om vissa ekonomisk-politiska åtgarder m.m.
1982-11-04 · 221 sidor, varav 176 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 176 av 221 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1982/83:50, om vissa ekonomisk-politiska åtgarder m.m.
Dokumentets text
Prop.
1982/83: 50 Regeringens proposition
1982/83:50
om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m.;
beslutad
den 4 november 1982.
Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av
föredragandenas hemställan.
På
regeringens vägnar OLOF PALME
KJELL-OLOF
FELDT
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen redovisas bakgrunden till den svenska devalveringen och den
ekonomiska-politiska strategin för de närmaste åren. Vidare redovisas åtgärder
som vidtas för alt säkerställa devalveringens önskade effekter.
Pä
skatteområdet föreslås vissa lättnader av inkomstskatten i form av atl
skattesatserna i vissa inkomstintervall sänks nägot, samt att en särskild
skallereduktion pä grundval av erlagd medlemsavgift till fackförening införs.
Vidare föreslås vissa skatteskärpningar i kapitalbeskattningen.
Aktiebolag
och ekonomiska föreningar föresläs bli skyldiga all betala in viss del av sin
vinst till konto i riksbanken. Som ett led i invesieringsslimu-lanserna
föreslås även en förlängning av invesleringsavdragen för vissa byggnadsarbeten
och invenlarie- och maskininvesteringar.
För
alt förbättra kapacitelsutnyttjandet och för alt minska arbetslösheten
föreslås ell omfattande investeringsprogram. Dessutom föreslås omfattande
arbelsmarknadspolitiska åtgärder.
1
Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 50
Prop.
1982/83:50
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde
1982-11-04
Närvarande: slalsminislern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Rainer, Boström, Bodslröm, B. Andersson,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg
Föredragande: statsministern Palme och statsråden Boström,
Feldl, Hjelm-Wallén, Leijon, Gustafsson, Peterson, Dahl
Proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.
Statsministern anför:
1 Omläggning av den ekonomiska politiken
Den nya regeringen övertar regeringsmakten i ett för
landet utomordentligt allvarligt läge. Den svenska ekonomin har försvagats
under flera år, och under 1982 förstärks nedgången.
Den internationella ekonomin kännetecknas av en allt
djupare ekonov misk kris. Den tar sig ullryck i stagnerande produktion och en
arbetslöshet som alltmer närmar sig 1930-lalels nivåer. Investeringarna, som
skulle behöva öka kraftigt för all lösa de strukturella problemen, minskar i
stället och förebådar därmed fortsalt låg tillväxt och stigande arbetslöshet.
En av de viktigaste orsakerna lill krisen är alt de tongivande
länderna sedan fiera år bedriver en hård åtslramningspolitik. Den har endasi
långsamt förmått dämpa inflationen, medan effekterna pä tillväxt och sysselsättning
varit förödande.
Trots dessa resultat av den förda politiken finns det i
vår omvärld i dag inga tecken pä alt den skulle genomgå någon mer påtaglig
omprövning. Visserligen har räntenivån sänkts, men den reala räntan är
forifarande hög. Del förefaller därför sannolikt atl den ekonomiska politiken i
värt land måste utformas med utgångspunkt från alt den internationella handelns
tillväxt de närmaste åren blir låg, arbetslösheten utomlands stigande, konkurrensen
hård och räntelägel högt.
Prop.
1982/83:50 3
En
viktig uppgift för svenskt vidkommande blir i delta sammanhang atl i de
internationella ekonomiska samarbetsorganen och andra fora verka för en
samordnad omläggning av den ekonomiska politiken i tillväxtbefräm-jande
riktning.
Lägel
i den svenska ekonomin kännetecknas av grundläggande strukturella obalanser.
Vårt
varu- och ijänsteulbyte med omvärlden visar fortsatt oacceptabelt höga
underskott. Underskottet i statens budget fortsätter även i är alt öka frän en
mycket hög nivå.
Induslrisysselsältningen
har sedan millen av 1970-lalel minskal med ca 160000 personer.
Investeringsvolymen inom industrin är den lägsta på etl par decennier.
Industriproduktionen har utvecklats svagare än i något annat jämförbart land.
Den industriella nedgången innebär all själva den bas pä vilken värt välstånd
byggts upp urholkas, samtidigt som vär kapacitet all återbetala de stora
utlandslån Sverige iklätt sig minskar.
Sysselsättningen
har under del senasie året försämrats i snabb takt. Arbetslösheten har stigit
lill nya rekordnivåer och antalet lediga platser sjunker. Likväl har vi ännu
inle sett de fulla effekterna av de senasie årens åtstramnings- och
nedskärningspolitik. Vi kommer under betydande tid framöver all ha kvardröjande
effekter på arbetsmarknaden av den hittills förda politiken.
En
fortsättning av denna politik skulle medföra en fortsatt mycket snabb ökning av
arbetslösheten och försvagning av den svenska industrin. För alt . motverka
denna skulle myndigheterna tvingas lill massiva stödåtgärder för all hälla
industrin vid liv. Sverige skulle i ökande grad få förlila sig pä ell med
slaissubvenlioner vidmakthållet näringsliv. Sverige som industrination skulle
hotas i grunden och den ökande utländska skuldsättningen skulle urholka vårt
nationella oberoende pä ell myckel allvarligt säll.
Den
svaga ekonomiska utvecklingen i vårt land har sedan en längre tid medfört atl
vär valuta varit svag och valulaulflödet omfattande. Fortsatt stora
bytesbalansunderskotl i kombination med den kraftlösa ekonomiska politiken
ledde tidigare denna höst lill ell så försvagat förtroende för den svenska
kronan att en spekulation mot den inleddes. Denna utveckling hade under alla
förhållanden framtvingat en nedskrivning av kronan inom den närmaste framliden.
En
snabb och radikal omläggning av den ekonomiska politiken är mol denna bakgrund
oundviklig för all hejda den svenska ekonomins väg utför och vända utvecklingen
i räll riktning. Det krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder i syfte atl öka
produktionen och trygga den fulla sysselsättningen.
Den
ekonomiska politiken bör inriktas pä följande mäl: - all mobilisera hela
nationen och alla våra resurser i kampen mot arbetslösheten. Av särskild vikl
är all begränsa den höga ungdomsarbetslösheten.
Prop.
1982/83:50 4
-
att skapa
balans i vår ekonomi och minska behovet av att låna i utlandet. Elt centralt
led i detta arbete är att stärka och utveckla den industriella basen för vär
ekonomi.
-
atl låta de
bördor som blir nödvändiga för atl trygga sysselsättningen och värt ekonomiska
oberoende få bäras av alla grupper i samhället och fördelas efter bärkraft,
-
alt bekämpa
inflationen; de övriga målen för den ekonomiska politiken kan på sikt inle
uppnäs om vi inte kan hejda pris- och kostnadsökningarna.
Det första
ledet i denna politik har varit nedskrivningen av den svenska kronans värde med
16%. Denna åtgärd syftar lill alt återställa förtroendet för kronan samt till
att förbättra näringslivets konkurrenskraft både på de internationella
marknaderna och pä hemmamarknaden.
Regeringen
bör nu lägga fram förslag om ytteriigare åtgärder i en sammanhållen
ekonomisk-politisk plan för alt vända den ekonomiska utvecklingen i vårt land.
Devalveringen
är nödvändig för alt förbättra industrins konkurrensförmåga och därmed öka
produktion och sysselsättning inom industrin. Övergångsvis leder devalveringen
till en viss sänkning av den privata levnadsstandarden. Del är en nödvändig
uppoffring för alt reparera den svenska ekonomin efter utvecklingen under de
senasie åren.
Om de
positiva effekterna av devalveringen skall bli bestående krävs alt medborgarna
accepterar denna sänkning av realinkomsierna. Ingen grupp får försöka
kompensera sig på andra?, bekostnad för den prisstegring som devalveringen
övergångsvis innebär. Om detta villkor inle uppfylls leder det till en
bestående hög inflation, förbättringen av konkurrenskraften omintetgörs, de
ekonomiska obalanserna förvärras och, som ett ofrånkomligt resultat,
arbetslösheten stiger och välfärden framöver pressas ner ännu mer.
Alla
grupper måste således solidariskt ge sitt bidrag för att stärka den svenska
ekonomin. Förutsättningen för atl få en sädan bred uppslutning kring politiken
är dock alt bördorna fördelas efter bärkraft.
Ell
viktigt led i strävandena att nå en rättvis fördelning är atl slå vakt om den
sociala trygghet som byggts upp under decennier, men som pä senare år börjat
raseras. Regeringen bör därför i en särskild proposition lägga förslag om all
återställa värdesäkringen av pensionerna, atl upphäva beslutet att införa
flera karensdagar och lägre kompensalionsnivå i sjukpenningförsäkringen, all
undanröja försämringen av arbetslöshetsförsäkringen saml alt upphäva beslulel
om försämringen av statsbidragen lill den kommunala barnomsorgen. Särskilda
åtgärder bör vidtas för att skydda barnfamiljerna mol de kostnadsökningar som
finansieringen av dessa förslag medför.
Förslag
bör också läggas fram som säkerställer all de välbeställda medborgarna får
bidra efter bärkraft. Detta bör ske genom en skärpning av
Prop. 1982/83:50 5
förmögenhels-, arvs- och gåvobeskatlningen, genom alt
subvenlioneringen av aklieägandet begränsas och genom höjd skall pä vissa
umbärliga varor.
Skaltereformen, med dess inriktning på alt sänka
marginalskatterna och begränsa värdet av underskottsavdragen, medför all det
blir mer lönsamt all arbeia och spara och mindre lönsamt alt sälta sig i skuld
och tillgodogöra sig skatteavdrag. Skattereformen ligger fast men bör
kompletteras med åtgärder som, med beaktande av den ökning av prisstegringarna
som devalveringen medför, skapar förutsättningar för en lugn avtalsrörelse.
Kampen mot skatteflykt och ekonomisk brottslighet bör
intensifieras. Ingen skall kunna få dra sig undan sina medborgerliga
skyldigheter.
Ett resultat av devalveringen är atl vinsterna i den
ullandskonkurre-rande delen av näringslivet kommer atl stiga. En sädan
vinstutveckling släller bestämda krav pä förelagen och på den ekonomiska
politiken.
Vinstökningen kan inle tillåtas ge upphov till en onormalt
hög löneglidning, som allvarligt skulle försvära en återhållsam lönepolitik.
Vidare måste - så långt möjligt - garantier skapas för all vinsterna används
lill produktiva investeringar. Vinsluppgängen bör inte fä medföra en ytterligare
koncerrtralion av makt och förmögenheter i näringslivet. Därför bör regeringen
föreslå ell syslem för vinstdelning, som motverkar dessa oönskade effekter av
vinstökningen.
Åtgärder som verkar i den riktning jag nu angivit är ocksä
vikliga inslag i kampen mot inflationen.
En central del i arbetet med atl få ned prisstegringarna
utgörs av en stram budgetpolitik. Del mäste ske genom slor återhållsamhet med
statens utgifter men ocksä genom olika typer av inkomstförstärkningar.
Den viktigaste förutsättningen för all långsiktigt kunna
förbättra statsfinanserna är emellertid atl den ekonomiska tillväxten
förbättras. För att delta skall bli möjligl måste våra resurser utnyttjas sä
effektivt som möjligl.
Della inkluderar åtgärder för alt bällre utnyttja Sveriges
egna råvaror men också för all i ökad utsträckning använda inhemska
insatsvaror.
Elt
yllerligare inslag i ansträngningarna alt nä ett bättre kapacitelsut-nyltjande
och påskynda den industriella expansionen är det breda investeringsprogram som
nu bör inledas. Della bör inriktas pä områdena transporter, byggande och
energi. Åtgärderna för all stimulera ökade bostadsinves-leringar bör
finansieras genom atl en hyreshusavgifl införs.
Genom de olika åtgärder som nu vidtas läggs grunden för en
långsiktig utveckling mol ökad produktion och ökad sysselsättning. Åtgärderna
kan dock inle ge omedelbara resultat.
Pä kort
sikt finns ingen annan väg all hejda den ökande arbetslösheten än med
omfallande arbetsmarknadspolitiska insatser. Regeringen har redan fattat
beslut av denna innebörd som nu bör följas upp genom förslag lill riksdagen. De
arbelsmarknadspolitiska åtgärderna bör ges en sädan inriktning atl de stöder
strävandena all stärka den svenska ekonomins struktur och gynnsamt bidrar till
snabb industriell tillväxt.
Prop. 1982/83:50 6
1 vårt land inleds nu en politik för arbete och rättvis
fördelning. Det är en politik som kräver uppoffringar av medborgarna. Detta kan
inte undvikas, eftersom våra ekonomiska problem är sä omfattande. Regeringen
hyser heller inga tvivel om all det svenska folkel är berett till uppoffringar,
förutsatt att de ger resultat och alt de fördelas rättvist.
Chefen för ekonomi- och budgeidepartementen, statsrådet
Feldl anför:
2 Den svenska ekonomins utveckling 1976—1982
2.1 Den internationella bakgrunden
Den internationella utvecklingen har under andra hälften
av 1970-talel och i ännu högre grad under början av 1980-lalet kännetecknats av
stagnerande tillväxt, ökande arbetslöshet och fortsatt hög inflationstakt.
Produktionen i OECD-omrädet minskade 1975 för första
gången sedan andra världskriget. Därefter följde en återhämtning med en årlig
tillväxttakt på ungefär 4% fram lill 1979. Della var emellertid inle
tillräckligt för all reducera arbetslösheten i OECD-omrädet. Efter atl ha
stigit från drygt 3% i början av 1970-lalel lill drygt 5% i millen av
1970-lalel låg den kvar på den nivån under resten av decenniet.
1980 och 1981 var tillväxten ännu svagare och i är
beräknas produktionen i OECD-området på nytt minska. Perioden 1980-1982 utgör
därmed efterkrigstidens längsta och djupaste recession. Della har bland många
experter skapat tveksamhet om huruvida del över huvud taget kommer någon
konjunkturuppgång den närmaste tiden och om hur stark den i så fall blir.
Arbetslösheten har stigit kraftigt och blir för
västvärlden som helhet i år ca 8% av arbetskraften, vilket motsvarar drygt 30
miljoner personer. 1 flera länder uppgår den nu lill 10% eller därutöver. Även
i Sverige ökar nu den öppna arbetslösheten snabbt.
Även handeln i väslväriden har utvecklats betydligt
långsammare under senare delen av 1970-talel och början av 1980-talet än
tidigare. OECD:s totala export ökade 1981 med bara 2.5% och beräknas i år slå
helt still. Den totala världshandeln har utvecklats ännu sämre med fallande
volymer för råvaror och olja.
Trots denna svaga reala utveckling av produktion och
handel har inflationen legal på en i förhållande till tidigare perioder hög
nivå. I samband med den första oljekrisen 19''3-I974 steg infiationstaklen lill
över 13%. Den kraftiga konjunkturnedgången 1975 och del låga
kapacilelsulnytljan-del åren därefter förde inle ned konsumentprisernas
ökningstakt till den
Prop. 1982/83:50 7
tidigare nivån. Inflationen var under flera är efter 1975
8 ä 9% per år alt jämföra med ca 5% per är i början av 1970-lalel.
I samband med den andra oljekrisen 1979-1980 steg
inflationen ånyo till ca 13%. Därefter har den dämpats någol och beräknas i är
bli 8 å 9%.
Trots att kapacitelsulnylljandet är betydligt lägre efter
den andra oljekrisen än efter den första och trots all arbetsmarknadsläget är
avsevärt sämre har således inflationstakten inte kunnat nedbringas lill en
lägre nivå än efter den första oljekrisen.
Den internationella bilden är således utomordentligt
dyster. Del förefaller inle vara möjligl all basera den ekonomiska politiken
på förhoppningen all den internationella konjunkturen inom den närmaste
framtiden skulle kunna vända uppåt och ge draghjälp för den svenska ekonomin på
samma kraftfulla sätt den gjort flera gånger tidigare under efterkrigstiden.
Det normala konjunklurmönslrét synes ha brutits och ersatts av en myckel
långsammare tillväxt, där osäkerheten om framliden är slor och investeringsverksamheten
därmed låg.
Detta skapar svåra problem för den så slarki
exportberoende svenska ekonomin. Under en period med stillastående eller endasi
långsamt växande internationella marknader måste nu den svenska
konkurrensulsatla sektorn börja öka sin andel av världshandeln, om underskottet
i våra utrikes affärer skall kunna minskas och utlandsupplåningen begränsas.
Uppgiften försvåras till yttermera visso av del faktum all
många av våra viktigaste konkurrentländer bedriver en härd åtslramningspolitik
i syfte alt driva ned prisstegringslaklen. Så har t.ex. inflationen i
Förbundsrepubliken Tyskland under de senare åren legat pä 5 å 6% per är med
små variationer däromkring. Med hänsyn lill den stora betydelse de tyska
förelagen har som konkurrenter lill svenska exportföretag har della naturligtvis
inneburit problem för den svenska exporten.
2.2 Den svenska utvecklingen
Produktion och .sysselsättning
Den svenska ekonomin har under senare hälften av
1970-lalel och början av 1980-lalel utvecklats klart ogynnsamt. Produktionen
har vuxit långsammare än tidigare i alla sektorer. Särskill svag har, som
framgår av tabell 1, utvecklingen varit i industrin där produktionen 1982
beräknas vara 8% lägre än topparet 1974. Della innebär all industriproduktionen
nu är tillbaka på 1972 års nivå och all vår industriella produktion således
har stått stilla under elt helt decennium.
Prop. 1982/83:50
Tabell 1 Produktion
Årlig
procentuell volymförändring
1970-1974 1974-1982
3.6
-1,1
1.4
0.7
3.5
1,7
3.6
3,2
Industri
Övrig varuproduktion Privata tjänster Offentliga tjänster
Totalt 3,2 1,1
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.
När det gäller sysselsättningen har en betydande
omfördelning mol ijänsleseklorn ägl rum mellan 1976 och 1982.
Induslrisysselsältningen har, som framgår av tabell 2, minskat med 130000
personer räknat pä årsgenomsnitt, medan sysselsättningen i den offentliga
sektorn har ökat med över 250000 personer. Den kommunala sektorn svarar för
nästan hela denna ökning.
Tabell 2 Sysselsättning
Tusenlal
personer
1976 1982 Förändring
1046
916
-130
599
551
- 48
1376
1414
38
1048
1302
254
Industri
Övrig varuproduktion Privata tjänster Offentlig sektor
Summa 4069 4183 114
/fl/Zc;.-Statistiska centralbyrån och
ekonomidepartementet.
Under hela 1970-lalel ökade den totala sysselsättningen
varje år. 1 genomsnitt var ökningen 35000 personer per år. De tvä senasie åren
har emellertid den totala sysselsättningen minskat. 1981 var minskningen liten,
bara 6000 personer. 1982 beräknas sysselsättningen emellertid minska med ca
20000 personer.
Arbetslösheten
har under det senasie decenniet legal på en betydligt lägre nivå i Sverige än i
de flesta andra industriländer. Delvis är del en följd av den myckel ambitiösa
arbetsmarknadspolitik, som utvecklades under 1960-talel och början av 1970-talel.
Under de senasie två åren har emellertid arbetslösheten ökat kraftigt, vilket
framgår av diagram I.
Prop. 1982/83:50
Diagram I Antalet arbetslösa 1970-1982 Tusental
150
130
110
90H
70
50
Z__ ,___________ ,______ _ ____ ,_____________ ,_____ ȁ r
1970 72 74 76 78 80 82
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.
Den förda ekonomiska politiken
Perioden 1976-1982 har som helhet inneburit en i stort
sett oförändrad privat konsumtion och import, en ökad export, en kraftigt ökad
offentlig konsumtion och fallande investeringar, se tabell 3. Samlidigt har
förhållandel mellan exportpriser och imporlpriser varit så ogynnsamt all
exporttillväxten ej varit tillräcklig för att upprätthålla balans i våra
utrikes affärer.
Tabell 3 Försörjningsbalans
Årlig procentuell volymförändring
1977
1978
1979
1980
1981
1982
Privat
konsumtion
-1.0
-0.8
2,7
0.3
-0.6
-0,5
Offentlig
konsumtion
3.1
2.8
4.8
2,4
2.1
1.2
Bruttoinvestering
-2,6
-8.0
5.1
3,4
-4.6
-3,5
Lagerförändring'
-0.6
-2,0
-0.1
1,3
-0,5
-0.1
Export
-) ">
8.2
7,2
-1,6
1.5
3.4 ■
Import
-3.Ö
-5,2
12.7
l.l
-4.2
1.2
Bruttonationalprodukt
-2,0
1,3
4,3
1,9
0,7
0,1
' Procent av föregående ärs bruttonationalprodukt. Källa:
Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.
Prop. 1982/83:50 10
Perioden kan emellertid indelas i olika faser. 1977 och
1978 dämpades den privata konsumtionen bl.a. genom devalveringarna 1976—1977
och genom atl mervärdeskatten höjdes. Genom all priserna på svenska exportvaror
som en följd av devalveringen kunde sänkas i förhållande lill de utländska
konkurrenterna och genom atl världshandeln växte, blev det möjligt att öka
exporten 1978 och 1979.
Valåret 1979 fick dock den ekonomiska politiken en
överdrivet expansiv inriktning. Den totala efterfrågan i ekonomin ökade med
nära 6%. Delta bidrog lill all bytesbalansen från 1978 till 1980 försämrades
med närmare 20 miljarder kr., se tabell 4. Även inflationstakten ökade lill
närmare 14%' 1980. Det senare var en följd bl. a. av stigande oljepriser men
ocksä av atl mervärdeskatten och en rad andra indirekta skaller höjdes hösten
1980 för all motverka de negativa effekterna pä bytesbalansen av den kraftiga
konsumtionsstimulans som skett föregående är.
Tabell 4 Bytesbalans och inflation
1976 1977 1978 1979 1980
1981 1982
Bytesbalans.
miljarder
kr. -7,1 -9.5 0.0
-9.9 -18.5 -14.6 -21.6
Konsumentprisindex
procentuell
ökning
från
föregående är 10,3 11.4 10,0 7.2 13.7 12,1 8,5
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.
1981 och 1982 kännetecknas ånyo av en åtstramning av den
privata konsumtionen. I kombination med en svag världsmarknad, svag konkurrenskraft
och en därmed följande dålig exportutveckling har det lett lill en fallande
bruttonationalprodukt båda åren. Bytesbalansen har fortsatt alt visa stora
underskott, trots att delvalveringen hösten 1981 torde ha medfört en viss
ökning av exporten. Inflationstakten här dämpats under 1982.
Industrin
Industriproduktionen har, som framgår av diagram 2,
utvecklats betydligt sämre i Sverige än i andra industriländer. Även jämfört
med de nordiska grannländerna har Sveriges industri utvecklats svagt.
Den ofördelaktiga utvecklingen i den svenska industrin
avspeglas i all den har tappat marknadsandelar både på export- och
hemmamarknaderna. Av diagram 3 framgår all industrin sedan början av 1970-lalel
har förioral 25% av utlandsmarknaden.
Olika faktorer har bidragit lill denna utveckling. Den
svenska exporten är kraftigt inriktad mol investeringsvaror och investeringarna
har lill följd av del låga kapacitelsutnyttjandet och den svaga tillväxten
minskat på våra huvudmarknader. Sveriges industri är också mycket
energiinlensiv och har därför drabbats hårt av energiprishöjningarna.
Relalivprisökningen på
Prop. 1982/83:50
Diagram 2 Industriproduktionens tillv ä xt 1970- 1982 (f ö rsta
kvartalet). Procent
Luxemburg
Sverige
Schweiz
Storbritannien
Belgien
V ä sttyskland
Nederl ä nderna
Danmark
USA Australien
Europeiska OECD
Kanada
OECD totalt
Frankrike
Italien
Ö sterrike
Finland
Irland
Spanien
Japan
Norge
Portugal
Grekland
KiilUi: OECD.
Prop.
1982/83:50
Diagram 3 Marknadsandel för svensk export av bearbetade
varor 1972- 1982 Index 1972 = 100
100
90
80-
70
4
1972 74 76 78 80 82
Källa: OECD och konjunkturinstitutet.
svensk export 1974-1975 medförde förluster av
marknadsandelar som sedan har varit svära alt återta. De kraftiga
lönekoslnadsökningarna 1975 och 1976 i kombination med den långvariga
lågkonjunkturen pressade lönsamheten i industrin myckel hårt. Till detta kommer
strukturproblem i vissa branscher samt en passiv skogspclitik som medfört brist
pä råvara lill skogsindustrin och därmed lett lill onödig import, osv.
Inom industrin har vissa branscher drabbats hårdare än
andra. Tidigare var del främst TEKO-industrin som hade problem. Från mitten av
1970-talet har ytterligare problembranscher tillkommit: varven, järn- och
stålindustrin och delar av skogsindustrin. Däremot har delar av verkstadsindustrin
och av den kemiska industrin klarat sig bättre.
Brutlomarginalerna i industrin har under perioden 1976-1981
legat på en lägre nivå än i början av 1970-talet, se diagram 4. Denna
försämring i industriföretagens situation har också återspeglat sig i kraftigt
ökade statsutgifter för industripoliliska åtgärder. Särskilt stora belopp har
utbetalats till varvsindustrin.
Den
försämrade avkastningen på industriell verksamhet har tillsammans med det låga
kapacitetsutnyttjandel också medfört all industriinvesteringarna har minskat
drastiskt. Till detta har naturligtvis också bidragit atl avkastningen i
finansiell verksamhet, fastighetsförvaltning m.m. har förbättrats.
Investeringsvolymen i industrin har, som framgår av diagram 5, minskat med 38%
mellan 1976 och 1982. En sådan minskning av industrins utbyggnadstakt innebär
naturligtvis betydande risker för framliden; den hotar industrins styrka och
konkurrenskraft, och blir därmed även ell hot mol sysselsättningen.
Prop.
1982/83:50 13
Diagram 4 Bruttomarginaler för tillverkningsindustrin (SNI
3) 1970-1981
12
10
6-
?
1970 72 74 76 78 80
Källa:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Diagram 5 Investeringsvolymen i industrin 1970-1982
Index 1970= 100
82
- Ä r
opaginerad Kontrollera mot PDF
130 120 110-100 90 80-
------- 1----- 1------ 1 1--------- 1------ 1------ \ ------ 1----- T------ 1------ 1----- 1----- 1-------------- > r
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980
1981 1982
(prognos)
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.
Prop.
1982/83:50 14
Sparandet
Den svenska ekonomin uppvisar en allvarlig sparandebrist.
Under perioden 1976-1982 har bytesbalansen uppvisat underskoll på mellan 2 och
4% av BNP varje år utom 1978. Därigenom har vi dragit på oss stora och växande
utlandsskulder och räntebetalningarna lill ullandel har blivit en allt större
börda. Den svenska nelioslällningen gentemot omvärlden har således försämrats
med närmare 90 miljarder kr. från 1976 till 1981.
För ekonomin som helhet har sparkvolen, dvs. sparandets
andel av BNP, fallit från 23,9% under åren 1970-1974 lill 16,2% 1981. Minskningen
uppgår därmed lill en tredjedel. Nellosparkvolen, dvs. sparandel minus
avskrivningar, har fallit ännu mer; från ca 15% i början av 1970-talel lill ca
5% idag. Dessa siffror avspeglar såväl minskningen av investeringarna som
försämringen av bytesbalansen.
Statens budgetunderskott har ökat från knappt 4 miljarder
kr. för budgetåret 1975/76 lill 68 miljarder kr. budgetåret 1981/82, och i den
reviderade finansplanen frän våren 1982 förutspåddes underskottet för
budgetåret 1982/83 stiga till 76 miljarder kr. Det är denna försämring av de
statliga finanserna som återspeglas i del minskade finansiella sparandel i den
offentliga sektorn i diagram 6. De senasie åren har också inneburit en kraftig
omfördelning av sparandel från den offentliga till den privata sek-
Diagram 6 Finansiellt sparande som andel av BNP 1970-1982
10-
•
privat sektor
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.
Prop.
1982/83:50 15
torn. Den privata sektorns finansiella sparande har
nämligen ökat i nästan samma utsträckning som den offentliga sektorns
finansiella sparande har minskal.
Bakom denna ökning av del privata finansiella sparandel
ligger flera faktorer. Dels har sparandel i försäkringsformer som finansieras
med avlalsreglerade arbetsgivaravgifter ökat. Dels har vinsterna gått upp i
banker, försäkringsbolag och andra finansiella förelag. Men detta ökade privata
sparande har ej lett lill alt de privata investeringarna stigit; tvärtom har
dessa fallit. Nägot förenklat kan man se de senaste årens utveckling så att den
privata sektorns investeringar i byggnader och maskiner för produktiv
verksamhel har ersatts av inköp av statsobligationer för vilka staten direkt
eller indirekt har kunnat finansiera privat och offentlig konsumtion.
2.3 Den negativa utvecklingen måste brytas!
Sammanfattningsvis kan konstaleras alt den svenska
ekonomins utveckling under den senare hälften av 1970-lalel inneburit all vi avlägsnat
oss alltmer frän de viktigaste ekonomisk-politiska målen: En balanserad tillväxt
av våra samlade resurser, full sysselsättning, låg inflation, balans i
utrikesbelalningarna, saml en jämn fördelning av levnadsstandarden.
Vår industriella bas, vars utveckling är avgörande säväl
för vårt materiella välstånd som för våra möjligheter alt klara den fulla
sysselsättningen, har blivit allt mindre. Samlidigt har kraven pä densamma, i
form av behovet av exportintäkter för all betala för importen, vuxit i och med
all byiesbalansunderskolien ökat. Delta har medfört att vår utlandsskuld ökat
snabbt, samtidigt som våra möjligheter atl betala räntor och amorteringar på
denna skuld blir allt mindre.
Ekonomins produktiva sparande och industrins investeringar
har fallit drastiskt. Det betyder att vi avsätter en allt mindre del av våra
samlade resurser till atl bygga för morgondagen. Statsfinanserna har urholkats
och därmed har avkastningen på finansiella placeringar stigit i förhällande
till avkastningen pä industriinvesteringar.
Denna utveckling är uppenbart ohållbar och måste brytas.
Ju förr detta sker, desto mindre blir de omslällningskoslnader i form av
minskade realinkomsler som måste följa av en sådan kursomläggning. En fortsatt
utveckling i den riktning som gällt under de senasie åren skulle allvarligt
undergräva välstånd och sysselsättning.
3 De ekonomisk-politiska alternativen
3.1 Uppgiften
Den nödvändiga kursomläggningen måste ta sikte pä all
värna sysselsättningen pä säväl kort som läng sikt genom all öka produktionen
och inves-
Prop.
1982/83:50 16
teringarna, i synnerhet inom den konkurrensulsatla
sektorn, och nedbringa underskottet mot utlandet, dvs. öka det produktiva
sparandets andel av våra inkomster.
Såväl när det gäller all höja sysselsättningen som att
stimulera investeringarna är industriproduktionens utveckling helt avgörande.
Om industriproduktionen ökar blir del möjligl dels atl stoppa den snabba
ulslagningen av arbetskraft frän industrin, dels atl bygga ul såväl den privata
som den offentliga tjänsteproduktionen och därmed öka sysselsättningen även i
dessa sektorer.
För investeringarnas del visar all erfarenhet all
företagens benägenhet atl investera i helt avgörande grad bestäms av
efterfrågans och kapacitets-utnyttjandets utveckling. Som tidigare angivits är
dock efterfrågan på de internationella marknaderna svag, och
kapacitelsulnylljandet lågt. Någon avgörande draghjälp från den internationella
konjunkturen kan inte förväntas.
Mol denna bakgrund måste del omedelbara målet för den ekonomiska
politiken vara atl så kraftigt förstärka den svenska konkurrenskraften alt vi
pä egen hand förmår hejda den industriella nedgången, öka produktionen och
stärka den konkurrensulsatla delen av del svenska näringslivet.
Den eftersträvade ökningen av produktion och
sysselsättning kan i princip ske efter tre vägar - genom expansion av inhemsk
efterirågan, genom en gradvis kostnadsanpassning saml slutligen genom en snabb
konkur-renskraflsförslärkning.
Del finns anledning an jämföra dessa alternativ.
3.2 Expansion av inhemsk efterfrågan
Etl länkbart säll all öka produktionen vore all lägga om
finanspolitiken i kraftigt expansiv riktning för alt öka den inhemska
efterfrågan, och då framför allt av dennas dominerande komponent, dvs. den
inhemska konsumtionen.
En sådan politik skulle ha varit möjlig om den svenska
ekonomin i utgångsläget varit i jämvikt och den svaga internationella
eflerfrägeutveck-lingen bedömts som kortvarig. Som tidigare nämnts är den
svenska ekonomin emellertid i fundamental obalans och den internationella
ekonomin synes vara inne i en långvarig stagnationsperiod.
En expansionspolitik byggd enbart eller främst pä inhemsk
efterfrågan skulle i detta läge fördjupa obalanserna i ekonomin i flera
avseenden. Budgetunderskottet skulle växa kraftigt med en ylleriigare
likvidisering av ekonomin som följd. Den åtföljande högre inflationen skulle
försämra vär konkurrenskraft, vilket skulle leda till lägre industriproduktion.
Della, och de högre räntenivåer som skulle bli nödvändiga för all placera de
ökande budgetunderskotten, skulle motverka.den önskade återhämtningen av investeringarna.
Prop. 1982/83:50 17
Den försämrade konkurrenskraften skulle leda lill all
bylesbalansun-derskottel och utlandsskulden ökade yllerligare. Den eventuella
förstärkning av sysselsättningsläget som politiken i en inledningsfas skulle
möjliggöra, skulle snart förbylas i en av bylesbalansskäl påtvingad hård åtstramning.
Arbetslösheten skulle därtor långsiktigt stiga, och detta särskilt för de svaga
grupper — inle minsl ungdomar och kvinnor - som redan nu har svårt all hålla
ställningarna på arbetsmarknaden.
Sverige är en liten, av omvärlden starkt beroende, öppen
ekonomi. Alla erfarenheter av 1970-talels slabiliseringspolilik visar alt
Sverige kan hälla en högre nivå på efterfrågan än omvärlden endast om den
svenska konkurrenskraften är tillräckligt stark. Under den s. k.
överbryggningspoliliken i millen av 1970-lalel blev kombinationen av hög
inhemsk efterfrågan och i' förhållande lill omvärlden stigande kostnader orsak
till alt vår bytesbalans försvagades allvarligt. Denna politik bedrevs under
jämviktsriksdagens besvärliga parlamentariska läge och i förhoppningen om en
internationell konjunkturuppgång, som vi skulle kunna haka pä. De dåvarande
borgerliga oppositionspartierna riktade kritik mol regeringens politik för all
vara alltför stram. Nu i efterhand kan vi konstatera, all den snarare blev
alltför expansiv.
Med dagens mycket slörre obalans i våra utrikes affärer
och den starkt försvagade industrisektorn kan vi inte föra en politik av det
slaget. Som det socialdemokratiska krisprogrammel "Framlid för
Sverige" anger måste planen för den ekonomiska återhämtningen ges en annan
inriktning än påspädning av den inhemska konsumtionen: "Den ökade efterfrågan
måste lill slörre delen komma ur tvä källor: Dels frän utlandet och genom all
vär egen efterfrågan vrids över från import mol svenska produkter, dels genom
investeringar, som stärker produktionsförmåga och konkurrenskraft".
Den stimulans till den inhemska efterfrågan som kan komma
i fråga är därmed främst sådana investeringsstöd och invesleringsutgifier som
bidrar lill all ersätta import med inhemsk produktion (säsom
energiinvesleringar, vilka ersäller importerad olja med inhemsk energi) och som
genom utbyggnad av infrastruktur (anläggningar, vägar, broar, m.m.)
underlättar industrins expansion. I övrigt måste den ökade efterfrågan komma
frän omvärlden eller genom all inhemsk produktion konkurrerar ut import pä
hemmamarknaden.
En politik, som lar sikte på alt stärka näringslivets
konkurrenskraft i syfte all öka neltoeflerfrågan frän utlandet, kan emellertid
genomföras på tvä olika sätt: Genom en gradvis nedpressning av inhemsk köpkraft
i syfte alt successivt förstärka konkurrenskraften, eller genom alt inledningsvis
åstadkomma en så stor konkurrenskraftsförbällring all grunden läggs för en snar
uppgång av produktion och sysselsättning.
2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 50
Prop. 1982/83:50 18
3.3 Den ensidiga åtstramningspolitiken
Den politik som fördes av de föregående regeringarna sades
syfta till jämvikt i bytesbalansen genom en successiv, gradvis förstärkning av
konkurrenskraften. Dess tyngdpunkt lades emellertid på en åtstramning av den
inhemska efterfrågan.
Genom denna åtstramning skulle den inhemska inflationen
pressas ned. Den försvagning av arbetsmarknaden som blev en följd härav skulle
dämpa löneutvecklingen och därigenom kostnadsutvecklingen och inflationstakten.
Gradvis skulle den svenska konkurrenskraften stärkas och därmed
industriproduktion och investeringar stimuleras.
Denna politik misslyckades emellertid i en rad hänseenden.
Till följd av den otillräckliga konkurrenskraften kompenserades inte
nedpressningen av den inhemska efterfrågan av höjd efterfrågan frän ullandel.
Resultatet blev alt kapacitelsulnylljandet i ekonomin sänktes med åtföljande
lägre produktivitet, högre kostnader per producerad enhet och därmed en sämre
utveckling av konkurrenskraften än beräknat. Den vikande eflertVägan bidrog
också lill atl dämpa förelagens invesleringbenägenhel. Investeringsvolymen,
som redan förut var klart otillräcklig, minskade därför ytterligare. Med
sjunkande industriproduktion och investeringsnivå motverkades även den
strukturomvandling av den svenska industrin som älslram-ningspolitiken sades
syfta lill.
På sysselsättningens område blev följderna av den under de
två senaste åren förda politiken fullt kännbara i är. I takt med all den
offentliga sektorns efterfrågan pä arbetskraft bromsades upp och
induslrisysselsältningen minskade, ökade antalet arbetslösa. När så även
ambitionsnivån för arbetsmarknadspolitiken sänktes, blev följden en snabbt
stigande öppen arbetslöshet.
Sammanfattningsvis ledde den förda ålstramningspolitiken
lill etl betydande underutnyttjande av arbetskraften och av vår industriella
kapacitet. Den nedgång i del produktiva sparandel - investeringarnas och
ulrikes-neltols andel av nationalinkomsten - som åtföljde denna politik bidrog,
som tidigare framhållits, lill atl ytterligare fördjupa obalanserna i ekonomin.
Denna ensidiga åtslramningspolitik medför mycket stora
välfärdsförluster i form av ökad arbetslöshet, utslagning av induslrikapacilel
och successivt sjunkande levnadsstandard. Den har också oacceptabla
fördelningspoliliska konsekvenser. Del är dessutom myckel tveksamt om den -
trots dessa höga kostnader - över huvud taget skulle kunna leda till återställd
balans i den svenska ekonomin. Detta alternativ för den ekonomiska politiken
ler sig därför inle heller acceptabelt.
Prop. 1982/83:50 19
3.4 Det produktionsexpansiva alternativet
Omfattningen av obalanserna i den svenska ekonomin och
kraften i den långsiktigt nedåtgående trenden för produktion, sysselsättning
och investeringar var hösten 1982 sädana all del framstod som nödvändigt all
vända utvecklingen.
Inte minst gällde det atl återupprätta förtroendet för den
svenska kronan, vilken - till följd av den ogynnsamma industriella
utvecklingen -sedan flera år varit myckel svag. Den nedskrivning av kronan, som
den förra regeringen vidtog hösten 1981, var ej tillräcklig för alt återställa
förtroendet för kronan. Valulaulflödet har under de 12 senasie månaderna, med
några fä undanlag, legal på ungefär tvä miljarder kronor i månaden.
Kravet på
etl omedelbart trendbrott förstärktes av den massiva spekulation mot kronans
värde, som under sensommaren och början av hösten visade den negativa syn pä
den ekonomiska utvecklingen i Sverige som var förhärskande pä de
internationella marknaderna. Bara under den första veckan i oktober uppgick
valulaulflödet till över 2,5 miljarder kr. Om den nytillträdande regeringen
hade försökt stoppa den spekulativa attacken mol kronan med hjälp av
räntehöjningar och skärpt åtstramning hade följden blivit en dramatisk
utslagning av induslrikapacilel och en än kraftigare ökning av arbetslösheten.
Del enda sättet att snabbt bryta den industriella
nedgången och skapa förutsättningar för att inom överskådlig tid vända den i en
nödvändig expansion var därför atl devalvera. För all en devalvering skulle bli
trovärdig och en gäng för alla göra slut på de senasie årens återkommande
valutakriser mäste den ges en sädan storiek atl den kan bidra lill all lösa de
långsiktiga konkurrens- och strukturproblemen, som orsakat både underskott och
valutakriser. Efter konsultationer med berörda parter, bl.a. övriga nordiska
länder, skrevs således kronans värde ned med 16% den 8 oktober.
Den ökning av konkurrenskraften som devalveringen medför,
gör att det under kommande är blir möjligt all få lill sländ etl avgörande
broll med de nedåtgående trenderna för produktion, sysselsättning och
investeringar. Härigenom blir del möjligl all genomföra den strategi som
förespråkades i krisprogrammel "Framlid för Sverige". Även vid den
ytterligt svaga tillväxt av världshandeln som kan befaras kan den totala
efterfrågan som riktas mot svensk produktion öka. Efter någon lid bör del bli
möjligl all hejda sysselsällningsnedgängen inom industrin. Genom att öka
industriproduktionen skapas resurser för alt stärka sysselsättningen inom den
privata och offentliga tjänstesektorn saml för all värna de vikliga sociala
iransfereringssyslemen. Den konkurrensulsatla sektorn förstärks och därmed
skapas förutsättningar för en återhämtning av investeringarna och en
strukturomvandling av näringslivet i riktning mot långsiktigt lönsamma
verksamheter. Det omfallande industristödet till förlustföreiagen kan börja
Prop.
1982/83:50 20
avvecklas.
Möjligheter öppnas atl väsentligt minska bytesbalansunderskottet och därmed
utlandsskulden.
Ett viktigt led i
strävandena att göra industrin mer konkurrenskraftig är all bereda den tillgång
till en slörre hemmamarknad. Sverige bör mer aktivt än hittills verka för alt
de nordiska ländernas industri stärks genom att få utvecklas med hela Norden
som hemmamarknad. Della är av särskild vikt för de små och medelstora förelagen.
På grund av den ekonomiska stagnationen har Sverige erbjudit en allt sämre
avsättningsmarknad för de nordiska ländernas export, vilket försämrat
förutsättningarna för del ekonomiska samarbetet i Norden. Det är från della
perspektiv av särskild betydelse all Sverige återvinner sin ekonomiska styrka.
Endasi härigenom kan Sverige göra en fullgod insats i det nordiska ekonomiska
samarbelel. Del är av slor vikl atl påskynda de ansträngningar som görs inom
Nordiska Ministerrådet för atl vidareutveckla den nordiska hemmamarknaden.
Den kraftfulla omläggning
som devalveringen medfört är emellertid förknippad med vissa risker. Del är
viktigt atl identifiera dem, så atl de också blir möjliga all undvika.
Den vanligaste orsaken
till all devalveringar misslyckas är all de inle åtföljs av en ekonomisk
politik i övrigt som förmår befästa den uppnådda förstärkningen av
konkurrenskraften, dvs. atl den inle är en del av ell helheisprogram. Den
devalvering som nu genomförts är emellertid endasi första fasen i en övergripande
krisplan, och den åtföljs av en rad kompletterande åtgärder, vilka tillsammans
i en andra fas skall säkerställa atl devalveringen ger de önskade effekterna.
4
Den ekonomisk-politiska strategin för de närmaste åren
4.1
Huvudlinjerna i den ekonomiska politiken
Genom
devalveringen har goda möjligheter skapats all samtidigt öka tillväxten och
minska obalanserna i den svenska ekonomin. Om dessa möjligheter skall kunna
utnyttjas är del av avgörande betydelse att devalveringen följs upp genom en
konsekvent ekonomisk politik som främjar tillväxten i den konkurrensulsatla
sektorn genom att tillse atl förbättringen av konkurrenskraften blir beslående.
Huvudlinjerna
i en sådan politik måste vara:
- alt
samla hela nationen och effektivt utnyttja våra resurser i kampen för
den fulla sysselsättningen,
- atl
bekämpa inflationen och återställa jämvikten i bytesbalansen,
- att
låta de nödvändiga bördorna bäras av alla grupper i samhället efter
deras bärkraft.
Prop.
1982/83:50 21
4.2 Bestående konkurrenskraftsförbättring
En grundläggande förutsättning för alt devalveringen skall
bli lyckosam och ge långsiktigt positiva effekter på den svenska ekonomin är
att förbättringen av förelagens konkurrenskraft blir beslående och inle snabbi
äts upp av en våg av pris- och kostnadsökningar. Del är också nödvändigt att
förelagen utnyttjar konkurrenskrafisförbätlringen lill all sänka sina priser i
förhållande lill världsmarknadspriserna eller pä annat sätt förstärka sin
marknadsposition. Därigenom kan de öka sin export och återta en del av de
marknadsandelar som förlorats under senare är, vilket omgående verkar
stimulerande pä produktion och tillväxt i den konkurrensulsatla sektorn. I
takt med atl kapacitetsutnyttjande och vinsler stiger skapas sä småningom också
förutsättningar för en investeringsuppgång i näringslivet.
Möjlighelerna
all snabbt fä igång en positiv utveckling enligt dessa linjer ökar om företagen
redan från början anser sig ha skäl all räkna med all
konkurrenskraftsförbättringen blir beslående. Deras benägenhet all utnyttja
den förstärkta konkurrenskraften och bygga ut produktionskapaciteten bör då
vara väsentiigl slörre än om det finns risk för atl förbättringen av
konkurrensläget endasi blir temporär.
Men för alt konkurrenskrafisförbätlringen skall bli beslående
måste människorna i vårt land acceptera den engångssänkning av levnadsstandarden
som följer av devalveringen. Det krävs all ingen grupp försöker kompensera sig
på andras bekostnad för den inflalionseffekl som devalveringen övergångsvis
innebär. Om detta villkor inte skulle uppfyllas, omintetgörs den förbättrade
konkurrenskraften, de ekonomiska obalanserna skulle förvärras, och del
ofrånkomliga resultatet blir en stegring av arbetslösheten.
4.3 En rättvis fördelningspolitik
Del är således av avgörande betydelse all alla grupper
solidariskt ger sitt bidrag för all stärka den svenska ekonomin. Det svåra
ekonomiska läget kräver uppoffringar av människorna i vårt land. 1 del läget
skärps kraven på fördelningspolitiken. Människorna är, av förståeliga skäl,
endast villiga lill sådana uppoffringar, om de upplever att bördorna fördelas
efter bärkraft och atl politiken värnar de svaga och utsatta i samhället.
Likaså är del viktigt alt uppoffringarna upplevs som
meningsfulla; att människorna märker all de följs av åtgärder som syftar lill
all ge de önskade resultaten. Därför är en krispolitik baserad på kraven om en
rättvis fördelning den enda möjliga. Därför ställer regeringen ocksä fördelningspolitiken
i centmm för krisplanens genomförande.
Det viktigaste inslaget i fördelningspolitiken är kampen
för den fulla sysselsättningen. Regeringen har redan avsatt betydande resurser
i kam-
Prop.
1982/83:50 22
pen mot arbetslösheten och alla dess förödande
fördelningspolitiska orättvisor. Della arbete kommer alt fortsätta. Framför
allt eftersträvar regeringen all häva den höga arbetslösheten bland ungdomen.
Den
utveckling som under de föregående regeringarna hotat all medföra ökande
klyftor i del svenska samhället måste brytas. Regeringen kommer all infria de
fyra vallöftena, som syftar lill alt värna del sociala trygghetssystem som
byggts upp under arbetarrörelsens ledning: Värdesäkringen av pensionerna kommer
alt återställas; beslutet om införande av karensdagar och försämrad
ersättningsnivå inom sjukförsäkringen rivs upp; försämringen av
dagersättningen inom arbetslöshetsförsäkringen samt försämringen av
statsbidragen lill barnomsorgen kommer all upphävas. I enlighet med
utfästelserna i del socialdemokratiska krisprogrammel kommer vidare den
fortsatta utbyggnaden av den offentliga servicen att prioritera barnomsorgen
och äldrevärden.
Speciellt
vinnlägger sig regeringen i detta sammanhang om atl stödja barnfamiljerna.
Omfattande insatser kommer atl sältas in för all skydda dem: Barnbidragen höjs,
särskill för flerbarnsfamiljerna; de föriängda barnbidragen för
grundskolesluderande över 16 är höjs; studiebidragen lill gymnasiestuderande
höjs; och Uvsmedelssubventionerna höjs. Dessutom har beslut redan lagils om
höjning av bostadsbidragen, vilket också främst gynnar barnfamiljerna.
Men
fördelningspolitiken innefattar inle bara åtgärder för all mildra
krispolitikens bördor för de mest utsatta grupperna. Regeringen avser också all
säkerställa all de välbärgade medborgarna verkligen släller upp efter bärkraft.
Skallen på förmögenheler, arv och gåvor kommer alt skärpas. Vissa
skattelättnader som beviljats aktieägarna kommer att avskaffas. Höjd skall
kommer all las ul på en del umbärliga varor. Samtidigt medför reformen av
inkomstskallen all del blir mer lönsamt alt arbeia och spara men mindre lönsamt
atl konsumera på kredit och atl missbruka avdrags-möjligheterna.
Dessutom
kommer regeringen atl intensifiera kampen mol skalleflykt och ekonomisk
brottslighet. Ingen skall fä kunna dra sig undan sina medborgerliga skyldigheter.
Vinsternas
utveckling och användning spelar en central roll i fördelningspolitiken. Ell
bäde ofrånkomligt och önskvärt resultat av devalveringen är all vinsterna i
den utlandskonkurrerande delen av näringslivet kommer alt stiga - i vissa
företag och branscher lill påtagligt höga nivåer. En sädan vinstutveckling
släller bestämda krav både på företagen och på den ekonomiska politiken.
För del
första kan vinstökningen inle tillålas ge upphov till en onormalt hög
löneglidning, som allvarligt skulle försvåra en återhållsam lönepolitik. För
det andra måste — så långt del är möjligl - garantier skapas för all vinsterna
används till produktiva investeringar. För det tredje måste strävan vara all
förhindra all vinsluppgängen leder lill en ylleriigare koncen-
Prop. 1982/83:50 23
iralion av förmögenheler och makt i näringslivet. De
åtgärder i fräga om företagens vinster som föreslås resp. aviseras i denna
proposilion har utformats för atl uppnå dessa tre syften.
4.4 Låg inflation
Genom en aktiv och medveten fördelningspolitik skapas
således förutsättningar för all medborgarna solidariskt skall bära de
uppoffringar som är nödvändiga för all ta värt land ur krisen. Men en beslående
konkurrenskraftsförbällring släller inle bara krav pä en anpassning av
reallönerna. 1 ell längre perspektiv måste inflationen begränsas lill högst den
nivå som råder i våra viktigaste konkurrentländer. Dessutom måste ekonomins produktionsförmåga
stärkas genom all landels resurser i form av arbetskraft och kapital utnyttjas
på ell effektivt säll.
Devalveringen
av den svenska kronan medför via stigande importpriser en oundviklig
engångshöjning av den allmänna prisnivån i landet. Sedan denna effekt slagit
igenom måste inflationen pressas ned till en låg nivå. Låg inflation skapar
gynnsamma villkor för ekonomisk tillväxt samlidigt som en rättvis fördelning av
inkomster och förmögenheler underiätlas. En målmedveten inflationsbekämpning är
ocksä en förulsällning för all varakligl kunna nedbringa dagens rekordhöga
räntenivåer.
En
återhållsam lönerörelse utgör en viktig grundslen i kampen mol inflationen. Om
man skall kunna undvika alt hamna i en mycket svårhanterlig pris- och
lönespiral som pä sikt hotar växelkursen, fär inga grupper försöka kompensera
sig för den standardsänkning som devalveringen på kort sikt medför. Den
kommande avtalsrörelsen är härvid utomordentligt betydelsefull. Del är av
avgörande vikl all den resulterar i en uppgörelse som befäster den förstärkning
av konkurrenskraften som devalveringen gjort möjlig. Regeringen föreslär nu en
rad åtgärder i syfte att skapa förbättringar för en sädan uppgörelse, bl.a. när
del gäller fördelningspolitiken och vinsternas användning. Av slor betydelse
är även alt pensionärernas riksorganisation förklarat alt pensionärerna är
beredda att bära sin del av de uppoffringar, som blir nödvändiga för alt främja
sysselsättning och industriell tillväxt. Löntagarorganisationerna har också
deklarerat all de är införstådda med alt del ekonomiska lägel inte ger utrymme
för höga nominella lönepäslag.
I elt mer
långsiktigt perspektiv har den marginalskattesänkning som beslutats för även
1983-1985 skapat förbättrade förulsällningar för låga nominella löneökningar.
Specifika krav ställs ocksä på utformningen av den ekonomiska politiken under
kommande år. En alltför hög inhemsk efterfrågan skulle riskera alt medföra
ökade svårigheter att hålla kostnadssidan i schack, vilket i sin lur skulle
leda lill atl konkurrenskraften försvagades och alt devalveringens positiva
effekter urholkades. En expansion i den konkurrensulsatla sektorn måste däiför
kombineras med en återhållsam inhemsk konsumlionsulveckling.
Prop.
1982/83:50 24
Del på sikt största hotet mot en låg inflationstakt utgörs
av den likvidisering av kredilmarknaden som de senaste årens stora och ständigt
ökande budgetunderskott medför. Bringas inle budgetunderskotten under kontroll
äventyras den industriella återhämtning som är nödvändig för all rekonstruera
den svenska ekonomin. Därmed skulle själva kärnan i den nu inledda
krispolitiken hotas. Finanspolitiken mäste långsiktigt inriktas på atl
förbättra statens finanser. Det måste ske genom slor återhållsamhet med statens
utgifter men också genom inkomstförstärkningar vad gäller säväl skaller som
avgifter.
Väsentliga delar av de statliga utgifterna är en nödvändig
grundsten för all uppnå grundläggande sociala och mänskliga behov. I det
utomordentligt kärva budgetläge som nu avtecknar sig måste emellertid alla
utgifter noga prövas. Även ytterst angelägna utgifter kan behöva ses över i
syfte all pröva om de uppsatta målen på ifrågavarande område uppnås på elt
statsfinansidll acceplabell sätt. Utgifter som framstår som mer umbäriiga mäste
genom ell intensifierat omprövnings- och ompriorileringsarbete bringas ned. Av
största vikt är att finna åtgärder som syftar till all mildra inslaget av
automatik i budgeten.
Under de
närmaste åren är utrymmet för nya åtaganden starkt begränsat och bör i första
hand utnyttjas för att stödja verkligt utsatta grupper. Utrymme härför inom den
statliga budgeten måste skapas genom omprioriteringar. Delta skärper kraven pä
en aktiv och fördelningspolitiskt väl avvägd budgetpolitik.
Den
nyligen genomförda nedskrivningen av den svenska kronan medför all förelagens
internationella konkurrenskraft kraftigt förbättras. Såsom anges i
regeringsförklaringen måste denna nedskrivning följas av en neddragning av
vissa former av subventioner lill näringslivet, vilka under de borgerliga
regeringarna allvarligt försvagat statsbudgeten.
Mot denna
bakgrund och med beaktande av de kraftigt ökade kostnaderna för
subventionerade exportkrediter inom det s.k. SEK-systemet kommer inom
regeringskansliet att göras en översyn i avsikt alt reducera statens kostnader
för SEK-systemet. Della innebär all subventionsgraden i syslemel bör sänkas.
Ell led i översynen bör vidare vara alt pröva möjlighelerna lill ökad
samordning mellan de beslul om exportkredit-garantier som fallas av
Exporlkredilnämnden och de subventionerade exportkrediter som beslutas av SEK.
Sverige bör ocksä aktivt medverka i de internationella överläggningar som pågår
om minskning av subventionselementet i exportkrediter. 1 översynen bör också
övervägas möjlighelerna alt finna andra former för finansieringen av
SEK-systemet. vid sidan av statsbudgeten. Det finns anledning att återkomma till
detta ärende senare, i samband med förslag lill riksdagen innevarande riksmöte.
Vi kommer
ändå atl under överskådlig framtid dras med betydande underskott i
statsbudgeten. Politiken måste därför i.ell kortare perspektiv inriktas på all
finna vägar atl i ökad utsträckning finansiera underskottet pä
Prop. 1982/83:50 25
ett sätt som inle driver upp inflationen. Det innebär alt
statens upplåning hos allmänheten mäste intensifieras och upplåningen i
banksystemet begränsas. På det sättet undviks en inflationsskapande påspädning
av likviditeten i ekonomin. Bl.a. i syfte all minska likviditeten i ekonomin
kommer vidare reglerna för inbetalning av skatter och avgifter att ses över.
Därigenom kommer ocksä statens finanser all förslärkas.
Det är
angelägel att undvika omotiverade prishöjningar i samband med devalveringen.
Sådana kan läll få självförslärkande spridningseffekter. Därför har ett allmänt
prisslopp införts. För importerade varor får dock priset höjas i den
utsträckning som motiveras av den ändrade växelkursen, vilket underlättar den
eftersträvade relalivprisförändringen mellan svenska och importerade varor.
Strävan är atl prisstoppet skall vara i kraft under en relativt kort
lidsperiod.
4.5 Ett effektivt resursutnyttjande
Skallereformen är av slor betydelse då del gäller all
säkerställa alt landels resurser utnyttjas sä effektivt som möjligt. Genom atl
marginal-skattesatserna sänks inte minst för de breda löntagargrupperna
tippmunt-ras ökade arbetsinsatser och ökat sparande. Omflyttningar lill nya arbetsuppgifter
görs mer lönsamt och stimulerar därmed till effeklivare arbetsinsatser.
Samlidigt beskärs - säväl genom marginalskaitesänkningen som genom
begränsningen av underskollsavdragens värde - avkastningen på skatteplanering
och avdrag. Della är ell led i regeringens allmänna strävan all föra över
resurser frän improduktiv lill produktiv verksamhel.
För alt mobilisera landets resurser kommer regeringen
vidare alt vidta kraftfulla åtgärder för alt öka vär produktion inom energi-
och skogssektorerna. Så snart som möjligl kommer särskilda åtgärder alt vidtas
i syfte all trygga skogsindustrins råvarubehov och avhjälpa den virkesbrist,
som under nägra av de senare åren varit elt hinder för fullt resursutnyttjande
inom skogssektorn och som förorsakat onödig virkesimporl. Omfattande insatser
kommer att göras för att i ökad utsträckning ta lill vara våra inhemska
energiresurser och därmed minska behovel av dyrbar importerad olja.
Inledningsvis ges därvid ökat stöd framför allt lill distribution av fjärrvärme
saml lill anläggningar för torveldning.
Satsningarna på energiområdet ingår i ett mer omfattande
investeringsprogram, som regeringen avser all genomföra för atl påskynda den
industriella expansionen. Det bör i della sammanhang understrykas, all de offentliga
investeringarna saml myndigheternas stöd lill del privata näringslivets
investeringar kommer all kanaliseras lill sådana verksamheter som bedöms ha
goda förutsättningar för långsiktig lönsamhet. Devalveringen har skapat
förutsättningar för atl näringslivet på egna ben skall kunna la sig ur de
rådande svårigheterna; regeringen kommer därför atl till det yttersta försöka
undvika en situation där Sverige skulle bli beroende av ell med
slaissubvenlioner vidmakthållet näringsliv.
Prop.
1982/83:50 26
Investeringsprogrammet och investeringsstödet kommer
följaktligen atl inriktas å ena sidan på sådan industriell verksamhet som har
förutsättningar all klara sig igenom härd konkurrens, å andra sidan på sådana
investeringar i infrastruktur som sänker kostnaderna och stärker
konkurrenskraften för industrin som helhet. Som exempel på del sistnämnda kan
anföras upprustning av vägnätet, av järnvägarna, luftfarten samt av post- och
telekommunikations väsendet.
Investeringsprogrammet omfattar även insatser för all
stärka forskning och utbildning, vilket är av långsiktig betydelse för
förnyelsen av svenskt näringsliv.
För all våra produktiva resurser skall kunna mobiliseras
fullt ut krävs också att arbetskraftens potential las tillvara och atl
arbetsmarknaden fungerar effektivt. Skattereformens positiva effekter har redan
berörts. Det är vidare viktigt atl förebygga sådana flaskhalsproblem som
brislen på yrkesarbetare orsakat inom industrin. Regeringen understödjer därför
del initiativ som tagits av AMS och verkstadsindustrins parter till en särskild
satsning på brislyrkesulbildning inom verkstadsindustrin. För detta ges AMS
ökade resurser.
4,6 Stabiliseringspolitiska överväganden
Den ekonomiska politiken kan inte bara utformas med hänsyn
lill de långsiktiga målen utan måste också avvägas med hänsyn lill konjunkturlägel.
Vid en snabb och kraftig internationell konjunkturuppgång kan obalanserna i
den svenska ekonomin avhjälpas relativt snabbt. En exportledd
produktionstillväxt kan då kombineras med en stram inhemsk eflerfråge-politik
ulan alt negativa sysselsättningseffekter behöver uppkomma.
Det är emellertid, som tidigare nämnts, troligt att det
internationella konjunkluruppsvinget dröjer och att det dessutom blir relativt
svagt. Den inhemska efterfrågan kan dä inle stramas ät lika hårt. ulan
politiken måste avvägas med hänsyn lill de krav som de slabiliseringspoliiiska
målen och framför allt då målet om full sysselsättning släller.
På grund av de stora obalanserna i den svenska ekonomin är
det emellertid inle möjligl all, vid en internationell konjunkturnedgång,
parera de negativa effekterna på sysselsättningen genom alt i
slabiliseringspolitiskt syfte öka den offentliga konsumtionen. Detta skulle
riskera alt förvärra strukturproblemen i den svenska ekonomin. Del begränsade
utrymme som nu finns för ökad offentlig expansion bör huvudsakligen användas
lill investeringar som främjar tillväxten, bl.a. genom atl stödja den konkurrensutsatta
sektorns expansion. Detta synsätt har varit vägledande vid utarbetandet av del
investeringsprogram som ingår i krisplanen.
Sysselsättningen mäste i övrigt värnas genom en aktiv
arbetsmarknadspolitik. Behoven är här stora efter det senasie årets kraftiga
försvagning av arbetsmarknaden och inför den fortsatta försvagning som kan
förutses i
Prop.
1982/83:50 27
vinter.
AMS kommer atl tilldelas resurser i erforderlig omfattning för att de
arbelsmarknadspolitiska medlen skall kunna sättas in med full styrka.
Sysselsättningen i beredskapsarbeten kommer atl öka kraftigt, och omfattande
insatser för atl speciellt bekämpa ungdomsarbetslösheten kommer atl sältas in.
Riktade åtgärder för att lindra de exceptionella sysselsättningsproblemen i
Norrbotten skall också vidtas.
5
De ekonomisk-politiska åtgärderna
Regeringens
ekonomiska politik utgör en strategi för ökad tillväxt, höjd sysselsättning och
rättvis fördelning. Det första steget i denna strategi togs genom devalveringen
den 8 oktober, vilken avsåg all stärka det svenska näringslivels
konkurrenskraft och lägga grunden för en sanering av vårt lands ekonomi.
Devalveringen skall under den kommande mandatperioden följas upp genom en fast
och konsekvent ekonomisk politik i syfte all säkerställa alt
konkurrenskrafisförbätlringen blir beslående.
Men
samlidigt är del akuta sysselsättningsläget utomordentligt allvarligt. När den
nya regeringen tillträdde i september gick 176000 människor ulan arbete. Del är
en ökning med över 50% på ett år och den högsta månadssiffra som noterats på
mer än 25 år. Vi vet dessutom av erfarenhet atl arbetslösheten normalt stiger
under vintern.
Omedelbara
och omfattande insatser krävs därför för atl förhindra en dramatisk försämring
av sysselsättningsläget under del kommande halvåret.
Regeringen
har således lagil slällning för etl omfattande program med det dubbla syftet
all lindra de akuta svårigheterna under den kommande perioden och samlidigt
understödja och komplettera den långsiktiga ekonomisk-politiska strategin. 1
detta program ingår en massiv arbetsmarknadspoUtisk insats innefattande nya
anslag för arbelsmarknadsulbildning, beredskapsarbeten och riktade
ungdomsinsatser. Vidare läggs ett omfattande investeringsprogram fast.
Syftet
med della investeringsprogram är fyrfaldigt. För det första skall del bidraga
lill all importen av energi begränsas; för del andra skall del understödja
industrins kommande expansion, genom alt bygga ut och modernisera samhällets
infrastruktur; för del tredje skall investeringsprogrammet hejda den
fortgående ulslagningen av vissa för näringslivels fortbestånd vikliga
branscher, framför allt byggnadsindustrin; och för del fjärde, slutligen, skall
del bidraga lill alt klara de akuta sysselsättningsproblemen under vintern
1983/84, återigen främst på byggnadsområdel.
Dessa
insatser är ej ämnade atl vara permanenia. De skall efterhand avlösas av den
efterfrågan som den förbättrade konkurrenskraften, genom ökad export och
återvunna marknadsandelar på hemmamarknaden, kommer atl ge. Under en
övergångsperiod kommer de emellertid all vara av synnerlig vikl.
Prop. 1982/83:50 28
1 regeringens ekonomiskt-politiska åtgärdspakei ingår
också en rad förändringar på skatternas område. Dessa har dels lill syfte att
stimulera till ökade investeringar, dels är de ägnade atl fördela
krispolitikens bördor så rättvist som möjligt. Av särskild betydelse är i detta
sammanhang det syslem för vinstdelning, som regeringen avser alt införa för
aktiebolagen under nästkommande är.
Slutligen kommer regeringen också att infria de fyra
vallöften om tryggandet av vissa sociala välfärdsrelbrmer, som del socialdemokratiska
partiet utfärdade i valrörelsen.
5.1 Arbetsmarknadspolitiken
Regeringen har i slutet av oktober i år presenterat etl
arbetsmarknadspo-litiskt åtgärdsprogram för atl begränsa arbetslösheten under
hösten och vintern. Förslag om dessa åtgärder redovisas senare denna dag i
detalj av chefen för arbetsmarknadsdepartementet.
Tyngdpunkten
i della ätgärdsprogram ligger på sysselsällningsskapande åtgärder till elt
belopp om 1950 milj. kr., varav 1650 milj. kr. avser beredskapsarbeten.
Härigenom kan antalet dagsverken ökas från den tidigare planeringsnivån för
budgetåret 1982/83 om 6,3 milj. till 9,6 milj. dagsverken. Med utnyttjande av
finansfullmaklen (prop. 1981/82: 150, FiU 1981/82; 40, rskr 1981/82: 393) har
regeringen genom beslut den 21 oktober 1982 beslutat tidigarelägga statliga
investeringsprojekt för 1017 milj. kr. i syfte all undvika en fortsatt
försämring pä byggarbelsmarknaden. Inom ramen för de sysselsällningsskapande
åtgärderna disponerar AMS sedan tidigare 60 milj. kr. för rådrumsbeställningar
till industrin. Denna ram höjs med 300 milj. kr. för statliga
industribeställningar.
Inom arbetsmarknadsutbildningen har regeringen redan
fatlat beslut om alt höja bidragen lill utbildning när det finns påtaglig risk
för permiltering eller uppsägning av arbetstagare från 20 kr./tim till 35 kr.
/tim. Höjningen begränsas till utbildning inom tillverkningsindustrin.
Kostnaderna för denna höjning inkl. en förväntad volymökning beräknas lill 170
milj. kr. Samtidigt har regeringen föreskrivit atl AMS för budgetåret 1982/83
får planera arbetsmarknadsutbildning på en nivå motsvarande 125 000 deltagare,
all jämföra med den tidigare planeringsnivån 110000 deltagare. 30 milj. kr.
satsas därutöver pä brislyrkesulbildning i syfte all förebygga sådana
flaskhalsproblem som kan orsakas av brist på yrkesarbetare i en konjunkturuppgång.
Satsningen gäller fortbildning av anställda inom verkstadsindustrin lill
kvalificerat yrkesarbete.
Ramen för bidrag till ungdomsplatser, som tidigare uppgick
lill 60 milj. kr., har likaså genom utnyttjande av finansfullmakten, genom
regeringens beslul den 21 oktober 1982, höjts med 90 milj. kr.
Mol bakgrund av det särskill ansträngda
sysselsättningsläget i Norrbollen haren betydande del -drygt 183 milj. kr. -
av de tidigarelagda statliga
Prop. 1982/83:50 29
investeringarna
avdelats för byggnads- och anläggningsarbeten i dena län. Kostnaden för de nu
anmälda resp. föreslagna åtgärderna pä arbetsmarknadspolitikens område uppgår
till sammanlagt ca 3,7 miljarder kr.
5.2
Investeringsprogrammet
De
investeringsinsatser som föreslås riktas främst mol energi-, kommunikations-
och byggsektorerna.
Kommunikationsdepartementet
bör få anslag om totalt I 000 milj. kr. för atl under innevarande och nästa
budgetär genomföra ett antal vikliga investeringsprojekt. Flera områden berörs.
Då del gäller förbättring av vägnätet planeras en utbyggnad av bl.a.
Värmdövägen, av E 4, E 6 och riksväg 51. Speciella åtgärder mol eftersatt
vägunderhåll kommer atl vidtas för atl öka trafiksäkerheten och minska
trafikstörningar.
Statens
Järnvägar bör fä ökade anslag lill fler lok och vagnar, saml för en utbyggnad
av delar av spårnätel. Luftfarten byggs ut genom atl Arlanda kompletteras med
nya anläggningar och genom atl dess banor förbättras. Postverket och televerket
fär särskilda anslag för nya investeringar, i det sistnämnda fallet i syfte alt
tidigarelägga digilaliseringen av telenätet. Åtgärder för alt främja
investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken kommer ocksä all
vidtas.
Utbildningsdepartementet
bör få anslag om 170 milj. kr. för att under innevarande och nästa budgetär
bygga om och lill forsknings-, undervisnings- och bibliotekslokaler. Därigenom
stöds säväl forskning och utbildning som byggsektorn.
Byggnadsverksamheten
stimuleras även genom all bl. a. elt system med hyresrabatter bör införas för
nybyggnation, varigenom efterfrågan och produktion av hyreslägenheter
underslöds. Dessutom bör totalt 600 milj. kr. satsas på energibesparande
åtgärder, främst avseende isolering och Ijärrvärme, för bostadshus.
På
energisidan bör under innevarande och nästa budgetår genomföras ell
investeringsprogram omfattande totalt 1,2 miljarder kr., varav mer än hälften
bör avse stöd till tillverkning och upphandling av energiulruslning, säsom
värmepumpar och koleldade förbränningsanläggningar. För all möjliggöra en
minskning av oljeimporten bör ökat slöd också ges lill fjärrvär-medislribulion
saml till torvddningsanläggningar.
För
alt vi bättre skall kunna utnyttja Sveriges egna råvaruresurser bör totalt 300
milj. kr. anslås till ell investerings- och utvecklingsprogram för gruv- och
mineralinduslrin, och dä i etl första skede ell program för utökad
prospektering. Merparten av prospekleringen kommer all ske i Norrbotten.
Syftet är all öka livslängden hos befintliga gruvor och mineralföretag och atl
lägga grunden för nya för all därigenom åstadkomma en långsiktigt lönsam
breddning av industrin.
Prop. 1982/83:50 30
5.3 Skattepolitiken
De åtgärder på skattepolitikens område som nu bör
genomföras berör företagsbeskattningen, kapitalbeskattningen, inkomstskatten,
mervärdeskallen saml införande av vissa nya punktskatter.
Ett centralt mäl för regeringens ekonomiska politik är,
som tidigare framhållits, atl stimulera till en ökning av investeringarna, i
synnerhet inom industrin. Del viktigaste medlet härför är all genom generell
ekonomisk politik åstadkomma en tillräcklig efterfrågan, så all
kapacitelsutnyttjandet höjs och initierar en invesleringsuppgäng. I väntan på
en dylik självbärande uppgång bör emellertid också de skailepoliliska medlen utnyttjas
för att stimulera investeringsverksamheten. Följande åtgärder aktualiseras i
della syfte:
-
obligatorisk
avsättning till investeringsfond. Aktiebolag och ekonomiska föreningar bör
åläggas all betala in 20% av sina vinster för 1983 lill ränlelösa
investeringskonlon hos riksbanken. Inbetalningen skall vara avdragsgill under
förutsättning all företagen sätter av motsvarande belopp till en särskild
investeringsfond
-
invesleringsavdragel
för byggnadsarbeten förlängas med ell är t.o.m. den 31 mars 1984
-
invesleringsavdragel
vid redovisningen av mervärdeskallen förlängas med etl år till utgången av år
1983
-
det nuvarande
frisläppel av de allmänna investeringsfonderna föriängas etl år
-
frisläppel av
de allmänna invesleringsreserverna förlängas med ell är Etl annat centralt mäl
för den ekonomiska politiken är atl fördela de
uppoffringar som krävs för alt rekonstruera landels
ekonomi pä etl rättvist säll, sä all krispolitiken fär den nödvändiga
förankringen. Löntagarna fär vidkännas betydande reallönesänkningar. För all
även andra grupper skall bära bördorna bör följande fördelningspolitiskt
motiverade åtgärder pä skåneområdet las upp:
-
förmögenhetsskatten
höjas med 0,5 procentenheter i alla förmögen-helsskikt
-
arvs- och
gåvoskallen höjas
-
skattereduktionen
vid utdelning på svenska börspapper (f. n. max 2250 kr. för ogift och 4500 kr.
för makar gemensamt) slopas
-
skattereduktionen
vid det s.k. skaltesparandet sänkas frän 20 lill 10% för banksparandet och frän
30 till 20% för akliefondsparandet.
Den statliga inkomstskatten har genom riksdagens beslul
med brett parlamentariskt stöd reformerats i syfte all över en treårsperiod
sänka marginalskallesalsen i vanliga inkomstlagen lill 50%, samtidigt som
värdet av underskoltsavdragen skulle reduceras lill högst 50%. Sedan riksdagen
fattade sitt beslut har den svenska kronan devalverats med 16%, vilket påverkar
säväl inflationslakt som inkomstulveckling 1983 på elt sådant sätt
Prop. 1982/83:50 31
att anledning föreligger atl justera reformen för 1983. Följande
förändringar bör föreslås:
-
I
inkomslskiklen mellan 8 och 12 basenheter (58400-87 600 kr. i 1983 års
penningvärde) bör skallen sänkas med yllerligare I procentenhet. Den maximala
skattelättnaden blir därmed 292 kr.
-
För all skapa
skallemässig jämställdhet mellan arbetsgivarnas och löntagarnas kostnader för
resp. facklig organisalionsverksamhel bör en skaltereduktion för
fackföreningsavgifter med 40% av erlagd avgift införas. Högsta underlaget för
reduktionen bör vara I 200 kr.
-
För att
motverka den potentiella inkomst- och förmögenhetsökning hos privata
hyresvärdar som de reducerade räntesubventionerna i del allmännyttiga
bostadsbeståndet kan ge upphov till, bör en hyreshusavgifl införas. Avgiften
bör vara I % av taxeringsvärdet för är 1983, 1,5% för är 1984 och därefter
2,0%.
-
En särskild
skall på 600 kr. bör införas på videobandspelare.
-
För atl
samhället skall fä del av de betydande vinsler som uppkommer vid elproduktion i
vallenkraflstationer när priset på andra energikällor stiger bör en skatt pä vatlenkraftsbaserad
elproduktion pä 2 öre per kWh införas. Den bör reduceras med I öre per kWh för
kraflverksbygg-nad frän liden 1973-1977 och utgä helt för senare kraftverk.
-
Regeringen
kommer vidare - lill följd av den förstärkning av vissa industriföretags
konkurrenskraft som devalveringen av den svenska kronan innebär — överväga en
minskning av den nedsättning av allmän energiskalt som vissa industriföretag nu
medges.
5.4 Vinstavsättning och vinstdelning
Ökad sysselsättning och samhällsekonomisk balans förutsätter
en höjd lönsamhet inom den konkurrensulsatla delen av näringslivet. Stora
vinster skapar emellertid fördelningspoliliska problem. Del framstår som utmanande
om vinsterna skall tillfalla företagens ägare medan befolkningen i övrigt ej
får kompensera sig för devalveringens effekter. Del är därför nödvändigt atl se
lill alt en viss del av förelagens vinsler förs över från ägarna lill andra
grupper i samhället. Samtidigt bör företagen stimuleras atl utnyttja sina ökade
vinster för produktiva investeringar i stället för placeringar av
huvudsakligen finansiell natur.
1 della
syfte föreslär jag, som redan omtalats, dels föriängningar av
invesleringsavdrag och frisläpp av investeringsfonder, dels atl aktiebolag och
ekonomiska föreningar skall betala in 20% av sin vinst under nästa är till
ränlelösa konton hos riksbanken. Avsättningen lill fonden blir avdragsgill om
motsvarande belopp avsätts lill en särskild investeringsfond. Denna fär tas i
anspråk bl. a. för investeringar i byggnader, markanläggningar och inventarier
saml kostnader för forskning och utveckling. Samråd bör därvid ske med de
lokala fackliga organisationerna.
Prop.
1982/83:50 32
Det främsta syflel med den föreslagna särskilda
investeringsfonden är atl stimulera företagens investeringar under åren 1984
och 1985. Endast genom atl investera kan förelagen under denna period få ul de
tili riksbanken inbetalade medlen. Den obligatoriska inbetalningsskyldighelen
löser dock — även om den fär en dämpande inverkan på förelagens utdelningar -
endasi i mindre utsträckning önskemålet om en rimlig fördelning av de ökade
vinsterna. Jag avser därför all senare under innevarande riksmöte återkomma med
förslag om elt system för vinstdelning. Del kan dock vara lämpligl att redan nu
ange huvuddragen i detta system.
När det gäller förelagens vinsler under 1983 talar starka
praktiska skäl för atl vinstdelningen i en eller annan form anknyles till
företagens utdelning. Den konstruktion som övervägs är all påföra förelagen en
avgift motsvarande 20% av beslutad utdelning för verksamhetsåret 1983. Avgiften
bör tillföras Allmänna pensionsfonden och användas för bl. a. aktieförvärv.
Del nu skisserade systemet bör begränsas lill utdelningar
från aktiebolag (inkl. banker och kreditakliebolag). Andra förelagsformer,
t.ex. ekonomiska föreningar och handelsbolag, bör alltså hållas utanför. Detta
innebär all endasi en myckel liten del av de icke börsnoterade aktiebolagen kommer
all bli skyldiga alt betala uldelningsavgifter. Grundprincipen bör vidare vara
alt utdelning som i realiteten hänför sig till en och samma vinst inle träffas
av avgift mer än en gång. Utdelning som lämnas av etl dotterbolag lill sitt
moderbolag och däi;efler slussas vidare till de slutliga ägarna bör således
avgiftsbdäggas endast en gång. Vidare är del viktigt all avgiften konstrueras
sä atl nyemissioner ej försväras.
Enligl min mening bör en på detta sätt konstruerad
koppling till utdelningen ses som ell provisorium för år 1983. För tiden
därefter kan det vara motiverat att välja en bas med bredare underlag och
mindre inlåsningsef-fekler än aktiebolagens utdelning. Valet av
vinsldelningssyslem hänger ocksä samman med företagsbeskattningens allmänna
utformning. Det finns anledning alt återkomma till dessa frågor när jag lägger
fram mitt konkreta förslag rörande 1983 ärs vinsler.
5.5 De fyra vallöftena
Socialdemokraterna lovade i valrörelsen all i fyra fall
återställa tidigare gällande regler på det socialpolitiska området, regler som
genom beslul av den tidigare riksdagsmajorilelen urholkats. Det rörde sig
däremot inte om nägra nya reformer. I och med att full finansiering anvisades
för återställandet av de tidigare gällande reglerna, främst genom en höjning
av mervärdeskatten och den s. k. arbetsmarknadsavgiften, skulle dessa åtgärder
uteslutande medföra fördelningspoliliska effekter, dvs. en omfördelning av de
disponibla inkomsterna till förmån för vissa utsatta grupper. Löftena avsäg
Prop. 1982/83:50 33
-
all den fulla
värdesäkringen i pensionssystemet skulle återställas. Detta bör nu ske genom
atl basbeloppet i pensionssystemet fr.o.m. den I januari 1983 anpassas till
förändringar i konsumentprisindex i stället för som nu basbeloppsindex.
Samtidigt bör pensionärerna erhålla en viss förskotlsuppräkning som
engängskompensalion för all uppräkningen av basbeloppet fortsättningsvis görs
årsvis i efterskott i stället för, som tidigare, var gång konsumentprisindex
steg med 3 %
-
all de av
vårriksdagen beslutade karensdagarna och försämrade ersätl-ningsförmånerna inom
sjukpenningförsäkringen skulle avskaffas
- all del reala värdet av arbetslöshetsförsäkringen
skulle höjas. Detta bör
genomföras genom all den högsta dagpenningklassen höjs lill 280 kr.,
grundbidragel och del kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) höjs till
100 kr., och genom all statsbidraget lill arbetslöshetskassorna äter höjs
lill den ursprungliga nivån 90% av kassornas kostnader
- all syslemel för statsbidrag till kommunernas
barnomsorg återförs till
tidigare gällande regler.
Cheferna för social-, utbildnings- och
arbetsmarknadsdepartementen kommer senare denna dag att ta upp frågan om dessa
vallöften.
För atl läcka de ökade kostnader som följer av dessa
förslag bör mervärdeskatten höjas från 17.7 lill 19,0% den Ijanuari 1983.
Vidare börden s. k. arbetsmarknadsavgiften höjas med 0,5 procentenheter.
Då denna höjning av mervärdeskatten leder lill
påfrestningar för de mest utsatta grupperna, i synnerhet barnfamiljerna, bör
samtidigt del allmänna barnbidraget höjas med 300 kr. per är, nerbarnsiillägget
höjas till 1 650 kr. per år för irebarnsfamiljer och lill 3 300 kr. per år för
tjärde och varje därpå följande barn. Del förlängda barnbidraget och
studiebidraget bör samtidigt höjas till att omfatta även barn mellan 16 och 18
är som uppbär studiebidrag eller förlängt barnbidrag. Höjningarna bör ske per
den 1 januari 1983.
Höjningen av mervärdeskatten leder till att
livsmedelspriserna höjs utöver de snabba prisökningar som registrerats under
senare tid. För ätt motverka de negativa effekterna härav på de minsl bemedlade
gruppernas reala disponibla inkomster föresläs en höjning av
livsmedelssubventionerna, så alt effekterna av mervärdeskallehöjningen på
subventionerade baslivsmedel neutraliseras.
5.6 De statsfinansiella effekterna
De olika åtgärder som föresläs i denna proposilion samt i
propositionen om upphävandet av beslutet om karensdagar m. m. har avsevärda
effekter på statsbudgetens utfall. Till dessa kommer även effekter på grund av
devalveringen saml nya utgifter till följd av redan inträffade förluster i den
statliga företagssektorn. Sammantaget innebär alla dessa omständigheter atl
budgelsaldol under innevarande budgetår kommer all försämras.
3 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 50
Prop.
1982/83:50 34
I den reviderade nalionalbudgelen angavs del statliga
budgetunderskottet för budgetåret 1982/83 till 75,8 miljarder kr.
Av den preliminära avstämning av statsbudgeten som nu har
ägl rum framgår alt utgifterna är upptagna med ell för lågt belopp. Framförallt
har behovet av medel lill följd av redan inträffade förluster och behov av
kapitaltillskott i den statliga företagssektorn kraftigt underskattats. Vidare
bygger de beräknade utgifterna för arbelsmarknadspolitiska åtgärder på en i
förhållande till den faktiska utvecklingen alltför optimistisk bedömning av
sysselsättningsutvecklingen. Tillsammans med erforderliga tekniska omräkningar
torde dessa omständigheter leda lill ökade utgifter på i storleksordningen 10
miljarder kr.
Jag övergår nu till alt kortfattat redovisa effekterna av
de förslag som läggs fram i denna proposition och i propositionen om upphävande
av beslulel om karensdagar, m. m.
I denna
proposilion framläggs sålunda ett omfattande investeringsprogram. Programmets
totala kostnad uppgår till 3 miljarder kr. I vilken takt dessa medel betalas ut
beror bl.a. på när de åsyftade investeringarna påbörjas och hur snabbt de
genomförs.
De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som jag tidigare
redovisat kommer att leda lill ökade utgifter på ca 3,7 miljarder kr. I della
belopp ingår även beslut som redan tagits av regeringen. 1 denna proposition
begärs ökade anslag om ca 2,4 miljarder kr.
För alt bl. a. hålla uppe bostadsbyggandet kommer alt
föreslås vissa bostadspolitiska åtgärder. Åtgärderna avser bl.a. hyresrabatter
och hyresförlustgarantier samt ökade insatser för all spara energi. De ökade
insatserna inom bostadspolitikens område finansieras med den föreslagna
hyreshusavgiflen.
Som jag
tidigare redovisat föresläs ell flertal skailepoliliska åtgärder. Den sänkta
statsskatten och skattereduktionen för erlagd fackföreningsav-gifl minskar statsinkomsterna
med ca 2 miljarder kr. för helår. De förlängda invesleringsavdragen torde
medföra I miljard kr. lägre statsinkomster. Den höjda produkiionsavgiften vid
elproduktion ökar inkomsterna med ca 1,2 miljarder kr. Samtidigt reduceras
dock dessa avgifter med tidigare nämnda nedsättningar, varför den totala
ökningen som helårs-effekt kan uppskattas lill ca 1,1 miljarder kr. Andra
skalleförändringar leder till ökade skatteinkomster om sammanlagt ca 1,1
miljarder kr. Den skärpta förmögenhetsskatten och höjningen av arvs- och
gåvoskatten leder till ökade statsinkomster pä ca 0,3 miljarder kr. De
förändringar som föreslås avseende skattereduktion på svenska börspapper och
skallereduktionen vid del s. k. skaltesparandet innebär ökade inkomster på ca
0,6 miljarder kr. Vidare kommer vissa nya punktskatter atl införas eller redan
befintliga avgifter all höjas, vilket innebär all inkomsterna ökar med ca 0,2
miljarder kr. Härutöver kommer effekterna av den föreslagna obligatoriska
avsättningen till investeringsfond, en åtgärd som i liden förskjuter
skalleinkomsterna frän juridiska personer.
Prop. 1982/83:50 35
Den sammanlagda kostnadsökningen lill följd av förslagen
all infria de fyra vallöftena saml ökningen av Uvsmedelssubventionerna - som
jag inom kort kommer alt beröra - uppgår lill närmare 7,4 miljarder kr. För atl
läcka dessa ökade kostnader kommer förslag all läggas om en höjning av
mervärdeskallen frän 17,7% lill 19% av beskattningsvärdet och en höjning av den
s. k. arbetsmarknadsavgiften med 0,5 procentenheter. De ökade inkomsterna från
mervärdeskatt och arbetsmarknadsavgift uppgår sammanlagt till ca 6 miljarder
kr. Härtill kommer ökade skatteinkomster pä ca 1,1 miljarder kr. p.g.a.
uppräkningen av pensioner, sjukersättning och ersättning vid arbetslöshet.
Sammantaget innebär detta atl av de ökade utgifterna om 7,4 miljarder kr. är
7,1 miljarder kr. finansierade.
Dä
höjningen av mervärdeskallen leder lill påfrestningar på en av de mest utsatta
grupperna, nämligen barnfamiljerna, kommer samtidigt, som redovisats tidigare,
en höjning av barnbidrag och studiebidrag all föreslås. Helårskoslnaderna för
dessa åtgärder uppgår till ca 800 milj. kr. Höjningen av
livsmedelssubvenlionerna medför en kostnad pä budgetens utgiftssida som kan
beräknas till 230 milj. kr.
Sammantaget
leder de åtgärder jag presenterat lill bestående förändringar av inkomster och
utgifter. Andra åtgärder, främst de arbelsmarknadspolitiska insatserna och
investeringsprogrammet, är av engångskaraktär. Förslagen leder dock på sikt
till en bättre ekonomisk utveckling och en därmed sammanhängande
budgetförstärkning. Pä kort sikt däremot medför främst engångsinsatserna för
alt förbättra arbetsmarknadsläget och för atl öka investeringarna etl ökat
budgetunderskott. De arbelsmarknadspolitiska insatserna faller i allt
väsentligt pä innevarande budgetår, medan merparten av utgifterna i
investeringsprogrammet uppstår nästkommande och senare budgetår.
För
innevarande budgetär medför detta all del statliga budgelsaldol kommer all
försämras. Jag bedömer atl underskottet i statsbudgeten innevarande budgetår
kommer alt uppgå lill ca 90 miljarder kr. mot i statsbudgeten redovisade 75,8
miljarder kr. Jag vill emellertid samtidigt understryka alt huvuddelen av
ökningen, säsom här redovisats, beror på effekter av den tidigare regeringens
politik, framför allt då industripolitiken, saml på de pä kort sikt automatiskt
budgelförsvagande effekterna av devalveringen. Denna skapar dock
förutsättningar för all vi i ell längre perspektiv skall kunna höja produktionen
och därmed även öka inkomsterna och slalsin-läkterna. Vidare vill jag
poängtera, alt de kostnadsökningar som uppstår genom åtgärder som föresläs i
propositionen om upphävandet av beslutet om karensdagar m. m. nästan
fullständigt finansieras av intäklsökningar. De ofinansierade utgiftsökningar
som tillkommit genom den nya regeringens åtgärder är således nästan
uteslutande förknippade med de omfallande arbetsmarknads- och
investeringssatsningarna; dvs. med åtgärder som syftar lill all öka
industriproduktionen och inkomsterna och lill alt bekämpa arbetslösheten.
Härigenom skiljer sig den nya regeringens budgetpolitik
Prop. 1982/83:50 36
på etl avgörande säll från den budgetpolitik som bedrivits
under de senaste sex åren.
Beräkningar av statsbudgetens inkomster, utgifter och
saldo för budgetåret 1983/84 kommer på sedvanligt sätt atl presenteras i
budgetpropositionen ijanuari, dä riksrevisionsverkels inkomstberäkning
föreligger och regeringens arbete med budgeten för budgetåret 1983/84 har
avslutats. Med del myckel stora budgetunderskott som byggts upp under senare år
blir det, som angavs i regeringsförklaringen, i budgetarbetet nödvändigt all
genomföra en myckel hård ulgiflsprövning. Ökade statliga insatser, bl.a. för
all främja sysselsättningen och öka investeringarna gör del än mer nödvändigt
atl bedriva ell utomordentligt stramt budgetarbete.
6 Utsikterna för 1983
6.1 Den internationella utvecklingen
Den internationella ekonomin har sedan 1980 präglats av
efterkrigstidens längsta lågkonjunktur och tillväxten torde även nästa år bli
mycket låg. Den ekonomiska politiken i de dominerande länderna är fortsatt
starkt restriktiv, trots all inflationen bromsas in och arbetslösheten blir
allt högre.
1 de
europeiska ekonomierna lyder konjunklurulsikterna pä en fortsall stagnation. En
betydande nedgång har noterats i industriproduktionen och handelsvolymerna.
Konjunkturen i Förenta staterna har blivit avsevärt sämre än vad som allmänt
väntades och den av administrationen förutsedda starka uppgången under loppet
av detta är har uteblivit. Även i Japan har tillväxten under detta är dämpats,
även om den forifarande är högre än i andra vikliga länder. Samlidigt har
osäkerheten på världens kreditmarknader ökat kraftigt under det gångna året,
vilket ylleriigare försvårat en internationell återhämtning.
De senasie årens stagnation i världsekonomin kan inle ses
som enbart en vanlig kortsiktig konjunkturnedgång. Vi slär uppenbarligen inför
en strukturell nedgång, dvs. en nedgång av den underliggande, långsikliga tillväxt-trenden.
En central faktor bakom detta torde vara det faktum all inflationsbekämpningen
under 1970-talel kommil all få högsta prioritet i de stora västländernas
ekonomiska politik. Della har inneburit en allt härdare åtslramningspolitik.
Så länge inflationen inte bemästrats finns inle anledning anla all
världsekonomin kan återgå lill en stabil lillväxlbana. Även om konjunkturen
återhämtas någol under nästa är, blir tillväxten med all sannolikhet låg under
de närmaste åren.
Till de mera kortsiktiga faktorer som bidragit lill atl
förlänga lågkonjunkturen under innevarande är märks: - effekterna av del
långvarigt höga ränteläget.
Prop. 1982/83:50 37
-
all
skattesänkningarna i Förenta staterna inle lett lill den expansion av den
privata konsumtionen som man väntade sig,
-
u-ländernas
minskade inkomster till följd av nedgången i råvarupriserna,
-
den svaga
efterfrågan på olja, som har resulterat i att OPEC-länderna som grupp i är
visar underskoll i bytesbalansen och därför minskar sin efterfrågan,
-
all dollarkursen
har fortsatt all stiga, vilket förhindrat de europeiska länderna atl sänka
räntorna. För de europeiska ekonomierna har dollarns uppgång haft en
efterfrågedämpande effekt av samma storleksordning som den andra
oljeprishöjningen.
Ell sannolikt förlopp är alt aktiviteten ökar någol i
Förenta staterna och Japan i början av nästa år lill följd av en uppgäng i den
privata konsumtionen och en positiv lagereflerfrågan. Mol millen av 1983 kan
även de europeiska länderna ha kommil att dra fördel av denna uppgäng samt av
eventuella ytterligare räntesänkningar. Men mot bakgrund av del generellt låga
kapacitetsutnyttjandel och den låga lönsamhetsnivän hos företagen, torde en
inyesteringsuppgäng ligga långt fram i tiden.
Den stagnerande produktionen och den ökande arbetslösheten
- den senare uppskattas i i-länderna till 33 miljoner - bidrar till atl
yllerligare bromsa inflationstakten. I de större industriländerna beräknas den
sjunka frän i genomsnitt ca 7,5 % 1982 lill ca 6,5 % 1983. Därvid antas
oljepriset bli oförändrat under 1983.
Industriländerna som grupp väntas få elt underskoll på ca
30 miljarder dollar i bytesbalansen. Bakom denna förbättring döljer sig ä ena
sidan betydande överskott i Förbundsrepubliken Tyskland och i synnerhet Japan,
å andra sidan fortsatt myckel stora underskott i de mindre OECD-länderna.
Den låga tillväxten i industriländerna; u-ländernas och
öststaternas strävan all nedbringa sina bytesbalansunderskotl och en ökad
svårighet för finansiellt utsatta länder all erhålla krediter på de
internationella kapitalmarknaderna pekar mot en myckel låg ökning av
världshandeln 1983, se tabell 5.
Tabell 5 Prognoser för den internationella ekonomin (OECD)
Procentuell volymförändring
1982
1983
BNP -
OECD totalt
- 1/4
1
Världshandel
0
1 1/2
Väridshandelspriser
i nationell
valuta,
bearbetade varor
8 1/2
5 1/2
Konsumentpriser
7,5
6 1/2
Arbetslöshet,
procent
8,6
9,3
Arbetslöshet,
milj. personer
32,2
33.3
Katta: OECD och ekonomidepartementet.
Prop. 1982/83:50 38
6.2 Den svenska ekonomin
Utvecklingen under 1982
Den ekonomiska utvecklingen blev betydligt svagare än
väntat under 1982. Som konjunkturinstitutets höslrapporl visar blir del ingen
tillväxt alls i den svenska ekonomin i år mol en förväntad ökning på 1,4%
enligl den reviderade finansplanen i april. Till en del förklaras della av den
svagare internationella konjunkturen som beräknas sänka exporilillväxlen frän 5
1/2 lill 3 1/2%. Förväntningarna om en fortsatt svag efterfrågetillväxl och de
höga räntorna har gjort förelagen mycket försikliga med all producera på
lager. Lagerinvesleringarna blir därför betydligt lägre än vad som förväntades
i våras. Trots den svagare inhemska efterfrågan tycks konkurrenskraften ha
försvagats, så all importen ökar lika myckel som prognoserna i april angav.
Della gör alt BNP praktiskt taget inte ökar alls i är med åtföljande försämring
av sysselsättningsläget.
Devalveringen
Den följande redovisningen av utsikterna för den svenska
ekonomin och effekterna av den ekonomiska politiken baserar sig i vikliga avseenden
på konjunkturinstitutets höslrapporl. Hänsyn har dock här tagils lill de åtgärder
som föreslagils eller senare kommer alt föreslås och som konjunktur-inslilulel
ej kunnat beakta. Vidare antas den internationella konjunkturutvecklingen och
därmed marknadstillväxten för svenska exportvaror bli svagare än vad institutet
räknat med.
Devalveringen ger möjlighel lill en successiv expansion
inom näringslivet. Men de svaga internationella konjunklurulsikterna sätter
gränser för expansionen under 1983. Först under 1984-1985 kan de fulla
effekterna avläsas. Del är också först efter 1983 som en invesleringsuppgäng
kan påräknas. För all underlätta denna process sätts infrastrukturella investeringsprojekt
igång under nästa år.
Arbetskraftskostnaden
per producerad enhet stiger enligl de antaganden ekonomideparlemenlel gjort med
ca 3% nästa år. Lägges därtill alt devalveringen driver upp företagens
imporlkoslnader och all vinsterna stiger kan exportpriserna antas öka med ca
10-11 %. Eftersom de internationella priserna omräknade i svenska kronor stiger
med 17-18% innebär det alt exportföretagens relativpriser sjunker med ca 6%.
Del är en någol mindre relalivprissänkning än konjunkturinstitutet antagit. I
kombination med den antagna lägre världshandelslillväxten ger
relalivprissänkningen en export-volymökning för bearbetade industrivaror pä ca
7% mol 8% enligl kon-junklurinstitulels prognos.
För hela exporten, inkl. råvaror, stiger volymen med ca
6%. Detta är en god tillväxt i en svag världskonjunktur. Ändå växer inle
exportintäkterna särskill snabbi på kort sikt.
Konjunkturinstitutet räknar med all en relalivprissänkning
ger effekt pä
Prop. 1982/83:50 39
de löpande exportintäkterna över en treårsperiod.
Volymeffekten av devalveringen skulle dä öka exportintäkterna totalt pä dessa
tre år med 10-15 miljarder kr. Devalveringen medför all den nuvarande
minskningen av industriproduktionen förbyis i en uppgång. För nästa är beräknas
ökningen bli ca 4%.
Del innebär en kraftig omsvängning av produktionen i
riktning mol export och ersätlning för import. Exporten ökar dubbelt så snabbt
som den produktion som är avsedd för inhemsk användning.
Den omsvängning i resursanvändningen som devalveringen
leder lill kan ocksä åskådliggöras med de förändringar i efterfrågans sammansättning
som direkt följer av devalveringen. Exporten beräknas 1983 bli 4 miljarder kr.
större än den annars skulle blivit, och importen ca 3,5 miljarder kr. mindre.
Delta beror både på konkurrensförbättringen och pä atl den privata
konsumtionen minskar med drygt 5 miljarder kr. lill följd av devalveringen. Å
andra sidan stiger investeringarna med knappt 500 milj. kr. (exkl.
investeringsprogrammets effekter).
Devalveringen beräknas totalt höja produktionen 1983 med
närmare 3 miljarder kr. räknat i 1982 års prisnivå. Det motsvarar ungefär 0,5%
av totalproduktionen (BNP) och en sysselsättningseffekt på 15000-20000
personer.
Löner, priser och privat konsumtion
Löntagarna ges viss kompensation för de av devalveringarna
föranledda prisstegringarna under 1982 enligt vad som överenskommits i 1982 års
avtal. Denna kompensation kan beräknas uppgå lill knappt I %, vilket kan
jämföras med en beräknad total devalveringseffekt på priserna med omkring
4,5%. De löneökningar som faller ul 1983 som följd av 1982 års avtal i
kombination med en viss löneglidning medför atl 5-6% är inlecknade redan innan
lönerörelsen startar.
Som framgått i del tidigare har skattereformen justerats
sä att inkomstskatten sänks med 2 miljarder kr. Denna skattesänkning avser i
första hand låg- och medelinkomsttagare. Härigenom skapas förutsättningar för
atl genomföra det första steget i skallereformen med elt lägl nominellt avtal,
samtidigt som en rimlig fördelningsprofil för reallönernas utveckling uppnäs.
De kalkyler som presenteras i del följande ulgår från den
nu kända lönekostnadsökningen för 1983, dvs. 7-8%. En högre ökningstakt för
lönekostnaderna medför en ytteriigare höjning av inflationen och etl slörre
underskott i bytesbalansen.
Eftersom lönekoslnadsökningarna hos vikliga konkurrenter,
såsom inom den tyska industrin, blir lägre än här angivna 7-8%, skulle vårt
relativa kostnadsläge ha försämrats utan devalveringen. Denna har den dubbla
effekten att sänka vårt kostnadsläge räknat i jämförbar valuta och all
stimulera industriproduktionen, sä all produktiviteten kan öka och
kostnadsökningen per timme blir lägre.
Prop. 1982/83:50 40
Devalveringen skulle höja importpriserna med 19% vid ett
fullständigt genomslag. Det är emellertid mot bakgrund av tidigare erfarenheter
rimligl alt räkna med atl importörerna håller tillbaka prisökningarna för atl
försvara sina andelar av den svenska marknaden. För de bearbetade industrivarorna
som utgör huvuddelen av importen antar därför konjunkturinstitutet att
importprisökningen bara slår igenom lill 75%, varav 40 procentenheter antas
falla på 1982. Däremot slår importpriserna igenom snabbare och mera
fullständigt för råvaror, inle minsl olja. Pä oljan slär prishöjningarna igenom
direkt. Totalt för ell helt är beräknas vär oljenola försämras med 6 miljarder
kr. För 1982 försämras handelsbalanssaldot av denna anledning med 1,5 miljarder
kr. netto.
Mervärdeskallehöjningen drar upp den inhemska prisnivån
någol. Höjningen innebär en prisstegring med 1,6 % på mervärdeskallebdagda
varor. Eftersom dessa utgör ca 60% av konsumtionen påverkas den totala konsumentprisnivån
med I %. Denna ökning faller i sin helhet på 1983.
Den sammantagna priseffekien av dessa åtgärder skulle
därför bli en höjning av inflationstakten med drygt 5.5 %. Härav faller 4.5
procentenheter pä 1983. Totala prisstegringen 1983 väntas bli 10- 11 %.
Den köpkraflsindragande effekten dämpas dock av de
åtgärder sorn vidtas för att stödja särskill utsatta grupper.
Särskill vikliga är höjningen av barnbidragen,
uppräkningen av pensionerna och arbetslöshetsersättningen samt justeringar av
de direkta skatterna.
En sänkning av reallönerna är oundviklig och nödvändig.
För hela löntagarkollektivet blir minskningen efter skatt och prishöjningar en
minskning av reallönen med ca 5% nästa år. Härav svarar devalveringen för ca
3%. Under 1981 och 1982 föll reallönen med totalt ca 8%.
Politiken har anpassats så atl den skall ge en rimlig
avvägning mellan en från sysselsättningssynpunkt nödvändig eftertVägeulveckling
och ett från byiesbalanssynpunkl motiverat krav på återhållsamhet på
konsumiionssi-dan. Sänkningen av de totala realinkomsierna motverkas därför i
viss män genom de tidigare nämnda åtgärderna. Vid avvägningen har förutsatts
att hushållen kommer all sänka konsumtionen i mindre grad än vad realinkomsierna
minskar. Därigenom faller sparandels andel av inkomsterna, dvs. sparkvolen
sjunker.
Det finns å andra sidan också skäl för alt sparkvolen i
stället borde stiga. Erfarenheten visar att i en situation där infialion och
arbetslöshet stiger tenderar hushällen att öka sparkvolen. Härtill skall läggas
atl marginal-skallereformen med avdragsbegränsningen också stimulerar
sparandel. Del argument som här, liksom i konjunkturinslilutets beräkningar, är
avgörande för alt anla alt sparkvolen sänks, är att hushållen efter minskningen
av konsumtionen 1981 och 1982 har svårt all ytterligare anpassa konsumtionen
nedåt i samma takt som realinkomsierna faller. Därför utgår beräkningarna frän
all den privata konsumtionen bara faller med 2% nästa år, medan realinkomsierna
väntas minska med ca 2 1/2%.
Offentlig konsumtion
Den offentliga konsumlionslillväxlen begränsas, som
framgår av tabell 6, lill någon procent bäde i är och nästa är. Både statens
och kommunernas tillväxt påverkas av de satsningar som görs för all stödja
sysselsättningen. Härtill kommer vissa tillfälliga effekter såsom överföringar
av sjukhus från staten till den kommunala sektorn 1982 och 1983. Borträknas
dessa effekter är den underliggande volymförändringen en minskning med en procent
för statens del.
Tabell 6 Försörjningsbalans 1982-1983
1981
1982
1983
Miljarder kr.
Procentuell volym-
förändr
ing
BNP
569.2
0.1
1.5
Import,
varor och tjänster
175,5
1.2
1,4
Tillgång
744,8
0,4
1,5
Bruttoinvesteringar
109,8
- 3,5
-1,7
Näringslivet
47,7
- 7.1
-7.4
därav: industri
18,1
-15.0
-5,0
Statliga mynd. o. affärsverk
14,1
15,0
9,1
Kommuner
21,8
- 4,6
3.0
Bostäder
26,2
- 4,9
-1,0
Lagerinvestering'
-4,3
- 0,1
1,0
Privat
konsumtion
296,8
- 0,5
-2,0
Offentlig
konsumtion
169.0
1,2
0,9
Statliga
51.4
- 2,3
-1.8
KommunaP
117,6
2,8
2,1
Inhemsk
efterfrågan, totalt
571.3
- 0.7
-0,1
Export,
varor och tjänster
173,4
3,4
6,0
Användning
744,8
0,4
1.5
' Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.
- Häri ingår att överföring av sjukhus sänker den statliga
konsumtionen 1982 med 1,6% och 1983 med 1,1%. För kommunerna ökar konsumtionen
härav med 0,8 resp.
0.5%.
För den kommunala sektorn lyder tillgängliga uppgifter på
all volymökningen ligger på 1,5% i år. För nästa år kan del restriktiva
budgetarbete som skett även i kommunerna väntas leda lill en volymökning på
knappt 1,5%. Inräknas de arbelsmarknadspolitiska satsningarna blir tillväxten
2% i är och 1,6% 1983 (exkl. överföring av sjukhus).
Investeringar
Den förbättring av kostnadsläget som devalveringen ger bör
naturligtvis få en positiv effekt på investeringsbenägenheten inom industrin.
Det är företagens förväntningar om bl.a. del framlida eflerfrägelägel och den
framlida lönsamheten som bestämmer investeringarna. Del är realistiskt atl
räkna med atl den fortsatt svaga efterfrågan och den stora outnyttjade
kapaciteten leder lill all det inle blir någon invesleringsökning nästa år.
Konjunkturinstitutet räknar med atl det fall i investeringarna på ca 15%,
Prop.
1982/83:50 42
som annars skulle inträffat, halveras genom devalveringen.
Härtill skall läggas fortsatt frisläpp av investeringsfonder och
investeringsreserver och förlängning av invesleringsavdragen. Det omfattande
program för investeringar i infrastruktur och på energiområdet som presenteras
i denna proposition kommer all bidra till all ytterligare dämpa nedgången i
industriinvesteringarna. Nedgången beräknas därför 1983 begränsas till 5% för
industrin.
För näringslivet i övrigt uppvägs den stimulans som
devalveringen ger av all bl.a. parti- och detaljhandel förmodligen kommer all
revidera ned sina investeringsplaner som följd av den minskade privata
konsumtionen.
Inom den
offentliga sektorn bedöms investeringsprogrammet och inve-
sieringsarbelen i arbetsmarknadsdepartementet ge följande tillskott lill
investeringsvolymen 1983:
Staten -t-11 %■
Kommunerna -1-8%
Stimulanseffekten på bostadsinvesteringarna väntas bli
1/2% 1983. Den huvudsakliga effekten av de föreslagna stimulanserna väntas
påverka bostadsbyggandet först 1984.
Totalt sett innebär investeringsälgärderna en ordentlig
stimulans av byggandet. Om man dessutom tar hänsyn till atl
ombyggnadsverksamhe-len samt reparation och underhåll ökar vänds en nedgång i
byggverksamheten de tvä senasie åren lill en mindre ökning nästa år. Det
innebär en väsentlig lättnad av sysselsättningsläget i branschen.
Den samlade investeringsverksamheten beräknas komma atl
sjunka 1983. Del är först under 1984 man kan påräkna en uppgång och en omsvängning
i riktning mol en stigande andel för industri och övrigt näringsliv.
Den totala inhemska efterfrågan inkl. lagerförändringar
beräknas sjunka med 0,1 % 1983 alt jämföra med en minskning på 0,7% 1982. Det
beror främst på all invesleringsfallet dämpas. Härtill kommer att exporten beräknas
öka med ca 6% mol ca 3,5% 1982.
Produktion och sysselsättning
Eftersom kostnadsläget förbättras kan den svenska
produktionen tillgodose en relativt setl slörre andel av den inhemska
efterfrågan. Del betyder atl den totala produktionen skulle kunna öka med ca
1,5% nästa är.
Produktionsökningen nästa år kan dock förmodligen ske utan
all syssel-sättningsvolymen ökar. Snarare finns risk för atl
industrisysselsättningen, med hänsyn lill den betydande lediga kapaciteten i
utgångslägel, inle vänder uppåt förrän med betydande eftersläpning i
förhållande till produktionen. Sysselsättningen inom den privata
tjänstesektorn försvagas, varför den totala efterfrågan pä arbetskraft väntas
förbli svag under 1983. Samtidigt fortsätter emellertid utbudet alt öka. Det
successivt förbättrade eflerfrägelägel medför därför ingen omedelbar lättnad
vad gäller arbetslöshe-
Prop. 1982/83:50 43
ten. För 1983 som helhet skulle arbetslösheten därmed
ligga kvar på 3,5-4% eller 150000-170000 personer.
Bytesbalans och finansiell utveckling
Den oundvikliga etfeklen av devalveringen blir en temporär
försämring av den yttre balansen, se tabell 7. Bl. a. stiger kostnaderna för
oljeimporten omedelbart. Del lar också tid innan exportindustrins förbättrade
kostnadsläge ger utslag i ökad orderingång. De positiva effekterna på den
yttre balansen visar sig först pä 2 å 3 års sikt.
Tabell 7 Handels- och bytesbalans 1981-1983
Miljarder kr.
1981 1982 1983
144.7
■167.6
197,7
146.0
171,6
201,0
- 1.3
- 4.0
- 3,3
20.5
23,6
27,1
29,5
33.7
39,5
- 9,0
-10.1
-12,4
12,9
15.0
17,0
-17.2
-22,5
-27,6
-14.6
-21,6
-26,3
Export
Import
Handelsbalans
Export av tjänster
Import av tjänster
Tjänstebalans
Restpost, totalt
Transfereringsbalans
Bytesbalans
Enligl konjunklurinslitulels bedömning skulle handelsbalansunderskol-tel
i är stiga till 4 miljarder kr. BUr världsmarknaden så svag som hår befaras
skulle underskottet nästa år uppgå lill ungefär samma belopp.
Försämringen i Ijänslebalansen torde bli relativt
obetydlig, medan transfereringarna till utlandet stiger, bl.a. som följd av
atl räntan på utlandsskulden stiger lill följd av devalveringen.
Vad gäller den finansiella utvecklingen i slorl kommer den
att präglas av ett myckel slort budgetunderskott. För 1983 torde även
kommunerna uppvisa etl finansieUt underskott.
Den finansiella situationen i förelagen förbättras
avsevärt, dels som följd av en real lönsamhelsförbältring och en fortsall låg
investeringsnivå, dels som följd av betydande kapitaltillskott frän staten till
delar av industrin.
Ser man till den totala likviditeisökningen i ekonomin
lyder den pä att dé inflationssiffror som här redovisats är realistiska.
Samlidigt är likviditetssi-luationen sädan alt den, om efterfrågan skulle öka
kraftigt, kan påverka inflationen och exlernbalansen negativt inför 1984. Det
är därför stora krav som kommer att ställas bäde på finanspolitiken och
kreditpoliliken under del kommande året.
Statsråden Boström, Feldl, Hjelm-Wallén, Leijon,
Gustafsson, Peterson och Dahl utvecklar härefter närmare de ekonomisk-politiska
åtgärder som hör till vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovisas i
underprotokollen för resp. departement.
Prop. 1982/83:50 44
Statsministern
avslutar:
7 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag alt
regeringen i en gemensam proposilion
1.
ger riksdagen tillfälle atl ta
del av vad jag och övriga föredraganden har anfört om det ekonomiska lägel,
2.
godkänner de allmänna
riktlinjer för den ekonomiska politiken som har förordats,
3.
förelägger riksdagen vad de olika
föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt
om.
8 Beslut
Regeringen
ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar atl genom
proposilion förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och
de ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen
beslutar atl de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna 1-6.
Prop.
1982/83:50 45
Innehållsförteckning
1
Omläggningen av den ekonomiska
politiken............. 2
2
Den svenska ekonomins
utveckling 1976-1982 ........ 6
2.1
Den internationella bakgrunden........................ 6
2.2
Den svenska utvecklingen............................... 7
2.3
Den negativa utvecklingen måste
brytas!........... 15
3 De ekonomisk-politiska
alternativen .................... 15
3.1
Uppgiften ................................................... 15
3.2
Expansion av inhemsk efterfrågan..................... 16
3.3
Den ensidiga
älslramningspoliliken ................. 18
3.4
Det produktionsexpansiva
alternativet............... 19
4 Den ekonomisk-politiska
strategin för de närmaste åren 20
4.1
Huvudlinjerna i den ekonomiska
politiken............ 20
4.2
Beslående
konkurrenskraftsförbällring ............. 21
4.3
En rättvis fördelningspolitik ............................ 21
4.4
Låg infialion.................................................. .. 23
4.5
Ell effektivt resursutnyttjande
........................ 25
4.6
Slabiliseringspoliiiska
överväganden ................ 26
5 De ekonomisk-politiska
åtgärderna........................ 27
5.1
Arbetsmarknadspolitiken .............................. 28
5.2
Investeringsprogrammet ............................... 29
5.3
Skattepolitiken .......................................... 30
5.4
Vinstdelning................................................. 31
5.5
De fyra vallöftena......................................... .. 32
5.6
De siatsfinansiella effekterna .......................... .. 33
6 Utsikterna för 1983 ......................................... .. 36
6.1
Den internationella
utvecklingen ...................... .. 36
6.2
Den svenska ekonomin ................................. 38
7
Hemställan .................................................... .. 44
8
Beslul.............................................................. 44
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1982/83:50_____________ BUaga 1
Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
Prop.
1982/83:50 I
Bilaga I Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1982-11-04
Föredragande: statsrådet Boström
Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder
m. m.
ÅTGÄRDER INOM KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTETS
VERKSAMHETSOMRÅDE
Den ekonomiska situationen är nu sädan all samhällets
resurser inle är fullt utnyttjade. Ledig kapacitet kan användas för
investeringar inom den offentliga sektorn utan alt verksamheten inom den
privata sektorn direkt påverkas. En förbättrad infrastruktur leder lill lägre
drift- och underhällskostnader för samhället. Utrymmet för framtida privata
investeringar ökar.
Goda
kommunikationer är en viktig förutsättning för näringslivets konkurrenskraft.
Investeringar pä kommunikationsområdet bidrar därmed direkt lill alt förbättra
landels ekonomi. En bättre vägslandard och en ökad kapacitet vid statens
järnvägar medför lägre kostnader för förelagen. Utbyggda tele- och datakommunikationer
ger även mindre och medelstora förelag möjligheter all utnyttja avancerad
teknik och skapar således möjligheter till ett livskraftigt näringsliv i
landets olika delar.
Mol denna
bakgrund föreslår jag i del följande särskilda investeringar i vägar,
järnvägar, luftfarts-, post- och leleanläggningar.
En utbyggd
kollektivtrafik är nödvändig av flera skäl. Arbetstillfällena mäste vara
tillgängliga även för personer som inle har tillgång lill privatbil. Importen
av bensin och olja måste begränsas.
Genomförandel
av länshuvudmannareformen skapar förutsättningar för ell ökat resande med
kollekliva transportmedel. För all även stimulera lill försök med nya
trafiksystem föreslår jag ell nytt anslag på 40 milj. kr. Medlen bör användas
sä all forsknings- och utvecklingsarbetet pä kollek-livirafikområdel breddas
och kommer lill praktisk användning.
1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 50. BiUiga I
Prop. 1982/83:50 2
B. Vägväsendet
Bli. Särskilda väginvesteringar. Av statsministerns och
chefens för ekonomi- och budgeidepartementen tidigare anföranden har framgått
att regeringen avser all under är 1983 låta påbörja flera stora
väginvesteringar utöver vad som tidigare planerats. Jag vill förorda all
investeringarna ges en inriktning mol Europaväg- och riksvägnätel.
När del
gäller Europavägarna bör en utbyggnad av E4 i Södermanlands län påbörjas under
år 1983. Pä västkusten är en snar förbättring av väg E6 nödvändig i Hallands
län. Utbyggnaden genom Halland innebär bl.a. atl Varbergs tätort befrias från
E6-lrafiken. Genom investeringar i Värmdöle-den och väg 51 i Östergötlands län
kan de mycket besvärande trafikförhållandena i Guslavsberg resp. Finspång
avsevärt förbättras. Nya bostadsområden kan också exploateras. De vägobjekl
som enligl min mening nu bör påbörjas är:
Län Objekt Beräknat belopp
B 74 Värmdövägen 92
milj. kr. (delfinansiering)
D E4
Jönåker-Nyköping 55 milj. kr. (delfinansiering)
E 51
Genom Finspång 52 milj. kr.
N E6 Långäs-Gunnestorp 60 milj. kr. (delfinansiering)
U E18 Bro över SJ i Köping
(95 % statsbidrag) 9
milj. kr.
268 milj. kr.
Samtliga vägobjekl som nu bör påbörjas har hög
samhällsekonomisk avkastning. Den totala kostnaden för dessa väginvesteringar
beräknas uppgå lill nära 560 milj. kr. Elt viktigt syfte med regeringens
särskilda vägbyggnadsprogram utöver del planenliga vägbyggandet är an snabbi
förbättra fömlsällningarna för näringslivets transporter och den regionala
utvecklingen vad gäller industriutbyggnad, sysselsättning och bostadsbyggande.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
all lill Särskilda väginvesteringar på tilläggsbudget 1
lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte huvudtiteln anvisa elt
reservationsanslag på 268000000 kr.
B 12. Åtgärder mot eftersatt vägunderhåll. Utnyttjandet
och vidmakthållandet av dagens relativt utvecklade vägnät är i stor
utsträckning beroende av de driftinsatser som görs. En förutsättning för elt
väl fungerande framlida vägtransportsystem är en fortsatt prioritering av
driflverksamhelen. Under senare är har enligl min mening underhållet av vägarna
eftersatts.
Ell eftersatt vägunderhåll innebär på sikt betydande
reparationskostnader för att återställa vägarna i gott skick. Efiersättningen
innebär också all trafiksäkerheten på vägarna försämras saml ökad risk för
trafikstörningar inte bara på kort sikt ulan framför allt på läng sikt.
Prop. 1982/83:50 3
Det är enligl min mening angeläget atl vägverket nu
tilldelas särskilda medel. Härigenom ges vägverket och väghållande kommuner
möjlighet inte bara alt klara vinterväghällningen under år 1983 ulan också alt
undvika ytterligare eflersätlning av underhållet. Delta har särskild betydelse
för den lunga industrin i glesbygd och för skogsnäringen.
Med hänvisning lill vad jag nu anfört förordarjag att 100
milj. kr. anvisas på tilläggsbudget under ell nytt anslag på statsbudgeten. Av
de beräknade medlen bör 25 milj. kr. avse åtgärder pä slalskommunvägar. Bidrag
bör lämnas i enlighet med gällande regler om statsbidrag till väg- och gatuhållning
i vissa kommuner. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen
alt lill Åtgärder mot eftersatt vägunderhåll pä
tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte
huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag pä 100000000 kr.
D. Järnvägar
D 5. Särskilda investeringar vid statens järnvägar.
Riksdagen har för innevarande budgetår medgett (prop. 1981/82: 100, bil. 9, TU
1981/82:22, rskr 1981/82:245) atl den totala ramen för statens järnvägars (SJ)
investeringar får uppgå lill 1 794 milj. kr. Vidare får SJ träffa
hyresköpsavial och lång-tidsförhyra (leasa) rullande materiel inom en ram av 40
milj. kr.
Genom regeringens beslul i september 1982 och oktober 1982
om tidigareläggning av vissa sysselsällningsskapande åtgärder vid SJ har
investeringsramen höjts lill I 956,1 milj. kr.
Enligl min mening finns del anledning all under
innevarande budgetär genomföra ytteriigare ell antal investeringar vilka SJ har
slorl behov av.
Jag föreslär när det gäller rullande materiel atl SJ lill
innevarande budgetår får tidigarelägga beställningar lill ell belopp av 142
milj. kr. 1 beloppet ingår medel för sex st. ellok (Re), sex st. diesellok (T
44) samt dellikvid för beställning av 20 vagnar för persontrafik och 300
godsvagnar (Hbis). 1 beloppet ingår vidare 25 milj. kr. för att möjliggöra
fortsatt ombyggnad av pendeltågen (XI) i Stockholmsregionen vilket ökar SJ:s vinterberedskap. Av del totala
beloppet bör 127,8 milj. kr. föras till statskapitalet.
Jag vill också la upp frägan om elt nytt dubbelspår mellan
Älvsjö och Flemingsberg som första etappen i utbyggnaden av hela sträckan
Älvsjö-Järna. Elt nytt dubbelspär på denna sträcka är en av förutsättningarna
för all spårkapacilelsproblemen i Stockholmsregionen skall kunna lösas. Bl.a.
möjliggörs en kvalitativt bra lösning av pendeltägstrafiken samtidigt som en
bra lagföring säkerställs både för lokal- och Ijärrlrafiken.
En utbyggnad av spärkapacilelen söderut måste emellertid
för atl nägon påtaglig effekt skall ernås kombineras med en ombyggnad av
Stockholms Central. Vidare krävs en utbyggnad av kapaciteten av sparsystemet
även
Prop.
1982/83:50 4
frän Slockholm och norrut, framför allt pä sträckan
Karlberg-Ulriksdal. Den totala invesleringsuigiften för nu nämnda investeringar
har beräknats uppgå till i storleksordningen 2 miljarder kr. i nuvarande
prisnivå.
Vad gäller dubbelspåret Älvsjö-Flemingsberg är
projekteringen i huvudsak klar. Invesleringsuigiften uppgår till 335 milj. kr.
Eftersom byggtiden är fem år anser jag del angeläget alt arbetena kan startas
sä snart en överenskommelse träffats med Stockholms läns landsting om
ersättning till SJ för lokaltågstrafiken. Jag föreslår därför atl SJ redan nu
erhåller 35 milj. kr. för delta ändamål. Med hänsyn till den långa byggtiden
föreslär jag atl slällning till frågan om invärdering på statskapitalet tas när
anläggningen tas i bruk.
1 sammanhanget bör understrykas vikten av att frågan om
vilken ersättning SJ skall erhålla av Stockholms läns landsting för
lokallågslrafiken i framtiden snarast får en lösning. Jag avser därför inom
kort föreslå regeringen alt tillkalla en särskild förhandlingsman med uppgift
alt tillsammans med parterna finna en lösning på denna fräga.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen föreslår riksdagen
all lill Särskilda investeringar vid statens järnvägar på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte huvudtiteln
anvisa ell reservationsanslag på 177000000 kr.
F. Luftfart
F 5. Särskilda investeringar för luftfarten. Med
hänvisning lill de motiv som anförts av slalsminislern och chefen för ekonomi-
och budgeidepartementen förordarjag all 60 milj. kr. budgetåret 1982/83 upptas
pä ett särskill anslag motsvarande totalkostnaden för investeringar i
luftfarten. De föreslagna investeringarna utgörs av etl nytt parkeringshus för
inrikestrafiken på Arlanda - totalkostnad 33,4 milj. kr. - en ny
avisningsanläggning för totalt 1,6 milj. kr. och vissa åtgärder som berör
flygledning och flyginfor-mation på Arlanda för totalt 1,1 milj. kr. För alt
möjliggöra landningar i sämre väder på en av banorna på flygplatsen och
därigenom öka regularile-ten förordarjag all medel avsätts för investeringar i
banbelysning och dess kraflförsörjning för sammanlagt 23,1 milj. kr. budgetåren
1982/83 och 1983/ 84. Medelsåtgängen budgetåret 1982/83 för de nämnda
investeringarna beräknas liU 31,5 milj. kr. och budgetåret 1983/84 lill 27,7
milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
atl lill Särskilda investeringar för luftfarten på
tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte
huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag pä 60000000 kr.
Prop. 1982/83:50 5
G. Post väsende
G 4. Särskilda investeringar för postverket. Med
hänvisning lill de motiv som anförts av statsministern och chefen för ekonomi-
och budgeidepartementen förordar jag all 135 milj. kr. budgetåret 1982/83
upptas på ett särskill anslag för särskilda investeringar för poslväsendet.
Beloppet motsvarar totalkostnaden i prislägel den 1 januari 1982 för den sista
etappen (etapp IV)
av ombyggnaden av
poslgirohusel i Slockholm. Medelsåtgängen för bygget beräknas lill 25 milj.
kr. budgetåret 1982/83, 40 milj. kr. budgetåret 1983/84, 60 milj. kr.
budgetåret 1984/85 och 10 milj. kr. budgetåret 1985/86. Jag hemställer all
regeringen föreslär riksdagen
att lill Särskilda investeringar för postväsendel på
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte
huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag pä 135000000 kr.
H. Telekommunikationer
H 2. Särskilda investeringar i leleanläggningar. Med
hänvisning lill vad statsministern och chefen för ekonomi- och
budgeidepartementen anfört föreslär jag all regeringen hos riksdagen hemställer
om etl särskill reservationsanslag pä 220 milj. kr. för investeringar i
telekommunikationer. Investeringsprogrammet medför att televerket kan
tidigarelägga digitaliseringen av telenätet. Delta innebär all i ett
internationellt perspektiv verkel tidigt och på ett ekonomiskt säll kan erbjuda
avancerade teletjänster, som ger företag och myndigheter möjlighet all
rationalisera sin informationsöverföring och informationsbehandling.
Programmet beräknas sträcka sig över en treårsperiod med början under
innevarande budgetår. Anslaget avser således hela denna period.
Investeringarna bör hållas åtskilda från televerkets
ordinarie investeringsprogram. De bör därför anvisas över elt nytt anslag
benämnt H 2. Särskilda investeringar i leleanläggningar.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att till SärskUda investeringar i leleanläggningar på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte huvudtiteln anvisa ell
reservationsanslag på 220000000 kr.
I. Institut m. m.
I 19. Åtgärder för att främja investeringar och
utvecklingsarbete i kollektivtrafiken. Målet för den statliga trafikpolitiken
är all ge invånare och näringsliv en tillfredsställande transportförsöijning
lill lägsta möjliga sam-
Prop.
1982/83:50 6
hällsekonomiska kostnader. För att delta mäl skall kunna
uppnås krävs enligt min mening en effektiv och utbyggd kollektivtrafik. En
satsning på den kollekliva trafiken är också nödvändig av såväl jämlikhelsskäl
som med hänsyn lill miljö, energisparande och trafiksäkerhet. Inle minsl viktig
är kollektivtrafiken för möjlighelerna all skapa en väl fungerande arbetsmarknad.
Kollektivtrafiken har under senare år ökat sin andel av
transportarbetet. Bakom denna utveckling ligger bl.a. ökade drivmedelspriser,
lågprislinjen i laxesällningen saml ell bällre resursutnyttjande och utökad
trafik som möjliggjorts genom bildandel av elt gemensamt huvudmannaskap för den
lokala och regionala kollektivtrafiken i länen. Del ökade intresset för
kollektivtrafiken har främst kommit till uttryck i tätortsområdena. De
omfattande och tidsmässigt koncentrerade arbetsresorna i dessa områden förutsätter
transportsystem med bl.a. slor kapacitet.
En utvecklad kollektivtrafik har betydande fördelar
framför andra transportsystem. Den är väsentlig för atl förbättra miljön i
tätorterna. En utvecklad kollektivtrafik kan spara också energi och investeringar
i vägar och gator m. m. Men kollektivtrafiken är även väsentlig för
landsbygdens trafikförsörjning då människor och näringsliv i landels olika
delar skall erbjudas en tillfredsställande trafikförsörjning. Åtgärder som
präglas av samverkan och samordning mellan olika transportföretag och färdmedel
är här särskill uttalade.
Staten stöder i dag kollektivtrafiken genom all
drifibidrag lämnas lill den grundläggande trafikförsörjningen i landet.
Bidraget beräknas i huvudsak efter antalet utförda vagnkilomeler. Genom
bidragels planeringsanknytning främjas effektiva irafiklösningar.
Vidare medger del statliga bidragssystemet för väg- och
gatuhållning numera att bidrag kan lämnas lill vissa anläggningar för
kollektivtrafik. Exempel på sådana åtgärder är busslrafikleder, körylor vid
bussterminaler och vissa spåranläggningar.
Staten ger ocksä bidrag till forskning och utveckling.
Detta stöd är främst inriktat på grundforskning och framtagande av ny teknik på
området. Bidrag kan även ges för vissa praktiskt inriktade
demonslralionsför-sök.
De nuvarande statliga insatserna är dock enligl min mening
inle tillräckliga. Staten bör ha möjlighel all ocksä stimulera lill
investeringar i bl. a. ny eller mer utvecklad teknik för kollektivtrafiken. För
all fä en väl utbyggd och en effeklivare kollektivtrafik bör därför staten
kunna medverka till alt begränsa det risklagande som irafikförelag,
länshuvudmän och kommuner utsätter sig. för när de genomför en slörre utbyggnad
av sin verksamhel. Därigenom skulle de resultat som kommer fram genom olika
FoU-projekl som kolleklivirafikberedningen, Iransportforskningsdelegalionen och
styrelsen för teknisk utveckling driver komma till snabbare tillämpning.
Jag anser sålunda atl det från trafikpolitisk utgångspunkt
är angeläget atl
Prop,
1982/83:50 7
främja den tekniska utvecklingen på området. Utvecklingen
de senaste åren pekar på viklen av ell ökat samarbete mellan näringsliv och
samhälle. Genom atl näringslivet kan spela rollen som leverantör lill den
gemensamma sektorn skapas förutsättningar för en accelererad teknisk
utveckling. Svensk industri fär härmed ökade möjligheter all leda en teknisk
utveckling som kan öppna vidare möjligheter på världsmarknaden.
Utvecklingen på kolleklivlrafikområdet går vidare mol all
man ser kollektivtrafiken som en helhet där olika åtgärder som
trafikplanering, taxesyslem och fordonsval samordnas till ell optimalt
trafiksystem. Della betyder även atl företagens möjligheter på
exportmarknaderna beror pä i vad mån man kan hänvisa lill redan färdiglevererade
och fungerande trafiksystem s. k. referensobjekl.
Jag bedömer alt genom etl statligt engagemang kan denna
utveckling säväl stimuleras som påskyndas. Jag anser därför all elt nytt anslag
bör inrättas för alt stimulera lill investeringar i framför allt ny eller mer
utvecklad teknik pä kolleklivtrafikomrädel. Del kan gälla beställnings-,
lednings-och informationscentraler liksom fasta anläggningar saml fordon och
fordonskomponenter för den kollekliva trafiken. Jag har bedömt atl anslaget
bör utformas som etl engångsanslag med 40 milj. kr.
Den nya verksamheten bör enligl min mening handläggas av
kolleklivirafikberedningen (KTB). Denna pariamentariska beredning har enligt
sina direktiv (Dir. 1979: 120 och 1981:74) i uppgift atl i samlade former
närmare analysera behovet av nya irafiklösningar på kollektivirafikområdet. KTB
skall initiera, följa upp och ulvärdera försöksverksamhet med nya trafiksystem,
följa den nationella och internationella utvecklingen på området och pröva
olika utvecklingsåtgärder för den kollektiva trafikförsörjningen. Del gäller
för såväl tätorter som pä landsbygden.
Beredningens verksamhel omfaltar främst praktiskt
inriktade demonstrationsförsök men hår även inslag av utvecklingsarbete.
Beredningen sysslar inle med slöd lill forskning i gängse mening. Beredningens
arbetsplan för budgetåret 1982/83 innehåller projekt som avser planering och
samordning av trafiken, trafikens tillgänglighet och framkomlighet i gatunätet,
ekonomi och finansiering, fordon och anläggningar saml vissa övergripande
frågor. För denna typ av verksamhet förfogar beredningen under innevarande
budgetår över sammanlagt 6 milj. kr. Enligl min mening bör slödel lill
investeringar i ny teknik på kolleklivlrafikområdet på ett naturligt sätt
kunna integreras med beredningens övriga verksamhet.
För beredningens tillkommande arbetsuppgifter avser jag
senare förelägga regeringen förslag till tilläggsdirektiv. Jag kommer därvid
atl ange närmare riktlinjer för bidragsgivningen.
Beredningens verksamhet bör utvärderas efter del all
erfarenheter vunnits av den utökade stödgivningen.
Prop. 1982/83:50 8
Med
hänvisning lill del anförda hemställer jag atl regeringen förslär riksdagen
all
till Åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i
kollektivtrafiken på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret
1982/83 under sjätte huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag pä 40000000 kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1982/83; 50_____________ Bilaga 2
Budgetdepartementets verksamhetsområde
Prop. 1982/83:50 I
Bilaga 2
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
1982-11-04
Föredragande: statsrådet Feldl
Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m. m.
ÅTGÄRDER INOM BUDGETDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE
1 Inledning
Det ekonomiska läge som utgör bakgrunden lill det
krisprogram som nu läggs fram har utförligt beskrivits i del föregående. En
redogörelse har också lämnals för de olika inslagen i detta program. Jag skall
nu la upp den närmare utformningen av de skailepoliliska åtgärderna saml frågan
om utvidgning av finansfullmaklen.
Först lar
jag upp åtgärder avseende företagsbeskattningen. Del är fråga om dels en
förlängning av tidsperioden för de särskilda investeringsavdragen, dels en
skyldighet för vissa företag all betala in elt belopp motsvarande 20 % av 1983
års vinsler på särskilda investeringskonlon. I del sammanhanget berör jag
ocksä frisläppen av investeringsfonder och invesleringsre-server. Därefter
behandlar jag skärpningarna i kapitalbeskattningen i form av höjd
förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt, slopande av skattereduktionen för
aktieutdelning och minskade förmåner inom skaltesparandet. Vidare tar jag upp
sänkningen av den statliga inkomstskatten genom justeringar i skatteskalan och
därav föranledda ändringar av sjömansskatten samt förslagel om all införa en
särskild skattereduktion pä grundval av erlagd medlemsavgift till fackförening.
Jag behandlar sedan förslagen lill nya skatter, nämligen hyreshusavgift, skatt
pä videobandspelare och skatt på viss elektrisk kraft. Slutligen lar jag upp
ulnylljande och utvidgning av finansfullmaklen.
2 Företagsbeskattning
2.1 Investeringsstimulanser
Företagens investeringar i realkapital är i olika
hänseenden gynnade vid beskattningen. Anskaffning av maskiner och andra
inventarier stimuleras 1 Riksdagen 1982/83. I sciml. Nr 50. Bilaga 2
Prop.
1982/83:50 2
genom lagen (1981; 1099) om särskilt investeringsavdrag
vid redovisningen av mervärdeskall. Del särskilda avdraget - som i praktiken
utgör ett skattefritt bidrag motsvarande 10 % av anskaffningsprisel - medges
för inventarier som levereras under år 1982. Undantagna frän avdragsrällen är
bl.a. begagnade inventarier, motordrivna fordon och fartyg.
I lagen (1980:954) om särskill invesleringsavdrag för
byggnadsarbeten m. m. finns regler som syftar lill att främja investeringar i
byggnader och täckdikning för skallskyldiga som bedriver jordbruk, skogsbruk
eller rörelse. Avdraget är 10 % (20 % för täckdikning) och medges vid såväl
den statliga som den kommunala laxeringen. För en skaltskyldig vars
margi-nalskatlesats är 60 % motsvarar avdraget således etl skattefritt bidrag
på 6 % (12 % för täckdikning). Avdragsrällen gäller ny-, till- eller ombyggnad
eller täckdikning som utförs t.o.m. den 31 mars 1983. Vissa byggnadsinvesteringar
är undantagna från den extra avdragsrällen, bl. a. bostadsbyggnader,
bensinstationer och parkeringshus saml butiks-, kontors-, bank-, hotell- och
reslauranglokaler.
Investeringar i byggnader och inventarier stimuleras även
genom frisläpp av investeringsfonder och invesleringsreserver. De allmänna
investeringsfonderna får - liksom de äldre investeringsfonderna för
kon-junkiuruljämning - utnyttjas för byggnadsarbeten som utförs t.o.m. den 31
mars 1983 och för maskiner och andra inventarier som levereras senast den 31 december
1982. Frisläppel, som omfattar avsättningar t.o. m. 1982 års taxering (bokslut
t.o.m. den 31 december 1981), gäller hela riket och samtliga branscher.
Egenföretagarnas allmänna invesleringsreserver är frisläppta på samma villkor
som investeringsfonderna. En investeringsreserv kan alltså utnyttjas pä
byggnadssidan t. o. m. den 31 mars 1983 och på invenlariesidan t.o.m. den 31
december 1982.
Som jag tidigare anfört bör investeringsstimulanserna
generellt förlängas med ell är. Detta innebär att del lill mervärdeskatten
kopplade invesleringsavdragel utsträcks till utgången av år 1983,
invesleringsavdragel vid inkomsttaxeringen t.o.m. den 31 mars 1984 saml
frisläppen av de allmänna investeringsfonderna och de allmänna
investeringsreserverna till utgången av år 1983 såvill gäller inventarier och
t.o.m. den 31 mars 1984 såvitt gäller byggnads- och markarbelen. Frisläppel av
investeringsfonderna omfattar även avsättningar i bokslut lill ledning för
1983 ärs laxering (normall bokslut per den 31 december 1982).
Föriängningen av del lill mervärdeskatten kopplade
invesleringsavdragel med ell år kräver ändringar i 4 § första stycket lagen om
särskilt invesleringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt. För inventarier
som förvärvas genom köp innebär förslaget all avdrag medges även för leveranser
under år 1983. Vid egentillverkning medför föriängningen atl avdrag medges om
tillverkningen avslutals före 1983 ärs utgång.
Rätten lill investeringsavdrag kan falla bort helt eller
delvis om andra typer av invesleringsslimulanser utnyttjas för investeringen.
Av 2 § tredje
Prop.
1982/83:50 3
stycket nyssnämnda lag framgår sålunda all avdraget
bortfaller för sådan del av utgiften för vilken investeringsfond lagils i
anspråk. Innebörden av denna föreskrift är all utgiften för en
invenlarieanskaffning kan behöva delas upp. Den del som har legal lill grund
för ell fondutnytljande fär inte beaktas vid bestämmande av
invesleringsavdragels storlek.
Till saken
hör emellertid atl bestämmelserna i I § tredje stycket förordningen (1980:846)
om frisläpp av investeringsfonder är mer långtgående. Arbetsmarknadsstyrelsen
skall nämligen i sin tillståndsgivning föreskriva atl en investeringsfond inle
får las i anspråk för sådana inventarier för vilka elt förelag har lillgodoförl
sig invesleringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt. I denna situation är
alltså en kombination över huvud tagel inle möjlig. Invesleringsavdragel kan
dock kombineras med etl fond-utnyttjande i de fall dä en investeringsfond tas i
anspräk enligl reglerna för den s. k. fria sektorn.
Även
enligl förordningen (1981: 188) om frisläpp av invesleringsreserver är varje
form av kombination mellan del särskilda invesleringsavdragel och
invesleringsreserven utesluten. Någol hinder alt kombinera invesleringsavdragel
med ianspråktagande av vinstfond finns däremot inle.
Samtidigt med ändringen i 4 § första stycket lagen om
särskill investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskall bör
bestämmelserna i paragrafens sista stycke upphävas. Någon konkurrenssituation
kan nämligen inle uppstå mellan denna lag och lagen (1980:953) om särskill
invesleringsavdrag för inventarieanskaffning.
Föriängningen av giltighetstiden i fräga om
byggnadsarbeten och täckdikning föranleder ändring i 2 § första stycket lagen
om särskill invesleringsavdrag för byggnadsarbeten m.m. Ändringen innebär alt
den i nämnda stycke angivna igångsättningsperioden den I november 1980-den 31
oktober 1982 framflyttas ell år sä atl sista dag för påbörjande av arbete blir
den 31 oktober 1983. Däremot görs av praktiska skäl inle någon ändring
beträffande periodens börjedag. Den föreslagna förlängningen av giltighetstiden
kommer alltså alt gälla även arbeten som har påbörjats exempelvis under år
1981.
Vidare kräver förslagel ändring i 3 S första stycket nyssnämnda
lag. Enligl nuvarande lydelse av delta stycke beräknas avdraget på den del av
utgifterna för ny-, lill- eller ombyggnad samt täckdikning som hänför sig till
perioden den I november 1980-den 31 mars 1983. Den förmånsbehand-lade perioden
förlängs med ell är, dvs. lill utgången av mars 1984.
Även delta invesleringsavdrag kan falla bort helt eller
delvis om andra typer av invesleringsslimulanser utnyttjas för investeringen.
Enligt 4 S tredje stycket nämnda lag medges sålunda inle det särskilda investeringsavdraget
för sådan dd av utgifterna för byggnadsarbetena (täckdikningen) för vilken den
skallskyldige lagil i anspråk sin allmänna investeringsfond eller motsvarande
äldre fond. Ingel hindrar dock all ell förelag utnyttjar sin investeringsfond
för en del av byggnadsarbetena och yrkar särskilt
Prop.
1982/83:50 4
invesleringsavdrag för återstoden av arbetena. En
kombination av invesleringsavdragel och ianspråktagande av allmän
invesleringsreserv resp. vinslfond är pä motsvarande säll begränsad. För
byggnadsarbeten e.d. som pä grund av fondutnytljande är undantagna från det
särskilda invesleringsavdragel medges dock ofta invesleringsavdrag i stället
med slöd av avdragsregler i fondlagsliflningen.
Åtgärderna i fräga om ulnylljande av investeringsfonder
och invesleringsreserver kräver inle riksdagens medverkan.
2.2 Obligatorisk inbetalning på särskilt investeringskonto
Reglerna om skyldighet all sälla in 20 % av vinslen på
ränlelösl konto i riksbanken har tagils in i en lag om inbetalning pä särskill investerings-konto.
Denna har upprättats med lagen (1980:456) om insättning pä tillfälligt
vinslkonto som förebild. Som jag tidigare har nämnt skall dock enligt mitt
förslag inbetalningsskyldighelen utvidgas lill all omfalla också förelag vars
huvudsakliga verksamhel år fastighetsförvaltning. En bestämmelse om detta har
lagils in i 1 § första slyckei. Av paragrafens Qärde stycke framgår alt
bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och allmännyttiga bostadsföretag är
undantagna från inbetalningsskyldighelen. Dessa förelag kan dock frivilligt
utnyttja systemet.
Utvidgningen lill fastighetsförvaltande förelag föranleder
skillnader i utformningen jämfört med lagen om insättning pä tillfälligt
vinslkonto i 4 § första stycket, 6§ andra stycket, II § första stycket och 13 § tredje stycket.
I övrigt finns sådana skillnader i I § andra stycket och 5
§.
Enligt I §
andra stycket i milt förslag krävs del synnerliga skäl för alt regeringen skall
medge befrielse helt eller delvis från inbetalningsskyldighelen medan det i fråga
om befrielse från skyldighet att betala in medel på vinslkonto räckte med
särskilda skäl. Med ändringen vill jag markera all dispensprövningen kommer atl
bli väsenlligl mer restriktiv. Del motiveras bl.a. av all den lid under vilken
medlen på riksbanken är spärrade är betydligt kortare än tidigare, nämligen två
år mot tidigare fem är.
Vad gäller
tillämpningen av dispensregeln förhåller del sig givelvis på det sättet atl
förelag, som normall inle gör investeringar i byggnader och maskiner, t.ex.
banker, försäkringsbolag och konsultföretag, endast i begränsad omfattning kan
utnyttja en avsättning till särskild investeringsfond. Denna omständighet bör
dock inle utgöra dispensgrund. I allmänhet bör inle heller den omständigheten
atl skattefria realisationsvinster eller andra extraordinära intäkter ingår i
årsvinsten föranleda dispens. Dispens bör dock kunna ges i fräga om
ackordsvinster.
Andra
tänkbara fall av dispens är då etl företag har drabbats av ekonomiska
svårigheter eller dä ell förelag nyligen har genomfört etl synnerligen
omfattande investeringsprogram och därför har etl slarki behov av alt få
Prop.
1982/83:50 5
behålla
sina likvida medel. Regeringen bör som förutsättning för dispens i nu angivna
fall kunna ställa vissa villkor. Dessa kan gälla t.ex. sysselsättningen inom
företagel eller förelagels ulddningspolilik.
Dispens bör vidare kunna
ges för alt förhindra dubbelavsätlningseffekt i mer betydande omfattning. En
sådan effekt kan ofta uppkomma då ett förelag uppbär utdelning från ell eget dotterbolag.
Den nya ordningen i 5 § är
en följd av en tidigare ändring i 4 § andra stycket lagen om insättning på
tillfälligt vinslkonto (prop. 1980/81:68, SkU 1980/81:25 och 47, rskr
1980/81:234, SFS 1981:303). Denna tidigare ändring innebär att elt förelag som
har rätt lill avdrag för fondavsättning självt får välja i vilken förvärvskälla
som avdraget skall göras. Enligl mitt förslag skall den skatlskyldige ha rätt
alt själv välja även i vilken förvärvskälla som del särskilda tillägget skall
las upp.
I fräga om mitt förslag i
övrigt får jag hänvisa till förarbetena lill lagen om insättning pä tillfälligt
vinstkonto.
3
Kapitalbeskattning m. m.
Förmögenhetsskatt
ulgår enligl lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskall, SFL.
Förmögenhetsskatten för fysiska personer las ul enligt en progressiv
skalleskala med en viss procent av den beskattningsbara förmögenheten.
Förmögenheter understigande 400000 kr. är fria från skatt. Det lägsta
förmögenhetsskaneskiktei är mellen 400000 och 600000 kr. och där är skatteullagel
1 %. Del högsta skatteuttaget är 2,5 % vilket träffar för-mögenhelsdelar över
1800000 kr. (II S I mom. SFL). Sambeskattning sker av makar och
därmed jämställda liksom av föräldrar och hemmavarande barn under 18 är (12 §
I mom. SFL).
Vissa juridiska personer -
dock ej aktiebolag och ekonomiska föreningar - är också skyldiga all betala
förmögenhetsskatt (6 § I mom. SFL). Dödsbon, familjestiftelser m.fl. beskallas
enligt samma skala som fysiska personer. Vissa samfund, föreningar och andra
juridiska personer betalar en proportionell skatt på 1,5 "/oo av den
beskattningsbara förmögenheten.
Nuvarande skalleskala
tillkom genom lagstiftning hösten 1980 (prop. 1980/81:42, SkU 1980/81:11, rskr
1980/81:94, SFS 1980:1055). De ändringar som dä genomfördes föranleddes främst
av de höjda taxeringsvärdena vid 1981 ärs allmänna fastighetstaxering och
innebar betydande sänkningar av skalleullaget. Av skäl som jag tidigare har
redovisat bör en skärpning av förmögenhetsbeskattningen nu genomföras.
Skärpningen bör träffa alla skallepliktiga förmögenheter. Jag föreslår att
skatleullagel genomgående höjs med 0,5 procentenheter i alla skikten i skalan.
Någon ändring av skattepliklsgränsen bör däremot inte göras. Inte heller bör
skatteuttaget för sådana juridiska personer som betalar en proportionell skatt
ändras.
Prop. 1982/83:50 6
Min
förslag innebär i jämförelse med nuvarande skatteskala alt skatten pä en
förmögenhet av 600000 kr. ökar från 2 000 kr. till 3 000 kr. Uppgår
förmögenheten till I milj. kr. ökar skallen från 9000 kr. lill 12000 kr. och
uppgår den lill 2 milj. kr. ökar skanen från 30000 kr. till 38000 kr.
Justeringen
av skalleskalan medför ändringar i 11 § I mom. SFL. Den nya skalan bör gälla
fr.o.m. beskattningsåret 1983 och således lillämpas första gången vid 1984 års
laxering.
Arvs-
och gåvoskatt utgår enligl lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskall, AGL.
Skallen är progressiv och tas ul enligl olika skalor beroende pä vem som ärver
eller får egendom. Tre klasser av arv- och gävola-gare finns.
Till
klass I, som har den lindrigaste skalan, hänförs t.ex. efterlevande make och
barn. Skatten är här 5 % för lotter upp till 50000 kr. 1 skiktet 200000
kr.-300000 kr. är skallen 28 %. 1 det högsta skiktet - 6000000 kr. och däröver
- utgår skatt med 65 %.
Till klass II hör
bl.a. föräldrar och syskon men ocksä mer avlägsna släktingar, obesläklade
personer och sädana organisationer som inte är allmännyttiga. Här är den lägsta
skattesatsen 8 % och den gäller för lotter upp lill 20000 kr. I skiktet
200000-250000 kr. är skatten 56 %. Skalan går upp till ett skaneultag pä 72 %
och avser då den del av lotten som överstiger 1200000 kr.
Klass III avser främst
vissa allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar som inle är helt
befriade från arvsskatt. Skalan är progressiv upp lill 60000 kr. Därutöver
utgår skatten konstant med 30 %. Mottagare som hör lill klass III är fria från
gåvoskatt.
Vid arvsbeskatlningen
medges skattefria grundavdrag med 50000 kr. för efterlevande make, 25 000 kr.
för annan mottagare i klass I och 5 000 kr. för mottagare som hör lill klass 11
eller III. Vid gåvobeskatlningen medges ell enhetligt grundavdrag pä 2000 kr.
Även arvs- och
gåvoskatleskalorna fick sin nuvarande utformning genom den tidigare nämnda
lagstiftningen hösten 1980. Liksom i fråga om förmögenhetsskatten lindrades
skatteuttaget i betydande grad. .'v skäl som jag tidigare redogjort för bör en
viss höjning av skatteuttaget ske även när det gäller arv och gåvor.
Höjningarna bör träffa alla skikt av skalleskalorna för klass I och II. Del är
enligl min mening inle påkallat alt ändra skalan för klass 111. De av främst
sociala skäl tillkomna skattefria grundbeloppen bör kvarstå oförändrade.
Beträffande den närmare
utformningen av skatteskalorna i klass 1 och 11 bör följande påpekas. Ökningen
av skatteuttaget är störst i de högsta skikten och i mellanskikten. För mindre
arv och gåvor är höjningen av skallen relativt obetydlig. För en skattepliktig
lott i klass I pä 50000 kr. ökar skatten jämfört med nuvarande skala från 2500
till 3000 kr. Om lotten i stället uppgår till 500000 kr. ökar skatten från 122
500 till 135000 kr. och om den uppgår lill 2 500000 kr. frän I 133 500 kr. till
I 269000 kr. Ändringen av skalan i klass II ger
liknande effekter.
Prop. 1982/83:50 7
Justeringen av skatteskalorna medför ändringar i 28 § AGL.
De nya skalorna bör tillämpas i fall dä skallskyldigheten
inträder efter utgången av år 1982. Nägra särskilda övergångsbestämmelser är
inle nödvändiga.
I sammanhanget skall jag också la upp en annan fråga som
rör arvs- och gåvobeskatlningen.
Enligl 12 § AGL skall vad en person förvärvar på grund av
atl han insatts som förmånstagare till en försäkring i regel anses som arv och
arvsbeskatlas. När man beräknar skatten på elt sådant förvärv skall man dock
under vissa förutsättningar räkna av ell skattefritt belopp. Della s. k.
förmånslagaravdrag är f.n. bestämt lill ell belopp som motsvarar sex gånger
basbeloppet enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring för november månad
året innan skattskyldigheten inträdde.
Reglerna för beräkning av basbeloppet enligl lagen om
allmän försäkring har ändrats med verkan fr. o. m. den Ijanuari 1982 (prop.
1981/82:50, SfU 1981/82:6, rskr 1981/82:85, SFS 1981:1187). Ändringen innebär
all basbeloppet fastställs för år i stället för som tidigare för månad.
Del nya
sättet all fastställa basbelopp påkallar ändring av reglerna i 12 § AGL om
förmånslagaravdrag. Sedan länge har avdragsnivån beslämts sä atl grundbelopp
som utfaller på grund av Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolags (AFA) Ijänstegrupplivförsäkring
varit fria från skatt enligt AGL. Storleken av förmånslagaravdragel bör enligl
min mening även i fortsättningen ha det nyss angivna sambandet med
grundbeloppen enligt AFA:s tjänstegrupplivförsäkring. Jag har inhämtat all
Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige träffat avtal
för liden fr.o.m. den I januari 1982 om bl.a. beräkning av de försäkringsbelopp
som kan utgå enligt avtal om ijänstegrupplivförsäkring. Enligt avtalet skall
grundbeloppen för år 1983 och åren därefter beräknas efter basbeloppet vid
ingången av resp. år. Anknytningen till basbeloppet i 12 § AGL bör justeras på
motsvarande säll. 1 lagrummet bör således i fortsättningen hänvisas lill
basbeloppet för det år under vilket skallskyldigheten inträdde.
12 § AGL i sin nya lydelse skall tillämpas i fall då
skattskyldigheten inträder efter utgången av år 1982.
Som jag tidigare anfört bör skattelättnaderna för
aktieutdelningar avskaffas och sparskatlereduklionen sänkas.
Bestämmelserna om skattereduktion för aktieutdelning finns
intagna i lagen (1980:1047) om skattereduktion för aktieutdelning. Denna lag
bör således upphöra all gälla vid utgången av år 1982. Bestämmelserna skall
dock alltjämt lillämpas i fråga om aktieutdelning som har blivit tillgänglig för
lyftning dessförinnan. Upphävandet av lagen föranleder följdändringar i 2§ 2
mom. uppbördslagen (1953:272), UBL, 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt, SjL, saml 4 § lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa
fall. Jag avser alt i annat sammanhang ta upp en följdändring i 68 §
taxeringslagen (1956:623), TL.
Prop.
1982/83:50 8
Procentsatserna för skattereduktionen vid det s. k.
skatlesparandet finns intagna i 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för
vissa sparformer. En ändring får alltså ske av della lagrum. Som konsekvens bör
även procentsatserna för avdrag vid förtida uttag i 5 § samma lag ändras.
4 Inkomstskattefrågor
Mitt förslag i fråga om den statliga inkomstskatten
innebär all skattesatserna sänks med en procentenhet i inkomslskiklen mellan 8
och 12 basenheter. Skalleskalan för ifrågavarande del av den statliga
inkomstskatten (grundbeloppet) finns för år 1983 inlagen i 2 § lagen (1982:417)
om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt. Ändringen får således göras i denna paragraf.
Förändringen i fräga om basenheten bör givelvis slå igenom
även i fråga om sjömansskatten, som är en definitiv källskatt för
ombordanställda. En ändring behövs därför av de tabeller för sjömansskall som
avses i 7 § I mom. och 8 § SjL. Delta måste ske genom en ändring av den i juni
beslutade lagen (1982:420) om ändring i SjL.
Reglerna om skattereduktion för fackföreningsavgifi har
lagils in i en särskild lag.
I I § anges de allmänna förutsättningarna för
skattereduktionen, nämligen atl den skatlskyldige har varit bosatt eller
vistals i Sverige under någon del av inkomståret, varmed avses året före
taxeringsåret.
Underlaget för beräkning av skattereduktionen anges i 2 §.
Detta utgörs av medlemsavgift som erlagts lill arbetstagarorganisation, dock
högst I 200 kr. Definitionen av sådan organisation anknyter lill lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Del kan påpekas alt avgift till
arbetslöshetskassa inle ingår i underlaget. Sådan avgift är avdragsgill enligl
gällande regler. För all undvika atl örelal uppkommer vid beräkning av skattereduktionen
föreslås en avrundning till jämna tiotal kronor. Av paragrafens utformning
framgår all den skatlskyldige skall styrka sin rätt lill skattereduktionen.
I 3 § anges all procentsatsen för skaltereduktionen skall
vara 40.
Enligt bestämmelserna i 4 § skall samma bestämmelser som i
fråga om befintliga skattereduktioner gälla såvitt avser frän vilka skatter och
avgifter avräkning kan ske och när bestämmelserna skall iakttas. Slutligen ges
en regel för all förhindra all skattereduktionen kan åtnjutas både vid
inkomsttaxeringen och vid beräkning av sjömansskatt.
Genom en ändring i 12 § 4 mom. SjL öppnas möjlighet för
jämkning av sjömansskatt på grund av rätt lill skattereduktion för
fackföreningsavgift. Här bör - liksom i fräga om sparskatlereduklionen - inle
gälla någol krav på bosättning eller vistelse här i landet. Del kan dock
påpekas all lagrummet bara är tillämpligt i fråga om sjöman som är bosall i
något av de nordiska länderna.
Prop. 1982/83:50 9
Den nya lagen föranleder vidare följdändringar i 2 § 2
mom. UBL och 4 § lagen om begränsning av skatt i vissa fall. Jag avser att i
annat sammanhang återkomma med förslag om en följdändring i 68 S TL.
5 Hyreshusavgift
Dåvarande chefen för bostadsdepartementet presenterade
under våren 1982 prop. 1981/82: 124 om ändrade regler för räntebidrag och
bostadsbidrag m. m. saml om införande av en hyreshusavgifl. Den del av
propositionen som gällde frågan om en hyreshusavgift avslogs av riksdagen (SkU
1981/82:62, rskr 1981/82:352) under hänvisning bl.a. till alt detta förslag
inle granskals av lagrådet. 1 skatteutskottets belänkande begärdes samtidigt
alt regeringen skulle återkomma med förslag som kunde föreläggas riksdagen i
sädan tid alt förslaget kunde ge lika stor budgeteffekt fr. o. m. är 1983 som
det i prop. 1981/82: 124 presenterade förslaget. Mot denna bakgrund har förslag
om en hyreshusavgifl nu på nytt tagits upp av chefen för bostadsdepartementet.
Förslaget överensstämmer i stora delar med del som redovisades i prop. 1981/82:
124. Avgiften motiveras alltjämt av bostadspolitiska och siatsfinansiella
skäl. En närmare redogörelse för dessa kommer all lämnas av chefen för
bostadsdepartementet. Till sin natur är hyreshusavgiften liksom
skogsvårdsavgifien och löneavgiften en speciell skall. Frågan om
hyreshusavgiflens laglekniska utformning är därför en uppgift för
budgeldepartemenlel. 1 det följande lar jag upp denna fråga. Jag lar också upp
vissa följdändringar.
Regeringen beslöt den 28 oktober 1982 all inhämta
lagrådels yllrande över följande inom budgeldeparlementet upprättade
lagförslag,' nämligen
1.
lag om
hyreshusavgifl,
2.
lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). Lagrådets yttrande bör fogas till
protokollet som bilaga 2.1.
Den nya avgiften - benämnd hyreshusavgifl - är i princip
avsedd alt träffa de delar av hyreshusbeståndel som är äldre än år 1975.
Undantagna bör dock vara bostadshus som omfattas av räntesubventionssystemel
samt hus med lokaler vilka har uppförts eller byggts om efter är 1957 med stöd
av statliga bostadslån. Det lagförslag som utifrån della har utformats
överensstämmer i stora delar med det som presenterades i prop. 1981/ 82: 124.
Sålunda har det ansetts angelägel alt utforma avgiften så att den läll kan
hanteras av bäde berörda avgiftsskyldiga och myndigheter. Det har vidare
ansetts önskvärt atl kunna knyta an den till redan beprövade rutiner. Några
erinringar mol en sådan lösning framkom inle under riksdagsbehandlingen.
Hyreshusavgiflen har därför även nu utformats med de
Förslagen är likalydande med dem som är fogade till
propositionen.
Prop.
1982/83:50 10
regler som gäller för skogsvårdsavgift enligt lagen
(1946:324) om skogsvärdsavgift som förebild.
Bestämmelserna om hyreshusavgiften bör tas in i en
särskild lag. Härutöver föreslås följdändringar i kommunalskattelagen
(1928:370), KL och UBL.
I I §
första stycket i förslaget lill lag om hyreshusavgifl anges vilka fastigheter
som bör vara avgifisplikliga. Den lämpligaste beskrivningen av dessa
faslighelsiyper sker med hjälp av den definition av begreppet hyres-husenhel
som används vid allmän fastighetstaxering (AFT). Hyreshusen-hel omfattar enligt
4 kap. 5 § 2 fastighetslaxeringslagen (1979: 1152), FTL, bäde hyreshus och
tomtmark för sådan byggnad. Hyreshus utgörs enligt 2 kap. 2 § FTL av byggnad
som är inrättad lill bostad ål minst tre familjer eller lill kontor, butik,
hotell, restaurang och liknande. Under begreppet hyreshus faller även
flerbosladshus som ägs av bostadsrättsföreningar.
Enligl
riksskatteverkets föreskrifter vid AFT 1981 erhåller de olika typerna av
hyreshusenheter olika kodbeteckningar. De enheter som kommer i fråga för
avgiften utgörs av dem som anges med koderna 20, 22, 24 och 28, dvs. sådana som
förutom av tomtmark består av byggnader med huvudsakligen bostäder, byggnader
som innehåller både bosläder och lokaler samt byggnader med huvudsakligen
lokaler.
Under
riksdagsbehandlingen kritiserades del förra förslagel för atl hyreshusenheler
som var obebyggda eller som var bebyggda med enbart saneringsfärdiga hus inle
undantogs frän avgiften. Denna kritik får anses befogad och de nämnda
fastighetslyperna bör därför undantas. Liksom i det ursprungliga förslaget bör
även byggnader som faller under koderna 25-27, dvs. hotell- och
restaurangbyggnader, kiosker och parkeringshus undantas. Vidare bör undantas
hyreshusenhei med värde mindre än 1 000 kr.
I det
förra förslaget togs endast med vissa äldre årgångar av de berörda
fastighetslyperna. Den närmare beskrivningen av de berörda årgångarna skedde
med hjälp av begreppet värdeär vilket är del begrepp som används vid
fastighetstaxering för all bestämma ell hyreshus ålder. Även nu bör
beskrivningen av vilka årgångar som skall beröras av avgiften lämpligen ske med
hjälp av begreppet värdeär. Som utvecklas närmare av chefen för
bostadsdepartementet bör avgiften gälla fastigheter med värdeär före är 1975.
Till frågan om de undanlag frän denna regel som måste göras med hänsyn till all
avgiften inle bör träffa hus som omfattas av räntesubventionssystemel m. m.
ålerkommer jag i del följande.
Med
värdeär avses vid fastighetstaxering i första hand fastigheternas nybyggnadsår,
dvs. det år då huset kunde tas i bruk (jämför 9 kap. 3 § FTL, I kap. 8 §
fastighelslaxeringsförordningen (1979: 1193) och till förordningen bifogad
bilaga 2 samt riksskatteverkets föreskrifter vid AFT 1981). Har om- eller
tillbyggnad skett bestäms värdeåret även med hänsyn lill den ökning i husels
återstående livslängd som om- och tillbyggnaden
Prop. 1982/83:50 11
ger.
Värdeårel blir dä etl senare åran nybyggnadsårei. Närmare uppgifter om
byggnadernas beskaffenhet och värdeär kan inhämtas från det material som
inkommer och upprättas vid AFT. Underlag för alt bestämma en fastighets ålder
lämnas nämligen vid AFT. Taxeringsbeslutet innehåller uppgift bl. a. om denna
värdefaktor.
Yrkanden om ändring av
fastighets värdeär får i princip endast göras inom ramen för
fasiighelslaxeringsprocessen. Om emellertid en inkomst-taxeringsnämnd i något
enstaka fall skulle finna att en fastighet har tilldelals felaktigt värdeär
vid fastighetstaxering och delta har avgörande betydelse för frägan om
hyreshusavgifl skall påföras, bör inkomsttaxerings-nämnden inle vara förhindrad
all självständigt pröva frågan. Som regel torde del dock saknas skäl all frångå
fastighelslaxeringsnämndens bedömning.
Den föreslagna
avgränsningen lill fastigheter med värdeär före år 1975 innebär atl även hus
som omfattas av det statliga ränlesubvenlionssysle-met skulle beröras av
avgiften. Enligl vad jag har inhämtat inträffar della för bostadshus som har
uppförts eller byggts om efter år 1957 med slöd av statliga lertiärlån eller
bostadslån eller som ulan sädana län kan få statliga ränidån, saml därutöver
för sådana sludenlbosladshus som har uppförts är 1957 eller tidigare med slöd
av lilläggslån för anordnande av studentbostäder. Sistnämnda lån beviljades
enligl särskill bemyndigande av Kungl. Maj:t under åren 1951-1962. Dessa fall
bör, såsom tidigare har nämnts, undantas frän avgift. Frän avgift bör dessutom
undantas sädana hus med lokaler som har uppförts eller byggts om efter år 1957
med stöd av statliga lån, dvs. med lertiärlån eller bostadslån. Beslämmelser
härom bör i enlighet med vad jag har anfört tas in i 1 §. En skallskyldig som
vill åberopa delta undanlag skall visa all angivna förutsättningar föreligger.
Det får ankomma på berörda myndigheter att utforma lämpliga rutiner för området
och behövlig information till de skattskyldiga.
Del bör för tydlighetens
skull framhållas alt med uttrycket "byggts om efter år 1957 med slöd av
lertiärlån eller bostadslån" avses sedvanliga ombyggnader. Hus med värdeär
före är 1975, för vilka statliga bostadslän har lämnals enbart för
energibesparande åtgärder, för åtgärder för att förbättra avfallshanteringen i
huset eller åtgärder för all minska radonhalten, bör således inte undantas
från avgiften.
Kretsen
av de fastighetsägare som under angivna förutsättningar skall erlägga
hyreshusavgifl bör sammanfalla med dem som skall la upp garanlibelopp för
annan fastighet enligt 47 § KL. Innehavare av skattefria fastigheter berörs
alltså inle.
1 I § tredje stycket i
lagförslaget ges regler för bestämmande av avgiftens storlek m. m. Med
utgångspunkt i del samband som chefen för bostadsdepartementet redovisar
mellan sänkta räntebidrag och hyresnivåerna borde avgiften rätteligen bestämmas
med ledning av de hyreshöjningar som kan komma all ske till följd av de ändrade
reglerna i fråga om räntebidrag. En
Prop.
1982/83:50 12
sådan konstruktion är knappast tekniskt genomförbar. Skall
nämligen avgiften gå all hanlera, måste ett enklare underlag finnas.
Underlaget bör lämpligen utgöras av fastighetens taxeringsvärde. Detta anknyter
visserligen inle direkt till hyrorna men hyran utgör dock en av de
värdefaktorer som beaktas när taxeringsvärdet för hyreshus bestäms.
Taxeringsvärdet har även den fördelen atl del beräknas enligt enhetliga
principer och är etl välkänt begrepp. Som underiag bör alltså taxeringsvärdet
användas och därvid då både byggnadsvärdet och markvärdet. Detta bör gälla även
i de fall då fastigheten innehas med tomträtt.
Avgiften bör ulgå för varje beskattningsår med en viss
procentsals av taxeringsvärdet. För alt få överensstämmelse med
kapitalkostnadsökningarna för hus med räntebidrag föresläs all olika procentsatser
tillämpas för de tre första åren då avgiften las ul. Jag har funnit del
lämpligt att i I § tredje stycket i lagförslaget ange att avgiften för varje
beskattningsår utgör 2% av taxeringsvärdet saml att i övergångsbestämmelserna
till lagen ta in en undanlagsregel i fråga om avgiften för taxeringsåren 1984
och 1985.
Enligt 47 S KL skall garanlibelopp jämkas om
beskattningsåret omfattar kortare eller längre lid än tolv månader eller om
fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret. Har sädan
jämkning skett bör även hyreshusavgiflen jämkas i motsvarande utsträckning. En
bestämmelse härom föreslås i I § fjärde stycket.
I 2-5 §§ i förslaget lill lag om hyreshusavgifl har lagils
in vissa beslämmelser av teknisk art. Dessa har utformats efter förebild av
bestämmelserna om skogsvärdsavgift enligt lagen om skogsvårdsavgift. I fråga
om ansvarighet för hyreshusavgifl vid dödsfall bör emellertid en hänvisning
göras lill vad som sägs i 15 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.
Som framgått av del tidigare sagda har hyreshusavgiften
utformats efter förebild av vad som gäller i fråga om skogsvårdsavgiften. Detta
innebär att avgiften skall debiteras och uppbäras enligl bestämmelserna i UBL.
Della föranleder vissa närmast redaktionella ändringar il §, 3 § I mom. och 27
§ I mom. i nämnda lag. 1 fråga om ändringen i 3 § 1 mom. UBL anser jag atl
avgiften bör kunna beaktas redan vid beräkningen av den preliminära skallen.
Motsvarande bör gälla i fråga om skogsvärdsavgift. Underlaget för beräkning av
hyreshusavgiflen skall anges av taxeringsnämnden. Delta kräver en ändring i 68
§ TL. Jag avser all senare återkomma med förslag lill ändring i sistnämnda
lagrum.
Hyreshusavgiflen bör med sitt angivna syfte inte ses som
en allmän skatt utan liksom skogsvårdsavgifien vara avdragsgill om övriga
förutsättningar är uppfyllda. Regler om detta bör tas in i punkt 3 av
anvisningarna till 20 § KL och beträffande förvärvskällan annan fastighet i 25
S I mom. KL. I fråga om rörelse behövs ingen särskild ny regel eftersom
avgiften såsom driftkostnad är avdragsgill enligl 29 § I mom. KL.
De nya bestämmelserna om en hyreshusavgift bör träda i
kraft den I
Prop. 1982/83:50 13
januari 1983 och lillämpas första gången vid 1984 års
laxering. För skallskyldiga som har brutna räkenskapsår omfattar
beskattningsåret vid 1984 ärs laxering normalt även lid före 1983 ärs ingång.
Enligl min mening bör då den lösningen väljas atl avgift beräknas för den del
av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet genom en
proportionering.
6 Skatt på videobandspelare
Antalet videobandspelare i landet kan f.n. beräknas till
ca 400000. Videomarknaden har ökat kraftigt under de senasie åren och väntas
allmänt fortsätta all öka. Olika uppskattningar har gjorts av antalet nytillkommande
videobandspelare ärligen. Enligl vad jag har inhämtat kan antalet nytillkomna
exemplar beräknas lill ca 165000 både 1981 och 1982. En nedgång väntas av
branschen under 1983.
Som jag anfört i det föregående bör det införas en
särskild punktskatt pä videobandspelare. Frågan om en beskattning också av
annan utrusining pä della område, t.ex. videokameror, bör t. v. anslå. Om andra
videosyslem än sädana som bygger på videoband i slörre omfattning börjar säljas
på den allmänna marknaden fär övervägas all utsträcka skatten lill atl omfatta
även sådana produkter.
En punktskatt på videobandspelare bör så långt del är
möjligl utformas pä samma sätt som övriga punktskatter. Ett viktigt krav på en
ny punktskatt är atl den skall vara enkel atl hanlera. Della kräver bl. a. atl
antalet skallskyldiga kan begränsas och atl skatten kan beräknas på ell enkelt
sätt.
Med hänsyn till all videobandspelare förekommer i mänga
olika utföranden och lill kraftigt varierande priser skulle del vara önskvärt
om skallen kunde beräknas på videobandspelarnas försäljningsvärde. Detta skulle
dock förutsätta antingen att skallen logs ut vid försäljning till konsument
eller alt den visserligen togs ul hos tillverkare eller grossist men beräknades
på ett antaget konsumentpris. 1 det första fallet blir antalet skattskyldiga
stort och i det andra fallet uppkommer stora svårigheter alt fastställa och
kontrollera beskattningsvärdet.
Den lämpligaste lösningen är i stället atl skatten tas ut
i form av etl enhetligt belopp per bandspelare. Skattebeloppet bör bestämmas
till 600 kr.
1 övrigt bör här som i fråga om andra punktskatter gälla
alt skattskyldigheten skall ligga på den som yrkesmässigt tillverkar eller
importerar videobandspelare. Skattskyldigheten bör inträda när bandspelaren levereras
lill köpare eller första gången hyrs ut. Vid införsel lill någon som inle är
registrerad som skatlskyldig tas skatten ul av tullverket.
I fiertalet punklskallelagar gäller en obligatorisk
skattskyldighet för den som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor inom
landet och en frivillig skattskyldighet för den som i viss omfattning
importerar sådana varor för
Prop. 1982./83:50 14
återförsäljning.
Den sistnämnda skattskyldigheten motiveras av all importörerna i likhet med de
inhemska tillverkarna skall kunna hålla varorna i lager i obeskattat skick.
Detsamma bör gälla den nu aktuella skatten.
Gränsen
för den frivilliga skattskyldigheten för importörer bör kunna sällas lill
ungefär 3000 bandspelare per är.
Den
som är registrerad som skatlskyldig bör vara skyldig atl lämna en deklaration
för perioder om två kalendermånader och atl betala skatten senast den femte i
andra månaden efter periodens slut.
Den
nya skatten bör regleras i en särskild lag.
Genom
hänvisningen i I § till lulltaxenummer 92.11 ges en tillfredsställande
definition på videobandspelare.
Någon
särskild föreskrift om alt byggsatser lill videobandspelare också omfattas av
skallen torde inle behövas. I den män sådana byggsatser skulle förekomma pä
marknaden, vilket nu inle är fallet, bör de i rällslillämpningen kunna anses
som videobandspelare.
I 3
§ andra stycket anges all tullverket tar ul skallen vid importtillfället när
importören inte är registrerad som skaltskyldig. Därav följer atl någon skall
inle las ul vid imporilillfället i de fall importören är registrerad som
skaltskyldig. Skallen skall i stället enligl 5 § betalas bl.a. när importören
säljer bandspelaren eller första gängen hyr ut den.
På
samma säll som gäller för vissa andra punktskatter inträder enligt 5 §
skattskyldigheten när en videobandspelare levereras lill en köpare, som inle
själv är registrerad som skatlskyldig. Skattskyldighet inträder ocksä när en
skallskyldig lar ul en apparat, t. ex. för privat bruk.
Bestämmelsen
i 6 § andra stycket innebär atl även den som yrkesmässigt hyr ut
videobandspelare kan bli skattskyldig. Därför behövs en särskild bestämmelse i
5 S om alt skattskyldigheten inträder när apparaten första gången hyrs ul.
Slutligen
behövs en bestämmelse om atl skattskyldigheten inträder när en skatlskyldig
avregistreras, t. ex. därför alt han inle längre skall importera
videobandspelare för yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning. I annat fall
skulle någon skatt inle behöva redovisas för de apparater som säljs eller hyrs
ut efter avregistreringen trots atl de har kunnat förvärvas skatie-fritl.
Skattskyldigheten kommer alt omfatta de apparater som den skatlskyldige
innehar vid avregistreringen och för vilka skattskyldighet inte tidigare har
inträn.
1
8 § regleras avdragsrällen i enlighet med vad som normalt gäller i fråga om
punktskatter. I punkt 2 anges alt avdrag lar göras i det fall skattskyldighet
enligt lagen tidigare har inträtt. Bestämmelsen avser bl. a. del fallet alt en
person som i liten omfattning har importerat videobandspelare och betalat skall
lill tullverket utökar verksamheten och registreras som skatlskyldig. Genom
avdragsrällen undviker man all dubbel skall redovisas för vissa apparater som
har beskattats vid införseln.
Skatiebronslagen
(1971:69) och lagen (1971: 1072) om förmånsberäni-
Prop.
1982/83:50 15
gade skatlefordringar m. m. bör göras tillämpliga på
skatten pä videobandspelare. Della kräver ändringar i båda dessa lagar.
7 Skatt på viss elektrisk kraft
Vattenfallsverkels prissättning av elektrisk kraft grundas
f. n. på långsiktig marginalkostnad, vilket innebär att senast tillkomna
produktionsanläggningar blir bestämmande för lariffnivän. Verkels prissättning
har kommit alt uppfattas som vägledande vid andra företags prissättning på
elektrisk kraft. Eftersom produktionskostnaden i nyligen uppförda
elproduktionsanläggningar ligger betydligt över den i flertalet
vaitenkraftstationer uppkommer härigenom stora överskoll i de förelag som
huvudsakligen producerar vattenkraft, framför allt om produktionen till stor
del sker i äldre anläggningar.
Energiskallekommittén
(B 1979:06) har haft i uppdrag alt utreda frågan om alt inordna det
enérgiskatlebelagda området under mervärdeskatten och all införa en av
energipoliliska skäl betingad och samhällsekonomiskt avvägd energiskall i
import- och producentledet. I kommilténs uppdrag ingick också all belysa frågan
om de stora ekonomiska överskoll som. på grund av principerna för
prissättningen pä elektrisk kraft, kan uppstå hos ägare av äldre
kraftanläggningar, främst vattenkraftverk. Kommittén skulle bedöma om
förhållandena motiverar särskilda åtgärder inom energibeskattningens ram. I
bilaga (SOU 1982: 17) lill betänkandet Skatt pä energi har redovisats en analys
av möjlighelerna att beskatta överskotten från svensk vattenkraft.
Analysen
visar alt del är myckel svårl all entydigt definiera begreppet vinst beroende
på periodiserings- och mälningsproblem. Därigenom föreligger betydande
svårigheter att utforma en beskattning som direkt träffar övervinsterna i
vatlenkraflföretagen. Mot bakgrund härav avstår kommittén från atl lägga fram
någol förslag om en övervinsiskalt på vattenkraft. Kommittén anser alt en
eventuell övervinstbeskattning ej bör ske inom energibeskattningens ram. Därest
en övervinslbeskattning skall komma till sländ synes enligl kommittén en
utformning enligt genererad vinst (vanlig vinsibeskalining) eller nyttjanderätt
bättre ligga i linje med direktivens intentioner. Förslagen har nyligen varit
föremål för remissbehandling. Eftersom kommittén ej utformat någol konkret
förslag lill övervinslbeskattning av vallenkraften har flertalet
remissinstanser antingen lämnat frågan ulan kommentar eller tagit fasta på de
svårigheter atl utforma beskattningen som kommittén pekat pä.
För egen del anser jag alt det är angeläget att snabbt
införa ett system som gör all de betydande ekonomiska fördelar som erhålls vid
elproduktion i vattenkraftslalioner i större utsträckning kommer samhället
till del. Detta är väsentligt också för att förhindra den alltför snabba
prisutveck-
Prop.
1982/83:50 16
lingen vid försäljningar av andelar av äldre
valtenkraftstillgångar. Mot denna bakgrund och med hänsyn till önskvärdheten av
att förstärka budgeten bör en skall på elektrisk kraft producerad i
vattenkraftslalioner införas den I januari 1983. Skatten bör ulgå med två öre
per kWh. De restriktioner som samhället ansett nödvändiga vid utnyttjande av
vattenkraft och de fördyringar av anläggningsverksamheien som har ägl rum under
senare år innebär all de ekonomiska överskollen i nyligen uppförda vattenkraftslalioner
är smä. Dessa anläggningar bör därför inle omfattas av beskattningen i samma
utsträckning som äldre kraftstationer. Del är även angeläget atl nytillkommande
vattenkraflproduktion inte förhindras genom skallens införande. Skatten bör
därför reduceras lill hälften för produktion i anläggningar som är mellan tio
och fem är gamla. För anläggningar uppförda under de senasie fem åren och för
tillkommande anläggningar bör ingen skatt utgå. Delsamma bör gälla i fräga om
ökningar av den installerande generatoreffeklen i äldre anläggningar.
Skatten bör las ul i produklionsledet. Den bör i princip
inle kunna vältras över pä konsumenterna genom höjda elpriser. Jag kommer inom
kort alt föreslå all statens pris- och karlellnämnd fär i uppdrag att övervaka
att produktionsskatten i allt väsentligt faller på producenterna.
Skatt
skall utgå pä den elkraft som framställs i vattenkraftverk. Skatten bör
erläggas av producenten. Med hänsyn härtill har denna nya skall reglerats i en
särskild lag och inle som en utvidgning av den gällande energiskatten.
Utformningen av den nya lagen överensstämmer i huvudsak med vad som gäller för
övriga punktskatter. Antalet skattskyldiga föresläs bli begränsat genom alt
skatt inte skall ulgå på elkraft som produceras i elt vattenkraftverk med en
installerad generaloreffekl av mindre än 100 kW. Gränsen överensstämmer med den
gräns som energiskallekommittén föreslagit i fräga om den generella
energiskatten. Vidare bör undantag medges för den elkraft som framställs i elt
pumpkraflverk. I annat fall skulle den där framställda kraften beskattas mer än
en gäng. Skyldigheten att erlägga skall inträder när kraften framställs.
Mätningen bör lämpligen ske vid produktionsspänning. Med hänsyn till önskemålet
att förkorta skatte-kredilerna bör föreskrivas all denna skatt skall deklareras
och betalas senast 25 dagar efter redovisningsperiodens utgång.
Redovisningsperioderna föreslås omfalla en kalendermånad.
Det skulle vara förenat med stora praktiska svårigheter
att beräkna och kontrollera skatten på den producerade kraften med ledning av
vad som faktiskt har producerats i varje vattenkraftverk, särskilt när den
installerade generatoreffekten har ändrats under årens lopp. Den kraft som
faller under en viss skattesats eller för vilken ingen skatt skall utgå bör
därför beräknas efter en schablon. Den lämpligaste metoden är därvid enligl min
uppfanning all den installerade generatoreffeklen läggs till grund för fördelningen
på följande sätt. Om en skattskyldig har vattenkraftverk som har tagits i drift
före 1973 och sådana som har tagits i drift t.ex. år 1975 skall
Prop. 1982/83:50 17
skallen beräknas efter ell öre per kilowattimme för så
stor del av den sammanlagda producerade kraften som svarar mot de nyare
kraftverkens installerade generatoreffekt i förhållande till den installerade
generatoreffekten i den skatlskyldiges samtliga vattenkraftverk.
Om den
skatlskyldige har t. ex. elt vattenkraftverk som har tagits i drift före den I
januari 1973 och i vilket den installerade generatoreffekten har ökats år 1980
skall på motsvarande säll skallen beräknas till två öre per kilowattimme för sä
slor del av den sammanlagda producerade kraften i kraftverket som svarar mol
den ursprungliga installerade generatoreffeklen i förhållande lill den installerade
generatoreffeklen efter utbyggnaden.
På motsvarande säll beräknas skallen i del fall den
installerade generatoreffeklen minskar permanent, t. ex. på grund av all elt
av flera kraftverk tas ur drift.
Den fördelning som sålunda behöver göras kommer alt kunna
lillämpas lill dess en permanent ändring görs av den installerade
generatoreffekten.
1 denna fråga har jag samrått med statsrådet Dahl.
Skanebrotlslagen (1971:69) och lagen (1971: 1072) om
förmånsberättigade skatlefordringar m.m. bör göras tillämpliga på skatten på
viss elektrisk kraft. Della kräver ändring i de båda nu nämnda lagarna.
8 Utnyttjande och utvidgning av finansfullmakten
Riksdagen har bemyndigat regeringen alt för budgetåret
1982/83. om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter intill ell
sammanlagt belopp av 2500 milj. kr. (prop. 1981/82: 150 bil. 2, FiU 1981/82:40,
rskr 1981/82: 393). Fullmakten får. liksom tidigare, användas för finansiering
av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som
normalt finansieras med anslag på statsbudgelen samt för beredskapsarbeten och
för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning.
Bidragsprocenten för kommunala projekt fär fastslällas av regeringen med
hänsyn lill ändamålet, dock högst lill 75%. Vidare fär finansfullmakten
användas för bidrag lill näringslivet och bostadssektorn. Härvid får gällande
bidragssatser tillfälligt höjas till högst 75%.
Lägel
på arbetsmarknaden har hittills under innevarande budgetår föranlett en rad
åtgärder i sysselsättningsbefrämjande syfte. Finansfullmaklen har således
hittills under budgetåret 1982/83 disponerats genom beslut den 26 augusti, den
9 september, den 16 september och den 21 oktober. Genom beslul den 26 augusti
utnyttjades fullmakten med 240 milj. kr. för beredskapsarbeten. Den 9 september
beslöts om 873980 kr. för tidigareläggning av bl.a. byggande av statliga vägar
och förvaltningsbyggnader. Beslulel den 16 september innebar att 100 milj. kr.
disponerades för statsbidrag till kommunala aktiviteter för arbetslös ungdom.
Genom beslut 2
Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 50. BiUiga 2
Prop.
1982/83:50 18
den 21 oktober anvisades 90 milj. kr. för bidrag till
ungdomsplatser samt I 017096000 kr. för tidigareläggning av bl. a. statliga
vägar och broar.
Genom dessa fyra beslut har sammanlagt 2 321 076000 kr. av
finansfullmaklen disponerats. Följaktligen återstår denna dag 178924000 kr. av
den givna finansfullmakten.
Nya former
för en samlad redovisning av utnyttjandet av finansfullmaklen infördes fr.o.m.
budgetåret 1979/80 (prop. 1978/79:100 bil. 2. FiU 1978/79:40, rskr
1978/79:452). Kompletleringspropositionen bedömdes som lämplig för denna
redovisning. Hemställan om utnyttjande av finansfullmakten för del
nästföljande budgetåret skulle göras vid samma tillfälle. Vidare avskaffades
syslemel med successiva påfyllningar av finansfullmaklen. Regeringen skulle i
stället på tilläggsbudget hemställa om utvidgad finansfullmakt om
arbetsmarknadsläget kräver insatser utöver vad som kan tillgodoses genom
ianspråktagande av den givna finansfullmakten.
Under
innevarande höst har arbetsmarknadsläget ytterligare försämrats. Nedskrivningen
av kronan den 8 oktober skapar förutsättningar för en expansion av produktion
och sysselsättning. Det investeringsprogram regeringen i dag beslutar all
lägga fram för riksdagen bidrar aktivt till att vända den svenska ekonomins
utveckling i rätt riktning. I del korta perspektivet har dock yllerligare
arbelsmarknadspolitiska insatser bedömts nödvändiga säsom framgår av det
arbetsrharknadspolitiska åtgärdsprogram som regeringen presenterade i oktober
i är och som kommer att närmare redovisas av chefen för
arbetsmarknadsdepartementet. Man kan dock inle utesluta all arbetsmarknadsläget
kan bli besvärligt under resten av budgetåret trots dessa insatser. Det är
därför angeläget att regeringen lill sitt förfogande har etl visst utrymme att
disponera på finansfullmakten för de eventuellt ytterligare
sysselsättningsbefrämjande åtgärder som kan visa sig nödvändiga. Dessa insatser
kan komma att kräva resurser som överstiger vad som f. n. återstår av den givna
finansfullmakten. Jag förordar därför atl finansfullmakten för budgetåret
1982/83 höjs från 2 500 milj.kr. till 3500 milj.kr. Den utvidgade fullmakten
bör få disponeras pä oförändrade villkor.
9 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
budgetdepartementel upprätlals förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattdagen (1928: 370).
2.
lag om ändring
i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
3.
lag om ändring
i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.
4.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953: 272).
5.
lag om ändring
i lagen (1958: 295) om sjömansskatt.
6.
lag om ändring
i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall.
Prop.
1982/83:50 19
7.
lag om ändring
i skallebrollslagen (1971:69),
8.
lag om ändring
i lagen (1971: 1072) om förmånsberältigade skatlefordringar m. m.,
9.
lag om ändring
i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer,
10. lag om ändring i lagen (1980:954)
om särskill invesleringsavdrag för byggnadsarbeten m.m.,
11. lag om upphävande av lagen (1980:
1047) om skaltereduktion för aktieutdelning,
12. lag om ändring i lagen (1981: 1099)
om särskill invesleringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt,
13. lag om ändring i lagen (1982:417)
om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskall,
14. lag om ändring i lagen (1982:420)
om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskall,
15. lag om hyreshusavgifl,
16. lag om skattereduktion för
fackföreningsavgift,
17. lag om skall på videobandspelare,
18. lag om skall på viss elektrisk
kraft,
19. lag om inbetalning på särskilt invesleringskonlo.
Förslagen bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 2.2.
Lagrådels yllrande har inhämtats över förslagen under I och 15. Med
hänsyn lill
lagstiftningsärendets brådskande natur och då huvuddelen av förslagen är av den
beskaffenheten all lagrådels hörande skulle sakna betydelse anser jag all
yllrande inle bör inhämtas över övriga förslag.
10 Hemställan
Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen
dets alt antaga förslagen
dels att bemyndiga regeringen atl under budgetåret
1982/83, om arbetsmarknadsläget kräver del, besluta om utgifter i enlighet med
vad jag förordat intill ett sammanlagt belopp av 3 500000000 kr.
Prop. 1982/83:50 20
Bilaga 2.1
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde 1982-11-01
Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet
Delin, justitierådet Bengtsson.
Enligl protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober
1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgeldeparlementet
Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag lill
1.
lag om
hyreshusavgift,
2.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928: 370).
Förslagen har inför lagrådet föredragils av
kammarrättsassessorn Curt Rispe.
Föredragningen
inför lagrådet har påbörjats vid en tidpunkt då lagförslagen ännu inle
erhållit slutlig utformning. Vissa inom lagrådet framförda jämkningsförslag av
lagleknisk och redaktionell natur har därför kunnat beaktas i de förslag som
genom remissen överlämnats till lagrådet.
Förslagen föranleder följande yllrande av lagrådet:
1. Förslaget till lag om hyreshusavgift
Det remitterade förslaget har lika litet som det förslag
som våren 1982 lades fram för riksdagen varit föremål för sådan remissbehandling
som avses i 7 kap. 2 S regeringsformen. Del bör i anledning härav understrykas,
atl en lagrådsgranskning inle kan ersätta den sedvanliga remissbehandlingen av
myndigheter och sammanslutningar med särskild sakkunskap på området. Lagrådet
har därför haft begränsade möjligheter atl med ledning av det föreliggande
materialet bedöma sådana frågor om lagstiftningens praktiska konsekvenser och
tillämpning som avses i 8 kap. 18 § tredje stycket 4 och 5 regeringsformen.
I §
Enligl andra stycket I p. undantas vissa typer av
hyreshusenheler från hyreshusavgifl. Avsikten är synbarligen atl man här i
regel skall följa de kodbeteckningar som enligt riksskatteverkets föreskrifter
skall användas vid fastighetstaxeringen. Att märka är dock atl "tomtmark
med saneringsbyggnad" inte motsvaras av någon kodbeteckning ulan synes
falla under kod nr 21 (hyreshusenhet som beslår av tomtmark lill hyreshus).
Liksom i remissprotökollet utvecklats i fråga om värdeär torde det inle vara
uteslutet, atl vid klart orikliga kodningar en inkomsltaxeringsnämnd kan
frångå den beteckning som bestämis vid fastighetstaxeringen.
Prop.
1982/83:50 21
2.
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
Lagrådet
lämnar förslaget ulan erinran.
Prop.
1982/83:50 22
Bilaga 2.2
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs atl 25 § 1 mom. och punkt 3 av
anvisningarna lill 20 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 §
/ mom. Från brullointäklen av annan fastighet får, om inle
annat föranleds av vad nedan i 2 och 3 mom. sägs, avdrag göras för omkostnader,
säsom för:
brandförsäkring, reparation och underhåll av byggnader;
vicevärd,
portvakt, gärdskarl, vattenförbrukning, renhållning och belysning,
förbrukningsartiklar o.d., i den mån dessa kostnader kan anses åligga
fastighetsägaren såsom sådan;
pensioner,
periodiska understöd eller därmed jämförliga periodiska utbetalningar på grund
av förutvarande anställning pä fastigheten;
värdeminskning på en byggnad;
värdeminskning
pä fastighetsägaren tillhöriga maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier, som hör lill fastigheten, eller, i fall som anges i punkt
3 av anvisningarna till 29 §, utgifter för anskaffande av tillgången;
ränla på lånat, i fasligheten ned- ränla på lånat, i fastigheten ned-
lagt kapital saml lomträltsavgäld el- lagt kapital
saml lomträltsavgäld el
ler liknande avgäld. ler liknande avgäld;
hyreshusavgift.
Anvisningar
till 20 §
3." Såsom svenska allmänna 3. 5ow svenska allmänna skatter
skaller
räknas allmänna ulskylder räknas allmänna ulskylder lill sta-
lill
staten saml lill landsting, kom- len samt
lill landsting, kommun och
mun,
församling, skoldistrikt, lings- församling.
Som allmän skatt räk-
lag och municipalsamhälle.
Såsom nas däremot inte skogsvårdsavgift
allmän skall räknas däremot icke och hyreshusavgift.
skogsvärdsavgift.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983 och lillämpas
första gången vid 1984 års laxering.
Senaste lydelse 1981:295. ■ Senaste lydelse 1956:88.
Prop. 1982/83:50 23
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt
Härigenom föreskrivs atl 12 och 28 §S lagen (1941:416) om
arvsskall och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 §2
Har någon i enlighet med lagen (1927:77) om
försäkringsavtal insatts såsom förmånstagare och erhåller han vid
försäkringstagarens död förfoganderätten över försäkringen eller, utan atl
sådan rätt förvärvas, utbetalning på grund av försäkringen, skall vad
förmånslagaren sålunda bekommer vid beräknande av arvsskall anses såsom
arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla jämväl förvärv, som på grund av
stadgandet i 104 § andra stycket nämnda lag tillfaller dödsbodelägare, vilken
är berättigad lill lag-lott, med iakttagande dock av vad beträffande fördelning
av sådant förvärv kan vara bestämt i skifteshandling, vilken jämlikt 16 §
lägges till grund för lotternas beräknande. Har försäkringstagarens make
insatts såsom förmånstagare, föreligger icke skattskyldighet för den del av
förvärvet, som motsvarar det belopp, varmed, därest förvärvet ingått i
försäkringslaga-rens kvarlälenskap, makens jämlikt 15 § skattefria andel i boet
skolat ökas.
Vidare skall
a)
där
livförsäkring, som är kapilalförsäkring men ej livränteförsäkring, tagits ä
försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt, som på grund av
försäkringsavtalet tillkommit endera av dem, jämlikt 116 § första stycket lagen
om försäkringsavtal icke kunnat lagas i mäl för någonderas gäld, eller
b)
där försäkring
lagils för olycksfall eller sjukdom,
vid skallens beräknande frän vär- vid skallens beräknande från vär
det av vad som tillfallit någon i det
av vad som tillfallit någon i
egenskap av förmånstagare säsom egenskap av
förmånstagare såsom
skatlefrill avräknas ell belopp som skattefritt
avräknas etl belopp som
motsvarar sex gånger basbeloppet motsvarar
sex gånger basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän enligt
lagen (1962:381) om allmän
försäkring för november månad försäkring
för det år under vilket
året innan skattskyldigheten in- skattskyldigheten
inträdde. Har på
trädde. Har på grund av förord- grund av
förordnande av samma
nande av samma person förmånsla- person
förmånslagaren tidigare er-
garen tidigare erhållit sådant för- hållit
sådant förvärv, som jämlikt
värv, som jämlikt 37 § 2 mom. är i 37 S 2 mom. är i beskatl-
beskattningshänseende likställt ningshänseende
likställt med gåva,
med gåva, må likväl å värdet av fcir likväl
från värdet av vad som
vad som inom loppet av tio år lill- inom
loppet av tio år tillfallit för
fallit förmånslagaren ej avräknas mänstagaren
ej avräknas mer än elt
mer än elt belopp som motsvarar belopp som
motsvarar sex gånger
sex gånger basbeloppet enligt lagen basbeloppet
enligt lagen om allmän
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 857. - Senaste
lydelse 1980:75.
Prop. 1982/83:50 24
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
om allmän försäkring för november försäkring för det år
under vilket månad året innan skattskyldighet skattskyldighet inträdde för det
se-inträdde för del senasie förvärvet, naste förvärvet.
Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte-
och kapilal-försäkringsanslall på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare
skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring, och skall så
anses som om försäkringen tagits vid liden för den första insättningen och på
villkor all premiebelalning skolat ske i den ordning, vari insättningarna i
anstalten skelt eller enligt avtal mellan anstalten och försäkringstagaren
skolat äga rum.
Skattskyldighet enligl första stycket föreligger inte för
rätt lill pension som utgår på grund av pensionsförsäkring. Skattskyldighet
föreligger inte heller för rätt lill livränta som utgår på grund av annan
försäkring än pensionsförsäkring i den mån vad som på grund av förordnande av
samma person tillfallit den berättigade inle överstiger 2 500 kronor per år.
Angående vad som förstås med kapilalförsäkring och
pensionsförsäkring stadgas i anvisningarna till 31 § kommunalskallelagen (1928:370).
Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall, även
om förmånsia-gareförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke
föreligger, äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund
av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild arbetsgivare
avtalad grupplivförsäkring eller pä grund av sådan förmån frän kommun, som
avses i punkt I adertonde stycket av anvisningarna till 31 §
kommunalskallelagen.
Vad som vid en försäkringstagares död tillfaller någon på
grund av förordnande som avser utländsk försäkring skall vid beräknande av arvsskatt
behandlas som om det hade tillhört boet och tillagts förmånslagaren genom
testamente. Har försäkringen lagils för olycksfall eller sjukdom eller är fråga
om en sådan försäkring som — om den inte hade varit utländsk - skulle ha
uppfyllt de förutsättningar som anges i andra stycket a), lillämpas
bestämmelserna i del stycket. För räll till pension pä grund av en utländsk
försäkring som skall behandlas som pensionsförsäkring vid inkomsttaxeringen
föreligger inle skattskyldighet. Vid övriga förvärv av livränta på grund av
utländsk försäkring lillämpas bestämmelserna i Ijärde stycket andra meningen.
Med utländsk försäkring förstås en försäkring som har
meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse.
28 I'
Till klass I hänföras efterlevande make, barn, avkomling
till barn, make lill barn och efterlevande make till avlidet barn. Delta gäller
även om barnel eller avkomlingen till följd av adoption förioral sin arvsrätt
efter arvlålaren.
Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den
avlidnes efterlevande make 50000 kronor, från vad som tillkommer annan i klass
1 25000 kronor och frän lott, som beskallas enligl klass II eller klass III, 5000 kronor. Har
barn eller avkomling lill avlidet barn vid skattskyldighetens inträde ej fyllt
18 år, avdrages yllerligare 5000 kronor för varje helt är eller del därav, som
då återstod till dess sagda ålder uppnås.
' Senaste lydelse 1980: 1056.
Prop.
1982/83:50 25
Nuvarande lydelse Förestagen lydelse
Med make jämslälles den som vid tiden för dödsfallet
sammanlevde med den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit gifta med
varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i
förhällande lill den avlidnes barn, beträffande den som sammanlevt med barnel.
Slyvbarns-och fosierbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn
avses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistals i den avlidnes hem och
därvid erhållit vård och fostran som egel barn.
Högre avdrag än enligl andra stycket får ej åtnjutas i
fråga om vad som erhålles från samme arvlätare eller leslalor, även om del
erhålles vid skilda tillfällen.
Till klass II hänföres
annan arvinge eller lestamenlslagare än sådan som avses i klass I eller 111.
Till klass III hänföras
landstingskommun, kommun eller annan menighet ävensom
hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer;
stiftelse med huvudsakligt syfte all främja religiösa,
välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed
jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;
stiftelse med huvudsakligt ändamål all främja landets
näringsliv;
registrerad understödsförening;
sådan sammanslutning, som, ulan att hava lill syfte att i
sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen
fullföljer ovan angivet ändamål;
folketshusförening, bygdegärdsförening eller annan
liknande sammanslutning, som har lill främsta syfte all anordna eller tillhandahålla
allmän samlingslokal,
där fråga
är om svensk juridisk person och skallebefrielse ej åtnjutes jämlikt 3 §.
För skalleloll, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skallen
efter den klass, gällande för arvinge eller universell teslamentslagare i
dödsboet eller för mollagaren av del legal varom fråga är, som medför lägst
skall. Från skalleloll medgives icke avdrag enligt andra stycket.
Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket
gjorts, utgör skattepliktig lott. Denna skall jämnas lill närmast lägre
hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt, skall skatten
jämnas nedåt till närmast hela krontal.
Skallen beräknas enligt följande skalor.
Nuvarande lydelse Klass I
Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt, kr.
- 50000 5% inom skiktet
50000- 100000 2500+10% "
100000- 150000 7500+15% "
150000- 200000 15000+22% "
200000- 300000 26000+28% "
300000- 450000 54000+33%> "
450000- 600000 103500+38 %c "
600000- 800000 160500+44%, "
800000-1200000 1200000-2500000 2500000-6000000 6000000-
Skaiiepliktiglon, kr.
- 20000
20000- 40000
40000- 60000
60000- 90000
90000- 120000
120000- 150000
150000- 200000 200000- 250000 250000- 600000
600000-1200000 1200000-
Skatlepliktigloit, kr. - 20000 20000- 40000 40000-
60000 60000-
248500+49%o "
444 500+53 %c " 1133500+58%o'' 3163500+65%, "
Klass II
Arvsskatt, kr.
8%c inom skiktet
1600+16%o "
4800+24%, "
9600-1-52% "
19200+40%o "
31200+45 %y "
44 700+50%c "
69700+56%o "
97700+61 %€ " 311200+67%o " 713 200+72 %c "
Klass III
Arvsskatt, kr.
8% inom skiktet;
1600-M6% " " ;
4800-1-24% " " ;
9600-h30% "
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skattepliktig lott, kr.
- 50000
50000- 100000
100000- 150000
150000- 200000
200000- 300000
300000- 450000
450000- 600000
600000- 800000
800000-1200000 1200000-2 500000 2 500000-6000000 6000000-
Förestagen lydelse Klass 1
Arvsskall, kr.
6% inom skiktet: 3 000+12 %c " 9000+18 %c "
18000+24%o "
30000+30%, "
60000+36%o " 114 000+42 %o " 177000+48%o "
273 000+54 %c "
489 000+60 %c " 1269 000+65 %c " 3544000+70%o
"
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
Klass
II
Skattepliktig
lott, kr.
Arvsskatt, kr.
-
20000
10%) inom skiktet;
20000-
40000
2000+20%, " " ;
40000-
60000
6000+28%o " " ;
60000-
90000
11600+36%o " " ;
90000-
120000
22400+44%.- " " ;
120000-
150000
35600+50%, " . " ;
150000-
200000
50600+55%, "
200000-
250000
78100+60%: " " ;
250000-
600000
108100+65%, " " ;
600000-
1200000
335600+70% "
1200000-
755600+75%o " Klass III
Skaltepliktig
lon, kr.
Arvsskan, kr.
-
20000
8% inom skiktet;
20000-
40000
I600-M6%" " ;
40000-
60000
4800-1-24% " " :
60000-
9600-1-30% "
Denna
lag träder i kraft den I januari 1983. Äldre bestämmelser gäller fortfarande om
skattskyldighet inträtt dessförinnan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1982/83:50 28
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att 11 § I mom. lagen (1947: 577) om
statlig förmö-genhelsskan' skall ha nedan angivna lydelse.
II § Nuvarande lydelse
I mom.- Statlig förmögenhelsskan skall för fysisk person,
dödsbo, utländskt bolag samt i 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:
när den beskaUningsbara förmögenheten inle överstiger
600000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 400000 kronor;
när den
beskattningsbara förmögenheten överstiger 600000 men inte 800000 kr.: 2000 kr.
för 600000 kr. och /,5% av återstoden;
800000 men inte I 800000 kr.: 5000 kr. för 800000 kr. och
2% av återstoden; I 800000 kr.: 25000 kr. för I 800000 kr. och 2,5%o av
återstoden.
Förestagen lydelse
I mom. Stallig förmögenhetsskatt skall för fysisk person,
dödsbo, utländskt bolag samt i 10 § I mom. lagen (1947:576) om stallig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger
600000 kronor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara
förmögenheten, som överstiger 400000 kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600000
men inle 800000 kr.: iOOO kr. för 600000 kr. och 2% av återstoden; 800000 men
inte 1800000 kr.: 7000 kr. för 800000 kr. och 2,5%o av återstoden; I 800000
kr.: 32000 kr. för I 800000 kr. och i % av återstoden.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983 och lillämpas
första gången vid 1984 års laxering.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859. • Senaste
lydelse 1980:1055.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs all I §, 2 § 2 mom., 3 § 1 mom. och
27 § I mom. uppbördslagen (1953: 272)' skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Med skall förslås i denna lag, om inle annat anges,
stallig inkomslskall, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgifter, egenavgifler
enligl lagen (1981:691) om socialavgifter, skattetillägg och förseningsavgift
enligl taxeringslagen (1956:623) saml annuitet på avdikningslån.
Förestagen lydelse
I § -
Med skall försläs i denna lag, om inte annat anges,
stallig inkomstskatt, statlig förmögenhelsskan, ulskiftningsskall,
ersältningsskalt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift, egenavgifler enligl
lagen (1981:691) om socialavgifter, hyreshusavgift, skattetillägg och
förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956:623) samt annuitet på
av-dikningslän.
Regeringen
får, om särskilda omständigheter föranleder det, föreskriva atl i samband med
uppbörden av skall skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i
första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall, om inle annat anges, vad
i denna lag stadgas angående skatt lillämpas beträffande den avgift som avses
med föreskriften.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 §
1 denna lag försläs 2 mom . I denna lag förslås med
2 mom med
slutlig
skall: skall som har påförts vid den årliga debileringen på grund av
taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande
föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande
av bestämmelserna om nedsättning av skall enligl 4 mom. saml 2 § lagen
(1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer och 5 § tagen (1980:1047) om
skattereduktion för aktieutdelning;
slutlig skall: skall som har påförts vid den årliga debileringen
pä grund av taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut, som enligl
gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter
iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom. samt 2 §
lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer och 3 § tagen
(1982:000) om skattereduktion för fackföreningsavgift;
preUminär skatt: i 3 § nämnd skall, som betalas i
avräkning pä slutlig skatt;
kvarstående skatt: skatt, som återstår all betala, sedan
preliminär skatt har avräknats från slutlig skall;
' Lagen omtryckt 1972:75.
Senaste
Ivdelse av lagens rubrik 1974:771.
- Senaste'lydelse 1981: 1156.
' Senaste lydelse 1981: 1002.
Prop.
1982/83:50 30
Nuvarande lydelse Förestagen lydelse
tillkommande skatt: skatt som skall betalas pä grund av
eflertaxering eller enligl beslul om debitering sedan påföringen av slutlig
skatt har avslutals;
kvarskaiteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;
respilränia: ränta enligl 32 §;
ansiåndsränta: ränla enligl 49 § 4 mom.;
ö-skalteränta: ränla enligt 69 § I mom.;
restitutionsränta: ränta enligl 69 § 2 mom.;
skattereduktion: nedsättning av skall enligl 4 mom.;
inkomstår: del kalenderår, som närmast har föregått
laxeringsåret;
uppbördsår: liden frän och med mars månad ett år till och
med februari månad nästföljande år;
uppbördsmånad: mars, maj, juli, september, november och
januari;
gift skatlskyldig: skattskyldig som taxeras med
tillämpning av 52 § I mom. kommunalskanelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomslskall;
ogift skatlskyldig: annan skallskyldig fysisk person än
nyss har sagts.
3 §
I mom."" I den omfattning nedan I mom. I den omfattning nedan
anges skall skatlskyldig betala pre- anges skall skattskyldig betala pre
liminär skatt med belopp, vilket så liminär skatt med belopp, vilket så
nära som möjligl kan antas motsva- nära som möjligl kan antas motsva
ra i den slutliga skatten ingående ra i den slutliga skallen ingående
stallig inkomstskatt, statlig förmö- statlig inkomstskatt, statlig förmö
genhetsskatt, egenavgifter och genhelsskatt, egenavgifter, kom-
kommunal inkomstskatt. munal
inkomstskatt, skogsvårdsav
gift och liyresliusavgifl.
27 §
/ mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:
alt kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats
som för inkomståret gäller i beskattningsorten;
atl kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid
skattebeloppet vid örelal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas
nedåt till helt krontal;
alt skogsvärdsavgift uträknas enligl bestämmelserna i I §
lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift;
atl hyreshusavgift uträknas enligt bestämmelserna i lagen
(1982:000) om hyreshusavgift:
atl kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har
uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är
belägen;
att egenavgifter debiteras med ledning av bestämmelserna i
lagen (1981: 691) om socialavgifter och pä grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden
som lämnas av den allmänna försäkringskassan, varvid örelal bortfaller; samt
" Senaste lydelse 1981: 1156. -' Senaste lydelse
1982:422.
Prop. 1982/83:50 31
Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse
all
i 1 § nämnd annuitet eller, om skallskyldig har alt erlägga fiera annuiteter,
summan av dessa påförs i helt anlal kronor, varvid örelal bortfaller.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1983 och lillämpas första gängen i fråga om
debitering av preliminär skall för år 1983 och slutlig skall på grund av 1984
ärs laxering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1982/83:50 32
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom föreskrivs all 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskall' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 §
4 mom.' Sjömansskall enligt 4 mom. Sjömansskatt enligl 7 §
7 § får genom beslul om jämkning får genom beslul om jämkning ned-
nedsältas i den mån förutsättning- sällas i den mån förutsättningarna
arna för skattereduktion enligl la- för skattereduktion enligl lagen
gen (1978:423) om skattelättnader (1978:423) om skatlelännader för
för vissa sparformer eller tagen vissa sparformer etter tagen
(1980:1047) om skattereduktion för (1982:000) om skattereduktion för
aktieutdelning är uppfyllda. Bo- fackföreningsavgift är uppfyllda,
säliningeller stadigvarande vistelse Bosättning eller stadigvarande vis
här i riket krävs dock inle för telse här i riket krävs dock inte för
jämkning på grund av bestämmel- jämkning enligt detta moment,
serna i den förstnämnda lagen.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983. Äldre lydelse
gäller beträffande sjömansskatt som har erlagts eller skulle ha erlagts före
ikraftträdandet.
' Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 777.
- Senaste lydelse 1980: 1051.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt
i vissa fall
Härigenom
föreskrivs att 4 § lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall'
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Förestagen
lydelse
4 §
Spärrbelopp
enligl 3 § jämförs med sammanlagda beloppet av statlig inkomslskall,
förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskall som beräknats för den
skallskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). 1 skattebeloppet
inräknas även sjömansskatt, om den skatlskyldige erlagt sådan skatt under
beskattningsåret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är den skallskyldige
berättigad till nedsättning av statlig inkomstskall eller förmögenhetsskatt genom
skattereduktion som avses i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272), 2 § lagen
(1978:423) om skatlelännader för vissa sparformer eller 5 § tagen (1980:1047)
om skattereduktion för aktieutdelning eller genom avräkning av utländsk skall
enligt särskilda föreskrifter, skall skattebelopp enligl första stycket
beräknas som om skallereduktion eller avräkning av skatt inle hade sken.
Är den
skatlskyldige berättigad lill nedsättning av statlig inkomslskall eller
förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 § 4 mom. uppbördslagen
(1953:272), 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller
3 § lagen (1982:000) om skattereduktion för fackföreningsavgift eller genom
avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter, skall skallebelopp
enligl första stycket beräknas som om skattereduktion eller avräkning av skall
inle hade skett.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den I januari 1983 och tillämpas
första gängen fråga om skatt som påförs på grund av 1984 års taxering.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 772. - Senaste
lydelse 1982:419.
3 Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 50. Bilaga 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 Förslag till
Lag om ändring i skattebrottslagen (I971:69)
Härigenom
föreskrivs att I § skallebrollslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
I. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skall vid utskiftning av
aktiebo-, lags tillgångar, kommunalskallelagen (1928:370), förordningen
(1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskall och gåvoskatt,
lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskall,
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskall.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. lagen
(1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1953:397) om avgift för fettvaror
som användas för framställning av feltemulsion m.m., lagen (1957:262) om
allmän energiskall, lagen (1961:372) om bensinskall, lagen (1961:394) om
tobaksskatt, stämpelskaltelagen (1964:308), lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820)
om skan på spel, lagen (1973:37) om avgift pä vissa dryckesförpackningar,
vägtraflkskattelagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om särskild avgift för
oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978: 144) om skall på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa
kassettband.
2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen
(1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av
feltemulsion m.m., lagen (1957:262) om allmän energiskalt, lagen (1961:372) om
bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskall, stämpelskaltelagen (1964:308),
lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om skan på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskatlelagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om
särskild avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassenband, lagen (1982:000) om skatt på videobandspelare, lagen
(1982:000) om skatt på viss elektrisk kraft, 3. lagen (1981:691) om
socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skall, kvarstående skatt och
tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272). Lagen
lillämpas inte om skallen eller avgiften fastställs eller uppbärs i
den
ordning som gäller för tull och inle heller beträffande restavgift,
skalletillägg
eller liknande avgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Senaste
lydelse 1982:692.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.
Härigenom
föreskrivs all I § lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.
m. skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förmånsrätt enligl 11 § förmånsrätlslagen (1970:979)
följer med fordran på
1. skatt och avgift, som anges i 1 §
första stycket uppbördslagen
(1953:272), saml skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958: 295) om sjömansskall och
kupongskaltelagen (1970:624),
2. skatt enligl lagen (1968:430) om
mervärdeskall,
3. skall eller avgift enligt lagen 3. skall eller avgift enligl
lagen (1908; 129) med vissa beslämmelser (1908: 129) med vissa
beslämmelser
om handel
med fondpapper, lagen
(1928: 376) om särskild skatt å vissa
lotterivinsler, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1953: 397)
om avgift för fettvaror som använ
das för framställning av feltemul
sion m. m., lagen (1957: 262) om all
män energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskaltela
gen (1964:308), lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skall på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen
(1973:
1216) om särskild bered-skapsavgifi för oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor
samt lagen (1982:691) om skall pä vissa kassettband,
om handel
med fondpapper, lagen
(1928:376) om särskild skall å vissa
lotterivinsler, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1953:397)
om avgift för fettvaror som använ
das för framställning av feltemul
sion m. m., lagen (1957: 262) om all
män energiskall, lagen (1961:372)
om bensinskall, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskaltela
gen (1964:308), lagen (1972:266)
om skatt pä annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen
(1973:1216)
om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343),
lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassettband, tagen (1982:000) om skatt på videobandspelare samt
lagen (1982:000) om skatt på viss elektrisk kraft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1982:693.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1982/83:50 36
Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse
4.
skatt enligt
vägtrafikskatlelagen (1973:601) samt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
5. tull och särskild avgift enligt 39 § lullagen (1973:670)
saml avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,
6. avgift enligl lagen (1967: 340) om prisreglering på
jordbrukets område och lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskels område,
7.
avgift som uppbärs med
tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen
(1981:691) om socialavgifter.
Förmånsrätten omfattar ej
restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse atl redovisa eller
betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1983.
9 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för
vissa sparformer
Härigenom föreskrivs atl 2 och 5 §§ lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse
Förestagen lydelse
2 § '
Sparskattereduktion
åtnjuts med 20%o av belopp som under inkomståret har insatts på särskill
lönsparkonlo och som vid årets utgång inneslår på kontot samt med 30%o av belopp
som under inkomståret har insatts på akliesparkonlo och som vid årets utgång
motsvaras av andelar i aktiesparfond enligt lagen (1978:428) om
akliesparfonder eller inneslår på kontot för inköp av sådana andelar.
Sparskattereduktion åtnjuts under förutsättning all insättningar pä
lönsparkonlo eller aktiesparkonto har gjorts pä kontot under minsl sex av
inkomstårels månader. Varje insättning skall uppgå lill lägst 75 kronor och
högst 600 kronor. Högsta belopp för insättning på lönsparkonto är dock 400
kronor. Sparskattereduktion får - utom i fall som avses i andra stycket -
inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 7200 kronor, varav högst 4800
kronor får avse insättningar på lönsparkonlo. Sparskattereduktion fär inte
heller beräknas på högre belopp än som motsvaras av sådan inkomst som anges i
I §. Örelal som uppkommer vid beräkning av sparskattereduktion bortfaller.
Sparskattereduktion åtnjuts med /0% av belopp som under
inkomståret har insatts på särskill lönspar-konlo och som vid årels utgång
in-neslär på kontot saml med 20%o av belopp som under inkomståret har insatts
på akliesparkonlo och som vid årets utgång motsvaras av andelar i
aktiesparfond enligl lagen (1978:428) om akliesparfonder eller inneslår på
kontot för inköp av sådana andelar. Sparskattereduktion åtnjuts under
förutsättning all insättningar pä lönsparkonto eller aktiesparkonto har
gjorts pä kontot under minsl sex av inkomstårets månader. Varje insättning
skall uppgå till lägst 75 kronor och högst 600 kronor. Högsta belopp för insättning
på lönsparkonlo är dock 400 kronor. Sparskattereduktion får - utom i fall som
avses i andra stycket - inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 7200 kronor,
varav högst 4 800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto.
Sparskattereduktion fär inle heller beräknas på högre belopp än som motsvaras
av sådan inkomst som anges i 1 §. Örelal som uppkommer vid beräkning av
sparskattereduktion bortfaller.
Har
sparande enligl första stycket påbörjats under seiiare delen av året men har
inle insättningar skett under sex månader, åtnjuts sparskattereduktion för
sådana sparmedel först vid beräkning av skatt för del närmast följande
inkomståret. Sparskattereduktion enligt della stycke medges endast om
sparandel under det sistnämnda inkomståret uppfyller de förutsättningar som
anges i första stycket. Sparskattereduktion får med tillämpning av della
stycke beräknas pä ett sammanlagt belopp av högst 10200 kronor, varav högst
6800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto.
' Senaste lydelse 1980; 1053.
Prop.
1982/83:50 38
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I fråga om sparskattereduktion tillämpas 2 § 4 mom. femte
och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Sparskattereduktion skall
tillgodoräknas den skanskyidige före annan skattereduktion.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig all
eriägga sjömansskall och har denna nedsatts enligl 12 § 4 mom. lagen (1958:
295) om sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbeloppet
minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.
5§=
Sker uttag från lönsparkonto före Sker uttag från lönsparkonto före
utgången av det femte året efter det utgången av del femte
året efter del
år för vilket sparskattereduktion är för vilket sparskattereduktion
kommer i fråga enligl 2 § men efter kommer i fråga enligl 2 § men efter
utgången av sistnämnda år skall av- utgången av sistnämnda år skall av
drag göras av kreditinrättningen drag göras av kredilinrällningen
med 25 %. Inlöses andel i aktiespar- med 15 %. Inlöses andel i aktiespar
fond inom samma lid skall avdrag fond inom samma tid skall avdrag
göras av fondbolaget med 35 %o. Om göras av fondbolaget med 25 %. Om
den skallskyldige visar alt spar- den skallskyldige visar all spar
skattereduktion enligt 2 § inle lidi- skallereduktion enligl 2 § inte tidi
gare har medgivits eller kommer alt gare har medgivits eller kommer all
medgivas för de uttagna sparmed- medgivas för de uttagna sparmed
len, skall avdraget jämkas med hän- len; skall avdraget jämkas med hän
syn härtill. syn härtill.
Övergår rätten till lönsparkonlo eller akliesparkonlo inom
den i första stycket angivna tiden på annat sätt än genom arv, testamente eller
bodelning med anledning av makes död eller pantsätts rälien till sådant konto
skall innestående medel utbetalas. Därvid lillämpas bestämmelserna i första
stycket.
Del belopp som har avdragits enligl första stycket skall
betalas lill staten. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer,
utfärdar närmare föreskrifter om detta.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983 och tillämpas
första gången på insättningar som berättigar till sparskattereduktion vid 1984
års laxering.
■ Senasie lydelse 1980: 151.
Prop.
1982/83:50 39
10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt
investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.
Härigenom föreskrivs atl 2 och 3 §§ lagen (1980:954) om
särskill invesleringsavdrag för byggnadsarbeten m. m. skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§'
Särskill invesleringsavdrag Särskill invesleringsavdrag
medges endasi för arbete som har medges endasi för arbete
som har igångsatts under perioden den 1 no- igångsatts under perioden den 1 november
1980-den 31 oktober 1982. vember 1980-den 31 oktober 1983.
Ell arbete anses igångsatt när det har påbörjats på
arbetsplatsen.
3§-
Särskilt investeringsavdrag utgör Särskilt investeringsavdrag utgör
10 procent av den del av utgifterna 10 procent av den del
av utgifterna
för ny-, till- eller ombyggnad och 20 för ny-, till- eller ombyggnad och 20
procent av den del av utgifterna för procent av den del av utgifterna för
täckdikning som hänför sig till peri- täckdikning som hänför sig lill peri
oden den 1 november 1980—den 31 oden den I november 1980-den 31
mars 1983. Utgifter anses hänför- mars 1984. Utgifter anses hänför
liga lill denna period om de avser liga lill denna period om de avser
material som har fogals in i en material som har fogats in i en
byggnad eller annat arbete som har byggnad eller annat arbete som har
utförts under perioden. ulförts under perioden.
Invesleringsavdrag skall göras för del beskattningsår
under vilket etl arbete har utförts. Om arbetet hänför sig till flera
beskattningsår och investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har
gjorts, får dock hela invesleringsavdragel göras vid taxeringen för del sista
beskattningsår som kan komma i fråga.
Särskill investeringsavdrag medges högst med etl belopp
som motsvarar den vid taxeringen lill statlig inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan före särskill invesleringsavdrag och före - i förekommande
fall - avdrag för inkomslbaserad avsättning lill resullatuljämningsfond enligl
41 d § kommunalskatlelagen (1928:370), avdrag för avsättning lill allmän
invesleringsreserv enligl lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv, uppskov
enligl lagen (1979:61 1) om
upphovsmannakonlo, uppskov enligl lagen (1982:2) om uppfinnarkonlo saml avdrag
för avsättning för egenavgifter enligl lagen (1981:691) om socialavgifter. Vad
som inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnyttjas
genom avdrag i förvärvskällan, dock senast vid den laxering som sker tredje
året efter del år då laxering enligl andra stycket har skelt. Etl förskjutet
invesleringsavdrag får - i förekommande fall sedan hänsyn lagils lill del pä
del aktuella beskattningsåret belöpande avdraget - inle överstiga del belopp
som har beräknats enligt första meningen.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
Senaste lydelse 1981: 1098. Senaste lydelse 1982: 10.
Prop.
1982/83:50 40
11
Förslag till
Lag
om upphävande av lagen (1980:1047) om skattereduktion för aktieutdelning
Härigenom
föreskrivs att lagen (1980:1047) om skattereduktion för aktieutdelning skall
upphöra atl gälla vid utgången av år 1982. Den upphävda lagen gäller dock
forifarande i fråga om utdelning som har blivit tillgänglig för lyftning före
utgången av år 1982.
Prop. 1982/83:50 41
12 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:1099) om särskilt
investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs atl 4 § lagen (1981: 1099) om
särskilt invesleringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
Avdrag medges endasi för inven- Avdrag medges endast för inven
tarier som levereras under år 1982. tarier som levereras under år 1982
Avdrag medges dock inle om leve- etter 1983. Avdrag medges dock
ransen grundar sig på elt skriftligt inte om leveransen grundar sig på
avtal som har träffats före den 1 ell skriftligt avtal som har träffats
november 1980.1 fråga om inventa- före den I november 1980. I fråga
rier som den skatlskyldige har lill- om inventarier som den skattskyl-
verkat själv medges avdrag endast dige har tillverkat själv medges av-
under förutsättning atl tillverkning- drag endasi under förutsättning att
en har päböijals efter den 31 oklo- tillverkningen har påbörjats efter
ber 1980 och avslutats under år den 31 oktober 1980 och avslutats
1982. under år 1982 eller 1983.
För inventarier, som har förvärvals från någon med vilken
den skatlskyldige är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, medges avdrag endast
om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen har påbörjats
efter den 31 oktober 1980.
Avdrag för en viss inventarieanskaffning medges inte
enligt både denna tag och lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
invenlarieanskaffning. Den skatlskyldige får själv bestämma vilket avdrag
han vill utnyttja.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1982/83:50 13
Förslag till
42
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lag
om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om
ändring i lagen (|947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande
lydelse
2
§
Vid
1984 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomslskall:
när
beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071)
om basenhet:
3
procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;
när
beskattningsbar inkomst överstiger
4 men
inte 7 baser
heter
grundbeloppet
för 4 baser
heter
och 4% avåters
7 ■
,
„ g
., -j
•
1% ■
8 '
•
■• 9
■■ 8
'
11% ■
9 '
•
" 10
.. .9
•
20% '
10 '
■
" 12
" 10
'
24% •
12 '
•
" 13
" 12
■
26% '
13
■
'
" 14
■• 13
' 29%
■
14 '
,
,, 15
■■ 14
■
32% '
15
■
, ., |-,
,, 15
' 36% ■
17 •
• "
19
,. p
' 38%- '
19 ■
• "
20
■■ 19
■
39% •
20 '
, ,,
2(,
" 20
' 40% ■
26 '
• "
30
" 26
' 41% •
30 ba
senheter
" 30
" 44%
■
Förestagen
lydelse 2 § Vid 1984 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som
anges i 10 § I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt:
när
beskattningsbar inkomst inle överstiger 4 basenheter enligl lagen (1977: 1071)
om basenhet:
3
procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet;
när beskattningsbar inkomst överstiger
4 men inte 7 baser
heter
grundb
eloppet
för 4 basenheter och 4%a\
ålersl
7 " " 8
., y
' 7%
■
8 " " 9
•■ 8
■
10% ■
9 " " 10
,, g
■
19%v ■
'
10 "
■• 12
., ,Q
•
23% '
12 "
" 13
,. I,
• 26% '
13 "
" 14
•• 13
" 29%
•
■
14 "
" 15
,, 14
■
32%. •
15 "
" 17
.. ,5
■
36%. •
17 "
" 19
„ p
■
38% '
'
19 "
" 20
•• ,9
• 39%.
•
20 "
" 26
,, 20
■
40%, ■
26 "
" 30
,, 26
• 41% •
30
basenheter
„ 3Q
■
44% ■
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1982/83:50 43
14
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1982:420) om ändring i lagen {1958:295) om sjömansskatt
Härigenom
föreskrivs att de tabeller som avses i 7 § I mom. och 8 § lagen (1958:295) om
sjömansskatt' i den lydelse tabellerna har erhållit genom lagen (1982:420) om
ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.
Lagen
omtryckt 1970:933.
Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974: 777.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1982/83:50
44
Bilaga
Nuvarande lydelse
Tabeller för beräkning av sjömansskatt
Fjärrfart
TabeU F kolumn 1
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
2310- 3600
10,30
-f33,0%
3600- 4200
436
-t-34,0%
4 200- 4
800
640
-1-37,0%
4800-
5400
862
-1-42,0%
5 400- 6000
1 114
+ 50,0%c
6000- 7
200
1414
-1-53,0%
7200- 7800
2050
-t-56,0%
7 800- 8400
2 386
4-58,5%
8400- 9000
2737
-1-61,5%
9000-10200
3 106
-1-65,0%
10200-11400
3 886
-67,0%
11400-12000
4690
-f68,5%
12000-15
600
5 101
-h69,0%
15
600-18000
7 585
-70,0%
18000-
9265
-73,0%
Tabell
F kolumn 2-3
(Gift
sjöman)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
2 770- 3600
12,10
-1-33,0%
3600- 4 200
286
-1-34,0%
4200- 4800
490
-1-37,0%
4 800- 5400
712
-t-42,0%
5 400- 6000
964
-1-50,0%
6000- 7200
1264
4-53,0%
7200- 7 800
1900
-1-56,0%
7800- 8400
2 236
4-58,5%
8400- 9000
2 587
4-61,5%
9000-10200
2956
4-65,0%
10200-11400
3736
4-67,0%
11400-12000
4540
4-68,5%
12000-15600
4951
4-69,0%
15
600-18000
7435
4-70,0%
18000-
9115
4-73,0%
Nuvarande lydelse
Tabell F kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
2930-
4200
9,90
-F33,0%
4 200- 4
800
429
4-36.0%
4 800-5
400
645
4-40,0%
5 400-
6000
885
4-48,5%
6000-
7200
1 176
+ 53,0 9c
7 200- 7 800
1812
+ 54.590
7800- 8 400
2 139
4-58,0%
8 400- 9000
2487
4-60,5%
9000- 9600
2850
4-64,5%
9600-10200
3 237
4-65,0%
10200-11600
3627
-67,0%
11600-12
200
4565
4-68,0%
12200-15800
4 973
4-69,0%
15
800-18 200
7457
-70,0%
18200-
9 137
4-73,0%
TabeU F
kolumn U
(Utländsk
sjöman)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
2 370- 2 400
9,85
4-10,5%
2400- 3000
13
4-11,0%
3 000- 3 600
79
+ 29,5%
3600- 4 200
256
+ 30.5%.
4 200- 4 800
439
+ 33,5%
4 800- 5 400
640
+ 38,0%
5 400- 6000
868
+45,0%
6000- 6600
1 138
+47,5%
6600- 7 200
1423
+48,0%
7 200- 7 800
1711
+ 50.0%
7800- 8400
2011
+ 52.5%
8400- 9000
2 326
+ 55,5%
9000- 9600
2 659
+ 59,0%
9600-10200
3013
+ 60,5%
10200-11400
3 376
+ 62,0%
II
400-12000
4 120
+ 64,5%
12000-13800
4 507
+ 66.5%
13800-15600
5704
+ 68.5%
15
600-18 000
6937
+ 70.0%
18000-27
200
8617
+ 73,0%
27 200-
15 333
+ 74,5%.
Nuvarande lydelse
Tabell FT kolumn 1-3
(Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
9000- 9600
0
+ 0,5%
9600-11400
3
+ 2,0%
11400-12000
39
+ 3,0%
12000-13800
57
+ 5,0%
13
800-15 600
147
+ 7,0%
15600-27
200
273
+ 8,0%
27 290-
1201
+ 10,0%
Tabell
FT kolumn 4
(Ogift
sjöman med barn)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
9600-11600
0
+ 2,0%
11600-12200
40
+ 3,0%
12200-14000
58
+ 5,0%
14
000-15 800
148
+ 7,0%
15
800-27400
274
+ 8,0%
27400-
1202
+ 10,0%
Närfart
Tabell
N kolumn 1
(Ogift
sjöman utan bam)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
1050- 1800
11,00
+ 32,0%
1800- 3 600
251
+ 33.0%
3 600- 4
200
845
+ 35,0%
4 200-
4800
1 055
+ 38,5%
4800- 5400
1286
+46,0%
5 4(X)- 6000
1562
+ 51.5%
6000- 6600
1871
+ 53,0%
6600- 7 200
2 189
+ 54,0%
7 200- 7
800
2 513
+ 57,0%
7 800- 8400
2855
+ 59,5%
8400- 9000
3212
+ 63,5%
9000-
9600
3 593
+ 65,0%
9600-11000
3 983
+ 66,5%
11 000- II 800
4914
+ 68,0%
11800-15400
5 458
+69,0%
15
400-17 800
7942
+ 70,0%
17800-
9622
+ 73,0%
Nuvarande lydelse
TabeU N kolumn 2-3
(Gift sjöman)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
1520-
1800
11,40
+ 32,0%
1800-
3600
101
+ 33,0%
3600-
4200
695
+ 35,0%
4 200-
4800
905
+ 38,5%
4800-
5400
1 136
+46,0%
5 400-
6000
1412
+ 51,5%
6000-
6600
1721
+ 53,0%
6600-
7200
2 039
+ 54,0%
7200-
7800
2363
+ 57,0%
7800-
8400
2 705
+ 59,5%
8400-
9000
3062
■ +63,5%
9000-
9600
3443
+ 65.0%
9600-
11000
3833
+ 66,5%
11000-
11 800
4764
+ 68,0%
11800-
15400
5 308
+ 69,0%
15 400-
17 800
7792
+ 70,0%
17 800-
9472
+ 73,0%
TabeU
N kolumn 4
(Ogift
sjöman med bam)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
1680-
- 1800
9,60
+ 32.0%
1800-
- 2400
48
+ 32,5%
2400-
- 3 600
243
+ 33.0%
3 600-
- 4 200
639
+ 34,0%
4 200-
- 4800
843
+ 37,5%
4 800-
- 5400
1068
■+43,5%
5 400-
• 6000
1329
+ 50.5%
6000-
- 6600
1632
+ 53,0%
6600-
- 7 200
1950
+ 53,5%
7 200-
- 7 800
2271
+ 56,0%
7 800-
- 8400
2 607
+ 59.0%
8400-
- 9000
2961
+62,0%
9000-
-10000
3 333
+ 65,0%
10000-
•11200
3 983
+67,0%
11200-
-11800
4 787
+68,0%
11800-
-15 600
5 195
+69,0%
15600-
-18000
7817
+ 70,0%
18000-
9497
+ 73,0%
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Tabell N kolumn U
(Utländsk
sjöman)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.
Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.
Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
1070-1200-1800-2400-
3 000-
3600-
4 200-
4
800-
5
400-6000-
6600-7200-7 800-8400-9000-
9600-11000- I 1800-13
600-15 400-
17 800-27 000-
-
1200
-
1800
-
2400
-
3000
-
3600
■ 4200
-
4800
-
5400
-
6000
-
6600
- 7200
-
7800
-
8400
-
9000
-
9600
-II 000 -11 800 -13600 -15 400 -17 800
• 27000
11,75
41 173 311 446
626
815 1022 1271 1547
1835
2 129 2435 2756
3 098
3
455
4
323 4831 6037
7261
8 953 15669
+ 22,5% + 22,0% + 23,0% + 22,5%. + 30,0%
+ 31,5% + 34,5% +41,5%. +46,0% + 48,0%
+49,0% + 51,0%
+ 53,5% + 57.0% + 59,5%
+62.0%. + 63,5% + 67,0% + 68.0% + 70,5%
+ 73.0% + 74.5%
Tabell NT kolumn 1-3
(Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)
Beskattningsbar månadsinkomst, kr.
Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.
Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
9000- 9600 9600-11000 11000-11800 11800-13600
13 600-15 400 15400-27000 27000-
0
6
34 . 62
152
278
1206
+ 1,0% + 2.0% + 3,5% + 5,0%.
+ 7,0% + 8,0% + 10.0%
TabeU
NT kolumn 4
(Ogift
sjöman med barn)
Beskattningsbar månadsinkomst, kr.
Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.
Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
9000- 9600 9600-11200 11200-11800 11800-13 600
13600-15600 15 600-27000 27000-
0
3 35 53
143
283
1 195
+ 0.5% + 2,0% + 3,0% + 5,0%
+ 7,0%. + 8.0%. + 10,0%
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen lydelse
Bilaga
Tabeller för beräkning av sjömansskatt
Fjärrfart
Tabell F kolumn 1
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns.
2 310- 3
600
10.30
+ 33.0%
3 600- 4
200
436
+ 34,0%
4200-
4800
640
+ 36,5%
4800-
5400
859
+41,0%o
5 400-
6000
1 105
+49,0%
6000-
6600
1399
+ 52.0%.
6600- 7
200
1711
+52,5%
7 200- 7
800
2026
+55,5%
7 800-
8400
2 359
+58.5%
8400-
9000
2710
+62,0%
9000-10200
3 082
+65,0%
10200-11400
3 862
+67.0%
11400-12000
4 666
+ 68.0%
12000-15600
5 074
+69,0%
15600-18000
7 558
. +70,0%
18000-
9238
+ 73,0%
Tabell
F kolumn 2-3
(Gift
sjöman)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns.
2 770- 3
600
12,10
+ 33,0%.
3 600- 4 200
286
+ 34.0%
4 200-
4800
490
+ 36,5%.
4800- 5
400
709
+41,0%
5 400- 6000
955
+49,0%
6000-
6600
1249
+ 52,0%.
6600- 7
200
1561
+ 52,5%
7 200- 7
800
1876
+ 55,5%
7 800-
8400
2 209
+58,5%
8400-
9000
2 560
+62,0%
9000-10200
2932
+65.0%
10200-11400
3712
+67.0%
11400-12000
4516
+68.0%
12000-15
600
4 924
+69,0%
15
600-18000
7 408
+ 70.0%
18000-
9088
+ 73,0%
4 Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 50. Bilaga 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen lydelse
Tabell F kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar
Skau på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns.
2 930- 4
200
9.90
+ 33,0%
4 200- 4
800
429
+ 36,0%
4 800- 5
400
645
+ 39.0%
5 400-
6000
879
+47.5%
6000- 7
200
1164
+ 52,0%
7 200- 7
800
1788
+ 54,5%
7 800-
8400
2115
+ 58,0%
8400-
9000
2463
+60,5%.
9000- 9600
2 826
+ 64.5%
9600-10200
3213
+65,0%
10200-11600
3 603
+67,0%
11600-12
200
4541
+68,0%
12
200-15 800
4949
+69,0%
15
800-18 200
7433
+ 70,0%
18 200-
9113
+ 73,0%
TabeU F kolumn U
(Utländsk
sjöman)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beskattningsbar månadsinkomst, kr.
2 370-
2400
2 400-
3 000
3 000-
3 600
3 600-
4 200
4 200-
4 800
4 800-
5 400
5 400-
6000
6000-
6 600
6600-
7 200
7 200-
7 800
7 800-
■
8400
8400-
- 9000
9000-
- 9600
9600-
-10200
10200-
11 400
11400-
-12000
12000-
-13800
13 800-
-15 600
15 600-
-18000
18000-
-27 200
Skatt på
inkomst
Skatt på inkomst
vid
skiktets nedre
utöver skiktets
gräns.
kr.
nedre gräns.
9.85
+ 10.5%.
13
+ 11,0%
79
+ 29.5%
256
+ 30,5%
439
+ 33,0%
637
+ 37,0%
859
+44.0%
1 123
+ 47,0%
1405
+47,5%
1690
+ 50.0%
1990
+ 52,5%.
2 305
+ 55,5%
2638
+ 59,0%
2992
+ 60,0%
3 352
+ 62,5%
4102
+ 64.0%
4 486
+66,5%
5 683
+68,5%
6916
+ 70,0%
8596
+ 73,0%
Föreslagen lydelse
TabeU FT kolumn 1-3
(Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)
Beskattningsbar
Skait på in
komst
Skatt f|å inkomst
månadsinkomst.
vid skiktet
s nedre
utöver skiktets
kr.
gräns
.kr.
nedre gräns
9000- 9600
0
+ 0.5%
9600-11400
3
+ 2.0%
11400-12
000
39
+ 3,0%
12
000-13 800
57
+ 5.0%
13
800-15 600
147
+ 7.0%
15
600-27 200
273
+ 8.0%
27 200-
1201
+ 10.0%
TabeU
FT kolumn 4
(Ogift
sjöman med barn)
Beskattningsbar
Skatt
på in
komst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skikiets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns
.kr.
nedre gräns
9600-11600
0
+ 2.0%
11600-12200
40
+ 3.0%
12
200-14000
58
+ 5.0%
14
000-15 800
148
+ 7.0%
15
800-27400
274
+ 8.0%
27 400-
1202
+ 10.0%
Närfart
Tabell
N kolumn 1
(Ogift
sjöman utan barn)
Beskattningsbar
Skatt ]
på inl
komst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets
\ nedre
utöver skiktets
kr.
gräns.
kr.
nedre gräns.
1050- 1800
11
+ 32.0%.
1800- 3 600
251
+ 33,0%.
3 600- 4
200
845
+ 35,0%
4 200- 4
800
1055
+ 38,0%
4 800-
5400
1283
+44.5 %
5 400-
6000
1550
+ 50.5%
6000-
6600
1853
+ 52.0%
6600- 7
200
2 165
+ 54.0%
7 200- 7
800
2489
+ 57.0%
7 800-
8400
2831
+ 59.5%
8400-
9000
3 188
+63,5%
9000-
9600
3 569
+ 65,0%
9600-11000
3 959
+66.5%.
11
000-11 800
4 890
+68.0%
11800-15400
5434
+69.0%
15400-17
800
7918
+ 70.0%
17800-
9598
+ 73,0%
Förestagen lydelse
Tabell N kolumn 2-
(Gift
sjöman)
Beskattningsbar månadsinkomst, kr.
1520-
1800
1800-
3 600
3600-
4 200
4200-
4800
4 800-
5400
5400-
6000
6000-
6600
6600-
7 200
7 200-
7 800
7800-
8400
8400-
9000
9000-
9600
9 600-
11 000
11 000-
11 800
11 800-
15 400
15400-
17 800
17 800-
Skatt på
inkomst
Skatt på inkomst
vid
skiktets nedre
utöver skiktets
gräns,
kr.
nedre gräns.
11,40
+ 32,0%
101
+ 33,0%
695
+ 35,0%
905
+ 38,0%
1 133
+44,5%
1400
+ 50,5%
1703
+ 52,0%
2015
+ 54,0%
2339
+ 57,0%.
2 681
+59,5%
3038
+63,5%
3419
+ 65,0%
3 809
+ 66,5%
4 740
+ 68,0%
5 284
+69,0%
7768
+70,0%
9448
+73,0%
Tabell N kolumn 4
(Ogift sjöman med bam)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns.
1680-
1800
9,60
+ 32,0%
1800-
2400
48
+ 32,5%
2 400-
3 600
243
+ 33,0%
3 600-
4 200
639
+ 34,0%
4 200-
4 800
843
+ 37,5%
4 800-
5 400
1068
+42,0%
5 400-
6 000
1320
+49,5%
6000-
6600
1617
+ 52,0%
6600-
7 200
1929
+ 53,0%
7200-
7 800
2 247
+ 56,0%
7 800-
8400
2 583
+ 59,0%
8400-
9000
2937
+62,0%
9000-
10000
3 309
+65,0%
10000-
11 200
3 959
+ 67,0%
11 200-
11 800
4 763
+68,0%
11 800-
15 600
5 171
+69,0%
15 600-
-18000
7793
+ 70.0%
18000-
9473
+73,0%
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förestagen lydelse
TabeU N kolumn U
(Utländsk
sjöman) -
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.
1070-
1200
1200-
1800
1800-
2400
2400-
3 000
3 000-
3 600
3 600-
4 200
4 200-
4 800
4 800-
■
5 400
5400-
- 6000
6000-
6600
6600-
7 200
7 200-
7 800
7 800-
8400
8400-
9000
9000-
9600
9600-
11 000
11 000-
11 800
11 800-
13 600
13 600-
15 400
15400-
■17800
17 800-
27 000
27000-
Skatt pä
inkomst
Skatt på inkomst
vid
skiktets nedre
utöver skiktets
gräns,
kr.
nedre gräns.
11,75
+ 22,5%
41
+ 22,0%
173
+ 23,0%
311
+ 22,5%
446
+ 30,0%
626
+ 31,5%
815
+ 34,0%
1019
+40,5 %
1262
+45,5%.
1 535
+46,5 %
1814
+48,5%
2 105
+ 51,0%
2411
+54.0% ■
2 735
+ 57,0%
3 077
+ 59.5%
3434
+ 61.5%
4 295
+ 64.5%
4811
+ 66,5%
6008
+ 68,5%
7241
+ 70.5%
8 933
+ 73,0%
15 649
+ 74,5%
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell NT kolumn 1-3
(Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)
Beskauninesbar
Skatt på in
komst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktet
s nedre
utöver skiktets
kr.
gräns. kr.
nedre gräns
9000-
9600
0
+ 1.0%
9600-11000
6
+ 2.0%
11000-11800
34
+ 3.5%
11800-13
600
62
+ 5.0%
13
600-15 400
152
+ 7.0%
15
400-27 000
278
+ 8.0%
27 000-
1206
+ 10.0%
Tabell
NT kolumn 4
(Ogift
sjöman med barn)
Beskattningsbar
Skatt på in
komst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns. kr.
nedre gräns
9000- 9600
0
.+ 0.5%
9600-11200
3
+ 2,0%
11200-11800
35
+ 3.0%
11800-13
600
53
+ 5.0%
13
600-15 600
143
+ 7.0%
15
600-27 000
283
-r 8.0%
27000-
1 195
+ 10.0%
s o;/r„„„„
losnift i c,«./
\i,. -in
D:i„„n ■>
Prop. 1982/83:50 54
15
Förslag till
Lag
om hyreshusavgift
Härigenom
föreskrivs följande.
1 §
Den som vid taxering till kommunal inkomstskall skall la upp garan
tibelopp för annan fastighet som inkomst skall betala hyreshusavgifl om
fasligheten vid fastighetstaxering betecknas som hyreshusenhet och om
fattar byggnad med beräknat värdeär före år 1975.
Från
hyreshusavgift undantas dock
1.
hyreshusenhei som huvudsakligen
består av hotell- eller restaurang-byggnad, kioskbyggnad eller parkeringsbyggnad
eller som utgörs av tomtmark med saneringsbyggnad samt hyreshusenhei med ell
taxeringsvärde understigande I 000 kronor,
2.
hyreshusenhei om byggnaden har
uppförts eller byggts om efter år 1957 med slöd av lån enligt kungörelsen
(1957:360) om tertiäriån m.m. eller kungörelsen (1962:537) om bostadslån eller
bostadslånekungörelsen (1967:552) eller med stöd av lån enligt
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) och lånet inte avser enbart
följande åtgärder, nämligen
åtgärder
för en bättre hushållning med energi eller användning av annat energislag än
olja vid uppvärmning,
åtgärder
vilka behövs för alt minska radondotlerhalten lill en nivå som är godtagbar
från allmän hälsovårdssynpunkl,
åtgärder
som avser förbättrad avfallshantering,
3.
hyreshusenhei med sludenlbosladshus
som har uppförts år 1957 eller tidigare med slöd av tilläggslån för anordnande
av studentbostäder,
4.
annan hyreshusenhei om
byggnaden har uppförts efter år 1957 och län har lämnats enligl räntdänekungörelsen
(1967: 553).
Hyreshusavgiften
utgör för varje beskattningsår 2 procent av det taxeringsvärde som legal lill
grund för beräkning av garanlibeloppel.
Har garanlibeloppel
jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte stycket kommunalskattelagen
(1928:370) skall ocksä underiaget för beräkning av hyreshusavgiflen jämkas.
2
§ Vad som föreskrivs i 15 § 2
mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomslskall om ansvarighet för
sädan skatt gäller också beträffande hyreshusavgifl.
3
§ Hyreshusavgift utgår i helt
antal kronor. Avgiftsbeloppet avrundas vid örelal över femtio uppåt och vid
annat örelal nedåt.
4
§ 1 fråga om debitering och
uppbörd av hyreshusavgift gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953: 272).
5 § Hyreshusavgift tillfaller staten.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1983 och lillämpas första gängen vid 1984 års laxering.
Avgiften skall dock vid 1984 års laxering utgöra 1 procent och vid 1985 års laxering
1,5 procent. 1 fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har börjat
före ikraftträdandet skall avgiften vid 1984 års laxering påföras med så slor
del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller
efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.
Prop. 1982/83:50 55
16
Förslag till
Lag
om skattereduktion för fackföreningsavgift
Härigenom
föreskrivs följande.
1
§ Skattereduktion för fackföreningsavgifi
enligl denna lag medges fysisk person som har varit bosatt eller vistals här i
riket under någon del av inkomståret. Med inkomstår förstås det kalenderår som
närmast har föregått taxeringsåret.
2
§ Underlag för beräkning av
skattereduktion är medlemsavgift som den skallskyldige visar sig under
inkomståret ha eriagl lill arbetstagarorganisation, dock högst 1200 kronor.
Med arbetstagarorganisation förslås sädan organisation som avses i lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Underlaget
avrundas nedåt tiii helt tiotal kronor.
3
§ Skattereduktion för fackföreningsavgifi
uppgår lill 40 procent av underiaget.
4
§ I fråga om skattereduktion
för fackföreningsavgift tillämpas 2 § 4 mom. femte och sjätte styckena
uppbördslagen (1953:272). Skattereduktion för fackföreningsavgifi skall
tillgodoräknas den skallskyldige före skattereduktion enligl 2 § 4 mom.
uppbördslagen.
Har
skaltskyldig under beskattningsåret varit skyldig all eriägga sjömansskatt och
har denna nedsatts enligl 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt på grund
av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbeloppet minskas med det belopp
varmed nedsättning har skett.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1983 och lillämpas första gången vid 1984 års
taxering.
Prop.
1982/83:50 56
17 Förslag till
Lag om skatt på videobandspelare
Härigenom föreskrivs följande.
1
§ Skatt
(videoskall) skall erläggas lill slaten enligt denna lag vid omsättning eller
uthyrning inom landet eller vid införsel lill landet av videobandspelare (ur lulltaxenummer
92.1 1).
2
§ Skatt ulgår
med 600 kronor per videobandspelare.
3
§
Riksskatteverket är, utom i fall som avses i andra stycket; beskattningsmyndighel.
Därvid gäller lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskaltning.
Då en videobandspelare införs lill landet av någon som inle
är registrerad som importör enligt 6 § andra stycket, skall skatten erläggas lill
tullmyndigheten. 1 sådana fall gäller lullagen (1973:670) i fråga om skallen.
Dessutom gäller 46 § lagen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskaltning.
4 § Med skallskyldig avses i det följande
1. den som inom landet yrkesmässigt tillverkar
videobandspelare,
2. den som har blivit registrerad som importör enligl 6 §
andra stycket.
5 § Skattskyldighet för den som är skaltskyldig
inträder när
1. en videobandspelare levereras till en köpare som inle
är registrerad,
2.
en
videobandspelare första gången hyrs ul,
3.
uttag sker av
en videobandspelare,
4.
den
skattskyldige avregistreras.
6 § Tillverkare som avses i 4 § skall vara registrerad som
skatlskyldig
hos riksskatteverket.
Den som inför videobandspelare till landet för yrkesmässig
återförsäljning eller uthyrning i större omfattning kan efter ansökan
registreras som skaltskyldig hos riksskatteverket.
7
§ Skatlskyldig
skall lämna deklaration lill riksskatteverket för varje period om två
kalendermånader räknat från kalenderårels början (redovisningsperiod).
8
§ I
deklarationen skall skatt redovisas för de videobandspelare för vilka
skattskyldighet har inträtt under redovisningsperioden. Avdrag får göras för
skall på sådana videobandspelare
1.
som har förts
ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än atl användas
där,
2.
för vilka
skattskyldighet enligl denna lag tidigare har inträtt,
3.
som har ätertagits
i samband med återgång av köp,
4.
som har sålts
med förlust för den skallskyldige, i den mån föriuslen hänför sig till
bristande betalning från köparen.
Avdrag enligl första stycket 4 får göras med belopp som
svarar mot så slor del av skallen som förlusten visas utgöra av varans
försäljningspris.
Prop. 1982/83:50 57
9
§ Deklarationen skall ha kommil in lill riksskatteverket senast den femte i
andra månaden efter utgången av redovisningsperioden.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1983.
Prop.
1982/83:50 58
18 Förslag till
Lag om skatt på viss elektrisk kraft
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Skatt skall eriäggas lill staten enligl denna lag för
elektrisk kraft som
inom landet framställs i elt vattenkraftverk med en installerad generaloref
fekl av minsl 100 kilowatt.
Skatteplikt föreligger inte för elektrisk kraft som
framställs i ell pumpkraflverk.
2
§
Riksskatteverket är beskattningsmyndighet. Lagen (1959:92) om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskaltning lillämpas på skall enligl denna lag.
3
§ Den som
framställer elektrisk kraft som avses i 1 § (skattepliktig kraft) är skaltskyldig
och skall vara registrerad hos riksskatteverket.
4
§ Skyldighet
att eriägga skatt enligt denna lag inträder när kraften framställs.
5
§ Skatten ulgår
med två öre per kilowattimme.
Skatten sätts ned med etl öre per kilowattimme om den har
producerats i etl kraftverk som har tagils i drift under åren 1973-1977 och med
två öre per kilowattimme om den har producerats i elt kraftverk som har lagils
i drift senare.
Den skallepliktiga kraften skall mätas vid varje
kraftverk.
6
§ Vid beräkning
av skatt enligl 5 § skall den producerade kraften i förekommande fall fördelas
på anläggningar som har tagits i drift före år 1973, under liden 1973-1977 och
efter år 1977 med ledning av den generaloreffekl som har börjat utnyttjas
under var och en av dessa tidsperioder.
7
§ Den som är
skallskyldig skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje
kalendermånad.
8
§ Deklarationen
skall ha kommil in till riksskatteverket senast den tjugofemte i månaden efter
redovisningsperioden.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
Prop. 1982/83:50 59
19 Förslag till
Lag om inbetalning på särskilt investeringskonto
Härigenom föreskrivs följande. ;..
1 § Svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och
svensk sparbank
skall, om förelagels huvudsakliga verksamhel avser jordbruk, skogsbruk,
fastighetsförvaltning eller rörelse, betala in medel på ell ränlelösl konto i
riksbanken (särskilt invesleringskonlo) enligl bestämmelserna i denna lag.
Regeringen får, om del finns synnerliga skäl, medge
befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala in medel på särskill
investeringskonto.
Förelag, som avses i första stycket och som betalar in
medel på särskilt invesleringskonlo, har räll lill avdrag enligl bestämmelserna
i 4 § för del belopp som i räkenskaperna har avsatts lill en särskild fond (särskild
investeringsfond).
Aktiebolag eller ekonomisk förening, som avses i 24 § 3
mom. kommunalskallelagen (1928: 370), behöver inle betala in medel på särskilt
invesleringskonlo.
2 § Inbetalning på särskill investeringskonto skall göras
med etl belopp
som motsvarar 20 procent av företagets justerade årsvinst under del be
skattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1984 eller - om
företaget på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras della
år - år 1985. Understiger denjuslerade årsvinsten I miljon kronor behöver
inbetalning pä särskill invesleringskonlo inle göras.
Med justerad årsvinst avses årsvinsten enligl fastställd
balansräkning sedan årsvinsten, i den mån den påverkals av nedan angivna
poster,
a)
ökats med erlagda
eller beräknade allmänna svenska skatter,
b)
ökats med
belopp som har avsatts lill allmän investeringsfond enligl lagen (1979:609) om
allmän investeringsfond och anpan liknande fond,
c)
ökats med
belopp som har donerats till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål,
d) minskals med restituerade allmänna svenska skatter,
e) minskals med belopp som enligt 6 § lagen om allmän
investeringsfond
har återförts frän lagerinvesleringskonlo jämte tillägg på sådant belopp,
O justerats med belopp som har föranlett ändring av
årsvinsten pä grund av överföring av allmän investeringsfond och annan liknande
fond saml
g) ökats med belopp som har tagits i anspråk för av- eller
nedskrivningar eller koncernbidrag utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen.
Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv
månader skall den justerade årsvinsten jämkas med hänsyn till della. Skall
förelaget laxeras för två beskattningsår skall årsvinsten för de båda
beskattningsåren läggas samman, varefter vinslen jämkas med hänsyn lill de
båda beskattningsårens sammanlagda längd.
Har företaget vidtagit några åtgärder som kan antas ha
tillkommit i syfte alt helt eller delvis undgå skyldighet alt betala in medel
på särskill invesleringskonlo skall vid bestämmande av underlaget för insällningsskyldighe-ten
bortses från sådana åtgärder.
3 § Inbetalning lill särskill invesleringskonlo skall ha kommil
ett riks-
bankskonlor till hända senast den dag, då förelaget enligt 34 § I eller 2
Prop.
1982/83:50 60
mom.
taxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för
beskattningsåret.
Inbetalning
som har gjorts senare än i första stycket sägs men senast den 15 oktober under
taxeringsåret skall också godtas. I dessa fall skall förelaget betala en
särskild avgift lill statsverket. Avgiften är 1 procent av del för sent
inbetalade beloppet för den kalendermånad då beloppet rätteligen senast skulle
ha betalats in och därefter I procent av beloppet för varje påbörjad
kalendermånad lill dess inbetalning sker.
Den
särskilda avgiften skall betalas inom den lid som länsstyrelsen bestämmer.
Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgår restavgift enligt 58 § 1 mom.
första stycket uppbördslagen (1953:272) på avgiftsbeloppet. Den särskilda
avgiften och restavgiften får drivas in i samma ordning som gäller för
indrivning av skall enligl uppbördslagen.
Avgifterna
är inle avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.
Skall företaget inte
taxeras år 1984 är företaget skyldigt atl göra en preliminär inbetalning lill
riksbanken med belopp som motsvarar 20 procent av den justerade årsvinsten
eller - i förekommande fall - den jämkade årsvinsten, beräknad enligl 2 §, som
hänför sig lill det eller de beskattningsår för vilket laxering sker år 1983.
Inbetalningen skall ha kommil en riksbankskonlor till hända senast den 30 april
1984. Finner företagel, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till
1985 års laxering, alt ell slörre belopp skall betalas in lill särskill
investeringskonto än vad som preliminärt har betalats in, skall företagel
betala in vad som fallas senast den dag, då företaget enligl 34 § I eller 2
mom. taxeringslagen skall ha avlämnat sin deklaration. Bestämmelserna i andra-fjärde
styckena gäller även förelag som avses i della stycke.
Riksbanken
skall lämna bevis till företaget om inbetalning till särskilt invesleringskonlo.
Riksbanken
skall lill arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen översända uppgifter
angående de för beskattningsåret gjorda inbetalningarna till särskill invesleringskonlo
senast den 31 maj under taxeringsåret eller, om beloppet har betalats in vid
senare tidpunkt, snarast därefter.
4 §
Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eller av rörelse enligl kom
munalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om stallig inkomslskall
har förelag, som avses i I §, rätt lill avdrag för belopp som i räkenskaperna
har avsatts lill särskild investeringsfond. Avdrag medges inte med högre
belopp än vad företagel - i enlighet med bestämmelserna i 2 § - senast
den 15 oktober under taxeringsåret har betalat in till särskilt inveslerings
konlo. Avdraget får göras vid taxeringen del år då insättningen senast skall
ha skett eller - om företaget på grund av föriängning av räkenskapsåret
inle skall taxeras nämnda år -- vid påföljande års laxering.
Ell
förelag kan inle få avdrag för avsättning till särskild investeringsfond i mer
än en förvärvskälla.
5
§ Om etl förelag, som enligt
bestämmelserna i denna lag är skyldigt atl betala in medel till särskill invesleringskonlo,
inte har gjort detta senast den 15 oktober under taxeringsåret skall som
skattepliktig intäkt las upp ell särskill tillägg som svarar mot del belopp som
sålunda inle har betalats in lill riksbanken.
6
§ Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan besluta att särskild
investeringsfond skall eller får tas i
Prop.
1982/83:50 61
anspråk för ändamål som avses i 7 § första stycket. Beslul
som nu sagts får avse endasi den lid som lägel på arbetsmarknaden och andra
förhållanden motiverar och skall förses med de villkor som är påkallade härav. Beslul
kan gälla samtliga förelag, förelag av viss beskaffenhet eller visst eller
vissa företag.
Särskild
investeringsfond som har avsatts i viss förvärvskälla får tas i anspråk i samma
förvärvskälla eller i annan förvärvskälla inorn inkomslsla-gen
jordbruksfastighet och rörelse. Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen får, om del finns särskilda skäl, medge
all särskild investeringsfond som avsatts i förvärvskälla inom in-komslslagen
jordbruksfastighet eller rörelse tas i anspråk i inkomstslaget annan fastighet.
Ell företag, som ansöker om all la sårskild
investeringsfond i anspråk, skall ha berett berörda arbetstagarorganisationer tillfälle
all avge yllrande över ansökningen. Saknas sådana organisationer, skall i
stället de anställda på lämpligl säll beredas tillfälle all avge yttrande.
Yttrandena skall fogas lill ansökningen.
Beslul om all särskild investeringsfond får las i anspråk
skall tillställas företaget, riksbanken och länsstyrelsen.
7 § Särskild investeringsfond får tas i anspråk för
följande ändamål, nämligen för
a)
kostnader för
reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket belägen byggnad, som
inte utgör lagerlillgång eller är avsedd alt användas som bostad, och för
avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sädan byggnad,
b)
avskrivning av
inventarier som, om de inle utgör transportmedel i internationell trafik, är
avsedda all användas i här i riket bedriven verksamhel, saml ombyggnad av
fartyg eller luftfartyg och kostnader för reparation av fartyg eller
luftfartyg,
c)
kostnader för
främjande av skogsbruk eller underhåll av markanläggning här i riket och för
avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av markanläggning som får dras
av genom åriiga värdeminskningsavdrag,
d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande
arbete eller till-
redningsarbele i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket,
e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt
forsknings- och ut-,
vecklingsarbele samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företa
get,
f) kostnader för all främja avsättningen utomlands av
varor som tillver
kas här i riket.
Belopp, som har avsatts lill särskild investeringsfond,
får las i anspråk endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i
övrigt kostnader som hänför sig lill lid efter bokslutsdagen.
Ianspråktagande av särskild investeringsfond för ändamål
som anges i första stycket e) fär göras endasi av förelag som bedriver
industriell tillverkning. Ianspråktagande enligl första stycket e) och f) får
göras endast efter medgivande av regeringen.
Ianspråktagande av särskild investeringsfond får mle avse
begagnade inventarier. I fråga om inventarier som företagel har anskaffat från
näringsidkare med vilken företagel är förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap
får fonden las i anspråk endasi om inventarierna har tillverkats under
beskattningsåret.
Prop.
1982/83:50 62
Om särskild investeringsfond enligl beslul enligl 6 § får
las i anspråk för arbete som avses i första stycket a) eller c), får företaget,
såvida arbetet hänför sig lill ftera beskattningsår och avdrag på grund av
arbetet inle redan har skett, under det sista året la fonden i anspråk för
avskrivning av tillgångarna eller för täckande av kostnaderna med högst elt
belopp som svarar mol uppkomna kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu
sagts gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg
och i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier.
Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås
vid tillämpning av denna lag tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligl
de beslämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Motsvarande gäller i
fråga om byggnadsinventarier och markinvenlarier. Som inventarier anses dock inle
tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna lill 29 § kommunalskallelagen
(1928: 370).
8 § Har beslul enligt 6 § meddelats får företaget från det
särskilda inves-
teringskonlol la ul medel som svarar mol den del av den särskilda investe
ringsfonden som skall eller får las i anspråk. Utbetalning får inte göras före
utgången av november månad del år då den mol inbetalningen svarande
avsättningen har prövals vid taxeringen i första instans.
Har utbetalning skett skall etl belopp som svarar mot del
utbetalade beloppet tas i anspråk av den särskilda investeringsfonden i
enlighet med beslulel.
9 § Sedan två år har förflutit från den dag då inbetalning
på särskill
invesleringskonlo har gjorts, har företaget rätt all efter uppsägning hos
riksbanken fä tillbaka den kvarstående delen av medlen. Därvid skall en
mol återbetalningen svarande del av fonden omedelbart las upp som skat
tepliktig intäkt i den förvärvskälla där fondavsättningen har gjorts.
Om det finns synneriiga skäl, får regeringen medge att
återbetalningen sker före utgången av den i första stycket angivna liden.
10
§ Har en
särskild investeringsfond eller en del av en sädan fond tagils i anspråk enligl
denna lag, utgör del ianspråktagna beloppet inle skattepliktig intäkt. Å andra
sidan fär sädana utgifter, för vilka fonden har tagils i anspråk, vid
laxeringen inte dras av som driftkostnad. Har fonden tagits i anspräk för
anskaffning av en anläggningstillgång, skall vid beräkning av avskrivningsunderiag
för tillgången räknas endasi den del av utgifterna som inle har täckts av del ianspråktagna
beloppet.
11
§ Särskild
investeringsfond skall återföras lill beskattning om
a)
fonden har
lagils i anspråk ulan tillstånd och det inte är fråga om fall som avses i 9 §,
b)
medel har
tagits ul från särskill invesleringskonlo med stöd av beslul enligl 6 § ulan
all en mot de utbetalade medlen svarande del av fonden har lagils i anspråk i
enlighet med beslutet,
c)
företaget har
träffat avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel på särskill invesleringskonlo,
d) företaget vid beskattningsårets utgång inle driver
jordbruk, skogs
bruk, fastighetsförvaltning eller rörelse,
e) företagel genom fusion enligt 14 kap. I, 2 eller 8 §
aktiebolagslagen
(1975: 1385), 96 § 1 mom. lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar eller
Prop. 1982/83:50 63
78 § lagen (1955:416) om sparbanker skall anses upplöst
och fonden inle enligl fjärde stycket har överlagils av det övertagande
förelaget,
f) beslut har fattals all förelaget skall träda i
likvidation eller
g) beslut har meddelats atl företaget skall försältas i
konkurs.
Alerföringen lill beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsätt
ningen har gjorts.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbetsmarknadsstyrelsen får, om del finns särskilda skäl, medge alt en
särskild investeringsfond, som skall återföras lill beskattning enligl första
stycket d), får behållas under viss lid. Efter utgången av denna lid skall den
kvarstående fonden återföras lill beskattning i enlighet med vad som nyss
sagts.
Vid sädan fusion, som avses i 28§ 3 mom. kommunalskallelagen
(1928:370), får moderbolaget eller den överlagande föreningen i beskattningsavseende
överta en särskild investeringsfond. Har fonden övertagits skall del anses som
om moderbolaget eller den övertagande föreningen har gjort inbetalning lill
riksbanken den dag då dotterbolaget eller den överlåtande föreningen gjorde
inbetalningen. Vad som har sagts nu gäller även i fråga om fusion enligl 78 §
lagen om sparbanker.
Vad i första - fjärde styckena sägs om särskild
investeringsfond skall i förekommande fall gälla en del av en sådan fond.
12 § Om en särskild investeringsfond skall återföras lill
beskattning en
ligt 11 § första stycket skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla,
där
avsättningen har gjorts, tas upp ett särskill tillägg som svarar mol 50
procent av del återförda beloppet.
Regeringen får, om del finns synnerliga skäl, medge
befrielse från tillägget.
13 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbetsmarknads
styrelsen får, om det finns särskilda skäl, medge alt elt förelags särskilda
investeringsfond helt eller delvis överläs av ell annat förelag. För sådant
medgivande krävs
a)
atl det ena
företaget är moderförelag och det andra företaget dess helägda dotterföretag
eller
b)
all båda
förelagen är helägda dotterförelag till samma moderföretag eller
c)
all del ena
företaget är elt svenskt aktiebolag vars aktier till mer än 90 procent ägs av
moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av
dess helägda dotterföretag och det andra företagel antingen är ell annat
sådant aktiebolag eller också moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.
Vid tillämpningen av det föregående stycket avses med
moderföretag svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk
sparbank och med helägl dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier lill mer
än 90 procent ägs av moderföretaget.
I beslul om överlagande av en särskild investeringsfond
skall anges i vilken förvärvskälla hos del överlagande företaget som fonden
skall anses avsatt.
Riksbanken skall på framställning av del överlåtande
företagel överföra medel, som svarar mol den del av den särskilda
investeringsfonden som skall övertas med stöd av beslutet, frän företagets säiskilda
investerings-konto lill elt motsvarande konto för del övertagande företaget.
Prop. 1982/83:50 64
Har en särskild investeringsfond övertagits skall del
anses som om del överlagande företagel gjort avsättning lill fonden och
inbetalning till riksbanken vid den lidpunkt då del överlåtande förelaget
gjorde avsättningen och inbetalningen.
14 § Medel, som har betalats in på särskilt invesleringskonlo,
får utbeta
las endasi
a)
i fall som
avses i 8 § första stycket,
b)
i fall som
avses i 9§,
c)
om särskild
investeringsfond i fall som avses i 11 § första stycket e) och f) helt eller
delvis har återförts lill beskattning,
d) om beslul har meddelats att förelaget skall försällas i
konkurs,
e) om särskild investeringsfond helt eller delvis har
överförts lill elt
annat företag och medlen därför skall överföras till det andra företagels
särskilda invesleringskonlo eller
0 om förelaget har inbetalat mer än det belopp som
skall betalas in pä
kontot.
Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före
senare inbetalade medel.
1 fall som avses i första stycket c) skall länsstyrelsen
på framställning av
företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot den del av
fonden som har återförts till beskattning i den mån medlen inle tidigare har
återgått till företaget.
I fall som avses i första stycket f) skall länsstyrelsen
pä framställning av företaget besluta om utbetalning av det överskjutande
beloppet.
Har medel betalats ul från ell särskill investeringskonto
skall riksbanken underrätta arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen om detta.
15 § Företag som skall betala in medel till särskilt invesleringskonlo
skall i självdeklaralionen lämna uppgifter om beräkningen som skall ligga
till grund för inbetalningsskyldighelen. Uppgifterna skall lämnas på blan
kett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.
Förelag som vid beskattningsårets utgång har särskild
investeringsfond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin särskilda
investeringsfond skall i självdeklaralionen lämna uppgifter om fondens
storlek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar pä
blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen
skall fogas bevis från riksbanken angående inbetalning på särskill invesleringskonlo.
Efter anmaning är etl förelag, som avses i 1 §. skyldigt
alt lämna uppgifter enligl första slyckei. Anmaningen får utfärdas av chef för
taxeringsenhet eller revisionsenhet, taxeringsnämnd eller laxeringsintendenl.
I anmaningen får vite föreläggas. Bestämmelserna om vite i 123-125 §§ taxeringslagen
(1956:623) gälleri tillämpliga delar på sådant vite.
16 § Taxeringsnämnden skall, i fråga om företag som
nämnden skall
laxera lill statlig inkomstskatt, lämna uppgift lill länsstyrelsen om särskilda
investeringsfonder som finns vid beskattningsårels utgång och särskilda
investeringsfonder som har avvecklats under beskattningsåret. Har upp
gifter enligl 15 § första stycket inle lämnats av förelag, som kan antas vara
skyldiga all göra detta, skall taxeringsnämiiden anmäla della lill länsstyrel
sen.
Prop. 1982/83:50 65
17
§ Länsstyrelsen skall snarast
möjligt efter det atl taxeringsnämndernas arbete beträffande visst års
taxering har avslutats till arbetsmarknadsstyrelsen översända de i 15 § första
stycket angivna uppgifterna. Sådana uppgifter behöver inte lämnas beträffande
förelag som inte har medgivits avdrag för avsättning till särskild
investeringsfond. Har beslut om avdrag för avsättning till särskild
investeringsfond eller ianspråktagande av fonden ändrats, skall länsstyrelsen
snarast meddela arbetsmarknadsstyrelsen dena.
18
§ Särskilda investeringsfonder
skall slå under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen. Företag med särskild
investeringsfond skall på anmaning till styrelsen lämna de uppgifter om fondens
storlek, användning och avveckling som styrelsen behöver.
Hos
arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen skall föras register över särskilda
investeringsfonder.
Hos
riksbankens huvudkontor i Slockholm skall föras register över samtliga
särskilda investeringskonlon.
19 §
Arbetsmarknadsstyrelsens beslul enligl denna lag överklagas hos
regeringen genom besvär.
Länsstyrelsens
beslut enligt denna lag överklagas hos kammarrätten genom besvär. Mot
kammarrättens beslul får talan inle föras.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1983.
Norstedts Trvckeri, Stockholm 1982
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1982/83; 50_____________ Bilaga 3
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
Prop. 1982/83:50 I
Bilaga 3
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1982-11-04
Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén
Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m.m.
ÅTGÄRDER INOM UTBILDNINGSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE
D. Skolväsendet
D 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ell
förslagsanslag av 3735 milj. kr. Ur anslaget ersätts bl.a. kostnader för
statsbidrag till driften av kommunernas gymnasieskolor.
Enighet
har de senaste åren rått om alt mer medvetet än tidigare styra dimensioneringen
av gymnasieskolan sä, atl ungdomarna erbjuds utbildningar som kan väntas göra
del lättare för dem atl få fotfäste på arbetsmarknaden. De delar av
gymnasieskolan som prioriterats i fråga om dimensionering och resurstillskott
har varit de yrkesinriktade studievägarna och bland dessa främst utbildningar
för industri och hantverk. Kommunerna har med sitt uppföljningsansvar för 16-
och 17-åringarna gjort stora ansträngningar för all öka dessa utbildningar.
Skolöverstyrelsen har sålunda till detta läsår kunnat lägga ut ca 3000 fler
yrkesinriktade platser inom den grundskolanknutna delen av gymnasieskolan än
förra året. Dock har kommunerna enligt samstämmiga vittnesmål nu nått en gräns
för vad som är möjligt. För atl en yllerligare expansion skall kunna ske. måste
extra resurser tillskapas för tillfälliga åtgärder.
Regeringen har tidigare i höst genomfört en rad åtgärder
för atl minska ungdomsarbetslösheten under vintern 1983. Bl.a. har regeringen
beslutat om en ökning med 2000 inlagningsplalser i gymnasieskolan för läsåret
1982/83 till en totalkostnad av 36 milj. kr. per budgetår. Merkostnaden för
innevarande budgetär uppgår lill ca 14 milj. kr. på anslaget för bidrag til)
driften av gymnasieskolor. Därtill kommer kostnader iom del studiesociala
området. Det blir därmed möjligl alt under innevarande läsår göra en vårterminsinlagning
på de flesta studievägar i gymnasieskolan. Samma 1 Riksdagen 1982/83. 1
samt. Nr 50. Bilaga 3
Prop. 1982/83:50 2
prioritering skall gälla som tidigare, dvs. i första hand
skall kommunerna söka anordna yrkesinriktad utbildning för de ungdomar som t.
ex. sökt till sådan men inte kommil in och nu befinner sig i eller hotas av
sysslolöshet.
Regeringen bör anmäla beslutet om ökat anlal inlagningsplalser
för riksdagen.
Riksdagen har den 12 juni 1982 fattal beslul om s.k.
yrkesinriktad filialutbildning i gymnasieskolan (prop. 1981/82: 157. UbU
81/82:36, rskr 81/82:445). Enligl riksdagsbeslutet skulle den nya möjligheten
få utnyttjas fr. o. m. den 1 juli 1983. Med hänsyn till behovet av all redan
dessförinnan kunna vidta åtgärder för alt motverka ungdomsarbetslöshet och all
redan nu kunna planera för sådana åtgärder har regeringen beslutat att yrkesinriktad
filialutbildning skall kunna anordnas fr.o.m. den I januari 1983. Detta bör
anmälas för riksdagen.
F. n.
behandlas av riksdagen en den 2 september 1982 beslutad proposilion (1982/83:
12) om utökning av yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan pä s. k. icke
gymnasieorter. Även förslagen i denna proposilion utgår från all de nya möjlighelerna
skall få utnyttjas fr. o. m. den I juli 1983. Om riksdagen bifaller
propositionen bör enligt min mening del nya syslemel -kunna lillämpas redan fr.o.m.
den I januari 1983. Regeringen bör för riksdagen anmäla all regeringen, under
förutsättning av bifall lill propositionen, avser att besluta om sådan tidigareläggning.
Riksdagen har tidigare med utgångspunkt i en
socialdemokratisk motion (1980/81:2192) beslutat om etl tillfälligt
stimulansbidrag till kommunerna för varje nytillkommen elev på de för både slal
och kommun kostnadskrävande utbildningarna inom industri och hantverk.
Stimulansbidraget utgår med i princip I 500 kr. per elev
och omfattar industri- och hantverksulbildningar inom inte bara gymnasieskolans
"stora", grundskolanknutna ram ulan efter en våren 1982 beslutad
ändring även dess "lilla" ram, dvs. specialkurser med särskilda krav
på skolunderbyggnad, ålder eller praktik. Med utvidgningen till lilla ramen
ges bl. a. en stimulans all inrätta både kortare specialkurser för arbetslös
ungdom och kortare yrkesinriktade högre specialkurser som kan vara ell
alternativ för dem som redan har t. ex. en allmänt teoretisk gymnasieutbildning
och inle fått arbete eller plats i högre utbildning.
Det slörsla hindret för mer yrkesutbildning är de för
kommunerna höga utrustnings- och lokalkostnaderna. På utruslningssidan har
statsbidragen nyligen höjts för vissa yrkesinriktade utbildningar, som bör
komma i fråga i första hand. I vissa fall utgår fullt statsbidrag. En annan
förutsättning för all kommunerna skall kunna öka sin yrkesutbildning snabbi och
redan från nästa års böljan är alt de kan hyra lokaler för framför allt
utbildningar inom industri- och hanlverksseklorn. En extraordinär satsning av
del slag regeringen nu gör för atl minska ungdomsarbetslösheten måste därför
för att få snabbi genomslag åtföljas av vissa tillfälliga extraresurser lill
kommunerna som bidrag lill deras kostnader för lokaler.
Prop. 1982/83:50 3
Enligl mina beräkningar skulle ett belopp på 72000 kr. i
genomsnitt läcka 50% av en kommuns årliga hyreskostnader för en lokal för
utbildning inom industri och hantverk. Om detta belopp skulle läggas till det
som i dag lämnas för en nyinrättad klass med 16 elever inom industri och
hantverk, dvs. 24000 kr., skulle för varje nytt 16-tal elever lämnas ett totalt
belopp av 96000 kr. per år. Della skulle ge ett höjt stimulansbidrag på 6000
kr. per nytillkommen elev inom industri och hantverk.
Främst mol
bakgrund av vad kommunerna själva anfört som ell hinder för utbyggnad av
industri- och hantverksutbildningarna föreslår jag därför såvitt gäller
budgetåret 1982/83 alt stimulansbidraget för nyinrättade platser inom
gymnasieskolans industri- och hantverksulbildningar fr. o. m. den 1 januari
1983 ökas lill 6000 kr. per elev. Bidrag enligl de nya reglerna bör lämnas för
varje elev i sådan utbildning om minst 10 veckor. Bidraget bör utgå i
förhållande till utbildningens längd, varvid utgångspunkten bör vara 6000 kr.
för utbildning som omfaltar etl läsår. Bidraget bör ulgå för utbildningar som
kommunerna anordnar genom beslut den I december 1982 eller senare (om beslut
har fatlats tidigare bör äldre regler gälla).
Utbildningarna bör som tidigare gälla industri- och
hantverksyrken och bör likaledes som hittills avse såväl stora som lilla ramen
i gymnasieskolan. Bidraget om 6000 kr. bör i likhet med del nuvarande av
kommunen kunna användas för åtgärder som den finner lämpliga dvs. t.ex. för lokaler,
utrustning eller utbildning av handledare i förelag som tillhandahåller
utbildningsplatser.
Jag räknar
med all ett för budgetåret 1982/83 sålunda höjt bidragsbelopp leder till elt
ökat medelsbehov under della budgetår med 3 milj. kr. utöver de medel som
tidigare beräknats för stimulansbidrag för budgetåret 1982/ 83.
Jag hemställer all regeringen
1. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad
jag anfört dels an
gående beslul om ökad intagning i gymnasieskolan med 2 000
platser vårterminen 1983, dels angående beslut om möjlighet all
redan fr.o.m. den I januari 1983 anordna yrkesinriktad filialut
bildning i gymnasieskolan och all genomföra en utökning av
yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan på s. k. icke gymna
sieorler,
2.
föreslår
riksdagen all godkänna vad jag har förordat om stimulansbidrag för budgetåret
1982/83,
3.
föreslår
riksdagen all lill Bidrag lill driften av gymnasieskolor på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisa etl
förslagsanslag av 3000000 kr.
Prop.
1982/83:50 4
I.
Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde ge-men.samma ändamål
Ändamålsenliga
lokaler är en viktig resurs inom högskolan. Regeringens investeringspolitik bör
därför lillämpas på lokalförsörjningen för forskning inom främst de tekniska
och naturvetenskapliga områdena, liksom på lokaler för den forskning och
utbildning i övrigt som är av betydelse för förnyelse av del svenska
näringslivet.
11.
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Regeringen
har den 21 oktober 1982 tagit i anspråk finansfullmakten (prop. 1981/82:150
bil. 2, FiU 1981/82:40, rskr 1981/82:393) för an tidigarelägga utförande av
nybyggnad i kv. Paradis, f.d. Tvätten, för universitetet i Lund. Utöver detta
bör nu yllerligare byggnadsobjekt igångsättas för atl ge sysselsättningseffekt
under år 1983. Samtliga byggnadsobjekt är högt prioriterade från forsknings-
och utbildningssynpunkt. En samlad och detaljerad redovisning kommer jag alt
lämna i anslutning lill budgetpropositionen 1983. Jag förordar därför alt
följande nya och ändrade kostnadsramar förs upp i investeringsplanerna.
Byggnadsobjekt Kostnadsram
(I 000-tal kr.)
Slockholm
Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska
högskolan 56 100
Bibliotek vid karolinska institutet 10 800
Ombyggnad av naturhistoriska riksmuseet 13 200
Uppscda
Om- och tillbyggnad för zoofysiologi och zoologi 12 200
Linköping
Tillbyggnad för datalogi 24000'
Nybyggnad för temaforskning 16000'
Lund
Lokaler för externfinansierad forskning 6000'
Umeå
Fältstation i Norrbyn 14700
' Preliminär kostnadsram.
Den
exlernfinansierade forskningen vid högskoleenheterna har ökat kraftigt under 1970-lalel.
Della har ställt särskilda krav på lokalförsörjningen. Enligl vad jag har
erfarit finns vid universitet i Lund långt framskridna planer pä en utbyggnad
av lokaler för externfinansierad forskning inom ämnel fasta tillståndets fysik.
Det aktuella projektet är en experimenthall, som preliminärt har kostnadsuppskallals
lill 6 milj. kr.
Prop. 1982/83:50 5
Genom
skilda beslut att ta i anspråk finansfullmaklen för Byggnadsarbeten inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde har anslaget tillförts resurser
utöver de som beslutats av riksdagen vid behandling av budgetpropositionen
1982. De förslag lill nya och ändrade kostnadsramar som jag förordat bör därför
enligt min beräkning kunna rymmas inom nuvarande anslag. Jag hemställer alt
regeringen föreslår riksdagen
att
bemyndiga regeringen atl besluta om Byggnadsarbeten inom UtbUdningsdepartementets
verksamhetsområde inom de kostnadsramar som jag har förordat.
1
2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. Regeringen
har genom beslut tidigare denna dag anvisat ytterligare 8 milj. kr. lill vissa
högskoleenheter som s.k. täckningsbidrag för ökade lönekostnader under
budgetåret 1981/82 till följd av centralt slutna avtal som ej kunnat beaktas i
budgetarbetet inför nämnda budgetär. En skillnad föreligger mellan de totalt
anvisade täckningsbidragen och den medelstilldelning myndigheterna begärt. Det
är i detta läge motiverat all nu företa en särskild engängssalsning av resurser
inom elt område som är angeläget när det gäller att höja den grundläggande
högskoleutbildningens kvalitet. Jag förordar därför en förstärkning av resurserna
för utrustning inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna liksom
för datautbildning inom samtliga sektorer. Den under detta reservationsanslag
uppförda kostnadsramen Till universitets- och högskoleämbetets disposition
(budgetåret 1982/83) bör räknas upp med 20 milj. kr. till sammanlagt 110 milj.
kr. Med hänvisning lill vad jag har anfört bör följande ändring av
kostnadsramen föras upp i ulrustningsplanen (1 000-tal kr.)
Utrustningsobjekt Förordad ändring Kostnads-
av tidigare ram ram
Till universitets- och högskoleämbetets dis
position (budgetåret 1982/83) +
20000 110000
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt
bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av utrustning inom den
kostnadsram lill universitets- 'och högskoleämbetets disposition som jag har
förordat.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. l<>82/83;50_______________ Bilaga
4
Arbetsmarknads departementets verksamhetsområde
Prop.
1982/83:50 1
Bilaga 4
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1982-11-04
Föredragande: statsrådet Leijon
Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m. m.
ÅTGÄRDER INOM ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTETS
VERKSAMHETSOMRÅDE
Inledning
Arbetslösheten ökade snabbi under år 1981. Samtidigt sjönk
den totala sysselsättningen. Under loppet av de tre första kvanalen år 1982 har
en ytteriigare försämring skett av arbetsmarknadsläget, en utveckling som varit
särskill accentuerad de senaste månaderna. Arbetslösheten låg under augusti och
september månader i år på en nivå väsenlligl högre än som uppmätts under de
drygt två decennier som jämförbara mätningar utförts. 1 september månad var enligl
arbelskraftsundersökningarna 176000 personer arbetslösa, vilket motsvarar 4%
av arbetskraften. Ökningen från september månad förra året av antalet
arbetslösa uppgår lill 42000. Bland kvinnor var arbetslösheten 4,5% och bland
män 3,6%. Högst var arbetslösheten bland ungdomar och framför allt tonåringar.
Av dem som tillhörde arbetskraften värmer än var femte kvinna i åldern 16 - 19
år arbetslös i september. I takt med det försämrade arbetsmarknadsläget har
svårigheterna för de redan tidigare utsatta grupperna handikappade och
invandrare ytterligare ökat.
Mellan
tredje kvartalen år 1981 och år 1982 sjönk antalet sysselsatta med 13 000
personer, och mellan september månader 1981 och 1982 med 23000. Minskningen av
sysselsättningen de senasie månaderna har varit koncentrerad till
ungdomsgrupperna, således de grupper som redan tidigare hade den högsta
arbetslösheten. Antalet sysselsatta inom industrin var under tredje kvartalet
36000 färre än året före, och närmare 80000 färre än år 1980.
Sysselsättningsutvecklingen inom den offentliga sektorn var oförändrat svag,
och ökningen med 16000 personer sedan tredje kvartalet förra året får ses mol
bakgrund av ökade arbelsmarknadspolitiska insatser.
Efterfrågan på arbetskraft är utomordentligt låg. Under
september må-1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 50. Bilaga 4
Prop.
1982/83:50 2
nad nyanmäldes 33000 platser, vilket innebär en minskning
med drygt 30% från genomsnittet de senaste åren. Omkring två tredjedelar av de nyanmälda
platserna avsåg mer varaktiga anställningar. Vid utgången av september månad
kvarstod blott 12000 lediga platser vid arbetsförmedlingen. Tvä är tidigare
var antalet 34000.
Mol
bakgrund av all andelen långtidsarbelslösa under senare år ökat markant har
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) under innevarande höst i sina riktlinjer för
länsarbetsnämndernas verksamhel föreskrivit intensifierade arbetsförmedlingsinsaiser
för långtidsarbelslösa. En följd av all antalet långtidsarbelslösa ökat har
blivit atl allt fler utförsäkras från arbetslöshetskassorna. För innevarande
år räknar AMS med en ökning med 50 -75% av antalet utförsäkrade jämfört med år
1981. I fråga om del kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) var antalet utförsäkrade
under årets första älta månader 36% högre än under motsvarande period år 1981.
Denna utveckling är ur mänga synpunkter alarmerande i synnerhet som utförsäkringen
alltmer drabbar människor i yngre åldrar.
Den
väntade uppgången i induslrikonjunkluren har förskjutits framåt i tiden.
Osäkerheten om när en mer påtaglig konjunklurförbätlring kommer all inträffa är
alltjämt slor. Under de senaste månaderna har för vissa industribranscher,
främst järn- och stålindustrin saml massa- och pappersindustrin, skett en
försämring som varit kraftigare än vad som förutsågs i början av sommaren. Konjunkturbarometerundersökningen
i september visar atl kapacitelsulnylljandet i industrin har minskat
ytterligare. Endast 22 % av industiförelagen uppgav i seplemer alt de
utnyttjade hela kapaciteten. Länsarbetsnämndernas senaste kvarlalsprognoser
bekräftar bedömningen alt uppgången i industrikonjunkturen kommer att dröja ynerligare.
En ökad
efterfrågan på arbetskraft bedöms f.n. kunna inträffa tidigast under andra
halvåret 1983; Enligt konjunklurbarometern förutser företagen en fortsatt
minskning av antalet anställda, såväl arbetare som tjänstemän, under våren
nästa år d.v.s. så långt som undersökningens uppgifter sträcker sig. Vart
fjärde företag förutser risk för driflinskränkningar under vinterhalvåret
1982-83. Den förskjutning i tidsperspektivet för konjunkturuppgången som skett
kan för många av dessa företag leda lill yllerligare permitteringar och
uppsägningar. Under den senasie iremånadersperioden har 12000 personer varslats
om uppsägning. För närvarande finns hos länsarbetsnämnderna inneliggande varsel
om uppsägningar som berör nära 24000 personer. Fram till årsskiftet beräknas
uppsägningsvarsel som omfattar 13500 personer komma all verkställas.
Mol denna bakgrund har AMS i skrivelse den 8 oktober 1982 lill
regeringen kommil in med förslag lill förstärkta arbelsmarknadspolitiska insatser
under budgetåret 1982/83.
Redan tidigt under hösten rapporterades från olika håll i
landet att medlen för ungdomsplalser inte var tillräckliga. Dåvarande
regeringen uppdrog därför i augusti 1982 till skolöverstyrelsen (SÖ) all
undersöka
Prop. 1982/83:50 3
behovet av ytterligare medel för ungdomsplatser. SÖ har
mot bakgrund härav i skrivelse den 16 september 1982 hemställt om ytterligare
90 milj. kr för ungdomsplatser under budgetåret 1982/83.
I
nuvarande läge när del saknas alternativ som snabbt kan la genomslag på
arbetsmarknaden är del nödvändigt all öka de arbetsmarknadspolitiska insatserna
och så långt del är möjligt utnyttja de arbetsmarknadspolitiska medlen för atl
begränsa arbetslösheten. Fördelen med selektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder
är atl de kan riktas mot delarbetsmarknader med den högsta arbetslösheten, samt
all del är möjligt alt reglera åtgärdernas omfattning och lokalisering i
tiden. Åtgärderna har således en snabb och direkt effekt på sysselsättning och
arbetslöshet.
Regeringen har i slutet av oktober i är presenterat etl arbetsmarknadspolitiskl
ätgärdsprogram för atl begränsa arbetslösheten under hösten och vintern. Jag
kommer nu atl redovisa dessa olika åtgärder och i förekommande fall förorda
all regeringen hos riksdagen hemställer om medel härför.
B 1. Arbetsmarknadsservice
I skrivelse den 20 augusti 1982 hemställde AMS om 20 milj.
kr. för tillfällig personalförslärkning av arbetsförmedlingen under innevarande
budgetår. Dåvarande regeringen medgav den 9 september 1981 ett överskridande
av lönemedlen med 5 milj. kr. Ifrågavarande medelsförstärkning motsvarar ca 60
arbetsförmedlare under älta månader. 1 skrivelse den 8 oktober 1982 har AMS
återkommit till regeringen och begärt ytterligare 15 milj. kr. för en snabb
personalförstärkning av arbetsförmedlingen under budgetåret. Della belopp
motsvarar ca 215 arbetsförmedlare under sju månader.
Antalet arbetsökande som har vänt sig till
arbetsförmedlingen under första halvåret i år har ökat med i genomsnitt 25% jämfört
med motsvarande period förra året. För storstadslänen ligger procentantalet på
runt 30%. Under september månad i år var antalet arbetsökande som vände sig
till arbetsförmedlingen ca 350000 mol normalt lite drygt 200000. Vidare har
antalet personer som uppbär KAS ökat med 22% om man jämför maj 1981 med maj
1982. Allt detta har inneburit stora påfrestningar för personalen på
arbetsförmedlingen.
Resurser till arbetsförmedlingen ger bättre och ökade
möjligheter för de arbetsökande att få arbete och förelag alt få arbetskraft.
Regeringen har därför genom beslut den 28 oktober 1982 medgett all AMS får
överskrida innevarande budgetårs lönemedel med ytterligare 15 milj. kr. för all
tillfälligt under budgetåret förslärka arbetsförmedlingen med ytterligare
personal. Delta innebär sammantaget en personalförslärkning under budgetåret
om ca 275 personer eller ca I person per arbetsförmedling.
Den stora tillströmningen av arbetssökande lill
arbetsförmedlingarna gör
Prop. 1982/83: 50 4
alt arbeisförmedlarna inle kan ge varje sökande
individuell service. Den regionala ADB-framställda plalslislan blir då en
viktig förutsättning för självservice och information för de arbetsökande. AMS
har därför mol denna bakgrund hemställt om medel för all kunna ge ut en
fullständig platslista varje dag i storstadslänen (Stockholm, Göteborg och
Malmö). Kostnaden härför uppgår till 6,3 milj. kr. för halvt budgetår. I andra
hand har AMS hemställt om motsvarande förändring för hela landet utom de fyra
nordligaste länen. Kostnaden härför uppgår lill 12,2 milj. kr. för halvt
budgetär. Besparingar i framställningen av plalslislan har gjorts under de senasie
åren. Denna besparing har inneburit alt plalslislan — från alt ha kommit ul med
en fullständig lista fem dagar per vecka sedan januari månad i år kommer ut med
en fullständig lista och fyra kompletleringslistor per vecka. De
kostnadsbesparingar i platslislframslällningen som har gjorts har i del
nuvarande arbetsmarknadsläget kommit atl innebära etl betydande merarbete för arbeisförmedlarna
och de arbetsökande genom all de måste söka i olika listor för alt få aktuell
information om lediga platser. Terminalsystemel är ännu inle så utbyggt atl del
kan ersätta plalslislan. Regeringen har därför i beslul den 21 oktober 1982 medgetl
all AMS får överskrida anvisade medel för framställning av den ADB-framställda
platslistan med 2,4 milj. kr. under innevarande budgetår för att förbättra plalslislan
i storstadslänen.
B 2. Arbetsmarknadsutbildning
AMS har för budgetåret 1982/83 över anslagen B 2. Arbelsmarknadsulbildning
och B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag anvisats
medel för 110000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Den dåvarande
regeringen har vidare mol bakgrund av del försvagade arbetsmarknadsläget givit
AMS möjlighet att planera för 3000 fler deltagare per månad under hösten 1982
än under våren 1983.
I skrivelse den 8 oktober 1982 har AMS hemställt om att
planeringsramen för de olika formerna av arbetsmarknadsutbildning under
budgetåret 1982/83 får höjas till 125000 deltagare. AMS gör den bedömningen atl
del även under första halvåret 1983 kommer all krävas en fortsatt hög utbildningsvolym.
Slörsla delen av denna ökning förutsätter AMS skall kunna ske genom en utökning
av utbildning i förelag vid risk för permiltering eller uppsägning. AMS som för
budgetåret 1982/83 har tilldelats medel för ca 6000 deltagare i olika former av
arbetsmarknadsutbildning i förelag har nu räknat med ell behov om ca 17000
deltagare, varav ca 13000 i utbildning vid risk för permiltering eller
uppsägning. För denna utökning har AMS beräknat ett medelsbehov om 80 milj. kr.
AMS har i tidigare framställningar understrukit all del
nuvarande ulbild-ningsstödel vid permitlerings- eller uppsägningshol är för
lågt och därmed inte utgör etl tillräckligt attraktivt alternativ för all
förhindra personalin-
Prop. 1982/83:50 5
skränkningar. AMS har därför nu upprepat sitt tidigare
yrkande öm en höjning av bidraget från 20 kr. lill 35 kr. per timme och
föreslår vidare att stöd skall lämnas också under de första 40 timmarna av
utbildningen. AMS menar all del förhöjda bidraget kan begränsas lill
tillverkningsindustrin där varslen om permitteringar och uppsägningar har stor
omfattning. Vidare har AMS räknat med alt en höjning lill 35 kr. per limme
kommer all medföra en ytterligare volymökning om ca 5 000 personer lill totalt
18000 deltagare i denna ulbildningsform. Kostnaderna för höjningen av bidraget
har AMS beräknat till 55 milj. kr. För den beräknade volymökningen har AMS uppskanal
kostnaderna till 50 milj. kr.
Riksdagen har vid två tillfällen under det föregående
riksmötet (.\\J 1981/82:1 och AU 1981/82:2) uttalat sig för en höjning av den s.k.
20-kro-nan.
Jag vill
nu för riksdagens kännedom meddela att regeringen genom beslul den 21 oktober
1982 har ändrat förordningen (1981:541) om bidrag lill arbetsmarknadsutbildning
i företag m.m. pä sä sätt att bidrag för utbildning när det finns påtaglig risk
för permiltering eller uppsägning av arbetstagare får lämnas med 35 kr. per
timme. Denna höjning har i överensstämmelse med AMS uppfattning begränsats
till utbildning inom tillverkningsindustrin. Jag är emellertid inle beredd alt
tillstyrka all bidrag får utgå för de 40 första timmarna av utbildningen. Jag
har mol bakgrund härav för egen del beräknat utgifterna till 170 milj. kr.
Delta belopp inkluderar även merkostnader till följd av volymökningen. Jag vill
i detta sammanhang också anmäla all jag avser att återkomma till regeringen
angående en översyn av reglerna om permiltering.
För all vidare möjliggöra en snabb utökning av
utbildningen i förelag och av arbetsmarknadsutbildningen totalt setl har
regeringen genom beslul den 21 oktober 1982 föreskrivit atl AMS för innevarande
budgetår fär planera för en omfattning motsvarande 125000 deltagare. För atl
finansiera denna ökade planeringsram har regeringen genom beslul sanima dag
givit AMS möjlighet att disponera den för budgetåret 1982/83 ingående
reservationen om 295 milj. kr. Dessa medel skall dock i första hand täcka
kvarvarande utgifter från budgetåret 1981/82 om ca 173 milj. kr. saml del
ytterligare medelsbehov för redan planerad arbetsmarknadsutbildning som AMS anmält
i sin skrivelse den 8 oktober 1982 och bedömer som nödvändig all genomföra.
Därutöver har AMS hemställt om 30 milj. kr. för en
försöksverksamhet under innevarande budgetår inom bristyrkesulbildningens ram
som gäller fortbildning av anställda inom verkstadsindustrin lill kvalificerat
yrkesarbete. Syflel med försöksverksamheten är atl förebygga sådana flaskhalsproblem
som kan orsakas av brist på yrkesarbetare i en konjunkturuppgång.
Förhandlingar om denna försöksverksamhet har pågått mellan AMS och parterna
inom verkstadsindustrin under våren 1982. Inom ramen för denna satsning behöver
kapaciteten inom arbetsmarknadsutbildningen ul- 2 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr
50. Bilaga 4
Prop. 1982/83:50 6
ökas genom köp av utbildning i företag. Jag anser därför i
likhet med AMS alt denna försöksverksamhet bör genomföras och att AMS erhåller
begärda medel härför. För all inle fördröja denna satsning p.g.a. medelsbrist
för den av SÖ anordnade arbelsmarknadsulbildningen har AMS genom beslut den 16
oktober 1982 givits möjlighel alt inom ramen för under budgetåret 1982/83
anslagna medel överföra yneriigare högst 30 milj. kr. lill SÖ.
Jag vill i delta sammanhang också erinra om de pågående
förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter om elt system med utbildning av
redan anställda och anställning av ungdomar som ersättare.
Jag har i propositionen om upphävande av beslulel om
karensdagar m.m. anmält alt jag senare kommer all föreslå regeringen all
utbildningsbidragen anpassas till utgående ersättning vid arbetslöshet. Jag
har därvid även beräknat medel för del ytterligare behovel av utbildningsbidrag
under budgetåret 1982/83.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget 1 lill
statsbudgelen för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 200000000 kr.
B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder
AMS har i skrivelse den 8 oktober redovisat ell behov av
statliga lidigareläggningar av byggnads- och anläggningsarbeten för ca I 000
milj. kr. Jag vill för riksdagen ge lill känna atl regeringen, med utnyttjande
av den av riksdagen beviljade finansfullmaklen (prop. 1981/82:150 bil. 2. FiU
1981/82:40, rskr 1981/82:393), genom beslut den 21 oktober 1982 tidigare-lagl
statliga investeringsprojekt för ca I 017 milj. kr. i syfte alt undvika en
fortsatt försämring pä byggarbetsmarknaden. Projekten är utvalda så att de i
allra flesta fall ger en omedelbar sysselsättningseffekt. En fördelning av
projekten har också gjorts så all de sysselsättningsmässigt svagaste regionerna
har prioriterats. Därvid har Norrbottens län särskilt beaktats och länet har
tilldelats drygt 183 milj. kr. av del totala beloppet för byggnads-och
anläggningsarbeten. Bl.a. har medel beviljats för en ny passagerarterminal vid
Kallax flygfäU i Luleå.
1 statsbudgeten för budgetåret 1982/83 har under
ifrågavarande anslag 60 milj. kr. anvisats för bidrag lill ungdomsplalser.
Medelsbehovet kunde endast preliminärt beräknas vilket också anmäldes för
riksdagen. Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1981/82:150 bil. 4
(AU 1981/82:28, rskr 1981/82:392) har ansvaret för verksamheten med ungdomsplalser
fr.o.m. den I juli 1982 förts över lill skolan som ett led i dess uppföljande
verksamhet för ungdomar upp lill 18 år. AMS, som disponerar anslaget i fråga,
har därför genom regeringens beslul den 17 juni 1982 betalat ul dessa medel lill
SÖ efter rekvisition. SÖ har därefter fördelat medlen till kommunerna.
Prop.
1982/83:50 7
I skrivelse den 16 september 1982 har SÖ hemställt om yllerligare
90 milj. kr. för bidrag lill ungdomsplatser under budgetåret 1982/83.
Med hänsyn till den i september månad i är stigande
arbetslösheten bland ungdomar i berörd ålder, har regeringen den 21 oktober
1982 för all snabbi ställa medel till kommunernas förfogande för denna verksamhel,
med slöd av tidigare nämnd finansfullmakl beslutat om ytterligare 90 milj. kr.
för ungdomsplalser. Jag räknar med alt dessa medel och tidigare anvisade medel
om 60 milj. kr. skall läcka medelsbehovet under innevarande budgetär.
Del är vidare regeringens ambition atl alla 17-äringar som
inle kan beredas utbildning eller arbete skall kunna erbjudas en ungdomsplats.
Jag förutsätter således alt SÖ även i fortsättningen noga följer
sysselsättningsutvecklingen för ungdomar under 18 år och i god tid anmäler för
regeringen om ylleriigare medel krävs för all läcka behovet av ungdomsplalser.
Jag har vidare inhämtat all statsrådet och chefen för
utbildningsdepartementet avser atl i samband med budgetpropositionen återkomma
till de olika åtgärderna inom del kommunala uppföljningsansvarel.
Jag vill i della sammanhang också nämna all jag denna dag
i propositionen om upphävande av beslutet om karensdagar m.m. förordar all den
nedre åldersgränsen för alt erhålla kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) bör höjas
från 16 lill 18 år.
När del gäller kommunala aktiviteter för arbetslös ungdom
har regeringen genom beslul den 21 oktober 1982 med ändring av den förra
regeringens beslul fördelat totalt 100 milj. kr. på samtliga kommuner. Dessa
medel skall användas till all mildra effekten av arbetslöshet bland ungdom och
då i första hand stödja dem som är i störst behov av samhälleligt slöd av delta
slag. Vissa kommuner har i della syfte tillhandahållit medel för all skapa ungdomsplalser
i sådana fall där statsbidrag inle ulgår, t.ex. för 16-åringar som inte kommer
all uppnå 17 år under det år som anställningen kommer till stånd. Även om del
här inte rör sig om beredskapsarbete i formell mening, torde såsom framgår av prop.
1981/82:71 (s. 120) det inte föreligga någol hinder mol all anställningsavtal
om sådana ungdomsplatser ingås för viss bestämd lid eller lills vidare dock
längst till viss tidpunkt.
Beredskapsarbeten
AMS disponerar för innevarande budgetår 3 158,5 milj. kr.
till beredskapsarbeten. I beloppet ingår 240 milj. kr. som regeringen genom
beslut den 26 augusti 1982 beviljat AMS genom utnyttjande av finansfullmaklen .
Den förra regeringen uppdrog vidare ål AMS atl under andra halvåret 1982 öka
sysselsättningen i beredskapsarbeten till en nivå 40% över den sysselsättning
som uppnåddes under motsvarande period 1981. Vidare skulle andelen invesleringsarbeten
under budgetåret 1982/83 ökas från 13% till 20% enligt regeringens direktiv.
AMS har vidare hemställt om ylleriigare medel för
beredskapsarbeten.
Prop.
1982/83:50 8
Nu tillgängliga medel skulle enligl AMS räcka för 6.3
milj. dagsverken. För att AMS under våren 1983 skall kunna kompenseras för den
ovan nämnda volymökningen under innevarande höst och samtidigt uppnå den
maximalt möjliga sysselsällningsnivå som administrativt kan klaras kommer en
total sysselsällningsnivå på 9.6 milj. dagsverken atl erfordras. Antalet sysselsatta
i beredskapsarbeten skulle därmed enligt AMS i december kunna höjas till 60000
och under första kvartalet 1983 uppgå till 65000 personer. För all uppnå nämnda
syssdsällningsvolym erfordras därför enligl AMS en anslag om 4 800 milj. kr.
Jag delar AMS uppfattning atl maximala resurser bör
avsättas för beredskapsarbeten för all kompensera den extremt låga efterfrågan
på arbetskraft. För all uppnå erforderlig sysselsättningsnivå föreslår jag
därför att AMS tilldelas ylleriigare I 650 milj. kr. för beredskapsarbeten.
Induslrihesiätlningar
För innevarande budgetär disponerar AMS 60 milj. kr. för
rådrumsbeställningar. Med hänsyn till de akuta svårigheter som mänga förelag
befinner sig i kommer dessa medel alt förbrukas under året. Den omständighet
all konjunkturuppgången inom industrin har väsentligt skjutits fram i tiden,
gör all det enligt AMS i skrivelse den 8 oktober 1982 finns skäl att pröva även
en mer allmän, branschvis tidigareläggning av statliga industri-beställningar.
Under åren 1976- 1978 tidigarelades statliga och kommunala beställningar för ell
belopp av i genomsnitt 400 milj. kr. per år, vilket i nuvarande penningvärde
svarar mot ca 700 milj. kr. Den senasie statliga invesleringsreserven omfaltar
varor för en sammanlagd kostnad av ca 700 milj. kr. AMS gör den bedömningen att
det skulle vara möjligt att på relativt kort sikt tidigarelägga statliga
beställningar för 300 milj. kr. samt kommunala lidigareläggningar till samma
värden och med en statlig subvention om 20% av kostnaderna härför. För egen
del anser jag att endasi statliga induslribeslällningar bör komma lill stånd
och förordar alt sådana statliga induslribeslällningar får läggas ut för 300
milj. kr.
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag all
regeringen föreslår riksdagen
att till Sysselsällningsskapande åtgärder på
tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under tolfte
huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 1 950000000 kr.
C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och
sysselsättning
AMS har i skrivelse den 8 oktober 1982 hemställt om all ytteriigare
350 milj. kr. skall anvisas reservationsanslaget C 3. Särskilda åtgärder för
arbetsanpassning och sysselsättning, delprogrammet Anställning med lönebidrag.
Enligl AMS var 34600 personer anställda med lönebidrag vid utgången av
budgetåret 1981/82. Utgifterna under budgetåret uppgick lill
Prop. 1982/83:50 9
1 708 milj. kr. De 1 527 milj. kr. som har anvisats för
budgetåret 1982/83 är alltså otillräckliga redan vid denna sysselsällningsnivå.
framhåller AMS. Enligl styrelsens bedömning väntas dessutom behovet av
lönebidrags-platser forlsälta alt stiga under budgetåret 1982/83.
Jag delar AMS uppfattning alt ytterligare medel måste
tillföras anslaget. Jag avser därför alt föreslå regeringen atl ge AMS
medgivande all använda 60 milj. kr. av reservationsmedel för all bestrida
utgifter för delprogramel under budgetåret 1982/83. Därutöver bör ylleriigare
290 milj. kr. tillföras anslaget.
Med hänvisning lill vad som nu har anförts hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen
atl lill Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och
sysselsättning på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83
under tolfte huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 290000000 kr.
Norstedts Tryckeri. Stockholm 1982
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1982/83:50 Bilaga 5
Bostadsdepartementets verksamhetsområde
Prop.
1982/83:50 1
Bilaga 5
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1982-11-04
Föredragande: statsrådet Gustafsson
Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder m. m.
ÅTGÄRDER INOM BOSTADSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE
Bostadsförsörjning m. m.
Inledning
De åtgärder inom bostadsdepartementets verksamhetsområde,
som ingår i del samlade åtgärdsprogram som presenteras av regeringen och som
jag här skall redogöra närmare för, syftar till att öka sysselsättningen inom bostadsbyggnadsseklorn
och samtidigt förbättra betingelserna för bostadsförsörjningen, såväl
nybyggandet som ombyggnadsverksamhelen, energisparandet och underhållet av
bosläder. Enligt min mening är det i dagens ektinomiska situation viktigt alt
utnyttja den kapacitet som finns ledig inom byggsektorn lill att göra sådana
investeringar som är långsiktigt nödvändiga, setl ur etl bostadspolitiskt och
samhällsekonomiskt perspektiv. Detta är riktmärket för de förslag som jag i
del följande kommer all lägga.
Bostadsmarknaden uppvisar i dag en splittrad bild. På
vissa orter finns del risk för eller har redan uppställ en bostadsbrist. På
andra är etl överskott av bosläder det dominerande problemet för såväl
fastighetsägare som kommuner. På del största antalet orter är dock
bostadsmarknaden relativt balanserad. Ocksä på dessa orter behöver emellertid i
elt längre perspektiv insatser göras för alt anpassa bostadsulbudel till
konsumenternas behov. Med hänsyn till den splittrade bilden är del nödvändigt
att arbeta med selekliva åtgärder, anpassade till förhållandena inom de olika
lokala bostadsmarknaderna. Mina förslag i det följande har utformats i syfte
att tillgodose detta krav.
Genom tillfälliga hyresrabatter bör ombyggnadsverksamheten
stimuleras över hela landet. Eftersom ombyggandet i regel är förenat med sam-1
Riksdagen 1982183. 1 samt. Nr 50. Bilaga 5
Prop. 1982/83:50 2
manslagning
av små lägenheter lill slörre, uppslår genom en ökad ombyggnadsverksamhet också
ell behov av nytillskott av lägenheter.
Även
nybyggnadsverksamheten bör stimuleras genom hyresrabatter. Dessa bör dock
differentieras på etl sådant säll alt de är högst i orter som har bostadsbrist
eller där risken för bostadsbrist är akut och behovel av alt bygga nya bostäder
följaktligen är starkt. På orter med en balanserad bostadsmarknad bör
hyresrabatterna vara lägre. På orter, där outhyrda lägenheter är det
dominerande problemet inom bostadsförsörjningen, slutligen, bör enligt min
mening en nybyggnadsverksamhet över huvud taget inle stimuleras med ytterligare
statliga medel. I förtälningsområden bör dock i undantagsfall nybebyggelse
kunna ske med slöd av hyresrabatter ocksä pä sådana orter.
För
atl, på orter där bostadsbyggandet bör öka, undanröja den tveksamhet som finns
atl sätta igång nya projekt, anser jag att staten bör lämna garantier mot
eventuella hyresförluster under en övergångstid.
Även
investeringarna i boendemiljöförbältrande åtgärder behöver öka. Jag kommer
därför alt föreslå både vissa regeländringar vad gäller slödel lill sådana
åtgärder och en vidgning av medelsramen för innevarande budgetår.
För åtgärder i
bostadsområden med slor andel outhyrda lägenheter bör elt särskill statligt
stöd lämnas. Åtgärderna bör syfta till att ändra de fysiska och sociala
förhållandena i dessa områden. Jag kommer all föreslå all 75 milj. kr. avdelas
för delta ändamål.
Jag
vill anmäla atl särskilda lån för underhåll under år 1983 kommer att ställas lill
förfogande på kredilmarknaden. Dessa nya lån ger bostadsföretagen möjligheter atl,
utan atl det nämnvärt påverkar hyrorna, vidta underhållsåtgärder vid en
tidpunkt som från kostnadssynpunkt kan bedömas vara gynnsam med hänsyn till all
ledig kapacitet finns atl tillgå inom byggsektorn. Jag kommer all föreslå all
underhållslånen för de allmännyttiga företagen förenas med vissa
räntesubventioner.
Ökade
insatser krävs på sikt för atl målen för energihushållningen i byggnader skall
kunna infrias. Fastighetsägare bör stimuleras alt redan nu ulföra sädana
arbeten som ger mer väsentliga effekter för sysselsättningen. Elt tillfälligt
bidrag bör därför införas för arbeten som avser en förbättrad värmeisolering.
Därigenom ökar också möjlighelerna alt komma till rätta med en del av de byggnadstekniska
brister som nu påkallar snabba åtgärder.
Som
chefen för ekonomi- och budgetdepartementel redan har framhållit måste de
reformer som föreslås i huvudsak finansieras genom omfördelningar inom det
verksamhetsområde som de avser. Jag redovisar förslag också om
budgetförstärkningar i det följande. Den största intäkten för staten erhålls
genom all en hyreshusavgifl införs för vissa fastigheter. Jag kommer också att
föreslå atl högre krav än f. n. ställs på rationalisering inom bostadsbyggnadsseklorn.
Detta minskar statens utgifter för bostadslån och räntebidrag.
Prop. 1982/83:50 3
(I) Temporära hyresrabatter. Av hänsyn till sysselsättningsläget i byggbranschen
och till behovel av en tillräcklig produktion av bosläder främst i brislprlerna
är del angelägel atl minska bostadskostnaderna i nybyggda fastigheter. Också
när det gäller all anpassa bostadsbeståndet lill behovel på olika orter är de
höga boendekostnaderna efter ombyggnaden ett hinder som leder till en lägre
efterfrågan. För atl komma lill rätta med dessa problem bör ell system med
temporära s. k. hyresrabatter införas vid ny-och ombyggnad av lägenheter i hyres-
och bosladsrällshus.
Med hyresrabatter avser jag särskilda statsbidrag lill ny-
och ombyggda lägenheter. De skall under en övergångstid minska
boendekostnaderna för de aktuella lägenheterna och göra del ekonomiskt möjligl
för hushåll alt efterfråga bostäder soni behövs i etl långsiktigt
bostadspolitiskt perspektiv.
Jag förordar därför all ell syslem med hyresrabatter för hyres-
och bosladsrällshus som uppförs eller byggs om med slöd av bostadslån nu
införs. Systernet bör rned hänsyn till syflel med rabatten omfatta hus där ny-
eller ornbyggnaden päböijas under åren 1983-1984. Ägare av sådana hus bör som
grund för en rabattering tillförsäkras ell åriigl statligt bidrag som trappas
ner med en femtedel per är.
Storleken på hyresrabatten bör bestämmas på grundval av ell
fastställt belopp per m" primär bruksarea för bosläder i huset. För atl
hindra all bidragsgivningen blir särskill fördelaktig för hus med stora
lägenheter och stora ytor bör dessutom gälla alt hyresrabatten beräknas på ell
maximall antal m" per lägenhet. Jag förordar en maximal hyresrabatt om 60
kr. per m- primär bruksarea för bostäder i huset och en maximal yta per
lägenhet. Den rnaximala ytan bör vara 65 m- primär bruksarea för
bostadslägenheter om tvä rum och kök, 80 m" för trerums-, 100 m' för
fyrarums- och 120 m-för femrumslägenheler eller slörre. Reducering av dessa
ytor bör göras vid s. k. halvrum. De föreslagna maximiytorna motsvarar de
genomsnittliga ytorna i 1981 års produktion för olika lägenhelstyper. Jag har
också tagit hänsyn lill vad som anses vara normal yla i en välplanerad och
funktionell lägenhet. Jag vill för tydlighets skull tillägga all större ytor
inte utgör något hinder för bostadslån. Del är alltså möjligl all bygga
lägenheter med slörre ytor än de angivna. Ytor över de angivna bör emellertid
inte föranleda någon hyresrabatt. Hyresrabattens storlek bör differentieras
också på andra säll.
Till alt börja med bör gälla alt rabatt med maximall 60 kr./m'
endasi lämnas om byggnadsarbetena päböijas under år 1983. Till frågan om retroaktiv
tillämpning i vissa fall återkommer jag strax. I fall där byggnadsarbetena
påbörjas under år 1984 bör del maximala bidraget vara lägre, nämligen 45 kr./m".
I fråga om nybyggda lägenheter bör vidare systemet med
hyresrabatter utformas så all den slörsla stimulanseffekten uppnås i.orter där
del finns bostadsbrist eller där sådan brist hotar alt uppslå. Endast i sådana
orter ti
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr50. Bilaga 5
Prop. 1982/83:50 4
bör nybyggen ges rabatter med maximalt belopp, dvs. 60,
resp. 45kr./m-beroende på tidpunkten för påbörjandet. För nybyggen i orter med
balans på bostadsmarknaden bör bidraget vara lägre. Jag föreslår alt de angivna
maximibeloppen i dessa fall sänks till hälften. I övriga orter, dvs. orter med etl
slorl överskott pä bosläder, bör hyresrabatter för nybyggnad inle lämnas. Den
närmare definitionen av dessa orter behandlar jag i det följande.
Systemet med hyresrabatter bör i allt väsentligt tillämpas
på samma sätt vid nybyggnad i exploateringsområde och i områden med samlad
äldre bebyggelse, i del följande kallad kompletterings- och förlälningsbebyg-gelse.
Det innebär all ett lägre belopp för byggande i orter med balans på
bostadsmarknaden och all någon rabatt inte alls lämnas för byggande i orter med
överskott pä bosläder. Undanlag från denna huvudregel bör dock få göras för
sådan kompletterings- och förtätningsbebyggelse som är angelägen från sociala
utgångspunkter. I dessa fall bör hyresrabatter med maximalt belopp kunna lämnas
såväl i orter med balans pä bostadsmarknaden som i orter med överskoll på
bosläder. Rabatter för kompleilerings-och förtätningsbebyggelse i orter med ell
överskott på bosläder bör dock lämnas endast under förutsättning all
nybebyggelse ingår i elt samlat åtgärdsprogram och att det kan antas att
programmet leder lill alt antalet oulhyrda lägenheter minskar i området.
Undantag från huvudreglerna i sist nämnda fall bör göras
efter särskild prövning av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
Som jag nämnde redan inledningsvis bör hyresrabatterna
under åren
1983 och 1984 lämnas under förutsättning all
byggnadsarbetena påbörjas
under resp. är. Rabatter bör emellertid kunna lämnas också för hus som
har påbörjats under år 1982 om preliminärt beslut om lån — eller beslul om
dispens för påböijande — har lämnals efter den 7 oktober 1982.
Även lägenheter i hyres- och bosladsrällshus som byggs om
bör som jag redan har anfört omfattas av del tillfälliga syslemel med
hyresrabatter. Skälet härtill är behovel av ytterligare stimulans för den ombyggnadsverk-samhel
som är angelägen både av hänsyn lill ökad sysselsättning och de
bostadspolitiska målsättningarna. I princip bör statsbidrag i dessa fall lämnas
med samma belopp som jag har föreslagit beträffande nybyggen i orter med
bostadsbrist. För ombyggnader som påbörjas under åren 1983-
1984 bör således som huvudregel det maximala
bidragsbeloppet bestäm
mas lill 60 resp. 45 kr/m- beroende på tidpunkten då arbetet påbörjas.
Någon differentiering med hänsyn lill ulhyrningssituationen på orten bör
inte göras i ombyggnadsfallen. Stimulanser till ombyggnad leder nämligen i
orter med överskott på lägenheter, i regel, lill en bättre anpassning av
bostadsulbudel till aktuella behov, eftersom lägenhelsantalel som regel går
ner vid ombyggnad. Dessutom är behovel av ökad sysselsättning generellt
selt större i orter med stort anlal lomma lägenheter än i orter med brist pä
bostäder.
Prop.
1982/83:50 5
För ombyggda lägenheter bör således bidrag kunna lämnas
efter i princip samma regler som för nybyggda lägenheter i brislorter. Det finns
dock skäl all anpassa hyresrabattens storlek lill storieken på
ombyggnadskostnaden. Enligl vad jag har inhämtat uppgick den genomsnittliga pmbyggnadskost-naden
för statsbelånade ombyggnader av flerbosladshus under budgetåret 1981/82 lill
ca 200000 kr. per ombyggd lägenhet. Genomsnittskostnaden för en nyproducerad
lägenhet uppgick till ungefär det dubbla. Eftersom syslemel med hyresrabatter
så långt möjligt bör fungera neutralt i förhållandet mellan ny- och ombyggnad
bör hyresrabatt med maximalt belopp lämnas endasi när ombyggnadskoslnaden
ligger i nivå med nybyggnadskostnaden. 1 övriga fall bör hyresrabatten
reduceras. Del bör ankomma på regeringen alt utfärda närmare föreskrifter om
hur denna reducering skall göras.
Storleken på hyresrabatterna för ombyggda lägenheter
skulle behöva minskas även av elt annat skäl. Ägare av flerbosladshus som utför
en ombyggnad med slöd av bostadslån kan f. n. få ett särskilt statligt ombyggnadsbidrag
motsvarande i princip 15% av ombyggnadskoslnaden. Som förulsällning för della
bidrag gäller bl. a. all arbetena påböijas och avslutas under liden den Ijuli 1982-den
30 juni 1983. Del av mig föreslagna systemet med hyresrabatter kommer således i
viss utsträckning all gälla även flerbosladshus som har byggts om med slöd av
ombyggnadsbidrag. I dessa fall skulle bidraget lill hyresrabatterna behöva
reduceras med ell belopp motsvarande den minskning av de årliga
kapitalkostnaderna som följer av atl ombyggnadsbidrag lämnas. En sådan
reducering är emellertid komplicerad av flera skäl. Jag förordar därför i
stället alt fastighetsägare får välja mellan ombyggnadsbidrag och hyresrabatt i
fråga om hus som enligl angivna tidsregler kan få del av båda stödsystemen.
Vad jag nu har föreslagit utgör huvuddragen i ell syslem
med hyresrabatter. Jag kommer i det följande alt ta upp vissa ynerligare
frågeställningar som har samband med elt sådant system. En sådan
frågeställning gäller definitionen av begreppet brislorter. Jag har i del
föregående föreslagit maximall bidrag för nybyggda lägenheter i kommuner där
del finns bostadsbrist eller där bostadsbrist hotar. Utgångspunkten för
definitionen av dessa kommuner bör enligt min mening vara del mått på outhyrda
lägenheter som statistiska centralbyrån använder vid sina mätningar
beträffande allmännyttiga bostadsförelag (dvs. avse lägenheter lediga lill
uthyrning). Till kommuner med bostadsbrist bör därvid hänföras alla kommuner
där antalet lägenheter lediga till uthyrning i del allmännyttiga
bostadsbeståndet vid den senast publicerade mätningen understiger en procent av
del totala antalet allmännyttiga lägenheter i kommunen.
Orter med så stora överskoll på bosläder alt hyresrabatter
inle alls bör lämnas vid nybyggnad bör också definieras. Del bör ske med
utgångspunkt i en avgränsning som bosladsslyrelsen har gjort i sin utredning om
åtgärder på grund av outnyttjade lägenheter. Enligl denna avgränsning är kom-
Prop.
1982/83:50 6
muner med sex procent eller fler tomma lägenheter i del
allmännyttiga bostadsbeståndet atl betrakta som utpräglade överskoltsorler.
Av vad jag anfört följer atl orter med en större andel
outhyrda, allmännyttiga lägenheter än en procent, men mindre än sex procent,
får belraktas som orter med relativ balans på bostadsmarknaden.
Del ligger i sakens natur atl definitioner av det
förordade slaget inrymmer ell mått av godtycke. Jag förordar därför all
regeringen ges möjlighet atl efter prövning i varje enskilt fall få göra avsteg
från de nyss nämnda huvudreglerna.
Ell särskill problem i samband med definitionen av
begreppet bristorl är behandlingen av brislorter i anslutning till orter med
överskott på lägenheter. Som exempel på fall av detta slag kan nämnas
Malmöregionen och Göteborgsregionen. Jag förordar att man för dessa fall vid
fastställande av hyresrabatternas storlek ulgår från ulhyrningslägel för hela bosladsför-sörjningsområdel.
Del bör ankomma på regeringen att vid behov ange vad som är atl betrakta som etl
bosladsförsöijningsomräde.
En annan fråga gäller lokaler i bostadshus som uppförs
eller byggs om med stöd av bostadslån. Jag har i del föregående föreslagit alt
bidraget till hyresrabatterna bestäms som ell visst belopp per m- primär
bruksarea för bosläder i del berörda huset. Sådana lokalytor som enligl bostadsstyrel-sens
föreskrifter till bostadsfinansieringsförordningen (1974; 946) jämställs med
bosläder kommer således all få räknas in i del underlag som skall användas för
all bestämma storleken på bidraget lill hyresrabatterna.
En tredje
fråga som uppkommer i samband med hyresrabatter gäller deras inverkan på hyressättningen
enligt bruksvärdesystemel. Bruksvärdesystemet innebär i korthet atl den hyra
som hyresvärden fordrar vid förlängning av ett hyresavtal rörande en
bostadslägenhet inle fär vara påtagligt högre än hyran för lägenheter som med
hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Vid prövningen skall främst beaktas
hyran för lägenheter som ägs och förvallas av allmännyttiga förelag. Det är
enligt min mening väsentligt all elt syslem med hyresrabatter utformas på etl
sådant sätt all bruksvärdesystemel inle sätts ur spel.
Jag har övervägt olika alternativ för hur de medel som
företagen erhåller genom rabatten skall komma hyresgästerna till godo. Ell av
dessa alternativ har varit all föreskriva alt rabatten i sin helhet skall
användas för atl sänka hyran i just de lägenheter som berättigar lill rabatten,
dvs. lill de lägenheter som byggs eller byggs om under de aktuella åren.
Fördelen med ell sådant alternativ skulle vara alt rabatten i sin helhet kommer
nyproduktionen, med dess i förhållande lill del äldre beståndet högre
produktionskostnader, lill del.
En nackdel med ell sådant syslem är alt det skulle kunna
leda lill hyresrelalioner som upplevs som orättfärdiga av hyresgäster i lägenheter
som har färdigställts under något av de senaste åren innan rabatten infördes. Della
skulle kunna bli fallet om rabatten leder lill all hyran i nyprodu-
Prop. 1982/83:50 7
cerade
lägenheter blir avsevärt lägre än i likvärdiga, nägot äldre lägenheter.
Konsekvenser av delta slag
kan undvikas om parterna på hyresmarknaden får en möjlighel alt lill någon del
använda hyresrabatten så atl en del av medlen utnyttjas till atl dämpa
hyresutvecklingen för andra lägenheter i beståndet. På grund av
produktionskostnadernas storlek i olika årgångar av hus förutsätter jag all
rabatten ändock i allt väsentligt kommer atl fördelas på nyare årgångar.
En svårighet med delta
alternativ är atl hyresrabatten inle då klart skiljs ul från grundhyran. Delta
kan leda till all hyresgästerna inte får reda på skillnaden mellan grundhyra
och hyra efter rabatt, vilket i sin tur kan få effekter pä
bruksvärdebedömningen som är svåra all i förväg klart bedöma.
Vid min bedömning av de
olika möjlighelerna har jag kommil fram till atl parterna bör ges frihet all
omfördela rabatten också till andra lägenheter än de som ligger lill grund för
beräkning av rabattens storlek. Jag anser emellertid atl etl villkor för
rabatterna bör vara att företagen på hyresavin eller på annat säll anger såväl
grundhyran som nellohyran efter rabatt. Enbart grundhyran blir således
vägledande vid bruksvärdeprövningen. Av betydelse för min bedömning har varit atl
det som nämnts kan förutsättas atl huvuddelen av rabatterna i regel kommer de senasie
och därmed dyraste årgångarna till del.
Bostadsrättsföreningar kan
inle solidariskt omfördela rabatten lill elt äldre bestånd. Jag förordar därför
all det som elt villkor för hyresrabatt lill bostadsrättsföreningar skall gälla
all ell belopp motsvarande halva den utgående rabatten skall avsällas lill
yttre och inre underhåll utöver vad som följer av vanligen tillämpade
normalstadgar för bostadsrättsföreningar. Därigenom kommer hela rabatten
bostadsrättsföreningen lill godo samlidigt som begränsningen av årsavgiften i
relation lill tidigare producerade årgångar blir mindre.
Yllerligare en fråga som
jag vill beröra i della sammanhang gäller kostnadskontrollen i samband med den
statliga långivningen. Syslemel med hyresrabatter får inle leda lill någon
allmän höjning av kostnads- och prisnivån i bostadsbyggandet. Det är därför
viktigt all kostnadskontrollen, särskilt av sådana projekt som direkt berörs av
systemet med hyresrabatter, skärps i långivningen. Det bör ske dels genom en
höjning av den rationaliseringsfaktor till vilken hänsyn las när den s.k.
lidskoefficienten bestäms, dels genom atl lånemyndighelerna uppmanas till en
restriktivare prövning av godtagbar överkoslnad, inle minst i fråga om projekt
som omfattas av produktionskoslnadsbelåning. Det ankommer på regeringen all
falla beslul härom. Jag avser all i annat sammanhang återkomma med förslag i
frågan. Jag vill dock redan nu förutskicka all jag avser alt föreslå all
rationaliseringsfaktorn ökas från 1,2% per år lill 2,4 % och alt den nya
ordningen skall tillämpas frän årsskiftet 1982—1983 i alla ärenden, även i
ärenden i vilka preliminärt beslut om lån har meddelats tidigare.
Prop.
1982/83:50 8
Jag vill i detta sammanhang för tydlighetens skull ocksä
beröra frågan om hyresrabattens skattemässiga behandling. Enligt den s. k.
konventionella metoden beskallas privata ägare av flerbosladshus i princip för
alla inkomster som ägaren får från fastigheten. Avdrag medges å andra sidan för
alla omkostnader. För andra ägarkategorier gäller särskilda regler. Jag tänker bl.a.
pä allmännyttiga bostadsförelag och bostadsrättsföreningar. För dessa gäller i
stället all intäkten av faslighet beräknas schablonmässigt, s. k.
schablonbeskattning. Som intäkt av fastighet skall i dessa fall las upp tre
procent av fastighetens taxeringsvärde. I princip medges då bara avdrag för
räntekostnader.
Av vad jag
nu har anfört följer all bidrag lill hyresrabatter av del slag som jag har
förordat är en inkomst som skall las upp lill beskattning som intäkt av
fastighet. För konventionellt beskattade fastighetsägare innebär bidraget lill
hyresrabatter således en intäkt samtidigt som andra intäkter, dvs.
hyresinkomsten (hyra efter rabatt) sänks i motsvarande män. För schablonbeskaltade
fastigheter påverkar rabatten inle skallen. Hyresrabatten bör inle förväxlas
med statliga räntebidrag som på grund av vissa begränsningar i
fastighetsägarens räll all göra avdrag för räntekostnader på fastighelslån i
praktiken inle las upp till beskattning. Någon ändring av skattereglerna pä
grund av hyresrabatten bör inte göras vare sig för konventionellt eller
schablonmässigt beskattade fastighetsägare.
Bidragen lill hyresrabatter bör administreras av
bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. Närmare beslämmelser för
administration, utbetalning och eventuella återkrav av bidragen bör ankomma på
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, på bosladsslyrelsen atl
utfärda.
Utgifterna
för bidragsgivningen beräknar jag till totalt 1,2 miljarder kr. Utgiften för
ett helt år blir som högst ca 300 milj. kr. Utgifterna bör belasta det på statsbudgelen
under trettonde huvudtiteln upptagna anslaget B 4. Räntebidrag m. m. Något
medelsbehov lill föjd av milt förslag uppkommer inte under innevarande år. Till
frågan om medelsbehovet för budgetåret 1983/84 ålerkommer jag i samband med min
anmälan till budgetpropositionen för budgetåret 1983/84.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all
godkänna vad jag har förordat i fråga om statsbidrag lill
hyresrabatter.
(2) Hyresförlustgaranti. Även i mänga orter där det finns
uppenbara behov av all bygga bostäder är kommunerna och förelagen i dag
tveksamma lill all sälta i gång nya projekt med hänsyn till risken för att
lägenheterna inle blir uthyrda. En statlig hyresförluslgaranli i nyproduktionen
bör därför införas samlidigt med de temporära hyresrabatterna.
Hyresförluslgaranlin bör gälla för lägenheter i hyres- och
bosladsrällshus som påbörjas under åren 1983 och 1984. Liksom när del gäller
hyresrabatterna bör även lägenheter som påbörjas under 1982 omfattas av garan-
Prop. 1982/83:50 9
lin, förutsatt alt preliminärt beslul om bostadslån eller
beslut om dispens för igångsättning har meddelats efter den 7 oktober 1982. Hyresföriustga-ranlin
bör gälla endast sädana nybyggda lägenheter som omfattas av förslaget lill
hyresrabatter.
Jag förordar alt hyresförlustgarantin får formen av
särskilda statliga lån.
Lån bör lämnas till den som äger statligt belånade hyres-
och bosladsrällshus och avse utebliven hyra under tre år från det atl
lägenheterna färdigställdes. Lånen bör täcka högst 90% av utebliven hyra i
sädana hus. Med hyra bör jämställas årsavgift för bosladsräilslägenhet eller
annan avgift som eriäggs för all nyttja en lägenhet.
Hyresförlust på grund av utebliven betalning för uthyrd
lägenhet bör inle grunda rätt lill lån. Kommersiella lokaler bör inte omfattas
av långivningen.
Lån bör beviljas för ell kalenderår i sänder. Av bl. a.
administrativa skäl bör lån inle lämnas med små belopp. Jag förordar atl lån
skall lämnas endasi om lånebeloppet uppgår till lägst 20000 kr.
Lånet bör vara ränte- och amorteringsfrill i tre år.
Därefter bör lånet löpa med ränla och amorteras. Enligl min mening bör del dock
finnas en möjlighel alt efter ansökan i särskilda fall medge fortsatt ränte-
och amor-leringsfrihel eller alt efterge hela lånet. En utgångspunkt vid denna
prövning kan vara atl lägenheterna har varit outhyrda under lång tid och all
hyresförlusterna fortfarande är betydande.
Det bör ankomma pä regeringen atl meddela närmare
föreskrifter beträffande långivningen. För riksdagens information vill jag
dock redovisa alt jag ämnar föreslå regeringen följande.
Lånen bör löpa med bosladslåneränla som fastställs av
regeringen forell kalenderår i sänder. Amorteringstiden bör vara lägst 10 år
och högst 20 år. Normalt bör tiden bestämmas lill 10 år. Längre amorteringslid
bör kunna medges om del behövs med hänsyn till lånets storlek och effekten på
boendekostnaderna. Ränta och amortering bör betalas i form av annuiteter.
När det gäller lån för hus som tillhör en
bostadsrättsförening ansluten till HSB:s riksförbund eller Svenska riksbyggen
får Stiftelsen Bostadskoope-ralionens garanlifond träda in som lånesökande och
låntagare i stället för bostadsrättsföreningen. För sådana lån skall säkerhet
ställas i form av borgen som för egen skuld av riksorganisationen.
För län lill allmännyttiga bostadsförelag skall kommunen
ställa borgen som för egen skuld. För annat lån skall ställas säkerhet i form
av panträtt i fastigheten eller lomlrällen eller annan säkerhet som skäligen
bör godtas.
Om hyresförluslgaranlin missbrukas, dvs. om företaget
eller kommunen uppenbarligen agerar för all låta lägenheter vara oulhyrda i det
bostadsbestånd som omfattas av garantin, bör ansökan om lån kunna avslås och
ett utbetalt lån sägas upp.
Prop. 1982/83:50 10
Låneverksamheien bör handhas av länsbostadsnämnderna och
bostads-styrelsen. Ansökan om lån skall lämnas in inom etl år efter det
kalenderår som lånet skall avse. Prövningen av ansökningar om all i särskilda
fall medge fortsatt ränte- och amorleringsfrihel och alt efterge hela lånet bör
i vart fall inledningsvis göras av regeringen.
Jag förordar således atl län för hyresföriustgaranlier
skall lämnas enligt vad jag nu har anfört.
Länen bör betalas ul från anslaget B 3. Lån till
bostadsbyggande. Del är inle möjligt alt med någon säkerhet beräkna kostnaderna
för långivningen. Jag räknar emellertid med atl dessa blir förhållandevis
obetydliga. Förslagel kommer inle atl föranleda några utbetalningar under
budgetåret 1982/83 och mycket begränsade utbetalningar under budgetåret
1983/84. Till frägan om meddsbehovel för budgetåret 1983/84 återkommer jag i
samband med min anmälan lill budgetpropositionen för della år.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
alt godkänna vad jag har förordat i fråga om statlig hyresförluslgaranli.
(3) Åtgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter. Under de senaste åren har antalet outhyrda lägenheter i
bostadsbeståndet ökat betydligt. Den I september 1982 var ca 27200 lägenheter i
hus som tillhör allmännyttiga bostadsföretag lediga lill uthyrning. Motsvarande
anlal den I september 1981 var ca 18900. Detta innebär en ökning med 44% på ell
år.
I mänga kommuner och bostadsområden är andelen oulhyrda
lägenheter myckel hög. Den I september 1982 fanns del i över 80 kommuner minsl
6% lediga lägenheter i de allmännyttiga företagens bestånd. Många av dessa företag
har haft elt stort antal tomma lägenheter under läng lid.
De oulhyrda lägenheterna innebär all stora
samhällsinvesteringar inle utnyttjas. På många håll innebär också de oulhyrda
lägenheterna stora påfrestningar för förelagen och de boende liksom för de
kommuner som har drabbats.
Jag förordar därför all medel avsätts för stödåtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Åtgärderna bör avse dels
särskilda låneregler för alt underlätta atl outhyrda lägenheter utnyttjas och
byggs om till lokaler, dels ell speciellt stöd lill bostadsföretag som har haft
etl stort anlal oulhyrda lägenheter under lång lid. Åtgärderna syftar till all
stimulera bostadsföretag och kommuner att arbeta aktivt för all minska antalet
oulhyrda lägenheter och därmed hyresföriuslerna.
Särskilda bestämmelser om statliga lån
Antalet oulhyrda lägenheter i ett område kan minska genom
all vissa hus eller lägenheter utnyttjas för andra ändamål än bostäder, t. ex.
som lokaler av olika slag. Förutom all förelagens förluster minskar kan man
uppnå
Prop. 1982/83:50 11
förbättringar för de boende genom större utbud av service
och fler arbetsplatser. En ombyggnad av bostäderna är i många fall nödvändig.
För all underlätta sådana förändringar i områden med slor
andel outhyrda lägenheter föreslår jag följande. Särskilda regler bör införas
för rälien att fä behålla bostadslån och räntebidrag när bostadsutrymmen
utnyttjas för andra ändamål. Vidare bör en möjlighel tillskapas alt få
särskilda statliga lån lill ombyggnad i vissa fall.
Bostadslånet
och räntebidraget bör få behällas när lägenheterna utnyttjas för andra
ändamål, oberoende av ändamålets art och varaktighet. Detta bör gälla även
efter én ombyggnad.
Ombyggnad till lokaler för boendeservice kan finansieras genom
bostadslån enligt reglerna i bostadsfinansieringsförordningen. För ombyggnad lill
andra lokaler än boendeservicelokaler, t.ex. kontor och verksläder, bör elt särskill
statligt län kunna lämnas.
Reglerna bör i första hand gälla för områden med en stor
andel oulhyrda lägenheter i vilka det funnits problem under en längre lid, minsl
tre år, och där svårigheterna kan väntas beslå. Med hänsyn lill alt oulhyrda
lägenheter under det senasie året har böljat förekomma i allt fler kommuner
och förelag bör dock en möjlighet finnas all också tillämpa reglerna i förebyggande
syfte för områden som har haft oulhyrda lägenheter kortare lid än tre år eller
som inom en snar framlid riskerar all fä betydande problem.
Jag föreslår alt beslul om särskilda statliga lån för
ombyggnad av oulhyrda lägenheter får fattas inom en ram om högst 25 milj. kr.
under år 1983. Lånen bör betalas ut från anslaget B 3. Lån lill
bostadsbyggande.
Särskilt slöd titt de värst drabbade företagen
Situationen är särskill bekymmersam för bostadsföretag som
har haft ell stort antal lägenheter oulhyrda under lång tid. Jag förordar att etl
särskill stöd skall kunna lämnas till sådana företag.
En förutsättning för all slöd skall lämnas lill ell
förelag bör vara all företaget tillsammans med kommunen aktivt arbetar för all
minska antalet oulhyrda lägenheter och därmed hyresföriuslerna. Företaget skall
redovisa ell ätgärdsprogram som visar att de vidtagna och/eller planerade
åtgärderna leder lill atl kostnaderna för outnyttjade lägenheter minskar och
all man uppnår förbättringar för de boende.
Slödel lill förelaget kan lämnas genom all staten medger
eftergift av lån eller räntebetalningar. Della kan bli aktuellt t.ex. i samband
med all ell hus skall rivas eller för en lid "läggas i malpåse".
Slödel kan ocksä lämnas genom direkta bidrag t. ex. för alt läcka
hyresförluster eller för insatser för atl stimulera efterfrågan pä lägenheter.
Medel för stödverksamheten, 50 milj. kr., bör anvisas på
ett särskill reservationsanslag.
t2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 50. Bilaga 5
Prop. 1982/83:50 12
Begränsning av långivningen
Inom etl bostadsförsörjningsområde där del förekommer
påtagliga problem på grund av outhyrda lägenheter bör långivningen till ny-
och ombyggnad i vissa fall begränsas. Jag har därför övervägt all införa en bestämmelse
i bosladsfinansieringsförordningen om alt ansökningar om bostadslån skulle
kunna avslås om det finns uppenbar risk för atl tillkomsten av bostäderna
skulle öka antalet outnyttjade lägenheter och därmed försämra förhållandena i etl
visst område.
Enligl min
mening bör dock en begränsning av bostadsbyggandet inom etl gemensamt bosladsförsörjningsområde
i första hand uppnås genom frivilliga överenskommelser mellan kommunerna.
Kommunerna är redan nu enligt förordningen om kommunala bostadsförsöijningsprogram
skyldiga lill att samverka och samråda med varandra när bostadsförsöjnings-program
upprättas. Jag avser all föreslå regeringen alt ge lånsbostadsnämnderna i
uppdrag atl la initiativ till de yllerligare överläggningar med berörda
kommuner som behövs för all uppnå de syften som jag har angett. Jag hemställer atl
regeringen föreslår riksdagen atl
godkänna vad jag har förordat i fräga om åtgärder i
bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter, till åtgärder i
bostadsområden med stor andet outhyrda tågenheter på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under trettonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag om 50000000 kr.
(4) Lån m. m. till underhåll av vissa bostadshus. Till
sädana åtgärder inom bostadssektorn som nu behöver vidtas hör enligt min mening
även insatser för att underhålla del befintliga bostadsbeståndet. En
förhållandevis slor volym av underhållsåtgärder bör genomföras under den
närmaste liden. Delta är en naturlig följd av del stora antalet bostäder som
färdigställdes under 1960- och början av 1970-talen. I regeringsförklaringen
framhölls bl.a. alt slörre vikl än hittills måste läggas vid åtgärder för all
underhålla och förbättra det existerande beståndet av bosläder. Jag vill därför
nu la upp frågan om vissa tillfälliga insatser för att finansiera
underhållsåtgärder under är 1983. Frägan om lämplig form för finansiering av
underhåll behandlas sedan några år av underhållsfondsutredningen. I avvaktan på
överväganden och beslul av långsiktig karaklär, där underhåll för hyreshus kan
finansieras med medel som genereras inom bostadsföretagen, erfordras vissa
temporära lösningar för hyreshusen. De bör utformas pä ell sådant sätt att den
statsfinansiella belastningen blir så låg som möjligt samlidigt som
hyreshöjningarna kan begränsas i förhållande till vad som annars varit
nödvändigt.
Under åren 1979-1981 lämnades statliga underhållslån till
ägare av statligt belånade hyreshus färdigställda åren 1965-1975. Lånen
lämnades med 15 kr./m- och år. För lånen betalas bostadslåneränta och
amorteringstiden är 15 år. Betalning av ränla och amortering sker i form av annuiteter.
Prop. 1982/83:50 13
Ett återinförande av statliga underhållslån bedömer jag
som omöjligt med hänsyn lill atl det f. n. krävs stor återhållsamhet med
statens utgifter och statens roll som kreditförmedlare. Lån för
underhållsåtgärder under år 1983 bör därför finansieras via kapitalmarknaden, någol
som förordades också i motionerna 1981/82: 1994 och 1981/82:2133. Riksbanken
kommer vid fastställandet av 1983 års ramar för bostadsinslitulens opriorilerade
upplåning atl beakta det ökade länebehov som uppkommer genom alt finansieringen
av underhållslån bör ske på kapitalmarknaden. Lånebehovet är svårt alt exakt
ange. En kreditvolym om inemot 900 milj. kr. kommer all ställas till
förfogande för ändamålet. Lånen bör lämnas lill alla statligt belånade hyreshus
som har färdigställts under perioden 1958-1975. Den angivna volymen kan därvid
beräknas motsvara högst 15 kr./m'.
De närmare villkoren för långivningen till
underhållsåtgärder bör bestämmas av riksbanken efter samråd med de berörda bosladsinstilulen.
En förulsällning för län bör dock vara all fastighetsägaren kan förete intyg
frän länsbostadsnämnden på all de uppgifter om färdigslällandeår och bosladslägenhelsyta
som fastighetsägaren lämnar lill grund för låneberäkningen är rikliga. En
annan förutsättning är att godtagbar säkerhet för lånen kan ställas till
förfogande. I fråga om allmännyttiga förelag måste kommunen vara beredd all gå
i borgen för lånen.
De underhållslån som nu föresläs är avsedda för
allmännyttiga och privata hyresfastigheter.
Jag vill i sammanhanget också la upp frågan om räntebidrag
för underhållslån när låntagaren är elt allmännyttigt bostadsföretag. Vissa
skäl talar för att de underhällslån som lämnas till allmännyttiga
bostadsförelag under år 1983 bör vara förenade med räntebidrag. När t. ex.
småhusägare lånefi-nansierar underhåll blir genom avdragsrällen för räntor vid
inkomstbeskattningen deras räntekostnader kraftigt reducerade. Även bostadsrälts-havarna
har i många fall en sådan möjlighet. Etl allmännyttigt förelag och dess
hyresgäster kan däremot inle dra någon fördel av rätten alt dra av räntor vid
inkomstbeskattningen. Att det allmännyttiga företaget har sämre möjligheter än
andra fastighetsägare all lånefinansiera underhåll framgår också av underhållsfondsulredningens
belänkande (SOU 1981:47) Hyres-gäslinflylande på målning och tapetsering. I
betänkandet föreslogs för övrigt statliga underhållslån med räntesubventioner lill
hyreshusen.
Till detta kommer atl räntorna på de lån som ställs lill
förfogande på kapitalmarknaden blir någol högre än pä de tidigare statliga
underhållslånen.
Mol bakgrund av vad jag nu har anfört förordarjag all
finansieringsvillkoren för de allmännyttiga bostadsföretagen vid
lånefinansiering av underhäll under år 1983 förbättras genom alt de av mig i
det föregående nämnda lånen förenas med räntebidrag.
Beträffande den närmare utformningen av ell sådant räntestöd
vill jag anföra följande.
Prop, 1982/83:50 14
Eftersom ränteslödet skall gälla lån som i princip lämnas
utan medverkan av statliga myndigheter bör slödel utformas fristående från del
nuvarande systemet med räntebidrag till hus som har uppförts eller byggts om
med slöd av bostadslån. Della hindrar dock inle atl det nuvarande systemet med
räntebidrag används som förebild vid den närmare utformningen av elt räntestöd
för underhållslån.
Liksom i fråga om de nuvarande räntebidragen bör således
räntebidrag för underhållslån motsvara skillnaden mellan låntagarens fakliska
räntekostnader för lånet och en på visst sätt bestämd garanterad ränta.
Räntebidrag bör självfallet inle lämnas till den del räntekostnaden överstiger
vad som är skäligt för lån av della slag. Vidare bör den garanterade räntesats
som därvid skall användas, i likhet med vad som gäller i det nuvarande
systemet, utgöras av en räntesats för del första året av låneliden och en
räntesats med vilken den garanterade räntan skall höjas för varje följande år
av låneliden. Däremot bör den garanterade räntan inle — såsom sker i det
nuvarande systemet - beräknas på ursprungligt länebelopp ulan på vid varje
tidpunkt aktuell låneskuld. Som jag strax ålerkommer lill, bör låntagaren för
alt få räntebidrag hos bidragsmyndighelen förete de från kreditgivaren
erhållna ränlebeskeden. Den myndighet som skall bevilja bidraget får därmed
automatiskt uppgift om bidragstagarens aktuella låneskuld.
Den garanterade räntesatsen för del första året bör
bestämmas lill 7,5 %. Den räntesats med vilken den garanterade räntan årligen
skall höjas bör bestämmas lill 0,5 procentenheter.
Övriga för bidragen erforderliga regler bör del ankomma på
regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, all utfärda. För
sammanhangets skull vill jag dock som upplysning lill riksdagen nämna att
bidragsverksamheten enligl min mening bör handhas av länsbostadsnämnderna och bosladsslyrelsen.
Bidraget bör beviljas efter ansökan från låntagaren och på grund av
kreditgivarens avisering lill låntagaren.
Kostnaderna för det föreslagna ränteslödet beräknar jag
till högst 50 milj. kr. under det första året. Utgifterna bör belasta del på
statsbudgeten under trettonde huvudtiteln upptagna anslaget B 4. Räntebidrag m.
m. Eftersom förutsättningarna för utbetalning av räntebidrag inte kan föreligga
förrän tidigast den I juli 1983 uppkommer inget medelsbehov under innevarande budgetår
med anledning av mitt förslag. Till frågan om meddsbehovel för budgetåret
1983/84 återkommer jag i annat sammanhang.
Jag vill avslutningsvis ta upp frågan om bostadsföretagens
bokföring av underhållslån för år 1983. För de statliga underhållslånen
avseende åren 1979-1981 gäller enligl lagen (1972: 175) med vissa beslämmelser
om bokföring av bostadslån m. m. (ändrad senast 1982:646) att den som har fått
elt sådant lån har rätt all som en särskild tillgångspost i balansräkningen ta
upp elt belopp som motsvarar högst det pä balansdagen utestående lånebeloppet.
Bestämmelsen tillkom år 1979 på initiativ av riksdagen (CU 1978/ 79:35, rskr
1978/79:406). Civilutskollel hänvisade bl.a. lill en undersökning som utvisade
alt etl betydande antal allmännyttiga bostadsföretag
Prop. 1982/83:50 15
skulle få svårigheter all utnyttja den då erbjudna
möjligheten all finansiera underhållsåtgärder med lån. eftersom de skulle komma
all bokföringsmässigt redovisa resultat som innebar likvidalionsskyldighet
enligt aktiebolagslagens beslämmelser, om de log upp sådana lån.
De problem som föranledde den nuvarande bestämmelsen om
bokföring av underhållslån uppkommer även i samband med de i del föregående
redovisade underhållslånen för år 1983. Del är angelägel alt bostadsföretagen
inte nödgas avstå från delta lån helt eller delvis därför alt de på grund av
aktiebolagslagens beslämmelser om likvidationsskyldighet inle kan öka sin
skuldbörda ytterligare. Enligl min mening är det därvid naturligt att för de
nya underhållslånen använda samma lösning som i fräga om de statliga
underhällslånen. Den som tar upp underhållslån med slöd av det tidigare nämnda
intyget från länsbostadsnämnden bör således ges räll atl som en särskild
tillgångspost i balansräkningen ta upp etl belopp som motsvarar låneskulden. Lagtekniskt
bör detta ske genom ett tillägg till nuvarande lagbestämmelse om bokföring av
de statliga underhållslånen. Ett inom bostadsdepartementet upprättat förslag lill
lag om ändring i lagen (1972: 175) med vissa bestämmelser om bokföring av
bostadslån m. m. bör fogas till protokollet i detta ärende (bil. 5:1).
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all
1.
antaga inom
bostadsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen (1972: 175)
med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m.,
2.
godkänna vad
jag har förordat i fråga om räntebidrag för underhållslån i vissa fall.
(5) Bidrag till förbättring av boendemiljön. Enligt beslut
vid 1974 års riksmöte (prop. 1974: 150, CU 1974:36, rskr 1974:372) infördes
särskilda bidrag till förbättring av boendemiljöer fr.o.m. den I juli 1975.
Bidragen kan avse bl. a. gemensamhelslokaler, boendeservice och utemiljö.
Bostadsområden med tomma lägenheter prioriterades i inledningsskedet.
Den Ijuli 1980 ändrades reglerna för bidragsgivningen.
Möjligheterna all få boendemiljöbidrag begränsades till sådana områden där
åtgärder behövde vidtas på grund av de sociala förhållandena i bostadsområdet
eller för all andelen lomma lägenheter var hög. Samlidigt infördes en möjlighel
alt lämna bostadslån ulan räntebidrag för miljöförbällringsätgärder i områden,
som inte uppfyller de förulsällningar jag nyss har nämnt.
Från bidragsgivningens början fram till nu har ca 230
milj. kr. utbetalats i boendemiljöbidrag. Under senare lid har de
genomsnittliga bidragsbeloppen ökat slarki, från ca 1500 kr. per lägenhet
budgetåret 1980/81 till ca 2600 kr. per lägenhet budgetåret 1981/82. Bostadslån
utan räntebidrag för miljöförbättringar har utnyltjals i relativt begränsad
utsträckning. Av en ram på 35 milj. kr. för budgetåret 1981/82 utnyttjades endasi
ca 8,2 milj. kr.
Enligl min mening är del angelägel, både av bosladssociala
skäl och av sysselsältningsskäl, atl öka investeringarna i miljöförbättrande
åtgärder.
Prop. 1982/83:50 16
Nuvarande regelsystem ger inle utrymme för en sådan
ökning. De bostadsområden som enligl nu gällande regler har möjlighet att få
boendemiljöbidrag har sålunda redan i slor utsträckning fåll bidrag. Dessutom
visar efterfrågan på enbart bostadslån till miljöförbättringar atl
stimulanseffekten av denna stödform är otillräcklig.
Som ell led i en strävan alt uppnå en nödvändig
stimulanseffekt förordar jag, all det maximala bidragsbeloppet höjs från 3000
kr. till 4500 kr. per lägenhet.
Jag är inte nu beredd atl i detalj ta ställning till hur
det statliga slödel för förbättringar av boendemiljön långsiktigt bör vara
utformat. Ylleriigare förändringar än en höjning av det högsta bidragsbeloppet
per lägenhet är dock nödvändiga för att öka boendemiljöinvesteringarna på kort
sikt. Jag förordar därför atl tillämpningsområdet för boendemiljöbidrag
tillfälligt ändras för hyreshus.
Temporärt bör bidrag kunna lämnas för miljöförbättringar
ulan all del ställs några krav på att åtgärderna skall behövas på grund av de
sociala förhållandena i bostadsområdet eller på grund av all andelen lomma
lägenheter är hög. Della bör gälla i ärenden i vilka ansökan om bidrag görs
under tiden den 10 november 1982-30 juni 1983.
Vidare bör den av riksdagen fastställda ramen pä 60 milj.
kr. för budgetåret 1982/83 få överskridas med 25 milj. kr.
Överväganden pågår om hur det samlade stödet för
förbättringar av boendemiljön bör utformas fr.o.m. budgetåret 1983/84. En
utgångspunkt är därvid alt skapa ytterligare garantier för atl bidragen blir en
del av elt långsiktigt program för social och fysisk förbättring av
bostadsområden. Härvid är hyresgästernas egen medverkan särskilt väsentlig.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl
1. godkänna vad jag har förordat i fråga om högsta
bidragsbelopp
för boendemiljöbidrag,
2.
godkänna den
temporära vidgning av tillämpningsområdet för boendemiljöbidrag som jag har
förordat,
3.
medge atl ramen
för beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön får överskridas med
högst 25000000 kr. under budgetåret 1982/83.
(6) Bidrag till vissa energibesparande åtgärder. De av
statsmakterna beslutade riktlinjerna för energisparandet i byggnader (prop.
1980/81: 133, CU 1980/81:37, rskr 1980/81:384) innebär sammanfattningsvis alt
verksamheten skall riktas in på atl minska den årliga energianvändningen med
ca 48 TWh brutto i huvudsak under en tioårsperiod fram t.o.m. år 1988. En
betydande del av denna besparing måste göras genom byggnadslekniska åtgärder av
relativt genomgripande slag. Del gäller i första hand isoleringsarbeten. Dessa
har i många fall låg lönsamhet på kort sikt och kan därför ofta inle förväntas
bli utförda om inle också andra skäl talar för all de bör genomföras.
Prop.
1982/83:50 17
Samlidigt
finns elt slort behov av underhållsarbeten inom byggnadsbeståndet lill följd
av byggnadslekniska brister och eftersatt planmässigt underhåll. Arbeten som är
avsedda atl undanröja sådana brister och alt öka energisparandel kan ofta
kombineras.
Det
är enligt min mening angelägel atl snabbi öka volymen på sådana arbeten för att
därmed nu la lill vara de sysselsättningseffekter som dessa ger. För detta
krävs mer aktiva ekonomiska stimulanser än f. n.
Till
energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet lämnas bostadslån för den godkända
kostnaden upp till 100% av låneunderlaget. Räntebidrag lämnas för län som avser
hyres- och bosladsrällshus. För beslul om lån finns för innevarande budgetår en
ram av I 900 milj. kr. under reservationsanslaget B 17. Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.
Jag
förordar alt etl temporärt bidrag införs lill kostnaderna för förbättring av
isoleringen i bjälklag och ytterväggar samt för byten och kompletteringar lill
treglasfönster. Bidraget bör, i likhet med vad som gäller för de av riksdagen
tidigare beslutade ombyggnadsbidragen (prop. 1981/82: 150 bil. 5, CU
1981/82:42, rskr 1981/82:395), lämnas med 15 % av den godkända kostnaden.
Bidrag bör kunna lämnas ulan begränsning lill någol visst högsta belopp. Bidrag
bör dock inle lämnas lill den del av kostnaden som avser nytt fasadskikt. Den
del av den godkända kostnaden som inte läcks av bidrag bör utgöra låneunderlag
för bostadslån enligl de regler som gäller i fräga om lån lill energibesparande
åtgärder.
Ell
villkor för all bidrag skall lämnas bör vara all arbetena utförs av arbetskraft
som har anvisats eller godkänts av den offentliga arbetsförmedlingen. Bidraget
bör införas omedelbart och lämnas lill dem som får bostadslån för åtgärder av
denna typ på grundval av ansökningar som kommer in till förmedlingsorganel
efter den 9 november 1982. Som en förutsättning för bidrag bör dock gälla att
arbetena i huvudsak är avslutade senast den 30 juni 1984.
Jag
räknar med alt arbeten för uppskattningsvis ca 250 milj.kr. skall tillkomma som
en följd av det föreslagna bidraget. Del ger i så fall en sysselsättningsökning
med upp till ca I 500 årsarbeten, varav någol mer än en tredjedel avser de
direkta byggnadsarbetena. De sammanlagda bidragen kan därvid uppskattas lill ca
100 milj.kr., inkl. vad som ersätter lån till kostnaderna för de arbeten som
ändå skulle komma atl ulföras.
Beslul
om bidrag för de här avsedda ändamålen bör belasta ramen för beslut om lån för energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. under det tidigare nämnda reservationsanslaget.
Slatrådel
Dahl kommer i del följande (bil. 6) all föreslå elt investeringsbidrag lill
sådana rörledningar för fjärrvärme som beställs under kalenderåret 1983. I
samband med övergång lill fjärrvärme lämnas lån för energibesparande åtgärder
till kostnader för abonnenlcenlraler och värmeväxlare samt till
anslutningsavgifter m. m. Investeringsbidraget kommer alt medföra att den
planerade Qärrvärmeutbyggnaden tidigareläggs. Därmed ökas
Prop. 1982/83:50 18
också belastningen på ramen för beslul om län för dessa
ändamål.
Jag
bedömer all de stimulansåtgärder som jag nu har redovisat kommer all rymmas
inom den beslulsram som finns tillgänglig. Jag räknar vidare endasi med en
mindre effekt på statsbudgeten för innevarande budgetår. De utgifter som kan
förutses ryms inom anslaget. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen
all godkänna vad jag har förordat i fråga om bidrag till
vissa energibesparande åtgärder.
(7) Hyreshusavgift. Chefen för ekonomi- och budgeidepartementen
har i det föregående hemställt att regeringen föreslår riksdagen att anta elt
av lagrådet granskat förslag lill lag om hyreshusavgifl. Vid min anmälan till lagrädsremissen
anförde jag i huvudsak följande.
1 Inledning
Statligt bostadslån lämnas för ny- och ombyggnad av
bostäder och bostadskomplement. Lånen till bosläder är förenade med
subventioner i form av räntebidrag. Sådant räntebidrag lämnas med belopp som
motsvarar skillnaden mellan, å ena sidan, den verkliga räntekostnaden för
underliggande kredit s. k. boltenlån - och bostadslån till den del dessa
krediter avser bosläder och, å andra sidan, en garanterad ränla beräknad på del
ursprungliga beloppet av samma lånedelar. Den garanterade räntan höjs årligen
genom uppirappningar. De normala årliga uppirappningarna utgör f.n. 0,25
procentenheter för hyres- och bosladsrällshus och 0,5 procentenheter för
egnahem.
Egnahemsägarnas räntekostnader är avdragsgilla vid
taxeringen och minskar pä så säll låntagarens skall. Till hushåll med tung
försörjningsbörda eller låga inkomster lämnas bostadsbidrag.
I årets budgetproposition (prop. 1981/82: 100 bil. 16)
anmälde dåvarande bosiadsminislern alt överväganden pågick i regeringskansliet
i syfte alt begränsa takten i ökningarna av de samlade bostadssubventionerna.
Utgångspunkten för dessa överväganden var alt statsbudgeten skulle förslärkas
med I 200 milj. kr., samlidigt som vissa obalanser i finansieringssystemet
skulle justeras. Övervägandena redovisades i prop. 1981/82: 124 om ändrade
regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt om införande av en
hyreshusavgift. I propositionen föreslogs bl. a. minskningar av räntebidragen
genom extra uppirappningar av de garanterade räntorna.
Bosiadsminislern framhöll i sitt anförande lill
propositionen all de minskade räntebidragen lill följd av hyreslagens
bruksvärderegler skulle leda lill en allmän höjning av hyresnivån och alt
hyrorna således skulle öka även i de fastigheter som inle omfattas av räntebidragssyslemel,
trots att ägarna till dessa fastigheter inte behövde vidkännas motsvarande kostnadsökningar.
På grund härav föreslogs i propositionen all staten skulle la
Prop. 1982/83:50 19
ul en hyreshusavgift för de hyreshus som inle omfattas av
räntebidrags-systemet. Avgiften skulle gälla även för hus som ägs av
bostadsrättsföreningar och för hus som innehåller huvudsakligen lokaler.
För att skydda de mest betalningssvaga grupperna mot
effekterna av minskade generella bostadssubventioner föreslogs i samma
proposition vissa ökningar av bostadsbidragen.
Riksdagen beslutade i huvudsak i enlighet med den
dåvarande regeringens förslag vad gäller bostadsbidragen och räntebidragen (CU
1981/82:26, rskr 1981/82:350). Förslagel om införande av en hyreshusavgifl
avslogs däremot (SkU 1981/82:62, rskr 1981/82: 352).
Kritik mol förslagels innebörd och utformning framfördes i
fem motioner. Jag återkommer senare lill dessa. Kritik riktades också mol all
förslaget inte hade granskats av lagrådet.
I skrivelser lill civil- och skalleulskoiien och vid
uppvaktningar begärde dessutom företrädare för fastighetsägare, bostadsrättshavare,
handel och industri att avgiften inte skulle införas eller i vart fall inle
göras så generell som enligl förslagel.
Civilutskollel avgav ynrande till skatteutskottet (CU
1981/82:7y) om vad som hade anförts i propositionen beträffande hyreshusavgiflen.
Civil-ulskollels majorilet (c, fp och s) delade den i propositionen framförda
uppfattningen att hyreslagens bruksvärderegler medför all en höjning av de
garanterade räntorna leder till en allmän höjning av hyresnivån och hade ingen
erinran mot all en hyreshusavgifl infördes.
Skalleutskollet anförde i sill betänkande att utskottet
hade tagit intryck av de invändningar som hade framförts i motioner och
skrivelser bl. a. om alt förslagel om hyreshusavgifl inle hade granskals av
lagrådet. Utskottet ansåg alt del kunde finnas skäl all söka även andra
lösningar än den i propositionen föreslagna för all nå de i propositionen
eftersträvade syftena om bl.a. en förstärkning av statsbudgelen. Hur ett
förslag skulle utformas borde närmare utredas. Enligl skalleulskoltet borde förslagel
efter bl.a. granskning i lagrådet föreläggas riksdagen i sådan lid all del
kunde ge lika stor budgeteffekt fr.o.m. år 1983 som det i propositionen
presenterade förslagel. Mol denna bakgrund hemställde utskottet all riksdagen
skulle avslå propositionen till den del den avsåg införande av en hyreshusavgifl.
Hyreshusavgiflen enligl det tidigare förslagel skulle ha
medfört en förstärkning av statsbudgeten med 490 milj. kr. för år 1983. För
att åstadkomma en sådan förstärkning och samtidigt förhindra att de extra uppirappningarna
av de garanterade räntorna leder till en förmögenheisomfördel-ning lill förmån
för vissa fastighetsägare saml för all utjämna boendekostnaderna i beståndet
har ytterligare överväganden gjorts. Syftet alt förstärka statsbudgeten kan
givetvis nås genom besparingar, genom inkomstförstärkningar eller genom en
kombination av bådadera. Jag skall i del följande korlfattal redogöra för de
beslutade extra uppirappningarna av de garanterade räntorna och för det nämnda förslagel
om inkomslförslärk-
Prop. 1982/83:50 20
ningar
genom införandet av en hyreshusavgifl. Därefter redovisar jag konsekvenserna av
ytterligare minskade räntebidrag.
2
Beslutade neddragningar inom räntebidragssystemet och förslaget om
hyreshusavgift
2.1
Åtgärder inom räntebidragssystemet
Räntebidragen
beräknas uppgå till 9 miljarder kr. budgetåret 1982/83 och lill 10,3 miljarder
kr. budgetåret 1983/84 efter de beslutade extra uppirappningarna av de
garanterade räntorna.
Förutom
i våras har riksdagen vid två tillfällen tidigare beslutat om extra uppirappningar
av de garanterade räntorna. Första gången var hösten 1980, dä extra uppirappningar
beslöts för vissa egnahem och bostadsrätts-hus (prop. 1980/81:63, CU 1980/81:7
och 12, rskr 1980/81:95 och 106). Vid del andra tillfället, våren 1981, beslöts
om extra uppirappningar avseende vissa hyreshus (prop. 1980/81:118 bil. 4, CU
1980/81:30, rskr 1980/81:287). Jag redovisar i det följande i tabellform
storleken av de beslutade extra uppirappningarna, vilka årgångar av hus de
berör och de ökningar av fastighetsägarens räntekostnader som de förorsakar.
För
hyreshusens och bostadsrällshusens del innebär riksdagsbeslutet i våras extra uppirappningar
av de garanterade räntorna för i huvudsak årgångarna 1958—1974. De extra uppirappningarna
är genomgående högre för bosladsrällshusen än för motsvarande årgång av
hyreshus. Del främsta skälet härför angavs vara atl det på hyreshussidan sker
en viss utjämning av kostnaderna mellan olika årgångar av bostäder. De höga
kostnaderna i nyproduktionen fördelas sålunda åtminstone lill viss del på både
nya och äldre hus. För bosladsrällshusen sker inle någon sådan utjämning.
Den
genomsnittliga kostnadsökningen under är 1983 till följd av de extra uppirappningarna
uppgår för hyreshusens del lill mellan 2,40 kr./m- för hus byggda år 1974 och
13,20 kr./m" för hus byggda är 1958. Differenserna motiverades av att
husen, främst på grund av under åren ökade produktionskostnader, har olika
räntekostnader. Som exempel kan nämnas att räntekostnaden för hus byggda år
1974 under innevarande år är 64 kr./m-och för hus byggda är 1958 39 kr./m".
I nyproduktionen är räntekostnaderna, trots kraftigt ökade räntebidrag, 135 kr./m".
Under
vart och etl av åren 1984 och 1985 ökar räntekostnaden med mellan 1,20 kr./m'
och 4,95 kr./m lill följd av ytteriigare extra uppirappningar. De totala
kostnadsökningarna till följd av de under våren 1982 beslutade extra uppirappningarna
för åren 1983—1985 varierar således mellan 4,80 och 23,10 kr./m- för
hyreshusen.
För
bosladsrällshusen är dagens kostnadsbild i stort sett densamma som för
hyreshusen. De under våren 1982 beslutade extra uppirappningarna
Beslutade extra upptrappningar av de garanterade räntorna
Låiieform
Extra
upptrappning.
Ärlig ränteökn
ing', kr./m-,
till följd
Färdig-
procentenheter
av de extra uppirappningarna
slällandeår
1981
1982
1983
1984
1985
1981
1982
1983
1984
1985
Hyreshus
Räntelån
1958-1963
-
1.0
2,4
0.9
0,9
-
5.50
13,20
4,95
4,95
1964-1967
-
0,7
1,4
0,5
0,5
-
5,25
10.50
3,75
3,75
Paritetslån
och
nominella
lån en-
ligt
1967 års bo-
stadslånekungörelse
1968-1972
-
0,4
0,4
0.2
0,2
-
3.80
3,80
1,90
1,90
1973-
-
-
0,2
0,1
0,1
—
—
2.40
1,20
1,20
Bostadsrättshus
Räntelän
1958-1963
1,20
■
-
2,7
l.l
1,1
7.00
-
15,80
6,40
6,40
1964-
1,00
-
1,7
0,7
0,7
8,10
-
13,75
5.60
5,60
Paritetslån
och
nominella
lån en-
ligt
1967 års bo-
stadslånekungörelse
1968-1972
0,60
—
0,8
0.4
0,4
-
6,90
3,45
3.45
1973-
-
0,4
0,2
0,2
-
4.70
2,35
2.35
Lån
enligt bostads-
finansieringsför-
ordningen
1975
0,40
-
—
—
—
—
-
-
-
1976
0,20
-
-
—
—
-
-
-
-
Egnahem
Lån
enligt 1967 års
bostadslånekungö-
relse
och tidigare
låneformer
1,10
1,10
1,10
-
-
6,50
6,50
6,50
-
-
Lån
enligt bostads-
finansieringsför-
ordningen
1975
1.05
-
1,40
0,65
0,65
7,20
-
9,60
3,85
3,85
1976
0,85
—
0,90
0,60
0,60
7,20
-
7,65
4,00
4,00
1977
0,65
-
0,60
0.55
0,55
7,20
-
6,65
3,60
3,60
1978
0,45
-
0,35
0,40
0,40
6.55
-
5.10
3,45
3.45
1979
0,25
-
0,15
0,25
-
7,20
-
4,30
2,85
-
1980
-
-
-
-■
-
-
-
3,20-
-
-
' För egnahemsägare avser uppgifterna om ränteökningens
storlek nettokostnaden efter skatt. Beräkningarna utgår från 1982 års
skatteskala och gäller en fastighetsägare med en årsinkomst på 85 000 kr. Tidigareläggning
med ett halvt år av den normala årliga upptrappningen, 0.5 %.
medför kostnadsökningar på mellan 4,70 och 15,80 kr./m'
under år 1983. Under åren 1984 och 1985 tillkommer kostnadsökningar på mellan
2,35 och 6,40 kr./m'. Den totala ökningen under perioden till följd av de extra
uppirappningarna uppgår således till mellan 9,40 och 28,60 kr./m".
Prop. 1982/83:50 22
Beträffande egnahemmen har riksdagen beslutat om extra upptrappningar
av de garanterade räntorna under åren 1981, 1982 och 1983 för egnahem med lån
enligt 1967 års bostadslånekungörelse (1967:552) och tidigare låneformer, dvs.
i huvudsak egnahem som har färdigställts före år 1975. Med anledning av förslag
i prop. 1981/82: 124 beslöts dessutom alt räntebidragen för dessa egnahem
skall upphöra år 1984.
För egnahem med lån enligt bosladsfinansieringsförordningen
(1974:946) har beslutats om extra upptrappningar under år 1981 för årgångarna
1975-1979. För dessa årgångar (och lill viss del årgång 1980) beslöts vidare om
extra uppirappningar av de garanterade räntorna under åren 1983, 1984 och 1985.
Skälen för alt än en gång föreslå extra upptrappningar för så sena årgångar av
egnahem var atl räntekostnaderna per m- för dessa bosläder i utgångsläget är
lägre än för motsvarande lägenheter i hyres- och bosladsrällshus.
Under år 1983 varierar de genomsnittliga
kostnadsökningarna lill följd av de extra uppirappningarna mellan 3,20 kr./m-
för egnahem byggda år 1980 och 9,60 kr./m" för egnahem byggda år 1975. Den
totala kostnadsökningen under åren 1984 och 1985 till följd av extra uppirappningar
uppgår till 3,20 kr./m" för egnahem byggda år 1980 och lill 17,30 kr./m-
för egnahem byggda år 1975. Beräkningarna avser en fastighetsägare med en
årsinkomst på 85000 kr. och ulgår från 1982 års skatteskala.
De minskade anspråken på räntebidrag lill följd av
riksdagsbeslutet våren 1982 fördelas på upplåtelseform enligt följande.
Upplätelseform
Milj.
kr.
budge
:tåret
1983/84
1984/85
1985/86
Hyresrätt
Bostadsräll
Egnahem
Totalt
355 195 300
850
500 315
445
1260
645 435
555
1635
2.2 Förslaget om hyreshusavgift
Hyrorna för bostadslägenheter fastställs genom
förhandlingar mellan parterna på hyresmarknaden. I de fall någon av de enskilda
parterna begär atl få hyran prövad av hyresnämnd.görs en prövning av hyran för
lägenheter som med hänsyn lill bruksvärdet är lika. Med en lägenhets bruksvärde
avses vad den kan anses vara värd ur konsumenternas synpunkt i förhållande lill
likvärdiga lägenheter på samma ort. Hänsyn tas därvid bl.a. lill lägenhetens
beskaffenhet, t.ex. storlek, modernilelsgrad, läge inom huset och reparalionsslandard,
planlösning, men också till husels läge, boendemiljön i slorl och liknande. Vid
bedömning av bruksvärdet bortses således frän produktions-, drifts- och
förvaltningskostnader för prövningslägenhelen. Den hyra som hyresvärden begär
för prövningslä-
Prop.
1982/83:50 23
genhelen
skall godtas om den inte är påtagligt högre än den konstaterade hyresnivån för
jämförelselägenheterna. Vid jämförelseprövningen skall främst beaktas hyran för
lägenheter i hus som ägs och förvallas av allmännyttiga bostadsföretag.
Hyresnivån inom den allmännyttiga sektorn blir således prisledande vid hyressättningen
i hela det övriga beståndet av hyreslägenheter. Hyran för lägenheter som
tillhör allmännyttiga bostadsförelag fastställs efter förhandling mellan
parterna. Hyran skall i princip bestämmas så all den skall läcka förelagets
självkostnader.
Som
jag tidigare nämnde medför de minskade räntebidragen, på grund av bruksvärdesystemel,
en höjning av hyresnivån även för de hyreslägenheter som inte omfattas av räntebidragssyslemel.
De ökade hyresintäkterna för fastighetsägarna motsvaras alltså i dessa fall inle
av någon kostnadsökning till följd av extra uppirappningar. För all undvika förmögen-helsomfördelningar
till förmån för ägarna av dessa hus föreslogs i prop. 1981/82: 124 alt de ökade
hyresintäkterna skulle tillfalla slaten genom att en hyreshusavgifl logs ul av
ägarna. Avgiften skulle las ut för hus som är äldre än de som omfattas av
räntebidragssystemet.
Avgiftsskyldigheten
skulle avse inle bara vanliga hyreshus utan ocksä hus som innehas av
bostadsrättsföreningar och hus som innehåller huvudsakligen lokaler.
Hyreshusavgiflen
skulle baseras på faslighetens taxeringsvärde och ökas i takt med de extra uppirappningarna
av de garanterade räntorna. Under år 1983 skulle avgiften utgöra 1,0%, under år
1984 1,5% och fr. o. m. är 1985 2% av fastighetens taxeringsvärde.
Hyreshusavgiften
beräknades medföra en budgetförstärkning om 490 milj.kr. år 1983, 735 milj.kr.
år 1984 och 980 milj.kr. per är fr.o.m. år 1985.
3
Möjligheter till ytterligare upptrappning av den garanterade räntan
Jag
övergår nu till all redogöra för de överväganden som jag i enlighet med
riksdagens beslul i våras har gjort för att finna alternativa möjligheter att
åstadkomma en budgetförstärkning om 490 milj.kr. är 1983 och del dubbla
beloppet fr.o.m. är 1985. En utväg är naturligtvis all minska räntebidragen
ytterligare.
Om
de budgelförslärkande åtgärderna koncentreras till ränlebidragsom-rädel, krävs
relativt omfallande ytterligare upptrappningar av de garanterade räntorna. Om
de fördelas mellan de olika upplålelseformerna och årgångarna så alt
kapitalkostnaderna i beståndet utjämnas, skulle följande extra uppirappningar
krävas.
Prop.
1982/83:50 24
Låneform Färdigslällandeår
Extra upptrappning av den garanterade räntan
(procentenheter) år
1983 1984
1985
Hyreshus
Räntelån, inkl. de hus för vilka sådant lån kunnat
lämnas men ej sökts
1958-1963
1964-
1.60 0,80 1,10 0,55
0.80 0,55
Paritetslän och nominella lån enligt 1967 års
bostadslånekungörelse
1968-1972
1973-
0,60 0,30 , 0,50 0,25
0.30 0.25
Lån enligt bostadsfinansieringsförordningen 1975-1976
0,40 0,20
0,20
Bostadsrättshus
Räntelån, inkl. de hus för vilka sådant län kunnat
lämnas en ej sökts
1958-1963
1964-
1,40 0,70 0,85 0,45
0.70 0,45
Paritetslån och nominella lån enligt 1967 års bostadslänekungörelse
1968-1972
1973-
0,60 0,30 0,40 0,20
0,30 0,20
Län enligt bostadsfinansieringsförordningen 1975-1976
0,40 0,20
0,20
För
att kostnadsneutraliteten mellan de olika upplålelseformerna skall bestå även
efter ytterligare extra uppirappningar för hyres- och boslads-rällslägenheter
krävs i och för sig räntehöjningar även för egnahem byggda åren 1975 och 1976.
De tidigare beslutade extra uppirappningarna för åren 1983-1985 medför dock för
dessa egnahem atl räntebidragen upphör under år 1985 och att ytterligare upptrappningar
för att minska subventionerna därför inte kan göras.
Uppirappningarna
skulle för hyres- och bostadsrättshusen medföra följande kostnadsökningar för
lån inom låneunderiaget.
Del
är således överlag fräga om betydande kostnadsökningar. De kommer också atl
omfatta relativt nybyggda hus.
För
hus byggda före år 1975 påbörjas amorteringen av del statliga bostadslånet när
den garanterade räntan när nivån för marknadsräntan. De här redovisade uppirappningarna
skulle medföra att amorteringarna påbörjas redan år 1983 för lån som avser hyres-
och bosladsrällshus byggda före år 1975. Delta skulle skapa problem för vissa
privata fastighetsägare, eftersom amorteringar i motsats till räntekostnader inle
är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Jag vill också framhålla att
amorteringarna i många fall
opaginerad Kontrollera mot PDF
Färdig-
Räntor
Ränteökning'
'
Ränteökning vid
Total ränteökning kr./m-
slällandeår'
under år
under är
yuerii
gare
extra
under
treårsperioden
1983-1985
1982
1983
upptrappning,
kr./m" år
kr./m-
kr./m-
1983
1984
1985
Vid be
slutade
Vid säväl beslu-
upptrappningar tade som ytterligare
upptrappnmgar
Hyresrätt
1982
135
11,25
-
-
-
33,75
33,75
1975-1976
72
3.60
5,80
2.90
2,90
10.80
22.40
1973-1974
64
5,40
6.00
3,00
3,00
13,80
25.80
1968-1972
62
6.20
5,70
2,85
2,85
14,80
26,20
1964-1967
44
12.40
8,20
4.10
4,10
23,70
40,10
1958-1963
39
■
14.60
8.80
4,40
4,40
27,30
44.90
Bostadsrätt
1982
135
11.25
—
-
-
33,75
33.75
1975-1976
76
3.90
6,00
3,00
3.00
11,70
23.70
1973-1974
71
7,60
4,70
2.35
2,35
18,10
27,50
1968-1972
66
9,10
5,20
2,60
2,60
20,40
30,80
1964-1967
50
15,75
6,90
3,45
3,45
30,95
44.75
1958-1963
43
17.30
8,20
4,10
4,10
33,10
49,50
opaginerad Kontrollera mot PDF
' För resp. år har ränteökningen beräknats för den
låneform som dominerar.
- Beloppet
inkluderar normal och våren 1982 beslutad extra upptrappning (för årgångarna
1975-
1982 endast normal upptrappning).
1976 och
opaginerad Kontrollera mot PDF
skulle komma all översliga de avskrivningar som
fastighetsägaren har räll alt göra.
De genomsnittliga kostnadsökningar för SABO-förelagen som
blir följden av de högre uppirappningarna skulle uppgå lill 5,90 kr./m under
år 1983. För en lägenhet om 3 rum och kök innebär del en kostnadsökning med ca
40 kr./män. Tillsammans med de redan beslutade extra uppirappningarna blir
kostnadsökningen under är 1983 11,40 kr./m- eller 75 kr./mån för en lägenhet om
3 rum och kök.
Redan de beslutade extra uppirappningarna leder lill
avsevärda höjningar av boendekostnaderna. All ytterligare höja dem i den
omfattning som jag här har visat är enligt min mening inte försvarbart.
Bostadskostnaden ökar ju även lill följd av stigande bränslekostnader och andra
drifts- och underhållskostnader.
Syftena med de i prop. 1981/82: 124 föreslagna åtgärderna
var, förutom alt förstärka statsbudgeten, atl dels motverka en
förmögenhetsomfördelning lill förmån för ägare av sådana fastigheter som inte
direkt berörs av de extra uppirappningarna, dels utjämna boendekostnaderna i
hela bostadsbeståndet, således även i den del som inte omfattas av räntebidragssyslemel.
Ytterligare upptrappningar av de garanterade räntorna skulle tillgodose det
rent budgetmässiga syftet men motverka de andra.
Om räntebidragen minskas ytterligare leder det givetvis
till en ytterligare höjning av hyresnivån. För fastighetsägare med fasligheter
som inte berörs av de extra uppirappningarna ges således utrymme för ytteriigare
intäkts-
Prop. 1982/83:50 26
ökningar
trots att dessa upptrappningar inte påverkar fastigheternas kostnadsbild.
Detta skulle leda till en ännu större förmögenhetsomfördelning lill förmån för
ägare av vissa hyreshus. Inle heller kostnaderna för äldre bosiadsrättslägenheier
och villor påverkas av uppirappningarna, medan kostnaderna för de nyare
bostäderna skulle öka kraftigt. Della faktum skulle avspeglas i ökade
överlåtelsepriser på äldre bosiadsrättslägenheier och villor. Stigande överlålelsepriser
skulle naturligtvis göra det svårare framför allt för hushåll som saknar egel
kapital all förvärva sådana bosläder.
Den
kraftigare höjning av den allmänna hyresnivån som skulle följa av ytteriigare
extra uppirappningar av de garanterade räntorna skulle också få till effekt atl
skillnaderna i boendekostnader mellan äldre hyresrättslägenheter och bosladsrätlslägenheter
av motsvarande ålder skulle öka ytterligare.
Sammanfattningsvis
anser jag atl det från såväl fördelningspolitiska som bostadspolitiska
utgångspunkter är olämpligt atl åstadkomma den avsedda budgetförstärkningen
genom yllerligare minskningar av räntebidragen.
4
Möjligheter till inkomstförstärkningar
Den
erforderliga budgetförstärkningen måste åstadkommas på ett sätt som är
förenligt med de bostadspolitiska och fördelningspolitiska målen. Den väg som
med hänsyn härtill bör väljas är enligt min mening att förslärka statens
inkomster.
4.1
Höjning av garantibeskattningen
Vid
riksdagsbehandlingen av förslagel om hyreshusavgifl diskuterades - enligt vad
jag har erfarit - om inle syftena med förslaget på etl smidigare sätt kunde
uppnås genom all repartilionstalel, dvs. den andel av en fastig-hels
taxeringsvärde som las upp för kommunal garanlibeskaltning, höjdes. Jag vill
därför ta upp denna fråga.
En första förutsättning för
atl genom en höjning av garaniibeskaltningen uppnå den avsedda
budgetförstärkningen måste vara att staten genom nägon form av
avräkningsförfarande kan lillgodoföras de inkomstökningar som vid en höjning av
repartilionstalel annars skulle tillfalla kommunerna. Redan detta innebär en
komplikation. En höjning av garantibeskattningen framstår vidare i della
sammanhang som mindre lämplig, bl. a. med hänsyn till atl syflel med den
kommunala garaniibeskaltningen är atl garantera kommunerna en intäkt även från
fastigheter som ger ett skattemässigt underskott. När en faslighet ger ell skattemässigt
överskott som överstiger garanlibeloppel saknar garantiskalten betydelse. Detta
medför all effekterna av en höjning av repartilionstalel för den enskilda
fastigheten och för
Prop. 1982/83:50 27
slaten skulle variera beroende på fastighetens skattemässiga
resultat. Om fastigheten före en höjning ger etl skattemässigt underskoll,
skulle den ökade garantibeskattningen bli effektiv, dvs. fastighetsägarens
skatt skulle öka med ell belopp som motsvarar kommunal utdebitering på den
höjda delen av garanlibeloppel. Statens inkomster skulle efter avräkningsförfarandet
öka i motsvarande mån. Om däremot fastigheten i utgångsläget ger ell skattemässigt
överskott, skulle den ökade garaniibeskaltningen inle alls eller endast delvis
bli effektiv. Om överskottet t.ex. överstiger det höjda garanlibeloppel, skulle
fastighetsägaren inle påföras någon yllerligare skan.
Effekterna
av en ökad garanlibeskaltning skulle således variera från fall till fall
beroende pä fastighetens skattemässiga resultat. De fastigheter som ger det
bästa resultatet skulle undantas från beskattningen, medan fastigheter med
sämre skattemässigt resultat skulle omfattas av den. Effekterna skulle ocksä
komma atl variera med den kommunala utdebiteringen.
Jag anser mol bakgrund av det anförda all en ökad garanlibeskaltning
inle är lämplig når det gäller all främja de uppställda målen. Etl sådant
syslem är inle elt effektivt instrumenl föf alt utjämna boendekostnaderna
mellan bostäder av olika ålder och med olika upplätelseform och inle heller för
all förhindra en förmögenhelsomfördelning lill förmån för vissa
fastig-helsägare m.fl. Till bilden hör ocksä alt del skulle vara en
komplikation i del praktiska taxeringsarbelet all ha skilda reparlitionslal för
olika fastigheter.
4.2 Hyreshusavgift
Jag övergår nu till alt behandla det tidigare förslagel om
införandel av en hyreshusavgifl. Redan nu vill jag emellertid anmäla att den
utväg som enligl min mening bör väljas för att tillgodose de tidigare angivna
syftena är all införa en hyreshusavgifl. Vissa avvikelser från del tidigare förslagel
bör emellertid göras. Även dessa lar jag upp i del följande.
4.2.1 Motiv
Systemet med räntebidrag omfattar lägenheter byggda och
ombyggda fr.o.m. år 1958. Av dessa har 700000 lägenheter i hyreshus, 260000 i bosladsrällshus
och 400000 i egnahem berörts av de hittills beslutade extra uppirappningarna av
de garanterade räntorna. Det finns emellertid många lägenheter som inle
omfattas av räntebidragssyslemel. Av samtliga hyres-och bostadsrätlslägenheler
finns ca 50% - 650000 resp. 270000 lägenheter - i hus byggda före år 1958.
Mellan åren 1958 och 1974 torde vidare 35000 - 40000 hyres- och bosiadsrättslägenheier
ha byggts ulan statligt slöd.
Ell av huvudmotiven för förslaget om en hyreshusavgifl
var. som jag tidigare har nämnt, atl motverka en förmögenhelsomfördelning lill
förmån
Prop. 1982/83:50 28
för vissa fastighetsägare. I motioner som väcktes med
anledning av förslaget yrkades avslag på della bl.a. med motiveringen att
denna effekt inle med nödvändighet skulle uppkomma.
För egen
del gör jag i denna fråga samma bedömning som min företrädare och majoriteten
i civilutskollel (CU 1981/82:7y), nämligen all de extra uppirappningarna kommer
alt leda lill en allmän höjning av hyresnivån och till den typ av
förmögenhetsomfördelning som har beskrivits i det föregående.
4.2.2 Avgiftens storlek
Eftersom hyressättningen är elt resultat av förhandlingar,
är det omöjligt atl för vatje enskild fastighet konstatera hur stor del av en
hyreshöjning som beror på minskade räntebidrag. Mol denna bakgrund föreslogs i prop.
1981/82: 124 all underiaget för avgiften skulle utgöras av fastighetens taxeringsvärde.
Detta anknyter visseriigen inte direkt till hyrorna, men hyran utgör dock en av
de värdefaktorer som beaktas när taxeringsvärdet för hyreshus bestäms.
Taxeringsvärdet har också den fördelen atl del är väl känt och alt det beräknas
enligl enhetliga principer.
Hyreshusavgiflens
storlek bestämdes enligl förslagel med hänsyn lill att höjningen av den
allmänna hyresnivån åren 1983-1985 kunde antas komma alt motsvara de
genomsnittliga kostnadsökningar som uppkommer hos SABO:s medlemsföretag lill
följd av de extra uppirappningarna av de garanterade räntorna under dessa år.
De beräknades uppgå till 5,50 kr./m" år 1983 och 3,50 kr./m' för vart och elt
av åren 1984 och 1985, dvs. totalt 12,50 kr./m" under perioden.
En avgift
om 2% på taxeringsvärdet för hyreshus byggda före år 1958 beräknades medföra
kostnadsökningar för berörda hus i storleksordningen 9—14 kr./m". Liksom i
fråga om den extra upptrappningen av de garanterade räntorna föreslogs i
propositionen all hyreshusavgiflen skulle höjas stegvis och nå 2% år 1985.
I följande tablå redovisas de genomsnittliga
kostnadsökningar som skulle ha uppkommit i den del av hyreshusbeståndel som
har byggts före år
Ar 1983 Ar 1984 Ar 1985 Tota]
effekt
kr./m" kr./m- kr./m- år 1985 kr/.m-
Effekterna av hyreshusavgiften för hus
byggda före år 1958' 4,50-7.20
2.25-3,60 2,25-3,60 9,00-14,40
Genomsnittlig effekt för
SABO-företagen av såväl
de extra höjningarna av
de garanterade räntorna
som hyreshusavgiften 7,15 4,35 4,35 15,85
' Beräkningarna bygger bl.a. på uppgifter om de
genomsnittliga taxeringsvärdena för hus av olika ålder.
Prop. 1982/83:50 29
1958 om förslagel i prop. 1981/82:124 om hyreshusavgift
hade genomförts. I tablån redovisas också de kostnadsökningar som skulle ha
uppkommit för SABO-förelagen lill följd av de extra uppirappningarna av de
garanterade räntorna och hyreshusavgiften.
Enligt min
mening skulle en avgift, bestämd på det sätt som jag nyss angav, inle ha varit
högre än vad som kunde motiveras av den höjning av hyresnivån som beräknas
uppkomma på grund av de extra uppirappningarna av de garanterade räntorna åren
1983-1985. Jag anser därför att avgiftens storlek var lämpligt avvägd i
propositionsförslaget.
4.2.3 TUlämpningsområde
Avgiften skulle enligt förslagel omfatta hyreshusenheler
med den innebörd delta begrepp har i faslighelslaxeringssammanhang. Begreppet
innefattar förutom själva hyreshuset även den tomtmark som hör till huset.
Hyreshus
utgörs enligl definitionen i fastighetslaxeringslagen (1979: 1152) av byggnad
som är inrättad lill bostad ät minsl tre familjer eller till kontor, butik,
hotell, restaurang och liknande. Både fastigheter med hyreslägenheter och
fasligheter med bosiadsrättslägenheier omfattas av begreppet. Enligl förslagel
skulle hyreshusavgiften omfalla hyreshusenheler med huvudsakligen bosläder, hyreshusenheler
som innehåller både bostäder och lokaler och hyreshusenheler med huvudsakligen
lokaler. Även hyreshusenheler som består av obebyggd tomtmark och hyreshusenheter
med byggnader som inte har åsalls någol byggnadsvärde vid fastighetstaxeringen
skulle omfattas av avgiften.
Begreppet hyreshus innefattar emellertid inle alla hus med
lägenheter som upplåts med hyres- och bostadsrätt. Bl. a. ingår normall inle
rad- och kedjehus med sådana lägenheter. Hus av delta slag hänförs nämligen vid
fastighetstaxeringen som regel lill småhus. Renl principiellt borde givetvis
också dessa hus träffas av en avgift. Med hänsyn till bl. a. de administrativa
svårigheter, som detta skulle medföra och på grund av del ringa antalet sädana
hus för närvarande anser jag atl de bör undantas från avgiften.
Avgiften
skulle las ut för hus med värdeär före år 1958. Även begreppet värdeär används
vid fastighetstaxeringen. Normalt utgörs värdeårel av fastighetens
nybyggnadsår, men om huset har genomgått om- eller tillbyggnad bestäms
värdeåret även med hänsyn till den ökning av husets återstående livslängd som
om- och tillbyggnaden ger upphov till. Värdeårel blir i sådana fall ell senare
år än nybyggnadsårei. Exempelvis har 6% av del hyreshusbeslånd som byggdes före
år 1958 elt senare värdeär än är 1958. De fastigheter som under senare är har
genomgått omfattande om-eller tillbyggnader skulle således inte ha berörts av
avgiften. För fasligheter som i framliden genomgår omfattande ombyggnad blir
situationen densamma.
Förslaget om hyreshusavgifl har kritiserats för all del
skulle drabba privata fastighetsägare i slörre utsträckning än övriga ägarekalegorier.
Del
Prop. 1982/83:50 30
är i och för sig riktigt att hyreshusavgiften i slor
utsträckning faller på privata fastighetsägare. Detta beror dock uteslutande på
att privata faslig-helsägare är den dominerande ägarekalegorin inom den del av
beståndet som inle omfattas av räntebidragssyslemel. Del motsatta gäller för
den del av hyreshusbeståndel som berörs av de extra uppirappningarna av de
garanterade räntorna. Ett av syftena med avgiften är just all motverka en
förmögenhetsomfördelning lill förmån för vissa fastighetsägare genom atl
balansera den på grund av de extra uppirappningarna väntade allmänna höjningen
av hyresnivån. Förslagel skulle därför i slort setl inle ha medfört några
försämringar i förhållande lill nuläget för dessa fastighetsägare.
Kritiken på denna punkt anser jag således inte vara
bärande.
Kritik
riktades vid riksdagsbehandlingen också mol alt avgifisskyldighelen skulle
läggas på ägare lill hyreshusenheler med den innebörd della begrepp har vid fastighetstaxeringen.
Med anledning av denna kritik vill jag framhålla följande.
Hyreshus med bostadsrättslägenheter
För hyreslägenheterna kommer uppirappningarna av de
garanterade räntorna, som jag tidigare nämnde, all leda till en allmän
hyreshöjning. För bosladsrätlslägenhelerna bestäms boendekostnaderna däremot
direkt av den enskilda föreningens kostnader. De kostnadsökningar som uppkommer
till följd av minskade räntebidrag för bosladsrätlslägenheter i hus byggda
efter år 1957 påverkar således inle kostnaderna för äldre bosladsrätlslägenheter.
Delta förhållande och likaså den allmänna höjningen av hyresnivån torde medföra
alt marknadsvärdet på äldre bosladsrätlslägenheter stiger.
De under våren 1982 beslutade extra uppirappningarna av de
garanterade räntorna för bosladsrällshus byggda under åren 1958-1974 medför
under perioden 1983-1985 genomsnittliga kostnadsökningar på 9,40-28,60 kr./m'.
Av vad jag nyss nämnde framgår att det finns starka motiv för alt äldre
bostadsrättsföreningar belastas med motsvarande kostnader. En kostnadsutjämning
skulle därmed ske mellan olika årgångar av bosladsrätlslägenheter, samtidigt
som man förhindrar atl kostnadsneutraliteten mellan hyres- och bostadsräll
försämras. Härigenom motverkas en förmögenhetsökning för innehavare av äldre bosladsrätlslägenheter.
Egnahem
Frågan uppkommer då om inle också äldre egnahem bör
omfattas av ell syslem för kostnadsutjämning. Ökade boendekostnader för hyres-
och bostadsrätlslägenheler och för statligt finansierade egnahem påverkar givetvis
marknadsvärdet pä övriga egnahem. Del kan därför i och för sig ligga i linje
med de bostadspolitiska strävandena att införa en avgift även för egnahem. Jag
anser dock mol bakgrund av den beslutade marginalskatte- och avdragsreformen
all så inte bör ske.
Prop. 1982/83:50 31
Hyreshus med lokaler
Kritik riktades under riksdagsbehandlingen mot atl
hyreshusavgift skulle eriäggas också för lokaler, bl.a. därför alt hyressättningen
för lokaler inle påverkas av förändringar av hyresnivån för bosläder. Förslag
väcktes om all lokalytor, eller åtminstone hyreshus med huvudsakligen lokaler,
skulle undantas från avgiften.
All en
hyreshusavgift skall omfatta även lokaler har främst fiskala motiv. Del finns
emellertid också andra skäl. Om man undantar lokaler från avgiften skulle della
kunna leda lill en ökad konlorisering. Del skulle vidare medföra administrativa
svårigheter all göra sådana undantag. Del taxeringsvärde som åsätts ett
hyreshus delas nämligen inle annat än undanlagsvis upp i en bostadsdel och en
lokaldel. Det skulle därför vara besvärligt atl i det enskilda fallet
särbehandla lokaldelen. Om man inte önskar all lokaler skall omfattas av
avgiften, fär man därför välja mer generellt verkande lösningar. En metod skulle
vara alt undanta hyreshus med huvudsakligen lokaler från avgiften. Enligt min
mening är del dock inle lämpligl alt göra fastighetsägarnas kostnader för
lokaler, och därmed som regel också lokalhyrorna, beroende av den typ av
hyreshus i vilken lokalen är belägen.
Obebyggd tomtmark
År 1981 fanns del i hela riket ca 4 500 taxeringsenheter
som hänfördes lill kategorin tomtmark för hyreshus. Ca 4 300 av dessa saknade
byggnadsvärde. Det fanns på dessa enheter sammanlagt ca 650 byggnader, varav
huvuddelen i sådant byggnadstekniskt skick all förändringar av den allmänna
hyresnivån inte alls eller endasi i begränsad utsträckning påverkar hyran
(saneringsfastigheter). Under riksdagsbehandlingen av prop. 1981/82: 124
yrkades i en motion att dessa taxeringsenheter skulle undantas från
hyresavgiften. Som motiv angavs alt del inle är skäligt all ta ut en hyreshusavgifl
endasi av den anledningen alt dessa byggnader annars skulle kunna ge
oacceptabla vinsler.
Enligl min
mening är yrkandet rimligl. De skäl som jag tidigare har redovisat för atl
lägga en hyreshusavgift på olika typer av hyreshusenheler är inle giltiga när
det är fråga om taxeringsenheter som hänförs till kategorin obebyggda tomter
för hyreshus eller saneringsfasligheter. Hyreshusavgift bör därför inte las ut
för sådana enheter.
Tidsmässig avgränsni ng
Förslagel i prop. 1981/82: 124 innebar all avgiften skulle
omfalla hyreshus med värdeär före 1958, dvs. hus som på grund av sin ålder inle
omfattas av räntebidragssyslemel.
I en motion
(1981/82:2364) yrkades all tillämpningsområdet för hyreshusavgiften skulle
utvidgas så all avgift tas ut inle bara för hus med värdeär före 1958 ulan även
för sådana hus med värdeär fr.o.m. 1958
Prop. 1982/83:50 32
t.o. m. 1974 för vilka statliga bostadslån för nybyggnad inle
har lämnats. Skälen härför angavs vara all höjningen av de garanterade räntorna
leder lill en allmän höjning av hyresnivån som berör även hus som har
tillkommit efter år 1957. Genom utvidgningen av tillämpningsområdet skulle
huvuddelen av alla privatfinansierade hus med hyres- och bostadsrätlslägenheler
saml de s. k. andelshus som har byggts efter år 1957 komma alt omfattas av
avgiften. Som jag tidigare har redovisat torde det vara fråga om 35000-40000
lägenheter som tillhör denna kategori.
Det är givelvis helt riktigt som motionärerna konstaterar
att de extra höjningarna av de garanterade räntorna leder lill en allmän
höjning av hyresnivån, som inte kan hänföras enbart till vissa årgångar av
lägenheter. Enligl min mening bör därför en hyreshusavgifl tas ul för alla hus
med värdeär före är 1975. Samlidigt bör dock hus som omfattas av räntebidragssyslemel,
dvs. i princip alla bostadshus som har uppförts eller byggts om efter år 1957
med slöd av statliga lertiärlån eller bostadslån, undantas från avgiften,
liksom de lokalhus som efter år 1957 har uppförts eller byggts om med slöd av
sådana lån. En avgift på 1 % av taxeringsvärdet kan beräknas öka
fastighetsägarnas kostnader med mellan 8,50 och 10,80 kr./m- vad gäller
hyreshus med huvudsakligen bostäder. Av de uppgifter som jag nyss lämnade
framgår atl del är fråga om ell relativt litet anlal bosläder som tillkommer.
Flertalet hyres- och bostadsrätlslägenheler från perioden 1958-1974 har
nämligen byggts med statligt stöd och omfattas därtor av räntebidragssyslemel.
Däremot finns del etl ganska slort antal lokalhyreshus från denna tid.
Som en följd av detta förslag ökar statens intäkter av en hyreshusavgifl
under år 1983 med ca 300 milj. kr. och år 1985 med det dubbla beloppet i
jämförelse med förslaget i prop. 1981/82: 124.
4.2.4 Begränsning av avgiften i vissa fall
I ell motionsyrkande (1981/82:2361) krävdes särskilt
hänsynstagande till smä fastigheter med underskott i förvaltningen. Enligl
motionären beror underskotten bl.a. pä att hyresutvecklingen har varit svag.
Han föreslog atl ett schablonavdrag skulle göras från taxeringsvärdet innan
avgiften beräknades. Schablonavdraget borde kunna fastställas lill 350000 kr.
ulan all del enligl motionären på något avgörande sätt skulle påverka statens
inkomster.
Det kan
konstateras all del genomsnittliga taxeringsvärdet för hyreshus med värdeår
före år 1958 uppgår till ca 790000 kr. Ett schablonavdrag om 350000 kr.
motsvarar således ca 45% av del genomsnittliga taxeringsvärdet och skulle
medföra atl statens inkomster av avgiften minskar med ca 200 milj.kr. under år
1983 och 400 milj.kr./år fr. o. m. år 1985. Jag anser att en sådan reducering
skulle dels försvaga budgeteffekterna av avgiften i en oacceptabel
utsträckning, dels motverka hyreshusavgiflens koslnadsul-jämnande effekt.
Prop.
1982/83:50 33
4.2.5 Avgiftens behandUng vid inkomsttaxering
Hyreshusavgiflen skulle enligl förslaget vara avdragsgill
vid laxeringen i fråga om fastigheter vilkas skattemässiga resultat påverkas av
förändringar av hyresintäkterna, dvs. för konventionellt beskattade
fastigheter.
Vid riksdagsbehandlingen yrkades (motion 1981/82:2364) att
hyreshusavgiften inle skulle vara avdragsgill vid laxeringen. I denna fråga
vill jag anföra följande.
Hyreshusavgiften är avsedd all genomsnittligt sett
balansera de beräknade hyreshöjningarna. För innehavare av konventionellt
beskattade fastigheter medför höjda hyror ökade skattepliktiga inkomster. Om hyreshusavgiflen
inle skulle vara avdragsgill, skulle avgiften få betalas med beskattade medel.
För all belysa effekterna av en icke avdragsgill avgift kan jag ange följande.
För all en fastighetsägare som har en marginalskatt om 60% skall kunna erlägga
en icke avdragsgill hyreshusavgifl om 10 kr./m", krävs hyresökningar om 25
kr./m för all avgiften inle skall påverka fastighetens resultat negativt. Som
jag anförde i del föregående är syflel med hyreshusavgiften inle all generellt
försämra resultatet av fastighetsförvaltningen ulan att balansera en väntad
allmän hyreshöjning. Därför anser jag all avgiften bör vara avdragsgill vid
taxeringen av konventionellt beskattade fastigheter.
Fastigheter som innehas av allmännyttiga förelag eller
bostadsrättsföreningar schablonbeskallas. Som intäkt redovisas endasi en viss
procent av fastighetens taxeringsvärde. För dessa fastigheter påverkas således
del skattemässiga resultatet inte av ökade hyresintäkter, varför del inle
heller föreligger motiv för att göra hyreshusavgiflen avdragsgill i dessa fall.
För alt hyreshusavgiften skall vara neutral med hänsyn lill
ägandeförhållandena måste den alltså vara avdragsgill för konventionellt
beskattade fastigheter. Etl annat säll all åstadkomma den avsedda neutraliteten
mellan ägarkategorierna skulle vara all differentiera avgiftsuttaget med
hänsyn till om fastigheten är konventionellt eller schablonmässigt beskattad.
En sådan ordning skulle emellertid vara administrativt mer komplicerad. Jag
föreslår därför atl den nyss behandlade ordningen med avdragsrält genomförs.
5 Sammanfattning
Jag har nu i enlighet med riksdagens uttalande undersökt
om det finns andra lösningar än de i prop. 1981/82: 124 föreslagna om en hyreshusavgifl
för all dels åstadkomma den eftersträvade förstärkningen av statsbudgeten,
dels nå de uppställda bostadspolitiska målen. Som jag har redovisat är
ytterligare upptrappningar av den garanterade räntan av ifrågavarande
storleksordning f. n. inte möjliga atl göra. Inkomstförstärkningar är därför
den väg som mäste väljas.
Prop.
1982/83:50 34
Del i anslutning till riksdagsbehandlingen diskuterade förslagel
att utöka den kommunala garantibeskattningen anser jag inle lämpligt att
genomföra bl.a. på grund av alt det skulle ge olika effekter beroende på
fastigheternas skattemässiga resultat i utgångslägel.
De
överväganden som har gjorts angående andra tänkbara lösningar än den som
föreslogs i propositionen visar enligt min mening att det från såväl fördelningspoliliska
som bostadspolitiska utgångspunkter är elt bällre alternativ atl införa elt
syslem med en särskild avgift.
Jag har
också kommil fram lill uppfattningen atl elt system med en särskild avgift i
tekniskt avseende bör vara uppbyggt på i huvudsak samma sätt som enligt förslaget
i prop. 1981/82: 124. Som där framhölls knyter etl sådant system an lill redan
beprövade rutiner, eftersoni det är utformat med ledning av de regler som
gäller för skogsvårdsavgifien. En annan fördel är all bestämmelserna rörande
avgiften ganska lätt torde kunna hanteras av både de avgifisskyldiga och
myndigheterna.
I några
avseenden bör dock en annan lösning väljas än den som presenterades i
propositionen. Sålunda bör hyreshusavgift las ut även för hyreshus med någol
av värdeåren 1958-1974 med undanlag för sådana hus som har byggts eller byggts
om efter år 1957 med stöd av statliga bostadslån eller som ulan sådana lån har
fått statliga räntdän. Vidare bör obebyggd tomtmark för hyreshus liksom saneringsfasligheter
undantas från avgiftsskyldighel. Slutligen bör regler införas som förhindrar atl
en fastighet omfattas av både extra upptrappningar av den garanterade räntan
och hyreshusavgifl. Hyreshusavgift skall inle las ut i sådana fall.
Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle
all la del av vad jag har anfört i det föregående om
införande av en hyreshusavgifl.
Prop.
1982/83:50 35
Bilaga
5:1
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser
om bokföring av bostadslån m. m.;
Härigenom föreskrivs att lagen (1972:175) med vissa
bestämmelserom bokföring av bostadslån m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som är bokföringsskyldig och har tillgång i fastighet
eller tomträtt, för vilken beviljats bostadslån enligl bostadslånekungörelsen
(1967:552) eller rånlelän enligl ränlelånekungörelsen (1967:553), får som en
särskild post bland tillgångarna i balansräkningen upplaga ett belopp som
motsvarar högst den samlade skuldökningen av bostadslån enligl 33 § bosladslåne-kungörelsen
och räntdän enligl 16 § ränlelånekungörelsen. Poslen skall betecknas Bostadslåneposl
enligl lagen med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.
Har den bokföringsskyldige er- Har den bokföringsskyldige er-
hållit underhållslån enligl förord- hållit underhållslån
enligt förord
ningen (1978:992) om lån för under- ningen (1978:992) om lån för under
håll av vissa bostadshus, får som en håll av vissa bostadshus, får som en
särskild tillgångspost i balansräk- särskild tillgångspost i balansräk
ningen upptagas elt belopp som ningen upptagas ett belopp som
motsvarar lånebeloppet. Poslen motsvarar lånebeloppet. Posten
skall betecknas underhållslåneposl skall betecknas underhållslånepost
enligt lagen med vissa bestämmel- enligl lagen med vissa beslämmel
ser om bokföring av bostadslån ser om bokföring av bostadslån
m.m. m.m. Detsamma gäller om den
bokföringsskyldige har erhållit un-derhåUstån för år 1983
med stöd av intyg
som har utfärdats av länsbostadsnämnden.
Har den bokföringsskyldige erhållit reparaiionslån enligt
förordningen (1982:644) om län för byggnadslekniska åtgärder i bostadshus, fär
som en särskild tillgångspost i balansräkningen upptagas ett belopp som
motsvarar lånebeloppet. Posten skall betecknas Reparationslånepost enligt lagen
med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.
Avser tillgångsposten enligl första, andra eller tredje
stycket mer än elt låneobjekt, skall av bokföringen framgå hur posten fördelar
sig på objekten. Upplysning skall lämnas om hur posten har påverkat
årsresultatet.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligl uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Senaste lydelse 1982:646.
Norstedts Tryckeri, Slockholm 1982
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1982/83; 50_____________ Biiaga 6
Industridepartementets verksamhetsområde
Prop.
1982/83:50 •
Bilaga 6
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1982-11-04
Föredragande; stalsrädel Peterson, såvitt avser
inledningen och liitera D; statsrådet Dahl såvitt avser liitera E.
Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m. m.
ÅTGÄRDER INOM INDUSTRIDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE
Inledning
Med utgångspunkt från den krisplan, som tidigare under
hösten redovisats av regeringen, kommer jag i det följande alt lägga fram
förslag till ökade statliga insatser inom mineralområdel.
Innan jag går in på dessa förslag vill jag redovisa vissa yllerligare
initiativ, som jag avser alt ta.
Som framgår av krjsplanen är det regeringens uppfattning
att den nyligen genomförda nedskrivningen av kronan bör följas upp med åtgärder
som leder lill atl devalveringen får ell snabbt genomslag pä hemmamarknaden.
Ett viktigt ornråde här gäller industrins försörjning med insatsvaror.
Jag avser atl la upp överiäggningar med företrädare för
det svenska näringslivet om hur en bällre konkurrenskraft för svenska
insatsvaror skall åstadkommas. Avsikten är alt diskutera vilka insatser
industrin kan göra för all identifiera de produkter för vilka en inhemsk
produktion kan byggas upp och hur man praktiskt kan gå vidare i arbetet för att
få till stånd en tillverkning i Sverige, I diskussionen kommer också att tas
upp frågan om statens möjligheter atl medverka.
Vid överläggningarna med näringslivet kommer ocksä leknikupphand-lingsfrågor
all tas upp. Teknikupphandlingen är ett utomordentligt viktigt område inom
industripolitiken. Jag ser det därför som myckel angelägel alt med företrädare
för det svenska näringslivet diskutera formerna för en utveckling av
teknikupphandlingen som ell industripolitiskt instrumenl.
Statsrådet Dahl kommer senare idag all lämna förslag om
vissa energipoliliska åtgärder. Bland dessa ingår åtgärder för investeringar i
kommunal värmeförsörjning och för upphandling inom energiområdet. Det är angelä- 1 Riksdagen 1982/83. I sand. Nr
50. Bilaga 6
Prop. 1982/83:50 2
get
alt svensk industri tar vara på de möjligheter som detta innebär. Hur detta
praktiskt skall åstadkommas, kommer också att diskuteras med företrädare för
berörda delar av näringslivet.
D
Mineralförsörjning m. m.
D
8. Program för utökad prospektering m. m. Något anslag för detta ändamål finns
inle upplaget i statsbudgeten för budgetåret 1982/83.
Elt
bättre ulnylljande av Sveriges egna råvaruresurser är från industri-, handels-
och arbelsmarknadspolitiska synpunkter angeläget. Etl investerings- och
utvecklingsprogram avseende gruv- och mineralinduslrin kommer därför all
utarbetas. Ett första led i delta program utgörs av en utökad prospektering i
syfte all öka livslängden hos befintliga gruvor och mineralföretag saml att
lägga grunden för nya sådana. Av vikt är härvid alt försöka åstadkomma en
långsiktigt lönsam breddning av industrin. En utökad sulfidmalmbrylning för
vissa basmelaller kan vara möjlig, liksom för lege-ringsmelaller, ädelmelaller
och inle minst induslrimineral. Vad gäller särskill legeringsmetaller talar
även beredskapsskäl för en bättre karlläggning av de inhemska tillgångarna och möjlighelerna
all utnyttja dessa.
Stål-
och järnmalmsproduktion har länge utgjort basen för Norrbottens utveckling.
Utnyttjandet av mineralråvarorna kommer under överskådlig lid alt ha avgörande
betydelse för den industriella utvecklingen i Norrbollen, liksom i
Västerbotten och delar av Mellansverige, framförallt Bergslagen. Etl program
för en utökad prospektering och projektering av nya gruvor bör därför inriktas mol
i huvudsak dessa geografiska områden.
Jag
beräknar det totala medelsbehovet för programmet till 300 milj. kr., varav 50
milj. kr. för Mellansverige.
Medlen
bör kunna användas även för brytvärdhelsundersökningar i syfte att snabbare
kunna utvärdera både redan gjorda och. kommande prospekteringsfynd. Det bör
även finnas möjligheter att med dessa medel förstärka sådan verksamhel inom
Sveriges geologiska undersökning som är av särskild betydelse för del fortsalla
prospekteringsarbetet i framför allt Norrbotten.
Programmet
är avsett all genomföras under en femårsperiod. Del är nödvändigt att
programmets finansiering garanteras för hela perioden. En lämplig metod är all
riksdagen nu anvisar nyssnämnda 300 milj. kr. i form av ett reservationsanslag.
Programmet
bör planeras och genomföras i en bred samverkan mellan intressenterna inom gruv-
och mineralindustrin. Samråd bör självfallet ske även med berörda
arbetsmarknadsorgan. Det är härvid av vikt atl planeringen kan ske över
myndighels- och induslrigränser bl.a. i syfte alt undvika dubbelarbete så att
personal kan arbeia rationellt och kostnadskrävande teknisk utrustning
utnyttjas effektivt. Projekt bör med samma
Prop. 1982/83:50 3
resursinsats kunna bedrivas i slörre skala och ge resultat
av betydligt slörre värde om fiera organ samverkar. Sådana brett upplagda
projekt har inom mineralområdel hittills genomförts i endast enstaka fall. Del
bör ankomma pä regeringen all efter överläggningar med intressenterna närmare
bestämma hur programmet skall genomföras samt teckna de avtal med industrin som
eventuellt kan krävas. En redovisning av della bör i efterhand lämnas lill
riksdagen.
Jag förordar således alt ett reservationsanslag av 300
milj. kr. för detta ändamål tas upp på tilläggsbudget I för statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen
atl för Program för utökad prospektering m. m. på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under Ijortonde
huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 300000000 kr.
E
Energi
En aktiv energipolitik släller krav på omfattande
investeringar. Taklen i dessa investeringar skall nu forceras. I del följande
läggs fram förslag lill åtgärder vad gäller fjärrvärme, torveldade anläggningar
och upphandling inom energiområdet. De åtgärder som gäller torveldade
förbränningsanläggningar föreslås finansieras genom höjning av den särskilda
avgiften för oljeprodukter. Övriga åtgärder bör finansieras över statsbudgeten.
Fjärrvärme
Utbyggnaden av fjärrvärme i Sverige startade i slutet av
1940-talet. År 1960 hade i tio kommuner installerats en kapacitet på totalt ca
I 000 MW. År 1970 var den installerade effekten drygt 5000 MW och år 1980 ca 13
000 MW. Motiven för fjärrvärmeulbyggnaden har varit att genom stora anläggningar
utnyttja bränslet effektivare, atl förbättra miljön i tätorterna samt atl skapa
förutsättningar för elproduktion i kraflvärmeverk. De senasie åren har
ytterligare motiv tillkommit. Fjärrvärme är liksom elektricitet en
distributionsform för energi. På samma säll som el kan produceras på fiera
olika sätt kan helvatlnel i fjärrvärmenälen produceras med hjälp av många olika
energikällor och energiformer. Därigenom ger Ijärrvärme goda möjligheter lill
ersättning av olja i tätorternas värmeförsörjning. Utbyggnad av fjärrvärme ger ocksä
möjligheter till elproduktion i kraftvärmeverk och bidrar därigenom till atl
skapa förutsättningar för avvecklingen av kärnkraften.
Investeringar i fjärrvärmeproduktion har sedan år 1977 lill
viss del finansierats genom de s. k. fjärrvärmelånen. Denna finansieringsform
till-
Prop.
1982/83:50 4
kom för all ge kommunerna möjlighet all erhålla
långsiktiga lån till utbyggnad av fjärrvärme. Finansieringssystemet har sin
grund i av riksbanken lämnade emissionslillslånd för obligationslån avseende
utbyggnad av anläggningar för produktion och distribution av Ijärrvärme.
Obligationerna emitteras av kommunlåneinstituten, dvs. Kommunlåneinstilulel AB
och Kommunkredit AB. Fjärrvärmelånen är i princip specialdestinerade och
påverkar därigenom inle direkt övrig kommunal upplåning.
Allmänna pensionsfonden (AP-fonden), försäkringsbolag m.fl.
är stora köpare av de obligationer som kommunlåneinsliluien ger ul. Därutöver
svarar de för direkt utlåning till Ijärrvärmeutbyggnad. AP-fonden har därvid
tillämpat samma villkor som gäller för obligationerna.
Storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö saknar
möjlighet att få del av kommunläneinstilutens tjärrvärmdån eftersom dessa
kommuner har möjlighel att erhålla direkta emissionstillstånd från riksbanken.
Som grund för en bedömning av behovet av fjärrvärmelän
låter industridepartementet skicka ul en enkät till kommunerna varje är. I
enkätsvaren skall kommunerna ange det totala behovel av invesleringsmedd, hur
stor dd härav som finansieras med egel kapital och andra lån och hur stort
behovet av fjärrvärmelån är. Enkätsvaren sammanställs och tillställs riksbanken.
Mot bakgrund av del i sammanställningen redovisade totala behovet av
fjärrvärmelän och en kreditpolitisk bedömning fastställer riksbanken det
belopp som de två ovan nämnda kommunlåneinstituten får disponera för
fjärrvärmelån.
Sedan år 1980 har beloppet till en del utgjorts av
utlandslån. Den andra delen utgörs liksom tidigare av svenska obligationslån.
Amorteringstiden är normalt kortare för utlandslånen än för de svenska
obligationslånen.
Sedan lånen infördes år 1977 har lånebehovet och
tilldelningen av fjärrvärmelån varit följande.
Lånebehov enligl Tilldelning
av
enkäten Qärrvärmelån
1977
250 milj. kr. 160 milj. kr.
1978
385 milj. kr. 250 milj. kr.
1979
435 milj. kr. 300 milj. kr.
1980
615 milj. kr. 400 milj. kr.'
1981
1060 milj. kr. 600 milj. kr.'
1982
II 17 milj. kr. 700 milj. kr.'
' Varav 120. 200 resp. 230 milj. kr. utländska lån.
Utbyggnaden av fjärrvärme hade i slutet av 1970-talet en
takt av ca I 000 MW per år. Nu finns emellertid risk för atl utbyggnaden kan
komma all stagnera. Skälen härtill är flera. Del höga ränteläget har medfört
all långsikliga investeringar uppvisar stora underskoll de första åren.
Beslutsprocessen vid utbyggnad av de fastbränsleeldade anläggningar som är
aktuella
Prop.
1982/83:50 5
i dag är vidare betydligt mer komplicerad än vid utbyggnad
av otjeeldade anläggningar. Till delta kommer konkurrensen från elvärmen under 1980-lalel.
Som jag redan inledningsvis har nämnt är utbyggnaden av Ijärrvärme
av stor betydelse i ansträngningarna att minska oljeanvändningen och förbättra
miljön i tätorterna. Del är vidare viktigt all vi under 1980-lalel kraftigt
bygger ut fjärrvärmen för alt skapa förulsällningar för all genomföra
avvecklingen av kärnkraften. Fjärrvärme grundad på annat än olja är av slor
betydelse då del gäller all minska underskottet i bytesbalansen. Utbyggnaden
av fjärrvärme har dessutom positiva effekter för svensk industri och för sysselsättningen.
Del är mol denna bakgrund väsenlligl alt utbyggnaden av
fjärrvärme ökar. Jag har därför tagit initiativ lill vissa ändringar i reglerna
för de s. k. fjärrvärmelånen. Efter överläggningar mellan företrädare för
riksbanken och industridepartementet har riksbanken ställt sig positiv till att
fr.o.m. den I januari 1983 slopa kravet på utländsk upplåning för en del av Qärrvärmelånen.
Härigenom kan annuilelerna minskas vilket reducerar den finansiella
belastningen för kommunerna. Den nya inriktningen innebär därutöver i korthet
följande. Den tidigare nämnda enkäten till kommunerna genomförs som tidigare.
Grundat på detta material och andra bedömningar ger riksbanken de tvä kommunläneinstituten
vissa ramar för kommunal upplåning på den svenska marknaden. Del överlåts ål
instituten all närmare utforma villkoren för de långsiktiga lånen till
fjärrvärme.
De tre storstadskommunerna Slockholm, Göteborg och Malmö
berörs liksom tidigare inte av syslemel med särskilda fjärrvärmelän. Deras räll
lill direkta överläggningar med riksbanken om finansieringen av bl. a. fjärrvärmeulbyggnaden
behålls oförändrad.
Med denna förändring öppnar sig en möjlighel lill ändrad
finansiering av fjärrvärmelånen. Därigenom anser jag alt ett första steg mot en
ökad fjärrvärmeulbyggnad har tagits. Ytterligare åtgärder behöver dock tillfälligtvis
vidtas för alt intensifiera fjärrvärmeulbyggnaden i den utsträckning som är
önskvärd i rådande situation.
Jag finner mol denna bakgrund all etl tillfälligt statligt
slöd lill Qärrvär-meinvesleringar bör införas. Slödel bör därvid inriktas på
investeringar i fjärrvärmedislribuiion, dvs. fjärrvärmeledningar av olika
dimensioner och annan utrustning för distribution av fjärrvärme. Värmeväxlare
och annan utrustning i fastigheterna bör liksom tidigare finansieras genom bostads-lånesyslemet
och energisparlånen. Del totala slödel bör få motsvara högst 10% av
investeringskostnaden för en distribulionsanläggning som beställs under år
1983. Bidraget bör omfatta utbyggnad av fjärrvärmenäl i alla delar av landet.
Även längre ledningar för överföring av t.ex. spillvärme från industrier bör
omfattas av bidragssystemet.
Energiförsörjningen i de tre största tätorterna rymmer
särskilda svårigheter och möjligheter. Hur värmeförsörjningen utformas i dessa
regioner
Prop.
1982/83:50 6
har slor betydelse för hela landels energisitualion. Jag
avser därför atl efter överläggningar med de berörda kommunerna inom kort
återkomma till denna fråga.
Beslul om stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar
för fjärrvärme bör fallas av den delegation för upphandling inom energiområdet
som jag kommer atl förorda i del följande.
Kostnaden, som bör bestridas över statsbudgeten, beräknas
komma all uppgå lill ca 300 milj. kr. Bidragen beräknas medföra en väsentlig
ökning av beställningarna av utrustning.
Med dessa åtgärder bör utbyggnaden av fjärrvärme öka
påtagligt. Åtgärderna kommer därigenom atl ge elt väsentligt bidrag lill
sysselsättningen, både hos de industrier som tillverkar utrustning och i de
kommuner där anläggningarna kommer att uppföras.
Torveldade anläggningar
Eldningsanläggningar för fast bränsle i tjärrvärmesyslem
finansieras f. n. genom den öppna kreditmarknaden, via anslutningsavgifter för Ijärrvär-meanslutning.
genom de tidigare nämnda fjärrvärmelånen saml genom lån från oljeersällningsfonden.
Anslutningsavgifterna får räknas in i underlaget för bostadslån. Lån från
fonden kan uppgå till högst 50% av investeringskostnaden. Om en anläggning är
av prototyp- och demonstrationska-raklär kan oljeersällningsfonden även lämna
bidrag med högst 50% av investeringskostnaden. Summan av lån och bidrag får då
uppgå lill högst 75%.
Genom riksdagens beslul (NU 1980/81:60, rskr 1980/81: 381)
med anledning av prop. 1980/81: 90 bil. I om riktlinjer för energipolitiken aniogs
bl.a. ell program för oljeersätlning. I programmet angavs som målsättning för
den framtida lorvanvändningen en årlig energiproduktion av I TWh år 1985 och
6-11 TWh är 1990.
Delegationen (I 1979: 01) för solvärme och bränslen som
kan ersätta olja. oljeersällningsdelegalionen (OED), har all i samråd med
berörda myndigheter svara för bl. a. uppföljning av del av riksdagen antagna oljeersätlings-programmet.
I delrapporten (Dsl 1982:6) Uppföljning av oljeersättnings-programmel
presenterar OED en analys av utvecklingen inom olika delar av oljeersältningsprogrammel
samt överväganden och slutsatser med anledning härav. OED konstaterar därvid bl.a.
atl om inle torveldade förbränningsanläggningar byggs i stor omfattning under
de närmaste åren kommer de energipoliliska målen vad avser torv inle all kunna
uppfyllas.
Statens VattenfaUsverk erhöll i juni 1978 regeringens
uppdrag atl utreda förutsättningarna för att inom de fyra nordligaste länen
uppföra minsl två torveldade anläggningar. Resultatet av denna utredning var atl
hetvatten-centraler om 20 MW föreslogs för Boden och Gällivare och kraflvärmeverk
om 30 MW el/60 MW värme föreslogs för Umeå och Östersund. Av
Prop.
1982/83:50 7
dessa har hittills projektet i Gällivare gett resultat i
form av en beställning av en helvallencenlral om 20 MW.
Ijuli 1981
fick vattenfallsverkel i uppdrag all utreda förutsättningarna för torveldade
anläggningar i Syd- och Mellansverige. Utredningen redovisades i september
1982. Ell resultat av utredningen är all vattenfallsverkel har erbjudit de
kommunala energiverken och energiföretagen i Arboga, Falköping, Jönköping och Kumla
ell samarbete i syfte all la fram delaljun-derlag för beslut om torveldade
anläggningar. För Arboga, Falköping och Kumla förefaller hetvallencentraler på
10 MW vara mest intressanta medan det i Jönköping kan bli aktuellt med en slörre
anläggning.
Mol bakgrund av den besvärliga sysselsällningssitualionen
i Norrbottens län har vattenfallsverkel särskilt undersökt möjlighelerna att i
samarbete med kommunerna uppföra små fastbränsleeldade värmeverk. Förutsättningar
föreligger enligt verkel för alt uppföra sådana anläggningar i Pajala, Överkalix,
Övertomeå, Haparanda och Kalix kommuner. Pannor med en kapacitet på mellan I
och 10 MW skulle kunna uppföras och eldas med i första hand torv.
Trots de åtgärder som har vidtagits för att öka
användningen av torv som bränsle för all ersätta olja har inle användningen
ökat i den takt som är önskvärd för atl uppnå del mål som har angivits för år
1990. Förklaringen härtill kan vara bl.a. atl kommunala energiverk och andra
potentiella köpare av anläggningar är osäkra inför användningen av ny teknik
som ännu är relativt oprövad i vårt land. Ell annat skäl är atl många
anläggningar i del inledningsskede som vi ännu befinner oss i inte är
företagsekonomiskt lönsamma.
Jag anser därför all de ekonomiska förutsällningarna för
all uppföra torveldade förbränningsanläggningar bör förbättras under en
övergångslid. Jag föreslår all oljeersällningsfonden tillförs etl engångsbelopp
på 200 milj. kr. för stöd till sådana anläggningar. Stödet bör utgå endast till
anläggningar som beställs under år 1983.
Det särskilda stödet bör utformas som etl bidrag på högst
25% av investeringskostnaden lill förbränningsanläggningar som byggs för alt eldas
med främst torv. Bidraget bör kunna utgå samlidigt med lån enligt nu gällande
regler.
Av min redogörelse framgår all elt betydande
utredningsarbete om lorvanvändning har bedrivits bl.a. inom vattenfallsverkel. Enligl
min mening bör bl. a. de i del föregående redovisade projekten med vattenfallsverkel
som intressent kunna komma i fråga för stöd. Förutsättningarna bör vara goda
för all elt flertal anläggningar skall kunna komma till slånd genom all de
ekonomiska villkoren nu förbättras. Jag ser som en särskild fördel all flera
projekt kan bli aktuella inom det regionalpolitiska stödområdet.
Del är angelägel alt upphandlingen av den utrustning som
kommer atl beställas som ett resultat av del nu aktuella stödet sker på elt sainordnal
Prop. 1982/83:50 8
sätt. Oljeersällningsfonden bör därför, innan beslul om
investeringsbidrag fattas, samråda med den delegation för upphandling inom
energiområdet som jag återkommer till i det följande. Vid bifall till vad jag
har förordat kommer jag senare all föreslå alt förordningen (1980: 1085) om slöd
för åtgärder för att ersätta olja, m.m. kompletteras med en föreskrift med
denna innebörd.
F.n.
finansieras bäde stödet för åtgärder för atl ersätta olja och del statliga energiforskningsprogrammel
av en särskild avgift på oljepro dukter. Delsamma gäller det statliga stödet
till prospektering efter olja. naturgas och kol. Inkomsterna av avgiften
fonderas hos riksgäldskonloret i tre särskilda fonder, oljeersällningsfonden, energiforskriingsfonden
och oljeprospekteringsfonden. Avgiften ulgår f. n. med tillsammans 80 kr. per
kubikmeter för molorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja (utom för farlygsdrift
i utrikes trafik). Inkomsterna av avgiften fördelas på de tre fonderna med 37
kr. lill oljeersällningsfonden, 31 kr. till energiforskningsfonden och 12 kr.
till oljeprospekteringsfonden.
Enligl min mening bör det nu aktuella slödel finansieras
på samma sätt som del nuvarande stödet från oljeersällningsfonden. Jag beräknar
behovel av en avgiftshöjning till 13 kr. per kubikmeter. Avgiftshöjningen bör
träda i kraft den I januari 1983.
I enlighet
med vad jag nu har anfört har inom industridepartementet upprättats förslag
till lag om ändring i lagen (1973: 1316) om särskild avgift för oljeprodukter. Förslagel
har upprättats i samråd med chefen för budgetdepartementel. Med hänsyn lill atl
förslagel är okomplicerat från lagleknisk synpunkt är det enligl min mening inle
motiverat all inhämta lagrådels yllrande över lagförslaget. Förslaget bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 6.1.
Upphandling inom energiområdet
Som jag tidigare har anfört bör stora investeringar nu
genomföras inom energiområdet. Investeringarna kommer all ha sin tyndpunkt i
kommunerna, men även näringslivet berörs. Aktuella investeringar är t.ex.
förbränningsanläggningar för fastbränsle, distributionssystem för värme, värmepumpar
och annan liknande utrustning.
Existerande
stödsystem är i betydande omfattning inriktade på all stimulera forskning och
införande av ny teknik. Till forskning och utveckling lämnas sådant slöd inom
ramen för energiforskningsprogrammel. Teknik som har passerat forsknings- och
utvecklingsstadiet men som fortfarande år förknippad med tekniska eller
ekonomiska risker kan få stöd från oljeersällningsfonden. Tillverkare av
energiutrustning kan emellertid i vissa fall få slöd t.ex. för projekt där en
produkt behöver elt slort anlal användare för all avsedd demonstrationseffekt
skall kunna uppnås. Endasi i enstaka fall har oljeersällningsfonden lämnal slöd
lill sådana projekt.
Prop. 1982/83:50 9
Inom del industripolitiska området finns slöd som kan
lämnas även till utveckling av energiteknik. Det gäller bl. a. stöd från
industrifonden. Delta stöd är emellertid inriktat främst på tillverkare av
utrustning som avses säljas på världsmarknaden. Redogörelsen visar att de
åtgärder som redan har vidtagits för all stödja investeringar inom
energiområdet främst avser forskning och utveckling eller teknik som inle är
färdigutvecklad. I nuvarande situation är inle dessa åtgärder tillräckliga.
De stora investeringarna som krävs både för atl öka
sysselsättningen och för alt genomföra en aktiv energipolitik kommer all i
betydande utsträckning ske genom alt teknik färdig för kommersiellt bruk
används. Investeringarna kommer atl medföra avsevärda åtaganden, framför allt
för kommunerna. De kommer också all innebära en anspänning för tillverkare av
utrustning. Det är härvid angeläget all kommunernas investeringsplaner och
möjligheter alt finansiera dessa planer står i samklang med tillverkarnas
möjligheter alt leverera den utrustning som krävs.
För all uppnå en samordning mellan eflertVägan från främst
kommuner som avser att genomföra investeringar inom energiområdet och beredskapen
hos tillverkare av utrustning krävs ytteriigare statliga åtgärder. Dessa
åtgärder bör enligl min mening inriktas på:
— sammanslällning och analys av investeringsplaner
och kapacitet
—
genomförande av
slörre upphandlingar inom energiområdet m. m., medverkan vid förhandlingar i
övrigt mellan användare och tillverkare av energiulruslning
—
slöd, i
flertalet fall i form av lån, när befintliga stödformer är otillräckliga för
de syften som jag har angivit.
Åtgärderna inom upphandlingsområdel bör gälla främst
energiförsörjningen i kommunerna. Statliga myndigheters upphandling kommer
således inle all beröras. Strävan är all genom bl.a. de insatser som jag här
har förordat skall ca 25 koleldade förbränningsanläggningar uppföras och ett
myckel stort anlal slörre värmepumpar installeras i landet. De föreslagna
åtgärderna syftar också till atl säkerställa atl utbyggnaden av koleldade
anläggningar sker på ell planerat sätt sä all såväl energiförsörjningsintres-sel
som hänsynen lill miljön tillgodoses.
När det gäller miljösapeklerna pä koleldade
förbränningsanläggningar vill jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
anföra följande.
Koncessionsnämnden för miljöskydd har i de ärenden om
sådana anläggningar som hittills har behandlats ställt långtgående krav på
miljöskyddsåtgärder vid nya anläggningar. Riksdagen har i sitt uttalande (JoU
1981/82:35, rskr 1981/82:321) med anledning av prop. 1981/82:151 om åtgärder mol
försurningen uttalat atl denna skärpta praxis bör gälla för de anläggningar som
nu kan bli aktuella. Det är naturligt att detta uttalande ligger till grund för
regeringens agerande i dessa frågor.
För atl de nationella överväganden som ligger bakom
riksdagens och
Prop,
1982/83:50 10
regeringens ställningstagande när del gäller atl värna om
miljön inle skall leda till att fjärrvärmeproducenter av ekonomiska skäl avstår
från alt föra fram lill prövning förslag om sådana koleldade
förbränningsanläggningar som är önskvärda mol bakgrund av del oljeersällningsprogram
som riksdagen enhälligt har antagit kommer jag all förorda alt regeringen
vidtar följande åtgärder.
För det första kommer jag alt förorda atl regeringen i
budgetpropositionen föreslår inrättandet av den fond för slöd lill anordningar
för all minska svavelutsläppen som riksdagen har fallat principbeslut om vid
sin behandling av den nämnda propositionen om åtgärder mol försurningen. För
del andra är avsikten all utnyttja skatte- och avgiftspoliliken inom
energiområdet så att bl.a. en övergång från olja till kol stimuleras. Med hjälp
av skatte- och avgiftspolitiken kommer också att så långt som möjligt
eftersträvas fasta prisrelationer mellan kol och olja. Därvid kommer de
särskilda kostnaderna för atl vidta åtgärder för att minska påverkan på miljön
av koleldade förbränningsanläggningar all beaktas.
Med dessa
åtgärder bör de hårda miljökraven enligl min mening inle uppfattas som en
ekonomisk belastning för tjärrvärmeproducenlerna. De bör i stället ses som ett
stöd för en industriell utveckling på della område. Redan nu ligger svensk
industri långt framme i fråga om reningsmetoder och moderna förbränningsanläggningar.
Genom utvecklingsarbete och de åtgärder för upphandling inom energiområdet som
jag nu redovisar kan svensk export på delta område yllerligare stimuleras i
takt med atl också andra länder tillämpar hårdare miljökrav.
I en senare skede, när erfarenheter har vunnits, nya
forskningsrön har vidgat kunskapsramarna och pågående utredningar har avslutats
och remissbehandlats, finns del anledning alt återkomma lill kolels miljöaspekter.
Vidare är avsiklen alt genom fortsatta insatser på del internationella planet,
bilateralt och inom ramen för konventionen om begränsning av långväga
gränsöverskridande luftföroreningar, intensifiera arbetet för atl nå en allmän
minskning av svavelutsläppen i Europa.
Jag utvecklar i del följande närmare vilka uppgifter som
bör utföras i fråga om upphandling inom energiområdet och i vilka former detta
bör ske.
Genom de planer för atl minska oljeanvändningen som
kommunerna har utarbetat kan en bedömning göras av investeringsplanerna inom
detta område. Della material analyseras f. n. inom OED. Kommunernas planer på Ijärrvärmeutbyggnad
redovisas i de enkätsvar som kommunerna lämnar i samband med de s.k.
fjärrvärmelånen. Även annat material som kan belysa investeringsvolymen finns, t.ex.
inom Svenska värmeverksföreningen.
Med utgångspunkt i befintligt material är det således möjligl
alt tämligen väl avgöra vilken efterfrågan på utrustning som kommer atl uppslå
och bedöma när denna utrustning kommer att behövas. Genom tillgång till denna
information skulle tillverkarna kunna ges goda möjligheter alt avgö-
Prop. 1982/83:50 11
ra
hur produktionskapaciteten skall avvägas och inriktas, vilka nyanställningar
som behöver göras etc. Del är härvid väsenlligl att industrin på lämpligl sätt
gör sina planer kända och redovisar de eventuella svårigheter som kan uppkomma
för alt tillgodose denna efterfrågan. Jag anser all denna sammankoppling mellan
användarnas planer för energiinvesteringar och industrins möjlighet all
leverera utrustning kräver statliga insatser.
På
grundval av användarnas planer på investeringar och tillverkarnas kapacitet all
tillhandahålla utrustning finns goda möjligheter all uppnå ett rationellt
upphandlingsförfarande och en god ekonomi genom utnyttjande av långa serier och
slordriflsfördelar. Möjligheter lill visst utvecklingsarbete och
standardisering av utrusining finns också.
För
att uppnå de nämnda fördelarna behövs enligt min mening elt samordnat
upphandlingsförfarande. Därigenom blir del möjligl atl i samverkan med
användare utarbeta specifikationer för större beställningar och förhandla med
tillverkare om möjlighet all utveckla och leverera utrustning. Därutöver bör
vid sådana beställningar ingå vad som normalt förknippas med upphandling, dvs.
all ta in anbud, bedöma dessa och besluta om leverantör. Bearbetning av
erfarenheter av verksamheten ger vidare underlag för standardisering av
utrustning. För mindre upphandlingar kan rådgivning och konsulthjälp riktad mol
bäde tillverkare och användare vara aktuell. Förhandlingar kan även bli
aktuella när t. ex. utformningen av energiförsörjningssyslem för slörre
regioner skall fastläggas och under etl skede när leveranser sker mellan
tillverkare och användare.
Jag
avser all la upp överläggningar med företrädare för kommunerna och andra
länkbara användare av energiteknik för atl närmare diskutera hur etl mer
samordnat upphandlingsförfarande kan gå till under iakttagande av den statliga
upphandlingsförordningen och våra handelspolitiska ålaganden. Samverkan kommer
därvid atl ske med de åtgärder för en samordnad upphandling som redan har
vidtagits av kommuner och landsting. Jag kommer också alt tillsammans med
chefen för industridepartementet ta upp överläggningar med de tillverkande
företagen föran undersöka vilka möjligheter industrin har att svara för
produktion av den utrustning som behövs.
Del
får förutsättas alt merparten av de investeringar som behövs inom detta område
kan finansieras genom kredilmarknaden, genom fjärrvärmelånen och i vissa fall
med de stödformer som finns för ny teknik. Som nämnts är emellertid befintliga
stödinsatser inom energiområdet normalt inle inriktade på tillverkare och kan
heller inle avse användning av teknik färdig för kommersiellt bruk.
Det
är angeläget alt den tillverkande industrin får ökade möjligheter all
vidareutveckla teknik inom energiområdet. Vidare är del väsenlligl an bristande
kapacitet, omodern utrustning m.m. inle skall behöva hindra tillverkare från atl
producera den utrustning som energiinvesteringarna kräver.
Prop. 1982/83:50 12
En ny stödform behövs enligt min mening för alt
komplettera nuvarande stödformer inom energiområdet och för alt undanröja de
hinder som kan finnas hos industrin när det gäller att leverera utrustning
avsedd för energiområdet. Slödel bör i fiertalet fall lämnas i form av lån,
med eller ulan villkorlig ålerbelalningsskyldighet. Jag bedömer all en engångsanvisning
på 700 milj. kr. behövs för della stöd. Dessa medel bör anvisas under ell nytt
reservationsanslag. Del bör ankomma på regeringen att närmare bestämma de
villkor som skall gälla för del nya stödet.
Avsikten
är all de av mig förordade åtgärderna för alt öka investeringarna inom
energiområdet skall avse år 1983. För alt säkerställa atl dessa åtgärder kommer
igång tillräckligt snabbt avser jag vid bifall till vad jag har förordat att
begära regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild delegation för alt
handha frågor om upphandling inom energiområdet. Jag har i denna fråga samrått
med chefen för industridepartementet. Delegationen bör utöver de upphandlingsålgärder
som jag nyss har berört också ha lill uppgift atl dels från sina utgångspunkter
samråda med oljeersättningsfonden vid fondens behandling av bl.a. de ärenden
om stöd till torveldade anläggningar som jag tidigare har behandlat, dels
besluta om stöd till de investeringar i dislribulionsanläggningar för fjärrvärme
som jag nyss har redovisat. Vidare bör en väsentlig uppgift för delegationen
vara all överväga och lämna förslag lill i vilka former fortsatta statliga
insatser rörande upphandling inom energiområdet bör ske. Delegationen bör ha elt
kansli till sin förfogande.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen dets all
1. antaga förslagel till lag om ändring i lagen (1973: 1316)
om sär
skild avgift för oljeprodukter,
dels att
2.
godkänna de av
mig förordade riktlinjerna för åtgärder för alt öka investeringarna i
utbyggnader av dislribulionsanläggningar för Qärrvärme,
3.
godkänna de av
mig förordade riktlinjerna för åtgärder för all öka investeringarna i torveldade
förbränningsanläggningar,
4.
godkänna de av
mig förordade riktlinjerna för upphandling inom energiområdet,
5.
lill Slöd till
utbyggnad av distributionsanläggningar för fiärr-värme på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1982/ 83 under fjortonde huvudtiteln anvisa etl
reservationsanslag av 300000000 kr.,
Prop. 1982/83:50 13
6.
till Stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under Ijortonde
huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 700000000 kr.
Prop.
1982/83:50
Förslag
till
14 BUaga 6.1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lag
om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter
Härigenom föreskrivs atl
I § lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter' skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
1
§ Särskild avgift eriägges i den mån skatleplikl föreligger enligt lagen
(1957:262) om allmän energiskall enligl denna lag för molorbrännolja,
eldningsolja och bunkerolja med åttio kronor per kubikmeter.
Föreslagen lydelse
1
§ Särskild avgift erlägges i den mån skatleplikl föreligger enligl lagen
(1957:262) om allmän energiskalt enligl denna lag för molorbrännolja,
eldningsolja och bunkerolja med nittiotre kronor per kubikmeter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den I januari 1983.
Lagen
omtryckt 1982:451.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982