denna lag
som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänföriig tUl
livförsäkring.

5 mom. Bestämmelserna i 2 mom.
äga motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk livförsäkringsanstalt
drivit här i riket. Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av
utländsk skadeförsäkringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig
nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här
bedriven sjöförsäkrings- samt land-och lufttransportförsäkringsrörelse samt 2
procent av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

5 mom. Bestämmelserna i 2 mom.
äga motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk
livförsäkringsanstalt drivit här i riket. Beträffande försäkringsrörelse, som
här drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt, anses som här i riket
skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens
premieinkomst av här bedriven transporlförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsröretse
samt 2 procent av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

Anvisningar
till 30 §

1.
Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt
skaU följande iakttagas.

Som
bmttointäkt upptages intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med undantag
av den del av intäkten som belöper på pensionsförsäkringar, vilka anstalten
meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt.

Prop.
1982/83:24 65

Föreslagen lydelse

Som
bmttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av
värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande brak i
rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör
placeringstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket av
anvisningarna till 28 § tillämpas. I brattointäkten upptages vidare hyresvärde
av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos
utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eller i
återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än
pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som
ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet enligt
den räntefot som legat till grand för premieberäkning. (Prop. 1980/81:68 s.
61)

Nuvarande
lydelse

Som
brattointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av
värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande brak i
rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstiUgång
i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket äv anvisningama tUl 28 § tUlämpas.
I bmttointäkten upptages vidare hyresvärde av fastighet, som använts i
försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt
återförsäkrat direkt meddelad eUer i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt
meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla
premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkrarens
ansvarighet enligt den räntefot som legat till grand för premieberäkningen. (Prop.
1980/81:68 s. 61)

Från
bmttointäkten far avdragas dels ränta på gäld, dels, i fråga om fastighetsförvaltning,
annan enligt 25 § avdragsgiU omkostnad för fastighet, dels förlust vid
försäljning av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bmk i
rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tiUgång än
inventarium eller för stadigvarande bmk i rörelsen avsedd fastighet enligt
denna lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av brattointäkten
efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell
livförsäkring, individuell annan personförsäkring och grappförsäkring får i vatje
sådan verksamhet för sig, sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, från
återstående brattointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt
tecknad personförsäkring, som icke är pensionsförsäkring, 3 promille av det
basbelopp som enligt I kap. 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän
försäkring fastställts för januari månad under taxeringsåret. Avdraget skall
för varje försäkring beräknas till helt krontal så, att öretal bortfaller. Som
en försäkring anses dels alla individuella livförsäkringar, som samtidigt
tecknats på samma persons eller samma personers liv, dels alla andra individueUa
personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad,
dels samma persons aUa grappförsäkringar som han har inom en och samma grapp.
Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga återstående bmttointäkt
av den verksamhet tiU vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får icke ske för
sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer försäkringstagare.

2. Vid beräkning av
överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkringsan-

2. Vid beräkning av
överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkringsan-

5
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 24

Prop. 1982/83:24

Nuvarande lydelse

stalt, må från brattointäkten avdrag göras fömtom för
driftskostnader, som avses i 29 §. för avsättning till försäkringsfond för egen
räkning och i lag föreskriven säkerhetsfond, för utbetald återbäring eller verkställd
premieåterbetalning, för avsättning till sådan reservfond, som av ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt
bildas enligt gäUande föreskrifter om allmänna grander angående försäkring
med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar, för avsättning
till sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bildas enligt
gällande viUkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse,
ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning icke
överstiger vinsten å själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skaU beräknas enUgt
andra, tredje och Qärde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eUer fjärde
stycket, skUl-naden meUan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a)
ingående
försäkringsfond för egen räkning,

b)
premieinkomst
för egen räkning,

c)
4 procent ränta
å post a);

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

d) utbetalningar för egen räkning

för försäkringsfall,

e) utgiven vinstandel, återbäring

eller premieåterbetalning,

f) förvaltningskostnader för egen

räkning oavsett om de äro avdrags

gilla i skattehänseende,

g) beräknad hyra för fastighet

som tiUhör anstalten och ingår i rö

relsen.

66

Föreslagen lydelse

stalt, må från brattointäkten avdrag göras föratom för
driftskostnader, som avses i 29 §,/ör ökning avför-säkringstekniska skulder för
egen räkning, för ökning av säkerhetsfond, för utbetald återbäring eUer
verkställd premieåterbetalning, för avsättning till sådan reservfond, som av
ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring bildas enligt gällande
föreskrifter om aUmänna grander angående försäkring med statsbidrag mot
förluster på grand av smittsamma husdjurssjukdomar, för avsättning till sådan
regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bildas enligt gäUande villkor
och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse, ävensom för ökning
av utjämningsfonden, i den nian denna ökning icke överstiger vinsten å själva
försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt andra, tredje och Qärde
styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller Qärde
stycket, skUl-naden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a) försäkringstekniska skulder för

egen räkning vid årets ingång,

b)
säkerhetsfonden
vid årets ingång,

c)
premieinkomst
för egen räkning,

d) 4 procent ränta på posterna a)

och b);

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning

för försäkringsfall,

f) utgiven vinstandel, återbäring

eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för egen

räkning oavsett om de äro avdrags

gilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tiUhör anstalten och
ingår i rörelsen,

67

Prop.
1982/83:24

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

i)
försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,

j)
säkerhetsfonden vid årets utgång.

Från
sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskriven regleringsfond
för trafikförsäk-ringsrörelse eller, om fonden nedsatts, tilläggas belopp
motsvarande nedsättningen.

h) utgående försäkringsfond för egen räkning.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av i
lag föreskriven säkerhetsfond eUer, om fonden nedsatts, tilläggas belopp
motsvarande nedsättningen. Vad nu sagts äger motsvarande tiUämpning ifråga om
ökning och nedsättning av regleringsfond för trafikförsäkringsrörelse.

Driver
anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är
inkomst av rörelse som är hänförlig till det fasta driftstäUet på grund av
avtal för undvikande av dubbelbeskattning undantagen från beskattning här i
riket skall vinsten vidare minskas med överskott av den genom driftstället
bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verksamhet får till
vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås
försäkringsfond enligt lagen om försäkringsrörelse den 17 juni 1948 (nr 433)
(premiereserv, ersättningsreserv och, om rörelsen avser personförsäkring som
drives enligt särskilda av regeringen fastställda grunder, reserv för
tilldelad återbäring) minskad med värdet av återförsäkrares ansvarighet. TiU
premiereserven får läggas avsättning för beslutad premieåterbetalning minskad
med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven inbegripes skadebehandlingsreserv
samt, ifråga om försäkringsanstalt som driver sjöförsäkring, land- och
lufttransportförsäkring samt luftfartsförsäkring, den förstärkning av försäkringsfonden
som sådan anstalt gör enligt bolagsordningen.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen
räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m.
minskade med återförsäkrares andelar.

Med
försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt
lagen (1982:000) om försäkringsrörelse (premiereserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv
och beslutad återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares
ansvarighet.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen
räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m.
minskade med återförsäkringsgivares andelar.

Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt
bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket lagen om
försäkringsrörelse icke äger tiUämpning, stadgarna för bolaget må användas
endast till att helt

Prop.
1982/83:24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

68

eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen
samt efter sådan disposition kvarstående förlust å rörelsen i dess helhet i
den mån icke förenämnda bolagsordning eUer stadgar föreskriver
förlusttäckning genom ianspråktagande av andra till framtida förfogande
avsatta medel.

Med säkerhetsfond förstås här en fond i vilken
skadeförsäkringsanstalt skall redovisa säkerhetstitl-läggen enligt en av
försäkringsinspektionen fastställd normalplan, BFFS 1979:4.

Minskning av försäkringstekniska skulder för egen
räkning, av säkerhetsfond och av i första stycket omnämnd reservfond för
ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring och regleringsfond för
trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämningsfonden skall anses
som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstalten får rätt
att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befintlig
utjämningsfond, för vilken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits,
eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses
härigenom undergå minskning med hela det belopp, vartill den uppgick före
ändringen.

Nedsättning av försäkringsfond för egen räkning, av
säkerhetsfond samt av i första stycket omnämnd reservfond för ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt
och regleringsfond för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av
utjämningsfonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen,
varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1
januari 1929 befintiig utjämningsfond, för vilken bestämmelser om inskränkt
dispositionsrätt funnits, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag,
skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp, vartill den
uppgick före ändringen, dock att vad nu sagts icke skall gälla om ändringen
verkställts för att anstalt, som driver rörelse avseende sjuk- och
olycksfallsförsäkring, för vilken grunder fastställts jämlikt lagen om
försäkringsrörelse, skall äga taga fonden i anspråk för återbäring i enlighet
med sagda grunder.

Utöver vad ovan stadgats må avdrag icke ske för avsättning
till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

3.
Erfordras på
grund av bestämmelserna i 30 § eller anvisningarna till samma paragraf
uppdelning av intäkt eller avdrag mellan olika delar av försäkringsanstalts
verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget ske på skäligt sätt.

4.
Vid beräkning
av nettointäkt av försäkringsrörelse, som här i riket drivits av utländsk
skadeförsäkringsanstalt, förstås med premieinkomst brattobeloppet av årets
försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återför-säkringspremier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas
första gången vid 1984 års taxering.

Prop. 1982/83:24 69

1.6
Förslag till

Lag
om värdepapperscentralen m. m.

Allmänna
bestänunelser

1
§ Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag (värdepapperscentralen) skaU fullgöra uppgifter för aktiebolag,
försäkringsaktiebolag och bankaktiebolag enligt vad som föreskrivs i
aktiebolagslagen (1975:1385) samt lagen (1982:000) om försäkringsrörelse och
lagen (0000:000) om bankaktiebolag.

2
§ Aktiebolagslagen (1975:1385)
är tiUämpUg på värdepapperscentralen om något annat inte följer av 3, 4 eller 8
§.

3
§ Bolagsordningen för
värdepapperscentralen skall stadfästas av regeringen och far inte ändras utan
regeringens godkännande.

4
§ Värdepapperscentralen står
under tillsyn av bankinspektionen.

Förvaltarregistrering

5 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall

pröva frågor om

1. auktorisation
av banker eller fondkommissionärer som förvaltare av

aktier,

2. tUlstånd
enligt 3 kap. 10 § andra stycket andra meningen aktiebolags

lagen (1975:1385), 3 kap. 10 § andra stycket andra meningen lagen

(1982:0000) om försäkringsrörelse och (§§) lagen (0000:000) om bankaktie

bolag.

1
beslutet om auktorisation eller tillstånd kan det meddelas särskilda villkor
för att tillgodose såväl allmänna som enskilda intressen. Följs inte villkoren
och är avvikelserna betydande kan auktorisationen eUer tillståndet återkallas.

6 §
Förvaltare som avses i 5 § första stycket 1 skall lämna uppgifter till

värdepapperscentralen om de aktieägare som har mer än femhundra aktier

i samma aktiebolag registrerade i förvaltarens namn.

Sådana
uppgifter ställs samman för varje aktiebolag. Sammanställningen skall hållas
tillgänglig för alla hos såväl bolaget som värdepapperscentralen och inte får
vara äldre än sex månader.

7 §
Vid förvaltarregistrering enligt 3 kap, 10 § andra stycket aktiebolags

lagen (1975:1385), 3 kap. 10 § andra stycket lagen (1982:000) om försäk

ringsrörelse och (§§) lagen (000:000) om bankaktiebolag kan förvakaren

när det är fråga om aktier i samma aktiebolag, efter tillstånd av aktieägar

na, förvara de oUka aktieägarnas brev tillsammans eller låta deras aktier

ingå i ett brev som är gemensamt för flera aktieägare. Varje aktieägare har

del i det som på sådant sätt förvaras i förhåUande till vad han har lämnat in

till förvar.

6 Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 24

Prop. 1982/83:24 70

Tillsyn

8 §
Bankinspektionen kan förelägga vite vid meddelande av föreskrift

eller förbud i samband med tUlsynen. Bankinspektionens beslut enligt

denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. Beslut i frågor som

rör tiUsynen skall verkstäUas utan hinder av anförda besvär om inte rege

ringen förordnar något annat.

Ytterligare
bestämmelser om tiUsynsverksamheten meddelas av regeringen.

9 §
För att täcka kostnadema för bankinspektionens tiUsynsverksamhet

skall värdepapperscentralen årligen betala ett bidrag. Närmare föreskrifter

om bidragets storlek och om dess fastställande och erläggande meddelas

av regeringen.

Straff

10 §
TiU böter eller fängelse i högst sex månader döms

1,
den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
åsidosätter sådana villkor som meddelats med stöd av 5 § andra stycket,

2,
styrelseledamöter,
verkställande direktören eller någon annan tjänsteman hos
värdepapperscentralen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till
bankinspektionen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgtfter om centralen
eller dess verksamhet; om gärningen är belagd med straff i brottsbalken skaU
brottsbalkens straffbestämmelser gäUa,

11 §
TiU böter döms den som bryter mot 6 §.

Genom
denna lag upphävs lagen om förenklad aktiehantering (1970:596).

Lagen
träder i kraft... då lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering upphör.

1.7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Härigenom
föreskrivs att 23 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

23 §
Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en annan och avtalas
därvid att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren,
skall samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordringen.
TiUsynsmyndigheten äger medge att samtycke icke behöver inhämtas, om
efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen.

Har
i författning meddelats sär- Har i författning meddelats sär-

skilda
bestämmelser om tUlvarata- skilda bestämmelser om tiUvarata-

Prop. 1982/83:24

Nuvarande
lydelse

gande
av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa istället för reglema i
första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kaUas
i ärende om fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385) om tiUstånds-myndigheten
medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 §
andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och
nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 samma lag.

71

Föreslagen
lydelse

gande av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa istället för reglema
i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och
kallas i ärende om fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975: 1385) om
tillståndsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning
enhgt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap.
6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 samma
lag samt ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsättning
av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligl 12
kap. 9 § andra stycket 3 lagen (1982:000) om försäkringsrörelse.

Har
ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen ha
samma rättsverkningar som om arbetsgivaren varit anställd hos efterträdaren
från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är
företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2
SPECIALMOTIVERING

2.3
Förslaget till

Lag
om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att
driva försäkringsrörelse här i riket

Enligt
uppgift från försäkringsinspektionen drev år 1979 15 utländska
försäkringsföretag direkt försäkringsrörelse i Sverige. Inget utländskt försäkringsföretag
har för närvarande koncession att meddela livförsäkring här i landet. De utiändska
företagen meddelar olycksfalls- och sjukförsäkring utan grander, allmän
egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring, trafikförsäkring, annan
motorfordonsförsäkring, luftfartsförsäkring, sjöförsäkring och
husdjursförsäkring (hästar). Den sammanlagda premieinkomsten för de utländska
försäkringsföretagen för 1979 var 248 milj. kr. Den sammanlagda summan för de
svenska skadeförsäkringsbolagen var 9970 milj. kr.

Prop. 1982/83:24 72

De
villkor under vilka de utländska försäkringsföretagen får utöva verksamhet i
Sverige finns angivna i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt
att driva försäkringsrörelse här i riket (ändrad senast SFS 1980: 169). Genom
1950 års lag upphävdes den tidigare gällande lagen för utländska försäkringsföretag
som var från 1903.

1950
års lag innehåller i huvudsak inga redovisningsbestämmelser. De utländska
företagen upprättar ingen årsredovisning i Sverige för verksamheten. För
livförsäkringsrörelsen gäller emellertid att de i Sverige pantsatta värdehandlingama
skall värderas enligt samma principer som gäller för de värdehandlingar som
pantsatts av svenska försäkringsbolag. 1950 års lag innehåller bestämmelser om
koncession, försäkringstekniska bestämmelser, bestämmelser om tillsynen av
försäkringsrörelsen, föreskrifter om försäkringsverksamhetens upphörande och
om överlåtelse av försäkringsbestånd. Dessa bestämmelser har motsvarighet i
1948 års lag om försäkri ngsrörel se.

1950
års lag innehåller inga registreringsbestämmelser och något formellt register
över de utländska försäkringsföretagen förs inte. Därernot innehåller lagen
bestämmelser om att försäkringsinspektionen i Post- och Inrikes Tidningar skall
kungöra vissa inträffade händelser som bör komma till allmänhetens kännedom.

I
utredningens uppdrag har ingått att göra en lagteknisk översyn av försäkringsrörelselagen
och lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse
här i riket. Översynen av försäkringsrörelselagen har inneburit att
utredningen föreslagit nya associationsrättsliga bestämmelser och nya
redovisningsbestämmelser. Därutöver har utredningen föreslagit ändringar i
lagen av teknisk natur som inte har gällt de grundläggande principerna i
försäkringsrörelselagen samt en modernisering av språket i lagen.

De
grandläggande principerna i försäkringsrörelselagen och 1950 års lag utreds av
försäkrings verksamhetskommittén, FVK (E 1979:01). När det gäller de utländska
försäkringsföretagen skall FVK enligt direktiven belysa konsekvensema av en
friare etableringsrätt för utländska försäkringsanstalter i vårt land och
föreslå de lagändringar som anses motiverade. Den skall vidare överväga om skälighetsprincipen
i någon form bör göras tilllämplig även på de utländska företagen. Vidare
skall kommittén överväga sådana frågor som sammanhänger med att kraven på
fondavsättningar är avsevärt lägre för de här verksamma utländska företagen än
för de svenska.

Det
uppdrag som FVK fått när det gäller den utländska lagen är mycket vidsträckt
och berör en mycket stor del av bestämmelserna i lagen. Utredningen har därför
inte gjort någon språklig översyn av denna lag. Utredningen föreslår
emellertid att den ålderdomliga benämningen anstalt byts ut mot företag och att
lagen kallas "Lag om rätt för utländska försäkringsföretag att driva
försäkringsrörelse i Sverige".

Utredningens
arbete med lagen om utländska försäkringsanstalter har begränsats till
följdändringar på grand av ändringar i lagen om försäkringsrörelse samt
ändringar på grand av ny lagstiftning.

2§ Ändringen
i andra stycket av förevarande paragraf att med direkt livförsäkringsrörelse
inte får förenas försäkringsrörelse som avser annat än personförsäkring
överensstämmer med den ändring som föreslagits i 1 kap. 2 § tredje stycket
utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag. Motiv till denna ändring
finns på sid 157 i delbetänkandet (Ds E 1980:6).

Prop.
1982/83:24 73

Ändringen i tredje stycket överensstämmer med den i 1 kap.
3 § första stycket föreslagna ändringen i förslaget till ny
försäkringsrörelselag. Fjärde och femte styckena innehåller bestämmelser om
livräntor och sjukräntor och överensstämmer med 1 kap. 3 § andra och tredje
styckena, i utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag.

4§ Ändringen i första stycket är i huvudsak redaktionell.

6§

I första stycket 3 har termen förvaltningsberättelse
ersatts med termen årsredovisning. För svenska försäkringsbolag skall
årsredovisningen enligt utredningens förslag bestå av resukatberäkning med
därtill hörande resultatanalys, balansräkning och förvaltningsberättelse.

Enligt motiven tiU 1950 års lag (P.M. angående rätt för
utländsk försäkringsanstait alt driva försäkringsrörelse här i riket, avgiven
i nov. 1949) avsågs med förvaltningsberättelse inte endast
förvaltningsberättelse i den svenska aktiebolagslagens mening utan även
redovisningshandlingar, motsvarande svenska bolags balans- samt vinst- och
förlusträkningar. Ändringen är därför i huvudsak redaktionell.

9§ Ändringen i andra stycket motsvaras av en ändring som
föreslås i förslaget tiU förordning tiU försäkringsrörelselagen. Den tid, inom
vilken ansökan om förlängning av en koncession skall ges in, har minskat tUl
sex månader. Den i gällande lag angivna tiden - sexton månader - har ansetts
onödigt lång särskilt som det förekommer att tidsbegränsad koncession bara ges
för tre år i sänder.

10 § I överensstämmelse med förslaget till ny lag om
försäkringsrörelse har termen försäkringsfond ersatts med termen
försäkringstekniska skulder. Motiv för denna ändring finns på sid. 233 i
delbetänkandet.

12 och 13 §§

Ändringarna är i huvudsak redaktionella.
Paragrafhänvisningarna som avser 1948 års lag om försäkringsrörelse har ändrats
till motsvarande bestämmelser i utredningens förslag till ny lag om
försäkringsrörelse. Termen försäkringsfond har bytts ut mot försäkringstekniska
skulder.

113 § andra stycket föreslår utredningen att den s. k.
fria sektorn ökas från 10 procent till 20 procent av försäkringstekniska
skulder för egen räkning, dvs. den del av de försäkringstekniska skulderna som
inte motsvarar värdet av återförsäkringsgivarens ansvarighet. Detta
överensstämmer med 274 § tredje stycket gällande försäkringsrörelselag.

14 §

Första stycket. Enligt gällande försäkringsrörelselag
skall lägsta värdets princip tUlämpas i fråga om huvudparten av
försäkringsbolagens värdehandlingar vilket framgår av 93 § 1 mom. Av II kap. 7 § första stycket i
utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse anges att andra
tillgångar än anläggningstillgångar jämställs med omsättningstillgångar. Detta
är huvudregeln för värderingen av försäkringsbolagens tillgångar. Genom att
ange att andra tUlgåmgar än anläggningstillgångar, vilka anges

Prop. 1982/83:24 74

särskilt i 4 § samma kapitel, skall värderas som
omsättningstillgångar har denna värderingsregel anknutits tiU bokföringslagens
bestämmelser om värdering av omsättningstillgångar. Närmare motivering finns på
sid. 329 i utredningens delbetänkande.

Utredningen föreslår att motsvarande ändring görs i
förevarande stycke. Utredningen föreslår därför att värdehandling vid
redovisning enligt 13 § inte får tas upp till högre värde än som följer av
bestämmelserna i bokföringslagen om värdering av omsättningstillgångar.

15 och 16 §§ Ändringarna i förevarande paragrafer är
redaktionella.

20 och 21 §§ 1 båda paragraferna har ordet
"anskaffning" bytts ut mot "försäljning". Ändringen i sista
punkten av 20 § är föranledd av motsvarande ändring i 7 kap. 15 § i
utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag.

24 § Ändringarna är endast redaktionella.

25 och 25 a §§ Utredningen föreslår att bestämmelserna om
vite ändras i överensstämmelse med utredningens förslag till ny
försäkringsrörelselag, 21 kap. 2 §. Bestämmelserna om vite i 25 § har flyttats
över till en ny pagagraf, 23 a §, som i huvudsak överensstämmer med 21 kap. 2 §
i utredningens förslag.

26 § Den föreslagna ändringen att det minimibelopp som de
utländska försäkringsföretagen skall betala skall sättas i relation till
basbeloppet överensstämmer med ändringen i 19 kap. 14 § utredningens förslag
till ny lag om försäkringsrörelse.

28 § Ändringama är endast redaktioneUa.

33 § Paragrafen, som innehåller bestämmelser om besvär
över försäkringsinspektionens beslut, har ändrats i överensstämmelse med
bestämmelsen i 19 kap. 12 § i utredningens förslag till ny
försäkringsrörelselag.

2.4 Förslaget till

lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Understödsföreningar är föreningar för inbördes bistånd.
De meddelar sjukförsäkring, kapitalförsäkring (huvudsakligen vid dödsfall som
begravningshjälp) eUer pensionsförsäkring åt sina medlemmar eller deras anhöriga.
Föreningarnas verksamhet får inte innebära affärsmässigt drivande av
försäkringsrörelse.

Lagen (1972:262) om understödsföreningar är associationsrättsligt
uppbyggd efter mönster av lagen om ekonomiska föreningar och innehåUer i

Prop. 1982/83:24 75

fråga
om de föreningsrättsliga bestämmelserna och redovisningsbestämmelserna direkta
hänvisningar till föreningslagen.

I en
departementspromemoria (Ds Ju 1976:11) lades det år 1976 fram ett förslag tiU
en ny lag om ekonomiska föreningar. Detta förslag har dock inte genomförts i
avvaktan på resultatet av kooperationsutredningens (I 1977:01) arbete.
Kooperationsutredningen har till uppgift att utreda övergripande frågor om
kooperationen och dess roll i samhället samt att föreslå en ny lag om
ekonomiska föreningar. Redovisningsreglerna i lagen om understödsföreningar har
helt nyligen varit föremål för lagstiftning (SFS 1980:1108, Prop. 1979/80:144).
Detta skedde i samband med att redovisningsreglerna i lagen om ekonomiska
föreningar moderniserades. Utredningen har därför inte gjort någon översyn av
vare sig de föreningsrättsliga bestämmelsema eller redovisningsbestämmelserna i
lagen om understödsföreningar.

I
lagen om understödsföreningar finns vidare vissa regler som utformats efter
mönster från lagen om försäkringsrörelse. 1 dessa bestämmelser föreslår
utredningen däremot vissa ändringar.

I utredningens förslag
till ny lag om försäkringsrörelse föreslås att beteckningen försäkringsfond
skall bytas ut mot försäkringstekniska skulder. Skälet tUl förslaget är att
beteckningen fond brukar hänföras till sådana poster på passivsidan av ett
företags balansräkning som inte utgör egentliga skulder. Försäkringsfonden
motsvarar emellertid en klar skuld till försäkringstagarna.

I
lagen om understödsföreningar finns också beteckningen försäkringsfond. TUl
denna fond skall föreningen vid vatje bokslut och för vatje verksamhetsgren
avsätta vad som av intäkterna inte åtgått för kostnaderna under året. Denna
fond motsvaras alltså inte av en klar skuld till förenings-medlemmama utan
innehåller också vissa överskottsmedel som inte överförts tiU s. k. fri fond
utan ligger kvar i försäkringsfonden. Det har därför inte ansetts lämpligt att kaUa
försäkringsfonden för försäkringstekniska skulder.

24 §

Ändringarna
är redaktionella. Beteckningen anstalt har för svenska försäkringsbolag bytts
ut tiU bolag och för utländska försäkringsföretag till företag. Motsvarande
ändringar har gjorts i utredningens övriga förslag,

26§

Paragrafen
som innehåUer bestämmelser om förbud mot lån till personer i ansvarig stäUning
i understödsförening har utökas med förbud att lämna lån till släktingar inom
den förbjudna kretsen. Motsvarande bestämmelser finns i utredningens förslag
till ny lag om försäkringsrörelse, 12 kap. 12 §

Utredningen föreslår
vidare i överensstämmelse med ovannämnda paragrafer att äktenskapsliknande
samlevnad skall jämställas med äktenskap vid tiUämpning av låneförbudsregeln.
Denna bestämmelse anknyter till det skatterättsliga familjebegreppet, vilket
omfattar sammanboende som är eller har varit gifta med varandra eller som har
eller har haft barn gemensamt.

30
§ Paragrafens tredje stycke har ändrats i överensstämmelse med 11 kap. 1 §
tredje stycket utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse. Detta
stycke innehåller en bestämmelse om att regeringen eller, efter

Prop. 1982/83:24 76

regeringens
bemyndigande, försäkringsinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om
understödsförenings löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt
därvid meddela från bokföringslagen avvikande föreskrifter, då sådana är
betingade av understödsföreningarnas särart.

Om
någon understödsförening inte är nöjd med de anvisningar som försäkringsinspektionen
meddelar kan den förening som berörs av anvisningarna anföra besvär hos
regeringen enligt 75 § denna lag.

73 §

Paragrafen,
som innehåller bestämmelser om det bidrag som understödsföreningarna skall
betala för att täcka kostnaderna för försäkringsinspektionens tUlsynsverksamhet,
har ändrats såvitt gäller det minimibelopp som föreningarna skall betala. Detta
överensstämmer med utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse, 19
kap. 14 §.

74§
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om vite, har ändrats i överensstämmelse
med motsvarande bestämmelse i utredningens förslag till ny
försäkringsrörelselag, 21 kap. 2§.

76
§ Paragrafen innehåller bestämmelser om skadestånd. Liksom i förslaget till ny
lag om försäkringsrörelse föreslår utredningen att även aktuarien skall ingå
bland de personer som är skadeståndsskyldiga. 1 lagen om understödsföreningar
benämns aktuarien den person som verkställer försäkringsteknisk utredning åt
föreningen. Aktuarien är skadeståndsskyldig gentemot föreningen för vatje skada
som han genom uppsåt eUer vårdslöshet förorsakar föreningen.

2.5
Förslaget till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Utredningen
har begränsat ändringsförslagen i kommunalskattelagen till direkta
följdändringar till förslaget till ny lag om försäkringsrörelse -lagtext och
motiv. Däremot har utredningen inte föreslagit ändringar som skulle kunna följa
av förslagen till nya scheman för resultat - och balansräkningar. Dessa skall
enligt utredningens förslag fastställas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande
av försäkringsinspektionen och torde komma att medföra att
deklarationsbilagorna för försäkringsbolagen bör omarbetas.

Från
försäkringsbolagsrepresentanter har framhållits att specialreglerna för
skadeförsäkringsbolagen i kommunalskattelagen borde reduceras i och med att de
av utredningen föreslagna redovisningsreglerna genomförs. Försäkringsbolagens
redovisning är styrd och kontrollerad av försäkringsinspektionen, vilket borde
utgöra en garanti för att det rörelseresultat som redovisas av
försäkringsbolagen, är korrekt och i princip kan ligga till grand för
beskattningen.

Utredningen
har inte tagk ställning till denna fråga då den enligt utredningens mening
ligger utanför de direktiv som utredningen erhållit. Om utredningens förslag
till ny lag om försäkringsrörelse blir lag och utred-

Prop.
1982/83:24 77

ningens
förslag till nya scheman för resultat- och balansräkningar faststäUs kan det
dock visa sig lämpligt att tiUsätta en särskUd skatteutredning för att se över
de formeUa bestämmelserna i kommunalskattelagen, som avser försäkringsbolagen,
och föreslå eventuella förenklingar av dessa bestämmelser.

De
ändringar som utredningen föreslår innebär inga sakliga ändringar i försäkringsbolagens
beskattning,

30§

De
ändringar som föreslagits i denna paragraf är redaktionella. Beteckningen försäkringsfond
har bytts ut mot försäkringstekniska skulder och "sjöförsäkrings- samt
land- och lufttransportförsäkringsrörelse" mot beteckningen
transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse. Motiv tiU införande av
beteckningen försäkringstekniska skulder finns på sid. 233 i utredningens
delbetänkande, Ny lag om försäkringsrörelse.

På
sid. 332 i delbetänkandet har utredningen gjort ett förslag till fördelning på
verksamhetsgrenar i skadeförsäkringsbolag. Detta upptar bl.a. transportförsäkring
och sjökaskoförsäkring. I kommentaren till denna fördelning anges att till
transportförsäkring hör alla försäkringar som avser sjö-, land- och
lufttransporter med undantag för sådan transportförsäkring (t.ex resgodsförsäkring)
som ingår i paket- eller kombinationsförsäkring som hör till någon annan
verksamhetsgren. Inom sjökaskoförsäkring skall även redovisas
rederiansvarighets- och rederiintresseförsäkring samt varvens försäkringar för
nybyggnader och för skadeståndsskyldighet.

Anvisningar
till 30 §.

I Ny
försäkringsredovisning som presenteras på sid 148 i utredningens delbetänkande
har föreslagks att beteckningen placeringstillgångar skall användas för tUlgångar
som motsvarar varulagret inom andra branscher. Utredningen har godtagit detta
förslag. Beteckningen placeringstillgångar återfinns emellertid inte i själva
förslaget till ny försäkringsrörelselag utan endast i motiven och i förslaget
till balansräkning. Placeringstillgångarna skall i princip värderas som
omsättningstillgångar enligt bokföringslagen, dvs. enligt lägsta värdets
princip. Placeringstillgångar är enligt utredningens förslag obligationer och
förlagsbevis, placeringsaktier, svenska inteckningslån, svenska kommunlån, konverteringslån,
andra värdehandUngar och placeringsfastigheter. I anvisningspunkt 1 tredje
stycket vars utformning har hämtats från regeringens proposition 1980/81:68
(Företagsbeskattning del A), har utredningen därför bytt ut beteckningen
"omsättningstillgång" mot placeringstUlgång.

Femte
stycket av anvisningspunkt I innehåller regler för det s. k. antalsavdraget,
som får göras för individueU livförsäkring, individuell annan personförsäkring
och grappförsäkring, var för sig vid beräkning av den skattepliktiga inkomsten
för livförsäkringsbolag. Denna indelning i tre kategorier av försäkringar
anknyter till uppdelningen på verksamhetsgrenar enligt nu gäUande
redovisningskungörelse. Utredningen ger emellertid förslag till ny fördelning
på verksamhetsgrenar i Uvförsäkringsbolag på sid. 333 i delbetänkandet. Denna
nya fördelning på verksamhetsgrenar föreslås emellertid inte föranleda någon
ändring i tillämpningen av bestämmelserna i förevarande stycke.

Den
säkerhetsfond som avses i anvisningspunkt 2 första stycket i nuvarande lydelse
är inte samma säkerhetsfond som avses i samma stycke föreslagen lydelse.
Utredningen föreslår på sid. 358 i delbetänkandet att de

7
Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 24

Prop. 1982/83:24 78

tre
överskottsfondema i personförsäkringsrörelsen med grander, återbäringsfond,
utjämningsfond och säkerhetsfond tiU vilka avsättning skall ske enligt nu
gällande lag, skaU sammanslås till en fond, benämnd återbäringsfond. Detta
innebär att säkerhetsfond enligt 271 § gällande försäkringsrörelselag inte
längre skall finnas. Sådan säkerhetsfond har även avsatts för skadelivränteröréisen
i skadeförsäkringsbolag. I 17 och 18 §§ utredningens förslag tUl lag om
införande av lag (1982:000) om försäkringsrörelse finns bestämmelser om vad som
skaU ske med dessa fonder.

På
sid, 335 i delbetänkandet föreslår utredningen att från försäkringsfonden i
skadeförsäkringsbolag skall säkerhetstiUäggen brytas ut för att bUda en egen
fond, benämnd säkerhetsfond. Denna fond skall redovisas som särskild post under
huvudgrappen obeskattade reserver, Minimi- och maximigränsema för
säkerhetstilläggen framgår av försäkringsinspektionens normalplan för
avsättning tUl försäkringsfond i skadeförsäkringsbolag (BFFS 1979:4, F: 2), Försäkringama
i form av säkerhetstUlägg syftar till att gardera bolagen mot ogynnsamma
avvikelser från de försäkringstekniska beräkningama, som har gjorts för att föratberäkna
de framtida kostnadema för bolagens förpliktelser, Avsättningama till
säkerhetstillägg skall i princip vara försäkringstekniskt motiverade.
Utredningens förslag att bryta ut säkerhetstilläggen och låta dem bUda en egen
fond utgör ingen saklig ändring utan är endast ett sätt att öppet redovisa
dessa säkerhetstiU-lägg. När beteckningen säkerhetsfond omnämns i
fortsättningen i utredningens förslag till ändringar i kommunalskattelagen är
det dessa ur försäkringsfonden utbratna säkerhetstUläggen som avses.

Övriga
ändringar i förevarande stycke är redaktioneUa, Beteckningen försäkringsfond
har bytts ut mot försäkringstekniska skulder och "ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt"
mot ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring,

1
andra stycket av förevarande anvisningspunkt har beteckningen försäkringsfond
bytts ut mot försäkringstekniska skulder samt den av utredningen föreslagna
nya säkerhetsfonden införts som en av delposterna för vinstens framräknande.

Den
i andra stycket anvisningspunkt 2 angivna räntesatsen på fyra procent vid
beräkning av vinsten på själva försäkringsrörelsen i samband med avsättning tUl
utjämningsfonden borde enligt utredningens mening höjas då den sedan länge är
helt inaktueU på kapitalmarknaden. En höjning av räntesatsen påverkar
emellertid försäkringsbolagens totala skatt om avsättning tUl utjämningsfonden
sker. Ett sådant ändringsförslag ligger inte inom de direktiv som utredningen
fått, varför utredningen inte lägger fram något förslag i denna del utan endast
pekar på att det finns behov av en sådan ändring.

I
tredje stycket anvisningspunkt 2 finns en bestämmelse om att från vinsten skaU
avräknas ökning av i lag föreskriven säkerhetsfond, eller om fonden nedsatts,
tilläggas belopp motsvarande nedsättningen. Med säkerhetsfond avses här
säkerhetsfond enligt 271 § gäUande FRL. Denna bestämmelse skall därför utgå.

I
femte stycket av anvisningspunkt 2 ges en definition av försäkringsfond för
egen räkning. Denna definition har ändrats till att avse försäkringstekniska
skulder för egen räkning enligt den definition som utredningen föreslagit i 7
kap, 1 § i förslag till ny lag om försäkringsrörelse, I denna definition ingår
beslutad återbäring (beslutad premieåterbetalning) och skadebehandlingsreserv
varför femte stycket andra och tredje punkten kan utgå.

Prop. 1982/83:24 79

I
femte stycket sista punkten av förevarande anvisningspunkt ges en specialregel
för bolag som meddelar sjöförsäkring. Bolagsordningarna hos dessa bolag
innehåller bestämmelser om den s.k. standardmetoden, som bl. a. syftar till att
möjliggöra extra förstärkningar av reserverna i denna verksamhet. Ny
försäkringsredovisning (sid. 24) föreslår att dessa bestämmelser skaU upphöra
och att sjöförsäkringen i sin redovisning skall följa samma regler som övrig
skadeförsäkring. Utredningen har godtagit detta förslag och föreslår att
bestämmelsen i sista punkten i förevarande stycke skaU utgå. En effekt av detta
förslag blir att de bolag som meddelar sjöförsäkring får högre skatt. Det finns
emellertid inte något sakligt skäl att förändra beskattningen för dessa bolag.
Ett sätt att undvika en förändring av beskattningen är att
försäkringsinspektionen i normalplanen höjer säkerhetstilläggen för de bolag
som meddelar sjöförsäkring.

Ändringen
i sjätte stycket är redaktionell.

Utredningen
föreslår att efter sjunde stycket som innehåller en definition av
utjämningsfond skall tas in ett nytt stycke som skall innehålla en definition
av den av utredningen föreslagna säkerhetsfonden. Med säkerhetsfond förstås aUtså
enligt det nya åttonde stycket en fond i vilken skadeförsäkringsbolagen skaU
redovisa säkerhetstilläggen enligt en av försäkringsinspektionen fastställd
normalplan. Den senaste versionen av normalplanen fastställdes senast den
18,januari 1979 av försäkringsinspektionen, BFFS 1979:4, En beskrivning av den
föreslagna säkerhetsfonden finns i motiven tiU anvisningspunkt 2 första
stycket.

Ändringen
i åttonde stycket (nionde stycket föreslagen lydelse) av förevarande
anvisningspunkt är i huvudsak redaktionell. Med säkerhetsfond avses den i nya
åttonde stycket angivna säkerhetsfonden.

I
åttonde stycket (nionde stycket föreslagen lydelse) föreslår utredningen
vidare att sista punkten skall utgå. Utredningen har i förslag till ny lag om
försäkringsrörelse (1 kap. 2 §) föreslagit att de bolag som driver annan s. k.
långfristig personförsäkringsrörelse inte skaU få förena denna med annan
försäkringsrörelse än personförsäkring. Detta innebär att skadeförsäkringsbolagen
i fortsättningen inte kan driva personförsäkring med grander. Detta sker inte
heller i praktiken. Sista punkten i detta stycke har därför inte längre
aktualitet för försäkringsbolagen.

2.6
Förslaget till

Lag
om värdepappercentralen m. m.

Utredningen
har i förslaget till ny lag om försäkringsrörelse föreslagk att större delen av
bestämmelsema i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering (LFA) skaU ingå i
försäkringsrörelselagen. I LFA lämnas kvar vissa bestämmelser om auktorisation
av förvaltare och meddelande av tiUstånd att i aktiebok införa utländsk
förvaltare m. m. samt om värdepapperscentralen och tillsynen över denna m. m.
Enligt utredningens mening bör motsvarande bestämmelser för bankaktiebolag
flyttas över till en ny lag om bankrörelse. Utredningen föreslår därför att
lagen om förenklad aktiehantering upphör och att de kvarvarande bestämmelserna
ingår i en lag om värdepapperscentralen. Om förslaget tUl ny lag om
försäkringsrörelse skulle genomföras före motsvarande omarbetning av
bankrörelselagen bör LFA endast gälla för bankaktiebolag utom såvitt avser 17,
19 och 20§§,

Prop.
1982/83:24 80

vilka
även skall tUlämpas på aktiebolag och försäkringsaktiebolag som är avstämningsbolag.
I 5 och 7 §§ finns inom parentes hänvisningar till en ny lag om bankaktiebolag.
VUka paragrafer hänvisningarna skall avse får bestämmas när den nya lagen om
bankaktiebolag föreligger.

2.7
Förslaget till

Lag
om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Utredningen
har i 6 kap. 6§ förslaget till ny lag om försäkringsrörelse gjort en hänvisning
till 23 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. Utredningen föreslår
därför att motsvarande hänvisning införs i förevarande lag.

Prop. 1982/83:24 81

Bilaga
2

Sammanställning av remissyttranden över försäkringsrörelseutredningens
betänkande (DsE 1981:11) Följdlagstiftning till en ny lag om
försäkringsrörelse

Remissinstanserna
har i huvudsak förklarat sig inte ha något att erinra mot de av utredaren
föreslagna lagändringarna,

1.
Bankinspektionen: Inspektionen
far, såvitt gäller den föreslagna lagen om Lag om värdepapperscentralen m,m,,
anmäla att den inte har någon erinran mot förslaget som sådant men ifrågasätter
om inte banklagsutredningens kommande förslag bör avvaktas. Inspektionen vill
fasta uppmärksamhet på att, när det gäUer bidraget till inspektionen, det i
senare lagstiftning angivits tiU skt högsta belopp. Se t, ex, 43 § i fondkommissionslagen
(1979:748) och 19 § lagen (1980:2) om finansbolag,

2.
Försäkringsinspektionen:
Inspektionen har i utredningen företrätts av två experter och även i övrigt har
ett nära samarbete förekommit under utredningsarbetet meUan utredningen och
företrädare för inspektionen, därvid inspektionens synpunkter beaktats i stor
utsträckning. De framlagda förslagen är enligt inspektionens mening i huvudsak
väl ägnade att läggas tiU grand för lagstiftning.

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt
att driva försäkringsrörelse här i riket

Utredningens
förslag har i huvudsak begränsats till följdändringar på gmnd av ändringar i
lagen om försäkringsrörelse. De grandläggande principema i uUändska lagen
utreds f, n, av försäkrings verksamhetskommittén, vars uppdrag är mycket
långtgående och berör en stor del av bestämmelserna i lagen. Utredningen har
därför - med vissa undantag - inte gjort vare sig någon saklig eUer språklig
översyn av lagen. Inspektionen vill emeUertid i detta sammanhang fästa
uppmärksamheten på vad inspektionen anfört i sitt yttrande (sid, 4) över
utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag rörande lämpligheten av att
införa ett stadgande som markerar skyldigheten att bedriva rörelsen på ett
sätt som är ägnat att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet. Det
förtjänar enligt inspektionens mening övervägas om inte ett motsvarande stadgande
redan nu borde införas i exempelvis 1 § i den utländska lagen.

Prop. 1982/83:24 82

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

26
§

I
förevarande paragraf föreslås en utökning i vad avser personkretsen av förbudet
mot lån till personer i ansvarig ställning i understödsförening. Motsvarande
bestämmelser finns i utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag, 12
kap. 12 §. Någon motsvarighet tUl dispensregeln i 12 kap. 13 § andra stycket
har emellertid ej föreslagks för understödsföreningar. Utredningen har inte
motiverat varför åtskiUnad gjorts på denna punkt. Även om behovet av en
dispensregel möjligen inte kan anses Uka uttalat för Understödsföreningar anser
dock inspektionen att införandet av en sådan bör övervägas.

73
§

Beträffande
understödsföreningar föreslår utredningen en bestämmelse om minimibidrag för
täckande av kostnaderna för inspektionens verksamhet som överensstämmer med
den som föreslås för försäkringsbolag och utländska försäkringsföretag, 19 kap.
14 § försäkringsrörelselagen resp. 26 § utländska lagen. Mer än tre Qärdedelar
av understödsföreningarna debiteras f. n. de 200 kronor som utgör gällande minimibidrag.
Sammantaget svarar dessa föreningar för endast 3,6% av det totala
tillsynsbidraget från understödsföreningar. Den föreslagna höjningen av minimibidraget
tUl fyra procent av basbeloppet är utan nämnvärd betydelse från statsfinan-siell
synpunkt. Enligt inspektionens bedömning skulle emellertid höjningen bU
ekonomiskt betungande för många av de mindre föreningarna och rent av tvinga
ett flertal av dessa att träda i likvidation. Tillsynsbidraget utgör nämligen f.
n. i många fall en stor del av föreningens totala omkostnader. Mot denna
bakgrand bör övervägas om inte minimibidraget skall sättas tUl ett lägre
procenttal än det som föreslagits av utredningen.

Förslaget
till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Utredningen
har begränsat ändringsförslagen i kommunalskattelagen till direkta
följdändringar till förslaget till ny försäkringsrörelselag. Däremot har
utredningen inte föreslagit ändringar som skulle kunna följa av förslagen till
nya scheman för resultat- och balansräkningarna. Enligt utredningens mening
ligger det utanför de direktiv som utredningen erhållit att ta ställning tiU
denna fråga men om utredningens förslag till nya redovisningsregler genomförs
kan det dock enligt utredningen visa sig lämpligt att tUlsätta en särskild
skatteutredning för att se över de formella bestämmelser i kommunalskattelagen
som avser försäkringsbolagen. Inspektionen har inget att erinra mot detta
ställningstagande från utredningens sida. Vid en sådan skatteutredning synes
lämpligen vissa frågor som rör understödsföreningarna också tas upp tiU
behandling.

Utredningen
har på andra håll i följdlagstiftningen föreslagit att den ålderdomliga
benämningen anstalt byts ut mot företag. Det synes inspektionen lämpligt att i
enlighet härmed ordet "anstalt" i olika böjningsformer genomgående -
i vad avser såväl svenska som utländska bolag - byts ut mot "företag"
i motsvarande former även i kommunalskattelagen.

Prop. 1982/83:24 83

Beträffande
den föreslagna ändringen i 30 § 3 mom. synes nuvarande och föreslagen lydelse
ha förväxlats.

Övriga
författningsförslag

Inspektionen
har ej något att erinra mot dessa förslag.

3. Riksskatteverket
(RSV): Förslagen tUl ändringar i kommunalskattelagen

(KL) innebär i huvudsak endast vissa terminologiska förändringar, som

följer av de benämningar som använts i utredningens tidigare förslag till en

ny lag om försäkringsrörelse. RSV har inget att erinra häremot. RSV vill

dock ifrågasätta lämpligheten av att i tredje stycket av punkten I av

anvisningarna till 30 § KL byta ut ordet omsättningstillgång mot place

ringstillgång. Även om termen placeringstillgång i detta sammanhang i och

för sig är ändamålsenlig för att uttrycka vad som avses, bör den inte införas

i KL utan att vara definierad i lag (försäkringsrörelselagen eller KL). 1 KL

förekommer endast anläggningstillgång och omsättningstUlgång och hän

visningen till punkt 1 Qärde stycket av anvisningama till 28 § KL avser

omsättningstillgång.

Vidare
ifrågasätter RSV om det är lämpligt att i åttonde stycket av punkt 2 av
anvisningarna tiU 30 § KL hänvisa till BFFS 1979:4. Även om den av försäkringsinspektionen
fastställda normalplanen kan komma att kvarstå oförändrad under en mycket lång
tid, innebär angivandet av författningsnumret att vatje ändring i normalplanen
nödvändiggör en ändring i KL. Stycket bör i stäUet få följande lydelse: Med
säkerhetsfond förstås här en fond i vilken skadeförsäkringsanstalt skall
redovisa säkerhetstilläggen enligt av försäkringsinspektionen med stöd av 11
kap. 1 § lagen (1982:000) om försäkringsrörelse fastställd normalplan.

RSV
har inget att erinra mot att den i andra stycket av punkt 2 av anvisningarna tiU
30 § KL angivna räntesatsen ses över av en särskild utredning.

Slutligen
vUl RSV peka på att det på s, 48 i slutbetänkandet har skett en omkastning av
nuvarande lydelse och föreslagen lydelse av 30 § 3 mom, KL och att två ord
("som närmare") har faUit bort på den näst sista raden i den
föreslagna lydelsen. Vidare har på s, 50 angetts att lydelsen av punkt I av
anvisningarna tUl 30 § KL hämtats ur prop. 1980/81:68. Förslaget har emellertid
upphöjts tiU lag genom SFS 1981:295, som kom ut från trycket den 28 april 1981.

4. Svea
hovrätt: I fråga om såväl förslaget till lag om ändring i lagen

(1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrö

relse här i riket som förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om

understödsföreningar gäUer att förslagen huvudsakligen rör försäkrings

tekniska och redovisningstekniska frågor av vilka hovrätten saknar närma-

Prop. 1982/83:24 84

re
erfarenhet. Från lagteknisk synpunkt vill hovrätten emeUertid anmärka att de i
förslagen upptagna bestämmelserna om föreläggande och utdömande av vite (25 a
§ resp. 74 §) bör kompletteras med regler om rätt tiU fuUföljd av talan mot
sådana beslut hos kammarrätten (jfr hovrättens tidigare yttrande s. 6). Ett
iakttagande härav kräver en redaktionell jämkning i 33 § i förstnämnda lag.

Beträffande
övriga författningsförslag föranleder dessa inte något annat hovrättens
uttalande än att nuvarande och föreslagen lydelse synes ha blivit till en del
omkastad såvitt avser 30 § 3 mom. i förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370).

5. Bokföringsnämnden
(BFN): I BFN:s tidigare yttrande framhålls att en

utgångspunkt för nämnden har varit att redovisningsbestämmelserna för

försäkringsbolag - och då särskilt de bestämmelser och anvisningar som

avser årsredovisningen - bör överensstämma med dem som gäller för de

allmänna aktiebolagen.

BFN finner därför att de
värderingsregler som föreslås gälla utländsk försäkringsanstalt som driver
rörelse här i riket (14 § 1 st. om värdering av omsättningstillgångar och 2 st.
om möjlighet att värdera värdehandlingar till anskaffningsvärdet), borde ha en
utformning som överensstämmer med vad som behandlades i det tidigare yttrandet
från BFN - se sidorna 10— 15.

Beträffande
utredningens förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar noteras att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
försäkringsinspektionen får utfärda (Öreskrifter om löpande bokföring,
årsbokslut och årsredovisningar samt därvid meddela från bokföringslagen
avvikande föreskrifter då sådana är betingade av understödföreningamas särart. BFN
har i sitt tidigare yttrande angivit (s. 2): "BFN finner detta vara
lämplig ordning. Beträffande anvisningsfunktionen bedömer BFN att
försäkringsinspektionen är en lämplig instans. Dock borde föreskrivas att
inspektionen har att samråda med BFN innan anvisningar som innebär avvikelser
från BFL utfärdas. BFN har inte kompetens att utfärda anvisningar i
branschspecifika frågor men bör ändå få tillfälle att yttra sig om det som
berör det centrala redovisningsområdet. Därtill får BFN en bättre överblick
över utvecklingen på det totala redovisningsområdet med ett sådant
förfarande."

6.
Riksåklagaren: Utredningen
följer i föreliggande delbetänkande de riktlinjer som kom till uttryck i
tidigare framlagt förslag om ny lag om försäkringsrörelse. Det nu framlagda
förslaget tiU följdlagstiftning synes väl anpassat tiU nämnda lagförslag. Från
de synpunkter jag har att företräda föranleder utredningens förslag inte någon
erinran.

7.
Fullmäktige i Sveriges
riksbank: Fullmäktige vill här erinra om de syn-

Prop. 1982/83:24 85

punkter
som framfördes den 11 juni 1981 angående utredningens förslag om lag om
försäkringsrörelse. Fullmäktige biföll då förslaget att skadeförsäkringsbolag skulle
fa emittera konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt men
underströk samtidigt att det vore lämpligt att avvakta resiUtatet av försäkringsverksamhetskommitténs
arbete innan lagändringar rörande dessa typer av skuldebrev vidtas. Förslaget
att skadebolag skuUe få emittera vinstandelslån avstyrktes.

I utredningens nu
föreliggande förslag tUl försäkringsrörelseförordning berörs anmälan för
registrering av konvertibla skuldebrev och skuldebrev med optionsrätt. Dessa
skuldebrev omnämns även på andra punkter i förslagen tiU följdlagstiftning.
Fullmäktiges synpunkter på lagen om försäkringsrörelse gäller även följdlagstiftningen.

8.
Försäkringsverksamhetskommittén
(E 1979:01): Av samma skäl som kommittén anförde i sitt remissvar 1981-05-07
över delbetänkandet (Ds E 1980:6) Ny lag om försäkringsrörelse, anser sig
kommittén icke kunna i detalj ta ställning tUl den nu aktueUa promemorian.

9.
Försäkringsrättskommittén (Ju
1974:09): Från försäkringsrättskommitténs synpunkt finns inte några
invändningar att göra mot de i remitterade betänkandet framställda förslagen.

10. Svenska
försäkringsbolags riksförbund: Riksförbundet har i stort sett

inga invändningar mot de föreslagna följdändringama utan inskränker sig i

sitt yttrande tiU vissa detaljsynpunkter på de nedan angivna lagförslagen.

Lagen
om ändring i kommunalskattelagen

Riksförbundet
föreslår att "försäkringsanstalt" i likformighetens syfte utbytes mot
"försäkringsbolag" även i kommunalskattelagen.

11.
Utländska försäkringsbolags
förening: Föreningen har inte några invändningar mot de föreslagna ändringama.
Föreningens instäUning grandar sig på att några sakliga ändringar ej föreslås
i de lagar som betänkandet omfattar utan det är endast fråga om konsekvensändring
föranledda av förslaget om ny lag om försäkringsrörelse över vUket föreningen
tidigare avgivit yttrande,

12.
Svenska
livförsäkringsföreningars riksförbund: 1 26 lagen om understödsföreningar (UFL)
föreslås en ändring innebärande en utökning av den krets personer till vilka
förening ej får lämna lån. Mot detta förslag har vi inget att erinra,

1
förtydligande syfte får vi dock föreslå, att orden "annan befattning"
i

Prop. 1982/83:24 86

förslaget
utbytes mot "annan ansvarig befattning". Den nuvarande lydelsen har
nämligen på flera håll felaktigt tolkats som om ett generellt förbud förelåg
för föreningarna att lämna lån till sina anställda,

I
73 § UFL föreslås en ändring innebärande att minimibeloppet för föreningamas årsbidrag
tiU Försäkringsinspektionen skall höjas från kr, 200:- tiU 4% av basbeloppet
enligt lagen om allmän försäkring vid nästföregående års utgång med viss avrandning
uppåt. Med det basbelopp, som nu gäller kr. 17300:-, skuUe det minsta
bidragsbeloppet bli kr. 700:-per år.

Många
understödsföreningar är så små att föreningarna med det höjda bidragsbeloppet
får förvaltningskostnader som inte är skäliga med hänsyn tUl verksamhetens
omfattning. Dessa föreningar uppfyller således inte UFL:s krav på skälighet,
något som, så vitt vi kan bedöma, måste föranleda ingripande från
Försäkringsinspektionen,

Den
uppkomna situationen torde endast kunna lösas genom något av följande 4
alternativ:

1)
Föreningen utökar sin
verksamhet så att förvaltningskostnaderna blir skäliga, t. ex. genom att överta
annan förenings verksamhet,

2)
Föreningen överlåter sin
verksamhet på annan förening,

3)
Föreningen upphör med sin
verksamhet och delar ut kvarstående medel tUl medlemmarna eller disponerar
medlen på annat i stadgarna angivet sätt,

4)
Föreningen begär att
Försäkringsinspektionen som följd av verksamhetens ringa omfattning medger
enligt 2 § 2:a stycket UFL undantag från lagens bestämmelser, däribland 73 §,

Förbundet
finner det mycket angeläget att åsyftade föreningar ges skälig tid för att
anpassa sin verksamhet tUl den föreslagna stora höjningen av kostnadsbidraget
till Försäkringsinspektionen eller att avveckla verksamheten på det för
medlemmarna bästa sättet. På grand härav får vi föreslå att %-talet 4 för det
minsta bidraget enligt 73 § UFL i förslaget i betänkandet bestämmes till högst
2% under en övergångstid på 5 år.

I
övrigt har förbundet intet anföra rörande de föreslagna ändringarna i UFL.

13.
Svenska arbetsgivareföreningen:
Svenska Arbetsgivareföreningen har ingen erinran mot de framlagda förslagen.

14.
Sveriges industriförbund:
Förbundet har ingen erinran mot det framlagda förslaget om följdlagstiftning
till en ny lag om försäkringsrörelse.

15.
Styrelsen för Stockholms
fondbörs: Från de synpunkter fondbörsen har att beakta saknar börsstyrelsen
anledning till erinran mot utredningens förslag.

Prop. 1982/83:24 87

16.
Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag: Förslaget till VPC-lag är baserat på de nuvarande bestämmelsema i
lagen om förenklad aktiehantering. Med denna utgångspunkt synes förslaget vara
ändamålsenligt utformat. Vi har dock inte gjort en fuUständig detaljgranskning
av förslaget, eftersom den nya lagen kan träda i kraft först när också en ny
banklag föreligger.

17.
Pensionskassan SHB: Vi har inte
något att erinra mot det förslag till ändringar i lagen om understödsföreningar
som framlagts i rabr. betänkande.

18.
Försäkringsjuridiska
föreningen: Det nu framlagda förslaget till följdlagstiftning, omfattande promulgationslag,
försäkringsrörelseförordning m.m., finner föreningen väl avvägt. Föreningen tiUstyrker
således att förslaget lägges till grand för lagstiftning.

19.
Sveriges finansanalytikers
förening (SFF): SFF finner ingen anledning att tycka något annat än de
sakkunniga och vi biträder därför den nya lagtexten.

20. Arbetsmarknadens
Försäkringsaktiebolag (AFA): Försäkringsrörelse

utredningen har gjort en granskning av flera lagar och där föreslagit konse

kvensändringar, grandade på dess förslag till ny lag om försäkringsrörelse.

AFA har inte funnit anledning göra någon närmare genomgång av huravida

det fmns annan lagstiftning där konsekvensändringar bör vidtagas. Emel

lertid får, såvitt vi kan finna, utredningsförslag om ny lag om

försäkringsrörelse betydelse även för två andra lagar, nämligen lagen om

krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring samt lagen med vissa

bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m. Här torde

t.ex. förslaget att de tre överskottsfonderna återbäringsfond, utjämnings

fond och säkerhetsfond sammanslås till en fond, benämnd återbärings

fond, böra medföra vissa konsekvensändringar liksom övervägande om

ändringar i vad gäller paragrafhänvisningar.

Prop. 1982/83:24 88

Bilaga
3

Skandias skrivelse

Betr.:
Förslag till ny lag om försäkringsrörelse (Ds E 1980:60)

Försäkringsaktiebolaget
Skandia vUl med denna skrivelse för departementet redovisa en svårighet i
tillämpningen av gällande lag om försäkringsrörelse. Denna svårighet synes
inte tidigare ha blivit behandlad i förarbetena till den nya tänkta lagen.

Bakgranden
är följande.

Försäkringsbolaget
A vUl återförsäkra en portfölj av försäkringar hos försäkringsbolaget B. På
portföljen uppstår en viss försäkringsfond F. Med avseende på försäkringsfonden
F kan återförsäkringsavtalet utformas på två ohka sätt.

F kvarligger
hos A. Detta innebär att de värdehandlingar som motsvarar F befinner sig i A:s
förvar. När B i sin balansräkning redovisar F såsom skuld har B inte
motsvarande värdehandlingar och redovisar därför på balansräkningens
tillgångssida en "fordran på försäkringsbolag". Detta förfaringssätt
brakar benämnas "återförsäkring med deposition av försäkringsfonden hos cedenten".

F
kvarligger inte hos A. De värdehandlingar som motsvarar F befinner sig då i B:s
förvar. När B i sin balansräkning redovisar F såsom skuld, har B motsvarande
tillgångar i form av värdehandlingar och dessa återfinnes redovisade på
balansräkningens tillgångssida. Detta förfaringssätt brakar benämnas
"återförsäkring utan deposition av försäkringsfonden hos cedenten".

I
bägge fallen ser alltså balansräkningens skuldsida hos B likadan ut. 1 det
förstnämnda fallet finns på tillgångssidan en motsvarande fordran på försäkringsbolag.
I det andra fallet innehar B motsvarande värdehandlingar och dessa finns
redovisade på balansräkningens tillgångssida.

Om
den återförsäkrade portföljen avser livförsäkring skall B enligt 7 kap. 11 § i
nu föreliggande förslag till ny lag om försäkringsrörelse, pantsätta
värdehandlingar svarande mot försäkringsfonden. Har återförsäkringen skett
"utan deposition" uppstår då inga problem.

Bolaget B kan pantsätta de
värdehandUngar som bolaget innehar och som motsvarar försäkringsfonden. Har
däremot återförsäkringen skett "med deposition" har inte bolaget
några motsvarande värdehandlingar. Den aktuella paragrafen i lagen om
försäkringsrörelse räknar upp olika slag av värdehandlingar som är tUlåtna att
användas vid pantsättning av försäkringsfond. Bland dessa värdehandlingar
ingår emeUertid inte fordran på försäkringsbolag. B har således inte de
aktuella värdehandlingarna och kan inte klara pantsättningen.

Det
vanligaste förfaringssättet vid återförsäkring är att premiereserven är
deponerad men inte ersättningsreserven. De ovan beskrivna förhåUan-

Prop. 1982/83:24 89

dena
synes då leda tUl en paradox. Å ena sidan är de flesta återförsäkrings-avtal
avseende livförsäkring utformade med deposition, å andra sidan kan det
mottagande bolaget inte fullgöra pantsättningsskyldigheten. Förklaringen är följande.
I kraft av ett cirkulär som utfärdades av Försäkringsinspektionen i början på
1920-talet skall svenska försäkringsbolag som meddelar livåterförsäkring med
deposition redovisa densamma enligt s. k. riskpremiemetod. Denna metod innebär
att försäkringsfonden icke redovisas i balansräkningen och att förändringarna i
försäkringsfonden saideras mot premieinkomsten och skadekostnaden. Effekten
blir att försäkringsfonden och dess förändringar icke figurerar i bolagets
resultaträkning och balansräkning. På detta sätt undvikes pantsättningskravet.

Det intemationellt
vedertagna sättet att redovisa återförsäkring med deposition av
försäkringsfonden är inte i överensstämmelse med det ovan refererade
cirkuläret. Man redovisar försäkringsfonden och dess förändringar öppet i
resultaträkning och balansräkning och redovisar bland tillgångarna en fordran
på försäkringsbolag.

Det synes önskvärt att man
också här i landet skulle kunna redovisa livåterförsäkring enligt vedertagen
internationell praxis. Ett sätt att åstadkomma detta vore att i 7 kap. 9 § i
nu föreliggande förslag till ny lag om försäkringsrörelse, tillfoga ytterligare
ett slag av tillgångar som må användas för redovisning av försäkringsfond för
livförsäkring, nämligen följande, som då skulle få nummer 10.

Fordran
hos försäkringsbolag motsvarande försäkringsfond för mottagen livåterförsäkring
där mot fordran svarande tillgångar kvarhållits hos det avgivande bolaget,

Skandia
hemställer att departemenetet vid utformningen av propositionen måtte beakta
ovanstående förslag tiU komplettering av den angivna paragrafen.

Prop. 1982/83:24 90

Bilaga
4

Remissammanställning beträffande förslag till ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:000)

1. Försäkringsinspektionen

Inspektionen-- tillstyrker
föreslagen komplettering i en ny punkt 10

med
den ändringen att ordet "försäkringsfond" ersätts av uttrycket "försäkringstekniska
skulder".

Inspektionen
förordar att punkt 9 i nämnda lagrum samtidigt ges följande ändrade lydelse.

"värdet
av återförsäkringsgivarnas ansvarighet pä grund av de livförsäkringar som har
övertagits i form av återförsäkring minskat med skuld tiU återförsäkringsgivarna
där mot skulden svarande tillgångar har kvarhållits av det avgivande bolaget,
varvid dock värdet av utländskt försäkringsföretags ansvarighet inte får
användas till redovisning av försäkringstekniska skulder i större omfattning
än vad försäkringsinspektionen medger med hänsyn till försäkringstagamas
säkerhet".

Genom
den förordade kompletteringen-- (kursiverad här ovan)

åstadkommes
att kraven i övrigt enligt 7 kap. 9§ blir tUlämpliga på de tillgångar som kvarhållits
av avgivande bolag vilket - i de fall avgivande bolag är svenskt — står i
samklang med den ovan tillstyrkta kompletteringen av punkt 10. Inspektionen
får i sammanhanget uttrycka den meningen att en motsvarande komplettering av
förslaget till lag om ändring i lagen (1950:292) om rätt för utiändsk försäkringsanstak
att driva försäkringsrörelse här i riket ej torde erfordras eftersom
inspektionens medgivande krävs i vatje särskilt fall då återförsäkringsgivarens
ansvarighet skall kunna redovisas som tillgång i förevarande sammanhang (13 §)
och nu nämnda förhållande torde då kunna beaktas.

2. Svenska
försäkringsbolags riksförbund

Riksförbundet
delar uppfattningen att det internationeUt vedertagna sättet att redovisa
återförsäkring med deposition av försäkringsfonden hos cedenten bör få
tillämpas även av svenska försäkringsbolag vid mottagen eller avgiven livåterförsäkring.

Riksförbundet
tiUstyrker det föreslagna tillägget av en punkt 10 i 7 kap. 9§ nya lagen om
försäkringsrörelse. Dessutom bör införandet av bmttore-dovisningsprincipen
föranleda en följdändring i punkt 9 i samma paragraf. Punkt 9 bör formuleras så
att värdet av återförsäkrares ansvarighet redovisas endast i den mån
ansvarigheten överstiger av återförsäkrare hos bolaget ställd
reservdeposition.

Prop. 1982/83:24 91

3.
Folksam

Folksam
tiUstyrker Skandias förslag. Det bör i den nya lagen om försäkringsrörelse
införas en bestämmelse som gör det möjligt att redovisa livåterförsäkring på
internationellt vedertaget sätt.

Prop. 1982/83:24 92

Innehåll

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... 1

Propositionens lagförslag ...................................... .... 2

Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 10 juni 1982 .... 29

1
Inledning ......................................................... 29

2
Föredraganden ................................................. .. 30

2.1
Följdlagstiftningen ....................................... 30

2.2
Redovisning av livåterförsäkring
................... 31

3
Upprättade lagförslag ....................................... .. 32

4
Specialmotivering ............................................ .. 32

4.1
Lag om ändring i lagen
(1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva
försäkringsrörelse här i riket ................................................. 32

4.2
Lag om ändring i lagen
(1972:262) om understödsföreningar .. 37

4.3
Lagom ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) 40

4.4
Lag om ändring i lagen
(1970:596) om förenklad aktiehantering 42

4.5
Lagom ändring i lagen (1967:
351) om tryggande av pensionsutfästelse 43

5
Hemställan ..................................................... 44

6
Beslut ........................................................... 44

Bilaga
I Försäkringsrörelseutredningens förslag till följdlagstift

ning ................................................. .. 45

Bilaga
2 Sammanställning av remissyttranden över försäkrings

rörelseutrednings betänkande ................ .. 81

Bilaga
3 Skrivelse från försäkringsaktiebolaget Skandia om änd

ring i försäkringsrörelselagen ................. .. 88

Bilaga
4 Sammanställning av remissyttranden över Skandias skri

velse .............................................. .. 90

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982