Prop. 1982/83:46

Regeringens proposition

1982/83:46

om
fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i
vissa fall;

beslutad
den 28 oktober 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

ANITA
GRADIN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte
i vissa fall skall fortsätta att gälla till utgången av år 1983.

1
Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 46

Prop.
1982/83:46

Prop. 1982/83:46 2

Förslag
till

Lag
om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i
vissa fall

Härigenom
föreskrivs att lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spa-ningssyfle i vissa
fall, vUken gäller till utgången av är 1982, skall fortsätta att gälla lill
utgången av år 1983.

Prop.
1982/83:46 3

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-10-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Rainer, Boström, Bodslröm, B.Andersson, Göransson,
Gradin, Dahl, R.Carlsson, Holmberg

Föredragande: statsrådet Gradin

Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Inledning

De internationella terroristdåden under den senaste
tioårsperioden har föranlett åtgärder både i Sverige och utomlands för all söka
förhindra sådana gärningar. I värt land antog riksdagen är 1973 en lag om
särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell
bakgrund (terroristlagen). Lagens giltighetstid begränsades ursprungligen lill
utgången av april 1974, men den förlängdes sedan successivt till utgången av
är 1975. Genom en ny lagstiftning, som Irädde i kraft den I januari 1976,
fördes huvuddelen av bestämmelserna i terroristlagen med vissa ändringar över
till den dåvarande utlänningslagen. De återfinns numera i 1980 års
utlänningslag (1980:376 — UtlL). Samlidigt beslöts all bestämmelserna i
terroristlagen om telefonavlyssning, brevkontroll m.m. skulle behällas i
avvaktan pä elt belänkande, som kunde väntas frän utredningen (Ju 1974:08) om
telefonavlyssning, och tills vidare las in i en särskild, tidsbegränsad lag om
tvängsätgärder i spaningssyfle i vissa fall (spaningslagen). Även den lagens
giltighetslid har förlängts successivt.

I mars 1976 lade regeringen i propositionen 1975/76:202
fram förslag lill nya regler i rättegångsbalken (RB) om telefonavlyssning vid
förundersökning m.m. Samtidigt föreslogs ändringar i den särskilda
spaningslagen i syfte dels alt samordna dess regler med de föreslagna nya
bestämmelserna i RB om telefonavlyssning, dels att pä visst säll precisera
tillämpningsområdet för spaningslagens regler.

Vid
riksdagsbehandlingen ansäg justitieutskottet (JuU 1976/77:20) alt propositionen
borde avslås och atl ärendet borde återgå lill regeringskansliet för översyn
och ytterligare överväganden. Utskollel gjorde dock un-11 Riksdagen
1982/83.1 saml. Nr 46

Prop. 1982/83:46 4

danlag
beträffande förslaget om precisering av spaningslagens tillämpningsområde och
hemställde att riksdagen skulle antaga propositionen i den delen. Riksdagen
biföll utskottets hemställan och en lag (1977:81) om ändring i spaningslagen Irädde
i kraft den 21 april 1977.

En
kommitté, tvängsmedelskommittén (Ju 1978:06), tillkallades är 1978 för att göra
den av riksdagen begärda översynen av lagstiftningen om telefonavlyssning och
andra tvångsmedel med sikte på alt fä till stånd en permanent reglering.
Kommittén väntas inom del närmaste året avlämna elt delbetänkande.

Spaningslagen
har senare fält giltighetstiden förlängd, senast lill utgången av år 1982 (se prop.
1981/82:45, JuU 1981/82:23, rskr 1981,/82:109, SFS 1981:1340).

Riksdagen
har nyligen tagit upp frågan om parlamentarisk kontroll i fråga om
telefonavlyssning (JuU 1981/82:54, rskr 298). Därvid har uttalals bl.a. all del
är angeläget att riksdagens möjligheter lill insyn i fråga om telefonavlyssning
vidmakthålls och alt insynen om möjligl bör byggas ut. Insynen bör ske i form
av en årlig redovisning i en proposilion eller skrivelse till riksdagen och
avse bl.a. telefonavlyssning enligl spaningslagen.

Rikspolisstyrelsen
har i en skrivelse den 22 september 1982 redogjort för tillämpningen av de
hithörande bestämmelserna i utlänningslagen och i den särskilda spaningslagen
under liden den 16 september 1981-den 20 september 1982. Innehållet i
rikspolisstyrelsens skrivelse sammanfattas i den redogörelse för tUlämpningen
av lerroristlagstiftningen som jag senare denna dag avser att föreslå
regeringen att överlämna lill riksdagen. Vidare har inom utrikesdepartementet upprätlals
en redogörelse för den utveckling som har ägt rum internationelll under det
senaste året beträffande förekomsten av och de fortsatta betingelserna för den
internationella terrorismen samt för de åtgärder som har vidtagits för all
bekämpa denna.

Gällande
ordning m.m.

De
hithörande bestämmelserna i UtlL och reglerna i den särskilda spaningslagen
ger möjligheter atl under speciella förutsättningar ingripa med åtgärder som
syftar till att minska riskerna för våldsdåd i Sverige som utförs av
internationellt förgrenade terroristorganisationer. De kompletterar därmed de
allmänna reglerna i RB om tvångsåtgärder vid misstanke om brott.

I
det följande skall nämnas något om de här aktuella bestämmelserna i UflL och de
ändringar av den som föresläs i prop. (1981/82:146) Verkställighet, förvar och
ansvar enligl utlänningslagen.

Enligt
30 § första stycket UflL skall en utlänning som kommer lill Sverige avvisas om
det finns grundad anledning alt anla, alt han eller hon tillhör eller verkar
för en organisation eller grupp som avses i paragra-

Prop.
1982/83:46 5

fens
andra stycke och om del dessutom, med hänsyn till vad som är känt om
utlänningens föregående verksamhet eller i övrigt, föreligger fara för atl han
eller hon här i riket medverkar till sädana handlingar som anges i del stycket.
Bestämmelsen avser enligt andra stycket en organisation eller grupp som, med
hänsyn till vad som är känt om dess verksamhel, kan befaras utanför sitt
hemland använda våld, hot eller tvång för politiska syften och därvid begå
sädana gärningar här i riket. Om del beträffande en utlänning, som uppehåller
sig i riket, föreligger sådana omständigheter som nu har nämnts, fär han eller
hon enligl 47§ utvisas. En förteckning över utlänningar .som skall avvisas enligl
30 § första stycket skall enligt samma paragrafs tredje stycke upprättas av
rikspolisstyrelsen. Regeringen bestämmer vilka organisationer eller grupper
som därvid kommer ifråga.

Beslul
om avvisning meddelas av en polismyndighet om utlänningen finns upptagen i
rikspolisstyrelsens förteckning och saknar visering eller uppehållstillstånd (32§).
Påstår en utlänning som finns upptagen i förteckningen atl han eller hon
riskerar politisk förföljelse eller åberopar utlänningen nägon annan
omständighet som avses i 33 eller 34 §, skall ärendet i de fall som anges i
dessa paragrafer hänskjutas till statens invandrarverk. Invandrarverket skall
med egel yllrande överlämna ärendet lill regeringen (36 §). Samma ordning
gäller om utlänningen anses böra avvisas enligl 30 § trots atl han eller hon inle
finns upplagen i den tidigare nämnda förteckningen (32§). Beslut i ärendet
meddelas i dessa fall av regeringen.

Om
en utlänning, som har avvisats enligl 30§ eller utvisats enligl 47 §, i samband
med verkställigheten av beslutet påstår all han eller hon riskerar politisk
förföljelse eller åberopar någon annan sädan omständighet som anges i 85 eller
86 §, skall verkslällighelsärendet i de fall som anges i dessa paragrafer hänskjutas
lill invandrarverket. Verkel har ocksä i della fall all med eget yttrande
överlämna ärendet lill regeringen.

En förutsättning för all
den som har bedömts vara terrorist skall kunna avlägsnas ur landet pä grund av ell
avvisnings- eller utvisningsbeslut är, som tidigare har nämnts, att del inle
föreligger något politiskt eller därmed jämställt verkställighetshinder. Enligl
73 § skall sålunda regeringen förordna all beslul om avvisning eller utvisning
tills vidare inle fär verkställas, om hinder mol verkställighet av beslulel
möter pä grund av bestämmelserna i 77-80 §§ UtlL (politiskt
verkställighetshinder) eller om det annars föreligger särskild anledning atl
verkställighet inle bör äga rum. Har regeringen förordnat att verkställighet
inte fär ske, fär regeringen enligl 74 § andra stycket meddela föreskrifter om
inskränkningar och villkor för utlänningens vistelse i riket. Delsamma gäller
når ell beslul om avvisning eller utvisning i andra fall inle kan verkställas
och det beträffande utlänningen föreligger sådana omständigheter som anges i
30 § första och andra styckena. 1 alla sädana ärenden skall förhandling hällas.
När det gäller tvångsåtgärder beträffande en presumtiv terrorist har UtlL
kompletterats med de särskilda regler som fanns i 6 § terrorisllagen och som
ger polisen i

Prop. 1982/83:46 6

viss
män vidgade möjligheter till förvarslagande (numera 52 § andra och tredje
styckena UtlL). Vidare har straffbestämmelserna i 15 § terrorisllagen
överflyttats till UtlL (96§ andra stycket och 97 §).

1 prop.
(1981/82:146) Verkställighet, förvar och ansvar enligt utlänningslagen, som överiämnades
till riksdagen i mars i är, föresläs vissa ändringar i gällande beslämmelser.
Polismyndigheternas befogenhet atl besluta om avvisning av presumtiva
terrorister föresläs bli upphävd. Beslutanderätten vid såväl avvisning som
utvisning förbehålls regeringen. Den särskilda av rikspolisstyrelsen upprättade
spärrförteckningen avseeende sädana terrorister som polismyndigheterna skall
avvisa föresläs utgå. Regeringens av-visningsbeslut i terroristärenden föreslås
förenas med återreseförbud. I fräga om regeringens handläggning av lerrorislärenden
föreslås bl.a. alt förhandlingen i ärendet skall hållas vid Stockholms
tingsrätt, om del inle föreligger särskilda skäl mol del.

Vad härefter beträffar den
särskilda spaningslagen gäller den endast tvångsåtgärder mol den som har
avvisats eller utvisats som terrorist men som regeringen ändå har låtit stanna
kvar här i landet. Tvångsåtgärder mot andra utlänningar som vistas här i landet
kan tillgripas endasi enligl de regler som i övrigt gäller vid misstanke om
brott. Enligt I § första stycket spaningslagen skall sålunda en utlänning, som
har avvisats eller utvisats som terrorist men beträffande vilken regeringen har
förordnal all avvisnings- eller ulvisningsbeslutet tills vidare inte får
verkställas, kunna bli föremål för viss kontroll och övervakning enligt 2-5 §§
under sin vistelse i Sverige. Detsamma skall enligt I § andra stycket även
gälla, om det annars har meddelats etl inle verkställbart beslut om avvisning
eller avlägsnande i övrigt och regeringen har funnit att det beträffande
utlänningen föreligger sådana omständigheter som anges i 30 § första och andra
styckena samma lag. Den kontroll och övervakning som i nu nämnda fall skall
kunna komma i fräga innebär — förutom sädana särskilda föreskrifter om inskränkningar
och villkor för utlänningens vistelse i riket som får meddelas av regeringen
enligt 74§ andra stycket UtlL - all utlänningen under vissa förutsättningar
skall kunna bli föremål för vissa särskilda spaningsäl-gärder. 1 sistnämnda
hänseende innebär spaningslagen följande.

Om
det bedöms vara av betydelse för atl utröna om en terrorislorganisa-fion eller
terroristgrupp planlägger eller förbereder någon åtgärd som innebär våld, hot
eller tvång för politiska syften, fär en utlänning som avses i 1 §
spaningslagen underkastas husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning.
Av sädan utlänning fär ocksä tas fingeravtryck och fotografi (2§). Del är
polismyndigheterna som beslutar om nämnda åtgärder. Om det finns synnerliga skäl
kan en polismyndighet för samma ändamål få tillstånd alt la del av samtal till
och från telefonapparat som innehas eller kan antas komma all begagnas av
utlänningen (telefonavlyssning) och närmare undersöka, öppna eller granska
post- eller telegrafförsändelse, brev, annan sluten handling eller paket som
har ställts lill eller avsänts frän

Prop. 1982/83:46 7

utlänningen
och som påträffas vid husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning
eller som finns hos post-, telegraf-, järnvägs- eller annan befordringsanslall (3§).
Frägan om tillstånd lill en sådan åtgärd prövas av Stockholms tingsrätt på
yrkande av rikspolisstyrelsen. Tillståndet skall meddelas att gälla en viss tid
som dock inle får överstiga en månad (4§).

Föredragandens
överväganden

När
terrorisllagen kom till är 1973 skedde del mol bakgrunden av den väg av
våldsdåd som under de dä närmast förflutna åren hade gått över världen. I de
tidigare nämnda propositionerna med förslag till förlängning av giltighetstiden
för terrorisllagen och sedermera den s.k. spaningslagen redovisades den
fortsatta utvecklingen av de internationella terroristdåden. Av redogörelsen
framgår atl förekomsten av terroristdåd inte hade avtagit utan hade förblivit
oförändrat stor. I fräga om perioden den 12 september 1978-den 3 september 1979
anfördes sålunda i prop. 1979/80:52 s. 7 att del under denna tid hade begåtts ytteriigare
etl stort antal terrordåd med politisk bakgrund på skilda håll i världen.
Länder som Belgien, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och
Förbundsrepubliken Tyskland hade i särskild grad drabbats. Åtskilliga av
terrordåden kunde hänföras till den politiska situationen i etl visst land. En
annan grupp av politiskt betingade dåd hade samband med konflikten i Mellersta
Östern. Ytterligare ett stort antal våldsdåd hade under denna tid utförts av
grupper som ägnade sig ät en omfattande terroristverksamhet, t.ex. Baader-Meinhof-li-gan
i Förbundsrepubliken Tyskland och Röda Brigaderna i Italien. Liksom tidigare
hade lerroristorganisalioner utfört terrordåd utanför del land eller del område
där terroristorganisationen hörde hemma och vanligen verkade. Förtiden
därefter fram lill hösten 1981 framhölls i prop. 1980/81:54 och prop.
1981/82:45 att en lång rad terroristdåd med internationell anknytning hade
ulförts i skilda delar av världen. I Europa var det främst Italien och Spanien
som hade drabbats men även i Frankrike, Storbritannien och Förbundsrepubliken
Tyskland hade elt slort anlal terroristdåd inträffat. I den senare
propositionen framhölls all det under år 1981 hade tillkommit en rad
våldshandlingar, bl.a. i Danmark, som kunde hänföras lill den armeniska
organisationen ASALA.

Terrorislbestämmelserna
i UtlL och den särskilda spaningslagen ger möjlighet att under vissa speciella fömtsättningar
vidta åtgärder sorn har lill syfte atl minska riskerna för internationella
terroristdåd i värt land. Bestämmelserna ger som har framgått möjlighet all
avvisa eller utvisa utlänningar som tillhör eller verkar för sådana grupper och
organisationer vilka genom sin tidigare verksamhel har visat alt de utanför
sitt hemland systematiskt använder våld för politiska syften och därför kan
befaras göra del också i Sverige. Som yllerligare förutsättning gäller dock att
det med

Prop.
1982/83:46 8

hänsyn lill vad som är känt om utlänningens föregående
verksamhet eller i övrigt föreligger fara att han eller hon här i riket
medverkar till sådana handlingar. Ell avvisnings- eller utvisningsbeslul kan
emellertid inte verkställas om elt s.k. politiskt eller därmed jämförligt
verkställighetshinder föreligger. 1 stället kan utlänningen dä bli föremål för
kontroll och övervakning enligt UtlL och spaningslagen. Förutsällningarna för
användningen av husrannsakan, kroppsvisitation, kroppsbesiklning, brevkonlroll
och telefonavlyssning avviker i dessa fall från vad som enligt RB gäller om
användningen av tvångsmedel vid misstanke om brott, eftersom RB:s regler i
motsats lill reglerna i spaningslagen inte ger möjlighel till ingripanden
uteslutande i förebyggande syfte. Ell flertal garantier mol en alltför
vidsträckt tillämpning av spaningslagen har emellertid byggts in säväl i de
bestämmelser som gäller förfarandet och beslutsprocessen som i särskilda regler
som har lill syfte all ge underiag för en fortlöpande kontroll av hur lagen
hanleras.

När förslag om förlängning av giltighetstiden för den
särskilda spaningslagen tidigare har förelagts riksdagen (prop. 1976/77:33,
1977/78:46, 1978/79:29, 1979/80:52. 1980/81:54 och 1981/82:45) har del betonats
an del mol bakgrund av den fortgående internationella terrorislverksamheten är
angeläget atl vi även i fortsättningen häller en hög beredskap för all
förebygga våldshandlingar i värt land. I vissa lägen kan del därför behövas
tillgäng lill de speciella tvångsåtgärder i spaningssyfle som den särskilda
spaningslagen medger. Med hänsyn lill detta och lill all ingenting hade
förekommit som gav anledning atl anta all lagen hade tillämpats pä etl säll som
strider mot dess syfte eller pä ell säll som kan sätta rättssäkerheten i fara.
förordades i de nämnda propositionerna förlängning av giltighetstiden för
lagen, vid det senasie tillfället lill utgången av år 1982. Justitieulskoltel
fann (senast JuU 1981/82:23) inte anledning lill erinran mol propositionens
förslag och tillstyrkte därför förlängning. Riksdagen biträdde juslilieul-skollels
uppfanning (senast rskr 1981/82:109).

Vad gäller åtgärder pä del internationella planet för all
motverka terrorism vill jag först hänvisa till redogörelserna i
propositionerna 1979/80:52 (s. 8), 1980/81:54 (s. 10) och 1981/82:45 (s. 9).
Sedan dess har FN:s generalförsamling den 10 december 1981 ulan omröstning
antagit en resolution angående åtgärder mol internationell terrorism. I denna
uppmanas staterna atl respektera och genomföra de rekommendationer som framlades
av en ad hoc-kommillé rörande internationell terrorism lill generalförsamlingens
ireltioljärde möte. Vidare har inom Europarådet arbetet för elt intensifierat
samarbete i kampen mot terrorismen fortsatt. Rådels ministerkommitté antog i
januari 1982 en rekommendation lill medlemsstaterna rörande sådant samarbete.
Den europeiska terrorismkonvenlionen har nu ratificerats av tretton slaler.

Även under det år som har förflutit sedan regeringen
senast log upp dessa frågor i riksdagen har ell stort anlal terroristdåd
begåtts i skilda delar

Prop.
1982/83:46 9

av
världen. Liksom tidigare är del i Europa främst Italien, Frankrike, Storbritannien
och Förbundsrepubliken Tyskland som har drabbats. Under senare är har den armeniska
terrorismen alltmer trätt i förgrunden.

Den
utveckling av den internationella terrorismen som redovisas i utrikesdepartementets
tidigare nämnda redogörelse och i rikspolisstyrelsens skrivelse visar, att det
alltjämt föreligger risker för all också vårt land drabbas av terroristdåd.
Vägen av terroristdåd ute i världen har således inle visat tecken pä atl
minska. Den omständigheten att Sverige har förskonats från sädana aktioner
under de senasie åren innebär ingen garanti för alt vi också i fortsättningen
kommer att skonas. Sä sent som hösten 1980 fattades utvisningsbeslut för alt
förhindra sådana aktioner. Som kommer att beröras i det följande har det ocksä
ansetts nödvändigt under det senaste året att göra ingripanden mot en presumtiv
terrorist.

De
synpunkter som tidigare har anförts beträffande behovel av de särskilda
reglerna i spaningslagen gör sig alltså alltjämt gällande med samma styrka.

Det
framgår av den redogörelse för tillämpningen av terrorisllagslifl-ningen, som
jag senare denna dag kommer alt föreslå regeringen atl överlämna lill
riksdagen, att en person har avvisats som presumtiv terrorist med stöd av 30 § UtlL.
Den motsvarande bestämmelsen i 47 § UtlL om utvisning har däremot inte
tillämpats under den aktuella tidsperioden.

1
den förteckning som rikspolisstyrelsen enligt 30 § UtlL i dess hittillsvarande
lydelse skall upprätta över utlänningar som skall avvisas finns 126 utlänningar
upptagna. Bestämmelserna i den särskilda spaningslagen har under det senaste
året inte tillämpats. De har tidigare tillämpats i fyra fall. Rikspolisstyrelsen
har framhållit att det för styrelsens möjligheter all fullgöra sin funktion
ifråga om bekämpning av terrorism är nödvändigt att del skapas författningsmässiga
förutsättningar att använda tillgänglig teknik för informationsinhämtning. Rikspolisstyrelsen
anser att de bestämmelser som innefattas i den särskilda spaningslagen bör
gälla permanent och all lagens giltighetstid i avvaktan på en sådan förändring
bör förlängas.

Att
spaningslagen hittills har använts i förhållandevis begränsad omfattning bör
ses i belysning av garantierna i lagen mot en aUlför vidsträckt tillämpning.
Sädana garantier har byggts in i de beslämmelser som gäller förfarandet och
beslutsprocessen. Lagen får exempelvis inle tillämpas i andra fall än då
utlänningen har avvisats eller utvisats som terrorist - eller i visst fall
avvisats eller utvisats av annat skäl och enligt regeringens beslut faller
under terroristrekvisiten — men verkställighetshinder föreligger. Den restriktiva
användningen kan inte tas till intäkt för att lagen inle behövs. Annan
lagstiftning kan antas i fortsättningen på samma säll som hittills visa sig
vara otillräcklig när det gäller aft förebygga terroristdåd. Till detta kommer
alt lagstiftningen kan beräknas ha en förebyggande effekt.

Mot
bakgrund av vad jag har anfört om juslitieulskottets bedömning av frågan vid
tidigare förlängningstillfällen, om den alltjämt pågående över-

Prop. 1982/83:46 10

synen
av reglerna om telefonavlyssning och om behovet lills vidare av särskilda
bestämmelser om bl.a. telefonavlyssning bör enligt min mening den särskilda
spaningslagen ges fortsall tidsbegränsad giltighet. Jag förordar därför att
giltighetstiden för lagen förlängs med yllerligare ell är, intill utgången av
är 1983.

Med hänsyn till atl
förslaget endasi avser förlängning av giltighetstiden synes någol yllrande av
lagrådet inte behöva inhämtas.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslär
riksdagen

alt
antaga det inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslaget till lag om
fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfle i
vissa fall.

Beslut

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982