Prop. 1982/83:32

Prop.
1982/83: 32

Regeringens proposition

1982/83:32

om godkännande av överenskommelse mellan staten och
Broströms Rederi AB;

beslutad den 16 september 1982.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga del förslag som
har lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

CLAES ELMSTEDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen föreslås all riksdagen bemyndigar
regeringen atl godkänna vissa förändringar i etl mellan staten och Broströms
Rederi AB är 1978 träffat avtal.

För alt bereda Broströms Rederi AB möjlighel alt utveckla
och förnya strategiska delar av sin linjeverksamhet bör gällande villkor för ell
av slaten lill Broströms Rederi AB beviljat villkorslän ändras i vissa hänseenden.

Förslagel innebär alt statens fordran enligl del
villkorslån som Broströms erhållit sätts ned frän 250 till 150 milj. kr. och
att lånet förräntas och amorteras först efter utgången av år 1989. För all
underlätta en nyemission bereds Broströms Rederi AB möjlighel alt ge viss
utdelning på sina aktier.

I Riksdagen 1982/83. I .samt. Nr 32

Prop.
1982/83:32

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-09-16

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren. Åsling, Söder. Johansson, Wirtén.
Andersson, Boo, Eliasson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Elmstedt

Proposition om godkännande av överenskommelse mellan
staten och Broströms Rederi AB

1 Inledning

I samband med de kraftigt höjda oljepriserna hösten 1973
och den därpå följande genomsnittligt svaga tillväxten inom världsekonomin
bröts en lång följd av år med slarki ökande sjötransporter. Särskill
påfrestande blev nedgången för den svenska rederinäringen som mot slutet av
1960-talet och början av 1970-talel genomfört omfallande satsningar på storbärigt
tank-och bulklonnage.

För alt underlätta en nödvändig omstrukturering av den
svenska handelsflottan beslutade riksdagen (prop. 1976/77: 146. TU 1976/77:26.
rskr 1976/77: 344) om ell temporärt statligt slöd i form av kreditgarantier
inom en ram av 500 milj. kr. Slödel har sedermera förlängts senast våren 1980 (prop.
1979/80: 166. TU 1979/80:30, rskr 1979/80:412). Förde lån som har lagils upp
för all finansiera fartygsköp vid svenska varv lämnades därtill omfattande amorteringsansländ.

Nedgången i sjöfartskonjunkturen medförde trots della
stora påfrestningar på de svenska rederiernas finansiella slällning. Nägra
rederier avvecklades helt. Andra minskade sin svenskflaggade flotta lill en
nivå där verksamhetens kostnader och intäkter kunde balanseras.

För tvä rederier (Saléninvesl AB och Broströms Rederi AB)
blev den finansiella krisen emellertid akut under år 1978. Rederierna var vid
sidan av masslastlransporler bl.a. engagerade i kyltransport respektive linjesjö-farl
vilka bedömdes vara utvecklingsbara i framtiden.

Önskan all slå vakt om dessa delar av sjöfarten föranledde
riksdagen hösten 1978 all fatta beslul om ekonomiskt slöd lill de båda
rederierna (prop. 1978/79: 35, TU 1978/79:9, rskr 1979/80: 101).

Prop. 1982/83:32 3

Stödet till Saléns omfattade ett villkorslån om högst 200
milj. kr. Stödet till Broströms omfattade elt bidrag i form av ell
engångsbelopp om 80 milj. kr. saml ell villkorslån om 250 milj. kr. På grund av
en snabb marknadsuppgång behövde Saléns sedermera inle utnyttja sill
villkorslån. Broströms behövde emellertid utnyttja det statliga stödet för all
förbättra sin finansiella ställning.

2 Nu gällande avtal mellan staten och Broströms

Nu gällande avtal mellan slaten och Broströms löper ut vid
utgången av är 1983. Genom avtalet överlog staten betalningsansvaret för
sammanlagt 250 milj. kr. av farlygslån om 455 milj. kr. Della skedde i' form av
en villkorlig fordran pä Broströms. Härigenom kunde 250 milj. kr. registreras
som skattepliktig intäkt i Broströms resultaträkning för är 1978. Amorteringar
på länet blir därigenom kostnader då de betalas. Under avtalsperioden är länet
ränte- och amorteringsfrill. Därefter skall statens fordran vara räntebärande.
Den skall amorteras under de år då Broströms ger utdelning pä sitt aktiekapital
och därvid med minsl del utdelade beloppet. Om resultatet så kräver kan
räntekostnaden läggas till fordran. För resterande lån om 205 milj. kr.
medverkade staten lill all amorteringsansländ beviljades.

Slaten medverkade vidare lill all två av staten
garanterade lån om tillhopa 250 milj. kr. lades samman och atl del sammanlagda
lånet blev amorteringsfrill under avtalsperioden och därefter skall avbetalas
under 20 är i form av ett annuilelslån. Slutligen utgick etl särskilt kontantstöd
i form av ell engångsbelopp om 80 milj. kr.

Om Broströms under avtalsperioden avvecklar en väsentlig
del av sin svenskbaserade verksamhel skall del ovannämnda villkorslänet
reduceras i motsvarande män. Sä länge statens villkorliga fordran kvarstår
gäller, om inte staten medger annat, delta villkor även efter avtalsperiodens
utgång.

Till följd av statens omfattande engagemang i Broströms
har staten enligl avtalet rätt atl utse en företrädare med samma räll och möjlighel
lill insyn i Broströms som tillkommer en revisor. Med stöd av regeringens
bemyndigande tillkallade jag den 5 oktober 1981 direktören Karl-Erik Svedberg
alt vara företrädare för staten i frågor som rör avtalet mellan staten och
Broströms.

Till följd av vissa planer på elt omfallande
moderniseringsprogram informerade Broströms våren 1982 statens företrädare om atl
möjligheten all genomföra investeringsprogrammet var beroende av den framlida
utformningen av avtalet och villkorslånet.

Regeringen uppdrog därtor den 5 augusti 1982 åt direktören
Kari-Erik Svedberg all utöver sill uppdrag i anledning av avtalet mellan staten
och

Prop. 1982/83:32 4

Broströms även överlägga med rederiet om avtalets och
villkorslånets framtida utformning.

Efter diskussioner med företrädare för företagel
överlämnade Svedberg lill regeringen den 15 september 1982 ett förslag fill
nytt avtal mellan slaten och Broströms att ersätta nu gällande avtal. Broströms
styrelse har godkänt avtalet under förutsättning atl regeringen lämnar sitt godkänhande
före utgången av år 1982.

Då förslagel lill nytt avtal innefattar frågor som skall
underställas riksdagen anhåller jag om atl nu få ta upp dessa frågor.

3 Föredragandens överväganden

Våren 1982 fattade riksdagen beslul om vissa
sjöfartsfrågor (prop. 1981/82:217. TU 1981/82:37, rskr 1981/82:437). Beslutet
innebär bl.a. elt tidsbegränsat ekonomiskt stöd lill rederier med fartyg under
svensk flagg. Vidare har principbeslut fallals om vissa omläggningar av
sjömansskatten som ger möjlighel lill nya och internationellt sett mer
konkurrenskraftiga avtalskonstruktioner pä sjöarbelsmarknaden.

Riksdagens beslut medförde att etl flertal rederier
omprövade sina investeringsplaner för all undersöka möjlighelerna lill lidigareläggningar
i förhållande lill då gällande planer.

Broströms samarbetar med tvä svenska (Transallantic och Wallenius)
saml tvä utländska rederier i trafik på Nordamerika inom den s. k. ATLANTIC
CONTAINER LINE (ACL).

Nuvarande ACL-flotta
byggdes upp åren 1967- 1969 och rederierna var först med all erbjuda roll on-roll
off (roro) trafik mellan Europa och Nordamerika.

Trafiken över Nordatlanten sliter häri på fartygen och
till della kommer stigande energipriser vilket sammantaget har medfört att ACL-flollan
måste förnyas. Förnyelsen var för de svenska rederiernas del ursprungligen
planerad till senare hälften av 1980-lalel. Till följd av den optimism som
riksdagens sjöfartspoliliska beslut har resulterat i har emellertid de svenska
rederierna redan nu efter förfrågningar hos olika varv slutit avtal om tre nya ro-ro
fartyg för ACL-trafiken.

Broströms har emellertid lill staten och skeppsbyggnadsvarvel
anmält atl investeringen för deras del är beroende av att avtalet mellan staten
och Broströms ges en annoriunda utformning.

På regeringens uppdrag har direktör Karl-Erik Svedberg
förhandlat med företrädare för Broströms och lämnal regeringen förslag lill
nytt avtal mellan staten och Broströms i syfte all bereda rederiet möjlighel
all della i nämnda investering i tre ro-rofarlyg.

Styrelsen i Broströms har för sin del godkänt avtalet. Etl
villkor för avtalets giltighet är atl regeringen gör detsamma före 1982 ärs
utgång.

Prop.
1982/83:32 5

Innan jag går in på förslaget lill avtal vill jag.först
redovisa min syn på linjelrafikens betydelse för svensk industri och svensk
sjöfartsnäring och min syn pä Broströms utveckling.

I prop. 1979/80: 166 om sjöfartspolitiken drog min
företrädare upp riktlinjerna och angav målen för Sveriges sjölartspolilik. Etl
av målen angavs bl.a. vara att skapa förutsättningar för atl landels
utrikeshandel kan utföras på ell tillfredsställande säll lill lägsta
samhällsekonomiska kostnader. Ambitionen atl trygga del svenska näringslivets
behov av regelbundna och säkra transporter innebar alt de statliga insatserna
främst borde inriktas mot olika typer av reguljär linjetrafik som svenska
rederier upprätthåller pä svenska hamnar.

Föredraganden ansåg därför alt del var av slor betydelse
alt en fortsatt hög svensk transportkapacitet kunde bibehållas inom f|ärrlinjetrafiken
och atl en successiv förnyelse av tonnagel kommer lill sländ.

Riksdagen godtog denna bedömning (TU 1979/80:30, rskr
1979/80:412).

Riksdagen har inte funnit anledning alt ompröva denna
principiella inriktning i samband med beslulel om vissa sjöfartsfrågor (prop. 1981/82:217,
TU 1981/82:37, rskr 1981/82:437).

Målet för
sjöfartspolitiken bör stå fast. Linjelrafik pä svenska hamnar i svensk regi är
av betydelse för det svenska näringslivets långsikliga konkurrenskraft. Endasi
en högkvalilaliv transportapparat kan punktligt leverera exportföretagens
produkter på fjärran marknader. Jag anser del därför vara av slor vikt atl de
svenska linjerederierna kan följa med i den tekniska utvecklingen och erbjuda
sina kunder de mest avancerade iransporllös-ningarna. Bl.a. härigenom kan deras
konkurrenskraft vidmakthållas.

Mol denna
bakgrund är förnyelsen av ACL-lonnagel en viktig sjöfarts-politisk fräga. De
speciella relationer som gäller mellan parterna i ACL gör det nödvändigt för
Broströms alt investera nu varigenom intresset att betjäna den svenska
industrin kan vidmakthållas.

Jag övergår nu lill atl behandla Broströms utveckling
sedan del ursprungliga avtalet mellan staten och Broströms ingicks år 1978.

Den statliga insatsen år 1978 var ell viktigt bidrag till
all Broströms kunde bibehålla sin karaklär som stort svenskt linjerederi med
inriktning på svensk industris transportbehov. Del har vid överläggningarna
mellan staten och Broströms varit ett gemensamt mäl atl företagets inriktning
skall kunna bibehållas och alt Broströms skall kunna utvecklas.

Perioden
1978-1982 har i huvudsak ägnats åt alt konsolidera Broströms och koncentrera
verksamheten mot de för den svenska exportindustrin väsentliga verksamheterna.
Inriktningen av denna omstrukturering har skett i samförstånd mellan staten och
företaget. Viss omstrukturering kvarstår att genomföra, men det sirikta
inflytandet som staten har haft möjlighel alt utöva mol bolaget bör kunna
minskas. Broströms bör nu kunna utvecklas med den inriktning som företaget har
fält.

Broströms ekonomiska ställning har väsentligt förbättrats
sedan år 1978,

Prop.
1982/83:32 6

men medger ännu inte alt större investeringsprogram
påbörjas. Av bl.a. dessa skäl bör avtalet mellan slaten och Broströms omprövas.

Mol bakgrund av vad jag har redovisat har slaten överlagt
med Broströms om den framlida utformningen av villkorslänel och avtalet.

Förslaget till nytt avtal med Broströms utgår ifrån att den
inriktning av verksamheten som Broströms har uppnått genom omstrukturering sedan
år 1978 skall fortsätta och alt företagel från nuvarande plattform skall kunna
utvecklas. För delta krävs alt förelagels finansiella slällning förbättras
snabbare än vad som kan förväntas utan statliga åtgärder.

Den finansiella förbättringen uppnås genom atl staten
avstår frän 100 milj. kr. av villkorslånels 250 milj. kr. Resterande del av villkorslänel,
150 milj. kr., skall vara ränte- och amorieringsfritl intill utgången av är
1989.

För atl underlätta en nyemission skall nuvarande bindning
mellan utdelning och amortering av villkorslänel under avtalsperioden ersättas
av elt uldelningslak. För nyemitterade aktier skall dock inget uldelningslak
föreligga. Syftet med detta är att underlätta en - ocksä frän allmän synpunkt
-önskvärd kapitalökning hos Broströms. Den angivna konstruktionen innebär elt
incitament för aktieägarna all della i nyemission av aktier i förelaget.

Efter utgången av är 1989 skall villkorslänel återbetalas
som etl 25-årigt annuilelslån efter en på marknadsmässiga grunder fastställd ränla.
Skulle Broströms resultat eller likviditet hindra en sådan återbetalning skall
förhandlingar upptas om en förändring av villkoren. Länen kommer sålunda även
i forlsällningen atl kunna redovisas som ansvarsförbindelse.

Under den lid lånet är ränte- och amorteringsfrill gäller
alt om Broströms reducerar sin svenskbaserade rederivérksamhel inom linjedivisionen
i snabbare takt än staten kan godta skall återbetalning av villkorslånet ske i
motsvarande mån under det år reduceringen sker.

Så länge villkorslänet inle tillfullo är återbetalt har
Broströms förbundit sig all bibehålla sin karaklär av svenskt
linjerederiföretag med inriktning på svenskt induslritransportbehov.

Det är min uppfattning atl den träffade uppgörelsen ger
utrymme för atl Broströms skall kunna vidareutvecklas som linjerederi och
därigenom ge staten ett viktigt bidrag lill all de sjöfartspoliliska målen
uppfylls. Jag vill ocksä erinra om all Broströms dominerande ställning i ACL-konsorliel
medför all ulan Broströms investeringsbeslut blir hela förnyelsen av ACL-flottan
skjulen på framtiden. Del är därför väsentligt även för de övriga svenska
dellagarna i ACL-konsorliel alt Broströms kan investera.

I övrigt förlängs avtalet av år 1978.

Enligl min mening medför förslagel till avtal en rimlig
avvägning mellan kostnader för slaten och positiva effekter för svensk linjesjöfarl.
Broströms bereds möjligheter all investera öch utvecklas på mer marknadsmässiga
villkor än f. n. Slaten får rimliga garantier för atl en väsentlig del av
sjöfartsnäringen kan utvecklas genom del direkta sambandet mellan

Prop. 1982/83:32 7

Broströms
och övriga linjerederiers investeringsvilja som jag tidigare redogjort för.

4
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär
riksdagen

alt
bemyndiga regeringen all godkänna ell avtal mellan slaten och Broströms Rederi
AB i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har anfört.

5
Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposilion
föreslå riksdagen all anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982