Prop. 1982/83:25

Regeringens proposition

1982/83:25

med förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

1982/83;

beslutad
den 4 november 1982.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås utgifter m. m. pä tilläggsbudget 1 till statsbudgeten
för innevarande budgetår.

De
anslag som begärs uppgår till ca 2 128 milj. kr. De största anslagen föreslås
gå till kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk
Exportkredit, till underskottstäckning vid statens järnvägar och till stöd tili
svenska rederier.

1
Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 25

Prop.
1982/83:25

Prop. 1982/83:25 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1982-11-04

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, statsråden Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Rainer, Boström,
Bodström, B. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg

Föredragande:
statsråden Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Boström, B.
Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg

Proposition
med förslag om tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83

Statsråden
föredrar förslag tiii riksdagen i frågor angående anslag m. m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83. Anförandena redovisas
i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Feldt anför: De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör
sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83. Skulle anslagsframställningar därutöver
på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa
föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen

att
besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig tili föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eiler
det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
som bilagor 1 -9.

Prop. 1982/83:25

Bilaga I

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-04

Föredragande: statsrådet B. Andersson

Anmälan till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

FJÄRDE HUVUDTITELN

H. Övrig verksamhet

[1] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en
svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 539). Därefter
har ärligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att
rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas
sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänsi.
Medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges
ständiga representation i FN samt - fr.o.m. den 1 juli 1967 - för observatörer
i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66- 1971/72 under reservationsanslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel
för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands.

Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills
anvisats 1 441 565000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 52.8
milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, FN-styrkan
i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden januari-juni 1982 samt för
vissa oförutsedda utgifter (prop. 1981/82: 125 bil. 1, FöU 17, rskr 287).

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN.
Intill den 30 september 1982 har från FN influtit 606233 363 kr. Vid den
tidpunkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills
framlagda krav till 142573 501 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs
statsbudgetens inkomsttitel Övriga inkomster av statens verksamhet.

Genom beslut i juni 1982 förordnade regeringen att ett
sjukhuskompani omfattande högst 150 man jämte viss stabspersonal skulle ställas
till FN:s

Prop. 1982/83:25 4

förfogande
för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern t. v. Utgifterna beräknas till
16,7 milj. kr. för tiden juli—december 1982.

Genom
beslut i juni 1982 förlängdes tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern
längst t.o.m. den 15 december 1982. Styrkan på Cypern uppgår till ca 400 man.
Utgifterna beräknas till 33,3 milj. kr. för tiden juli-december 1982.

Genom beslut i augusti
1982 medgav regeringen att observatörer i FN-tjänst får avlösas under
budgetåret 1982/83. Antalet observatörer uppgår till ca 43. Medelsbehovet för
dessa beräknas till 5,3 milj. kr. för tiden julidecember 1982.

Vid utgången av juni 1982
fanns ett underskott på 3 187000 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet
utomlands.

Behovet av ytterligare
medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer
uppgår alltså till (16700000 4-33 300000-I-5 300000-I-3 187000) avrundat 58,5 milj.kr.
Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära
försvaret.

Om
Förenta Nationernas plan för ett fritt Namibia förverkligas, är ett svenskt
deltagande i övervakningen av vapenstillestånd m.m. sannolikt. Utgifterna för
ett sådant deltagande beräknas till ca 6 milj. kr. per månad.

Med beaktande av vad jag
nyss har anfört och med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i
anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen
förskottsvis täcka utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till
oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp senare.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till FN-styrkors verksamhel utomlands på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 58500000 kr.

[2]
H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade
riksdagen (SU 196, rskr 431) på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1953/54 under Qärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj.kr. till
svenska övervaknings- och repatrieringskontingenten i Korea.

Den
svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den 1 mars
1954. Övervakningskontingentens uppdrag står alltjämt kvar men personalen har
reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 personer år
1955.

För
övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget
Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr, o. m. budgetåret 1972/73 benämnt
Övervakningskontingenten i Korea, efter förslag av Kungl, Maj: t och regeringen
anvisat sammanlagt 33020000 kr. (jfr senast prop. 1981/82:25 bil. 2, FöU 12, rskr
71). Hittills har alltså anvisats 38020000 kr. för ifrågavarande ändamål. De
medel som anvisades senast

Prop. 1982/83:25 5

beräknades
täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t.o.m. juni 1982.

Genom beslut i april 1976
förordnade regeringen att det t. v., intill regeringen bestämmer annat, skall
finnas en övervakningskontingent i Korea om högst tio personer. Jag kan f. n.
inte bedöma hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin
verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t.o.m.
utgången av budgetåret 1982/83. Jag anser att kontingentens personalstyrka
även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta
verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 2205000 kr. för budgetåret
1982/83. Vid utgången av budgetåret 1981/82 fanns ett underskott på 176500 kr.
under anslaget Övervakningskontingenten i Korea. Medelsbehovet för budgetåret
1982/83 uppgår därför till (2205000-1- 176500) avrundat 2,4 milj. kr. Medlen
bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av
medelsbehovet för budgetåret 1982/83 måste betraktas som ungefäriig med hänsyn till
svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en
avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare
medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget Oförutsedda utgifter. Frågan
om att täcka utgifter som bestrids på detta sätt bör få tas upp senare.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Övervakningskontingenten i Korea på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 2400000 kr.

Prop. 1982/83:25

Bilaga 2

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-04

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m.m.

[1] E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning.
Under denna punkt har på statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisats ett
reservationsanslag av 2 225 000 kr. Genom en brand i en a v statens
bakteriologiska laboratoriums byggnader förstördes viss utrustning. Jag
beräknar kostnaderna för återanskaffning och reparation av den brandskadade
utrustningen till 360000 kr. Jag finner det angeläget att medel för ersättning
av denna utrustning ställs till förfogande under innevarande budgetår. Jag hemställer
att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrusining
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 360000 kr.

G. Undervisningssjukhus m. m.

[2] G 2. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus. Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisats ett
förslagsanslag av 945 milj. kr.

Med stöd av riksdagens beslut i anledning av prop.
1980/81:95 om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset (KS) m.m. (SoU 27,
UbU 29, rskr,278 och 354) godkände regeringen den 30 april 1981 en mellan
staten och Stockholms läns landstingskommun (SLL) träffad uppgörelse om ändrat
huvudmannaskap för KS m.m. SLL har i enlighet med uppgörelsen övertagit
huvudmannaskapet för KS den I januari 1982.

Enligt uppgörelsen gällde bl.a. följande. Staten skulle
betala ut till SLL

Prop.
1982/83:25 7

vad
som vid utgången av år 1981 återstod av 448 milj. kr. , som hade anvisats för
driftkostnaderna vid KS för andra halvåret 1981. Om utgifterna för driften
skulle överstiga 485 milj. kr. skulle SLL betala 50% av mellanskillnaden. För
drift- och underhållskostnader m.m. hade anvisats 13,2 milj. kr. Staten skulle
betala ut vad som återstod av beloppet vid utgången av år 1981 till SLL. Under
intäktsposten Hyror och arrenden m.m. för lokaler och markområden, som
upplåtits till enskilda, beräknades intäkterna bli 3,5 milj. kr. Skulle
intäkterna under första hälften av budgetåret 1981/82 överstiga beloppet,
skulle det som översteg lämnas till SLL. Om intäkterna inte skulle uppgå till
detta belopp, skulle SLL betala mellanskillnaden till staten. Staten hade också
anvisat 22,5 milj. kr. för byggnadsinvesteringar och 15 milj. kr. för
utrustning vid KS. Staten skulle till SLL betala ut behållningarna under
anslagen för dessa ändamål vid utgången av år 1981.

Vissa
inkomster, som hänförde sig till tiden före den 1 januari 1982, skulle
tillfalla staten, nämligen bl.a. bidrag enligt 1972 års avtal om regionsjukvård
m. m. vid KS och vissa andra inkomster från SLL och andra sjukvårdshuvudmän
samt ersättningar från allmän försäkringskassa.

Föredraganden nämnde vid
sin behandling av anslagsfrågorna i prop. 1980/81:95 att utbetalningar, som
kunde föranledas av de avtalsvillkor som jag nu kortfattat har redogjort för,
borde få ske med anlitande av anslagen G 1. Karolinska sjukhuset: Avlöningar till
läkare, G 2. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader, G 3. Karolinska sjukhuset:
Utrustning och G 4. Karolinska sjukhuset: Byggnadsinvesteringar.

Enligt
bokslutet för KS, som har upprättats av kammarkollegiet, har belastningen på
anslagen G I. och G 2. uppgått till sammanlagt ca 482,5 milj. kr.
för budgetåret 1981/82. Detta medför att staten inte skall betala ut något från
dessa anslag till SLL, men också att SLL inte är förpliktad att betala någon
del av överskridandet av anvisade 448 milj. kr.

Av
de anvisade medlen till drift- och underhållskostnader kvarstår ca 4,6 milj.
kr. Intäkterna för hyror och arrenden m.m. överstiger upptaget belopp med ca
600000 kr. Under anslaget G 3. återstår drygt 24,5 milj. kr. för utrustning vid
KS. Däremot kvarstår inte några medel under anslaget G 4. för byggnadsinvesteringar.

SLL
har här viss sammanlagd fordran på staten av ca 29,8 milj. kr. enligt KS-uppgörelsen.
Å andra sidan har staten rätt till vissa inkomster. Bidragen enligt
regionsjukvårdsavtalet m. m. uppgår sålunda till ca 3.4 milj. kr. Ersättningarna
från allmän försäkringskassa blir omkring 9,4 milj. kr. Statens krav uppgår
därmed till ca 12,8 milj. kr. enligt KS-uppgörelsen.

Parterna
har vid avtalsförhandlingar funnit att även andra ekonomiska mellanhavanden
mellan staten och SLL samtidigt bör klaras upp. Vid utgången av är 1981 förelåg
pä KS ett lager av tekniska hjälpmedel och dessutom fordringar i
hjälpmedelsverksamheten. Vissa medel återstod av vad byggnadsstyrelsen hade
utbetalat till KS för energibesparande åtgär-

Prop. 1982/83:25 8

der.
Verksamheten vid Röda korsets sjukhus hade föranlett förskottsutbetalningar
och därmed sammanhängande fordringar frän KS sida. Vid förvaltningen av f d. Serafimerlasarettets
fonder har behållningar uppstått genom ackumulerad avkastning från dessa
fonder.

Statens
förhandlingsnämnd har i juni 1982 lämnat över protokoll, fört vid förhandlingar
den 15 juni 1982 mellan statens förhandlingsnämnd och företrädare för
Stockholms läns landstingskommun om vissa tillämpningsfrågor avseende den
ekonomiska slutregleringen i samband med 1980 års uppgörelse om ändrat
huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m. m. Vad som överenskommits i
protokollet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och av
Stockholms läns landsting genom beslut som vinner laga kraft.

Överenskommelsen
innebär i stora drag följande.

Staten betalar 17 milj. kr
till SLL. 1 och med detta avstår parterna från alla krav i anledning av
bestämmelserna i 3-5 §§ och 6 § första stycket avtalet om slutregleringen av
ekonomiska frågor avseende karolinska sjukhuset (prop. 1980/81:95 s. 65). SLL
avstår också från krav på vissa investeringsersättningar m. m. Till kostnaderna
för den utrustning, som anskaffas i samband med att byggnaden för
barnklinikerna vid KS disponeras för onkologi, skall dock utgä statlig
investeringsersättning med 25%. Vidare utgår sådan ersättning med 50% av
kostnaderna för den konstnärliga utsmyckningen av den nyligen uppförda
behandlingsbyggnaden (F 1 — 2) vid KS. Ersättningen begränsas i det senare
fallet till högst 400000 kr.

Staten
överlåter till SLL lagret av tekniska hjälpmedel och fordringarna i hjälpmedelsverksamheten
vid utgången av år 1981. Vidare utbetalas till SLL behållningen av medel för energibesparande
åtgärder, som beräknas uppgå till drygt 2,2 milj. kr., och av ackumulerad
avkastning från f.d. Serafimerlasarettets fonder. Parterna konstaterar i detta
sammanhang att SLL har inträtt i statens rättigheter och skyldigheter i fråga
om fonderna. Staten avstår även från kraven på gottgörelse för
förskottsutbetalningar och fordringar, som avser verksamheten vid Röda korsets
sjukhus och patienthotell.

Det
ankommer på regeringen att godkänna överenskommelsen om vissa tillämpningsfrågor
avseende den ekonomiska slutregleringen i samband med 1980 års uppgörelse av
ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m.m. med stöd av riksdagens
beslut i anledning av prop. 1980/81:95 om ändrat huvudmannaskap för karolinska
sjukhuset m.m. Jag ämnar föreslå regeringen att godkänna överenskommelsen när
den har blivit godkänd av Stockholms läns landsting genom ett beslut, som har
vunnit laga kraft.

Regeringen
har genom beslut den 30 juni 1982 föreskrivit att berörda statliga myndigheter
skall - i avvaktan på regeringens slutliga beslut -vidta de åtgärder, som
följer av protokollet. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har
enligt regeringens beslut från det under femte

Prop. 1982/83:25 9

huvudtiteln
anvisade förslagsanslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus ä conto
betalat ut det i 3 § protokollet angivna beloppet av 17 milj. kr.

Jag anser att utgiften bör
fä stanna på nämnda förslagsanslag. Behållningen pä det under femte
huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Karolinska sjukhuset: Utrustning kan
därvid föras bort från anslaget såsom besparing.

Eftersom det tidigare har
anmälts att utbetalningen skulle ske med anlitande av medel under anslagen till
KS bör denna fråga underställas riksdagens prövning.

Jag
vill i detta sammanhang fästa riksdagens uppmärksamhet på att uppgörelsen om
ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset m.m. bl.a. innebar att
Stockholms läns landsting förband sig att mot ersättning fullgöra
sjukvårdsåtagandena enligt 1972 års avtal om regionsjukvård m.m. vid karolinska
sjukhuset (prop. 1972:35, SoU 1972:16, rskr 1972: 168). Statens
förhandlingsnämnd häri mars 1982 underställt regeringen avtal om upphävande av
1972 års regionsjukvårdsavtal, vilket träffats med företrädare för Gotlands
kommun och för berörda landstingskommuner inom Örebro regionsjukvårdsområde.
Enligt detta avtal skall 1972 ärs regionsjukvårdsavtal samt ett tilläggsavtal
upphöra att gälla vid utgången av är 1981. Det ankommer på regeringen att
godkänna avtalet.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
medge att förslagsanslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus fär
slutligt belastas med 17000000 kr.

Prop. 1982/83:25 10

Bilaga 3

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-04

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

SJÄTTE HUVUDTITELN

D. Järnvägar

[I] D 5. Underskottstäckning vid statens järnvägar. Riktlinjerna för
statens järnvägars verksamhet har lagts fast i 1979 ärs trafikpolitiska beslut (prop.
1978/79:99, TU 1978/79: 18, rskr 1978/79:419) och i 1980 års strukturplan för
statens järnvägar (prop. 1980/81:29, TU 1980/81:6, rskr 1980/81: 101).

Det trafikpolitiska beslutet innebär för SJ:s del bl.a. en
avlastning av vissa fasta kostnader vilket möjliggjort att SJ:s prissättning
bättre kunnat anpassas till de samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Övriga
kostnader skall enligt det trafikpolitiska beslutet täckas med intäkter från
marknaden eller från det allmänna för köp av vissa tjänster. Genom beslutet
har därmed fastställts att SJ även fortsättningsvis skall drivas som ett affärsverk,
vilket innebär att SJ inom de av samhället uppdragna ramarna och med de av
riksdagen beslutade ersättningarna för avgränsade tjänster skall drivas efter
företagsekonomiska principer på samma sätt som andra statliga och privata
trafikföretag.

Det
ekonomiska målet för SJ innebär att intäkterna från verksamheten inkl.
driftersättningen för trafiken på det ersättningsberättigade nätet varje år
skall täcka verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar på tillgångarnas återanskaffningsvärde
och därutöver ge en förräntning som motsvarar räntan pä det disponerade
statskapitalet. Med tanke pä de kraftiga konjunkturvariationer som normalt
präglar SJ:s trafik gäller förräntningskravet som ett genomsnitt för en
konjunkturcykel. Detta innebär att SJ under perioder av högkonjunktur bör
redovisa överskott som överstiger förräntningskravet.

Under perioden 1972/73-1975/76 hade SJ en relativt stabil
ekonomi, vilket innebar kostnadstäckning och att genomsnittligt ca tre Qärdedelar
av

Prop. 1982/83:25 11

förräntningskravet kunde uppfyllas. Därefter har
emellertid resultatet försämrats kraftigt och under de senaste budgetåren har
SJ redovisat betydande underskott vilket framgår av tabellen nedan.

SJ:s resultat före bokslutsdispositioner (milj. kr.)

Budgetär

Drift-

Förränt-

Totalt

resultat

ningskrav

resultat

1969/70

52

144

- 92

1970/71

-178

158

-336

1971/72

- 76

121

-197

1972/73

39

127

- 88

1973/74

165

127

+ 38

1974/75

134

136

_ -)

1975/76

49

144

- 95

1976/77

- 90

155

-245

1977/78

-260

171

-431

1978/79

-113

191

-304

1979/80'

-211

166

-377

1980/81-

-437

177

-614

1981/82"

-445

229

■ -675

' Efter kostnadsavlastning om 150 milj. kr. i form av
minskade avskrivningar och 65

milj. kr. i form av minskat förräntningskrav.

- Efter kostnadsavlastning om 160 milj. kr. i form av
minskade avskrivningar och 71

milj. kr. i form av minskat förräntningskrav.

' Efter kostnadsavlastning om 210 milj. kr. i form av
minskade avskrivningar och

115 milj. kr. i form av minskat förräntningskrav.

För att balansera underskotten i järnvägstrafiken har
regeringen tidigare medgett SJ att sätta ned sina avskrivningar. Med stöd av
riksdagens beslut har också SJ:s förräntningspliktiga statskapital skrivits ned
med motsvarande belopp. Fr. o. m. budgetåret 1981/82 tillämpas en mer öppen
och klar redovisning av SJ:s underskott genom att riksdagen pä regeringens
förslag anvisar ett särskilt anslag för täckning av rörelseunderskottet under
budgetåret.

Regeringen har tidigare i beslut den 10 juni 1982 med
regleringsbrev för budgetåret 1982/83 avseende anslag till statens järnvägar m.m.
förklarat sig beredd att när SJ:s bokslut för budgetåret 1981/82 föreligger,
föreslå riksdagen att anvisa ett särskilt anslag för täckning av
rörelseunderskottet även under detta budgetär. 1 avvaktan pä detta har SJ fått
regeringens bemyndigande att minska inleveranserna av avskrivningsmedel till
statsverkets checkräkning med ett belopp som motsvarar underskottet.

SJ redovisade bokslutet för budgetåret 1981/82 till
regeringen den I november 1982. Av detta framgår att driftunderskottet uppgick
till 445,4 milj. kr. Tillsammans med förräntningskravet motsvarar detta en
total resultatbrist på 675 milj. kr.

För att täcka underskottet under budgetåret 1981/82 bör
medel anvisas över ett anslag Underskottstäckning vid statens järnvägar.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen

Prop. 1982/83:25 12

att
till Underskottsläckning vid statens järnvägar på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisa ett anslag av 445400000 kr.

E.
Sjöfart

[2]
E 10. Stöd till svenska rederier. Något anslag för detta ändamål har inte
tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

Våren
1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska frågor (prop.
1981/82:217, TU 1981/82:37, rskr 1981/82:437). Beslutet innebär bl.a. ett
tidsbegränsat ekonomiskt stöd till svenska rederier. Enligt beslutet skall
stödet utbetalas med början under är 1983, vilket innebär att sjömansskatt som
inlevererats under år 1982 utgör underiag för beräkning av det första årets
stöd.

I
en skrivelse till regeringen den 29 oktober 1982 har Sveriges redareförening.
Svenska sjöfolksförbundet. Svenska maskinbefälsförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening
och Handelstjänstemannaförbundet uppmärksammat regeringen på den
utomordentligt pressade fraktmarknad som just nu råder inom sjöfartsnäringen.
Enligt skrivelsen är problemen störst inom den mindre sjöfarten. Enligt
sjöarbetsmarknadens parter krävs omedelbara och kraftiga insatser från
statsmakternas sida om inte stora delar av den svenska närsjöfarten skall gä
förlorad. Parterna bedömer att det av riksdagen beslutade sjöfartspolitiska
stödet är otillräckligt och föreslär en tidigareläggning av stödet till
svenska rederier, förbättrade möjligheter att med statliga garantier klara
likviditeten i rederierna och en generös behandling av ärenden som berör
amorteringsanstånd.

Föredraganden

Jag
är medveten om den prekära situation som många mindre rederier befinner sig i f.
n. Jag anser därför att det kan vara motiverat att konjunk-turanpassa stödet
för kustsjöfartsfartyg så som de definieras i riksdagsbeslutet. Jag föreslår
därför att konsolideringsstöd skall kunna utgå till rederier med sådana fartyg
för räkenskapsår som börjar år 1981. Till grund för sådant stöd skall då läggas
sjömansskatt som inbetalts under är 1981. Sädana rederier som väljer att
utnyttja stöd som är hänföriigt till sjömansskatteinbetalningar under år 1981
skall inte kunna lägga sjömansskatteinbetalningen för år 1985 till grund för
stöd. Jag beräknar att den av mig föreslagna anpassningen av stödet till
svenska rederier inte påverkar statens totala kostnader för stödet.

Det
är angeläget att utbetalningar av stöd kan påbörjas så snart definitivt
underlag för beräkning av stöd föreligger. Av detta skäl bör anslag för stöd år
1983 anvisas redan på tilläggsbudget I.

Jag
beräknar att stödet under budgetåret 1982/83 kommer att uppgå till ca 250 milj.
kr.

Prop.
1982/83:25 13

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att tidigarelägga
utbetalningar av stöd till svenska rederier i enlighet, med vad jag har
förordat,

2.
till Slöd lill
svenska rederier pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 250000000 kr.

[3] Undantagen från förbudet att ta ut någon särskild
avgift för omhändertagande av oljeavfall från fartygs maskinrum, m. m. Enligt
3 kap. 5 § lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening frän fartyg får nägon
avgift inte tas ut av fartygens redare eller ägare för mottagning eller annan
hantering (omhändertagande) av oljeavfall frän fartygs maskinrum o.d., rester
av skadliga ämnen (kemikalier) som transporteras pä fartyg i förpackad form
eller i fraktcontainrar eller pä liknande sätt, toalettavfall eller fast
avfall. Vad nu har sagts utgör dock inte nägot hinder mot att kostnaderna för
verksamheten täcks genom hamnavgifter eller motsvarande generella avgifter.

Föreskrifter om undantag från förbudet kan meddelas med
stöd av 10 kap. 2§ 1980 års lag av regeringen eller den myndighet som regeringen
utser. 1 prop. 1979/80:167 om åtgärder mot vattenförorening från fartyg s. 35 (JoU
1979/80:48, rskr 1979/80: 366) uttalade föredraganden att generella undantag
från förbudet borde gälla t. v., såvitt avser oljeavfall från fartygs maskinrum
o. d. och kemikalierester. I allmänhet rör det sig här visseriigen om
begränsade kvantiteter avfall men hanteringskostnaderna kan dock, anfördes det,
i vissa fall tänkas bli betungande pä grund av avfallets beskaffenhet.
Undantagen ansågs därför motiverade. Avslutningsvis framhöll föredraganden att
undantagen borde kunna omprövas av regeringen om det genom utredning visar sig
att hanteringskostnaderna i själva verket inte blir sädana som befarats. 1
enlighet med vad som angavs i propositionen föreskrev regeringen i 3 kap. 6 §
tredje stycket förordningen (1980:789) om åtgärder mot vattenförorening från
fartyg att avgift som inte är generell får tas ut för omhändertagande av annat
avfall än toalettavfall och fast avfall, dvs. oljeavfall från fartygs maskinrum
o.d. och kemikalierester.

Undantagen från förbudet att ta ut särskild avgift har
berörts i prop. 1980/81: 119 om miljösäkrare sjötransporter (bil. 2 s. 25 och
26). 1 betänkandet TU 1980/81:31 med samma rubrik (s. 14) fann trafikutskottet
- i likhet med de motionärer som väckt motioner i frägan - att det finns skäl
som talar för att undantagen upphävs. Därigenom - framhöll utskottet -skulle
önskemålet att göra det olönsamt att släppa ut olja till sjöss tillgodoses i
högre grad än vad nu gällande bestämmelser medger. Enligt utskottets mening
torde också ett upphävande av undantaget underlätta för Sverige att
internationellt driva kravet att omhändertagande av oljeavfall i

Prop.
1982/83:25 14

största möjliga utsträckning skall ske utan någon särskild
avgift för de fartyg som avlämnar avfallet. Utskottet förutsatte att det inom
regeringskansliet pågående, utredningsarbetet i frågan bedrivs med största
möjliga skyndsamhet. Enligt utskottet syntes de väckta motionerna i frägan f n.
inte påkalla någon riksdagens åtgärd. Utskottets hemställan att lämna
motionerna utan åtgärd bifölls av riksdagen (rskr 1980/81:422).

Utgångspunkten för ett upphävande av undantagen från
förbudet att ta ut särskild avgift för omhändertagande av oljeavfall från
fartygs maskinrum o. d. och kemikalierester måste vara att kostnaderna för
omhändertagandet av avfallet skall stå i rimlig proportion till hamnars totala
intäkter och godsomsättning. I de fall där kostnaderna för omhändertagandet av
avfallet är särskilt betungande på grund av avfallets beskaffenhet eller mängd
måste alltså enligt min mening nägon form av ekonomisk kompensation tillföras
hamnarna.

Trafikutskottet
har i sitt betänkande 1980/81:31 pekat på bl.a. att far-ledsvaruavgifter kan
vara en lämplig finansieringskälla för den kompensation som vid särskilt
betungande kostnader bör utgä om undantagen frän . avgiftsförbudet upphävs.

För att kartlägga de faktiska kvantiteter oljeavfall frän
fartygs maskinrum o. d. som tagits emot i svenska hamnar har hamnförbundet
genomfört en enkät.

Enkäten omfattar 28 hamnar och avser perioden den 1
januari 1979-den 30 juni 1980. Under enkätperioden fanns både hamnar som tog
emot oljeavfall utan någon särskild avgift och hamnar som tog emot avfall mot
en särskild avgift.

Av enkäten kan utläsas att endast i en hamn skulle
hamntaxorna till följd av ett upphävande av undantagen frän avgiftsförbudet
behöva höjas med mer än en procent.

Beträffande kemikalieresterna finns inga indikationer på
att mottagningen av dessa skulle medföra några särskilda problem.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör ifrågavarande
undantag frän avgiftsförbudet kunna upphävas fr.o.m. den I mars 1983 om
hamnarna kan garanteras ett högkostnadsskydd.

En hamn som drabbas av väsentliga kostnader till följd av
det omhändertagna avfallets sammansättning eller omfattning bör enligt min
mening i efter hand fä statsbidrag från inkomsttiteln Fyravgifter, fariedsvaruav-gifter.
Med väsentliga kostnader bör förstås sädana kostnader som överstiger 1,5% av
hamnens totala intäkter. Ingen hamn skall således behöva vidkännas en kostnadsövervältring
pä de generella hamntaxorna till följd av att undantagen frän avgiftsförbudet
upphävs med mer än vad som svarar mot 1,5 % av hamnens totala intäkter. För att
underlätta bidragsgivningen bör emellertid högkostnadsskyddet knytas till
hamnens intäkter av hamnverksamhet (fartygshamnavgifter och varuhamnavgifter)
som i genomsnitt utgör knappt hälften av hamnarnas totala intäkter.
Statsbidraget skall finansieras med höjda avgifter.

Prop.
1982/83:25 15

För statsbidrag bör följande gälla:

Statsbidrag
bör utgå om en hamn har kostnader för omhändertagande av oljeavfall frän fartygs
maskinrum o. d. eller kemikalierester som överstiger 3 % av hamnens intäkter av
hamnverksamhet och kostnaderna beror på att hamnens mottagningsanordningar har
utnyttjats i större omfattning än som är rimligt med hänsyn till hamnens
godsomsättning.

Statsbidrag
bör utgå i efterhand med skillnaden mellan faktisk kostnad och en kostnad som
uppgår till 3% av hamnens samlade intäkter av hamnverksamhet.

Sjöfartsverket bör svara för sialsbidragsgivningen.

Jag vill i
sammanhanget även ta upp frågan om avgiftsförbudet för omhändertagande av oljehaltigt
vatten vid reparationsvarv. Enligt 3 kap. 4§ första stycket lagen (1980:424) om
åtgärder mot vattenförorening från fartyg och 3 kap. 5§ förordningen (1980:
789) om åtgärder mot vattenförorening frän fartyg fär någon avgift inte tas ut
vid reparationsvarv för mottagning eller behandling av oljehaltigt barlast-
eller tankspolvatten från fartyg. Från denna regel finns ett undantag. Sålunda
får avgift tas ut för omhändertagande av sädana rester av olja som efter
tömning med fartygets pumpanordningar finns kvar i tankarna. Vid överläggningar
mellan kommunikationsdepartementet och företrädare för rederinäringen, hamnväsendet
och varven har det visat sig att detta förbud är till hinder för varvens
förmåga att konkurrera och att det dessutom inte är av någon större betydelse
från miljösynpunkt. Ifrågavarande avgiftsförbud bör därför upphävas. För detta
krävs - som framgår av vad jag tidigare har anfört - en ändring i 3 kap. 4§
lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Ändringen är författningstekniskt
av. sådan enkel beskaffenhet att lagrådets hörande torde sakna betydelse och
därför kan underlåtas.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslär riksdagen att

1.
anta inom
kommunikationsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen
(1980:424) om åtgärder mot vattenförorening frän fartyg,

2.
bemyndiga
regeringen eller myndighet regeringen beslutar att utnyttja inkomsttiteln
Fyravgifter, farledsvaruavgifter för sädan bidragsgivning till hamnar som jag
har förordat.

[4] Utbyggnad av Visby hamn. Riksdagen beslutade i maj
1980 i anledning av prop. 1979/80:125 (TU 1979/80:23, rskr 1979/80:342) om
riktlinjer för statligt stöd till utbyggnaden av Visby hamn. 1 samband härmed
anvisade riksdagen 102 milj. kr. i statsbidrag för utbyggnaden.
Riksdagsbeslutet grundades på ett mellan staten och Gotlands kommun upprättat
avtal. 1 avtalet regleras hur kostnaderna för de olika delprojekten i
hamnutbyggnaden skall fördelas mellan staten och Gotlands kommun.

Prop. 1982/83:25 16

Med stöd av regeringens bemyndigande den 31 januari 1980
tillkallades en sakkunnig med uppgift att för statens räkning utöva teknisk och
ekonomisk kontroll av upphandlingen och av byggnadsarbetenas utförande i Visby
hamn.

1 en skrivelse den 25 september 1981 till regeringen
konstaterade den sakkunnige att byggnadskostnaderna bedömdes bli högre än de
beräknade. Detta berodde bl. a. pä utvidgade muddringsarbeten i hamnbassängerna.
Kostnadsfördyringar uppstod vidare vad gällde vågbrytare, kajer och förtöjningsanordningar
samt den nya terminalen.

Med utgångspunkt i de fördelningsprinciper som fastlagts i
avtalet mellan staten och kommunen beräknades därvid statens andel av
totalkostnaderna till 118,5 milj. kr. Det föreslogs därför att ytterligare
statliga medel (16,5 milj. kr.) skulle ställas till förfogande för utbyggnaden.

Med hänvisning till vad som anförts i skrivelsen anvisade
riksdagen 16,5 milj. kr. tUl utbyggnad av Visby hamn (prop. 1981/82:25, TU
1981/82:8, rskr 1981/82:117).

Den sakkunnige har i en skrivelse till regeringen den 22
september 1982 meddelat att av totalt anslagna 118,5 milj. kr. har transporträdet
hittills beslutat om statsbidrag om 117,6 milj. kr. Efter genomgång med
representanter för staten, byggledningen och kommunen beräknas statens
slutliga andel av totalkostnaderna för hittills beslutad utbyggnad av hamnen
till 118,2 milj. kr. Den totala kostnaden inkl. fätjeoberoende kostnader uppgår
till 166 milj. kr.

Utbyggnaden av Visby hamn har enligt den sakkunnige
fortskridit planenligt och utan förseningar.

Det har emellertid konstaterats betydande vågrörelser i hamnbassängerna
vid västlig och sydvästlig storm.

Vågrörelserna i kombination med vindtrycket har i
praktiken blivit besvärligare än förutsatts och kommit att orsaka sådana
rörelser på fäijorna vid kaj att skador uppstått på både fartyg och
kajkonstruktion. Svårigheter har också uppstått vid dessa tUlfällen vad gäller
lastning och lossning av passagerare och gods.

Mot nu nämnda bakgrund har det stått klart att åtgärder mäste
vidtas för att komma till rätta med förhållandena.

Den sakkunnige har beräknat de totala kostnaderna för
tillkommande åtgärder till 29 milj. kr. Med en kostnadsfördelning som den
hittills tillämpats skulle statens andel av kostnaderna bli 23,5 milj. kr.
Arbetena kan om de påbörjas hösten 1982 vara avslutade senast i augusti 1983.

Föredraganden

Med hänsyn till rådande sysselsättningsläge har regeringen
bedömt de åtgärder den sakkunnige förordat som lämpliga att genomföra utan
dröjsmål. Regeringen har mot den bakgrunden, den 21 oktober 1982, med stöd av
finansfullmakten anvisat 23,5 milj. kr. för byggnadsarbeten i Visby

Prop. 1982/83:25 17

hamn.
Enligt de regler som riksdagen fastställt för utnyttjandet av finansfullmakten
får regeringen besluta om statsbidrag till kommunala objekt med högst 75% av
byggnadskostnaden. Med hänsyn till den för hamnutbyggnaden hittills tillämpade
av riksdagen godkända kostnadsfördelningen mellan staten och kommunen, förordar
jag att regeringen begär riksdagens godkännande av att i detta fall
finansfullmakten utnyttjas för hela den kostnad som i enlighet därmed faller på
staten.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna att regeringen utnyttjar finansfullmakten för hela den kostnad som med
den hittills tillämpade kostnadsfördelningen faller på staten vid den beslutade
utbyggnaden av Visby hamn.

F.
Luftfart

[5]
Fl. Flygplatser m.m. 1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats 73,2 milj. kr. (prop. 1981/82: 100 bil. 9 och prop.
1981/82:98, TU 1981/82:28. rskr 1981/82:339). Genom regeringsbeslut den 9
september 1982 om vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder har anslaget höjts
med 15 milj. kr. till 88,2 milj. kr.

Luftfartsverket
har i en framställning den 7 oktober 1982 hemställt om tilläggsanslag
motsvarande en ökad medelsförbrukning på 82,7 milj. kr. Samtidigt har verket
hemställt om regeringens godkännande av vissa nya investeringsobjekt på flygplatserna
i Norrköping och Stockholm/Arlanda.

Föredraganden

Det
ökade medelsbehov som luftfartsverket anmält förklaras till stor del av att
investeringar som regering och riksdag tidigare godkänt senarelagts av olika
skäl. Detta gäller bl. a. investeringar i flygtrafiktjänst en route och vissa
byggnader på sammanlagt 19,1 milj. kr. Det ökade medelsbehovet budgetåret
1982/83 motsvaras således delvis av en minskad förbrukning budgetåret 1981/82
och därigenom en ökning av reserverade medel frän detta budgetär. Jag förordar
att medelsförbrukningen av dessa skäl får höjas budgetåret 1982/83.

Trafiken
på Arlanda flygplats kommer att öka med ca 50% när Linjeflygs (LIN) verksamhet
överförs dit. Som följd härav måste vissa investeringar genomföras på
flygplatsen. Viktigast av dessa investeringar är den nya inrikesterminalen samt
åtgärder för att öka kapaciteten på banorna. Det gäller t. ex. åtgärder på en
av banorna (bana 01/19) sä att planen skall kunna landa i sämre väder (kategori-II-operationer)
samt investeringar i s.k. vinklade avfarter.

1
prop. 1981/82:98 anmäldes att överläggningar pågick mellan luftfartsverket och
flygbolagen om bolagens medverkan i finansieringen av den nya 2 Riksdagen
1982/83. 1 saml. Nr 25

Prop. 1982/83:25 18

inrikesterminalen.
Avtal har nu slutits mellan LIN, SAS och luftfartsverket. Avtalet innebär att
LIN finansierar det belopp som, utöver 150 milj. kr. i prisläge januari 1981,
behövs för investeringen. Avtal har också träffats med Stockholms läns
landsting om det landstingskommunala bidraget. I löpande priser beräknas nu
terminalen kosta totalt 290 milj. kr., varav 118,7 milj. kr. finansieras över
statsbudgeten medan 71,3 milj. kr. och 100 milj. kr. finansieras av AB
Stockholmsregionens flygplatsinvesteringar resp. LIN.

LlN:s
och landstingets bidrag skall förräntas och amorteras. Beträffande den del av
investeringen som finansieras med statliga och kommunala medel uppkommer för
verket kostnader i form av dels avskrivning, dels förräntning enligt statens
avkastningsränta. För den del av investeringen som finansieras med
investeringsbidrag från LIN uppkommer för luftfartsverket kostnader för
räntebetalningar till LIN och avskrivningar. De kostnader som sålunda
uppkommer för verket mäste finansieras genom avgifter från flygföretagen,
vilket företrädare för SAS och LIN förklarat sig införstådda med.

Med
hänsyn till hur den statliga andelen av kostnaderna för terminalen nu beräknas
falla till betalning beräknar luftfartsverket ett med 27,4 milj. kr. ökat
statligt medelsbehov innevarande budgetär. Någon reell ökning av den statligt
finansierade andelen av bygget är det inte fräga om. Jag förordar att ökningen
av medelsförbrukningen innevarande budgetär för Arlanda inrikes godkänns.

Vissa
tidigare beslutade investeringar pä Arlanda uppsköts i avvaktan på att avtal
skulle träffas mellan Stockholms läns landsting och luftfartsverket om
finansieringen. Luftfartsverket begär nu sammanlagt ytterligare 3.8 milj. kr.
budgetåret 1982/83 för dessa investeringar som utgörs av instru-mentlandningssystem,
en landningsfyr, en värmekulvert och en byvind-skrivare.

Luftfartsverket
har träffat en preliminär överenskommelse med Norrköpings kommun om finansiering
av en ny passagerarterminal pä Norrköpings flygplats. Totalkostnaden för
terminalen beräknas till 20,7 milj. kr. i genomförandepris. Därav förväntas AMS
bidra med 4,5 milj. kr. och kommunen med 8,1 milj. kr. Den del av investeringen
som tas upp under detta anslagblir således 8,1 milj. kr. totalt, varav 1 milj.
kr. beräknas gå åt budgetåret 1982/83. Den av kommunen finansierade andelen
skall till 50% vara ränte- och amorteringsfri under viss tid. Överenskommelsen
med kommunen innebär ocksä ett samarbete i fråga om brand- och räddningstjänsten
som medför besparingar för luftfartsverket. Därutöver skall ett markområde för
2 milj. kr. överlåtas till kommunen. Luftfartsverket bedömer att kommunens
engagemang i flygplatsfrågan innebär att den föreslagna investeringen i passagerarterminalen
inte kommer att ge någon ökad ekonomisk belastning pä verket. Därvid har verket
beräknat ökade intäkter till följd av ökat antal passageiare, hyror och
reklam.

Prop. 1982/83:25 19

Jag
anser att ett sådant samarbete mellan luftfartsverket och en kommun som kommit tili
stånd i fräga om Norrköpings flygplats är konstruktivt och stämmer väl överens
med 1982 års luftfartspolitiska beslut. Det förutsätts att Norrköpings
flygplats ställning som regionflygplats bibehålls och att SAS därmed även
fortsättningsvis kommer att trafikera flygplatsen. Regeringen barden 21
oktober 1982 i sysselsättningsfrämjande syfte beslutat att byggnationen i
Norrköping skall påbörjas budgetåret 1982/83 och anvisat erforderiiga medel.

Med hänsyn till vad jag
sålunda har anfört och med hänsyn till ökningen av den beräknade ingående
balansen på anslaget förordar jag att ett till-läggsanslag om 16 milj. kr.
anvisas för innevarande budgetär. Därvid har jag också tagit hänsyn till att
den ingående balansen på anslaget räknas upp efter RRV:s granskning av
preliminärt bokslut för budgetåret 1981/82.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna finansieringen av
Arlandas nya inrikesterminal och en ny terminal pä Norrköpings flygplats,

2.
till Flygplatser m.m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 16000000 kr.

Prop. 1982/83:25 20

Underbilaga 3.1

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg

Härigenom
föreskrivs att 3 kap. 4§ lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening frän
fartyg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse

3
kap. Mottagning av förorenat barlast- och tankspolvatten från fartyg, m.m.

4§

Någon avgift får inte tas ut vid Nägon avgift får inte tas ut vid

anordning, som avses i 1 § första anordning, som avses i I § första

stycket, för mottagning eller be- stycket, för mottagning eller be

handling av oljehaltigt barlast- eller handling av oljehaltigt barlast- eller

tankspolvatten från fartyg som las- tankspolvatten från fartyg som las

tas eller repareras hos den som sva- tas hos den som svarar för anord-

rar för anordningen. ningen.

I fräga
om avgift för mottagning och behandling som avses i 1 § andra stycket och
mottagning som avses i 2 § meddelar regeringen föreskrifter.

Denna
lag träder i kraft den 1 mars 1983.1 fråga om avgift för mottagning eller
behandling av oljehaltigt bariast- eller tankspolvatten som avlämnats före
ikraftträdandet gäller dock 3 kap. 4§ i sin äldre lydelse.

Prop.
1982/83:25 21

Bilaga 4

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-04

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

ÅTTONDE HUVUDTITELN

[I] Höjning av garanti till Systembolaget AB för pensionsåtaganden. För
att

Systembolaget AB:s avsättningar till pensioner skall vara
avdragsgilla vid inkomsttaxeringen krävs enligt punkt 2 e av anvisningarna till
29 § kommunalskattelagen (1928:370) att bolagets pensionsutfästelser tryggats
genom statlig garanti. Systembolaget har genom tidigare beslut av riksdagen
erhållit statlig garanti för bolagets pensionsförpliktelser intill en pensionsskuld
om 400 milj. kr. (prop. 1976/77:125, SkU 1976/77:44, rskr 1976/ 77:269).

Systembolaget AB har i skrivelse till regeringen den 28
juni 1982 hemställt om en höjning av garantibeloppet avseende bolagets
pensionsåtaganden. Till följd av successivt ökade pensionsåtaganden krävs
enligt bolaget en höjning av garantibeloppet till 600 milj. kr.

Pensionsskuldens tillväxt beror dels på löneökningar, dels
på ökningen av antalet utgående pensionsförmåner och av antalet pensionsberättigade.
Sedan är 1977, dä systembolaget erhöll den statliga garantin, har antalet
pensionärer ökat från tidigare I 500 till ca 1 600 och antalet anställda med
pensionrätt stigit från 2600 till ca 3000 personer. Den faktiska pensionsskulden
uppgick per den 31 december 1981 till 379 milj. kr., vilket är en ökning med 84
milj. kr. sedan den 31 december 1977.

Jag anser mot den redovisade bakgrunden att den statliga
garantin för Systembolaget AB:s pensionsåtaganden bör höjas. Med hänsyn till
pensionsskuldens framtida tillväxt ansluter jag mig till bolagets förslag att
den övre gränsen för garantin höjs till 600 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen

att höja den statliga garantin för pensionsförpliktelser
vid Systembolaget AB till 600000000 kr.

Rättelse: S. 22, rad 5 Står: 6, 7, 8 Rättat till: 7, 8

rad 7 Står: 4 och 5 Rättat till; 4, 5 och 6

Prop.
1982/83:25 22

Bilaga 5

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-04

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser
punkterna 7, 8 och 9; statsrådet Göransson såvitt avser punkterna I, 2, 3, 4, 5
och 6

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser utbUdningsdepartementets verksamhetsområde

NIONDE HUVUDTITELN

B. Kulturverksamhet

[1] B 10. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats ett
reservationsanslag av 89595000 kr, I tilläggsbudget III för budgetåret 1981/82
har till bidrag till Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av
7219000 kr. (prop. 1981/82:125, KrU 1981/82:25, rskr 1981/82: 300) med hänsyn
till kostnadsökningen med anledning av 1981 och 1982 ärs löneavtal och ökade traktamentskostnader
m. m. Riksteatern har gett in framställning om ytteriigare medel för budgetåret
1982/83 till följd av nyssnämnda avtal och ökade traktamentsersättningar m. m.

Föredraganden

Vid dåvarande chefens för utbildningsdepartementet anmälan
av medelsbehovet under detta anslag i prop. 1981/82:100 (bil. 12 s. 45)
anförde han att han avsåg att återkomma senare angående medelsbehov under
budgetåret 1982/83 till följd av ökade lönekostnader m. m. Avtal är numera slutna
för åren 1981 och 1982. Med hänvisning till de kostnadsökningar som följer av
träffade löneavtal som har redovisats i teaterns framställning förordar jag att
anslaget till bidrag till Svenska riksteatern höjs med 7059000 kr. Jag viU i
sammanhanget erinra om att ett arbete f.n. pågår med att analysera effekterna
av avtalet på teaterområdet jämfört med effekterna av motsvarande statliga
löneavtal.

Jag har för avsikt att återkomma i annat sammanhang
beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1983 års löneavtal m. m.

Prop.
1982/83:25 23

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av
7059000 kr.

[2] B 11. Bidrag tUl Operan och Dramatiska teatern. I
statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 189960000 kr. I tilläggsbudget III för budgetåret
1981/82 har teatrarna anvisats ett reservationsanslag av 5792000 kr. (prop.
1981/ 82: 125, KrU 1981/82:25, rskr 1981/82:300) med hänsyn till kostnadsökningar
med anledning av 1981 och 1982 års löneavtal m.m. Operan och Dramatiska teatern
har anhållit om ytterligare medel för budgetåret 1982/ 83 med hänsyn till
kostnadsökningar med anledning av 1981 och 1982 ärs löneavtal m. m.

Föredraganden

Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop.
1981/82: 100 (bil. 12 s. 45) anförde dåvarande chefen för
utbildningsdepartementet att han avsåg att återkomma senare angående
medelsbehov under budgetåret 1982/83 till följd av ökade lönekostnader m.m. Med
hänvisning till det ökade medelsbehovet för löner för budgetåret 1982/83 med
anledning av 1981 och 1982 års löneavtal och ändrade sociala avgifter förordar
jag att anslagen till Operan och Dramatiska teatern höjs med 4060000 kr. resp.
4060000 kr. Jag vill erinra om vad jag har anfört under närmast föregående
anslag rörande en analys av effekterna av avtalet på teaterområdet. Jag har för
avsikt att återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare me- ■
delsbehov med anledning av 1983 ärs löneavtal m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lUt Operan och Dramatiska teatern pä
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 8 120000 kr.

[3] B 12. Rikskonsertverksamhet. För innevarande budgetär
har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 40039000 kr.
Institutet för rikskonserter har nu begärt ytterligare medel för budgetåret
1982/ 83 bl. a. med hänsyn till 1982 års löneavtal.

Föredraganden

Med hänvisning till kostnadsökningar främst till följd av
1982 års löneavtal förordar jag att anslaget till rikskonsertverksamhet för
innevarande budgetår höjs med 1 870000 kr. Dessa kostnader har ej kunnat
beaktas vid den tidigare medelsberäkningen i prop. 1981/82: 100 bil. 12. Jag
vill i det här sammanhanget erinra om vad jag under anslaget Bidrag till
Svenska riksteatern har anfört angående analys av skillnader mellan olika
avtalsområden.

Prop.
1982/83:25 24

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Rikskonsertverksamhel på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 1 870000
kr.

[4] B 19. Bidrag tUl folkbibliotek. I statsbudgeten för
innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 26270000 kr. Bl. a. har anvisats 10 milj. kr. för
folkbibliotekens inköp av böcker som givits ut med statligt litteraturstöd
(mot. 1981/82:2373, KrU 1981/82:30 och 31, rskr 1981/82:401).

Regeringen har genom beslut den 24 juni 1982 uppdragit ät
statens kulturråd att efter samråd med folkbiblioteksutredningen och 1982 ärs
bokutredning redovisa förslag till bestämmelser med beaktande av vad riksdagen
har anfört rörande medlens användning. Under kulturrådets beredningsarbete har
framkommit att de stödformer som anses vara mest lämpade för att uppnå den av
riksdagen uttalade målsättningen med stödet inte pä alla punkter överensstämmer
med den av riksdagen beslutade tekniska konstruktionen av ett temporärt stöd.
Om det nya stödet skall kunna verka redan under innevarande budgetär bör
regeringen emellertid redan inom kort utfärda bestämmelser för medlens
användning.

Jag föreslär därför att regeringen bemyndigas att besluta
om hur det temporära stödet till folkbibliotekens inköp av böcker som har
erhållit litteraturstöd skall utformas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge regeringen att utfärda bestämmelser om
utformningen av stödet till folkbibliotekens inköp av böcker i enlighet med vad
jag har anfört.

[5] B 51. Bidrag tUl vissa museer. 1 statsbudgeten har för
budgetåret 1982/ 83 under anslaget Bidrag till vissa museer anvisats ett anslag
av 5 085000 kr. För Kulturarvet i Falun har därav avsatts 900000 kr. avseende
första halvåret 1983.

I prop.
1981/82: 100 bil. 12 och 15 (KrU 1981/82:21, rskr 1981/82:230) anfördes att den
kulturhistoriska verksamheten vid Kulturarvet i Falun borde garanteras i
framtiden pä sä sätt att en permanent organisation inom kulturområdet fördes
upp under utbildningsdepartementets huvudtitel. Organisationen borde kunna
omfatta ett tiotal anställda. Kostnadema för den nya organisationen beräknades
till 1,8 milj. kr. för helt budgetär. Eftersom organisationsförändringen var
avsedd att träda i kraft den 1 januari 1983 beräknades medel för ett halvt
budgetår med 900000 kr. 1 propositionen anmäldes att vissa frågor skulle bli
föremål för fortsatt beredningsarbete inför omorganisationen den 1 januari
1983. Dessa fiägor är huvudmannaskapsfrågan, frägan om den närmare
utformningen av Kulturarvets framtida organisation och övertalighetsfrägan
rörande personalen.

Prop.
1982/83:25 25

Föredraganden

Såsom anfördes i prop. 1982/83: 100 bil. 12 och 15 bör
medel för en permanent organisation för Kulturarvet i Falun anvisas under
utbildningsdepartementets huvudtitel. 1 propositionen anfördes att
omorganisationen borde vara genomförd den Ijanuari 1983. Med hänsyn till att
beredningsarbetet ännu inte har avslutats föreslär jag att omorganisationen av
Kulturarvet i Falun uppskjuts till den 1 juli 1983. Verksamheten vid
Kulturarvet bör till följd härav fortgå i hittillsvarande former hela
budgetåret 1982/83. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet
föreslår jag att kostnaderna för verksamheten även under första halvåret 1983
täcks med medel under anslaget C 4. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag
under tolfte huvudtiteln. Det belopp om 900000 kr. som har anvisats för Kulturarvet
under förevarande anslag behöver härigenom ej tas i anspråk.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslär riksdagen

att godkänna vad jag har anfört angående finansiering av
verksamheten vid Kulturarvet.

C. Massmedier, m. m.

[6] C 5. Stöd till dagspressen.T statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag
av 366,8 milj. kr. Bl.a. har anvisats 288 milj. kr. för produktionsbidrag (prop.
1981/82:100 bil. 12, KU 1981/82:25, rskr 1981/82:224).

Dagstidningsbranschen befinner sig f. n. i svårigheter. En
på senare år snabb kostnadsutveckling har haft märkbart negativa effekter.
Dessa effekter är mest kännbara för lägtäckningstidningarna, vars
konkurrensläge är mindre gynnsamt och som därför är särskilt känsliga för
sviktande intäkter. Bland lägtäckningstidningarna drabbas i första hand företag
med särskilt stora kostnader, nämligen storstadstidningar.

Produktionsbidraget till dagspressen höjdes 1978. Sedan
dess har storstadstidningarnas produktionsbidrag försvagats påtagligt på grund
av den snabba kostnadsutvecklingen. Presstödsnämnden framhåller bl.a. i sin
anslagsframställning för budgetåret 1983/84 att den höjning av produktionsbidraget
för storstadstidningar som genomfördes från budgetåret 1981/82 inte ställde
berörda tidningar i nivå med kostnadsutvecklingen. Denna negativa
kostnadsutveckling har senare fortsatt, samtidigt som bidraget förblivit
oförändrat.

Storstadspressen är av betydande vikt för de
presspolitiska ambitionerna att upprätthålla konkurrens och mångfald. Jag
föreslår därför att produktionsbidraget för storstadstidningar, inkl.
maximibeloppet, höjs med

Prop. 1982/83:25 26

15%
i förhållande till gällande nivåer och räknat från innevarande budgetår. För
denna ändring beräknar jag en totalkostnad av 19,5 milj. kr.

Regeringen
har genom beslut den 13 maj 1982 efter framställning från konstitutionsutskottet
(KU 1981/82:25 s. 7) uppdragit ät presstödsnämnden att hos regeringen påtala
eventuella behov av ytterligare regler i förordningen (1981:409) om statligt
stöd till dagstidningar för att dämpa s.k. tröskeleffekter. Presstödsnämnden
har inkommit med en rapport till regeringen i oktober 1982.

Presstödsnämnden
påpekar i sin rapport bl.a. att de stödtagande tidningar som har det
besvärligast ekonomiskt är flerdagarstidningar med högst 20% i hushållstäckning
pä utgivningsorten. Något entydigt samband kan vidare inte sägas föreligga
mellan ett täckningstal nägot över 20% och ett förbättrat ekonomiskt resultat.
När en flerdagarstidnings täckningstal går över 20% sker emellertid enligt
gällande regler en omedelbar minskning av produktionsbidraget; en betydande
sådan om tidningen inte uppbär maximibidrag.

Det
är enligt min mening knappast tillfredsställande att en tidning som lyckas
förverkliga presstödets mål att med statliga medel bygga upp en positiv
utveckling plötsligt riskerar att få denna positiva utveckling allvarligt
störd genom en annan regel inom samma stödsystem. För att motverka sådana
oönskade tröskeleffekter finns i gällande förordning pä flera punkter
kompletterande regler som innebär att gränsövergångar jämnas ut pä olika sätt, s.
k. trappor.

Presstödsnämnden
anser att frågan om produktionsbidrag för flerdagars-tidning som överskrider
20% i hushållstäckning bör utredas i ett större sammanhang. Nämnden anser det
dock motiverat att införa en regel som innebär att en flerdagarstidning som
passerar 20% i hushållstäckning erhåller ett tillägg till det nya, lägre
produktionsbidraget som utgör hälften av skillnaden mellan det högre och det
lägre beloppet. Detta tillägg skulle tidningen kunna erhålla under förslagsvis
tvä år. Nämnden beräknar kostnaden för förslaget till 800000 kr. för
innevarande budgetår.

Jag
delar presstödsnämndens uppfattning att en sädan regeländring är motiverad, och
jag anser att den står i god överensstämmelse med syftet bakom liknande
utjämningsbestämmelser pä andra punkter i stödsystemet. Regeländringen bör
genomföras sä att den kan tillämpas för innevarande budgetär.

Den
senaste generella uppräkningen av produktionsbidragen ägde rum är 1978. Sedan
dess har kostnadsökningarna varit betydande. Mot bakgrund härav bör fr. o. m.
budgetåret 1983/84 avseende bidragstUldelningen för kalenderåret 1983 en allmän
höjning av bidragen ske, i samma storieks-ordning som den som nu föreslås för
storstadstidningarna. Jag avser att återkomma till denna fråga i samband med
budgetförslaget.

Jag
vill i sammanhanget understryka att statens möjligheter att bidra till att lösa
tidningsbranschens svårigheter är begränsade och att den hittills-

Prop. 1982/83:25 27

varande
snabba ökningen av det statliga presstödet ger anledning till oro. I första
hand måste branschen klara kostnadsökningarna genom egna åtgärder.

Det naturliga sättet att
förbättra branschens villkor på längre sikt är samverkan i olika led. Efter vad
jag inhämtat görs f. n. ansträngningar i sådan riktning. Jag välkomnar sådana
initiativ. Det statliga presstödet bör enligt min mening klart uttrycka det
önskvärda i ett vidgat samarbete, och reglerna tjäna detta syfte.

Mot bakgrund av de
begränsade ekonomiska resurser som kan bedömas stå till förfogande för detta
ändamål framöver avser jag att inom kort föreslå regeringen att tillsätta en
utredning med uppdrag att bl. a. pröva det statiiga presstödets
ändamålsenlighet för att främja en ökad teknisk samverkan inom dagspressen.

Med
hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
godkänna de av mig förordade
förändringarna i grunderna för statligt stöd till dagspressen,

2.
tiU Stöd tiU dagspressen på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 20300000 kr.

E.
Högskola och forskning

[7]
E 34. Vissa särskUda utgifter inom högskolan m.m. I prop. 1981/82: 100 (bil. 12
s. 358) behandlade min företrädare frågan om dimensionering av
högskoleutbildningen och redogjorde för de problem som sammanhänger med de
större ungdomskullarna under 1980-talet och den därav följande ökade
efterfrågan på högskoleutbildning.

Riksdagen
har sedermera för innevarande budgetår fastställt planeringsramar för allmänna
utbildningslinjer samt lokala och individuella linjer och enstaka kurser och
anvisat medel för verksamheten (UbU 1981/82:20, rskr 1981/82:248, UbU
1981/82:24, rskr 1981/82:312, UbU 1981/82:25, rskr 1981/82:313).

För
att bereda flera ungdomar möjlighet att genomgå högskoleutbildning beslutade
regeringen den 9 september 1982 att uppdra åt universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att fördela ytterligare 1000 nyböijarplatser i högskolan med
utgångspunkt i att bl. a. 10 milj. kr. skulle anvisas för ändamålet.

UHÄ
har i beslut den 15 september 1982 fastställt fördelningen av ytterligare ca
1000 platser på linjer m. m. och högskoleenheter/motsvarande.

Jag
förordar tillägg till planeringsramarna för budgetåret 1982/83 i överensstämmelse
med UHÄ:s beslut och i enlighet med följande tabeller.

Sektor/
utbildningslinje

Stock-
Uppsala Eskils- Falun/ Örebro

holm tuna/ Borlänge

Västerås

Linköping/
Norrköping

Utbildning för tekniska yrken Datatekniklinjen
Elektrotekniklinjen Flygtekniklinjen Geoteknologilinjen Hälso- och miljövårdslinjen
Industriell ekonomilinjen

Kemitekniklinjen Maskintekniklinjen Teknisk fysiklinjen
Teknisk fysik och elektrotekniklinjen Väg- och vattenbyggnadslinjen

Datavetenskapliga
linjen Matematikerlinjen Utbildning för adminislrativa. ekonomiska och sociala
yrken Förvaltningslinjen Linjen för kost och närings-ekonomi

Beteendevetenskapliga linjen Ekonomlinjen Juristlinjen

Redovisnings- och revisionslinjen

Systemvetenskapliga linjen Transportadministrativa linjen

ADB-linjen

Utbildning för undervisningsyrken Gymnastiklärarlinjen
Lågstadielärarlinjen Mellanstadielärarlinjen Ämneslärarlinjerna Utbildning för
kultur- och informationsyrken Kulturvetarlinjen Religions vetenskapliga linjen

Summa

30'

24' 10' 10'

6' 12-

15' 30=

20'

157

10

6 10

15

25 66

16

16

10

14

3

40

16

6

12

10

52

Prop.
1982/83:25 29

Sektor/ Lund/ Växjö Göte- Karl- Umeå Luleå
Sunds- Öster- Summa

utbildningslinje Malmö borg stad vall/ sund

Härnösand

Utbildning för tekniska yrken

Datatekniklinjen 6

Elektrotekniklinjen 5 30' 35

Flygtekniklinjen 30

Geoteknologilinjen 10 10

Hälso- och miljö

vårdslinjen 2 2

Industriell ekonomi

linjen 16

Kemitekniklinjen 20' 44

Maskintekniklinjen 11 30' 57

Teknisk fysiklinjen 5 15

Teknisk fysik och

elektrotekniklinjen 12

Väg- och vattenbyggnads

linjen 15 21

Datavetenskapliga linjen 2

Matematikerlinjen 5
15 1
43

UlbUdning för adminislrativa.

ekonomiska och sociala yrken

Förvaltningslinjen 10'' 30 50

Linjen för kost och närings-

ekonomi 2 8

Beteendevetenskapliga linjen 24

Ekonomlinjen 40" 25'' 10 10 20 10 143

Juristlinjen 20 20''' 85

Redovisnings- och revisions

linjen IO*" 44

Systemvetenskapliga linjen 5 30 37

Transportadministrativa

linjen 7

ADB-linjen 30" 30

Utbildning för undervisningsyrken

Gymnastiklärarlinjen 24

Lågstadielärarlinjen 2 2 4

Mellanstadielärarlinjen 15 8 2 25

Amneslärarlinjerna 15 2 17

Utbildning för kultur- ocli informationsyrken

Kulturvetarlinjen 5 5

Religionsvetenskap

liga linjen 5 30

Summa 86 60 175 12 60 40 14 30 826

' Tekniska högskolan i Stockholm.

"
Universitetet i Stockholm.

"'
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

"
Därav förutsätts 30 platser förlagda till högskolan i Kristianstad.

' Chalmers
tekniska högskola.

*■
Universitetet i Göteborg.

' Tvåårig
grundläggande rättsutbildning.

'*
Göteborgs kommun.

Högskoleregion

Lokala och utbildningsl

indiv injer

iduella

Enstaka
kurser

Planeringsramar

Planeringsramar

Stockholm

_

54

Uppsala

11

45

Linköping

54

-

Lund/Malmö

18

80

Göteborg

35

15

Umeå

-j

16

Summa

120

210

Med
anledning av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
fastställa tillägg till
planeringsramar enligt vad jag har förordat.

2.
till Vissa särskilda utgifter
inom högskotan m. m. pä tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 10000000 kr.

G.
Studiestöd m. m.

[8]
G 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. 1 budgetpropositionen 1982 förordade
regeringen på förslag av min företrädare en ändring i vuxenutbildningsnämndernas
sammansättning. Ändringen innebär att endast tvä ledamöter i nämnderna i
fortsättningen skulle utses pä förslag av Landsorganisationen i Sverige (LO),
mot tidigare tre. 1 stället skulle en ledamot utses efter gemensamt förslag av
Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges
hantverks- och industriorganisation-Familjeföretagen. Ändringen föreslogs gälla
fr.o.m. nästkommande mandatperiod, dvs. från den I januari 1983.

Riksdagen
beslöt i enlighet med regeringens förslag (SfU 1981/82: 8, rskr 1981/82: 186).
Mot utskottets yttrande vad gäller ändrad sammansättning av vuxenutbildningsnämnderna
reserverade sig de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet till förmän
förföljande lydelse:

"Utskottet
anser inte att några bärande skäl förelagts för att ersätta en LO-ledamot i
vuxenutbildningsnämnderna med en ledamot frän företagarorganisationerna."

Jag
delar reservanternas uppfattning och finner det angeläget att löntagarorganisationerna
ges en bred representation i nämnderna. Jag förordar därför att tre ledamöter
även i fortsättningen utses på förslag av LO. Inte heller i övrigt finner jag
skäl att ändra nämndernas sammansättning och förordar därför att nuvarande
ordning bibehålles.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat i fråga om vuxenutbildningsnämndernas
sammansättning.

Prop. 1982/83:25 31

[9]
G 5. Vuxenstudiestöd m.m. I budgetpropositionen 1982 hemställde dåvarande
chefen för utbildningsdepartementet att regeringen skulle föreslå riksdagen
att godkänna att 614,2 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 skulle användas för att
finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m. samt att till Vuxenstudiestöd m.m. för
budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 614,2 milj. kr.

Enligt det förslag till
fördelning av tillgängliga medel som lämnades skulle bl. a. 26 milj. kr.
avsättas till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

Socialförsäkringsutskottet
behandlade regeringens förslag i sitt betänkande den 9 mars 1982 (SfU
1981/82:8). Utskottet hemställde därvid dels att riksdagen med bifall till
motionen 1981/82: 1263 yrkandena 13, 14 och 15 skulle anslå 28 milj. kr. till
uppsökande verksamhet på arbetsplatser, dels att riksdagen skulle godkänna att
627,2 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften skulle användas för att finansiera anslaget
Vuxenstudiestöd m. m. och dels att riksdagen till Vuxenstudiestöd m. m. skulle
anvisa ett förhöjt reservationsanslag av 627,2 milj. kr.

Riksdagen
biföll socialförsäkringsutskottets hemställan beträffande anslaget till
uppsökande verksamhet pä arbetsplatser. Riksdagen avslog emellertid utskottets
hemställan vad avsåg medelsanvisningen och anvisade, med bifall till
reservationen nr 11 mom. 20 i betänkandet, av regeringen föreslagna 614,2
milj. kr. till anslaget Vuxenstudiestöd m. m.

Då
det finns en ingående reservation på anslaget förordar jag att den av riksdagen
beslutade utgiften för innevarande budgetär får täckas av medel ur denna
reservation. Beträffande den framtida nivån på anslaget avser jag att återkomma
i nästa ärs budgetproposition.

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
godkänna vad jag förordat angående medel till uppsökande verksamhet.

Prop.
1982/83:25 32

Bilaga
6

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-11-04

Föredragande:
statsrådet Leijon

Anmälan
tUl tUläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

TOLFTE
HUVUDTITELN

B.
Arbetsmarknad m. m.

[I] B 13. Nämnden för
vapenfriutbildning.' I budgetpropositionen för innevarande budgetår (prop.
1981/82:100 bil. 15 s. 33 fO föreslogs att en ny myndighet, nämnden för
vapenfriutbildning (NVU), skulle inrättas i Karlstad för den del av
vapenfriverksamheten som f. n. administreras av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).
Förslaget godtogs av riksdagen (AU 1981/ 82:21, rskr 1981/82:216).

Genom regeringens beslut
den 22 april 1982 bemyndigades chefen för arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla
en särskild utredare med uppdrag att genomföra det förberedelsearbete som
behövdes för att genomföra omlokaliseringen så att NVU skall kunna börja sin
verksamhet den I januari 1983. Den särskilde utredaren, som antog namnet
Organisationsutredningen om vapenfriutbildning (OVU), har i sin första rapport
den 15 september 1982 redovisat bl.a. ett preliminärt förslag till organisation
och kostnader för den nya myndighetens verksamhet under första halvåret 1983.

Utbildningen
m.m. av vapenfria tjänstepliktiga administreras f.n. av vapenfrisektionen inom
AMS. I kommittédirektiven (Dir. 1982: 18) till Ny myndighetsorganisation för
vapenfriutbildning anfördes att den nuvarande organisationen av AMS
vapenfrisektion torde vara väl inarbetad vad avser arbetsrutiner och
ärendehantering. Några mer omfattande förändringar i dessa avseenden torde inte
vara nödvändiga. Utgångspunkten för utredaren borde vara att anpassa den
nuvarande verksamheten till den nya myndighetsformen.

'
Nytt anslag fr. o. m. den 1 januari 1983.

Prop. 1982/83:25 33

OVU föreslär en organisatorisk uppbyggnad av den nya
myndigheten som ej väsentligt avviker från den nuvarande organisationen hos
AMS. Myndighetens chef föreslås i den övergripande styrningen av verksamheten
biträdas av en styrelse sammansatt av företrädare för utbildningsanordnare och
arbetsmarknadens parter. Dessutom bör parlamentariskt valda ledamöter ingå i
styrelsen. Det bör ankomma på regeringen att fastställa organisationen för den
nya myndigheten.

Kostnaderna för vapenfriutbildningen belastar f. n. anslaget
B 5. Totalförsvarsverksamhet under tolfte huvudtiteln. Frän anslaget bestrids
kostnaderna för delprogrammen Försvars- och beredskapsplanering och Vapenfria
tjänstepliktiga. Kostnaderna för administrationen av de vapenfria ingår i
förvaltningskostnaderna för de båda programmen. För delprogrammet Vapenfria
tjänstepliktiga härför budgetåret 1982/83 anvisats 67 128000 kr. och för
förvaltningskostnader för de båda delprogrammen 17,8 milj. kr.

OVU har gjort följande beräkning av förvaltningskostnader m.m.
för NVU under perioden den I januari-den 30 juni 1983.

1 000-tal kr.

Förvaltningskostnader 1770

Lokaler 130

Engångsbelopp för

inventarieanskaffning 612

Datorkostnader 217

Engångsbelopp för flyttning

och andra övergångskostnader 560

Summa 3289

Flyttningen av NVU till Karlstad fördröjs pä grund av stor
nyrekrytering av personal. Verksamheten beräknas kunna upptas i Karistad den 1
april 1983. Lokalkostnader har därför beräknats endast för andra kvartalet
1983. Den senarelagda flyttningen beräknas innebära ökade kostnader i form av
traktamenten och reseersättningar. Endast ett fåtal anställda vid AMS
vapenfrisektion beräknas flytta med till Karlstad. Övrig personal kommer att
anställas i Karlstad men tjänstgöra under ett introduktionsskede i AMS lokaler
i Solna under slutet av är 1982 och under första kvartalet 1983.

Vad gäller de av OVU beräknade förvaltningskostnaderna för
NVU vill jag först erinra om att utredningen om vapenfriorganisalionen i sitt
betänkande (Ds A 1981: 5) Förslag till viss omorganisation av vapenfriverksamheten
beräknat kostnaderna för vapenfriorganisationen inom AMS till 3,9 milj. kr. för
budgetåret 1979/80. Utredningen har utgått frän att kostnaderna för AMS
gemensamma förvaltningskostnader minskar med detta belopp vid en utbrytning av
vapenfrisektionen. Enligl min mening skall därför hälften av den kostnad som
AMS f n. har för verksamheten, dvs. 2020000 kr., tillföras NVU fr. o. m. den 1
januari 1983 för bestridande av förvaltningskostnader under perioden januari-juni
1983. AMS anslag för 3 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 25

Prop. 1982/83:25 34

förvaltningskostnader
bör minskas i motsvarande mån. Det bör ankomma på AMS att överföra medlen tUl NVU.

Vid inrättandet av den nya
nämnden beräknas vissa initialkostnader uppstå för inventarieanskaffning osv.
Dessutom tillkommer kostnader för ledningsdragning och systemomläggning i
samband med överföringen av nämndens ADB-system till Karlstad. Dessa kostnader
ser jag som nödvändiga för att NVU skall kunna starta sin verksamhet och
utföra sina uppgifter pä ett tillfredsställande sätt. Jag förordar därför att NVU
anvisas ett engångsbelopp om 868000 kr. för initialkostnader under perioden den
I januari-den 30 juni 1983.

Med
hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen
att

1. godkänna
vad jag har förordat i fråga om överföring av medel

från arbetsmarknadsstyrelsen till nämnden för vapenfriutbild

ning,

2. till
Nämnden för vapenfriutbildning på tilläggsbudget 1 till stats

budgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av

868000 kr.

[2]
B 14. Vapenfria tjänstepUktiga.' Medel för denna verksamhet finns anvisade
under anslaget B 5. Totalförsvarsverksamhet under tolfte huvudtiteln. För
innevarande budgetär har anvisats 67 128000 kr.

Medlen
skall användas för att täcka kostnader för ekonomiska och sociala förmåner åt
vapenfria tjänstepliktiga samt ersättning för vissa utbildningskostnader m. m.
till kommuner, organisationer och affärsdrivande verk som tilldelas vapenfria
tjänstepliktiga. Medlen disponeras f. n. av vapenfrisektionen inom AMS. När
nämnden för vapenfriutbildning (NVU) börjar sin verksamhet den 1 januari 1983
bör enligt min mening den del av de anslagna medlen som belöper pä är 1983
överlåtas pä NVU och avföras anslaget B 5. Totalförsvars verksamhet.
Organisationsutredningen om vapenfriutbildning har beräknat denna andel till 33
564000 kr., dvs. till hälften av de anslagna medlen. Det bör ankomma pä AMS att
överfora medlen till NVU.

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1.
godkänna vad jag anfört i fråga
om överföring av medel från arbetsmarknadsstyrelsen till nämnden för
vapenfriutbildning,

2.
till Vapenfria tjänstepUktiga
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kr.

Nytt
anslag fr. o. m. den Ijanuari 1983.

Prop. 1982/83:25 35

C.
Arbetsmiljö

[3]
C 4. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag. Under denna rubrik har på statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisats ett förslagsanslag av 2321 milj. kr. Av detta
belopp avser I 984 milj. kr. driftbidrag.

Stiftelsen Samhällsföretag
har i skrivelse den 9juni 1982 hemställt om ett särskilt medelstillskott på
driftbidraget.

Stiftelsen har beräknat
att dess driftresultat för budgetåret 1981/82 kommer att medföra ett
underskott om ca 50 milj. kr. i förhållande till det av riksdagen fastställda
bidraget. Härav kan 20 milj. kr. täckas med ett från budgetåret 1980/81
balanserat överskott. Underskottet den 30 juni 1982 beräknas således till 30
milj. kr.

Driftresultatet och
underskottet för budgetåret 1981/82 skall, enligt stiftelsen, ses mot bakgrund
av den under perioden rådande svaga konjunkturen och att Samhällsföretagsgruppens
försäljningsintäkter beräknas till närmare 200 milj. kr. lägre än budgeterat,
vilka endast till ca hälften har kunnat kompenseras med besparingar pä
kostnadssidan.

Den för 1982/83
fastställda budgeten inom Samhällsföretagsgruppen förutsätter en
försäljningsintäktsökning med 20% och en ökning av rörelsekostnaderna med
endast 10%. Stiftelsen bedömer därför att budgeten förutsätter dels kraftfulla
åtgärder för ökad effektivisering inom företagsgruppen dels en väsentlig
konjunkturförbättring för att de budgeterade försäljningsintäkterna skall kunna
uppnäs. Stiftelsen framhåller i skrivelsen att trots detta innebär budgeten
för verksamhetsåret 1982/83 ett beräknat underskott om ca 25 milj. kr.

Stiftelsen
hemställer att den tilldelas ytterligare driftbidrag om 55 milj. kr. för att
täcka det beräknade underskottet för verksamheten 1981/82 och 1982/83.

Jag föreslår att
Stiftelsen Samhällsföretag tilldelas etl särskilt driftme-delstillskott om 55
milj. kr., utöver det tidigare motsvarande 129% av lönekostnaderna för
arbetstagarna i skyddat arbete beviljade bidraget, för att täcka det beräknade
underskottet i verksamheten 1981/82 och 1982/83.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen

att
till Bidrag titt Stiftelsen Samhällsföretag pä tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 55000000 kr.

Prop.
1982/83:25 36

Bilaga 7

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-04

Föredragande: statsrådet Peterson såvitt avser punkterna 1
-6 och 8; statsrådet Dahl såvitt avser punkt 7 och statsrådet R. Carisson
såvitt avser punkterna 9-11

Anmälan till tilläggsbudget I tUl statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

FJORTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m. m.

[1] B 16. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit. Under denna rubrik har pä statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 anvisats etl förslagsanslag av 380 milj. kr.

AB Svensk Exportkredit (SEK) lämnar enligt riksdagens
beslut är 1978 (prop. 1977/78:155, bil. 3, NU 1977/78:73, rskr 1977/78:379 och prop.
1978/79:49, NU 1978/79: 117, Skr. 1978/79: 115) samt år 1981 (prop. 1980/
81:130, NU 1980/81:58, rskr 1980/81: 246) statsstödda exportkrediter. Systemet
innebär atl SEK har givits möjlighet att finansiera exportkrediter till fasta
räntor som ligger under uppläningskostnaderna. Företagen kan därigenom i
samband med offertgivningen erbjuda fast ränta för finansieringen av en
exportaffär. Staten täcker skillnaden mellan utläningsränta och uppläningsränta.
Den statsstödda kreditgivningen genom SEK brukar benämnas SEK-systemet.

SEK ägs lill hälften av staten och lill hälften av de
svenska affärsbankerna. Aktiekapitalet utgör 600 milj. kr. Medel för sin
verksamhet skaffar SEK genom upplåning på den utländska och den svenska
kapitalmarknaden. SEK får låna upp medel eller ikläda sig garantiförpliktelser
till ett belopp som högst fär motsvara summan av dels bolagets kassa och banktillgodohavanden,
dels nio tiondelar av fordringar pä slaten eller fordringar som har
exportkreditnämndens garanti eller fartygskreditgaranti, dets ett belopp som
motsvarar tio gånger bolagets garanlifond. eget kapital inkl. lagstadgade
fonder och balanserade vinstmedel. 40% av värderegleringskontot jämställs med egel
kapital. SEK har ökat sitt aktiekapital med 200

Prop. 1982/83:25 37

milj.
kr. under loppet av åren 1981 och 1982 (prop. 1981/82:25, NU 1981/ 82:18, rskr
1981/82: 126). Garanlifonden, som fär uppgå lill högst samma belopp som
aktiekapitalet bildades är 1982 (prop. 1981/82:181, NU 1981/ 82:52, rskr
1981/82:427). Garantifonden uppgår f n. till 200 milj. kr. och kommer troligen
att bli fullt utnyttjad fram lill årsskiftet.

Per den 30 juni 1982
uppgick utestående utbetalda statsstödda krediter till 13551 milj. kr. Delta
innebar en ökning underförstå halvåret 1982 med 4990 milj. kr. Bindande, av
låntagaren accepterade kreditofferter, uppgick per den 30 juni 1982 lill 16887
milj. kr., vilket innebar en ökning med 9299 milj. kr. underförstå halvåret
1982. Till della kommer ännu icke accepterade offerter. Verksamheten har
expanderat betydligt snabbare än vad som tidigare har bedömts troligt.
Skillnaden mellan upplånings- och utlånings-ränta och därmed det statliga
stödet har sjunkit för nytillkommande krediter, men ligger på en oförändrat
hög nivå för tidigare gjorda åtaganden.

Med
anledning av budgetpropositionen är 1982 beslöt riksdagen (prop. 1981/82: 100, bU.
17, NU 1981/82: 33 och 52, rskr 1981/82: 342 och 427) atl för innevarande
budgetår skulle under anslaget B 16. Kostnader för stats-stödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit föras upp ett förslagsanslag av 380 milj. kr. På
grund av den snabba ökningen av utlåningen saml den alltjämt stora
räntedifferensen visar det sig nu att denna bedömning av kostnaderna för den statsstödda
exportkreditgivningen innebar en kraftig underskattning. Den ökade
belastningen beror delvis på övergång till. kvartalsvis utbetalning. En
fjärdedel av kostnaderna avser farlygsfinansiering.

Belastningen
på anslaget kan nu beräknas lill 1490 milj. kr. under innevarande budgetår.
Därav belöper på kalenderåret 1982 ca 1 100 milj. kr. Den kraftigt ökade
belastningen på anslaget bör föranleda att anslaget räknas upp. Jagjförordar
att under förslagsanslaget B 16. Kostnader för stalsslödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 förs upp med yllerligare 1 110 milj. kr. Totalt blir beloppet
pä anslaget 1490 milj. kr. inberäknat redan anvisat bjelopp.

Kostnaderna
för den statsstödda exportkreditgivningen utgör en betydande del av statsbudgetens
utgifter. Del är därför angeläget atl beräkningar över budgelulfallel kan
göras med hög tillförlitlighet.

Jag
avser att begära hos SEK alt bolaget, i enlighet med avtalet mellan staten och
SEK regelbundet redovisar för regeringen beräkningar om framlida
anslagsbelastning m. m. till följd av den statsstödda exportkreditgivningen.
Jag avser att återkomma till frägan om SEK-systemet senare detta budgetår. 1981
års riksdagsbeslut innebär bl.a. atl den statsstödda exportkreditgivningen
skall omprövas inför budgetåret 1983/84.

Den
snabba ökningen av SEK:s utlåning har medfört all SEK också har ökat sin
upplåning i snabb takt. Inom en snar framtid kommer SEK alt ha utnyttjat den uppläningsrätt
som fastställts i bolagsordningen.

Prop. 1982/83:25 38

En
ökning av aktiekapitalet och garanlifonden med vardera 100 milj. kr. torde
komma alt behövas redan under innevarande är pä grund av den snabba ullåningsökningen.
En akliekapitalökning pä 100 milj. kr. förutsätter all staten som hälftendelägare
i SEK är beredd att teckna aktier till ett värde av 50 milj. kr. En ökning av
garantifonden med 100 milj. kr. förutsätter att staten ställer garantier för
50 milj. kr. att ingå i garantifonden. En kapitalökning av delta slag förutsälter
vidare att de aktieägande bankerna för sin del tecknar aktier och ställer
garantier till sammanlagt motsvarande belopp.

SEK
spelar en betydelsefull roll vid finansieringen av svensk export av främst slörre
anläggningsprojekl, andra kapitalvaror samt fartyg. 1 avvaktan på den prövning
av systemet i sin helhet som jag nytt har aviserat förordar jag atl staten
medverkar till en kapitalökning i SEK så att aktiekapitalet kan ökas med 100
milj. kr. och garantifonden kan ökas lika mycket. En förutsättning för statens
medverkan är atl de aktieägande bankerna är beredda att teckna aktier och
ställa garantier för sammanlagt lika stort belopp som staten.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen

alt
till Kostnader för stalsslödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit
på tilläggsbudget 1 lill statsbudgelen för budgetåret 1982/83 anvisa elt
förslagsanslag av 1 110000000 kr.

[2]
B 25. Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit. Något anslag för teckning av
aktier i AB Svensk ExportkredU finns inle upptaget på statsbudgeten för
budgetåret 1982/83.

Med
hänvisning tiU vad jag har anfört under punkt [1] hemställer jag atl regeringen
föreslår riksdagen all

1. till
Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit på tilläggsbudget

I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa etl reserva

tionsanslag av 50000000 kr.,

2. bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskonloret att utfärda garantiför

bindelse på 50000000 kr. atl ingå i garantifonden hos AB Svensk

Exportkredit.

C.
Regional utveckling

[3]
Ramen för beslut om regionalpolitiskt stöd. För beslut om regionalpolitiskt
stöd till näringslivet i form av avskrivningslån, lokaliseringsbidrag, utbildningsstöd,
sysselsättningsstöd, offerlstöd och lokaliseringslån har riksdagen fastställt
en ram för budgetåren 1979/80-1983/84. Även medel för vissa andra särskilda regionalpoliliska
åtgärder skall enligl olika riksdagsbeslut belasta denna ram. En redogörelse
härför återfinns i prop. 1981/

Prop.
1982/83:25 39

82:113
om program för regional utveckling och resurshushållning (s. 182-183). Av
redogörelsen framgår också alt beslulsramen för tidigare nämnda stödformer
efter dessa belastningar uppgick lill 8131 milj. kr. vid den tidpunkt då
propositionen lades fram.

Som
etl led i de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i Norrland
och övriga delar av det dåvarande allmänna stödområdet infördes år 1971 etl
transportstöd (prop. 1970:84, SU 1970: 105, rskr 1970:271). Syftet var att
minska en del av de kostnadsmässiga olägenheter som följer med de stora
avstånden i de norra delarna av landet. Reglerna för transportstödet har sedan
införandet ändrats vid flera tillfällen. I samband med riksdagens
ställningstagande till den regionalpolitiska propositionen våren 1982 beslöts
om vissa förstärkningar av transportstödet (prop. 1981/ 82: 113, AU 1981/82:23,
rskr 1981/82:388). Sålunda återinfördes utlrans-portslöd för järn- och
stålvaror samt, med vissa undantag, för hyvlade och sågade trävaror. Vidare
höjdes bidragsprocenten för vissa regioner. Förändringarna infördes med
retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 mars 1982.

Arbetsmarknadsutskottet
beräknade kostnaderna för dessa ändringar i transportstödet till knappt 25
milj. kr. räknat för etl helt är (AU 1981/82:23 s. 73). Kostnaderna för
budgetåret 1981/82 ansågs böra läckas genom överskridande av redan anvisat
anslag. 1 fräga om kostnaderna för transportstödet för innevarande budgetär
angavs att regeringen efter en mera noggrann beräkning borde återkomma med
förslag till medelsanvisning på tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83.
Utskottet konstaterade härvid all de kostnadsökningar som beslutet innebär är
klart regionalpolitiskt motiverade varför de borde räknas av mot den ram för
beslut om regionalpolitiskt stöd som gäller för femårsperioden
1979/80-1983/84. Riksdagen anslöt sig till utskottets bedömningar.

Medel
för atl läcka kostnaderna för transportstöd anvisas över det på sjätte
huvudtiteln upptagna anslaget Transportstöd för Norrland m. m. För innevarande
budgetår har anvisats 128 milj. kr. (prop. 1981/82: 100 bil. 9, TU 1981/82: 23,
rskr 1981/82: 219). Anslagsberäkningen byggde på de stöd-regler som riksdagen
beslutade om den 25 november 1981 (prop. 1981/ 82: 30 bU. 3, TU 1981/82: 5, rskr
1981/82: 42).

De
av riksdagen våren 1982 beslutade ändringarna av slödreglerna innebär som nyss
nämnts ökade kostnader. Med hänsyn till att behovel av medel också är beroende
av dels de stödberättigade transporternas omfattning, dels fraktkostnadernas
förändringar kan kostnadsökningen inte anges exakt. Enligt vad som nu kan
beräknas torde dock kostnadsökningen uppgå till ca 30 milj. kr. för helår i
1982 ärs priser och transport volymer.

Som
nämnts trädde de nya stödreglerna i kraft den I mars 1982. För att förenkla
övergången har bidragsärel 1981 förlängts till atl omfatta även januari och
februari månader 1982, dvs. sammanlagt 14 månader. Bidragsåret 1982 har därmed
förkortats lill tiden fr.o.m. mars t.o.m. december månad 1982, dvs. till 10
månader. De kostnader som uppstår under ett

Prop.
1982/83:25 40

bidragsår
belastar endast det budgetär som börjar den I juli bidragsåret. Detta innebär
sammantaget att det för budgetåret 1981/82 anvisade anslaget blivit
otillräckligt. För innevarande budgetår beräknas däremot till följd av den
förkortade bidragsperioden alt del anvisade anslaget 128 milj. kr. är
tillräckligt. Bortses från den tillfälliga omläggningen av bidragsperioden beräknas
att anslaget för innevarande budgetår skulle ha överskridits med 25 milj. kr.
Detta är således den merkostnad som de nya stödreglerna innebär för budgetåret
1982/83.

Vad
jag nu anfört innebär att nägra nya medel för transportstöd inle behöver
anvisas för budgetåret 1982/83. I enlighet med riksdagens beslul om täckning av
kostnaderna för det förstärkta transportstödet skall dock 25 milj. kr. avräknas
från den regionalpoliliska beslutsramen lill nämnda ändamål. Härefter uppgår
ramen till 8 106 milj. kr.

Efter
samråd med chefen för kommunikationsdepartementet hemställer

jag

att
regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

D.
Mineralförsörjning m. m.

[4]
Ändrad tjänstetyp för tjänsten som chef för nämnden för statens gruvegendom.
Nämnden för statens gruvegendom har som huvudsaklig uppgift att förvalta
statens gruvegendom.

Före
den 1 juli 1982, då en omorganisation genomfördes på mineralområdet, svarade
statens industriverk för kanslifunktionerna ät nämnden. Den 1 juli 1982 fördes
industriverkets kansliresurser över till nämnden som dä blev en självständig
myndighet. En tjänst som chef för nämnden inrättades av regeringen i
regleringsbrev den 30 juni 1982. Tjänsten - direktör -har beteckningen e. Detta
innebär att tjänsten tillsätts med förordnande tills vidare.

I
likhet med vad som gäller för de flesta övriga verkschefstjänster vid centrala
ämbetsverk bör även tjänsten som chef för nämnden för statens gruvegendom vara
en ordinarie tjänst som tillsätts med förordnande för bestämd tid, dvs. med
beteckningen p. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att inrätta en
sådan tjänst i utbyte mot den befintliga tjänsten.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att vid nämnden för statens gruvegendom i utbyte mot en
tjänst med beteckningen e inrätta en ordinarie tjänst för verkschefen med
beteckningen p.

[5]
D 6. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten. Under denna rubrik
har pä statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisats elt

Prop.
1982/83:25 41

reservationsanslag
av 2 213000 kr. Uranslaget disponeras medel för bl. a. förvaltningskostnader
vid delegationen.

Delegationens
kansli utgörs f. n. av sammanlagt fem personer, fyra handläggare och en
assistent. Under budgetåret kommer en tjänsteman atl vara föräldraledig i
samband med barns födelse. Under denna period behöver delegationen anställa en vikarie
för alt kunna utföra de uppgifter som delegationen ålagts. Kostnaderna härför
uppgår till 58000 kr. Eftersom anslaget är ell reservationsanslag får det inle
överskridas. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
lill Delegationen för samordning av havsresursverksamheten på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa etl reservationsanslag av 58000 kr.

[6]
D 7. Aktieägartillskott till Sveriges geologiska AB. Något anslag för detta
ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

Den
av riksdagen beslutade nya organisationen på mineralområdet (prop. 1980/81;
130, NU 1980/81:43 och 67, rskr 1980/81:349) trädde i kraft den I juli 1982.
Omorganisationen innebar atl Sveriges geologiska undersökning (SGU) delades i
en myndighelsdel och en del som pä uppdrag skall utföra prospektering och
geologiska undersökningar. Den uppdragsfinan-sierade verksamheten bedrivs sedan
den 1 juli 1982 i aktiebolagsform under namnet Sveriges geologiska AB (SGAB).

Riksdagen
beslöt våren 1982 (1981/82:99, NU 1981/82:40 och 60, rskr 1981/82:430) atl
teckning av aktier i SGAB skulle ske dels genom att utrustning och inventarier
i SGU förs över lill aktiebolaget som apport-egendom, dels genom ell kontant
tillskott av 40 milj. kr. Värdet av denna utrustning angavs i propositionen till
30 milj. kr.

Som
anfördes i prop. 1981/82:99 (s. 99) skulle en apporlemission på angivet sätt
förutsätta en omvärdering av utrustningen. Det visade sig emellertid
komplicerat atl inom skälig tid få till stånd en omvärdering enligt de stränga
regler som gäller för apportemission enligl aktiebolagslagen. Regeringen beslöt
därför den 24 juni 1982 atl endasi det kontanta tillskottet skulle ske genom
nyemission medan utrustningen skulle föras över till bolaget i form av etl aklieägartillskott.
Överföringen har därigenom fåll en något annorlunda form än vad som förutsattes
i riksdagsbeslutet. Effekterna har dock såväl för staten som för bolaget
blivit i huvudsak desamma.

SGU
har i skrivelse den 24 september 1982 redovisat värdet av de under budgetåret 1981.'82
anskaffade utruslningsobjekl som överförts till bolaget. SGU har vidare i
skrivelsen redovisat en per den 30 juni 1982 kvarstående reservation under
nämnda anslag.

I
denna reservation ingår elt belopp av 6440000 kr. som är hänföriigt lill SGAB:s
utrustningsbehov. Dessa medel bör nu tillföras bolaget. Det bör ske pä så säll
att riksdagen anvisar beloppet i form av aklieägartillskott. Jag vill i delta
sammanhang nämna alt regeringen den 21 oktober 1982 4 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr
25

Prop. 1982/83:25 42

beslöt
atl motsvarande belopp av under SGU:s utruslningsanslag reserverade medel
skulle såsom besparing föras bort frän anslaget. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen

att
till Aklieägartillskott lill Sveriges geologiska AB pä tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa elt anslag av 6440000 kr.

E. Energi

[7]
E 11. Statens vattenfalls verk: Kraftstationer m.m. I statsbudgeten för budgetåret
1982/83 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 2836
milj. kr. (prop. 1981/82: 100 bil. 17 s. 118, NU 1980/ 81:30, rskr
1981/82:356).

1
anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 har vatlenfallsverkel hemställt
att tillbyggnad av Stadsforsens kraftstation får ingå i verkels projektreserv
för innevarande budgetår.

I
särskild framställning den 2 september 1982 har vattenfallsverket anmält en
överenskommelse med Ludvika kommun om samarbete rörande produktion och
distribution av energi i Västerbergslagen. Verket har därvid hemställt om
medgivande att vid en mol vatlenfallsverkel riktad nyemission få tillföra
Ludvika Elverk AB apportegendom till ell värde av 19,3 milj. kr. och begärt
tillstånd att till det till Västerbergslagens Energi AB ombildade Ludvika
Elverk AB fä försälja anläggningar i Ludvikaregionen till etl värde av 38,7
milj. kr.

Statens
vallenfaltsverk

Sladsforsens
kraftstation i Indalsälven har byggts ut i tvä etapper, den första i slutet av
1930-talet och den andra i början av 1960-talet. Produktionen sker f. n. i tre
aggregat som i genomsnitt producerar 825 milj. kWh om året (825 GWh/är). Genom
tillbyggnad med elt Qärde aggregat kan i älven befintliga energiproduklionsanläggningar
utnyttjas på ett bättre sätt genom mindre spill av vallen och genom högre
genomsnittlig verkningsgrad. Normalårsproduklionen i Stadsforsens kraftstation
skulle härmed kunna ökas med 50 milj. kWh per år. Regeringen har medgivit att
tillstånd enligt vattenlagen lämnas till den av vatlenfallsverkel föreslagna
utvidgningen av kraftstationen.

Enligt
vad vatlenfallsverkel anför i anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 är
projektets ekonomiska lönsamhet inte tillfredsställande ulan ökad korltidsreglering.
Tillstånd härtill saknas. Den framtida nyttan av tillbyggnaden ökar emellertid
om kraftstationerna Krångede, Gammel-änge. Hammarforsen och Svarthålsforsen
byggs till. 1 avvaktan på ställningstaganden till dessa tillbyggnader föreslår
vattenfallsverkel att kompletteringen av Stadsforsen tillförs verkets
projektreserv. Del innebär all

Prop. 1982/83:25 43

projektet
kan sättas igång under löpande budgetår om detta skulle vara påkallat från
konjunktur- eller kraftförsöijningssynpunkl.

Av
skrivelsen den 2 september 1982 om energisamarbete med Ludvika kommun framgår
bl. a. följande.

Vid
vattenfallsverkels förvärv vid årsskiftet 1981/82 av Gränges AB:s kraftlillgångar
ingick vissa anläggningar i Ludvikaområdet. Anläggningarna består av ett antal
mindre vattenkraftslalioner, kraftledningar samt tillhörande transformalorstalioner.
Tillgångarna förvaltas av Älvkarieby Kraftverk och används för att försörja
industrier och kommunala elverk i regionen med råkraft.

Ett
av dessa elverk är Ludvika Elverk AB (LEV) som bedriver detaljdistribution
till ca 21000 abonnenter inom Ludvika och Smedjebackens kommuner. Bolaget är helägt
av Ludvika kommun. Av historiska skäl är nätstrukturen i området mycket
komplicerad.

Flertalet
av de smä kraftstationer, som vattenfallsverket förvärvade vid köpet av krafltillgångarna
inom Gränges AB, ligger inom LEV:s distributionsområde och är anslutna till
dess nät.

Behovet
av samordning av elproduktion och eldistribution inom området har lett lill
alt ett konsortialavtal har slutils mellan vattenfallsverkel och Ludvika
kommun.

Enligt
avtalet kommer vattenfallsverkel atl äga 58% av aktierna i Ludvika Elverk
efter det att en till verkel riktad nyemission har genomförts. Aktierna skall
betalas genom alt verket tillför bolaget apporlegendom -Ludvika och Lernbo
kraftstationer - med ett värde av 19,3 milj. kr.

Efter
verkels inträde i bolaget skall detta enligl avtalet med kommunen byta namn till
Väslerbergslagens Energi AB. Detta bolag skall av vattenfallsverkel till en
köpeskilling av 38,7 milj. kr. förvärva viss lös egendom samt följande fasta
egendom:

i
Grangärde registerområde, Kopparbergs län

Gänsån
1

1

Vännebo
1

3

Norrbo
1

16

Saxhyltan
1

27

Sunnansjö
1

11

Rävvåla
1

37

Grängesbergs
Hamn 3

1

Laxbro
1

20

1

21

1

22

1

23

2

2

Prop.
1982/83:25 44

i Ludvika registerområde, Kopparbergs län

Stadsägan 395 A

Landforsen 3:1

Enkullen 3:2

3:3

3:4

5:5

i Norrbärke regisleromräde, Kopparbergs län

Hagge
Nedre 6:3

Hagge Övre 7:4

Hagge Övre 7:65

av Snöän Stora 20:1 3960/6160-delar

22:1 11/15 -delar

Lernbo Västra 1:64

1:65

HäUsjön 2:11

i Ljusnarsbergs registerområde, Örebro län

Kopparslagartorp 1:2

Slälldalen 1:9

i Lindes regisleromräde, Örebro län

av Ingelshyllan 5:1 etl område lill C om ca 50 m' om-

fattande befintlig dammbyggnad med mark jämte all den
fall- och vattenrätt i Storån som tillkommer Ingelshyllan 5:1

av Jönshyltan 3:2, 4:6 etl område lilt D om ca 50 m" om-

fattande befintlig dammbyggnad med mark jämte all den
fall- och vattenrätt i Storån som tillkommer Jönshyttan 3:2, 4:6

i Ramsberg regisleromräde, Örebro län

Kärberget 1:55

Löa Östra 1:21

Löa Östra 2:37

Nederhyttan 4:10

Nederhyttan 4:12

Föredraganden

Tillbyggnaden av Stadsforsens kraftstation med etl fjärde
aggregat är enligl min mening en åtgärd som syftar lill bättre utnyttjande av
vattenkraften och den befintliga kraftstationen. Med hänvisning till vad
vattenfalls-

Prop. 1982/83:25 45

verket har anfört om projektets beroende av andra
tillbyggnader förordar jag atl regeringen föreslär riksdagen att medge att
projektet tillförs vattenfallsverkels projekireserv.

Den av vattenfallsverkel föreslagna samverkan mellan
verket och Ludvika kommun anser jag är värdefull. Genom bildandet av
Västerbergslagens Energi AB möjliggörs en rationell distribution av energi och
ett effektivt utnyttjande av i området befintliga produklionsanläggningar.
Samarbetet ansluler till riktlinjerna för vattenfallsverkels verksamhel inom
el- och värmeförsörjningsområdet (prop. 1981/82:125, NU 1981/82:53, rskr
1981/82:405).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag att
regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medge dels att vattenfallsverkel
tillför Ludvika Elverk apportegendom till ett värde av 19,3 milj. kr., dels alt
verket till Västerbergslagens Energi AB försäljer angiven fast egendom.

Det ankommer på regeringen alt pröva vattenfallsverkets
framställning i vad avser godkännande av konsortialavtalet med Ludvika kommun.

Jag vill i detta sammanhang ta upp en fråga om riksdagens
bemyndigande till regeringen all besluta i frågor rörande förvärv av aktier
eller bildande av bolag inom ramen för vattenfallsverkets uppgifter eller med
nära anknytning till dessa.

Regeringen har bemyndigats att, för andra typer av bolag
än distribu-lionsföretag, medge aktieförvärv eller bildande av bolag inom ramen
för vattenfallsverkels investeringsanslag intill etl sammanlagt belopp av 75
milj. kr. per budgetår (prop. 1981/82:125, NU 1981/82:53, rskr 1981/ 82:405).
Omfattningen av aktieförvärv och bolagsbildningar varierar mellan budgetår
varför en beloppsgräns bör läggas fast mot bakgrund av föreliggande planer. Jag
anser därför inte att angivet belopp bör vara en absolut gräns ulan en
beräkning bör göras för varje budgetär. För budgetåret 1982/83 kan beloppet
beräknas till ca 75 milj. kr. Större bolagsbildningar bör underställas
riksdagens prövning. Jag förordar därför att regeringens bemyndigande
begränsas lill att gälla bolag med ett bundet egel kapital pä högst 5 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen att besluta om att
tillbyggnad av Stadsfor

sens kraftstation med ett fjärde aggregat får ingå i vattenfallsver

kels projekireserv,

2.
bemyndiga
regeringen all medge att vallenfallsverket tillför Ludvika Elverk AB
apportegendom till elt värde av 19300000 kr.,

3.
bemyndiga
regeringen att medge atl vattenfallsverkel överlåter viss fast egendom till Västerbergslagens
Energi AB.

4.
godkänna vad
jag har förordat i fräga om bemyndigande för regeringen att besluta om att
bilda aktiebolag eller förvärva aktier i sådant bolag inom statens
vattenfallsverks verksamhetsområde.

Prop. 1982/83:25 46

F.
Teknisk utveckling m. m.

[8]
F 17. Stöd tUl industriellt utvecklingsarbete. Under denna rubrik har medel
anvisats för verksamheten vid stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbete
- Industrifonden. Fonden inrättades den 1 juli 1979 för atl möjliggöra statligt
stöd särskilt för större projekt som har passerat den del i utvecklingskedjan
där stöd frän styrelsen för teknisk utveckling kan komma i fråga.

Enligt
de av riksdagen godkända riktlinjerna för statens stöd lill industriellt
utvecklingsarbete lämnas Industrifondens finansiella stöd i form av lån (prop.
1978/79: 123 bil. 1 s. 190, NU 1978/79:59, rskr 1978/79:425) eller bidrag med
villkorlig ålerbelalningsskyldighet (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 313, NU
1979/80:43, rskr 1979/80:395). Bestämmelserom Industrifondens stöd finns i
förordningen (1979:630) om slöd genom Fonden för industriellt utvecklingsarbete
(omtryckt 1980:470).

Industrifonden

1
skrivelse den 17 juni 1982 har Industrifonden tagit upp vissa frågor rörande
formerna för stödet. Fonden framhåller atl genom alt lämna slöd till utvecklingsarbete
i form av län eller bidrag med villkorlig ålerbelalningsskyldighet påverkar
Industrifonden förelagens beslutsfattande därhän att de startar eller påskyndar
utvecklingsprojekt i situationer dä detta inte skulle ha inträffat ulan fondens
medverkan. Erfarenheterna från de första årens verksamhet visar att denna
påverkan på företagen framför allt sker genom att Industrifonden övertar en del
av risken för projektet. I andra hand uppnås den avsedda stimulansen av
utvecklingsarbetet genom alt Industrifondens slöd leder lill en omfördelning av
företagens kostnader för projekten, vilket innebär att företagens resultat kan
utjämnas över åren. Däremot har i flera fall inle det likviditelstillskotl som
stödet innebär varit en väsentlig faktor för de kunder som Industrifonden har
haft, eftersom likviditeten är hög pä många håll i näringslivet.

Industrifondens
styrelse har härav dragit den slutsatsen att det i vissa fall skulle vara
ändamålsenligt atl i stället för lån eller bidrag lämna stöd i form av en
garanti, så utformad atl Industrifonden i efterhand bestrider en del av
projektkostnaden om resultatet av projektet blir sådant att en eftergift av etl
villkorslån eljest hade varit motiverad. En sädan garanti skulle i allt
väsentligt motsvara elt villkorslän där företaget avstår frän att lyfta lånet
och således nöjer sig med elt lånelöfte under projektets löptid. Till skillnad
frän sådant förfarande skulle utfärdandet av en garanti vara förknippad med en
avgift pä en å tvä procent av del utestående garanlibeloppel.

Genom
användning av garantiprincipen uppnås Industrifondens syfte utan all medel
behöver utbetalas till redan likvida företag. Genom garantiavgiften och den
förräntning som Industrifonden har pä sitt innestående

Prop.
1982/83:25 47

kapital erhålles minst samma avkastning som om motsvarande
projektmedel hade beviljats som lån. Självfallet måste medel finnas
reserverade hos Industrifonden för avtalade garantiåtaganden, på samma sätt som
i dag sker för län och bidrag. Syftet är således inte alt genom garantiformen
vidga den ekonomiska ram som gäller för Industrifondens verksamhel.

Mot denna
bakgrund har fonden därför hemställt om atl försöksvis och i begränsad
omfattning få tillämpa garanliformen.

Föredraganden

Industrifonden skall genom att stödja utveckling av
produkter, processer och system för industriell produktion komplettera de
insatser som görs via styrelsen för teknisk utveckling, de regionala
utvecklingsfonderna och Sveriges Investeringsbank AB.

Fondens slöd skall enligt nu gällande regler lämnas i form
av län eller bidrag med villkorlig ålerbelalningsskyldighet. Om emellertid
syftet med fondens verksamhel kan uppnås ulan all statliga medel behöver
utbetalas är detta enligl min mening en fördel och kommer all innebära en lägre
risknivå för fonden. Eftersom enligl fonden flera projektförslag inkommit där
sökanden förklarat sitt principiella intresse av atl erhålla slödel i form av
en garanti bör denna stödform prövas. Jag förordar därför atl Industrifondens
stöd, förutom i form av lån eller bidrag med villkorlig ålerbelalningsskyldighet,
försöksvis under budgetåren 1982/83 och 1983/84 och i begränsad omfattning fär
lämnas i form av garantiåtagande. Fonden skall därvid reservera etl belopp
motsvarande garanliåtagandet inom sitt för stöd disponibla kapital. För
garantiåtagande skall utgå garantiavgift, royalty eller annan löpande avgift.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att medge att stöd frän Fonden för industriellt
utvecklingsarbete får lämnas även i form av garantiåtagande, i enlighet med vad
jag här förordat.

G. Statsägda företag

[9] G 7. Kostnader för avveckling av viss utbUdning vid Telub
AB, Något anslag för detta ändamål finns inle upptaget i statsbudgeten för
budgetåret 1982/83.

1 prop. 1981/82: 125 bil. 9 (s. 52-54) redogjorde föredraganden
för huvudpunkterna i del avtal som är 1979 ingåtts mellan The Military Procurement
of Libyan Armed Forces (kunden) och Telub AB om utbildning av libyska ungdomar
i Växjö. Redogörelse lämnades också för ett mellan svenska staten och Telub i
december 1981 träffat avtal om att staten skall ersätta bolaget vissa kostnader
pä grund av atl utbildningen avbrutits i förtid.

Prop.
1982/83:25 48

Riksdagen godkände i juni 1982 det mellan svenska staten
och Telub träffade avtalet i vad avser ekonomiska förpliktelser för staten.
Riksdagen anvisade vidare ett reservationsanslag pä tilläggsbudget III till statsbudgelen
för budgetåret 1981/82 av 57 milj. kr. för Kostnader för avveckling av viss
utbildning vid Telub AB (prop. 1981/82: 125 bil. 9, NU 1981/82:53, rskr
1981/82:405). Av propositionen framgick alt yllerligare medel kunde erfordras
för att ersätta Telub AB för de kostnader som företaget drabbats av eller kunde
komma att drabbas av genom att avtalet med kunden upphört i förlid.

Telub har i skrivelse den 25 oktober 1982 redovisat de
totala avveck-lingskoslnaderna för projektet inkl. ersättning lill kunden för
all utbildningen avbrutits i förtid. Överenskommelse har numera träffats med
kunden om atl det är 1979 träffade avtalet med Telub upphör under förutsättning
att viss ersättning utbetalas till kunden. Överenskommelsen förutsätter vidare
att statsmakterna godkänner den före utgången av är 1982. Telub beräknar de
totala kostnaderna lill 110,5 milj. kr.

Med hänvisning lill avtalet mellan svenska staten och Telub
förordar jag alt ytteriigare högst (110,5-57) =53,5 milj. kr. utbetalas till Telub
för avvecklingskostnader m.m. Etl reservationsanslag för ändamålet bör tas upp
på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83. Det ankommer enligl
avtalet på regeringen atl reglera ersättningen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för avveckling av viss utbUdning vid Telub
AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa etl
reservationsanslag av 53 500000 kr.

[10] Visst bemyndigande för förenade fabriksverken.
Förenade fabriksverken (FFV) har i skrivelse den 27 oktober 1982 anfört
följande. FFV ingår som delägare i IG JAS AB, som slutit avtal våren 1982 med
försvarets materielverk angående konstruktion och tillverkning av
flygplanssystem JAS, I avtalet finns bestämmelser om att för fullgörandet av
den betalningsskyldighet som IG JAS AB kan komma att ådraga sig mol försvarels
materielverk, om avtalet hävs, skall delägarna i IG JAS AB gå i borgen som för
egen skuld lill dess full betalning erlagts. Ansvarsfördelningen mellan delägarna
i IG JAS AB är i detta sammanhang sådant alt FFV skall svara för högst 5% av
aktuellt belopp vilket innebär 37.5 milj. kr.

Med hänsyn till de regler som gäller för affärsverk har FFV
i avtalet gjort sitt borgensåtagande beroende av regeringens godkännande. FFV
hemställer all FFV medges rätt alt lämna borgen för IG JAS AB med högst 37,5
milj. kr.

För egen del anser jag det naturligt alt FFV deltar i IG
JAS AB:s åtaganden på samma sätt som övriga delägare. Jag förordar således att FFV
medges rätt alt lämna borgen för åtaganden gjorda av IG JAS AB med högst 37,5
milj. kr.

Prop.
1982/83:25 49

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag all
regeringen föreslär riksdagen

atl bemyndiga regeringen alt medge förenade fabriksverken
att lämna borgen för ålaganden gjorda av IG JAS AB med högst 37500000 kr.

[11] 0 8. KaphaltillskoU till Norrlands Skogsägares CeUulosa
AB för avveckling av Hörneforsfabrikerna. Någol anslag för detta ändamål finns
inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetär.

Riksdagen godkände hösten 1981 (prop. 1981/82:38, NU
1981/82:20, rskr 1981/82: 125) etl avtal mellan staten och Norriands
Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) om fortsatt drift vid Hörneforsfabrikerna m. m.
i vad gäller ekonomiska förpliktelser för staten. Avtalet innebar alt Ncb åtog
sig att fortsätta driften vid Hörneforsfabrikerna i avvaktan på en utvärdering
av ett förslag från den s. k. Hörneforsgruppen om fortsatt drift och utvecklad
drift vid dessa. Staten åtog sig enligt avtalet atl läcka de merkostnader som Ncb:s
åtagande medför. 1 avtalet anges de principer som skall gälla vid beräkningen
av merkostnaderna. Dessa avser dels driftsunderskott vid Hörneforsfabrikerna,
dels ökning av kostnaderna för avveckling av fabrikerna som den föriängda
driftperioden kan medföra. Som förlängd driftperiod skall räknas liden från
den 1 juli 1981 till den dag dä Ncb med hänsyn till sill åtagande tidigast kan
upphöra med driften vid fabrikerna eller överlåta anläggningarna till någon
annan.

1 prop.
1981/82: 38 föreslogs all ell anslag pä 50 milj. kr. skulle anvisas för alt
täcka Ncb:s merkostnader. Ncb hade preliminärt beräknat merkostnaderna till
36,9 milj. kr. under förutsättning atl driften kunde upphöra vid utgången av år
1981. I motion 1981/82:127 (m) föreslogs att anslaget skulle begränsas lill
nämnda 36,9 milj. kr. Motionärerna anförde atl om andra merkostnader skulle
uppkomma än de som Ncb hade beräknat borde regeringen återkomma till riksdagen
med en förnyad framställning om anslag. Utskottet ansåg att anslaget borde
bestämmas till det lägre beloppet baserat pä Ncb:s prognos och föreslog atl
ett tillskott pä 36.9 milj. kr. skulle anvisas för ändamålet. Riksdagen beslöt
i enlighet med utskottets förslag.

Utvärderingen av Hörneforsgruppens förslag visade att
förslaget inte var genomförbart bl.a. av ekonomiska skäl. Sedan utvärderingen
redovisats för riksdagen fattade Ncb:s företagsledning beslut om nedläggning
av Hörneforsfabrikerna.

Driften vid anläggningarna i Hörnefors upphörde den 28
februari 1982. Hörnefors fabriker överläts i juni 1982 till ett nybildal bolag.
Hörnefors Bruk AB, som ägs av Hörnefors Utvecklings AB, som i sin lur ägs till
hälften av vardera Umeå kommun och AC-Invest. 1 överlåtelsen ingick förutom
fabriksanläggningarna även tillhöriga markområden och inventa-

Prop. 1982/83:25 50

Ncb
har i en skrivelse till regeringen den 14 oktober 1982 lämnat en redogörelse
för avvecklingskoslnaderna vid Hörnefors fabriker samt begärt ersätlning för
läckande av de merkostnader som uppstått i samband med avvecklingen av driften
vid fabrikerna. Ncb beräknar merkostnaden, utöver redan tidigare utbetalda 36,9
milj. kr., till 29,5 milj. kr. Kostnaderna består av driflföriusl för
anläggningen för de första månaderna 1982, löner för personalen till böijan av
är 1983 då de sista anställningarna upphör, föriust pä avveckling av
fabriksanläggningarna saml lager och förråd.

Jag anser att staten i
enlighet med avtalet mellan staten och Ncb bör täcka de merkostnader som Ncb
åsamkats lill följd av uppskovet med nedläggningsbeslutet av Hörneforsfabrikerna.
Enligt Ncb:s beräkning kommer de kostnader som återstår för bolaget all uppgå lill
29,5 milj. kr. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen atl anvisa 29,5
milj. kr. för att täcka de resterande merkostnaderna för Ncb i samband med
avvecklingen av bolagets Hörneforsfabriker. Medlen bör las upp på tilläggsbudget
I till statsbudgelen för budgetåret 1982/83.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

att
till KapilaltUlskott till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för avveckling av Hörneforsfabrikerna
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 29500000 kr.

Prop. 1982/83:25

Bilaga
8

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-11-04

Föredragande:
statsrådet Holmberg

Anmälan
tUl tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser
kommundepartementets verksamhetsområde

FEMTONDE
HUVUDTITELN

C.
Kyrkliga ändamål

[1]
C 5. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor. Pä statsbudgeten har för
budgetåret 1982/83 under denna rubrik anvisats etl reservationsanslag av
2280000 kr. Del anvisade anslaget avser restaurering av domkyrkorna i Strängnäs,
Västerås och Visby.

Skara domkyrkas
restaureringskommitté anhåller om statsbidrag för brådskande restaureringsarbelen
pä Skara domkyrka. I domkyrkans valv förekommer rörelser som medför alt flagor
av färg öch delar av kalkbruk faller ned i kyrkan. Dessa rörelser har nu blivit
sä omfattande att även kilar av rostfritt stål lossnat och fallit ned i kyrkan.
För att trots risken för sådant nedfall kunna använda domkyrkan har
församlingen som en provisorisk skyddsåtgärd salt upp ett finmaskigl nät av
den typ som används vid trålning av fisk.

Restaureringskommittén
ser mycket allvarligt på det inträffade och understryker att förslärkningsätgärder
mäste påbörjas snarast möjligt. Förstärkningen av valven beräknas la en lid av
16-20 månader. Kostnaden beräknas till i prislägel den 1 januari 1982 ca
4025000 kr., varav 2,3 milj. kr. för arbeten under budgetåret 1982/83.
Kommittén anhåller om statsbidrag motsvarande 80% av dessa kostnader.

Domkapitlet
i Skara tillslyrker att statsbidrag anvisas motsvarande 80% av kostnaderna
eller I 840000 kr. för budgetåret 1982/83.

Även
kammarkollegiet tillslyrker all statsbidrag anvisas för de föreslagna förslärkningsarbeiena.

Prop.
1982/83:25 52

Föredraganden

Vid mera omfattande reparations- och ombyggnadsarbeten pä
de äldre, från medeltiden härstammande domkyrkorna, har statsbidrag i princip
utgått för arbeten avseende domkyrkornas monumentala delar. För budgetåren
1978/79-1981/82 har sammanlagt 4858000 kr. anvisats för bestridande av högst
80% av kostnaderna för yttre restaurering av Skara domkyrka. Församlingen har
svarat för återstående 20% av kostnaderna.

Förhandlingar bör tas upp med församlingen angående
fördelningen av kostnaderna för den nu föreslagna förstärkningen av valven.

För all arbetena skall komma igång sä snart som möjligl
föreslär jag alt 1 milj. kr. anvisas för ifrågavarande ändamål på
tilläggsbudget I till statsbudgelen för innevarande budgetår. Jag förutsätter
därvid atl församlingen svarar för de kostnader som inte täcks av
statsbidraget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor pä
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa etl
reservationsanslag av 1000000 kr.

[2] C 13. Bidrag till kyrkomötet. Under sextonde
huvudtiteln (Riksdagen och dess verk m.m.) har under rubriken Cl. Allmänt
kyrkomöte för budgetåret 1982/83 förts upp ett formellt belopp av 1 000 kr.

1 prop. 1981/82: 192 har regeringen lagt fram förslag om etl
reformerat kyrkomöte m.m. Reformen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.
Kyrkomötet har för sin del godkänt förslaget (ISäU 1982: l,rskr 1982:28).

Den föreslagna reformen innebär bl. a. att kyrkomötet
skall sammanträda varje år med början den första tisdagen i mars. Det första
kyrkomötet enligl den nya ordningen avses alltså äga rum i mars 1983.

Kostnaderna för kyrkomötet skall enligt förslaget i
princip bestridas ur kyrkofonden. Som har föreslagits i prop. 1981/82:192 bör
statsbidrag emellertid utgå med belopp som motsvarar de kostnader för allmänt
kyrkomöte som i dag belastar statsbudgeten. Detta statsbidrag bör beräknas
under femtonde huvudtiteln.

Statens kostnader för allmänt kyrkomöte har för den
senaste treårsperioden uppgått lill ca 5 milj. kr. eller i genomsnitt ca I
650000 kr. per är. Under förutsättning atl riksdagen godkänner det i prop.
1981/82:192 framlagda förslagel om elt reformerat kyrkomöte föreslär jag
därför att statsbidrag lill kyrkomötet fär ulgå med nämnda belopp innevarande
budgetär.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till kyrkomötet på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 1 650000
kr.

Prop. 1982/83:25

53 BUaga
9

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1982/83:25
begärda anslag

på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1982/83

Statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

H 9 FN-styrkors verksamhel utomlands,

reservationsanslag 58 500 000

H 10 Övervakningskontingenlen i Korea,

reservationsanslag 2 400 000

V. Socialdepartementet

E 9 Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning,

reservationsanslag 360000

VI. Kommunikationsdepartementet

D5

E 10

F 1

B 10

B II

B 12

C5

E34

Underskoltstäckning vid statens järnvägar 445400000

Slöd lill svenska rederier, förslagsanslag 250000000

Flygplatser m. m., reservationsanslag 16000000

IX. Utbildningsdepartementet

Bidrag lill Svenska riksteatern, reservationsanslag 7059000

Bidrag tili Operan och Dramatiska teatern,

reservationsanslag 8120000

Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 1870000

Stöd till dagspressen, förslagsanstag 20300000

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.,

reservationsanslag 10000000

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

B 13

B 14

C4

B 16

B 25

D6

D7

G7

Nämnden för vapenfriutbildning,/öri/o5a«5/og 868000

Vapenfria tjänsteplikliga, förslagsanslag 1 000

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag, förslagsanslag 55000000

XIV. Industridepartementet

Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom

AB Svensk Exportkredit, förslagsanstag 1 110000000

Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit,

reservationsanslag 50000000

Delegationen
för samordning av havsresursverksam

heten, reservationsanslag 58000

Aktieägartillskott till Sveriges geologiska AB 6440000

Kostnader för avveckling av viss utbildning vid

Telub AB, reservationsanslag
53500000

G 8 Kapitaltillskott till Norriands Skogsägares Cellu

losa AB för avveckling av Hörneforsfabrikerna,

reservationsanslag
29500000

Prop. 1982/83:25 54

XV. Kommundeparlementet C
5 Bidrag lill restaurering av äldre domkyrkor,

reservationsanslag 1 000 000

C 13 Bidrag till
kyrkomötet, reservationsanslag 1 650000

Summa
statsutgifter 2128026000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982