Prop. 1982/83:68

Prop.
1982/83:68

Regeringens proposition

1982/83:68

om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen

beslutad den 18 november 1982.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i
bifogade utdrag av regeringsprolokoll för den åtgärd eller det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

ROINE CARLSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten övertar Statsföretag AB:s
aktier i Luossavaara-Kiirunavaara AB, AB Statens Skogsindustrier, SSAB Svenskt
Stål AB, Svenska Petroleum AB och Norrbottens Järnverk AB enligt villkor som
anges i etl mellan staten och Statsföretag träffat avtal, .avtalet innebär bl.a.
all staten lill Statsföretag skall utge elt kontant belopp på 2400 milj. kr.,
all Statsföretag till staten överlåter en fordran på Svenska Petroleum på 62
500000 kr. samt att staten efterger sina fordringar på Statsföretag på
sammanlagt 225 108 000 kr. på grund av lån som lämnats för aktieteckning m. m.
i Svenska Petroleum. Det innebär vidare all staten övertar betalningsansvaret
för en skuld på 450 milj. kr. som Statsföretag har lill Norrbottens Järnverk.

För föriusttäckning i Regioninvest i Norr AB föreslås ett
statligt tillskott till bolaget på 110 milj. kr.

För all genomföra en finansiell rekonstruktion av AB
Statens Skogsindustrier föreslås atl bolaget får elt kapitaltillskott på 2000
milj. kr.

1 Riksdagen 1982/83. 1 .samt. Nr 68

Prop.
1982/83:68 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen. Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Rainer, Boström, Bodström, B. Andersson, Gradin, Dahl,
R. Carlsson.

Föredragande: statsrådet R. Carisson

Proposition om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen

1 Inledning

Riksdagen beslöt våren 1982 (prop. 1981/82:125, NU
1981/82:53, rskr 1981/82:405) atl anvisa etl lillskon pä 300 milj. kr. lill
Statsförelag AB. Tillskotlels syfte var alt trygga bolagets likvidilelsutveckling
i avvaktan på förslag om rekonstruktion av Statsförelagsgruppen.

Statsföretag har i skrivelse den 16 februari 1982
hemställt om kapitaltillskott lill bolaget. Härutöver har skrivelser inkommit
avseende Regioninvest i Norr AB (Regioninvest) och Svenska Industrielableringsaktiebola-gel
(Svetab).

I fråga om Statsföretag har Öhrlings Revisionsbyrå AB på
industridepartementets uppdrag i samarbete med företaget analyserat
företagsgruppens planer för åren 1982-1984 och beräknat det erforderiiga
kapitalbehovet enligl dessa planer.

Härutöver har i fråga om AB Statens Skogsindustrier (ASSI)
en analys gjorts av bolagels resultatutveckling och kapitalbehov för åren
1982-1984. ASSI har i en skrivelse som inkom lill industridepartementet den 15
november 1982 hemställt om statlig medverkan för all genomföra en finansiell
rekonstruktion.

Dåvarande chefen för industridepartementet, statsrådet
Nils Åsling. tillsatte våren 1982 en arbetsgrupp med uppgift alt se över
Statsföretags-gruppens struktur och finansiering. Arbetsgruppen begärde
entledigande från uppdraget den 5 oktober 1982. Arbetsgruppens
utredningsmaterial har överlämnats till industridepartementet.

I det följande kommer jag atl föreslå en organisatorisk
uppdelning av Statsförelagsgruppen, som innebär bl.a. atl Statsföretags aktier
i Luossa-

Prop.
1982/83:68 3

vaara-Kiimnavaara AB (LKAB), SSAB Svenskt Stål AB (SSAB), ASSI,
Norrbottens Järnverk AB (NJA) och Svenska Petroleum AB förvärvas av staten. Jag
kommer också atl föreslå att slaten läcker förluster i Regioninvest och alt en
ekonomisk rekonstruktion genomförs av ASSI.

2 Statsföretagsgruppens ekonomiska utveckling

På industridepartementets uppdrag har Öhrlings
Revisionsbyrå AB i samarbete med Statsföretag gjort en genomgång och sammanställning
av de akutella ekonomiska planer som framtagits inom Slalsföretagsgruppen i
syfte alt utgöra underiag för bedömning av erforderligt kapitaltillskott.
Analysen genomfördes vid årsskiftet och i början av år 1982. En uppföljning av
undersökningen har gjorts under september-oktober 1982.

Underlag för bedömningen har varit en långsiktsplan för Statsförelagsgruppen
för åren 1982-1984. För ell flertal av Statsföretags mer väsentliga dotterbolag
gjordes dessutom en detaljerad genomgång i början av år 1982. Analysen av
gruppens ekonomi ulgår från alt dess sammansättning och struktur i allt väsenlligl
bibehålls oförändrad. Några statliga tillskott utöver vad som redan har
beslutats av riksdagen har inte beaktats.

Riksdagen beslöt våren 1982 all ge Statsföretag elt
tillskott på 300 milj. kr. för att stärka bolagets likviditet i avvaktan på ett
slutligt förslag om rekonstruktion av företagsgruppen (prop. 1981/82:125, NU
1981/82:53, rskr 1981/82:405).

Statsföretags
prognoser uppgjorda i millen av år 1982 grundas pä att en konjunkturuppgång
väntas mot slutet av år 1983. Åven för år 1984 bedöms den goda konjunkturen
bestå. Slatsförelagsgruppens omsältning för år 1982 beräknas uppgå till 16,8
miljarder kronor. Omsättningen i nominella termer antas i långsiktsplanen öka
med nära 40% under perioden. Bruttovinsten väntas samlidigt förbättras. Slatsförelagsgruppens
prognostiserade resultatutveckling åren 1982-1984 innebår likväl en
ackumulerad förlust efter finansiella intäkter och kostnader under perioden på
2000 milj. kr. Tillkommande nedskrivningsbehov i flera av dotterbolagen medför
ytterligare kostnader. Resultatet efter finansiella poster har för perioden
prognostiserats till totalt -3 100 milj. kr. Gruppens resultat efter skatt
uppgick år 1981 till -1687 milj. kr. Förär 1982 prognostiseras motsvarande
resultat lill -1800 milj. kr., varvid hänsyn tagits till devalveringen i
oktober 1982. För 1983-1984 förväntas fortsatta underskott. Vid bedömning av
prognoserna bör man ha i åtanke alt gruppen inte har beaktat någon löpande föriusttäckning
vilket innebär all förlusterna löpande måste finansieras med ökad upplåning med
därtill försämrat räntenetto. Detta utgör dock en hypotetisk situation då den
upplåning som skulle erfordras inte är möjlig all genomföra med hänsyn lill
moderbolagets urholkade

Prop.
1982/83:68 4

slällning. Prognosen presenteras likväl enligl delta
mönster för att utgöra bakgrund för bedömning av erforderligt kapitaltillskott lill
gruppen.

Inom regeringskansliet har de olika bedömningar av
Statsföretags förväntade ekonomiska utveckling som framkommit under år 1982
följts noga. Dessa bedömningar är fortlöpande föremål för omprövning helt eller
delvis. De siffror som redovisas i denna proposition baseras om inte annat
anges pä senast tillgängliga uppgifter från Statsföretag. Alla kända förlustrisker
och medelsbehov för rekonstruktioner som påtalats av Statsföretag har medtagits
i resultatprognoserna. Det bör noteras att det redovisade siffermaterialet
speglar gruppens utveckling utan beaktande av de positiva resultateffekter som
nya åtgärdsprogram för dotterbolagen bör medföra. Åtskilliga åtgärder bör efter
en finansiell rekonstruktion kunna genomföras med resultatförbättringar som
följd.

De största underskotten finns i ASSI, LKAB och Beroxo AB saml
i moderbolaget. Jag kommer senare atl redogöra för den ekonomiska utvecklingen
inom ASSI.

Efter beslut av riksdagen hösten 1981 genomfördes en
ekonomisk rekonstruktion av LKAB för åren 1982-1984 (prop. 1981/82:56, NU
1981/82:13, rskr 1981/82:82). LKAB har i sina förnyade resultatprognoser
omvärderat antagandet om volymutvecklingen på malmmarknaden vilket leder till
en minskning av produktionen. Detta medför att resuliatet försämras jämfört med
tidigare prognoser. För år 1982 väntas LKAB redovisa en förlust på ca 500 milj.
kr. Budgetarbetet för år 1983 inriktas mot alt nä ett nollresultat.

Enligt en ekonomisk analys som genomförts av Beroxo finns
det ingen möjlighet för bolaget att redovisa lönsamhet inom överskådlig tid. De
löpande förlusterna inkl. kapitalkostnader för åren 1982-1984 har uppskattats
till ca 350 milj. kr. För bolagets framtida verksamhet förutsätts att
moderbolaget tillskjuter kapital för att täcka förlusterna och för att bibehålla
aktiekapitalet på en lägsta tillåten nivå. Under förutsättning att verksamheten
skall drivas vidare måste Beroxo rekonstrueras.

1 motsats till den förväntade negativa
resultatutvecklingen i ovan nämnda dotterbolag förväntas bl.a. Investment AB Procordia.
Ceaverken AB. SARA AB och Kabi Vitrum AB redovisa en gynnsam resultatutveckling.

För Statsföretagsgruppen innebär den försämrade
resultatutvecklingen krav på ökad upplåning. Enligt bokslutet år 1981 uppgick
lån och andra skulder till 16390 milj. kr., motsvarande mer än 70% av gruppens
totala tillgångar, 22970 milj. kr. Det egna kapitalet inkl. beskattade och
obeskattade reserver uppgick till 6570 milj. kr., vilket innebär en soliditet
av ca 26%. Med den antagna utvecklingen beräknas eget kapital i gruppen är 1984
ha minskat till 2 380 milj. kr., vilket skulle ge en soliditet av II %..

Investeringarna i gruppen väntas ligga på en betydligt
lägre nivå än under tidigare år. För är 1980 uppgick gruppens sammanlagda
investering-

Prop.
1982/83:68 5

ar tUl 2 330 milj. kr. För innevarande år beräknas
motsvarande belopp till 1 100 milj. kr. Investeringsvolymen antas i långsiktsplanen
i princip halveras för gruppen i jämförelse med toppåret 1980. Basindustriförelagen
inom gruv-, skogs- och kemibranscherna bedömer atl deras investeringsnivå i
princip skall ligga på oförändrad nivå i löpande penningvärde, vilket medför
sänkta investeringsvolymer. Avskrivningarna enligt plan beräknas under
prognosperioden läcka drygt 80% av planerade investeringar.

2.1 Moderbolagets utveckling

Enligt långsiktsplanen väntas moderbolaget. Statsföretag,
redovisa etl underskott under åren 1982-1984 på sammanlagt ca 3400 milj. kr.
Resultatet har då tillgodoräknats det tillskott på 300 milj. kr. som riksdagen
beslöt tidigare i år. Föriuslen förorsakas huvudsakligen av alt moderbolaget
tvingas atl lämna betydande koncernbidrag eller aklieägartillskott lill flera
av dotterbolagen för atl täcka förluster samt av elt myckel slort negativt
finansnetto.

För innevarande år har en föriust på ca 1 600 milj. kr.
prognostiserats för moderbolaget. Resultatutvecklingen innebär all
moderbolagels egna kapital urholkas redan i 1982 års bokslut.

Statsföretags totala tillgångar i form av likvida medel,
fordringar och aktier uppgick enligl bokslutet år 1981 till 8450 milj. kr.
Skulderna uppgick till 4760 milj. kr. och egel kapital inkl. beskattade
reserver till 3690 milj. kr.

Till följd av elt flertal tyngre dotterbolags prognoser om
fortsatta förluster ställs utökade anspråk på moderbolagels finansiella
resurser, varför moderbolaget utan kapitaltillskott skulle tvingas tillgripa en
kraftigt ökad upplåning. Enligt dessa beräkningar skulle Statsföretag tvingas
finansiera kapitalanspråken från dotterbolagen med kortfristig upplåning,
vilket leder till ett ytterligare försämrat räntenetto och fortsalt urholkning
av bolagets egna kapital. I prognosen för år 1984 väntas eget kapital inkl.
reserver endasi uppgå till 430 milj. kr. Della innebär an mer än två
tredjedelar av aktiekapilalel förbrukats och alt bolaget skulle vara likvidationspliktigt.

En fortsatt verksamhet ulan kapitaltillskott är dessutom
inte möjlig då det s. k. negalivklausululrymmel i moderbolaget överskrids före
utgången av år 1982. Moderbolaget har nämligen inle ställt några säkerheter för
sin låneslock i form av garanti eller pantförskrivning av tillgångar. I stället
innehåller lånekonlrakten s. k. negativklausul för de svenska obligationslånen
och andra speciella villkor för utlandslånen. I den händelse negalivklausululrymmel
överskrids kan långivare förklara moderbolaget i default vilket medför all
Statsföretags långfristiga upplåning på ca 2000 milj. kr. kan sägas upp lill
omedelbar återbetalning. Default uppslår om summan av egel kapital och hälften
av obeskattade reserver i princip understiger summan av den långfristiga
upplåningen samt ingångna ansvarsförbindelser för koncernföretagens upplåning.

Prop.
1982/83:68 6

Med hänsyn till moderbolagels finansiella situation finns
del inga praktiska förulsättningar atl med antagen resultatutveckling kunna la
upp de i prognosen medtagna kortfristiga länen.

Moderbolagets likvida medel lappas successivt av under
innevarande år. Akut likvidiletsbrist förväntas uppkomma under första halvåret
1983.

1 aktieförvaltande förelag som Statsföretag brukar en
målsättning vara atl aktieinnehavet i dotterbolag i det närmaste skall
motsvaras av egel kapital. I 1981 års bokslut uppgick bokfört värde på aktierna
i Statsförelags balansräkning lill 4 550 milj. kr. och översteg därmed det egna
kapitalel inkl. beskattade reserver med ca 860 milj. kr. Annorlunda uttryckt
innebär della all moderbolaget lånefinansieral en avsevärd del av
aktieinnehavet. Detta innebär i sin lur att avkastningen på aktieinnehavet
måste vara så slor att den förutom avkastningen på eget kapital läcker
räntekostnaderna förknippade med upplåningen. Dotterbolagens sammanlagda
avkastningsförmåga är sädan att det f. n. inle finns förulsällningar för att
läcka dessa räntekostnader, än mindre alt ge någon avkastning på del egna
kapitalet.

Av min redovisning framgår alt Statsförelagsgruppen måste
rekonstrueras finansiellt. För att sanera moderbolagets och flera av
dotterbolagens finanser kommer atl krävas betydande statliga tillskott. Enbart
för moderbolaget är etl tillskott pä ca 1000 milj. kr. nödvändigt. För all
finansiera förväntade förluster och rekonstruktioner av dotterbolag vid sidan
av ASSI, LKAB, SSAB och Svenska Petroleum erfordras ell kapitaltillskott på I
000-1 500 milj. kr. efter del alt bidrag från övriga dotterbolag ianspråklagils.
Osäkerheten i sistnämnda belopp avser framför allt Beroxos och Regioninvests
resultatutveckling. Till detta skall också läggas att ASSI behöver ett
kapitaltillskott som uppgår till 2000 milj. kr. för att genomföra en finansiell
rekonstruktion. Jag återkommer i det följande till dessa frågor.

3 Organisatoriska förändringar av Statsföretagsgruppen

Statsföretag är i dag etl konglomerat med verksamhet inom
en mängd branscher, med företag av myckel olika storlek och mycket olika ekonomiska
förutsättningar saml med företag med kraftigt varierande näringspolitisk
betydelse. De tyngsta dotterbolagen och intresseföretagen såsom LKAB, SSAB, ASSI
och Svenska Petroleum är av sädan storiek i fråga om resultatvariationer,
investeringsvolymer o. dyl. atl vart och ett av dessa bolag i vissa lägen kan
sälla Statsföretags hela existens på spel. Dessa företag konkurrerar med elt
mycket stort anlal jämförelsevis små företag om Statsföretags finansiella
resurser. För en närmare beskrivning av Slatsförelagsgruppens sammansättning m.
m. hänvisas lill 1982 års Redogörelse för de Statliga förelagen (skr
1982/83:20).

Prop.
1982/83:68 7

Förelagsgruppens volym och sammansättning har vidare ökat
så all gruppen har blivit för slor och svåröverskådlig för atl kunna
administreras och styras på ett effektivt säll.

Jag anser därför alt en organisatorisk uppdelning av
Statsföretagsgruppen nu bör ske. I det följande kommer jag att lämna förslag
om detta. Som en bakgrund lill förslagen vill jag dock först presentera några
av de principer för organisationen av den statliga företagssektorn som varit
vägledande för mitt förslag.

-
Huvudprincipen
bör vara alt statliga bolag grupperas i koncerner. Därigenom begränsas antalet
bolag som direkt ägs av slaten och mängden av ägarfrågor som direkt belastar
regeringskansliet, främst industridepartementet.

-
Staten måste
som ägare av förelag ha ett effektivt inflytande över policyfrågor rörande den
statliga företagssektorn som helhet. Det formella instrumentet för statens
inflytande i dess roll som förelagsägare är bolagsstämman. Därtill kommer alt
staten har möjlighet all genom villkor i samband med bl.a. kapitaltillskott saml
i vissa fall genom föreskrifter i s. k. offertavtal utöva ell inflytande över
verksamheten. Vidare utövas statens inflytande genom informella kontakter
mellan ägare och styrelse och förelagsledning.

-
För såväl
staten som företagen är det väsentligt all moderbolagen i de statliga
koncernerna har hög kompetens för sin uppgift. Moderbolagen bör därför vara
specialiserade branschmässigt eller ha annan särskild kompelens som kan
tillföras koncernen och de olika koncernbolagen.

-
Utnyttjandet av
moderbolag som mellanled i förvaltningen av de statliga bolagen får inte
medföra alt kompetensen koncentreras till moderbolaget och alt dotterbolagens
kompetens utarmas.

-
En viktig
uppgift för moderbolagen är all utöva ansvaret för finansiell planering och
kontroll över dotterbolagen. Varje moderbolag måste självständigt kunna ta
ansvar för atl man har en sund finansiell slällning i förhällande lill
avkastningskrav, investeringsbeslut och andra åtaganden. Moderbolagen skall
också ansvara för kontakter med ägaren. Som etl led i förverkligandet av ovan
angivna principer har staten träffat

etl avtal med Statsföretag om förvärv av Statsföretags
aktier i LKAB, SSAB, NJA, ASSI och Svenska Petroleum. Avtalet bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga I. Innan jag går in på själva avtalet och de aktietransaklioner
m. m. som föranleds av avtalet vill jag närmare redovisa motiven för elt
övertagande av de nämnda bolagen m. m.

3.1 Förvärv av LKAB, SSAB och NJA

Statsföretag äger samtliga aktier i LKAB och 50% av
aktierna i SSAB. Staten äger direkt 25% och Gränges AB resterande 25% av
aktierna i SSAB.

Prop.
1982/83:68 8

LKAB och SSAB är finansiellt myckel tunga och har mycket slor
industri-, regional- och sysselsättningspolitisk betydelse. Båda företagen
genomgick en finansiell rekonstruktion under hösten 1981 efter beslut av
riksdagen (prop. 1981/82: 56. NU 1981/82: 13. rskr 1981/82: 82). Motivet för
utbrytning av dessa båda företag med sina speciella branschproblem är alt de
uppvisar så kraftiga variationer i fråga om resultat och investeringsvolymer
att det tidvis kan inverka på hela Slatsförelagsgruppens situation.
Internationellt sett är situationen densamma för liknande företag i de flesta
västeuropeiska länder. Stål- och gruvföretagen har sålunda i allt större
utsträckning kommit atl ägas av staterna och förelagen har omfattats av stora
statliga stödprogram.

Under hänvisning till vad jag har anfört förordarjag atl slaten
förvärvar Statsföretags aktier i LKAB och SSAB. Dessa företag bör utgöra en
separat företagsgrupp under etl moderbolag direkt under industridepartementet.
Som moderbolag bör NJA användas. Som jag har nämnt återkommer jag strax till
de transaktioner som i detta hänseende behöver göras.

Jag förutsätter atl det nya moderbolagels administration
kan bli myckel begränsad. Genom atl enbart tre bolag ingår i denna grupp bör
styrningen av bolagen kunna samordnas genom alt de tre styrelserna kan - med
undantag för Gränges AB:s representanter i SSAB:s styrelse - bestå av i
huvudsak samma personer. Nägra ytterligare bolag ur Slalsföretagsgruppen bör i
dagens läge inte tillföras denna gruv- och stålkoncern.

Målsättningen för den nya gruv- och stälkoncernen bör vara
atl uppnå företagsekonomisk lönsamhet. LKAB och SSAB måste drivas efter affärsmässiga
principer och så rationellt atl förelagen kan hävda sig i den internationella
konkurrensen på detta område. Jag vill i sammanhanget framhålla att de
föreslagna transaktionerna inte på något sätt förändrar Gränges inflytande i SSAB.
Gränges kommer att kvarstå med sitt 25-procentiga aktieinnehav i SSAB och utöva
ägarinflytande i bolaget saml vara representerat i styrelsen för bolaget.

3.2 Förvärv av ASSI

Vad gäller ASSI kan delvis samma skäl åberopas för en utbrytning
ur Statsföretag som för LKAB och SSAB. Därtill kommer alt statens intressen
med anknytning till skogsindustri bör samordnas för största möjliga
effektivitet och lönsamhet. De statliga majoritelsägda skogsinlressena representeras
förutom genom ASSI också genom domänverket och Norrlands Skogsägares Cellulosa
AB (Ncb). Möjligheterna till en bättre samordning mellan de statliga
skogsintressena bör enligt min mening tillvaratas. En sådan önskvärd
samordning går inte all åstadkomma inom Statsföretag.

Jag kommer i det följande att närmare redogöra för min syn
på den önskvärda samordningen mellan statens skogsinlressen och för den ekono-

Prop.
1982/83:68 9

miska utvecklingen inom ASSI och föreslå all staten
medverkar i en ekonomisk rekonstruktion av bolaget.

3.3 Förvärv av Svenska Petroleum

Svenska Petroleum ägs f. n. av staten (genom statens VattenfaUsverk)
och Statsföretag med hälften var. Svenska Petroleum bildades år 1975 som
kommersiellt instrumenl för statens oljepolitik. Målet för verksamheten är all
bidra lill en långsiktigt tryggad oljeförsörjning. Bolagels snabba expansion, särskill
under åren 1979-1981, har inneburit stora krav på kapitaltillskott från
ägarna.

Medel för Statsföretags engagemang i Svenska Petroleum har
anvisats på statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1976/77 i form av lills vidare ränle-och
amorteringsfria lån. Av del totala lånebeloppet på 225 108000 kr. har
Statsföretag tillfört Svenska Petroleum 162608000 kr. genom aktieteckning och
62500000 kr. genom föriagslån. Förutom lånen har totalt 395 milj. kr. anvisats
på statsbudgeten för ägartillskolt från Statsföretag lill Svenska Petroleum.
Medel för vatlenfallsverkets motsvarande aktieteckningar, lån och ägartillskott
har belastat verkets anslag.

Statsföretag har i olika sammanhang förklarat all bolaget inle
har någon möjlighel all i forlsållningen ikläda sig nägra finansiella ålaganden
gentemot Svenska Petroleum.

Jag
förordar atl staten nu övertar Statsföretags aktier i Svenska Petroleum. Vid
bifall lill della kommer Svenska Petroleum all ägas av staten, varvid hälften
av aktierna redovisas direkt under industridepartementet och återstoden liksom f.
n. förvaltas av vatlenfallsverkel. Jag anser inte alt regeringen har anledning
alt nu ta slsällning till frågan om vatlenfallsverkets förvallarroll. Jag ulgår
från att denna fråga kommer att las upp senare.

3.4 Köpeskilling, aktietransaktioner, m. m.

Den kontanta delen av köpeskillingen för de aktier i ASSI,
LKAB, SSAB, NJA och Svenska Petroleum som staten övertar från Statsföretag
utgör enligl avtalet 2400 milj. kr.

Enligt avtalet skall staten vidare efterge sin fordran på
Statsförelag om sammanlagt 225 108000 kr. på grund av län som lämnats för
aktieteckning m. m. i Svenska Petroleum och för vilka jag tidigare lämnal en
redogörelse. Därutöver skall staten enligt avtalet utan särskilt vederlag
överta Statsföretags tidigare nämnda fordran på Svenska Petroleum om 62500000
kr. Uppgörelsen innebär alt Statsföretags engagemang i Svenska Petroleum inle
medfört någon finansiell belastning för moderbolaget.

I fråga om NJA gäller följande. NJA bedriver inle längre
någon rörelse. Bolagels tillgångar utgörs av likvida medel på ca 550 milj. kr.
som härrör från bildandet av SSAB år 1978. Dessa medel är f. n. kortfristigt
placerade

Prop. 1982/83:68 10

som
lån till moderbolaget Statsföretag. Enligt avtalet skall staten överta 450
milj. kr. av Statsföretags skuld till NJA. Resterande del av skulden skall
Statsföretag betala lill NJA, med avdrag för utdelning för år 1982, senast på
överlåtelsedagen. Förutom denna belastning innebär transaktionen att NJA kan
brytas ut ulan några likviditetskonsekvenser för Statsföretag.

Den
sammanlagda köpeskillingen för aktierna utgör således 3012608000 kr., varav
2400 milj. kr. eriäggs kontant och resterande del i form av avräkning av
fordringar och skulder.

I
enlighet med det anförda förordarjag atl regeringen, såvitt avser den kontanta
köpeskillingen enligl avtalet, föreslår riksdagen att härför anvisa 2400 milj.
kr. Medlen bör anvisas under etl särskill reservationsanslag benämnt Förvärv av
aktier från Statsförelag AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande
budgetår. Jag förordar vidare alt regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga
regeringen atl ikläda staten de ekonomiska förpliktelser i övrigt som följer
av avtalet.

Som
jag tidigare förordat bör sedan staten övertagit Statsföretags aktier i LKAB
och SSAB dessa aktier överföras till NJA. Detta bör gå lill så alt aktierna
överförs mol kvittning av den skuld på 450 milj. kr. till NJA som staten enligt
vad jag tidigare anfört övertagit från Statsföretag. Även statens övriga
aktieinnehav i SSAB bör överföras till NJA. Jag förordar alt regeringen
inhämtar riksdagens bemyndigande alt överlåta de nämnda aktierna till etl av
staten ägt aktiebolag.

I samband med
ställningstagandet lill bildandet av SSAB beslöt riksdagen att medge att
staten utfäster sig atl säkerställa Statsföretags möjligheter all fullgöra
sina förpliktelser enligt konsortialavtalet rörande SSAB (prop. 1977/78:87, NU
1977/78: 15, rskr 1977/78: 198). För närmare uppgifter rörande konsortialavtalet
vill jag hänvisa till nämnda proposition s. 39-43 saml s. 61-66. Vissa
förändringar i avtalet gjordes i samband med beslutet om kapilaltillskon till SSAB
år 1981 (jfr prop. 1981/82:56 s. 31-34). När nu Statsföretags engagemang i SSAB
avses upphöra och överföras till NJA i enlighet med vad jag nyss förordat bör
statens nämnda utfästelse i stället gälla NJA. Jag förordar atl regeringen
inhämtar riksdagens medgivande till della.

4
Målsättning för Statsföretagsgruppen

Elt
genomförande av de åtgärder som jag nyss har förordat innebär alt Slatsförelagsgruppens
sammansättning väsentiigl kommer alt förändras. Delta bör enligl min mening
föranleda alt den nu gällande målsättningen för Statsföretag ersätts med en ny.
Innan jag går in på-själva målsättningen vill jag dock redovisa de motiv som
finns för del statliga företagsägandel.

Statsföretagsgruppens
sammansättning är ell uttryck för flera olika mål

Prop.
1982/83:68 II

hos
ägaren, dels normala kommersiella mål, dels också t.ex. regionalpoliliska och arbelsmarknadspolitiska
mål .Delvis har därför uppbyggnaden av företagsgruppen berott pä
tillfälligheter och problem i privata företag.

Inom Statsförelagsgruppen
finns verksamheter inom en mängd olika branscher och av vilt skilda typer.
Motiven för elableringar eller förvärv av de olika förelagen är långt ifrån
enhetliga. Vissa allmänna motiv framstår dock som mer betydande, t. ex. all slaten
har ell direkt ansvar för ell rationellt utnyttjande av landels
naturtillgångar. Försörjningsskäl har motiverat tillkomsten av vissa statliga
företag, t. ex. AB Ceaverken. Etl viktigt motiv för statligt förelagande har i
många fall varit önskemålet all lösa väsentliga sysselsättningsproblem. Det var
delta motiv som ursprungligen låg bakom tillkomsten av bl. a. NJA och ASSI. De
skäl som ursprungligen har motiverat ell förvärv eller tillkomsten av ell
förelag har i många fall försvagats. Förelaget har då kunnat fortsätta atl
utvecklas enligl renl affärsmässiga principer i de flesta fall. Svenska Tobaks
AB är elt exempel pä en sådan utveckling.

Genom
Statsförelagsgruppen har statsmakterna möjlighet atl trygga en inhemsk
produktion av vikliga produkter som annars kanske skulle bli för liten eller
helt upphöra på grund av lönsamhelsskäl. Genom Statsföretags-gruppen har staten
också möjlighel alt genomföra vissa önskvärda investeringar eller medverka i industripolitiskt
önskvärda strukturrationaliseringar. Via de statliga företagen har staten
också möjlighet alt göra industripolitiskt önskvärda satsningar där sådana
annars inte skulle ha kommil lill stånd på grund av t. ex. satsningens risk
eller storlek. Del finns i sådana fall helt enkelt ingen privat ägare med
tillräckligt intresse och tillräcklig kapacitet i fråga om risklagande,
finansiering och förelagsledning som är beredd att ställa upp som ägare på
villkor som är rimliga för slaten.

Slutsatsen
är att slaten som ägare lill förelag kan driva en aktiv politik på olika områden.
Det bör också tilläggas att det är värdefullt för staten att ha erfarenhel av
förelagandels villkor och möjlighet atl närmare följa utvecklingen i
näringslivet. Enligl min mening är det också väsenlligl alt staten som
företagsägare finns som ett alternativ till andra ägarkategorier och dessutom
som etl alternativ som kan påverka näringspolitikens inriktning.

Det
är enligt min mening uppenbart alt flera av de motiv för statligt företagande
som jag nu har berört gäller även för den del av Statsföretag, som kvarstår
efter den förordade uppdelningen.

I
prop. 1969; 121 om Statsföretags bildande, vilken anlagils av riksdagen,
formulerades den övergripande målsättningen för Slalsföretagsgruppen, vilken
ännu gäller, all "under krav på lönsamhet uppnå största möjliga
expansion". Genom att uppnå detta mäl ansågs Statsföretagsgruppen bäst
kunna fylla en näringspolitisk roll. De statliga förelagen skulle vidare ha ell
särskilt, ansvar alt ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika
produktions- och lokaliseringsalternativ. Därutöver skulle en strävan vara all
nå allt slörre arbetstillfredsställelse för de anställda. Målet

Prop.
1982/83:68 12

och villkoren för Statsförelagsgruppen skulle emellertid
inte få innebära sådana inskränkningar i rörelsefriheten atl den kom i
underläge i förhållande till andra företag. Statens ägaransvar skulle beslå i
alt uppställa mål för Statsföretag, följa verksamheten och därmed indirekt den
statliga koncernens långsiktiga utveckling samt all integrera den statliga
företagsgruppen i den allmänna näringspolitiken. Elt offertförfarande angavs
som metod att lösa speciella näringspolitiska uppgifter.

Målformuleringen i propositionen utgick från det förslag
som förelagsde-legalionen lagt fram i sitt betänkande. Samordning (stencil
1969: I). Delegationen hade föreslagit att
Statsförelag skulle drivas med krav på lönsamhet och med målsättningen alt öka
den statliga företagssektorns effektivitet, konkurrenskraft och därmed dess
inneboende expansionsförmåga. Målsättningsproblemen diskuterades enbart i
allmänna termer i betänkandet. Någon fördjupad analys gjordes inte.

I prop. 1969: 121 betonades expansionsmålet och i
praktiken har expansionskravet kommit att framstå som det övergripande målet.

Trots de relativt klara målangivelser som uttalals har
successivt växande oklarhet och diskussionerom Slatsförelagsgruppens mål
uppstått. Beroende på företag och yttre förhållanden har olika aspekter
prioriterats av ägare, företagsledning, fackliga företrädare och politiker.
Kraven har varierat men sammantaget har det inneburit att Statsföretag fått
utnyttja sina finansiella och personella resurser till mänga aktiviteter som
ett normalt lönsamhetsinriklat förelag aldrig skulle ha accepterat.

Det ekonomiska läget präglas i dag i Sverige liksom i
övriga i-länder av en stagnerande industriproduktion. Flera av
Statsföretagsgruppens företag är under rekonstruktion eller måste
rekonstrueras. Därvid kommer ofrånkomligen sysselsättningen i företagen alt
minska, liksom omfattningen av verksamheten. Under många år har Statsföretag
inte kunnat tillgodose kravet på lönsamhet och långt mindre kunnat expandera av
egen kraft. Statsföretags nuvarande omfattning har finansiellt möjliggjorts dels
genom stora statliga kapitaltillskott, dels genom en kraftigt ökad upplåning.
För såväl ägare som styrelse liksom för övriga intressenter måste Statsförelags
konsolidering framstå som ofrånkomlig.

Som jag har nämnt bör de förändringar i förutsättningarna
för Statsföretags verksamhet som tidigare redovisats föranleda en omprövning
av den målsättning som gäller för utövandet av den statliga ägarfunktionen i
Statsföretag. Enligt min mening bör målformuleringen kopplas till del förslag
som företagsdelegaiionen ursprungligen förordade. Målsättningen för Statsförelagsgruppen
bör således vara att under krav på lönsamhet öka den statliga jöretagssektorns
effektivitet och konkurrenskraft och därmed dess expansionsförmåga.

De statliga företagen bör även fortsältningsvis ha etl
särskilt ansvar all ta hänsyn lill samhällsintresset vid val mellan olika
produktions- och lokaliseringsal ternati v.

Prop.
1982/83:68 13

Det
bör slås fast att om slaten vill få till stånd åtgärder inom Statsförelagsgruppen
som inle år förenliga med rent företagsekonomiska intressen, delta bör regleras
genom särskilda avtal. Jag återkommer strax till vissa frågor som rör sådana s.
k. offertavtal.

Härutöver
skall en strävan vara atl nå allt slörre arbetstillfredsställelse för de
anställda.

I
övrigt bör följande gälla.

För
alt inle konkurrenssnedvridning skall uppstå skall Slalsföretagsgruppen på säll
som framhölls i prop. 1969: 121 verka under samma villkor som privata företag.
Detta betyder bl. a. samma frihet och begränsning vid beslutsfattandet. Vidare
betyder delta all kapitalförsörjningen skall tillgodoses på likartal sätt som
för näringslivet i övrigt. Nytt kapital skall tillskjutas av likartade skäl och
på likartade villkor som i andra företag. Del innebär alt ägarkapital kan
tillföras Statsföretag i form av nyemissioner när bolaget behöver kapilaltillskon
för atl genomföra t.ex. stora lönsamma investeringar.

De
ovan angivna målformuleringarna släller stora krav på Statsförelagsgruppen.
Del förutsätter alt del kunnande, de ambitioner och resurser som finns samlade
inom de olika förelagen tillvaratas och vidareutvecklas. Samtidigt måste de
fördelar som ligger i koncernkonstruktionen och den spridning på olika
verksamhetsområden som karaktäriserar gruppen kunna tillvaratas. Det
övergripande målet med de preciseringar som redovisats bör avse koncernen
sammantagen. Del betyder atl viljan till förändringar i syfte all nå de
koncerngemensamma målen bör utvecklas ytterligare både inom och utom koncernen.
Statsförelag skall självt ha huvudansvaret för atl förelagen i gruppen går en
positiv utveckling till mötes och bör också ha möjligheter all förändra
gruppens struktur.

Jag
anser alt Statsförelag sedan gruppen genomgått en rekonstruktion och
konsoliderats bör sträva efter att uppnå en lönsamhet som medger tillfredsställande
avkastning på ägarkapitalel.

På
sikt bör avkastningskravet i princip ges likartad utformning som för enskilt
ägda förelag. Statsföretag skall emellertid också kunna vara ett instrument i
regeringens näringspolitiska planering. I den mån Statsföretag åläggs uppgifter
som kommer i konflikt med den företagsekonomiska målsättningen skall della,
såsom hittills, lösas genom elt offertförfarande.

Jag
förordar alt regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu
har anfört i fråga om målsättningen för Slalsföretagsgruppen.

4.1
Offertförfarandet

I
propositionen om Statsföretags bildande föreslogs att förvaltningsbola-get
skulle åläggas skyldighet atl lämna offert för fullgörandet av sådana speciella
uppgifter som ägaren begär atl bolaget skall fullgöra. Denna teknik skulle
användas för atl förena det företagsekonomiska intresset med

Prop.
1982/83:68 14

det samhällsekonomiska. Hur offerterna skulle utformas i
praktiken skulle lösas från fall lill fall.

Offertförfarandet har tillämpats för all förlänga en
nedläggningsperiod och upprätthålla sysselsättningen såsom t. ex. vid AB Eisers
norrlandsen-heler i Norsjö och Sollefteå. Statsföretag har också lämnat
offerter för atl genomföra investeringar som inte har varit företagsekonomiskt
motiverade, t.ex. utbyggnaden av ASSI:s fabrik i Karlsborg och investeringen i
en oxo-anläggning vid Berol-Kemi AB i Stenungsund. Bildandet av Regioninvest i
Norr AB är yllerligare etl exempel på elt offertärende. Offerterna har
inneburit att Statsföretag efter riksdagsbeslut i varje särskilt fall har fått
tillskoll för alt täcka kostnader i samband med offerterna.

De lösningar som har tillämpats i offertfallen har
utarbetats vid varje tillfälle. Nägot enhetligt system för atl upprätta
offerter har inte funnits. Erfarenheterna under de gångna åren har snarare
visat på atl varje offert-ärende måste lösas för sig. Jag anser att offertförfarandet
bör tillämpas åven i framliden. Staten bör ha elt system för atl kunna
åstadkomma olika näringspolitiska lösningar ulan all dessa lösningar kommer i
konflikt med del berörda företagets egna företagsekonomiska mål och
restriktioner. Del finns enligt min mening emellertid ett behov atl fastställa
klara regler för offertförfarandet och alt ytteriigare utveckla offerttekniken.

Offertförfarandet är inte begränsat enbart till de
statligt ägda företagen ulan kan tillämpas för alla olika typer av förelag i
näringslivet. I varje enskilt fall är det riksdagen som fattar del avgörande beslulel,
såvida del inle är fräga om de gängse industripoUtiska, regionalpoliliska. arbelsmarknadspolitiska
och försörjningspoliliska stödformerna. Till skillnad frän övriga förelag bör
Statsförelag vara skyldigt all på begäran från regeringen lämna en offert i elt
speciellt fall. Avsiklen är alt det mellan staten och Statsföretag skall
träffas ett avtal på grundval av den av Statsföretag lämnade offerten. Etl
sådant avtal, här kallat offertavtal, bör utformas som etl civilrättsligt avtal
enligl vilket Statsföretag å ena sidan gör vissa åtaganden, t.ex. i fråga om
sysselsättning och staten å andra sidan gör vissa åtaganden, t.ex. i fråga om
ekonomisk ersätlning. Offertavtalen bör vara förenliga med Statsföretags
företagsekonomiska målsättning. Vidare bör avtalen vara tidsbegränsade och
utvärderas i efterhand för att man skall kunna ta till vara erfarenheterna på elt
mer systematiskt sätt.

Jag vill framhålla att man så långt det är möjligt bör
försöka precisera olika villkor när etl offertavtal upprättas. Avtalen måste
innebära rimliga ekonomiska lösningar för Statsföretag. Några åtaganden utöver
vad som angetts i avtalet skall inte anses föreligga. Statsföretag måste
således anses ha frihet och skyldighet att vidta alla åtgärder för att
åstadkomma en utveckling inom offerlförelagel i linje med Statsföretags allmänna
företagsekonomiska målsättning såvida inte Statsföretag genom offertavtalet gjort
någol annat åtagande. Det är också Statsföretag som bär den ekonomiska risken i
händelse fullföljandet av åtagandena i offertavtalet kräver större

Prop. 1982/83:68 15

ekonomiska
insatser än vad som avsetts enligl avtalet. När offertavtalet väl är definierat
bör ansvaret ligga på Statsföretag för att genomföra det. När offerlen har
fullföljts bör den ordinarie målsättningen för Statsförelagsgruppen gälla,
dvs. förelagsekonomisk lönsamhet.

Jag förordar att
regeringen bereder riksdagen tillfälle all la del av vad jag nu har anfört om
tillämpningen av offertförfarandet.

5
Ekonomiska effekter på Statsföretag av förändringar i gruppens sammansättning

Jag
har i del föregående redovisat den antagna ekonomiska utvecklingen inom den
hittillsvarande Statsförelagsgruppen. Jag har därvid också konstaterat all
utvecklingen är oacceptabel både för gruppen och ägaren. Bl.a. av delta skäl
har jag förordat vissa förändringar av Slatsförelagsgruppens sammansättning.
Jag kommer nu all redovisa de ekonomiska effekterna på Statsföretag av denna
förändring. Utgångspunkten för milt resonemang är all staten övertar aktierna i
LKAB, SSAB, NJA, ASSI och Svenska Petroleum. Avtalet mellan staten och
Statsföretag innebär alt staten lill Statsföretag skall utge etl kontant belopp
på 2400 milj. kr., all Statsföretag lill staten överiåler en fordran på Svenska
Petroleum på 62,5 milj. kr. samt all staten efterger sina fordringar på
Statsföretag på sammanlagt 225 108000 kr. på grund av lån som lämnals för
aktieteckning m.m. i Svenska Petroleum. Vidare skall slaten överta en skuld på
450 milj. kr. som Statsföretag har lill NJA.

Genom
de föreslagna akiielransaklionerna får Statsförelagsgruppen en lämpligare
storlek och sammansättning. Företagsledningen måste emellertid fortsätta
arbetet med att genomföra nödvändiga rekonslruklionsin-satser i dotterbolagen.

Den kvarvarande Statsförelagsgruppen
måste genomgå en radikal rekonstruktion syftande till atl dotterbolagen inom
gruppen blir vinstgivande. Det ankommer nu på Statsförelags ledning alt
utarbeta etl handlingsprogram för dotterbolagen med syflel alt genomföra olika
åtgärder så atl en rekonstruktion av gruppen åstadkoms. Jag anser att det är
synnerligen viktigt att Statsföretag vidtar nödvändiga åtgärder för atl lösa
problemen i framför allt Beroxo, Eiser och Regioninvest. Jag kommer senare att
redogöra för kapitalbehovet inom Regioninvest.

För
atl Statsförelagsgruppen skall kunna utvecklas på ett positivit sätt sedan
rekonstruktionen genomförts krävs en kraftsamling och koncentration lill de
områden där kompelens kan byggas upp. Statsföretag måste då kunna förvärva
företag inom områden för sin affärsidé och avyttra förelag som ligger utanför.
Statsföretags styrelse har kommit till den uppfattningen att gruppen har goda
förutsättningar alt återställa lönsamheten sedan nödvändiga åtgärder genomförts
och på sikt arbeta vidare i en affärsmässig och effektiv anda.

Prop.
1982/83:68 16

Med
utgångspunkt från den av Statsföretag uppgjorda långsiktsplanen jämte aktuella
uppgifter väntas utvecklingen för den reducerade Statsföretagsgruppen bli
följande.

Omsättning, milj. kr.

Resultat
efter finansiella poster.

milj. kr.

Resullal
före bokslulsdispositioner

och skan.
milj. kr.

Avkastning på arbetande kapital.

(före e.
o. poster) %

Avkastning på egel kapital.

(före e.
o. poster) %

Balansomslutning, milj. kr.

Soliditet % (ulan avdrag för

latent skatt)

Medeltill anställda

10700

12 100

13 900

- 600

+ 350

+ 560

-1880

-F240

+490

T

9

9

neg 12 500

7 11700

17 12000

23 28 200

25 27 6 ö b

■ 27 27 800

Resultatet för den nya Statsförelagsgruppen väntas bli
positiv fr. o. m. år 1983. För efterföljande år bör förutsättningarna för
ytterligare resultatförbättringar vara goda. När det gäller de enskilda
dotterbolagen kan nämnas att gruppens stora vinstgenerator. Procordia. väntas
redovisa fortsatt ökade vinster och förutsätts lämna en betydande del av
resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i koncernbidrag till
moderbolaget. SARA visar en fortsalt positiv resultaluveckling under
prognosperioden. Övriga bolag, vilka i varierande utsträckning har förutsatts
kunna visa en god vinstutveckling, är ABAB Allmänna Bevaknings AB. KabiVitrum
AB. Ceaverken AB. Kalmar Kockum AB. m. fl.

För Beroxo överväger Statsföretag att tillskjuta medel för
total nedskrivning av bolagets anläggningar. Inkl. förlusttäckning för
innevarande år erfordras för detta ändamål ett tillskott på 570 milj. kr. För
kommande år torväntas Beroxo ha förutsättningar att generera ett positivt kassaflöde.
Om dessa förutsättningar inle infiias eifordras ytterligare rekonstruktion
eller nedläggning av verksamheten, vilket torde medföra tillkommande kostnader.

Eiser kräver, om inle kraftfulla åtgärder vidtas, fortsatt
förlusttäckning. Tidigare analyser har visat att bolaget behöver rekonsiiueras
finansiellt.

Övriga bolag inom Slalsföretagsgruppen, vilka cnligi
föreliggande prognoser skulle behöva fortsatt stöd av moderbolaget, är Berol
Kemi AB. Rockwool AB, Nyckelhus AB, SMT. Pullmax. Kockums Industri samt vissa
mindre bolag.

1 prognoserna över den framtida utvecklingen har medel
avsatts för rekonstruktion av vissa av ovanstående bolag. Dessa medel
tillsammans med de resultaiförbäilringar som dotterbolagen bör kunna åstadkomma
i samband med de finansiella rekonstruktionerna bör innebära att den osäkerhet
som kan finnas beträffande kostnaderna för exempelvis Beroxo och

Eiser
ryms inom ramen för det föreslagna kapitallillskotlel lill Statsföretag.

Den
nya Statsföretagsgruppen skulle fä en soliditet av ca 25 %. Detta innebär en
starkare finansiell ställning jämfört med om gruppen bibehålls oförändrad. Det
måste dock poängleras alt en sådan soliditetsnivå ändå inte skapar någon
överdrivet stark finansiell ställning för gruppen all möta eventuella
svängningar i konjunkturen efter år 1984.

5.1
Moderbolagets resultat och ställning åren 1982—1984

Den
föreslagna ersätiningen för aktierna, 2,4 miljarder kronor, medför alt
Statsföretag får etl överskott lill följd av aktieförsäljningen. Det bokförda
värdet uppgår nämligen lill 2206 milj. kr. sedan avdrag gjorts för en befintlig
reserv för dessa aktier på 400 milj. kr. I 1982 års bokslut kommer även den
beskattade reserven på 300 milj. kr., motsvarande det statliga tillskottet från
våren 1982, all lösas upp. Sammantaget innebär dessa transaktioner atl
Statsföretag får ett extraordinärt överskott på 494 milj. kr. Statsföretags
resultaträkning väntas se ut pä följande sätt. Prognosen baseras på de
anlaganden som gjordes i början av november. Statsföretag har senare gjort
vissa nya antaganden om bl.a. ränleeffekterna. Viss osäkerhet finns alltså i
materialet som jag emellertid bedömer som ringa' med hänsyn lill den förstärkta
finansiella ställningen som rekonstruktionen innebär för moderbolaget.

milj.
kr.

1982

1983

1984

Koncernbidrag
m.m.

-1 177

+ 38

+ 170

Räntenetto
enl. långsiktsplan

- 192

-370

-375

Ränteeffekter
av aktielikvid

-

+ 340

+470

Kursdifferenser
m.m. .

- 279

-

-

Administrations-
och

utvecklingskostnader

- 42

- 46

- 50

Summa

-1690

- 38

+ 215

Försäljning
av aktier

+

2400

Bokfört
värde ASSI

-

770

LKAB

-

786

SSAB

-

1050

Upplösning
av aktiereserv

+

400

Upplösning
av beskattad reserv

+

300

+ 494

Skatter

- 75

- 75

- 75

Redovisat
resultat

-1271

-113

+ 140

För
år 1982 väntas moderbolaget redovisa en förlust på 1271 milj. kr. Även för år
1983 har en mindre förlust prognostiserats medan år 1984 förväntas medföra
vinst. Som jag nämnt tidigare kommer flera av dotterbolagen att rekonstrueras
under perioden, vilket medför stora kostnader av engångskaraktär under åren
1982 och 1983.

Statsföretags
balansräkning förväntas utvecklas enligt följande. 2 Riksdagen 1982/83. I samt. Nr
68

Prop.
1982/83:68

(milj,
kr.)______________________ 1982____ 1983____ 1984

Likvida
medel Fordringar Aktier och andelar

Skulder till dotterbolag

Rörelseskulder

Låneskulder

Eget kapital

2816

2 047

1887

1415

1 150

1 172

1964

1964

1964

6195

5161

5023

1 164

1003

965

184

174

164

2 729

1979

1749

4077

3156

2878

2118

2005

2 145

6195

5161

5023

Det egna kapitalet uppgick vid bokslutet år 1981 till 3
380 milj. kr., varav aktiekapitalet utgjorde 3 150 milj. kr. Som framgår av
balansräkningsprognosen skulle Statsföretags egna kapital successivt komma atl
reduceras lill en nivå av ca 2 000 milj. kr. vid utgången av år 1984.
Statsförelag har funnit en i förhållande lill hittillsvarande situation lägre
nivå på egel kapital acceptabel efter det atl aktierna i ASSI, LKAB, SSAB,
Svenska Petroleum och NJA avyttrats och därigenom gruppens omfattning
minskats.

All moderbolaget således skulle redovisa förluster under
åren 1982 och 1983 utgör en planerad del av den finansiella rekonstruktionen
med åtföljande minskning av gruppens omfattning och av dess egna kapital. En
följd av della blir all aktiekapitalet får sättas ned vid 1983 års
bolagsstämma. Om exempelvis aktiekapitalet nedsätts lill I 800 milj. kr. skulle
sedan 1982 års förlust avräknats reservfonden uppgå lill ca 300 milj. kr. För
åren 1983 och 1984 förväntas en förlust på ca 100 milj. kr. resp. en vinst på
drygt 100 milj. kr., varför aktiekapitalet och reservfonden bör kunna hållas
intakt.

I prognoserna antas atl förtida amortering av långfristiga
skulder inle sker. I stället skulle Statsföretag redovisa en betydande
överlikviditet. Statsföretag anser alt man inom ramen för en aktielikvid på
2400 milj. kr. bör kunna hantera de s. k. negalivklausulerna gentemot
kreditgivarna då planerad likviditet möjliggör återbetalning av samtliga
långfristiga skulder lill långivare utanför gruppen. Den nuvarande kortfristiga
upplåningen förutsätts bli återbetald omgående efter del all kapitaltillskott
erhållits.

Del bokförda värdet på moderbolagets aktier och andelar i
dotterbolag, ca 2000 milj. kr., motsvaras helt av egel kapital, något som varit
en strävan vid rekonstruktionen av Statsföretag. Moderbolaget, Statsföretag AB,
skulle efter den planerade rekonstruktionen uppvisa en stark ställning såväl
vad gäller likviditet som soliditet.

Elt lillskon av 2400 milj. kr. skulle, som tidigare
nämnts, innebära all moderbolaget bör kunna finansiera samtliga förväntade
förluster och rekonstruktionsåtgärder i dotterbolag, såsom Beroxo, Eiser, Rockwool,
Nyckelhus, SMT, Pullmax, m. fl.

Den nya Statsförelagsgruppen kommer sedan pågående rekonslruk-

Prop.
1982/83:68 19

tioner i dotterbolagen har genomförts all ha en betydligt
gynnsammare sammansättning än tidigare och en starkare finansiell slällning.
Genom de beskrivna aklieiransaklionerna kommer Statsföretag alt få etl
betydande tillskott. Jag anser detta tillskott vara tillräckligt för alt
Statsföretag tillsammans med egna åtgärder skall komma lill rätta med
lönsamhetsproblemen inom gruppen. Det ankommer nu på Statsföretags ledning och
styrelse all planera och genomföra ett handlingsprogram för gruppen i linje
med vad jag ovan har skisserat. Sedan rekonstruktionsperioden avslutats väntas
koncernbidrag och utdelningar från dotterbolagen betydligt överstiga. övriga
dotterbolags krav på moderbolaget. Räntenettot i moderbolaget förväntas
dessutom bli positivt och fr.o.m. år 1984 väntas moderbolaget redovisa vinst.
Det bör enligt min mening också finnas utrymme för vissa egna satsningar och
utvecklingsprojekt från moderbolaget vid sidan av dotterbolagens egna
satsningar.

5.2 Svetab

Svetabs verksamhel beslår främst i medverkan i
utvecklingsbara företag genom atl tillföra dessa riskkapital och kunnande. Del
sker genom tidsbegränsat delägarskap i minorilelsslällning och med aktiv slyrelseinsals
i inlressebolagen.

Riksdagen behandlade under våren 1982 frågan om utökad verksamhel
och spridning av ägandet i Svelab (prop. 1981/82: 118 bil. 4, NU 1981/ 82:51, rskr
1981/82:417). Därvid uttalade riksdagen atl en lämplig väg för andra
intressenters medverkan i Svetab skulle kunna vara en riktad nyemission i bolaget.
De närmare formerna för delta borde dock underställas regeringens prövning med
hänsyn till del riskkapital som har satsals från samhällels sida i Svelab.

Enligt vad jag har erfarit pågår diskussioner mellan Svetab
och finansiärer av typen förvaltare av kollektivt kapital om en riktad
nyemission i Svetab. Eftersom del ankommer på regeringen alt godkänna villkoren
för en sådan nyemission, ålerkommer jag lill regeringen i denna fråga om dessa
diskussioner leder fram lill en formell framställning om sådant godkännande.
Det kan därvid visa sig alt del efter en eventuell ägarbreddning inle längre är
ändamålsenligt alt aktierna i Svelab innehas av Statsföretag ulan all aktierna
bör överföras antingen till staten eller till något annat av staten ägt bolag.
En eventuell överföring av aktierna direkt till staten -som bör ske vederlagsfritl
- bör inle ske utan alt riksdagens godkännande inhämtats. Jag förordar atl
sådant godkännande inhämtas.

Jag förordar också all regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande
atl, efter elt eventuellt statligt förvärv av dessa aktier, överlåta aktierna
till någol aktiebolag, som helt eller delvis ägs av staten.

Prop.
1982/83:68 20

5.3
Beroxo AB

Statsföretag
fick efter riksdagsbeslut år 1978 etl kapilaltillskon på 300 milj. kr. för alt
genomföra investeringen i en oxo-anläggning i Stenungsund (prop. 1977/78:125 bil.
II, NU 1977/78:63, rskr 1977/78:331). Anlägg-ningsinvesleringen
var kostnadsberäknad till 450 milj. kr. i löpande priser. Det totala
kapitalbehovet angavs lill 700 milj. kr. inkl. ränla under byggnadstiden,
ökning av rörelsekapital, igångkörningskosinader m.m. Statsföretag förklarade
sig kunna finansiera investeringen om bolaget erhöll ell kapitaltillskott på
300 milj. kr. Investeringen blev avsevärt mycket dyrare än vad som
ursprungligen angavs. Fördyringen har av Statsförelag angivits till 300 milj.
kr. Enligl Statsföretag beror detta bl.a. på atl investeringskostnaderna underskattals
från början. Andra bidragande faktorer var förlängd byggtid och
växelkursförändringar.

Oxo-anläggningen
överfördes till ett nybildal bolag. Beroxo AB, som ägdes av Statsföretag och Berol
Kemi AB. Under år 1980 övertog Statsföretag samtliga aktier i bolaget.
Statsföretag har sedan driftstarten svarat för finansieringen av verksamheten
eftersom Beroxo vid nuvarande resultatutveckling inte har kunnat få
bankfinansiering. Det statliga ägartillskottet på 300 milj. kr. användes i 1980
års bokslut för att göra en engångsned-skrivning av anläggningsvärdet.

Beroxo
arrenderar en anläggning i Örnsköldsvik av MoDo t.o.m. år 1983 för produktion
av butanol och lösningsmedel från Beroxos huvudprodukt, butyraldehyd.

Inom
Beroxo finns totalt ca 300 anställda, varav drygt 100 i Örnsköldsvik.

Den
petrokemiska industrin upplever f.n. sin hittills djupaste lågkonjunktur
vilket har drabbat Beroxo både kostnadsmässigl och marknadsmässigl. Förlusten
för år 1980 uppgick till 127 milj. kr. och för år 1981 lill 180 milj. kr.
Underskotten har täckts genom koncernbidrag och aklieägartillskott från
Statsföretag.

Enligt
den ekonomiska analys som nu genomförts av Beroxo finns det ingen möjlighel för
bolaget all redovisa lönsamhet inom överskådlig lid. De löpande förlusterna för
åren 1982-1984 har uppskattats lill ca 350 milj. kr. För bolagels framlida verksamhel
förutsätts alt ägaren tillskjuter kapital för all läcka föriusterna och för
all bibehålla aktiekapitalet på en lägsta tillåtna nivå. Även efter år 1985 förutsälts
fortsatta förluster och därmed krav på kapitaltillskott för förlusttäckning.

KosTnaden
för en omedelbar avveckling av verksamheten i Beroxo har beräknats till ca 800
milj. kr.

Statsföretag
och Beroxo har under ett par ärs lid diskuterat möjligheten att samordna Beroxos
verksamhet med något annat petrokemiskt företag. Kontakter har tagils med olika
intressenter. En sådan samordnad struktur-lösning kräver emellertid mycket stora
kapitalbelopp. I dagens läge har

Prop. 1982/83:68 21

inle
någol förelag förklarat sig berett att medverka i en petrokemisk slruklurlösning.

Del
ankommer nu på Statsförelags ledning alt vidta nödvändiga åtgärder för all
slutligt lösa svårigheterna inom Beroxo. Några ytterligare medel erfordras enligl
min mening inle för delta. Kostnaderna bör kunna täckas av den ersättning
Statsföretag får genom aktieöveriåtdsen till slaten.

6
Förlusttäckning i Regioninvest

Riksdagen
beslöt år 1977 (prop. 1976/77: 125, NU 1976/77:40, rskr 1976/ 77: 345) om medelstillskolt
lill Statsföretag för att finansiera bildandel av ell lill NJA knutet
investmentbolag. Bolaget, som numera heter Regioninvest i Norr AB, är ett helägl
dotterbolag lill Statsföretag. Vid bildandet tillfördes bolaget totalt 25 milj.
kr. Bolagels uppgift är alt stimulera industriell utveckling i Norrbottens
län. Riksdagens beslul innebar all bolaget företrädesvis skulle ingå som
minoritetsägare i utvecklingsbara förelag. Regioninvest skulle därvid ställa
riskvilligt kapital lill förfogande saml därutöver tillföra företagen
management-resurser.

År
1979 beslöt riksdagen (prop. 1978/79: 127, NU 1978/79:45, rskr 1978/ 79: 322)
om medelstillskolt på 75 milj. kr. till Statsföretag för att finansiera den
fortsatta verksamheten vid Regioninvest. Meddstillskotlel var avsett all
användas lill rörelsekapital, borgensförbindelser, förlusttäckning samt för
administrationskostnader. Som villkor för medlen angavs alt anslaget skulle
finansiera verksamheten vid Regioninvest under en treårsperiod räknat från den
1 juli 1979. Del uppdrogs ål Statsföretag alt till regeringen lämna en
redogörelse för medlens användning och den verksamhel som Regioninvest bedrivit
under nämnda treårsperiod. Riksdagen beslöt våren 1982 (prop. 1981/82: 113. NU 1981/82:51,
rskr 1981/82:417) om medelstillskott till Statsföretag om 55,2 milj. kr. för föriusttäckning
i Regioninvest. Riksdagens beslul innebar att några ytterligare ägartillskolt
än de Statsföretag finner motiverade på rent affärsmässiga grunder inle kunde
påräknas.

I
och med 1982 års riksdagsbeslut har Regioninvest tillförts totalt 155,2 milj.
kr. från staten, varav 3 milj. kr. i aktiekapital, 2 milj. kr. i reservfond och
150,2 milj. kr. i form av ägartillskolt. Härutöver har koncernen under perioden
1977-1981 erhållit 108,6 milj. kr. i statliga medel i form av lokaliseringsstöd
m. m.

Den övergripande
målsättningen för Regioninvest är enligl riksdagens beslut att stimulera en
industriell utveckling i Norrbottens län. I detta ingår också all skapa nya
sysselsättningstillfällen i länet. Mot denna bakgrund har Regioninvests
styrelse fastställt en intern målsättning som bl.a. innebär att bolaget på
affärsmässiga grunder skall driva producerande företag i 3 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr
68

Prop. 1982/83:68 22

Norrbotten och som investmentbolag medverka i
utvecklingsbara projekt och företag. Regioninvests verksamhel omfattar följande
områden:

-
Verkstadssektorn

-
El/elektronik

-
Syslem för
tunga transporter i besvärlig miljö

-
Isolaminprodukler
(brandsäkra och ljudisolerande byggelement, konstruktioner i laminerad och
målad tunnplåt)

-
Energisektorn

Regioninvest har sedan tillkomsten vuxit i omfattning
genom förvärv av förelag. Numera omfattar koncernen 29 helägda aktiebolag. Regioninvest
har även aktieinnehav i sju intressebolag. Inom gruppen finns 680 anställda.

Regioninvests resultatutveckling har varit följande.

1979

1980

1981

1982
prognos

40.4

83.8

169,5

230,0

62,7

-105,1

-214.3

-283,2

1,0

- 2,4

- 12,1

- 10,0

2.0

1,7

- 9.3

- 19,6

21.3

- 22.0

- 66.2

- 82.8

28.1

24.8

■ 64.3

47.4

5.0

- 0.3

- 0.3

0.4

Milj. kr.

Försäljning

Tillverkningskostnader Avskrivningar Finansiellt netto

Resultat efter finansiellt netto

Extraordinära poster Bokslutsdispositioner och skatter

Nettoresultat 1,8 2,5 - 2,2 -35,0

Som framgår av tabellen har Regioninvests verksamhet
expanderat mycket snabbt. Bolaget har under hela perioden uppvisat stora
förluster. För år 1982 beräknas förlusten till ca 82 milj. kr. Förlusterna har
till största delen täckts genom statliga tillskott. Det tillskott på 55,2 milj.
kr. som riksdagen beslöt om våren 1982 har använts för förlusttäckning för
innevarande år. Resultalprognos utvisar ändock en netloföriusl på 35 milj. kr.

Regioninvests finansiella slällning har utvecklats enligl
följande.

Milj.
kr.

1979

1980

1981

1982

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

63,3 10.8

104.5

47,5

149.5 59.1

153.0 55.4

Summa
tillgångar

74,1

152,0

208,6

208,4

Korta skulder Långa skulder Obeskattade reserver
Beskattade reserver Eget kapital

24.6 9.0 0,2

33.5 6.8

43.3 44.6

0.3 54.6

9,2

141.2

61.0

0.5

0.2

5.7

165,6

72.0

0,1

-29,3

Summa
tillgångar och eget kapital

74,1

152,0

208,6

208,4

Verksamheten har finansierats genom utnyttjande av
statliga tillskott samt lån från Statsföretag.

Prop.
1982/83:68 23

Regioninvestkoncernens finansiella ställning är
synnerligen svag. Bolaget måste nu rekonstrueras.

Enligt min
mening har Regioninvest gjort en positiv insats för industriutvecklingen i
Norrbollen. Företaget har emellertid haft atl arbeia under svåra förhållanden.
En stor del av verksamhetstiden har kännetecknats av ell svagt konjunkturläge.
Industristrukturen i Norrbotten har medfört alt många företag drabbats särskilt
av detta. Vidare har Regioninvest av sysselsältningsskäl deltagit i en rad
rekonstruktioner. Del är mol denna bakgrund viktigt atl inle anlägga elt
kortsiktigt perspektiv på bedömningen av förelagels verksamhet.

Med beaktande av de speciella omständigheter Regioninvest
har haft atl arbeta under och som jag här har redogjort för anser jag all medel
bör anvisas för all läcka resterande förluster för år 1982. Vidare anser jag atl
medel bör anvisas för att läcka väntade förluster år 1983 i avvaktan på den
handlingsplan som företaget skall upprätta. Jag beräknar meddsbehovel lill
högst 110 milj. kr. Jag förordar därför alt regeringen föreslär riksdagen atl
anvisa ell reservationsanslag på 110 milj. kr. för ändamålet på tilläggsbudget
1 lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

I fråga om förutsättningarna för detta tillskott vill jag
anföra följande. Det är av största vikt att den ogynnsamma resultatutvecklingen
så snabbt som möjligt bryts. Det är enligt min mening nödvändigt alt företagets
verksamhet fär en affärsmässig inriktning. Arbetet med atl eliminera förlustkällorna
i bolaget och atl förbättra produktiviteten i bolagets anläggningar behöver
därför påbörjas omgående och bedrivas med all kraft så atl framlida förluster
undviks.

Statsföretag och Regioninvest bör utarbeta en
handlingsplan för atl visa under vilka förulsällningar bolagen i gruppen skall
kunna nå lönsamhet.

Handlingsplanen bör presenteras senast den 1 april 1983.
Först dä detta material har lagts fram finns det enligl min uppfattning
underlag att ta ställning till Regioninvests framtida verksamhel.

7 Finansiell rekonstruktion av ASSI

ASSI bildades år 1941 (prop. 1941:68. JoU 1941:32, rskr
1941:243) genom att domänverkets industrigrupp omformades till aktiebolag. Verksamheten
var då främst inriktad på sågade trävaror. Denna har därefter utvidgats till
produktion av pappersmassa och papper samt vidareförädling av trävaror och pappersprodukler.
ASSI är numera etl av de slörre skogsindustriföretagen i landet. Antalet
anställda är f.n. ca 8500, varav ca 2 600 utomlands. Företaget bedriver verksamhel
på ca 20 platser i Sverige. De viktigaste produktionsorterna inom landet är
Karlsborg och Piteå i Norrbotten, Frövifors, Skinnskatteberg, Valåsen och
Örebro i Mellansverige saml Brännögård och Eslöv i södra Sverige.

Prop.
1982/83:68 24

ASSl:s verksamhel är indelad i tre produktområden, alla
med anknytning till skogsråvara och skogsindustriprodukter. Inom
byggmaterialområdet har ASSI landets största tillverkning och export av sågade
trävaror och träfiberskivor. Här ingår även fönstertillverkning. Inom pappersområdel
är ASSI en av Europas största tillverkare av papper och kartong för
förpackningar, främst kraftliner som används i wellpapp samt vätske-kartong. Ca
80% av ASSl:s pappersmasseproduktion konverteras till papper. I produktområde
förpackningar ingår wellpappföretag och plastbear-beiande förpackningsförelag
inom och utom landet. En sammanställning av ASSI-koncernens struktur m. m. bör
fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2.

ASSLs verksamhel
har utvecklats i snabb takt under 1970-talet. Sedan år 1971 har koncernens
omsättning vuxit från 600 milj. kr. till ca 4200 milj. kr. Ett omfattande
investeringsprogram har legat till grund för expansionen. Sammanlagt har
investeringarna inom ASSI uppgått lill ca 4500 milj. kr. under de senaste tio
åren. varav den större delen har avsett produktområdet papper. Sålunda har t.ex.
under åren 1979-1981 investerats ca 940 milj. kr. i en ny kartongmaskin för
främst vätskeförpackningar i Frövifors. 1 Karlsborg (Kalix) har satsats 615
milj. kr. för modernisering av massafabriken m. m. Riksdagen beslöt år 1978 (prop.
1978/79: 25 bil. 11. NU 1978/ 79: 16. rskr 1978/79: 122) om finansiellt stöd i
form av kapitaltillskott på 275 milj. kr. och ett lån med villkorlig äterbetalningsskyldighet
pä 275 milj. kr. för denna investering. Bland övriga större investeringar under
1970-talet kan nämnas nybyggnation av en spånskivefabrik i Laxå. utbyggnad av
Valåsens sågverk, förvärv av Örebro Pappersbruk AB samt utbyggnad av kraftlinerbruket
i Lövholmen. Dessutom har fem wellpappföretag förvärvats i syfte att förädla
papper som tillverkats i Norrbottens län.

Senare års strukturförändringar inom ASSI har även
inneburit avvecklingar främst inom byggsektorn. Bl.a. har sågverk i Laxå och
Horndal. företagets dörrfabrik i Horndal samt en wellpappfabrik i Billingsfors
lagts ned. Företagen Ljusdals Träprodukter AB. AB Kalmar Interiör i Kalmar och
Kramfors. Laxå spånskivefabrik samt företagen Tiplan Component AB och Bendbox
AB har försålts, de tre senare till elt av ASSI delägt företag. Limträtillverkningen
i Västervik har upphört. Sex äldre pappersmaskiner har utrangerats. Som ett
led i strukturtöiändringen har ett kar-longföretag i Västtyskland förvärvats.
Säckföretaget Kiexer Säcks i Storbritannien har sålts under innevarande är.
Avtal har iralläts om överlåtelse av huvuddelen av aktierna i Töreboda Limträ
AB till det norska företaget Moelven Brug A/S.

7.1 ASSI:s ekonomiska utveckling åren 1974—1981

ASSI:s ekonomiska utveckling under senare år har präglats
av den omfattande investeringsverksamheten. Under perioden har för skogsindu-

Prop. 1982/83:68 25

strin generellt rått en svag konjunktur. ASSI-koncernens
resultatutveckling för åren 1974-1981 har varit följande.

ASSI-koncernens resultaträkning för åren 1974—1981

(milj. kr.)

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader

1665 -1062

1238 -1019

1 50 r' -1369

1620 -1816

2371 -2 297

2897

-2577

3475 -3018

3656 -3 397

Rörelseresultat före avskrivningar

603

219

132

4

74

320

457

259

Avskrivningar enligt plan

Finansnetto Resultat efter finansnetto

- 76

- 48

479

- 92

- 58

69

- 104

- 74

- 46

- 131

- 237

- 364

- 169

- 160

- 255

- 177

- 229

- 36

- 170

- 276

11

- 217

- 568

- 526

Extraordinärt netto - 2 1 125 30 36 8-64

Resultat före boksluts-

dispositioner och skatt 479 71 - 45 - 239 - 225 - 50 19 - 590

Redovisat resultat 31 7 11 1-335 2 3 - 518

Rörelseintäkterna har under perioden ökat med i genomsnitt
12 % per år. Rörelseresultatet före avskrivningar har varierat i takt med korijunkturul-vecklingen.
Del finansiella nettot har över åren försämrats kraftigt lill följd av all lånebelaslningen
ökat i samband med stora investeringar och som en följd av ell högre ränteläge.
Till detta kommer atl företaget, främst under perioden 1976-1978, lånade upp
kapital för alt finansiera de förluster som koncernen drabbats av. Från är 1978
lill år 1981 ökade sålunda del negativa räntenettot exkl. kursförluster med 246
milj. kr. Ränteintäkterna ligger under perioden på en relativt konstant nivå.
År 1981 ingick en kursföriust på 142 milj. kr. i finansneltot som sammanlagt
uppgick lill -568 milj. kr. Den största orsaken lill resultatförsämringen är finansnellols
utveckling. Bidragande till resultatutvecklingen har även varit en ökning av
avskrivningarna enligl plan till följd av genomförda investeringar saml det
förhållandet all investeringarna endasi i begränsad utsträckning i det rådande
konjunkluriäget resulterat i bättre rörelseresultat.

ASSI:s ökade upplåning i förening med den svaga
resultatutvecklingen under perioden har inneburit all förelagels finansiella slällning
urholkals, vilket framgår av följande tabell.

ASSI-koncernens balansräkning för åren 1974—1981

(milj. kr.)

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Omsättningstillgångar Spärrkonto Riksbanken
Anläggningstillgångar

868

8

1372

1085

29

1459

1307 18

1747

1501

10

1991

1957

9

2 122

1873 2

2 551

2000 3 393

2 303

4

4231

2248

2 573

3072

3 502

4088

4 426

5 393

6 538

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade
reserver Beskattade reserver Eget kapital

517 795

572

364

479

1202

535

357

535 1642

534

361

657

2086

297

462

791 2 250 368 550 129

1044

2 160

309

582 331

1396

2 748

305

616

328

2 176

3 532

214

374

242

2 248

2 573

3 072

3 502

4088

4426

5 393

6538

ASSI:s totala kapital visar under perioden en genomsnilllig
tillväxtlakl på ca 16% per år. Det egna kapitalet har emellertid inle
utvecklats i enlighet med totalkapitalets förändring. Under perioden har
visserligen genom nyemission tillförts 440 milj. kr. från Statsförelag AB.
Tidigare nämnda statliga kapilaltillskon och lån på tillsammans 550 milj. kr.
har även redovisats som beskattat egel kapital. Tillväxten i del egna kapitalet
har dock genom den negativa resultatutvecklingen endast varit ca 2% per år. Soliditeten
har härigenom kraftigt försämrats under de redovisade åren. Sålunda uppgick soliditeten
år 1974 till ca 30 % för atl ha sjunkit till ca 11 % år 1981.

Av tabellen framgår även atl ASSI under senare år i inle
oväsentlig utsträckning tvingats utnyttja kortfristig upplåning för att
finansiera verksamheten. Av de kortfristiga skulderna är ca I 400 milj. kr.
räntebärande krediter.

I sammanhanget bör nämnas att ASSI saknar egen råvara.
Förelaget köper all råvara och några skogsöverskoll bidrar således inte till atl
förbättra resultatet eller likviditeten. Långsiktiga råvaruavtal finns
emellertid mellan domänverket och ASSI. ASSLs råvarubehov läcks härigenom till
50-60% genom leveranser från verkel. Resterande behov läcks genom såväl inhemsk
råvara från olika säljare som import.

7.2 ASSI:s kapitalbehov

ASSI:s styrelse har redovisat en prognos över företagels
resultatutveckling och finansiella ställning för perioden 1982-1984. Öhrlings
Revisionsbyrå AB har på industridepartementets och ASSF.s uppdrag gjort en
analys över bolagels ekonomiska utveckling och kapitalbehov. Därvid har olika
nivåer på resultatutveckling och finansiell rekonstruktion analyserats. På
grundval av gjorda analyser har ASSI i skrivelse som inkom den 15 november 1982
begärt atl staten skall medverka i en finansiell rekonstruktion av bolaget.

Prop. 1982/83:68 27

Prognosen
bygger i huvudsak pä ASSI:s efter genomförda strukturförändringar nu
kvarvarande verksamheter. Den hittills höga expansionstakten begränsas under
perioden. En fortsalt koncentration sker lill ASSI:s centrala produkt- och
marknadsområden. En viktig förutsättning för det ekonomiska utfallet är atl
kapitalels utnyttjande samt rörelseintäkterna beräknas öka till följd av
anlaganden om en förbättrad skogsindustri-konjunktur åren 1983-1984.

Under år 1982 väntas
resultatet efter finansiella poster inkl. orealiserade kursförluster på ca 250
milj. kr. uppgå till -800 milj. kr. Föriuslen har delvis täckts genom ell
ägartillskott på 500 milj. kr. från moderbolaget Statsföretag. Även för åren
1983 och 1984 väntas ASSI redovisa förluster därest finansneltot inte sänks
genom ägartillskott. ASSI konstaterar all resultatutvecklingen leder lill en
skuldsättning som företaget inte kan bära. En urholkning av del egna kapitalet
beräknas ske i en sådan omfattning all förelagels fortbestånd kan hotas. Ell ägartillskolt
är nödvändigt för atl möjliggöra en finansiell rekonstruktion och återge
företaget en rimlig soliditet.

Del
omfallande investeringsprogrammet kombinerat med de senaste årens
omstrukturering av koncernen har medfört atl ASSI i allt väsenlligl har etl
livskraftigt produklprogram och moderna och rationella anläggningar med
konkurrenskraftiga tillverkningskostnader. Den höga skuldbördan kombinerad med
senare års höjda räntenivåer innebär dock an - även med en optimistisk
bedömning av efterfråge- och prisutvecklingen - koncernen inle av egen kraft
kan åstadkomma den konsolidering och den minskning av räntebärande skulder som
måste ske. Härtill kommer en betydande exponering för valulakursförändringar lill
följd av en omfattande utlandsupplåning.

Målsättningen
med ett ägartillskott är att nedbringa skuldbördan så all en långsiktig
lönsamhet kan uppnås. Soliditeten bör också ligga på en sädan nivå efter ett
ägartillskott all företaget klarar de inom skogsindustrin kraftiga
konjunktursvängningarna. ASSI:s styrelse bedömer mot.denna bakgrund att
storleken på elt ägartillskott som skall svara mot ovan angivna målsättning
uppgår lill 2400 milj. kr. Därav är 100 milj. kr. avsedda för nödvändiga
miljöinvesteringar i Karisborgs cellulosa- och pappersbruk.

Därutöver
hemställer ASSI om all del tidigare nämnda lånet på 275 milj. kr. för
finansiellt stöd till Karlsborgs bruk efterges. För lånet gäller f. n. alt låneräntan
varje år läggs lill lånekapitalet samt all amortering sker när anläggningarna i
Karlsborg visar överskoll. Någon amortering av lånet har ännu inte skelt. ASSI
anser all etl väsentligt bidrag för all Karisborg skall fä en
tillfredsställande ekonmisk bas är alt ränte- och amorteringsskyldig-heten på
lånet upphör.

Med
undanlag av de ovan nämnda miljöinvesteringarna i Karlsborg kommer elt
eventuellt ägartillskott atl användas för all nedbringa koncer-

Prop.
1982/83:68 28

nens skuldbörda och därigenom minska räntekostnaderna.
Under förutsänning an ASSI får elt lillskon på 2400 milj. kr. saml an det
nämnda lånet efterges kommer den finansiella ställningen atl stärkas kraftigt enligl
förelagels beräkningar.

7.3 Förslag till statliga insatser

Till de åtgärder som krävs för alt trygga ASSI:s fortsatta
verksamhel och återge företaget en lönsamhet hör enligt min mening en
finansiell rekonstruktion. Denna bör ha en sådan omfattning alt ytteriigare
sådant lillskon till förelaget inte skall behöva ulgå.

Den
svenska skogsindustrin är enligt min mening av vital betydelse för den svenska
ekonomin. Sysselsättningen inom branschen är betydande. Ca 20% av Sveriges
exportintäkter kommer från skogssektorn. Genom den låga importandeien är
sektorns betydelse för handelsbalansen slörre. Fortsatta satsningar inom
skogsindustrin i syfte alt la lill vara befintliga marknadsmöjligheter är mol
denna bakgrund angelägna. Inle minst väsentligt är all den statliga
skogsindustrin medverkar till detta.

ASSI:s
expansion under 1970-lalet har ägl rum samtidigt som den svenska
skogsindustrin fält vidkännas stora förändringar i efterfrågemönster och
konkurrenskraft. Efter en extrem högkonjunktur för bl.a. skogsindustrin under
åren 1973-1974 följde en konjunkturnedgång som för första gången efter det
andra världskriget innebar en minskad konsumtion av pappersprodukter i Europa.
Konsumtionen har därefter ökat men ökningslakten under åren 1977-1981 har varit
betydligt lägre än tidigare. För byggnadsindustrin och dess leverantörer har
minskningen av byggvolymen varit dramatisk och byggandet ligger i de flesta
länder fortfarande på mindre än hälften av den nivå som gällde tidigare. Den svenska
byggnadsverksamheten har också sjunkit kraftigt.

Den
svenska skogsindustrin förlorade i minen av 1970-lalel sin kostnadsmässiga
konkurrenskraft. Genom bl.a. kostnadsutvecklingen i Förenta staterna och Canada
kombinerad med förändrade valutakurser torde dock konkurrensförmågan numera
vara återställd.

Den
svenska produktionen av sågade trävaror och träfiberskivor har minskal under
slutet av 1970-lalet som ett resultat av låg byggvolym. Antalet sågverk sjunker
år efter år medan boardindustrin fortfarande har slor överkapacitet.

ASSI:s
utveckling under 1970-talet har, som framgått tidigare, inneburit en stark
expansion och hög investeringstakt. Investeringarna har främst lagil sikte på
att öka företagels kapacitet för tillverkning av papper och kartong. ASSI har
härigenom kunnat nå en hög förädlingsgrad av sin massaproduktion. ASSl:s
tidigare sågverksamhet har under perioden koncentrerats till färre sågverk med
hög produktionskapacitet. Uppbyggnaden inom förpackningsområdet har inneburit
alt värdefulla inlegrationssam-band med pappersområdet kunnat tas till vara.

Prop. 1982/83:68 29

ASSI:s utveckling synes ha legat väl i linje med den allmänna
ulveck: lingen inom skogsindustrin och inneburit atl branschens
utvecklingsmöjligheter lagils till vara. Till delta kommer all ASSI:s
satsningar i många fall skett inom sysselsällningssvaga områden. Satsningarna
har därigenom bidragit lill atl lösa regionala sysselsättningsfrågor.

ASSI:s expansion under senare år har som nämnts inneburit
en hög investeringsvolym. Till slor del hänger detta självfallet samman med den
höga kapitalintensiteten i främst pappers- och massaindustrin. Investeringarna
har genomförts under en period med en genomsnittligt svag skogsin-duslrikonjunklur
och därmed låg resullalnivå och självfinansieringsförmåga. Följden har blivit
alt ASSI:s expansion i hög grad skett med extern finansiering. ASSI:s
skuldbörda har härvid ökat avsevärt och i motsvarande takt även
räntekostnaderna. En konsolidering av företagel har inle genomförts i den takt
och omfattning som varit nödvändig. En hög investeringstakt inom ASSI under
senare år torde visserligen ha varit nödvändig för all säkerställa en fortsatt
rationell verksamhel, men jag kan konstatera atl den valda expansionstaklen
varit osedvanligt hög i förhållande lill förelagels ekonomiska situation och
skett under en ökad finansiell obalans. Del finansiella risklagandet har varit
stort. Företagels framlida utveckling har härvid kommil all äventyras.

ASSI har i sin hemställan om kapitallillskott framhållit
alt företagels tillverkningsenheter och distributionssystem lill stor del är
ändamålsenliga, tillämpar en modern teknik och uppvisar hög effektivitet.
Anläggningarnas avkastningsförmåga är i jämförelse med andra
skogsindustriförelag enligl ASSI nu god. ASSI:s prognos över
resultatutvecklingen för innevarande och de närmaste åren visar ocksä all
företagels olika verksamhels-delar sammantaget förmår alt generera ell
rörelseresultat som är bärkraftigt. Del är nu väsentligt all ASSI:s
konkurrensfördelar las lill vara och alt företaget under de närmaste åren kan
konsolidera sin verksamhel och därmed skapa en grund för en fortsall balanserad
utveckling. Förelagels räntekostnader är dock f. n. så höga atl företagels
framlida nettoresultat inle på något sätt kan bidra till en konsolidering.
Särskilda åtgärder måste vidtas och jag anser atl en finansiell rekonstruktion
i första hand bör ske genom elt statligt ägartillskott. Beträffande förutsällningarna
för delta vill jag anföra följande.

Som tidigare nämnts har ASSI-koncernen genomgått och
genomgår en strukturomvandling med avveckling av olönsamma enheter eller överlåtelse
lill andra intressenter. Det är nödvändigt atl en fortgående strukturrationalisering
sker inom ASSI. Företagel måste göra alla ansträngningar för alt stärka
konkurrenskraften. Förelagels resurser måste inriktas på lönsamma eller utvecklingsbara
enheter. Produktionsenheter som inte kan bedömas som långsiktigt
utvecklingsbara bör avvecklas.

När del gäller kapitaltillskottets storiek bör detta vara
av sådan omfattning atl det återställer soliditeten inom företaget till en
rimlig nivå och 4
Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 68

Prop. 1982/83:68 30

stärker
företagels resullalförmåga. Storleken på tillskottet måste härvid bedömas bl.
a. utifrån vilken räntebelastning rörelseresultatet från ASSLs verksamhet
långsiktigt kan bära. Väsentligt är också atl ASSI:s kapitalstruktur och
avkastningsförmåga blir sådana atl förelagets fortsalla utveckling kan ske pä ell
ekonomiskt sunt säll.

Jag
vill understryka all avvikelser i förutsättningarna för ASSI:s resul-lalprognoser
kan innebära atl del verkliga utfallet kan variera kraftigt. Resultatet
påverkas av variationer i främst pris-, valuta- och volymantaganden. Jag har
vid min bedömning av lämplig storiek på etl kapilallillskoll lill ASSI utgått
från den prognos som ASSI redovisar avseende utvecklingen under åren
1982-1984. Jag anser del väsentligt atl en finansiell rekonstruktion som
syftar till alt ge ASSI en långsiktig stabilitet ges en omfattning som gör att
förelaget kan bemästra effektema av konjunklurvaria-lioner. Enligl min
bedömning bör kapitaltillskollel vara av en sådan storleksordning atl det även
i framtiden stimulerar ASSI:s styrelse och ledning all förutsättningslöst pröva
grundläggande frågor beträffande ASSLs företagsstrategi och inriktning. Som
tidigare nämnts har beräkningar gjorts för all illustrera effekter av olika
alternativa tillskott.

Jag
förordar mot bakgrund av gjorda analyser atl ASSI ges ell statligt
ägartillskott av 2000 milj. kr. för en finansiell rekonstruktion av verksamheten.
Medel för della bör anvisas på etl särskill reservationsanslag på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för innevarande år.

Del
förordade tillskottet innebär avsevärda effekter på ASSI:s soliditet och
resultatförmåga. Sålunda kan ASSI:s soliditet vid utgången av år 1984 beräknas
uppgå till ca 33 % enligt den resultalprognos som ASSLs styrelse har
presenterat. Jag anser alt en sådan soliditetsnivå bör ge företaget goda möjligheter
att slå emol de resultalsvängningar som inträder i en konjunkturnedgång. ASSLs
finansnetlo bedöms kunna minska från i dag ca 13% av omsättningen till ca 6% av
företagels omsättning. Jag vill framhålla atl vid en bedömning av finansnellols
storlek bör hänsyn las lill alt en relativt högre räntebelaslning får anses
naturlig i samband med atl större nyinvesteringar genomförts. För ASSLs
vidkommande innebär della alt en gentemot konkurrenterna något högre räntebelaslning
bör vara acceptabel. ASSLs styrelse har förutsatt alt en nedskrivning av vissa
anläggningsvärden görs. En nedskrivning av anläggningarna har ocksä lagts in i
ovan nämnda omnämnda beräkningar för atl illustrera effekter på resultatet och
soliditet. I vilken omfattning nedskrivningar skall ske och vid vilka tidpunkter
bör förelagsledningen bedöma mot bakgrund av vilken resultatutveckling som
anses sannolik.

ASSLs
medel- och långfristiga upplåning för den svenska verksamheten utgörs till mer
än 40% av lån i utländsk valuta. ASSLs styrelse anser del som väsentligt all
tillskottet också skall kunna användas till förtida återbetalning av medel-
och långfristig upplåning i utländsk valuta.

ASSI
har begärt att lånet på 275 milj. kr. med villkoriig återbetalnings-

Prop.
1982/83:68 31

skyldighet avseende Karisborgs bruk skall efterges.
Resultatutvecklingen vid Karlsborgs bruk väntas även i framtiden vara svag. En
eftergift av lånet skulle medge att anläggningarna kan skrivas ned med
motsvarande belopp och bidra till atl Karlsborg får en tillfredsställande
ekonomisk bas. Med en sådan åtgärd bör anläggningen kunna redovisa etl positivt
resultat över en konjunkturcykel.

Jag förordar därför alt statens lån lill ASSI på 275 milj.
kr. avseende Karlsborgs bruk efterges. Riksdagens bemyndigande härför bör
inhämtas.

Genom del
tidigare föreslagna tillskottet på 2000 milj. kr. får ASSI också möjlighel alt
finansiera de miljöinvesteringar som nu är aktuella vid Karlsborgs bruk.

8 Samordning mellan de statliga skogsföretagen

Frågan om samordning mellan statens skogsförvallande och skogsindu-slriella
verksamheter behandlades år 1968 i ell riksdagsbeslut (prop. 1968: 103, JoU
1968:32, rskr 1968:269) där nu gällande riktlinjer för domänverkels verksamhet
och samordningen med ASSI fastslogs. Enligl beslutet skall gälla ell gemensamt
ekonomiskt mål för företagen och ske en samordning av deras verksamheter. Då
betydande verksamhetsgrenar fanns där beröringsspunkler saknades avskrevs frägan
om sammanslagning av förelagen. Samordningen avsågs i stället i första hand
ske via företagens ledningar. Styrelserna för domänverket och ASSI samman-saltes
av i slorl selt samma personer. En ytterligare förutsättning för ell effektivt
statligt skogsföretagande var enligl riksdagen alt domänverket och ASSI gavs
samma betingelser för ell affärsmässigt handlande som dess konkurrerande
enskilda företag. Affärsverksformen för domänverket behölls med hänsyn lill
främst behovel av insyn i markförvaltningen samt svårigheter all övertora
statens fastigheter lill etl bolag. Vissa ändringar i affärsverksformen skedde
dock i syfte att öka verkels möjligheter till affärsmässigt handlande.
Riksdagsbeslutet innebar vidare atl ell långsiktigt virkesförsörjningssamarbele
mellan domänverket och ASSI etablerades.

Samordningen
mellan domänverket och ASSI har under senare år varit föremål för vissa
överväganden. Således föreslog år 1977 en för företagen gemensam arbetsgrupp atl
en överföring av domänverkets affärsmässiga verksamhel till bolagsform saml elt
samgående med ASSI skulle ske. Genom all personalorganisationerna vid
domänverket inle accepterade förslagel kom della inle alt föreläggas regeringen.

Slalsförelagsulredningen
föreslog år 1978 i betänkandet Statligt företagande i samhällets tjänst (SOU
1978:85) att domänverkets affärsmässiga verksamhel skulle överföras lill etl
aktiebolag saml alt ASSI skulle få arrendera domänverkets marker inom sina råvarufångstområden
i mellersta och norra Sverige. Samtliga remissinslanser avstyrkte dock
utredning-

Prop.
1982/83:68 32

ens förslag, men påpekade samtidigt vikten av att
verksamheterna inom domänverket och ASSI samordnas i syfte att erhålla ett
effektivt statligt skogsföretagande.

Vid sidan
av domänverket och ASSI äger staten numera andelar i skogsindustriföretagen
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) och Södra Skogsägarna AB (prop.
1978/79:207, NU 1978/79:61, rskr 1978/ 79:451). Berörda skogsägarföreningar
gavs i avtal år 1979 en rätt till återköp av statens aktieandelar i Ncb och
Södra Skogsägarna AB. Av bl. a. detta skäl placerades statens aktieposter
direkt under staten. Vad gäller Ncb har nämnda avtal upphört genom riksdagens beslul
år 1981 om nya kapitaltillskott till bolaget (prop. 1980/81:98, NU 1980/81:49, rskr
1980/ 81:282). Staten äger nu samtliga A-aktier i Ncb. Genom en successiv
emission kommer enskilda skogsägare att via B-aklier äga ca 30% av företagets
samlade aktiekapital. Statens ägarandel i Södra Skogsägarna AB är 40%.

Den
svenska skogsindustrin genomgår L n. en intensiv strukturomvandling.
Nedläggning av olönsamma enheter, nyinvesteringar samt samarbete över företagsgränser
utgör viktiga inslag i omvandlingen. Strukturomvandlingen innebär även en
anpassning av industrins råvarubehov till det långsiktiga utbudet av svensk
skogsråvara.

Pågående
omställningsprocess inom skogsindustrin engagerar även de statliga
skogsföretagen. ASSLs strukturutveckling har tidigare berörts. Inom Ncb och
Södra Skogsägarna AB sker f. n. strukturförändringar med sikte på avveckling av
olönsamma verksamhetsgrenar och koncentration till utvecklingsbara
produktområden. Inom Domänföretagen AB. vars aktier förvaltas av domänverket,
sker en löpande slrukturutveckling inom främst sågverksamheten.

Domänverkets
årliga råvaruutbud motsvarar L n. ca 15% av skogsindustrins samlade
råvaruförbrukning. Ca 35—40% av verkets leveranser går till ASSI. Övrig råvara
går till övervägande del till den privatägda industrin. För många företag
innebär domänverkets leveranser att dyrbar import av råvara kan undvikas. I
sammanhanget bör nämnas att domänverkets avverkningar med hänsyn lill
skogarnas ålderssammansättning kommer atl minska under 1980-talet. Domån\crkcis
nuvarande pris- och leveranspolitik styrs huvLidsakligen av en strikt
lönsamhetsplanering i enlighet med verkels affärsmässiga huvudmålsättning. Vissa
avsteg hän detta föreligger dock. Leveranserna till ASSI styrs av den för
verket och ASSI gemensamma lönsamhetsmålsättningen. Domänverket har i praktiken
även påtagit sig en regional- och sysselsättningspolitisk roll genom ett
långsiktigt leveransstöd till etl stort antal inlandssågverk, främst i norra
Sverige, samt genom att hålla jämn avverkningsvolym i glesbygd.

Statens
huvudsakliga uppgifter i skogsindustrins strukturomvandling är enligt min
mening att främja dels regional balans, dels utbudet av skogsråvara. Genom den
statliga ägart"unktionen i nämnda skogsförelag - som

Prop.
1982/83:68 33

tillsammans utgör en betydelsefull del av den svenska
skogsindustrin — skapas särskilda möjligheter för lösandel av dessa uppgifter.

En ökad
samordning mellan domänverket, ASSI och Ncb bör förbättra det statliga
handlingsutrymmet för medverkan i strukturomvandlingen inom den svenska
skogsindustrin. Förelagens produktionsanläggningar samt verkels
råvaruleveranser utgör delar i ell samlat slrukturmönsler, där t.ex. samarbete
med andra skogsindustriförelag i syfte alt förbättra den svenska skogsinduslrislrukturen
och motverka en regional obalans är både möjligt och angeläget.

Jag vill
framhålla alt samtliga statliga skogsföretag har en affärsmässigt inriktad
målsättning för sina verksamheter. Ur ägarens/statens synvinkel är del därför
lämpligt all tillse atl företagens verksamheter bedrivs på ett sådant sätt all
sammanlaget setl den bästa lönsamheten uppnås. Endasi härigenom torde statens
samlade tillgångar inom del skogsproducerade och skogsinduslridla området las till
vara på etl effektivt sätt. Detta var också vägledande vid utformningen av den
nuvarande för domänverket och ASSI gemensamma målsättningen. Områden där
affärsmässigt motiverade samverkansfördelar enligt min mening bör kunna nås är
bl.a. råvaruförsörjning och integration, investerings- och finansiell
planering, marknads- och organisationsutveckling m. m.

En
fortsall och breddad samordning mellan de statliga skogsföretagen är mot nämnda
bakgrund angelägen. En sådan samordning bör i första hand omfatta samtliga
statliga skogsindustriföretag där staten har ell majoritets-ägande. Det är enligl
min mening väsentiigl all i första hand ta till vara den förändringskapacilet
som finns inom förelagen själva.

Inom
domänverket och ASSI behandlas kontinuerligt olika samverkansfrågor. F.n.
innefattar detta främst ASSLs råvaruförsörjning saml slruk-lursamarbete inom
förelagens sågverksrörelser. Pågående samordningsarbete inom domänverket och ASSI
bör intensifieras och breddas samt även innefatta Ncb. Frågan om alt samordna
de statliga skogsindustriella tillgångarna är så slor och komplicerad alt den
bör bli föremål för en särskild analys. Jag avser atl senare återkomma med
förslag om lämplig samordning av den statliga skogsinduslrisektorn. I avvaktan
på atl frågan har undersökts ingående är jag nu inte beredd att föreslå några ägarmässiga
förändringar för de statliga skogsföretagen utöver vad jag tidigare förordat
avseende ASSI.

Prop.
1982/83:68 34

9 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen dets föreslår riksdagen all

1. för Förvärv av aktier från Statsföretag AB på
tilläggsbudget I lill

statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln

anvisa etl reservationsanslag av 2400000000 kr.,

2.
bemyndiga
regeringen all ikläda staten de ekonomiska förpliktelser i övrigt som följer
av avtalet mellan staten och Statsförelag,

3.
bemyndiga
regeringen all förvärva samtliga aktier i. Svenska Industrietablerings AB Svelab
i enlighet med vad jag har förordat,

4.
lill TiUskott
titt Statsföretag AB för föriusttäckning i Regioninvest i Norr AB på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 110000000 kr.,

5.
till Tillskott
till AB Statens Skogsindustrier för rekonstruktion på tilläggsbudget I lill statsbudgelen
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa etl
reservationsanslag av 2000000000 kr..

6.
bemyndiga
regeringen atl efterge fordran på 275000000 kr. på grund av lån lill AB Statens
Skogsindustrier i enlighet med vad jag har förordat,

7.
bemyndiga
regeringen all överlåta aktierna i Luossavaara-Kiirunavaara AB, SSAB Svenskt
Stål AB och Svenska Industrietablerings AB Svelab till av staten ägda
aktiebolag i enlighet med vad jag har förordat,

8.
medge all
staten utfäster sig all säkerställa Norrbottens Järnverk AB:s möjligheter att
fullgöra sina förpliktelser enligl konsortialavtal mellan parterna i SSAB
Svenskt Stål AB i enlighet med vad jag har förordat.

dels bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har
anfört i fråga om målsättningen för Statsförelagsgruppen och om tillämpningen
av offertförfarandet.

10 Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden
och beslutar all genom proposilion förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för den åtgärd eller del ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop.
1982/83:68 35

BUaga I

Avtal

Mellan
Statsföretag AB, nedan kallat Statsföretag, ä ena sidan, och staten, å andra
sidan, har denna dag följande avtal träffats.

Bakgrund

Statsföretag
äger samtliga 6750000 aktier i AB Statens.Skogsindustrier, nedan kallat ASSI,
700000 aktier i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, nedan kallat LKAB, och 4
500000 aktier i Norrbottens Järnverk AB, nedan kallat NJA. Vidare äger
Statsföretag 12500000 aktier, motsvarande 50 procent av samtliga aktier, i SSAB
Svenskt Stål AB, nedan kallat SSAB, och 1 375000 aktier, motsvarande 50 procent
av samtliga aktier, i Svenska Petroleum AB, nedan kallat SP. Förhållandel
mellan aktieägarna regleras i vad gäller SSAB genom konsortieavlal av den 15
december 1977 med de ändringar som aktieägarna överenskommit om i avtal av den
5 oktober 1981 och beträffande SP genom konsortieavlal av den 10 juni 1975, i
vilket avtal Statsföretag i samband med förvärv av LKAB:s aktier i SP den 1
januari 1978 övertagit alla LKAB:s rältigheler och skyldigheter.

I
det följande benämnes ASSI, LKAB, SSAB, SP och NJA gemensamt för Bolagen.

§
I Aklieövertåtelse

Statsföretag
överiåler och försäljer och slaten förvärvar per den 31 december 1982 samtliga
Statsföretags 6750000 aktier, envar på nominellt 100 kronor, i ASSI, 700000
aktier, envar på nomineUt 1000 kronor, i LKAB, 12 500000 aktier, envar på
nominellt 100 kronor, i SSAB, I 375 000 aktier, envar på nominellt 100 kronor,
i SP saml 4 500000 aktier, envar på nominellt 100 kronor, i NJA. Överlåtelsen
och försäljningen av Statsförelags aktier i SSAB och SP sker på de villkor för
aktieförsäljning och hembudsskyldighet som gäller enligl konsortieavlal mellan
aktieägarna och bolagsordning för respektive bolag.

Staten
förklarar atl Statsföretag till alla delar fullgjort sin upplysningsplikt
gentemot köparen med anledning av överlåtelsen av aktierna i Bolagen i vad
gäller bl.a. Bolagens ekonomiska slällning saml ålaganden och förpliktelser av
olika slag.

§
2 Köpeskilling m. m. ■

Köpeskillingen
för aktierna i Bolagen skall vara tillhopa 3012608000 kronor med den fördelning
pä de olika bolagen som anges i bilaga I lill detta avtal.

Staten
skall snarast möjligt efter det all regeringen enligt § 10 godkänt

Prop. 1982/83:68 36

detta avtal eriägga köpeskillingen till Statsföretag genom
alt dels kontant betala 2400000000 kronor med villkor att regeringen i samband
med beslut om utbetalning av beloppet äger föreskriva antingen alt medlen skall
insättas på ett särskilt räntebärande konto, från vilket Statsföretag inle ulan
medgivande av regeringen får lyfta medel, eller användas för förvärv av
statsskuldväxlar, dets efterge fordringar pä Statsföretag om 225 108000 kronor
på grund av lån som staten lämnat Statsförelag för aktieteckning m.m. i SP dels
ock överta betalningsansvaret för Statsföretags skuld till NJA intill etl
belopp av 450000000 kronor. Härjämte skall Statsföretag vid samma tidpunkt utan
särskilt vederiag till staten överlåta sina fordringar på SP intill ell belopp
av 62500000 kronor.

Statsföretag
skall vidare senast vid i föregående stycke avsedd tidpunkt lill NJA kontant
återbetala elt belopp motsvarande skillnaden mellan Statsföretags skuld lill
NJA, vilken skuld uppgår till 530600505 kronor, jämte ränta därå till dess
betalning sker och 450000000 kronor.

Statsföretag äger rätt till utdelning i NJA för år 1982 om
67000000 kronor, dock endasi i den mån della slår i överensstämmelse med
aktiebolagslagens bestämmelser om vinstuldelring. Staten förbinder sig tillse
an NJA betalar utdelningen till Statsförelag omedelbart efter del att ordinarie
bolagsstämma hållils i NJA år 1983.

S 3 Aktiebrev

Mot att staten eriägger den § 2 angivna köpeskillingen
skall Statsföretag överiämna akliebrev avseende de överiåtna aktierna i
Bolagen, vederbörii-gen transporterade in blanco och i förekommande fall
tillsammans med kuponger och talonger.

§ 4 Konsortialavtal

Per den 31 december 1982 inträder staten i Statsförelags
ställe i konsortialavtal av den 15 december 1977 rörande SSAB så söm del
ändrats genom avtal av den 5 oktober 1981 och i konsortialavtal av den 10 juni
1975 beträffande SP. Staten övertar följaktligen per nämnda dag alla Statsföretags
rättigheter och skyldigheter enligt konsortialavialen.

Genom statens övertagande av Statsföretags aktier i SP
kommer samtliga aktier i SP alt ägas av staten, till följd varav konsortialavtalet
den lOjuni 1975 rörande SP upphör att gälla per den 31 december 1982.

S 5 Fordringar

Staten förklarar sig införstådd med an Statsförelag den 31
december 1982 till NJA överiåler sin fordran på LKAB, vilken fordran efter
amortering och betalning av upplupen ränta till Statsföretag den 30 december
1982 uppgår till 405000000 kronor. NJA skall den 31 december 1982 eriägga
betalning för den övertagna fordran på LKAB genom all överiämna en revers lill
Statsföretag på motsvarande belopp. Villkoren i den av NJA

Prop. 1982/83:68 37

utfärdade reversen skall överensstämma med de lånevillkor
som gäller mellan Statsföretag och LKAB med undanlag för alt NJA:s skuld lill
Statsföretag inle skall vara efterslälld bolagets övriga skulder och förpliktelser.

§ 6 Borgensförbindelser m. m.

Slaten åtager sig all verka för all Statsföretag i
förekommande fall ulan kostnad friskrives från borgens- och ansvarsförbindelser
för bolagens lån och andra förpliktelser saml från skyldigheter med avseende på
Bolagen som kvarstår från den lidpunkt då Statsförelag förvärvade vissa av
dessa.

§ 7 Statsföretags åtagande i egenskap av aktieägare

Per den 31 december 1982 övertar staten från Statsföretag
alla de rättigheter och skyldigheter av vad slag de vara må som Statsföretag
har i sin egenskap av aktieägare i Bolagen och som grundar sig på lag,
bolagsordning eller i förekommande fall konsortialavtal med övriga aktieägare.
Statens överlagande av här nämnda rättigheter och skyldigheter innefattar
således även sådana anspråk som framdeles eventuellt riktas mol Statsföretag i
dess egenskap av tidigare aktieägare i Bolagen och som härflyter ur lag,
bolagsordning eller i förekommande fall konsortialavtal mellan aktieägarna.
Statsföretag garanterar all några sådana anspråk inle riktats mol Statsföretag
och förklarar sig inte känna lill några omständigheter som skulle kunna ligga
till grund för krav mol Statsföretag i dess egenskap av aktieägare i Bolagen.

§ 8 Styrelse och revisorer

Statsföretag svarar för alt nuvarande av bolagsstämman
valda styrelseledamöter och revisorer i Bolagen på begäran av staten släller
sina platser lill förfogande på bolagsstämma i anslutning till den i §2 avsedda
tidpunkten ulan krav på annan ersättning än arvode lill styrelseledamöter
efter de normer som gäller inom Statsförelagsgruppen och skälig ersätlning lill
revisorerna för utfört arbete.

Staten förbinder sig atl på nästkommande ordinarie
bolagsstämma i Bolagen rösta för all nuvarande styrelseledamöter beviljas
ansvarsfrihet för sin förvaltning för tiden fram lill den dag då de entledigas
från sina uppdrag under förutsättning atl Bolagens revisorer tillstyrker sådan
ansvarsfrihet,

§ 9 Tvist

Tvist rörande detta avtal, dess innehåll, tillkomst,
giltighet eller tillämpning, så ock annan tvist härflytande ur
rättsförhållandet mellan parterna på grund av avtalet får inte hänskjutas till
domstol ulan skall avgöras genom skiljedom enligt gällande lag om skiljemän vid
tidpunkten för skiljeförfarandets anhängiggörande.

Prop. 1982/83:68 38

§ 10 Giltighet m. m.

Regeringen kommer - under förutsättning all riksdagen
fattar de beslul som behövs härför - att slutligt godkänna avtalet.

Avtalet förutsätter för sin giltighet godkännande av

1. Gränges AB såvitt avser överlåtelsen av
Statsföretags aktier i SSAB lill

staten samt statens överlåtelse därefter av dessa aktier till NJA och

statens inträde i Statsföretags ställe samt NJA:s inträde i statens ställe i

konsortialavtalet mellan aktieägarna i SSAB;

2. berörda långivare till Statsföretag och innehavare
av Statsföretag ut

ställda obligationer pä oförändrade villkor.

Skulle skriftligt godkännande enligl punkierna 1 och 2
ovan inte föreligga senast den 15 januari 1983 eller skulle regeringen inle ha
godkänt avtalet senast den 31 mars 1983, skall detta avtal vara utan verkan, i
vilket fall ingendera parten äger räll lill anspråk mol andra parten.

Delta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna
tagit var sill.

Slockholm den 12 november 1982

STATEN STATSFÖRETAG AB

Prop. 1982/83:68 39

BUaga
1 till avtal mellan Statsföretag AB och staten den 12 november 1982 om förvärv
av aktier m. m.

Fördelning
av i avtalet överenskommen köpeskilling

Av
den enligl i avtalet för aktierna i Bolagen överenskomna köpeskillingen om
tillhopa 3012608000 kronor belöper

570000000
kronor på aktierna i ASSI

780000000
kronor på aktierna i LKAB I 050000000 kronor på aktierna i SSAB

162608000
kronor på aktierna i SP

450000000
kronor på aktierna i NJA 3012608000

Prop.
1982/83:68

40
Bilaga 2

Resultalenhel

Omsättning

Ort/kommun

Antal

1982

anstäl

milj.
kr.

da

Huvudprodukter

Produktomr å de

Byggmaterial ASSI Tra

ASSI Board

Eui Fönster AB'

Fem försäljningsbolag Stab

693

132

135

Seskarö/Haparanda

116

Sågade trävaror

Karlsborg/Kalix

240

Sågade trävaror

Piteå

287

Sågade trävaror

Skinnskatteberg

160

Sågade trävaror

Karlskoga

280

Sågade trävaror

Stockholm

22 1 105

Gemensam förs. avd

Piteå

130

Träfiberskivor

Skinnskatteberg

414 544

Träfiberskivor

Norsjö

Fönster

Sparreholm/Flen

Fönster

Uddevalla

597

Fönster

Utlandet

17

Stockholm

5

2 224

Produktområde

Papper

ASSI Karlsborg

ASSI Kraftliner Frövifors Bruk AB

Örebro Pappersbruk AB

FS-Karton GmbH" ASSl Utveckling Sex försäljningsbolag
Stab

Summa

520

Kalix

761

Blekt cellulosa Kraftpapper

843

Pite å

796

Kraftliner

304

Lindesberg

630

Dryckeskartong Oblekt cellulosa

203

Oiebro

350

Karlon S ä ckar Plastbelagt
papper

354

1 vskland

566

Kartong

Pilo:i

30

Laboratorium

Utlandet

20

-

Stockholm

12

3 165

Swedish Match delägare med 25% av aktiekapitalet Swedish
Match delägare med 10% av aktiekapitalet

Resultatenhet

Omsättning
1982 milj. kr.

Ort/kommun

Antal anställda

Huvudprodukter

Förpackning

Dansk
Kraftemballage

A/S

216

Danmark

550

Wellpapp-emballage

Dolan Packaging
Ltd

286

Storbritannien

932

Wellpapp-emballage

Förenade
Well AB

363

Eslöv

752

Wellpapp-emballage

ASSI Well
GmbH

151

Västtyskland

318

Wellpapp-emballage

Wellkartong
AG

88

Schweiz

143

Wellpapp-emballage

Summa

1 104

2695

Koncernstaber
m. m.

Stockholm

95

Serviceenheter

Norrlandsverkens
rävarukontor

Piteå

187

Mellansvenska
råvarul

kontoret

Arboga

75

Hareholmsterminalen

Piteå

5

Intern eliminering

-116

-

Totalt ASSI

4172

8490

Prop. 1982/83:68 42

Innehåll sid.

1
Inledning ....................................................... 2

2
Slatsförelagsgruppens
ekonomiska utveckling ...... 3

2.1
Moderbolagets utveckling .......................... .... 5

3 Organisatoriska
förändringar av Slalsföretagsgruppen 6

3.1
Förvärv av LKAB, SSAB och NJA ................... .... 7

3.2
Förvärv av ASSI ....................................... 8

3.3
Förvärv av Svenska Petroleum ..................... .... 9

3.4
Köpeskilling, aktietransaklioner,
m.m................ .... 9

4 Målsättning
för Slalsföretagsgruppen ................. 10

4.1
Offertförfarandet ...................................... 13

5................................................................... Ekonomiska
effekter på Statsföretag av förändringar i gmppens

sammansättning .............................................. 15

5.1
Moderbolagets resultat och
ställning åren 1982-1984 17

5.2
Svetab ................................................... 19

5.3
Beroxo AB ................................................ 20

6
Föriusttäckning i Regioninvest
........................... 21

7
Finansiell rekonstruktion av ASSI
....................... 23

7.1
ASSLs ekonomiska utveckling
åren 1974-1981 ..... 24

7.2
ASSLs kapitalbehov ................................... 26

7.3
Förslag till statliga
insatser ......................... 28

8 Samordning
mellan de statliga skogsföretagen ... .. 31

9 Hemställan
................................................... 34

10
Beslul ......................................................... .. 34

Bilaga
1 .......................................................... 35

Bilaga 2 .......................................................... 40

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982