Prop. 1982/83:50

Prop.
1982/83: 50 Regeringens proposition

1982/83:50

om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m.;

beslutad
den 4 november 1982.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av
föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen redovisas bakgrunden till den svenska devalveringen och den
ekonomiska-politiska strategin för de närmaste åren. Vidare redovisas åtgärder
som vidtas för alt säkerställa devalveringens önskade effekter.

Pä
skatteområdet föreslås vissa lättnader av inkomstskatten i form av atl
skattesatserna i vissa inkomstintervall sänks nägot, samt att en särskild
skallereduktion pä grundval av erlagd medlemsavgift till fackförening införs.
Vidare föreslås vissa skatteskärpningar i kapitalbeskattningen.

Aktiebolag
och ekonomiska föreningar föresläs bli skyldiga all betala in viss del av sin
vinst till konto i riksbanken. Som ett led i invesieringsslimu-lanserna
föreslås även en förlängning av invesleringsavdragen för vissa byggnadsarbeten
och invenlarie- och maskininvesteringar.

För
alt förbättra kapacitelsutnyttjandet och för alt minska arbetslösheten
föreslås ell omfattande investeringsprogram. Dessutom föreslås omfattande
arbelsmarknadspolitiska åtgärder.

1
Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 50

Prop.
1982/83:50

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde

1982-11-04

Närvarande: slalsminislern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Rainer, Boström, Bodslröm, B. Andersson,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg

Föredragande: statsministern Palme och statsråden Boström,
Feldl, Hjelm-Wallén, Leijon, Gustafsson, Peterson, Dahl

Proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.

Statsministern anför:

1 Omläggning av den ekonomiska politiken

Den nya regeringen övertar regeringsmakten i ett för
landet utomordentligt allvarligt läge. Den svenska ekonomin har försvagats
under flera år, och under 1982 förstärks nedgången.

Den internationella ekonomin kännetecknas av en allt
djupare ekonov misk kris. Den tar sig ullryck i stagnerande produktion och en
arbetslöshet som alltmer närmar sig 1930-lalels nivåer. Investeringarna, som
skulle behöva öka kraftigt för all lösa de strukturella problemen, minskar i
stället och förebådar därmed fortsalt låg tillväxt och stigande arbetslöshet.

En av de viktigaste orsakerna lill krisen är alt de tongivande
länderna sedan fiera år bedriver en hård åtslramningspolitik. Den har endasi
långsamt förmått dämpa inflationen, medan effekterna pä tillväxt och sysselsättning
varit förödande.

Trots dessa resultat av den förda politiken finns det i
vår omvärld i dag inga tecken pä alt den skulle genomgå någon mer påtaglig
omprövning. Visserligen har räntenivån sänkts, men den reala räntan är
forifarande hög. Del förefaller därför sannolikt atl den ekonomiska politiken i
värt land måste utformas med utgångspunkt från alt den internationella handelns
tillväxt de närmaste åren blir låg, arbetslösheten utomlands stigande, konkurrensen
hård och räntelägel högt.

Prop.
1982/83:50 3

En
viktig uppgift för svenskt vidkommande blir i delta sammanhang atl i de
internationella ekonomiska samarbetsorganen och andra fora verka för en
samordnad omläggning av den ekonomiska politiken i tillväxtbefräm-jande
riktning.

Lägel
i den svenska ekonomin kännetecknas av grundläggande strukturella obalanser.

Vårt
varu- och ijänsteulbyte med omvärlden visar fortsatt oacceptabelt höga
underskott. Underskottet i statens budget fortsätter även i är alt öka frän en
mycket hög nivå.

Induslrisysselsältningen
har sedan millen av 1970-lalel minskal med ca 160000 personer.
Investeringsvolymen inom industrin är den lägsta på etl par decennier.
Industriproduktionen har utvecklats svagare än i något annat jämförbart land.
Den industriella nedgången innebär all själva den bas pä vilken värt välstånd
byggts upp urholkas, samtidigt som vär kapacitet all återbetala de stora
utlandslån Sverige iklätt sig minskar.

Sysselsättningen
har under del senasie året försämrats i snabb takt. Arbetslösheten har stigit
lill nya rekordnivåer och antalet lediga platser sjunker. Likväl har vi ännu
inle sett de fulla effekterna av de senasie årens åtstramnings- och
nedskärningspolitik. Vi kommer under betydande tid framöver all ha kvardröjande
effekter på arbetsmarknaden av den hittills förda politiken.

En
fortsättning av denna politik skulle medföra en fortsatt mycket snabb ökning av
arbetslösheten och försvagning av den svenska industrin. För alt . motverka
denna skulle myndigheterna tvingas lill massiva stödåtgärder för all hälla
industrin vid liv. Sverige skulle i ökande grad få förlila sig pä ell med
slaissubvenlioner vidmakthållet näringsliv. Sverige som industrination skulle
hotas i grunden och den ökande utländska skuldsättningen skulle urholka vårt
nationella oberoende pä ell myckel allvarligt säll.

Den
svaga ekonomiska utvecklingen i vårt land har sedan en längre tid medfört atl
vär valuta varit svag och valulaulflödet omfattande. Fortsatt stora
bytesbalansunderskotl i kombination med den kraftlösa ekonomiska politiken
ledde tidigare denna höst lill ell så försvagat förtroende för den svenska
kronan att en spekulation mot den inleddes. Denna utveckling hade under alla
förhållanden framtvingat en nedskrivning av kronan inom den närmaste framliden.

En
snabb och radikal omläggning av den ekonomiska politiken är mol denna bakgrund
oundviklig för all hejda den svenska ekonomins väg utför och vända utvecklingen
i räll riktning. Det krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder i syfte atl öka
produktionen och trygga den fulla sysselsättningen.

Den
ekonomiska politiken bör inriktas pä följande mäl: - all mobilisera hela
nationen och alla våra resurser i kampen mot arbetslösheten. Av särskild vikl
är all begränsa den höga ungdomsarbetslösheten.

Prop.
1982/83:50 4

-
att skapa
balans i vår ekonomi och minska behovet av att låna i utlandet. Elt centralt
led i detta arbete är att stärka och utveckla den industriella basen för vär
ekonomi.

-
atl låta de
bördor som blir nödvändiga för atl trygga sysselsättningen och värt ekonomiska
oberoende få bäras av alla grupper i samhället och fördelas efter bärkraft,

-
alt bekämpa
inflationen; de övriga målen för den ekonomiska politiken kan på sikt inle
uppnäs om vi inte kan hejda pris- och kostnadsökningarna.

Det första
ledet i denna politik har varit nedskrivningen av den svenska kronans värde med
16%. Denna åtgärd syftar lill alt återställa förtroendet för kronan samt till
att förbättra näringslivets konkurrenskraft både på de internationella
marknaderna och pä hemmamarknaden.

Regeringen
bör nu lägga fram förslag om ytteriigare åtgärder i en sammanhållen
ekonomisk-politisk plan för alt vända den ekonomiska utvecklingen i vårt land.

Devalveringen
är nödvändig för alt förbättra industrins konkurrensförmåga och därmed öka
produktion och sysselsättning inom industrin. Övergångsvis leder devalveringen
till en viss sänkning av den privata levnadsstandarden. Del är en nödvändig
uppoffring för alt reparera den svenska ekonomin efter utvecklingen under de
senasie åren.

Om de
positiva effekterna av devalveringen skall bli bestående krävs alt medborgarna
accepterar denna sänkning av realinkomsierna. Ingen grupp får försöka
kompensera sig på andra?, bekostnad för den prisstegring som devalveringen
övergångsvis innebär. Om detta villkor inle uppfylls leder det till en
bestående hög inflation, förbättringen av konkurrenskraften omintetgörs, de
ekonomiska obalanserna förvärras och, som ett ofrånkomligt resultat,
arbetslösheten stiger och välfärden framöver pressas ner ännu mer.

Alla
grupper måste således solidariskt ge sitt bidrag för att stärka den svenska
ekonomin. Förutsättningen för atl få en sädan bred uppslutning kring politiken
är dock alt bördorna fördelas efter bärkraft.

Ell
viktigt led i strävandena att nå en rättvis fördelning är atl slå vakt om den
sociala trygghet som byggts upp under decennier, men som pä senare år börjat
raseras. Regeringen bör därför i en särskild proposition lägga förslag om all
återställa värdesäkringen av pensionerna, atl upphäva beslutet att införa
flera karensdagar och lägre kompensalionsnivå i sjukpenningförsäkringen, all
undanröja försämringen av arbetslöshetsförsäkringen saml alt upphäva beslulel
om försämringen av statsbidragen lill den kommunala barnomsorgen. Särskilda
åtgärder bör vidtas för att skydda barnfamiljerna mol de kostnadsökningar som
finansieringen av dessa förslag medför.

Förslag
bör också läggas fram som säkerställer all de välbeställda medborgarna får
bidra efter bärkraft. Detta bör ske genom en skärpning av

Prop. 1982/83:50 5

förmögenhels-, arvs- och gåvobeskatlningen, genom alt
subvenlioneringen av aklieägandet begränsas och genom höjd skall pä vissa
umbärliga varor.

Skaltereformen, med dess inriktning på alt sänka
marginalskatterna och begränsa värdet av underskottsavdragen, medför all det
blir mer lönsamt all arbeia och spara och mindre lönsamt alt sälta sig i skuld
och tillgodogöra sig skatteavdrag. Skattereformen ligger fast men bör
kompletteras med åtgärder som, med beaktande av den ökning av prisstegringarna
som devalveringen medför, skapar förutsättningar för en lugn avtalsrörelse.

Kampen mot skatteflykt och ekonomisk brottslighet bör
intensifieras. Ingen skall kunna få dra sig undan sina medborgerliga
skyldigheter.

Ett resultat av devalveringen är atl vinsterna i den
ullandskonkurre-rande delen av näringslivet kommer atl stiga. En sädan
vinstutveckling släller bestämda krav pä förelagen och på den ekonomiska
politiken.

Vinstökningen kan inle tillåtas ge upphov till en onormalt
hög löneglidning, som allvarligt skulle försvära en återhållsam lönepolitik.
Vidare måste - så långt möjligt - garantier skapas för all vinsterna används
lill produktiva investeringar. Vinsluppgängen bör inte fä medföra en ytterligare
koncerrtralion av makt och förmögenheter i näringslivet. Därför bör regeringen
föreslå ell syslem för vinstdelning, som motverkar dessa oönskade effekter av
vinstökningen.

Åtgärder som verkar i den riktning jag nu angivit är ocksä
vikliga inslag i kampen mot inflationen.

En central del i arbetet med atl få ned prisstegringarna
utgörs av en stram budgetpolitik. Del mäste ske genom slor återhållsamhet med
statens utgifter men ocksä genom olika typer av inkomstförstärkningar.

Den viktigaste förutsättningen för all långsiktigt kunna
förbättra statsfinanserna är emellertid atl den ekonomiska tillväxten
förbättras. För att delta skall bli möjligl måste våra resurser utnyttjas sä
effektivt som möjligl.

Della inkluderar åtgärder för alt bällre utnyttja Sveriges
egna råvaror men också för all i ökad utsträckning använda inhemska
insatsvaror.

Elt
yllerligare inslag i ansträngningarna alt nä ett bättre kapacitelsut-nyltjande
och påskynda den industriella expansionen är det breda investeringsprogram som
nu bör inledas. Della bör inriktas pä områdena transporter, byggande och
energi. Åtgärderna för all stimulera ökade bostadsinves-leringar bör
finansieras genom atl en hyreshusavgifl införs.

Genom de olika åtgärder som nu vidtas läggs grunden för en
långsiktig utveckling mol ökad produktion och ökad sysselsättning. Åtgärderna
kan dock inle ge omedelbara resultat.

Pä kort
sikt finns ingen annan väg all hejda den ökande arbetslösheten än med
omfallande arbetsmarknadspolitiska insatser. Regeringen har redan fattat
beslut av denna innebörd som nu bör följas upp genom förslag lill riksdagen. De
arbelsmarknadspolitiska åtgärderna bör ges en sädan inriktning atl de stöder
strävandena all stärka den svenska ekonomins struktur och gynnsamt bidrar till
snabb industriell tillväxt.

Prop. 1982/83:50 6

1 vårt land inleds nu en politik för arbete och rättvis
fördelning. Det är en politik som kräver uppoffringar av medborgarna. Detta kan
inte undvikas, eftersom våra ekonomiska problem är sä omfattande. Regeringen
hyser heller inga tvivel om all det svenska folkel är berett till uppoffringar,
förutsatt att de ger resultat och alt de fördelas rättvist.

Chefen för ekonomi- och budgeidepartementen, statsrådet
Feldl anför:

2 Den svenska ekonomins utveckling 1976—1982

2.1 Den internationella bakgrunden

Den internationella utvecklingen har under andra hälften
av 1970-talel och i ännu högre grad under början av 1980-lalet kännetecknats av
stagnerande tillväxt, ökande arbetslöshet och fortsatt hög inflationstakt.

Produktionen i OECD-omrädet minskade 1975 för första
gången sedan andra världskriget. Därefter följde en återhämtning med en årlig
tillväxttakt på ungefär 4% fram lill 1979. Della var emellertid inle
tillräckligt för all reducera arbetslösheten i OECD-omrädet. Efter atl ha
stigit från drygt 3% i början av 1970-lalel lill drygt 5% i millen av
1970-lalel låg den kvar på den nivån under resten av decenniet.

1980 och 1981 var tillväxten ännu svagare och i är
beräknas produktionen i OECD-området på nytt minska. Perioden 1980-1982 utgör
därmed efterkrigstidens längsta och djupaste recession. Della har bland många
experter skapat tveksamhet om huruvida del över huvud taget kommer någon
konjunkturuppgång den närmaste tiden och om hur stark den i så fall blir.

Arbetslösheten har stigit kraftigt och blir för
västvärlden som helhet i år ca 8% av arbetskraften, vilket motsvarar drygt 30
miljoner personer. 1 flera länder uppgår den nu lill 10% eller därutöver. Även
i Sverige ökar nu den öppna arbetslösheten snabbt.

Även handeln i väslväriden har utvecklats betydligt
långsammare under senare delen av 1970-talel och början av 1980-talet än
tidigare. OECD:s totala export ökade 1981 med bara 2.5% och beräknas i år slå
helt still. Den totala världshandeln har utvecklats ännu sämre med fallande
volymer för råvaror och olja.

Trots denna svaga reala utveckling av produktion och
handel har inflationen legal på en i förhållande till tidigare perioder hög
nivå. I samband med den första oljekrisen 19''3-I974 steg infiationstaklen lill
över 13%. Den kraftiga konjunkturnedgången 1975 och del låga
kapacilelsulnytljan-del åren därefter förde inle ned konsumentprisernas
ökningstakt till den

Prop. 1982/83:50 7

tidigare nivån. Inflationen var under flera är efter 1975
8 ä 9% per år alt jämföra med ca 5% per är i början av 1970-lalel.

I samband med den andra oljekrisen 1979-1980 steg
inflationen ånyo till ca 13%. Därefter har den dämpats någol och beräknas i är
bli 8 å 9%.

Trots att kapacitelsulnylljandet är betydligt lägre efter
den andra oljekrisen än efter den första och trots all arbetsmarknadsläget är
avsevärt sämre har således inflationstakten inte kunnat nedbringas lill en
lägre nivå än efter den första oljekrisen.

Den internationella bilden är således utomordentligt
dyster. Del förefaller inle vara möjligl all basera den ekonomiska politiken
på förhoppningen all den internationella konjunkturen inom den närmaste
framtiden skulle kunna vända uppåt och ge draghjälp för den svenska ekonomin på
samma kraftfulla sätt den gjort flera gånger tidigare under efterkrigstiden.
Det normala konjunklurmönslrét synes ha brutits och ersatts av en myckel
långsammare tillväxt, där osäkerheten om framliden är slor och investeringsverksamheten
därmed låg.

Detta skapar svåra problem för den så slarki
exportberoende svenska ekonomin. Under en period med stillastående eller endasi
långsamt växande internationella marknader måste nu den svenska
konkurrensulsatla sektorn börja öka sin andel av världshandeln, om underskottet
i våra utrikes affärer skall kunna minskas och utlandsupplåningen begränsas.

Uppgiften försvåras till yttermera visso av del faktum all
många av våra viktigaste konkurrentländer bedriver en härd åtslramningspolitik
i syfte alt driva ned prisstegringslaklen. Så har t.ex. inflationen i
Förbundsrepubliken Tyskland under de senare åren legat pä 5 å 6% per är med
små variationer däromkring. Med hänsyn lill den stora betydelse de tyska
förelagen har som konkurrenter lill svenska exportföretag har della naturligtvis
inneburit problem för den svenska exporten.

2.2 Den svenska utvecklingen

Produktion och .sysselsättning

Den svenska ekonomin har under senare hälften av
1970-lalel och början av 1980-lalel utvecklats klart ogynnsamt. Produktionen
har vuxit långsammare än tidigare i alla sektorer. Särskill svag har, som
framgår av tabell 1, utvecklingen varit i industrin där produktionen 1982
beräknas vara 8% lägre än topparet 1974. Della innebär all industriproduktionen
nu är tillbaka på 1972 års nivå och all vår industriella produktion således
har stått stilla under elt helt decennium.

Prop. 1982/83:50

Tabell 1 Produktion

Årlig
procentuell volymförändring

1970-1974 1974-1982

3.6

-1,1

1.4

0.7

3.5

1,7

3.6

3,2

Industri

Övrig varuproduktion Privata tjänster Offentliga tjänster

Totalt 3,2 1,1

Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.

När det gäller sysselsättningen har en betydande
omfördelning mol ijänsleseklorn ägl rum mellan 1976 och 1982.
Induslrisysselsältningen har, som framgår av tabell 2, minskat med 130000
personer räknat pä årsgenomsnitt, medan sysselsättningen i den offentliga
sektorn har ökat med över 250000 personer. Den kommunala sektorn svarar för
nästan hela denna ökning.

Tabell 2 Sysselsättning

Tusenlal
personer

1976 1982 Förändring

1046

916

-130

599

551

- 48

1376

1414

38

1048

1302

254

Industri

Övrig varuproduktion Privata tjänster Offentlig sektor

Summa 4069 4183 114

/fl/Zc;.-Statistiska centralbyrån och
ekonomidepartementet.

Under hela 1970-lalel ökade den totala sysselsättningen
varje år. 1 genomsnitt var ökningen 35000 personer per år. De tvä senasie åren
har emellertid den totala sysselsättningen minskat. 1981 var minskningen liten,
bara 6000 personer. 1982 beräknas sysselsättningen emellertid minska med ca
20000 personer.

Arbetslösheten
har under det senasie decenniet legal på en betydligt lägre nivå i Sverige än i
de flesta andra industriländer. Delvis är del en följd av den myckel ambitiösa
arbetsmarknadspolitik, som utvecklades under 1960-talel och början av 1970-talel.
Under de senasie två åren har emellertid arbetslösheten ökat kraftigt, vilket
framgår av diagram I.

Prop. 1982/83:50

Diagram I Antalet arbetslösa 1970-1982 Tusental

150

130

110

90H

70

50

Z__ ,___________ ,______ _ ____ ,_____________ ,_____ ȁ r

1970 72 74 76 78 80 82

Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.

Den förda ekonomiska politiken

Perioden 1976-1982 har som helhet inneburit en i stort
sett oförändrad privat konsumtion och import, en ökad export, en kraftigt ökad
offentlig konsumtion och fallande investeringar, se tabell 3. Samlidigt har
förhållandel mellan exportpriser och imporlpriser varit så ogynnsamt all
exporttillväxten ej varit tillräcklig för att upprätthålla balans i våra
utrikes affärer.

Tabell 3 Försörjningsbalans

Årlig procentuell volymförändring

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Privat
konsumtion

-1.0

-0.8

2,7

0.3

-0.6

-0,5

Offentlig
konsumtion

3.1

2.8

4.8

2,4

2.1

1.2

Bruttoinvestering

-2,6

-8.0

5.1

3,4

-4.6

-3,5

Lagerförändring'

-0.6

-2,0

-0.1

1,3

-0,5

-0.1

Export

-) ">

8.2

7,2

-1,6

1.5

3.4 ■

Import

-3.Ö

-5,2

12.7

l.l

-4.2

1.2

Bruttonationalprodukt

-2,0

1,3

4,3

1,9

0,7

0,1

' Procent av föregående ärs bruttonationalprodukt. Källa:
Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.

Prop. 1982/83:50 10

Perioden kan emellertid indelas i olika faser. 1977 och
1978 dämpades den privata konsumtionen bl.a. genom devalveringarna 1976—1977
och genom atl mervärdeskatten höjdes. Genom all priserna på svenska exportvaror
som en följd av devalveringen kunde sänkas i förhållande lill de utländska
konkurrenterna och genom atl världshandeln växte, blev det möjligt att öka
exporten 1978 och 1979.

Valåret 1979 fick dock den ekonomiska politiken en
överdrivet expansiv inriktning. Den totala efterfrågan i ekonomin ökade med
nära 6%. Delta bidrog lill all bytesbalansen från 1978 till 1980 försämrades
med närmare 20 miljarder kr., se tabell 4. Även inflationstakten ökade lill
närmare 14%' 1980. Det senare var en följd bl. a. av stigande oljepriser men
ocksä av atl mervärdeskatten och en rad andra indirekta skaller höjdes hösten
1980 för all motverka de negativa effekterna pä bytesbalansen av den kraftiga
konsumtionsstimulans som skett föregående är.

Tabell 4 Bytesbalans och inflation

1976 1977 1978 1979 1980
1981 1982

Bytesbalans.

miljarder
kr. -7,1 -9.5 0.0
-9.9 -18.5 -14.6 -21.6

Konsumentprisindex

procentuell
ökning

från
föregående är 10,3 11.4 10,0 7.2 13.7 12,1 8,5

Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.

1981 och 1982 kännetecknas ånyo av en åtstramning av den
privata konsumtionen. I kombination med en svag världsmarknad, svag konkurrenskraft
och en därmed följande dålig exportutveckling har det lett lill en fallande
bruttonationalprodukt båda åren. Bytesbalansen har fortsatt alt visa stora
underskott, trots att delvalveringen hösten 1981 torde ha medfört en viss
ökning av exporten. Inflationstakten här dämpats under 1982.

Industrin

Industriproduktionen har, som framgår av diagram 2,
utvecklats betydligt sämre i Sverige än i andra industriländer. Även jämfört
med de nordiska grannländerna har Sveriges industri utvecklats svagt.

Den ofördelaktiga utvecklingen i den svenska industrin
avspeglas i all den har tappat marknadsandelar både på export- och
hemmamarknaderna. Av diagram 3 framgår all industrin sedan början av 1970-lalel
har förioral 25% av utlandsmarknaden.

Olika faktorer har bidragit lill denna utveckling. Den
svenska exporten är kraftigt inriktad mol investeringsvaror och investeringarna
har lill följd av del låga kapacitelsutnyttjandet och den svaga tillväxten
minskat på våra huvudmarknader. Sveriges industri är också mycket
energiinlensiv och har därför drabbats hårt av energiprishöjningarna.
Relalivprisökningen på

Prop. 1982/83:50

Diagram 2 Industriproduktionens tillv ä xt 1970- 1982 (f ö rsta
kvartalet). Procent

Luxemburg

Sverige

Schweiz

Storbritannien

Belgien

V ä sttyskland

Nederl ä nderna

Danmark

USA Australien

Europeiska OECD

Kanada

OECD totalt

Frankrike

Italien

Ö sterrike

Finland

Irland

Spanien

Japan

Norge

Portugal

Grekland

KiilUi: OECD.

Prop.
1982/83:50

Diagram 3 Marknadsandel för svensk export av bearbetade
varor 1972- 1982 Index 1972 = 100

100

90

80-

70

4

1972 74 76 78 80 82

Källa: OECD och konjunkturinstitutet.

svensk export 1974-1975 medförde förluster av
marknadsandelar som sedan har varit svära alt återta. De kraftiga
lönekoslnadsökningarna 1975 och 1976 i kombination med den långvariga
lågkonjunkturen pressade lönsamheten i industrin myckel hårt. Till detta kommer
strukturproblem i vissa branscher samt en passiv skogspclitik som medfört brist
pä råvara lill skogsindustrin och därmed lett lill onödig import, osv.

Inom industrin har vissa branscher drabbats hårdare än
andra. Tidigare var del främst TEKO-industrin som hade problem. Från mitten av
1970-talet har ytterligare problembranscher tillkommit: varven, järn- och
stålindustrin och delar av skogsindustrin. Däremot har delar av verkstadsindustrin
och av den kemiska industrin klarat sig bättre.

Brutlomarginalerna i industrin har under perioden 1976-1981
legat på en lägre nivå än i början av 1970-talet, se diagram 4. Denna
försämring i industriföretagens situation har också återspeglat sig i kraftigt
ökade statsutgifter för industripoliliska åtgärder. Särskilt stora belopp har
utbetalats till varvsindustrin.

Den
försämrade avkastningen på industriell verksamhet har tillsammans med det låga
kapacitetsutnyttjandel också medfört all industriinvesteringarna har minskat
drastiskt. Till detta har naturligtvis också bidragit atl avkastningen i
finansiell verksamhet, fastighetsförvaltning m.m. har förbättrats.
Investeringsvolymen i industrin har, som framgår av diagram 5, minskat med 38%
mellan 1976 och 1982. En sådan minskning av industrins utbyggnadstakt innebär
naturligtvis betydande risker för framliden; den hotar industrins styrka och
konkurrenskraft, och blir därmed även ell hot mol sysselsättningen.

Prop.
1982/83:50 13

Diagram 4 Bruttomarginaler för tillverkningsindustrin (SNI
3) 1970-1981

12

10

6-

?

1970 72 74 76 78 80

Källa:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Diagram 5 Investeringsvolymen i industrin 1970-1982

Index 1970= 100

82

- Ä r

130 120 110-100 90 80-

------- 1----- 1------ 1 1--------- 1------ 1------ \ ------ 1----- T------ 1------ 1----- 1----- 1-------------- > r

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980
1981 1982

(prognos)

Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.

Prop.
1982/83:50 14

Sparandet

Den svenska ekonomin uppvisar en allvarlig sparandebrist.
Under perioden 1976-1982 har bytesbalansen uppvisat underskoll på mellan 2 och
4% av BNP varje år utom 1978. Därigenom har vi dragit på oss stora och växande
utlandsskulder och räntebetalningarna lill ullandel har blivit en allt större
börda. Den svenska nelioslällningen gentemot omvärlden har således försämrats
med närmare 90 miljarder kr. från 1976 till 1981.

För ekonomin som helhet har sparkvolen, dvs. sparandets
andel av BNP, fallit från 23,9% under åren 1970-1974 lill 16,2% 1981. Minskningen
uppgår därmed lill en tredjedel. Nellosparkvolen, dvs. sparandel minus
avskrivningar, har fallit ännu mer; från ca 15% i början av 1970-talel lill ca
5% idag. Dessa siffror avspeglar såväl minskningen av investeringarna som
försämringen av bytesbalansen.

Statens budgetunderskott har ökat från knappt 4 miljarder
kr. för budgetåret 1975/76 lill 68 miljarder kr. budgetåret 1981/82, och i den
reviderade finansplanen frän våren 1982 förutspåddes underskottet för
budgetåret 1982/83 stiga till 76 miljarder kr. Det är denna försämring av de
statliga finanserna som återspeglas i del minskade finansiella sparandel i den
offentliga sektorn i diagram 6. De senasie åren har också inneburit en kraftig
omfördelning av sparandel från den offentliga till den privata sek-

Diagram 6 Finansiellt sparande som andel av BNP 1970-1982

10-

•
privat sektor

Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.

Prop.
1982/83:50 15

torn. Den privata sektorns finansiella sparande har
nämligen ökat i nästan samma utsträckning som den offentliga sektorns
finansiella sparande har minskal.

Bakom denna ökning av del privata finansiella sparandel
ligger flera faktorer. Dels har sparandel i försäkringsformer som finansieras
med avlalsreglerade arbetsgivaravgifter ökat. Dels har vinsterna gått upp i
banker, försäkringsbolag och andra finansiella förelag. Men detta ökade privata
sparande har ej lett lill alt de privata investeringarna stigit; tvärtom har
dessa fallit. Nägot förenklat kan man se de senaste årens utveckling så att den
privata sektorns investeringar i byggnader och maskiner för produktiv
verksamhel har ersatts av inköp av statsobligationer för vilka staten direkt
eller indirekt har kunnat finansiera privat och offentlig konsumtion.

2.3 Den negativa utvecklingen måste brytas!

Sammanfattningsvis kan konstaleras alt den svenska
ekonomins utveckling under den senare hälften av 1970-lalel inneburit all vi avlägsnat
oss alltmer frän de viktigaste ekonomisk-politiska målen: En balanserad tillväxt
av våra samlade resurser, full sysselsättning, låg inflation, balans i
utrikesbelalningarna, saml en jämn fördelning av levnadsstandarden.

Vår industriella bas, vars utveckling är avgörande säväl
för vårt materiella välstånd som för våra möjligheter alt klara den fulla
sysselsättningen, har blivit allt mindre. Samlidigt har kraven pä densamma, i
form av behovet av exportintäkter för all betala för importen, vuxit i och med
all byiesbalansunderskolien ökat. Delta har medfört att vår utlandsskuld ökat
snabbt, samtidigt som våra möjligheter atl betala räntor och amorteringar på
denna skuld blir allt mindre.

Ekonomins produktiva sparande och industrins investeringar
har fallit drastiskt. Det betyder att vi avsätter en allt mindre del av våra
samlade resurser till atl bygga för morgondagen. Statsfinanserna har urholkats
och därmed har avkastningen på finansiella placeringar stigit i förhällande
till avkastningen pä industriinvesteringar.

Denna utveckling är uppenbart ohållbar och måste brytas.
Ju förr detta sker, desto mindre blir de omslällningskoslnader i form av
minskade realinkomsler som måste följa av en sådan kursomläggning. En fortsatt
utveckling i den riktning som gällt under de senasie åren skulle allvarligt
undergräva välstånd och sysselsättning.

3 De ekonomisk-politiska alternativen

3.1 Uppgiften

Den nödvändiga kursomläggningen måste ta sikte pä all
värna sysselsättningen pä säväl kort som läng sikt genom all öka produktionen
och inves-

Prop.
1982/83:50 16

teringarna, i synnerhet inom den konkurrensulsatla
sektorn, och nedbringa underskottet mot utlandet, dvs. öka det produktiva
sparandets andel av våra inkomster.

Såväl när det gäller all höja sysselsättningen som att
stimulera investeringarna är industriproduktionens utveckling helt avgörande.
Om industriproduktionen ökar blir del möjligl dels atl stoppa den snabba
ulslagningen av arbetskraft frän industrin, dels atl bygga ul såväl den privata
som den offentliga tjänsteproduktionen och därmed öka sysselsättningen även i
dessa sektorer.

För investeringarnas del visar all erfarenhet all
företagens benägenhet atl investera i helt avgörande grad bestäms av
efterfrågans och kapacitets-utnyttjandets utveckling. Som tidigare angivits är
dock efterfrågan på de internationella marknaderna svag, och
kapacitelsulnylljandet lågt. Någon avgörande draghjälp från den internationella
konjunkturen kan inte förväntas.

Mol denna bakgrund måste del omedelbara målet för den ekonomiska
politiken vara atl så kraftigt förstärka den svenska konkurrenskraften alt vi
pä egen hand förmår hejda den industriella nedgången, öka produktionen och
stärka den konkurrensulsatla delen av del svenska näringslivet.

Den eftersträvade ökningen av produktion och
sysselsättning kan i princip ske efter tre vägar - genom expansion av inhemsk
efterirågan, genom en gradvis kostnadsanpassning saml slutligen genom en snabb
konkur-renskraflsförslärkning.

Del finns anledning an jämföra dessa alternativ.

3.2 Expansion av inhemsk efterfrågan

Etl länkbart säll all öka produktionen vore all lägga om
finanspolitiken i kraftigt expansiv riktning för alt öka den inhemska
efterfrågan, och då framför allt av dennas dominerande komponent, dvs. den
inhemska konsumtionen.

En sådan politik skulle ha varit möjlig om den svenska
ekonomin i utgångsläget varit i jämvikt och den svaga internationella
eflerfrägeutveck-lingen bedömts som kortvarig. Som tidigare nämnts är den
svenska ekonomin emellertid i fundamental obalans och den internationella
ekonomin synes vara inne i en långvarig stagnationsperiod.

En expansionspolitik byggd enbart eller främst pä inhemsk
efterfrågan skulle i detta läge fördjupa obalanserna i ekonomin i flera
avseenden. Budgetunderskottet skulle växa kraftigt med en ylleriigare
likvidisering av ekonomin som följd. Den åtföljande högre inflationen skulle
försämra vär konkurrenskraft, vilket skulle leda till lägre industriproduktion.
Della, och de högre räntenivåer som skulle bli nödvändiga för all placera de
ökande budgetunderskotten, skulle motverka.den önskade återhämtningen av investeringarna.

Prop. 1982/83:50 17

Den försämrade konkurrenskraften skulle leda lill all
bylesbalansun-derskottel och utlandsskulden ökade yllerligare. Den eventuella
förstärkning av sysselsättningsläget som politiken i en inledningsfas skulle
möjliggöra, skulle snart förbylas i en av bylesbalansskäl påtvingad hård åtstramning.
Arbetslösheten skulle därtor långsiktigt stiga, och detta särskilt för de svaga
grupper — inle minsl ungdomar och kvinnor - som redan nu har svårt all hålla
ställningarna på arbetsmarknaden.

Sverige är en liten, av omvärlden starkt beroende, öppen
ekonomi. Alla erfarenheter av 1970-talels slabiliseringspolilik visar alt
Sverige kan hälla en högre nivå på efterfrågan än omvärlden endast om den
svenska konkurrenskraften är tillräckligt stark. Under den s. k.
överbryggningspoliliken i millen av 1970-lalel blev kombinationen av hög
inhemsk efterfrågan och i' förhållande lill omvärlden stigande kostnader orsak
till alt vår bytesbalans försvagades allvarligt. Denna politik bedrevs under
jämviktsriksdagens besvärliga parlamentariska läge och i förhoppningen om en
internationell konjunkturuppgång, som vi skulle kunna haka pä. De dåvarande
borgerliga oppositionspartierna riktade kritik mol regeringens politik för all
vara alltför stram. Nu i efterhand kan vi konstatera, all den snarare blev
alltför expansiv.

Med dagens mycket slörre obalans i våra utrikes affärer
och den starkt försvagade industrisektorn kan vi inte föra en politik av det
slaget. Som det socialdemokratiska krisprogrammel "Framlid för
Sverige" anger måste planen för den ekonomiska återhämtningen ges en annan
inriktning än påspädning av den inhemska konsumtionen: "Den ökade efterfrågan
måste lill slörre delen komma ur tvä källor: Dels frän utlandet och genom all
vär egen efterfrågan vrids över från import mol svenska produkter, dels genom
investeringar, som stärker produktionsförmåga och konkurrenskraft".

Den stimulans till den inhemska efterfrågan som kan komma
i fråga är därmed främst sådana investeringsstöd och invesleringsutgifier som
bidrar lill all ersätta import med inhemsk produktion (säsom
energiinvesleringar, vilka ersäller importerad olja med inhemsk energi) och som
genom utbyggnad av infrastruktur (anläggningar, vägar, broar, m.m.)
underlättar industrins expansion. I övrigt måste den ökade efterfrågan komma
frän omvärlden eller genom all inhemsk produktion konkurrerar ut import pä
hemmamarknaden.

En politik, som lar sikte på alt stärka näringslivets
konkurrenskraft i syfte all öka neltoeflerfrågan frän utlandet, kan emellertid
genomföras på tvä olika sätt: Genom en gradvis nedpressning av inhemsk köpkraft
i syfte alt successivt förstärka konkurrenskraften, eller genom alt inledningsvis
åstadkomma en så stor konkurrenskraftsförbällring all grunden läggs för en snar
uppgång av produktion och sysselsättning.

2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 50

Prop. 1982/83:50 18

3.3 Den ensidiga åtstramningspolitiken

Den politik som fördes av de föregående regeringarna sades
syfta till jämvikt i bytesbalansen genom en successiv, gradvis förstärkning av
konkurrenskraften. Dess tyngdpunkt lades emellertid på en åtstramning av den
inhemska efterfrågan.

Genom denna åtstramning skulle den inhemska inflationen
pressas ned. Den försvagning av arbetsmarknaden som blev en följd härav skulle
dämpa löneutvecklingen och därigenom kostnadsutvecklingen och inflationstakten.
Gradvis skulle den svenska konkurrenskraften stärkas och därmed
industriproduktion och investeringar stimuleras.

Denna politik misslyckades emellertid i en rad hänseenden.
Till följd av den otillräckliga konkurrenskraften kompenserades inte
nedpressningen av den inhemska efterfrågan av höjd efterfrågan frän ullandel.
Resultatet blev alt kapacitelsulnylljandet i ekonomin sänktes med åtföljande
lägre produktivitet, högre kostnader per producerad enhet och därmed en sämre
utveckling av konkurrenskraften än beräknat. Den vikande eflertVägan bidrog
också lill atl dämpa förelagens invesleringbenägenhel. Investeringsvolymen,
som redan förut var klart otillräcklig, minskade därför ytterligare. Med
sjunkande industriproduktion och investeringsnivå motverkades även den
strukturomvandling av den svenska industrin som älslram-ningspolitiken sades
syfta lill.

På sysselsättningens område blev följderna av den under de
två senaste åren förda politiken fullt kännbara i är. I takt med all den
offentliga sektorns efterfrågan pä arbetskraft bromsades upp och
induslrisysselsältningen minskade, ökade antalet arbetslösa. När så även
ambitionsnivån för arbetsmarknadspolitiken sänktes, blev följden en snabbt
stigande öppen arbetslöshet.

Sammanfattningsvis ledde den förda ålstramningspolitiken
lill etl betydande underutnyttjande av arbetskraften och av vår industriella
kapacitet. Den nedgång i del produktiva sparandel - investeringarnas och
ulrikes-neltols andel av nationalinkomsten - som åtföljde denna politik bidrog,
som tidigare framhållits, lill atl ytterligare fördjupa obalanserna i ekonomin.

Denna ensidiga åtslramningspolitik medför mycket stora
välfärdsförluster i form av ökad arbetslöshet, utslagning av induslrikapacilel
och successivt sjunkande levnadsstandard. Den har också oacceptabla
fördelningspoliliska konsekvenser. Del är dessutom myckel tveksamt om den -
trots dessa höga kostnader - över huvud taget skulle kunna leda till återställd
balans i den svenska ekonomin. Detta alternativ för den ekonomiska politiken
ler sig därför inle heller acceptabelt.

Prop. 1982/83:50 19

3.4 Det produktionsexpansiva alternativet

Omfattningen av obalanserna i den svenska ekonomin och
kraften i den långsiktigt nedåtgående trenden för produktion, sysselsättning
och investeringar var hösten 1982 sädana all del framstod som nödvändigt all
vända utvecklingen.

Inte minst gällde det atl återupprätta förtroendet för den
svenska kronan, vilken - till följd av den ogynnsamma industriella
utvecklingen -sedan flera år varit myckel svag. Den nedskrivning av kronan, som
den förra regeringen vidtog hösten 1981, var ej tillräcklig för alt återställa
förtroendet för kronan. Valulaulflödet har under de 12 senasie månaderna, med
några fä undanlag, legal på ungefär tvä miljarder kronor i månaden.

Kravet på
etl omedelbart trendbrott förstärktes av den massiva spekulation mot kronans
värde, som under sensommaren och början av hösten visade den negativa syn pä
den ekonomiska utvecklingen i Sverige som var förhärskande pä de
internationella marknaderna. Bara under den första veckan i oktober uppgick
valulaulflödet till över 2,5 miljarder kr. Om den nytillträdande regeringen
hade försökt stoppa den spekulativa attacken mol kronan med hjälp av
räntehöjningar och skärpt åtstramning hade följden blivit en dramatisk
utslagning av induslrikapacilel och en än kraftigare ökning av arbetslösheten.

Del enda sättet att snabbt bryta den industriella
nedgången och skapa förutsättningar för att inom överskådlig tid vända den i en
nödvändig expansion var därför atl devalvera. För all en devalvering skulle bli
trovärdig och en gäng för alla göra slut på de senasie årens återkommande
valutakriser mäste den ges en sädan storiek atl den kan bidra lill all lösa de
långsiktiga konkurrens- och strukturproblemen, som orsakat både underskott och
valutakriser. Efter konsultationer med berörda parter, bl.a. övriga nordiska
länder, skrevs således kronans värde ned med 16% den 8 oktober.

Den ökning av konkurrenskraften som devalveringen medför,
gör att det under kommande är blir möjligt all få lill sländ etl avgörande
broll med de nedåtgående trenderna för produktion, sysselsättning och
investeringar. Härigenom blir del möjligl all genomföra den strategi som
förespråkades i krisprogrammel "Framlid för Sverige". Även vid den
ytterligt svaga tillväxt av världshandeln som kan befaras kan den totala
efterfrågan som riktas mot svensk produktion öka. Efter någon lid bör del bli
möjligl all hejda sysselsällningsnedgängen inom industrin. Genom att öka
industriproduktionen skapas resurser för alt stärka sysselsättningen inom den
privata och offentliga tjänstesektorn saml för all värna de vikliga sociala
iransfereringssyslemen. Den konkurrensulsatla sektorn förstärks och därmed
skapas förutsättningar för en återhämtning av investeringarna och en
strukturomvandling av näringslivet i riktning mot långsiktigt lönsamma
verksamheter. Det omfallande industristödet till förlustföreiagen kan börja

Prop.
1982/83:50 20

avvecklas.
Möjligheter öppnas atl väsentligt minska bytesbalansunderskottet och därmed
utlandsskulden.

Ett viktigt led i
strävandena att göra industrin mer konkurrenskraftig är all bereda den tillgång
till en slörre hemmamarknad. Sverige bör mer aktivt än hittills verka för alt
de nordiska ländernas industri stärks genom att få utvecklas med hela Norden
som hemmamarknad. Della är av särskild vikt för de små och medelstora förelagen.
På grund av den ekonomiska stagnationen har Sverige erbjudit en allt sämre
avsättningsmarknad för de nordiska ländernas export, vilket försämrat
förutsättningarna för del ekonomiska samarbetet i Norden. Det är från della
perspektiv av särskild betydelse all Sverige återvinner sin ekonomiska styrka.
Endasi härigenom kan Sverige göra en fullgod insats i det nordiska ekonomiska
samarbelel. Del är av slor vikl atl påskynda de ansträngningar som görs inom
Nordiska Ministerrådet för atl vidareutveckla den nordiska hemmamarknaden.

Den kraftfulla omläggning
som devalveringen medfört är emellertid förknippad med vissa risker. Del är
viktigt atl identifiera dem, så atl de också blir möjliga all undvika.

Den vanligaste orsaken
till all devalveringar misslyckas är all de inle åtföljs av en ekonomisk
politik i övrigt som förmår befästa den uppnådda förstärkningen av
konkurrenskraften, dvs. atl den inle är en del av ell helheisprogram. Den
devalvering som nu genomförts är emellertid endasi första fasen i en övergripande
krisplan, och den åtföljs av en rad kompletterande åtgärder, vilka tillsammans
i en andra fas skall säkerställa atl devalveringen ger de önskade effekterna.

4
Den ekonomisk-politiska strategin för de närmaste åren

4.1
Huvudlinjerna i den ekonomiska politiken

Genom
devalveringen har goda möjligheter skapats all samtidigt öka tillväxten och
minska obalanserna i den svenska ekonomin. Om dessa möjligheter skall kunna
utnyttjas är del av avgörande betydelse att devalveringen följs upp genom en
konsekvent ekonomisk politik som främjar tillväxten i den konkurrensulsatla
sektorn genom att tillse atl förbättringen av konkurrenskraften blir beslående.

Huvudlinjerna
i en sådan politik måste vara:

- alt
samla hela nationen och effektivt utnyttja våra resurser i kampen för

den fulla sysselsättningen,

- atl
bekämpa inflationen och återställa jämvikten i bytesbalansen,

- att
låta de nödvändiga bördorna bäras av alla grupper i samhället efter

deras bärkraft.

Prop.
1982/83:50 21

4.2 Bestående konkurrenskraftsförbättring

En grundläggande förutsättning för alt devalveringen skall
bli lyckosam och ge långsiktigt positiva effekter på den svenska ekonomin är
att förbättringen av förelagens konkurrenskraft blir beslående och inle snabbi
äts upp av en våg av pris- och kostnadsökningar. Del är också nödvändigt att
förelagen utnyttjar konkurrenskrafisförbätlringen lill all sänka sina priser i
förhållande lill världsmarknadspriserna eller pä annat sätt förstärka sin
marknadsposition. Därigenom kan de öka sin export och återta en del av de
marknadsandelar som förlorats under senare är, vilket omgående verkar
stimulerande pä produktion och tillväxt i den konkurrensulsatla sektorn. I
takt med atl kapacitetsutnyttjande och vinsler stiger skapas sä småningom också
förutsättningar för en investeringsuppgång i näringslivet.

Möjlighelerna
all snabbt fä igång en positiv utveckling enligt dessa linjer ökar om företagen
redan från början anser sig ha skäl all räkna med all
konkurrenskraftsförbättringen blir beslående. Deras benägenhet all utnyttja
den förstärkta konkurrenskraften och bygga ut produktionskapaciteten bör då
vara väsentiigl slörre än om det finns risk för atl förbättringen av
konkurrensläget endasi blir temporär.

Men för alt konkurrenskrafisförbätlringen skall bli beslående
måste människorna i vårt land acceptera den engångssänkning av levnadsstandarden
som följer av devalveringen. Det krävs all ingen grupp försöker kompensera sig
på andras bekostnad för den inflalionseffekl som devalveringen övergångsvis
innebär. Om detta villkor inte skulle uppfyllas, omintetgörs den förbättrade
konkurrenskraften, de ekonomiska obalanserna skulle förvärras, och del
ofrånkomliga resultatet blir en stegring av arbetslösheten.

4.3 En rättvis fördelningspolitik

Del är således av avgörande betydelse all alla grupper
solidariskt ger sitt bidrag för all stärka den svenska ekonomin. Det svåra
ekonomiska läget kräver uppoffringar av människorna i vårt land. 1 del läget
skärps kraven på fördelningspolitiken. Människorna är, av förståeliga skäl,
endast villiga lill sådana uppoffringar, om de upplever att bördorna fördelas
efter bärkraft och atl politiken värnar de svaga och utsatta i samhället.

Likaså är del viktigt alt uppoffringarna upplevs som
meningsfulla; att människorna märker all de följs av åtgärder som syftar lill
all ge de önskade resultaten. Därför är en krispolitik baserad på kraven om en
rättvis fördelning den enda möjliga. Därför ställer regeringen ocksä fördelningspolitiken
i centmm för krisplanens genomförande.

Det viktigaste inslaget i fördelningspolitiken är kampen
för den fulla sysselsättningen. Regeringen har redan avsatt betydande resurser
i kam-

Prop.
1982/83:50 22

pen mot arbetslösheten och alla dess förödande
fördelningspolitiska orättvisor. Della arbete kommer alt fortsätta. Framför
allt eftersträvar regeringen all häva den höga arbetslösheten bland ungdomen.

Den
utveckling som under de föregående regeringarna hotat all medföra ökande
klyftor i del svenska samhället måste brytas. Regeringen kommer all infria de
fyra vallöftena, som syftar lill alt värna del sociala trygghetssystem som
byggts upp under arbetarrörelsens ledning: Värdesäkringen av pensionerna kommer
alt återställas; beslutet om införande av karensdagar och försämrad
ersättningsnivå inom sjukförsäkringen rivs upp; försämringen av
dagersättningen inom arbetslöshetsförsäkringen samt försämringen av
statsbidragen lill barnomsorgen kommer all upphävas. I enlighet med
utfästelserna i del socialdemokratiska krisprogrammel kommer vidare den
fortsatta utbyggnaden av den offentliga servicen att prioritera barnomsorgen
och äldrevärden.

Speciellt
vinnlägger sig regeringen i detta sammanhang om atl stödja barnfamiljerna.
Omfattande insatser kommer atl sältas in för all skydda dem: Barnbidragen höjs,
särskill för flerbarnsfamiljerna; de föriängda barnbidragen för
grundskolesluderande över 16 är höjs; studiebidragen lill gymnasiestuderande
höjs; och Uvsmedelssubventionerna höjs. Dessutom har beslut redan lagils om
höjning av bostadsbidragen, vilket också främst gynnar barnfamiljerna.

Men
fördelningspolitiken innefattar inle bara åtgärder för all mildra
krispolitikens bördor för de mest utsatta grupperna. Regeringen avser också all
säkerställa all de välbärgade medborgarna verkligen släller upp efter bärkraft.
Skallen på förmögenheler, arv och gåvor kommer alt skärpas. Vissa
skattelättnader som beviljats aktieägarna kommer att avskaffas. Höjd skall
kommer all las ul på en del umbärliga varor. Samtidigt medför reformen av
inkomstskallen all del blir mer lönsamt alt arbeia och spara men mindre lönsamt
atl konsumera på kredit och atl missbruka avdrags-möjligheterna.

Dessutom
kommer regeringen atl intensifiera kampen mol skalleflykt och ekonomisk
brottslighet. Ingen skall fä kunna dra sig undan sina medborgerliga skyldigheter.

Vinsternas
utveckling och användning spelar en central roll i fördelningspolitiken. Ell
bäde ofrånkomligt och önskvärt resultat av devalveringen är all vinsterna i
den utlandskonkurrerande delen av näringslivet kommer alt stiga - i vissa
företag och branscher lill påtagligt höga nivåer. En sädan vinstutveckling
släller bestämda krav både på företagen och på den ekonomiska politiken.

För del
första kan vinstökningen inle tillålas ge upphov till en onormalt hög
löneglidning, som allvarligt skulle försvåra en återhållsam lönepolitik. För
det andra måste — så långt del är möjligl - garantier skapas för all vinsterna
används till produktiva investeringar. För det tredje måste strävan vara all
förhindra all vinsluppgängen leder lill en ylleriigare koncen-

Prop. 1982/83:50 23

iralion av förmögenheler och makt i näringslivet. De
åtgärder i fräga om företagens vinster som föreslås resp. aviseras i denna
proposilion har utformats för atl uppnå dessa tre syften.

4.4 Låg inflation

Genom en aktiv och medveten fördelningspolitik skapas
således förutsättningar för all medborgarna solidariskt skall bära de
uppoffringar som är nödvändiga för all ta värt land ur krisen. Men en beslående
konkurrenskraftsförbällring släller inle bara krav pä en anpassning av
reallönerna. 1 ell längre perspektiv måste inflationen begränsas lill högst den
nivå som råder i våra viktigaste konkurrentländer. Dessutom måste ekonomins produktionsförmåga
stärkas genom all landels resurser i form av arbetskraft och kapital utnyttjas
på ell effektivt säll.

Devalveringen
av den svenska kronan medför via stigande importpriser en oundviklig
engångshöjning av den allmänna prisnivån i landet. Sedan denna effekt slagit
igenom måste inflationen pressas ned till en låg nivå. Låg inflation skapar
gynnsamma villkor för ekonomisk tillväxt samlidigt som en rättvis fördelning av
inkomster och förmögenheler underiätlas. En målmedveten inflationsbekämpning är
ocksä en förulsällning för all varakligl kunna nedbringa dagens rekordhöga
räntenivåer.

En
återhållsam lönerörelse utgör en viktig grundslen i kampen mol inflationen. Om
man skall kunna undvika alt hamna i en mycket svårhanterlig pris- och
lönespiral som pä sikt hotar växelkursen, fär inga grupper försöka kompensera
sig för den standardsänkning som devalveringen på kort sikt medför. Den
kommande avtalsrörelsen är härvid utomordentligt betydelsefull. Del är av
avgörande vikl all den resulterar i en uppgörelse som befäster den förstärkning
av konkurrenskraften som devalveringen gjort möjlig. Regeringen föreslär nu en
rad åtgärder i syfte att skapa förbättringar för en sädan uppgörelse, bl.a. när
del gäller fördelningspolitiken och vinsternas användning. Av slor betydelse
är även alt pensionärernas riksorganisation förklarat alt pensionärerna är
beredda att bära sin del av de uppoffringar, som blir nödvändiga för alt främja
sysselsättning och industriell tillväxt. Löntagarorganisationerna har också
deklarerat all de är införstådda med alt del ekonomiska lägel inte ger utrymme
för höga nominella lönepäslag.

I elt mer
långsiktigt perspektiv har den marginalskattesänkning som beslutats för även
1983-1985 skapat förbättrade förulsällningar för låga nominella löneökningar.
Specifika krav ställs ocksä på utformningen av den ekonomiska politiken under
kommande år. En alltför hög inhemsk efterfrågan skulle riskera alt medföra
ökade svårigheter att hålla kostnadssidan i schack, vilket i sin lur skulle
leda lill atl konkurrenskraften försvagades och alt devalveringens positiva
effekter urholkades. En expansion i den konkurrensulsatla sektorn måste däiför
kombineras med en återhållsam inhemsk konsumlionsulveckling.

Prop.
1982/83:50 24

Del på sikt största hotet mot en låg inflationstakt utgörs
av den likvidisering av kredilmarknaden som de senaste årens stora och ständigt
ökande budgetunderskott medför. Bringas inle budgetunderskotten under kontroll
äventyras den industriella återhämtning som är nödvändig för all rekonstruera
den svenska ekonomin. Därmed skulle själva kärnan i den nu inledda
krispolitiken hotas. Finanspolitiken mäste långsiktigt inriktas på atl
förbättra statens finanser. Det måste ske genom slor återhållsamhet med statens
utgifter men också genom inkomstförstärkningar vad gäller säväl skaller som
avgifter.

Väsentliga delar av de statliga utgifterna är en nödvändig
grundsten för all uppnå grundläggande sociala och mänskliga behov. I det
utomordentligt kärva budgetläge som nu avtecknar sig måste emellertid alla
utgifter noga prövas. Även ytterst angelägna utgifter kan behöva ses över i
syfte all pröva om de uppsatta målen på ifrågavarande område uppnås på elt
statsfinansidll acceplabell sätt. Utgifter som framstår som mer umbäriiga mäste
genom ell intensifierat omprövnings- och ompriorileringsarbete bringas ned. Av
största vikt är att finna åtgärder som syftar till all mildra inslaget av
automatik i budgeten.

Under de
närmaste åren är utrymmet för nya åtaganden starkt begränsat och bör i första
hand utnyttjas för att stödja verkligt utsatta grupper. Utrymme härför inom den
statliga budgeten måste skapas genom omprioriteringar. Delta skärper kraven pä
en aktiv och fördelningspolitiskt väl avvägd budgetpolitik.

Den
nyligen genomförda nedskrivningen av den svenska kronan medför all förelagens
internationella konkurrenskraft kraftigt förbättras. Såsom anges i
regeringsförklaringen måste denna nedskrivning följas av en neddragning av
vissa former av subventioner lill näringslivet, vilka under de borgerliga
regeringarna allvarligt försvagat statsbudgeten.

Mot denna
bakgrund och med beaktande av de kraftigt ökade kostnaderna för
subventionerade exportkrediter inom det s.k. SEK-systemet kommer inom
regeringskansliet att göras en översyn i avsikt alt reducera statens kostnader
för SEK-systemet. Della innebär all subventionsgraden i syslemel bör sänkas.
Ell led i översynen bör vidare vara alt pröva möjlighelerna lill ökad
samordning mellan de beslul om exportkredit-garantier som fallas av
Exporlkredilnämnden och de subventionerade exportkrediter som beslutas av SEK.
Sverige bör ocksä aktivt medverka i de internationella överläggningar som pågår
om minskning av subventionselementet i exportkrediter. 1 översynen bör också
övervägas möjlighelerna alt finna andra former för finansieringen av
SEK-systemet. vid sidan av statsbudgeten. Det finns anledning att återkomma till
detta ärende senare, i samband med förslag lill riksdagen innevarande riksmöte.

Vi kommer
ändå atl under överskådlig framtid dras med betydande underskott i
statsbudgeten. Politiken måste därför i.ell kortare perspektiv inriktas på all
finna vägar atl i ökad utsträckning finansiera underskottet pä

Prop. 1982/83:50 25

ett sätt som inle driver upp inflationen. Det innebär alt
statens upplåning hos allmänheten mäste intensifieras och upplåningen i
banksystemet begränsas. På det sättet undviks en inflationsskapande påspädning
av likviditeten i ekonomin. Bl.a. i syfte all minska likviditeten i ekonomin
kommer vidare reglerna för inbetalning av skatter och avgifter att ses över.
Därigenom kommer ocksä statens finanser all förslärkas.

Det är
angelägel att undvika omotiverade prishöjningar i samband med devalveringen.
Sådana kan läll få självförslärkande spridningseffekter. Därför har ett allmänt
prisslopp införts. För importerade varor får dock priset höjas i den
utsträckning som motiveras av den ändrade växelkursen, vilket underlättar den
eftersträvade relalivprisförändringen mellan svenska och importerade varor.
Strävan är atl prisstoppet skall vara i kraft under en relativt kort
lidsperiod.

4.5 Ett effektivt resursutnyttjande

Skallereformen är av slor betydelse då del gäller all
säkerställa alt landels resurser utnyttjas sä effektivt som möjligt. Genom atl
marginal-skattesatserna sänks inte minst för de breda löntagargrupperna
tippmunt-ras ökade arbetsinsatser och ökat sparande. Omflyttningar lill nya arbetsuppgifter
görs mer lönsamt och stimulerar därmed till effeklivare arbetsinsatser.
Samlidigt beskärs - säväl genom marginalskaitesänkningen som genom
begränsningen av underskollsavdragens värde - avkastningen på skatteplanering
och avdrag. Della är ell led i regeringens allmänna strävan all föra över
resurser frän improduktiv lill produktiv verksamhel.

För alt mobilisera landets resurser kommer regeringen
vidare alt vidta kraftfulla åtgärder för alt öka vär produktion inom energi-
och skogssektorerna. Så snart som möjligl kommer särskilda åtgärder alt vidtas
i syfte all trygga skogsindustrins råvarubehov och avhjälpa den virkesbrist,
som under nägra av de senare åren varit elt hinder för fullt resursutnyttjande
inom skogssektorn och som förorsakat onödig virkesimporl. Omfattande insatser
kommer att göras för att i ökad utsträckning ta lill vara våra inhemska
energiresurser och därmed minska behovel av dyrbar importerad olja.
Inledningsvis ges därvid ökat stöd framför allt lill distribution av fjärrvärme
saml lill anläggningar för torveldning.

Satsningarna på energiområdet ingår i ett mer omfattande
investeringsprogram, som regeringen avser all genomföra för atl påskynda den
industriella expansionen. Det bör i della sammanhang understrykas, all de offentliga
investeringarna saml myndigheternas stöd lill del privata näringslivets
investeringar kommer all kanaliseras lill sådana verksamheter som bedöms ha
goda förutsättningar för långsiktig lönsamhet. Devalveringen har skapat
förutsättningar för atl näringslivet på egna ben skall kunna la sig ur de
rådande svårigheterna; regeringen kommer därför atl till det yttersta försöka
undvika en situation där Sverige skulle bli beroende av ell med
slaissubvenlioner vidmakthållet näringsliv.

Prop.
1982/83:50 26

Investeringsprogrammet och investeringsstödet kommer
följaktligen atl inriktas å ena sidan på sådan industriell verksamhet som har
förutsättningar all klara sig igenom härd konkurrens, å andra sidan på sådana
investeringar i infrastruktur som sänker kostnaderna och stärker
konkurrenskraften för industrin som helhet. Som exempel på del sistnämnda kan
anföras upprustning av vägnätet, av järnvägarna, luftfarten samt av post- och
telekommunikations väsendet.

Investeringsprogrammet omfattar även insatser för all
stärka forskning och utbildning, vilket är av långsiktig betydelse för
förnyelsen av svenskt näringsliv.

För all våra produktiva resurser skall kunna mobiliseras
fullt ut krävs också att arbetskraftens potential las tillvara och atl
arbetsmarknaden fungerar effektivt. Skattereformens positiva effekter har redan
berörts. Det är vidare viktigt atl förebygga sådana flaskhalsproblem som
brislen på yrkesarbetare orsakat inom industrin. Regeringen understödjer därför
del initiativ som tagits av AMS och verkstadsindustrins parter till en särskild
satsning på brislyrkesulbildning inom verkstadsindustrin. För detta ges AMS
ökade resurser.

4,6 Stabiliseringspolitiska överväganden

Den ekonomiska politiken kan inte bara utformas med hänsyn
lill de långsiktiga målen utan måste också avvägas med hänsyn lill konjunkturlägel.
Vid en snabb och kraftig internationell konjunkturuppgång kan obalanserna i
den svenska ekonomin avhjälpas relativt snabbt. En exportledd
produktionstillväxt kan då kombineras med en stram inhemsk eflerfråge-politik
ulan alt negativa sysselsättningseffekter behöver uppkomma.

Det är emellertid, som tidigare nämnts, troligt att det
internationella konjunkluruppsvinget dröjer och att det dessutom blir relativt
svagt. Den inhemska efterfrågan kan dä inle stramas ät lika hårt. ulan
politiken måste avvägas med hänsyn lill de krav som de slabiliseringspoliiiska
målen och framför allt då målet om full sysselsättning släller.

På grund av de stora obalanserna i den svenska ekonomin är
det emellertid inle möjligl all, vid en internationell konjunkturnedgång,
parera de negativa effekterna på sysselsättningen genom alt i
slabiliseringspolitiskt syfte öka den offentliga konsumtionen. Detta skulle
riskera alt förvärra strukturproblemen i den svenska ekonomin. Del begränsade
utrymme som nu finns för ökad offentlig expansion bör huvudsakligen användas
lill investeringar som främjar tillväxten, bl.a. genom atl stödja den konkurrensutsatta
sektorns expansion. Detta synsätt har varit vägledande vid utarbetandet av del
investeringsprogram som ingår i krisplanen.

Sysselsättningen mäste i övrigt värnas genom en aktiv
arbetsmarknadspolitik. Behoven är här stora efter det senasie årets kraftiga
försvagning av arbetsmarknaden och inför den fortsatta försvagning som kan
förutses i

Prop.
1982/83:50 27

vinter.
AMS kommer atl tilldelas resurser i erforderlig omfattning för att de
arbelsmarknadspolitiska medlen skall kunna sättas in med full styrka.
Sysselsättningen i beredskapsarbeten kommer atl öka kraftigt, och omfattande
insatser för atl speciellt bekämpa ungdomsarbetslösheten kommer atl sältas in.
Riktade åtgärder för att lindra de exceptionella sysselsättningsproblemen i
Norrbotten skall också vidtas.

5
De ekonomisk-politiska åtgärderna

Regeringens
ekonomiska politik utgör en strategi för ökad tillväxt, höjd sysselsättning och
rättvis fördelning. Det första steget i denna strategi togs genom devalveringen
den 8 oktober, vilken avsåg all stärka det svenska näringslivels
konkurrenskraft och lägga grunden för en sanering av vårt lands ekonomi.
Devalveringen skall under den kommande mandatperioden följas upp genom en fast
och konsekvent ekonomisk politik i syfte all säkerställa alt
konkurrenskrafisförbätlringen blir beslående.

Men
samlidigt är del akuta sysselsättningsläget utomordentligt allvarligt. När den
nya regeringen tillträdde i september gick 176000 människor ulan arbete. Del är
en ökning med över 50% på ett år och den högsta månadssiffra som noterats på
mer än 25 år. Vi vet dessutom av erfarenhet atl arbetslösheten normalt stiger
under vintern.

Omedelbara
och omfattande insatser krävs därför för atl förhindra en dramatisk försämring
av sysselsättningsläget under del kommande halvåret.

Regeringen
har således lagil slällning för etl omfattande program med det dubbla syftet
all lindra de akuta svårigheterna under den kommande perioden och samlidigt
understödja och komplettera den långsiktiga ekonomisk-politiska strategin. 1
detta program ingår en massiv arbetsmarknadspoUtisk insats innefattande nya
anslag för arbelsmarknadsulbildning, beredskapsarbeten och riktade
ungdomsinsatser. Vidare läggs ett omfattande investeringsprogram fast.

Syftet
med della investeringsprogram är fyrfaldigt. För det första skall del bidraga
lill all importen av energi begränsas; för del andra skall del understödja
industrins kommande expansion, genom alt bygga ut och modernisera samhällets
infrastruktur; för del tredje skall investeringsprogrammet hejda den
fortgående ulslagningen av vissa för näringslivels fortbestånd vikliga
branscher, framför allt byggnadsindustrin; och för del fjärde, slutligen, skall
del bidraga lill alt klara de akuta sysselsättningsproblemen under vintern
1983/84, återigen främst på byggnadsområdel.

Dessa
insatser är ej ämnade atl vara permanenia. De skall efterhand avlösas av den
efterfrågan som den förbättrade konkurrenskraften, genom ökad export och
återvunna marknadsandelar på hemmamarknaden, kommer atl ge. Under en
övergångsperiod kommer de emellertid all vara av synnerlig vikl.

Prop. 1982/83:50 28

1 regeringens ekonomiskt-politiska åtgärdspakei ingår
också en rad förändringar på skatternas område. Dessa har dels lill syfte att
stimulera till ökade investeringar, dels är de ägnade atl fördela
krispolitikens bördor så rättvist som möjligt. Av särskild betydelse är i detta
sammanhang det syslem för vinstdelning, som regeringen avser alt införa för
aktiebolagen under nästkommande är.

Slutligen kommer regeringen också att infria de fyra
vallöften om tryggandet av vissa sociala välfärdsrelbrmer, som del socialdemokratiska
partiet utfärdade i valrörelsen.

5.1 Arbetsmarknadspolitiken

Regeringen har i slutet av oktober i år presenterat etl
arbetsmarknadspo-litiskt åtgärdsprogram för atl begränsa arbetslösheten under
hösten och vintern. Förslag om dessa åtgärder redovisas senare denna dag i
detalj av chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Tyngdpunkten
i della ätgärdsprogram ligger på sysselsällningsskapande åtgärder till elt
belopp om 1950 milj. kr., varav 1650 milj. kr. avser beredskapsarbeten.
Härigenom kan antalet dagsverken ökas från den tidigare planeringsnivån för
budgetåret 1982/83 om 6,3 milj. till 9,6 milj. dagsverken. Med utnyttjande av
finansfullmaklen (prop. 1981/82: 150, FiU 1981/82; 40, rskr 1981/82: 393) har
regeringen genom beslut den 21 oktober 1982 beslutat tidigarelägga statliga
investeringsprojekt för 1017 milj. kr. i syfte all undvika en fortsatt
försämring pä byggarbelsmarknaden. Inom ramen för de sysselsällningsskapande
åtgärderna disponerar AMS sedan tidigare 60 milj. kr. för rådrumsbeställningar
till industrin. Denna ram höjs med 300 milj. kr. för statliga
industribeställningar.

Inom arbetsmarknadsutbildningen har regeringen redan
fatlat beslut om alt höja bidragen lill utbildning när det finns påtaglig risk
för permiltering eller uppsägning av arbetstagare från 20 kr./tim till 35 kr.
/tim. Höjningen begränsas till utbildning inom tillverkningsindustrin.
Kostnaderna för denna höjning inkl. en förväntad volymökning beräknas lill 170
milj. kr. Samtidigt har regeringen föreskrivit atl AMS för budgetåret 1982/83
får planera arbetsmarknadsutbildning på en nivå motsvarande 125 000 deltagare,
all jämföra med den tidigare planeringsnivån 110000 deltagare. 30 milj. kr.
satsas därutöver pä brislyrkesulbildning i syfte all förebygga sådana
flaskhalsproblem som kan orsakas av brist på yrkesarbetare i en konjunkturuppgång.
Satsningen gäller fortbildning av anställda inom verkstadsindustrin lill
kvalificerat yrkesarbete.

Ramen för bidrag till ungdomsplatser, som tidigare uppgick
lill 60 milj. kr., har likaså genom utnyttjande av finansfullmakten, genom
regeringens beslul den 21 oktober 1982, höjts med 90 milj. kr.

Mol bakgrund av det särskill ansträngda
sysselsättningsläget i Norrbollen haren betydande del -drygt 183 milj. kr. -
av de tidigarelagda statliga

Prop. 1982/83:50 29

investeringarna
avdelats för byggnads- och anläggningsarbeten i dena län. Kostnaden för de nu
anmälda resp. föreslagna åtgärderna pä arbetsmarknadspolitikens område uppgår
till sammanlagt ca 3,7 miljarder kr.

5.2
Investeringsprogrammet

De
investeringsinsatser som föreslås riktas främst mol energi-, kommunikations-
och byggsektorerna.

Kommunikationsdepartementet
bör få anslag om totalt I 000 milj. kr. för atl under innevarande och nästa
budgetär genomföra ett antal vikliga investeringsprojekt. Flera områden berörs.
Då del gäller förbättring av vägnätet planeras en utbyggnad av bl.a.
Värmdövägen, av E 4, E 6 och riksväg 51. Speciella åtgärder mol eftersatt
vägunderhåll kommer atl vidtas för atl öka trafiksäkerheten och minska
trafikstörningar.

Statens
Järnvägar bör fä ökade anslag lill fler lok och vagnar, saml för en utbyggnad
av delar av spårnätel. Luftfarten byggs ut genom atl Arlanda kompletteras med
nya anläggningar och genom atl dess banor förbättras. Postverket och televerket
fär särskilda anslag för nya investeringar, i det sistnämnda fallet i syfte alt
tidigarelägga digilaliseringen av telenätet. Åtgärder för alt främja
investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken kommer ocksä all
vidtas.

Utbildningsdepartementet
bör få anslag om 170 milj. kr. för att under innevarande och nästa budgetär
bygga om och lill forsknings-, undervisnings- och bibliotekslokaler. Därigenom
stöds säväl forskning och utbildning som byggsektorn.

Byggnadsverksamheten
stimuleras även genom all bl. a. elt system med hyresrabatter bör införas för
nybyggnation, varigenom efterfrågan och produktion av hyreslägenheter
underslöds. Dessutom bör totalt 600 milj. kr. satsas på energibesparande
åtgärder, främst avseende isolering och Ijärrvärme, för bostadshus.

På
energisidan bör under innevarande och nästa budgetår genomföras ell
investeringsprogram omfattande totalt 1,2 miljarder kr., varav mer än hälften
bör avse stöd till tillverkning och upphandling av energiulruslning, säsom
värmepumpar och koleldade förbränningsanläggningar. För all möjliggöra en
minskning av oljeimporten bör ökat slöd också ges lill fjärrvär-medislribulion
saml till torvddningsanläggningar.

För
alt vi bättre skall kunna utnyttja Sveriges egna råvaruresurser bör totalt 300
milj. kr. anslås till ell investerings- och utvecklingsprogram för gruv- och
mineralinduslrin, och dä i etl första skede ell program för utökad
prospektering. Merparten av prospekleringen kommer all ske i Norrbotten.
Syftet är all öka livslängden hos befintliga gruvor och mineralföretag och atl
lägga grunden för nya för all därigenom åstadkomma en långsiktigt lönsam
breddning av industrin.

Prop. 1982/83:50 30

5.3 Skattepolitiken

De åtgärder på skattepolitikens område som nu bör
genomföras berör företagsbeskattningen, kapitalbeskattningen, inkomstskatten,
mervärdeskallen saml införande av vissa nya punktskatter.

Ett centralt mäl för regeringens ekonomiska politik är,
som tidigare framhållits, atl stimulera till en ökning av investeringarna, i
synnerhet inom industrin. Del viktigaste medlet härför är all genom generell
ekonomisk politik åstadkomma en tillräcklig efterfrågan, så all
kapacitelsutnyttjandet höjs och initierar en invesleringsuppgäng. I väntan på
en dylik självbärande uppgång bör emellertid också de skailepoliliska medlen utnyttjas
för att stimulera investeringsverksamheten. Följande åtgärder aktualiseras i
della syfte:

-
obligatorisk
avsättning till investeringsfond. Aktiebolag och ekonomiska föreningar bör
åläggas all betala in 20% av sina vinster för 1983 lill ränlelösa
investeringskonlon hos riksbanken. Inbetalningen skall vara avdragsgill under
förutsättning all företagen sätter av motsvarande belopp till en särskild
investeringsfond

-
invesleringsavdragel
för byggnadsarbeten förlängas med ell är t.o.m. den 31 mars 1984

-
invesleringsavdragel
vid redovisningen av mervärdeskallen förlängas med etl år till utgången av år
1983

-
det nuvarande
frisläppel av de allmänna investeringsfonderna föriängas etl år

-
frisläppel av
de allmänna invesleringsreserverna förlängas med ell är Etl annat centralt mäl
för den ekonomiska politiken är atl fördela de

uppoffringar som krävs för alt rekonstruera landels
ekonomi pä etl rättvist säll, sä all krispolitiken fär den nödvändiga
förankringen. Löntagarna fär vidkännas betydande reallönesänkningar. För all
även andra grupper skall bära bördorna bör följande fördelningspolitiskt
motiverade åtgärder pä skåneområdet las upp:

-
förmögenhetsskatten
höjas med 0,5 procentenheter i alla förmögen-helsskikt

-
arvs- och
gåvoskallen höjas

-
skattereduktionen
vid utdelning på svenska börspapper (f. n. max 2250 kr. för ogift och 4500 kr.
för makar gemensamt) slopas

-
skattereduktionen
vid det s.k. skaltesparandet sänkas frän 20 lill 10% för banksparandet och frän
30 till 20% för akliefondsparandet.

Den statliga inkomstskatten har genom riksdagens beslul
med brett parlamentariskt stöd reformerats i syfte all över en treårsperiod
sänka marginalskallesalsen i vanliga inkomstlagen lill 50%, samtidigt som
värdet av underskoltsavdragen skulle reduceras lill högst 50%. Sedan riksdagen
fattade sitt beslut har den svenska kronan devalverats med 16%, vilket påverkar
säväl inflationslakt som inkomstulveckling 1983 på elt sådant sätt

Prop. 1982/83:50 31

att anledning föreligger atl justera reformen för 1983. Följande
förändringar bör föreslås:

-
I
inkomslskiklen mellan 8 och 12 basenheter (58400-87 600 kr. i 1983 års
penningvärde) bör skallen sänkas med yllerligare I procentenhet. Den maximala
skattelättnaden blir därmed 292 kr.

-
För all skapa
skallemässig jämställdhet mellan arbetsgivarnas och löntagarnas kostnader för
resp. facklig organisalionsverksamhel bör en skaltereduktion för
fackföreningsavgifter med 40% av erlagd avgift införas. Högsta underlaget för
reduktionen bör vara I 200 kr.

-
För att
motverka den potentiella inkomst- och förmögenhetsökning hos privata
hyresvärdar som de reducerade räntesubventionerna i del allmännyttiga
bostadsbeståndet kan ge upphov till, bör en hyreshusavgifl införas. Avgiften
bör vara I % av taxeringsvärdet för är 1983, 1,5% för är 1984 och därefter
2,0%.

-
En särskild
skall på 600 kr. bör införas på videobandspelare.

-
För atl
samhället skall fä del av de betydande vinsler som uppkommer vid elproduktion i
vallenkraflstationer när priset på andra energikällor stiger bör en skatt pä vatlenkraftsbaserad
elproduktion pä 2 öre per kWh införas. Den bör reduceras med I öre per kWh för
kraflverksbygg-nad frän liden 1973-1977 och utgä helt för senare kraftverk.

-
Regeringen
kommer vidare - lill följd av den förstärkning av vissa industriföretags
konkurrenskraft som devalveringen av den svenska kronan innebär — överväga en
minskning av den nedsättning av allmän energiskalt som vissa industriföretag nu
medges.

5.4 Vinstavsättning och vinstdelning

Ökad sysselsättning och samhällsekonomisk balans förutsätter
en höjd lönsamhet inom den konkurrensulsatla delen av näringslivet. Stora
vinster skapar emellertid fördelningspoliliska problem. Del framstår som utmanande
om vinsterna skall tillfalla företagens ägare medan befolkningen i övrigt ej
får kompensera sig för devalveringens effekter. Del är därför nödvändigt atl se
lill alt en viss del av förelagens vinsler förs över från ägarna lill andra
grupper i samhället. Samtidigt bör företagen stimuleras atl utnyttja sina ökade
vinster för produktiva investeringar i stället för placeringar av
huvudsakligen finansiell natur.

1 della
syfte föreslär jag, som redan omtalats, dels föriängningar av
invesleringsavdrag och frisläpp av investeringsfonder, dels atl aktiebolag och
ekonomiska föreningar skall betala in 20% av sin vinst under nästa är till
ränlelösa konton hos riksbanken. Avsättningen lill fonden blir avdragsgill om
motsvarande belopp avsätts lill en särskild investeringsfond. Denna fär tas i
anspråk bl. a. för investeringar i byggnader, markanläggningar och inventarier
saml kostnader för forskning och utveckling. Samråd bör därvid ske med de
lokala fackliga organisationerna.

Prop.
1982/83:50 32

Det främsta syflel med den föreslagna särskilda
investeringsfonden är atl stimulera företagens investeringar under åren 1984
och 1985. Endast genom atl investera kan förelagen under denna period få ul de
tili riksbanken inbetalade medlen. Den obligatoriska inbetalningsskyldighelen
löser dock — även om den fär en dämpande inverkan på förelagens utdelningar -
endasi i mindre utsträckning önskemålet om en rimlig fördelning av de ökade
vinsterna. Jag avser därför all senare under innevarande riksmöte återkomma med
förslag om elt system för vinstdelning. Del kan dock vara lämpligl att redan nu
ange huvuddragen i detta system.

När det gäller förelagens vinsler under 1983 talar starka
praktiska skäl för atl vinstdelningen i en eller annan form anknyles till
företagens utdelning. Den konstruktion som övervägs är all påföra förelagen en
avgift motsvarande 20% av beslutad utdelning för verksamhetsåret 1983. Avgiften
bör tillföras Allmänna pensionsfonden och användas för bl. a. aktieförvärv.

Del nu skisserade systemet bör begränsas lill utdelningar
från aktiebolag (inkl. banker och kreditakliebolag). Andra förelagsformer,
t.ex. ekonomiska föreningar och handelsbolag, bör alltså hållas utanför. Detta
innebär all endasi en myckel liten del av de icke börsnoterade aktiebolagen kommer
all bli skyldiga alt betala uldelningsavgifter. Grundprincipen bör vidare vara
alt utdelning som i realiteten hänför sig till en och samma vinst inle träffas
av avgift mer än en gång. Utdelning som lämnas av etl dotterbolag lill sitt
moderbolag och däi;efler slussas vidare till de slutliga ägarna bör således
avgiftsbdäggas endast en gång. Vidare är del viktigt all avgiften konstrueras
sä atl nyemissioner ej försväras.

Enligl min mening bör en på detta sätt konstruerad
koppling till utdelningen ses som ell provisorium för år 1983. För tiden
därefter kan det vara motiverat att välja en bas med bredare underlag och
mindre inlåsningsef-fekler än aktiebolagens utdelning. Valet av
vinsldelningssyslem hänger ocksä samman med företagsbeskattningens allmänna
utformning. Det finns anledning alt återkomma till dessa frågor när jag lägger
fram mitt konkreta förslag rörande 1983 ärs vinsler.

5.5 De fyra vallöftena

Socialdemokraterna lovade i valrörelsen all i fyra fall
återställa tidigare gällande regler på det socialpolitiska området, regler som
genom beslul av den tidigare riksdagsmajorilelen urholkats. Det rörde sig
däremot inte om nägra nya reformer. I och med att full finansiering anvisades
för återställandet av de tidigare gällande reglerna, främst genom en höjning
av mervärdeskatten och den s. k. arbetsmarknadsavgiften, skulle dessa åtgärder
uteslutande medföra fördelningspoliliska effekter, dvs. en omfördelning av de
disponibla inkomsterna till förmån för vissa utsatta grupper. Löftena avsäg

Prop. 1982/83:50 33

-
all den fulla
värdesäkringen i pensionssystemet skulle återställas. Detta bör nu ske genom
atl basbeloppet i pensionssystemet fr.o.m. den I januari 1983 anpassas till
förändringar i konsumentprisindex i stället för som nu basbeloppsindex.
Samtidigt bör pensionärerna erhålla en viss förskotlsuppräkning som
engängskompensalion för all uppräkningen av basbeloppet fortsättningsvis görs
årsvis i efterskott i stället för, som tidigare, var gång konsumentprisindex
steg med 3 %

-
all de av
vårriksdagen beslutade karensdagarna och försämrade ersätl-ningsförmånerna inom
sjukpenningförsäkringen skulle avskaffas

- all del reala värdet av arbetslöshetsförsäkringen
skulle höjas. Detta bör

genomföras genom all den högsta dagpenningklassen höjs lill 280 kr.,

grundbidragel och del kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) höjs till

100 kr., och genom all statsbidraget lill arbetslöshetskassorna äter höjs

lill den ursprungliga nivån 90% av kassornas kostnader

- all syslemel för statsbidrag till kommunernas
barnomsorg återförs till

tidigare gällande regler.

Cheferna för social-, utbildnings- och
arbetsmarknadsdepartementen kommer senare denna dag att ta upp frågan om dessa
vallöften.

För atl läcka de ökade kostnader som följer av dessa
förslag bör mervärdeskatten höjas från 17.7 lill 19,0% den Ijanuari 1983.
Vidare börden s. k. arbetsmarknadsavgiften höjas med 0,5 procentenheter.

Då denna höjning av mervärdeskatten leder lill
påfrestningar för de mest utsatta grupperna, i synnerhet barnfamiljerna, bör
samtidigt del allmänna barnbidraget höjas med 300 kr. per är, nerbarnsiillägget
höjas till 1 650 kr. per år för irebarnsfamiljer och lill 3 300 kr. per år för
tjärde och varje därpå följande barn. Del förlängda barnbidraget och
studiebidraget bör samtidigt höjas till att omfatta även barn mellan 16 och 18
är som uppbär studiebidrag eller förlängt barnbidrag. Höjningarna bör ske per
den 1 januari 1983.

Höjningen av mervärdeskatten leder till att
livsmedelspriserna höjs utöver de snabba prisökningar som registrerats under
senare tid. För ätt motverka de negativa effekterna härav på de minsl bemedlade
gruppernas reala disponibla inkomster föresläs en höjning av
livsmedelssubventionerna, så alt effekterna av mervärdeskallehöjningen på
subventionerade baslivsmedel neutraliseras.

5.6 De statsfinansiella effekterna

De olika åtgärder som föresläs i denna proposilion samt i
propositionen om upphävandet av beslutet om karensdagar m. m. har avsevärda
effekter på statsbudgetens utfall. Till dessa kommer även effekter på grund av
devalveringen saml nya utgifter till följd av redan inträffade förluster i den
statliga företagssektorn. Sammantaget innebär alla dessa omständigheter atl
budgelsaldol under innevarande budgetår kommer all försämras.

3 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 50

Prop.
1982/83:50 34

I den reviderade nalionalbudgelen angavs del statliga
budgetunderskottet för budgetåret 1982/83 till 75,8 miljarder kr.

Av den preliminära avstämning av statsbudgeten som nu har
ägl rum framgår alt utgifterna är upptagna med ell för lågt belopp. Framförallt
har behovet av medel lill följd av redan inträffade förluster och behov av
kapitaltillskott i den statliga företagssektorn kraftigt underskattats. Vidare
bygger de beräknade utgifterna för arbelsmarknadspolitiska åtgärder på en i
förhållande till den faktiska utvecklingen alltför optimistisk bedömning av
sysselsättningsutvecklingen. Tillsammans med erforderliga tekniska omräkningar
torde dessa omständigheter leda lill ökade utgifter på i storleksordningen 10
miljarder kr.

Jag övergår nu till alt kortfattat redovisa effekterna av
de förslag som läggs fram i denna proposition och i propositionen om upphävande
av beslulel om karensdagar, m. m.

I denna
proposilion framläggs sålunda ett omfattande investeringsprogram. Programmets
totala kostnad uppgår till 3 miljarder kr. I vilken takt dessa medel betalas ut
beror bl.a. på när de åsyftade investeringarna påbörjas och hur snabbt de
genomförs.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som jag tidigare
redovisat kommer att leda lill ökade utgifter på ca 3,7 miljarder kr. I della
belopp ingår även beslut som redan tagits av regeringen. 1 denna proposition
begärs ökade anslag om ca 2,4 miljarder kr.

För alt bl. a. hålla uppe bostadsbyggandet kommer alt
föreslås vissa bostadspolitiska åtgärder. Åtgärderna avser bl.a. hyresrabatter
och hyresförlustgarantier samt ökade insatser för all spara energi. De ökade
insatserna inom bostadspolitikens område finansieras med den föreslagna
hyreshusavgiflen.

Som jag
tidigare redovisat föresläs ell flertal skailepoliliska åtgärder. Den sänkta
statsskatten och skattereduktionen för erlagd fackföreningsav-gifl minskar statsinkomsterna
med ca 2 miljarder kr. för helår. De förlängda invesleringsavdragen torde
medföra I miljard kr. lägre statsinkomster. Den höjda produkiionsavgiften vid
elproduktion ökar inkomsterna med ca 1,2 miljarder kr. Samtidigt reduceras
dock dessa avgifter med tidigare nämnda nedsättningar, varför den totala
ökningen som helårs-effekt kan uppskattas lill ca 1,1 miljarder kr. Andra
skalleförändringar leder till ökade skatteinkomster om sammanlagt ca 1,1
miljarder kr. Den skärpta förmögenhetsskatten och höjningen av arvs- och
gåvoskatten leder till ökade statsinkomster pä ca 0,3 miljarder kr. De
förändringar som föreslås avseende skattereduktion på svenska börspapper och
skallereduktionen vid del s. k. skaltesparandet innebär ökade inkomster på ca
0,6 miljarder kr. Vidare kommer vissa nya punktskatter atl införas eller redan
befintliga avgifter all höjas, vilket innebär all inkomsterna ökar med ca 0,2
miljarder kr. Härutöver kommer effekterna av den föreslagna obligatoriska
avsättningen till investeringsfond, en åtgärd som i liden förskjuter
skalleinkomsterna frän juridiska personer.

Prop. 1982/83:50 35

Den sammanlagda kostnadsökningen lill följd av förslagen
all infria de fyra vallöftena saml ökningen av Uvsmedelssubventionerna - som
jag inom kort kommer alt beröra - uppgår lill närmare 7,4 miljarder kr. För atl
läcka dessa ökade kostnader kommer förslag all läggas om en höjning av
mervärdeskallen frän 17,7% lill 19% av beskattningsvärdet och en höjning av den
s. k. arbetsmarknadsavgiften med 0,5 procentenheter. De ökade inkomsterna från
mervärdeskatt och arbetsmarknadsavgift uppgår sammanlagt till ca 6 miljarder
kr. Härtill kommer ökade skatteinkomster pä ca 1,1 miljarder kr. p.g.a.
uppräkningen av pensioner, sjukersättning och ersättning vid arbetslöshet.
Sammantaget innebär detta atl av de ökade utgifterna om 7,4 miljarder kr. är
7,1 miljarder kr. finansierade.

Dä
höjningen av mervärdeskallen leder lill påfrestningar på en av de mest utsatta
grupperna, nämligen barnfamiljerna, kommer samtidigt, som redovisats tidigare,
en höjning av barnbidrag och studiebidrag all föreslås. Helårskoslnaderna för
dessa åtgärder uppgår till ca 800 milj. kr. Höjningen av
livsmedelssubvenlionerna medför en kostnad pä budgetens utgiftssida som kan
beräknas till 230 milj. kr.

Sammantaget
leder de åtgärder jag presenterat lill bestående förändringar av inkomster och
utgifter. Andra åtgärder, främst de arbelsmarknadspolitiska insatserna och
investeringsprogrammet, är av engångskaraktär. Förslagen leder dock på sikt
till en bättre ekonomisk utveckling och en därmed sammanhängande
budgetförstärkning. Pä kort sikt däremot medför främst engångsinsatserna för
alt förbättra arbetsmarknadsläget och för atl öka investeringarna etl ökat
budgetunderskott. De arbelsmarknadspolitiska insatserna faller i allt
väsentligt pä innevarande budgetår, medan merparten av utgifterna i
investeringsprogrammet uppstår nästkommande och senare budgetår.

För
innevarande budgetär medför detta all del statliga budgelsaldol kommer all
försämras. Jag bedömer atl underskottet i statsbudgeten innevarande budgetår
kommer alt uppgå lill ca 90 miljarder kr. mot i statsbudgeten redovisade 75,8
miljarder kr. Jag vill emellertid samtidigt understryka alt huvuddelen av
ökningen, säsom här redovisats, beror på effekter av den tidigare regeringens
politik, framför allt då industripolitiken, saml på de pä kort sikt automatiskt
budgelförsvagande effekterna av devalveringen. Denna skapar dock
förutsättningar för all vi i ell längre perspektiv skall kunna höja produktionen
och därmed även öka inkomsterna och slalsin-läkterna. Vidare vill jag
poängtera, alt de kostnadsökningar som uppstår genom åtgärder som föresläs i
propositionen om upphävandet av beslutet om karensdagar m. m. nästan
fullständigt finansieras av intäklsökningar. De ofinansierade utgiftsökningar
som tillkommit genom den nya regeringens åtgärder är således nästan
uteslutande förknippade med de omfallande arbetsmarknads- och
investeringssatsningarna; dvs. med åtgärder som syftar lill all öka
industriproduktionen och inkomsterna och lill alt bekämpa arbetslösheten.
Härigenom skiljer sig den nya regeringens budgetpolitik

Prop. 1982/83:50 36

på etl avgörande säll från den budgetpolitik som bedrivits
under de senaste sex åren.

Beräkningar av statsbudgetens inkomster, utgifter och
saldo för budgetåret 1983/84 kommer på sedvanligt sätt atl presenteras i
budgetpropositionen ijanuari, dä riksrevisionsverkels inkomstberäkning
föreligger och regeringens arbete med budgeten för budgetåret 1983/84 har
avslutats. Med del myckel stora budgetunderskott som byggts upp under senare år
blir det, som angavs i regeringsförklaringen, i budgetarbetet nödvändigt all
genomföra en myckel hård ulgiflsprövning. Ökade statliga insatser, bl.a. för
all främja sysselsättningen och öka investeringarna gör del än mer nödvändigt
atl bedriva ell utomordentligt stramt budgetarbete.

6 Utsikterna för 1983

6.1 Den internationella utvecklingen

Den internationella ekonomin har sedan 1980 präglats av
efterkrigstidens längsta lågkonjunktur och tillväxten torde även nästa år bli
mycket låg. Den ekonomiska politiken i de dominerande länderna är fortsatt
starkt restriktiv, trots all inflationen bromsas in och arbetslösheten blir
allt högre.

1 de
europeiska ekonomierna lyder konjunklurulsikterna pä en fortsall stagnation. En
betydande nedgång har noterats i industriproduktionen och handelsvolymerna.
Konjunkturen i Förenta staterna har blivit avsevärt sämre än vad som allmänt
väntades och den av administrationen förutsedda starka uppgången under loppet
av detta är har uteblivit. Även i Japan har tillväxten under detta är dämpats,
även om den forifarande är högre än i andra vikliga länder. Samlidigt har
osäkerheten på världens kreditmarknader ökat kraftigt under det gångna året,
vilket ylleriigare försvårat en internationell återhämtning.

De senasie årens stagnation i världsekonomin kan inle ses
som enbart en vanlig kortsiktig konjunkturnedgång. Vi slär uppenbarligen inför
en strukturell nedgång, dvs. en nedgång av den underliggande, långsikliga tillväxt-trenden.
En central faktor bakom detta torde vara det faktum all inflationsbekämpningen
under 1970-talel kommil all få högsta prioritet i de stora västländernas
ekonomiska politik. Della har inneburit en allt härdare åtslramningspolitik.
Så länge inflationen inte bemästrats finns inle anledning anla all
världsekonomin kan återgå lill en stabil lillväxlbana. Även om konjunkturen
återhämtas någol under nästa är, blir tillväxten med all sannolikhet låg under
de närmaste åren.

Till de mera kortsiktiga faktorer som bidragit lill atl
förlänga lågkonjunkturen under innevarande är märks: - effekterna av del
långvarigt höga ränteläget.

Prop. 1982/83:50 37

-
all
skattesänkningarna i Förenta staterna inle lett lill den expansion av den
privata konsumtionen som man väntade sig,

-
u-ländernas
minskade inkomster till följd av nedgången i råvarupriserna,

-
den svaga
efterfrågan på olja, som har resulterat i att OPEC-länderna som grupp i är
visar underskoll i bytesbalansen och därför minskar sin efterfrågan,

-
all dollarkursen
har fortsatt all stiga, vilket förhindrat de europeiska länderna atl sänka
räntorna. För de europeiska ekonomierna har dollarns uppgång haft en
efterfrågedämpande effekt av samma storleksordning som den andra
oljeprishöjningen.

Ell sannolikt förlopp är alt aktiviteten ökar någol i
Förenta staterna och Japan i början av nästa år lill följd av en uppgäng i den
privata konsumtionen och en positiv lagereflerfrågan. Mol millen av 1983 kan
även de europeiska länderna ha kommil att dra fördel av denna uppgäng samt av
eventuella ytterligare räntesänkningar. Men mot bakgrund av del generellt låga
kapacitetsutnyttjandel och den låga lönsamhetsnivän hos företagen, torde en
inyesteringsuppgäng ligga långt fram i tiden.

Den stagnerande produktionen och den ökande arbetslösheten
- den senare uppskattas i i-länderna till 33 miljoner - bidrar till atl
yllerligare bromsa inflationstakten. I de större industriländerna beräknas den
sjunka frän i genomsnitt ca 7,5 % 1982 lill ca 6,5 % 1983. Därvid antas
oljepriset bli oförändrat under 1983.

Industriländerna som grupp väntas få elt underskoll på ca
30 miljarder dollar i bytesbalansen. Bakom denna förbättring döljer sig ä ena
sidan betydande överskott i Förbundsrepubliken Tyskland och i synnerhet Japan,
å andra sidan fortsatt myckel stora underskott i de mindre OECD-länderna.

Den låga tillväxten i industriländerna; u-ländernas och
öststaternas strävan all nedbringa sina bytesbalansunderskotl och en ökad
svårighet för finansiellt utsatta länder all erhålla krediter på de
internationella kapitalmarknaderna pekar mot en myckel låg ökning av
världshandeln 1983, se tabell 5.

Tabell 5 Prognoser för den internationella ekonomin (OECD)

Procentuell volymförändring

1982

1983

BNP -
OECD totalt

- 1/4

1

Världshandel

0

1 1/2

Väridshandelspriser
i nationell

valuta,
bearbetade varor

8 1/2

5 1/2

Konsumentpriser

7,5

6 1/2

Arbetslöshet,
procent

8,6

9,3

Arbetslöshet,
milj. personer

32,2

33.3

Katta: OECD och ekonomidepartementet.

Prop. 1982/83:50 38

6.2 Den svenska ekonomin

Utvecklingen under 1982

Den ekonomiska utvecklingen blev betydligt svagare än
väntat under 1982. Som konjunkturinstitutets höslrapporl visar blir del ingen
tillväxt alls i den svenska ekonomin i år mol en förväntad ökning på 1,4%
enligl den reviderade finansplanen i april. Till en del förklaras della av den
svagare internationella konjunkturen som beräknas sänka exporilillväxlen frän 5
1/2 lill 3 1/2%. Förväntningarna om en fortsatt svag efterfrågetillväxl och de
höga räntorna har gjort förelagen mycket försikliga med all producera på
lager. Lagerinvesleringarna blir därför betydligt lägre än vad som förväntades
i våras. Trots den svagare inhemska efterfrågan tycks konkurrenskraften ha
försvagats, så all importen ökar lika myckel som prognoserna i april angav.
Della gör alt BNP praktiskt taget inte ökar alls i är med åtföljande försämring
av sysselsättningsläget.

Devalveringen

Den följande redovisningen av utsikterna för den svenska
ekonomin och effekterna av den ekonomiska politiken baserar sig i vikliga avseenden
på konjunkturinstitutets höslrapporl. Hänsyn har dock här tagils lill de åtgärder
som föreslagils eller senare kommer alt föreslås och som konjunktur-inslilulel
ej kunnat beakta. Vidare antas den internationella konjunkturutvecklingen och
därmed marknadstillväxten för svenska exportvaror bli svagare än vad institutet
räknat med.

Devalveringen ger möjlighel lill en successiv expansion
inom näringslivet. Men de svaga internationella konjunklurulsikterna sätter
gränser för expansionen under 1983. Först under 1984-1985 kan de fulla
effekterna avläsas. Del är också först efter 1983 som en invesleringsuppgäng
kan påräknas. För all underlätta denna process sätts infrastrukturella investeringsprojekt
igång under nästa år.

Arbetskraftskostnaden
per producerad enhet stiger enligl de antaganden ekonomideparlemenlel gjort med
ca 3% nästa år. Lägges därtill alt devalveringen driver upp företagens
imporlkoslnader och all vinsterna stiger kan exportpriserna antas öka med ca
10-11 %. Eftersom de internationella priserna omräknade i svenska kronor stiger
med 17-18% innebär det alt exportföretagens relativpriser sjunker med ca 6%.
Del är en någol mindre relalivprissänkning än konjunkturinstitutet antagit. I
kombination med den antagna lägre världshandelslillväxten ger
relalivprissänkningen en export-volymökning för bearbetade industrivaror pä ca
7% mol 8% enligl kon-junklurinstitulels prognos.

För hela exporten, inkl. råvaror, stiger volymen med ca
6%. Detta är en god tillväxt i en svag världskonjunktur. Ändå växer inle
exportintäkterna särskill snabbi på kort sikt.

Konjunkturinstitutet räknar med all en relalivprissänkning
ger effekt pä

Prop. 1982/83:50 39

de löpande exportintäkterna över en treårsperiod.
Volymeffekten av devalveringen skulle dä öka exportintäkterna totalt pä dessa
tre år med 10-15 miljarder kr. Devalveringen medför all den nuvarande
minskningen av industriproduktionen förbyis i en uppgång. För nästa är beräknas
ökningen bli ca 4%.

Del innebär en kraftig omsvängning av produktionen i
riktning mol export och ersätlning för import. Exporten ökar dubbelt så snabbt
som den produktion som är avsedd för inhemsk användning.

Den omsvängning i resursanvändningen som devalveringen
leder lill kan ocksä åskådliggöras med de förändringar i efterfrågans sammansättning
som direkt följer av devalveringen. Exporten beräknas 1983 bli 4 miljarder kr.
större än den annars skulle blivit, och importen ca 3,5 miljarder kr. mindre.
Delta beror både på konkurrensförbättringen och pä atl den privata
konsumtionen minskar med drygt 5 miljarder kr. lill följd av devalveringen. Å
andra sidan stiger investeringarna med knappt 500 milj. kr. (exkl.
investeringsprogrammets effekter).

Devalveringen beräknas totalt höja produktionen 1983 med
närmare 3 miljarder kr. räknat i 1982 års prisnivå. Det motsvarar ungefär 0,5%
av totalproduktionen (BNP) och en sysselsättningseffekt på 15000-20000
personer.

Löner, priser och privat konsumtion

Löntagarna ges viss kompensation för de av devalveringarna
föranledda prisstegringarna under 1982 enligt vad som överenskommits i 1982 års
avtal. Denna kompensation kan beräknas uppgå lill knappt I %, vilket kan
jämföras med en beräknad total devalveringseffekt på priserna med omkring
4,5%. De löneökningar som faller ul 1983 som följd av 1982 års avtal i
kombination med en viss löneglidning medför atl 5-6% är inlecknade redan innan
lönerörelsen startar.

Som framgått i del tidigare har skattereformen justerats
sä att inkomstskatten sänks med 2 miljarder kr. Denna skattesänkning avser i
första hand låg- och medelinkomsttagare. Härigenom skapas förutsättningar för
atl genomföra det första steget i skallereformen med elt lägl nominellt avtal,
samtidigt som en rimlig fördelningsprofil för reallönernas utveckling uppnäs.

De kalkyler som presenteras i del följande ulgår från den
nu kända lönekostnadsökningen för 1983, dvs. 7-8%. En högre ökningstakt för
lönekostnaderna medför en ytteriigare höjning av inflationen och etl slörre
underskott i bytesbalansen.

Eftersom lönekoslnadsökningarna hos vikliga konkurrenter,
såsom inom den tyska industrin, blir lägre än här angivna 7-8%, skulle vårt
relativa kostnadsläge ha försämrats utan devalveringen. Denna har den dubbla
effekten att sänka vårt kostnadsläge räknat i jämförbar valuta och all
stimulera industriproduktionen, sä all produktiviteten kan öka och
kostnadsökningen per timme blir lägre.

Prop. 1982/83:50 40

Devalveringen skulle höja importpriserna med 19% vid ett
fullständigt genomslag. Det är emellertid mot bakgrund av tidigare erfarenheter
rimligl alt räkna med atl importörerna håller tillbaka prisökningarna för atl
försvara sina andelar av den svenska marknaden. För de bearbetade industrivarorna
som utgör huvuddelen av importen antar därför konjunkturinstitutet att
importprisökningen bara slår igenom lill 75%, varav 40 procentenheter antas
falla på 1982. Däremot slår importpriserna igenom snabbare och mera
fullständigt för råvaror, inle minsl olja. Pä oljan slär prishöjningarna igenom
direkt. Totalt för ell helt är beräknas vär oljenola försämras med 6 miljarder
kr. För 1982 försämras handelsbalanssaldot av denna anledning med 1,5 miljarder
kr. netto.

Mervärdeskallehöjningen drar upp den inhemska prisnivån
någol. Höjningen innebär en prisstegring med 1,6 % på mervärdeskallebdagda
varor. Eftersom dessa utgör ca 60% av konsumtionen påverkas den totala konsumentprisnivån
med I %. Denna ökning faller i sin helhet på 1983.

Den sammantagna priseffekien av dessa åtgärder skulle
därför bli en höjning av inflationstakten med drygt 5.5 %. Härav faller 4.5
procentenheter pä 1983. Totala prisstegringen 1983 väntas bli 10- 11 %.

Den köpkraflsindragande effekten dämpas dock av de
åtgärder sorn vidtas för att stödja särskill utsatta grupper.

Särskill vikliga är höjningen av barnbidragen,
uppräkningen av pensionerna och arbetslöshetsersättningen samt justeringar av
de direkta skatterna.

En sänkning av reallönerna är oundviklig och nödvändig.
För hela löntagarkollektivet blir minskningen efter skatt och prishöjningar en
minskning av reallönen med ca 5% nästa år. Härav svarar devalveringen för ca
3%. Under 1981 och 1982 föll reallönen med totalt ca 8%.

Politiken har anpassats så atl den skall ge en rimlig
avvägning mellan en från sysselsättningssynpunkt nödvändig eftertVägeulveckling
och ett från byiesbalanssynpunkl motiverat krav på återhållsamhet på
konsumiionssi-dan. Sänkningen av de totala realinkomsierna motverkas därför i
viss män genom de tidigare nämnda åtgärderna. Vid avvägningen har förutsatts
att hushållen kommer all sänka konsumtionen i mindre grad än vad realinkomsierna
minskar. Därigenom faller sparandels andel av inkomsterna, dvs. sparkvolen
sjunker.

Det finns å andra sidan också skäl för alt sparkvolen i
stället borde stiga. Erfarenheten visar att i en situation där infialion och
arbetslöshet stiger tenderar hushällen att öka sparkvolen. Härtill skall läggas
atl marginal-skallereformen med avdragsbegränsningen också stimulerar
sparandel. Del argument som här, liksom i konjunkturinslilutets beräkningar, är
avgörande för alt anla alt sparkvolen sänks, är att hushållen efter minskningen
av konsumtionen 1981 och 1982 har svårt all ytterligare anpassa konsumtionen
nedåt i samma takt som realinkomsierna faller. Därför utgår beräkningarna frän
all den privata konsumtionen bara faller med 2% nästa år, medan realinkomsierna
väntas minska med ca 2 1/2%.

Offentlig konsumtion

Den offentliga konsumlionslillväxlen begränsas, som
framgår av tabell 6, lill någon procent bäde i är och nästa är. Både statens
och kommunernas tillväxt påverkas av de satsningar som görs för all stödja
sysselsättningen. Härtill kommer vissa tillfälliga effekter såsom överföringar
av sjukhus från staten till den kommunala sektorn 1982 och 1983. Borträknas
dessa effekter är den underliggande volymförändringen en minskning med en procent
för statens del.

Tabell 6 Försörjningsbalans 1982-1983

1981

1982

1983

Miljarder kr.

Procentuell volym-

förändr

ing

BNP

569.2

0.1

1.5

Import,
varor och tjänster

175,5

1.2

1,4

Tillgång

744,8

0,4

1,5

Bruttoinvesteringar

109,8

- 3,5

-1,7

Näringslivet

47,7

- 7.1

-7.4

därav: industri

18,1

-15.0

-5,0

Statliga mynd. o. affärsverk

14,1

15,0

9,1

Kommuner

21,8

- 4,6

3.0

Bostäder

26,2

- 4,9

-1,0

Lagerinvestering'

-4,3

- 0,1

1,0

Privat
konsumtion

296,8

- 0,5

-2,0

Offentlig
konsumtion

169.0

1,2

0,9

Statliga

51.4

- 2,3

-1.8

KommunaP

117,6

2,8

2,1

Inhemsk
efterfrågan, totalt

571.3

- 0.7

-0,1

Export,
varor och tjänster

173,4

3,4

6,0

Användning

744,8

0,4

1.5

' Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.

- Häri ingår att överföring av sjukhus sänker den statliga
konsumtionen 1982 med 1,6% och 1983 med 1,1%. För kommunerna ökar konsumtionen
härav med 0,8 resp.
0.5%.

För den kommunala sektorn lyder tillgängliga uppgifter på
all volymökningen ligger på 1,5% i år. För nästa år kan del restriktiva
budgetarbete som skett även i kommunerna väntas leda lill en volymökning på
knappt 1,5%. Inräknas de arbelsmarknadspolitiska satsningarna blir tillväxten
2% i är och 1,6% 1983 (exkl. överföring av sjukhus).

Investeringar

Den förbättring av kostnadsläget som devalveringen ger bör
naturligtvis få en positiv effekt på investeringsbenägenheten inom industrin.
Det är företagens förväntningar om bl.a. del framlida eflerfrägelägel och den
framlida lönsamheten som bestämmer investeringarna. Del är realistiskt atl
räkna med atl den fortsatt svaga efterfrågan och den stora outnyttjade
kapaciteten leder lill all det inle blir någon invesleringsökning nästa år.
Konjunkturinstitutet räknar med atl det fall i investeringarna på ca 15%,

Prop.
1982/83:50 42

som annars skulle inträffat, halveras genom devalveringen.
Härtill skall läggas fortsatt frisläpp av investeringsfonder och
investeringsreserver och förlängning av invesleringsavdragen. Det omfattande
program för investeringar i infrastruktur och på energiområdet som presenteras
i denna proposition kommer all bidra till all ytterligare dämpa nedgången i
industriinvesteringarna. Nedgången beräknas därför 1983 begränsas till 5% för
industrin.

För näringslivet i övrigt uppvägs den stimulans som
devalveringen ger av all bl.a. parti- och detaljhandel förmodligen kommer all
revidera ned sina investeringsplaner som följd av den minskade privata
konsumtionen.

Inom den
offentliga sektorn bedöms investeringsprogrammet och inve-

sieringsarbelen i arbetsmarknadsdepartementet ge följande tillskott lill

investeringsvolymen 1983:

Staten -t-11 %■

Kommunerna -1-8%

Stimulanseffekten på bostadsinvesteringarna väntas bli
1/2% 1983. Den huvudsakliga effekten av de föreslagna stimulanserna väntas
påverka bostadsbyggandet först 1984.

Totalt sett innebär investeringsälgärderna en ordentlig
stimulans av byggandet. Om man dessutom tar hänsyn till atl
ombyggnadsverksamhe-len samt reparation och underhåll ökar vänds en nedgång i
byggverksamheten de tvä senasie åren lill en mindre ökning nästa år. Det
innebär en väsentlig lättnad av sysselsättningsläget i branschen.

Den samlade investeringsverksamheten beräknas komma atl
sjunka 1983. Del är först under 1984 man kan påräkna en uppgång och en omsvängning
i riktning mol en stigande andel för industri och övrigt näringsliv.

Den totala inhemska efterfrågan inkl. lagerförändringar
beräknas sjunka med 0,1 % 1983 alt jämföra med en minskning på 0,7% 1982. Det
beror främst på all invesleringsfallet dämpas. Härtill kommer att exporten beräknas
öka med ca 6% mol ca 3,5% 1982.

Produktion och sysselsättning

Eftersom kostnadsläget förbättras kan den svenska
produktionen tillgodose en relativt setl slörre andel av den inhemska
efterfrågan. Del betyder atl den totala produktionen skulle kunna öka med ca
1,5% nästa är.

Produktionsökningen nästa år kan dock förmodligen ske utan
all syssel-sättningsvolymen ökar. Snarare finns risk för atl
industrisysselsättningen, med hänsyn lill den betydande lediga kapaciteten i
utgångslägel, inle vänder uppåt förrän med betydande eftersläpning i
förhållande till produktionen. Sysselsättningen inom den privata
tjänstesektorn försvagas, varför den totala efterfrågan pä arbetskraft väntas
förbli svag under 1983. Samtidigt fortsätter emellertid utbudet alt öka. Det
successivt förbättrade eflerfrägelägel medför därför ingen omedelbar lättnad
vad gäller arbetslöshe-

Prop. 1982/83:50 43

ten. För 1983 som helhet skulle arbetslösheten därmed
ligga kvar på 3,5-4% eller 150000-170000 personer.

Bytesbalans och finansiell utveckling

Den oundvikliga etfeklen av devalveringen blir en temporär
försämring av den yttre balansen, se tabell 7. Bl. a. stiger kostnaderna för
oljeimporten omedelbart. Del lar också tid innan exportindustrins förbättrade
kostnadsläge ger utslag i ökad orderingång. De positiva effekterna på den
yttre balansen visar sig först pä 2 å 3 års sikt.

Tabell 7 Handels- och bytesbalans 1981-1983

Miljarder kr.

1981 1982 1983

144.7

■167.6

197,7

146.0

171,6

201,0

- 1.3

- 4.0

- 3,3

20.5

23,6

27,1

29,5

33.7

39,5

- 9,0

-10.1

-12,4

12,9

15.0

17,0

-17.2

-22,5

-27,6

-14.6

-21,6

-26,3

Export

Import

Handelsbalans

Export av tjänster

Import av tjänster

Tjänstebalans

Restpost, totalt

Transfereringsbalans

Bytesbalans

Enligl konjunklurinslitulels bedömning skulle handelsbalansunderskol-tel
i är stiga till 4 miljarder kr. BUr världsmarknaden så svag som hår befaras
skulle underskottet nästa år uppgå lill ungefär samma belopp.

Försämringen i Ijänslebalansen torde bli relativt
obetydlig, medan transfereringarna till utlandet stiger, bl.a. som följd av
atl räntan på utlandsskulden stiger lill följd av devalveringen.

Vad gäller den finansiella utvecklingen i slorl kommer den
att präglas av ett myckel slort budgetunderskott. För 1983 torde även
kommunerna uppvisa etl finansieUt underskott.

Den finansiella situationen i förelagen förbättras
avsevärt, dels som följd av en real lönsamhelsförbältring och en fortsall låg
investeringsnivå, dels som följd av betydande kapitaltillskott frän staten till
delar av industrin.

Ser man till den totala likviditeisökningen i ekonomin
lyder den pä att dé inflationssiffror som här redovisats är realistiska.
Samlidigt är likviditetssi-luationen sädan alt den, om efterfrågan skulle öka
kraftigt, kan påverka inflationen och exlernbalansen negativt inför 1984. Det
är därför stora krav som kommer att ställas bäde på finanspolitiken och
kreditpoliliken under del kommande året.

Statsråden Boström, Feldl, Hjelm-Wallén, Leijon,
Gustafsson, Peterson och Dahl utvecklar härefter närmare de ekonomisk-politiska
åtgärder som hör till vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovisas i
underprotokollen för resp. departement.

Prop. 1982/83:50 44

Statsministern
avslutar:

7 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag alt
regeringen i en gemensam proposilion

1.
ger riksdagen tillfälle atl ta
del av vad jag och övriga föredraganden har anfört om det ekonomiska lägel,

2.
godkänner de allmänna
riktlinjer för den ekonomiska politiken som har förordats,

3.
förelägger riksdagen vad de olika
föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt
om.

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar atl genom
proposilion förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och
de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
beslutar atl de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna 1-6.

Prop.
1982/83:50 45

Innehållsförteckning

1
Omläggningen av den ekonomiska
politiken............. 2

2
Den svenska ekonomins
utveckling 1976-1982 ........ 6

2.1
Den internationella bakgrunden........................ 6

2.2
Den svenska utvecklingen............................... 7

2.3
Den negativa utvecklingen måste
brytas!........... 15

3 De ekonomisk-politiska
alternativen .................... 15

3.1
Uppgiften ................................................... 15

3.2
Expansion av inhemsk efterfrågan..................... 16

3.3
Den ensidiga
älslramningspoliliken ................. 18

3.4
Det produktionsexpansiva
alternativet............... 19

4 Den ekonomisk-politiska
strategin för de närmaste åren 20

4.1
Huvudlinjerna i den ekonomiska
politiken............ 20

4.2
Beslående
konkurrenskraftsförbällring ............. 21

4.3
En rättvis fördelningspolitik ............................ 21

4.4
Låg infialion.................................................. .. 23

4.5
Ell effektivt resursutnyttjande
........................ 25

4.6
Slabiliseringspoliiiska
överväganden ................ 26

5 De ekonomisk-politiska
åtgärderna........................ 27

5.1
Arbetsmarknadspolitiken .............................. 28

5.2
Investeringsprogrammet ............................... 29

5.3
Skattepolitiken .......................................... 30

5.4
Vinstdelning................................................. 31

5.5
De fyra vallöftena......................................... .. 32

5.6
De siatsfinansiella effekterna .......................... .. 33

6 Utsikterna för 1983 ......................................... .. 36

6.1
Den internationella
utvecklingen ...................... .. 36

6.2
Den svenska ekonomin ................................. 38

7
Hemställan .................................................... .. 44

8
Beslul.............................................................. 44

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Prop.
1982/83:50_____________ BUaga 1

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Prop.
1982/83:50 I

Bilaga I Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-11-04

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder
m. m.

ÅTGÄRDER INOM KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTETS
VERKSAMHETSOMRÅDE

Den ekonomiska situationen är nu sädan all samhällets
resurser inle är fullt utnyttjade. Ledig kapacitet kan användas för
investeringar inom den offentliga sektorn utan alt verksamheten inom den
privata sektorn direkt påverkas. En förbättrad infrastruktur leder lill lägre
drift- och underhällskostnader för samhället. Utrymmet för framtida privata
investeringar ökar.

Goda
kommunikationer är en viktig förutsättning för näringslivets konkurrenskraft.
Investeringar pä kommunikationsområdet bidrar därmed direkt lill alt förbättra
landels ekonomi. En bättre vägslandard och en ökad kapacitet vid statens
järnvägar medför lägre kostnader för förelagen. Utbyggda tele- och datakommunikationer
ger även mindre och medelstora förelag möjligheter all utnyttja avancerad
teknik och skapar således möjligheter till ett livskraftigt näringsliv i
landets olika delar.

Mol denna
bakgrund föreslår jag i del följande särskilda investeringar i vägar,
järnvägar, luftfarts-, post- och leleanläggningar.

En utbyggd
kollektivtrafik är nödvändig av flera skäl. Arbetstillfällena mäste vara
tillgängliga även för personer som inle har tillgång lill privatbil. Importen
av bensin och olja måste begränsas.

Genomförandel
av länshuvudmannareformen skapar förutsättningar för ell ökat resande med
kollekliva transportmedel. För all även stimulera lill försök med nya
trafiksystem föreslår jag ell nytt anslag på 40 milj. kr. Medlen bör användas
sä all forsknings- och utvecklingsarbetet pä kollek-livirafikområdel breddas
och kommer lill praktisk användning.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 50. BiUiga I

Prop. 1982/83:50 2

B. Vägväsendet

Bli. Särskilda väginvesteringar. Av statsministerns och
chefens för ekonomi- och budgeidepartementen tidigare anföranden har framgått
att regeringen avser all under är 1983 låta påbörja flera stora
väginvesteringar utöver vad som tidigare planerats. Jag vill förorda all
investeringarna ges en inriktning mol Europaväg- och riksvägnätel.

När del
gäller Europavägarna bör en utbyggnad av E4 i Södermanlands län påbörjas under
år 1983. Pä västkusten är en snar förbättring av väg E6 nödvändig i Hallands
län. Utbyggnaden genom Halland innebär bl.a. atl Varbergs tätort befrias från
E6-lrafiken. Genom investeringar i Värmdöle-den och väg 51 i Östergötlands län
kan de mycket besvärande trafikförhållandena i Guslavsberg resp. Finspång
avsevärt förbättras. Nya bostadsområden kan också exploateras. De vägobjekl
som enligl min mening nu bör påbörjas är:

Län Objekt Beräknat belopp

B 74 Värmdövägen 92
milj. kr. (delfinansiering)

D E4
Jönåker-Nyköping 55 milj. kr. (delfinansiering)

E 51
Genom Finspång 52 milj. kr.

N E6 Långäs-Gunnestorp 60 milj. kr. (delfinansiering)

U E18 Bro över SJ i Köping

(95 % statsbidrag) 9
milj. kr.

268 milj. kr.

Samtliga vägobjekl som nu bör påbörjas har hög
samhällsekonomisk avkastning. Den totala kostnaden för dessa väginvesteringar
beräknas uppgå lill nära 560 milj. kr. Elt viktigt syfte med regeringens
särskilda vägbyggnadsprogram utöver del planenliga vägbyggandet är an snabbi
förbättra fömlsällningarna för näringslivets transporter och den regionala
utvecklingen vad gäller industriutbyggnad, sysselsättning och bostadsbyggande.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Särskilda väginvesteringar på tilläggsbudget 1
lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte huvudtiteln anvisa elt
reservationsanslag på 268000000 kr.

B 12. Åtgärder mot eftersatt vägunderhåll. Utnyttjandet
och vidmakthållandet av dagens relativt utvecklade vägnät är i stor
utsträckning beroende av de driftinsatser som görs. En förutsättning för elt
väl fungerande framlida vägtransportsystem är en fortsatt prioritering av
driflverksamhelen. Under senare är har enligl min mening underhållet av vägarna
eftersatts.

Ell eftersatt vägunderhåll innebär på sikt betydande
reparationskostnader för att återställa vägarna i gott skick. Efiersättningen
innebär också all trafiksäkerheten på vägarna försämras saml ökad risk för
trafikstörningar inte bara på kort sikt ulan framför allt på läng sikt.

Prop. 1982/83:50 3

Det är enligl min mening angeläget atl vägverket nu
tilldelas särskilda medel. Härigenom ges vägverket och väghållande kommuner
möjlighet inte bara alt klara vinterväghällningen under år 1983 ulan också alt
undvika ytterligare eflersätlning av underhållet. Delta har särskild betydelse
för den lunga industrin i glesbygd och för skogsnäringen.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört förordarjag att 100
milj. kr. anvisas på tilläggsbudget under ell nytt anslag på statsbudgeten. Av
de beräknade medlen bör 25 milj. kr. avse åtgärder pä slalskommunvägar. Bidrag
bör lämnas i enlighet med gällande regler om statsbidrag till väg- och gatuhållning
i vissa kommuner. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

alt lill Åtgärder mot eftersatt vägunderhåll pä
tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte
huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag pä 100000000 kr.

D. Järnvägar

D 5. Särskilda investeringar vid statens järnvägar.
Riksdagen har för innevarande budgetår medgett (prop. 1981/82: 100, bil. 9, TU
1981/82:22, rskr 1981/82:245) atl den totala ramen för statens järnvägars (SJ)
investeringar får uppgå lill 1 794 milj. kr. Vidare får SJ träffa
hyresköpsavial och lång-tidsförhyra (leasa) rullande materiel inom en ram av 40
milj. kr.

Genom regeringens beslul i september 1982 och oktober 1982
om tidigareläggning av vissa sysselsällningsskapande åtgärder vid SJ har
investeringsramen höjts lill I 956,1 milj. kr.

Enligl min mening finns del anledning all under
innevarande budgetär genomföra ytteriigare ell antal investeringar vilka SJ har
slorl behov av.

Jag föreslär när det gäller rullande materiel atl SJ lill
innevarande budgetår får tidigarelägga beställningar lill ell belopp av 142
milj. kr. 1 beloppet ingår medel för sex st. ellok (Re), sex st. diesellok (T
44) samt dellikvid för beställning av 20 vagnar för persontrafik och 300
godsvagnar (Hbis). 1 beloppet ingår vidare 25 milj. kr. för att möjliggöra
fortsatt ombyggnad av pendeltågen (XI) i Stockholmsregionen vilket ökar SJ:s vinterberedskap. Av del totala
beloppet bör 127,8 milj. kr. föras till statskapitalet.

Jag vill också la upp frägan om elt nytt dubbelspår mellan
Älvsjö och Flemingsberg som första etappen i utbyggnaden av hela sträckan
Älvsjö-Järna. Elt nytt dubbelspär på denna sträcka är en av förutsättningarna
för all spårkapacilelsproblemen i Stockholmsregionen skall kunna lösas. Bl.a.
möjliggörs en kvalitativt bra lösning av pendeltägstrafiken samtidigt som en
bra lagföring säkerställs både för lokal- och Ijärrlrafiken.

En utbyggnad av spärkapacilelen söderut måste emellertid
för atl nägon påtaglig effekt skall ernås kombineras med en ombyggnad av
Stockholms Central. Vidare krävs en utbyggnad av kapaciteten av sparsystemet
även

Prop.
1982/83:50 4

frän Slockholm och norrut, framför allt pä sträckan
Karlberg-Ulriksdal. Den totala invesleringsuigiften för nu nämnda investeringar
har beräknats uppgå till i storleksordningen 2 miljarder kr. i nuvarande
prisnivå.

Vad gäller dubbelspåret Älvsjö-Flemingsberg är
projekteringen i huvudsak klar. Invesleringsuigiften uppgår till 335 milj. kr.
Eftersom byggtiden är fem år anser jag del angeläget alt arbetena kan startas
sä snart en överenskommelse träffats med Stockholms läns landsting om
ersättning till SJ för lokaltågstrafiken. Jag föreslår därför atl SJ redan nu
erhåller 35 milj. kr. för delta ändamål. Med hänsyn till den långa byggtiden
föreslär jag atl slällning till frågan om invärdering på statskapitalet tas när
anläggningen tas i bruk.

1 sammanhanget bör understrykas vikten av att frågan om
vilken ersättning SJ skall erhålla av Stockholms läns landsting för
lokallågslrafiken i framtiden snarast får en lösning. Jag avser därför inom
kort föreslå regeringen alt tillkalla en särskild förhandlingsman med uppgift
alt tillsammans med parterna finna en lösning på denna fräga.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Särskilda investeringar vid statens järnvägar på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte huvudtiteln
anvisa ell reservationsanslag på 177000000 kr.

F. Luftfart

F 5. Särskilda investeringar för luftfarten. Med
hänvisning lill de motiv som anförts av slalsminislern och chefen för ekonomi-
och budgeidepartementen förordarjag all 60 milj. kr. budgetåret 1982/83 upptas
pä ett särskill anslag motsvarande totalkostnaden för investeringar i
luftfarten. De föreslagna investeringarna utgörs av etl nytt parkeringshus för
inrikestrafiken på Arlanda - totalkostnad 33,4 milj. kr. - en ny
avisningsanläggning för totalt 1,6 milj. kr. och vissa åtgärder som berör
flygledning och flyginfor-mation på Arlanda för totalt 1,1 milj. kr. För alt
möjliggöra landningar i sämre väder på en av banorna på flygplatsen och
därigenom öka regularile-ten förordarjag all medel avsätts för investeringar i
banbelysning och dess kraflförsörjning för sammanlagt 23,1 milj. kr. budgetåren
1982/83 och 1983/ 84. Medelsåtgängen budgetåret 1982/83 för de nämnda
investeringarna beräknas liU 31,5 milj. kr. och budgetåret 1983/84 lill 27,7
milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Särskilda investeringar för luftfarten på
tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte
huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag pä 60000000 kr.

Prop. 1982/83:50 5

G. Post väsende

G 4. Särskilda investeringar för postverket. Med
hänvisning lill de motiv som anförts av statsministern och chefen för ekonomi-
och budgeidepartementen förordar jag all 135 milj. kr. budgetåret 1982/83
upptas på ett särskill anslag för särskilda investeringar för poslväsendet.
Beloppet motsvarar totalkostnaden i prislägel den 1 januari 1982 för den sista
etappen (etapp IV)
av ombyggnaden av
poslgirohusel i Slockholm. Medelsåtgängen för bygget beräknas lill 25 milj.
kr. budgetåret 1982/83, 40 milj. kr. budgetåret 1983/84, 60 milj. kr.
budgetåret 1984/85 och 10 milj. kr. budgetåret 1985/86. Jag hemställer all
regeringen föreslär riksdagen

att lill Särskilda investeringar för postväsendel på
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte
huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag pä 135000000 kr.

H. Telekommunikationer

H 2. Särskilda investeringar i leleanläggningar. Med
hänvisning lill vad statsministern och chefen för ekonomi- och
budgeidepartementen anfört föreslär jag all regeringen hos riksdagen hemställer
om etl särskill reservationsanslag pä 220 milj. kr. för investeringar i
telekommunikationer. Investeringsprogrammet medför att televerket kan
tidigarelägga digitaliseringen av telenätet. Delta innebär all i ett
internationellt perspektiv verkel tidigt och på ett ekonomiskt säll kan erbjuda
avancerade teletjänster, som ger företag och myndigheter möjlighet all
rationalisera sin informationsöverföring och informationsbehandling.
Programmet beräknas sträcka sig över en treårsperiod med början under
innevarande budgetår. Anslaget avser således hela denna period.

Investeringarna bör hållas åtskilda från televerkets
ordinarie investeringsprogram. De bör därför anvisas över elt nytt anslag
benämnt H 2. Särskilda investeringar i leleanläggningar.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till SärskUda investeringar i leleanläggningar på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte huvudtiteln anvisa ell
reservationsanslag på 220000000 kr.

I. Institut m. m.

I 19. Åtgärder för att främja investeringar och
utvecklingsarbete i kollektivtrafiken. Målet för den statliga trafikpolitiken
är all ge invånare och näringsliv en tillfredsställande transportförsöijning
lill lägsta möjliga sam-

Prop.
1982/83:50 6

hällsekonomiska kostnader. För att delta mäl skall kunna
uppnås krävs enligt min mening en effektiv och utbyggd kollektivtrafik. En
satsning på den kollekliva trafiken är också nödvändig av såväl jämlikhelsskäl
som med hänsyn lill miljö, energisparande och trafiksäkerhet. Inle minsl viktig
är kollektivtrafiken för möjlighelerna all skapa en väl fungerande arbetsmarknad.

Kollektivtrafiken har under senare år ökat sin andel av
transportarbetet. Bakom denna utveckling ligger bl.a. ökade drivmedelspriser,
lågprislinjen i laxesällningen saml ell bällre resursutnyttjande och utökad
trafik som möjliggjorts genom bildandel av elt gemensamt huvudmannaskap för den
lokala och regionala kollektivtrafiken i länen. Del ökade intresset för
kollektivtrafiken har främst kommit till uttryck i tätortsområdena. De
omfattande och tidsmässigt koncentrerade arbetsresorna i dessa områden förutsätter
transportsystem med bl.a. slor kapacitet.

En utvecklad kollektivtrafik har betydande fördelar
framför andra transportsystem. Den är väsentlig för atl förbättra miljön i
tätorterna. En utvecklad kollektivtrafik kan spara också energi och investeringar
i vägar och gator m. m. Men kollektivtrafiken är även väsentlig för
landsbygdens trafikförsörjning då människor och näringsliv i landels olika
delar skall erbjudas en tillfredsställande trafikförsörjning. Åtgärder som
präglas av samverkan och samordning mellan olika transportföretag och färdmedel
är här särskill uttalade.

Staten stöder i dag kollektivtrafiken genom all
drifibidrag lämnas lill den grundläggande trafikförsörjningen i landet.
Bidraget beräknas i huvudsak efter antalet utförda vagnkilomeler. Genom
bidragels planeringsanknytning främjas effektiva irafiklösningar.

Vidare medger del statliga bidragssystemet för väg- och
gatuhållning numera att bidrag kan lämnas lill vissa anläggningar för
kollektivtrafik. Exempel på sådana åtgärder är busslrafikleder, körylor vid
bussterminaler och vissa spåranläggningar.

Staten ger ocksä bidrag till forskning och utveckling.
Detta stöd är främst inriktat på grundforskning och framtagande av ny teknik på
området. Bidrag kan även ges för vissa praktiskt inriktade
demonslralionsför-sök.

De nuvarande statliga insatserna är dock enligl min mening
inle tillräckliga. Staten bör ha möjlighel all ocksä stimulera lill
investeringar i bl. a. ny eller mer utvecklad teknik för kollektivtrafiken. För
all fä en väl utbyggd och en effeklivare kollektivtrafik bör därför staten
kunna medverka till alt begränsa det risklagande som irafikförelag,
länshuvudmän och kommuner utsätter sig. för när de genomför en slörre utbyggnad
av sin verksamhel. Därigenom skulle de resultat som kommer fram genom olika
FoU-projekl som kolleklivirafikberedningen, Iransportforskningsdelegalionen och
styrelsen för teknisk utveckling driver komma till snabbare tillämpning.

Jag anser sålunda atl det från trafikpolitisk utgångspunkt
är angeläget atl

Prop,
1982/83:50 7

främja den tekniska utvecklingen på området. Utvecklingen
de senaste åren pekar på viklen av ell ökat samarbete mellan näringsliv och
samhälle. Genom atl näringslivet kan spela rollen som leverantör lill den
gemensamma sektorn skapas förutsättningar för en accelererad teknisk
utveckling. Svensk industri fär härmed ökade möjligheter all leda en teknisk
utveckling som kan öppna vidare möjligheter på världsmarknaden.

Utvecklingen på kolleklivlrafikområdet går vidare mol all
man ser kollektivtrafiken som en helhet där olika åtgärder som
trafikplanering, taxesyslem och fordonsval samordnas till ell optimalt
trafiksystem. Della betyder även atl företagens möjligheter på
exportmarknaderna beror pä i vad mån man kan hänvisa lill redan färdiglevererade
och fungerande trafiksystem s. k. referensobjekl.

Jag bedömer alt genom etl statligt engagemang kan denna
utveckling säväl stimuleras som påskyndas. Jag anser därför all elt nytt anslag
bör inrättas för alt stimulera lill investeringar i framför allt ny eller mer
utvecklad teknik pä kolleklivtrafikomrädel. Del kan gälla beställnings-,
lednings-och informationscentraler liksom fasta anläggningar saml fordon och
fordonskomponenter för den kollekliva trafiken. Jag har bedömt atl anslaget
bör utformas som etl engångsanslag med 40 milj. kr.

Den nya verksamheten bör enligl min mening handläggas av
kolleklivirafikberedningen (KTB). Denna pariamentariska beredning har enligt
sina direktiv (Dir. 1979: 120 och 1981:74) i uppgift atl i samlade former
närmare analysera behovet av nya irafiklösningar på kollektivirafikområdet. KTB
skall initiera, följa upp och ulvärdera försöksverksamhet med nya trafiksystem,
följa den nationella och internationella utvecklingen på området och pröva
olika utvecklingsåtgärder för den kollektiva trafikförsörjningen. Del gäller
för såväl tätorter som pä landsbygden.

Beredningens verksamhel omfaltar främst praktiskt
inriktade demonstrationsförsök men hår även inslag av utvecklingsarbete.
Beredningen sysslar inle med slöd lill forskning i gängse mening. Beredningens
arbetsplan för budgetåret 1982/83 innehåller projekt som avser planering och
samordning av trafiken, trafikens tillgänglighet och framkomlighet i gatunätet,
ekonomi och finansiering, fordon och anläggningar saml vissa övergripande
frågor. För denna typ av verksamhet förfogar beredningen under innevarande
budgetår över sammanlagt 6 milj. kr. Enligl min mening bör slödel lill
investeringar i ny teknik på kolleklivlrafikområdet på ett naturligt sätt
kunna integreras med beredningens övriga verksamhet.

För beredningens tillkommande arbetsuppgifter avser jag
senare förelägga regeringen förslag till tilläggsdirektiv. Jag kommer därvid
atl ange närmare riktlinjer för bidragsgivningen.

Beredningens verksamhet bör utvärderas efter del all
erfarenheter vunnits av den utökade stödgivningen.

Prop. 1982/83:50 8

Med
hänvisning lill del anförda hemställer jag atl regeringen förslär riksdagen

all
till Åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i
kollektivtrafiken på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret
1982/83 under sjätte huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag pä 40000000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Prop.
1982/83; 50_____________ Bilaga 2

Budgetdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1982/83:50 I

Bilaga 2

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

1982-11-04

Föredragande: statsrådet Feldl

Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m. m.

ÅTGÄRDER INOM BUDGETDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE

1 Inledning

Det ekonomiska läge som utgör bakgrunden lill det
krisprogram som nu läggs fram har utförligt beskrivits i del föregående. En
redogörelse har också lämnals för de olika inslagen i detta program. Jag skall
nu la upp den närmare utformningen av de skailepoliliska åtgärderna saml frågan
om utvidgning av finansfullmaklen.

Först lar
jag upp åtgärder avseende företagsbeskattningen. Del är fråga om dels en
förlängning av tidsperioden för de särskilda investeringsavdragen, dels en
skyldighet för vissa företag all betala in elt belopp motsvarande 20 % av 1983
års vinsler på särskilda investeringskonlon. I del sammanhanget berör jag
ocksä frisläppen av investeringsfonder och invesleringsre-server. Därefter
behandlar jag skärpningarna i kapitalbeskattningen i form av höjd
förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt, slopande av skattereduktionen för
aktieutdelning och minskade förmåner inom skaltesparandet. Vidare tar jag upp
sänkningen av den statliga inkomstskatten genom justeringar i skatteskalan och
därav föranledda ändringar av sjömansskatten samt förslagel om all införa en
särskild skattereduktion pä grundval av erlagd medlemsavgift till fackförening.
Jag behandlar sedan förslagen lill nya skatter, nämligen hyreshusavgift, skatt
pä videobandspelare och skatt på viss elektrisk kraft. Slutligen lar jag upp
ulnylljande och utvidgning av finansfullmaklen.

2 Företagsbeskattning

2.1 Investeringsstimulanser

Företagens investeringar i realkapital är i olika
hänseenden gynnade vid beskattningen. Anskaffning av maskiner och andra
inventarier stimuleras 1 Riksdagen 1982/83. I sciml. Nr 50. Bilaga 2

Prop.
1982/83:50 2

genom lagen (1981; 1099) om särskilt investeringsavdrag
vid redovisningen av mervärdeskall. Del särskilda avdraget - som i praktiken
utgör ett skattefritt bidrag motsvarande 10 % av anskaffningsprisel - medges
för inventarier som levereras under år 1982. Undantagna frän avdragsrällen är
bl.a. begagnade inventarier, motordrivna fordon och fartyg.

I lagen (1980:954) om särskill invesleringsavdrag för
byggnadsarbeten m. m. finns regler som syftar lill att främja investeringar i
byggnader och täckdikning för skallskyldiga som bedriver jordbruk, skogsbruk
eller rörelse. Avdraget är 10 % (20 % för täckdikning) och medges vid såväl
den statliga som den kommunala laxeringen. För en skaltskyldig vars
margi-nalskatlesats är 60 % motsvarar avdraget således etl skattefritt bidrag
på 6 % (12 % för täckdikning). Avdragsrällen gäller ny-, till- eller ombyggnad
eller täckdikning som utförs t.o.m. den 31 mars 1983. Vissa byggnadsinvesteringar
är undantagna från den extra avdragsrällen, bl. a. bostadsbyggnader,
bensinstationer och parkeringshus saml butiks-, kontors-, bank-, hotell- och
reslauranglokaler.

Investeringar i byggnader och inventarier stimuleras även
genom frisläpp av investeringsfonder och invesleringsreserver. De allmänna
investeringsfonderna får - liksom de äldre investeringsfonderna för
kon-junkiuruljämning - utnyttjas för byggnadsarbeten som utförs t.o.m. den 31
mars 1983 och för maskiner och andra inventarier som levereras senast den 31 december
1982. Frisläppel, som omfattar avsättningar t.o. m. 1982 års taxering (bokslut
t.o.m. den 31 december 1981), gäller hela riket och samtliga branscher.
Egenföretagarnas allmänna invesleringsreserver är frisläppta på samma villkor
som investeringsfonderna. En investeringsreserv kan alltså utnyttjas pä
byggnadssidan t. o. m. den 31 mars 1983 och på invenlariesidan t.o.m. den 31
december 1982.

Som jag tidigare anfört bör investeringsstimulanserna
generellt förlängas med ell är. Detta innebär att del lill mervärdeskatten
kopplade invesleringsavdragel utsträcks till utgången av år 1983,
invesleringsavdragel vid inkomsttaxeringen t.o.m. den 31 mars 1984 saml
frisläppen av de allmänna investeringsfonderna och de allmänna
investeringsreserverna till utgången av år 1983 såvill gäller inventarier och
t.o.m. den 31 mars 1984 såvitt gäller byggnads- och markarbelen. Frisläppel av
investeringsfonderna omfattar även avsättningar i bokslut lill ledning för
1983 ärs laxering (normall bokslut per den 31 december 1982).

Föriängningen av del lill mervärdeskatten kopplade
invesleringsavdragel med ell år kräver ändringar i 4 § första stycket lagen om
särskilt invesleringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt. För inventarier
som förvärvas genom köp innebär förslaget all avdrag medges även för leveranser
under år 1983. Vid egentillverkning medför föriängningen atl avdrag medges om
tillverkningen avslutals före 1983 ärs utgång.

Rätten lill investeringsavdrag kan falla bort helt eller
delvis om andra typer av invesleringsslimulanser utnyttjas för investeringen.
Av 2 § tredje

Prop.
1982/83:50 3

stycket nyssnämnda lag framgår sålunda all avdraget
bortfaller för sådan del av utgiften för vilken investeringsfond lagils i
anspråk. Innebörden av denna föreskrift är all utgiften för en
invenlarieanskaffning kan behöva delas upp. Den del som har legal lill grund
för ell fondutnytljande fär inte beaktas vid bestämmande av
invesleringsavdragels storlek.

Till saken
hör emellertid atl bestämmelserna i I § tredje stycket förordningen (1980:846)
om frisläpp av investeringsfonder är mer långtgående. Arbetsmarknadsstyrelsen
skall nämligen i sin tillståndsgivning föreskriva atl en investeringsfond inle
får las i anspråk för sådana inventarier för vilka elt förelag har lillgodoförl
sig invesleringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt. I denna situation är
alltså en kombination över huvud tagel inle möjlig. Invesleringsavdragel kan
dock kombineras med etl fond-utnyttjande i de fall dä en investeringsfond tas i
anspräk enligl reglerna för den s. k. fria sektorn.

Även
enligl förordningen (1981: 188) om frisläpp av invesleringsreserver är varje
form av kombination mellan del särskilda invesleringsavdragel och
invesleringsreserven utesluten. Någol hinder alt kombinera invesleringsavdragel
med ianspråktagande av vinstfond finns däremot inle.

Samtidigt med ändringen i 4 § första stycket lagen om
särskill investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskall bör
bestämmelserna i paragrafens sista stycke upphävas. Någon konkurrenssituation
kan nämligen inle uppstå mellan denna lag och lagen (1980:953) om särskill
invesleringsavdrag för inventarieanskaffning.

Föriängningen av giltighetstiden i fräga om
byggnadsarbeten och täckdikning föranleder ändring i 2 § första stycket lagen
om särskill invesleringsavdrag för byggnadsarbeten m.m. Ändringen innebär alt
den i nämnda stycke angivna igångsättningsperioden den I november 1980-den 31
oktober 1982 framflyttas ell år sä atl sista dag för påbörjande av arbete blir
den 31 oktober 1983. Däremot görs av praktiska skäl inle någon ändring
beträffande periodens börjedag. Den föreslagna förlängningen av giltighetstiden
kommer alltså alt gälla även arbeten som har påbörjats exempelvis under år
1981.

Vidare kräver förslagel ändring i 3 S första stycket nyssnämnda
lag. Enligl nuvarande lydelse av delta stycke beräknas avdraget på den del av
utgifterna för ny-, lill- eller ombyggnad samt täckdikning som hänför sig till
perioden den I november 1980-den 31 mars 1983. Den förmånsbehand-lade perioden
förlängs med ell är, dvs. lill utgången av mars 1984.

Även delta invesleringsavdrag kan falla bort helt eller
delvis om andra typer av invesleringsslimulanser utnyttjas för investeringen.
Enligt 4 S tredje stycket nämnda lag medges sålunda inle det särskilda investeringsavdraget
för sådan dd av utgifterna för byggnadsarbetena (täckdikningen) för vilken den
skallskyldige lagil i anspråk sin allmänna investeringsfond eller motsvarande
äldre fond. Ingel hindrar dock all ell förelag utnyttjar sin investeringsfond
för en del av byggnadsarbetena och yrkar särskilt

Prop.
1982/83:50 4

invesleringsavdrag för återstoden av arbetena. En
kombination av invesleringsavdragel och ianspråktagande av allmän
invesleringsreserv resp. vinslfond är pä motsvarande säll begränsad. För
byggnadsarbeten e.d. som pä grund av fondutnytljande är undantagna från det
särskilda invesleringsavdragel medges dock ofta invesleringsavdrag i stället
med slöd av avdragsregler i fondlagsliflningen.

Åtgärderna i fräga om ulnylljande av investeringsfonder
och invesleringsreserver kräver inle riksdagens medverkan.

2.2 Obligatorisk inbetalning på särskilt investeringskonto

Reglerna om skyldighet all sälla in 20 % av vinslen på
ränlelösl konto i riksbanken har tagils in i en lag om inbetalning pä särskill investerings-konto.
Denna har upprättats med lagen (1980:456) om insättning pä tillfälligt
vinslkonto som förebild. Som jag tidigare har nämnt skall dock enligt mitt
förslag inbetalningsskyldighelen utvidgas lill all omfalla också förelag vars
huvudsakliga verksamhel år fastighetsförvaltning. En bestämmelse om detta har
lagils in i 1 § första slyckei. Av paragrafens Qärde stycke framgår alt
bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och allmännyttiga bostadsföretag är
undantagna från inbetalningsskyldighelen. Dessa förelag kan dock frivilligt
utnyttja systemet.

Utvidgningen lill fastighetsförvaltande förelag föranleder
skillnader i utformningen jämfört med lagen om insättning pä tillfälligt
vinslkonto i 4 § första stycket, 6§ andra stycket, II § första stycket och 13 § tredje stycket.

I övrigt finns sådana skillnader i I § andra stycket och 5
§.

Enligt I §
andra stycket i milt förslag krävs del synnerliga skäl för alt regeringen skall
medge befrielse helt eller delvis från inbetalningsskyldighelen medan det i fråga
om befrielse från skyldighet att betala in medel på vinslkonto räckte med
särskilda skäl. Med ändringen vill jag markera all dispensprövningen kommer atl
bli väsenlligl mer restriktiv. Del motiveras bl.a. av all den lid under vilken
medlen på riksbanken är spärrade är betydligt kortare än tidigare, nämligen två
år mot tidigare fem är.

Vad gäller
tillämpningen av dispensregeln förhåller del sig givelvis på det sättet atl
förelag, som normall inle gör investeringar i byggnader och maskiner, t.ex.
banker, försäkringsbolag och konsultföretag, endast i begränsad omfattning kan
utnyttja en avsättning till särskild investeringsfond. Denna omständighet bör
dock inle utgöra dispensgrund. I allmänhet bör inle heller den omständigheten
atl skattefria realisationsvinster eller andra extraordinära intäkter ingår i
årsvinsten föranleda dispens. Dispens bör dock kunna ges i fräga om
ackordsvinster.

Andra
tänkbara fall av dispens är då etl företag har drabbats av ekonomiska
svårigheter eller dä ell förelag nyligen har genomfört etl synnerligen
omfattande investeringsprogram och därför har etl slarki behov av alt få

Prop.
1982/83:50 5

behålla
sina likvida medel. Regeringen bör som förutsättning för dispens i nu angivna
fall kunna ställa vissa villkor. Dessa kan gälla t.ex. sysselsättningen inom
företagel eller förelagels ulddningspolilik.

Dispens bör vidare kunna
ges för alt förhindra dubbelavsätlningseffekt i mer betydande omfattning. En
sådan effekt kan ofta uppkomma då ett förelag uppbär utdelning från ell eget dotterbolag.

Den nya ordningen i 5 § är
en följd av en tidigare ändring i 4 § andra stycket lagen om insättning på
tillfälligt vinslkonto (prop. 1980/81:68, SkU 1980/81:25 och 47, rskr
1980/81:234, SFS 1981:303). Denna tidigare ändring innebär att elt förelag som
har rätt lill avdrag för fondavsättning självt får välja i vilken förvärvskälla
som avdraget skall göras. Enligl mitt förslag skall den skatlskyldige ha rätt
alt själv välja även i vilken förvärvskälla som del särskilda tillägget skall
las upp.

I fräga om mitt förslag i
övrigt får jag hänvisa till förarbetena lill lagen om insättning pä tillfälligt
vinstkonto.

3
Kapitalbeskattning m. m.

Förmögenhetsskatt
ulgår enligl lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskall, SFL.
Förmögenhetsskatten för fysiska personer las ul enligt en progressiv
skalleskala med en viss procent av den beskattningsbara förmögenheten.
Förmögenheter understigande 400000 kr. är fria från skatt. Det lägsta
förmögenhetsskaneskiktei är mellen 400000 och 600000 kr. och där är skatteullagel
1 %. Del högsta skatteuttaget är 2,5 % vilket träffar för-mögenhelsdelar över
1800000 kr. (II S I mom. SFL). Sambeskattning sker av makar och
därmed jämställda liksom av föräldrar och hemmavarande barn under 18 är (12 §
I mom. SFL).

Vissa juridiska personer -
dock ej aktiebolag och ekonomiska föreningar - är också skyldiga all betala
förmögenhetsskatt (6 § I mom. SFL). Dödsbon, familjestiftelser m.fl. beskallas
enligt samma skala som fysiska personer. Vissa samfund, föreningar och andra
juridiska personer betalar en proportionell skatt på 1,5 "/oo av den
beskattningsbara förmögenheten.

Nuvarande skalleskala
tillkom genom lagstiftning hösten 1980 (prop. 1980/81:42, SkU 1980/81:11, rskr
1980/81:94, SFS 1980:1055). De ändringar som dä genomfördes föranleddes främst
av de höjda taxeringsvärdena vid 1981 ärs allmänna fastighetstaxering och
innebar betydande sänkningar av skalleullaget. Av skäl som jag tidigare har
redovisat bör en skärpning av förmögenhetsbeskattningen nu genomföras.
Skärpningen bör träffa alla skallepliktiga förmögenheter. Jag föreslår att
skatleullagel genomgående höjs med 0,5 procentenheter i alla skikten i skalan.
Någon ändring av skattepliklsgränsen bör däremot inte göras. Inte heller bör
skatteuttaget för sådana juridiska personer som betalar en proportionell skatt
ändras.

Prop. 1982/83:50 6

Min
förslag innebär i jämförelse med nuvarande skatteskala alt skatten pä en
förmögenhet av 600000 kr. ökar från 2 000 kr. till 3 000 kr. Uppgår
förmögenheten till I milj. kr. ökar skallen från 9000 kr. lill 12000 kr. och
uppgår den lill 2 milj. kr. ökar skanen från 30000 kr. till 38000 kr.

Justeringen
av skalleskalan medför ändringar i 11 § I mom. SFL. Den nya skalan bör gälla
fr.o.m. beskattningsåret 1983 och således lillämpas första gången vid 1984 års
laxering.

Arvs-
och gåvoskatt utgår enligl lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskall, AGL.
Skallen är progressiv och tas ul enligl olika skalor beroende pä vem som ärver
eller får egendom. Tre klasser av arv- och gävola-gare finns.

Till
klass I, som har den lindrigaste skalan, hänförs t.ex. efterlevande make och
barn. Skatten är här 5 % för lotter upp till 50000 kr. 1 skiktet 200000
kr.-300000 kr. är skallen 28 %. 1 det högsta skiktet - 6000000 kr. och däröver
- utgår skatt med 65 %.

Till klass II hör
bl.a. föräldrar och syskon men ocksä mer avlägsna släktingar, obesläklade
personer och sädana organisationer som inte är allmännyttiga. Här är den lägsta
skattesatsen 8 % och den gäller för lotter upp lill 20000 kr. I skiktet
200000-250000 kr. är skatten 56 %. Skalan går upp till ett skaneultag pä 72 %
och avser då den del av lotten som överstiger 1200000 kr.

Klass III avser främst
vissa allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar som inle är helt
befriade från arvsskatt. Skalan är progressiv upp lill 60000 kr. Därutöver
utgår skatten konstant med 30 %. Mottagare som hör lill klass III är fria från
gåvoskatt.

Vid arvsbeskatlningen
medges skattefria grundavdrag med 50000 kr. för efterlevande make, 25 000 kr.
för annan mottagare i klass I och 5 000 kr. för mottagare som hör lill klass 11
eller III. Vid gåvobeskatlningen medges ell enhetligt grundavdrag pä 2000 kr.

Även arvs- och
gåvoskatleskalorna fick sin nuvarande utformning genom den tidigare nämnda
lagstiftningen hösten 1980. Liksom i fråga om förmögenhetsskatten lindrades
skatteuttaget i betydande grad. .'v skäl som jag tidigare redogjort för bör en
viss höjning av skatteuttaget ske även när det gäller arv och gåvor.
Höjningarna bör träffa alla skikt av skalleskalorna för klass I och II. Del är
enligl min mening inle påkallat alt ändra skalan för klass 111. De av främst
sociala skäl tillkomna skattefria grundbeloppen bör kvarstå oförändrade.

Beträffande den närmare
utformningen av skatteskalorna i klass 1 och 11 bör följande påpekas. Ökningen
av skatteuttaget är störst i de högsta skikten och i mellanskikten. För mindre
arv och gåvor är höjningen av skallen relativt obetydlig. För en skattepliktig
lott i klass I pä 50000 kr. ökar skatten jämfört med nuvarande skala från 2500
till 3000 kr. Om lotten i stället uppgår till 500000 kr. ökar skatten från 122
500 till 135000 kr. och om den uppgår lill 2 500000 kr. frän I 133 500 kr. till
I 269000 kr. Ändringen av skalan i klass II ger
liknande effekter.

Prop. 1982/83:50 7

Justeringen av skatteskalorna medför ändringar i 28 § AGL.

De nya skalorna bör tillämpas i fall dä skallskyldigheten
inträder efter utgången av år 1982. Nägra särskilda övergångsbestämmelser är
inle nödvändiga.

I sammanhanget skall jag också la upp en annan fråga som
rör arvs- och gåvobeskatlningen.

Enligl 12 § AGL skall vad en person förvärvar på grund av
atl han insatts som förmånstagare till en försäkring i regel anses som arv och
arvsbeskatlas. När man beräknar skatten på elt sådant förvärv skall man dock
under vissa förutsättningar räkna av ell skattefritt belopp. Della s. k.
förmånslagaravdrag är f.n. bestämt lill ell belopp som motsvarar sex gånger
basbeloppet enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring för november månad
året innan skattskyldigheten inträdde.

Reglerna för beräkning av basbeloppet enligl lagen om
allmän försäkring har ändrats med verkan fr. o. m. den Ijanuari 1982 (prop.
1981/82:50, SfU 1981/82:6, rskr 1981/82:85, SFS 1981:1187). Ändringen innebär
all basbeloppet fastställs för år i stället för som tidigare för månad.

Del nya
sättet all fastställa basbelopp påkallar ändring av reglerna i 12 § AGL om
förmånslagaravdrag. Sedan länge har avdragsnivån beslämts sä atl grundbelopp
som utfaller på grund av Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolags (AFA) Ijänstegrupplivförsäkring
varit fria från skatt enligt AGL. Storleken av förmånslagaravdragel bör enligl
min mening även i fortsättningen ha det nyss angivna sambandet med
grundbeloppen enligt AFA:s tjänstegrupplivförsäkring. Jag har inhämtat all
Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige träffat avtal
för liden fr.o.m. den I januari 1982 om bl.a. beräkning av de försäkringsbelopp
som kan utgå enligt avtal om ijänstegrupplivförsäkring. Enligt avtalet skall
grundbeloppen för år 1983 och åren därefter beräknas efter basbeloppet vid
ingången av resp. år. Anknytningen till basbeloppet i 12 § AGL bör justeras på
motsvarande säll. 1 lagrummet bör således i fortsättningen hänvisas lill
basbeloppet för det år under vilket skallskyldigheten inträdde.

12 § AGL i sin nya lydelse skall tillämpas i fall då
skattskyldigheten inträder efter utgången av år 1982.

Som jag tidigare anfört bör skattelättnaderna för
aktieutdelningar avskaffas och sparskatlereduklionen sänkas.

Bestämmelserna om skattereduktion för aktieutdelning finns
intagna i lagen (1980:1047) om skattereduktion för aktieutdelning. Denna lag
bör således upphöra all gälla vid utgången av år 1982. Bestämmelserna skall
dock alltjämt lillämpas i fråga om aktieutdelning som har blivit tillgänglig för
lyftning dessförinnan. Upphävandet av lagen föranleder följdändringar i 2§ 2
mom. uppbördslagen (1953:272), UBL, 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt, SjL, saml 4 § lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa
fall. Jag avser alt i annat sammanhang ta upp en följdändring i 68 §
taxeringslagen (1956:623), TL.

Prop.
1982/83:50 8

Procentsatserna för skattereduktionen vid det s. k.
skatlesparandet finns intagna i 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för
vissa sparformer. En ändring får alltså ske av della lagrum. Som konsekvens bör
även procentsatserna för avdrag vid förtida uttag i 5 § samma lag ändras.

4 Inkomstskattefrågor

Mitt förslag i fråga om den statliga inkomstskatten
innebär all skattesatserna sänks med en procentenhet i inkomslskiklen mellan 8
och 12 basenheter. Skalleskalan för ifrågavarande del av den statliga
inkomstskatten (grundbeloppet) finns för år 1983 inlagen i 2 § lagen (1982:417)
om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt. Ändringen får således göras i denna paragraf.

Förändringen i fräga om basenheten bör givelvis slå igenom
även i fråga om sjömansskatten, som är en definitiv källskatt för
ombordanställda. En ändring behövs därför av de tabeller för sjömansskall som
avses i 7 § I mom. och 8 § SjL. Delta måste ske genom en ändring av den i juni
beslutade lagen (1982:420) om ändring i SjL.

Reglerna om skattereduktion för fackföreningsavgifi har
lagils in i en särskild lag.

I I § anges de allmänna förutsättningarna för
skattereduktionen, nämligen atl den skatlskyldige har varit bosatt eller
vistals i Sverige under någon del av inkomståret, varmed avses året före
taxeringsåret.

Underlaget för beräkning av skattereduktionen anges i 2 §.
Detta utgörs av medlemsavgift som erlagts lill arbetstagarorganisation, dock
högst I 200 kr. Definitionen av sådan organisation anknyter lill lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Del kan påpekas alt avgift till
arbetslöshetskassa inle ingår i underlaget. Sådan avgift är avdragsgill enligl
gällande regler. För all undvika atl örelal uppkommer vid beräkning av skattereduktionen
föreslås en avrundning till jämna tiotal kronor. Av paragrafens utformning
framgår all den skatlskyldige skall styrka sin rätt lill skattereduktionen.

I 3 § anges all procentsatsen för skaltereduktionen skall
vara 40.

Enligt bestämmelserna i 4 § skall samma bestämmelser som i
fråga om befintliga skattereduktioner gälla såvitt avser frän vilka skatter och
avgifter avräkning kan ske och när bestämmelserna skall iakttas. Slutligen ges
en regel för all förhindra all skattereduktionen kan åtnjutas både vid
inkomsttaxeringen och vid beräkning av sjömansskatt.

Genom en ändring i 12 § 4 mom. SjL öppnas möjlighet för
jämkning av sjömansskatt på grund av rätt lill skattereduktion för
fackföreningsavgift. Här bör - liksom i fräga om sparskatlereduklionen - inle
gälla någol krav på bosättning eller vistelse här i landet. Del kan dock
påpekas all lagrummet bara är tillämpligt i fråga om sjöman som är bosall i
något av de nordiska länderna.

Prop. 1982/83:50 9

Den nya lagen föranleder vidare följdändringar i 2 § 2
mom. UBL och 4 § lagen om begränsning av skatt i vissa fall. Jag avser att i
annat sammanhang återkomma med förslag om en följdändring i 68 S TL.

5 Hyreshusavgift

Dåvarande chefen för bostadsdepartementet presenterade
under våren 1982 prop. 1981/82: 124 om ändrade regler för räntebidrag och
bostadsbidrag m. m. saml om införande av en hyreshusavgifl. Den del av
propositionen som gällde frågan om en hyreshusavgift avslogs av riksdagen (SkU
1981/82:62, rskr 1981/82:352) under hänvisning bl.a. till alt detta förslag
inle granskals av lagrådet. 1 skatteutskottets belänkande begärdes samtidigt
alt regeringen skulle återkomma med förslag som kunde föreläggas riksdagen i
sädan tid alt förslaget kunde ge lika stor budgeteffekt fr. o. m. är 1983 som
det i prop. 1981/82: 124 presenterade förslaget. Mot denna bakgrund har förslag
om en hyreshusavgifl nu på nytt tagits upp av chefen för bostadsdepartementet.
Förslaget överensstämmer i stora delar med del som redovisades i prop. 1981/82:
124. Avgiften motiveras alltjämt av bostadspolitiska och siatsfinansiella
skäl. En närmare redogörelse för dessa kommer all lämnas av chefen för
bostadsdepartementet. Till sin natur är hyreshusavgiften liksom
skogsvårdsavgifien och löneavgiften en speciell skall. Frågan om
hyreshusavgiflens laglekniska utformning är därför en uppgift för
budgeldepartemenlel. 1 det följande lar jag upp denna fråga. Jag lar också upp
vissa följdändringar.

Regeringen beslöt den 28 oktober 1982 all inhämta
lagrådels yllrande över följande inom budgeldeparlementet upprättade
lagförslag,' nämligen

1.
lag om
hyreshusavgifl,

2.
lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). Lagrådets yttrande bör fogas till
protokollet som bilaga 2.1.

Den nya avgiften - benämnd hyreshusavgifl - är i princip
avsedd alt träffa de delar av hyreshusbeståndel som är äldre än år 1975.
Undantagna bör dock vara bostadshus som omfattas av räntesubventionssystemel
samt hus med lokaler vilka har uppförts eller byggts om efter är 1957 med stöd
av statliga bostadslån. Det lagförslag som utifrån della har utformats
överensstämmer i stora delar med det som presenterades i prop. 1981/ 82: 124.
Sålunda har det ansetts angelägel alt utforma avgiften så att den läll kan
hanteras av bäde berörda avgiftsskyldiga och myndigheter. Det har vidare
ansetts önskvärt atl kunna knyta an den till redan beprövade rutiner. Några
erinringar mol en sådan lösning framkom inle under riksdagsbehandlingen.
Hyreshusavgiflen har därför även nu utformats med de

Förslagen är likalydande med dem som är fogade till
propositionen.

Prop.
1982/83:50 10

regler som gäller för skogsvårdsavgift enligt lagen
(1946:324) om skogsvärdsavgift som förebild.

Bestämmelserna om hyreshusavgiften bör tas in i en
särskild lag. Härutöver föreslås följdändringar i kommunalskattelagen
(1928:370), KL och UBL.

I I §
första stycket i förslaget lill lag om hyreshusavgifl anges vilka fastigheter
som bör vara avgifisplikliga. Den lämpligaste beskrivningen av dessa
faslighelsiyper sker med hjälp av den definition av begreppet hyres-husenhel
som används vid allmän fastighetstaxering (AFT). Hyreshusen-hel omfattar enligt
4 kap. 5 § 2 fastighetslaxeringslagen (1979: 1152), FTL, bäde hyreshus och
tomtmark för sådan byggnad. Hyreshus utgörs enligt 2 kap. 2 § FTL av byggnad
som är inrättad lill bostad ål minst tre familjer eller lill kontor, butik,
hotell, restaurang och liknande. Under begreppet hyreshus faller även
flerbosladshus som ägs av bostadsrättsföreningar.

Enligl
riksskatteverkets föreskrifter vid AFT 1981 erhåller de olika typerna av
hyreshusenheter olika kodbeteckningar. De enheter som kommer i fråga för
avgiften utgörs av dem som anges med koderna 20, 22, 24 och 28, dvs. sådana som
förutom av tomtmark består av byggnader med huvudsakligen bostäder, byggnader
som innehåller både bosläder och lokaler samt byggnader med huvudsakligen
lokaler.

Under
riksdagsbehandlingen kritiserades del förra förslagel för atl hyreshusenheler
som var obebyggda eller som var bebyggda med enbart saneringsfärdiga hus inle
undantogs frän avgiften. Denna kritik får anses befogad och de nämnda
fastighetslyperna bör därför undantas. Liksom i det ursprungliga förslaget bör
även byggnader som faller under koderna 25-27, dvs. hotell- och
restaurangbyggnader, kiosker och parkeringshus undantas. Vidare bör undantas
hyreshusenhei med värde mindre än 1 000 kr.

I det
förra förslaget togs endast med vissa äldre årgångar av de berörda
fastighetslyperna. Den närmare beskrivningen av de berörda årgångarna skedde
med hjälp av begreppet värdeär vilket är del begrepp som används vid
fastighetstaxering för all bestämma ell hyreshus ålder. Även nu bör
beskrivningen av vilka årgångar som skall beröras av avgiften lämpligen ske med
hjälp av begreppet värdeär. Som utvecklas närmare av chefen för
bostadsdepartementet bör avgiften gälla fastigheter med värdeär före är 1975.
Till frågan om de undanlag frän denna regel som måste göras med hänsyn till all
avgiften inle bör träffa hus som omfattas av räntesubventionssystemel m. m.
ålerkommer jag i del följande.

Med
värdeär avses vid fastighetstaxering i första hand fastigheternas nybyggnadsår,
dvs. det år då huset kunde tas i bruk (jämför 9 kap. 3 § FTL, I kap. 8 §
fastighelslaxeringsförordningen (1979: 1193) och till förordningen bifogad
bilaga 2 samt riksskatteverkets föreskrifter vid AFT 1981). Har om- eller
tillbyggnad skett bestäms värdeåret även med hänsyn lill den ökning i husels
återstående livslängd som om- och tillbyggnaden

Prop. 1982/83:50 11

ger.
Värdeårel blir dä etl senare åran nybyggnadsårei. Närmare uppgifter om
byggnadernas beskaffenhet och värdeär kan inhämtas från det material som
inkommer och upprättas vid AFT. Underlag för alt bestämma en fastighets ålder
lämnas nämligen vid AFT. Taxeringsbeslutet innehåller uppgift bl. a. om denna
värdefaktor.

Yrkanden om ändring av
fastighets värdeär får i princip endast göras inom ramen för
fasiighelslaxeringsprocessen. Om emellertid en inkomst-taxeringsnämnd i något
enstaka fall skulle finna att en fastighet har tilldelals felaktigt värdeär
vid fastighetstaxering och delta har avgörande betydelse för frägan om
hyreshusavgifl skall påföras, bör inkomsttaxerings-nämnden inle vara förhindrad
all självständigt pröva frågan. Som regel torde del dock saknas skäl all frångå
fastighelslaxeringsnämndens bedömning.

Den föreslagna
avgränsningen lill fastigheter med värdeär före år 1975 innebär atl även hus
som omfattas av det statliga ränlesubvenlionssysle-met skulle beröras av
avgiften. Enligl vad jag har inhämtat inträffar della för bostadshus som har
uppförts eller byggts om efter år 1957 med slöd av statliga lertiärlån eller
bostadslån eller som ulan sädana län kan få statliga ränidån, saml därutöver
för sådana sludenlbosladshus som har uppförts är 1957 eller tidigare med slöd
av lilläggslån för anordnande av studentbostäder. Sistnämnda lån beviljades
enligl särskill bemyndigande av Kungl. Maj:t under åren 1951-1962. Dessa fall
bör, såsom tidigare har nämnts, undantas frän avgift. Frän avgift bör dessutom
undantas sädana hus med lokaler som har uppförts eller byggts om efter år 1957
med stöd av statliga lån, dvs. med lertiärlån eller bostadslån. Beslämmelser
härom bör i enlighet med vad jag har anfört tas in i 1 §. En skallskyldig som
vill åberopa delta undanlag skall visa all angivna förutsättningar föreligger.
Det får ankomma på berörda myndigheter att utforma lämpliga rutiner för området
och behövlig information till de skattskyldiga.

Del bör för tydlighetens
skull framhållas alt med uttrycket "byggts om efter år 1957 med slöd av
lertiärlån eller bostadslån" avses sedvanliga ombyggnader. Hus med värdeär
före är 1975, för vilka statliga bostadslän har lämnals enbart för
energibesparande åtgärder, för åtgärder för att förbättra avfallshanteringen i
huset eller åtgärder för all minska radonhalten, bör således inte undantas
från avgiften.

Kretsen
av de fastighetsägare som under angivna förutsättningar skall erlägga
hyreshusavgifl bör sammanfalla med dem som skall la upp garanlibelopp för
annan fastighet enligt 47 § KL. Innehavare av skattefria fastigheter berörs
alltså inle.

1 I § tredje stycket i
lagförslaget ges regler för bestämmande av avgiftens storlek m. m. Med
utgångspunkt i del samband som chefen för bostadsdepartementet redovisar
mellan sänkta räntebidrag och hyresnivåerna borde avgiften rätteligen bestämmas
med ledning av de hyreshöjningar som kan komma all ske till följd av de ändrade
reglerna i fråga om räntebidrag. En

Prop.
1982/83:50 12

sådan konstruktion är knappast tekniskt genomförbar. Skall
nämligen avgiften gå all hanlera, måste ett enklare underlag finnas.
Underlaget bör lämpligen utgöras av fastighetens taxeringsvärde. Detta anknyter
visserligen inle direkt till hyrorna men hyran utgör dock en av de
värdefaktorer som beaktas när taxeringsvärdet för hyreshus bestäms.
Taxeringsvärdet har även den fördelen atl del beräknas enligt enhetliga
principer och är etl välkänt begrepp. Som underiag bör alltså taxeringsvärdet
användas och därvid då både byggnadsvärdet och markvärdet. Detta bör gälla även
i de fall då fastigheten innehas med tomträtt.

Avgiften bör ulgå för varje beskattningsår med en viss
procentsals av taxeringsvärdet. För alt få överensstämmelse med
kapitalkostnadsökningarna för hus med räntebidrag föresläs all olika procentsatser
tillämpas för de tre första åren då avgiften las ul. Jag har funnit del
lämpligt att i I § tredje stycket i lagförslaget ange att avgiften för varje
beskattningsår utgör 2% av taxeringsvärdet saml att i övergångsbestämmelserna
till lagen ta in en undanlagsregel i fråga om avgiften för taxeringsåren 1984
och 1985.

Enligt 47 S KL skall garanlibelopp jämkas om
beskattningsåret omfattar kortare eller längre lid än tolv månader eller om
fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret. Har sädan
jämkning skett bör även hyreshusavgiflen jämkas i motsvarande utsträckning. En
bestämmelse härom föreslås i I § fjärde stycket.

I 2-5 §§ i förslaget lill lag om hyreshusavgifl har lagils
in vissa beslämmelser av teknisk art. Dessa har utformats efter förebild av
bestämmelserna om skogsvärdsavgift enligt lagen om skogsvårdsavgift. I fråga
om ansvarighet för hyreshusavgifl vid dödsfall bör emellertid en hänvisning
göras lill vad som sägs i 15 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.

Som framgått av del tidigare sagda har hyreshusavgiften
utformats efter förebild av vad som gäller i fråga om skogsvårdsavgiften. Detta
innebär att avgiften skall debiteras och uppbäras enligl bestämmelserna i UBL.
Della föranleder vissa närmast redaktionella ändringar il §, 3 § I mom. och 27
§ I mom. i nämnda lag. 1 fråga om ändringen i 3 § 1 mom. UBL anser jag atl
avgiften bör kunna beaktas redan vid beräkningen av den preliminära skallen.
Motsvarande bör gälla i fråga om skogsvärdsavgift. Underlaget för beräkning av
hyreshusavgiflen skall anges av taxeringsnämnden. Delta kräver en ändring i 68
§ TL. Jag avser all senare återkomma med förslag lill ändring i sistnämnda
lagrum.

Hyreshusavgiflen bör med sitt angivna syfte inte ses som
en allmän skatt utan liksom skogsvårdsavgifien vara avdragsgill om övriga
förutsättningar är uppfyllda. Regler om detta bör tas in i punkt 3 av
anvisningarna till 20 § KL och beträffande förvärvskällan annan fastighet i 25
S I mom. KL. I fråga om rörelse behövs ingen särskild ny regel eftersom
avgiften såsom driftkostnad är avdragsgill enligl 29 § I mom. KL.

De nya bestämmelserna om en hyreshusavgift bör träda i
kraft den I

Prop. 1982/83:50 13

januari 1983 och lillämpas första gången vid 1984 års
laxering. För skallskyldiga som har brutna räkenskapsår omfattar
beskattningsåret vid 1984 ärs laxering normalt även lid före 1983 ärs ingång.
Enligl min mening bör då den lösningen väljas atl avgift beräknas för den del
av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet genom en
proportionering.

6 Skatt på videobandspelare

Antalet videobandspelare i landet kan f.n. beräknas till
ca 400000. Videomarknaden har ökat kraftigt under de senasie åren och väntas
allmänt fortsätta all öka. Olika uppskattningar har gjorts av antalet nytillkommande
videobandspelare ärligen. Enligl vad jag har inhämtat kan antalet nytillkomna
exemplar beräknas lill ca 165000 både 1981 och 1982. En nedgång väntas av
branschen under 1983.

Som jag anfört i det föregående bör det införas en
särskild punktskatt pä videobandspelare. Frågan om en beskattning också av
annan utrusining pä della område, t.ex. videokameror, bör t. v. anslå. Om andra
videosyslem än sädana som bygger på videoband i slörre omfattning börjar säljas
på den allmänna marknaden fär övervägas all utsträcka skatten lill atl omfatta
även sådana produkter.

En punktskatt på videobandspelare bör så långt del är
möjligl utformas pä samma sätt som övriga punktskatter. Ett viktigt krav på en
ny punktskatt är atl den skall vara enkel atl hanlera. Della kräver bl. a. atl
antalet skallskyldiga kan begränsas och atl skatten kan beräknas på ell enkelt
sätt.

Med hänsyn till all videobandspelare förekommer i mänga
olika utföranden och lill kraftigt varierande priser skulle del vara önskvärt
om skallen kunde beräknas på videobandspelarnas försäljningsvärde. Detta skulle
dock förutsätta antingen att skallen logs ut vid försäljning till konsument
eller alt den visserligen togs ul hos tillverkare eller grossist men beräknades
på ett antaget konsumentpris. 1 det första fallet blir antalet skattskyldiga
stort och i det andra fallet uppkommer stora svårigheter alt fastställa och
kontrollera beskattningsvärdet.

Den lämpligaste lösningen är i stället atl skatten tas ut
i form av etl enhetligt belopp per bandspelare. Skattebeloppet bör bestämmas
till 600 kr.

1 övrigt bör här som i fråga om andra punktskatter gälla
alt skattskyldigheten skall ligga på den som yrkesmässigt tillverkar eller
importerar videobandspelare. Skattskyldigheten bör inträda när bandspelaren levereras
lill köpare eller första gången hyrs ut. Vid införsel lill någon som inle är
registrerad som skatlskyldig tas skatten ul av tullverket.

I fiertalet punklskallelagar gäller en obligatorisk
skattskyldighet för den som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor inom
landet och en frivillig skattskyldighet för den som i viss omfattning
importerar sådana varor för

Prop. 1982./83:50 14

återförsäljning.
Den sistnämnda skattskyldigheten motiveras av all importörerna i likhet med de
inhemska tillverkarna skall kunna hålla varorna i lager i obeskattat skick.
Detsamma bör gälla den nu aktuella skatten.

Gränsen
för den frivilliga skattskyldigheten för importörer bör kunna sällas lill
ungefär 3000 bandspelare per är.

Den
som är registrerad som skatlskyldig bör vara skyldig atl lämna en deklaration
för perioder om två kalendermånader och atl betala skatten senast den femte i
andra månaden efter periodens slut.

Den
nya skatten bör regleras i en särskild lag.

Genom
hänvisningen i I § till lulltaxenummer 92.11 ges en tillfredsställande
definition på videobandspelare.

Någon
särskild föreskrift om alt byggsatser lill videobandspelare också omfattas av
skallen torde inle behövas. I den män sådana byggsatser skulle förekomma pä
marknaden, vilket nu inle är fallet, bör de i rällslillämpningen kunna anses
som videobandspelare.

I 3
§ andra stycket anges all tullverket tar ul skallen vid importtillfället när
importören inte är registrerad som skaltskyldig. Därav följer atl någon skall
inle las ul vid imporilillfället i de fall importören är registrerad som
skaltskyldig. Skallen skall i stället enligl 5 § betalas bl.a. när importören
säljer bandspelaren eller första gängen hyr ut den.

På
samma säll som gäller för vissa andra punktskatter inträder enligt 5 §
skattskyldigheten när en videobandspelare levereras lill en köpare, som inle
själv är registrerad som skatlskyldig. Skattskyldighet inträder ocksä när en
skallskyldig lar ul en apparat, t. ex. för privat bruk.

Bestämmelsen
i 6 § andra stycket innebär atl även den som yrkesmässigt hyr ut
videobandspelare kan bli skattskyldig. Därför behövs en särskild bestämmelse i
5 S om alt skattskyldigheten inträder när apparaten första gången hyrs ul.

Slutligen
behövs en bestämmelse om atl skattskyldigheten inträder när en skatlskyldig
avregistreras, t. ex. därför alt han inle längre skall importera
videobandspelare för yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning. I annat fall
skulle någon skatt inle behöva redovisas för de apparater som säljs eller hyrs
ut efter avregistreringen trots atl de har kunnat förvärvas skatie-fritl.
Skattskyldigheten kommer alt omfatta de apparater som den skatlskyldige
innehar vid avregistreringen och för vilka skattskyldighet inte tidigare har
inträn.

1
8 § regleras avdragsrällen i enlighet med vad som normalt gäller i fråga om
punktskatter. I punkt 2 anges alt avdrag lar göras i det fall skattskyldighet
enligt lagen tidigare har inträtt. Bestämmelsen avser bl. a. del fallet alt en
person som i liten omfattning har importerat videobandspelare och betalat skall
lill tullverket utökar verksamheten och registreras som skatlskyldig. Genom
avdragsrällen undviker man all dubbel skall redovisas för vissa apparater som
har beskattats vid införseln.

Skatiebronslagen
(1971:69) och lagen (1971: 1072) om förmånsberäni-

Prop.
1982/83:50 15

gade skatlefordringar m. m. bör göras tillämpliga på
skatten pä videobandspelare. Della kräver ändringar i båda dessa lagar.

7 Skatt på viss elektrisk kraft

Vattenfallsverkels prissättning av elektrisk kraft grundas
f. n. på långsiktig marginalkostnad, vilket innebär att senast tillkomna
produktionsanläggningar blir bestämmande för lariffnivän. Verkels prissättning
har kommit alt uppfattas som vägledande vid andra företags prissättning på
elektrisk kraft. Eftersom produktionskostnaden i nyligen uppförda
elproduktionsanläggningar ligger betydligt över den i flertalet
vaitenkraftstationer uppkommer härigenom stora överskoll i de förelag som
huvudsakligen producerar vattenkraft, framför allt om produktionen till stor
del sker i äldre anläggningar.

Energiskallekommittén
(B 1979:06) har haft i uppdrag alt utreda frågan om alt inordna det
enérgiskatlebelagda området under mervärdeskatten och all införa en av
energipoliliska skäl betingad och samhällsekonomiskt avvägd energiskall i
import- och producentledet. I kommilténs uppdrag ingick också all belysa frågan
om de stora ekonomiska överskoll som. på grund av principerna för
prissättningen pä elektrisk kraft, kan uppstå hos ägare av äldre
kraftanläggningar, främst vattenkraftverk. Kommittén skulle bedöma om
förhållandena motiverar särskilda åtgärder inom energibeskattningens ram. I
bilaga (SOU 1982: 17) lill betänkandet Skatt pä energi har redovisats en analys
av möjlighelerna att beskatta överskotten från svensk vattenkraft.

Analysen
visar alt del är myckel svårl all entydigt definiera begreppet vinst beroende
på periodiserings- och mälningsproblem. Därigenom föreligger betydande
svårigheter att utforma en beskattning som direkt träffar övervinsterna i
vatlenkraflföretagen. Mot bakgrund härav avstår kommittén från atl lägga fram
någol förslag om en övervinsiskalt på vattenkraft. Kommittén anser alt en
eventuell övervinstbeskattning ej bör ske inom energibeskattningens ram. Därest
en övervinslbeskattning skall komma till sländ synes enligl kommittén en
utformning enligt genererad vinst (vanlig vinsibeskalining) eller nyttjanderätt
bättre ligga i linje med direktivens intentioner. Förslagen har nyligen varit
föremål för remissbehandling. Eftersom kommittén ej utformat någol konkret
förslag lill övervinslbeskattning av vallenkraften har flertalet
remissinstanser antingen lämnat frågan ulan kommentar eller tagit fasta på de
svårigheter atl utforma beskattningen som kommittén pekat pä.

För egen del anser jag alt det är angeläget att snabbt
införa ett system som gör all de betydande ekonomiska fördelar som erhålls vid
elproduktion i vattenkraftslalioner i större utsträckning kommer samhället
till del. Detta är väsentligt också för att förhindra den alltför snabba
prisutveck-

Prop.
1982/83:50 16

lingen vid försäljningar av andelar av äldre
valtenkraftstillgångar. Mot denna bakgrund och med hänsyn till önskvärdheten av
att förstärka budgeten bör en skall på elektrisk kraft producerad i
vattenkraftslalioner införas den I januari 1983. Skatten bör ulgå med två öre
per kWh. De restriktioner som samhället ansett nödvändiga vid utnyttjande av
vattenkraft och de fördyringar av anläggningsverksamheien som har ägl rum under
senare år innebär all de ekonomiska överskollen i nyligen uppförda vattenkraftslalioner
är smä. Dessa anläggningar bör därför inle omfattas av beskattningen i samma
utsträckning som äldre kraftstationer. Del är även angeläget atl nytillkommande
vattenkraflproduktion inte förhindras genom skallens införande. Skatten bör
därför reduceras lill hälften för produktion i anläggningar som är mellan tio
och fem är gamla. För anläggningar uppförda under de senasie fem åren och för
tillkommande anläggningar bör ingen skatt utgå. Delsamma bör gälla i fräga om
ökningar av den installerande generatoreffeklen i äldre anläggningar.

Skatten bör las ul i produklionsledet. Den bör i princip
inle kunna vältras över pä konsumenterna genom höjda elpriser. Jag kommer inom
kort alt föreslå all statens pris- och karlellnämnd fär i uppdrag att övervaka
att produktionsskatten i allt väsentligt faller på producenterna.

Skatt
skall utgå pä den elkraft som framställs i vattenkraftverk. Skatten bör
erläggas av producenten. Med hänsyn härtill har denna nya skall reglerats i en
särskild lag och inle som en utvidgning av den gällande energiskatten.
Utformningen av den nya lagen överensstämmer i huvudsak med vad som gäller för
övriga punktskatter. Antalet skattskyldiga föresläs bli begränsat genom alt
skatt inte skall ulgå på elkraft som produceras i elt vattenkraftverk med en
installerad generaloreffekl av mindre än 100 kW. Gränsen överensstämmer med den
gräns som energiskallekommittén föreslagit i fräga om den generella
energiskatten. Vidare bör undantag medges för den elkraft som framställs i elt
pumpkraflverk. I annat fall skulle den där framställda kraften beskattas mer än
en gäng. Skyldigheten att erlägga skall inträder när kraften framställs.
Mätningen bör lämpligen ske vid produktionsspänning. Med hänsyn till önskemålet
att förkorta skatte-kredilerna bör föreskrivas all denna skatt skall deklareras
och betalas senast 25 dagar efter redovisningsperiodens utgång.
Redovisningsperioderna föreslås omfalla en kalendermånad.

Det skulle vara förenat med stora praktiska svårigheter
att beräkna och kontrollera skatten på den producerade kraften med ledning av
vad som faktiskt har producerats i varje vattenkraftverk, särskilt när den
installerade generatoreffekten har ändrats under årens lopp. Den kraft som
faller under en viss skattesats eller för vilken ingen skatt skall utgå bör
därför beräknas efter en schablon. Den lämpligaste metoden är därvid enligl min
uppfanning all den installerade generatoreffeklen läggs till grund för fördelningen
på följande sätt. Om en skattskyldig har vattenkraftverk som har tagits i drift
före 1973 och sådana som har tagits i drift t.ex. år 1975 skall

Prop. 1982/83:50 17

skallen beräknas efter ell öre per kilowattimme för så
stor del av den sammanlagda producerade kraften som svarar mot de nyare
kraftverkens installerade generatoreffekt i förhållande till den installerade
generatoreffekten i den skatlskyldiges samtliga vattenkraftverk.

Om den
skatlskyldige har t. ex. elt vattenkraftverk som har tagits i drift före den I
januari 1973 och i vilket den installerade generatoreffekten har ökats år 1980
skall på motsvarande säll skallen beräknas till två öre per kilowattimme för sä
slor del av den sammanlagda producerade kraften i kraftverket som svarar mol
den ursprungliga installerade generatoreffeklen i förhållande lill den installerade
generatoreffeklen efter utbyggnaden.

På motsvarande säll beräknas skallen i del fall den
installerade generatoreffeklen minskar permanent, t. ex. på grund av all elt
av flera kraftverk tas ur drift.

Den fördelning som sålunda behöver göras kommer alt kunna
lillämpas lill dess en permanent ändring görs av den installerade
generatoreffekten.

1 denna fråga har jag samrått med statsrådet Dahl.

Skanebrotlslagen (1971:69) och lagen (1971: 1072) om
förmånsberättigade skatlefordringar m.m. bör göras tillämpliga på skatten på
viss elektrisk kraft. Della kräver ändring i de båda nu nämnda lagarna.

8 Utnyttjande och utvidgning av finansfullmakten

Riksdagen har bemyndigat regeringen alt för budgetåret
1982/83. om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter intill ell
sammanlagt belopp av 2500 milj. kr. (prop. 1981/82: 150 bil. 2, FiU 1981/82:40,
rskr 1981/82: 393). Fullmakten får. liksom tidigare, användas för finansiering
av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som
normalt finansieras med anslag på statsbudgelen samt för beredskapsarbeten och
för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning.
Bidragsprocenten för kommunala projekt fär fastslällas av regeringen med
hänsyn lill ändamålet, dock högst lill 75%. Vidare fär finansfullmakten
användas för bidrag lill näringslivet och bostadssektorn. Härvid får gällande
bidragssatser tillfälligt höjas till högst 75%.

Lägel
på arbetsmarknaden har hittills under innevarande budgetår föranlett en rad
åtgärder i sysselsättningsbefrämjande syfte. Finansfullmaklen har således
hittills under budgetåret 1982/83 disponerats genom beslut den 26 augusti, den
9 september, den 16 september och den 21 oktober. Genom beslul den 26 augusti
utnyttjades fullmakten med 240 milj. kr. för beredskapsarbeten. Den 9 september
beslöts om 873980 kr. för tidigareläggning av bl.a. byggande av statliga vägar
och förvaltningsbyggnader. Beslulel den 16 september innebar att 100 milj. kr.
disponerades för statsbidrag till kommunala aktiviteter för arbetslös ungdom.
Genom beslut 2
Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 50. BiUiga 2

Prop.
1982/83:50 18

den 21 oktober anvisades 90 milj. kr. för bidrag till
ungdomsplatser samt I 017096000 kr. för tidigareläggning av bl. a. statliga
vägar och broar.

Genom dessa fyra beslut har sammanlagt 2 321 076000 kr. av
finansfullmaklen disponerats. Följaktligen återstår denna dag 178924000 kr. av
den givna finansfullmakten.

Nya former
för en samlad redovisning av utnyttjandet av finansfullmaklen infördes fr.o.m.
budgetåret 1979/80 (prop. 1978/79:100 bil. 2. FiU 1978/79:40, rskr
1978/79:452). Kompletleringspropositionen bedömdes som lämplig för denna
redovisning. Hemställan om utnyttjande av finansfullmakten för del
nästföljande budgetåret skulle göras vid samma tillfälle. Vidare avskaffades
syslemel med successiva påfyllningar av finansfullmaklen. Regeringen skulle i
stället på tilläggsbudget hemställa om utvidgad finansfullmakt om
arbetsmarknadsläget kräver insatser utöver vad som kan tillgodoses genom
ianspråktagande av den givna finansfullmakten.

Under
innevarande höst har arbetsmarknadsläget ytterligare försämrats. Nedskrivningen
av kronan den 8 oktober skapar förutsättningar för en expansion av produktion
och sysselsättning. Det investeringsprogram regeringen i dag beslutar all
lägga fram för riksdagen bidrar aktivt till att vända den svenska ekonomins
utveckling i rätt riktning. I del korta perspektivet har dock yllerligare
arbelsmarknadspolitiska insatser bedömts nödvändiga säsom framgår av det
arbetsrharknadspolitiska åtgärdsprogram som regeringen presenterade i oktober
i är och som kommer att närmare redovisas av chefen för
arbetsmarknadsdepartementet. Man kan dock inle utesluta all arbetsmarknadsläget
kan bli besvärligt under resten av budgetåret trots dessa insatser. Det är
därför angeläget att regeringen lill sitt förfogande har etl visst utrymme att
disponera på finansfullmakten för de eventuellt ytterligare
sysselsättningsbefrämjande åtgärder som kan visa sig nödvändiga. Dessa insatser
kan komma att kräva resurser som överstiger vad som f. n. återstår av den givna
finansfullmakten. Jag förordar därför atl finansfullmakten för budgetåret
1982/83 höjs från 2 500 milj.kr. till 3500 milj.kr. Den utvidgade fullmakten
bör få disponeras pä oförändrade villkor.

9 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
budgetdepartementel upprätlals förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattdagen (1928: 370).

2.
lag om ändring
i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

3.
lag om ändring
i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

4.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953: 272).

5.
lag om ändring
i lagen (1958: 295) om sjömansskatt.

6.
lag om ändring
i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall.

Prop.
1982/83:50 19

7.
lag om ändring
i skallebrollslagen (1971:69),

8.
lag om ändring
i lagen (1971: 1072) om förmånsberältigade skatlefordringar m. m.,

9.
lag om ändring
i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer,

10. lag om ändring i lagen (1980:954)
om särskill invesleringsavdrag för byggnadsarbeten m.m.,

11. lag om upphävande av lagen (1980:
1047) om skaltereduktion för aktieutdelning,

12. lag om ändring i lagen (1981: 1099)
om särskill invesleringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt,

13. lag om ändring i lagen (1982:417)
om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskall,

14. lag om ändring i lagen (1982:420)
om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskall,

15. lag om hyreshusavgifl,

16. lag om skattereduktion för
fackföreningsavgift,

17. lag om skall på videobandspelare,

18. lag om skall på viss elektrisk
kraft,

19. lag om inbetalning på särskilt invesleringskonlo.

Förslagen bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 2.2.

Lagrådels yllrande har inhämtats över förslagen under I och 15. Med

hänsyn lill
lagstiftningsärendets brådskande natur och då huvuddelen av förslagen är av den
beskaffenheten all lagrådels hörande skulle sakna betydelse anser jag all
yllrande inle bör inhämtas över övriga förslag.

10 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

dets alt antaga förslagen

dels att bemyndiga regeringen atl under budgetåret
1982/83, om arbetsmarknadsläget kräver del, besluta om utgifter i enlighet med
vad jag förordat intill ett sammanlagt belopp av 3 500000000 kr.

Prop. 1982/83:50 20

Bilaga 2.1

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1982-11-01

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet
Delin, justitierådet Bengtsson.

Enligl protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober
1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgeldeparlementet
Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag lill

1.
lag om
hyreshusavgift,

2.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928: 370).

Förslagen har inför lagrådet föredragils av
kammarrättsassessorn Curt Rispe.

Föredragningen
inför lagrådet har påbörjats vid en tidpunkt då lagförslagen ännu inle
erhållit slutlig utformning. Vissa inom lagrådet framförda jämkningsförslag av
lagleknisk och redaktionell natur har därför kunnat beaktas i de förslag som
genom remissen överlämnats till lagrådet.

Förslagen föranleder följande yllrande av lagrådet:

1. Förslaget till lag om hyreshusavgift

Det remitterade förslaget har lika litet som det förslag
som våren 1982 lades fram för riksdagen varit föremål för sådan remissbehandling
som avses i 7 kap. 2 S regeringsformen. Del bör i anledning härav understrykas,
atl en lagrådsgranskning inle kan ersätta den sedvanliga remissbehandlingen av
myndigheter och sammanslutningar med särskild sakkunskap på området. Lagrådet
har därför haft begränsade möjligheter atl med ledning av det föreliggande
materialet bedöma sådana frågor om lagstiftningens praktiska konsekvenser och
tillämpning som avses i 8 kap. 18 § tredje stycket 4 och 5 regeringsformen.

I §

Enligl andra stycket I p. undantas vissa typer av
hyreshusenheler från hyreshusavgifl. Avsikten är synbarligen atl man här i
regel skall följa de kodbeteckningar som enligt riksskatteverkets föreskrifter
skall användas vid fastighetstaxeringen. Att märka är dock atl "tomtmark
med saneringsbyggnad" inte motsvaras av någon kodbeteckning ulan synes
falla under kod nr 21 (hyreshusenhet som beslår av tomtmark lill hyreshus).
Liksom i remissprotökollet utvecklats i fråga om värdeär torde det inle vara
uteslutet, atl vid klart orikliga kodningar en inkomsltaxeringsnämnd kan
frångå den beteckning som bestämis vid fastighetstaxeringen.

Prop.
1982/83:50 21

2.
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

Lagrådet
lämnar förslaget ulan erinran.

Prop.
1982/83:50 22

Bilaga 2.2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs atl 25 § 1 mom. och punkt 3 av
anvisningarna lill 20 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §

/ mom. Från brullointäklen av annan fastighet får, om inle
annat föranleds av vad nedan i 2 och 3 mom. sägs, avdrag göras för omkostnader,
säsom för:

brandförsäkring, reparation och underhåll av byggnader;

vicevärd,
portvakt, gärdskarl, vattenförbrukning, renhållning och belysning,
förbrukningsartiklar o.d., i den mån dessa kostnader kan anses åligga
fastighetsägaren såsom sådan;

pensioner,
periodiska understöd eller därmed jämförliga periodiska utbetalningar på grund
av förutvarande anställning pä fastigheten;

värdeminskning på en byggnad;

värdeminskning
pä fastighetsägaren tillhöriga maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier, som hör lill fastigheten, eller, i fall som anges i punkt
3 av anvisningarna till 29 §, utgifter för anskaffande av tillgången;

ränla på lånat, i fasligheten ned- ränla på lånat, i fastigheten ned-

lagt kapital saml lomträltsavgäld el- lagt kapital
saml lomträltsavgäld el

ler liknande avgäld. ler liknande avgäld;

hyreshusavgift.

Anvisningar

till 20 §

3." Såsom svenska allmänna 3. 5ow svenska allmänna skatter

skaller
räknas allmänna ulskylder räknas allmänna ulskylder lill sta-

lill
staten saml lill landsting, kom- len samt
lill landsting, kommun och

mun,
församling, skoldistrikt, lings- församling.
Som allmän skatt räk-

lag och municipalsamhälle.
Såsom nas däremot inte skogsvårdsavgift

allmän skall räknas däremot icke och hyreshusavgift.

skogsvärdsavgift.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983 och lillämpas
första gången vid 1984 års laxering.

Senaste lydelse 1981:295. ■ Senaste lydelse 1956:88.

Prop. 1982/83:50 23

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt

Härigenom föreskrivs atl 12 och 28 §S lagen (1941:416) om
arvsskall och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §2

Har någon i enlighet med lagen (1927:77) om
försäkringsavtal insatts såsom förmånstagare och erhåller han vid
försäkringstagarens död förfoganderätten över försäkringen eller, utan atl
sådan rätt förvärvas, utbetalning på grund av försäkringen, skall vad
förmånslagaren sålunda bekommer vid beräknande av arvsskall anses såsom
arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla jämväl förvärv, som på grund av
stadgandet i 104 § andra stycket nämnda lag tillfaller dödsbodelägare, vilken
är berättigad lill lag-lott, med iakttagande dock av vad beträffande fördelning
av sådant förvärv kan vara bestämt i skifteshandling, vilken jämlikt 16 §
lägges till grund för lotternas beräknande. Har försäkringstagarens make
insatts såsom förmånstagare, föreligger icke skattskyldighet för den del av
förvärvet, som motsvarar det belopp, varmed, därest förvärvet ingått i
försäkringslaga-rens kvarlälenskap, makens jämlikt 15 § skattefria andel i boet
skolat ökas.

Vidare skall

a)
där
livförsäkring, som är kapilalförsäkring men ej livränteförsäkring, tagits ä
försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt, som på grund av
försäkringsavtalet tillkommit endera av dem, jämlikt 116 § första stycket lagen
om försäkringsavtal icke kunnat lagas i mäl för någonderas gäld, eller

b)
där försäkring
lagils för olycksfall eller sjukdom,

vid skallens beräknande frän vär- vid skallens beräknande från vär

det av vad som tillfallit någon i det
av vad som tillfallit någon i

egenskap av förmånstagare säsom egenskap av
förmånstagare såsom

skatlefrill avräknas ell belopp som skattefritt
avräknas etl belopp som

motsvarar sex gånger basbeloppet motsvarar
sex gånger basbeloppet

enligt lagen (1962:381) om allmän enligt
lagen (1962:381) om allmän

försäkring för november månad försäkring
för det år under vilket

året innan skattskyldigheten in- skattskyldigheten
inträdde. Har på

trädde. Har på grund av förord- grund av
förordnande av samma

nande av samma person förmånsla- person
förmånslagaren tidigare er-

garen tidigare erhållit sådant för- hållit
sådant förvärv, som jämlikt

värv, som jämlikt 37 § 2 mom. är i 37 S 2 mom. är i beskatl-

beskattningshänseende likställt ningshänseende
likställt med gåva,

med gåva, må likväl å värdet av fcir likväl
från värdet av vad som

vad som inom loppet av tio år lill- inom
loppet av tio år tillfallit för

fallit förmånslagaren ej avräknas mänstagaren
ej avräknas mer än elt

mer än elt belopp som motsvarar belopp som
motsvarar sex gånger

sex gånger basbeloppet enligt lagen basbeloppet
enligt lagen om allmän

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 857. - Senaste
lydelse 1980:75.

Prop. 1982/83:50 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om allmän försäkring för november försäkring för det år
under vilket månad året innan skattskyldighet skattskyldighet inträdde för det
se-inträdde för del senasie förvärvet, naste förvärvet.

Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte-
och kapilal-försäkringsanslall på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare
skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring, och skall så
anses som om försäkringen tagits vid liden för den första insättningen och på
villkor all premiebelalning skolat ske i den ordning, vari insättningarna i
anstalten skelt eller enligt avtal mellan anstalten och försäkringstagaren
skolat äga rum.

Skattskyldighet enligl första stycket föreligger inte för
rätt lill pension som utgår på grund av pensionsförsäkring. Skattskyldighet
föreligger inte heller för rätt lill livränta som utgår på grund av annan
försäkring än pensionsförsäkring i den mån vad som på grund av förordnande av
samma person tillfallit den berättigade inle överstiger 2 500 kronor per år.

Angående vad som förstås med kapilalförsäkring och
pensionsförsäkring stadgas i anvisningarna till 31 § kommunalskallelagen (1928:370).

Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall, även
om förmånsia-gareförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke
föreligger, äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund
av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild arbetsgivare
avtalad grupplivförsäkring eller pä grund av sådan förmån frän kommun, som
avses i punkt I adertonde stycket av anvisningarna till 31 §
kommunalskallelagen.

Vad som vid en försäkringstagares död tillfaller någon på
grund av förordnande som avser utländsk försäkring skall vid beräknande av arvsskatt
behandlas som om det hade tillhört boet och tillagts förmånslagaren genom
testamente. Har försäkringen lagils för olycksfall eller sjukdom eller är fråga
om en sådan försäkring som — om den inte hade varit utländsk - skulle ha
uppfyllt de förutsättningar som anges i andra stycket a), lillämpas
bestämmelserna i del stycket. För räll till pension pä grund av en utländsk
försäkring som skall behandlas som pensionsförsäkring vid inkomsttaxeringen
föreligger inle skattskyldighet. Vid övriga förvärv av livränta på grund av
utländsk försäkring lillämpas bestämmelserna i Ijärde stycket andra meningen.

Med utländsk försäkring förstås en försäkring som har
meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse.

28 I'

Till klass I hänföras efterlevande make, barn, avkomling
till barn, make lill barn och efterlevande make till avlidet barn. Delta gäller
även om barnel eller avkomlingen till följd av adoption förioral sin arvsrätt
efter arvlålaren.

Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den
avlidnes efterlevande make 50000 kronor, från vad som tillkommer annan i klass
1 25000 kronor och frän lott, som beskallas enligl klass II eller klass III, 5000 kronor. Har
barn eller avkomling lill avlidet barn vid skattskyldighetens inträde ej fyllt
18 år, avdrages yllerligare 5000 kronor för varje helt är eller del därav, som
då återstod till dess sagda ålder uppnås.

' Senaste lydelse 1980: 1056.

Prop.
1982/83:50 25

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

Med make jämslälles den som vid tiden för dödsfallet
sammanlevde med den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit gifta med
varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i
förhällande lill den avlidnes barn, beträffande den som sammanlevt med barnel.
Slyvbarns-och fosierbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn
avses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistals i den avlidnes hem och
därvid erhållit vård och fostran som egel barn.

Högre avdrag än enligl andra stycket får ej åtnjutas i
fråga om vad som erhålles från samme arvlätare eller leslalor, även om del
erhålles vid skilda tillfällen.

Till klass II hänföres
annan arvinge eller lestamenlslagare än sådan som avses i klass I eller 111.

Till klass III hänföras

landstingskommun, kommun eller annan menighet ävensom
hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte all främja religiösa,
välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed
jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål all främja landets
näringsliv;

registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning, som, ulan att hava lill syfte att i
sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen
fullföljer ovan angivet ändamål;

folketshusförening, bygdegärdsförening eller annan
liknande sammanslutning, som har lill främsta syfte all anordna eller tillhandahålla
allmän samlingslokal,

där fråga
är om svensk juridisk person och skallebefrielse ej åtnjutes jämlikt 3 §.

För skalleloll, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skallen
efter den klass, gällande för arvinge eller universell teslamentslagare i
dödsboet eller för mollagaren av del legal varom fråga är, som medför lägst
skall. Från skalleloll medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket
gjorts, utgör skattepliktig lott. Denna skall jämnas lill närmast lägre
hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt, skall skatten
jämnas nedåt till närmast hela krontal.

Skallen beräknas enligt följande skalor.

Nuvarande lydelse Klass I

Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt, kr.

- 50000 5% inom skiktet

50000- 100000 2500+10% "

100000- 150000 7500+15% "

150000- 200000 15000+22% "

200000- 300000 26000+28% "

300000- 450000 54000+33%> "

450000- 600000 103500+38 %c "

600000- 800000 160500+44%, "

800000-1200000 1200000-2500000 2500000-6000000 6000000-

Skaiiepliktiglon, kr.

- 20000

20000- 40000

40000- 60000

60000- 90000

90000- 120000

120000- 150000

150000- 200000 200000- 250000 250000- 600000
600000-1200000 1200000-

Skatlepliktigloit, kr. - 20000 20000- 40000 40000-
60000 60000-

248500+49%o "

444 500+53 %c " 1133500+58%o'' 3163500+65%, "

Klass II

Arvsskatt, kr.

8%c inom skiktet

1600+16%o "

4800+24%, "

9600-1-52% "

19200+40%o "

31200+45 %y "

44 700+50%c "

69700+56%o "

97700+61 %€ " 311200+67%o " 713 200+72 %c "

Klass III

Arvsskatt, kr.

8% inom skiktet;

1600-M6% " " ;

4800-1-24% " " ;

9600-h30% "

Skattepliktig lott, kr.

- 50000

50000- 100000

100000- 150000

150000- 200000

200000- 300000

300000- 450000

450000- 600000

600000- 800000

800000-1200000 1200000-2 500000 2 500000-6000000 6000000-

Förestagen lydelse Klass 1

Arvsskall, kr.

6% inom skiktet: 3 000+12 %c " 9000+18 %c "
18000+24%o "

30000+30%, "

60000+36%o " 114 000+42 %o " 177000+48%o "

273 000+54 %c "

489 000+60 %c " 1269 000+65 %c " 3544000+70%o
"

Föreslagen
lydelse

Klass
II

Skattepliktig
lott, kr.

Arvsskatt, kr.

-

20000

10%) inom skiktet;

20000-

40000

2000+20%, " " ;

40000-

60000

6000+28%o " " ;

60000-

90000

11600+36%o " " ;

90000-

120000

22400+44%.- " " ;

120000-

150000

35600+50%, " . " ;

150000-

200000

50600+55%, "

200000-

250000

78100+60%: " " ;

250000-

600000

108100+65%, " " ;

600000-

1200000

335600+70% "

1200000-

755600+75%o " Klass III

Skaltepliktig
lon, kr.

Arvsskan, kr.

-

20000

8% inom skiktet;

20000-

40000

I600-M6%" " ;

40000-

60000

4800-1-24% " " :

60000-

9600-1-30% "

Denna
lag träder i kraft den I januari 1983. Äldre bestämmelser gäller fortfarande om
skattskyldighet inträtt dessförinnan.

Prop. 1982/83:50 28

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § I mom. lagen (1947: 577) om
statlig förmö-genhelsskan' skall ha nedan angivna lydelse.

II § Nuvarande lydelse

I mom.- Statlig förmögenhelsskan skall för fysisk person,
dödsbo, utländskt bolag samt i 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskaUningsbara förmögenheten inle överstiger
600000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 400000 kronor;

när den
beskattningsbara förmögenheten överstiger 600000 men inte 800000 kr.: 2000 kr.
för 600000 kr. och /,5% av återstoden;

800000 men inte I 800000 kr.: 5000 kr. för 800000 kr. och
2% av återstoden; I 800000 kr.: 25000 kr. för I 800000 kr. och 2,5%o av
återstoden.

Förestagen lydelse

I mom. Stallig förmögenhetsskatt skall för fysisk person,
dödsbo, utländskt bolag samt i 10 § I mom. lagen (1947:576) om stallig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger
600000 kronor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara
förmögenheten, som överstiger 400000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600000
men inle 800000 kr.: iOOO kr. för 600000 kr. och 2% av återstoden; 800000 men
inte 1800000 kr.: 7000 kr. för 800000 kr. och 2,5%o av återstoden; I 800000
kr.: 32000 kr. för I 800000 kr. och i % av återstoden.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983 och lillämpas
första gången vid 1984 års laxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859. • Senaste
lydelse 1980:1055.

4 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs all I §, 2 § 2 mom., 3 § 1 mom. och
27 § I mom. uppbördslagen (1953: 272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Med skall förslås i denna lag, om inle annat anges,
stallig inkomslskall, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgifter, egenavgifler
enligl lagen (1981:691) om socialavgifter, skattetillägg och förseningsavgift
enligl taxeringslagen (1956:623) saml annuitet på avdikningslån.

Förestagen lydelse

I § -

Med skall försläs i denna lag, om inte annat anges,
stallig inkomstskatt, statlig förmögenhelsskan, ulskiftningsskall,
ersältningsskalt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift, egenavgifler enligl
lagen (1981:691) om socialavgifter, hyreshusavgift, skattetillägg och
förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956:623) samt annuitet på
av-dikningslän.

Regeringen
får, om särskilda omständigheter föranleder det, föreskriva atl i samband med
uppbörden av skall skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i
första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall, om inle annat anges, vad
i denna lag stadgas angående skatt lillämpas beträffande den avgift som avses
med föreskriften.

2 §

1 denna lag försläs 2 mom . I denna lag förslås med

2 mom med

slutlig
skall: skall som har påförts vid den årliga debileringen på grund av
taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande
föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande
av bestämmelserna om nedsättning av skall enligl 4 mom. saml 2 § lagen
(1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer och 5 § tagen (1980:1047) om
skattereduktion för aktieutdelning;

slutlig skall: skall som har påförts vid den årliga debileringen
pä grund av taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut, som enligl
gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter
iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom. samt 2 §
lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer och 3 § tagen
(1982:000) om skattereduktion för fackföreningsavgift;

preUminär skatt: i 3 § nämnd skall, som betalas i
avräkning pä slutlig skatt;

kvarstående skatt: skatt, som återstår all betala, sedan
preliminär skatt har avräknats från slutlig skall;

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste
Ivdelse av lagens rubrik 1974:771.

- Senaste'lydelse 1981: 1156.

' Senaste lydelse 1981: 1002.

Prop.
1982/83:50 30

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

tillkommande skatt: skatt som skall betalas pä grund av
eflertaxering eller enligl beslul om debitering sedan påföringen av slutlig
skatt har avslutals;

kvarskaiteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;

respilränia: ränta enligl 32 §;

ansiåndsränta: ränla enligl 49 § 4 mom.;

ö-skalteränta: ränla enligt 69 § I mom.;

restitutionsränta: ränta enligl 69 § 2 mom.;

skattereduktion: nedsättning av skall enligl 4 mom.;

inkomstår: del kalenderår, som närmast har föregått
laxeringsåret;

uppbördsår: liden frän och med mars månad ett år till och
med februari månad nästföljande år;

uppbördsmånad: mars, maj, juli, september, november och
januari;

gift skatlskyldig: skattskyldig som taxeras med
tillämpning av 52 § I mom. kommunalskanelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomslskall;

ogift skatlskyldig: annan skallskyldig fysisk person än
nyss har sagts.

3 §

I mom."" I den omfattning nedan I mom. I den omfattning nedan

anges skall skatlskyldig betala pre- anges skall skattskyldig betala pre

liminär skatt med belopp, vilket så liminär skatt med belopp, vilket så

nära som möjligl kan antas motsva- nära som möjligl kan antas motsva

ra i den slutliga skatten ingående ra i den slutliga skallen ingående

stallig inkomstskatt, statlig förmö- statlig inkomstskatt, statlig förmö

genhetsskatt, egenavgifter och genhelsskatt, egenavgifter, kom-

kommunal inkomstskatt. munal
inkomstskatt, skogsvårdsav

gift och liyresliusavgifl.

27 §

/ mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

alt kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats
som för inkomståret gäller i beskattningsorten;

atl kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid
skattebeloppet vid örelal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas
nedåt till helt krontal;

alt skogsvärdsavgift uträknas enligl bestämmelserna i I §
lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift;

atl hyreshusavgift uträknas enligt bestämmelserna i lagen
(1982:000) om hyreshusavgift:

atl kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har
uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är
belägen;

att egenavgifter debiteras med ledning av bestämmelserna i
lagen (1981: 691) om socialavgifter och pä grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden
som lämnas av den allmänna försäkringskassan, varvid örelal bortfaller; samt

" Senaste lydelse 1981: 1156. -' Senaste lydelse
1982:422.

Prop. 1982/83:50 31

Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse

all
i 1 § nämnd annuitet eller, om skallskyldig har alt erlägga fiera annuiteter,
summan av dessa påförs i helt anlal kronor, varvid örelal bortfaller.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1983 och lillämpas första gängen i fråga om
debitering av preliminär skall för år 1983 och slutlig skall på grund av 1984
ärs laxering.

Prop.
1982/83:50 32

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs all 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

4 mom.' Sjömansskall enligt 4 mom. Sjömansskatt enligl 7 §

7 § får genom beslul om jämkning får genom beslul om jämkning ned-

nedsältas i den mån förutsättning- sällas i den mån förutsättningarna

arna för skattereduktion enligl la- för skattereduktion enligl lagen

gen (1978:423) om skattelättnader (1978:423) om skatlelännader för

för vissa sparformer eller tagen vissa sparformer etter tagen

(1980:1047) om skattereduktion för (1982:000) om skattereduktion för

aktieutdelning är uppfyllda. Bo- fackföreningsavgift är uppfyllda,

säliningeller stadigvarande vistelse Bosättning eller stadigvarande vis

här i riket krävs dock inle för telse här i riket krävs dock inte för

jämkning på grund av bestämmel- jämkning enligt detta moment,

serna i den förstnämnda lagen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983. Äldre lydelse
gäller beträffande sjömansskatt som har erlagts eller skulle ha erlagts före
ikraftträdandet.

' Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 777.

- Senaste lydelse 1980: 1051.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt
i vissa fall

Härigenom
föreskrivs att 4 § lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Förestagen
lydelse

4 §

Spärrbelopp
enligl 3 § jämförs med sammanlagda beloppet av statlig inkomslskall,
förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskall som beräknats för den
skallskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). 1 skattebeloppet
inräknas även sjömansskatt, om den skatlskyldige erlagt sådan skatt under
beskattningsåret.

Är den skallskyldige
berättigad till nedsättning av statlig inkomstskall eller förmögenhetsskatt genom
skattereduktion som avses i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272), 2 § lagen
(1978:423) om skatlelännader för vissa sparformer eller 5 § tagen (1980:1047)
om skattereduktion för aktieutdelning eller genom avräkning av utländsk skall
enligt särskilda föreskrifter, skall skattebelopp enligl första stycket
beräknas som om skallereduktion eller avräkning av skatt inle hade sken.

Är den
skatlskyldige berättigad lill nedsättning av statlig inkomslskall eller
förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 § 4 mom. uppbördslagen
(1953:272), 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller
3 § lagen (1982:000) om skattereduktion för fackföreningsavgift eller genom
avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter, skall skallebelopp
enligl första stycket beräknas som om skattereduktion eller avräkning av skall
inle hade skett.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983 och tillämpas
första gängen fråga om skatt som påförs på grund av 1984 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 772. - Senaste
lydelse 1982:419.

3 Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 50. Bilaga 2

7 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (I971:69)

Härigenom
föreskrivs att I § skallebrollslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

I

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

I. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skall vid utskiftning av
aktiebo-, lags tillgångar, kommunalskallelagen (1928:370), förordningen
(1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskall och gåvoskatt,
lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskall,
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskall.

2. lagen
(1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1953:397) om avgift för fettvaror
som användas för framställning av feltemulsion m.m., lagen (1957:262) om
allmän energiskall, lagen (1961:372) om bensinskall, lagen (1961:394) om
tobaksskatt, stämpelskaltelagen (1964:308), lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820)
om skan på spel, lagen (1973:37) om avgift pä vissa dryckesförpackningar,
vägtraflkskattelagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om särskild avgift för
oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978: 144) om skall på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa
kassettband.

2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen
(1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av
feltemulsion m.m., lagen (1957:262) om allmän energiskalt, lagen (1961:372) om
bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskall, stämpelskaltelagen (1964:308),
lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om skan på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskatlelagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om
särskild avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassenband, lagen (1982:000) om skatt på videobandspelare, lagen
(1982:000) om skatt på viss elektrisk kraft, 3. lagen (1981:691) om
socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skall, kvarstående skatt och
tillkommande

skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272). Lagen
lillämpas inte om skallen eller avgiften fastställs eller uppbärs i

den
ordning som gäller för tull och inle heller beträffande restavgift,

skalletillägg
eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Senaste
lydelse 1982:692.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.

Härigenom
föreskrivs all I § lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.
m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Förmånsrätt enligl 11 § förmånsrätlslagen (1970:979)
följer med fordran på

1. skatt och avgift, som anges i 1 §
första stycket uppbördslagen

(1953:272), saml skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958: 295) om sjömansskall och

kupongskaltelagen (1970:624),

2. skatt enligl lagen (1968:430) om
mervärdeskall,

3. skall eller avgift enligt lagen 3. skall eller avgift enligl
lagen (1908; 129) med vissa beslämmelser (1908: 129) med vissa
beslämmelser

om handel
med fondpapper, lagen

(1928: 376) om särskild skatt å vissa

lotterivinsler, lagen (1941:251) om

särskild varuskatt, lagen (1953: 397)

om avgift för fettvaror som använ

das för framställning av feltemul

sion m. m., lagen (1957: 262) om all

män energiskatt, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, stämpelskaltela

gen (1964:308), lagen (1972:266)

om skatt på annonser och reklam,

lagen (1972:820) om skall på spel,

lagen (1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:
1216) om särskild bered-skapsavgifi för oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor
samt lagen (1982:691) om skall pä vissa kassettband,

om handel
med fondpapper, lagen

(1928:376) om särskild skall å vissa

lotterivinsler, lagen (1941:251) om

särskild varuskatt, lagen (1953:397)

om avgift för fettvaror som använ

das för framställning av feltemul

sion m. m., lagen (1957: 262) om all

män energiskall, lagen (1961:372)

om bensinskall, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, stämpelskaltela

gen (1964:308), lagen (1972:266)

om skatt pä annonser och reklam,

lagen (1972:820) om skatt på spel,

lagen (1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216)
om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343),
lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassettband, tagen (1982:000) om skatt på videobandspelare samt
lagen (1982:000) om skatt på viss elektrisk kraft.

Senaste lydelse 1982:693.

Prop. 1982/83:50 36

Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse

4.
skatt enligt
vägtrafikskatlelagen (1973:601) samt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5. tull och särskild avgift enligt 39 § lullagen (1973:670)
saml avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligl lagen (1967: 340) om prisreglering på
jordbrukets område och lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskels område,

7.
avgift som uppbärs med
tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen
(1981:691) om socialavgifter.

Förmånsrätten omfattar ej
restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse atl redovisa eller
betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1983.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för
vissa sparformer

Härigenom föreskrivs atl 2 och 5 §§ lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Förestagen lydelse

2 § '

Sparskattereduktion
åtnjuts med 20%o av belopp som under inkomståret har insatts på särskill
lönsparkonlo och som vid årets utgång inneslår på kontot samt med 30%o av belopp
som under inkomståret har insatts på akliesparkonlo och som vid årets utgång
motsvaras av andelar i aktiesparfond enligt lagen (1978:428) om
akliesparfonder eller inneslår på kontot för inköp av sådana andelar.
Sparskattereduktion åtnjuts under förutsättning all insättningar pä
lönsparkonlo eller aktiesparkonto har gjorts pä kontot under minsl sex av
inkomstårels månader. Varje insättning skall uppgå lill lägst 75 kronor och
högst 600 kronor. Högsta belopp för insättning på lönsparkonto är dock 400
kronor. Sparskattereduktion får - utom i fall som avses i andra stycket -
inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 7200 kronor, varav högst 4800
kronor får avse insättningar på lönsparkonlo. Sparskattereduktion fär inte
heller beräknas på högre belopp än som motsvaras av sådan inkomst som anges i
I §. Örelal som uppkommer vid beräkning av sparskattereduktion bortfaller.

Sparskattereduktion åtnjuts med /0% av belopp som under
inkomståret har insatts på särskill lönspar-konlo och som vid årels utgång
in-neslär på kontot saml med 20%o av belopp som under inkomståret har insatts
på akliesparkonlo och som vid årets utgång motsvaras av andelar i
aktiesparfond enligl lagen (1978:428) om akliesparfonder eller inneslår på
kontot för inköp av sådana andelar. Sparskattereduktion åtnjuts under
förutsättning all insättningar pä lönsparkonto eller aktiesparkonto har
gjorts pä kontot under minsl sex av inkomstårets månader. Varje insättning
skall uppgå till lägst 75 kronor och högst 600 kronor. Högsta belopp för insättning
på lönsparkonlo är dock 400 kronor. Sparskattereduktion får - utom i fall som
avses i andra stycket - inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 7200 kronor,
varav högst 4 800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto.
Sparskattereduktion fär inle heller beräknas på högre belopp än som motsvaras
av sådan inkomst som anges i 1 §. Örelal som uppkommer vid beräkning av
sparskattereduktion bortfaller.

Har
sparande enligl första stycket påbörjats under seiiare delen av året men har
inle insättningar skett under sex månader, åtnjuts sparskattereduktion för
sådana sparmedel först vid beräkning av skatt för del närmast följande
inkomståret. Sparskattereduktion enligt della stycke medges endast om
sparandel under det sistnämnda inkomståret uppfyller de förutsättningar som
anges i första stycket. Sparskattereduktion får med tillämpning av della
stycke beräknas pä ett sammanlagt belopp av högst 10200 kronor, varav högst
6800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto.

' Senaste lydelse 1980; 1053.

Prop.
1982/83:50 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om sparskattereduktion tillämpas 2 § 4 mom. femte
och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Sparskattereduktion skall
tillgodoräknas den skanskyidige före annan skattereduktion.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig all
eriägga sjömansskall och har denna nedsatts enligl 12 § 4 mom. lagen (1958:
295) om sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbeloppet
minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

5§=

Sker uttag från lönsparkonto före Sker uttag från lönsparkonto före

utgången av det femte året efter det utgången av del femte
året efter del

år för vilket sparskattereduktion är för vilket sparskattereduktion

kommer i fråga enligl 2 § men efter kommer i fråga enligl 2 § men efter

utgången av sistnämnda år skall av- utgången av sistnämnda år skall av

drag göras av kreditinrättningen drag göras av kredilinrällningen

med 25 %. Inlöses andel i aktiespar- med 15 %. Inlöses andel i aktiespar

fond inom samma lid skall avdrag fond inom samma tid skall avdrag

göras av fondbolaget med 35 %o. Om göras av fondbolaget med 25 %. Om

den skallskyldige visar alt spar- den skallskyldige visar all spar

skattereduktion enligt 2 § inle lidi- skallereduktion enligl 2 § inte tidi

gare har medgivits eller kommer alt gare har medgivits eller kommer all

medgivas för de uttagna sparmed- medgivas för de uttagna sparmed

len, skall avdraget jämkas med hän- len; skall avdraget jämkas med hän

syn härtill. syn härtill.

Övergår rätten till lönsparkonlo eller akliesparkonlo inom
den i första stycket angivna tiden på annat sätt än genom arv, testamente eller
bodelning med anledning av makes död eller pantsätts rälien till sådant konto
skall innestående medel utbetalas. Därvid lillämpas bestämmelserna i första
stycket.

Del belopp som har avdragits enligl första stycket skall
betalas lill staten. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer,
utfärdar närmare föreskrifter om detta.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983 och tillämpas
första gången på insättningar som berättigar till sparskattereduktion vid 1984
års laxering.

■ Senasie lydelse 1980: 151.

Prop.
1982/83:50 39

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt
investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.

Härigenom föreskrivs atl 2 och 3 §§ lagen (1980:954) om
särskill invesleringsavdrag för byggnadsarbeten m. m. skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§'

Särskill invesleringsavdrag Särskill invesleringsavdrag

medges endasi för arbete som har medges endasi för arbete
som har igångsatts under perioden den 1 no- igångsatts under perioden den 1 november
1980-den 31 oktober 1982. vember 1980-den 31 oktober 1983.

Ell arbete anses igångsatt när det har påbörjats på
arbetsplatsen.

3§-

Särskilt investeringsavdrag utgör Särskilt investeringsavdrag utgör

10 procent av den del av utgifterna 10 procent av den del
av utgifterna

för ny-, till- eller ombyggnad och 20 för ny-, till- eller ombyggnad och 20

procent av den del av utgifterna för procent av den del av utgifterna för

täckdikning som hänför sig till peri- täckdikning som hänför sig lill peri

oden den 1 november 1980—den 31 oden den I november 1980-den 31

mars 1983. Utgifter anses hänför- mars 1984. Utgifter anses hänför

liga lill denna period om de avser liga lill denna period om de avser

material som har fogals in i en material som har fogats in i en

byggnad eller annat arbete som har byggnad eller annat arbete som har

utförts under perioden. ulförts under perioden.

Invesleringsavdrag skall göras för del beskattningsår
under vilket etl arbete har utförts. Om arbetet hänför sig till flera
beskattningsår och investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har
gjorts, får dock hela invesleringsavdragel göras vid taxeringen för del sista
beskattningsår som kan komma i fråga.

Särskill investeringsavdrag medges högst med etl belopp
som motsvarar den vid taxeringen lill statlig inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan före särskill invesleringsavdrag och före - i förekommande
fall - avdrag för inkomslbaserad avsättning lill resullatuljämningsfond enligl
41 d § kommunalskatlelagen (1928:370), avdrag för avsättning lill allmän
invesleringsreserv enligl lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv, uppskov
enligl lagen (1979:61 1) om
upphovsmannakonlo, uppskov enligl lagen (1982:2) om uppfinnarkonlo saml avdrag
för avsättning för egenavgifter enligl lagen (1981:691) om socialavgifter. Vad
som inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnyttjas
genom avdrag i förvärvskällan, dock senast vid den laxering som sker tredje
året efter del år då laxering enligl andra stycket har skelt. Etl förskjutet
invesleringsavdrag får - i förekommande fall sedan hänsyn lagils lill del pä
del aktuella beskattningsåret belöpande avdraget - inle överstiga del belopp
som har beräknats enligt första meningen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

Senaste lydelse 1981: 1098. Senaste lydelse 1982: 10.

Prop.
1982/83:50 40

11
Förslag till

Lag
om upphävande av lagen (1980:1047) om skattereduktion för aktieutdelning

Härigenom
föreskrivs att lagen (1980:1047) om skattereduktion för aktieutdelning skall
upphöra atl gälla vid utgången av år 1982. Den upphävda lagen gäller dock
forifarande i fråga om utdelning som har blivit tillgänglig för lyftning före
utgången av år 1982.

Prop. 1982/83:50 41

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:1099) om särskilt
investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs atl 4 § lagen (1981: 1099) om
särskilt invesleringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Avdrag medges endasi för inven- Avdrag medges endast för inven

tarier som levereras under år 1982. tarier som levereras under år 1982

Avdrag medges dock inle om leve- etter 1983. Avdrag medges dock

ransen grundar sig på elt skriftligt inte om leveransen grundar sig på

avtal som har träffats före den 1 ell skriftligt avtal som har träffats

november 1980.1 fråga om inventa- före den I november 1980. I fråga

rier som den skatlskyldige har lill- om inventarier som den skattskyl-

verkat själv medges avdrag endast dige har tillverkat själv medges av-

under förutsättning atl tillverkning- drag endasi under förutsättning att

en har päböijals efter den 31 oklo- tillverkningen har påbörjats efter

ber 1980 och avslutats under år den 31 oktober 1980 och avslutats

1982. under år 1982 eller 1983.

För inventarier, som har förvärvals från någon med vilken
den skatlskyldige är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, medges avdrag endast
om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen har påbörjats
efter den 31 oktober 1980.

Avdrag för en viss inventarieanskaffning medges inte
enligt både denna tag och lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
invenlarieanskaffning. Den skatlskyldige får själv bestämma vilket avdrag
han vill utnyttja.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

Prop. 1982/83:50 13
Förslag till

42

Lag
om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om
ändring i lagen (|947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

2
§

Vid
1984 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomslskall:

när
beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071)
om basenhet:

3
procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;

när
beskattningsbar inkomst överstiger

4 men
inte 7 baser

heter

grundbeloppet
för 4 baser

heter
och 4% avåters

7 ■

,
„ g

., -j

•
1% ■

8 '

•
■• 9

■■ 8

'
11% ■

9 '

•
" 10

.. .9

•
20% '

10 '

■
" 12

" 10

'
24% •

12 '

•
" 13

" 12

■
26% '

13
■

'
" 14

■• 13

' 29%
■

14 '

,
,, 15

■■ 14

■
32% '

15
■

, ., |-,

,, 15

' 36% ■

17 •

• "
19

,. p

' 38%- '

19 ■

• "
20

■■ 19

■
39% •

20 '

, ,,
2(,

" 20

' 40% ■

26 '

• "
30

" 26

' 41% •

30 ba

senheter

" 30

" 44%
■

Förestagen
lydelse 2 § Vid 1984 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som
anges i 10 § I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt:

när
beskattningsbar inkomst inle överstiger 4 basenheter enligl lagen (1977: 1071)
om basenhet:

3
procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet;
när beskattningsbar inkomst överstiger

4 men inte 7 baser

heter

grundb

eloppet
för 4 basenheter och 4%a\

ålersl

7 " " 8

., y

' 7%
■

8 " " 9

•■ 8

■
10% ■

9 " " 10

,, g

■
19%v ■

'

10 "
■• 12

., ,Q

•
23% '

12 "
" 13

,. I,

• 26% '

13 "
" 14

•• 13

" 29%
•

■

14 "
" 15

,, 14

■
32%. •

15 "
" 17

.. ,5

■
36%. •

17 "
" 19

„ p

■
38% '

'

19 "
" 20

•• ,9

• 39%.
•

20 "
" 26

,, 20

■
40%, ■

26 "
" 30

,, 26

• 41% •

30
basenheter

„ 3Q

■
44% ■

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Prop. 1982/83:50 43

14
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1982:420) om ändring i lagen {1958:295) om sjömansskatt

Härigenom
föreskrivs att de tabeller som avses i 7 § I mom. och 8 § lagen (1958:295) om
sjömansskatt' i den lydelse tabellerna har erhållit genom lagen (1982:420) om
ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Lagen
omtryckt 1970:933.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974: 777.

Prop. 1982/83:50

44
Bilaga

Nuvarande lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

TabeU F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2310- 3600

10,30

-f33,0%

3600- 4200

436

-t-34,0%

4 200- 4
800

640

-1-37,0%

4800-
5400

862

-1-42,0%

5 400- 6000

1 114

+ 50,0%c

6000- 7
200

1414

-1-53,0%

7200- 7800

2050

-t-56,0%

7 800- 8400

2 386

4-58,5%

8400- 9000

2737

-1-61,5%

9000-10200

3 106

-1-65,0%

10200-11400

3 886

-67,0%

11400-12000

4690

-f68,5%

12000-15
600

5 101

-h69,0%

15
600-18000

7 585

-70,0%

18000-

9265

-73,0%

Tabell
F kolumn 2-3

(Gift
sjöman)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2 770- 3600

12,10

-1-33,0%

3600- 4 200

286

-1-34,0%

4200- 4800

490

-1-37,0%

4 800- 5400

712

-t-42,0%

5 400- 6000

964

-1-50,0%

6000- 7200

1264

4-53,0%

7200- 7 800

1900

-1-56,0%

7800- 8400

2 236

4-58,5%

8400- 9000

2 587

4-61,5%

9000-10200

2956

4-65,0%

10200-11400

3736

4-67,0%

11400-12000

4540

4-68,5%

12000-15600

4951

4-69,0%

15
600-18000

7435

4-70,0%

18000-

9115

4-73,0%

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2930-
4200

9,90

-F33,0%

4 200- 4
800

429

4-36.0%

4 800-5
400

645

4-40,0%

5 400-
6000

885

4-48,5%

6000-
7200

1 176

+ 53,0 9c

7 200- 7 800

1812

+ 54.590

7800- 8 400

2 139

4-58,0%

8 400- 9000

2487

4-60,5%

9000- 9600

2850

4-64,5%

9600-10200

3 237

4-65,0%

10200-11600

3627

-67,0%

11600-12
200

4565

4-68,0%

12200-15800

4 973

4-69,0%

15
800-18 200

7457

-70,0%

18200-

9 137

4-73,0%

TabeU F
kolumn U

(Utländsk
sjöman)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2 370- 2 400

9,85

4-10,5%

2400- 3000

13

4-11,0%

3 000- 3 600

79

+ 29,5%

3600- 4 200

256

+ 30.5%.

4 200- 4 800

439

+ 33,5%

4 800- 5 400

640

+ 38,0%

5 400- 6000

868

+45,0%

6000- 6600

1 138

+47,5%

6600- 7 200

1423

+48,0%

7 200- 7 800

1711

+ 50.0%

7800- 8400

2011

+ 52.5%

8400- 9000

2 326

+ 55,5%

9000- 9600

2 659

+ 59,0%

9600-10200

3013

+ 60,5%

10200-11400

3 376

+ 62,0%

II
400-12000

4 120

+ 64,5%

12000-13800

4 507

+ 66.5%

13800-15600

5704

+ 68.5%

15
600-18 000

6937

+ 70.0%

18000-27
200

8617

+ 73,0%

27 200-

15 333

+ 74,5%.

Nuvarande lydelse

Tabell FT kolumn 1-3

(Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

9000- 9600

0

+ 0,5%

9600-11400

3

+ 2,0%

11400-12000

39

+ 3,0%

12000-13800

57

+ 5,0%

13
800-15 600

147

+ 7,0%

15600-27
200

273

+ 8,0%

27 290-

1201

+ 10,0%

Tabell
FT kolumn 4

(Ogift
sjöman med barn)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

9600-11600

0

+ 2,0%

11600-12200

40

+ 3,0%

12200-14000

58

+ 5,0%

14
000-15 800

148

+ 7,0%

15
800-27400

274

+ 8,0%

27400-

1202

+ 10,0%

Närfart

Tabell
N kolumn 1

(Ogift
sjöman utan bam)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1050- 1800

11,00

+ 32,0%

1800- 3 600

251

+ 33.0%

3 600- 4
200

845

+ 35,0%

4 200-
4800

1 055

+ 38,5%

4800- 5400

1286

+46,0%

5 4(X)- 6000

1562

+ 51.5%

6000- 6600

1871

+ 53,0%

6600- 7 200

2 189

+ 54,0%

7 200- 7
800

2 513

+ 57,0%

7 800- 8400

2855

+ 59,5%

8400- 9000

3212

+ 63,5%

9000-
9600

3 593

+ 65,0%

9600-11000

3 983

+ 66,5%

11 000- II 800

4914

+ 68,0%

11800-15400

5 458

+69,0%

15
400-17 800

7942

+ 70,0%

17800-

9622

+ 73,0%

Nuvarande lydelse

TabeU N kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1520-

1800

11,40

+ 32,0%

1800-

3600

101

+ 33,0%

3600-

4200

695

+ 35,0%

4 200-

4800

905

+ 38,5%

4800-

5400

1 136

+46,0%

5 400-

6000

1412

+ 51,5%

6000-

6600

1721

+ 53,0%

6600-

7200

2 039

+ 54,0%

7200-

7800

2363

+ 57,0%

7800-

8400

2 705

+ 59,5%

8400-

9000

3062

■ +63,5%

9000-

9600

3443

+ 65.0%

9600-

11000

3833

+ 66,5%

11000-

11 800

4764

+ 68,0%

11800-

15400

5 308

+ 69,0%

15 400-

17 800

7792

+ 70,0%

17 800-

9472

+ 73,0%

TabeU
N kolumn 4

(Ogift
sjöman med bam)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1680-

- 1800

9,60

+ 32.0%

1800-

- 2400

48

+ 32,5%

2400-

- 3 600

243

+ 33.0%

3 600-

- 4 200

639

+ 34,0%

4 200-

- 4800

843

+ 37,5%

4 800-

- 5400

1068

■+43,5%

5 400-

• 6000

1329

+ 50.5%

6000-

- 6600

1632

+ 53,0%

6600-

- 7 200

1950

+ 53,5%

7 200-

- 7 800

2271

+ 56,0%

7 800-

- 8400

2 607

+ 59.0%

8400-

- 9000

2961

+62,0%

9000-

-10000

3 333

+ 65,0%

10000-

•11200

3 983

+67,0%

11200-

-11800

4 787

+68,0%

11800-

-15 600

5 195

+69,0%

15600-

-18000

7817

+ 70,0%

18000-

9497

+ 73,0%

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn U

(Utländsk
sjöman)

Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

1070-1200-1800-2400-

3 000-

3600-

4 200-

4
800-

5
400-6000-

6600-7200-7 800-8400-9000-

9600-11000- I 1800-13
600-15 400-

17 800-27 000-

-
1200

-
1800

-
2400

-
3000

-
3600

■ 4200

-
4800

-
5400

-
6000

-
6600

- 7200

-
7800

-
8400

-
9000

-
9600

-II 000 -11 800 -13600 -15 400 -17 800

• 27000

11,75

41 173 311 446

626

815 1022 1271 1547

1835

2 129 2435 2756

3 098

3
455

4
323 4831 6037
7261

8 953 15669

+ 22,5% + 22,0% + 23,0% + 22,5%. + 30,0%

+ 31,5% + 34,5% +41,5%. +46,0% + 48,0%

+49,0% + 51,0%

+ 53,5% + 57.0% + 59,5%

+62.0%. + 63,5% + 67,0% + 68.0% + 70,5%

+ 73.0% + 74.5%

Tabell NT kolumn 1-3

(Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

9000- 9600 9600-11000 11000-11800 11800-13600

13 600-15 400 15400-27000 27000-

0

6

34 . 62

152

278

1206

+ 1,0% + 2.0% + 3,5% + 5,0%.

+ 7,0% + 8,0% + 10.0%

TabeU
NT kolumn 4

(Ogift
sjöman med barn)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

9000- 9600 9600-11200 11200-11800 11800-13 600

13600-15600 15 600-27000 27000-

0

3 35 53

143

283

1 195

+ 0.5% + 2,0% + 3,0% + 5,0%

+ 7,0%. + 8.0%. + 10,0%

Föreslagen lydelse

Bilaga

Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns.

2 310- 3
600

10.30

+ 33.0%

3 600- 4
200

436

+ 34,0%

4200-
4800

640

+ 36,5%

4800-
5400

859

+41,0%o

5 400-
6000

1 105

+49,0%

6000-
6600

1399

+ 52.0%.

6600- 7
200

1711

+52,5%

7 200- 7
800

2026

+55,5%

7 800-
8400

2 359

+58.5%

8400-
9000

2710

+62,0%

9000-10200

3 082

+65,0%

10200-11400

3 862

+67.0%

11400-12000

4 666

+ 68.0%

12000-15600

5 074

+69,0%

15600-18000

7 558

. +70,0%

18000-

9238

+ 73,0%

Tabell
F kolumn 2-3

(Gift
sjöman)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns.

2 770- 3
600

12,10

+ 33,0%.

3 600- 4 200

286

+ 34.0%

4 200-
4800

490

+ 36,5%.

4800- 5
400

709

+41,0%

5 400- 6000

955

+49,0%

6000-
6600

1249

+ 52,0%.

6600- 7
200

1561

+ 52,5%

7 200- 7
800

1876

+ 55,5%

7 800-
8400

2 209

+58,5%

8400-
9000

2 560

+62,0%

9000-10200

2932

+65.0%

10200-11400

3712

+67.0%

11400-12000

4516

+68.0%

12000-15
600

4 924

+69,0%

15
600-18000

7 408

+ 70.0%

18000-

9088

+ 73,0%

4 Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 50. Bilaga 2

Föreslagen lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar

Skau på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns.

2 930- 4
200

9.90

+ 33,0%

4 200- 4
800

429

+ 36,0%

4 800- 5
400

645

+ 39.0%

5 400-
6000

879

+47.5%

6000- 7
200

1164

+ 52,0%

7 200- 7
800

1788

+ 54,5%

7 800-
8400

2115

+ 58,0%

8400-
9000

2463

+60,5%.

9000- 9600

2 826

+ 64.5%

9600-10200

3213

+65,0%

10200-11600

3 603

+67,0%

11600-12
200

4541

+68,0%

12
200-15 800

4949

+69,0%

15
800-18 200

7433

+ 70,0%

18 200-

9113

+ 73,0%

TabeU F kolumn U

(Utländsk
sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

2 370-

2400

2 400-

3 000

3 000-

3 600

3 600-

4 200

4 200-

4 800

4 800-

5 400

5 400-

6000

6000-

6 600

6600-

7 200

7 200-

7 800

7 800-

■
8400

8400-

- 9000

9000-

- 9600

9600-

-10200

10200-

11 400

11400-

-12000

12000-

-13800

13 800-

-15 600

15 600-

-18000

18000-

-27 200

Skatt på
inkomst

Skatt på inkomst

vid
skiktets nedre

utöver skiktets

gräns.
kr.

nedre gräns.

9.85

+ 10.5%.

13

+ 11,0%

79

+ 29.5%

256

+ 30,5%

439

+ 33,0%

637

+ 37,0%

859

+44.0%

1 123

+ 47,0%

1405

+47,5%

1690

+ 50.0%

1990

+ 52,5%.

2 305

+ 55,5%

2638

+ 59,0%

2992

+ 60,0%

3 352

+ 62,5%

4102

+ 64.0%

4 486

+66,5%

5 683

+68,5%

6916

+ 70,0%

8596

+ 73,0%

Föreslagen lydelse

TabeU FT kolumn 1-3

(Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)

Beskattningsbar

Skait på in

komst

Skatt f|å inkomst

månadsinkomst.

vid skiktet

s nedre

utöver skiktets

kr.

gräns

.kr.

nedre gräns

9000- 9600

0

+ 0.5%

9600-11400

3

+ 2.0%

11400-12
000

39

+ 3,0%

12
000-13 800

57

+ 5.0%

13
800-15 600

147

+ 7.0%

15
600-27 200

273

+ 8.0%

27 200-

1201

+ 10.0%

TabeU
FT kolumn 4

(Ogift
sjöman med barn)

Beskattningsbar

Skatt

på in

komst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skikiets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns

.kr.

nedre gräns

9600-11600

0

+ 2.0%

11600-12200

40

+ 3.0%

12
200-14000

58

+ 5.0%

14
000-15 800

148

+ 7.0%

15
800-27400

274

+ 8.0%

27 400-

1202

+ 10.0%

Närfart

Tabell
N kolumn 1

(Ogift
sjöman utan barn)

Beskattningsbar

Skatt ]

på inl

komst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets

\ nedre

utöver skiktets

kr.

gräns.

kr.

nedre gräns.

1050- 1800

11

+ 32.0%.

1800- 3 600

251

+ 33,0%.

3 600- 4
200

845

+ 35,0%

4 200- 4
800

1055

+ 38,0%

4 800-
5400

1283

+44.5 %

5 400-
6000

1550

+ 50.5%

6000-
6600

1853

+ 52.0%

6600- 7
200

2 165

+ 54.0%

7 200- 7
800

2489

+ 57.0%

7 800-
8400

2831

+ 59.5%

8400-
9000

3 188

+63,5%

9000-
9600

3 569

+ 65,0%

9600-11000

3 959

+66.5%.

11
000-11 800

4 890

+68.0%

11800-15400

5434

+69.0%

15400-17
800

7918

+ 70.0%

17800-

9598

+ 73,0%

Förestagen lydelse

Tabell N kolumn 2-

(Gift
sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

1520-

1800

1800-

3 600

3600-

4 200

4200-

4800

4 800-

5400

5400-

6000

6000-

6600

6600-

7 200

7 200-

7 800

7800-

8400

8400-

9000

9000-

9600

9 600-

11 000

11 000-

11 800

11 800-

15 400

15400-

17 800

17 800-

Skatt på
inkomst

Skatt på inkomst

vid
skiktets nedre

utöver skiktets

gräns,
kr.

nedre gräns.

11,40

+ 32,0%

101

+ 33,0%

695

+ 35,0%

905

+ 38,0%

1 133

+44,5%

1400

+ 50,5%

1703

+ 52,0%

2015

+ 54,0%

2339

+ 57,0%.

2 681

+59,5%

3038

+63,5%

3419

+ 65,0%

3 809

+ 66,5%

4 740

+ 68,0%

5 284

+69,0%

7768

+70,0%

9448

+73,0%

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns.

1680-

1800

9,60

+ 32,0%

1800-

2400

48

+ 32,5%

2 400-

3 600

243

+ 33,0%

3 600-

4 200

639

+ 34,0%

4 200-

4 800

843

+ 37,5%

4 800-

5 400

1068

+42,0%

5 400-

6 000

1320

+49,5%

6000-

6600

1617

+ 52,0%

6600-

7 200

1929

+ 53,0%

7200-

7 800

2 247

+ 56,0%

7 800-

8400

2 583

+ 59,0%

8400-

9000

2937

+62,0%

9000-

10000

3 309

+65,0%

10000-

11 200

3 959

+ 67,0%

11 200-

11 800

4 763

+68,0%

11 800-

15 600

5 171

+69,0%

15 600-

-18000

7793

+ 70.0%

18000-

9473

+73,0%

Förestagen lydelse

TabeU N kolumn U

(Utländsk
sjöman) -

Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.

1070-

1200

1200-

1800

1800-

2400

2400-

3 000

3 000-

3 600

3 600-

4 200

4 200-

4 800

4 800-

■
5 400

5400-

- 6000

6000-

6600

6600-

7 200

7 200-

7 800

7 800-

8400

8400-

9000

9000-

9600

9600-

11 000

11 000-

11 800

11 800-

13 600

13 600-

15 400

15400-

■17800

17 800-

27 000

27000-

Skatt pä
inkomst

Skatt på inkomst

vid
skiktets nedre

utöver skiktets

gräns,
kr.

nedre gräns.

11,75

+ 22,5%

41

+ 22,0%

173

+ 23,0%

311

+ 22,5%

446

+ 30,0%

626

+ 31,5%

815

+ 34,0%

1019

+40,5 %

1262

+45,5%.

1 535

+46,5 %

1814

+48,5%

2 105

+ 51,0%

2411

+54.0% ■

2 735

+ 57,0%

3 077

+ 59.5%

3434

+ 61.5%

4 295

+ 64.5%

4811

+ 66,5%

6008

+ 68,5%

7241

+ 70.5%

8 933

+ 73,0%

15 649

+ 74,5%

Tabell NT kolumn 1-3

(Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)

Beskauninesbar

Skatt på in

komst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktet

s nedre

utöver skiktets

kr.

gräns. kr.

nedre gräns

9000-
9600

0

+ 1.0%

9600-11000

6

+ 2.0%

11000-11800

34

+ 3.5%

11800-13
600

62

+ 5.0%

13
600-15 400

152

+ 7.0%

15
400-27 000

278

+ 8.0%

27 000-

1206

+ 10.0%

Tabell
NT kolumn 4

(Ogift
sjöman med barn)

Beskattningsbar

Skatt på in

komst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns. kr.

nedre gräns

9000- 9600

0

.+ 0.5%

9600-11200

3

+ 2,0%

11200-11800

35

+ 3.0%

11800-13
600

53

+ 5.0%

13
600-15 600

143

+ 7.0%

15
600-27 000

283

-r 8.0%

27000-

1 195

+ 10.0%

s o;/r„„„„
losnift i c,«./

\i,. -in
D:i„„n ■>

Prop. 1982/83:50 54

15
Förslag till

Lag
om hyreshusavgift

Härigenom
föreskrivs följande.

1 §
Den som vid taxering till kommunal inkomstskall skall la upp garan

tibelopp för annan fastighet som inkomst skall betala hyreshusavgifl om

fasligheten vid fastighetstaxering betecknas som hyreshusenhet och om

fattar byggnad med beräknat värdeär före år 1975.

Från
hyreshusavgift undantas dock

1.
hyreshusenhei som huvudsakligen
består av hotell- eller restaurang-byggnad, kioskbyggnad eller parkeringsbyggnad
eller som utgörs av tomtmark med saneringsbyggnad samt hyreshusenhei med ell
taxeringsvärde understigande I 000 kronor,

2.
hyreshusenhei om byggnaden har
uppförts eller byggts om efter år 1957 med slöd av lån enligt kungörelsen
(1957:360) om tertiäriån m.m. eller kungörelsen (1962:537) om bostadslån eller
bostadslånekungörelsen (1967:552) eller med stöd av lån enligt
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) och lånet inte avser enbart
följande åtgärder, nämligen

åtgärder
för en bättre hushållning med energi eller användning av annat energislag än
olja vid uppvärmning,

åtgärder
vilka behövs för alt minska radondotlerhalten lill en nivå som är godtagbar
från allmän hälsovårdssynpunkl,

åtgärder
som avser förbättrad avfallshantering,

3.
hyreshusenhei med sludenlbosladshus
som har uppförts år 1957 eller tidigare med slöd av tilläggslån för anordnande
av studentbostäder,

4.
annan hyreshusenhei om
byggnaden har uppförts efter år 1957 och län har lämnats enligl räntdänekungörelsen
(1967: 553).

Hyreshusavgiften
utgör för varje beskattningsår 2 procent av det taxeringsvärde som legal lill
grund för beräkning av garanlibeloppel.

Har garanlibeloppel
jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte stycket kommunalskattelagen
(1928:370) skall ocksä underiaget för beräkning av hyreshusavgiflen jämkas.

2
§ Vad som föreskrivs i 15 § 2
mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomslskall om ansvarighet för
sädan skatt gäller också beträffande hyreshusavgifl.

3
§ Hyreshusavgift utgår i helt
antal kronor. Avgiftsbeloppet avrundas vid örelal över femtio uppåt och vid
annat örelal nedåt.

4
§ 1 fråga om debitering och
uppbörd av hyreshusavgift gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953: 272).

5 § Hyreshusavgift tillfaller staten.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1983 och lillämpas första gängen vid 1984 års laxering.
Avgiften skall dock vid 1984 års laxering utgöra 1 procent och vid 1985 års laxering
1,5 procent. 1 fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har börjat
före ikraftträdandet skall avgiften vid 1984 års laxering påföras med så slor
del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller
efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.

Prop. 1982/83:50 55

16
Förslag till

Lag
om skattereduktion för fackföreningsavgift

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Skattereduktion för fackföreningsavgifi
enligl denna lag medges fysisk person som har varit bosatt eller vistals här i
riket under någon del av inkomståret. Med inkomstår förstås det kalenderår som
närmast har föregått taxeringsåret.

2
§ Underlag för beräkning av
skattereduktion är medlemsavgift som den skallskyldige visar sig under
inkomståret ha eriagl lill arbetstagarorganisation, dock högst 1200 kronor.
Med arbetstagarorganisation förslås sädan organisation som avses i lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Underlaget
avrundas nedåt tiii helt tiotal kronor.

3
§ Skattereduktion för fackföreningsavgifi
uppgår lill 40 procent av underiaget.

4
§ I fråga om skattereduktion
för fackföreningsavgift tillämpas 2 § 4 mom. femte och sjätte styckena
uppbördslagen (1953:272). Skattereduktion för fackföreningsavgifi skall
tillgodoräknas den skallskyldige före skattereduktion enligl 2 § 4 mom.
uppbördslagen.

Har
skaltskyldig under beskattningsåret varit skyldig all eriägga sjömansskatt och
har denna nedsatts enligl 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt på grund
av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbeloppet minskas med det belopp
varmed nedsättning har skett.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1983 och lillämpas första gången vid 1984 års
taxering.

Prop.
1982/83:50 56

17 Förslag till

Lag om skatt på videobandspelare

Härigenom föreskrivs följande.

1
§ Skatt
(videoskall) skall erläggas lill slaten enligt denna lag vid omsättning eller
uthyrning inom landet eller vid införsel lill landet av videobandspelare (ur lulltaxenummer
92.1 1).

2
§ Skatt ulgår
med 600 kronor per videobandspelare.

3
§
Riksskatteverket är, utom i fall som avses i andra stycket; beskattningsmyndighel.
Därvid gäller lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskaltning.

Då en videobandspelare införs lill landet av någon som inle
är registrerad som importör enligt 6 § andra stycket, skall skatten erläggas lill
tullmyndigheten. 1 sådana fall gäller lullagen (1973:670) i fråga om skallen.
Dessutom gäller 46 § lagen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskaltning.

4 § Med skallskyldig avses i det följande

1. den som inom landet yrkesmässigt tillverkar
videobandspelare,

2. den som har blivit registrerad som importör enligl 6 §
andra stycket.

5 § Skattskyldighet för den som är skaltskyldig
inträder när

1. en videobandspelare levereras till en köpare som inle
är registrerad,

2.
en
videobandspelare första gången hyrs ul,

3.
uttag sker av
en videobandspelare,

4.
den
skattskyldige avregistreras.

6 § Tillverkare som avses i 4 § skall vara registrerad som
skatlskyldig

hos riksskatteverket.

Den som inför videobandspelare till landet för yrkesmässig
återförsäljning eller uthyrning i större omfattning kan efter ansökan
registreras som skaltskyldig hos riksskatteverket.

7
§ Skatlskyldig
skall lämna deklaration lill riksskatteverket för varje period om två
kalendermånader räknat från kalenderårels början (redovisningsperiod).

8
§ I
deklarationen skall skatt redovisas för de videobandspelare för vilka
skattskyldighet har inträtt under redovisningsperioden. Avdrag får göras för
skall på sådana videobandspelare

1.
som har förts
ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än atl användas
där,

2.
för vilka
skattskyldighet enligl denna lag tidigare har inträtt,

3.
som har ätertagits
i samband med återgång av köp,

4.
som har sålts
med förlust för den skallskyldige, i den mån föriuslen hänför sig till
bristande betalning från köparen.

Avdrag enligl första stycket 4 får göras med belopp som
svarar mot så slor del av skallen som förlusten visas utgöra av varans
försäljningspris.

Prop. 1982/83:50 57

9
§ Deklarationen skall ha kommil in lill riksskatteverket senast den femte i
andra månaden efter utgången av redovisningsperioden.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1983.

Prop.
1982/83:50 58

18 Förslag till

Lag om skatt på viss elektrisk kraft

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skatt skall eriäggas lill staten enligl denna lag för
elektrisk kraft som

inom landet framställs i elt vattenkraftverk med en installerad generaloref

fekl av minsl 100 kilowatt.

Skatteplikt föreligger inte för elektrisk kraft som
framställs i ell pumpkraflverk.

2
§
Riksskatteverket är beskattningsmyndighet. Lagen (1959:92) om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskaltning lillämpas på skall enligl denna lag.

3
§ Den som
framställer elektrisk kraft som avses i 1 § (skattepliktig kraft) är skaltskyldig
och skall vara registrerad hos riksskatteverket.

4
§ Skyldighet
att eriägga skatt enligt denna lag inträder när kraften framställs.

5
§ Skatten ulgår
med två öre per kilowattimme.

Skatten sätts ned med etl öre per kilowattimme om den har
producerats i etl kraftverk som har tagils i drift under åren 1973-1977 och med
två öre per kilowattimme om den har producerats i elt kraftverk som har lagils
i drift senare.

Den skallepliktiga kraften skall mätas vid varje
kraftverk.

6
§ Vid beräkning
av skatt enligl 5 § skall den producerade kraften i förekommande fall fördelas
på anläggningar som har tagits i drift före år 1973, under liden 1973-1977 och
efter år 1977 med ledning av den generaloreffekl som har börjat utnyttjas
under var och en av dessa tidsperioder.

7
§ Den som är
skallskyldig skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje
kalendermånad.

8
§ Deklarationen
skall ha kommil in till riksskatteverket senast den tjugofemte i månaden efter
redovisningsperioden.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

Prop. 1982/83:50 59

19 Förslag till

Lag om inbetalning på särskilt investeringskonto

Härigenom föreskrivs följande. ;..

1 § Svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och
svensk sparbank

skall, om förelagels huvudsakliga verksamhel avser jordbruk, skogsbruk,

fastighetsförvaltning eller rörelse, betala in medel på ell ränlelösl konto i

riksbanken (särskilt invesleringskonlo) enligl bestämmelserna i denna lag.

Regeringen får, om del finns synnerliga skäl, medge
befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala in medel på särskill
investeringskonto.

Förelag, som avses i första stycket och som betalar in
medel på särskilt invesleringskonlo, har räll lill avdrag enligl bestämmelserna
i 4 § för del belopp som i räkenskaperna har avsatts lill en särskild fond (särskild
investeringsfond).

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som avses i 24 § 3
mom. kommunalskallelagen (1928: 370), behöver inle betala in medel på särskilt
invesleringskonlo.

2 § Inbetalning på särskill investeringskonto skall göras
med etl belopp

som motsvarar 20 procent av företagets justerade årsvinst under del be

skattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1984 eller - om

företaget på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras della

år - år 1985. Understiger denjuslerade årsvinsten I miljon kronor behöver

inbetalning pä särskill invesleringskonlo inle göras.

Med justerad årsvinst avses årsvinsten enligl fastställd
balansräkning sedan årsvinsten, i den mån den påverkals av nedan angivna
poster,

a)
ökats med erlagda
eller beräknade allmänna svenska skatter,

b)
ökats med
belopp som har avsatts lill allmän investeringsfond enligl lagen (1979:609) om
allmän investeringsfond och anpan liknande fond,

c)
ökats med
belopp som har donerats till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål,

d) minskals med restituerade allmänna svenska skatter,

e) minskals med belopp som enligt 6 § lagen om allmän
investeringsfond

har återförts frän lagerinvesleringskonlo jämte tillägg på sådant belopp,

O justerats med belopp som har föranlett ändring av
årsvinsten pä grund av överföring av allmän investeringsfond och annan liknande
fond saml

g) ökats med belopp som har tagits i anspråk för av- eller
nedskrivningar eller koncernbidrag utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen.

Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv
månader skall den justerade årsvinsten jämkas med hänsyn till della. Skall
förelaget laxeras för två beskattningsår skall årsvinsten för de båda
beskattningsåren läggas samman, varefter vinslen jämkas med hänsyn lill de
båda beskattningsårens sammanlagda längd.

Har företaget vidtagit några åtgärder som kan antas ha
tillkommit i syfte alt helt eller delvis undgå skyldighet alt betala in medel
på särskill invesleringskonlo skall vid bestämmande av underlaget för insällningsskyldighe-ten
bortses från sådana åtgärder.

3 § Inbetalning lill särskill invesleringskonlo skall ha kommil
ett riks-

bankskonlor till hända senast den dag, då förelaget enligt 34 § I eller 2

Prop.
1982/83:50 60

mom.
taxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för
beskattningsåret.

Inbetalning
som har gjorts senare än i första stycket sägs men senast den 15 oktober under
taxeringsåret skall också godtas. I dessa fall skall förelaget betala en
särskild avgift lill statsverket. Avgiften är 1 procent av del för sent
inbetalade beloppet för den kalendermånad då beloppet rätteligen senast skulle
ha betalats in och därefter I procent av beloppet för varje påbörjad
kalendermånad lill dess inbetalning sker.

Den
särskilda avgiften skall betalas inom den lid som länsstyrelsen bestämmer.
Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgår restavgift enligt 58 § 1 mom.
första stycket uppbördslagen (1953:272) på avgiftsbeloppet. Den särskilda
avgiften och restavgiften får drivas in i samma ordning som gäller för
indrivning av skall enligl uppbördslagen.

Avgifterna
är inle avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.

Skall företaget inte
taxeras år 1984 är företaget skyldigt atl göra en preliminär inbetalning lill
riksbanken med belopp som motsvarar 20 procent av den justerade årsvinsten
eller - i förekommande fall - den jämkade årsvinsten, beräknad enligl 2 §, som
hänför sig lill det eller de beskattningsår för vilket laxering sker år 1983.
Inbetalningen skall ha kommil en riksbankskonlor till hända senast den 30 april
1984. Finner företagel, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till
1985 års laxering, alt ell slörre belopp skall betalas in lill särskill
investeringskonto än vad som preliminärt har betalats in, skall företagel
betala in vad som fallas senast den dag, då företaget enligl 34 § I eller 2
mom. taxeringslagen skall ha avlämnat sin deklaration. Bestämmelserna i andra-fjärde
styckena gäller även förelag som avses i della stycke.

Riksbanken
skall lämna bevis till företaget om inbetalning till särskilt invesleringskonlo.

Riksbanken
skall lill arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen översända uppgifter
angående de för beskattningsåret gjorda inbetalningarna till särskill invesleringskonlo
senast den 31 maj under taxeringsåret eller, om beloppet har betalats in vid
senare tidpunkt, snarast därefter.

4 §
Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eller av rörelse enligl kom

munalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om stallig inkomslskall

har förelag, som avses i I §, rätt lill avdrag för belopp som i räkenskaperna

har avsatts lill särskild investeringsfond. Avdrag medges inte med högre

belopp än vad företagel - i enlighet med bestämmelserna i 2 § - senast

den 15 oktober under taxeringsåret har betalat in till särskilt inveslerings

konlo. Avdraget får göras vid taxeringen del år då insättningen senast skall

ha skett eller - om företaget på grund av föriängning av räkenskapsåret

inle skall taxeras nämnda år -- vid påföljande års laxering.

Ell
förelag kan inle få avdrag för avsättning till särskild investeringsfond i mer
än en förvärvskälla.

5
§ Om etl förelag, som enligt
bestämmelserna i denna lag är skyldigt atl betala in medel till särskill invesleringskonlo,
inte har gjort detta senast den 15 oktober under taxeringsåret skall som
skattepliktig intäkt las upp ell särskill tillägg som svarar mot del belopp som
sålunda inle har betalats in lill riksbanken.

6
§ Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan besluta att särskild
investeringsfond skall eller får tas i

Prop.
1982/83:50 61

anspråk för ändamål som avses i 7 § första stycket. Beslul
som nu sagts får avse endasi den lid som lägel på arbetsmarknaden och andra
förhållanden motiverar och skall förses med de villkor som är påkallade härav. Beslul
kan gälla samtliga förelag, förelag av viss beskaffenhet eller visst eller
vissa företag.

Särskild
investeringsfond som har avsatts i viss förvärvskälla får tas i anspråk i samma
förvärvskälla eller i annan förvärvskälla inorn inkomslsla-gen
jordbruksfastighet och rörelse. Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen får, om del finns särskilda skäl, medge
all särskild investeringsfond som avsatts i förvärvskälla inom in-komslslagen
jordbruksfastighet eller rörelse tas i anspråk i inkomstslaget annan fastighet.

Ell företag, som ansöker om all la sårskild
investeringsfond i anspråk, skall ha berett berörda arbetstagarorganisationer tillfälle
all avge yllrande över ansökningen. Saknas sådana organisationer, skall i
stället de anställda på lämpligl säll beredas tillfälle all avge yttrande.
Yttrandena skall fogas lill ansökningen.

Beslul om all särskild investeringsfond får las i anspråk
skall tillställas företaget, riksbanken och länsstyrelsen.

7 § Särskild investeringsfond får tas i anspråk för
följande ändamål, nämligen för

a)
kostnader för
reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket belägen byggnad, som
inte utgör lagerlillgång eller är avsedd alt användas som bostad, och för
avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sädan byggnad,

b)
avskrivning av
inventarier som, om de inle utgör transportmedel i internationell trafik, är
avsedda all användas i här i riket bedriven verksamhel, saml ombyggnad av
fartyg eller luftfartyg och kostnader för reparation av fartyg eller
luftfartyg,

c)
kostnader för
främjande av skogsbruk eller underhåll av markanläggning här i riket och för
avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av markanläggning som får dras
av genom åriiga värdeminskningsavdrag,

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande
arbete eller till-

redningsarbele i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket,

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt
forsknings- och ut-,

vecklingsarbele samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företa

get,

f) kostnader för all främja avsättningen utomlands av
varor som tillver

kas här i riket.

Belopp, som har avsatts lill särskild investeringsfond,
får las i anspråk endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i
övrigt kostnader som hänför sig lill lid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av särskild investeringsfond för ändamål
som anges i första stycket e) fär göras endasi av förelag som bedriver
industriell tillverkning. Ianspråktagande enligl första stycket e) och f) får
göras endast efter medgivande av regeringen.

Ianspråktagande av särskild investeringsfond får mle avse
begagnade inventarier. I fråga om inventarier som företagel har anskaffat från
näringsidkare med vilken företagel är förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap
får fonden las i anspråk endasi om inventarierna har tillverkats under
beskattningsåret.

Prop.
1982/83:50 62

Om särskild investeringsfond enligl beslul enligl 6 § får
las i anspråk för arbete som avses i första stycket a) eller c), får företaget,
såvida arbetet hänför sig lill ftera beskattningsår och avdrag på grund av
arbetet inle redan har skett, under det sista året la fonden i anspråk för
avskrivning av tillgångarna eller för täckande av kostnaderna med högst elt
belopp som svarar mol uppkomna kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu
sagts gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg
och i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier.

Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås
vid tillämpning av denna lag tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligl
de beslämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Motsvarande gäller i
fråga om byggnadsinventarier och markinvenlarier. Som inventarier anses dock inle
tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna lill 29 § kommunalskallelagen
(1928: 370).

8 § Har beslul enligt 6 § meddelats får företaget från det
särskilda inves-

teringskonlol la ul medel som svarar mol den del av den särskilda investe

ringsfonden som skall eller får las i anspråk. Utbetalning får inte göras före

utgången av november månad del år då den mol inbetalningen svarande

avsättningen har prövals vid taxeringen i första instans.

Har utbetalning skett skall etl belopp som svarar mot del
utbetalade beloppet tas i anspråk av den särskilda investeringsfonden i
enlighet med beslulel.

9 § Sedan två år har förflutit från den dag då inbetalning
på särskill

invesleringskonlo har gjorts, har företaget rätt all efter uppsägning hos

riksbanken fä tillbaka den kvarstående delen av medlen. Därvid skall en

mol återbetalningen svarande del av fonden omedelbart las upp som skat

tepliktig intäkt i den förvärvskälla där fondavsättningen har gjorts.

Om det finns synneriiga skäl, får regeringen medge att
återbetalningen sker före utgången av den i första stycket angivna liden.

10
§ Har en
särskild investeringsfond eller en del av en sädan fond tagils i anspråk enligl
denna lag, utgör del ianspråktagna beloppet inle skattepliktig intäkt. Å andra
sidan fär sädana utgifter, för vilka fonden har tagils i anspråk, vid
laxeringen inte dras av som driftkostnad. Har fonden tagits i anspräk för
anskaffning av en anläggningstillgång, skall vid beräkning av avskrivningsunderiag
för tillgången räknas endasi den del av utgifterna som inle har täckts av del ianspråktagna
beloppet.

11
§ Särskild
investeringsfond skall återföras lill beskattning om

a)
fonden har
lagils i anspråk ulan tillstånd och det inte är fråga om fall som avses i 9 §,

b)
medel har
tagits ul från särskill invesleringskonlo med stöd av beslul enligl 6 § ulan
all en mot de utbetalade medlen svarande del av fonden har lagils i anspråk i
enlighet med beslutet,

c)
företaget har
träffat avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel på särskill invesleringskonlo,

d) företaget vid beskattningsårets utgång inle driver
jordbruk, skogs

bruk, fastighetsförvaltning eller rörelse,

e) företagel genom fusion enligt 14 kap. I, 2 eller 8 §
aktiebolagslagen

(1975: 1385), 96 § 1 mom. lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar eller

Prop. 1982/83:50 63

78 § lagen (1955:416) om sparbanker skall anses upplöst
och fonden inle enligl fjärde stycket har överlagils av det övertagande
förelaget,

f) beslut har fattals all förelaget skall träda i
likvidation eller

g) beslut har meddelats atl företaget skall försältas i
konkurs.

Alerföringen lill beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsätt

ningen har gjorts.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbetsmarknadsstyrelsen får, om del finns särskilda skäl, medge alt en
särskild investeringsfond, som skall återföras lill beskattning enligl första
stycket d), får behållas under viss lid. Efter utgången av denna lid skall den
kvarstående fonden återföras lill beskattning i enlighet med vad som nyss
sagts.

Vid sädan fusion, som avses i 28§ 3 mom. kommunalskallelagen
(1928:370), får moderbolaget eller den överlagande föreningen i beskattningsavseende
överta en särskild investeringsfond. Har fonden övertagits skall del anses som
om moderbolaget eller den övertagande föreningen har gjort inbetalning lill
riksbanken den dag då dotterbolaget eller den överlåtande föreningen gjorde
inbetalningen. Vad som har sagts nu gäller även i fråga om fusion enligl 78 §
lagen om sparbanker.

Vad i första - fjärde styckena sägs om särskild
investeringsfond skall i förekommande fall gälla en del av en sådan fond.

12 § Om en särskild investeringsfond skall återföras lill
beskattning en

ligt 11 § första stycket skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla,
där

avsättningen har gjorts, tas upp ett särskill tillägg som svarar mol 50

procent av del återförda beloppet.

Regeringen får, om del finns synnerliga skäl, medge
befrielse från tillägget.

13 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbetsmarknads

styrelsen får, om det finns särskilda skäl, medge alt elt förelags särskilda

investeringsfond helt eller delvis överläs av ell annat förelag. För sådant

medgivande krävs

a)
atl det ena
företaget är moderförelag och det andra företaget dess helägda dotterföretag
eller

b)
all båda
förelagen är helägda dotterförelag till samma moderföretag eller

c)
all del ena
företaget är elt svenskt aktiebolag vars aktier till mer än 90 procent ägs av
moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av
dess helägda dotterföretag och det andra företagel antingen är ell annat
sådant aktiebolag eller också moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.

Vid tillämpningen av det föregående stycket avses med
moderföretag svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk
sparbank och med helägl dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier lill mer
än 90 procent ägs av moderföretaget.

I beslul om överlagande av en särskild investeringsfond
skall anges i vilken förvärvskälla hos del överlagande företaget som fonden
skall anses avsatt.

Riksbanken skall på framställning av del överlåtande
företagel överföra medel, som svarar mol den del av den särskilda
investeringsfonden som skall övertas med stöd av beslutet, frän företagets säiskilda
investerings-konto lill elt motsvarande konto för del övertagande företaget.

Prop. 1982/83:50 64

Har en särskild investeringsfond övertagits skall del
anses som om del överlagande företagel gjort avsättning lill fonden och
inbetalning till riksbanken vid den lidpunkt då del överlåtande förelaget
gjorde avsättningen och inbetalningen.

14 § Medel, som har betalats in på särskilt invesleringskonlo,
får utbeta

las endasi

a)
i fall som
avses i 8 § första stycket,

b)
i fall som
avses i 9§,

c)
om särskild
investeringsfond i fall som avses i 11 § första stycket e) och f) helt eller
delvis har återförts lill beskattning,

d) om beslul har meddelats att förelaget skall försällas i
konkurs,

e) om särskild investeringsfond helt eller delvis har
överförts lill elt

annat företag och medlen därför skall överföras till det andra företagels

särskilda invesleringskonlo eller

0 om förelaget har inbetalat mer än det belopp som
skall betalas in pä

kontot.

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före
senare inbetalade medel.

1 fall som avses i första stycket c) skall länsstyrelsen
på framställning av

företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot den del av

fonden som har återförts till beskattning i den mån medlen inle tidigare har

återgått till företaget.

I fall som avses i första stycket f) skall länsstyrelsen
pä framställning av företaget besluta om utbetalning av det överskjutande
beloppet.

Har medel betalats ul från ell särskill investeringskonto
skall riksbanken underrätta arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen om detta.

15 § Företag som skall betala in medel till särskilt invesleringskonlo

skall i självdeklaralionen lämna uppgifter om beräkningen som skall ligga

till grund för inbetalningsskyldighelen. Uppgifterna skall lämnas på blan

kett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.

Förelag som vid beskattningsårets utgång har särskild
investeringsfond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin särskilda
investeringsfond skall i självdeklaralionen lämna uppgifter om fondens
storlek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar pä
blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen
skall fogas bevis från riksbanken angående inbetalning på särskill invesleringskonlo.

Efter anmaning är etl förelag, som avses i 1 §. skyldigt
alt lämna uppgifter enligl första slyckei. Anmaningen får utfärdas av chef för
taxeringsenhet eller revisionsenhet, taxeringsnämnd eller laxeringsintendenl.
I anmaningen får vite föreläggas. Bestämmelserna om vite i 123-125 §§ taxeringslagen
(1956:623) gälleri tillämpliga delar på sådant vite.

16 § Taxeringsnämnden skall, i fråga om företag som
nämnden skall

laxera lill statlig inkomstskatt, lämna uppgift lill länsstyrelsen om särskilda

investeringsfonder som finns vid beskattningsårels utgång och särskilda

investeringsfonder som har avvecklats under beskattningsåret. Har upp

gifter enligl 15 § första stycket inle lämnats av förelag, som kan antas vara

skyldiga all göra detta, skall taxeringsnämiiden anmäla della lill länsstyrel

sen.

Prop. 1982/83:50 65

17
§ Länsstyrelsen skall snarast
möjligt efter det atl taxeringsnämndernas arbete beträffande visst års
taxering har avslutats till arbetsmarknadsstyrelsen översända de i 15 § första
stycket angivna uppgifterna. Sådana uppgifter behöver inte lämnas beträffande
förelag som inte har medgivits avdrag för avsättning till särskild
investeringsfond. Har beslut om avdrag för avsättning till särskild
investeringsfond eller ianspråktagande av fonden ändrats, skall länsstyrelsen
snarast meddela arbetsmarknadsstyrelsen dena.

18
§ Särskilda investeringsfonder
skall slå under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen. Företag med särskild
investeringsfond skall på anmaning till styrelsen lämna de uppgifter om fondens
storlek, användning och avveckling som styrelsen behöver.

Hos
arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen skall föras register över särskilda
investeringsfonder.

Hos
riksbankens huvudkontor i Slockholm skall föras register över samtliga
särskilda investeringskonlon.

19 §
Arbetsmarknadsstyrelsens beslul enligl denna lag överklagas hos

regeringen genom besvär.

Länsstyrelsens
beslut enligt denna lag överklagas hos kammarrätten genom besvär. Mot
kammarrättens beslul får talan inle föras.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1983.

Norstedts Trvckeri, Stockholm 1982

Prop.
1982/83; 50_____________ Bilaga 3

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1982/83:50 I

Bilaga 3

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-04

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m.m.

ÅTGÄRDER INOM UTBILDNINGSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE

D. Skolväsendet

D 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ell
förslagsanslag av 3735 milj. kr. Ur anslaget ersätts bl.a. kostnader för
statsbidrag till driften av kommunernas gymnasieskolor.

Enighet
har de senaste åren rått om alt mer medvetet än tidigare styra dimensioneringen
av gymnasieskolan sä, atl ungdomarna erbjuds utbildningar som kan väntas göra
del lättare för dem atl få fotfäste på arbetsmarknaden. De delar av
gymnasieskolan som prioriterats i fråga om dimensionering och resurstillskott
har varit de yrkesinriktade studievägarna och bland dessa främst utbildningar
för industri och hantverk. Kommunerna har med sitt uppföljningsansvar för 16-
och 17-åringarna gjort stora ansträngningar för all öka dessa utbildningar.
Skolöverstyrelsen har sålunda till detta läsår kunnat lägga ut ca 3000 fler
yrkesinriktade platser inom den grundskolanknutna delen av gymnasieskolan än
förra året. Dock har kommunerna enligt samstämmiga vittnesmål nu nått en gräns
för vad som är möjligt. För atl en yllerligare expansion skall kunna ske. måste
extra resurser tillskapas för tillfälliga åtgärder.

Regeringen har tidigare i höst genomfört en rad åtgärder
för atl minska ungdomsarbetslösheten under vintern 1983. Bl.a. har regeringen
beslutat om en ökning med 2000 inlagningsplalser i gymnasieskolan för läsåret
1982/83 till en totalkostnad av 36 milj. kr. per budgetår. Merkostnaden för
innevarande budgetär uppgår lill ca 14 milj. kr. på anslaget för bidrag til)
driften av gymnasieskolor. Därtill kommer kostnader iom del studiesociala
området. Det blir därmed möjligl alt under innevarande läsår göra en vårterminsinlagning
på de flesta studievägar i gymnasieskolan. Samma 1 Riksdagen 1982/83. 1
samt. Nr 50. Bilaga 3

Prop. 1982/83:50 2

prioritering skall gälla som tidigare, dvs. i första hand
skall kommunerna söka anordna yrkesinriktad utbildning för de ungdomar som t.
ex. sökt till sådan men inte kommil in och nu befinner sig i eller hotas av
sysslolöshet.

Regeringen bör anmäla beslutet om ökat anlal inlagningsplalser
för riksdagen.

Riksdagen har den 12 juni 1982 fattal beslul om s.k.
yrkesinriktad filialutbildning i gymnasieskolan (prop. 1981/82: 157. UbU
81/82:36, rskr 81/82:445). Enligl riksdagsbeslutet skulle den nya möjligheten
få utnyttjas fr. o. m. den 1 juli 1983. Med hänsyn till behovet av all redan
dessförinnan kunna vidta åtgärder för alt motverka ungdomsarbetslöshet och all
redan nu kunna planera för sådana åtgärder har regeringen beslutat att yrkesinriktad
filialutbildning skall kunna anordnas fr.o.m. den I januari 1983. Detta bör
anmälas för riksdagen.

F. n.
behandlas av riksdagen en den 2 september 1982 beslutad proposilion (1982/83:
12) om utökning av yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan pä s. k. icke
gymnasieorter. Även förslagen i denna proposilion utgår från all de nya möjlighelerna
skall få utnyttjas fr. o. m. den I juli 1983. Om riksdagen bifaller
propositionen bör enligt min mening del nya syslemel -kunna lillämpas redan fr.o.m.
den I januari 1983. Regeringen bör för riksdagen anmäla all regeringen, under
förutsättning av bifall lill propositionen, avser att besluta om sådan tidigareläggning.

Riksdagen har tidigare med utgångspunkt i en
socialdemokratisk motion (1980/81:2192) beslutat om etl tillfälligt
stimulansbidrag till kommunerna för varje nytillkommen elev på de för både slal
och kommun kostnadskrävande utbildningarna inom industri och hantverk.

Stimulansbidraget utgår med i princip I 500 kr. per elev
och omfattar industri- och hantverksulbildningar inom inte bara gymnasieskolans
"stora", grundskolanknutna ram ulan efter en våren 1982 beslutad
ändring även dess "lilla" ram, dvs. specialkurser med särskilda krav
på skolunderbyggnad, ålder eller praktik. Med utvidgningen till lilla ramen
ges bl. a. en stimulans all inrätta både kortare specialkurser för arbetslös
ungdom och kortare yrkesinriktade högre specialkurser som kan vara ell
alternativ för dem som redan har t. ex. en allmänt teoretisk gymnasieutbildning
och inle fått arbete eller plats i högre utbildning.

Det slörsla hindret för mer yrkesutbildning är de för
kommunerna höga utrustnings- och lokalkostnaderna. På utruslningssidan har
statsbidragen nyligen höjts för vissa yrkesinriktade utbildningar, som bör
komma i fråga i första hand. I vissa fall utgår fullt statsbidrag. En annan
förutsättning för all kommunerna skall kunna öka sin yrkesutbildning snabbi och
redan från nästa års böljan är alt de kan hyra lokaler för framför allt
utbildningar inom industri- och hanlverksseklorn. En extraordinär satsning av
del slag regeringen nu gör för atl minska ungdomsarbetslösheten måste därför
för att få snabbi genomslag åtföljas av vissa tillfälliga extraresurser lill
kommunerna som bidrag lill deras kostnader för lokaler.

Prop. 1982/83:50 3

Enligl mina beräkningar skulle ett belopp på 72000 kr. i
genomsnitt läcka 50% av en kommuns årliga hyreskostnader för en lokal för
utbildning inom industri och hantverk. Om detta belopp skulle läggas till det
som i dag lämnas för en nyinrättad klass med 16 elever inom industri och
hantverk, dvs. 24000 kr., skulle för varje nytt 16-tal elever lämnas ett totalt
belopp av 96000 kr. per år. Della skulle ge ett höjt stimulansbidrag på 6000
kr. per nytillkommen elev inom industri och hantverk.

Främst mol
bakgrund av vad kommunerna själva anfört som ell hinder för utbyggnad av
industri- och hantverksutbildningarna föreslår jag därför såvitt gäller
budgetåret 1982/83 alt stimulansbidraget för nyinrättade platser inom
gymnasieskolans industri- och hantverksulbildningar fr. o. m. den 1 januari
1983 ökas lill 6000 kr. per elev. Bidrag enligl de nya reglerna bör lämnas för
varje elev i sådan utbildning om minst 10 veckor. Bidraget bör utgå i
förhållande till utbildningens längd, varvid utgångspunkten bör vara 6000 kr.
för utbildning som omfaltar etl läsår. Bidraget bör ulgå för utbildningar som
kommunerna anordnar genom beslut den I december 1982 eller senare (om beslut
har fatlats tidigare bör äldre regler gälla).

Utbildningarna bör som tidigare gälla industri- och
hantverksyrken och bör likaledes som hittills avse såväl stora som lilla ramen
i gymnasieskolan. Bidraget om 6000 kr. bör i likhet med del nuvarande av
kommunen kunna användas för åtgärder som den finner lämpliga dvs. t.ex. för lokaler,
utrustning eller utbildning av handledare i förelag som tillhandahåller
utbildningsplatser.

Jag räknar
med all ett för budgetåret 1982/83 sålunda höjt bidragsbelopp leder till elt
ökat medelsbehov under della budgetår med 3 milj. kr. utöver de medel som
tidigare beräknats för stimulansbidrag för budgetåret 1982/ 83.

Jag hemställer all regeringen

1. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad
jag anfört dels an

gående beslul om ökad intagning i gymnasieskolan med 2 000

platser vårterminen 1983, dels angående beslut om möjlighet all

redan fr.o.m. den I januari 1983 anordna yrkesinriktad filialut

bildning i gymnasieskolan och all genomföra en utökning av

yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan på s. k. icke gymna

sieorler,

2.
föreslår
riksdagen all godkänna vad jag har förordat om stimulansbidrag för budgetåret
1982/83,

3.
föreslår
riksdagen all lill Bidrag lill driften av gymnasieskolor på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisa etl
förslagsanslag av 3000000 kr.

Prop.
1982/83:50 4

I.
Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde ge-men.samma ändamål

Ändamålsenliga
lokaler är en viktig resurs inom högskolan. Regeringens investeringspolitik bör
därför lillämpas på lokalförsörjningen för forskning inom främst de tekniska
och naturvetenskapliga områdena, liksom på lokaler för den forskning och
utbildning i övrigt som är av betydelse för förnyelse av del svenska
näringslivet.

11.
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Regeringen
har den 21 oktober 1982 tagit i anspråk finansfullmakten (prop. 1981/82:150
bil. 2, FiU 1981/82:40, rskr 1981/82:393) för an tidigarelägga utförande av
nybyggnad i kv. Paradis, f.d. Tvätten, för universitetet i Lund. Utöver detta
bör nu yllerligare byggnadsobjekt igångsättas för atl ge sysselsättningseffekt
under år 1983. Samtliga byggnadsobjekt är högt prioriterade från forsknings-
och utbildningssynpunkt. En samlad och detaljerad redovisning kommer jag alt
lämna i anslutning lill budgetpropositionen 1983. Jag förordar därför alt
följande nya och ändrade kostnadsramar förs upp i investeringsplanerna.

Byggnadsobjekt Kostnadsram

(I 000-tal kr.)

Slockholm

Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska

högskolan 56 100

Bibliotek vid karolinska institutet 10 800

Ombyggnad av naturhistoriska riksmuseet 13 200

Uppscda

Om- och tillbyggnad för zoofysiologi och zoologi 12 200

Linköping

Tillbyggnad för datalogi 24000'

Nybyggnad för temaforskning 16000'

Lund

Lokaler för externfinansierad forskning 6000'

Umeå

Fältstation i Norrbyn 14700

' Preliminär kostnadsram.

Den
exlernfinansierade forskningen vid högskoleenheterna har ökat kraftigt under 1970-lalel.
Della har ställt särskilda krav på lokalförsörjningen. Enligl vad jag har
erfarit finns vid universitet i Lund långt framskridna planer pä en utbyggnad
av lokaler för externfinansierad forskning inom ämnel fasta tillståndets fysik.
Det aktuella projektet är en experimenthall, som preliminärt har kostnadsuppskallals
lill 6 milj. kr.

Prop. 1982/83:50 5

Genom
skilda beslut att ta i anspråk finansfullmaklen för Byggnadsarbeten inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde har anslaget tillförts resurser
utöver de som beslutats av riksdagen vid behandling av budgetpropositionen
1982. De förslag lill nya och ändrade kostnadsramar som jag förordat bör därför
enligt min beräkning kunna rymmas inom nuvarande anslag. Jag hemställer alt
regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen atl besluta om Byggnadsarbeten inom UtbUdningsdepartementets
verksamhetsområde inom de kostnadsramar som jag har förordat.

1
2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. Regeringen
har genom beslut tidigare denna dag anvisat ytterligare 8 milj. kr. lill vissa
högskoleenheter som s.k. täckningsbidrag för ökade lönekostnader under
budgetåret 1981/82 till följd av centralt slutna avtal som ej kunnat beaktas i
budgetarbetet inför nämnda budgetär. En skillnad föreligger mellan de totalt
anvisade täckningsbidragen och den medelstilldelning myndigheterna begärt. Det
är i detta läge motiverat all nu företa en särskild engängssalsning av resurser
inom elt område som är angeläget när det gäller att höja den grundläggande
högskoleutbildningens kvalitet. Jag förordar därför en förstärkning av resurserna
för utrustning inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna liksom
för datautbildning inom samtliga sektorer. Den under detta reservationsanslag
uppförda kostnadsramen Till universitets- och högskoleämbetets disposition
(budgetåret 1982/83) bör räknas upp med 20 milj. kr. till sammanlagt 110 milj.
kr. Med hänvisning lill vad jag har anfört bör följande ändring av
kostnadsramen föras upp i ulrustningsplanen (1 000-tal kr.)

Utrustningsobjekt Förordad ändring Kostnads-

av tidigare ram ram

Till universitets- och högskoleämbetets dis

position (budgetåret 1982/83) +
20000 110000

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av utrustning inom den
kostnadsram lill universitets- 'och högskoleämbetets disposition som jag har
förordat.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Prop. l<>82/83;50_______________ Bilaga
4

Arbetsmarknads departementets verksamhetsområde

Prop.
1982/83:50 1

Bilaga 4

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-04

Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m. m.

ÅTGÄRDER INOM ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTETS
VERKSAMHETSOMRÅDE

Inledning

Arbetslösheten ökade snabbi under år 1981. Samtidigt sjönk
den totala sysselsättningen. Under loppet av de tre första kvanalen år 1982 har
en ytteriigare försämring skett av arbetsmarknadsläget, en utveckling som varit
särskill accentuerad de senaste månaderna. Arbetslösheten låg under augusti och
september månader i år på en nivå väsenlligl högre än som uppmätts under de
drygt två decennier som jämförbara mätningar utförts. 1 september månad var enligl
arbelskraftsundersökningarna 176000 personer arbetslösa, vilket motsvarar 4%
av arbetskraften. Ökningen från september månad förra året av antalet
arbetslösa uppgår lill 42000. Bland kvinnor var arbetslösheten 4,5% och bland
män 3,6%. Högst var arbetslösheten bland ungdomar och framför allt tonåringar.
Av dem som tillhörde arbetskraften värmer än var femte kvinna i åldern 16 - 19
år arbetslös i september. I takt med det försämrade arbetsmarknadsläget har
svårigheterna för de redan tidigare utsatta grupperna handikappade och
invandrare ytterligare ökat.

Mellan
tredje kvartalen år 1981 och år 1982 sjönk antalet sysselsatta med 13 000
personer, och mellan september månader 1981 och 1982 med 23000. Minskningen av
sysselsättningen de senasie månaderna har varit koncentrerad till
ungdomsgrupperna, således de grupper som redan tidigare hade den högsta
arbetslösheten. Antalet sysselsatta inom industrin var under tredje kvartalet
36000 färre än året före, och närmare 80000 färre än år 1980.
Sysselsättningsutvecklingen inom den offentliga sektorn var oförändrat svag,
och ökningen med 16000 personer sedan tredje kvartalet förra året får ses mol
bakgrund av ökade arbelsmarknadspolitiska insatser.

Efterfrågan på arbetskraft är utomordentligt låg. Under
september må-1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 50. Bilaga 4

Prop.
1982/83:50 2

nad nyanmäldes 33000 platser, vilket innebär en minskning
med drygt 30% från genomsnittet de senaste åren. Omkring två tredjedelar av de nyanmälda
platserna avsåg mer varaktiga anställningar. Vid utgången av september månad
kvarstod blott 12000 lediga platser vid arbetsförmedlingen. Tvä är tidigare
var antalet 34000.

Mol
bakgrund av all andelen långtidsarbelslösa under senare år ökat markant har
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) under innevarande höst i sina riktlinjer för
länsarbetsnämndernas verksamhel föreskrivit intensifierade arbetsförmedlingsinsaiser
för långtidsarbelslösa. En följd av all antalet långtidsarbelslösa ökat har
blivit atl allt fler utförsäkras från arbetslöshetskassorna. För innevarande
år räknar AMS med en ökning med 50 -75% av antalet utförsäkrade jämfört med år
1981. I fråga om del kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) var antalet utförsäkrade
under årets första älta månader 36% högre än under motsvarande period år 1981.
Denna utveckling är ur mänga synpunkter alarmerande i synnerhet som utförsäkringen
alltmer drabbar människor i yngre åldrar.

Den
väntade uppgången i induslrikonjunkluren har förskjutits framåt i tiden.
Osäkerheten om när en mer påtaglig konjunklurförbätlring kommer all inträffa är
alltjämt slor. Under de senaste månaderna har för vissa industribranscher,
främst järn- och stålindustrin saml massa- och pappersindustrin, skett en
försämring som varit kraftigare än vad som förutsågs i början av sommaren. Konjunkturbarometerundersökningen
i september visar atl kapacitelsulnylljandet i industrin har minskat
ytterligare. Endast 22 % av industiförelagen uppgav i seplemer alt de
utnyttjade hela kapaciteten. Länsarbetsnämndernas senaste kvarlalsprognoser
bekräftar bedömningen alt uppgången i industrikonjunkturen kommer att dröja ynerligare.

En ökad
efterfrågan på arbetskraft bedöms f.n. kunna inträffa tidigast under andra
halvåret 1983; Enligt konjunklurbarometern förutser företagen en fortsatt
minskning av antalet anställda, såväl arbetare som tjänstemän, under våren
nästa år d.v.s. så långt som undersökningens uppgifter sträcker sig. Vart
fjärde företag förutser risk för driflinskränkningar under vinterhalvåret
1982-83. Den förskjutning i tidsperspektivet för konjunkturuppgången som skett
kan för många av dessa företag leda lill yllerligare permitteringar och
uppsägningar. Under den senasie iremånadersperioden har 12000 personer varslats
om uppsägning. För närvarande finns hos länsarbetsnämnderna inneliggande varsel
om uppsägningar som berör nära 24000 personer. Fram till årsskiftet beräknas
uppsägningsvarsel som omfattar 13500 personer komma all verkställas.

Mol denna bakgrund har AMS i skrivelse den 8 oktober 1982 lill
regeringen kommil in med förslag lill förstärkta arbelsmarknadspolitiska insatser
under budgetåret 1982/83.

Redan tidigt under hösten rapporterades från olika håll i
landet att medlen för ungdomsplalser inte var tillräckliga. Dåvarande
regeringen uppdrog därför i augusti 1982 till skolöverstyrelsen (SÖ) all
undersöka

Prop. 1982/83:50 3

behovet av ytterligare medel för ungdomsplatser. SÖ har
mot bakgrund härav i skrivelse den 16 september 1982 hemställt om ytterligare
90 milj. kr för ungdomsplatser under budgetåret 1982/83.

I
nuvarande läge när del saknas alternativ som snabbt kan la genomslag på
arbetsmarknaden är del nödvändigt all öka de arbetsmarknadspolitiska insatserna
och så långt del är möjligt utnyttja de arbetsmarknadspolitiska medlen för atl
begränsa arbetslösheten. Fördelen med selektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder
är atl de kan riktas mot delarbetsmarknader med den högsta arbetslösheten, samt
all del är möjligt alt reglera åtgärdernas omfattning och lokalisering i
tiden. Åtgärderna har således en snabb och direkt effekt på sysselsättning och
arbetslöshet.

Regeringen har i slutet av oktober i är presenterat etl arbetsmarknadspolitiskl
ätgärdsprogram för atl begränsa arbetslösheten under hösten och vintern. Jag
kommer nu atl redovisa dessa olika åtgärder och i förekommande fall förorda
all regeringen hos riksdagen hemställer om medel härför.

B 1. Arbetsmarknadsservice

I skrivelse den 20 augusti 1982 hemställde AMS om 20 milj.
kr. för tillfällig personalförslärkning av arbetsförmedlingen under innevarande
budgetår. Dåvarande regeringen medgav den 9 september 1981 ett överskridande
av lönemedlen med 5 milj. kr. Ifrågavarande medelsförstärkning motsvarar ca 60
arbetsförmedlare under älta månader. 1 skrivelse den 8 oktober 1982 har AMS
återkommit till regeringen och begärt ytterligare 15 milj. kr. för en snabb
personalförstärkning av arbetsförmedlingen under budgetåret. Della belopp
motsvarar ca 215 arbetsförmedlare under sju månader.

Antalet arbetsökande som har vänt sig till
arbetsförmedlingen under första halvåret i år har ökat med i genomsnitt 25% jämfört
med motsvarande period förra året. För storstadslänen ligger procentantalet på
runt 30%. Under september månad i år var antalet arbetsökande som vände sig
till arbetsförmedlingen ca 350000 mol normalt lite drygt 200000. Vidare har
antalet personer som uppbär KAS ökat med 22% om man jämför maj 1981 med maj
1982. Allt detta har inneburit stora påfrestningar för personalen på
arbetsförmedlingen.

Resurser till arbetsförmedlingen ger bättre och ökade
möjligheter för de arbetsökande att få arbete och förelag alt få arbetskraft.
Regeringen har därför genom beslut den 28 oktober 1982 medgett all AMS får
överskrida innevarande budgetårs lönemedel med ytterligare 15 milj. kr. för all
tillfälligt under budgetåret förslärka arbetsförmedlingen med ytterligare
personal. Delta innebär sammantaget en personalförslärkning under budgetåret
om ca 275 personer eller ca I person per arbetsförmedling.

Den stora tillströmningen av arbetssökande lill
arbetsförmedlingarna gör

Prop. 1982/83: 50 4

alt arbeisförmedlarna inle kan ge varje sökande
individuell service. Den regionala ADB-framställda plalslislan blir då en
viktig förutsättning för självservice och information för de arbetsökande. AMS
har därför mol denna bakgrund hemställt om medel för all kunna ge ut en
fullständig platslista varje dag i storstadslänen (Stockholm, Göteborg och
Malmö). Kostnaden härför uppgår till 6,3 milj. kr. för halvt budgetår. I andra
hand har AMS hemställt om motsvarande förändring för hela landet utom de fyra
nordligaste länen. Kostnaden härför uppgår lill 12,2 milj. kr. för halvt
budgetär. Besparingar i framställningen av plalslislan har gjorts under de senasie
åren. Denna besparing har inneburit alt plalslislan — från alt ha kommit ul med
en fullständig lista fem dagar per vecka sedan januari månad i år kommer ut med
en fullständig lista och fyra kompletleringslistor per vecka. De
kostnadsbesparingar i platslislframslällningen som har gjorts har i del
nuvarande arbetsmarknadsläget kommit atl innebära etl betydande merarbete för arbeisförmedlarna
och de arbetsökande genom all de måste söka i olika listor för alt få aktuell
information om lediga platser. Terminalsystemel är ännu inle så utbyggt atl del
kan ersätta plalslislan. Regeringen har därför i beslul den 21 oktober 1982 medgetl
all AMS får överskrida anvisade medel för framställning av den ADB-framställda
platslistan med 2,4 milj. kr. under innevarande budgetår för att förbättra plalslislan
i storstadslänen.

B 2. Arbetsmarknadsutbildning

AMS har för budgetåret 1982/83 över anslagen B 2. Arbelsmarknadsulbildning
och B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag anvisats
medel för 110000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Den dåvarande
regeringen har vidare mol bakgrund av del försvagade arbetsmarknadsläget givit
AMS möjlighet att planera för 3000 fler deltagare per månad under hösten 1982
än under våren 1983.

I skrivelse den 8 oktober 1982 har AMS hemställt om att
planeringsramen för de olika formerna av arbetsmarknadsutbildning under
budgetåret 1982/83 får höjas till 125000 deltagare. AMS gör den bedömningen atl
del även under första halvåret 1983 kommer all krävas en fortsatt hög utbildningsvolym.
Slörsla delen av denna ökning förutsätter AMS skall kunna ske genom en utökning
av utbildning i förelag vid risk för permiltering eller uppsägning. AMS som för
budgetåret 1982/83 har tilldelats medel för ca 6000 deltagare i olika former av
arbetsmarknadsutbildning i förelag har nu räknat med ell behov om ca 17000
deltagare, varav ca 13000 i utbildning vid risk för permiltering eller
uppsägning. För denna utökning har AMS beräknat ett medelsbehov om 80 milj. kr.

AMS har i tidigare framställningar understrukit all del
nuvarande ulbild-ningsstödel vid permitlerings- eller uppsägningshol är för
lågt och därmed inte utgör etl tillräckligt attraktivt alternativ för all
förhindra personalin-

Prop. 1982/83:50 5

skränkningar. AMS har därför nu upprepat sitt tidigare
yrkande öm en höjning av bidraget från 20 kr. lill 35 kr. per timme och
föreslår vidare att stöd skall lämnas också under de första 40 timmarna av
utbildningen. AMS menar all del förhöjda bidraget kan begränsas lill
tillverkningsindustrin där varslen om permitteringar och uppsägningar har stor
omfattning. Vidare har AMS räknat med alt en höjning lill 35 kr. per limme
kommer all medföra en ytterligare volymökning om ca 5 000 personer lill totalt
18000 deltagare i denna ulbildningsform. Kostnaderna för höjningen av bidraget
har AMS beräknat till 55 milj. kr. För den beräknade volymökningen har AMS uppskanal
kostnaderna till 50 milj. kr.

Riksdagen har vid två tillfällen under det föregående
riksmötet (.\\J 1981/82:1 och AU 1981/82:2) uttalat sig för en höjning av den s.k.
20-kro-nan.

Jag vill
nu för riksdagens kännedom meddela att regeringen genom beslul den 21 oktober
1982 har ändrat förordningen (1981:541) om bidrag lill arbetsmarknadsutbildning
i företag m.m. pä sä sätt att bidrag för utbildning när det finns påtaglig risk
för permiltering eller uppsägning av arbetstagare får lämnas med 35 kr. per
timme. Denna höjning har i överensstämmelse med AMS uppfattning begränsats
till utbildning inom tillverkningsindustrin. Jag är emellertid inle beredd alt
tillstyrka all bidrag får utgå för de 40 första timmarna av utbildningen. Jag
har mol bakgrund härav för egen del beräknat utgifterna till 170 milj. kr.
Delta belopp inkluderar även merkostnader till följd av volymökningen. Jag vill
i detta sammanhang också anmäla all jag avser att återkomma till regeringen
angående en översyn av reglerna om permiltering.

För all vidare möjliggöra en snabb utökning av
utbildningen i förelag och av arbetsmarknadsutbildningen totalt setl har
regeringen genom beslul den 21 oktober 1982 föreskrivit atl AMS för innevarande
budgetår fär planera för en omfattning motsvarande 125000 deltagare. För atl
finansiera denna ökade planeringsram har regeringen genom beslul sanima dag
givit AMS möjlighet att disponera den för budgetåret 1982/83 ingående
reservationen om 295 milj. kr. Dessa medel skall dock i första hand täcka
kvarvarande utgifter från budgetåret 1981/82 om ca 173 milj. kr. saml del
ytterligare medelsbehov för redan planerad arbetsmarknadsutbildning som AMS anmält
i sin skrivelse den 8 oktober 1982 och bedömer som nödvändig all genomföra.

Därutöver har AMS hemställt om 30 milj. kr. för en
försöksverksamhet under innevarande budgetår inom bristyrkesulbildningens ram
som gäller fortbildning av anställda inom verkstadsindustrin lill kvalificerat
yrkesarbete. Syflel med försöksverksamheten är atl förebygga sådana flaskhalsproblem
som kan orsakas av brist på yrkesarbetare i en konjunkturuppgång.
Förhandlingar om denna försöksverksamhet har pågått mellan AMS och parterna
inom verkstadsindustrin under våren 1982. Inom ramen för denna satsning behöver
kapaciteten inom arbetsmarknadsutbildningen ul- 2 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr
50. Bilaga 4

Prop. 1982/83:50 6

ökas genom köp av utbildning i företag. Jag anser därför i
likhet med AMS alt denna försöksverksamhet bör genomföras och att AMS erhåller
begärda medel härför. För all inle fördröja denna satsning p.g.a. medelsbrist
för den av SÖ anordnade arbelsmarknadsulbildningen har AMS genom beslut den 16
oktober 1982 givits möjlighel alt inom ramen för under budgetåret 1982/83
anslagna medel överföra yneriigare högst 30 milj. kr. lill SÖ.

Jag vill i delta sammanhang också erinra om de pågående
förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter om elt system med utbildning av
redan anställda och anställning av ungdomar som ersättare.

Jag har i propositionen om upphävande av beslulel om
karensdagar m.m. anmält alt jag senare kommer all föreslå regeringen all
utbildningsbidragen anpassas till utgående ersättning vid arbetslöshet. Jag
har därvid även beräknat medel för del ytterligare behovel av utbildningsbidrag
under budgetåret 1982/83.