Prop. 1982/83:7

Regeringens proposition

1982/83:7

om
ändring i kyrkolagen

beslutad
den 22 juli 1982.

Regeringen
föreslär riksdagen att för sin del anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprolokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

KARL
BOO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att 19 kap. 2 § kyrkolagen skall upphöra att gäUa vid
utgången av år 1982. Bestämmelsen, som tillkom år 1686, anger vissa krav som
ställs på blivande präster i svenska kyrkan, bl. a. i fråga om frihet från lyte.
Den ger i denna del uttryck ät ett förlegat synsätt och har uppfatlats som stötande
för de handikappade som önskar bli präster. Paragrafen fyller i dag inte någon
funktion.

1982
års allmänna kyrkomöte har för sin del godkänt förslaget.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 7

Prop.
1982/83:7

Prop. 1982/83:7 2

Förslag
till

Lag
om ändring i kyrkolagen

Härigenom
föreskrivs atl 19 kap. 2 §' kyrkolagen skall upphöra att gälla vid utgången av
år 1982.

Paragrafen delvis upphävd 1884:13 s. 1.

Prop. 1982/83:7 :

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
fegeringssariimanträde 1982-07-22

Närvarande:
statsrådet Wikström, ordförande, och statsråden Dahlgren, Boo, Petri, Elmstedl,
Ahrland

Föredragande: statsrådet Boo Proposition om ändring i kyrkolagen

Regeringen
har i skrivelse till 1982 års allmänna kyrkomöte (skr 1982:3) begärt
kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet för sin del godkände etl vid
skrivelsen fogat förslag till lag om ändring i kyrkolagen. Regeringens
skrivelse och det därvid fogade utdraget av regeringsprolkoU bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 1.

Kyrkomötet har i
skrivelse till regeringen anmält sitt beslut i frägan (KLU 1982:1, kskr
1982:1). Kyrkomötets skrivelse och kyrkolagsutskotiets betänkande bör bifogas
protokollet som bilaga 2.

Kyrkomötet
har för sin del godkänt det lagförslag som har lagts fram i regeringens
skrivelse.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anla lagförslaget.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl för sin del anta det förslag som föredraganden
har lagt fram.

Prop.
1982/83:7 4

Bilaga
1

Regeringens skrivelse till 1982 års allmänna kyrkomöte

1982:3

med
förslag till lag om ändring i kyrkolagen;

beslutad
den 18 mars 1982.

Regeringen överlämnar
till kyrkomötet bifogade utdrag av regeringsprotokoll för det yttrande som
föredraganden har hemställt om.

Pä regeringens vägnar THORBJÖRN
FÅLLDIN

KARL
BOO

Prop. 1982/83:7 5

Förslag
till

Lag
om ändring i kyrkolagen

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 2 §> kyrkolagen skall
upphöra alt gälla vid utgången av år 1982.

'Paragrafen delvis upphävd 1884:13 s. 1.

Prop. 1982/83:7 6

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-03-18

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Wikström, Friggebo, ÅsUng, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo,
Petri, EUasson, Gustafsson, Elmstedl, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Boo

Skrivelse till 1982 års allmänna kyrkomöte med förslag
till lag om ändring i kyrkolagen

1 Inledning

119 kap. 1686 års kyrkolag meddelas bestämmelser om
predikoämbetet. I kapitlet anges bl.a. vilka krav som ställs på dem som avser
att bli präster i svenska kyrkan. Av 1 § framgår att ingen kan bli präst utan
att vara "lagligen och ordenlligen kallad och begärd" samt av en
biskop "skicklig befunnen, godkänd och vigd". Det ankommer alltså på
biskopen att göra en lämplighetsbedömning av dem som anmäler sig för att bli
antagna lill präster i ett stift.

I 19 kap. 2 § anges vissa allmänna krav som skall ligga
till grund för biskopens prövning. I sin ännu gällande del lyder paragrafen - i
modern stavning - sålunda:

Den som vill betjäna Guds församling uti prästeståndet, skail
vara gudfmktig och av ärbart, stilla, nyktert och tuktigl leverne samt obefläckat

namn och rykte, äga etl rent och tydligt målföre .
Den, som således

prövas därtill bekväm och bliver lagligen kaUad, honom må
ordinationen icke vägras. Han skall ock hava uppfyllt sin ålders 25:te är, med
mindre någon vore, som dessförinnan genom särdeles gåvor och framsteg i studier
samt berömligt leverne har gjort sig därtill sä särdeles skicklig, all
ordinationen honom icke ulan ofog kan vägras. Skulle någon vid föregångna
övningspredikningar befinnas på minne och uttal hava något sådant fel, som vore
honom uti ämbetets utförande hinderligt, så skola biskoparna en sädan aUvarligen
avråda och ingalunda ordinera; icke heller dem, som äro fill deras lemmar så lytla,
alt de därav hindras i gudstjänstens förrättande.

Det utelämnade avsnittet innehöll utförliga bestämmelser
om den s.k. prästexamen, som de blivande prästerna avlägger inför biskopen och
domkapitlet. Bestämmelserna härom i kyrkolagen har upphävts genom

Prop.
1982/83:7 7

förordningen (1884:13 s. 1) angående förändrade beslämmelser
om prästexamen. Nu gällande bestämmelser om prästexamen har meddelats i förordningen
(1979:158) om ändring i stadgan (1884:13 s. 2) angående prästexamen.

I en skrivelse till regeringen den 1 december 1981 har
svenska kyrkans diakoninämnd anhållit, att. den sista rneningen om psykiskt och
fysiskt handikapp i den återgivna paragrafen får utgå.

Inom kommundepartementet har upprättats en promemoria om
ändring av 19 kap. 2 § kyrkolagen. Ärkebiskopen har efter hörande av övriga
biskopar ytlral sig i ärendet.

2 Föredragandens överväganden

Frågan om en ändring av 19 kap. 2 § kyrkolagen väcktes i
en mofion (mot. 1978/79:401) till riksdagen år 1979. I mofionen yrkades att
slutorden "icke heller dem, etc," i den nämnda paragrafen skulle utgå,
eftersom de är uttryck för ett förlegal synsätt och är mycket stötande för de
handikappade som vill läsa till präster.

Vid sin behandling av den i motionen berörda frågan
konstaterade konsfitutionsutskoltet (KU 1979/80:17) att det inom svenska kyrkans
diakoninämnd pågår en utredning om handikappades möjligheter till tjänst i
kyrkan inklusive prästtjänst samt att biskopsmötet vid sammanträde i januari
1979 hade behandlat en fräga om prästvigning av en blind prästkandidat som
sedermera hade blivit prästvigd.

Med hänsyn till att frågan var föreniål för en inomkyrklig
utredning och då frågan om en revidering av den lill uttryckssätten i sin
helhet föråldrade 1686 ärs kyrkolag hade visst samband med stat-kyrkafrågan
borde riksdagen enligl utskottets mening inte nu ta inifiativ till den i mofionen
föreslagna kyrkolagstiftningsätgärden. Utskottet föreslog atl motionen skulle
förklaras besvarad med vad utskottet i denna del hade anfört. Detta blev också
riksdagens beslut.

Diakoninämnden
har nu anhåUil att hela den sista meningen i 19 kap.2 § kyrkolagen får utgå.
Med stöd av sin alltjämt pågående utredning anser nämnden alt prästernas Ijänstbarhet
är tillfredsställande reglerad genom avtal och genom biskops rätt att avgöra
vem som skall vigas. Den angivna meningen bör enligt vad diakoninämnden
framhåller utgå ur kyrkolagen, . eftersom biskop har kunnat tolka denna del av
lagen mycket restriktivt och ansett att människor med relafivt ringa handikapp
inte kan prästvigas. Nämnden vill med sill förslag underlätta för människor med
handikapp alt få anställning inom kyrkan.

De ändringar i den aktuella paragrafen som har föreslagits
i riksdagsmo-fionen och av diakoninämnden är enUgt min mening angelägna och
kräver ingen utförlig motivering. Jag vill endast erinra om att myndigheterna
enligt 4 § förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i statligt reglerad

Prop.
1982/83:7 8

anställning, m.m. vid nyanställning skall verka för att
arbetshandikappade bereds sysselsättning.

En av förutsättningarna för nyanställning på de statligt
reglerade tjänsterna som präster i svenska kyrkan är att den sökande har blivit
av biskopen "skicklig befunnen". Den prövning som biskopen har att
göra avser inte enbart sökandens formella kompetens utan också vederbörandes personUga
lämplighel för prästerlig tjänst i både fysiskt och psykiskt hänseende. Atl man
därvid kan ta särskild hänsyn till handikappades möjligheter att tjänstgöra med
vissa särskilda hjälpmedel eller stödåtgärder eller i begränsade
arbetsuppgifter framgår av den praxis som redan har utbildats inom kyrkan.

För sin prövning av prästkandidaternas lämplighet torde
biskopen inte vara beroende av sådana detaljföreskrifler som har meddelats i 19
kap. 2 § kyrkolagen. Dess i ålderdomlig språkdräkt klädda krav på en personligt
fillägnad krislen tro och goda karaktärsegenskaper samt allmänna fysiska och
psykiska förutsättningar för atl kunna förrätta prästerlig tjänst är sädana som
det ligger i sakens natur att en biskop beaktar vid sin lämplighetsprövning av
en blivande präst.

I paragrafen anges också ett krav på 25 års ålder för
prästvigning. Jag vill erinra om att delta krav sedan början av 1800-talet var
satt ur kraft genom en 23-årsregel, som upphävdes först är 1980 (SFS 1980:746).
Därutöver gäller all biskopen har en dispensräll, som gör alt ålderskravet i
dag saknar praktisk betydelse.

Vad slutligen beträffar föreskriftema i den sista meningen
rörande psykiskt och fysiskt handikapp, har jag redan framhållit, att dessa
inte längre fillämpas rigoröst inom kyrkan.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör övervägas om det
inte är lämpligast att låta hela 19 kap. 2 § utgå ur kyrkolagen. Prövningen av
de blivande prästernas lämplighet ankommer uteslutande på biskoparna. Jag har
därför ansett att de i första hand borde fä la ställning fill vilka kriterier
som bör uppställas vid prövningen och om dessa behöver närmare anges i
kyrkolagen pä del sätt som nu sker. Frågan om ändring eller upphävande av den
aktuella paragrafen i kyrkolagen har därför underställts ärkebiskopen ' för
yttrande efter hörande av övriga biskopar.

Ärkebiskopen har den 2 februari 1982, efter att ha hört
övriga biskopar i ärendet, meddelat alt han fillstyrker att hela paragrafen
upphävs.

Med hänvisning fill del sagda vill jag förorda att 19 kap.
2 § kyrkolagen nu upphävs.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundeparlementet
upprättats förslag fill lag om ändring i kyrkolagen.

Prop. 1982/83:7 9

4 Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen inhämtar kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet för
sin del godkänner förslaget.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl från kyrkomötet
inhämta det yttrande som föredraganden har hemställt

Prop. 1982/83:7 10

Bilaga
2

KYRKOMÖTETS
SKRIVELSE

nr
1 1982-05-06

REGERINGEN

Kyrkolagsutskottets
betänkande 1982:1 med anledning av regeringens skrivelse 1982:3 med
förslag tUl lag om ändring i kyrkolagen

Med
överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet den 5 maj 1982
har bifallit vad utskottet hemställt.

OLOF
SUNDBY

/Bengt
TörneU

Prop. 1982/83:7 11

Kyrkolagsutskottets betänkande

1982:1

i anledning av regeringens skrivelse med förslag till lag
om ändring i kyrkolagen

Regeringen har i skrivelse, beslutad den 18 mars 1982, nr
3, till kyrkomötet överlämnat utdrag av regeringsprolokoll för alt inhämta
kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet för sin del godkänner vid skrivelsen
fogat förslag lill lag om ändring i kyrkolagen. Skrivelsen har hänvisats till kyrkolagsutskotlet.
Lagförslaget är av följande lydelse: .

Förslag til!

Lag om ändring i kyrkolagen

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 2 § kyrkolagen skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1982.

Utskottet

19 kap. 2 § kyrkolagen innefattar, såsom i skrivelsen
närmare redovisas, vissa allmänna krav som skall ligga fill grund för den
lämplighetsbedömning som det ankommer på biskopen att göra av dem som anmäler
sig för att bli antagna som präster i ett stift. Svenska kyrkans diakoninämnd
har i skrivelse fill regeringen den 1 december 1981 anhållit om den ändringen
av paragrafen atl dess sista mening - som anger psykiskt och fysiskt handikapp
som hinder för ordination - bör ulgå. Föredragande statsrådet, som erinrar om
att myndigheterna ålagts att vid nyanställning verka för atl arbetshandikappade
bereds sysselsättning, har för sin del funnit alt paragrafen i sin helhet bör
upphävas.

Han framhåller att den prövning som biskopen har atl göra
inte avser enbart den sökandes formella kompetens. De krav som del gamla lagsladgandet
släller på en personUgt fillägnad kristen tro och goda karaktärsegenskaper samt
allmänna fysiska och psykiska förutsättningar för atl kunna förrätta prästerlig
tjänst är sådana som det ligger i sakens natur att en biskop beaktar vid sin
lämplighetsprövning av en blivande präst.

Ärkebiskopen har efter samråd med övriga biskopar
tillstyrkt paragrafens upphävande.

Utskottet
vill understryka vikten av atl biskoparnas lämplighetsprövning av prästkandidaterna
sker med omsorg. Biskopsmötet har den 22 april 1981 beslutat atl tillämpa den
ordning för prövning för och inskolning till prästerlig tjänst i svenska kyrkan
som framgår av bilaga fill delta betänkande. Beslutet visar hur viktig frågan
med rätta bedömes vara.

Prop. 1982/83:7 12

119 kap. 2 § kyrkolagen anges som huvudregel atl
prästkandidat skall ha uppnått 25 ärs ålder. Mellan 1810 och 1980 gällde i
stället en 23-årsregel. Denna är numera upphävd. Biskopen har möjlighet all
bortse från ålderskravet. Delta krav har av föredragande statsrådet bedömts
vara ulan praktisk betydelse. Utskottet vill dock understryka atl i
lämplighetsbedömningen även mäste vägas in att kandidaten har tillräcklig mognad
och livserfarenhet för att kunna fylla sin uppgift som präst.

Utskottet delar emellertid den i skrivelsen uttryckta
uppfattningen att - lämplighetsprövningen kan anförtros ål biskoparna utan
några i kyrkolag angivna anvisningar och hemställer därför

alt kyrkomötet mätte till regeringen anmäla alt kyrkomötet
för sin del godkänt del vid skrivelsen nr 3 fogade förslaget till lag om
ändring i kyrkolagen.

Lidingö den 23 april 1982

På kyrkolagsutskotlets vägnar GUSTAV ÖBERG

/ detta ärendes slutbehandling inom utskottet har
deltagit: Gustav Öberg, Carl Strandberg, biskop Per-Olov Ahrén, biskop Bertil Gärtner,
Karl-Erik Johansson i Boxholm, biskop Sven Lindegärd, Christina Odenberg, Stina
Eliasson, Bertil Ericsson, Eskil Jinnegård*, Alvar Lundqvist, Margareta Schwartz,
Anders Svärd och Per Wihlborg.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Prop.
1982/83:7 13

Bilaga

Antagning till präst i Svenska kyrkan

Biskopsmötet har 1981-04-22 beslutat att tillämpa följande
ordning avseende prövning för och inskolning till prästerlig tjänst i Svenska
kyrkan:

1.
Under de tvä
första terminernas studier vid religionsvetenskaplig linje rekommenderas
deltagande i de temadagar eller samtalsgrupper som anordnas i samverkan mellan
institutionen och pastoralinstilutet.

2.
I samband med
kontakt rörande praktiktjänst inlämnas under den andra terminen intresseanmälan
till stiftet. Blanketten kan erhållas frän bl. a. sfiflens rekryteringsorgan, pasloralinslituten
i Lund och Uppsala samt ITH.

3.
Inför den
första prakfiktjänstgöringen är deltagande i resp. stifts tjänslebiträdeskurser
obligatoriskt. Vid dessa kurser ges undervisning i framför allt homilelik (predikokonst)
och liturgisk akfion, men tid finns även för dels samtal enskilt med biskop
eller den han förordar, dels samtal i gmpp kring prästens uppgift.

4.
Efter
praktiktjänstgöringens slut sker utvärdering av perioden gemensamt av
handledare och tjänstebiträde samt delges biskopen resultatet. (Det gäller även
praktik som äger rum senare under studietiden).

5.
Parallellt med
genomgängen av det differentierade ämnesstudiel skall den som har för avsikt
alt söka prästvigning delta i kursverksamhet vid pastoraUnstitulel med uppgift atl
ge introduktion i församling och samhälle. Vidare föreskrivs deltagande i
institutens samtalsgrupper kring trosfrågor, kallelse, förväntningar och
yrkesroller. Dessa samtalsgrupper kan ordnas i samarbete med stiftens
teologgrupper.

6.
För atl få
tillträde till den pastoralleologiska utbildningen krävs sex månaders erfarenhel
av yrkesarbete, fördelade på tre månaders kyrklig församlingspraktik och tre
månaders annat yrkesarbete (företrädesvis med social inriktning). Denna praktik
skall vara genomgången före påbörjandet av den tematiska terminen. Kontakter
med det stift där prästvigning önskas mäste vara etablerade senast vid denna
tidpunkt. Varje prästkandidat skall under utbildningstiden garanteras tjugo
samtalstillfällen med biskop eller annan företrädare för stiftet.

7.
Under den
tematiska terminen beslutar biskop och domkapitel om prästkandidaten efter
fullgjorda studier kan antagas.

8.
För den
personliga utvecklingen är ett aktivt deltagande i gudstjänst- och
församlingsliv nödvändigt. Åven de kristna studentföreningarna spelar i delta
sammanhang en slor roll.

Prop. 1982/83:7 14

9.
Fortlöpande kontakter mellan den studerande och kyrkan är av stor vikl, varför
medlemskap i resp. stifts teologgrupp rekommenderas kraftigt. I teologgrupperna
ges möjUghel all lära känna blivande kolleger men även biskop och andra
företrädare för sfiftel. 10. För ytterligare information rekommenderas kontakt
med Biskopsmötets kontaktpräster på studieorten, biskop eller annan
stiftsrepresentant, lärare vid pastoralinstitut eller rekryleringssekreteraren
vid Ärkebiskopens kansli.