Prop. 1982/83:69

Regeringens proposition 1982/83:69

om
tjänstekonstruktionen för studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan

beslutad
den 2 december 1982

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

Pä
regeringens vägnar OLOF PALME

LENA
HJELM-WALLÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagens beslul om en ny typ av statligt reglerade
tjänster för syo-funktionen i grundskolan och gymnasieskolan samt för
uppföljande syo upphävs. Detta medför alt nuvarande syo-konsu-lent- och
yrkesvalslärartjänster behålls tills vidare. Vidare redovisas vissa utgångspunkter
för fortsatta överväganden om tjänslekonstruktionen för syo.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 69

Prop.
1982/83:69

Prop. 1982/83:69 2

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1982-12-02

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Rainer, Bodslröm,
Göransson, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Holmberg

Föredragande:
statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition
om tjänstekonstruktionen för studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan.

1
Inledning

I
propositionen (1981/82; 15) om studie- och yrkesorientering förordades att
studie- och yrkesorienteringen (syo) i grund- och gymnasieskola skulle kunna
kombineras med undervisning. För atl åstadkomma detta föreslog föredraganden,
dåvarande statsrådet Tilländer, alt nya statligt reglerade tjänster skulle
införas i grundskolan och gymnasieskolan. I tjänsterna skulle ingå dels syo,
dels undervisning i något eller några ämnen. Vidare skulle SSA-sekrelerartjänstgöring
kunna ingå. Även tjänster för enbart syo skulle kunna inrättas. I propositionen
förordades vidare atl arbetstiden skulle vara densamma som för nuvarande syo-konsulenter,
dvs. 40 limmars arbetsvecka och semester.

De
som nu har yrkesvalslärartjänster — tjänsterna utgör lärartjänster med
nedsättning i undervisningsskyldigheten för syo - borde enligl propositionen
få behålla dessa tjänster och i dem inräkna tjänstgöring som SS A-sekreterare.
De skulle också vara behöriga till tjänster av del nya slaget.

Statsbidrag
lill verksamheten inom grundskolan skulle ges genom en utökning av den icke
undervisningsbundna delen av förslärkningsresursen motsvarande hitlillsvarande specialdestinerade
statsbidrag till syo. Statsbidragen tiU uppföljande syo och till de lokala
planeringsråden skulle också föras över till nämnda del av förslärkningsresursen.
Den del av tilläggsbidraget som läcker kostnaderna för yrkesvalslärarnas
nedsättning av undervisningsskyldigheten skulle vidare överföras tUl
förstärkningsresursen. Den del av syo-funktionärens lön som motsvarar
undervisning skulle täckas som för annan undervisning, dvs. i huvudsak via
basresurserna. Det

Prop. 1982/83:69 3

nya statsbidragssystemet skulle innehålla en spärr så att syo-insatserna
behölls på lägst nuvarande nivå.

För
gymnasieskolans del borde, enligl propositionen, statsbidraget lill syo knytas
till det befintliga systemet. Bidraget skulle baseras på ell visst elevunderlag
och utformas så att del kunde inlemmas i den fria resurs som föreslogs i
propositionen (1981/82; 14) om förändringar i gymnasieskolans utformning och
som riksdagen godkände (UbU 1981/82:5, rskr 1981/ 82:112). Bidraget skulle ha
en omfattning som motsvarade hittillsvarande statliga kostnader för ändamålet.
Föredraganden avsåg atl återkomma med förslag lill regeringen avseende slatsbidragskonstruktionen
för gymnasieskolan, som skulle kunna föreläggas riksdagen i
budgetpropositionen 1982. Där (prop. 1981/82:100 bil. 12) föreslogs sedermera
en övergångsanordning med ett schablonbidrag per elev. Förslaget avsåg endasi
budgetåret 1982/83, eftersom den nya tjänstekonstmktionen avsägs träda i kraft
den 1 juli 1983.

Riksdagen godkände (UbU 1981/82:6, rskr 1981/82:115) vad
som förordats i prop. 1981/82:15 om atl för syo-funktionen i grundskolan och
gymnasieskolan samt för uppföljande syo skuUe konstrueras statligt reglerade
tjänster. Riksdagen beslöt att den nya organisationen i fråga om tjänster
skulle bölja tillämpas den I juli 1983. Riksdagen godkände de principer för
statsbidrag till syo som förordals i propositionen. Riksdagen godkände också (UbU
1981/82:23, rskr 1981/82:252) vad som förordades i budgetpropositionen 1982 om
principer för statsbidrag till syo all lillämpas fr.o.m. budgetåret 1982/83.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fick i januari
1982 regeringens uppdrag att lägga fram förslag till en ny utbildning för syo-funktionärer
i skolväsendel. Enligt en till uppdraget fogad promemoria skulle utbildningen
omfatta högst 120 poäng, innefatta syo, ämnesutbildning och praktisk-pedagogisk
utbildning saml ha syo som huvudinnehåll.

UHÄ har redovisat uppdraget i en skrivelse i september
1982.

UHÄ har vid sina bedömningar ansett del lämpligast all den
nya utbildningen generellt ger behörighet till tjänst i såväl grundskolan som
gymnasieskolan. Ämbetet har funnit all del enda ämne som inom ramen 120 poäng
kan kombineras med syo är samhällskunskap, eftersom del ämnet, till skillnad
från alla andra som kan komma i fråga, innehållsmässigt i slort selt
överensstämmer med och stöder syo-delen av utbildningen. UHÄ pekar samtidigt på
att även med syo i kombination med samhällskunskap inom ramen för 120 poäng
kommer den ämnesleoretiska utbildningen all ha vissa brister. Det gäller
momenten ekonomi och kulturgeografi.

UHÄ anser emellertid inte att endast en kombination av syo
och samhällskunskap bör komma i fråga. En sådan ordning skulle nämligen fä lill
följd att antalet studerande på ämneslärarlinjerna i någon kombination med
samhällskunskap måste minskas. Vidare skulle antalet lärare som undervisar i
hela so-blocket (samhällsorienterande ämnen) på grundskolan kraftigt

Prop. 1982/83:69 4

minska.
En risk för överskott på lärare i samhällskunskap skulle också uppstå. Del råder
i dag endasi en mindre brist på sådana lärare.

UHÄ
förordar därför atl syo även skall kunna kombineras med ämnena matematik,
engelska, historia, religionskunskap och kemi. I så fall mäste emellertid, enligl
UHÄ, utbildningen omfalla 150 poäng för alt ämnesmässigt motsvara vad som
gäller ämneslärarlinjerna och samtidigt ha syo som det huvudsakliga innehållet.
Förutsättningen att utbildningen skulle anordnas inom givna resursramar kan
således, enligt UHÄ:s uppfattning, inle uppfyllas. Vidare föreslår UHÄ ett
alternativ med vidareutbildning om 60 poäng för redan yrkesverksamma lärare, bl.a.
lärare med utbildning för och erfarenhel från de yrkesinriktade linjerna i
gymnasieskolan.

Skolöverstyrelsen
(SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen, rektorsämbetena vid universitetet i Stockholm,
högskolan för lärarulbildning i Stockholm, universitetet i Uppsala,
universitetet i Linköping, högskolan i Jönköping, högskolan i Karlstad och
universitetet i Umeå, förvaltningsnämnden för förvallningsnämndsområde IV vid
universitetet i Lund, linjenämnden vid studie- och yrkesorienteringslinjen vid
universitetet i Lund, Arbetsmarknadens yrkesråd. Centralorganisationen
SACO/SR, JUSEK och Lärarnas riksförbund gemensamt. Svenska facklärarförbundet.
Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning, Sveriges lärarförbund.
Studievägledarför-eningen vid universitetet i Göteborg, studie- och yrkesorienieringslinjens
elevkår vid universitetet i Umeå, Umeå studentkår, studerande vid sludie-och
yrkesorienteringslinjen i Stockholm och syo-konsulenter vid gymnasieskolan i
Östersund har inkommit med skrivelser i ärendet.

2
Föredragandens överväganden

2.1
Upphävande av beslut om en ny tjänstekonstruktion för syo

Ett
huvudsyfte med den nya tjänslekonstruktionen för syo var atl motverka den
ofrivilliga deltidstjänstgöring som många syo-konsulenter tvingas till. Detta
är också enligt min mening angeläget. En av vägarna dithän är att kombinera syo-funktionen
med undervisning. UHÄ:s redovisning belyser flera problem som möter när det
gäller att bygga upp en utbildning för den i delta syfte tänkta
tjänstekategorin. Endast kombinationen syo-sam-hällskunskap kan, enligt UHÄ,
rymmas inom den för kombinationsutbildningen angivna ramen 120 poäng.
Samtidigt anser UHÄ att även andra kombinationer - som då kräver sammanlagt 150
poäng - bör komma i fråga. Enligt min mening ligger del myckel i att - om syo
skall kombineras med vanlig ämneslärarundervisning - flera ämnen än
samhällskunskap skall kunna ingå i tjänsterna. Jag anser del emeUertid inle
försvarbart all i nuvarande ekonomiska läge ge utbildningen den längd som UHÄ
föreslår när del gäller kombination av syo och andra ämnen än samhällskunskap.

Prop.
1982/83:69 5

Förutsättningarna alt förverkliga den beslutade ordningen
har således på denna väsentliga punkt ändrats. Därutöver vill jag peka pä
följande.

I såväl
grundskolan som gymnasieskolan minskar nu underlaget för lärartjänster ganska
markant som en följd av dels vidtagna besparingar, dels minskande elevunderlag.
Enligl de prognoser som ligger lill grund för läramlbildningens dimensionering,
kommer tillgången på behöriga lärare inom särskilt den samhällsvetenskapliga
sektorn atl vara god framöver. Det är inom den sektorn som nuvarande syo-konsulenter
med hänsyn lill sin utbildning i slor utsträckning torde få sin lärartjänstgöring
förlagd, förutsatt alt vidareutbildningsinsatserna i fråga om ämnesleori skall
hållas på en rimlig nivå. Det är också nuvarande syo-konsulenter som under lång
tid kommer all utgöra den största gruppen nya syo-funktionärer. Risken är
därför slor att underlag för de nya syo-funklionärernas undervisning kommer
att saknas i avsevärd omfattning.

Mot denna bakgrund förordarjag att den beslutade ordningen
med nya tjänster för syo eller syo i kombination med undervisning upphävs.

Mitt förslag medför att nuvarande syo-konsulent- och yrkesvalslärar-tjänsler
bör behållas tills vidare. I övrigt får den förändring jag föreslår inle några
konsekvenser i förhållande till riksdagsbesluten med anledning av
propositionen. Inte heller det reformerade statsbidragssystemet berörs av mina
förslag.

2.2 Utgångspunkter för fortsatta överväganden om
tjänstekonstruktionen för syo

Som jag redan nämnt instämmer jag i syftet bakom förslagen
i prop. 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering. Det är etl problem atl syo-konsulenterna
i stor utsträckning tvingas lill deltidstjänstgöring. Del är önskvärt att de
knyts fastare, eller åtminstone i större omfattning, till skolans undervisande
verksamhet och mera kommer in i yrkesförberedande och syo-anknutna moment av
utbildningen. Frågan hur della skall kunna göras måste övervägas ytterligare.
Jag avser atl la initiativ lill en yllerligare beredning inom
utbildningsdepartementet med sikte på alt etl nytt förslag skall föreläggas
riksdagen senast i 1985 ärs budgetproposition. Jag vill här någol uppehålla mig
vid förutsättningarna för den fortsalla beredningen.

Med den i prop.
1981/82: 15 tänkta konstruktionen kan, som UHÄ påvisat, i flertalet fall inte
mer än ett undervisningsämne utöver syon ingå i utbildningen och därmed i
tjänsten. Lärartjänstgöringen kommer i det lägel atl bli ganska splittrad. En
strävan på grundskolans högstadium är atl så få lärare som möjligt skall
undervisa i samma klass eller arbetsenhet. En ordning med syo-funktionärer
undervisande som "eltämneslärare" skulle motverka detta. Vidare kan
en sådan ordning försvåra dén eftersträvade integrationen av undervisningen i
samhällsorienterande och naturorienterande ämnen i grundskolan.

Prop.
1982/83:69 6

Arbelslivsförberedelsen i skolan förbättras enligt min
mening inte i första hand genom all syo-funktionärerna blir "vanUga"
ämneslärare. Däremot kan och bör de givetvis gå in i undervisningen i de fall
då de reguljära lärarna anser sig ha behov av deras experlmedverkan. Den möjligheten
finns i dag och torde normalt utnyttjas inom ramen för syo-konsu-lentens
tjänst. Ibland kan del också förekomma att syo-konsulenten mera direkt tar över
undervisning och därvid förordnas som timlärare.

Alla
skolans lärare bör ha ett ansvar för arbetslivsförberedelsen. Men syo-funktionärerna
har naturligtvis särskilt goda förutsättningar atl tillföra undervisningen
såväl sakkunskap som verklighetsförankring härvidlag. Det är därför viktigt alt
de engageras i undervisningen på de områden där deras särskUda kunskaper kan nyniggöras.
Denna medverkan bör utvecklas yneriigare. Det ankommer i första hand på de
lokala skolledningarna och lärarna att genomföra delta.

Arbetslivsförberedelsen
i vid mening är en av skolans viktigaste uppgifter. Inle minst i dagens
arbetsmarknadsläge måste eleverna i skolan få goda kunskaper om vilka
möjligheter som står till buds i fråga om utbildning och arbete. Lika viktig
är kunskapen om hur arbetslivet fungerar och vilka villkor som gäller där. Del
kan inte nog betonas hur väsentligt det är att ungdomar som går från skolan lill
arbetslivet vet vad de ger sig in på. Härtill kommer alt en väl genomförd
arbetslivsanknytning av undervisningen i sig har en sludiemotiverande effekt.
Eleverna bör i skolan inte bara fä kunskaper, utan också få klart för sig vad
kunskaperna skall vara bra för.

Skolan och
kommunerna har på senare år fått ta på sig etl ökat ansvar för alt komma till
rätta med ungdomsarbetslösheten. Detta ansvar kan förväntas öka ytterligare.
Många kommuner engagerar sig med egna insatser och medel i kampen mol
ungdomsarbetslösheten. Hanteringen av dessa frågor från mera personella och
administrativa utgångspunkter kan givetvis variera från kommun till kommun
beroende pä kommunstoriek, befintliga resurser och problemens skiftande art.
Det kan dock, allmänt sett, vara en fördel om kommunerna mera flexibelt fär
förfoga över de tillgängliga resurserna. Frågan om utnyttjandet av syo-konsulenterna
bör ses även i det perspektivet.

Sammanfattningsvis
bör alltså förändringar i Ijänstekonstruklionen för syo

-
la hänsyn lill
de mål och del arbetssätt som gäller för skolan i stort,

-
motverka
ofrivillig deltidstjänstgöring,

-tillgodose behoven av arbetslivsförberedelse i och syo-anknytning
av undervisningen,

- underlätta ett flexibelt och rationellt utnyttjande av
de samhälleliga

resurserna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

I någon utsträckning kan dessa mål för en ändrad tjänstekonstmktion
för syo te sig motstridiga. Den kommande beredningen av hithörande frågor

Prop. 1982/83:69 7

får
visa i hur hög grad så är fallet, liksom om det ändå kan finnas förulsällningar
att komma till rätta med problemen.

2.3
Breddat innehåll i syo-konsulenttjänsterna

I
avvaktan på resultatet av den fortsalla beredningen av frågan om en ändrad
tjänstekonstruktion är det angeläget alt inom nuvarande system göra vad som är
möjligt för all motverka den ofrivilliga deltidstjänstgöringen bland syo-konsulenterna.
En väg är att syo-konsulenterna engageras ytterligare i den kommunala
ungdomsuppföljningen eller annan renl kommunal verksamhel.

3
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår
riksdagen att

upphäva
beslutet om en ny typ av statligt reglerade tjänster för syo-funktionen i gmndskolan
och gymnasieskolan saml för uppföljande syo,

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om utgångspunkter för
fortsalla överväganden om tjänslekonstruktionen för syo.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposilion
förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och det ändamål
som föredraganden har hemställt om.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982