Prop. 1982/83:26

Regeringens proposition

1982/83:26

med förslag till följdlagstiftning till den nya
vattenlagen;

beslutad den 2 september 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

CARL AXEL
PETRI

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 prop. 1981/82: 130 har föreslagits en ny vattenlag, en
lag om införande av den nya vattenlagen saml tvä nya lagar om inrättande,
utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn resp. allmän
flottled.

1 förevarande proposition föreslås följdändringar till den
nya vattenlagen i sjutton lagar. Bl. a. föreslås alt reglerna i lagen om
förvaltning av samfälligheter skall tillämpas även pä vatlenrättsliga samfälligheter.
I propositionen föreslås också nya regler om i vilken utsträckning
valtenrättsliga servitut fär bildas, ändras eller upphävas vid
fastighetsreglering enligl fastighetsbildningslagen.

Den nya lagstiftningen föresläs träda i kraft den I
januari 1983.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 26

Prop.
1982/83:26

Prop.
1982/83:26 2

I Förslag till

Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän
flottled

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1919:426) om
flottning i allmän flottled

dets att
1,2,4,6,7, 13. 14, 16-18,20-22,28,37,64,65,69,70,79,82, 84 och 84 a §§ skall ha
nedan angivna lydelse,

dets att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 a, 5
b och 5 c §§, av nedan angivna lydelse.

Propositionens tagförslag

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

I
allmän jlottted siande envar öppet att, efter ty här nedan närmare skits,
låtaflotlgods löst framflyta.

/
allmänna flottteder har var och en rätt atl flotta. För flottning i aUmän
flottled gäller bestämmelserna i denna lag.

De, som i annat fall än 13 § sägs låta floitgods löst
framflyta i allmän flottled, som upplåtits till allmänt begagnande (allmän
flottning), skola utgöra en flotlningsför-ening med uppgift och befogenhet,
varom 14 kap.förmätes.

Huruledesför vissa falt regeringen må bestämma, att
allmänna flollningen skall ombesörjas i annan ordning än genom
flottningsför-ening, därom stadgas i 75 §.

De som
i annat fall än som anges 13 § flottar i en allmän flottled, som har upplåtits
lill allmänt begagnande (allmän flottning), skall utgöra en
flottningsförening. Bestämmelser om flottningsföreningars uppgifter och
verksamhel flnns i 4 kap.

I 75 §
flnns bestämmelser om att regeringen i vissa fall kan bestämma att den
allmänna flollningen skall ombesörjas i annan ordning än genom
flottningsförening.

Allt i
allmän flottning ingående flottgods skall framföras gemensamt (gemensam
flottning), där ej vattendomstolen för viss flottled meddelat altmän
bestämmelse om flottning ulan flollgodsets sammanblandande (separatflottning) eller
ock för särskilt tillfälle flott-ningsslyrelsen finner nu nämnt flottningssäii
kunna utan hinder för den gemensamma flollningen tittstädjas viss flottande.

Al\t
floitgods som ingår i allmän flottning skall framföras gemensamt (gemensam
flottning), om det inte enligt 3 § lagen (1982:000) om inrättande, utvidgning
och avlysning av altmän jlottted etter motsvarande äldre bestämmelser för
viss flottled har beslutals om flottning utan flollgodsets sammanblandande
(separatflottning) eller för särskilt tillfälle flotlningsslyrelsen finner atl
separatflottning kan medges för en viss flottande ulan hinder för den
gemensamma flott-ningen.

Senaste lydelse 1977:671.

Prop.
1982/83:26

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

5 a §

Propositionens lagförslag

Utförandet av de anläggningar och åtgärder som behövs för
en altmän flottled skatt i samband med beslut om flotlledens inrättande eller
utvidgning överlämnas åt den som har begärt alt flottteden skall inrättas eller
utvidgas, om han inte anses olämplig därtill, eller, när även någon annan har
amtiätt sig villig atl utföra arbetena, ål den som prövas kunna säkrast och
snabbast utföra arbetena. Om staten vilt Ulf öra arbetena, har den
företrädesrätt. Om annan än sökanden antas, skatt han genast betala ersätlning
titt sökanden för de anläggningskostnader som denne har haft.

Om det jör inrättande etter utvidgning av en altmän
flottled krävs atl en vatienanläggning etter annan byggnad rivs ut eller
ändras, skall arbetena utföras av den som har antagits lill anläggare. Om
vattenanläggningen eller byggnaden skatt ändras, har ägaren rätt atl ulföra
ändringen mot ersättning för kostnaderna.

5 b §

För anläggningskostnaderna har anläggaren rätt titt
ersättning av de flottande i den ordning som anges i denna tag. Titt
anläggningskostnader hänjörs kostnaderna för utförande av arbeten som avses i
5 a § saml alla andra utgifter för företagets utförande såsom utbetald
skadeersättning tUl sakägare, nödvändiga utgifter för förberedande
undersökningar angående företagel, kostnader för handläggningen av ärendet om
inrättande eUer utvidgning av flottleden saml målet om utförande av
flolltedsanlägg-ningar, kostnader för tillsyn över arbetet under byggnadstiden
jämte annat sådant samt ränta på förlagskapitalet för tiden intill flottledens
godkännande.

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 c §

Propositionens lagförslag

Byggnader och anläggningar som har utförts eller
övertagits från någon annan för inrättande, utvidgning eller förbättring av en
allmän jlottted samt fast etter tös egendom som annars har förvärvats för
flottteden med betalningsskyldighet för de flottande hör liU flottleden och
skall anses som allmän egendom.

Egendom som hör lill en allmän flottled får inte utmätas
för annan skuld än sådan för vilken den enligt tag svarar.

6 §

För skada och intrång, som vällas av flotlgodset eller
genom åtgärd, som i 5 § sägs eller eljest i följd av flollningen
(flottningsskada), skall gäldas ersätlning med fulla värdet.

Vad i denna lag stadgas med avseende ä flottningsskada
gälle ock beträffande skada och inträng, som vällas genom anläggning eller
åtgärd för floltleden, i den män ej ersätlning därför blivit i beslut om
anläggningen eller åtgärden eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad
och erlagd.

Hurusom i vissa fall jloltnings-skada kan i sammanhang med
beslul rörande flotlledens inrättande, utvidgande eller förbättrande varda
uppskuttad och ersatt, därom skits i 6 kap. vattentagen.

1 §

Bygger
någon i allmän flottled annortedes än med lag eller givna föreskrifter
överensstämmer, siande själv den skada, som å byggnaden må vållas i följd av
flollningen. Där någon ulan alt påkalla och avbida vattendomstolens
bestämmelse om skyddsåtgärd, som i 6 kap. 18 § vattentagen sägs. gör byggnad i
flottleden, siande ock under tiden själv skadan.

Om någon i strid mot tag eller givna föreskrifter utför
anläggning etter annan anordning i en allmän flottled skall han själv stå för
den skada som flottnigen orsakar på anordningen. Utför någon anläggning etter
anordning i en allmän jlottted utan alt begära och invänta skyddsbestämmelser
enligt andra stycket, skatt han själv stå för den skada som flollningen orsakar
under liden.

Menar någon som utfört eller avser att utföra
vatienförelug där en allmän flottled finns, att särskilda anläggningar etter
åtgärder till skydd mot skada etter intrång till följd av flollningen bör
bekostas av

Prop. 1982/83:26

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

de flottande, jår hem väcka talan mol flollningsföreningen
hos vattendomstolen rörande bestämmelser om erforderliga skyddsanordningar.
I fråga om en sådan talan gäller bestämmelserna i vattentagen (1982:000) om
stämningsmål.

Propositionens lagjörstag

13
§-Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom
uppskattning pä förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren påstår del,
ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig avgift under hela
den tid flottning kommer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty
skäligt prövas. Ej må, ändå all parterna må vara ense om visst belopp,
ersättningen bestämmas lill högre belopp än som kan anses skäligt.

Bestämmelserna om betalning av

Vad i 9 kap. vattenlagen (1918:523) stadgas beträffande ersättnings
nedsättande i vissa fall samt länsstyrelsens befattning med nedsatta
ersättningsmedel och om anmälan i vissa faU till vederbörande domstol skatt
äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättning för flottningsskada, som
blivit på förhand bestämd alt utgå på en gång. I samband därmed att ersättning
enligl denna S bestämmes, skola skiljemännen giva tillkänna, om och i vilken
mån nedsättning därav skatt ske.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes påförhand, vare,
sedan bestulet vunnit laga kraft, gällande jämväl mol framtida ägare och innehavare
av fastighet, som beröres av beslutet. Om insändande titt vattendomstolen, för
anteckning i vut-tenboken, av beslut, varom nu är fråga, förordnar regeringen.

Hurusom
titt följd av ändrade förhållanden avgift, som bestämts att utgå årligen, kan
varda till beloppet ändrad etter ock bestämd atl upphöra, därom skits i 6 kap.
23 § vattenlagen.

ersätlning samt länsstyrelsens befattning med nedsatta
ersättningsmedel i 16 kap. vattenlagen (1982:000) skaU tillämpas också i fråga
om ersättning för flottningsskada som på förhand har bestämis att utgå på en
gång. I beslulel om ersättning skall skitjemännen ange om nedsättning av
ersättningsbeloppet skatt ske.

Ett beslut varigenom ersättning bestäms pä förhand gäller,
sedan del har vunnit laga kraft, även mot framtida ägare och innehavare av
fastigheter som berörs av beslutet.

Har genom heslut enligt denna tag etter enligt 9 kap. 3 §
andra stycket vattenlagen (1982:000) etter motsvarande äldre bestämmelser
ersättning jör skada etter intrång fastställts alt utgå med årliga belopp,
utgör den omständigheten atl bestulet härom har vunnit laga

- Senaste lydelse 1977:671

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kraft inle hinder för vattendomstolen att i samband med
beslut om nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flottleden,
eller senare efter talan i den ordning som enligt vattenlagen gäller för stämningsmål,
meddela sådana ändrade bestämmelser om ersättningen och sättet för betalning
som föranleds av de ändrade förhållandena.

Propositionens lagförslag

Sedan i
understäUningsmåt rörande företag enligt 6 kap. vattenlagen vattendomstolen
meddelat beslut om allmän flottteds inrättande etter om vidtagande av åtgärder
för redan befintlig allmän flottleds utvidgande eller förbättrande, äge envar,
som vill yttra sig över .synemännens förslag titt bestämmelser rörande de i 10
kap. 19 § vattenlagen omförmälta frågor, att inom trettio dagar från det
vattendomstolens beslut meddelades till länsstyrelsen ingiva eller i betalt
brev med posten insända sina erinringar i saken. Erfordras före ärendets avgörande
ytterligare utredning, äge länsstyrelsen härför anlita biträde av
förrältningsmannen etter annan sakkunnig person; prövas nödigt att vidare höra
sakägarna, läinne länsstyrelsen dem tillfälle att yttra sig vid sammanträde
inför länsstyrelsen eller, där fråga är om mindre flottled och det i övrigt
finnes lämpligt, inför någon av länsstyrelsens tjänstetnän. Kungörelse om
sådant sammanträde skall minst tre veckor före sammanträdet tillställas den
eller de personer, som jämlikt 10 kap. 26 § vattenlagen utsetts att mottaga
handlingarna i målet, ävensom senast tio dagar förut införas i ortstidning.
Anläggaren av flottleden varde tiU sammanträdet särskilt kallad.

-'Senaste lydelse 1977:671.

När en allmän flottled har inrättats eller utvidgats
skall länsstyrelsen upprätta förslag till bestämmelser för flott leden.
Förslaget skall ange

1.
vilka
allmänna grunder som bör tillämpas när särskilda slag av flottgods enligt 29 §
jämförs med varandra vid fördelning av kostnader,

2.
inom
vilken tid och mot vilken ränta anläggningskostnader enligt 30 § bör
återbetalas till anläggare eller annan som har anläggares rätt, sedan hånsyn
tagits tUl den beräknade virkesåtgången inom varje flottledsdistrikt,

3.
hur
ta.xan för flottledsavgifter bör utarbetas med ledning av de nämnda
omständigheterna.

Kungörelse
omförslaget skall införas i ortstidning och innehålla en upplysning om att den
som vill yttra sig över förslaget skall framställa skriftliga erinringar i
saken inom viss tid. Om det är nödvändigt att sakägarna hörs ytterligare,
skällde kattas lill sammanträde inför länsstyrelsen eller, när det är fråga om
en mindre flottled och det i övrigt är lämpligt, inför en tjänsteman vid
länsstyrelsen. Kungörelse om sådant sammanträde skall senast tio dagar före
sammanträdet införas i ortstidning. Anläggaren av floltleden skall särskill
kallas till sammanträdet.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

Så snart ske kan företage länsstyrelsen härefter
omförmälta frågor till avgörande i enlighet med föreskrifterna i 29 och 30
S§.

Sedan de för allmän flottteds inrättande föreskrivna
arbeten blivit besiktigade och godkända, varde flottteden av länsstyrelsen
genom särskilt beslut upplåten till allmänt begagnande, dock må dylikt upplåtande
ej ske, innan länsstyrelsen meddelat beslut i de frågor, som i 14 §
omförmålas, samt fas/ställt reglemente för flottningsförening.

Föreslagen lydelse

Länsstyrelsen skatt därefter så snart som möjligl avgöra
angivna frågor i enlighet med 29 och 30 §*?.

6 §

Sedan de arbeten som har föreskrivits för den aUmänna
flottteden har be siktats och godkänts, skatt länsstyrelsen meddela beslul om
storleken av de anläggningskostnader som enligt 5 b § skatt betalas av de
flottande. När länsstyrelsen dessutom har meddelat heslut enligt 14 § och
fastställt reglemente jör flottningsförening. skatt länsstyrelsen genom
särskill heslut upplåta floltleden titt allmänt begagnande.

Ej må flottning idkas i allmän flottled, förrän den blivit
till allmänt begagnande upplåten: dock alt rätt till interimsflottning, efter
ty nedan sägs, må kunna av länsstyrelsen i vissa fall dessförinnan medgivas.

Propositionens lagförslag

17 §-
Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds inrättande
och kan, ändå alt i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits, flottning ske
ulan väsentligt men för strand-, bro-, fiske- och vattenverksägare eller andra
saml ulan betydligare hinder för föreskrivna flottledsar-belens utförande, må i
avbidan pä flottledens upplåtande till allmänt begagnande tillstånd lill
interimsflottning kunna efter särskild ansökan medgivas den, som förut enskilt
flottat därstädes, så ock annan, som visas genom uppehåll med flollningen komma
att lida avsevärd förlust.

Ansökan om
interimsflottning in-gives till länsstyrelsen: och åligger det länsstyrelsen
atl däröver infordra yllrande frän vattenrätts-domaren, den enligt 10 kap. 2 §
vattenlagen förordnade förrältningsmannen och anläggaren av floltleden ävensom
att, där ärendet ej är av brådskande beskaffenhet och det i övrigt finnes
erforderligt, på lämpligt sätt bereda strandägare och andra, vilkas rätt kan
beröras av frågan, tillfälle atl inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.

Ansökan om
interimsflottning ges in till länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall inhämta
yttrande över ansökningen frän anläggaren av floltleden samt, om ärendet inte
är av brådskande natur och det i övrigt kan anses behövligt, på lämpligt sätt
bereda slrandägare och andra vilkas rätt kan beröras tillfälle att inom viss
kort tid yttra sig över ansökningen.

' Senaste lydelse 1977:671. - Senaste lydelse 1977:671.

Prop.
1982/83:26 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

tagförslag 18 §"

Tillstånd till interimsflottning må Tillstånd lill interimsflottning/«/■

av länsstyrelsen meddelas i den av
länsstyrelsen meddelas i den

omfattning, som med hänsyn lill fö- omfattning,
som med hänsyn till fö

religgande omständigheter finnes religgande
omständigheter finnes

lämplig, dock ej för längre tid än ett lämplig,
dock ej för längre tid än ett

år i sänder; och föreskrive länssty- år
i sänder. Länsstyrelsen skatt fö

reisen de villkor för flollningen, reskriva
de villkor för flottningen

som för varje fall må finnas erfor- som
behövs för varje fall med iakl-

dertiga, med iakttagande därav dels tagande
av dels alt de allmänna be-

all de av vattendomstolen inedde- stämmelser
som har meddelats för

tade allmänna bestämmelser för flotlledens
nyttjande till allmän

flotlledens nyttjande till altmän flottning
blir gällande i tillämpliga

flottning bliva i tillämpliga delar delar
för interimsflottningen, dels

gällande med avseende å interims- atl
de interimsfloltande förpliktas

flollningen dels ock alt inlerimsflol- all
för sitt floitgods erlägga flott-

lande förpliktas all för sill floitgods ledsavgifter
till samma belopp, som

erlägga flottledsavgifter till samma beräknas
böra ulgå, sedan flottle-

belopp, som beräknas böra ulgå, den
upplåtits lill allmänt begag-

sedan flottleden upplåtits till all- nande.

mänt begagnande.

Interimsfloltande bör tillika erinras om honom åliggande
skyldighet atl ersätta ej mindre slrandägare och andra uppkommande
flottningsskada än även anläggaren av den allmänna floltleden all genom
flollningen förorsakad kostnad för underhåll av floltledsbyggnader, som må
vara utförda; och skall vad i 8 samt 10-12 §§ stadgas med avseende å ersättning
för flottningsskada i tillämpliga delar gälla även beträffande ersättning av
interimsfloltande för flottningsskada och för flollledsbyggnaders underhäll.

Där omständigheterna sädanl påkalla, bör ock föreskrivas,
att interimsfloltande, innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod
säkerhet för avgifter och skadestånd, som nu sagts.

Vid tillstånds meddelande varde tillsett, att bland flera
sökande ingen erhåller obehörig fördel framför annan.

20 f

Vid meddelande av tillstånd lill interimsflottning
förordne länsstyrelsen syssloman atl med den befogenhet, som i 33 § 1 mom.
andra stycket tillerkännes flottningsslyrelse, av de flottande utlaga de i 18 §
omförmälda flottledsavgifter och alt i övrigt tillse, att föreskrivna villkor
iakttagas vid flollningen.

Till syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och
vederhäftig person eller ock flottningsslyrelse för annan uppströms eller
nedströms belägen allmän tlottled: och njute sysslomannen arvode av de
flottande med belopp, som bestämmes av länsstyrelsen.

Flottledsavgifter, som av sysslo- Flottledsavgifter, som uppbärs

mannen uppbäras, skota göras rän- av sysslomannen,
skall göras ränle-

'• Senaste lydelse 1977:671. ' Senaste lydelse 1977:671.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

tebärande genom insättande å bankinrältning; och åligger
del sysslomannen att, sedan floltleden upplåtits lill allmänt begagnande och
flottningsförening bildals, till flotlningsslyrelsen redovisa vad han uppburit
jämte upplupen ränla. Där till följd av stadgandena i 6 kap. 14 § vattenlagen
frägan om allmän flottled förfaller, skall redovisning lämnas lill
länsstyrelsen som med medlen förfar på sätt i 82 § första stycket stadgas; dock
all ägare av enskilda floltledsbyggnader äger av influtna avgifter bekomma
vad å nämnda byggnader må belöpa, sä ock, där han ej är anläggare, vad han
därutöver kan hava själv erlagt i avgifter.

Föreslagen lydelse

bärande genom all insättas på bank. Det åligger
sysslomannen atl, sedan floltleden har upplåtits lill allmänt begagnande och en
flottningsförening har bildats, lill flotlningsslyrelsen redovisa vad han har
uppburit jämte upplupen ränta. Om frågan om allmän flottled förfaller, skall
redovisning lämnas till länsstyrelsen som förfar med medlen på sätt stadgas i
82 § första stycket. Dock har ägare av enskilda floltledsbyggnader rätt att av
influtna avgifter erhålla vad som belöper på nämnda byggnader samt, om han
inle är anläggare, vad han därutöver själv kan tia erlagt i avgifter.

Propositionens tagförslag

Där
beträjfande vatten, varest allmän flottled icke finnes men flottning ändock
flere år bedrivits, sådant förhållande uppkommer, att rätten lilt flottning
icke vidare utan oskäliga kostnader står till buds, vare, sedan ansökan om
allmän flottleds inrättande i vattenområdet inkommit, den omständigheten atl
beslul därå ej ännu av vallendomstolen meddelats, ej hinder för länsstyrelsen
att medgiva sökanden titt flotltedsföretaget rätt titt inte-rimsjlottning,
såframt flotlningens avstannande finnes komma att för honom medföra synnerligen
betydande förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i 17—20 §§ äga
motsvarande tUlämpning. Ej må dock i fall, som nu nämnts, interimsflottning
beviljas, med mindre sökanden släller fullgod säkerhet dels för avgifter och
skadestånd, som i 18 § omförmålas, dels ock med visst belopp, motsvarande virkets
värde, för att flottledsarbelel, därest sökanden aittages till anläggare,
behörigen utföres.

/ fråga om
vatten där allmän flottled inte flnns, men flottning ändå har bedrivits i flera
år, skatt följande gälla om förhållandena ändras så att rätten till flottningen
inte längre kan utövas utan oskäliga kostnader. Har ansökan om inrättande av
allmän flottled i vattenområdet inkommit, men beslut därom ännu inte
meddelats, får länsstyrelsen medge sökanden rätt till inlerim.sjlottning, om
jlottningens avstannande skutte medföra synnerligen betydande förluster för honom.
I sådana ärenden gäller 17— 20 §§. I fatt som nu har nämnts får dock tillstånd
lill interimsflottning endasi meddelas om sökanden ställer fullgod säkerhet
dels för avgifter och skadestånd enligt 18 §, dels med visst belopp,
motsvarande virkets värde, för alt flottledsarbelel utförs på ett riktigt
sätt, om sökanden antas lill anläggare.

' Senaste lydelse 1977:671.

Prop.
1982/83:26 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

22 §9 lagförslag

Har i beslut om allmän flottleds inrättande eller
sedermera föreskrivits, att flottning i floltleden skall till viss tid av året
inskränkas, äge länsstyrelsen, där för visst fall under pågående flottning
yppas behov av tidens utsträckande, på ansökan lämna tillstånd därtill antingen
beträffande floltleden i dess helhet eller med avseende å viss del därav.

Skota enligt vattendomstolens Om arbeten av större omfattning

beslut arbeten av större omfattning skall ulföras för atl utvidga eller

utföras för allmän flottleds iitvid- förbättra en allmän flottled och del

gande eller förbättrande och ftnnes är nödvändigt att flottningen här-

nödigt, att flottningen hårunder be- under begränsas eller inställs, får

gränsas etter hett instätles, äger länsstyrelsen på begäran meddela

länsstyrelsen på framställning beslämmelser om detta för tiden till

meddela erforderliga bestämmelser dess arbetena har fullbordats och

angående flotlningens bedrivande godkänts,

under tiden tUl dess arbetena blivit

fullbordade och godkända.

28 §

1 flottningsförenings räkenskaper skola föreningens
utgifter sammanföras under nedannämnda huvudgrupper:

1.
Flottledsutgifier,
omfattande kostnader, som skola återgäldas lill anläggare eller annan, vilken
njuter anläggares rätt, eller eljest utgives för flottledens utvidgande eller
förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fast egendom, allt i den män
ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende av ändamål,
som under 4, 5 eller 6 omför-mäles;

2.
Underhållsutgifter,
omfattande kostnader för vidmakthållande av flottleden och av densamma
tillhörig egendom, i den mån kostnaderna ej skola hänföras till de under 4, 5
eller 6 omförmälda utgifter;

3.
Utfloitningsutgifter,
omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets framskaffande i
floltleden, strandarrenden, bom- och dammav-gifier, ersättning för
flottningsskada, som icke skall hänföras lill 4, saml andra utgifter för
liknande ändamål;

4.
Sorteringsutgifter,
omfattande kostnader för skiljeanordningars inrättande och vidmakthållande,
för virkets insamlande och urskiljande vid skiljeställe, för anskaffande och
vidmakthållande av redskap och materiel för skiljningen, så ock för ersättande
av skada genom anläggning för skiljningen eller i följd av skiljningsarbelet;

5.
Inventarieuigifter,
omfattande kostnader för anskaffande och vidmakthållande av redskap och
materiel för utflottningen;

6.
Förvaliningsulgifter,
omfattande kostnader för konlorshållning, bokföring, styrelse- och
revisorsarvoden, flottningschefs och kontorspersonals avlöning samt för
pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;

7.
Separatutgifter,
omfattande kostnader av icke gemensam art, säsom för utvältning av flottgodset,
separatflottning, avskilt virkes bunlning, floltläggning eller transporterande,
inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eller spillt virke och dylikt.

' Senaste lydelse 1977:671.

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

Har till rättvis fördelning av flottleds- och
underhållsutgifter flottie-den indelats i flottledsdistrikt, skola över sagda
utgifter räkenskaper föras särskilt för varje distrikt. Lag samma vare om
utfloitningsutgifter, där flottleden blivit indelad i utfloltningsdistrikt.
Finnes flott-ledsanläggning å visst distrikt bliva till gagn jör flottningen
även å andra flottledsdistrikt, äge vattendomstolen eller, där anläggningen
utförts utan vattendomstolens lillständ, flottningsstämma besluta, att
anläggningskostnaden skall / mån av båtnaden fördelas på samtliga dessa
distrikt.

11

Förestagen lydelse

Har lill rättvis fördelning av flottleds- och
underhållsulgifter floltleden indelats i flottledsdistrikt, skaU räkenskaperna
över de nämnda utgifterna föras särskill för varje distrikt. Detsamma gäller
utfloitningsutgifter, om floltleden har indelats i utfloltningsdistrikt. Om
en flotttedsanläggning inom ett visst distrikt blir till nytta för flottningen
även inom andra flottledsdistrikt, får länsstyrelsen eller, där anläggningen
utförts utan tillstånd, flottningsstämma besluta att anläggningskostnaden
skall fördelas pä dessa distrikt alltefter den nytta de har av anläggningen.

Propositionens lagförslag

Fastställt
reglemente så ock underrättelse om däri meddelad ändring skall av
länsstyrelsen skyndsamt överlämnas till vattendomstolen.

Reglemente
skall genom föreningens försorg mångfaldigas i tryck och vid begäran hållas
skogsägare och flottande tillhanda.

Fastslällt reglemente skall genom föreningens försorg
mångfaldigas i tryck och vid begäran hållas skogsägare och flottande
tillhanda.

Finnas
inom samma vattensystem flera flottleder under särskilda flottningsföreningars
förvaltning, skall / varje led flottningen såvitt möjligt ordnas på sådant
sätt, som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss led må
vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet; och bör
därvid vad flottningschef för nedströms belägen led med iakttagande av de
regler, som må vara fastställda av vattendomstolen, bestämmer beträffande
vattenhushållningen och flottgodsets framsläppande, såvitt ske kan, lända
lill efterrättelse för uppströms belägen led.

Om det
inom samma vattensy-stem finns flera floltleder under särskilda
flottningsföreningars förvaltning, skall flottningen i varje led såvitt
möjligl ordnas pä sådant sätt som utan oskäligt betungande eller gynnande av
flottningen i viss led kan vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet
i dess helhet. Därvid bör vad flottnings-chefen för en nedströms belägen led,
med iakttagande av de regler som / samband med flottledens inrättande eller
senare har fastställts, bestämmer beträffande vattenhushållningen och flollgodsets
framsläppande såvitt möjligl beaktas vid flottningen i en uppströms belägen
led.

'" Senaste lydelse 1977:671.

12

Prop. 1982/83:26

Föreslagen
lydelse

Nuvarande Ivdelse

Har flottande i uppströms belägen flottled försummat erlägga
för utgifternas läckande infordrat tillskott, vare på framställning av
styrelsen för nämnda led styrelsen för nedströms belägen led. dit den
flottandes flott-gods må hava vidare framfloltats, pliktig att, därest
flottgodset kan där ur leden uttagas, kvarhålla del för tillskottets uttagande
i den ordning, som stadgas i 33 §.

65 § "

Önska olika floltningsföreningar inom samma eller
närbelägna vattensystem sammanslås till en, skola de var för sig besluta
därom. Dylikt beslul jämte förslag lill reglemente skall för fastslällelse
underställas länsstyrelsens prövning.

Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivaltendrags
flottningsförening förordna, att denna sammanslås med huvud vattendragets
förening, där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flotlningens
ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och
anstalter i bileden finnas i tillfredsställande skick.

Om sammanslagning av floltningsföreningar underrätte
länsstyrelsen vattendomstolen för anteckning i vattenboken.

Propositionens lagförslag

Virke, som tillföres allmän flottled å plats, varifrån
dess ulflollning beräknas kunna medhinnas under första flottningsärel. må
flottas obarkat, sä framt icke med avseende å beskaffenheten av vattendraget
med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden, som kunna inverka på
frågan, vattendomstolen finner skäligt atl för hela floltleden eller viss del
därav förordna, att allt eller visst slags virke skall, innan del utlägges i
floltleden, hava undergått avbarkning.

Virke, vars ulflollning beräknas icke kunna medhinnas
under första flottningsärel, skall, innan det utlägges i floltleden, hava
medelst avbarkning sä fullständigt som möjligt befriats från bark, där ej med
hänsyn till ovan sagda förhållanden vattendomstolen funnit skäligt medgiva
undantag från denna bestämmelse.

Virke, som
tillförs en allmän flottled på en plats, varifrån dess ulflollning beräknas
kunna medhinnas under första floltningsåret,/ar flottas obarkat, så framt icke
med avseende å beskaffenheten av vattendraget med stränder och fiske ävensom
övriga förhållanden, som kan inverka på frågan, länsstyrelsen finner skäligt
att för hela flottleden eller viss del därav förordna, att allt eller visst
slags virke skall, innan det utläggs i flottleden, ha undergått avbarkning.

Virke,
vars ulflollning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsärel,
skall, innan det utlägges i floltleden, ha medelst avbarkning sä fullständigt
som möjligl befriats från bark, där ej med hänsyn lill ovan sagda förhållanden
länsstyrelsen funnit skäligt medge undantag från denna bestämmelse.

" Senaste lydelse 1977:671. ' Senaste lydelse
1958:188.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

Ej må ulan tillstånd av vattendomstolen avbarkning
verkställas å isen eller å stranden sä nära vattnet, att barken kan nedskötjas
däri. Vid tUlstånds meddelande skall vattendomstolen föreskriva de villkor,
som i varje särskilt fall må finnas erforderliga till förebyggande av skada
eller olägenhet.

Föreslagen lydelse

Utan tillstånd av länsstyrelsen jår avbarkning inte
verkställas på isen eller på stranden så nära vattnet, alt barken kan skötjas
ned däri. Vid meddelande av tittstånd skall länsstyrelsen föreskriva de villkor
som i varje särskilt fall behövs för att förebygga skada eller olägenhet.

Propositionens lagförslag

70 A
altmän flottleds skötsel och underhåll samt flottningsförenings verksamhet
utöve länsstyrelsen tillsyn. Teknisk lUlsyn å flottledsan-läggningarnas
underhåll och nyttjande åligger under länsstyrelsens överinseende tillika
tjänstemännen å väg- och vatlenbyggnadsdistrik-ten, vilka hava alt verkställa
inspektion å flottlederna i enlighet med de närmare föreskrifter, som därom
varda av regeringen meddelade.

Flotlningsslyrelsen och flott-ningschefen äro skyldiga alt
vid tillsynens utövande på anfordran lämna vederbörande alla erforderliga
upplysningar.

Om rätt att vid förefallande behov hos vatlenrätlsdomaren
påkalla besiktning å anläggning för allmän flottled så ock om handräckning
skits i 13 kap. vattenlagen.

79 Åsidosattes föreskrift, som i 37 § andra stycket, 41 §
första stycket, 44 §, 47 § andra och tredje styckena, 51 § första stycket, 54
§ sista stycket eller 76 § första och andra styckena är meddelad, eller försummar
styrelseledamot vare sig alt på sätt i 56 § tredje stycket stadgas hålla den
där omförmälda förteckningen tillgänglig och över-

Länsstyrelsen utövar tillsyn över aUmänna flottleders
skötsel och underhåll samt över flottningsföreningars verksamhel.

Flotlningsslyrelsen och flott-ningschefen är skyldiga att
på begäran av länsstyrelsen lämna de upplysningar som behövs för till-svnen.

Åsidosätts föreskrift, som i 37 §, 41 § första stycket, 44
§, 47 § andra och tredje styckena, 51 § första stycket, 54 § sista stycket
eller 76 § första och andra styckena är meddelad, eller försummar styrelseledamot
all på sätt i 56 § tredje stycket stadgas hålla den där omförmälda
förteckningen tillgänglig och översända den lill flottande el-

" Senasie lydelse 1977:761. '" Senaste lydelse
1964: 183.

Prop.
1982/83:26

Föreslagen
lydelse

ler all, då flottande enligt sjätte stycket i nämnda §
påyrkat hän-skjutande av visst ärende till prövning po flottningsstämma,
låta upptaga ärendet på förteckningen, döms den försumlige till dagsböter.

Nuvarande lydelse

sända den till flottande eller atl, då flottande enligl
sjätte stycket i nämnda § påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å
flottningsstämma, låta upptaga ärendet å förteckningen,

dömes den försumlige lill dagsböter.

Förseelse mot 47 § tredje stycket, 51 § första slykel, 54
§ sista stycket eller 56 § tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse
att å den i 56 § omförmälda förteckning upplaga ärende, vars hänskjutande till
flottningsstämma av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma S, må
åtalas allenast av målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses såväl
flollningsföreningen som varje flottande.

Ålal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall
anhängig-göras vid allmän underrätt i den ort, där flotlningsslyrelsen har sitt
säte.

Propositionens lagförslag

Om en
allmän jlottted avlyses och dess tillgångar överstiger skulderna, skall
behållningen användas för att bortskaffa sädana flottleds-anordningar som kan
orsaka skada eller olägenhet och för att iordningställa vattendraget och
intilliggande område i ett frän företrädesvis fiske- och nalurvårdssynpunkl
lämpligt skick (återställningsätgärder).

Varder allmän flottled jämlikt 6 kap. 27 § vattenlagen
avlyst, skall, där dess tillgångar överstiga skulderna, behållningen användas
för bortskaffande av sådana flottleds-anordningar som kunna orsaka skada eller
olägenhet saml för iordningställande av vallendraget och intilliggande område
i ell från företrädesvis fiske- och naturvärdssyn-skick (ålersläll-

punkt lämpligl ningsätgärder).

Om endasi del av flottled avlyses, skall den behållning
framräknas som skäligen kan anses belöpa på delen.

Finnes
behållning sedan behövliga äterställningsätgärder vidtagits, skall denna
användas på sätt regeringen bestämmer.

Understödsfond,
varom i 32 § andra stycket förmäles, skall vid flottleds avlysande främst
användas för därmed avsedda ändamål, därvid personer, som redan tillerkänts
pension eller annat understöd, hava företräde framför dem, som ännu icke
kommit i åtnjutande därav; och må, där så finnes lämpligl, fondens ändamål
tillgodoses genom de understödsberältigades inlösande i anstalt för försäkring
eller understöd.

84 §

I fråga om framförande av flott-gods i sammanlagda flottar
äge stadgandena i denna lag icke tillämpning; men låter någon flottgods
framflyta hopfäst i knippen et-

Senaste lydelse 1977:671

Prop. 19''2/83:26 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag ler mindre buntar eller framföres flottgods i ringbom,
räknas del för lö.sflottning och vare förty denna lag därå tUlämplig.

Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning pä
gränsfloderna Torneä och Muonio älvar.

84 a §'*

Ta/flAi wor beslut av länsstyrelsen Beslut av länsstyrelsen om utse-

om anlitande av sakkunnigt biträ- ende eller entledigande av styrelse-

de, om utseende eller entledigande ledamot eller revisor i floltningsför-

av styrelseledamot eller revisor i ening, om föranstaltande om åtgärd

flottningsförening, om föranstal- på sädan förenings bekostnad, om

lande om åtgärd på sådan förenings utseende av förvaltare som avses i

bekostnad, om utseende av förval- 82 a § eller med anledning av sädan

tare som avses i 82 a § eller med förvaltares beslul i fråga om åler-

anledning av sådan förvaltares be- ställningsålgärder överklagas hos

slut i fråga om ålerställningsäl- regeringen genom besvär,

gärder/öre.? hos regeringen genom

besvär.

Mot annat beslut av länsstyrel- Beslut av länsstyrelsen enligt

sen enligt denna lag föres talan hos denna lag får i övriga fall
överkla-

kammarrätten genom besvär. gas hos kammarrätten genom be-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

Härigenom föreskrivs atl i lagen (1933:269) om ägofred
skall införas en ny paragraf, 45 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 a §

Med vattenlagen i 43-45 §§ avses vattenlagen (1918:523) i
dess lydelse vid utgången av år 1982.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

"• Senaste lydelse 1977:671

Prop.
1982/83:26 16

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse Propositionens

lagförslag

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda
skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.

Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (1942:335) om
särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §- "

Mål om tillstånd enligt valtenia- Mäl om tillstånd enligt vattenla

gen (1918:523) lill anläggning, som gen
(1982:000) lill anläggning, som

under 2 § I)
eller 2) sägs, eller
till under 2 § I) eller 2) sägs, eller till

väsentlig ombyggnad, ändring eller väsentlig
ombyggnad, ändring eller

utvidgning av sädan anläggning må utvidgning
av sädan anläggning/?;/-

ej avgöras med mindre prövnings- inle avgöras
med mindre pröv-

myndighetens utlåtande föreligger. ningsmyndighetens
ullätande före

ligger.

Vad i första stycket är stadgat gäller ocksä ärende
angående tillstånd enligt 2 § lagen (1902:71 s. I), innefattande vissa beslämmelser om elektriska
anläggningar, till utförande av elektrisk ledning som under 2 § 3) i denna lag
sägs samt ärende angående koncession enligl lagen (1978:160) om vissa
rörledningar, dock ej om ärendet avser röriedning för transport av fjärrvärme.

13 § ■'

Den ökning i byggnadskostna- Den ökning i byggnadskostna

den, som föranledes av skyddsåt- den, som jöranleds av skyddsåt

gärd enligt denna lag, skall icke ta- gärder enligl denna lag, skall inte

gas i beräkning vid prövning, som / tas i beräkning vid den prövning

2 kap. 3 § första stycket vatlenla- som avses i 3 kap. 4 § vattentagen

gen sägs. (1982:000).

Vid meddelande av tillstånd, som Vid meddelande av tillstånd som

i 12 § första stycket omförmäles, anges
i 12 § första stycket iArt///e-

skola av prövningsmyndighelen aktas de
föreskrifter som pröv-

med avseende å vattenbyggnadens ningstnyndigheten
har meddelat i

utförande givna föreskrifter beak- fråga
om valtenantäggningens ut

tas. förande.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

' Lagen omtryckt 1978: 163. ' Senaste lydelse 1982:488. '
Senasie lydelse 1982; 488.

Prop.
1982/83:26 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag

4
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske

Härigenom föreskrivs aft 35 a § lagen (1950: 596) om rätt
till fiske skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 a §'

Den som uppsålUgen eller av Till böter etter fängelse i högst

oaklsamhet hiyter mot föreskrift sex månader döms den som
uppsåt-som meddelats med stöd ay 33 f § ligen eller av oaktsamhet biyter dömes,
i de faU sont särskilt angi- mot

vas i sålunda meddelad föreskrift, I. föreskrift som meddelats med

lilt böter eller ffingetse i högst sex stöd av 33 f§, i de
fall som särskilt

månader, anges i sålunda meddelad före-

skrift,

2. fiskeförbud som meddelats för

visst område i anledning av förelag

enligt vattenlagen (1982:000) eller

motsvarande äldre lag.

Den som gör sjg skyldig tjll för- Den som gör sig skyldig till för-

sök eller förberedelse t'll brpft- fö'" sök eller
förberedelse lill brott, för

vilket föreskrivits påföljd enligl vilket föreskrivits påföljd enligt

första stycket, dömes, i de fall som första stycket /, dömes, i de fall

särskill angivas i föreskrift medde- som särskilt anges i föreskrift med

lad med stöd av 33 f §, till ansvar delad med slöd av 33 f §, till ansvar

enligt 23 kp. brottsbalken, enligt
23 kap. brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

5 Förslag tilj

Lag om äpdring i Ipgen (1962:627) om vissa åtgärder för
utnyttjande av vattenkraft yii krig m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:627) om vissa
åtgärder för utnyttjande ay vatteiikraft vid krig m. m.' dels alt 14 pch 20 §§
skall upphöra atl gälla, dels alt i I § ordet ''Konungen" skall bytas ul
mot "regeringen", dels alt 2, 3, 5-9, 12 och 15-19§§ skall ha nedan
angivna lydelse.

2§

För bättre utnyttjande av vatten- För
bättre utnyttjande av vatten-

kraft må.
efter ansökan hos vallen- kraft,/ar, efter ansökan hos vatten-

' Paragrafen införd genom 1975:176. ' Senaste lydelse av
14 § 1971:532. 2 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 26

Nuvarande lydelse

domstolen enligl // kap. vattenlagen, tillstånd jämlikt
bestämmelserna i denna lag lämnas lill åtgärd, som avses i 2 kap. 1 §
vattenlagen, eller till tillfällig reglering av avrinningen ur sjö eller annan
vatten-samting etter i vattendrag eller ock ändrade bestämmelser meddelas för
hushållning med etter framsläppande av vatten, därest åtgärden prövas ur
allmän synpunkt medföra fördel, som väsentligt överväger därmed förenade
olägenheter.

Föreslagen lydelse

domstolen enligt 13 kap. vattentagen (1982:000),
tillstånd enligt denna lag lämnas lill tillfällig vattenreglering eller annat
vattenföretag, som avses i / kap. 3 § första stycket 1 vattenlagen, eller också
ändrade beslämmelser meddelas om innehållande eller lappning av vatten, om
åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra /örc/e/a/-, som överväger
kostnaderna samt skadorna och ölägenheterna av den.

Propositionens lagförslag

Beträffande
företag enligl denna lag skall vad i vattenlagen är stadgat äga tiUämpning,
där ej annat följer av bestämmelserna i 4-20§§ nedan.

Bestämmelserna
i vattenlagen (1982:000) skaU tUlämpas på förelag enligl denna lag, om inle
annat föranleds av bestämmelserna i det följande.

Vad i 2
kap. 3 § jörsta stycket vattenlagen är stadgat om hinder mot byggande i vatten
skall icke äga tillämpning i fråga om förelag enligt denna lag.

Bestämmelsen
i 3 kap. 4 § vattenlagen (1982:000) skall inte äga tillämpning i fråga om
företag enligl denna lag.

Vad i 3 kap. vattenlagen är stadgat om vallenreglering
med tvångs-delaktighet skatt ej äga tillämpning å reglering, som avses i denna
lag. Finnes uppenbart, all regleringen är till nytta för annan, som tillgodogör
vattenkraft, är denne dock pliktig alt i den mån så kan anses skäligt bidraga
till kostnaden för regleringen. Med avseende å talan om sädanl bidrag gäller
vad som är stadgat om talan enligt 3 kap. 9§ vattenlagen.

Hava
flera än två förenat sig om regleringen, må förordnas, att företagets
angelägenheter skola handhavas av, i stället för styrelse, någon av
deltagarna. I sådant falt erfordras icke stadgar för företaget.

Bestämmelserna i 7 kap. vallen-tagen (1982:000) om
vattenreglering med tvångsdelaktighet gäller inte regleringar, som avses i
denna lag. År del uppenbart, att en reglering är till nytta för annan som tillgodogör
vattenkraft, är denne dock skyldig all i den mån sä kan anses skäligt bidra
till kostnaden för regleringen; / fråga om talan om sådant bidrag tillämpas
vattentagens bestämmelser om stämningsmål.

I fråga om förvattningen av etl vatlenregleringsföreiag
med flera deltagare gäller vad som i lagen (1973:1150) omförvattning av samfälligheter
är stadgal om samfälligheter enligt vattenlagen.

Nuvarande lydelse

If

Föreslagen lydelse

Propositionens lagförslag

År företag enligt denna lag av betydande omfattning eller
ingripande beskaffenhet, kan Konungen förbehålla sig prövning av frågan
huruvida företaget får komma lill stånd. I sådant falt äger vad i 4 kap. 17, 18
och 20§§ vattenlagen (1918:523) föreskrives om Konungens prövningsrätt
motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 4 kap. 5-12, 16 och 19 §§ vattenlagen
skola ej äga tUlämpning i fråga om förelag enligl denna lag.

/ stället för bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2 .■?.(?
vattenlagen (1982:000) gäller vid tillämpning av denna lag ifråga om
vatienförelug som där avses bestämmelserna i II kap. 3 .■? vallenlagen.

Bestämmelserna i // kap. 7- 1 1 §§ och 13 kap. 19 § andra slyckei vattenlagen
skall inte gälla i fråga om företag enligl denna lag.

För vattenkraft, som går föriorad för strömfallsägare lill
följd av sädan enligl denna lag medgiven åtgärd, med vilken ej åsyftas atl
tillgodogöra samma vattenkraft, skall ersättning utgå allenast såvitt fråga är
om tillgodogjord vattenkraft eller om vattenkraft, som uppenbarligen är avsedd
atl tillgodogöras under den lid tillståndet skall gälla.

Tages för åtgärd enligt denna lag byggnad i anspråk med
stöd av 2 kap. 15§ vattenlagen, skall i stället för vad där föreskrives om
skyldig-hel att gottgöra ägaren andel av byggnadens värde gälla, att skälig
ersättning skatt givas för begagnandet av byggnaden.

9§

Vid
meddelande av tillstånd till företag enligt denna lag äger vattendomstolen,
där det kräves för atl undvika dröjsmål med förelaget, uppskjuta frågan om de
föreskrifter, som erfordras angående ersättning, avgifter eller annat. Bestämmelserna
i II
kap. 66 §2 mom.
andra, tredje och fjärde styckena vattenlagen skola därvid äga motsvarande
tillämpning.

Vid
meddelande av tillstånd till förelag enligt denna lag,/rt/- vattendomstolen,,
om det behövs för att undvika dröjsmål med företaget, skjuta upp frågan om de
föreskrifter, som erfordras angående ersättning, avgifter eller annat. Därvid
tillämpas 13 kap. 49§ andra—femte styckena vattenlagen (1982:000).

Anspräk på
ersätlning för skada, föriust eller inträng som icke förutsetts av
vattendomstolen skall, för

Anspräk på
ersättning för skada, förlust eller intrång som inte förutsetts av
vattendomstolen skall, för

■ Senaste lydelse 1974:275.

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

atl kunna upptagas lill prövning, anmälas hos
vatlenrältsdomaren inom fem är eller den längre lid, högst tolv är, som
vattendomstolen må hava föreskrivit, räknat frän det tiden för tillståndet
eller, om nytt tillstånd meddelats, liden därför gäll lill ända. Eflerföljes
företag enligt denna lag av förelag, vartill lillständ meddelas enligl
vattenlagen, må anspräk med anledning av det förra företagel framställas inom
den tid, som bestämmes enligl 2 kap. 24§ vattenlagen. Anmälan om ersättningsanspråk
skall göras skriftligen och ingivas lill vatlenrältsdomaren i två exemplar.
Vattendomstolen skall i domen erinra om vad skadelidande har atl iakttaga.

20

Föreslagen lydelse

attfå tas upp lill prövning, anmälas titt vattendomstolen
inom fem är eller den längre tid, högst tolv är, som vallendomstolen kan ha
föreskrivit, räknat från det tiden för tillståndet eller, om nytt tillstånd
meddelats, tiden därför gäll till ända. Eflerföljes förelag enligt denna lag
av förelag, vartill tillstånd meddelas enligl vattenlagen (1982:000), får
anspräk med anledning av del förra förelaget framställas inom den lid, som
gäller för det senare förelaget enligt 15 kap. 17§ tredje stycket vattenlagen.
Anmälan om ersättningsanspråk skall vara skrifttig och den skatt ges in till
vattendomstolen i två exemplar. Vattendomstolen skall i domen erinra om vad
skadelidande har att iaktta.

Propositionens lagförslag

Bestämmelsen
i 11 kap. 30§ första stycket vattenlagen skatt ej utgöra hinder mot
upptagande av ansökan om tillstånd lill åtgärd enligl denna lag.

Bestämmelserna
i 4 kap. 5 § andra och tredje styckena vattenlagen (1982:000) hindrar inle att
ansökan om tillstånd till åtgärder enhgt denna lag tas upp titt prövning.

I mäl enligt denna lag skall etl exemplar av
ansökningshandlingarna jämte kungörelsen städse genom vattenrättsdomarens
försorg tillställas länsstyrelsen i det län, inom vilket företagel
huvudsakligen skall verkställas.

Vid
tillämpning i mål, varom nu är fråga, av bestämmelserna i // kap. 38 §, 39 §
andra stycket, 45 § 1 mom. andra stycket sista punkten, 47 §, 50 § andra
stycket och 61 § första stycket vallentagen må i brådskande fal 1/n.■;/<?/■,
som avses i nämnda stadganden, begränsas med iakttagande likväl av alt skäligt
rådrum beredes.

1 mål enligt denna lag skall ett exemplar av
ansökningshandlingarna jämte kungörelsen av vattendomstolen tillställas
länsstyrelsen i det län, inom vilket förelaget huvudsakligen skall
verkställas.

Vid tillämpning i mål, varom nu är fråga, av
bestämmelserna i 13 kap. 29 och 37 §§ vattenlagen (1982:000)får i brådskande
fall de i dessa lagrum angivna fristerna begränsas. Parterna skall dock beredas
skäligt rådrum.

■' Senaste lydelse 1974:275.

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I7 §

21

Propositionens lagförslag

Befogenhet,
som i II kap. 46 § första stycket
vattenlagen litter-känts vattenrättsdomaren för där angivna fält, skatt
tillkomma honom jämväl i mål enligt denna lag. Är fråga om åtgärd, som
omfattai vidlyftigare arbete, eller är avsevärt intrång på allmän eller enskild
rätt att befara därav, må förordnande av vattenrättsdomaren lämnas endast om
riket befinner sig i krig.

När synnerliga skäl äro därtill, må vattenrättsdomaren i
mål enligt denna lag medgiva sökanden atl utan hinder av bestämmelsen i 2 kap.
20§ 2 mom. vattenlagen påbörja arbete, som där avses.

I mål enligt denna lag får på begäran av sökanden
vullendoinslo-len ulan huvudförhandling i brådskande fatt medge alt åtgärder
för vultenföretaget vidtas, innan frågan om sådana åtgärder slutligen avgörs.
Är fråga om åtgärd, som omfattar vidlyftigare arbete, eller är avsevärt inträng
på allmän eller enskild rätt att befara därav, /ör förordnande meddelas
endast om riket är i krig.

När
synneriiga skäl föreligger, får vattendomstolen i mäl enligt denna lag medge
sökanden att utan hinder av bestämmelsen i 4 kap. I § andra stycket vallentagen
(1982:000) påbörja arbete, som där avses.

Vattendomstolens beslut enligt denna paragraf gäller
omedelbart, men det kan ändras när förhållandena föranleder det.

Befinner
sig riket i krig och är med hänsyn till kraftförsörjningen oundgängligen
erforderligt atl åtgärd, som avses i 2§, vidtages utan dröjsmål, äger Konungen
eller myndighet, som Konungen bestämmer, förordna att åtgärden må, ändå alt
den är av beskaffenhet all vattendomstolens medgivande därtill skall inhämtas,
vidtagas ulan föregående prövning av vattendomstolen. Vidtager någon åtgärd
med stöd av vad nu sagts, skall han ofördröjligen efter dess verkställande
göra ansökan hos vattendomstolen om godkännande av åtgärden.

I fräga
om ansökan, som i första stycket sägs, och påföljd för underlåtenhet atl göra
sådan ansökan skall vad i vattenlagen stadgas för fall, som avses i 2 kap. 20§
I mom. tredje stycket samma lag, äga motsvarande tillämpning.

År riket i
krig och är med hänsyn till kraftförsörjningen oundgängligen erforderiigt att
åtgärd, som avses i 2 S, vidtas utan dröjsmål,/ijr regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer förordna att åtgärden/c/c, ändå att den är
av beskaffenhet att vattendomstolens medgivande därtill skall inhämtas,
vidtas ulan föregående prövning av vattendomstolen. Vidtar nägon åtgärd med
stöd av vad nu sagts, skall han ofördröjligen efter dess verkställande göra
ansökan hos vattendomstolen om godkännande av åtgärden.

1 fråga om ansökan, som i första stycket sägs, och påföljd
för underlätenhet atl göra sädan ansökan gäUer vad i vattenlagen (1982:000)
stadgas för fall som avses i 4 kap. 4§ samma lag.

Prop. 1982/83:26 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag 19§

Säkerhet, som avses i // kap. 66 Säkerhet, som avses i 13 kap. 49

etter 67§ vattenlagen, skall i mål, och
50§§ vattentagen (1982:000),

varom är fråga i denna lag, gälla all skall
i mål, varom är fråga i denna

ersättning, som icke skall erläggas lag, gälla all ersätlning, som icke

innan meddelat tillstånd tages i an- skall
erläggas innan meddelat till

språk, ävensom kostnader för åt- stånd tages
i anspråk, ävensom

gärd, som vattendomstolen må kostnader
för åtgärd, som valten-

hava föreskrivit med stöd av 4§ domstolen
kan ha föreskrivit med

andra stycket. stöd av 4 § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

6 Förslag till

Lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)

Härigenom föreskrivs att i 16, 18och-20§§ naturvårdslagen
(1964:822)' orden "vallenlagen (1918:523)" skall bytas ut mot
"vattenlagen (1982:000)".

Denna lag träder i kraft den I januari 1983. 1 fråga om
företag, vartill tillstånd har lämnats enligt vattenlagen (1918:523), gäller
äldre beslämmelser.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs att i 10§ lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln'
orden "vattenlagen (1918:523)" skall bytas ut mot "vallenlagen
(1982:000)".

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

8 Förslag till

Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)

Härigenom föreskrivs atl 1,2 och 45 S§ miljöskyddslagen
(1969:387)' skall ha nedan angivna lydelse.

' Lagen omtryckt 1974: 1025. Senaste lydelse av 18 §
enligt prop. 1981/82: 220. ' Senaste lydelse av 10 § 1974:891. ' Lagen omtryckt
1981:420.

Prop. 1982/83:26 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

1 § lagförslag

Denna lag är tillämplig pä Denna lag är tillämplig på

1. utsläppande av avloppsval- I. utsläppande av avloppsval

len, fast ämne eller gas från mark. ten,
fast ämne eller gas frän mark,

byggnad eller anläggning i vatten- byggnad
eller anläggning i vatten

drag, sjö eller annat vattenområde, drag,
sjö eller annat vattenområde,

om åtgärden inte utgör valtenförc-lag enligt vattenlagen
(1982:000),

2. användning av mark, byggnad 2. användning av mark, byggnad

eller anläggning på sätt som eljest eller anläggning på sätt som eljest

kan medföra förorening av vatten- kan medföra förorening av vatten

drag, sjö eller annat vattenområde, drag, sjö eller annat vattenområde,

om användningen ej utgör byggan- om användningen inle utgör vattcn-

de i vatten, företag enligt
vattenlagen

(1982:000),

3. användning av mark, byggnad eller anläggning pä sätt
som kan med

föra störning för omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus

eller annat sådant, om störningen ej är helt tillfällig.

Lagen är icke tillämplig pä sådant utsläppande av avfall
som avses i lagen (1971:1154) om förbud mol dumpning av avfall i vatten eller
på störning i radiomotlagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om
joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk anläggning,
varom särskilda bestämmelser gäller.

Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas
av lagen kallas miljöfariig verksamhel.

2§

Utöver bestämmelserna i denna lag gäller om miljöfarlig
verksamhel vad som föreskrivs i hälsovårds-, byggnads- och
naturvårdslagstiftning eller i annan lagstiftning. 1 fråga om viss miljöfariig
verksamhet gäller särskilda bestämmelser enligl lagen (1971:850) med anledning
av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.

Har regeringen enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385)
prövat frågan om tillkomst eller lokalisering av viss verksamhet eller enligt
lagen (1978:160) om vissa rörledningar prövat frågan om framdragande eller
begagnande av sädan ledning, är beslutet bindande vid prövning enligl denna
lag.

I fråga om byggande i vatten för alt motverka
vattenförorening och om ianspråktagande av mark för ledning etter annan
anläggning för avtoppvatten finns bestämmelser i vattenlagen (1918:523).

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger
meddela särskilda beslämmelser till förebyggande av vattenförorening genom fast
avfall.

Prop. 1982/83:26 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

45 § lagförslag

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som
uppsåtligen eller av oaklsamhel

1.
bryter mot
förbud som har I. bryter mol förbud som har meddelats
med stöd av 8, 23 eller meddelats med slöd av 8. 23 eller
41 § eller åsidosätter sädana be- 41 § eller åsidosätter sådana bestämmelser som har meddelats med stämmelser som har meddelats med
stöd av 2 fjärde stycket, stöd av 2 § tredje stycket,

2.
underlåter att
iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 10 §,

3.
åsidosätter
villkor eller föreskrifter som meddelats med slöd av 17 §, 18 § första stycket,
19-21 S, 21 a § andra stycket, 23-25, 27 §, 29 § andra stycket eller 41 §,

4.
underlåter att
fullgöra vad som åligger honom enligt 43 § första stycket eller i ansökan eller
annan handling som avges enligl denna lag eller enligl föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen lämnar vederbörande myndighet oriktiga uppgifter
rörande ell förhållande av betydelse för prövning av en fråga om tillstånd
eller för tillsynen.

1 ringa fall döms inte till ansvar.

Till ansvar enligl första stycket döms inte, om ansvar för
gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

9 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att I kap. 6 § och 9 kap. 33 § jordabalken'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

1 kap.

6§

Har fastighet blivit skild frän an- Har
fastighet blivit skild frän an

gränsande vallenområde genom alt gränsande
vallenområde genom alt

stranden förskjutits, har faslighe- stranden
förskjutits, har fastighe

tens ägare räll att nyttja området tens
ägare rätt att nyttja området

mellan fastigheten och vattnet un- mellan
fastigheten och vattnet un

der förutsättning att området är av der
förutsättning atl området är av

ringa omfattning och alt dess ägare ringa
omfattning och all dess ägare

icke lider skada eller olägenhet av icke
lider skada eller olägenhet av

betydelse. Fastighetens ägare har betydelse.
Faslighetens ägare har

därvid samma rätt som enligl / kap. därvid
samma räll som enligt 2 kap

3 S vattenlagen (1918:523) tillkom- 6
§ vattentagen (1982:000) tillkom

mer slrandägare. mer slrandägare.

' Balken omtryckt 1971: 1209.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

33 §

25

Propositionens lagförslag

Har
jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt vattentagen
(1918:523) eller för byggande av enskild väg enligt lagen (1939:608) om
enskilda vägar, får jordägaren uppsäga avtalet, om ar-rendatorn icke medger
skälig höjning av arrendeavgiften. Uppsägning skall ske inom ell är från del
företaget fullbordades.

Har
jordägaren utgivit ersättning för markavvattning enligl vattenlagen (1982:000)
eller för byggande av enskild väg enligl lagen (1939:608) om enskilda vägar
eller anläggningslagen (1973:1149), fär jordägaren upppsäga avtalet, om
arrendatorn icke medger skälig höjning av arrendeavgiften. Uppsägning skall
ske inom etl år från del företaget fullbordades.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983. 9 kap. 33 §
gäller också i fall då jordägaren utgivit ersätlning för torrläggning av mark
enligt vattenlagen (1918:523).

10 Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom
föreskrivs atl 7 kap. 2 och 9 §§, 9 kap. 1 § samt 14 kap. fastighelsbildningslagen
(1970:988)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Servitut avseende skogsfång eller rätt aUframdraga annan
sådan ledning som avses i ledningsrätlslagen (1973: 1144) än avloppsledning
för en fastighet fär ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut,
som kan upplåtas enligt vattenlagen etter efter prövning vid särskild
förrättning enligt annan lag och som ej omfattas av förbudet i första stycket,
får bildas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en
annan faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. I fråga om
servitut som avses i 2—6 kap. vattenlagen fordras vidare atl

Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning
enligl ledningsrätlslagen (1973: 1144) får inte bildas genom
fastighetsreglering.

Servitut som kan upplåtas tiUförmån för etl vattenföretag
enligt 8 kap. I § vattenlagen (1982:000) får bildas genom fastighetsreglering
endast om tUlstånd lilt företaget har meddelats enligt vattenlagen etter om det
är uppenbart att varken allmänna eller enskUda intressen skadas genom
företagets inverkan på vattenförhållandena. Andra servitut som kan upplåtas
enligl

' Lagen omtryckt 1971: 1035. - Senaste lydelse 1973: 1146.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

ägaren av den tjänande fastigheten ej motsätter sig
servitutsbildning-en.

26

Föreslagen lydelse

vattenlagen får inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskUd
förrättning i andra fall än som anges i första och andra styckena, får bildas
genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan
fastighetshUdningsåtgärd och är av betydelse för denna.

Propositionens lagförslag

Första och
andra styckena gäller ej servitut som avser ledning för vatten till
husbehovsförbruktiing.

Första-tredje
styckena gäller inte servitut som avser avloppsledning för en fastighet etter
ledning för vatten till husbehovsförbrukning.

Servitut,
som har tillkommit titt förmån för ell vatlenföretag med stöd av 8 kap. I §
vattenlagen (1982:000) eller motsvarande äldre bestämmelser, får ändras eller
upphävas endast om åtgärden inle medför otägenliet av någon betydelse för
företaget. Andra servitut som har tillkommit med stöd av vattenlagen eller
motsvarande äldre lagstiftning får inte ändras eller upphävas genom
fastighetsreglering.

Servitut som bildats enligt 2-6 kap. vattenlagen eller
motsvarande äldre lagstiftning får ej ändras eller upphävas genom
fastighetsreglering. Om servitut tiUkommit med stöd av 7 eller 8 kap.
valte/dagen etter motsvarande äldre bestämmelser etter enligt lagstiftningen
om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149)
eller motsvarande äldre bestämmelser, får åtgärd som nyss nämnts företagas
endast om åtgärden sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och är
av betydelse för denna.

Servitut, som har tUlkommit enligt lagstiftningen om
ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningstagen (1973:1149) eller
motsvarande äldre lagstiftning, får ändras eller upphävas genom fastighetsreglering
endast om åtgärden sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och
år av betydelse för denna.

9 kap. I§ Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall
efter beslut av fastighels-bildningsmyndigheten verkställas under förrättningen
som ett för sakägar-

' Senaste lydelse 1973: 1157. "Senaste lydelse 1973:
1157.

na
gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregleringens
syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande Ivdelse

Förestagen lydelse

27

Propositionens lagförslag

Beslul
enligt första stycket får ej avse sådant företag som skulle väsentligt ändra
arten och omfattningen av regleringen och ej heller annat företag enligt vattenlagen
än dikning.

Beslut enligt första stycket fär inte avse företag som
skulle väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen etter andra
vatten-företag än sådana markavvatt-ningsförelag. för vilka tittslånds-ptikt
föreligger enbart på grund av 4 kap. 2 § andra stycket vattenlagen (1982:000).

Kan lill
följd av andra stycket företag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna
lag eller är sådant utförande icke lämpligt, får
fastig-helsbildningsmyndighelen förordna om prövning enligl vattenlagen eller
anläggningslagen.

Uppkommer vid fastighetsbildning fråga om
fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av
ledningsrätl eller av servitut, som bildats på annat säll än enligt 2—6 kap.
vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning, skall frägan prövas vid
faslighelsbeslämning, om det behövs för fastighetsbildningen.

På ansökan av sakägare fär även i annat fall
faslighelsbeslämning ske för prövning av fräga om fastighetsindelningens
beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av
servitut, som tillkommit vid avvitlring eller enligl lagstiftningen om
fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller
motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke frågans avgörande uppenbarligen är
utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla fastighelsbe-

Om det
vid fastighetsbildning uppkommer frågor om fastighetsindelningens beskaffenhet
eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut, skall
frågan prövas vid faslighelsbeslämning, om del behövs för fastighetsbildningen.
I fråga om servitut som har tUlkommit med stöd av vattentagen (1982:000) etter
motsvarande äldre lagstiftning får en sådan bestämning endasi avse servitut
enligt 8 kap. 1 § vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser.

Pä ansökan
av sakägare fär även i annat fall faslighelsbeslämning ske för prövning av
fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget
av ledningsrätt eller av servitut, som tillkommit vid avvitlring eller enligt
lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligl anläggningslagen
etter 8 kap. I § vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke
frågans avgörande uppenbarligen är ulan betydelse för sökanden. Samma

Senaste lydelse 1973: 1146 Gfr 1973: 1157 och rskr 1973:
390).

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

stämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område
med stadsplan eller byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckis
om upprättande av sådan plan.

Föreslagen lydelse

rätt att påkalla fastighetsbestämning tillkommer
byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller
område beträffande vilket fråga väckis om upprättande av sädan plan.

Propositionens lagförslag

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

Il Förslag tUl

Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrivs alt I kap. 6 § expropriationslagen
(1972: 719) skall upphöra all gälla vid utgången av är 1982.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter

Härigenom
föreskrivs att 1, 3, 20, 21, 23 och 44 §§ lagen (1973: 1150) om förvaltning av
samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Vid tillämpningen av denna lag skall som samfällighel
anses

1.
samfällighet
enligt fastighelsbildningslagen (1970:988),

2.
annan mark som
gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastigheterna i en socken,

3.
servitut eller
annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt,

4.
samfällighet
enligt anläggningslagen (1973: 1149),

Med delägarfastighet försläs i lagen fastighet som har
del i samfällighet och med delägare ägaren av delägarfastighet.

5.
samfäUighet enligt vattenlagen (1982:000).

Med
delägariastighet förstås i lagen faslighet som har del i samfällighet och med
delägare ägaren delägarfastighet. / fråga om sainfät-tighei enligt första
stycket 5 förstås dock med delägarfastighet fastig-hel som på annat sätt än
genom delaktighet omfattas av samfällig-

Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82:
221.

Prop. 1982/83:26 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag heten och med delägare den som deltar i
samfälligheten. Beträffande sådan samfällighet skatt vidare vad som sägs i
lagen om delägar-fastighels andelstal i stället gälla delägares andelstal.

3§

Lagens bestämmelser om fastig- Lagens bestämmelser om fastig

het äger motsvarande tillämpning het äger motsvarande tillämpning

på sådan tomträtt, gruva, byggnad, pä sädan tomträtt, gruva, byggnad,

annan anläggning eller naturreser- annan anläggning eller naturreser

vat som har del i samfällighet enligt val som har del i samfällighet enligt

I § första stycket 3 eller 4. I § första stycket 3, 4 eller 5.

Den som innehar faslighet på grund av testamenlariskt
förordnande ulan atl äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning
som faslighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som förvaltar
reservatet.

Innehavare av tomträtt i fastighet som har del i
samfällighel enligt I § första stycket I eller 2 skall vid tillämpningen av
denna lag anses som delägare i fastighetsägarens ställe.

I fråga om samfälligheter enligl 1 § första stycket 5
skatt lagens bestämmelser om fastighetsdomstol i stället gälla vattendomstol.
När talan skall föras hos vattendomstol, gäller vattenlagens (1982:000) bestämmelser
om stämningsmål.

20 §-Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med
delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse.

Sammanträde enligt första stycket hålles av den som
fastighetsdomstolen förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran
av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973: 1149)
faslighetsbildningsmyndighelen eller, om särskild förrättningsman förordnats
enligt 4§ sistnämnda lag, denne hälla sammanträde enligt första stycket
beträffande samfällighel som beröres av förrättningen, om delägare i
samfälligheten begär det eller om del är av väsentlig betydelse från allmän
synpunkt alt samfällighetsförening bildas.

/ fråga om samfälligheler enligt 1 § första stycket 5
skall vad so/n i andra stycket sägs om förrättning och förrättningsman gälla
förrättning och förrätlningsman enligl

Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop.
1981/82:221.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

30

Förestagen lydelse

vattenlagen (1982:000). Om det är av väsentlig betydelse
från allmän synpunkt att en samfällighetsförening bildas för förvaltningen av
en bevattnings- etter vatlenreglerings-samfällighet, får domstolen förordna
någon att hålla sammanträde enligt första stycket även om delägare i
samfälligheten inte har begärt det.

Propositionens lagförslag

I fråga
om sammanträde för bildande av samfällighetsförening äger 7§ andra stycket,
8-ll§§, 12 § första stycket första punkten och 14 § motsvarande tUlämpning.
Hålles sammanträdet i samband med förrättning enligt fastighelsbildningslagen
(1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149), äger dock i fräga om
delgivning av kallelse till sammanträdet vad som gäller om delgivning av
kallelse till sammanträde vid förrättningen motsvarande tiUämpning.

1 fråga om sammanträde för bildande av
samfällighetsförening äger 7§ andra stycket, 8-ll§§. 12 § första stycket första
punkten och 14 § motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdet i samband med
förrättning enligl fastighetsbildningslagen (1970:988), anläggningslagen
(1973: 1149) eller vattenlagen (1982:000), äger dock i fråga om delgivning av
kallelse till sammanträdel vad som gäller om delgivning av kallelse lill
sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning.

23§'' I
fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15 § motsvarande tillämpning.

Har
fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut meddelats, får sammanträde för
bildande av samfällighetsförening hållas innan beslutet om samfällighetens
bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som
enligt beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid
sammanträdet gäller endasi under förutsättning alt faslighets-bildnings- eller
anläggningsbeslutel vinner laga kraft eller, / fråga om anläggningsbeslut, att
förodnande

Har
fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut eller tillståndsdom eller
tiltståndsbestut enligt vattenlagen (1982:000) meddelats, får sammanträde för
bildande av samfällighetsförening hållas innan domen eller beslutet om
samfällighetens bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren
av fastighet och annan som enligt domen eller beslutet skall ha del i
samfälligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endasi under
föratsättning alt fastighels-

' Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82;
221.

" Senaste lydelse 1977: 365. Paragrafen har även
föreslagits ändrad i prop. 1981/82:

221.

Prop. 1982/83:26 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag

meddelas enligl 27 a § anläggnings- bildnings-, anläggnings- eller titt-

lagen (1913:1149). ståndsbeslutei eller tillståndsdo

men vinner laga kraft eller atl för

ordnande meddelas enligt 27 a § an

läggningslagen (1973:1149) eller 13

kap. 50§ första stycket vattenla

gen.

44 § Övergår delägarfastighet till ny ägare pä annat sätt
än genom försäljning på exekutiv auktion, svarar den nye ägaren tillsammans med
den förre ägaren gentemot föreningen för oguldet belopp som dessförinnan
påförts den förre ägaren enligt 42 eller 43 § och som ej förfallit till
betalning tidigare än ett år före den bestämda tillträdesdagen. Mot den nye
ägaren anses beloppet förfallet tillträdesdagen, om ej beloppet enligt
debiteringslängden förfaller först efter denna dag.

/ fråga om samfälligheler enligl 1 § första siyckel 5
skall vad som i första stycket sägs om ny ägare lill en delägarfastighet i
stället gälla den på vilken delaktigheten i samfälligheten har övergått på
annat sålt än genom övergång av äganderätten lill en delägarfastighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973: 1151) om
införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning
av samfälligheter

dels att 18-20 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels all i lagen skall införas en ny paragraf, 21 §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I8§ 1 fråga om sådan samfällighet enligt lagen (1966:700)
om vissa gemensamhetsanläggningar som icke kan förvärva rättigheter och ikläda
sig skyldigheter äger vad som i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
föreskrives om samfällighet enligl anläggningslagen (1973:1149) motsvarande
tillämpning.

32

Prop.
1982/83:26

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

I fråga om sådana förelag enligt 3, 7 etter 8 kap.
vattentagen (1918:523) som inte kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter
saml motsvarande företag enligt äldre bestämmelser gäller vad som i lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälUgheter föreskrivs om samfälligheter
enligt vattenlagen (1982:000).

19§

På samfällighetsstämma i samfällighet som avses i 17§ kan
beslutas atl samfälligheten skall ombildas till samfällighetsförening. Beslutas
sådan ombildning, skall stämman vid tillämpningen av lagen (1973:1150) om
förvaUning av samfälligheter anses som sammanträde enligt 20§ i lagen.

Första stycket gäller icke samfällighet som åtnjuter
förmånsrätt enligt lagen (1966:701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen
om vissa gemensamhetsanläggningar.

Propositionens tagförslag

Första
stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om vägsamfäl-lighet enligt lagen
(1939:608) om enskilda vägar eller motsvarande äldre lagstiftning.

Första
stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om vägsamfäl-lighet enligt lagen
(1939:608) om enskilda vägar eller motsvarande äldre lagstiftning samt i fråga
om sådana företag enligt 3, 7 etter 8 kap. vattenlagen (1918:523) eUer
motsvarande äldre lagstiftning som kan förvärva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter.

När
samfällighetsförening som bildals enligt 19 § registrerats, skall den anses ha
övertagit samfällighetens samtliga tillgångar och förpliktelser. Den
anläggning, som förvaltas av samfälligheten, skall vid tilllämpningen av
lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter jämställas med
gemensamhetsan-läggning enligt anläggningslagen (1973:1149).

När en
samfällighetsförening som bildals enligl 19 § har registrerats, skall den
anses ha övertagit samfällighetens samtliga tillgångar och förpliktelser. De
anläggningar, sorn förvallas av samfälligheten, skall vid tillämpningen av
lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter jämställas med
gemen-sarnhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973: 1149) eUer, såvitt
avser företag enligl vattentagen (1918:523) etter motsvarande äldre
bestämmelser, med gemensamma anläggningar i samfälUgheter enUgl vattentagen
(1982:000).

Prop. 1982/83J 26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

33

Propositionens tagförslag

21 §

/ samband med beslut, som avses i 22 § andra stycket lagen
(1982:000) om införande av vattenlagen (1982:000) och som rör en samfällighet
som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter, skall förordnas att
samfälligheten skatt upplösas och atl en samfällighetsförening skall bildas
för att förvalta den nya samfälUgheten.

När en samfällighetsförening som har bildats enligt första
stycket har registrerats, skall bestämmelserna i 20 § tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

14 Förslag till

Lag om ändring I lagen (1973:1152) om förmånsrätt för
fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom
föreskrivs atl lagen (1973: 1152) om förmänsrätt för fordringar enligl lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälligheler' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Med samfällighelsförenings fordran på belopp, som vid
uttaxering enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfäUigheter påförts
ägare av fastighet eller innehavare av tomträtt, följer förmånsrätt enligt 6§ I
eller 7§ 2 förmånsrätlslagen (1970:979), om beloppet icke förfallit till
betalning tidigare än etl år före utmätning eller konkursansökan.

Föreslagen
lydelse

Med samfällighelsförenings fordran pä belopp, som vid
uttaxering enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheler påförts
någon såsom ägare av faslighet eller innehavare av tomträtt, som omfattas av
samfälligheten, följer förmänsrätt enligl 6§ 1 eller 7§ 2 förmånsrätlslagen
(1970:979), om beloppet icke förfallit lill betalning tidigare än ell år före
utmätning eller konkursansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

' Lagen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82: 221.
3 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 26

Prop. 1982/83:26 34

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund

Härigenom föreskrivs i fräga om lagen (1976:997) om
vatlenförbund dets att 18 § skall upphöra atl gälla,

dels att
I, 3, 11-13, 15, 16, 22, 24, 25 och 34§§ skaU ha nedan angivna lydelse.

Propositionens lagförslag

Nuvarande
lydelse

Enligt denna lag kan bildas sammanslutning
(vallenförbund) med uppgift all genom rensning, vattenreglering eller andra
valtenvår-dande åtgärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt
ullnyttjande av vattnet i vattendrag, sjö eller annat vattenområde. Fråga om
bildande av vatlenförbund prövas vid förrättning.

I §

Föreslagen
lydelse

Enligt denna lag kan bildas sammanslutning
(vattenförbund) med uppgift atl genom rensning, reglering eller andra
valtenvårdande åtgärder främja ett frän allmän eller enskild synpunkt
ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i vattendrag, sjö eller annat
vattenområde. Fråga om bildande av vatlenförbund prövas vid förrättning.

Den som
enligl vattenlagen (1982:000) eller miljöskyddslagen (1969: 387) eller äldre
lag har medgivits rätt alt inverka på vattenbeskaffenheten eller i övrigt
på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet skall vara medlem i
förbundet.

Den som enligt vattentagen (1918:523) eller
miljöskyddslagen (1969: 387) eller äldre lag har medgivits rätt alt inverka på
vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet
skall vara medlem i förbundet. Detta gäller även den som inverkar på
vattenförhållandena efter medgivande som avses i 10 § andra stycket eller 17 §
andra stycket miljöskyddslagen.

Den som inverkar pä vattenförhållandena inom
verksamhetsområdet ulan alt det föreligger fall som avses i första stycket
skall vara medlem i förbundet, om hans medlemskap är av särskild betydelse för
förbundets verksamhel.

Har någon som enligt första eller andra stycket skall vara
medlem i förbundet av särskill skäl motsatt sig medlemskap, får han slå utanför
förbundet, om dess verksamhet ej avsevärt försvåras därigenom.

Kommun saml sammanslutning av fiskerättsägare får ingå som
medlem i vattenförbund, även om skyldighet icke föreligger enligl första eller
andra stycket.

11 §

Förrätlningsman
förordnas av länsstyrelsen. Om det är lämpligt

Förrättningsman
förordnas av länsstyrelsen. Förrätlningsman

35

Prop. 1982/83:26

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

skall
äga den kunskap och erfarenhet som uppdraget kräver.

får länsstyrelsen även förordna biträdande
förrättningsman. Förrättningsman och biträdande förrättningsman skall äga den
kunskap och erfarenhet som uppdraget kräver.

Innan förordnande meddelas, kan länsstyrelsen fordra all
sökanden ställer säkerhet för förrättningskostnaden.

Propositionens lagförslag

Mol beslut
av länsstyrelsen om förordnande av förrättningsman eller biträdande
förrätlningsman föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Mot beslul
av länsstyrelsen om förordnande av förrätlningsman föres talan hos kammarrätten
genom besvär.

I fråga om
förrättning enligt denna lag skall bestämmelserna i vattenlagen (1918:523) om
syneförrättning rörande företag enligt 3. 7 och 8 kap. gälla i tillämpliga
delar, i den mån ej annat följer av vad nedan sägs.

13§

I fråga om
förrättning enligl denna lag skall bestämmelserna i 12 kap. vattenlagen
(1982:000) gälla i tillämpliga delar, i den mån ej annat följer av vad nedan
sägs.

Vid
förrättningen biträdes förrältningsmannen av tvä gode män.

Vid förrättningen biträdes förrättningsman av två gode
män. Sakkunnigt biträde får icke förordnas.

Med
synemän förstås i denna lag förrältningsmannen och gode männen.

Med synemän förstås i denna lag förrältningsmannen,
biträdande föräitningsman och gode männen.

Synemännen skall erhålla ersättning i enlighet med
föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

15§

Kungörelse
som avses i 12 kap. 14§ vattenlagen (1982:000) skall utfärdas, om del ej är
uppenbart obehövligt. 1 kungörelsen skall anges det vattenområde som avses.

Kungörelse som avses i 10 kap. 38 § vattenlagen (1918:523)
skall utfärdas, om det ej är uppenbart obehövligt. I kungörelsen skall anges
del vattenområde som avses.

Förrättningsmannen skall, om del ej är uppenbart
obehövligt, förordna aktförvarare som avses i 10 kap. 39§ vattenlagen.

16§

Underrättelse om tid och ställe för förrättningen skall i
god lid före första sammanträdet delges den som skall vara medlem i förbundet
enligt 3 § första stycket samt, i den mån förrältningsmannen anser del
lämpligl, den som kan antagas skola vara medlem i förbundet enligt 3§ andra
stycket. Att delgivning icke skelt, utgör ej hinder för sammanträdet.

Underrättelse
som avses i första stycket skall alltid sändas till vederbörande kommun samt
till sammanslutning av fiskerätlsägare som är känd för förrältningsmannen.

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

36

Propositionens lagförslag

Vid
kallelse till nytt sammanträde fär första och andra styckena tilllämpas i
stället för bestämmelsen i 10 kap. 65 § andra stycket vattenlagen (1918:523)
om delgivning med samtliga sakägare.

Vid
kallelse till nytt sammanträde får första och andra styckena tilllämpas i
stället för bestämmelsen i 12 kap. 21 § vattenlagen (1982:000) om delgivning
med samtliga sakägare.

Framlägger
synemännen förslag till utlåtande som avses i 10 kap. 68 § vattenlagen
(1918:523), skall avskrift av förslaget sändas till statens naturvårdsverk och
länsstyrelsen.

Avskrift
av det sluttiga utlåtandet med däri intagen besvärshänvisning skall sändas
lill naturvårdsverket och länsstyrelsen.

Avskrift av utlåtandet med däri intagen besvärshänvisning
skall sändas till naturvårdsverket och länsstyrelsen.

24 §

Förrättningskoslnaderna skall, om beslut om
förbundsbildning meddelas, fördelas mellan medlemmarna efter vad som är
skäligt.

Avslutas förrättningen ulan atl beslut om förbundsbildning
meddelas, skall förrättningskoslnaderna betalas av sökanden eller fördelas
mellan sökandena, om icke särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten
fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem. Om länsstyrelsen ulan
ansökan har förordnal förrätlningsman, svarar staten för de kostnader som
skulle ha åvilat en sökande.

Avgift som avses i 11 kap. 95 § vattenlagen (1918:523)
skatt ej utgå.

25 §

1 fråga
om talan mol beslul eller åtgärd vid förrättning enligl denna lag gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i vattenlagen (1918:523) om besvärsmål, som
angår syneförrättning rörande företag enligt 3,7 eller 8 kap.

Angår besvären fråga om medlemskap eller andelstal,
gäller vad som i 11 kap. 53 § och 89 § andra stycket vattenlagen föreskrives
för det fallet att besvären angår fråga om värdet på båtnad eller ersättning.

1 fråga
om talan mot beslut eller åtgärd vid förrättning enligl denna lag gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i 13 kap. vattenlagen (1982:000) om
förrätlningsmål.

Prop. 1982/83:26 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Propositionens

lagförslag

Ktingörelse som avses i // kap. Kungörelse som avses i 13 kap.

87§ vattentagen skall ej införas i 58§ vattenlagen (1982:000)
skall

Post- och Inrikes Tidningar. I slät- jämte avskrift av besvärshandling-

let för alt införas i ortstidning får arna tillställas statens naturvårds-

kungörelsen delges varje sakägare. verk och länsstyrelsen.

Kungörelsen jämte avskrift av be

svärshandlingarna skaU tillställas

statens naturvårdsverk och länssty

relsen.

34 §

När enligt 29 eller 33 § talan skall När enligt 29 eller 33 § talan skall

föras hos vattendomstol, gäller i föras hos vallendomstol, gäller i

tilllämpliga delar bestämmelserna i tilllämpliga delar bestämmelserna i

vattenlagen (1918:523) om stäm- 13 kap. vattentagen (1982:000) om

ningsmäl. stämningsmål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Om ansökan om förrättning har gjorts före ikraftträdandet
av denna lag, gäller äldre bestämmelser.

16 Förslag till

Lag om ändring I fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4§
fastighetslaxeringslagen (1979:1152) orden "vattenlagen (1918: 523)"
skall bytas ut mot "vallenlagen (1982:000)".

Denna lag träder i kraft den I januari 1983. Beträffande
mark för vilken täkttillstånd har meddelats enligl vattenlagen (1918:523)
tillämpas 2 kap. 4§ i äldre lydelse.

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska
kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1980: 307) om
skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Säkerhet behöver inle ställas i

1. mäl som handläggs enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbets-Ivisler,

Prop.
1982/83:26 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag

2.
mål vid
fastighetsdomstol som inte avser en arrende-, hyres- eller bostadsrättstvisl,

3.
ansökningsmål
enligt // kap. 3. ansökningsmål enligl 13 kap. 17§
vattenlagen (1918:523), 13§ vattenlagen (1982:000),

4.
växelmäl och
checkmål,

5.
mål som har
tagits upp efter offentlig stämning, och

6.
mål vid
förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.

Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan
väcks genom genstämning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

18 Förslag till

Lag om ändring i vattenlagen (1982:000)

Härigenom föreskrivs atl 13 kap. 2 § vattenlagen
(1982:000) skall ha nedan angivna lydelse.

Lydelse enligt prop. 1981/82:130 Föreslagen lydelse

13 kap.

2§

Om domstolar i vattenmål och Om
domstolar i vatlenmäl och

rättegången i sådana mål gäller vad rättegängen i sådana
mål liksom i

som är föreskrivet om allmän dom- fråga om handläggningen av åren-

stol, i den mån inle annat följer av den vid sådana domstolar gäller

denna lag eller annan författning. vad som är föreskrivet om allmän

domstol, i den mån inte annat följer av denna lag eller annan
författning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-03-25

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Lagrådsremiss med förslag till följdlagstiftning till den
nya vattenlagen

1 Inledning

Regeringen har tidigare denna dag beslutat att genom
proposilion lill riksdagen (prop. 1981/82: 130) föreslå en ny vattenlag, en lag
om införande av den nya vattenlagen samt två nya lagar om inrättande,
utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn resp. allmän
floltied.

Propositionen innehåller inte några förslag till
följdändringar i annan lagstiftning.

I sitt slutbetänkande (SOU 1977:27) Revision av
vattenlagen. Del 4. Förslag till en ny vattenlag har vattenlagsutredningen'
lagt fram förslag till följdlagstiftning till den av utredningen föreslagna nya
vattenlagen. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels
utredningens lagförslag som bilaga 1, dels en sammanställning av
remissyttrandena som bilaga 2.

Inom justitiedepartementet har upprättats promemorian (Ds
Ju 1977:12) Uppföljande, översyn av fastighetsbildningslagstiftningen".
Promemorian har remissbehandlats.

Promemorian innehåller bl.a. förslag till ändringar i 7
kap. 2 och 9§§ samt 14 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988). Förslagen
avser behandlingen av vattenrättsliga servitut. Till protokollet i detta
ärende bör fogas dels det nyss nämnda lagförslaget i promemorian som bUaga 3,
dels en sammanställning av remissyttrandena i nu aktuella delar som bilaga 4.

' F.d. regeringsrådet Gösta Dyrssen, ordförande,
överinspektören Sven Andersson, direktören Sture Annevall, överdirektören
Jöran Hult, direktören Bengt Steme och föreståndaren, ledamoten av riksdagen
Thure Jadestig.

Promemorian har inom justitiedepartementet upprättats av
överdirektören Helmer Wallner.

Prop. 1982/83:26 40

2 Kortfattad presentation av förslagen Lagrådsremiss

Förslaget till ny vattenlag i prop. 1981/82: 130 innebären
genomgripande systematisk omarbetning av den gällande vattenlagen (1918:523)
(VL) saml en förenkling och modernisering av regelsystemet, främst genom atl
gemensamma beslämmelser sä långt möjligl införs för de olika slags vatlenföretag
som lagen är tillämplig pä. Vidare skärps reglerna om tillstånd till utförande
av vatlenföretag.

Den nya vattenlagen medför behov av åtskilliga
följdändringar i annan lagstiftning av rent lagleknisk natur, t.ex. nya
hänvisningar lill den nya lagen eller till vissa beslämmelser i den.
Beträffande vissa lagar behövs det ändringar också av andra skäl.

1 prop. 1981/82: 130 har föreslagils vissa ändringar i
floltningslagstifl-ningen. Sålunda har de adminislrativa frågorna om
inrättande, utvidgning och avlysning av allmänna floltleder brutits ut ur
vattenlagen och tagits in i en särskild lag.

Någon direkt motsvarighet lill 6 kap. VL om allmän
flottled har inte tagUs in i den nya vallenlagen, som dock innehåller vissa
bestämmelser om allmän flottled av vatlenrätlslig natur. En del bestämmelser i
6 kap. VL, som fortfarande bör gälla, bör, som vattenlagsutredningen har
föreslagit, tas in i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled, den s.k.
flotlningsla-gen. Även vissa andra ändringar bör göras i flotlningslagen.

Olika förslag rörande behandlingen av valtenrättsliga
servitut i fastighetsbildningssammanhang har lämnats av valtenlagsulredningen
och i den nyss nämnda departementspromemorian. Jag anser all vissa ändringar
bör göras i fastighetsbildningslagens regler om vatlenrättsliga servitut och
kommer atl i specialmotiveringen ange hur de nya reglerna bör utformas.

Enligl den nya vallenlagen skall det kunna förordnas om
samverkan mellan flera intressenter i vatlenrättsliga samfälligheter (se 5, 6
och 7 kap. nya vattenlagen). Som har förordats i prop. 1981/82:130 bör lagen
(1973: 1150) om förvaltning av samfälligheler göras tillämplig på förvaltningen
av sådana samfälligheler. I den angivna lagen bör med anledning härav vissa
beslämmelser om de valtenrättsliga samfälligheterna tas in.

Vid den nya lagens ikraftträdande kommer det att finnas
företag med en gemensam förvaltning för flera deltagare enligt 3, 7 eller 8
kap. VL. I fråga om sådana företag som har ordnad förvaltning enligt VL har i
prop. 1981/ 82: 130 föreslagits atl den lagens förvaltningsbeslämmelser i
princip skall tillämpas även i fortsättningen (se 26 § lagen om införande av
vallenlagen, i fortsättningen kallad promulgalionslagen).

Som utredningen har föreslagit och som förordas i prop.
1981/82:130 bör del emellertid i fräga om nu angivna företag också vara möjligl
alt få förvaltningen ordnad enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. 1 22
§ andra stycket i den nyss nämnda promulgalionslagen har också stadgats alt en
sådan övergång skall ske i samband med en omprövning enligt 15 kap.

Prop. 1982/83:26 41

15
§ nya vattenlagen eller godkännande av en överenskommelse enligt 15 Lagrådsremiss

kap. 16 § samma lag, om
kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen

mellan dem ändras genom
omprövningen. Denna regel bör kompletteras

med en generell möjlighet
för dellagarna i gemensamma förelag enligl VL

att besluta om en övergång
till förvaltning enligt lagen om förvaltning av

samfälligheter.

Vad
jag nu har förordat avser sådana gemensamma företag enligt VL som har en ordnad
förvaltning genom en styrelse och som alltså kan förvärva rättigheter och
ikläda sig skyldigheter. Som framgår av 3 kap. 27 §, 7 kap. 61 § och 8 kap. 40
§ VL behöver vissa företag som endast har två deltagare inte ha någon ordnad
förvaltning. I fråga om äldre diknings-samfälligheter som tUlkommit före VL
gäller en motsvarande ordning för bl. a. företag med högst fem deltagare. Som
lantmäteriverket har föreslagit i sitt remissyttrande bör lagen om förvaltning
av samfälligheter göras direkt tillämplig på sådana företag.

Vid
utarbetande av förslagen till följdändringar till den nya vattenlagen bör
utgångspunkten vara den lydelse som den nya vattenlagen har enligt prop.
1981/82: 130.

3
Upprättade lagförslag

1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om ändring i lagen (1919:426)
om flottning i allmän flottled,

2.
lag om ändring i lagen
(1933:269) om ägofred,

3.
lag om ändring i lagen
(1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.,

4.
lag om ändring i lagen
(1950:596) om rätt till fiske,

5.
lag om ändring i lagen (1962:627)
om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.,

6.
lag om ändring i
naturvärdslagen (1964:822),

7.
lag om ändring i lagen
(1966:314) om kontinenlalsockeln,

8.
lag om ändring i
miljöskyddslagen (1969:387),

9.
lag om ändring i jordabalken,

10.
lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988),

11.
lag om ändring i
expropriationslagen (1972:719),

12.
lag om ändring i lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

13.
lag om ändring i lagen (1973:
1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter,

14.
lag om ändring i lagen
(1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter,

15.
lag om ändring i lagen
(1976:997) om vattenförbund,

16.
lag om ändring i fastighetslaxeringslagen
(1979:1152),

Prop.
1982/83:26 42

17.
lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kä- Lagrådsremiss

rande att ställa säkerhet
för rättegångskostnader.

De
under 2, 4, 6 och 8 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för
jordbraksdepartementel, förslagen under 3 och 7 i samråd med chefen för
industridepartementet och förslaget under 16 i samråd med chefen för
budgetdepartementet.

Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

4
Motivering till de särskilda förslagen

4.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled

Jag
hänvisar tiU vad som anförts i prop. 1981/82: 130 om allmänna flottleder och om
förslagel till lag om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled.

Enligt
4§ förslaget till lag om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän
flottled meddelas beslut enligt den lagen av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer, dvs. länsstyrelsen. Vattendomstolarna och särskilda
synemän skall alltså inte längre handlägga sådana frågor. Detta medför behov av
vissa ändringar i förevarande lag.

1
enlighet med vad jag har förordat i avsnitt 2 har vidare vissa bestämmelser i
6 kap. VL, som inte har fått någon motsvarighet i den nya vattenlagen, arbetats
in i förevarande lag.

Flotlningslagen
har fått elt vidgat tillämpningsområde genom att även s. k. buntflottning skall
räknas som flottning (se vid 1 §).

1§

Vattenlagsutredningen
har föreslagit att flotlningslagen skall göras tilllämplig även på s.k.
buntflottning, dvs. framförande av floitgods i sammanlagda flottar genom
bogsering eller liknande. I gällande lag räknas buntflottning som sjöfart och
inte som flottning. Förslagel har tillstyrkts av Svenska flottledsförbundel och
lämnats utan erinran av övriga remissinstanser. Jag biträder förslaget.

Jag
vUl i delta sammanhang erinra om att bogsering av sammanlagda buntar
annorstädes än i allmän flottled även i fortsättningen räknas som sjöfart.

1
förevarande paragraf har uttrycket "låta floitgods löst framflyta"
ersatts av "flotta". Härmed avses såväl lösflottning som framförande
av flottgods i flottar, buntar eller knippen. Även framförande av flottgods
inom ringbom omfattas av uttrycket. Med denna utformning av förevarande
paragraf saknas anledning att bibehålla bestämmelsen i 84 § första stycket,
enligt vilken med lösflottning skall jämställas flottning av knippen

Prop. 1982/83:26 43

eller
mindre buntar eller av flottgods inom ringbom. Denna bestämmelse Lagrådsremiss

har därför utgått.

Tvångsrätt
för att utföra anordningar som behövs för vattenföretag för allmän flottled,
inbegripet för buntflottning, kan erhållas med stöd av 8 kap. 1 § första
stycket 3 förslagel till ny vattenlag.

2§

Paragrafen
har ändrats redaktionellt bl. a. med hänsyn till den nya utformningen av 1 §.

4§

Paragrafen
har ändrats som en följd av att vattendomstolen inte längre skall handlägga
flottledsfrågor.

5a§

Paragrafen
motsvarar 6 kap. 10 § första och andra styckena VL och reglerar frågan om vem
som skall få utföra de anläggningar som erfordras när en allmän flottled skall
inrättas. 1 motsats till utredningsförslaget har en motsvarighet till
bestämmelsen i 6 kap. 10 § andra stycket andra meningen VL tagits med.

5
b §

Paragrafen
motsvarar i huvudsak 6 kap. 11 § första och andra styckena VL och anger bl. a.
vad som skall anses ingå i anläggningskostnaderna för! en allmän flottled.

Anläggningskostnaden
bestäms enligt gällande lagstiftning på följande sätt. Vattendomstolen gör i
samband med beslutet om inrättande av en allmän floltied en preliminär
uppskattning av anläggningskostnaden. Anläggningskostnaden bestäms slutligt av
vattendomstolen först sedan anläggningarna besiktats enligt 13 kap. I § tredje
stycket VL och godkänts (se 11 kap. 66 § 3 mom. VL). Om anläggaren eller någon
av de flottande är missnöjd med beslutet om anläggningskostnadens storlek kan
vattendomstolens beslut överklagas.

Vattenlagsutredningen
har inte närmare angivit hur anläggningskostnaden skall bestämmas efter den
nya vattenlagens ikraftträdande. Utredningen har emellertid såsom ett andra
stycke till förevarande paragraf föreslagit en bestämmelse om tvist angående
anläggningskostnadens storlek.

Enligt
min mening bör efter den nya vattenlagens ikraftträdande länsstyrelsen i
samband med att en flottled upplåts för allmänt begagnande i ett särskilt
beslut bestämma storleken av den anläggningskostnad som skall fördelas på de
flottande. En bestämmelse härom har tagits in i 16 §. Anläggaren eller de
flottande har då möjlighet att genom talan mot länsstyrelsens beslut få frågan
om anläggningskostnadens storlek prövad. Någon motsvarighet till 5 b § andra
stycket i utredningens förslag behövs då inte och den bestämmelsen har därför
inte fått någon motsvarighet här.

Prop.
1982/83:26 44

5 c
§ Lagrådsremiss

Paragrafen motsvarar 6 kap. 24 § VL och innehåller regler om allmänna

flottleders
egendom.

6 §

Den
möjlighet som nu finns enligt 6 kap. 5 § andra stycket VL alt i samband med
flottledens inrättande bestämma ersättning för flottningsskada har inte fått
någon motsvarighet i den nya vattenlagen eller i förevarande lag. Tredje
stycket i förevarande paragraf kan därför upphävas.

7 §

I
paragrafens andra stycke, som är nytt, har införts en motsvarighet lill 6 kap.
18 § första meningen VL om rätt för den som bygger i allmän flottled att
påkalla bestämmelser om skyddsanordningar. Detta har också föranlett en
redaktionell ändring i paragrafens första stycke.

13 §

Paragrafens
andra stycke har ändrats redaktionellt.

Bestämmelsen
i tredje stycket andra meningen om anteckning i vatten-boken har utgått.

I
stället för hänvisningen till 6 kap. 23 § VL [fiärde stycket har tagits in en
motsvarighet till nämnda lagrum. Enligl en särskild bestämmelse i styckets
sista mening skall frågan om ändrade ersättningsbestämmelser prövas av
vattendomstolen antingen i samband med prövningen av de ändrade anordningarna
eller föreskrifterna eller efter stämning.

14 §

Ändringarna
i förevarande paragraf föranleds av alt länsstyrelsen övertar vattendomstolens
och synemännens uppgifter vid inrättande och utvidgande av allmänna
flottleder. I förevarande paragraf har dessutom tagits in en motsvarighet till
10 kap. 19 § VL.

16 §

1
enlighet med vad som har anförts vid 5 b § har i förevarande paragraf tagits in
en bestämmelse om att länsstyrelsen, innan floltleden upplåts till allmänt
begagnande, skall bestämma storieken av den anläggningskostnad som enligt 5 b §
skall ersättas av de flottande. Innan beslut härom meddelas bör, liksom f. n.,
anläggningarna för floltleden ha besiktats.

17 §

I
andra stycket har föreskriften om skyldighet för länsstyrelsen atl inhämta
yttrande från vattenrättsdomaren och förrättningsmannen tagits bort.

Prop.
1982/83:26 45

18 § Lagrådsremiss

Paragrafen har ändrats som en följd av att vattendomstolen
inte längre skall handlägga flottledsfrågor.

20 §

1 paragrafens tredje stycke har andra meningen utgått,
eftersom 6 kap. 14 § VL inte får någon motsvarighet i den nya lagstiftningen.

21,22, 28, 37 och 64 §§

Paragraferna har ändrats som en följd av atl
vattendomstolen inte längre skall handlägga flottledsfrågor.

65 § Bestämmelsen i tredje stycket om anteckning i
vattenboken har utgått.

69 §

Ändringarna i förevarande paragraf innebär att
länsstyrelsen övertar vattendomstolens uppgift att pröva frågor om barkning av
virke som skall flottas.

70 §

Bestämmelsen i första stycket andra meningen om skyldighet
för tjänstemän vid väg- och vattenbyggnadsdistrikten att under länsstyrelsens
överinseende utöva tillsyn tillämpas inte och har därför tagits bort.

Hänvisningen i tredje stycket till 13 kap. VL har
upphävts.

79 §

Ändringen föranleds av att 37 § efter föreslagen ändring
bara har ett stycke. 1 enlighet med terminologin i 25 kap. I § brottsbalken har
påföljden i stadgandet angivits till böter. Endast dagsböter kommer emellertid
i fråga som brottspåföljd.

82 §

Hänvisningen till 6 kap. 27 § VL i första stycket har
utgått.

84 § Första stycket har upphävts av skäl som har angetts
vid 1 §.

84 a §

Ändringen i första stycket sammanhänger med den ändrade
lydelse av 14 § som nu föreslås och som innebär att ett uttryckligt stadgande
angående möjligheten att anlita sakkunnigt biträde inte längre finns.

Prop.
1982/83:26 46

Övergångsbestämmelser Lagrådsremiss

Utredningen har föreslagit en särskild
övergångsbestämmelse om att vissa äldre bestämmelser om vattendomstol
fortfarande skall gälla i fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet av förevarande lagändringar. Enligt min mening behövs det
ingen övergångsbestämmelse för atl så skall bli fallet. Inte heller i övrigt
behövs det några särskilda övergångsbestämmelser.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:269)
om ägofred

Genom 2 § i den i prop. 1981/82:130 föreslagna
promulgationslagen upphävs i princip gällande VL. Denna lags bestämmelser i 3
kap. rörande förvaltningen av vattenregleringssamfälligheter m.m. gäller också
enligt 43-45 §§ lagen (1933:269) om ägofred i fråga om förvaltningen av stängsel-
och betessamfälligheter med flera än två deltagare. I detta sammanhang måste
man alltså ta ställning till frågan hur förvaltningen av befintliga och
eventuellt nytillkommande stängsel- och betessamfälligheter bör ordnas. Chefen
för jordbraksdepartementel har nyligen tillkallat en särskild utredare att se
över lagstiftningen om ägofred (dir. 1981:61). I avbidan på resultatet av den
översynen anser jag, efter samråd med chefen för jordbraksdepartementel, det
lämpligast atl låta VL:s förvaltningsbestämmelser gälla beträffande
ifrågavarande samfälligheter. Ett stadgande härom föreslås infört som 45 a §
omedelbart efter nämnda bestämmelser i lagen om ägofred.

4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1942:335)
om särskilda skyddsåt

gärder för vissa kraftanläggningar m. m.

12 §

Hänvisningen i första stycket till VL har ändrats till att
gälla den nya vattenlagen.

13 §

Hänvisningen i första stycket till VL har ersatts av en
hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen.

I andra stycket har ordet "vattenbyggnadens"
bytts ut mol "vattenanläggningens" (se 1 kap. 3 § andra stycket nya
vattenlagen).

4.4 Förslaget Ull lag om ändring i lagen (1950:596) om
rätt till fiske

I 13 kap. 15 § VL finns en hänvisning tiU 30 och 32 §§
fiskeristadgan (1954:607) i fråga om straff och andra påföljder för den som
överträder fiskeförbud som har meddelats i anledning av företag enligt VL eller
motsvarande äldre lag.

Prop. 1982/83:26 47

I
det till lagrådet den 22 januari 1981 remitterade förslaget till ny vatten- Lagrådsremiss

lag
logs i 21 kap. I § femte stycket in en motsvarande hänvisning till slraff-och
förverkandebestämmelserna i fiskeristadgan. Vid sin granskning av förslaget har
emellertid lagrådet påpekat atl en bestämmelse om ansvar för överträdelse av
fiskeförbud bör tas upp i lag och inle i fiskeristadgan. Skälen härtill är
följande.

Enligt
33 f § lagen (1950:596) om rätt till fiske bemyndigas regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om fiskets vård och
bedrivande. Stadgandet utgör underlag för i fiskeristadgan meddelade
bestämmelser. I 35 a § lagen om rätt till fiske stadgas straff för den som bryter
mot föreskrift som meddelats med slöd av 33 f §, i fall som anges i sålunda
meddelad föreskrift. De i 30 § fiskeristadgan givna bestämmelserna om ansvar
avser i huvudsak brott mol bestämmelser i stadgan. Så är emellertid inte fallet
med den i paragrafens första stycke under 3. upptagna föreskriften om ansvar
för brott mot fiskeförbud som meddelats för visst område i anledning av företag
enligt VL, i den mån fräga inle endasi är om brott mot ett av länsstyrelsen med
tillämpning av fiskeristad-gans 14 § för området meddelat förbud. Något
underlag för bestämmelsen om ansvar för brott mot fiskeförbud, som tillkom år
1954, finns inte i bemyndigandet i lagen om rätt till fiske. Någol stöd för atl
nu i fiskeristadgan införa ett stadgande om ansvar för den som bryter mot elt
av vattendomstol meddelat fiskeförbud enligt 8 kap. 4 § nya vattenlagen torde
enligt lagrådet inte föreligga. En bestämmelse om ansvar för överträdelse av
fiskeförbud bör därför enligt lagrådet upptas i lag.

En
sådan bestämmelse kan enligt lagrådet införas i vattenlagen. Enligt lagrådets
mening är del emeUertid lämpligare att bestämmelsen placeras i lagen om rätt
till fiske. De i den lagen meddelade bestämmelserna om förverkande och beslag
kan då bli direkt tillämpliga vid brolt mot fiskeförbudet.

I
prop, 1981/82: 130 har jag uttalat atl jag biträder lagrådets förslag till
lagteknisk lösning av förevarande ansvars- och förverkandefrågor. I 21 kap. I §
fjärde stycket nya vattenlagen har därför tagils in en erinran om
bestämmelserna i lagen om rätt till fiske om straff och andra påföljder för den
som överträder vattenrättsliga fiskeförbud. Efter samråd med chefen för
jordbruksdepartementet har jag funnit del lämpligt atl la in den ifrågavarande
straffbestämmelsen som punkt 2 i första stycket av 35 a § förevarande lag,
medan den nuvarande straffbestämmelsen i stadgandets första stycke upptas som
punkt I. Dessutom föreslås nägra redaktionella jämkningar i
paragrafen.

Regeringen
har den 24 febraari 1982 beslutat om en ny fiskeriförordning (1982:126) som
bl.a. ersätter den nuvarande fiskeristadgan. Förordningen träder i kraft den 1
juli 1982 och samtidigt upphör fiskeristadgan i princip att gälla.
Fiskeriförordningen innehåUer inte någon motsvarighet till ansvarsbestämmelserna
i fiskeristadgan rörande brott mot fiskeförbud enligl VL.

Prop.
1982/83:26 48

4.5
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för Lagrådsremiss

utnyttjande
av vattenkraft vid krig m. m.

1§
1 paragrafen har ordet "Konungen" bytts ut mot "regeringen".

2§

Hänvisningarna
i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande bestämmelser
i den nya vattenlagen. Dessutom har paragrafen anpassats till terminologin i
den nya vattenlagen. Jag hänvisar till vad som i prop. 1981/82:130 har anförts
om uttrycket "vattenreglering" (se 1 kap. 4§ nya vattenlagen).

3§

Hänvisningen
i paragrafen till VL har ersatts av en hänvisning lill den nya vattenlagen.

5§

Enligt
paragrafen skall bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket VL om prövning av
en vattenbyggnads ekonomiska tillätiighet inte tillämpas pä vattenföretag
enligt förevarande lag. I den nya vattenlagen har VL:s detaljerade ekonomiska
tillåtlighetsregel ersatts av den mera allmänt hållna bestämmelsen i 3 kap. 4 §
om en samhällsekonomisk tillåtlighetsbedömning. Enligt den bestämmelsen får
ett vatlenföretag komma till stånd endast om fördelarna från aUmän och enskild
synpunkt av förelaget överväger kostnaderna samt skadorna och ölägenheterna av
det.

Enligt
2§ förevarande lag fär tillstånd enligt lagen lämnas till ell vatlenföretag
m.m., om detta prövas ur allmän synpunkt medföra fördelar, som väsentligt
överväger olägenheterna. Denna prövning motsvarar alltså i huvudsak den som
skall göras enligt 3 kap. 4§ nya vattenlagen. Nägot behov av undantagsbestämmelsen
i 5 § förevarande lag föreligger därför inte. Den föreslås aUtså upphävd.

6§

Hänvisningarna
[första stycket till VL har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i
den nya vattenlagen.

Den
nuvarande bestämmelsen i andra stycket, som möjliggör förvaltning av ett
vatlenregleringsföreiag med flera än två deltagare genom någon av deltagarna i
stället för en styrelse, har ersatts av en allmän hänvisning till lagen om
förvaltning av samfäUigheter. Det får alltså ankomma på deltagarna själva att
bestämma huravida förvaltningen skall ordnas genom delägarförvaltning eller
föreningsförvaltning.

Prop.
1982/83:26 49

1 s Lagrådsremiss

Hänvisningarna till VL i förevarande paragraf har ändrats
till atl avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen. I första stycket
har dessutom ordet "Konungen" bytts ul mot "regeringen".

Enligt paragrafens andra stycke skall någon
utomprocessuell förberedelse inte äga rum i fråga om företagel enligl
förevarande lag. Det nuvarande undantaget i 14 § från skyldigheten alt i
ansökan om tillstånd lill vallenföretaget redovisa vad som har förekommit vid
sådan förberedelse har tagits in i förevarande stadgande. 14 § kan därför
upphävas.

8§

I andra stycket i förevarande paragraf görs f n. ell
undanlag från regeln i

2 kap. 15 § VL om skyldighet för den som begagnar
en annans vattenbygg

nad att gottgöra ägaren en skälig andel av byggnadens värde i befintligt

skick saml att ta del i kostnaden för dess framlida underhåll. 1 stället skall

skälig ersättning ges för begagnandet av byggnaden.

Enligt 8 kap. 2 § andra stycket nya vallenlagen, som
ersätter 2 kap. 15 § VL, skall den som ges rätt atl använda en vattenanläggning
ge anläggningens ägare en skälig ersätlning för rätlen all använda
anläggningen. Den nuvarande särregleringen för förelag som omfattas av
förevarande lag behövs inte längre. Andra stycket i förevarande paragraf
föreslås därför upphävt.

9§

Hänvisningarna i paragrafen lill VL har ersatts av
hänvisningar till motsvarande stadganden i den nya vallenlagen. Genom den
tillagda hänvisningen lill 13 kap. 49 § femte stycket nya vallenlagen undantas
också uppskjutna ersättningsanspråk enligt förevarande lag frän preskriptionslagens
(1981: 130) bestämmelser.

12 §

Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar
till motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen. Eftersom benämningen
"vatlenrätlsdomaren" inle förekommer i den nya vattenlagen har denna
benämning också här bytts ut mot "vattendomstolen" (se 13 kap. 3 och
4§§ nya vattenlagen).

I4§

Som jag har anfört vid 7§ har en motsvarighet till
stadgandet tagils in i andra stycket av nämnda paragraf. 14 § föreslås därför
upphävd.

15§

Hänvisningen i paragrafen lill II kap. 30 § första stycket VL har
ersatts av en hänvisning lill motsvarande bestämmelse i 4 kap. 5§ andra stycket
4 Riksdagen
1982/83. 1 saml. Nr 26

Prop.
1982/83:26 50

nya vattenlagen. Paragrafens tillämpningsområde har
dessutom vidgats till Lagrådsremiss

att också omfatta fall som avses i 4 kap. 5 § tredje
stycket nya vallenlagen, dvs. ansökningar om rätt att använda annans
vattenanläggning.

16 §

\ första stycket har benämningen
"vatlenrätlsdomaren" bytts ul mot "vattendomstolen" (jfr
motiveringen till I2§).

Hänvisningarna i andra stycket till vissa beslämmelser i
11 kap. VL om processuella frister har ersatts av hänvisningar till motsvarande
stadganden i 13 kap. nya vattenlagen som fortfarande innehåller beslämmelser
om frister.

17§

Enligt 11 kap. 46 § första stycket VL får
vatlenrältsdomaren i brådskande fall medge att åtgärder för elt vattenföretag
vidtas provisoriskt. Denna befogenhet gäller enVxgt första stycket i
förevarande paragraf också åtgärder för företag enligt förevarande lag.

I den nya vattenlagen finns en motsvarande möjlighet för
ensamdomare att medge brådskande, provisoriska åtgärder endast när del gäller
skadeförebyggande eller skademinskande åtgärder (se 13 kap. 34 § nya vattenlagen).
Beträffande förelag som avses i förevarande lag bör emellertid den nuvarande
befogenheten finns kvar. Första stycket har utformats i enlighet härmed.

Som framgår av 19 § är sökanden skyldig att ställa
säkerhet för den ersättning som kan komma att utgå på grand av medgivna
provisoriska åtgärder och som inte skall betalas i förväg.

Hänvisningen till VL i andra stycket i förevarande
paragraf har ändrats till ätt avse motsvarande bestämmelse i den nya
vattenlagen. "Vatlenrätlsdomaren" har bytts ut mot
"vattendomstolen". Vid handläggningen av frågor enligt denna paragraf
är vattendomstolen domför med endast ordföranden.

Tredje stycket har lagts till för atl överensstämmelse
skall uppnås med vad som föreskrivs i 13 kap. 34 § nya vattenlagen om
provisoriska skadeförebyggande eller skademinskande åtgärder.

18§

Första stycket har ändrats redaktionellt, varvid bl.a.
uttrycket "Konungen" har bytts ut mot "regeringen".

Hänvisningen till VL i andra stycket har ändrats lill alt
avse motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen.

19§

Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av
hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen.

Prop. 1982/83:26 51

* Lagrådsremiss

I paragrafen stadgas f. n. att s. k. domstolsavgifter
enligl 11 kap. 95 § VL inte skall utgå i mål som avses i förevarande lag. Den
nya vattenlagen innehåller inte någon motsvarighet till domstolsavgifter.
Undantagsregeln i förevarande paragraf behövs därför inle. Den föreslås
upphävd.

4.6 Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen
(1964:822)

Hänvisningarna i 16, 18 och 20 §§ naturvärdslagen
(1964:822) lill VL har ersatts av hänvisningar till den nya vattenlagen.

4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om
kontinentalsockeln

Undantaget i 10§ lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln
avseende VL har ändrats till att avse den nya vattenlagen.

4.8 Förslaget till lag om ändring I miljöskyddslagen
(1969:387)

l§

I enlighet med vad som har förordats i prop. 1981/82:130
(se I kap. 3§ första stycket punkt 1 nya vattenlagen) har i första stycket
punkierna 1 och 2 i förevarande paragraf undantag gjorts från miljöskyddslagens
(1969: 387) tillämpningsområde för sådana utsläppsätgärder och annan markanvändning
m. m. som utgör vatlenföretag enligl den nya vattenlagen.

2§

Tredje stycket i förevarande paragraf innehåller f. n. en
erinran om atl det i VL finns bestämmelser om byggande i vatten för atl
motverka vallenförorening och om ianspråktagande av mark för ledning eller
annan anläggning för avloppsvatten. Sådana bestämmelser finns i 8 kap. VL.

Den nya vattenlagen innehåller inte, bortsett frän
bestämmelserna i 5 kap. 5—8§§ om kombinerade markavvaltnings- och
avloppsföretag, nägra tvångsrällsregler om rätt att ta i anspråk annans mark
för ledningar eller andra anläggningar för avloppsvatten. Sådan tvångsrätt fär
alltså utverkas med stöd av annan lagsiiftning, t. ex. expropriationslagen
(1972: 719) eller ledningsrätlslagen (1973:1144).

Den nya vattenlagen innehåller däremot vissa bestämmelser
om vallenföretag för att motverka förorening genom avloppsvatten (se t. ex. 2
kap. 4 § punkt 5 och 8 kap. 1 § första stycket punkt 5). Jag anser emellertid
att en hänvisning till sådana bestämmelser inle behövs i miljöskyddslagen.

På grund av det anförda har tredje stycket föreslagits
upphävt.

Prop.
1982/83:26 52

4.9 Förslaget till lag om ändring i jordabalken Lagrådsremiss

I kap. 6§

Hänvisningen i paragrafen lill VL har ändrats till att avse
motsvarande stadgande i den nya vattenlagen.

9 kap. 33 §

I enlighet med terminologin i den nya vattenlagen har
uttrycket "torrläggning av mark" bytts ut mot
"markavvattning" och hänvisningen till VL har ändrats till den nya
vattenlagen. I en övergångsbestämmelse anges dock att paragrafen fortfarande
gäller i fall då jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt
VL. Dessutom har hänvisningen till lagen (1939:608) om enskilda vägar
kompletterats med en hänvisning till anläggningslagen (1973: 1149).

4.10 Förslaget till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988)

Som jag har anfört i avsnitt 2 har olika förslag lämnats
rörande behandlingen av vatlenrättsliga servitut i
faslighetsbildningssammanhang av valtenlagsulredningen och i
departementspromemorian Ds Ju 1977: 12.

1 del följande föreslås ändringar i etl anlal bestämmelser
i fastighetsbildningslagen (1970:988, FBL) som reglerar förhållandet mellan
denna lag och den vatlenrättsliga lagstiftningen. Ändringar föreslås sålunda när
det gäller möjligheterna att genom fastighetsreglering bilda, ändra och upphäva
vattenrättsliga servitut (7 kap. 2 och 9§§), möjligheterna att.besluta om
vattenföretag såsom gemensamt arbete (9 kap. I §) samt möjligheterna alt genom
faslighelsbeslämning pröva beståndet och omfånget av vatlenrättsliga servitut
(14 kap. I §). De föreslagna ändringarna innebär i huvudsak en vidgning av
fastighetsbildningsmyndighetens möjligheter att behandla valtenrättsliga
frågor.

Jag vill nämna att fastighetsbildningsutredningen (Ju
1979: 1 1), som tillsattes i slutet av år
1979, överväger frågor om rättighet sälgärder på grundval av förslag till
ändringar i bl. a. 7 kap. FBL som har lagts fram i den nyss nämnda
departementspromemorian. Utredningens uppdrag omfattar dock inte frågan om
avgränsningen mellan FBL och vattenlagen (se 1980 års kommittéberättelse del 11
s. 103).

7 kap. 2 §

Servitut som avser skogsfäng eller rätt atl dra ledning
enUgt ledningsrätlslagen (1973:1144) får inte bildas genom
fastighetsreglering.

Servitut som kan upplåtas enligt 8 kap. I § vattenlagen
(1982:000) får bildas genom fastighetsreglering. Andra servitut som kan
upplåtas enligt vattenlagen får inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild
förrättning i andra fall än som anges i första och andra styckena, får bildas
genom

Prop. 1982/83:26 53

fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med
en annan Lagrådsremiss

fastighetsbildningsåtgärd
och är av betydelse för denna.

Första — tredje styckena gäller inte servitut som avser
avloppsledning för en fastighet eller ledning för vallen lill
husbehovsförbrukning.

Departementsförslagei: Innebär utvidgade möjligheter att
tillskapa valtenrättsliga servitut genom fastighetsreglering.

Gällande rätt: Paragrafen innehåller beslämmelser som
innebär att möjligheten att bilda vissa former av servitut genom
fastighetsreglering begränsas. Enligl andra stycket gäller bl.a. alt servitut
som kan upplåtas enligt VL får bildas genom fastighetsreglering endast om
åtgärden sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och är av
betydelse för denna. 1 fräga om servitut enligl 2-6 kap. VL fordras dessutom
alt den tjänande fastighetens ägare inte motsätter sig åtgärden.

Motiv lill gällande rätt: "Kommittén anser all man
alllid bör sträva efter största möjliga enhetlighet med avseende på de
materiella förutsättningarna att bilda servitut för atl tillgodose samma eller
likartade ändamål. Detsamma gäller om den formella handläggningen av likartade
serviluts-frågor. Helt frislående servilutsätgärder bör därför inte tillåtas
enligt fastighetsbildningslagen, om de kan genomföras med stöd av annan,
särskill

för ändamålet tillkommen lagstiftning. Med
hänsyn till den speciella

sakkunskap vattendomstolarna besitter på della område är
del inle lämpligl med förrältningsprövning i annat fall än då ägaren lill den
fastighet som

skall belastas av servitutet underkastar sig åtgärden. Beträffande
de

i 7 och 8 kap. VL behandlade servitulen för torrläggning
och avledande av avloppsvatten kan det dock inte undvikas att de
faslighelsbildande myndigheterna får befogenhet atl - oberoende av
fastighetsägarnas frivilliga medverkan — i anslutning till fastighetsbildning
tillskapa servitut. En annan ordning skulle nämligen i alltför hög grad
komplicera handläggningen av sådana inte sällan förekommande
fastighetsregleringar som förutsätter en samtidig lösning av
torrläggnings-eller avloppsfrågor." (Prop. 1969: 128 s. B549f)

Vattenlagsutredningens förslag: Ett absolut förbud att
genom fastighetsreglering bilda sådana servitut som kan upplåtas enligt den
nya vattenlagen.

Motiv: "VL-förslaget medger inte någon uppdelning av
valtenrättsliga servitut i två olika grupper. Redan häri ligger etl visst
hinder mol all behålla FBL:s nuvarande ordning. Därtill kommer alt servitut
enligl nuvarande 7 och 8 kap. VL ingalunda kan anses oviktiga för de
valtenrättsliga intressena. De vidgade kraven beträffande förprövning enligl
VL-förslaget av markavvattning innebär också en skärpning av gällande ordning
på detta område. - Med samma grundsyn som kommit till ullryck i förarbetena på
FBL finner utredningen det vara väl förenligt att vatlenrättsliga servitut,
dvs. de särskilda tvångsrätterna enligt 9 kap. VL-förslaget, inte bör kunna
bildas vid fastighetsbildningsförrällning." (SOU 1977: 27 s. 427)

Prop.
1982/83:26 54

Promemorian: Möjlighet alt i fristående
fastighetsregleringsförrältningar Lagrådsremiss

inrätta vatlenlagsserviiut, utom när det gäller servitut
avseende rätt att utnyttja vallen för vattenkraft, räll alt utnyttja mark för
uppdämning eller räll till vattentäkt för orts vattenförsörjning eller i
industriellt syfte.

Motiv: Del bör vara helt fritt atl genom
fastighetsreglering bilda servitut som avser de egentliga faslighelsintressena.
Rättigheter för elt mera vidsträckt samhällsintresse bör dock instiftas och
behandlas enligt annan lagstiftning.

Remissyttranden: Nuvarande kompelensgräns är
svårförståelig. Valten-lagsutredningens restriktiva hållning avvisas. Del finns
enligt så gott som samtliga remisinslanser ell behov av alt kunna upplåta
vattenrättsliga servitut vid fastighetsregleringsförrättning. Flertalet
remissinslanser anser atl promemorians förslag lill utformning av bestämmelsen
kan vara ell länkbart alternativ.

Skäl för departementsförslagei: I likhet med flertalet
remissinslanser anser jag alt det bör vara möjligt atl i viss utsträckning
bilda vallenrällsser-vilul genom fastighetsreglering.

Samtliga remissinslanser förutsälter alt möjligheten att
bilda vattenrättsliga servitut genom fastighetsreglering skall begränsas så
all inte alla former av sådana servitut skall kunna bildas. 1 flertalet fall
hänvisas lill promemorieförslaget säsom en tänkbar begränsning.

När det gäller promemorians förslag lill avgränsning delar
jag uppfattningen atl rätt atl utnyttja vattenkraft och atl utnyttj-i mark för
uppdämning inte bör få upplåtas i form av faslighelsbildningsservitut. Den
tredje begränsningen avseende bl. a. rätt till vattentäkt för industriellt
syfte anser jag däremot inte berättigad. Denna servitulsform regleras inte i VL
och någon begränsning i rätten att bilda ett sådant servitut följer sålunda f.
n. inte av förevarande paragraf. Enligt den nya vattenlagen fordras att den som
vill utföra en vatientäkt för industriell vattenförsörjning mäste ha rådigheten
över det vallen där borlledningspunkten är belägen, medan nägot motsvarande
krav inte ställs upp i fråga om vattentäkter för kommunal vattenförsörjning
(se 2 kap. 4 § 2 nya vattenlagen).

Något behov av att tillskapa servitut genom
fastighetsreglering för del kommunala vattenförsörjningsinlresset finns på
grund av det anförda i och för sig inte. Däremot kan den grundläggande
rädigheten för en industriell vattentäkt inte tillskapas enligl den nya
vattenlagen. Enligl min mening bör därför nuvarande möjlighet atl genom elt
faslighelsbildningsservitut tillförsäkra en industrifastighet vatten finnas
kvar.

I sistnämnda avseende är gränsdragningen i promemorian
sålunda för snäv. I övrigt ger promemorieförslaget enligt min mening alltför vidsträckta
möjligheter att tillgripa fastighetsreglering i stället för vattenrättslig
prövning. Jag anser därför alt gränsdragningen bör bestämmas på annat sätt än
enligt promemorieförslaget. Stockholms tingsrätt har föreslagit atl sådana
servitut som inverkar menligt på vallenförhållandena eller på etl

Prop. 1982/83:26 55

vattenföretag
inte skall få bildas genom fastighetsreglering. Även denna Lagrådsremiss

gränsdragning
är enligl min mening för vid. Samtidigt bör det förhållandel att elt servitut
kommer att användas pä elt sätt som inverkar på vallenförhållandena inte
självklart omöjliggöra atl del bildas av fastighetsbildnings-myndighet. Frågan
om inverkan på vattenförhållandena kan ju prövas i etl efterföljande vatlenmäl.

I
FBL bör anges vilka vatlenlagsserviiut som skall kunna bildas genom
fastighetsreglering. Del är i huvudsak följande servitutsformer enligt den nya
vattenlagen som kan komma i fråga. Rätt att ta i anspräk annans vattenkraft (2
kap. 7 och 8 §§), rätt till avlopp genom väg (5 kap. 11 §), rätt atl för
vatlenföretag la i anspräk mark m. m. (8 kap. I §), räll atl använda annans
anläggning i vatten (8 kap. 2 §), räll alt lägga upp rensmassor (8 kap. 3 §),
fiskeförbud (8 kap. 4 §). Därtill kommer den generella rätlen alt efter
tillstånd till vattenförelag genom inverkan på vattenförhållandena skada
motstående intressen.

Av
ovannämnda Ivängsrälter gäller 5 kap. 11 § och 8 kap. 3 § ulan särskill
förordnande av myndighet och behöver sålunda inle las upp här. Enligl min
mening bör säväl rälien all ta i anspråk annans vattenkraft som den generella
rätten alt skada motstående intressen kunna upplåtas endasi enligl vattenlagen.
Detsamma bör gälla rätt atl använda annans anläggning i vatten och fiskeförbud.
Dessa tvångsrätler av specifikt vatlenrätlslig art torde sällan eller aldrig
aktualiseras i samband med fastighetsbildning. En särskild form av servitut,
som inle har berörts ovan, är skyddsomrädesbe-stämmelser enligt 19 kap. nya
vattenlagen. Denna form av servitut bör självfallet inle kunna tillskapas genom
fastighetsreglering. Återstår alltså tvångsrätler enligl 8 kap. 1 § nya
vallenlagen. En sådan Ivångsrätl torde vara den som i det helt övervägande
antalet fall blir aktuell i samband med fastighetsbildning. Det kan gälla
ianspråkstagande av mark för bål- och badplatser såsom skadeförebyggande
åtgärder i samband med vattenföretag eller för diken i samband med
rationaliseringar av fastighetsbeståndet.

Jag
anser alltså att förhällandet mellan FBL och den nya vattenlagen bör bestämmas
så all servitut som kan upplåtas enligl 8 kap. 1 § nya vattenlagen får bildas
genom fastighetsreglering. Andra servitut enligt vattenlagen bör inle få
upplåtas enligt FBL.

F.
n. gäller enligt 7 kap. 2 § andra stycket FBL alt vatlenlagsserviiut får bildas
genom fastighetsreglering endasi om del sker i samband med annan
faslighelsbildningsåtgärd och servitutet är av betydelse för denna. Enligl min
mening bör denna begränsning inte bibehållas. Fastighetsreglering torde normall
vara ett snabbare och enklare förfarande all bilda servitut än ett förfarande
vid vattendomstol. Elt servitut som bildas vid fastighetsreglering gäller
också utan vidare mol ny ägare av den tjänande fastigheten. Detta är ocksä
fallet när elt servitut tillskapas genom vallendomstolens dom i ett ansökningsmål.
Denna verkan inträder däremot inte när elt servitut tillskapas genom en dom i
etl stämningsmål. Med hänsyn lill de

Prop. 1982/83: 26 56

fördelar som sålunda är förenade med
fastighetsregleringsförfarandel an- Lagrådsremiss

ser jag alt det bör kunna användas även i de fall ett
vatlenlagsserviiut skall bildas ulan samband med annan
faslighelsbildningsåtgärd.

Den nuvarande begränsningen lill fall där ägaren av den
tjänande fastigheten ger sill medgivande behövs inte enligt min mening.
Faslighetsbildningsmyndighelen torde, bl. a. genom möjligheten all anlita
sakkunnig, i de flesta fall besitta tillräcklig sakkunskap för alt även i
tvistiga fall få bilda servitut. Dessutom kan faslighetsbildningsbeslutet
överklagas. Atl såsom Stockholms tingsrätt föreslagit begränsa rätlen att bilda
servitut enligl FBL lill sädana som inte inverkar menligt på
vattenförhållandena eller pä ett vatlenföretag är som jag tidigare har anfört
inle heller lämpligl.

Vad jag sålunda har anfört föranleder all förevarande paragraf
fär följande innehåll.

Första stycket innehåller ett generellt förbud alt genom
fastighetsreglering bilda skogsfångsservilul eller ledningsrätl som kan
upplåtas enligt ledningsrätlslagen. Det undanlag som i sistnämnda hänseende nu
görs för avloppsledning för en fastighet har förts över lill fjärde stycket.

Andra stycket reglerar förhållandet till vattenlagen på
det säll som framgår av vad jag nyss har anfört.

1 tredje stycket regleras rätlen all genom
fastighetsreglering bilda servitut som kan upplåtas vid förrättning enligt
andra lagar än ledningsrätlslagen och vattenlagen. Förslaget innebär i detta
avseende ingen ändring i förhållande lill gällande rätt.

Enligt fiärde stycket skall första-tredje styckena inle
lillämpas beträffande servitut som avser avloppsledning för en fastighet eller
vattenledning för husbehovsförbrukning. Motsvarande bestämmelser om undantag
finns f n. när del gäller avloppsledning i första stycket och när del gäller
vattenledning i tredje stycket.

7 kap. 9 §

ServUut, som har tillkommit med stöd av 8 kap. 1 §
vattenlagen (1982:000) etter motsvarande äldre bestämmelser, får ändras etter
upphävas genom fastighetsreglering. Andra servitut som har tiltkoinmii med
stöd av vattentagen eller motsvarande äldre lagstiftning jår inte ändras etter
upphävas genom fastighetsreglering.

Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om
ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) etter
motsvarande äldre lagstiftning, får ändras etter upphävas genom fastighetsreglering
endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och
är av betydelse för denna.

Departementsförslaget: Innebär vidgade möjligheter alt
ändra och upphäva valtenrättsliga servitut genom fastighetsreglering.

Gällande rätt: Paragrafen innehåller beslämmelser om
inskränkning i möjligheten alt genom fastighetsreglering ändra eller upphäva
vissa former av servitut. Enligl första meningen gäller ett absolut förbud ätt
genom

Prop. 1982/83:26 57

fastighetsreglering ändra eller upphäva servitut som har
bildals enligt 2-6 Lagrådsremiss

kap. VL. Enligt andra meningen gäller bl. a. att servitut
enligl 7 eller 8 kap.

VL får ändras och upphävas genom fastighetsreglering, om
åtgärden sker i

samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och är av
betydelse för

denna.

Motiv till gällande rätt: "De servitut som bildats
med stöd av VL eller dessförinnan gällande vattenrättsliga lagstiftning lämpar
sig enligl kommittén uppenbarligen inte för behandling vid förrättning enligt
fastighelsbildningslagen. Ett uttryckligt förbud alt ändra eller upphäva dessa
servitut enligt bestämmelserna i detta kapitel är därför motiverat. Sädana
servitut som avses i 7 och 8 kap. VL intar emellertid en särställning dels
genom att de i stor utsträckning inverkar på möjligheterna atl ändra
fastighetsindelningen eller vidta andra fastighetsbildande åtgärder, dels
genom atl de ulan egentliga olägenheter för de valtenrättsliga intressena torde
kunna las upp till behandling vid fastighetsbildningsförrällning. Enligt bestämmelsen
i 2 § kan sådant servitut också - ulan medgivande av den tjänande fastighetens
ägare - nybildas i samband med vissa faslighetsbildningsålgärder. Rättigheten
bör då även kunna ändras och upphävas i samma ordning." (Prop. 1969:128 s.
B 566.)

Vattenlagsutredningens förslag: Ändring av
vatlenlagsserviiut får ske genom fastighetsreglering i samband med annan
faslighelsbildningsåtgärd om ändringen är av betydelse för denna. Upphävande av
valtenlagsservi-tut får inte ske genom fastighetsreglering.

Motiv: Ändringsreglerna i 7 kap. 3-5 §§ FBL präglas av
restriktivitet -ändring får sålunda inte i närnnvärd mån minska eller öka
servitutsbelasl-ningen. Med hänsyn bl.a. lill institutels begränsade räckvidd
och dä del ibland kan föreligga praktiskt behov av alt i samband med annan
faslig-hetsbildningsåtgärd genomföra mindre justeringar av vatlenrättsliga
servitut, bör möjlighet till ändring genom fastighetsreglering införas. — I
fråga om den mer ingripande åtgärden all upphäva servitut gör sig samma
överväganden gällande som vid bildande av servitut. Upphävande av
vatlenlagsserviiut bör sålunda inte i något fall få ske enligl FBL.

Promemorian: Servitut avseende rätt atl utnyttja vatten
för vallenkraft, rätt att utnyttja mark för uppdämning eller rätt till vattentäkt
för orts vattenförsöijning eller i industriellt syfte får inte ändras eller
upphävas genom fastighetsreglering, om servitutet tillkommit enligt
lagstiftningen om byggande i vatten. 1 övrigt får vatlenlagsserviiut ändras och
upphävas genom fastighetsreglering.

Motiv: Se vid 7 kap. 2 §.

Remissyttranden: Bl.a. Stockholms tingsrätt och Svenska
kraftverks-föreningen anser att det bör finnas möjlighel alt upphäva
vaitenlagsservitul genom fastighetsreglering. Tingsrätten hänvisar bl.a. till
atl det bör vara möjligl att upphäva rätt till avläggsplalser som blivit
onödiga sedan flottningen nedlagts. Enligt kraftverksföreningen hindrar
utredningens förslag

Prop. 1982/83:26 58

önskvärda åtgärder med servitut som tillkommit för
skadeförebyggande Lagrådsremiss

åtgärder. Sädana servitut bör enligt föreningen fä
upphävas med tillämpning av FBL.

Skäl för departementsförslagei: Jag anser atl bäde ändring
och upphävande av vatlenlagsserviiut bör kunna ske genom fastighetsreglering.
Pä samma sätt som när det gäller bildande av servitut bör denna möjlighet dock
inte stå lill buds när del gäller alla former av valtenrättsliga servitut. Det
torde även här i de allra flesta fall vara tvångsrätter enligl 8 kap. I § nya
vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser som blir aktuella för ändring
eller upphävande i faslighetsbildningssammanhang. Endast dessa typer av
Ivångsrätl bör fä behandlas enligt FBL. Av skäl som jag anfört vid 7 kap. 2 §
bör den nuvarande begränsningen lill fall dä servituts-ätgärden sker i samband med
annan faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna inte bibehållas.
Jag anser inte heller atl det är erforderligt alt införa några begränsningar
när det gäller inverkan pä vattenförhållandena eller på vatlenföretag. De
restriktioner som gäller i fråga om ändring och upphävande av servitut i 7 kap.
FBL utgör ocksä en garanti mot en alltför långtgående tillämpning.

Del anförda har föranlett atl förevarande paragraf har
delats upp i två stycken. 1 första stycket regleras frägan om ändring och upphävande
av vatlenlagsserviiut i enlighet med vad jag nu har anfört.

Bestämmelsen om servitut enligt lagstiftningen om ägofred
eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller motsvarande äldre
beslämmelser har bralils ul lill etl nytt andra stycke som inte innebär nägon
ändring av gällande rätt.

9 kap. 1 §

Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut
av faslighetsbildningsmyndighelen verkställas under förrättningen som etl för
sakägarna gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregleringens
syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

Beslut enligt första stycket får inte avse företag som
skulle väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen etter andra
vatlenföretag än sådana markavvattningsförelag för vilka tillståndspUkt
föreligger enbart på grund av 4 kap. 2 § andra stycket vattenlagen (1982:000).

Kan lill följd av andra stycket förelag icke utföras som
gemensamt arbete enligl denna lag eller är sådant utförande icke lämpligl, fär
faslighetsbildningsmyndighelen förordna om prövning enligt vattenlagen eller
anläggningslagen.

Deparlemenisförslaget: Innebär atl det fortfarande blir
möjligt all vid fastighetsreglering besluta om markavvattning som gemensamt
arbete.

GäUande rätt: Paragrafen innehåller bestämmelser om
faslighelsbild-ningsmyndighetens möjligheter att i samband med
fastighetsreglering besluta om s.k. gemensamma arbeten. Enligt andra stycket
gäller bl.a. ell förbud att besluta om andra företag enligt VL än dikning.

Prop. 1982/83:26 , 59

Motiv till gällande rätt: "Vid avgörande av vilka
företag (enligt VL) som Lagrådsremiss

skall kunna behandlas på detta sätt synes VL:s regler om
skyldighet atl inhämta besked från vattendomstol om etl förelags tillåtlighet
böra vara

vägledande.--- 1
fråga om vattenavledning och invallning föreskrivs en

långtgående förprövningsskyldighel, och ett vid
syneförrätlning avgivet

utlåtande angående sådant förelag skall i stor utsträckning underställas

vattendomstolens prövning. 1 fråga om dikning föreligger däremot förpröv

ningsskyldighel endast när överenskommelse inle kan träffas. På

grund av vad som sålunda gäller om skyldighet att till
vattendomstol hänskjuta prövning av torrläggning synes det inte böra komma i
fräga att låta vare sig invallningar, vattenavledningar eller med
valtenavledningar likställda avdikningar handläggas som rena
fastighetsregleringsåigärder. Däremot torde övrig dikning utan olägenhet från
allmän synpunkt kunna tas upp och avgöras under fastighetsreglering."
(Prop. 1969:128 s. B 620

f.)

Vattenlagsutredningens förslag:
Faslighetsbildningsmyndighelen får inte besluta om förelag enligl vattenlagen
såsom gemensamt arbete.

Motiv: 1 enlighet med de strängare förprövningskraven för
dikning bör möjligheten atl besluta om dikning såsom gemensamt arbete inle
kvarstå.

Remissyttrandena: Svea hovrätt och Stockholms tingsrätt
anser att skäl saknas att ändra 9 kap. I § FBL. Lantmäteriverket anser alt alla
typer av markavvattning bör kunna utföras som gemensamt arbete.

Skäl för departementsförslaget:
Fastighetsbildningsmyndighelens möjligheter atl i samband med
fastighetsreglering besluta om dikning som gemensamt arbete innebär en
betydande rationaliseringsvinst och systemet bör därför enligt min mening
bibehållas. Med hänsyn till den skärpning av tUlståndsplikten som sker i den
nya vattenlagen måste avgränsningen av de företag som skall få behandlas enligt
reglerna om gemensamma arbeten göras annorlunda än nu. Bestämmelserna om
tillståndsplikt i 4 kap. 2 § nya vattenlagen innebär i fråga om
markavvattningsförelag i allmänhet atl tillståndsplikt föreligger dels, enligl
första stycket, om del inte är uppenbart att företagel inle skadar motstående
allmänna eller enskilda intressen, dels, enligt andra stycket, om särskild
ivångsrätl enligl 8 kap. I eller 2 § behövs för företaget eller, vid deltagande
av flera, överenskommelse inte har träffats om delaktigheten. TUlståndsplikten
enligl andra stycket i nämnda paragraf överensstämmer med vad som nu gäller för
dikningsföre-tag enligt 7 kap. 36 § första stycket VL.

I de fall tillståndsplikl föreligger enbart pä grund av 4
kap. 2 § andra stycket nya vattenlagen bör enligt min mening företaget liksom
nu få behandlas av fastighelsbildningsmyndigheten enligt reglerna om gemensamt
arbete. För alt undvika gränsdragningsproblem bör denna möjlighet inte
begränsas till dikning utan avse markavvallningsföretag över huvud.
Bestämmelserna om tillståndsplikt i 4 kap. 2 § första stycket nya vattenlagen
torde emellertid i praktiken medföra att endasi dikningsföretag kommer i
fräga.

Prop. 1982/83:26 60

Pä grund av det anförda har andra stycket av förevarande
paragraf Lagrådsremiss

ändrats så all beslut om gemensamt arbete inle får avse
andra vattenföretag än sådana markavvallningsföretag för vilka lillslåndsplikt
föreligger enbart på grund av 4 kap. 2 § andra stycket nya vattenlagen.

14 kap. 1 §

Om det vid fastighetsbildning uppkommer frågor om
fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av
ledningsrätl eller av servitut, skall frågan prövas vid fastighetsbestämning,
om det behövs för fastighetsbildningen. I fråga om servitut som har tillkommit
med stöd av vattenlagen (1982:000) eller motsvarande äldre lagsiiftning får en
sådan bestämning endast avse servitut enligt 8 kap. 1 § vattenlagen eller
motsvarande äldre bestämmelser.

På ansökan av sakägare får även i annat fall
fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens
beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av
servitut, som tillkommit vid avvitlring eller enligt lagstiftningen om
fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligl anläggningslagen eller 8
kap. I § vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke frågans
avgörande uppenbarligen är ulan betydelse för sökanden. Samma rätt atl påkalla
faslighelsbeslämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med
stadsplan eller byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckis om
upprättande av sådan plan.

Departementsförslagei: Innebär vidgade möjligheter all
pröva vatlenrättsliga servitut vid s. k. faslighelsbeslämning.

GäUande rätt: Enligl förevarande paragraf får bl. a.
frågan om beståndet och omfånget av vissa servitut bestämmas vid
faslighelsbeslämning. Bestämmelsema i första stycket innebär bl.a. att
servitut som har bildats enligl 7 eller 8 kap. VL får prövas vid
faslighelsbeslämning, om del vid fastighetsbildning uppkommer fråga om
servilulets bestånd eller omfång. I övrigt får vatlenrättsliga servitut inte
prövas vid faslighelsbeslämning.

Motiv till gällande rätt: "När servitutsfrågan
uppkommer vid faslighets-bildning, bör begränsningen av prövningsmöjligheterna
gälla bara sådana servitut, som inle kan ändras eller upphävas genom
fastighetsbildning. Med hänsyn till innehållet i de i 7 kap. föreslagna
bestämmelserna bör alltså servitut som avses i 2-6 kap. VL undantas."
(Prop. 1969:128 s. B 791 f.)

Vattenlagsutredningens förslag: Förbud mot att pröva
vatlenrättsliga servitut vid fastighetsbestämning.

Promemorian: Servitut som kan ändras eller upphävas genom
fastighetsreglering får prövas vid faslighelsbeslämning såväl i samband med
fastighetsbildning som fristående.

Remissyttranden: Från lantmäterihäll anförs att den av
utredningen föreslagna begränsningen innebär atl
faslighetsbildningsförrätlningar kommer atl försenas och bli mer komplicerade.
Inte sällan uppkommer frågor om omfånget av markavvattningsservilut i samband
med fastighelsbild-ningsförrättningar.

Prop. 1982/83:26 61

Skäl för departementsförslaget: Även här intar utredningen
enligt min Lagrådsremiss

mening en alltför restriktiv hållning.
Faslighelsbeslämning av vatlenlagsserviiut bör sålunda få ske i viss
utsträckning.

Rätten att genom fastighelsbestämning pröva beståndet och
omfånget av vattenrättsliga servitut bör endast gälla servitut som kan ändras
eller upphävas genom fastighetsreglering. Tillämpningen av reglerna om fastighelsbestämning
bör sålunda i enlighet med den föreslagna lydelsen av 7 kap. 9 § första stycket
FBL för vallenlagsservitutens del begränsas till sådana som har upplåtits med
slöd av 8 kap. I § nya vattenlagen eller motsvarande äldre beslämmelser.
Fastighelsbestämning av vatlenlagsserviiut bör få ske antingen i samband med
annan faslighelsbildningsåtgärd eller som en fristående åtgärd.

Paragrafen har ändrats i enlighet med vad som nu har
anförts.

4.11 Förslaget till lag om ändring i
expropriationslagen (1972:719)

I kap. 6 §

Paragrafen föreslås upphävd. Jag hänvisar lill vad som har
anförts i prop. 1981/82: 130 (se vid 5 kap. 12 § nya vattenlagen).

4.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1150)
om förvaltning av

samfälligheter

VL:s regler om organisation och förvaltning av
samfälligheter är i stort sett gemensamma för alla de olika förelag där enligl
lagen samfällighetsbildning kan förekomma. Bestämmelserna i ämnel gällde till
en början enbart regleringsföretag (3 kap. 12-25 §§). När VL utökades med 7
kap., gjordes de med vissa modifikationer tillämpliga även pä torrläggningsföretag
med fler än tvä deltagare (7 kap. 61-65 S§). De har också i princip gjorts
tillämpliga pä avloppsföretag enligt 8 kap. som är gemensamma för tvä eller
flera fastigheter (8 kap. 38-45 §§). Förvallningsreglerna bygger i väsentliga
delar på den lagstiftning om aktiebolag och ekonomiska föreningar som förelåg
vid liden för deras tillkomst. De har sedan dess kvarstått praktiskt taget
oförändrade i VL.

Valtenlagsulredningen har föreslagit atl lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheler (LFS) görs tillämplig pä förvaltningen av
sädana samfälligheler som kan bildas enligl den nya vallenlagen, dvs. markavvaltnings-,
bevattnings- och vattenregleringssamfälligheter. Förslaget har lämnats utan
erinran av remissinstanserna och även jag biträder della förslag.

LFS erbjuder möjlighet att i enkla fall, när full enighet
råder, anordna en tämligen formlös förvaltning (delägarförvaltning). Är detta
inle tillräckligt, går det i stället alt i viss ordning få lill slånd en fast
organisation (förenings-förvaltning). Denna jnnebär atl förvaltningen
omhänderhas av en juridisk

Prop.
1982/83:26 62

person.. Grandläggande beslut fattas av delägarna på
föreningsstämma. Lagrådsremiss

medan löpande göromål ankommer pä en vald styrelse som vid
behov får uttaxera bidrag av delägarna. Fordran för sädana bidrag åtnjuter en
viss förmånsrätt.

1 sak överensstämmer förvallningsreglerna i VL och LFS
till betydande del, men på vissa punkter föreligger skiljakligheler. Främst
gäller detta omröstningsreglerna vid sammanträde där stadgar för
samfällighetsförening skall antagas eller ändras. LFS föreskriver här undantagslöst
omröstning efter huvudtal, medan omröstning enligl VL sker efter andelstal.
Emellertid måste beaktas att delägare som är missnöjd med ett beslul i en
stadgefråga kan genom klandertalan bringa saken under domstols prövning. Med
hänsyn härtill kan del enligl min mening knappast sägas att LFS:s regler skulle
missgynna delägare med förhållandevis höga andelstal. Föreningens stadgar skall
dessutom granskas av länsstyrelsen.

Vid en jämförelse mellan de båda regelsystemen kan också
konstaleras alt rätlen att klandra stämmobeslut i LFS är nägot vidsträcktare än
enligt VL. LFS föreskriver att föreningen i skälig omfattning skall beakta även
enskild medlems intresse. Under påstående alt så inle har skett torde en medlem
genom klandertalan kunna bringa även frågor av lämplighetsnatur under domstols
bedömning. Talerätten är dessutom i vissa fall utsträckt lill innehavare av
rättigheter i en delägarfastighet. En övergång till motsvarande ordning för
valtenföretagen kan enligl min mening knappast medföra några ölägenheter.

LFS:s regler om firma och om registrering av
samfällighetsföreningar innebär att uppgifter som är viktiga för tredje man
finns lätt tillgängliga. Dessa regler är lämpliga även för valtenföretagen.

Slutligen bör nämnas all LFS ger möjlighel att genom en
och samma förening förvalla flera samfälligheter. En sädan ordning kan vara
till fördel också beträffande de vatlenrättsliga samfälligheterna, t.ex. en
valtenreg-leringssamfällighet för bevattning och en bevattningssamfällighet med
samma delägarkrels.

Tillämpningsområdet för LFS bör som jag redan har nämnt
alltså utvidgas till att omfalla samfälligheler enligl den nya vattenlagen. De
vatlenrättsliga samfälligheternas speciella natur kräver vissa särbestämmelser
i LFS. Bl.a. föranleder den omständigheten alt i valtenrättsliga samfälligheter
kan delta även andra än ägare av fastigheter och annan därmed jämställd egendom
vissa särregler. Vidare bör mål och ärenden som rör vatlenrättsliga
samfälligheter prövas av vattendomstol och inle av faslig-hetsdomstol.

I §

\ första stycket anges i en ny punkt 5 att LFS är
tillämplig på samfälligheter enligt den nya vattenlagen.

I andra stycket har gjorts tillägg som föranleds av atl
kretsen av delägare .

Prop. 1982/83:26 63

i en vatlenrältslig samfällighel kan vara vidare än i
övriga samfälligheter Lagrådsremiss

som omfattas av LFS. 1 samfälligheler av sistnämnda slag
ingår först och främst ägare av fasligheter. Som framgår av 3 § kan emellertid
i samfälligheler enligt anläggningslagen (1973: 1149) och i vissa
samfälligheter som utgörs av särskilda rättigheter som hör till flera
fastigheter gemensamt delta även innehavare av inskrivna tomträtter och av
gruvor samt ägare av byggnader eller andra anläggningar pä ofri grund liksom
förvaltare av naturreservat.

I de vatlenrättsliga samfälligheterna kan kretsen av
deltagare variera. I princip kan alllid delta ägare av fastigheter, varmed
jämställs gruvinneha-vare (se 22 kap. 1 § nya vattenlagen) saml den som innehar
en fastighet med ständig besittningsrätt eller med fideikommissräll (se 6 §
promulgalionslagen). 1 en markavvattningssamfällighel kan därutöver della en
väghållare som inte är fastighetsägare (5 kap. I § andra stycket nya vattenlagen)
och i en gemensam samfällighel för markavvattning och avledande av
avloppsvallen även huvudmannen för en allmän va-anläggning saml ägare av
byggnader eller andra anläggningar pä ofri grund (5 kap. 5 och 7 S§ nya
vattenlagen). Delaktigheten i en bevattningssamfällighet enligl 6 kap. nya
vattenlagen är knuten till den som har tillstånd lill vattentäkt för bevattning
och för elt sådant tillstånd krävs inle alt man är ägare av en fastighet eller
ens ägare av en anläggning pä ofri grund. En sädan tillsländshavare kan också
delta i en valtenregleringssamfällighet för bevatlningsändamål enligl 7 kap. 4
§ nya vattenlagen. Däremot gäller reglerna om Ivängsdelaktighel i en
valtenregleringssamfällighet för kraftändamål i princip endast ägare av
strömfall. Med ägare av strömfall jämställs den som har en sädan rätt som
enligl 2 kap. 7 § nya vattenlagen fär ligga till grund för beräkningen av
utbyggnadsvitsord, nämligen en till liden obegränsad servitutsrätt samt en
sådan räll till andel i samfällt strömfall som enligl 35 § lagen (1970:995) om
införande av jordabalken åtnjuter sakrättsligt skydd.

1 12 och 49 §§ LFS finns bestämmelser om alt röstetal i
ekonomiska frågor kan beräknas efter delägarfastighelernas andelstal. 1 fråga
om de vattenrättsliga samfälligheterna skall enligt den sista meningen i
förevarande stadgande röstetalet i motsvarande fall beräknas efter delägarnas
andelstal.

3 §

Bestämmelserna i första stycket om vad som skall
jämställas med en fastighet har gjorts tillämpliga även på de vattenrättsliga
samfälligheterna. Jag hänvisar till vad som har anförts vid I §.

Fjärde stycket, som är nytt, innebär att lagens
bestämmelser om faslig-hetsdomstol i stället skall gälla vattendomstol när
fräga är om vallenrälts-liga samfälligheter. Vilken vattendomstol som är räll
forum följer av 66 §.

Om talan enligt bestämmelserna i LFS skall väckas vid
vattendomstolen, handläggs målet enligt den nya vattenlagens beslämmelser om
släm-ningsmål. Övriga frågor handläggs som ärenden.

Prop.
1982/83:26 64

20 §

Tredje stycket, som är nytt, innebär att förrätlningsman
enligl den nya vattenlagen, under de föratsättningar som anges i andra stycket,
får hålla sammanträden för att bilda en samfällighetsförening enligt LFS för
att förvalta en markavvattningssamfällighel enligl den nya vattenlagen. 1 fråga
om andra samfälligheler enligt den nya vattenlagen har stadgals att domstolen,
dvs. i dessa fall vattendomstolen, får förordna nägon atl hålla sammanträde för
bildande av en samfällighetsförening även utan begäran av någon delägare, om
det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en sådan förening
bildas.

21 § .

Paragrafens bestämmelser om förfarandet i fråga om
bildandel av en samfällighetsförening i samband med en förrättning har
utvidgats till atl omfatta markavvattningsförrättningar enligt den nya
vattenlagen.

23 §

Andra stycket har ändrats så atl möjligheten alt hålla
sammanträde för bildande av en samfällighetsförening innan beslutet om bildande
av samfälligheten har vunnit laga kraft ocksä gäller för de vatlenrättsliga
samfälligheterna.

Som jag har anfört vid 1 § andra stycket kan kretsen av
delägare i en vattenrättslig samfällighet vara vidare än i övriga
samfälligheter enligt LFS. Bestämmelsen i förevarande stycke om vilka som skall
anses vara delägare har ändrats i enlighet härmed.

44 §

1 andra stycket, som är nytt, har skyldigheten enligt
första stycket för en ny ägare av en delägarfastighet alt i viss omfattning
svara för bidrag som har uttaxerats av den förre ägaren gjorts tillämplig även
på den på vilken delaktigheten i en vattenrättslig samfällighet har övergått på
annat sätt än genom övergång av äganderätten lill en delägarfastighet.
Skyldigheten kan alltså i fråga om en markavvattningssamfällighel åvila en ny
väghållare eller en ny huvudman för en allmän va-anläggning och i fråga om en
bevattningssamfällighet eller en valtenregleringssamfällighet för bevatlningsändamål
en ny innehavare av tillstånd till vattentäkt för bevattning, t. ex. en ny
jordbraksarrendator.

4.13 Förslaget till lag om ändring I lagen (1973:1151) om
införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning
av samfälligheter

18 §

Andra stycket är nytt. I enlighet med vad jag har förordat
i avsnitt 2 har bestämmelserna i LFS om förvaltningen av samfälligheter enligl
den nya

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83:26 65

vattenlagen gjorts omedelbart tillämpliga pä sådana
samfälligheter enligl Lagrådsremiss

VL eller motsvarande äldre lagstiftning (se 74 § lagen den
20 juni 1879 om dikning och annan avledning av vatten) som inte har ställning
som juridisk person.

19 §

1 enlighet med vad jag har förordat j avsnitt 2 har i
tredje stycket tagits in en bestämmelse om att delägare i sädana samfälligheter
enligt VL eller motsvarande äldre lagstiftning som har slällning som juridisk
person i den ordning som anges i första stycket kan besluta om övergång till
förenings-förvaltning enligt LFS. Då nägon samfällighetsstämma inte förekommer
vid förvaltningen enligt VL, får beslutet i stället fattas vid ell sådant
sammanträde som avses i 3 kap. 22 §, 7 kap. 64 § resp. 8 kap. 43 § VL.

20 §

Enligl förevarande paragraf i nuvarande lydelse gäller atl
en anläggning som förvaltas av en samfällighet enligl lagen (1966: 700) om
vissa gemensamhetsanläggningar, sedan en övergäng enligt 19 § förevarande lag
har skett till föreningsförvaltning enligt LFS, vid tillämpning av LFS skall
jämstäUas med en gemensamhelsanläggning enligl anläggningslagen. På motsvarande
sätt har nu tillagts atl anläggningar som förvallas av en samfällighet enligt
VL eller motsvarande äldre beslämmelser efter en sådan övergång skall
jämställas med gemensamma anläggningar i samfälligheter enligl den nya
vattenlagen.

4.14 Förslaget Ull lag om ändring i lagen (1973:1152)
om förmånsrätt för

fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Ändringen i lagen är föranledd av atl i samfälligheler
enligt nya vattenlagen kan delta andra än fastighetsägare, t.ex. arrendalorer
och ägare av anläggningar pä ofri grund. Lagen har därför utformats så alt den
särskilda förmånsrätten av samfällighelsföreningen endast kan göras gällande i
fastighet som omfattas av samfälligheten.

4.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:997)
om vattenförbund

I §

Ändringen i paragrafen är föranledd av att uttrycket
"vatlenreglering" i den nya vattenlagen används i en mera begränsad
betydelse. Därmed avses enligt 1 kap. 4 § punkt 1 ändring av vallenföringen i
elt vattendrag lill förmån för annat vatlenföretag. De regleringsåtgärder som
avses i förevarande lag kan ha elt vidare syfte, t.ex. att fä till slånd en
sådan ändrad vattenförening som tillgodoser det allmänna miljövårdsinlresset
(jfr prop. 1975/76:215 s. 80). 5 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 26

Prop.
1982/83:26 66

•' s Lagrådsremiss

I första stycket har hänvisningen till VL ändrats till att
avse den nya vattenlagen. Dessutom har andra meningen i förevarande stycke
upphävts. Detta är en konsekvens av de ändringar i miljöskyddslagen som har
trätt i kraft den I juli 1981 (SFS 1981:420) och som innebar att möjligheten
för statens naturvårdsverk och länsstyrelsen att medge undantag från skyldigheten
atl söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet togs bort.

12 §

Hänvisningen i paragrafen till förrättningsbeslämmelserna
i VL har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya lagen.

13 §

Enligl den nya vattenlagen kan någon biträdande
förrätlningsman inle förordnas vid markavvattningsförrättningar. Det har
ansetts tillräckligt att förrättningsmannen enligt 12 kap. 8 § nya vattenlagen
har möjlighet alt anlita biträde av sakkunniga. Motsvarande bör enligt min
mening gälla i fråga om vattenförbundsförrättningar. Det nuvarande förbudet i
första stycket i förevarande paragraf mot att anlita sakkunnigt biträde vid
förrättningar föreslås därför upphävt.

Eftersom någon biträdande förrätlningsman inte längre
skall kunna förordnas har benämningen tagils bort i andra stycket i
förevarande paragraf.

15 och 16 §§

Hänvisningarna i paragraferna lill VL har ändrats till att
avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen. 15 § andra stycket kan
upphävas, eftersom en motsvarande bestämmelse finns i 12 kap. 18 § nya vattenlagen.

18 §

Paragrafen kan upphävas, eftersom en motsvarande
bestämmelse finns i 12 kap. 12 § andra stycket nya vattenlagen.

22 §

Eftersom den nya vattenlagen inte har någon motsvarighet
lill förfarandet enligt VL med förslag till utlåtande, föreslås/öri/a stycket
upphävt. 1 andra stycket görs en motsvarande konsekvensändring.

24 §

Eftersom den nya vattenlagen inte har någon motsvarighet
till den nuvarande domstolsavgiften enligt 11 kap. 95 § VL, föreslås tredje
stycket i förevarande paragraf upphävt.

Prop.
1982/83:26 67

25 S Lagrådsremiss

. Hänvisningen [första stycket till VL:s bestämmelser om
besvärsmål har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya
vattenlagen om s.k. förrättningsmål.

Andra stycket föreslås upphävt, eftersom i den nya
vattenlagen inte finns några särbestämmelser rörande tiden och sättet för
förklaring över besvär som angår värdet på båtnad eller ersättning. Besvär
rörande medlemskap eller andelstal i vattenförbund skall alltså behandlas som
andra överklagade frågor.

Som framgår av 13 kap. 59 § nya vattenlagen skall
kungörelsen om anförda besvär över en förrättning endast införas i ortstidning
eller i vissa fall delges med berörda sakägare. Kungörande i Post- och Inrikes
Tidningar skall alltså inte ske. Några motsvarigheter till nuvarande undantag
från VL:s bestämmelser behövs därför inle längre och de har tagits bort i
tredje stycket i förevarande paragraf.

34 §

Hänvisningen till VL har ersatts av en hänvisning till den
nya vattenlagen.

Övergångsbestämmelserna

1 enlighet med allmänna processuella grundsatser stadgas
att äldre bestämmelser skall gälla, om ansökan om förrättning har gjorts före
ikraftträdandet av lagändringarna (jfr 5 § promulgalionslagen lill den nya
vattenlagen).

4.16 Förslaget till lag om ändring i
fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Hänvisningen i 2 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) till VL avseende ägoslaget läktmark har ändrats till att avse den
nya vattenlagen.

4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:307)
om skyldighet för

utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Hänvisningen i 2 § första stycket punkt 3 till VL har
ersatts av en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen.

5 Hemställan

Jag hemstäUer att lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen till

1,
lag om ändring
i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled,

2,
lag om ändring
i lagen (1933:269) om ägofred,

3,
lag om ändring
i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.
m,.

Prop. 1982/83:26 68

4.
lag om ändring i lagen
(1950: 596) om rätt lill fiske, Lagrädsremiss

5.
lag om ändring i lagen
(1962:627) om vissa åtgärder för ulnylljande av vattenkraft vid krig m. m.,

6.
lag om ändring i
naturvårdslagen (1964: 822),

7.
lagom ändring i lagen
(1966:314) om kontinenlalsockeln,

8.
lag om ändring i
miljöskyddslagen (1969: 387).

9.
lag om ändring i jordabalken,

10.
lag om ändring i
fastighelsbildningslagen (1970:988),

11.
lag om ändring i
expropriationslagen (1972:719),

12.
lag om ändring i lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

13.
lag om ändring i lagen
(1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheler,

14.
lag om ändring i lagen
(1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligl lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter,

15.
lag om ändring i lagen
(1976:997) om vattenförbund,

16.
lag om ändring i
fastighetslaxeringslagen (1979:1152),

17.
lag om ändring i lagen
(1980:307) om skyldighet för utländska kärande atl ställa säkerhet för
rättegångskostnader.

6
Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Bilaga 1

Bilaga I

Vattenlagsutredningens förslag till följdlagstiftning

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän
flottled

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1919:426) om
flottning i allmän flottled'

dels atl i 4, 18, 22, 28, 64 och 69 v; ordet
"vattendomstolen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"länsstyrelsen" i motsvarande form,

dets alt 1,2,6,7,13,14,17.20,21,37,65,70,79,82 och 84 sS
skall ha nedan angivna lydelse,

dets
att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 a, 5 b och 5 c 5;, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Förestagen
lydelse

1 allmän
flottled stånde envar öppet att, efter ty här nedan närmare skils, låta
floitgods löst framflyta.

I
allmän flottled stånde envar öppet atl, efter ty här nedan närmare skils, låta
flottgods löst framflyta etter framföra floitgods i sammanlagda floiiar.

De. som
i annat fall än i 3 sägs flotta i allmän flottled, som upplåtits till
allmänt begagnande (allmän flottning), skola utgöra en flottningsförening
med uppgift och befogenhet, varom i 4 kap. förmäles.

De, som i annat fall än i 3 ;; sägs låta flottgods löst
framflyta i allmän flottled, som upplåtits till allmänt begagnande (allmän
flottning), skola utgöra en flottningsförening med uppgift och befogenhet,
varom i 4 kap. förmäles.

Huruledes
för vissa fall regeringen må bestämma, att allmänna nottningen skall ombesörjas
i annan ordning än genom noitningsförening. därom stadgas i 75 >;.

5as U[föralldel av de anläggningar och åtgärder som
erfordras för inrättande av allmän jloiilcd skall överlämnas dt den som söki
flotlledens inrättande, om han icke anses olämplig därtill.

' Senaste lydelse av 2. 13. 14, 17, 18, 20-22, 37, 65, 70
och 82 §§ enligt prop. 1976/ 77:63 och av 69 § SFS 1958:188.

Prop.
1982/83:26 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse BUaga I

eller, när även annan anmält sig villig därtill, åt den
som prövas kunna säkrast och snabbast utföra arbetet. Vill siaien utföra
arbetet, äger den företrädesräii. Antages annan än sökanden, skall han genast
gottgöra sökanden de anläggningskostnader denne förskjutit.

Erfordras för inrätiande av atlinän flottled. all
vaitenverk eller annan byggnad utrives eller ändras, ombesörjes arbetet av den
som anlagils titt anläggare.

5 b v;

För anläggningskostnad skall antag -garen erhålla
ersätlning av de flottande i den ordning som anges i denna lag. Till
anläggningskostnad hänlö<-cs kostnaden för utförande av arbeten som avses i
5 a sami all annan utgift lör förelagels genomförande. såsom uibcialad
skadecrsäiining till .sakägare, nödvändiga utgifter för förberedande
undersökningar angående företaget, kostnaden for ärendets behandling hos
länsstyrelsen och fasiiglieis-donistolen. kostnaden för tillsyn över arbetet
under byggnadstiden jämte annat dylikt samt ränla på förlagska-pitalel för
liden intill flotlledens godkännande.

Tvist rörande beräkning av anläggningskostnadens storlek
upplages av behörig fastighetsdomstol som handlägger vaitenmåt.

5cs Byggnader och anläggningar, vilka införts etter
övertagits från annan for altmän flotilcds inrätiande. utvidgning eller
förbättring, samt fäst eller lös egendom, som eljest för flottteden eller
flotlningens ombesörjande förvärvas med betalningsskyldighet för de flottande,
är flotlledens tillhörighet och skall anses som allmän egendom.

Prop.
1982/83:26

Nuvarande Ivdelse

71

Föreslagen lydelse

Allmän flottteds egendom får ef tagas i mät för annan gäld
än sådan for vilken den lagligen särskill häftar.

Bilaga I

6 För
skada och intrång, som vållas av flotlgodset eller genom åtgärd, som i 5 !;
sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada), skall gäldas
ersättning med fulla värdet.

Vad i
denna lag stadgas med avseende å flottningsskada gälle ock beträffande skada
och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för flottleden, i den mån
ej ersättning därför blivit / beslul om anläggningen eller åtgärden eller
eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

Hurusom
i vissa fall flottningsskada kan i sammanhang med beslul rörande flotlledens
inrättande, utvidgande eller förbättrande varda uppskattad och ersatt därom
skils i 6 kap. vattenlagen.

Vad i
denna lag stadgas med avseende å flottningsskada gälle ock beträffande skada
och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för floltleden, i den mån
ej ersättning därför blivit i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

Bygger någon i allmän flottled annorledes än med lag eller
givna föreskrifter överensstämmer, stånde själv den skada, som å byggnaden må
vållas i följd av flottningen. Där någon utan att påkalla och avbida
vattendomstolens bestämmelse om skyddsåtgärd, som i 6 kap. 18 y) vattenlagen
sägs, gör byggnad i flott-leden, stånde ock under tiden själv skadan.

7

Bygger någon i allmän flottled annorledes än med lag eller
givna föreskrifter överensstämmer, stånde själv den skada, som å byggnaden må
vållas i följd av flottningen. Där någon utan att påkalla och avbida
fastighetsdomstolens bestäm melse om skyddsåtgärd, som i andra stycket sägs,
gör byggnad i floltleden, stånde ock under tiden själv skadan.

Menar någon, som byggi eller ämnar bygga i vatten, där
allmän flottled finnes, all särskild anläggning etter åtgärd lilt skydd mot
skada eller intrång på byggnaden i följd av flottningen bör bekostas av de
flotiande. får han genom stämning på flollningsföreningen påkalla bestämmelse
om erforderliga skyddsanordningar. Talan upptages av behörig fastighetsdomstol
som handlägger vattennidl.

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Bilaga I

13 s

Finnes
flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom
uppskattning på förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren påstår det,
ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig avgift under hela
den tid flottning kominer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty
skäligt prövas. Ej må, ändå att parterna må vara ense om visst belopp,
ersättningen bestämmas till högre belopp än som kan anses skäligt.

Vad i 9 kap. vattenlagen Vad i 19 kap. vattenlagen

(1918:523)
stadgas beträffande er- / ; stadgas beträffande er-

sättnings
nedsättande i vissa fall sättnings nedsättande i vissa
fall

samt länsstyrelsens befattning med nedsatta
ersättningsmedel och om anmälan i vissa fall till vederbörande domstol skall
äga motsvarande tilllämpning i fråga om ersättning för flottningsskada, som
blivit på förhand bestämd att utgå på en g,ng. I samband därmed att ersättning
enligt denna S bestämmes,skola skiljemännen giva tillkänna, om och i vilken
mån nedsättning därav skall ske.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes på förhand, vare.
sedan beslutet vunnit laga kraft, gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare
av fastighet, som beröres av beslulel. Om insändande till vattendomstolen, för
anteckning i vallenboken, av beslut, varom nu är fråga, förordnar regeringen.

Hurusom lill följd av ändrade förhållanden avgift, som
beslämts att utgå årligen, kan varda till beloppet ändrad eller ock bestämd alt
upphöra, därom skils i 6 kap. 23 vattenlagen.

samt länsstyrelsens befattning med nedsatta
ersättningsmedel och om anmälan i vissa fall till vederbörande domstol skall
äga motsvarande tilllämpning i fråga om ersättning för flottningsskada, som
blivit pä förhand bestämd att utgå på en gång. I samband därmed att ersättning
enligt denna >; bestämmes,skola skiljemännen giva tillkänna, om och i
vilken mån nedsättning därav skall ske.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes på förhand, vare.
sedan beslutet vunnit laga kraft, gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare
av fastighet, som beröres av beslutet.

Har genom beslul enligt denna lag

eller enligl 10 kap. 3 if andra stycket

vallenlagen ( ) ersättning för

skada
etter intrång blivit bestämd att utgå med ärliga belopp, utgör den
omständigheten att bestulet härom vunnit laga kraft icke hinder Jör part all
efter beslul om nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för
flott-leden påkalla sådana ändrade beslämmelser rörande ersätiningen och sätt
el för dess ul fående som må föranledas av de ändrade förhållandena. Talan
härom räckes genom stämning vid behörig fäslighcisdomslol som handlägger
vallenmål.

Förestagen
lydelse

Nuvarande lydelse

14

Sedan länsstyrelsen meddelat beslut om allmän flottleds
inrättande eller utvidgning, skatt länsstyrelsen upprätta förslag titt
bestämmelser om dets efter vilka allmänna grunder särskilda slag av floitgods
böra enligt

29 If jämföras med varandra vid
fördelning av kostnader och dels inom vilken tid och mot vilken ränla enligl

30 s'' anläggningskostnaderna böra
med hänsyn titt den inom varje flott-ledsdistrikt beräknade virkestillgången
återgäldas lill anläggare eller annan, som njuter anläggares rätt. och huru
med ledning av nämnda omsiändig-heier taxa for flottledsavgifter bör
uppgöras. Kungörelse om förslaget skatt införas i ortstidning och innehålla
erinran om alt den som vilt vttra sig häröver skall inom viss tid framställa
skriftliga erinringar i saken; prövas nödigt atl vidare höra sakägarna, lämne
länsstyrelsen dem tillfälle alt yttra sig vid sammanträde inför länsstyrelsen
eller, där fråga är om mindre flottled och det i övrigt finnes lämpligl,
inför någon av länsstyrelsens tjänstemän. Kungörelse om sådant sammanträde
skall senast tio dagar före sainmantrådel införas i ortstidning. Anläggaren
av flott-leden varde till sammanträdet särskilt kallad.

Sedan / understältningsmål rörande förelag enligl 6 kap.
vattenlagen vaticndomstoten meddelat beslut om allmän flottleds inrättande
eller om vidtagande av åtgärder för redan befintlig allmän flottleds utvidgande
eller förbättrande, äge envar, som vitt yitra sig över .synemännens förslag
titt beslämmelser rörande de i 10 kap. 19 vattenlagen oinförmälla frågor, all
inom ireitio dagar från det vattendomstolens beslut meddelades till
länsstyrelsen ingiva eller i betalt brev med posten insända sina erinringar i
saken. Erfordras före ärendets avgörande yllerligare utredning, äge länsstyrelsen
härför anlita biträde av förrältningsmannen eller annan sakkunnig person;
prövas nödigt att vidare höra sakägarna, lämne länsstyrelsen dem tillfälle att
yttra sig vid sammanträde inför länsstyrelsen eller, där fråga är om mindre
flottled och det i övrigt finnes lämpligt, inför någon av länsstyrelsens
tjänstemän. Kungörelse om sådant sammanträde skall minst tre veckor före
saniman-trädei utlsiältas den eller de personer, som jämlikt 10 kap. 26
vattenlagen utsetts att moliaga handlingarna i målet, ävensom senast tio dagar
/Ön/r införas i ortstidning. Anläggaren av flottleden varde till sammanträdet
särskilt kallad.

Så sniirt ske kan företage länsstyrelsen härefter
omförmälta frågor till avgörande i enlighet med föreskrifterna i 29 och 30.

Bilaga
1

17 s Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om
allmän flottleds inrättande och kan, ändå att i beslutet föreskrivna åtgärder
icke vidtagits, flottning ske utan väsentligt men förstrand-,bro-,nske-och
vattenverksägare eller andra saml utan betydligare hinder för föreskrivna
flottledsarbetens utförande, må i avbidan på flottledens upplåtande till
allmänt begagnande tillstånd till interimsflottning kunna efter särskild
ansökan medgivas den, som förut enskilt flottat därstädes, så ock annan, som
visas genom uppehåll med flottningen komma att lida avsevärd förlust.

Nuvarande
lydelse

Ansökan om inierimsnoltning ingives till länsstyrelsen;
och åligger det länsstyrelsen att däröver infordra yttrande från
vaitenräitsdomarcn. den enligl 10 kap. 2 valtentagen förordnade
förräiiningsmannen och anläggaren av flottleden ävensom att, där ärendet ej är
av brådskande beskaffenhet och det i övrigt ftnnes erforderligt, på läinpligi
sätt bereda strandägare och andra, vilkas rätt kan beröras av frågan, tillfälle
att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.

Förestagen
lydelse

Ansökan om Interimsflottning ingives lill länsstyrelsen;
och åligger det länsstyrelsen atl däröver infordra yttrande från anläggaren av
floltleden ävensom att, där ärendet ej är av brådskande beskaffenhet och det i
övrigt flnnes erforderligt, på lämpligt sätt bereda strandägare och andra,
vilkas rätt kan beröras av frågan, tillfälle att inom viss kort tid yttra sig
över ansökningen.

Bilaga I

20 s

Vid
meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne länsstyrelsen
syssloman att ined den befogenhet, som i 33 >; I mom. andra stycket
tillerkännes flottningsstyrelse. av de flottande uttaga de i 18 omförmälda
flottledsavgifter och all i övrigt tillse, alt föreskrivna villkor iakttagas
vid flottningen

Till
syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och vederhäftig person eller
ock flottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän
flottled; och njute sysslomannen arvode av de flottande med belopp, som
bestämmes av länsstyrelsen.

Flottledsavgifter, som av sysslo- Flottledsavgifter. som av sysslo-

mannen uppbäras, skola göras ränte- mannen
uppbäras, skola göras ränte-

bärande
genom insättande å bankinrättning; och åligger det sysslomannen atl,sedan
floltleden upplåtits till allmänt begagnande och flottningsförening bildats,
till flottningssty-relsen redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränta. Där
litt följd av stadgandena i 6 kap. 14 vattenlagen frågan om allmän floiited
förfaller, skall redovisning lämnas litt länsstyrel-.sen. som med medlen förfar
på sålt i 82 ,s första stycket stadgas; dock att ägare av enskilda
flotitedsbyggnader äger av influtna avgifter bekomma vad å nämnda byggnader må
belöpa, så ock, där tian ej är anläggare. vad han därutöver kan hava själv
erlagt i avgifter.

bärande
genom insättande å bankinrättning; och åligger det sysslomannen att,sedan
flottleden upplåtits till allmänt begagnande och flottningsförening bildats,
till flotlningssty-relsen redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränta.

Nuvarande Ivdelse

21

Där beträffande vatten, varest allmän flottled icke flnnes
men flottning ändock flere år bedrivits, sådant förhållande uppkommer, att
rätten till flottning icke vidare utan oskäliga kostnader står till buds. vare.
sedan ansökan om allmän flottleds inrättande i vattenområdet inkommit, den
omständigheten att beslut därå ej ännu av vattendomstolen meddelats, ej hinder
för länsstyrelsen att medgiva sökanden till flottledsföre-taget rätt till interimsflottning
såframt flotlningens avstannande finnes komma att för honom medföra
synnerligen betydande förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i 17-20
;; äga motsvarande tillämpning. Ej må dock i fall. som nu nämnts,
interimsflottning beviljas, med mindre sökanden ställer fullgod säkerhet dels
för avgifter och skadestånd, som i 18 omförmålas, dels ock med visst belopp,
motsvarande virkets värde, för att flottledsarbelel. därest sökanden antages
till anläggare, behörigen utföres.

Föreslagen
lydelse

Där beträffande vatten, varest allmän flottled icke finnes
men flottning ändock flere år bedrivits, sådant förhållande uppkommer, atl
rätten till flottning icke vidare utan oskäliga kostnader står till buds, vare,
sedan ansökan om allmän flottleds inrättande i vattenområdet inkommit, den
omständigheten att beslul därå ännu ej meddelats, ej hinder för länsstyrelsen
all medgiva sökanden till flottledsföretaget rätt till interimsflottning.
såframt flotlningens avstannande ftnnes komma att för honom medföra synnerligen
betydande förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i 17-20 >; äga
motsvarande tillämpning. Ej må dock i fall,som nu nämnts, interimsflottning
beviljas, med mindre sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och
skadestånd, som i 18 omförmälas, dels ock med visst belopp, motsvarande
virkets värde, för att flottledsarbelel. därest sökanden antages till
anläggare. behörigen utföres.

BUaga I

in

Fastställt reglemente så ock underrättelse om däri
meddelad ändring skatt av länsstyrelsen skyndsamt överlämnas till
vattendomstolen.

FaststäUt
reglemente skall genom föreningens försorg mångfaldigas i tryck och vid
begäran hållas skogsägare och flottande tillhanda.

Reglemente skall genom föreningens försorg mångfaldigas i
iryck och vid begäran hållas skogsägare och flottande tillhanda.

65);

Önska olika floltningsföreningar inom samma eller
närbelägna vatten-syslem sammanslås till en, skola de var för sig besluta
därom. Dylikt beslut jämte förslag till reglemente skall för fastställelse
underställas länsstyrelsens prövning.

Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivaltendrags
flottningsförening förordna, atl denna sammanslås med huvudvatlendragets
förening, där

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till
flotlningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt
byggnader och anstalter i bileden finnas i tillfredsställande skick.

Om sammanslagning av floltningsföreningar underrätte
länsstyrelsen vattendomstolen för anteckning i vai-lenboken.

Bilaga 1

70 §

Å allmän
flottleds skötsel och underhåll samt flottningsförenings verksamhet utöve
länsstyrelsen tillsyn. Teknisk tillsyn å flottledsan-läggningarnas underhåll
och nyttjande åligger länsstyrelsen.

Å allmän flottleds skötsel och underhåll samt
flottningsförenings verksamhel utöve länsstyrelsen tillsyn. Teknisk tillsyn å
flottledsan-läggningarnas underhåll och nyttjande åligger under länsstyrelsens
överinseende tillika ijänsicmännen å väg- och vaiienbyggnadsdislriktcn. vilka
hava all verkställa inspckiioii å lloiiicdcrna i enlighet med de närmare
föreskrifter, som därom varda av regeringen meddelade.

Flotlningsslyrelsen och flottningschefen äro skyldiga att
vid tillsynens utövande på anfordran lämna vederbörande alla erforderliga
upplysningar.

Om
rätt alt vid lörefallande behov hos vaiienrättsdomaren påkalla besiktning å
anläggning för allmän floiilcd så ock om handräckning skils i 13 kap. vattenlagen.

79:

Åsidosattes föreskrift, som i 37 j andra slyckei. 41 ;;
första stycket, 44 k. 41 >; andra och tredje styckena, 51 första stycket,
54 !; sista stycket eller 76 >; första och andra styckena är meddelad, eller
försummar styrelseledamot vare sig atl på sätt i 56 J; tredje stycket stadgas
hålla den där omförmälda förteckningen' tillgänglig och översända den till
flottande eller att. då flottande enligt sjätte stycket i nämnda >; påyrkat hänskjutande
av visst ärende till prövning å flottningsstämma. låta upptaga ärendet å
förteckningen, dömes den försumlige lill dagsböter.

Åsidosattes föreskrift som i 37 , 41 i; första stycket, 44
;?, 47 andra och tredje styckena, 51 j första stycket, 54 !; sista stycket
eller 76 s första och andra styckena är meddelad, eller försummar
styrelseledamot vare sig att på sätt i 56 tredje stycket stadgas hålla den där
omförmälda förteckningen tillgänglig och översända den till flottande eller
att. då flottande enligt sjätte stycket i nämnda påyrkat hänskjutande av visst
ärende till prövning å flottningsstämma. låta upptaga ärendet å förteckningen,
dömes den försumlige till dagsböter.

Prop. 1982/83:26 77

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse BUaga I

Förseelse mot 47 ;; tredje stycket, 51 första stycket, 54
ii sista stycket eller 56 >; tredje stycket, så ock styrelseledamots
försummelse att å den i 56 !; omförmälda förteckning upptaga ärende, vars hänskjutande
till flottningsstämma av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma >;,
må åtalas allenast av målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses såväl
flollningsföreningen som varje flottande.

Åtal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall
anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort, där flotlningsslyrelsen har sitt
säte.

82 §

Varder allmän flottled jämliki 6 Varder allmän flottled avlyst,

kap. J7 vatienlagen avlyst, skall, skall, där dess
tillgångar överstiga där dess tillgångar överstiga skul- skulderna,
behållningen användas derna, behållningen användas för för bortskaffande av
sådana flott-bortskaffande av sådana flottledsan- ledsanordningar som kunna
orsaka ordningar som kunna orsaka skada skada eller olägenhet samt för iord-eller
olägenhet saml för iordningstäl- ningställande av vattendraget och lande av
vattendraget och iniillig- intilliggande område i ett från före-gande område i
ett från företrä- irädesvis fiske- och naturvårdssyn-desvis fiske- och
naturvårdssyn- punkt lämpligt skick (återställningspunkt lämpligl skick
(återställnings- åtgärder), åtgärder).

Om endast del av flottled avlyses, skall den behållning framräknas
som skäligen kan anses belöpa på delen.

Finnes behållning sedan behövliga återställningsåtgärder
vidtagits, skall denna användas på sätt regeringen bestämmer.

Undersiödsfond, varom i 32 >; andra stycket förmäles,
skall vid flottleds avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, diirvid
personer, som redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde
framför dem, som ännu icke kommil i åtnjutande därav; och må, där så ftnnes
lämpligt, fondens ändamål tillgodoses genom de understödsberältigades inlösande
i anstalt för försäkring eller understöd.

84 s

Ifråga om framförande av floitgods i sammanlagda flottar äge
stadgandena i denna tag icke tillämpning: men låter någon floitgods framflyta
hopfäst i knippen eller mindre buntar eller framföres flötigods i ringbom,
räknas det för tösfloiining och vare f(>rn denna tag därå tillämplig.

Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning på grätisfloderna
Torneå och Muonio älvar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Äldre bestämmelser om vattendomstol 14.14 och 18 >;;;,22
;j andra stycket, 64 ;j första stycket och 69 :j gäller fort lärande i fråga om
beslut som meddelats före den 1 januari 1982.

7.
Förslag till

Lag om
ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrives i fråga om fastighetsbildningslagen
(1970:988) att 7 kap. 2 och 9§S, 9 kap. 1 § samt 14 kap. I § skall ha nedan
angivna lydelse.

BUaga I

Nuvarande
Ivdelse

Förestagen
lydelse

7KAP

Servitut
avseende skogsfäng eller

rätt alt framdraga annan sådan

ledning som avses i ledningsrätls

lagen (1973:1144) än avloppsledning

för en faslighet samt servitut som kan

upplåtas enligl vattenlagen ( )

får ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut
som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning enligl annan lag och
som ej omfattas av förbudet i första stycket, får bildas genom
fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd
och är av betydelse för denna.

2s' Servitut avseende skogsllng eller rätt alt framdraga
annan sådan ledning som avses i ledningsrätlslagen (1973:1144) än
avloppsledning för en fastighet får ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som kan upplåtas enligl vancniagen eller efter
prövning vid särskild förrätining enligt annan lag och som ej omfattas av
förbudet i första stycket, får bildas genom fastighetsreglering endasi om åtgärden
sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för
denna. / fråga om senitui som avses i 2-6 kap. vatienlagen fordras vidare atl
ägaren av den tjänande fasligheten cj motsätier sig seniliiisbildningen.

Första och
andra styckena gäller ej servitut som avser ledning för vatten till husbehovsförbrukning.

Servitut
som bildats enligl 2-6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får
ej ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Om servitut tillkommit med
stöd av 7 eller fS' kap. vallenlagen eller motsvarande äldre beslämmelser
eller enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligl anläggnings-

Serviiut som
bildats enligt vatten

lagen ( ) eller motsvarande

äldre lagstiftning får ej upphävas

genom fastighetsreglering. Ändring

av sådant servitut genom fastighets

reglering saml upphävande och änd

ring genom läsiighetsreglering av ser

vitut som tillkommit enligt lagstift

ningen om ägofred eller enskilda

' Senaste lydelse 1973:1146 Senasie lydelse 1973:1157.

Prop. 1982/83:26 79

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse BUaga 1

lagen (1973:1149) eller motsvarande vägar eller enligt anläggningslagen

äldre bestämmelser, får åtgärd som (1973:1149) eller motsvarande äldre

nyss nämnts företagas endast om beslämmelser, lär företagas endasi

åtgärden sker i samband med en om åtgärden sker i samband med en

annan fastighetsbildningsåtgärd och annan fastighetsbildningsåtgärd och

är av betydelse för denna. är av betydelse för denna.

9 KAP.

Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut
av fastighetsbildningsmyndigheten verkställas under förrättningen som ett för
sakägarna gemensamt arbete enligl denna lag, om det främjar
fastighetsregleringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild
sakägare.

Beslul enligt första stycket får ej Beslut enligl första stycket får ej

avse sådant företag som skulle avse sådant
företag som skulle

väsentligt ändra arten och omlalt- väsenlligl ändra arten och omfatt

ningen av regleringen och ej heller ningen av regleringen och ej heller

annai förelag enligt vattenlagen än företag enligt vattenlagen

dikning. ( ).

Kan lill följd av andra stycket Kan till följd av andra stycket

företag icke utföras som gemensamt företag icke utföras
som gemensamt

arbete enligt denna lag eller är sådant arbete enligt denna lag eller är sådant

utförande icke lämpligt, fär faslig- utförande icke lämpligt, får fastig

helsbildningsmyndigheten förordna hetsbildningsmyndigheten förordna

om prövning enligt vattenlagen eller om prövning enligt vattenlagen

anläggningslagen. / j eller anläggningslagen.

14 KAP.

I s

Uppkommer vid fastighetsbild- Uppkommer vid fastighetsbild-

ning fråga om fastighetsindelning- ning fråga om
fastighetsindelning

ens beskaffenhet eller om beståndet ens beskaffenhet eller om beståndet

eller omfånget av ledningsrätt eller eller omfånget av ledningsrätt eller

av servitut, som bildats på annat sätt av servitut, som bildats på annat sätt

än enligt 2-6 Aa/). vattenlagen eller än enligl vattenlagen (" jeller

motsvarande äldre lagstiftning, skall motsvarande äldre
lagstiftning, skall

frågan prövas vid fastighetsbestäm- frågan prövas vid fastighelsbestäm

ning, om det behövs för fastighets- ning, om det behövs för fastighets

bildningen, bildningen.

På ansökan av sakägare får även I annat fall fastighelsbestämning
ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om
beståndet elleromtlnget av ledningsrätt ellerav servitut,som tillkommit vid avvitlring
eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller
enligt anläggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke

■'Senasie lydelse 1973:1157. Senaste Ivdelse
1973.1146.

Prop.
1982/83:26 80

frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för
sökanden. Samma rätt BUaga
I

atl påkalla fastighetsbestämning tillkommer
byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller
område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

8. Förslag till

Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrives i fråga om expropriationslagen
(1972:719)

dets alt 1 kap. 6 i; skall upphöra alt gälla.

dets alt 2 kap. 3 f; skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 KAP.

3s

Expropriation får ske för att tillgodose allmänt behov av
elektrisk kraft eller annan drivkraft, vatten, värme eller likartad nyttighet
eller av atl bortföra eller oskadliggöra avloppsvatten eller annan orenlighet.

Skall ledning för nyttighet som avses i första stycket
eller för avloppsvatten ellerannan orenlighet ingå i ledningsnät av betydelse
för riket eller för viss ort eller är intrånget av ledningen ringa i jämförelse
med nyttan därav, får expropriation ske även om allmänt behov av ledningen ej
föreligger.

Första stycket gäller ej sådant Första stycket gäller ej sådant

ianspråktagande av fastighet för till- '\anspråklagande av
vatten jör altmäni

godogörande av vattenkraft eller för behov eller av faslighet för tillgodo-

gruvdrift varom bestämmelser ftnns görande av vattenkraft eller för gm v-

i annan lag. drift varopi beslämmelser ftnns
i

annan lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop. 1982/83:26 81

9. Förslag till BUaga I

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samrälligheter

Härigenom föreskrives att I. 3, 20, 21, 23 och 66 i;i; lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Niivorandc lydelse Föreslagen Ivdelse

1 >; Vid tillämpningen av denna lag skall som samfällighet
anses

1.
samfällighet
enligt fastighelsbildningslagen (1970:988),

2.
annan mark som
gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastigheterna i en socken.

3.
servitut eller
annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt.

4.
samfällighet
enligt anläggningslagen (1973:1149),

5. samfällighet enligl vatienlagen

( ).

Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har del
i samfällighet och med delägare ägaren av delägarfastighet.

3«!

Lagens bestämmelser om fastig- Lagens bestämmelser om fastig-

hel äger motsvarande tillämpning på hel äger motsvarande tillämpning på

sådan lomlrält, gruva, byggnad eller sådan tomträtt, gruva, byggnad eller

annan anläggning eller naturreservat annan anläggning eller naturreservat

som har del i samfällighet enligt 1 § som har del i samfällighet enligt I >;

första stycket 3 etter 4. första stycket 3. 4 eller 5.

20 s Samfälligheisförening bildas vid sammanträde med
delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse.

Sammanträde enligt första stycket hålles av den som l\istighetsdomstolen
förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock
skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988)
eller anläggningslagen (1973:1149) fastighetsbildningsmyndigheten eller, om
särskild förrättningsman förordnals enligt 4 :; sistnämnda lag, denne hålla
sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres av
förrättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om del är av
väsentlig betydelse från allmän synpunkt alt samfällighetsförening bildas.

Andra stycket äger motsvarande

tillämpning på förrättning och förrätt

ningsman enligt vallentagen

( ).

6 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 26

Nuvarande
Ivdelse

Förestagen
lydelse

BUaga I

21 §

I fråga om
sammanträde för bildande av samfällighetsförening äger 7 § andra stycket, 8-11 §§,
12 § första stycket första punkten och 14 § motsvarande tillämpning. Hålles
sammanträdet i samband med förrättning enligt fastighelsbildningslagen
(1970:988) etter anläggningslagen (1973:1149), äger dock i fråga om delgivning
av kallelse till sammanträdet vad som gäller om delgivning av kallelse lill
sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning.

1 fråga om
sammanträde för

bildande av samfällighetsförening

äger 7 § andra stycket, 8-11 §§, 12 §

första stycket första punkten och

14 § motsvarande tillämpning. Hål

les sammanträdet i samband med

förrättning enligt fastighelsbild

ningslagen (1970:988), anläggnings

lagen (1973:1149) eller vattenlagen

( ). äger dock i fråga om

delgivning
av kallelse lill sammanträdel vad som gällerom delgivning av kallelse lill
sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning.

23 s 1
fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15 ;; motsvarande
tillämpning.

Har
fastighetsbildnings- etter anläggningsbeslut meddelats, får sammanträde för
bildande av samfällighetsförening hållas innan beslutet om samfällighetens
bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som
enligt beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslul som fattas vid sammanträdet
gäller endasi under förutsättning atl fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslutet
vinner laga kraft.

Har
fastighetsbildnings-, anläggnings- eUer förciagsbeslut meddelats, fär
sammanträde för bildande av samfällighetsförening hållas innan beslutet om samfällighetens
bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som
enligt beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid
sammanträdet gäller endast under förutsättning att fastighetsbildnings-. anläggnings-
eller /o/eM,t;sbeslutet vinner laga kraft.

66:

Mål eller ärende, som enligt denna lag skall prövas av
fastighetsdomstol, upptages av den fastighetsdomstol inom vars område samfälligheten
är belägen. Ligger samfälligheten under flera fastighetsdomstolar, upplages
talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger. Detsamma gäller om målet
eller ärendet rör flera samfälligheter som ligger under skilda fastighetsdomstolar.

Mål eller ärende, som enligt denna lag skall prövas av
fastighetsdomstol, upplages, om c/ annat följer av andra stycket, av den
fastighetsdomstol inom vars område samfälligheten är belägen. Ligger samfälligheten
under flera fastighetsdomstolar, upptages talan av den domstol under vilken
huvuddelen ligger. Delsamma gäller om målet eller ärendet rör flera samfälligheter
som ligger under skilda fastighetsdomstolar.

Prop. 1982/83:26 83

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga I

Rör saken samfållighet enligt vat

tenlagen ( ). ankommer pröv

ningen på behörig fästighetsdomsiol

som handlägger vattenmål.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

10. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1151) om inFörande av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrives att 19 i; lagen (1973:1151) om
införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvalt.iing
av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 s

På samfällighetsstämma i samfällighet som avses i 17 v;
kan beslutas att samfälligheten skall ombildas till samfällighetsförening.
Beslutas sådan ombildning, skall stämman vid tillämpningen av lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheter anses som sammanträde enligt 20 i; i lagen.

Första stycket gäller icke samfällighet som åtnjuter
förmånsrätt enligt lagen (1966:701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen
(1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar.

Första stycket äger motsvarande Första stycket äger motsvarande

tillämpning i fråga om vägsamfät- tillämpning i fråga om samfällighel

lighet enligt lagen (1939:608) om enligt J eller 7 kap. vattenlagen

enskilda vägar eller motsvarande C/y/cV.-52-?jof/?enligt lagen (1939:608)

äldre lagstiftning. om enskilda vägar eller motsvarande

äldre lagstiftning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

Prop.
1982/83:26 84

Bilaga 2 BUaga 2

Sammanställning av remissyttranden över vattenlagsutredningens
slutbetänkande (SOU 1977:27) i vad avser följdlagstiftning

En förteckning över remissinslanserna finns i prop.
1981/82:130 (bilaga 4).

Utredningens förstag titt lag om ändring i fastighelsbildningslagen
(1970:988)

Svea hovrätt: Kritik har riktats mol VL:s avgränsning mot FBL.
Den gjorda gränsdragningen har ansetts vara svårförståelig och medföra osäkerhet
beträffande tillämpningen. De av utredningen föreslagna ändringarna i FBL
synes knappast ägnade att tillgodose det praktiska behovet av enkla och
effektiva åtgärder för att tillskapa, ändra eller upphäva servitut, som ofta
kan föreligga vid vattenföretag. Det skulle särskilt beträffande vissa typer av
servitut, såsom servitut för vägar, fiske-, bad- och båtplatser, framstå som
betungande att använda förfarandet i VLF i stället för del enklare förrätlningsförfarandel
enligt FBL. Servitut som ej direkt inverkar på vallenförhållandena synes ocksä naturligen
böra kunna såväl bildas som ändras och upphävas enligt FBL. Dessa servitut har
ju ofta samband med sådana allmänna markanvändningsfrågor, vilka ankommer på
fastighetsbildningsmyndighet att pröva. - Hur avgränsningen mot FBL bör
utformas kan diskuteras. Det i justitiedepartementets promemoria
"Uppföljande översyn av fastighelsbildningslagstiftningen" (Ds Ju
1977: 12) framlagda förslaget till reglering av frågan kan innefatta en godtagbar
lösning. Under alla förhållanden bör VLF i denna del omarbetas och större
möjligheter beredas fastighetsbildningsmyndighel att taga befattning med vatlenlagsserviiut
än utiedningen föreslagit.

Enligt hovrättens mening saknas vidare tillräckliga skäl
för den föreslagna ändringen i 9 kap. 1 § FBL beträffande dikning säsom
gemensamt arbete.

Hovrätten för Nedre Norrtand: 1 justitiedepartementets
promemoria "Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen"
(Ds Ju 1977: 12) har framlagts ett förslag angående behandlingen av vaitenlagsservitul
som ej överensstämmer med vad vattenlagsutredningen här förordat. De båda
förslagen bör sammanställas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Beträffande
hovrättens syn på ifrågavarande gränsdragningsproblematik hänvisas lill
hovrättens kommande remissyttrande över förenämnda promemoria.

Stockholms tingsrätt, vattendomstolen:
Gränsdragningsfrågor mellan VL och FBL behandlas också i justitiedepartementets
PM Ds Ju 1977: 12 "Uppföljande översyn av fastighelsbildningslagstiflningen".

Enligt utredningens förslag får servitut som kan upplåtas
enligt VL ej bildas genom fastighetsreglering (7 kap. 2 § FBL). Även om förslagel
ansluler sig lill gällande bestämmelse är förslaget mindre lyckat. Enligt VL
kan vissa typer av servitut bildas som rimligen också bör kunna bildas vid fastighetsreglering,
t.ex. servitut som avser vägar, badplatser och båtplatser. Det finns inte
något bärande skäl för alt förhindra alt sådana tvångsrätler som avses i 9 kap.
I S VL-förslaget också får bildas vid fastighetsreglering. Del är möjligl och
har också tillämpats i praktiken alt i

Prop. 1982/83:26 85

samband med inlösen av faslighet som skadas av uppdämning
låta den Bilaga 2

inlösta marken ingå i fastighetsreglering för all
kompensera skador på andra fastigheter som berörs av dämningen. I samband
därmed kan behov uppkomma all upplåta servitut för vägar, fiskeplatser,
båtplatser m.m. som eljest skulle ha föreskrivits med slöd av 9 kap. 1 § VL-förslaget.
Någon särskild kunskap om vattenförhållandena fordras ej för sådan servi-tutsbildning
och ej heller för de flesta andra åtgärder av serviiutskaraktär som syftar lill
all förebygga eller minska skada lill följd av ell vatlenföretag. 1 större
vallenmål är det inle ovanligt alt frågor om skador på mark löses genom
förlikning mellan parterna och i samband därmed uppkommer ofta frågor om
skadeförebyggande åtgärder. Om åtgärden är av serviiutskaraktär och servitutet
kan bildas i samband med fastighetsreglering saknas anledning att förbjuda
detta endast av den anledningen all servitutet kan upplåtas enligt VL. Däremot
bör genom fastighetsreglering ej få bildas servitut som medför inverkan på
vallenförhållandena (jfr 12 kap. I § VL-förslaget; jfr även uttrycket
förändring av vattnets djup eller läge i 1 kap. I § första punkten VL-förslaget).
Med servitut som kan bildas enligt VL torde i FBL ej endasi avses de särskilda tvångsrällerna
enligl 9 kap. VL-förslaget utan också den belastning som uppkommer på berörda
fastigheter genom vallenförelag enligl I kap. I § VL-förslaget. Om del i
samband med fastighetsreglering uppkommer behov att bilda servitut som också
skulle kunna utgöra vatlenföretag (t. ex. om en torrläggningsfråga måste lösas
vid en fastighetsreglering) bör enligl vattendomstolens mening särskild förrättning
enligl VL ej krävas om valtenförelaget får ulföras utan tillstånd (se 12 kap. 1
§ VL-förslaget); i sådant fall bör servitutet följaktligen kunna bildas genom
fastighetsregleringen.

Vad sedan angår frågan om åtgärder med servitut som
bildals enligl VL (7 kap. 9 § FBL) bör inte bara ändring ulan också upphävande
av sädanl servitut kunna göras genom fastighetsreglering. Även när del gäller
upphävande av servitut syftar vallendomstolen närmast på servitut av skadeförebyggande
karaktär som kanske redan förioral sin betydelse eller som kommer atl sakna
betydelse om fastighetsregleringen genomförs. Tänkbart är sålunda att en väg
eller båtplats som sökanden ålagts att utföra i elt vattenmål blir fullständigt
meningslös efter en fastighetsreglering och då bör i samband med denna kunna
föreskrivas atl servitutet skall upphöra. Längs de vattendrag där flottning
tidigare förekommit har i stor utsträckning anordnats vällplalser för virke
som tidigare flottades i vattendraget och berörda fastighetsägare har enligt VL
ålagts skyldighet att tåla det intrång som vällplalsen medför. Sedan
flottlederna numera i de flesta vattendrag avlysts behövs inte heller vältplalserna.
Om fråga i samband med fastighetsreglering uppkommer om all upphäva del servitut
som anordnandet av vällplalsen innebär, finns enligt vattendomstolens mening
ej anledning alt hindra delta. Även utan samband rned annan fastighetsreglering
kan det i vissa fall vara lämpligt alt servitut som bildats enligt VL ändras
eller upphävs vid fastighetsbildningsförrällning. I regel bör hinder inle möta
häremot. Dock bör även beträffande ändring och upphävande av servitut gälla att
genom fastighetsreglering ej får åstadkommas menlig inverkan pä
vattenförhållandena eller på själva vattenförelaget.

Av vad vattendomstolen anfört vid 7 kap. 2 § FBL framgår
all vatten

domstolen anser all anledning saknas all vidta den av ulredningenjiöre-

slagna ändringen i 9 kap. I § FBL. '

Statens lantmäteriverk: Nuvarande kompetensgräns mellan VL
och FBL är diffus och har vållat problem vid den praktiska tillämpningen.

Prop.
1982/83:26 86

Angelägna åtgärder har ibland inle kunnat ulföras med slöd
av FBL trots Bilaga 2

all detta skulle ha varit smidigt. Vatlenlagsutredningens
förslag till ändring i 7 kap. 2 § FBL innebär till skillnad mol förslaget i
departementspromemorian "Uppföljande översyn av faslighetsbildningslagstiftningen"
atl faslighetsbildningsmyndighelen i ännu mindre utsträckning än för närvarande
kommer all kunna behandla frågor om servitut till förmån för vatlenföretag.

Enligt LMVs uppfattning bör frågan lösas i huvudsaklig
överensstämmelse med förslagel i departementspromemorian. För ell smidigt fastig-hetsrätlsligl
genomförande av planer för bebyggelse, jord- och skogsbruk, kommunikationer m. m.
måste fastighelsbildningsmyndigheten ges möjlighel alt bilda, ändra, upphäva
och bestämma vatlenrättsliga servitut i ungefär den omfattning som föreslås i
promemorian. Vatlenlagsutredningens förslag är helt oacceptabelt.

Den teknik som används i promemorian med konkret angivande
av de vatlenrättsliga servitut som inle får behandlas enligl FBL är vidare atl
föredra eftersom den förenklar tillämpningen. Också sakägarna kan lättare
bedöma lagens tillämpningsområde. Vatlenlagulredningens förslag lill avgränsning
mellan VL och FBL blir däremot i praktisk tillämpning mycket svårtolkat.

Möjligheten all utföra dikning som gemensamt arbete bör
kvarstå. Skäl talar för all alla typer av markavvallningsföretag bör kunna
utföras som gemensamt arbete. Institutet har uppenbara fördelar. Företagel blir
nämligen utfört inom förrättningens ram under ledning och kontroll av fastighelsbildningsmyndigheten.

Övertantmälarmyndigheten i Kronobergs län: Enligl VL-förslaget
skall tvångsrätler enligt VL inte få bildas, ändras, upphävas eller bestämmas i
annan än den nya vattenlagens ordning. En sådan exklusivitet torde komma att
bli myckel hämmande för FBM:s faslighelshanlering enligt FBL. Redan nu är FBM:s
möjligheter all ens i direkt samband med fastighetsbildning på lämpligl sätt
ordna med sådana rättigheter mycket begränsade.

I en nyligen i justitiedepartementet gjord promemoria.
Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen, Ds Ju 1977: 12, har
emellertid föreslagits en klar avgränsning mellan de rättigheter, som exklusivt
förbehålles för prövning enligl den nya vattenlagen och andra rättigheter, som
både kan bildas och i övrigt hanleras vid förrättningar enligl FBL. I
promemorian har tillämpats den principen, atl endast de relativt få slags
"rättigheter för elt mera vidsträckt samhällsintresse" som kan
behövas, skall exklusivt förbehållas prövning enligt den nya vattenlagen, medan
del stora flertalet ivångsserviiut enligl vattenlagen, "avseende de
egentliga fastighetsintressena" även skall fä hanteras vid förrättningar
enligt FBL, Promemorians regler skulle bli lätta alt tillämpa och någon risk
för att den nya vattenlagens skärpta målsättning skulle förfelas torde inte
finnas. FBM är nämligen enligt FBL 4: 25 skyldig all samräda med andra myndigheter
och har enligl 4: 34 möjligheter atl anlita biträde av sakkunnig.

Övertantmälarmyndigheten i Kristianstads län: I
utredningen föreslås atl servitut som kan upplåtas enligt nya vallenlagen inle
skall få bildas eller upphävas genom fastighetsreglering eller göras lill
föremål för fastighelsbestämning. Motiven härför synes inte tillräckliga för
en sådan begränsning av möjligheten alt reglera frågorna med slöd av fastighelsbildningslagen
(FBL). Sambandet mellan markanvändningsfrågor i allmänhet och de frågor som är
av servitulskaraklär i VL är påtagligt. Det får anses viktigt all rältigheler
av servitulskaraklär kan regleras enligl de regler som gäller

Prop.
1982/83:26 87

för markfrågor i allmänhet och alt inle möjligheten atl
behandla "vallen- Bilaga
2

lagsservilulen" i faslighetsbildningssammanhang
inskränks. Enligt del nu framlagda VL-förslaget synes gränsen mellan VL och FBL
oklar (se bl. a. sid. 246—247, 289 och 427). Del allmännas intressen är vid fastighetsbildningsförrällning
tillgodosett genom bestämmelserna i 4 kap. 25 § FBL om samråd med de
myndigheter som berörs av åtgärden och i 3 kap. 2 § andra stycket FBL att
syftet med särskilda beslämmelser om marks användning inle får motverkas vid
fastighetsbildning. Förhållandet mellan VL och FBL bör i denna del regleras så
som i princip föreslagits i promemorian Ds Ju 1977: 12 om uppföljande översyn
av fastighetsbildningslagsliflningen. Som exempel pä servitut enligt 9 kap. VL-förslaget
som inle skulle kunna bildas vid en FBL-förrällning nämns i utredningen tvångsservitut
avseende dike eller avloppsledning. Om behov av atl bilda sådant servitut uppkommer
vid en FBL-förrällning anges i förslagel (sid. 427) atl frågan får prövas vid
en särskild förrättning enligl VL-förslaget eller ledningsrätlslagen (LedL).
Del är just denna typ av orationella regler som avses bli tillrättade enligt
förslaget i den nämnda promemorian Ds Ju 1977: 12. Bäde förrättningar enligl FBL
och LedL handläggs av respektive fastighetsbildningsmyndighet.

Det är uppenbart atl en reglering av lagtillämpningen som
medger tillskapandet m. m. av servitut med slöd av FBL inle medför all en
prövning av ell vallenförelags tillåtlighet från allmän synpunkt enligt
reglerna i VL kan underiåtas. Del är emellertid ingen nyhet vid tillämpningen
av FBL atl en rättighet tillskapas som för sill utförande kräver tillstånd enligl
annan lagstiftning än FBL.

Överlantmåtarmyndigheten i Malmöhus län: Utredningens
förslag medger inle uppdelning av vallenrättsliga servitut i två olika grupper
så atl nybildning kan ske både enligt VL och FBL. De särskilda tvångsrällerna enligl
9 kap. VL-förslaget fär enligt utredningsförslaget inte bildas vid fastighetsbildningsförrällning.
I den mån det vid en sådan förrättning skulle visa sig erforderligt att bilda tvångsservitut
av nu angivet slag föreslås delta ske vid en parallellt ordnad särskild förrätining
enligl VL-förslaget eller ledningsrätlslagen.

Överlantmälarmyndighelen anser del vara angeläget all en
fastighetsbildning som förutsälter en lösning av t. ex. torrläggnings- eller
avloppsfrågor inte onödigtvis stoppas upp eller hindras av atl olika förrätlningsinsti-tut
och/eller olika förrältningsorganisalioner måste anlitas. Dubbelarbete och
förseningar i handläggningen torde då bli följden.

Överlantmälarmyndighelen i Skaraborgs län: Erfarenheterna
frän till

lämpningen av FBL, AL och LL har visat atl nuvarande regler för rätlig-

hetshantering — t.ex. bildande av servitut - är onödigt stelbenta. Det har

även visat sig all avgränsningen mol vattenlagen är så diffus all del i

praktiken föreligger osäkerhet om gränsdragningen. I en inom justitiede

partementet upprättad promemoria "Uppföljande översyn av faslighets-

bildningslagsliflningen" (Ds Ju 1977: 12) har bl.a. dessa frågor tagits
upp

lill behandling. Promemorian innehåller bl.a. förslag syftande lill alt få

bättre avgränsning mot vallenlagen ifråga om bildande, förändring och

upphävande av servitut. - Motsvarande avgränsning föreslås även införas

för faslighelsbeslämning.--

Utredningen föreslår all möjligheten all bilda och upphäva
servitut som nu finns i 7: 2 och 7:9 FBL saml förordna om gemensamt arbete vad
gäller dikning som nu finns i 9 kap. FBL skall upphöra.

Ofta bildas vid avslyckning för bostadsändamål servitut
för avloppsled-

Prop.
1982/83:26 88

ning lill markavvattningsanläggning efter överenskommelse
med anlägg- Bilaga 2

ningens ägare och under medverkan av tjänstemän från
lantbruksnämnd och hälsovårdsnämnd.

Enligl uppgift från lantbruksnämnden förekommer i länet
numera knappast några laga syneförrällningar för dikning. Huvuddelen av den
dikning som förekommer sker genom överenskommelser mellan markägarna. Huruvida
överenskommelserna normalt skall tolkas innefatta upplålelse av rättighet all
behälla ledningar och diken (servitut eller nyttjanderätt) kan vara tveksamt.
Det har vid fastighetsregleringar här i länet ansetts ej avse rältighelsupplålelser.
Om del skall tolkas avse sådana rättigheter blir det vid fastighetsregleringar
nödvändigt att betrakta dem som har räll lill ledningar och diken som sakägare,
om anläggningen ligger inom den mark som överföres. Del blir även nödvändigt
all antingen bilda en ny rättighet lill skydd för anläggningen eller utverka
samtycke från sakägaren till regleringen trots att ny rättighet ej bildas.

Om utredningens förslag, att den möjlighel alt bilda vatlenlagsserviiut
genom fastighetsreglering som nu finns i FBL, las bort, kommer det atl bli
kostsamt, tidsödande och administrativt krångligt atl verkställa fastighels-bildningsförrällningar
av angivet slag. Man uppnår ej den enkla och smidiga samordning FBL-VL, som
angivits i utredningsdirektiven. Vidare kan man härigenom icke uppnå önskemålet
alt lösa så många förrällningsfrågor som möjligt i en och samma förrättning.
Den föreslagna ändringen i FBL står icke heller i överensstämmelse med
utredningens uttalande all nuvarande valfrihet i fråga om vilken lag, som bör
tillämpas vid servitutsbild-ning, bör bibehållas.

Med den slällning som länsstyrelsen får enligl förslagel lill
vallenlag och del samrådssyslem som är inbyggt i FBL torde det finnas
tillräckliga garantier för alt även vatlenrättsliga intressen blir
tillgodosedda vid förrättningar enligl FBL.

Utredningen har i sina motiv till ändring i FBL hänvisat lill
den grundsyn som kommit till uttryck i förarbetena till FBL. Fastighetsbildningskommit-lén
har emellertid i förarbetena uttalat följande: "Beträffande de i 7 och 8
kap. VL behandlade servitulen för torrläggning och avledande av avloppsvatten
kan det dock inte undvikas all de faslighelsbildande myndigheterna får
befogenhet atl - oberoende av fastighetsägarnas frivilliga medverkan - i
anslutning till fastighetsbildning tillskapa servitut. En annan ordning skulle
nämligen i alltför hög grad komplicera handläggningen av sådana icke sällan
förekommande fastighetsregleringar som förutsätter en samtidig lösning av
torrläggnings- och avloppsfrågor". De av utredningen anförda motiven för
ändring i FBL synes pä grund härav icke bärande.

Med hänsyn lill vad ovan anförts avstyrker överlantmälarmyndighelen
därt"ör de av valtenlagsulredningen föreslagna ändringarna i 7 och 9 kap. FBL.
Del behov av ändring som finns synes i stället böra lösas utgående från de
riktlinjer som anges i 1977 års promemoria.

Vattenlagsutredningen föreslär all nuvarande möjlighet all
enligt 14 kap. FBL i vissa fall faslighelsbeslämma vissa vaitenlagsservitul
skall tas bort. I den förul omnämnda 1977 års promemoria föreslås all
möjligheten atl med FBL faslighelsbeslämma vatlenlagsserviiut vidgas. Bl.a.
föreslås atl faslighelsbeslämning av vissa vaitenlagsservitul skall kunna ske
frislående, dvs. ulan samband med fastighetsbildning.

Efter ändring enligt vattenlagsutredningens förslag måste
alla tvister om vatlenlagsserviiut i första instans avgöras av allmän
underrätt. Efter sådan ändring mäste ibland fastighetsbildningsförrällning, som
är beroende av

Prop. 1982/83:26 89

den tvistiga frägan, förklaras vilande tills tvisten avgjorts.
Detta innebär elt Bilaga 2

onödigt kostsamt, tidskrävande och administrativt
krångligt föri"arande. Ändringen skulle direkt motverka ell av syftena med
utredningens arbete, nämligen alt få etl tidsenligt och i tillämpningen smidigt
regelsystem.

Med hänsyn lill vad ovan anförts avstyrker överlantmätarmyndigheten
den av valtenlagsulredningen föreslagna ändringen i 14 kap. FBL och föreslår
alt ändring i stället här liksom i 7 och 9 kap. FBL sker enligt de riktlinjer
som anges i 1977 års promemoria.

Fastighelsbildningsmyndigheten. speciatenhel nr I i
Skaraborgs län: De tvångsrätler, som enligl 9 kap. I § i den föreslagna lagen
kan bildas, definieras av utredningen vara servitut (sid. 291 x). Utredningen
uttalar (sid. 289 y) under omnämnande av bl.a. FBL, AL och LL alt den anser lämpligl
all nuvarande valfrihet vid tillskapande av rättigheter behålles. Den
hänvisning lill ledningsrällslagsproposilionen utredningen därvid gör innebär
måhända atl utredningen endast avsett valfriheten mellan ledningsrätt (som ju
ej är servitut) och servitut enligt vallenlagen. Pä annat sätt synes uttalandet
nämligen ej vara förenligt med den föreslagna ändringen i 7 kap. av FBL.

Utredningen föreslår alt den begränsade möjlighet lill
bildande av vaitenlagsservitul, som nu finns i FBL, skall tas bort. De skäl
utredningen anför för ändringen (sid. 427 m) är ej bärande.

Givetvis hör vatlenlagsserviiuten, såsom rättigheter
betraktade, lill en "grupp" oavsett för vilket vallenföretag det
bildas. Detta gäller ju även servitut som kan bildas enligt nuvarande
vattenlag. Den uppdelning i grupper, som finns i FBL och som är relevant i
sammanhanget, är uppdelning efter den typ av vatlenföretag servitutet skall
bildas för. Det är då naturligt med en uppdelning motsvarande den i FBL.

Givelvis är servitut för anläggningar enligt 7 och 8 kap.
nuvarande lag ej oviktiga för de vatlenrättsliga intressena. Med den ställning
länsstyrelsen får enligl förslaget lill ny lag och del samrådssyslem som är
inbyggt i FBL synes det finnas tillräckliga garantier för atl även vatlenrättsliga
intressen blir tillgodosedda vid förrättningar enligl FBL.

Den servitutsbildning för vattenföretag som här i länet
kan bedömas bli vanligast förekommande är för täckta diken i markavvattningsförelag.
Enligt under hand från lantbruksnämnden erhållna uppgifter förekommer del
numera knappast några laga syneförrättningar för dikning här i länet. Däremot
görs del en hel del dikning som bygger på överenskommelser mellan flera
fastighetsägare.

Enligt lanlbruksslyrelsens statistik gjordes inom
Skaraborgs län under budgetåret 1975/76 projektering för totalt 62 företag med
totalarealen 1936 hektar och beräknad total kostnad 3,1 milj. kronor. Enligl underhandsupp-giflerna
handlades del året ej någon syneförrättning av aktuellt slag här i länet.
Större delen av förelagen lär avse överenskommelser om igenlägg-ning av diken,
som enligt äldre laga förrättning skall vara öppna. En hel del överenskommelser
gäller dock ny dikning eller nya ledningssträckningar inom område som ingår i lagasyneförrältning.

Huruvida de parter som träffat överenskommelse avsett att
överens

kommelsen skulle innefatta även avtal om servitut eller annan räll för

ledningarna kan vara tveksamt. Den mall lill överenskommelse som här i

länet brukar användas inom lantbruksnämnden upptager ej nägon bestäm

melse om rätt till ledningarna.

1 den mall för överenskommelse angående skogsdikning, som
användes inom Skogsvårdsslyrelsen, anges bl.a. all för diken erforderlig mark upp-låles
ulan ersättning.

Prop. 1982/83:26 90

Om överenskommelserna skall tolkas innefatta upplålelse av
rätt all Bilaga 2

behålla ledningar och diken (servitut eller nyttjanderätt)
blir det vid fas-tighelsregleringsförrällningar erforderiigt, att betrakta dem
som har rätt till ledningar och diken som sakägare om anläggningen ligger inom
den mark som överföres. Del blir även nödvändigt atl antingen bilda en ny
rättighet till skydd för anläggningen eller att sakägaren ger samtycke lill
regleringen trots att ny rättighet ej bildas.

Ledningsrätlslagen är ej tillämplig på anläggningar av nu
aktuellt slag (diken och ledningar för markavvattning).

Vid fastighetsbildning för bostadsändamål bildas ofta servitut
angående avloppsledning fram lill befintlig markavvattningsanläggning (dike
eller ledning). Om det gäller ny ledning, som anslutes direkt lill lagasyneföre-tagsaniäggning,
ingås ofta efter förrättningen överenskommelse med det företaget - ibland under
medverkan av lanlbruksnämndsljänsleman. De samordningsproblem, som uppkommer
vid bildande av sädana servitut, är ej berörda i utredningens motivering till
föreslagna regler i 9:4 (sid 292-296) eller på annat ställe i utredningens
belänkande. För att nå fram till smidiga rutiner bör samordningen belysas under
del fortsatta arbetet med lagrevisionen.

Med föreslagna regler kan del därför ofta bli anledning atl
la upp fråga om samordning av fastighetsbildningsförrällning med vallenlagsåtgärd,
främst markavvatlningsförrältning.

Erfarenheterna av FBL, AL och LL är atl nuvarande regler
för rällig-hetshantering är onödigt stelbenta (se t. ex. Sagan om Karlsson,
huset och servitulen i Svensk Lantmäleritidskrift 1975:2). Lagändring lär
därför övervägas.

Den av utredningen föreslagna ändringen i 7 kap. FBL
skulle krångla till och fördyra förrällningsarbelet och bör inle genomföras.
Tillräcklig anled-■ ning alt göra annan ändring i 7 och 9 kap. av FBL än
anpassning av bestämmelserna lill nya vattenlagens terminologi synes ej finnas.

Att - som utredningen föreslagit — ta bort nuvarande
möjlighet att i vissa fall faslighelsbeslämma vissa vaitenlagsservitul
motverkar direkt etl av syftena med utredningens arbete, nämligen att få etl
tidsenligt och i tilllämpningen smidigt regelsystem.

Vattenlagen innehåller ej några bestämmelser motsvarande
fastighets-bildningslägens regler om fastighelsbestämning. Tvist om servitut mäste
därför i första instans efter stämning avgöras av allmän underrätt om
fastighetsbestämning enligt FBL ej kan ske. Fastighetsbestämning är ett smidigt
instrument för prövning av bl. a. fråga om beståndet eller omfånget av servitut.
Det är särskilt lämpligt för all bestämma gränser för del område som belastas
av ell lokaliserat servitut.

Det synes därför inte finnas några bärande skäl för att
inskränka nuvarande möjligheter att faslighelsbeslämma vaitenlagsservitul. Tvärtom
synes del finnas skäl atl vidga möjlighelerna alt tillämpa bestämmelserna så
att fastighelsbestämning av vatlenlagsserviiut kan ske fristående, dvs. utan
samband med fastighetsbildning. I första hand gäller della servitut som bildals
vid markavvattningsförrättningar och dess äldre motsvarigheter (jfr. den
ändring i 14 kap. FBL, som gjordes vid tillkomsten av AL). Det synes dock böra
undersökas om inle även gränser för andra lokaliserade valtenlagsservituts
utövningsområde borde kunna bestämmas.

Exempel på situationer i vilka del finns behov av
fastighetsbestämning av vatlenlagsserviiut:

1 Vid avslyckning pä grundval av fång enligl vilket del
område, som

Prop.
1982/83:26 91

skall avstyckas, skall sträcka sig fram lill elt markavvaliningsdike
upp- Bilaga 2

kommer fråga om företaget med det befintliga diket har
tagit hela sitt servitutsområde i anspräk.

2
Vid fastighetsbildningsförrällning
- eller i annat sammanhang -framkommer att anläggning hörande till vatlenföretag
ej föriagts till läge enligl den karta, som hör till det grundläggande
beslutet. Ägaren av anläggningen hävdar atl beslulel kan tolkas avse läget på
marken. Fastighetsägaren har annan mening. Han hävdar all anläggningen
antingen skall flyttas eller att nytt beslul skall meddelas. Han säger sig
komma alt i del nya vattenlagsärendet kräva ersätlning därför atl den skada
anläggningen vållat är slörre enligt lägel på marken än enligl del som
redovisas på kartan.

3
Vid rensning av
markavvaliningsdike visar del sig all fastighet, som angränsar diket, såsom
tomtmark ianspråktagit mark så nära diket atl rensningen försvåras. Samfällighelsföreningen
hävdar att den mark, som företaget har servitutsrätt på, delvis ligger inom del
som tomt ianspråktagna området. Tomtägaren har annan mening och vägrar
företaget tillträde till del aktuella området.

Överlantmätarmyndigheten i Jämtlands län: Möjligheter att
tillskapa

vattenrätt genom faslighelsbildningsservitut i den omfattning som sålunda

angivits bör finnas. Här erinras om att enligl jorddelningslagen (10 kap.

9 §) fanns möjligheter all bilda servitut avseende bl. a. rätt lill vatlenslälle.

vallens ledning eller uppdämning samt flottning.

Den föreslagna ändringen i 7 kap. 9 § FBL i angivna
avseende till

styrkes. ----

Såsom villkor för atl servitut skall fä upphävas föreskrives
i 7 kap. 5 § FBL bl.a., atl servitutet till följd av ändrade förhållanden ej
behövs för den härskande fasligheten eller att servitutet under avsevärd tid ej
utövats och omständigheterna även eljest är sådana all det måste anses
övergivet.

Det bör i sädana fall vara från praktisk synpunkt till
fördel, atl ett enligt

vattenlagen tillkommet servitut, avseende exempelvis rätt till utmål för

virkesupplagsplats eller väg, kan upphävas enligl FBL, säväl i samband

med annan faslighelsbildningsåtgärd som eljest.

För erforderiigt klarläggande av gällande markanvändning
bör område för utövande av vatlenlagsserviiut kunna bestämmas genom fastighelsbestämning
enligt FBL, säväl i samband med fastighetsbildning som eljest.

Överlantmätarmyndigheten i Västerbottens län: Även om
strävan måste vara alt få en klar avgränsning för behandlingen av servitut
behöver det inte ske på det restriktiva sätt som skett i föreliggande förslag
till ändringar i FBL. Enligt vär bedömning är de enda frågor som bör begränsas
de som berör utnyttjande av vatten för vattenkraft och rätten att utnyttja mark
för uppdämning. Således bör införas en skrivning i 7 kap. 2 § FBL, med den
angivna innebörden avseende bildande av servitut. På analogi sätt skrivs i 7
kap. 9 § FBL rörande ändring och upphävande av servitut. I 9 kap. I § bör
inskränkningar rörande tillämpningen av VL endast gälla i ovan diskuterade
fall. I 14 kap. I § FBL bör även göras en utformning av texten på ovan angivet säll
så all de inskränkningar som avses är fråga om vattenkraft eller uppdämning.

Länsstyrelsen i Kristiansslads län: Länsstyrelsen anser
inte atl de föreslagna inskränkningarna i fråga om möjligheten att även
behandla "valten-lagsservitulen" m.m. enligl reglerna i fastighelsbildningslagen
är befogade. Det är av allmänt intresse atl rättigheter av servitulskaraklär
kan regleras enligl de regler som gäller för markfrågor i allmänhet. En sådan
ordning kan knappast anses skada de vallenrätlsliga intressena. Tillska-

Prop.
1982/83:26 92

pande av ell servitut enligt fastighelsbildningslagen kan inle
medföra atl en Bilaga 2

ev. prövning av ell vallenförelags tillåtlighet från
allmän synpunkt enligl reglerna i vattenlagen kan underiåtas.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Reglerna för bildande,
ändring och upphävande av servitut är för närvarande föremål för
remissbehandling på grundval av en inom justitiedepartementet upprättad
promemoria "Uppföljande översyn av faslighelsbildningslagsliflningen"
(Ds Ju 1977: 12). Promemorian innehåller bl a förslag syftande lill en bättre avgränsning
mol vattenlagen i fråga om bildande, ändring och upphävande av vatlenlagsserviiut.
Motsvarande avgränsning föreslås även införas för fastighelsbestämning.

Valtenlagsulredningen föreslår all möjligheterna all bilda
och upphäva servitut som nu finns i 7 kap. 2 och 9 §§ FBL och atl förordna om
gemensamt arbete vad gäller dikning som nu finns i 9 kap. FBL skall utgå.

Möjligheten atl vid avslyckning bilda servitut för
avloppsledning till markavvattningsanläggning och all vid fastighetsreglering
bilda, ändra eller upphäva servitut till skydd för anläggningen har visat sig
vara ett smidigt och administrativt enkelt förfarande.

Om utredningens förslag, alt den möjlighet all bilda vaitenlagsservitul
genom fastighetsreglering som nu finns i FBL tas bort, kommer det alt bli
kostsamt, tidsödande och administrativt krångligt att verkställa fastighets-bildningsförrällningar
av angivet slag. Man uppnår därvid ej den enkla och smidiga samordning mellan fastighelsbildningslagen
och vattenlagen, som angivils i utredningsdirektiven.

Valtenlagsulredningen föreslår vidare, atl nuvarande möjlighel
all enligt

14 kap. FBL genom faslighelsbeslämning avgöra vissa valtenlagsservituts

omfattning, skall ulgå. Efter sådan ändring måste faslighetsbildningsför-

rättning, som är beroende av den tvistiga frågan, förklaras vilande tills

tvisten avgjorts. Delta innebär etl onödigt kostsamt, tidskrävande och

administrativt krångligt förfarande. Ändringen skulle direkt motverka ell

av syftena med utredningens arbete nämligen all få etl tidsenligt och i

tillämpningen smidigt regelsystem.----

Med hänsyn lill vad som ovan anförts avslyrker
länsstyrelsen de av valtenlagsulredningen föreslagna ändringarna i 7, 9 och 14
kap. FBL och föreslär att reglerna utformas enligt de riktlinjer som anges i justitiedepar-temenlets
ovan nämnda promemoria.

Utredningens övriga lagförslag Vissa remissynpunkter
redovisas i specialmoliveringen.

Prop. 1982/83:26

93
Bilaga 3

Bilaga 3

Författningsförslag i departementspromemorian (Ds Ju
1977:12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen

Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

(Här återges endast 7 kap. 2 och 9 §§ samt 14 kap. I §.)

Föreslagen
lydelse

Nuvarande Ivdelse

7 kap. 2§'

Genom
fastighetsreglering får ej bildas servitut avseende skog.sfång etter bete
etter rätt att framdraga ledning som avses i ledningsrätlslagen (1973:1144).

Servitut får ej heller bildas avseende rätt att
utnyttja vatten för vattenkraft, rätt all utnyttja mark för uppdämning etter
rätt titt vattentäkt för orts vattenförsörjning eller i industriellt syfte.

Servitut avseende skog.sfång eller rätt att framdraga
annan sådan ledning som avses i ledningsrätlslagen (1973:1144) än
avloppsledning för en fastighet får ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut. som kan upplåtas enligt vattenlagen etter efter
prövning vid särskild förrättning enligl annan tag och som ej omfattas av förbudet
i första stycket, får bildas genom fastighetsreglering endasi om åtgärden sker
i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.
I fråga om servitut som avses i 2—6 kap. vattenlagen fordras vidare att ägaren
av den tjänande fasiighe-ten ej motsätter sig servitiiisbitd-ningen.

Första och andra styckena gäller ej servitut som avser
ledning för vatten tiU husbehovsförbrukning.

9
§ 2

Servitut
som bildats enligt 2—6 kap. vattenlagen etter motsvarande äldre lagstiftning
får ej ändras etter upphävas genom fastighetsreglering. Om servitut tillkommit
med stöd av 7 eller 8 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser
etter enligt lagstiftningen

' Senaste lydelse 1973:1146. = Senaste lydelse 1973:1157.

Servitut
avseende befogenhet enligl 2 § andra stycket får ef ändras etter upphävas
genom fastighetsreglering om servitutet tiltkominit enligt lagstiftningen om
byggande i vatten.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

om ägofred eller enskilda vägar eller enligl
anläggningslagen (1973: 1149) etter inotsvarande äldre bestämmelser, får
åtgärd som nyss nämnts företagas endast om åtgärden sker i samband med en annan
faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

Föreslagen lydelse

94

Bilaga 3

14 kap. I§'

Uppkommer vid fastighetsbildning fråga om
fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl
eller av servitut. som bildats på annat sätt än enligt 2—6 kap. vattenlagen
etter motsvarande äldre lagstiftning, skall frågan prövas vid fastighelsbestämning,
om del behövs för fastighetsbildningen.

På
ansökan av sakägare får även i annat fall fastighelsbestämning ske för prövning
av fräga om fastighetsindelningens beskaffenhet etter om beståndet eller
omfånget av ted-ningsrätt eller av servitut, som tillkommit vid avvitlring
etter enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt
anläggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke frågans
avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla
fastighelsbestämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med
stadsplan etter Inggnadsptan eller område beträffande vilket fråga väckis om
upprättande av sådan plan.

Uppkommer vid fastighetsbildning fråga om
fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl
eller av servitut eller nyttjanderätt, som får ändras eller upphävas genom
fastighetsreglering, skall frågan prövas vid fastighelsbestämning, om det
behövs för fastighetsbildningen.

På
ansökan av sakägare eller av byggnadsnämnden får även i annat fall faslighelsbeslämning
ske för prövning av fråga som avses iförs-ta stycket, såvida icke frågans avgörande
uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. År det av betydelse för
delägare i samfällighet alt samfällighetens omfattning och läge bestämtties,
får delägaren ansöka om fasiighetsbesiämning för frågans prövning.

Senaste lydelse 1973:1157.

Prop.
1982/83:26 95

Bilaga 4

Sammanställning av remissyttranden över departementspromemorian
(Ds Ju 1977:12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningsiagstiftningen i vad
avser avgränsningen mot vattenlagen

Hovrätten över Skåne och Blekinge: Med hänsyn till att
denna hovrätt saknar erfarenhet av tillämpning av vattenlagen har hovrätten
inte ansett sig kunna bedöma reformbehovet i förevarande hänseende. 1
vattenlagsutredningens slutbetänkande Revision av vallenlagen. Del 4, Förslag lill
ny vattenlag (SOU 1977:27) har framlagts elt förslag angående behandlingen av vaitenlagsservitul
som ej överensstämmer med vad utredningsmannen har förordat. De båda förslagen
bör samordnas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Hovrätten för Nedre Norrland: Den föreslagna avgränsningen
mot annan lagsiiftning synes ändamålsenlig.

Stockholms tingsrätt: Bakgrunden lill nuvarande
bestämmelser i gränsdragningsfrågan är atl största möjliga enhetlighet ansetts
böra gälla beträffande de materiella förutsättningarna för åtgärder med
likartade servitut och beträffande den formella handläggningen av sådana frågor
(se prop. 1969: 128 s. B 549).

Bestämmelserna bygger på principen alt servitut som kan
bildas (har bildats) med slöd av särskild lagstiftning inle får bildas (ändras
eller upphävas) genom fastighetsreglering. Denna princip har emellertid av
praktiska skäl genombrutits på så säll alt flertalet servitut av nyss angiven
karaktär får bildas (ändras eller upphävas) i samband med annan faslighelsbildningsåtgärd
om det är av betydelse för denna. Eftersom de allra flesta servitulsåtgärder
sker i sådant sammanhang, synes del föga meningsfullt all behålla del
principiella förbudet.

Den nuvarande regleringen är också ulan tvivel invecklad
och svårlill-lämpad.

Tingsrätten delar således den i departementspromemorian
framförda uppfattningen alt en reform på området bör övervägas.

När det gäller alt åstadkomma en ny reglering saknas del enligl
tingsrättens mening anledning att sträva efter en enhetlig handläggning av servitulsåtgärder.
Atl sådana åtgärder kan genomföras i skilda sammanhang är enbart ägnat atl
främja en rationell handläggning av markanvändningsfrågor. Med denna utgångspunkt
ligger det i öppen dag att tillämplighetsomrä-det för serviiutsreglerna i FBL
bör göras så vidsträckt som möjligl. Det står emellertid å andra sidan klart atl
fältet inle kan lämnas helt fritt. 1 den mån annan lagstiftning av hänsyn till
andra intressen än sådana som beaktas vid fastighetsbildning innefattar
begränsningar i fråga om servitulsåtgärder, bör åtgärderna uppenbarligen inte
få genomföras med slöd av FBL. Såvitt tingsrätten kunnat finna vid en summarisk
genomgång av speciallagstiftningen återfinns begränsningar av angivet slag
endast i VL.

I detta sammanhang bör uppmärksammas atl valtenlagsulredningen
i sitt i april 1977 avlämnade betänkande med förslag till ny vattenlag förordat
vissa ändringar i 7 kap. 2 och 9 §§ FBL. Ändringarna innebär att servitut, som
kan upplåtas enligt VL, ej får bildas genom fastighetsreglering samt atl servitut,
som bildats enligl VL eller motsvarande äldre lagsiiftning, inle

Bilaga 4

Prop.
1982/83:26 96

får upphävas genom fastighetsreglering och ändras genom sädan
åtgärd Bilaga 4

endast om del sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd
och är av betydelse för denna. Vattendomstolen vid tingsrätten (avd. 5) har avgelt
remissyttrande över detta förslag. Yttrandet har tillkommit efter samråd mellan
avd. 5 och 9.

Vad som ovan och i nyssnämnda remissyttrande anförts synes
böra föranleda beslämmelser om alt servitut inte får bildas, ändras eller upphävas
genom fastighetsreglering om åtgärden kan medföra skadlig inverkan på
vattenförhållandena eller på vatlenföretag som utförts med tillstånd enligt VL
eller motsvarande äldre lagstiftning. 1 övrigt torde inga kompe-lensbegränsande
föreskrifter behövas vare sig i FBL eller annan lagstiftning.

Den lösning som tingsrätten sålunda förordar torde lill
sin praktiska innebörd inte skilja sig särskill mycket från den som föresläs i
departementspromemorian. Den principiella utgångspunkten för tingsrättens förslag
är dock en helt annan än den som anges i promemorian. Enligt promemorian (s.
129) bör det avgörande för frågan huruvida åtgärd med servitut skall få vidtas
med slöd av FBL eller inte vara huruvida servitutet avser ett egentligt
fastighetsintresse eller "ett mera vidsträckt samhällsintresse".
Tingsrätten vill i sammanhanget peka på bestämmelserna i 14 kap. I § JB enligt
vilka elt servitut skall vara ägnat all främja en ändamålsenlig markanvändning
och dessutom i det konkreta fallet avse ändamål av stadigvarande betydelse för
den härskande fastigheten. Alla servitut måste med hänsyn härtill avse både elt
samhällsintresse och elt fastighelsinlresse av vilka del senare intresset är
del primära. En rättighet som inle på sätt nyss anförts tillgodoser ett fastighelsinlresse
kan överhuvudtaget inte bli föremål för serviiulsålgärd enligl FBL. Å andra
sidan bör man givelvis vid faslighelsbildningsförrättning kunna inle bara
tillskapa fastighet för industriändamål ulan också vidta servilutsätgärder som
gör fastigheten lämplig för ändamålet. Gränsdragningen enligt promemorian måste
därför anses förfelad. Som tingsrätten tidigare anfört bör skiljelinjen i
stället dras med utgångspunkt i de intressen som bär upp servitutsbestämmelserna
i de olika lagarna.

Enligl tingsrättens mening innebär det här framlagda
förslaget en i principiellt hänseende klar och enkel avgränsning av
tillämpningsområdet för 7 kap. FBL. Några särskilda lillämpningssvårigheler
synes inte heller uppkomma. 1 fall av Iveksamhet har fastighetsbildningsmyndighelerna
möjlighet alt rådgöra med de domstolar eller myndigheter som i framliden kommer
all pröva tillståndsfrågor enligt VL.

Statens lantmäteriverk: Den nuvarande avgränsningen mellan
å ena

sidan FBL och ä andra sidan AL, LL och VL när del gäller rällighelsåt-

gärder är invecklad och delvis svårtolkad och begränsar i vissa fall hand

lingsmöjligheterna. Bestämmelserna bygger i onödigt hög grad på en strä

van all avgränsa exklusiva tillämplighelsområden för de olika lagarna. En

utveckling i riktning mol en viss övertäckning mellan lagarna skulle under

lätta tillämpningen ulan all i annat hänseende innebära olägenhet. De

framlagda förslagen bygger på denna tanke.

I förhållandet till VL innebär förslaget atl FBLs
tillämplighet i servituts-frågor utvidgas. Avgränsningen blir också väsentiigl
klarare än hittills. LMV tillslyrker därför förslagel. Möjligen kan invändas
all del i bestämmelsen bl.a. förekommande begreppet "vatientäkt i
industriellt syfte" inrymmer en tolkningsspännvidd som kan bli besvärande.
Frågan kan kanske få praktisk betydelse eftersom vallenhushållningsfrägor
tilldrar sig ökande intresse.

Prop.
1982/83:26 97

Överlantmälarmyndighelen i Södermantands län: Betydelsen
av alt reg- Bilaga 4

leringen av rättighetsproblemen i lagstiftningen görs mer
tillämpningsvänlig kan inle nog understrykas. En sammanslällning av laglekniska
lösningar av servitut enligt FBL, anläggningslagen, ledningsrätlslagen och
vallenlagen gör del nämligen uppenbart atl de olika systemen för bildande,
ändring eller upphävande av servitut utgör en snårskog där det krävs betydande
skicklighet för all i skilda situationer finna de rätta vägarna. Följaktligen
bör det nuvarande splittrade regelsystemet för servilutsätgärder ersättas med
ett lättfattligt system. De i promemorian föreslagna ändringarna i 7 kap. FBL
innebär förenklingar i regelsystemet. Följaktligen tiUslyrks ändringarna. Etl
mera radikalt steg för förenklingar kunde t.ex. vara atl servitut för en enda
faslighets behov bildas, ändras eller upphävs enligl FBL oberoende av om delta
sker i samband med annan förrätlningsåtgärd eller fristående.

Överlantmätarmyndigheten i Göteborgs och Bohus län: 1 7
kap. 2 § andra stycket dras en klarare gräns mellan vattenlagen (VL) och FBL.
Detta är enligt ÖLM:s uppfattning angeläget, eftersom nuvarande regler är
svåröverskådliga. Även om förslaget begränsar FBL:s kompetensområde såtillvida
att frågor rörande väsentliga VL-inlressen inle får behandlas enligt FBL inte
ens om ägaren av tjänande fastighet godtar åtgärden, måste emellertid ändringen
betraktas som positiv.

Rättigheter för all tillgodose mera omfallande
samhällsintressen bör tillskapas och behandlas enligl annan lagsiiftning, medan
faslighelsbildningsservitut skall kunna bildas för atl tillgodose de egentliga
faslighelsintressena. I förslagel till ny VL, som är under remissbehandling,
synes emellertid dessa frågor enligl ÖLM:s uppfattning inte ha beaktats i
erforderlig mån.

Det är överhuvudtaget viktigt all avgränsningen mot annan
lagstiftning görs klar och entydig.

Överlantmätarmyndigheten i Skaraborgs län: Förslagen tillstyrkes.
Del kan nämnas att valtenlagsulredningen i förslag till ny vattenlag föreslagit
etl slopande av möjlighelerna all enligt 7:2 FBL bilda vatlenlagsserviiut. ÖLM
har bestämt avstyrkt detta förslag och hänvisar till tidigare översänd
promemoria. Det är viktigt atl lagtexten korresponderar i dessa avseenden.

Överlantmätarmyndigheten i Västerbollens län: 1: 2 och 9,
9: I och 14: I FBL behandlar samordningen med vallenlagen. 1 enlighet med
överlantmätarens yllrande om förslag till ny vallenlag bör poängleras att
enligt vär bedömning är de enda frågor som bör begränsas de som berör
utnyttjande av vatten för vattenkraft och rätten atl utnyttja mark för
uppdämning.

Statens vallenfaltsverk: 1 vad gäller avgränsningen mellan
vattenlagen och fastighelsbildningslagen i fråga om alt bilda, ändra och
upphäva servitut har vattenfallsverkel observerat all valtenlagsulredningen i
sitt förslag SOU 1977: 27 har en från nu föreliggande promemoria avvikande
uppfattning i vissa avseenden. När det gäller servitut avseende rätt lill
fallhöjd, dämning och sådana nytligheler som avses i 2 kap. 14 § vallenlagen i
nu gällande lydelse finner vattenfallsverkel emellertid inle anledning alt
sälta i fråga att inte förslagel i den remitterade promemorian skulle kunna
genomföras. Vid fall av ändring eller upphävande av sådana servitut är del
emellertid högst angelägel all den härskande fastighetens intresse av all
bibehålla servitutet beaktas vid fastighelsbildningsmyndighetens prövning. 1 della
intresse inrymmes ofta även annan fastighets, nämligen där servitutet
tillkommit för atl möjliggöra skadereglering. Som exempel på sådan

7 Riksdagen 1982/83. 1 .samt. Nr 26

Prop. 1982/83:26 98

skadereglering
kan nämnas tillhandahållande av virkesavläggsplats, bål- Bilaga
4

plats eller tvältplats.

Svenska
kraflverksföreningen: Beträffande gränsen mellan servitutsbildning enligt FBL
och enligt VL upptar förslagel ell förbud mot bildande genom
fastighetsreglering av servitut, avseende bl.a. rätt att utnyttja vatten för
vattenkraft och mark för uppdämning (7: 2).

Det
har i praktiken i vissa fall visat sig fördelaktigt i samband med fastighetsöverlåtelse
eller eljest alt sädana servitut kan bildas genom fastighetsreglering.
Emellertid finns i de flesta fall möjlighet alt tillgodose behovet genom avtalsservitul.
Eftersom den nu föreslagna ändringen ger en klarare gräns för
fastighetsreglering, vill kraflverksföreningen icke motsätta sig förslagel i
denna del.

Enligt
förslaget skulle vidare sådant servitut av ovan angivet innehåll som tillkommit
enligl lagsiiftning om byggande i vatten icke få ändras eller upphävas genom
fastighetsreglering (7:9). Föreningen finner denna bestämmelse, som icke
innebär någon nyhet i förhållande lill nuvarande regel i FBL, lämplig och
nödvändig. De rättigheter som frägan gäller kan vara av avgörande betydelse för
en kraftanläggnings värde och bör icke fä ändras eller upphävas i annan ordning
än enligl regler om byggande i vallen.

Förslagel
innebär emellertid all andra servitut, tillkomna enligl vatten-lagstiftningen,
än de ovan nämnda skulle kunna ändras eller upphävas genom fastighetsreglering.
Beträffande skadeförebyggande åtgärder, t. ex. räll till vägar, avläggsplalser,
bålplatser m.m., synes detta vara praktiskt och lämpligl. Beträffande servitut
som är nödvändiga för vattenkraftens utnyttjande är förhållandet dock ell
annat. En rätt enligl VL 2: 14 lill dammfäste eller kanal eller tub för ledning
av vatten eller en rätt enligl VL 2: 16 till utmål kan vara en nödvändig
förutsättning för en kraftanläggning. Beträffande ändring eller upphörande av
sädana servitut kan samma synpunkter anläggas som ovan angivils beträffande räll
till vattenkraft eller dämning.

Ett
sådant servitut bör sålunda icke få ändras eller upphävas utan medverkan av den
sakkunskap som avgjort frågan om servilulets tillkomst. Det är sålunda icke
lämpligt atl dylika servitut kan ändras eller upphävas genom
fastighetsreglering. Valtenlagsulredningen har i sitt betänkande (SOU 1977:27)
föreslagit en generell regel, atl servitut som bildals enligt valtenlagstiflningen
icke får upphävas genom fastighetsreglering och alt det endast under vissa
förhållanden får ändras. En så allmän regel hindrar emellertid önskvärda
åtgärder med servitut som tillkommit för skadeförebyggande åtgärder. Det är
därför önskvärt med en föreskrift atl servitut för skadeförebyggande åtgärder
eller liknande, dvs. servitut till omedelbar fördel för annan fastighet än
kraftanläggningen, får upphävas eller ändras vid fastighetsreglering men atl
övriga servitut, tillkomna enligt valtenlagstiflningen, icke får pä dylikt säll
ändras eller upphävas. Vid en förrättning måste ju frågan om ell serviluis
innehåll klariäggas, och det bör utan svårighet kunna bedömas, huruvida servitutet
är av del ena eller det andra slaget. Om en sådan lagregel mot förmodan icke
skulle kunna meddelas, bör i motiven likväl understrykas den allmänna
bestämmelsen all servitut lill förmån för kraftanläggning icke fär upphävas
eller ändras utan de bärande skäl som allmänt härför gäller och att rätt lill
ersättning kan föreligga för kraftanläggningens ägare, om hans rättigheter inskränkes
eller upphäves.

Sveriges
lantiytätareförening: FBLs kompetens i fråga om servitulsåtgärder är
begränsat. Denna begränsning medför atl för vissa typer av

Prop. 1982/83:26 99

befogenheter
har andra lagar företräde framför FBL. Konsekvenserna av Bilaga 4

nuvarande
avgränsning har blivit en invecklad och svårförståelig lagstiftning som
dessutom föranlett mycket extra arbete och svårigheter.

Från
praktiska och förrätlningsekonomiska synpunkter är det myckel

angelägel att nuvarande samordning och avgränsning mellan olika lagar ses

över.---

Nuvarande
kompelensgräns medan FBL och VL är otydlig och har under hitlillsvarande
tillämpning medfört stora problem. Angelägna markanvändningsfrågor har inte
alllid kunnat regleras fullständigt med slöd av FBL. Konsekvensen har varit atl
viss del av ell projekt har kunnat genomföras med stöd av FBL medan en
övergång till VL varit nödvändig för resterande del av projektet. Ett sådant
förfarande är orationellt.

Mot
denna bakgrund är det myckel angelägel alt en bällre samordning och lämpligare avgränsning
sker mellan de båda lagarna. Utgångspunkten bör därvid vara att fastighetsrättsligt
genomförande - t. ex. genomförande av planer för bebyggelse, jord- och
skogsbruk, kommunikationer m. m. -kan ske enhetligt och så smidigt som möjligt.
För atl delta skall kunna uppfyllas måste FBLs kompetens i fråga om vatlenrättsliga
servitut utvidgas. Sådana valtenrättsliga servitut som primärt har elt fastighelsinlresse
måste således kunna bildas, ändras, upphävas eller faslighelsbestämmas inom
ramen för FBL. Rättigheter som i första hand inte har ett fastighelsinlresse
utan elt mera vidsträckt samhällsintresse - t.ex. utnyttjande av vallen för
vallenkraft eller för industriellt behov - bör däremot vara exklusiva för VL.

De
nu nämnda kraven är enligt föreningens mening uppfyllda i prome- '

morian.

Enligt
Vattenlagutredningens (SOU 1977:27) förslag skall FBM i avsevärt mindre
utsträckning än för närvarande kunna hanlera rättigheter som berör vatlenföretag.
Detta förslag medför att nuvarande avgränsnings- och samordningsproblem
kvarstår och att del fastighelsrätlsliga genomförande i många olika fall kommer
atl bli mer komplicerat och tidsödande än del för närvarande är. För
myndigheter och enskilda kommer det att bli svårt att bedöma huruvida FBL är
tillämplig i olika situationer. Enligt föreningens mening är valtenlagutredningens
förslag oacceptabelt.

Prop.
1982/83:26

100

Bilaga 5 De remitterade förslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän
flottled

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1919:426) om flottning
i allmän flottled

dels att 1, 2, 4, 6, 7, 13, 14, 16-18, 20-22, 28, 37, 64,
65, 69, 70, 79, 82. 84 och 84 a §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 a, 5
b och 5 c §§, av nedan angivna lydelse.

BUaga5

De
remitterade

förslagen

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

/
altmän flottled stånde envar öppet att, efter ty hår nedan närmare skits, låta
flottgods löst framflyta.

I
allmänna floltleder liar var och en rätt att flotta. För flottning i allmän
flottled gäller bestämmelserna i denna lag.

De, som i annat fall än i 3 § sågs låta flottgods löst
framflyta i allmän flottled, som upplåtits till allmänt begagnande (allmän flottning),
skola utgöra en flottningsförening med uppgift och befogenhet, varom i 4 kap.förmätes.

Huruledesför vissa fall regeringen må bestämma, alt
allmänna flottningen skall ombesörjas i annan ordning än genom flottningsförening,
därom stadgas i 75 §.

De som
i annat fall än sotn anges 13 § flottar i en allmän flottled, som har upplåtits
till allmänt begagnande (allmän flottning), skatt utgöra en flottningsförening.
Beslämmelser om flottningsföreningars uppgifter och verksamhet finns i 4 kap.

I 75 §
finns bestämmelser om att regeringen i vissa falt kan bestämma atl den
allmänna flollningen skall ombesörjas i annan ordning än genom flottningsförening.

Allt i
allmän flottning ingående flottgods skall framföras gemensamt (gemensam flottning),
där ej vattendomstolen för viss flottled meddelat allmän bestämmelse om flottning
utan flollgodsets sammanblandande (separatflottning) eller ock för särskilt
tillfälle flotlningsslyrelsen finner nu nämnt flottningssätt kunna utan hinder
för den gemensamma flollningen tUl-städjas viss flottande.

Allt
flottgods som ingår i allmän flottning skall framföras gemensamt (gemensam flottning),
om del inte enligt 3 § tagen (1982:000) om inrättande, utvidgning och avlysning
av aUmän flottled för viss flottled har beslutats om flottning utan flollgodsets
sammanblandande (separatflottning) eller för särskilt tillfälle flotlningsslyrelsen
finner alt separatflottning kan medges för en viss flottande ulan hinder för
den gemensamma flottningen.

Senaste lydelse 1977:671.

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

5 a §

Utförandet av de anläggningar och åtgärder som behövs för en
allmän flottled skatt överlämnas åt den som har begärt att flottleden skall
inrättas, om han inte anses olämplig därtill, eller, när även någon annan har
anmält sig vittig att utföra arbetena, åt den som prövas kunna säkrast och
snabbast utföra arbetena. Om staten vilt utföra arbetena, har den
företrädesrätt. Om annan än sökanden antas, skall han genast beicda ersättning liU
sökanden för de anläggningskostnader som denne har haft.

Om det för inrättande av en allmän flottled krävs att en
vattenanläggning eller annan byggnad rivs ul eller ändras, skall arbetena utföras
av den som har antagits titt anläggare. Om valtenantäggning-en eller byggnaden
skall ändras, har ägaren rätt alt utföra ändringen mot ersättning för
kostnaderna.

BUaga5

De remitterade

förstagen

5 b §

För anläggningskostnaderna har anläggaren rätt litt
ersättning av de flottande i den ordning som anges i denna lag. TUl
anläggningskostnader hänförs kostnaderna för utförande av arbeten som avses i
5 a § samt alla andra utgifter för företagets utförande såsom utbetald
skadeersättning t Ut sakägare, nödvändiga utgifter för förberedande
undersökningar angående företaget, kostnader för handläggningen av ärendet om
inrättande av flottteden och ärendet om utförarh de av floltledsanläggningar,
kostnader jör tittsyn över arbetet under byggnadstiden jämte annat sådant samt
ränla på förlagskapitatet för tiden intill flottledens godkännande.

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

§

Byggnader och anläggningar som har utförts eller
övertagits från någon annan för inrättande, utvidgning eller förbättring av en
allmän flottled samt fast eller lös egendom som annars har förvärvats för flottteden
med betalningsskyldighet för de flottande hör till flottteden och skall anses
som allmän egendom.

Egendom
som hör till en allmän flottled får inte utmätas för annan skuld än sådan för
vilken den enligt lag svarar.

Bitaga
5

De
remitterade

förslagen

6 §

För skada och intrång, som vållas av flottgodset eller
genom åtgärd, som i 5 § sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada),
skall gäldas ersättning med fuUa värdet.

Vad i denna lag stadgas med avseende å flottningsskada gälle
ock beträffande skada och intrång, som vällas genom anläggning eller åtgärd
för flottleden, i den mån ej ersättning därför blivit i beslut om anläggningen
eller åtgärden eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

Hurusom i vissa faU flottningsskada kan i Sammanhang med
beslut rörande flotlledens inrättande, utvidgande eller förbättrande varda
uppskattad och ersatt, därom skils 16 kap. vattenlagen.

1 §

Bygger någon i allmän flottled

annorledes än med lag eller givna

föreskrifter överensstämmer,

stånde
själv den skada, som å byggnaden må vållas i följd av flottningen. Där någon
utan atl påkalla och avhida vattendomstolens bestämmelse om skyddsåtgärd, som
i 6 kap. 18 § vattenlagen sägs, gör byggnad i floltleden, stånde ock under
tiden själv skadan.

Om
någon bygger i en allmän flottled i strid mot lag eller givna föreskrifter, skaU
hem själv stå för den skada som flottningen orsakar på byggnaden. Om någon
bygger i en allmän flottled utan att begära och invänta skyddsbestämmelser enligl
andra stycket, skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar under
tiden.

Menar någon, som har byggt eller avser att bygga i vatten
där en altmän floltied finns, alt särskilda anläggningar etter åtgärder tiU
skydd mot skada eller intrång på byggnaden till följd av flottningen bör
bekostas av de flottande, får han väcka talan mot floltningsför-

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

103

Föreslagen lydelse

eningen hos vattendomstolen rörande bestämmelser om
erforderliga skyddsanordningar. Ifråga om en sådan talan gäller bestämmelserna
i vattenlagen (1982:000) om stämningsmål.

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

13'
Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom
uppskattning på förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren påslår det,
ersättningen på förhand bestämmas atl utgä vare sig i årlig avgift under hela
den tid flottning kommer atl fortgå eller ock på en gång, allt efter ty skäligt
prövas. Ej må, ändå alt parterna må vara ense om visst belopp, ersättningen
bestämmas till högre belopp än som kan anses skäligt.

Vad i 9 kap. vattentagen (1918:523) stadgas beträffande ersättnings
nedsättande i vissa fall samt länsstyrelsens befattning med nedsatta
ersättningsmedel och om anmälan i vissa fall till vederbörande domstol skall
äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättning för flottningsskada, som
blivit på förhand bestämd att utgå på eh gång. I samband därmed atl ersättning
enligt denna § bestämmes, skola skitjemännen giva tiUkänna, om och i vilken mån
nedsättning därav skall ske.

Beslut,
varigenom ersätlning bestämmes påförhand, vare, sedan beslutet vunnit laga
kraft, gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare av fastighet, som beröres
av beslulel. Om insändande tiU vattendomstolen, för anteckning i vattenboken,
av beslut, varom nu är fråga, förordnar regeringen.

Hurusom tUl följd av ändrade förhållanden avgift, som
bestämts att utgå årligen, kan varda titt beloppet ändrad eller ock bestämd atl
upphöra, därom skUs i 6 kap. 23 § vattenlagen.

Bestämmelserna om betalning av ersättning i 16 kap.
vattenlagen (1982:000) skaU tUlämpas också i fråga om ersättning för flottningsskada
som påförhand har bestämis atl utgå på en gång. I beslutet om ersättning skall skitjemännen
ange om nedsättning av ersättningsbeloppet skatt ske hos länsstyrelsen.

Ett beslul varigenom ersättning bestäms på förhand gäller,
sedan det har vunnit laga kraft, även mot framlida ägare och innehavare av
fastigheter som berörs av beslutet.

Har genom beslut enligt denna lag eller enligt 9 kap. 3 §
andra stycket vattenlagen (1982:000) ersättning jör skada eller intrång
fastställts att utgå med årliga belopp, utgör den omständigheten atl beslutet
härom har vunnit laga kraft inte hinder för en part att, efter beslut om nya
eller ändrade an-

- Senaste lydelse 1977:671.

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

104

Förestagen lydelse

ordningar eller föreskrifter för flottleden, påkalla
sådana ändrade bestämmelser om ersättningen och sättet för betalning som
föranleds av de ändrade förhåUandena. Frågan om ändrade ersättningsbestämmelser
prövas av vattendomstolen i samband med prövningen av anordningarna eller
föreskrifterna eller efter talan i den ordning som enUgt vattentagen gäller
för stämningsmål.

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

Sedan i
underställningsmål rörande företag enligt 6 kap. vattenlagen vattendomstolen
meddelat beslut om aUmän flottleds inrättande eller om vidtagande av åtgärder
för redan befintlig allmän flottleds utvidgande eller förbättrande, äge envar,
som vill yttra sig över synemännens förslag till bestämmelser rörande de i 10
kap. 19 § vattenlagen omförmälta frågor, att inom trettio dagar från det
vattendomstolens beslut meddelades tiU lånsstyrelsen ingiva eller i betalt
brev med posten insända sina erinringar i saken. Erfordras före ärendets avgörande
ytterligare utredning, äge länsstyrelsen härför anlita biträde av
förrättningsmannen etter annan sakkunnig person; prövas nödigt atl vidare höra
sakägarna, lämne länsstyrelsen dem tillfälle att yttra sig vid sammanträde
inför länsstyrelsen etter, där fråga är om mindre flottled och det i övrigt
finnes lämpUgt, inför någon av länsstyrelsens tjänstemän. Kungörelse om sådant
sammanträde skall minst tre veckor före sammanträdet tillställas den eller de
personer, som jämlikt 10 kap. 26 § vattenlagen utsetts alt mottaga handlingarna
i målet, ävensom senast tio dagar förut införas i ortstidning. Anläggaren av

Når en allmän flottled har inrättats eller utvidgats
skall länsstyrelsen upprätta förslag titt bestämmelser för flottteden.
Förslaget skall ange

1.
vilka
allmänna grunder som bör tillämpas när särskUda slag av floitgods enligt 29 §
jämförs med varandra vid fördelning av kostnader,

2.
inom
vilken tid och mot vilken ränta anläggningskostnader enligt 30 § bör
återbetalas lill anläggare eller annan som har anläggares rätt, sedan hänsyn
tagits titt den beräknade virkesåtgången inom varje flottledsdistrikt,

3. hur taxan för flottledsavgifter

bör utarbetas med ledning av de

nämnda omständigheterna.

Kungörelse omförslaget skall införas i ortstidning och
innehålla en upplysning om att den som vUt yttra sig över förstaget skatt
framställa skriftliga erinringar i saken inom viss tid. Om det iir nödvändigt atl
sakägarna hörs ytterligare, skatt de kallas till sammanträde inför länsstyrelsen
eller, när det är fråga om en mindre flottled och det i övrigt är lämpligt,
inför en tjänsteman vid länsstyrelsen. Kungörelse om sådant sammanträde skall
senast tio dagar före sammanträdet införas i

Senaste lydelse 1977:671.

105

flottteden
varde till sammanträdet ortstidning. Anläggaren av flottle-

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

särskilt kallad.

Så snart ske kan förelage länsstyrelsen härefter omförmälta
frågor titt avgörande i enlighet med föreskrifterna i 29 och 30 §§.

Föreslagen lydelse

den skall särskilt kattas till sammanträdet.

Länsstyrelsen skatt därefter så snart som möjligl avgöra
angivna frågor i enlighet med 29 och 30 §§.

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

Sedan
de för allmän flottteds inrättande föreskrivna arbeten blivit besiktigade
och godkända, varde flottteden av länsstyrelsen genom särskUt beslut upplåten
titt allmänt begagnande, dock må dylikt upplåtande ej ske, innan
länsstyrelsen meddelat beslut i de frågor, som i 14 § omförmälas, saml
fastställt reglemente för flottningsförening.

Sedan de arbeten som har föreskrivits för den allmänna
flottleden har besiktats och godkänts, skatt Jänsslyretsen meddela beslut om
storleken av de anläggningskostnader som enligt 5 b § skall betalas av de
flottande. När länsstyrelsen dessutom har meddelat beslut enUgt 14 § och fastslällt
reglemente för flottningsförening, skall länsstyrelsen genom särskih beslut
upplåta flottleden tiU allmänt begagnande.

Ej må flottning idkas i allmän flottled, förrän den blivit
till allmänt begagnande upplåten; dock all rätt till interimsflottning, efter
ty nedan sägs, må kunna av länsstyrelsen i vissa fall dessförinnan medgivas.

■ 17 §5

Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds
inrättande och kan, ändå alt i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits, flottning
ske utan väsentligt men för strand-, bro-, fiske- och vattenverks-ägare eller
andra saml utan betydligare hinder för föreskrivna flottledsarbetens
utförande, må i avbidan på flotlledens upplåtande lill allmänt begagnande
tillstånd till interimsflottning kunna efter särskild ansökan medgivas den, som
förul enskilt flottat därstädes, så ock annan, som visas genom uppehåll med flottningen
komma atl lida avsevärd förlust.

Ansökan om interimsflottning in- Ansökan om interimsflottning

gives lill
länsstyrelsen; och åligger ges in till länsstyrelsen. Länsstyrel-

sen
skall inhämta yttrande över ansökningen frän anläggaren av flottleden samt,
om ärendet inte är av brådskande natur och det i övrigt kan anses behövligt,
på lämpligt sätt bereda strandägare och andra vilkas rätt kan beröras tiltfälle
att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.

det länsstyrelsen att däröver infordra yttrande från vatlenrätlsdomaren,
den enligt 10 kap. 2 § vattentagen förordnade förrältningsmannen och anläggaren
av floltleden ävensom atl, där ärendet ej är av brådskande beskaffenhet och det
i övrigt finnes erforderligt, på lämpligt sätt bereda strandägare och andra,
vilkas rätt kan beröras av frågan, tillfälle atl inom viss kort tid yttra sig
över ansökningen.

" Senaste lydelse 1977:671. - Senaste lydelse
1977:671.

Prop.
1982/83:26 106

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse BUaga 5

De remitterade förstagen

18 §*

Tillstånd till interimsflottning må Tillstånd till interimsfloftning/å/-

av länsstyrelsen meddelas i den av
länsstyrelsen meddelas i den

omfattning, som med hänsyn till fö- omfattning,
som med hänsyn till fö

religgande omständigheter finnes religgande
omständigheter finnes

lämplig, dock ej för längre tid än ett lämplig,
dock ej för längre tid än ett

år i sänder; och föreskrive länssty- år
i sänder. Länsstyrelsen skall fö

reisen de vUlkor för flottningen, reskriva
de villkor för flottningen

som för varje fall må finnas erfor- som
behövs för varje fall med iakt-

derliga, med iakttagande därav dels tagande
av dels att de aUmänna be-

att de av vattendomstolen medde- stämmelser
som har meddelats för

lade allmänna bestämmelser för flottledens
nyttjande till allmän

flottledens nyttjande till allmän flottning
blir gällande i tillämpliga

flottning bliva i tillämpliga delar delar
för interimsflottningen, dels

gällande med avseende å interims- att
de interimsflottande förpliktas

flottningen dels oc att inlerimsflol- att
för sitt flottgods eriägga flott-

tande fötpUktas att för sitt floitgods ledsavgifter
till samma belopp, som

eriägga flottledsavgifter till samma beräknas böra ulgå, sedan flotlle-

belopp, som beräknas böra utgå, den
upplåtits till allmänt begag-

sedan flottleden upplåtits till all- nande.

mänt begagnande.

Interimsflottande bör tillika erinras om honom åliggande
skyldighet att ersätta ej mindre strandägare och andra uppkommande flottningsskada
än även anläggaren av den allmänna flottleden all genom flottningen förorsakad
kostnad för underhäll av floltledsbyggnader, som må vara utförda; och skall vad
i 8 samt I0--I2§§ stadgas med avseende å ersätlning för flottningsskada i
tillämpliga delar gälla även beträffande ersättning av interimsflottande för flottningsskada
och för flollledsbyggnaders underhåll.

Där omständigheterna sådant påkalla, bör ock föreskrivas,
att interimsfloltande, innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod
säkerhet för avgtfler och skadestånd, som nu sagts.

Vid tillstånds meddelande varde tillsett, atl bland flera
sökande ingen erhåller obehörig fördel framför annan.

20 §'

Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne
länsstyrelsen syssloman att med den befogenhet, som i 33 § I mom. andra stycket
tillerkännes flottningsstyrelse, av de flottande uttaga de i 18 § omförmälda flottledsavgifter
och att i övrigt tillse, att föreskrivna vUlkor iakttagas vid floftningen.

Till syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och
vederhäftig person eller ock flottningsstyrelse för annan uppströms eller
nedströms belägen allmän flottled; och njute sysslomannen arvode av de
flottande med belopp, som bestämmes av länsstyrelsen.

Flottledsavgifter, som av sysslo- Flottledsavgifter, som uppbärs

mannen uppbäras, skola göras rän- av sysslomannen,
skall göras ränte-

* Senaste lydelse 1977:671. Senaste lydelse 1977:671.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

tebärande genom insättande å bankinrättning; och åligger
det sysslomannen att, sedan flottleden upplåtits tUl allmänt begagnande och flottningsförening
bildats, till flottningsstyrelsen redovisa vad han uppburit jämte upplupen
ränta. Där till följd av stadgandena i 6 kap. 14 § vattenlagen frågan om allmän
flottled förfaller, skaU redovisning lämnas till länsstyrelsen som med medlen
förfar på sätt i 82 § första stycket stadgas; dock att ägare av enskilda floltledsbyggnader
äger av influtna avgifter bekomma vad å nämnda byggnader må belöpa, så ock,
där han ej är anläggare, vad han därutöver kan hava själv erlagt i avgifter.

107

Föreslagen lydelse

bärande genom all insättas på bank. Det åligger
sysslomannen att, sedan flottleden har upplåtits till allmänt begagnande och en
flottningsförening har bildats, till flotlningsslyrelsen redovisa vad han har
uppburit jämte upplupen ränta.

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

Där
beträffande vatten, varest allmän flottled icke finnes men flottning ändock flere
år bedrivUs, sådant förhåUande uppkommer, alt rätten till flottning icke vidare
ulan oskäliga kostnader står till buds, vare, sedan ansökan om allmän flottleds
inrättande i vattenområdet inkommU, den omständigheten att beslut därå ej ännu
av vattendomstolen meddelats, ej hinder för länsstyrelsen att medgiva sökanden
till flottledsföretaget rätt till interimsflottning, såframt flotlningens
avstannande flnnes komma att för honom medföra synnerligen betydande
förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i 17-20 §§ äga motsvarande tUlämpning.
Ej må dock ifall, som nu nämnts, interimsflottning beviljas, med mindre
sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd, som i 18 § omförmälas,
dels ock med visst belopp, motsvarande virkets värde, för att flottledsarbetet,
därest sökanden antages till anläggare, behörigen utföres.

/ fråga om
vatten där allmän flottled inte flnns, men flottning ändå har bedrivits i flera
år, skall följande gåUa om förhåUandena ändras så att rätten till flottningen inle
längre kan utövas utan oskäliga kostnader. Har ansökan om inrättande av
altmän flottled i vattenområdet inkommit, men beslut därom ännu inte
meddelats, får länsstyrelsen medge sökanden rätt till interimsflottning, om flotlningens
avstannande skulle medföra synnerUgen betydande förluster för honom. I sådana
ärenden gäller 17— 20 §§. I fall som nu har nämnts får dock tiUstånd tiU interimsflottning
endast meddelas om sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och
skadestånd enligt 18 §, dels med visst belopp, motsvarande virkets värde, för
att flottledsarbetet Utförs på ett rikligt sätt, om sökanden antas till anläggare.

■ Senaste lydelse 1977:671.

Prop. 1982/83:26 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5

9 De remitterade

förslagen Har i beslut om allmän flottleds inrättande
eller sedermera föreskrivits,

att flottning i flottleden skall till viss lid av året
inskränkas, äge länsstyrelsen, där för visst fall under pågående flottning
yppas behov av tidens utsträckande, på ansökan lämna tillstånd därtill antingen
beträffande flottleden i dess helhet eller med avseende å viss del därav.

Skola enligt vattendomstolens Om arbeten av större omfattning

beslut arbeten av slörre omfattning skall utföras för alt utvidga etter

utföras för aUmän flottleds utvid- förbättra en allmän flottled och
det

gande eller förbättrande och finnes är nödvändigt att flottningen under

nödigt, att flottningen härunder be- tiden begränsas eller inställs, får

gränsas eUer helt instätles, äger länsstyrelsen på begäran meddela

länsstyrelsen på framställning bestämmelser om detta för liden tiU

meddela erforderliga bestämmelser dess arbetena har fullbordats och

angående flotlningens bedrivande godkänts,

under tiden till dess arbetena bUvit

fullbordade och godkända.

28 §

1 flottningsförenings räkenskaper skola föreningens
utgifter sammanföras under nedannämnda huvudgrupper:

1,
Flottledsutgifter,
omfattande kostnader, som skola återgäldas till anläggare eller annan, vilken
njuter anläggares rätt, eller eljest utgives för flottiedens utvidgande eller
förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fast egendom, allt i den mån
ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende av ändamål,
som under 4, 5 eller 6 omförmäles;

2,
Underhållsutgifter,
omfattande kostnader för vidmakthållande av flottleden och av densamma tiUhörig
egendom, i den mån kostnaderna ej skola hänföras tiU de under 4, 5 eller 6 omförmälda
utgifter;

3,
Utflottningsutgifter,
omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets framskaffande i
flottleden, strandarrenden, bom- och dammavgifter, ersättning för flottningsskada,
som icke skall hänföras till 4, samt andra utgifter för liknande ändamål;

4,
Sorteringsutgifter,
omfattande kostnader för skiljeanordningars inrättande och vidmakthållande,
för virkets insamlande och urskiljande vid skiljeställe, för anskaffande och
vidmakthållande av redskap och materiel för skiljningen, så ock för ersättande
av skada genom anläggning för skiljningen eller i följd av skiljningsarbelet;

5, Inventarieutgifter, omfattande kostnader för anskaffande
och vid-

,i;nakthållande av redskap och materiel för utflottningen;

6,
Förvaltningsutgifter,
omfattande kostnader för kontorshållning, bokföring, styrelse- och
revisorsarvoden, flottningschefs och kontorspersonals avlöning samt för
pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;

7,
Separatutgifter,
omfattande kostnader av icke gemensam art, såsom för utvältning av flottgodset,
separatflottning, avskih virkes buntning, flottläggning eUer transporterande,
inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eUer spillt virke och dylikt,

' Senaste lydelse 1977:671.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

Har lill rättvis fördelning av flottleds- och
underhållsutgifter flottleden indelats i flottledsdistrikt, skola över sagda
utgifter räkenskaper föras särskilt för varje distrikt. Lag samma vare om utflottningsutgifter,
där flottleden blivit indelad i utflottningsdistrikt. Finnes
flott-ledsanläggning å visst distrikt bliva tiU gagn för flottningen även å andra
flottledsdistrikt, äge vattendomstolen eller, där anläggningen utförts utan
vattendomstolens tillstånd, flottningsstämma besluta, att anläggningskostnaden
skaU i mån av båtnaden fördelas på samtliga dessa distrikt.

109

Föreslagen lydelse

Har lill rättvis fördelning av flottleds- och underhållsulgifter
floltleden indelats i flottledsdistrikt, skaU räkenskaperna över de nämnda utgifterna
föras särskilt för varje distrikt. Detsamma gäller utfloll-ningsutgifter, om floltleden
har indelats i utfloltningsdistrikt. Om en flotttedsanläggning inom etl visst
distrikt blir till nytta för flottningen även inom andra flottledsdistrikt, får
länsstyrelsen besluta atl anläggningskostnaden skall fördelas på dessa
distrikt aUlefter den nytta de har av anläggningen.

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

FaststäUt
reglemente så ock underrättelse om däri meddelad ändring skall av
länsstyrelsen skyndsamt överlämnas tiU vattendomstolen.

Reglemente
skall genom föreningens försorg mångfaldigas i tryck och vid begäran hällas
skogsägare och flottande tillhanda.

Fastställt regletnente skall genom föreningens försorg
mångfaldigas i tryck och vid begäran hållas skogsägare och flotiande
tillhanda.

Finnas
inom samma vattensystem flera flottleder under särskilda flottningsföreningars
förvaltning, skall / varje led flottningen såvitt möjligt ordnas på sådant
sätt, som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss led tnå
vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet; och bör
därvid vad flottningschef för nedströms belägen led med iakttagande av de
regler, som må vara fastställda av vattendomstolen, bestämmer beträffande
vattenhushållningen och flottgodsets framsläppande, såvitt ske kan, tända tiU
efterrättelse för uppströms belägen led.

Om det inom
samma vattensy-stem finns flera floltleder under särskilda flottningsföreningars
förvaltning, skall flottningen i varje led såvitt möjligt ordnas på sådant
sätt som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss led kan
vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet. Därvid bör
vad flottningschefen för en nedströms belägen led, tned iakttagande av de
regler som / samband med flotlledens inrättande eller senare har fastställts,
bestämmer beträffande vattenhushållningen och flollgodsets framsläppande
såvitt möjligt beaktas vid flottningen i en uppströms belägen led.

' Senaste lydelse 1977:671.

110

Prop. 1982/83:26

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

Har flotiande i uppströms belägen flottled försummat eriägga
för utgifternas täckande infordrat tillskott, vare på framställning av
styrelsen för nämnda led styrelsen för nedströms belägen led, dit den
flottandes flott-gods må hava vidare framfloltats, pliktig att, därest floUgodsel
kan där ur leden uttagas, kvarhålla del för tillskottets uttagande i den
ordning, som stadgas i 33 §.

65 §"

Önska olika floltningsföreningar inom samma eller
närbelägna vallensystem sammanslås till en, skola de var för sig besluta
därom. Dylikt beslul jämte förslag till reglemente skall för fastställelse
underställas länsstyrelsens prövning.

Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivaltendrags flottningsförening
förordna, att denna sammanslås med huvudvattendragets förening, där sådan
sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flotlningens ändamålsenliga
ordnande i vattensystemet i dess helhet saml byggnader och anstalter i bileden
finnas i tillfredsställande skick.

Om sammanslagning av floltningsföreningar underrätte
länsstyrelsen vattendomstolen för anteckning i vattenboken.

Bilaga 5

De
remitterade

förstagen

Virke, som tillföres allmän flottled å plats, varifrån
dess ulflollning beräknas kunna medhinnas under första flottningsärel, må
flottas obarkat, så framt icke med avseende å beskaffenheten av vattendraget
med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden, som kunna inverka pä
frågan, vattendomstolen finner skäligt att för hela floltleden eller viss del
därav förordna, atl allt eller visst slags virke skall, innan det utlägges i
flottleden, hava undergått avbarkning.

Virke,
vars utflottning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsåret,
skall, innan det utlägges i flottleden, hava medelst avbarkning så
fullständigt som möjligt befriats från bark, där ej med hänsyn till ovan sagda
förhållanden vattendomstolen funnit skäligt medgiva undantag från denna bestämmelse.

Virke, som tillförs en allmän flottled på en plats,
varifrån dess ulflollning beräknas kunna medhinnas under första flottningsärel,
får flottas obarkat, så framt icke med avseende på beskaffenheten av vattendraget
med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden, som kan inverka på frågan,
länsstyrelsen finner skäligt att för hela flottleden eller viss del därav
förordna, aU allt eller visst slags virke skall, innan det utläggs i floltleden,
ha undergått avbarkning.

Virke,
vars ulflollning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsåret,
skall, innan det utlägges i flottleden, ha medelst avbarkning så fullständigt
som möjligl befriats från bark, där ej med hänsyn till ovan sagda förhållanden
länsstyrelsen funnit skäligt medge undantag från denna bestämmelse.

" Senaste lydelse 1977:671. '- Senaste lydelse 1958:
188.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

Ej må utan tillstånd av vattendomstolen avbarkning
verkställas å isen eller å stranden så nära vattnet, att barken kan nedsköljas
däri. Vid tUlstånds meddelande skall vattendomstolen föreskriva de villkor,
som i vatje särskUt fall må finnas erforderliga till förebyggande av skada
eller olägenhet.

Förestagen lydelse

Utan tillstånd av länsstyrelsen får avbarkning inte
verkställas på isen eller på stranden så nära vattnet, att barken kan sköljas
ned däri. Vid meddelande av tillstånd skall länsstyrelsen föreskriva de villkor
som i varje särskilt fall behövs för atl förebygga skada eller olägenhet.

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

Å
allmän flottleds skötsel och underhåll saml flottningsförenings verksamhel utöve
länsstyrelsen tillsyn. Teknisk tillsyn å flottledsan-låggningarnas underhåU
och nyttjande åligger under länsstyrelsens överinseende tillika tjänstemännen å
väg- och vattenbyggnadsdistrikten, vilka hava att verkställa inspektion å
flottlederna i enlighet med närmare föreskrifter, som därom varda av
regeringen meddelade.

Flottningsstyrelsen och flottningschefen äro skyldiga att
vid tillsynens utövande på anfordran lämna vederbörande alla erforderliga
upplysningar.

Om rätt att vid förefallande behov hos vattenrättsdomaren
påkalla besiktning å anläggning för aUmän flottled så ock om handräckning skils
i 13 kap. vattenlagen.

Länsstyrelsen
utövar tiUsyn över allmänna floltleders skötsel och underhåll samt över flottningsföreningars
verksamhet.

Flottningsstyrelsen och flottningschefen är skyldiga att på
begäran av länsstyrelsen lämna de upplysningar som behövs för tillsynen.

Åsidosattes
föreskrift, som i 37 § andra stycket, 41 § första stycket, 44 §, 47 § andra och
tredje styckena, 51 § första stycket, 54 § sista stycket eller 76 § första och
andra styckena är meddelad, eller försummar styrelseledamot vare sig att på
sätt i 56 § tredje stycket stadgas hålla den där omförmälda förteckningen
tillgänglig och översända den till flottande eller att, då flotiande
enligt sjätte stycket i

Åsidosätts
föreskrift, som i 37 §, 41 § första stycket, 44 §, 47 § andra och tredje
styckena, 51 § första stycket, 54 § sista stycket eller 76 § första och andra
styckena är meddelad, eller försummar styrelseledamot att på sätt i 56 §
tredje stycket stadgas hålla den där omförmälda förteckningen tillgängUg och
översända den lill flotiande eller att, dä flottande enligl sjätte stycket i
nämnda § påyrkat hän-

" Senaste lydelse 1977:761. '" Senaste lydelse
1964: 183.

Prop.
1982/83:26 112

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5

De remitterade

nämnda
§ påyrkat hänskjutande av skjulande av visst ärende till
prov- fn-sian m

visst
ärende tUl prövning å flott- ning
på flottningsstämma, låta upp-

ningsstämma,
låta upptaga ärendet taga
ärendet ä förteckningen, döms

å
förteckningen, den försumlige tiU böffr.

dömes den försumlige till dagsböter.

Förseelse mol 47 § tredje stycket, 51 § första slykel, 54
§ sista stycket eller 56 § tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse
att å den i 56 § omförmälda förteckning upplaga ärende, vars hänskjutande lill flottningsstämma
av flottande påyrkats enligl sjätte stycket i samma §, må åtalas allenast av
målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses såväl flollningsföreningen
som varje flotiande.

Ålal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall
anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort, där flottningsstyrelsen har sitt
säte.

82 §'-

Varder allmän jlottted jämlikt 6 Om en allmän flottled avlyses

kap. 27 § vattenlagen avlyst, skall, och dess tillgångar överstiger skul-

där dess tillgångar överstiga skul- derna, skall behållningen användas

derna, behållningen användas för för att bortskaffa sådana flottleds-

bortskaffande av sådana flottleds- anordningar som kan orsaka skada

anordningar som kunna orsaka ska- eller olägenhet och för att iordning-

da eller olägenhet saml för lord- ställa vallendraget och
intilliggande

ningställande av vattendraget och område i etl från företrädesvis fis-

intilliggande område i etl frän före- ke- och nalurvårdssynpunkl lämp-

trädesvis fiske- och nalurvårdssyn- ligt skick (ålerslällningsåtgärder).

punkt lämpligt skick (ålersläll

ningsåtgärder).

Om endast del av flottled avlyses, skall den behållning framräknas
som skäligen kan anses belöpa pä delen.

Finnes behållning sedan behövliga återställningsåtgärder
vidtagits, skall denna användas på sätt regeringen bestämmer.

Understödsfond, varom i 32 § andra stycket förmäles, skall
vid flottleds avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, därvid
personer, som redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde
framför dem, som ännu icke kommit i åtnjutande därav; och må, där så finnes
lämpligt, fondens ändamål tillgodoses genom de understödsberältigades inlösande
i anstalt för försäkring eller understöd.

84 §

I fråga om framförande av flottgods i sammanlagda flottar
äge stadgandena i denna tag icke tiUämpning; men låter någon flottgods
framflyta hopfäst i knippen eller mindre buntar eller framföres flott gods i
ringbom, räknas det för lösflottning och vare förty denna lag därå tillämpUg.

" Senaste lydelse 1977:671.

Prop.
1982/83:26 113

Nuvarande
lydelse Föreslagen
lydelse Bilaga 5

De
remitterade

Vad
i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning pa gränsfloderna .. ,

„o,
,,..., forslagen

Tornea
och Muonio älvar. ' *

84
a §'*

Talan
mot beslut av länsstyrelsen Beslut av länsstyrelsen om utse-

om anlitande av sakkunnigt biträ- ende eller entledigande av styrelse

t/e, om utseende eller entiedigande ledamot eller revisor i flottningsför-

av styrelseledamot eller revisor i ening, om föranstaltande om åtgärd

flottningsförening, om föranstal- på sådan förenings bekostnad, om

tände om åtgärd på sådan förenings utseende av förvaltare som avses i

bekostnad, om utseende av förval- 82 a § eller med anledning av sådan

tare som avses i 82 a § eller med förvaltares beslut i fråga om åter-

anledning av sådan förvaltares be- ställningsålgärder överklagas hos

slut i fråga om återställningsåt- regeringen genom besvär.

gärder föres hos regeringen genom

besvär.

Mot
annat beslut av länsstyrel- Beslut av länsstyrelsen enligl

sen
enligt denna lag föres talan hos denna lag får i övriga falt överkta-

kammarrätten
genom besvär. gas hos kammarrätten genom be-

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

Härigenom
föreskrivs att i lagen (1933:269) om ägofred skall införas en ny paragraf, 45 a
§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

45
a §

Med vatienlagen i 43-45 §§ avses vattenlagen (1918:523) i dess lydelse
vid utgången av år 1982.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.

"■
Senaste lydelse 1977:671

8
Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 26

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda
skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.

Bilaga
5

De
remitterade

förslagen

Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (1942:335) om
särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m. skall ha nedan
angivna lydelse.

Lydelse enligt prop. 1981/82:188 Föreslagen lydelse

12 §

Mål om
tillstånd enligt vattenlagen (1918:523) till anläggning, som under 2 § I) eUer 2) sägs, eUer till väsentlig
ombyggnad, ändring eUer utvidgning av sådan anläggning må ej avgöras med
mindre prövningsmyndighetens utlåtande föreligger.

Mål om tillstånd enligt vattenlagen (1982:000) till
anläggning, som under 2 § 1) eller 2) sägs, eller till väsentlig ombyggnad,
ändring eller utvidgning av sådan anläggning/år inte avgöras med mindre pröv- ningsmyndighetens
utlåtande föreligger.

Vad i första stycket är stadgat gäller också ärende
angående tillstånd enligt 2 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar, till utförande av elektrisk ledning
som under 2 § 3) i denna lag sägs samt ärende angående koncession enligt lagen
(1978:160) om vissa rörledningar, dock ej om ärendet avser rörledning för
transport av fjärrvärme.

13 §

Den
ökning i byggnadskostnaden, som föranledes av skyddsåtgärd enligt denna lag,
skall icke tagas i beräkning vid prövning, som / 2 kap. 3 § första stycket
vattenlagen sägs.

Vid
meddelande av tillstånd, som i 12 § första stycket omförmäles, skola av
prövningsmyndigheten med avseende å vattenbyggnadens utförande givna
föreskrifter beaktas.

Den ökning i byggnadskostnaden, som föranleds av skyddsåtgärder
enligl denna lag, skall inte tas i beräkning vid den prövning som avses i 3
kap. 4 § vattenlagen (1982:000).

Vid
meddelande av tillstånd som anges i 12 § första stycket skaU beaktas de
föreskrifter som prövningsmyndigheten har meddelat i fråga om
vattenanläggningens utförande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Prop.
1982/83:26 115

Bilaga 5

4 Förslag till remitterade

Lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till flske

Härigenom föreskrivs att 35 a § lagen (1950:596) om rätt lill
fiske skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 a §'

Den som uppsåtligen eller av Till böter eUer fängelse i högst

oaklsamhet bryter mot föreskrift sex månader döms den som uppsål-som
meddelats med stöd av 33 f § ligen etter av oaklsamhel bryter dömes, i de falt
som särskUt angi- mot

vas i sålunda meddelad föreskrift, 1. föreskrift som meddelats med

till böter eller fängelse i högst sex stöd av 33 f§, i de faU
som särskilt

månader. anges i sålunda meddelad före-

skrift,

2.
fiskeförbud som meddelats för

visst område i anledning avföretag

enligt vattenlagen (1982:000) eller

motsvarande äldre lag.

Den som gör sig skyldig till för- Den som gör sig skyldig till för-

sök eller förberedelse till brott, för sök eller
förberedelse till brott, för

vilket föreskrivits påföljd enligt vilket föreskrivits påföljd enligt

första stycket, dömes, i de fall som första stycket /, dömes, i de fall

särskilt angivas i föreskrift medde- som särskilt anges i föreskrift med

lad med stöd av 33 f §, till ansvar delad med stöd av 33 f §, till ansvar

enligt 23 kap. brottsbalken. enligl
23 kap. brottsbalken.

förslagen

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för
utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:627) om vissa
åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.' dels att 5, 14 och 20 §§
skall upphöra att gälla, dels att i I § ordet "Konungen" skall bytas
ut mot "regeringen", dels att 2, 3, 6-9, 12 och 15-19§§ skall ha
nedan angivna lydelse.

2§

För bättre utnyttjande av vatten- För
bättre utnyttjande av vatten-

kraft må,
efter ansökan hos vatten- kraft/år, efter ansökan hos vatten-

Paragrafen införd genom 1975:176. Senaste lydelse av 14 §
1971:532.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

domstolen enligt 11 kap. vattentagen, tillstånd jämlikt
bestämmelserna i denna lag lämnas till åtgärd, som avses i 2 kap. 1 §
vattenlagen, eller till tillfällig reglering av avrinningen ur sjö eller annan
vattensamling eller i vattendrag eller ock ändrade bestämmelser meddelas för
hushållning med eller framsläppande av vatten, därest åtgärden prövas ur
allmän synpunkt medföra fördel, som väsentligt överväger därmed förenade
ölägenheter.

116

Föreslagen lydelse

domstolen enligt 13 kap. vattenlagen (1982:000),
tillstånd enUgt denna lag lämnas till vattenförelag, som avses i / kap. 3 §
första stycket 1 vattenlagen, eller lill en tillfällig vattenreglering eller
också ändrade bestämmelser meddelas om innehållande eller tappning av vatten,
om åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra fördelar, som väsentligt
överväger olägenheterna med den.

BUaga5

De
remitterade

förstagen

Beträffande
företag enligt denna lag skall vad i vattenlagen är stadgat äga tUlämpning,
där ej annat följer av bestämmelserna i4—20§§ nedan.

Bestämmelserna
i vattentagen (1982:000) skaU tUlämpas på företag enligt denna lag, om inte
annat följer av 4, 6-12 och 15-19§§.

Vad i 3 kap. vattentagen är stadgat om vattenreglering
med tvångs-delaktighet skaU ej äga tiUämpning å reglering, som avses i denna
lag. Finnes uppenbart, att regleringen är till nytta för annan, som tillgodogör
vattenkraft, är denne dock pliktig att i den mån så kan anses skäligt bidraga
till kostnaden för regleringen. Med avseende å talan om sådant bidrag gäller
vad som är stadgat om talan enligt 3 kap. 9§ vattenlagen.

Hava
flera än två förenat sig om regleringen, måförordnas, att företagets
angelägenheter skola handhavas av, i stället för styrelse, någon av
deltagarna. I sådant fall erfordras icke stadgar för företaget.

Bestämmelserna i 7 kap. vallenlagen (1982:000) om
vattenreglering med tvångsdelaklighel gäller inte regleringar, som avses i
denna lag. År det uppenbart, att en reglering är till nytta för annan som tillgodogör
vattenkraft, är denne dock skyldig all i den män så kan anses skäligt bidra
till kostnaden för regleringen. I fråga om talan om sådant bidrag tillämpas
vattenlagens beslämmelser om stämningsmål.

I fråga om förvaltningen av elt vatlenregleringsföreiag
med flera deltagare gäller vad som i tagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
är stadgat om samfälligheter enligt vattenlagen.

Är företag
enligt denna lag av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, kan
Konungen förbehålla sig prövning av frågan huruvida företaget får komma till
stånd. /

Är företag
enligt denna lag av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, kan
regeringen förbehålla sig prövning av frågan huruvida företaget får komma lill
stånd.

Senaste lydelse 1974: 275.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

sådant fall äger vad i 4 kap. 17, 18 och 20 §§ vattenlagen
(1918:523) föreskrives om Konungens prövningsrätt motsvarande tillämpning.
Bestämmelserna i 4 kap. 5-12, 16 och 19 §§ vattenlagen skota ej äga tUlämpning
i fråga om företag enligt denna lag.

Förestagen lydelse

Då tillämpas 11 kap. 3, 5 och 6§§ saml 13 kap. 42 §
vattenlagen (1982:000).

Bestämmelserna i // kap. 7— II §§ och 13 kap. 19§ andra stycket vattentagen skall inle
gälla i fråga om företag enligt denna lag.

BUaga 5

De
remitterade

förslagen

8§ . För vattenkraft, som går förlorad för slrömfallsägare
lill följd av sådan enligt denna lag medgiven åtgärd, med vilken ej åsyftas atl
tillgodogöra samma vattenkraft, skall ersätlning utgå allenast såvitt fräga är
om tillgodogjord vattenkraft eller om vattenkraft, som uppenbariigen är avsedd
atl tillgodogöras under den tid tillståndet skall gälla.

Tages för åtgärd enligl denna tag byggnad i anspråk med
stöd av 2 kap. 15 § vattenlagen, skall i stället för vad där föreskrives om
skyldighet atl gottgöra ägaren andel av byggnadens värde gälla, att skälig
ersättning skatt givas för begagnandet av byggnaden.

9§

Vid
meddelande av tillstånd lill företag enligt denna lag äger vattendomstolen,
där del kräves för atl undvika dröjsmål med företaget, uppskjuta frågan om de
föreskrifter, som erfordras angående ersätlning, avgifter eller annat. Bestämmelserna
i 11 kap. 66 §2 mom. andra, tredje och fiärde styckena vattentagen skola
därvid äga motsvarande tillämpning.

Vid
meddelande av tillstånd till företag enligl denna lag/år vattendomstolen, om
del behövs för all undvika dröjsmål med företaget, skjuta upp frågan om de
föreskrifter, som erfordras angående ersättning, avgifter eller annat. Därvid
tillämpas 13 kap. 49§ andra-femte styckena vattenlagen (1982:000).

Anspråk
på ersättning för skada, förlust eller intrång som icke förutsetts av
vattendomstolen skall, för atl kimna upptagas till prövning, anmälas hos
vattenrättsdomaren inom fem år eller den längre lid, högst tolv år, som
vallendomstolen må hava föreskrivit, räknat från det tiden för tillståndet
eller, om nytt tillstånd meddelats, tiden därför gått till ända, Eflerföljes
förelag enligt denna lag av företag, vartill tillstånd meddelas enligt
vattenlagen.

Anspråk
på ersättning för skada, förlust eller intrång som inte förut-sells av
vattendomstolen skall, för alt/å tas upp lill prövning, anmälas tiU
vattendomstolen inom fem år eller den längre tid, högst tolv år, som vattendomstolen
kan ha föreskrivit, räknat från del tiden för tillståndet eller, om nytt
tillstånd meddelats, tiden därför gått till ända. Eflerföljes företag enligl
denna lag av förelag, vartill tillstånd meddelas enligl vattentagen
(1982:000),

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

må anspråk med anledning av det förra företaget
framställas inom den tid, som bestämmes enligt 2 kap. 24 § vattenlagen. Anmälan
om ersättningsanspråk skall göras skriftUgen och ingivas till vatlenrätlsdomaren
i två exemplar. Vattendomstolen skall i domen erinra om vad skadelidande har
att iakttaga.

118

Förestagen lydelse

får anspråk med anledning av det förra företaget
framställas inom den tid, som gäller för det senare företaget enligt 13 kap. 47§
första stycket 10 och 15 kap. I7§ tredje stycket vattentagen. Anmälan om
ersättningsanspråk skall vara skriftlig och den skall ges in till vattendomstolen
i två exemplar. Vattendomstolen skall i domen erinra om vad skadelidande har atl
iaktta.

Bilaga 5

De
remitterade

förstagen

Bestämmelsen
i 11 kap. 30 § första stycket vattenlagen skall ej utgöra hinder mot
upptagande av ansökan om tUlstånd till åtgärd enligt denna lag.

Bestämmelserna
i 4 kap. 5 § andra och tredje styckena vattenlagen (1982:000) hindrar inle atl
ansökan om tillstånd lill åtgärder enligt denna lag tas upp tUl prövning.

1 mål enligt denna lag skall ett exemplar av
ansökningshandlingarna jämte kungörelsen städse genom vattenrättsdomarens
försorg tillställas länsstyrelsen i det län, inom vilket företaget
huvudsakligen skall verkställas.

Vid
tillämpning i mål, varom nu är fråga, av bestämmelserna i // kap. 38§, 39 §
andra stycket, 45 § 1 mom. andra stycket sista punkten, 47§, 50§ andra stycket
och 61 § första stycket vattenlagen må i brådskande fall frister, som avses i
nämnda stadganden, begränsas med iakttagande likväl av att skäUgt rådrum beredes.

1 mål enligt denna lag skall ett exemplar av
ansökningshandlingarna jämte kungörelsen av vcuten-domsiolen tillställas länsstyrelsen
i del län, inom vilket företagel huvudsakligen skall verkställas.

Vid tillämpning i mål, varom nu är fråga, av
bestämmelserna i 13 kap. 29 och 37§§ vattenlagen (1982:000) får i brådskande
fall de i dessa lagrum angivna fristerna begränsas. Parterna skall dock beredas
skäligt rådrum.

Befogenhet,
som i 11 kap. 46 § första stycket vattenlagen tillerkänts vatlenrältsdomaren
för där angivna fall, skall tillkomma honom jämväl i mål enligt denna lag. Är
fråga om åtgärd, som omfattar vidlyftigare arbete, eller är avsevärt intrång på
allmän eller enskild rätt att befara därav, må förordnande

/ mål
enligt denna lag får på begäran av sökanden vattendomstolen utan
huvudförhandling i brådskande fall medge att åtgärder för vattenföretaget vidtas,
innan frågan om sådana åtgärder slutligen avgörs. Är fråga om åtgärd, som
omfattar vidlyftigare arbete, eller är avsevärt intrång på allmän eller en-

Senaste lydelse 1974:275.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

av vattenrättsdomaren lämnas endast om riket befinner sig
i krig.

När synnerliga skäl äro därtiU, må vatlenrältsdomaren i
mål enligl denna lag medgiva sökanden alt utan hinder av bestämmelsen i 2 kap.
20§ 2 mom. vattenlagen påbörja arbete, som där avses.

119

Föreslagen lydelse

skild rätt att befara därav, får förordnande meddelas endasi
om riket är i krig.

När
synnerliga skäl föreligger, får vattendomstolen i mål enligl denna lag medge
sökanden atl ulan hinder av bestämmelsen i 4 kap. 1 § andra stycket vattenlagen
(1982:000) påbörja arbete, som där avses.

Vattendomstolens beslut enligt denna paragraf gäller
omedelbart, men det kan ändras när förhållandena föranleder det.

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

Befinner sig
riket i krig och är med hänsyn till kraflförsörjningen oundgängligen
erforderligt atl ål-gärd, som avses i 2§, vidtages ulan dröjsmål, äger Konungen
eller myndighet, som Konungen bestämmer, förordna atl åtgärden må, ändå att
den är av beskaffenhet att vattendomstolens medgivande därtill skall inhämtas,
vidtagas ulan föregående prövning av vattendomstolen. Vidtager någon åtgärd
med slöd av vad nu sagts, skall han ofördröjligen efter dess verkställande
göra ansökan hos vattendomstolen om godkännande av åtgärden.

1 fråga om ansökan, som i första stycket sägs, och påföljd
för underlåtenhet alt göra sådan ansökan skall vad i vattenlagen stadgas för
fall, som avses i 2 kap. 20§ 1 mom. tredje stycket samma lag, äga motsvarande tUlämpning.

År riket i
krig och är med hänsyn lill kraftförsörjningen oundgängligen erforderligt alt
åtgärd, som avses i 2 §, vidtas utan dröjsmål,/år regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer, förordna all åtgärden/år, även om den är
av beskaffenhet atl vattendomstolens medgivande därtill skall inhämtas,
vidtas ulan föregående prövning av vattendomstolen. Vidtar nägon åtgärd med
stöd av vad nu sagts, skall han ofördröjligen efter dess verkställande göra
ansökan hos vattendomstolen om godkännande av åtgärden.

I fråga om
ansökan, som i första stycket sägs, och påföljd för underlåtenhet att göra
sådan ansökan gäller vad [vattenlagen (1982:000) stadgas för fall som avses i 4
kap. 4§ samma lag.

Säkerhet,
som avses i // kap. 66 eller 67§ vallenlagen, skall i mål, varom är fråga i
denna lag, gälla all ersättning, som icke skall eriäggas innan meddelat
tillstånd tages i anspråk, ävensom kostnader för åtgärd, som vattendomstolen
må hava föreskrivit med stöd av 4§ andra stycket.

Säkerhet,
som avses i 13 kap. 49 och 50§§ vattenlagen (1982:000), skall i mål, varom är
fråga i denna lag, gälla all ersättning, som icke skall erläggas innan meddelat
tillstånd tages i anspråk, ävensom kostnader för åtgärd, som vattendomstolen
kan ha föreskrivit med slöd av 4§ andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Prop. 1982/83:26 120

6 Förslag till BUaga 5

De remitterade

förslagen

Lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)

Härigenom föreskrivs att i 16, 18 och 20§§ naturvårdslagen
(1964:822)' orden "vattenlagen (1918:523)" skall bytas ut mot
"vattenlagen (1982:000)".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. 1 fråga om
företag, vartill tillstånd har lämnats enligt vattenlagen (1918:523), gäller
äldre bestämmelser.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs aft i 10 § lagen (1966: 314) om
kontinentalsockeln' orden "vattenlagen (1918:523)" skaU bytas ut mot
"vattenlagen (1982:000)".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

8 Förslag till

Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)

Härigenom föreskrivs att I och 2 §§ miljöskyddslagen
(1969:387)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Denna lag är tillämplig på Denna lag är tillämplig på

1. utsläppande av avloppsval- 1. utsläppande av avloppsvat

ten, fast ämne eller gas från mark, ten, fast ämne eller gas från mark,

byggnad eller anläggning i vatten- byggnad eller anläggning i vatten

drag, sjö eller annat vattenområde, drag, sjö eller annat vattenområde,

om åtgärden inte utgör vattenföretag enligt vattentagen
(1982:000),

2. användning av mark, byggnad 2. användning av mark, byggnad

eller anläggning på sätt som eljest eller anläggning på sätt som eljest

kan medföra förorening av vatten- kan medföra förorening av vatten

drag, sjö eller annat vattenområde, drag, sjö eller annat vattenområde,

om användningen ej utgör byggan- om användningen inte utgör vatten-

de i vatten, förelag enligt
vattenlagen

(1982:000),

' Lagen omtryckt 1974: 1025.

' Senaste lydelse av I0§ 1974:891.

' Lagen omtryckt 1981:420.

Prop. 1982/83:26 121

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5

förslagen

De remitterade 3. användning av mark, byggnad eller
anläggning på sätt som kan medföra störning för omgivningen genom
luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant, om störningen ej är
helt tillfällig.

Lagen är icke tillämplig på sådant utsläppande av avfall
som avses i lagen (1971:1154) om förbud mol dumpning av avfall i vallen eller
på störning i radiomotlagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om
joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk anläggning,
varom särskilda bestämmelser gäller.

Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas
av lagen kallas miljöfarlig verksamhet.

2 §

Utöver bestämmelserna i denna lag gäller om miljöfariig
verksamhet vad som föreskrivs i hälsovårds-, byggnads- och
naturvårdslagstiftning eller i annan lagstiftning. I fråga om viss miljöfarlig
verksamhet gäller särskilda bestämmelser enligt lagen (1971:850) med anledning
av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.

Har regeringen enligt 136 a § byggnadslagen (1974:385)
prövat frågan om tillkomst eller lokalisering av viss verksamhel eller enligt
lagen (1978:160) om vissa rörledningar prövat frågan om framdragande eller
begagnande av sådan ledning, är beslutet bindande vid prövning enligt denna
lag.

Ifråga om byggande i vatten för att motverka
vattenförorening och om ianspråktagande av mark för ledning eller annan
anläggning för avloppvatten finns beslämtnelser i vattentagen (1918:523).

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger
meddela särskilda bestämmelser lill förebyggande av vattenförorening genom fast
avfall.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

9 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att I kap. 6 § och 9 kap. 33 §
jordabalken' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kap.

6§

Har fastighet blivit skild från an- Har
faslighet blivit skild från an-

gränsande vattenområde genom att gränsande
vattenområde genom att stranden förskjutils, har faslighe- stranden
förskjutils, har fastighe-

' Balken omtryckt 1971: 1209.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

tens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och
vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess
ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har
därvid samma rätt som enligt 1 kap. 3 § vattenlagen (1918:523) tillkommer slrandägare.

122

Förestagen lydelse

tens ägare rätt atl nyttja området mellan fastigheten och
vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess
ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Faslighetens ägare har
därvid samma rätt som enligt 2 kap 6 § vattenlagen (1982:000) tillkommer
strandägare.

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

Har
jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt vattentagen (1918:523)
eller för byggande av enskild väg enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar,
får jordägaren uppsäga avtalet, om arrendatorn icke medger skälig höjning av
arrendeavgiften. Uppsägning skall ske inom elt år från del företaget
fullbordades.

Har jordägaren
utgivit ersättning för markavvattning enligt vattenlagen (1982:000) eller för
byggande av enskild väg enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar eller
anläggningslagen (1973:1149), får jordägaren upppsäga avtalet, om arrendatorn
icke medger skälig höjning av arrendeavgiften. Uppsägning skall ske inom ett
år från del företaget fullbordades.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983. 9 kap. 33 §
gäller också i fall då jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark
enligt vattenlagen (1918:523).

10 Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom
föreskrivs att 7 kap. 2 och 9 §§, 9 kap. I § saml 14 kap.
fastighetsbildningslagen (1970:988)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

1 kap.

2 f

Servitut
som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligt ledningsrätlslagen
(1973: 1144) får itite bildas genom fastighetsreglering.

Servitut avseende skogsfång eller rätt att framdraga annan
sådan ledning som avses i ledningsrätlslagen (1973:1144) än avloppsledning för
en fastighet fär ej bildas genom fastighetsreglering.

Lagen omtryckt 1971:1035. Senaste lydelse 1973: 1146.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

Servitut, som kan upplåtas enligt vattenlagen eller efter
prövning vid särskild förrättning enligt annan lag och som ej omfattas av förbudet
i första stycket, får bildas genom fastighetsreglering endasi om åtgärden sker
i samband med en annan fastighetsbildningsåtgård och är av betydelse för denna.
I fråga om servitut som avses i 2—6 kap. vattenlagen fordras vidare att ägaren
av den tjänande fastigheten ej motsätter sig servitutsbildning-en.

Första och andra styckena gäller ej servitut som avser
ledning för vatten till husbehovsförbrukning.

123

Föreslagen lydelse

Servitut som kan upplåtas enligl 8 kap. 1 § vattenlagen
(1982:000) får bUdas genom fastighetsreglering. Andra servitut som kan upplåtas
enligt vattenlagen får inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut,
som kun upplåtas efter prövning vid särskild förrätining i andra falt än som
anges i första och andra styckena, får bUdas genom fastighetsreglering endast
om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av
betydelse för denna.

Eörsta-tredje styckena gäller inle servitut som avser
avloppsledning för en fastighet eller ledning för vallen lill husbehovsförbrukning.

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

Servitut
som bildats enligt 2—6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning
får ej ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Om servitut tiUkommit
med stöd av 7 eller 8 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser
eller enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt
anläggningslagen (1973:1149) eller motsvarande äldre bestämmelser, får åtgärd
som nyss nämnts företagas endast om åtgärden sker i samband med en annan
fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

Servitut, som har tillkommU med stöd av 8 kap. 1 §
vattenlagen (1982:000) eller motsvarande äldre bestämmelser, får ändras eller
upphävas genom fastighetsreglering. Andra servitut som har tUlkommit med stöd
av vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får inte ändras eller
upphävas genom fastighetsreglering.

Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om
ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) eller
motsvarande äldre lagstiftning, får ändras eller upphävas genom fastighetsreglering
endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och
är av betydelse för denna.

' Senaste lydelse 1973:1157.

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

1 §

124

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

Anläggningsarbete
eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastighelsbildningsmyndigheten
verkställas under förrättningen som ett för sakägarna gemensamt arbete enligl
denna lag, om det främjar fastighetsregleringens syfte och arbetet ej
lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

Beslut
enligt första stycket får ej avse sådant förelag som skulle väsentligt ändra
arten och omfattningen av regleringen och ej heller annat företag enligt
vattentagen än dikning.

Beslut enligt första stycket får inte avse företag
som skulle väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen etter
andra vatlenföretag än sådana markavvattningsförelag, för vilka tillslåndspUkl
föreligger enbart på grund av 4 kap. 2 § andra stycket vattenlagen
(1982:000).

Kan till följd av andra stycket förelag icke ulföras som
gemensamt arbete enligl denna lag eller är sådant utförande icke lämpligl,
får fastighetsbildningsmyndigheten förordna om prövning enligt vattenlagen
eller anläggningslagen.

14 kap.

ir

Uppkommer
vid fastighetsbildning fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om
beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut, som bildats på
annat säll än enligt 2—6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning,
skall frågan prövas vid fastighelsbestämning, om del behövs för
fastighetsbildningen.

På ansökan av sakägare får även i annat fall
fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens
beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut,
som tillkommit vid avvitlring eller enligt lagstiftningen om
fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller
motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke

Otn del
vid fastiglielsbildning uppkommer frågor om fastighetsindelningens
beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut,
skall frågan prövas vid fastighelsbestämning, om det behövs för fastighetsbildningen.
I fråga om servitut som har tillkommit med slöd av vattenlagen (1982:000) etter
motsvarande äldre lagstiftning får en sådan bestämning endasi avse servitut enligl
8 kap. 1 § vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighelsbestämning
ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om
beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut, som tillkommit
vid avvitlring eUer enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda
vägar eller enligt anläggningslagen eller 8 kap. 1 § vattenlagen eller motsvarande
äldre

■» Senaste lydelse 1973: 1157.

' Senaste lydelse 1973: 1146 (jfr 1973: 1157 och rskr
1973: 390).

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för
sökanden. Samma rätt att påkalla fastighetsbestämning tillkommer byggnadsnämnden
såvitt gäller område med stadsplan eUer byggnadsplan eller område beträffande
vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.

125

Förestagen lydelse

bestämmelser, såvida icke frågans avgörande uppenbarligen
är utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla fastighetsbestämning
tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan
eller område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.

BUaga5

De
remitterade

förslagen

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

11 Förslag till

Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrivs atl I kap. 6 § expropriationslagen
(1972: 719) skall upphöra att gäUa vid utgången av år 1982.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom
föreskrivs att 1, 3, 20, 21, 23 och 44§§ lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Förestagen
lydelse

l §

Vid tillämpningen av denna lag skall som samfällighel
anses

1. samfällighet enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988),

2, annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta
fastig

heterna i en socken,

3. servitut eller annan särskild rättighet som hör lill
flera fastigheter

gemensamt,

4, samfällighet
enligt anläggningslagen (1973: 1149),

Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har
del i samfällighet och med delägare ägaren av av delägarfastighet.

5. samfällighet enligl vattenlagen (1982:000).

Med delägarfastighet
förstås i lagen en fastighet som har del i en samfällighet och med delägare
förstås ägaren av en delägarfastighet och andra sotn dellar i en samfällighet
eldigt första stycket 5. Vad som i lagen sägs om delägarfas-tighets andelstat
gäller i fråga om samfällighet enligl första stycket 5 delägares andelstal.

Prop. 1982/83:26 126

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5

De remitterade

Lagens bestämmelser om fastig- Lagens bestämmelser om faslig-

hel äger motsvarande tillämpning hel äger motsvarande tillämpning

på sådan tomträtt, gruva, byggnad, på sådan tomträtt, gruva, byggnad,

annan anläggning eller naturreser- annan anläggning eller naturreser

vat som har del i samfällighet enligt val som har del i samfällighel enligl

I § första stycket 3 eller 4. I § första stycket 3, 4 etter 5.

Den som innehar fastighet på grund av testamenlariskt
förordnande utan all äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning
som fastighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som förvallar
reservatet.

Innehavare av tomträtt i faslighet som har del i samfällighel
enligl I § första stycket 1 eller 2 skall vid tillämpningen av denna lag anses
som delägare i fastighetsägarens ställe.

I fråga om samfälligheter enligt 1 § första stycket 5
skatt tagens bestämmelser om fastigtietsdomstot i stället gälla vattendomstol.
När talan skatt föras hos vattendomstol. gäUer vattenlagens (1982:000) bestämmelser
om stämningsmål.

20 §

Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna
genom atl de antager stadgar och utser styrelse.

Sammanträde enligt första stycket hålles av den som
fastighetsdomstolen förordnal därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran
av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligl
fastighetsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973: 1149) fastighelsbildningsmyndigheten
eller, om särskild förrätlningsman förordnals enligt 4§ sistnämnda lag, denne
hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres av
förrättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av
väsentlig betydelse från allmän synpunkt atl samfällighetsförening bildas.

I fråga om samfälUgheter enligt I § första stycket 5 skall
vad som i andra stycket sägs om förrättning och förrätlningsman gälla förrättning
och förrätlningsman enligt vattenlagen (1982:000). Om det är av väsentlig
betydelse från allmän .synpunkt atl en samfälligheisföre-" ning bUdas för
förvaltningen av en bevattnings- etter vatlenregterings-samfällighet. får
domstolen förordna någon atl hålla sammanträde enligt första stycket även om
ingen delägare i samfälUgheten har begärt det.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

1 fråga om sammanträde för bildande av samfällighetsförening
äger 7§ andra stycket, 8-ll§§, 12 § första stycket första punkten och 14 §
motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdet i samband . med förrättning enligt
fastighelsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149), äger
dock i fråga om delgivning av kallelse lill sammanträdet vad som gäller om
delgivning av kallelse till sammanträde vid förrättningen motsvarande
tillämpning.

127

Föreslagen lydelse

21 §

1 fråga om sammanträde för bildande av samfällighetsförening
äger 7§ andra stycket, 8-11 §§, 12 § första stycket första punkten och 14 §
motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdel i samband med förrättning enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988), anläggningslagen (1973: 1149) eUer
vattenlagen (1982:000), äger dock i fråga om delgivning av kallelse till sammanträdet
vad som gäller om delgivning av kallelse till sammanträde vid förrättningen
motsvarande tillämpning.

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

23 §'
1 fråga om klander av beslut vid sammanträdel äger 15 § motsvarande tUlämpning.

Har
fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut meddelats, får sammanträde för
bildande av samfällighetsförening hållas innan beslutet om samfällighetens
bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som
enligt beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslul som fattas vid
sammanträdet gäller endast under förutsättning att fastighetsbildnings- eller
anläggningsbeslutet vinner laga kraft eller, i fråga om anläggningsheslut, att förodnande
meddelas enligt 27 a § anläggningslagen (1973:1149).

Har
fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut eller tillståndsdom eller
tillståndsbeslut enligt vattenlagen (1982:000) meddelats, får sammanträde för
bildande av samfällighetsförening hållas innan domen eller beslutet om samfällighetens
bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet och
annan som enligt domen eller beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som
fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning att fastighetsbildnings-,
anläggnings- eUer tillståndsbeslutet eller tUlståndsdo-men vinner laga kraft
eller att förordnande meddelas enligt 27 a § anläggningslagen (1973:1149)
eller 13 kap. 50§ första stycket vattenlagen.

44 §

Övergår delägarfastighet till ny ägare på annat sätt än
genom försäljning på exekutiv auktion, svarar den nye ägaren tillsammans med
den förre ägaren gentemot föreningen för oguldet belopp som dessförinnan
påförts den förre ägaren enligt 42 eller 43 § och som ej förfallit till
betalning tidigare

Senaste lydelse 1977:365.

Prop.
1982/83:26 128

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse BUaga 5

De remitterade

än ell år före den bestämda tillträdesdagen. Mol den nye ägaren anses förslagen

beloppet förfallet tillträdesdagen, om ej beloppet enligt debileringslängden
förfaller först efter denna dag.

/ fråga om samfälligheter enligt 1 § första stycket 5
skatt vad som i första stycket sägs om ny ägare titt en delägarfastighet även
gälla den på vilken delaktigheten i samfälligheten har övergått på annat sätt
än genom övergång av äganderätten till en delägarfastighet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 18-20§§ lagen (1973:1151) om
införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning
av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18§

1 fråga om sådan samfällighet enligt lagen (1966:700) om
vissa gemensamhetsanläggningar som icke kan förvärva rättigheter och ikläda
sig skyldigheter äger vad som i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
föreskrives om samfällighel enligt anläggningslagen (1973:1149) motsvarande
tillämpning.

I fråga om sådana företag enligt 3 kap. 27§, 7 kap. 61 §
eller 8 kap. 40 § vattenlagen (1918:523) eller motsvarande äldre bestämmelser
som inte kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter gäller vad som i
lagen (1973:1150) omför-vattning av samfäUigheter föreskrivs om samfäUigheter
enligt vattenlagen (1982:000).

I9§ På samfällighetsstämma i samfällighel som avses i 17 §
kan beslutas alt samfälligheten skall ombildas till samfällighetsförening.
Beslutas sådan ombildning, skall stämman vid tillämpningen av lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheter anses som sammanträde enligl 20§ i lagen.

Första
stycket gäller icke samfällighet som åtnjuter förmånsrätt enligt lagen
(1966:701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

129

Bilaga 5

De
remitterade

förslagen

Första
stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om vägsamfäl-lighet enligt lagen
(1939:608) om enskilda vägar eller motsvarande äldre lagstiftning.

Första
stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om vägsamfäl-lighet enligt lagen
(1939:608) om enskilda vägar eller motsvarande äldre lagstiftning samt i fråga
om sådana företag enligt 3, 7 eller 8 kap. vattenlagen (1918:523) eller
motsvarande äldre lagstiftning som kan förvärva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter.

När samfällighetsförening
som bildats enligt 19 § registrerats, skall den anses ha övertagit samfällighetens
samtliga tillgångar och förpliktelser. Den anläggning, som förvaltas av samfälligheten,
skall vid tilllämpningen av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
jämstäUas med gemensamhetsan-läggning enligt anläggningslagen (1973:1149).

När en samfällighetsförening
som bildats enligt 19 § har registrerats, skall den anses ha övertagit samfällighetens
samtliga tUlgångar och förpliktelser. De anläggningar, som förvaltas av samfälligheten,
skall vid tillämpningen av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
jämställas med gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149)
eller, såvitt avser företag enligt vattenlagen (1918:523) eller motsvarande
äldre bestämmelser, med gemensamma anläggningar i samfälligheter enligt
vattenlagen (1982:000).

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1152) om förmånsrätt för
fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom
föreskrivs att lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Med samfällighelsförenings fordran på belopp, som vid
uttaxering enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter påförts
ägare

9 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 26

Föreslagen
lydelse

Med samfällighelsförenings fordran på belopp, som vid
uttaxering enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter påförts
nå-.

Prop.
1982/83:26

Nuvarande lydelse

av fastighet eller innehavare av tomträtt, följer
förmånsrätt enligt 6§ 1 eller 7§ 2 förmånsrättslagen (1970:979), om beloppet
icke förfallit till betalning tidigare än ett år före utmätning eller konkursansökan.

130

Förestagen lydelse

gon såsom ägare av fastighet eller innehavare av tomträtt,
som omfattas av samfäUigheten, följer förmånsrätt enligl 6§ 1 eller 7§ 2 förmånsrättslagen
(1970:979), om beloppet icke förfallit till betalning tidigare än ett år före
utmätning eller konkursansökan.

Bilaga 5

De
remitterade

förstagen

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:997) om vattenförbund
dels att 18 § skall upphöra att gälla,

dels aft
1, 3, 12, 13, 15, 16, 22, 24, 25 och 34§§ skaU ha nedan angivna lydelse

Nuvarande
lydelse

Enligt denna lag kan bildas sammanslutning
(vattenförbund) med uppgift att genom rensning, vattenreglering eller andra
vattenvårdande åtgärder främja elt från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenUgt
uttnyttjande av vattnet i vattendrag, sjö eller annat vattenområde. Fråga om
bildande av vattenförbund prövas vid förrättning.

1§

Föreslagen
lydelse

Enligt denna lag kan bildas sammanslutning
(vattenförbund) med uppgift att genom rensning, reglering eller andra
vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt
ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i vattendrag, sjö eller annat
vattenområde. Fräga om bildande av vattenförbund prövas vid förrättning.

Den som
enligt vattenlagen (1982:000) eller miljöskyddslagen (1969: 387) eller äldre
lag har medgivits rätt att inverka på valtenbe-skaffenheten eller i övrigt
på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet skall vara medlem i
förbundet.