om vissa närradiofrågor
1982-12-31 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1982/83:52, om vissa närradiofrågor
Dokumentets text
Regeringens proposition
1982/83:52
om
vissa närradiofrågor;
beslutad
den 4 november 1982.
Regeringen
föreslår riksdagen atl anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar OLOF PALME
BENGT
GÖRANSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att närradiokommitlén även i fortsättningen skall leda
försöksverksamheten med närradio. Den tidigare av riksdagen beslutade närradionämnden,
vilken skulle ha börjat sin verksamhet den I januari 1983, skall således inle
inrättas. Vidare föreslås i propositionen elt mindre tillägg i närradiolagen
samt alt regeringen skall få besluta om grunderna för hur avgifter för närradioverksamheten
skall tas ut.
1
Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 52
Prop.
1982/83:52
Prop. 1982/83:52 2
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i närradiolagen (1982:459)
Härigenom
föreskrivs i fråga om närradiolagen (1982:459) dets atl punkt 4 i övergångsbestämmelserna
skall upphöra att gälla, dets all i 3,7, 13 och 14 §§ ordet "närradionämnden"
skall bytas ul mol "närradiomyndighelen", dels all i 14 § ordet "nämnden"
skall bytas ul mol "myndigheten"; dels atl 2 och 15 §§ skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
För prövning av frågor om närradio och för tiUsyn över närradioverksamheten
finns en närradio-nämnd.
Närmare föreskrifter om närradionämnden meddelas av
regeringen.
2 §
Förestagen
lydelse
Frågor om närradio prövas av den myndighet som regeringen
bestämmer (närradiomyndighelen).
Närradiomyndighelen
skatt även utöva tillsyn över närradioverksamheten.
Närmare föreskrifter om närradiomyndighelen meddelas av
regeringen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Närradionämndens
beslut i frågor om tillstånd enligt 4 och 13 §§, fördelning av sändningstid
enligt 7 och 8§§ eller vite enligt 14 § får överklagas hos kammarrätten genom
besvär. Andra beslul enligl denna lag får inte överklagas.
Nårradiomyndighetens beslut i frågor om tillstånd enligl 4
och I3§§, fördelning av sändningstid enligl 7 och 8 §§ eller vite enligt 14 §
får överklagas hos kammarrätten genom besvär. Andra beslut enligt denna lag får
inte överklagas.
Beslut enligt denna tag gäller omedelbart, om inte annat
förordnas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
Prop.
1982/83:52 3
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1982-11-04
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Rainer, Boström, Bodström, B. Andersson, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg
Föredragande: statsrådet Göransson
Proposition om vissa närradiofrågor
I Inledning
Försöksverksamhet med närradio påbörjades våren 1979. Den
bedrevs av närradiokommitlén (U 1978:1 1) som i mars 1981 lade fram betänkandet (SOU 1981: 13) Närradio.
Kommitténs förslag jämte de synpunkter som kom fram vid remissbehandlingen låg lill
grund för dåvarande chefens för utbildningsdepartementet förslag i
propositionen (1981/82:127) om närra-dioverksamhel. Della gick ut på atl
försöksverksamheten skulle avslutas och att närradioverksamheten fr.o.m. den 1
juli 1982 skulle få fastare former. Förslaget gällde enbart
ljudradiosändningarna. Den försöksverksamhet med kabelsänd när-TV som pågick
vid nyssnämnda halvårsskifte skulle få fortsätta, dock längst lill utgången av
år 1983.
Riksdagen
antog i juni 1982 del framlagda förslagel (KrU 1981/82:29, rskr 362).
Riksdagsbeslutet innebär att nänadioverksamhelen sedan den I juli 1982 bedrivs
enligt en ny författningsreglering, bl.a. närradiolagen (1982:459) och lagen
(1982:460) om ansvarighet för närradio. Verksamheten administreras
övergångsvis av närradiokommitlén. Därefter skall enligt närradiolagen en närradionämnd
träda i funktion.
I juni 1982 tillsatte regeringen en organisationskommitté (U
1982:03) för närradioverksamhel' med uppgift alt utarbeta organisationsförslag m.m.
för närradionämnden saml bedriva del praktiska förberedelsearbete som behövs
för atl nämnden skall kunna börja sin verksamhel vid årsskiftet 1982-1983.
Kommittén har i en skrivelse den 15 september 1982 föreslagit
' Lagmannen Ake Lundborg, ordförande, journalisten Anders Hällinder.
organisationsdirektören Olov Höglund, departementssekreteraren Stefan
Sjölander och redaktören Bo Swedberg.
Prop.
1982/83:52 4
vissa ändringar i närradiolagen, vilka närmast berör det
formella förfarandet. Efter remiss har yttranden över kommitténs förslag
avgetts av juslitiekanslern, kammarrätten i Stockholm, närradiokommitlén saml
Stockholms, Jönköpings och Umeå närradioföreningar. Yttranden har dessutom kommil
in från Järva och Malmö närradioföreningar.
Organisationskommittén har också nyligen lämnal förslag lill
en ny närradioförordning med bl.a. förändrade föreskrifter om uttag av avgifter
för närradioverksamheten.
Om den hitlillsvarande närradioverksamheten kan följande
upplysas.
Då försöken avslutades vid utgången av juni månad 1982
sände omkring 300 sammanslutningar närradio på 16 orter i landet. För att
därefter få sända krävdes nya ansökningar och nya tillstånd. Fram lill slutet
av oktober 1982 har 245 sammanslutningar fält sändningstillstånd, dels på de
16 tidigare försöksorterna, dels på nio nya orter. Av de sammanslutningar som
fått tillstånd all sända på de tidigare orterna har 19 inte deltagit i
försöksverksamheten. På de nya orterna (Lund, Älmhult, Väslervik, Gö-lene.
Trollhällan. Kalix, Edsbyn, Hässleholm och Vetlanda) har 35 sammanslutningar
fått tillstånd - därav nio i Lund och nio i Trollhättan. Endasi i Lund och
Trollhättan har sändningar startat. Ytterligare nio orter har utsetts för
kommande närradiosändningar. Det rör sig alltså om 18 nya orter som redan har
fåll eller skall få närradio. Etl femtonial sammanslutningar har av kommillén
vägrats sändningstillstånd. Av dem har ett mindre antal överklagat avslagsbeslulel
hos kammarrätten. Denna har ännu inte avgjort någol sådant besvärsärende. 1 ell
fall har kommittén återkallat elt sändningstillstånd på grund av överträdelse
av reklamförbudet. Kammarrätten fastställde efter besvär kommitténs beslul.
När-TV-försök pågår på en plats i landet, i Huddinge.
2 Föredragandens överväganden
Det tidigare i år antagna regelsystemet för närradion
bygger i många avseenden på de förutsättningar som gällde för
försöksverksamheten med närradio, som pågick fram lill den I juli i år. I några
hänseenden finns dock avvikelser. Bl.a. innebär riksdagsbeslutet all en central
myndighet skall inrättas fr. o. m. årsskiftet 1982-1983 för alt administrera
verksamheten.
I närradioproposilionen angavs som ett av skälen för en
central myndighet atl den skulle kunna samordna verksamheten under
uppbyggnadsperioden och garantera en konsekvent tillämpning av riktlinjerna
för verksamheten. Myndigheten skulle fortlöpande ulvärdera verksamheten, redovisa
erfarenheter och föreslå eventuella kompletteringar och förändringar i
närradions regelsystem.
I närradiokommitténs belänkande Närradio och i
remissbehandlingen av della redovisades delade meningar om vem som bör ge
tillstånd all sända
Prop.
1982/83:52 5
närradio
och granska verksamheten, och om hur en eventuell central statiig
administration borde utformas. Olika synpunkter framfördes om bl.a.
myndighetens storlek och arbetsuppgifter. En av de invändningar som restes mot
förslaget i närradioproposilionen rörde frågan om hur organisationen av de
lokala närradioföreningarna - olika sammanslutningar av tillsländshavare på sändarorterna
- skulle byggas upp och fungera saml över huvud taget vilka administrativa
uppgifter som skulle läggas på dem. Frågan om en eventuell central
administration och dess utformning beror, som jag ser del, bl.a. på hur närradioföreningarna
utvecklas och vilka uppgifter de kan vilja ta på sig. Detsamma gäller för den
för samtliga närradioföreningar i landet gemensamma organisation, Sveriges
närradio-förbund som, enligl vad jag har erfarit, i dagarna har bildals.
I detta sammanhang vill
jag som information nämna all Sveriges närra-dioförbund vid sin konstituerande
stämma har antagit eliska regler för närradioverksamheten och tillsatt en
särskild nämnd som skall övervaka och påverka efterlevnaden av dessa.
Av
vad jag nu har sagt följer alt ytterligare erfarenheter bör avvaktas innan
beslut fattas om den slutliga organisationen av närradioverksamheten. Jag
förordar därför att inrättandet av en närradionämnd skall anstå. I stället bör närradiokommitlén
få i uppdrag atl under ylleriigare en tid ansvara för närradioverksamheten.
Milt
förslag medför alt terminologin i närradiolagen behöver ändras. Förslag till
ändring av lagen i det hänseendet har upprättats inom utbildningsdepartementet
och bör fogas till protokollet i detta ärende.
Mot
bakgrund av erfarenheterna från en fortsatt försöksverksamhet bör närradiokommitlén
på nytt överväga hur den statliga organisationen lämpligen bör utformas. Jag
avser alt senare återkomma till regeringen i denna fråga.
Jag övergår nu till frågan
om den fortsatta försöksverksamheten. Jag vill då inledningsvis betona alt
närradions framlid beror av de grupper och människor som arbetar med den. Det
är deras engagemang, inte statliga insatser, som bör avgöra om verksamheten
skall leva vidare och utvecklas.
Av den inledningsvis
lämnade redovisningen av närradioverksamhetens omfattning framgår att ett
betydande anlal nya orter utsetts för närradiosändningar. Den ytterligare
breddning av försöksverksamheten som kan aktualiseras bör, enligt min mening,
främst motiveras av behovel alt ge försöksverksamheten ell sä varierat innehåll
som möjligt. Jag vill i della sammanhang särskilt erinra om de uttalanden i närradioproposilionen
som innebär att utbyggnaden skall inriktas på mindre tätorter och glesbygd samt
atl verksamheten skall bedrivas så att erfarenheter vinns från alternativa
former av närradio.
Det
ankommer naturligen på närradiokommitlén att som elt led i den fortsatta
försöksverksamheten pröva om den gällande lagstiftningen är ändamålsenlig och
alt vid behov till regeringen komma in med förslag lill
Prop.
1982/83:52 6
kompletteringar och förändringar av den. Del ingår vidare
i kommitténs arbete atl ta del av och för närradions del utvärdera
erfarenheterna av föreningssändningar i lokalradions regi.
I närradioproposilionen
gjorde föredraganden vissa uttalanden om finansieringen av verksamheten. Också
enligt min mening bör den principen gälla att närradioverksamheten skall
bekostas av de sändande sammanslutningarna själva. Det innebär på längre sikt
att också tillståndsgivande myndighet skall finansieras genom avgifter, inle
som nu i huvudsak med statliga medel. Vad gäller den närmare utformningen av
avgifterna anfördes i närradioproposilionen atl de sändande föreningarna
skulle bl.a. betala en avgift för sändningstillståndet och en ärlig avgift
relaterad till utnyttjad sändningslid. I motsats till vad som sålunda nu gäller
anser jag att grunderna för hur avgifterna skall tas ut t. v. bör bestämmas av
regeringen eller den myndighet som regeringen utser.
Som jag har nämnt tidigare har organisationskommittén för närradioverksamheten
föreslagit atl närradiolagen skall kompletteras eller justeras på elt anlal
punkter. Förslagel rör främst reaktionsformerna vid överträdelser av lagen,
handläggningen av återkallelseärenden och besluts verkställbarhel och överklagbarhet.
Förslagel har remissbehandlats.
Närradiolagen har varit i kraft bara nägra månader.
Naturligt nog är erfarenheterna ännu myckel begränsade. Som jag nyss har anfört
bör del vara en viktig uppgift för närradiokommitlén atl pröva lagstiftningens
ändamålsenlighet.
De
förhållanden som jag nu har nämnt gör atl jag ställer mig tveksam till att
redan nu föreslå ändringar i lagstiftningen. Eventuella ändringar bör bygga på
erfarenhetsmässigt grundade, entydiga behov eller andra starka skäl. I ett
hänseende har jag funnit så vara fallet. Det gäller förslaget att ell beslul,
t. ex. om återkallelse, enligt närradiolagen skall kunna verkställas
omedelbart, dvs. innan beslutet har vunnit laga kraft. De flesta av remissinslanserna
anser att en sådan komplettering i lagen är nödvändig. Härigenom tillgodoses
önskemålet om att kunna ingripa snabbi och effektivt vid överträdelser av beslämmelser
i närradiolagen. Alt så kan ske är särskilt angeläget vid provokativa
överträdelser.
Av vad jag
har sagt följer atl jag inle anser del påkallat att nu ta upp de övriga förslag
som organisationskommittén har lagl fram. Kommande erfarenheter av närradioverksamheten
bör få bli avgörande för ställningstagandena lill dem. Jag avser därför atl i
annat sammanhang föreslå regeringen atl överlämna förslagen jämte
remissyttrandena till närradiokommitlén för beaktande vid den fortlöpande
utvärderingen av närradioverksamheten.
En
föreskrift om omedelbar verkställighet av besluten av del slag jag nu har
förordat kräver i och för sig inte lagform. Regleringen i övrigt av de beslul
som kan fattas enligt närradiolagen finns emellertid i dess 15 §. Föreskriften
bör därför föras in i närradiolagen. Ell förslag till ändring av 15 § har för
den skull upprättats inom utbildningsdepartementet och bör fogas till
protokollet i detta ärende.
Prop.
1982/83:52 7
3
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen att
1. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat
förslag till lag om ändring i närradiolagen (1982:459),
2. godkänna vad jag har förordat om grunderna för uttag av avgifter.
4
Beslut
Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982