Prop. 1982/83:6

Regeringens proposition

1982/83:6

om
ändring i lagen (1957:577) om prästval

beslutad
den 22 juli 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att för sin del anta del förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

KARL
BOO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att de s. k. tredjegångstillsättningarna av kyrkoherdetjänster
flyttas över frän regeringen fill domkapitlen. I propositionen föreslås ocksä atl
en möjlighet öppnas för regeringen att till domkapitlen delegera prövningen av
ärenden om dispens från vissa behörighetskrav. Prästernas nuvarande bundenhet fill
sill hemslift under minst fem år efter prästvigningen föreslås vidare bli
avkortad till tre år. Slutligen föresläs att sådana särskilda
komministertjänster som får inrättas för andlig vård vid sjukhus alltid
tillsätts utan val.

Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

1982
års allmänna kyrkomöte har för sin del godkänt förslagen.

1
Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 6

Prop.
1982/83:6

Förslag
till Lag om ändring

lagen (1957:577) om prästval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:577) om präslval

dels att 35 § skall upphöra alt gälla,

dels atl
4, 5, 10, 11, 12, 36 och 42 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

4 § '

Nuvarande
lydelse

Kyrkoherdetjänst tillsattes utan val var tredje gäng
tjänsten är ledig, genom atl regeringen utnämner präst, som sökt tjänsten,
eller till tjänsten förflyttar präst, som innehar domprost- eller kyrkoherdetjänst.

Föreslagen
lydelse

En kyrkoherdetjänst skall tillsättas utan val var tredje
gäng den är ledig. Tjänsten tillsätts antingen genom att domkapitlet utnämner
en präst, som har sökt tjänsten, eller genom att regeringen fill tjänsten
förflyttar en präst, som innehar domprost- eller kyrkoherdetjänst.

Är jämlikt 16 § andra stycket eller 19 § andra stycket
särskild valförättning ej erforderlig, utnämner domkapitlet den präst som skall
anses vald.

Har under val jämte annan ställ präst, som kallals av de
röstberättigade, utnämner regeringen en av dem som stått under val.

Efter val
till kyrkoherdetjänst i annat fall än ovan sägs utnämner domkapitlet den som
vid valet erhållit de flesta rösterna eUer, om flera fåll högsta röstetal, den
av dem som domkapitlet finner böra erhålla företräde.

5 §2

' Var tredje gäng komministertjänst är ledig i pastoratet
sker tillsättningen utan val, antingen genom all domkapitlet utnämner präst,
som sökt tjänsten, eller genom alt regeringen till tjänsten förflyttar präst,
som innehar annan prästerlig tjänst.

Var tredje gång komministertjänst är ledig i pastoratet
sker tUlsättning-en utan val, antingen genom atl domkapitlet utnämner präst,
som sökt tjänsten, eller genom alt regeringen till tjänsten förflyttar präst,
som innehar annan prästerlig tjänst.

Första stycket
avser ej sådan särskilt inrättad komministertjänst, vars innehavare
huvudsakligen skall tjänstgöra vid sjukhus. Sådan tjänst skall alltid
tillsättas utan val.

Om tillsättning utan val i vissa fall, dä präst är ensam behörig
sökande, stadgas i 16 § tredje stycket.

Efter val till komministertjänst tillsätter domkapitlet
tjänsten enligl vad i 4 § fjärde stycket stadgas om kyrkoherdetjänst.

•Senaste lydelse 1975:1430. 2 Senaste Ivdelse 1975:1430.

Prop.
1982/83:6

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

10 §3

Har präst under minst fem år En präst, som inte under minsl tre

fwllg\ort prästerlig
tjänstgöring inom år har fullgjort prästerlig ijänstgö-

det sfift,
fill vilket han efter prästvig- ring / det sfift
fill vilket prästen efter

ningen
först knutits, må han endast prästvigningen först har knufils, får

under
villkor, som regeringen före- endast på
villkor, som regeringen

skriver,
på grund av egen ansökan föreskriver, på grund av egen ansö-

komma i
fråga lill prästerlig tjänst kan komma i
fråga till prästerlig

inom annat
stift. tjänst / annat sfift.

11 §"

/ bestämmelser som regeringen Regeringen får föreskriva all den

meddelar
kan föreskrivas att dom- som
innehar en tjänst som domprost,

prost,
kyrkoherde eller komminis- kyrkoherde eller komminister och

ter,
som ej innehaft den tjänst, till som ej under en viss minsta lid har

vilken han
senast blivit utnämnd, viss innehaft
tjänsten inte på grund av

minsta
lid, ej utan regeringens till- egen
ansökan/nr komma i fråga lill

stånd
kan komma i fråga till annan annan prästerlig tjänst utan tillstånd

prästerlig
tjänst på grund av egen av
regeringen eller den myndighet

ansökan. som regeringen bestämmer.

12 §

På förslag fill prästerlig tjänst skola behöriga sökande
uppföras efter som de, med hänsyn jämväl fill tjänstens särskilda behov, finnas
äga företräde i förtjänst och skicklighet. Därvid böra tagas i betraktande
såväl del nit, del allvar och den skickUghet som sökande visat i honom dittills
anförtrott kall, jämte hans ijänslålder, som ock den lärdom han ådagalagt genom
examina, utgivna skrifter eller annorledes.

Samma befordringsgrunder skola Samma befordringsgrunder skaU

gälla vid
avgivande av förord, som i gälla vid utnämning enligt 36 §.

35
§ sägs,
och vid utnämning jämlikt

36
§.

36 §5

Är fråga om komministertjänst. Sedan
yttranden enligl föreskrif-

äger
domkapitlet, sedan yttranden terna i 34 § har kommit in eller enligt
föreskrifterna i 34 § inkommit , därför bestämd fid har gått ut, får eller
därför bestämd tid utgått, till domkapitlet utnämna en behörig tjänsten utnämna
behörig sökande. sökande lill tjänsten.

42 §« Talan mot domkapitlets beslut enligl 40 och 41 §§
föres hos kammarrätten genom besvär. Tala mot annat beslut av domkapitlet i
fråga om tillsättning av prästerlig tjänst föres hos regeringen genom besvär.

3 Senaste lydelse 1975:1430. ■• Senaste lydelse
1975:1430. 5 Senaste lydelse 1964:782. * Senaste lydelse 1975:1430.

1* Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 6

Nuvarande
lydelse

Besvärshandlingen skall hava in-kommU inom tre veckor från
den dag, då beslutet fillkännagavs genom anslag / domkapitlets lokal.

Över beslut om förslag 5å ock över beslut om förord, som i
35 § sägs, eller om utnämning jämlikt 36 § må besvär anföras endast av sökande;
dock må besvär över beslut, varigenom präst, som kallals alt uppföras pä
förslag, förklarats obehörig därtill, anföras av den kallade och av
röstberättigad.

Föreslagen
lydelse

Besvärshandlingen skall ha kommu in inom tre veckor från
den dag, dä beslutet tillkännagavs genom anslag på domkapitlets anslagstavla.

Över
beslut om förslag eller beslul om utnämning enligt 36 § får besvär anföras endasi
av den som har sökt tjänsten. Över beslut varigenom en präst, som har kallats
alt uppföras på förslag, har förklarals obehörig därtill får besvär dock
anföras av den kallade och av var och en som är röstberättigad.

1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1983.

2.
Ärende som vid
utgången av är 1982 är anhängigt hos regeringen handläggs enligt äldre
bestämmelser.

Prop. 1982/83:6

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-07-22

Närvarande: statsrådet Wikström, ordförande, och
statsråden Dahlgren, Boo, Petri, Elmstedl, Ahrland

Föredragande: statsrådet Boo.

Proposition om ändring i lagen (1957:577) om prästval

Regeringen har i skrivelse till 1982 års allmänna
kyrkomöte (skr 1982:4) begärt kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet för sin
del godkände etl vid skrivelsen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1957:577) om prästval. Regeringens skrivelse och det därvid fogade utdraget av
regeringsprolokoll bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Kyrkomötet
har i skrivelse till regeringen anmält sitt beslut i frägan (KLU 1982:5, kskr
1982:9). Kyrkomötets skrivelse och kyrkolagsutskottets belänkande bör bifogas
protokollet som bilaga 2.

Kyrkomötets
beslut innebär alt mötet för sin del har antagit det av regeringen framlagda
lagförslaget med den ändring av 5 § som i bilaga till kyrkolagsutskotiets
betänkande anges såsom utskottets förslag. Ändringen är av redaktionell natur
och innebär inte någon avvikelse i sak från regeringens förslag. Jag kan därför
ansluta mig till kyrkomötets förslag.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl anla det av kyrkomötet
godkända förslagel lill lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval.

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposifion föreslå riksdagen atl för sin del anla del
förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop.
1982/83:6 6

Bilaga 1

Regeringens skrivelse till 1982 års allmänna kyrkomöte
1982:4

med förslag till lag om ändring i lagen (1957:577) om
prästval;

beslutad den 18 mars 1982.

Regeringen överlämnar till kyrkomötet bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för det yttrande som föredraganden har hemställt om.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARL BOO

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen föreslås atl det i lagen (1957:577) om präslval
företas vissa ändringar av praktisk natur, som kan genomföras utan att man
därigenom rubbar de principer som ligger lill grund för del nuvarande fiUsältningsför-farandet.

Som ett led i strävandena till decentralisering föreslås
de s.k. tredjegängs-lillsällningarna av kyrkoherdetjänster bli överflyttade
från regeringen till domkapitlen. Möjlighet öppnas också för regeringen att
till domkapitlen delegera prövningen av dispenser från vissa behörighetskrav. Prästernas
nuvarande bundenhet till sitt hemstift under minst fem år efter prästvigningen
föresläs bli avkortad till tre år. Vidare föreslås atl sådana särskilda
komministertjänster som får inrättas för andlig vård vid sjukhus alllid
tillsätts utan val.

Ändringarna föresläs träda i kraft den 1 januari 1983.

Prop.
1982/83:6 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval

utfärdad den

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:577) om
prästval

dels att 35 § skall upphöra att gälla,

dels att 4, 5, 10, 11, 12, 36 och 42 §§ skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§'

Kyrkoherdetjänst tillsättes utan En kyrkoherdetjänst skaU tillsät-

val var tredje gång tjänsten är ledig, tas utan val var
tredje gång den är

genom alt regeringen utnämner ledig. Tjänsten tillsätts antingen

präst, som sökt tjänsten, eller fill genom att domkapitlet utnämner en

tjänsten förflyttar präst, som inne- präst, som har sökt tjänsten, eller

har domprost- eller kyrkoherde- genom att regeringen fill tjänsten

tjänst. förflyttar en präst, som
innehar

domprost- eller kyrkoherdetjänst.

Är jämlikt 16 § andra stycket eller 19 § andra stycket
särskild valförrättning ej erforderlig, utnämner domkapitlet den präst som
skall anses vald.

Har under val jämte annan stått präst, som kallats av de
röstberättigade, utnämner regeringen en av dem som stått under val.

Efter val till kyrkoherdetjänst i annat fall än ovan sägs
utnämner domkapitlet den som vid valet erhållit de flesta rösterna eller, om
flera fått högsta röstetal den av dem som domkapitlet finner böra erhålla företräde.

5 §2

Var tredje
gäng komminister- Om det i ett pastorat finns en

tjänst är ledigi pastoratet sker tillsätt- särskilt
inrättad komministertjänst,

ningen utan val, antingen genom att vars innehavare huvudsakligen skall

domkapitlet utnämner präst, som tjänstgöra vid sjukhus, skall tjänsten

sökt tjänsten, eller genom alt rege- tillsättas utan val.

ringen till tjänsten förflyttar präst. Var tredje gäng e« annan komminis-

som innehar annan prästerlig tertjänsl är ledig i ett pastorat skall

tjänst. tjänsten också tillsättas utari
val. I

dessa fall tillsätts tjänsten .antingen genom att
domkapitlet utnämner en. präst, som har sökt tjänsten, eller genom alt
regeringen fill tjänsten förflyttar en präst, som innehar annan prästerlig
tjänst.

Om fiUsättning utan val i visst fall, dä präst är ensam
behörig sökande, stadgas i 16 § tredje stycket.

Efter val fill komministertjänst tillsätter domkapitlet
tjänsten enligt vad i 4 § fjärde stycket stadgas om kyrkoherdetjänst.

1** Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 6

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

10!

Har präst ej under minst fern år fullgjort prästerlig
tjänstgöring inom det stift, lill vilket han efter prästvigningen först
knutils, må han endast under villkor, som regeringen föreskriver, på grund av
egen ansökan komma i fråga till prästerlig tjänst inom annat stift.

En präst, som inte under minsl tre år har fullgjort
prästerlig tjänstgöring i det stift fill vilket prästen efter prästvigningen
först har knutits, får endasi på villkor, som regeringen föreskriver, på grund
av egen ansökan komma i fråga till prästerlig tjänst i annat stift.

/ bestämmelser som regeringen meddelar kan föreskrivas att
domprost, kyrkoherde eller komminister, som ej innehaft den tjänst, tiU
vilken han senast blivit utnämnd, viss minsta fid, ej utan regeringetts tillstånd
kan komma i fråga till annan prästerlig tjänst på grund av egen ansökan.

11 §"

Regeringen får föreskriva att den som innehar en tjänst
som domprost, kyrkoherde eller komminister och' som ej under en viss minsta tid
har innehaft tjänsten inte på grund av egen ansökan får komma i fråga till
annan prästerlig tjänst utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

12
§ På förslag till prästerlig tjänst skola behöriga sökande uppföras efter som
de, med hänsyn jämväl till tjänstens särskilda behov, finnas äga företräde i
förtjänst och skicklighet. Därvid böra lagas i betraktande såväl det nit, det
allvar och den skicklighet som sökande visat i honom dittills anförtrott kall,
jämte hans ijänslålder, som ock den lärdom han ådagalagt genom examina, utgivna
skrifter eller annorledes.

Samma
befordringsgrunder skola gälla vid avgivande av förord, som i 35 § sägs, och
vid utnämning jämlikt "36 §.

Samma
befordringsgrunder skaU gälla vid utnämning enligt 36 §.

36 §5

Är fråga
öm komministertjänst, äger domkapitlet, sedan yttranden enligt föreskrifterna i
34 § inkommit eller därför bestämd tid utgått, fill tjänsten utnämna behörig
sökande.

Sedan
yttranden enligt föreskrifterna i 34 § har kommit in eller därför bestämd tid
har gått ut, får domkapitlet utnämna en behörig sökande till tjänsten.

42 §* Talan mot domkapitlets beslut enligt 40 och 41 §§
föres hos kammarrätten genom besvär. Talan mot annat beslut av domkapitlet i
fråga om fiUsättning av prästerUg tjänst föres hos regeringen genom besvär.

Prop.
1982/83:6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Besvärshandlingen skall hava inkommit inom tre veckor från
den dag, dä beslutet fillkännagavs genom anslag i domkapitlets lokal.

Över beslut om förslag så ock över beslut om förord, som i
35 § sägs, eller om utnämning jämlikt 36 § må besvär anföras endast av sökande;
dock må besvär över beslut, varigenom präst, som kallats alt uppföras på
förslag, förklarats obehörig därfill, anföras av den kaUade och av
röstberättigad.

Besvärshandlingen
skall ha kommit in inom tre veckor från den dag, då beslutet fiUkännagavs
genom anslag på domkapitlets anslagstavla.

. Över beslul
om förslag eller beslut om utnämning enligt 36 § får besvär anföras endasi av
den som har sökt tjänsten. Över beslul varigenom en präst, som har kallats att
uppföras pä förslag, har förklarats obehörig därtill får besvär dock anföras
av den kallade och av var och en som är röstberättigad.

1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1983.

2.
Ärende som vid
utgången av är 1982 är anhängigt hos regeringen handläggs enligt äldre beslämmelser.

'Senaste lydelse 1975:1430. Senaste lydelse 1975:1430. Senaste
lydelse 1975:1430. "Senaste lydelse 1975:1430. Senaste lydelse 1964:782. Senaste
lydelse 1975:1430.

Prop. 1982/83:6 10

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-03-18

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Åsling, Södet,
Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedl,
Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Boo

Skrivelse
till 1982 års allmänna kyrkomöte med förslag till lag om ändring i lagen
(1957:577) om prästval

1
Inledning

Förfarandet
vid tillsättning av ordinarie församUngspräster - d.v.s. domprost, kyrkoherde
eller komminister - i territoriella pastorat är reglerat i lagen (1957:577) om
prästval (ändrad senast 1975:1430) samt den lill denna lag knutna prästvalsförordningen
(1958:261, ändrad senast 1980:606). Om regeringen bestämmer det, gäller nämnda
författningar även vid tillsättningen av motsvarande tjänster i icke-terriloriella
pastoral.

Framställningar
om utredning i syfte att fä till stånd mera genomgripande förändringar av
nuvarande fillsältningsförfarande har gjorts vid upprepade fillfällen under
senare år, bl.a. vid 1970, 1975 och 1979 års allmänna kyrkomöten. Regeringen
har dock lämnat de nämnda kyrkomötesframställningarna utan åtgärd.

1979
års allmänna kyrkomöte har med anledning av väckta mofioner också anhållit hos
regeringen om förslag till en sådan ändring i prästvalslagen, att fiden för
prästernas sliftsbundenhet avkortas från fem lill elt år (KLU 1979:7, kskr
1979:7). Kyrkomötets framställning har remissbehandlats.

Frägan
om en översyn av prästvalslagen har på nytt aktualiserats dels av riksdagen
(mot. 1979/80:766, KU 1980/81:5, rskr 1980/81:15), dels i en den 9 mars 1981
ingiven skrivelse frän de kyrkliga samfälligheterna i Slockholm, Göteborg och
Malmö, dels i en skrivelse den 21 april 1981 från Svenska kyrkans
personalförbund.

I
dessa framställningar begärs sädana ändringar av nuvarande prästvals-system som
berör väsentliga frågor av såväl principiell som praktisk natur. De kan inle
genomföras utan ett grundligt utredningsarbete. Som underlag

Prop.
1982/83:6 11

för en bedömning av frågan om elt sådant bör komma till slånd
måste en undersökning först ske av del nuvarande systemet och hur detta
fungerar i praktiken. Jag har för den skull förordnal en särskild sakkunnig att
inom kommundepartementet biträda med denna undersökning.

I avvaktan
pä resultatet av undersökningen och de vidare åtgärder som den kan leda lill
bör emellertid nii vissa ändringar i prästvalslagen företas, vilka är av
praktisk natur och inte innebär några väsentliga avsteg frän de principer som
ligger till grund för nuvarande tillsättningsförfarande.

Jag lar i
det följande upp frågor om delegation till domkapitlen av beslut vid s.k. tredjegångstillsältning
av kyrkoherdar och förenklat tillsättningsförfarande beträffande särskilda
komministertjänster för andlig vård vid sjukhus. Jag tar vidare upp frågor om avkortning
av sfiftsbundenhelen för präster samt en möjlighet att lill domkapitlen
delegera beslut om dispens från vissa behörighetskrav.

2 Tredjegångstillsättning av kyrkoherdetjänster 2.1
Gällande bestämmelser m. m.

Förfarandet vid tillsättningen av kyrkoherdetjänster
regleras i lagen (1957:577) om prästval (ändrad senast 1975:1430) och i prästvalsförordningen
(1958:261, ändrad senast 1980:606).

Kyrkoherdetjänster
tillsätts två gånger av tre efter val av de röstberättigade i församling inom
pastoratet. Tredje gängen en kyrkoherdetjänst är ledig tillsätts tjänsten utan
val genom att regeringen antingen utnämner en präst som har sökt tjänsten eller
fill tjänsten förflyttar en präst som innehar en domprost- eller
kyrkoherdetjänst.

När en
kyrkoherdetjänst filisätts efter va/väljer de röstberättigade mellan sökande
som domkapitlet har fört upp på förslag fill tjänsten. Efter valet utnämner
domkapitlet den som har fält de flesta rösterna. Om flera har fått det högsta
röstetalet, utnämner domkapitlet den som domkapifiet anser böra ha företräde.

De
röstberättigade har rätt att före valet kalla en viss präst till tjänsten. Om
domkapitlet finner att den som har kallats är behörig, skall han eller hon
föras upp pä domkapitlets förslag. I sådana fall och om förslaget omfaltar minsl
två behöriga präster skall regeringen och inte domkapitlet efter valet utnämna
en av de föreslagna. I ärendet skall domkapitlet yttra sig fill regeringen.

När en
kyrkoherdetjänst skall fillsätlas utan val skall tjänsten inte ledigförklaras,
om regeringen önskar utnyttja rätlen att till tjänsten förflytta en annan präst.
I annat fall skall tjänsten ledigförklaras och sökas hos domkapitlet. Om någon
behörig sökande inte har anmält sig vid ansöknings-lidens utgång, skall
domkapitlet sälla ut en ny lid. Om del inle heller då anmäler sig någon behörig
sökande, skall tjänsten kungöras ledig när del

Prop. 1982/83:6 12

finns en möjlighet att tillsälta tjänsten. Så länge
tjänsten är ledig, skall domkapitlet dock kungöra den lediga tjänsten minst en
gång vartannat är.

När del finns en eller flera behöriga sökande, skall
domkapitlet bereda kyrkoråden i pastoratets församlingar fillfälle att yttra
sig om de sökande. Om ett kyrkoråd i sill yttrande förordar en viss sökande bör
kyrkorådet ocksä ange vilka av de sökande som kyrkorådet anser böra komma i
fråga i andra och tredje rummen.

Efter det att yttranden har kommit in frän samtUga
kyrkoråd eller liden härför har gått ul skall domkapitlet med eget yttrande
sända samtliga handlingar i ärendet till regeringen. I yttrandet skall domkapifiet
ange vem av de sökande som domkapitlet förordar till tjänsten. Domkapitlet får,
om del finns skäl, ocksä ange vilka sökande domkapitlet anser böra komma i
fråga i andra och tredje mmmen.

Mot domkapitlets beslut i fråga om tillsättning av prästerlig
tjänst får talan föras hos regeringen genom besvär. Över beslut om förslag
eller om förord Uksom över beslut om utnämning får besvär anföras av de
sökande. Berätfigade att anföra besvär över beslut, varigenom präst, som har
kallats atl uppföras på förslag, har förklarats obehörig är dels den kallade,
dels de röstberättigade.

2.2 Tidigare reformförslag

Frågan om att flytta över beslutanderätten vid s.k. tredjegängsfiUsättning-ar
från regeringen till domkapitlen här aktualiserats i olika sammanhang.

I en
promemoria (nr 99) den 12 febmari 1968 tiU ulbildriirigsdepartemenlel föreslog deparlementsulredningen
att regeringens befattning med iredje-gångstillsättningar av kyrkoherdetjänster
skulle upphöra och beslutanderätten tilläggas domkapitlen. I syfte att få en
objektiv och rättvis bedömning av de sökande tänkte sig utredningen möjligheten
att föreskriva atl domkapitlet före beslutet skuUe samråda med en central
nämnd. Utredningen hade i ett annat sammanhang föreslagit att man skulle inrätta
en sädan nämnd för prövning av vissa behörighetsärenden rörande präster.
Promemorian remitterades. Remissyttranden avgavs av kammarkollegiet,
statskontoret, statens avtalsverk, samtUga domkapitel, ärkebiskopen som hade
hört övriga biskopar. Svenska prästförbundet och Svenska kyrkans församlings-
och pastoratsförbund. I sina yltranden fiUstyrkte samtliga instanser alt
besluten i ärenden om tredjegångsfillsältningar flyttades över till
domkapitlen. Flertalet remissinstanser avstyrkte däremot förslaget om att en
särskild nämnd skulle inrättas eller att denna skulle höras i dessa fillsättningsärenden.

I anledning av väckta motioner anhöll 1970 års allmänna
kyrkomöte (KLU 1970:9, kskr 1970:22) om en utredning om och förslag till sädana
ändringar i gällande författningar rörande tillsättningar av ordinarie
församlingspräster-

Prop.
1982/83:6 13

Uga
tjänster som bl.a. skulle innebära en decentralisering av fiUsättningsför-farandet
från regeringen till domkapifien.

Genom
beslut den 6 mars 1975 lämnade regeringen såväl departementsutredningens
promemoria som 1970 års kyrkomötes framställning :Utan åtgärd.

I
sitt slutbetänkande (SOU 1972:36) Samhälle och trossamfund uttalade 1968 års
beredning om stat och kyrka att den fann del principiellt riktigt att tredjegångstillsättningarna
flyttas över fill domkapifien så snart som möjligt (s. 73). Enligt beredningen
låg en sådan överflyttning väl i Unje med huvudprincipen bakom beredningens
förslag beträffande inomkyrkliga angelägenheter.

Åven
vid 1975 och 1979 års allmänna kyrkomöten väcktes mofioner om ändringar i
ordningen för fiUsättning av ordinarie församlingsprästerliga tjänster. Båda
kyrkomötena anhöll hos regeringen (KLU 1975:8, kskr 1975:7 och KLU 1979:19, kskr
1979:21) om en utredning som bl.a. skulle syfta fill att domkapitlet i samtliga
fall fillsäller tjänster som kyrkoherde och komminister. Kyrkomötesframslällningarna
fömtsatte dock en mera genomgripande reform av präslvalslagsliftningen än
enbart elt delegationsförfarande i fråga om tredjegångslillsältningarna. Genom beslul
den 21 juni 1979 lämnade regeringen de nämnda skrivelserna från 1975 och 1979
års kyrkomöten utan åtgärd.

2.3
Föredragandens överväganden

Det
är en allmän strävan att från regeringen flytta sädana grapper av ärenden som
utan olägenhet kan handläggas av underlydande myndigheter.

Kyrkoherdetjänster
är slafiigl reglerade tjänster som enUgt gällande tjänsteförteckningsavlal för
kyrkliga tjänster (TFK) är placerade i lönegraderna F 14, F 15, F 16 eller F
18. Tjänster på denna lönenivå filisätts i regel inte av regeringen, utan av
underlydande myndigheter. Det är därför naturligt att nu på nytt ta upp frågan
om en decentraUsering av tredjegångstillsättningarna av kyrkoherdetjänster.

Enligt
min mening kan ärenden om tredjegängsfillsättning utan olägenhet flyttas fill
domkapitlen. Det kan med säkerhet antas att domkapitlens utnämning av
kyrkoherdar inte skulle ske med mindre omsorg och objekfivitet än regeringens
prövning av sådana ärenden. Under är 1980 utnämnde regeringen kyrkoherdar i 26
fall. I tvä av dessa hade en präst kallals av de röstberättigade. Övriga 24
fall gällde tredjegångsfillsältningar. I 17 av dessa ärenden fanns endast en
sökande. I övriga sju ärenden fann regeringen endast i etl fall skäl atl
utnämna en annan präst än den som domkapitlet hade förordat till tjänsten.

En
överflyttning av beslutanderätten till domkapitlen skulle inle bara svara mot
strävandena att delegera ärenden från regeringen tUl underlydan-

Prop. 1982/83:6 14

de
myndigheter utan ocksä kunna medföra en viss fidsvinsl i de fall när en vakans
har uppstått på kyrkoherdetjänsten. Den nuvarande ordningen innebär att
domkapitlet avger förord fill i-egeringen och att det härefter löper en besvärsfid
om tre veckor innan regeringen kan ta upp ärendet fill prövning. Om
beslutanderätten flyttas, kan domkapitlet omedelbart utnämna en ny kyrkoherde
efter det alt kyrkorådens yttranden över de sökande har kommil in. Det är
självklart atl möjlighet skall finnas atl genom besvär fä en utnämning prövad
av regeringen, i likhet med vad som nu gäller vid tredjegångslillsällning av komministerljänsler.
Del finns knappast anledning att anta att antalet besvärsärenden skulle bli särskill
stort. I fråga om fiUsättning av komministertjänster har nämligen under den
senaste femårsperioden i genomsnitt endast ell ärende per år kommit under
regeringens prövning.

Det
framstår alltså som klart att ärenden om tredjegångsfiUsättning av kyrkoherdetjänster
inle bör prövas av regeringen annat än efter besvär av en sökande som anser sig
orättvist bedömd; Jag förordar därför att beslutanderätten i dessa
utnämningsärenden flyttas fill domkapitlen.

Det
kan i delta sammanhang övervägas om en överflyttning av beslutanderätten tiU
domkapitlen bör omfatta ocksä tillsättningar efter val i de fall när en präst
har kallats av de röstberättigade. I dessa fall har emellertid domkapitlen
upprättat förslag i ärendena och därvid fastställt förslagsrum såväl för de
sökande som för den som senare har blivit kallad. Denna omständighet talar
enligt min mening för att utnämningsrätten bör ligga kvar hos regeringen, som
är obunden av fidigare ställningstaganden i ärendena. Jag anser således inte
all en överflyttning av beslutanderätten bör ske i dessa fall.

En
överflyttning till domkapitlen av beslutanderätten vid tredjegångslill-sällningar
förutsälter vissa ändringar i prästvalslagen. De beslämmelser som berörs av
förslaget i denna del finös intagna i 4,12,35, 36 och 42 §§ i nämnda lag. För
att åstadkomma överensstämmelse med allmänna verksstadgan bör man samtidigt
göra den ändringen i sistnämnda paragraf ätt tillkännagivande av domkapitlets
beslut skall ske genom anslag på myndighetens anslagstavla.

3
Tillsättningsförfarandet för vissa komministertjänster 3.1 Gällande bestämmelser
m. m.

Förfarandet
vid tillsättningen av komministertjänster regleras i lagen (1957:577) om
prästval och i prästvalsförordningen (1958:261).

I
likhet med vad som gäller för kyrkoherdetjänster filisätts komministertjänster
två gånger av tre efter val av de röstberättigade inom pastoratet. Tredje
gången en komministertjänst är ledig i.pastoralel skall lillsällningen ske utan
val. I detta fall tillsätts tjänsten anfingen genom atl domkapitlet

Prop. 1982/83:6 15

utnämner en präst som har sökt tjänsten, eller genom att
regeringen till tjänsten flyttar en präst som inrtehar en annan prästerlig
tjänst.

I beslut
våren 1980 godkände riksdagen nya riktlinjer för inrättande av prästerliga
tjänster för den andliga vården vid sjukhusen (prop. 1979/80:152, s. 12 ff, KrU
1979/80: 29, rskr 1979/80:357). De nya riktlinjerna innebär bl.a. atl
regeringen kan medge atl en särskild komministertjänst får inrättas i etl
pastorat om det i pastoratet finns en eller flera sjukvårdsinrättningar med fillhopa
minst 1 200 vårdplatser. En sådan tjänst skall innehas av en präst som skall ha
fill huvudsaklig uppgift att svara för den andliga värden. I fråga om de
kompetenskrav som borde ställas på innehavaren av en sädan tjänst anförde jag i
propositionen följande.

112 § lagen (1957:577) om prästval anges de befordringsgmnder
som skall beaktas vid fiUsättning av prästerliga tjänster. Bland dessa anges
också hänsyn till tjänstens särskilda behov. Bestämmelsen fär anses inrymma de
krav på personlig lämplighet och särskild utbildning eller erfarenhet som bör
ställas på en sökande till komministertjänst av här avsett slag. Jag anser
därför inte att några särskilda behörighetskrav skall behöva uppställas för
innehavare av sådan tjänst. Därernot förtjänar del att övervägas om inle, med
hänsyn till de speciella lämplighetskrav som bör ställas på tjänstinnehavaren,
tillsättning av en sådan komministertjänst varje gång borde ske i den ordning
som föreskrivs för s.k. tredjegångsfiUsättning enligt 5 § första stycket prästvalslagen.
Att införa en sådan särskild regel för tillsättningen av dessa
komministertjänster förutsälter emellertid ändring i nämnda lag. Eftersom denna
är av kyrkolags natur krävs kyrkomötets medverkan härtill. Då del är ovisst när
nästa kyrkomöte kan komma att hällas, är jag inte beredd all nu förelägga
riksdagen förslag till en sädan ändring av prästvalslagen utan anser alt frågan
bör fä anstå lill dess att ett förslag härom först har behandlats av elt
kyrkomöte. För alt lämplighetskravet vid tillsättningen redan nu skall kunna
tillgodoses bällre, vill jag föreslå att huvudman för sjukvårdsinrättning,
till vilken prästens tjänstgöring avses bli knuten, bereds fillfälle att yttra
sig över de sökande fill tjänsten. Beslämrrielser som ålägger domkapitlet att i
dessa fall inhämta sådant yttrande innan förslag upprättas eller kyrkorådet
bereds tillfälle att avge sitt yttrande över de sökande bör införas i prästvalsförordningen
(1958:261).

De i citatet sist nämnda bestämmelserna har införts genom
förordning (1980:606) om ändring i prästvalsförordningen (1958:261).

3.2 Föredragandens överväganden

Den i prcp. 1979/80:152 förutskickade ändringen i prästvalslagen
i fråga om fillsättningen av sädana komministertjänster som inrättas för andlig
värd vid sjukhus bör enligt min mening nu komma till slånd.

Jag vill i sammanhanget framhålla atl innehavarna av dessa
tjänster har att arbeta bland sjukhuspafienter från etl upptagningsområde som i
de flesta fall är betydligt vidare än det enskilda pastorat till vilket
tjänsten av praktiska skäl är knuten. Tjänstgöringens art förutsätter som regel
också särskild utbildning. Jag anser att det mot bakgrund härav inte är
motiverat att de

Prop. 1982/83:6 16 ,

röstberättigade
i pastoratet genom val skall tillsätta en sådan tjänst. Enligt min mening bör
sädana tjänster tillsättas i den ordning som föreskrivs för ttedjegångstillsättning
av komministertjänster. Del innebär bl.a. all kyrkoråden i församlingar inom
pastoratet skall beredas tillfälle alt yttra sig om de sökande i de fall då
flera behöriga sökande finns. Därutöver bör liksom nu yttrande inhämtas från
sjukhusdirektionen innan domkapifiet tillsätter tjänsten. Genom etl sådant fillsältningsförfarande
blir det enligt min mening lättare all tillgodose de behov som är förenade med
dessa tjänster saml de krav pä särskild skicklighet som ställs på innehavaren
av en sädan specialtjänst inom kyrkan.

Förslagel
innebär att 5 § prästvalslagen måste ändras (5 § ändrad senast 1975:1430).

4
Prästers stiftsbundenhet

4.1
Gällande bestämmelser m. m. -

Enligt
10 § prästvalslagen kan en präst, som inte under minsl fem år har fullgjort
prästerlig tjänstgöring inom det sfift fill vilket han efter prästvigningen
först har knufils, bara under särskilda förulsättningar på grund av egen
ansökan komma ifråga till prästerlig tjänst inom ett annat sfift. Förutsättningarna
finns angivna i kungörelsen (1958:336) med särskUda beslämmelser om
tidsbegränsad sfiftsbundenhet för präst. I kungörelsen föreskrivs bl.a. att
domkapitlet i del stift fill vilket prästen har knutits (hemsfiftet) kan
dispensera från bestämmelsen om fem års sliftsbundenhet. En sådan dispens kan
avse viss angiven tjänst och kan under vissa förutsättningar vara
tidsbegränsad. I praktiken vägrar elt domkapitel säUan en präst begärd dispens
om prästen kan åberopa sakliga skäl för sin önskan alt söka sig till ett annat
stift. Domkapitlets beslut i ärenden om dispens kan överklagas hos regeringen.

De
nämnda reglerna, som ger uttryck ål det s.k. stiftsbandel, hade ursprungligen till
syfte att skydda prästerskapet i etl stift mot konkurrens av präster utifrån
vid fiUsättning av lediga tjänster. Stiftsbandel har undan för undan mjukats
upp. Kvar står numera endast femårsregdn i prästvalslagen. Denna regels
betydelse torde i dag närmast vara atl den möjliggör för biskop och domkapitel
att pä sikt planera rekryteringen av präster till stiftet. Enligl 19 kap. 6 §
1686 års kyrkolag är del nämligen biskopen förbjudet atl "viga flera
präster, än som nödtorfteligen behövas och med lägenheter kunna •förses".
Ett domkapitel får enligt etl kungl. cirkulär den 17 december 1965 inrätta
tjänster i befordringsgång för pastoratsadjunkt endast "fill det antal, som
oundgängligen fordras för att uppehålla den prästerliga verksamheten i stiftet".
Mol prästens stiftsbundenhet svarar alltså f.n. en skyldighet för domkapitlet atl
bereda dem som har prästvigts för stiftet anställning där.

Prop.
1982/83:6 17

4.2
Förslag till ändringar

Som
jag fidigare har nämnt anhöll 1979 års kyrkomöte hos regeringen om förslag fill
en sädan ändring i prästvalslagen atl tiden för sfiftsbundenhelen avkortas till
ett år (KLU 1979:7, kskr 1979:7). I det betänkande som låg till grund för
kyrkomötets beslul anförde kyrkolagsulskottet följande.

I
motionerna framhälles, att det fidigare huvudmotivet för stiftsbandet, nämligen
att skydda stiftets präster mot konkurrens utifrån, numera bortfallit. Vidare anföres,
att prästkandidater, som överväger att tjänstgöra exempelvis i Norrland, kan
avhällas härifrån därför atl en femårig bundenhet fill sfiftel uppfattas som alltför
lång, och en arbetskraftscirkulafion mellan stiften betecknas såsom önskvärd.

Enligt
utskottets mening talar övervägande skäl för en avkortning av tiden för stiflsbundenheten.
Visserligen har arbetskraftscirkulafionen inte enbart posifiva konsekvenser,
men särskilt med hänsyn lill den numera vanUga situafionen för två
förvärvsarbetande makar synes principen om en femårig bundenhet svårligen kunna
upprätthällas. Utskottet är däremot icke berett att tillstyrka en utredning med
sikte pä ett fullständigt avskaffande av stiftsbundenheten, främst eftersom
biskopens och domkapifiets möjligheter att bestämma det antal prästvigningskandidaler
som kan mottagas då blir alltför osäkra.

Efter
remiss har yttranden över kyrkomötets framställning avgetts av kammarkoUegiet, samfiiga
domkapitel, SACO/SR och Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund.

Kyrkomötets
förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av domkapitlen i Uppsala,
Linköping, Skara, Västerås, Växjö, Härnösand, Luleå och Stockholm saml av
SACO/SR.

Kammarkollegiet
samt domkapitlet i Visby uttalar sig för en avkortning av tiden för
stiftsbundenheten till tre år och domkapitlet i Göteborg till lägst tre år.
Enligt kammarkollegiet är en bundenhet under en så kort tid som ett år mindre meningsfuU.
Kollegiet framhåller atl institutet i så fall likaväl kan avskaffas.

Enligl domkapitlet i
Strängnäs har stiftsbandel fylll en funktion genom att. medverka till etl
allvarligt ställningstagande till frägan för vilket sfift man bör prästvigas. I
vigningsstiftet tar biskopen och domkapitlet ett särskilt ansvar för
kandidaten, vilket bl.a. innebär att vederbörande garanteras en tjänst. Enligt
domkapitlet bör denna rättighet motsvaras av en skyldighet att tjänstgöra i
stiftet viss begränsad tid. Domkapitlet anser atl tre ärs tjänstgöring i
stiftet bör vara en minimitid och framhåller att en avkortning av stiftsbundenheten
till etl år gör att denna blir illusorisk. Domkapitlet förordar i första hand atl
sfiftsbundenhelen avkortas fill tre år med bibehållen dispensmöjlighet. I andra
hand förordar domkapifiet att frågan om ett eventuellt upphävande av
stiftsbundenheten utreds. Domkapitlet i Lund anser, atl stiftsbandet måste
bestå såsom hittills och i vart fall under minst tre år. Domkapitlet framhåller
att om kyrkomötets förslag genomförs mäste skyldigheten atl garantera
anställning också upphävas. Delta kräver i

Prop.
1982/83:6 18

så fall atl hela frågan länks igenom också från teologiska
utgångspunkter, vUket inte har skelt.

Domkapitlet i Karlstad avstyrker den föreslagna ändringen.
Enligt domkapitlets mening är del nödvändigt all bestämmelsen om den med
prästvigningen förenade rätlen fill tjänst till pensionsåldern tas bort och atl
endasi de i samhäUet gällande lagarna om anställningsskydd lillämpas om
stiftsbundenheten förkortas till etl år. Domkapitlet framhåller atl prästrekryteringen
nu i hög grad är knuten till stiften och atl varje stift i regel har sin egen leologgrupp
pä universiteten som odlar förbindelserna med hemsfiftet och som därifrån också
får sill ekonomiska slöd. Om stiftsbandel skulle omfatta endast ett år kommer
enligt domkapitlet stiftets roll i prästrekryteringen all slarki undermineras.
Domkapitlet anser atl kyrkomötets anhållan är myckel svagt underbyggd. Enligt
domkapitlet innebär det nuvarande sfiftsbandel inle några ölägenheter som inle
kan avhjälpas med dispens i enskilda fall. Domkapitlet framhåller atl en
inskränkning av stiftsbandet skulle få negativa konsekvenser för kyrkans
arbete.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser
alt en avkortning av tiden för stiflsbundehhel bör kunna genomföras utan
ölägenheter. Förbundet förordar dock en avkortning till tvä är pä de grunder
som kyrkolagsulskottet anfört, nämligen atl domkapitel och biskop bör ha
möjlighet atl bestämma det anlal prästvigningskandidater som kan mottagas.

4.3 Föredragandens överväganden

Kyrkomötet har anhållit om en avkortning av stiflsbundenheten
för präster från fem fill ett är. Förslaget om atl stiflsbundenheten skall
förkortas tillstyrks med endasi någol undanlag av remissinstanserna.
Remissutfallet är emellertid splittrat i fråga om den fid som skall gälla för stiflsbundenheten.

Några av de remissinstanser som anser att stiflsbundenheten
bör avkortas endasi till tre år för fram den uppfattningen att prästvigningen
för etl visst stift blir illusorisk om sfiftsbundenhelen avkortas fill ett är.
Kammarkollegiet uttalar t.ex. alt en bundenhet under så kort lid som elt år
måste vara mindre meningsfull och alt institutet i så fall likaväl kan
avvecklas helt.

För egen del är jag inte främmande för en så genomgripande
lösning av frågan som kammarkollegiet pekar pä. En sädan avveckling av sfiftsbundenhelen
skulle emellertid fä sådana konsekvenser för de enskilda sfiflens möjligheter
att överblicka och själva avväga sitt personalbehov atl man då måste överväga
helt andra former för rekrytering av präster. Under sådana förhållanden blir
det sannolikt nödvändigt att överväga någon form av centralt
antagningsförfarande. Delta förfarande skulle innebära så betydande avvikelser
från den nuvarande ordningen, att det kräver mera omfattande- överväganden än
dem som ligger till grund för kyrkomötets framställning.

Prop.
1982/83:6 19

Jag är alltså redan av detta skäl inte beredd att nu
föreslå all sfiftsbundenhelen avvecklas.

Av de skäl
kyrkolagsutskoltet har angett anser jag i likhet med sä gott som samtliga
remissinstanser att en avkortning av stiflsbundenheten bör ske. Jag anser emellerfid
att stiftsbundenheten inte bör tidsbegränsas till endast etl år. Som bl.a.
kammarkollegiet har framhållit måste en bundenhet under så kort tid anses
mindre meningsfull. En avkortning av sfiftsbundenhelen fill etl år skulle
dessutom äventyra syftet med den nya prästutbildningen. Denna bygger i hög grad
pä en medverkan från de olika stiften. Stiftens villighet alt medverka i
utbildningssammanhanget grundar sig naturligtvis på en förväntan om etl mera långsikfigt
samarbete med de blivande prästerna. Enligt min mening bör man skaffa sig nägra
ärs erfarenhet av den nya prästutbildningen, som genomfördes fr.o.m. hösten
1980, innan man överväger,en mera genomgripande reform i fråga om stiftsbandet.

Som jag
tidigare har anfört anser jag alt stiflsbundenheten ändock bäde kan och bör
avkortas.. I likhet med kammarkollegiet och flera domkapitel anser jag att en
lämplig minimitid för denna bundenhet är tre år. En treårig bundenhet ger
stiftsbandet ett reellt innehåll samfidigt som den inte alltför myckel hindrar
en arbetskraftscirkulafion. Tre är är ocksä den tjänstgöringstid som enligt 1
§ prästvalsförordningen (1958:261) krävs för rätlen atl söka en
kyrkoherdetjänst. Om man väljer en fidsgräns om tre år behöver en präst alltså
inte söka domkapitlets dispens från stiflsbundenheten för alt kunna söka en
kyrkoherdetjänst i elt annat stift när prästen i övrigt är behörig.

Olägenheten
av en begränsad stiftsbundenhet under tre år lär inte vara särskill stor i de
situationer där en präst har grundad anledning atl dessförinnan söka sig fill
ett annat stift. Domkapitlen tillämpar redan i dag en generös praxis vid
dispensprövningar. Prästens familjesituation och makes förvärsarbete torde
liksom i dag utgöra tillräckliga skäl för dispens. En avslagen dispensansökan
kan alltid överklagas hos regeringen.

Milt ställningstagande i denna del innebär sålunda att jag
förordar att bestämmelserna om prästers stiftsbundenhet ändras sä att tiden för
denna bundenhet avkortas till tre är. Förslaget innebär att 10 § prästvalslagen
mäste ändras.

5 Dispens från vissa behörighetskrav

Enligl 11 § prästvalslagen (11 § ändrad senast 1975:1430)
kan regeringen föreskriva att en domprost, kyrkoherde eller komminister, som
inte en viss minsta fid har innehaft den tjänst fill vilken han senast har
blivit utnämnd, inte utan regeringens fillslånd kan pä grund av egen ansökan
komma i fråga lill annan prästerlig tjänst.

Med slöd
av den nyss angivna bestämmelsen har i 2 § prästvalsförordningen (1958:261, 2
§ ändrad senast 1976:10) föreskrivits, att domprost fär pä grund av egen
ansökan komma i fråga till annan prästerlig tjänst endast om

Prop.
1982/83:6 20

han
har innehaft sin tjänst i minst fem år. Detsamma gäller beträffande en
kyrkoherde som söker annan prästerlig tjänst i samma eller lägre lönegrad.
Vidare föreskrivs att en komminister får söka en komministertjänst i annat pastorat
som är placerad i samma eller lägre lönegrad endast om han har innehaft sin
tjänst minst tre år. I paragrafen anges vidare att regeringen kan medge
undantag från de angivna viUkoren.

Syflel
med de nämnda bestämmelserna är att undvika alltför täta ombyten av innehavare
av ordinarie församlingspräsltjänster. Dispens beviljas därför inte enbart av
det skälet att en sökande finner en annan tjänst mera lockande än den som
sökanden redan innehar. Det skall finnas starka skäl för atl vederbörande skall
fä lämna den innehavda tjänsten. Sådana skäl kan vara alt söka i
arbetsförhållandena på platsen, t.ex. problem i samarbetet med medhjälpare i
församlingen o.d. Åven familjeskäl eller hälsoskäl kan mofivera att dispens ges
för att möjliggöra flyttning från den innehavda tjänsten.

För regeringens bedömning
av dessa ärenden är ofta domkapitlets kännedom om de lokala förhållandena eller
sökandens personUga skäl av avgörande betydelse. Enligt min mening kan det
därför övervägas, om inte dispensprövningen i dessa ärenden bör kunna delegeras
lill det domkapitel som prästen lyder under. Liknande delegafion frän
regeringen till domkapitlen av dispensprövningen i andra ärenden rörande
tillsättningen av präslerUga tjänster har skett på senare tid.

En förutsättning för att
genomföra en delegering av de dispensbeslut som det här är fråga om är emeUertid
atl 11 § prästvalslagen ändras så att där framgår att annan myndighet än
regeringen kan meddela dispens. Jag förordar en sådan ändring av paragrafen.

6 Upprättat
lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundeparlementet upprättats
förslag tiU lag om ändring i lägen (1957:577) om präslval.

7 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen inhämtar kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet för
sin del godkänner förslaget.

8 Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl från kyrkomötet
inhämta det yttrande som föredraganden har hemstäUt om.

Prop. 1982/83:6 21

Bilaga
2

KYRKOMÖTETS
SKRIVELSE

nr
9

1982-05-10

REGERINGEN

Kyrkolagsutskottets
betänkande 1982:5 med anledning av dels regeringens skrivelse med förslag till
ändring i lagen om prästval, dels ock \ ämnet väckta motioner

Med
överlämnande av nämnda betänkande fär jag anmäla atl kyrkomötet den 7 maj 1982
har bifallit vad utskottet hemställt.

OLOF
SUNDBY

/Bengt
Törnell

Prop. 1982/83:6 22

Kyrkolagsutskottets betänkande 1982:5

med
anledning av dels regeringens skrivelse med förslag till ändring i lagen om
prästval, dels ock i ämnet väckta motioner

Regeringen har i skrivelse, beslutad den 18 mars 1982, nr
4, till kyrkomötet överlämnat utdrag av regeringsprotokoll för alt inhämta
kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet för sin del godkänner vid skrivelsen
fogat förslag till lag om ändring i lagen (1957:577) öm prästval. Skrivelsen
har hänvisats till kyrkolagsutskoltet. Lagförslaget är av följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval

utfärdad den

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:577) om
prästval

dels all 35 § skall upphöra alt gälla,

dels att 4, 5, 10, 11, 12, 36 och 42 §§ skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

4§'

Kyrkoherdetjänst tillsättes utan En kyrkoherdetjänst skaU tillsät-

val var tredje gäng tjänsten är ledig, las utan val var
tredje gång den är

genom alt regeringen utnämner ledig. Tjänsten tillsätts antingen

präst, som sökt tjänsten, eller till genom att domkapitlet utnämner en

tjänsten förflyttar präst, som inne- präst, som har sökt tjänsten, eller

har domprost- eller kyrkoherde- genom att regeringen till tjänsten

tjänst. förflyttar en präst, som
innehar

domprost- eller kyrkoherdetjänst.

År jämlikt 16 § andra stycket eller 19 § andra stycket
särskild valförrättning ej erforderlig, utnämner domkapitlet den präst som
skall anses vald.

Har under val jämte annan ställ präst, som kallats av de
röstberättigade, utnämner regeringen en av dem som ställ under val.

Efter val till kyrkoherdetjänst i annat fall än ovan sägs
utnämner domkapitlet den som vid valet erhållit de flesta rösterna eller, om
flera fäll högsta röstetal den av dem som domkapitlet finner böra erhålla företräde.

5 §2

Var tredje gång komminister- Om del i ett pastoral finns en

t'iänstärledigipasloratetskertillsätt- särskih inrättad
komministertjänst, ningen utan val, antingen genom att vars innehavare
huvudsakligen skall

Nuvarande
lydelse

domkapitlet utnämner präst, som sökt tjänsten, eller
genom att regeringen lill tjänsten förflyttar präst, som innehar annan
prästerlig tjänst.

Föreslagen lydelse

tjänstgöra vid sjukhus, skall tjänsten tillsättas utan
val.

Var tredje gäng en annan komministertjänst är ledig i ett
pastorat skall tjänsten också tillsättas utan val. / dessa fall tillsätts
tjänsten antingen genom att domkapitlet utnämner en präst, som har sökt
tjänsten, eller genom alt regeringen till tjänsten förflyttar en präst, som
innehar annan prästerlig tjänst.

Om tillsällning ulan val i visst fall, då präst är ensam
behörig sökande, stadgas i 16 § tredje stycket.

Efter val till komministertjänst tillsätter domkapitlet
tjänsten enligt vad i 4 § fjärde stycket stadgas om kyrkoherdetjänst.

10 §3

Har präst ej under minsl fem år En präst, som inte under minst tre

fullgjort
prästerlig tjänstgöring inom det sfift, till vilket han efter prästvigningen
först knutils, må han endast under villkor, som regeringen föreskriver, på
grund av egen ansökan komma i fråga fill prästerlig tjänst inom annat sfift.

är har fullgjort prästerlig tjänstgöring / det stift till
vilket prästen efter prästvigningen först har knufils, får endasi på viUkor,
som regeringen föreskriver, på grund av egen ansökan komma i fråga till
prästerlig tjänst i annat sfift.

11 §"

/ beslämmelser
som regeringen meddelar kan föreskrivas att domprost, kyrkoherde eller
komminister, som ej innehaft den tjänst, tiU vilken han senast blivit
utnämnd, viss minsta lid, ej utan regeringens tillstånd kan komma i fråga
till annan prästerlig tjänst på grund av egen ansökan.

Regeringen får föreskriva atl den som innehar en tjänst
som domprost, kyrkoherde eller komminister och som ej under en viss minsta lid
har innehaft tjänsten inte på grund av egen ansökan får komma i fråga till
annan prästerlig tjänst utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

12 §
På förslag till prästerlig tjänst skola behöriga sökande uppföras efter som de,
med hänsyn jämväl lill tjänstens särskilda behov, finnas äga företräde i
förtjänst och skicklighet. Därvid böra tagas i betraktande såväl det nit, del
allvar och den skicklighet som sökande visat i honom dittills anförtrott kall,
jämte hans ijänslålder, som ock den lärdom han ådagalagt genom examina, utgivna
skrifter eller annorledes.

Samma
befordringsgrunder skola gälla vid avgivande av förord, som i

35
§ sägs,
och vid utnämning jämUkt

36
§.

Samma
befordringsgrunder skaU gälla vid utnämning enligl 36 §.

36 §5

Ar fråga
om komministertjänst, äger domkapitlet, sedan yttranden

Sedan
yttranden enligt föreskrifterna i 34 § har kommu in eller

Prop. 1982/83:6 24

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

enligt föreskrifterna i 34 § inkommU därför bestämd tid
har gått ut, får eller därför bestämd tid utgåu, lill domkapitlet utnämna en
behörig tjänsten utnämna behörig sökande. sökande lill tjänsten.

42 §" .■ . ■ ' '

, Talan mol domkapitlets beslul enligt 40 och 41 §§ föres
hos kammarrätten genom besvär. Talan mot annat beslut av domkapitlet i fräga om
tillsättning av prästerlig tjänst föres hos regeringen genom besvär.

Besvärshandlingen skall hava in- Besvärshandlingen skall ha kom-

kommit inom tre veckor frän den w/r/n inom tre veckor frän den dag,

dag, dä beslutet fillkännagavs ge- då beslutet tillkännagavs genom

nom anslag / domkapitlets lokal. anslag på domkapitlets anslagstavla

Över beslut om förslagna ock över Över beslut om förslag eller beslut

beslul om förord, som i 35 § sägs, om
utnämning enligl 36 § får besvär

eller om utnämning jämlikt 36 § må anföras
endast av den som har sökt

besvär anföras endast av sökande; tjänsten.
Över beslut varigenom en

dock må besvär över beslut, vari- präst,
som/lar kallats att uppföras pä

genom präst, som kallats att uppfö- förslag,
har förklarals obehörig dar

ras pä förslag, förklarals obehörig, fill
får besvär dock anföras av den

därtill, anföras av den kallade och av kallade
och. av var och en som är

röstberättigad. röstberättigad..

1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1983.

2.
Ärende som vid
utgången av år 1982 är anhängigt hos regeringen handläggs enligl äldre
bestämmelser

I anledning av skrivelsen har väckts tre motioner, som
likaledes hänvisats fill kyrkolagsutskotlet. I motionen nr 15 av Sune Garmo m.fl.
yrkas, atl kyrkomötet hos regeringen anhåller om en skyndsam utredning med
direktiv atl avskaffa präslvalssystemel. I motionen nr 19 av Anders Svärd framhälles
behovel av en mer genomgripande förändring av tillsättningsförfarandet när del
gäller församlingspräslerliga tjänster och yrkas, atl kyrkomötet som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen. 1 motionen nr 81 av
Gunnar Andersson m.fl. yrkas, ätt kyrkomötet hemställer atl regeringen - i
stället för atl nu lägga proposilion om de föreslagna ändringarna i prästvalslagen
- till nästkommande kyrkomöte lägger fram förslag till nya bestämmelser,
innebärände éti slopande äv välförfärandet.

Utskottet

Såsom redovisas i skrivelsen har förfarandet vid fiUsättning
av oi-dinarie församlingspräslerliga tjänster sedan.länge varit föremål,för
kritik, och framställningar om utredning i syfte all få lill sländ mera
genomgripande förändringar har gjorts bl. a. av de tre senasie kyrkomötena.
Departementschefen har nu förordnal en särskild sakkunnig att inom
kommundepartementet verkställa en undersökning av det nuvarande systemet och
hur detta fungerar i praktiken. I avvaktan pä resultatet av undersökningen och
de

Prop.
1982/83:6 25

vidare åtgärder som den kan leda till föreslås nu ett
antal ändringar, som anges vara av praktisk natur och inte innebära några
väsentliga avsteg från de principer som ligger till grund för nuvarande lillsätlningsförfarande.
För det första föreslås, att befogenheten atl utnämna kyrkoherdar vid s. k. tredjegångsfillsältningar
flyttas från regeringen till domkapitlen, varvid besvärsmöjlighet tillskapas.
För del andra ändras tillsättningen av sådana komministerljänsler som inrättas
för andlig vård vid sjukhusen så atl de alltid fillsälts i den ordning som
föreskrivs för tredjegångslillsällning av komministertjänster. För det tredje
avkortas sfiftsbundenhelen för nyvigda präster från fem lill tre är, och för
det fjärde tillskapas möjlighet för regeringen att delegera dispensbeslut för
sökande av ny tjänst fill domkapitlen.

Utskollel finner de av regeringen föreslagna
förändringarna i sak välmotiverade, en mening som samtliga motionärer i och för
sig synes dela. Samtliga motionärer framför emellertid önskemål om mera
genomgripande ändringar och riktar i synnerhet stark kritik mot valförfarandet.
1 motionen nr 81 anföres farhågor för alt de föreslagna ändringarna kan medföra
en fördröjning av en mera genomgripande reform. Med hänsyn till de åtgärder som
nu vidtagits inom departementet anser utskoltet emellertid inle att det finns fog
för sädana farhågor ulan tillslyrker alt kyrkomötet för sin del antager de av
regeringen föreslagna ändringarna. En redaktionell jämkning bör dock företagas
i 5 §, eftersom den i skrivelsen föreslagna lydelsen enligl ulskotlets mening
kan föranleda den misstolkningen atl beräkningen av när tillsättningen ulan val
skall ske i ell pastorat med flera komministertjänster skall ske för varje
tjänst särskilt.

Utskottet delar den mening som kyrkolagsutskollen vid
1970, 1975 och 1979 års kyrkomöten i sina av kyrkomötet godtagna betänkanden
anfört, nämligen att det nuvarande förfarandet vid tillsättning av
församlingsprästerliga tjänster är i behov av en snar och genomgripande
omgestaltning. Eftersom etl utredningsförfarande nu påbörjats inom kommundeparlementet
anser utskottet någon särskild framställning utöver del instämmande i sak med
huvudsynpunkterna i motionerna som utskottets motivering innebär icke påkallad.

Utskoltet hemställer därför

1. att kyrkomötet med anledning av ifrågavarande skrivelse,
nr 4,

mätte lill regeringen anmäla att kyrkomötet för sin del antagit

det i skrivelsen upptagna förslaget till lag om ändring i lagen

(1957:577) om prästval med den ändring av 5 § som i bilaga till

delta belänkande anges säsom ulskotlets förslag;

2. att motionerna nr 15, 19 och 81, i den män de ej kan
anses

besvarade med vad utskottet ovan anfört, icke måtte föranleda

nägon kyrkomötets åtgärd.

Lidingö den 27 april 1982

Pä kyrkolagsutskottets vägnar GUSTAV ÖBERG

Prop.
1982/83:6 26

I detta ärendes slutbehandling inom utskoltet har
deltagit: Gustav Öberg, Carl Strandberg, biskop Per-Olov Ahrén, biskop Bertil Gärtner,
Karl-Erik Johansson i Boxholm, biskop Sven Lindegärd, Christina Odenberg, Stina
Eliasson, Bertil Ericsson, Eskil Jinnegård, Alvar Lundqvist, Margareta Schwartz,
Anders Svärd och Per Wihlborg.

Särskilt yttrande

av Anders Svärd.

Utskollel borde enhgt min mening, utöver vad som anförs i
utlåtandet, beträffande mofionsyrkandena, ha föreslagit kyrkomötet besluta ge
regeringen som sin mening till känna vad som i motionen nr 19 anförts
beträffande framfida tillsättningsförfarande för församlingsprästerliga tjänster.

Prop.
1982/83:6

27 Bilaga

Nuvarande lydelse

Var
tredje gång komministertjänst är ledig i pastoratet sker tillsättningen
ulan val, antingen genom all domkapitlet utnämner präst, som sökt tjänsten,
eller genom att regeringen till tjänsten förflyttar präst, som innehar annan
prästerlig tjänst.

Utskottets
förslag

Var
tredje gäng komministertjänst är ledig i pastoratet sker fillsättningen utan
val, anfingen genom atl domkapitlet utnämner präst, som sökt tjänsten, eller
genom atl regeringen till tjänsten förflyttar präst, som innehar annan
prästerlig tjänst.

Första stycket avser ej sådan särskill inrättad komministertjänst,
vars innehavare huvudsakligen skall tjänstgöra vid sjukhus. Sådan tjänst skall
alltid tillsättas utan val.

Om
lillsättning ulan val i vissa fall, dä präst är ensam behörig sökande, stadgas
i 16 § tredje stycket.

Efter
val till komministertjänst tillsätter domkapitlet tjänsten enligt vad i 4 §
fjärde stycket stadgas om kyrkoherdetjänst.

GOTAB
71663 Stockholm 1982