Prop. 1982/83:73

Prop.
1982/83:73 Regeringens proposition

1982/83:73

om
utvidgad uppgiftsskyldighet vid vissa utlandsbetalningar m. m.;

beslutad
den 25 november 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen alt anla de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoU
ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all fåmansföretag och näringsidkare som är fysisk person
skall åläggas att i självdeklaration lämna uppgifter om vissa slag av
betalningar till utlandet. Vidare föreslås atl beviskravet i vissa hänseenden
sänks för skaltemyndigheterna vid misstanke om inkomst-överföring mellan en
svensk näringsidkare och person i utlandet genom oriklig prissättning e.d.
Förslagen bygger på en av brottsförebyggande rådet lämnad promemoria, PM 1980:
3, Ullandsbeskatlning I.

De
nya reglerna avses bli tillämpliga första gängen vid 1984 års taxering.

1 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 73

Prop.
1982/83:73 2

I Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs alt i taxeringslagen (1956:623)'
skall införas en ny paragraf, 26 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

26 a §

Om ett fåmansföretag eller en näringsidkare som är fysisk
person gjort avdrag vid inkomstbeskattningen för något av följande slag av
ersättningar vilka har tittgodo-förts mottagare i utlandet, skall i självdeklaralionen
lämnas uppgift om ersättningarnas sammanlagda belopp för varje tand.
Skyldigheten gäller ersättningar som avser

ränta, utom sådan som utgår därför att betalning inle erlagts
i rätt tid,

royalty etter annan ersätlning för upphovsrätt eller annan
därmed jämförlig rättighet såsom räll titt patent, varumärke, mönster samt
litterärt och konstnärligt verk.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling
och tillämpas första gången beträffande självdeklaration som skall avges lill
ledning för 1984 års taxering.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

Prop.
1982/83:73

2
Förslag till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
förskrivs all 43 § 1 mom. saml anvisningarna till 41 c § och punkt 1 av
anvisningarna till 43 § kommunalskatlelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

I mom.'
Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans förelag
eller kan öva inflytande på dess ledning eller i vars företag han är ekonomiskt
intresserad etter på vars företags ledning han kan öva inflytande, försålt
varor titt lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i
allmänhet gällande eller i övrigt med honom avtalat ekonomiska viltkor som
avvika från vad som skulle hava avtalats mellan två av varandra oberoende
näringsidkare och har, i följd härav, inkomsten av företaget blivit lägre än
den eljest skolat bliva, samt liar tiUika den, vilken inkomsten i stället
tillförts, icke alt utgöra skatt för inkomsten här i riket, skall inkomsten av
förelaget beräknas titt det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått,
därest dylika åtgärder icke vidtagits.

1 mom. Har näringsidkares inkomst blivit lägre titt följd
av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan
sinsemellan oberoende näringsidkare, skall inkomsten beräknas till del belopp
som den skutte ha uppgått lill om sådana viltkor inle förekommit, under förulsällning
alt

a)
den som
på grund av avlals-vUlkoren tillförts inkomst inte skall beskattas för denna
här i riket,

b)
det
finns sannolika skäl att anta att ekonomisk intressegemenskap föreligger
mellan näringsidkaren och den med vilken avtalet träffals och

c)
del inte
av omständigheterna framgår all viltkoren liltkommit av andra skäl än ekonomisk
intressegemenskap.

Anvisningar

111141 c §=

För sådan ränta på vinslandelslän som icke är beroende av
det låntagande företagets utdelning eller vinst får förelaget avdrag enligl
bestämmelserna i 22, 25, 29, 36 och 39 §§.

Ränta vars storlek är beroende av företagels utdelning
eller vinst (rörlig ränla) anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den
förvärvskälla vari del lånade kapitalet har nedlagts, endast under
förutsättning atl

a)
lånet har utbjudits
lill teckning på den allmänna marknaden, eller

b)
ensamrätt eller
företrädesrätt b) ensamrätt eller företrädesrätt
till teckning av lånet har lämnats till teckning av lånet har lämnats nägon som
icke äger aktier eller an- någon som icke äger aktier eller andelar i det
låntagande företaget och delar i det låntagande förelaget och

' Senaste lydelse 1965:573. - Senaste lydelse 1977:243.

Prop.
1982/83:73

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

icke har
sådan intressegemenskap med företagel som avses i 43 § / mom. eller 57 § 3
mom. första stycket saml - såvitt gäller fåmansföretag som avses i 35 § 1 a
mom. -icke heller är förelagsledare i företagel eller närstående till sådan
förelagsledare eller till aktie- eller andelsägare i företagel, eller

icke har sådan intressegemenskap med företagel som avses i
punkt 1 av anvisningarna titt 43 § eller 57 § 3 mom. första stycket saml - såvill
gäller fåmansföretag som avses i 35 § 1 a mom. - icke heller är företagsledare
i förelaget eller närstående till sådan förelagsledare eller lill
aktie- eller andelsägare i förelaget, eller c) aktierna eller andelarna i del
lånlagande förelaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande
notering här i riket och företrädesrätt till teckning av lånet har lämnals
aktie- eller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av
aktier eller andelar.

I fall som avses i andra stycket c) skall del lånlagande
företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalel har
nedlagts upplaga etl belopp motsvarande del sammanlagda värde som genom förelrä-desrällerna
kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tages lill
beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av
lånet har avslutats.

På ansökan
av lånlagande förelag får riksskatteverket under förutsättning all
länevillkoren med hänsyn lill omständigheterna vid lånels upplagande får
antagas ha bestämts på affärsmässig grund besluta alt röriig ränla skall anses
som avdragsgill omkostnad för företaget ulan hinder av att rätt till teckning
av länet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar i
företagel. Mol beslul av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej
föras.

Är det
låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i 35 § I a mom., gäller —
oberoende av bestämmelserna i andra och tredje styckena - all rörlig ränta, som
utbetalas lill aktie- eller andelsägare eller förelagsledare i företaget eller
dem närstående personer eller nägon som på annan grund har intressegemenskap
med förelaget, icke är avdragsgill.

Uttrycken
förelagsledare och närslående personer har den innebörd som anges i 35 § 1 a
mom.

till l.M 1
mom. denna paragraf meddelas vissa bestämmelser för det fall, atl överflyttning
av inkomst ägl rum från hår i riket skattskyldig näringsidkare titt härstädes
icke skattskyfdig person. Bestämmelserna gälla bland annat när en
näringsidkare direkt eller indirekl deltager i ledningen eller övervakningen
av en annan näringsidkares förelag eller äger del i detta förelags kapital
liksom när samma personer direkt eller indirekl deltaga i led-

43 §

I. I 1 mom. denna paragraf meddelas vissa beslämmelser för det fall, att
överflyttning av inkomst liar skett från en näringsidkare som är skallskyldig
här i riket titt en person som inte är skatlskyldig här. Vid tillämpningen av
dessa bestämmelser skatt ekonomisk intressegemenskap anses föreligga då en näringsidkare
direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av en annan
näringsidkares företag eller äger del i della förelags kapital

' Senaste lydelse 1965:.S73 och 1979:612.

Prop. 1982/83:73

Nuvarande lydelse

ningen eller övervakningen av de båda företagen eller äga
del i dessa företags kapital.

Vid bedömning av prissättningen vid affärer mellan svenskt
moderbolag och utländskt dotterbolag måste särskUd försiktighet iakttagas med
hänsyn till de av affärsmässiga skäl betingade omständigheter som kunna
påverka prissättningen i sådana faU.

I 57 § 3 mom. givas bestämmelser för vissa fall av
överflyttning av inkomst, där båda kontrahenterna varit här i riket
skattskyldiga.

Föreslagen lydelse

eller då samma personer direkt eller indirekt deltar i
ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa
förelags kapital.

I 57 § 3 mom. ges bestämmelser för vissa fall av
överflyttning av inkomst, där båda kontrahenterna varit här i riket
skattskyldiga.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen
enligl uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och
tillämpas första gången vid 1984 års laxering.

Äldre bestämmelser gäller dock forifarande i fråga om
inkomster som hänför sig lill liden före ikraftträdandet.

Prop.
1982/83:73 6

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-04-15

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Äsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss om utvidgad uppgiftsskyldighet vid vissa
utlandsbetalningar m.m.

1 Inledning

Brottsförebyggande rådet (BRÄ) överlämnade lill budgeldepartemenlel
i augusti 1980 en promemoria, PM 1980: 3, Ullandsbeskatlning I, utarbetad inom
rådels organisation för översyn av lagstiftning mol organiserad och ekonomisk
brottslighet. I promemorian föreslås ändringar i bl.a. kommu-nalskalldagen
(1928:370), KL, och taxeringslagen (1956:623), TL, i syfte all underlätta för
skattemyndigheterna all tillämpa de materiella beskattningsregler som vi har
idag. Detta skall åstadkommas genom att ålägga den skallskyldige slörre krav på
bevis om all vissa slag av uilandslransaklioner verkligen sker av affärsmässiga
skäl och inte i skatteundandragande syfte. Vidare föreslås en förstärkt medverkansskyldighel
för den skatlskyldige vid utredning av transaktioner med utlandet. Slutligen
innehåller promemorian etl förslag om att skärpa kraven för alt bli frikallad
från skall i Sverige enligt den s. k. eltårsregeln. Lagrådsremissen tar upp de
i promemorian lämnade förslagen med undanlag av dels de ändringar som föreslås
i eltårsregeln, dels förslaget om förstärkt medverkansskyldighel.

Till protokollet i detta ärende bör BRÅ:s promemoria fogas
som bilaga /.' Beträffande nuvarande svenska och utländska förhållanden samt
rådets närmare överväganden hänvisas lill promemorian. Promemorian har remissbehandlats.
Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 2 fogas en förteckning över
remissinstanserna och en sammanslällning av deras yttranden.

Bilagan utesluten i propositionen.

Prop.
1982/83:73 7

2
F ö redragandens ö verv ä ganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

Den svenska huvudlinjen för alt komma till rätta med
internationell skalleflykt är all försöka främja inlernalionellt samarbete på
delta område. Della sker också bl. a. inom organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD) samt genom bilaterala eller multilaterala
internationella avtal, t.ex. handräckningsavlal och dubbelbeskallningsavlal. I
ell längre perspektiv är detta enligl min uppfattning del bästa sättet all
komma lill rätta med internationell skatteflykt. Internationellt samarbete är
emellertid i regel tidsödande och positiva resultat nås ofta endasi på lång
sikt. Vissa länder är dessutom, i varje fall f. n., inle intresserade av ett
utvidgat samarbete på detta område. Jag tänker i första hand på sådana länder
som har som politik atl locka till sig utländskt kapital och dessutom omgärdar
ekonomiska och finansiella transaktioner med en sträng sekretess även gentemot
de egna skattemyndigheterna. Det år därför nödvändigt alt överväga om man inle
på svensk sida bör införa ensidiga regler som underlättar för de svenska skatlemyndighelernaalt
komma lill rätta med internationell skatteflykt.

2.2 Utvidgad uppgiftsskyldighet i fråga om vissa
utlandstransaktioner

BRÄ föreslår all det i anvisningarna lill 20 § KL skall
införas en ny punkt. Förslaget kallas i promemorian "omvänd
bevisbörda". Närmare bestämt innebär detta att vissa betalningar lill
utlandet inte skall vara avdragsgilla som omkostnad i förvärvskällan om
mottagaren blir föremål för en förmånlig beskattning, såvida del inle kan visas
atl betalningen varit nödvändig av affärsmässiga eller därmed jämförliga skäl.
De betalningar som avses är ränla, royalty eller annan ersättning för patent,
varumärke, mönster eller annan därmed jämförlig rättighet, eller ersättning för
konsultuppdrag, marknadsföring, hyra, forskning, know-how, mellanhandsuppdrag
eller liknande.

Remissinslanserna har överlag framhållit atl det är
angelägel all lagstiftningsåtgärder vidtas mol internationell skatteflykt och
all man hindrar eller försvårar transaktioner som företas för all otillbörligen
undvika beskattning i Sverige. Sådan lagstiftning får dock inte utformas så
att den allvarligt försvårar seriösa transaktioner eller så all kravet på
rättssäkerhet eftersatts. Remissinslanserna har ansett atl BRÅ:s förslag på
flera punkter inte uppfyller dessa krav. Kritiken riktas främst mol två delar
av förslaget. För del första har framhållits all del vore någol fundamentalt
nytt i svensk företagsbeskattning att låta skallemyndighelerna göra en
bedömning av vad som varit nödvändigt av affärsmässiga skäl. I efterhand, med
facit i hand, kan en sådan transaktion bli bedömd på elt helt annat säll än då
en näringsidkare står i begrepp all ingå avtalet i fråga. En så genomgripande

Prop. 1982/83:73 8

förändring
kräver närmare överväganden. För det andra har framhållits svårigheterna med
alt ange vissa länder som länder med förmånlig beskattning. Om detta skall ske
efter annan grund än en uppräkning av länderna i fråga, anser flera
remissinstanser att rättssäkerheten sätts på spel. En skatlskyldig måste på
förhand vela om det kan bli nödvändigt alt prestera mer kvalificerad bevisning
än normall för alt ell avdrag skall medges.

För
egen del vill jag framhålla följande. Det är ell för alla seriösa näringsidkare
rimligl krav all skallelagsliftningen utformas så atl man stoppar transaktioner
med utlandet som sker för alt otillböriigt undgå svensk skall. Lagstiftningen
måste emellertid utformas på ell sådant sätt alt man inte onödigtvis hindrar
den seriösa utrikeshandeln. Den avgränsning som BRÅ gör lill vissa
transaktioner som ofta tjänar som täckmantel i skalleflyklssammanhang är enligl
min mening väl avvägd, då den undantar de allra flesta transaktioner som
normall görs av förelag med ullandsaf-färer. Självklart betalar även seriösa
förelag den typ av ersättningar som del här är fråga om, men antalet sådana
transaktioner måste vara förhållandevis begränsat. Remissinslanserna har inle
heller haft några invändningar mol denna avgränsning.

Beträffande
begränsningen av den föreslagna regeln lill länder med förmånlig beskattning
måste jag i allt väsentligt hålla med remissinstanserna om de problem som
föreligger. Del måste enligt min mening anses som ell rimligl krav all den skatlskyldige
på förhand vet, om den transaktion som han tänker göra enligt svenska
skattemyndigheter anses ske med elt lågskatteland. För all tillfredsställa elt
sådant krav på rättssäkerhet måste någon form av uppräkning av de länder som
kan komma i fråga göras i lagstiftningen eller i annan bindande form.
Svårigheterna all räkna upp de länder som enligl svensk mättslock har för låg
skall torde vara myckel stora. Skattesatserna i etl och samma land kan variera
avsevärt beroende t.ex. på i vilken juridisk form verksamheten bedrivs eller om
tillfälliga skattelättnader medges i syfte all stimulera en viss utveckling e. d.
En lista av del här slaget skulle snabbi bli inaktuell och kräva all personella
resurser ägnades ål att i detalj följa förändringar i skattelagstiftningen världen
över. Även andra skäl, t.ex. alt det kan störa Sveriges relationer med ett land
som upptagits på en sådan lista, bör i sammanhanget beaktas.

Enligl
den av BRÅ föreslagna regeln skall man ulgå ifrån all en kostnad inle är
avdragsgill till dess motsatsen bevisas av den skatlskyldige. Enligt BRÅ måste
den skatlskyldige för att få avdrag kunna visa på ett övertygande säll att en
utgiven ersätlning varit nödvändig av affärsmässiga eller därmed jämförliga
skäl. Delta innebär för näringsidkare etl krav på atl transaktionen skall
framstå som elt naturligt led i den skattskyldiges förvärvsverksamhet. Den skatlskyldige
skall också kunna bevisa att den prestation som tillförts honom varit lill
verklig nytta och att betalningen för den inle har överstigit vad som kan anses
normall. Enligl min mening måste BRÅ härmed avse all särskill kvalificerade
krav måste ställas för atl

Prop.
1982/83:73 9

avdrag skall medges. Del räcker således inle atl enbart
visa all det är fråga om en driftkostnad i rörelsen. Frän skattemyndigheternas
sida måste alltså en prövning göras i del enskilda fallet om en kostnad varit
nödvändig av affärsmässiga skäl. Jag anser för min del atl en sådan prövning
skulle leda till många svårbedömda fall. Även med en generös bedömning från
fiskalt håll skulle risken för atl "nyttan" av en transaktion uteblir
kunna leda till en ökad osäkerhet vid affärsuppgörelser och ibland också till
en ej avsedd ökad skallebelastning. Jag är med hänsyn härtill inle L n. beredd
all införa en regel som förutsäller alt särskilda kvalificerade krav skall
ställas för all en kostnad skall vara avdragsgill. Jag ser inle heller någon
annan möjlighel all lägga en ökad bevisbörda på den skatlskyldige ulan all
delta i någon form är förenat med en ändring av de materiella reglerna. En ökad
bevis-skyldighet mäste - om den inte uppfylls - följas av en sanktion för all
inte bli verkningslös.

Trots de svårigheter som i detta fall uppenbarligen
föreligger all införa en regel i svensk skattelagstiftning som försvårar
internationell skalleflykt utan att i alltför hög grad försvåra även den
seriösa utrikeshandeln, måste enligl min mening - parallellt med elt ökat
internationellt samarbete - en sådan åtgärd prövas. Det bör i della sammanhang
framhållas atl omfattningen av de illojala transaktioner som man med sådan
lagstiftning vill stoppa är dåligt dokumenterad och litet känd. Det kunde
därför vara lämpligl atl för vissa klart avgränsade transaktioner föreskriva uppgiflsskyldighet
i deklarationen om lill vilket land och med vilka belopp sådana ersättningar
utbetalas. Syftet härmed skulle i första hand vara all skattemyndigheterna får
en upplysning om sådana betalningar för atl sedan kunna bedöma om en
taxeringsrevision behöver göras. Resurser kan således på ell tidigt stadium
sällas in för stickprovskontroll av all de redovisade utbetalningarna
verkligen stär i överensstämmelse med vår skattelagstiftning. Skulle del visa
sig att t.ex. elt patent överlåtits lill någon i utlandet lill för lågt belopp,
kan justering i regel ske enligl de beslämmelser som gäller redan i dag. I
andra hand kan en uppgiftsskyldighet av detta slag också ge visst underlag för
en bedömning av omfattningen av dessa transaktioner.

En bestämmelse av det slag som nu förordas bör utformas
som en skyldighet all i deklarationen lämna dessa upplysningar. Bestämmelsen
kan lämpligen tas in i en ny paragraf, 26 a §. i TL. Del är svårt all bestämt
uttala sig om hur betungande en allmän uppgiftsskyldighel skulle bli beträffande
alla de slag av transaktioner som BRÅ nämner. Det är därför lämpligt atl gå
försiktigt fram och försöka begränsa såväl kretsen av uppgifts-skyldiga som
uppgiftsskyldighetens omfattning.

Hur en
begränsning bäst bör göras kan del naturligtvis råda delade meningar om. Elt
alltför omfattande informationsflöde lill skallemyndighelerna kan - i vart
fall till atl börja med — innebära alt de uppgifter som lämnas inte kan
utnyttjas på räll sätt. Tills erfarenhel vunnits bör därför ti Riksdagen
1982/83. 1 saml. Nr 73

Prop.
1982/83:73 10

enligt min mening från kretsen av uppgiftsskyldiga undantas
de som i allmänhet gör ell myckel slorl anlal uilandslransaklioner, nämligen de
stora exportinriktade aktiebolagen och bankerna. Detta kan lill stor del
åstadkommas genom att de uppgiflsskyldiga begränsas till fåmansföretag och
fysiska personer som är näringsidkare. Vidare bör de transaktioner som omfattas
av uppgiflsplikl begränsas jämfört med BRÅ:s förslag. Med hänsyn till
svårigheterna atl på etl entydigt sätt begränsa uppgiftsskyldigheten till
vissa tjänslepreslationer anser jag det lämpligl alt helt undanta dessa.

De transaktioner som således kommer alt omfattas av uppgiftsskyldighelen
är ränla, royalty och annan ersättning för upphovsrätt eller därmed jämföriig
rättighet. Lagtexten har i mitt förslag utformats så all endasi ränta på skuld
omfattas av uppgiftsskyldighet. Avsiklen är att utesluta ränla som utgår på
fakturerat belopp på grund av sen betalning och liknande mer straffbetonade
belopp som betecknas som ränta. Beträffande de immateriella rättigheterna
omfattar uppgiftsskyldighelen givelvis såväl periodiska betalningar som
engångsbelopp.

Beträffande den praktiska utformningen av förslagel kan
delta ske genom all i deklaralionsformuläret införs en fråga om vederbörande
har lillgodoförl någon i ullandel ersättning av ifrågavarande slag. Besvaras
frågan med "nej", behöver inga ytteriigare uppgifter lämnas. Fördel
stora flertalet deklaranter medför således den föreslagna regeln ingen extra
arbetsbörda. För dem som svarar "ja" skall en precisering ske i
deklarationen. Uppgifterna bör enligt min mening kunna inskränkas lill
ersättningarnas sammanlagda belopp uppdelat på varie land.

Om del uppdagas all en skallskyldig svarat "nej"
men trots delta gjort utbetalningar till ullandel av här ifrågavarande slag,
finns det starka skäl alt ifrågasätta om utbetalningarna uppfyller
förutsättningarna för avdragsrält. Visar det sig att del är fråga om en skatleflyktstransaktion,
kan eflertaxering ske och skattetillägg påföras.

Möjlighelerna till rättelse genom eflertaxering är i
normala fall öppna även om frågan besvarats med "ja" och uppgifter
lämnats om ersättningarnas storlek för varje land. Den uppgiftsskyldighel som
här föreslås är ju inle uiformad så all del kan hävdas atl den som lämnar
uppgifterna framställer ell sädanl öppet yrkande atl förutsättningarna för
rättelse genom eflertaxering skulle gå förlorade.

Del bör framhållas att om frågan besvaras med
"nej" trots atl utbetalningar lill ullandel har gjorts eller alt
frågan besvarats med "ja" men uppgifterna i deklarationen inle
upplyser om alla transaktioner som omfattas av uppgiftsskyldigheten,
straffansvar kan komma i fråga för osann eller vårdslös försäkran enligt 15
kap. 10 § brottsbalken.

Skulle det efter del alt denna bestämmelse varit i kraft
någon lid visa sig all del i slor omfattning förekommer alt felaktiga eller
ofullständiga uppgifter lämnas, får en utbyggnad av sanktionssyslemet las upp lill
prövning.

Prop.
1982/83:73 II

2.3 Intressegemenskap mellan företag

Enligl 43 § I mom. KL kan en justering av en
näringsidkares inkomst äga rum då överflyttning av vinst ägl rum lill ell
utländskt förelag med vilket ekonomisk intressegemenskap föreligger. BRÅ pekar
pä alt det i förhållande lill länder med sträng sekretess på detta område kan
vara myckel svårt för skallemyndighelerna all visa alt intressegemenskap verkligen
föreligger. BRÅ föreslår därför ell tillägg till 43 § 1 mom. KL av innebörd atl
del i förhållande lill lågskalleländer skall vara lillräckligt alt visa alt en vinslöverföring
ägl rum för atl en justering av inkomsten skall kunna ske. Rekvisilel
intressegemenskap behöver i sådana fall således inte föreligga. Även om den
svenska näringsidkaren lyckas visa alt intressegemenskap inte föreligger,
skulle alltså en justering i princip kunna äga rum.

Flera remissinslanser har ställt sig avvisande lill alt
slopa kravet på intressegemenskap i 43 § 1 mom. KL på sätt BRÄ föreslagit.
Många har förordat all regeln i stället utformas som en bevisregel. Vidare har
remissinstanserna även här pekat på svårigheterna alt begränsa tillämpningen
av den föreslagna regeln lill lågskalleländer.

De skäl som jag redovisat under föregående avsnitt mot att
begränsa en skatteregel lill lågskalleländer har samma styrka i förevarande
fall. Jag kan således inle acceptera en regel utformad på det säll BRÅ föreslagit.
Det är emellertid klart otillfredsställande alt en inkomstjustering inle skall
kunna äga rum bara därför alt uppgifter om ägarförhållanden m. m. inte går atl
få fram på grund av sekretessbestämmelser i ullandel. Behov av alt på något
sätt ändra 43 § 1 mom. KL finns alltså. En sådan ändring bör emellertid bli
generell utan begränsning lill lågskalleländer. Jag anser då all rekvisilel
intressegemenskap i princip måste behållas men all del skall räcka alt man frän
det allmännas sida gör sannolikt alt intressegemenskap föreligger. Vid
bedömningen av vad som skall anses utgöra sannolika skäl för atl intressegemenskap
skall föreligga bör den oriktiga prissättningen som sådan kunna utgöra en
indikation för all intressegemenskap råder. Del är dock inle lillräckligt att
bara konstalera eller göra sannolikt atl intressegemenskap föreligger; det
måste också finnas elt samband mellan intressegemenskapen och den oriktiga
prissättningen. Det kan nämligen förekomma att till synes "felaktig"
prissättning beror på annat än intressegemenskap. Jag tänker exempelvis på
fallet då ett förelag vill introducera en vara på en ny marknad eller liknande
fall. Del är dä vanligt an företaget, i varje fall under en kortare tid,
tillämpar en prissättning på varan som inte ger tillräcklig vinst eller full
kostnadstäckning. Del kan också förekomma alt en vara på en marknad måste
säljas lill lägre pris än på en annan, beroende på konkurrenssituationen. I
sådana fall skall alltså ingen inkomstjuslering ske. I del framlagda förslagel
har bevisbördan för atl prissättningen beror på andra orsaker än
intressegemenskap i princip lagts på näringsidkaren. Detta är naturiigt,
eftersom denne bör ha lättare än skattemyndigheterna

Prop. 1982/83:73 12

atl
ta fram uppgifter som förklarar en prisavvikelse. Härvid bör enligt min mening
skattemyndigheterna acceptera alt priserna kan variera från marknad lill
marknad ulan alt della nödvändigtvis beror på intressegemenskap. Jag vill
alltså betona, att en viss försiklighel måste iakttas vid de jämförelser som
här kan komma i fråga. I nuvarande stycke 2 av anvisningarna lill 43 § KL finns
en erinran om att särskild försiktighet skall iakttas vid affärer mellan
svenskt moderbolag och utländskt dotterbolag så att prisju-slering inle äger
rum i de fall avvikelsen beror på affärsmässiga skäl. Med hänsyn lill den
uppmjukning av del allmännas bevisskyldighet som jag nu föreslår i 43 § I mom.
KL bör nämnda stycke utgå. Bevissitualionen blir alltså i fortsättningen
densamma för alla näringsidkare. Jag anser det alltså inte angeläget alt i
anvisningsform särskill betona försiktigheten i moder/ dollerbolagsförhållandel
ulan anser del lillräckligt med de uttalanden om försiktighet som jag gjort i
förevarande sammanhang.

De
övriga ändringar som jag föreslår i 43 § 1 mom. KL och i anvisningarna till
nämnda paragraf är endasi av redaktionell art och avser inte all ändra
bestämmelserna i sak. Dessa redaktionella ändringar medför atl hänvisningen lill
43 § I mom. KL i anvisningarna lill 41 c § måste ändras till all avse punkt I
av anvisningarna lill 43 S.

2.4
Ikraftträdande

Den
föreslagna regeln i 26 a § TL bör träda i kraft två veckor efter det all lagen
utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Med hänsyn till alt
förelagen kan behöva viss lid för atl se över sina rutiner bör lagen tillämpas
först vid 1984 års taxering. Ändringarna i kommunalskatlelagen bör träda i
kraft den I januari 1983 och lillämpas första gången vid 1984 års taxering.
Äldre bestämmelser skall dock forifarande gälla i fråga om inkomster som
hänför sig till liden före ingången av år 1983.

3 Upprättade
lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom budgetdepartementet upprättats
förslag lill

1. lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag
om ändring i kommunalskanelagen (1928:370).

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

4 Hemställan

Jag
hemställer an lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen.

5 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. 1982/83:73 13

Bilaga
2

Sammanställning av remissyttrandena över brottsförebyggande
rådets (BRÅ) promemoria, PM 1980:3, Utlandsbeskattning I

I
Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgivits av: Juslitiekanslern, riksskatteverket
(RSV), allmänna ombudeiför mellankommunala mäl, Göta hovrätt, kammarrätten i
Stockholm, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms,
Södermanlands, Malmöhus, Göleborgs och Bohus, Västmanlands, Norrbottens,
Gotlands saml Värmlands län, bankinspektionen. Familjeföretagens förening,
Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen
(SAF), Svenska Bankföreningen, Svenska Företagares Riksförbund, Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund, Svenska Handelskammarförbundet, Svenska Maskinbefälsförbundel,
Svenska Revisorsam-fundel (SRS), Svenska Sjöfolksförbundet, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Hantverks- och Induslriorganisation-Fa-miljeföretagen
(SHIO-Familjeföretagen), Sveriges Industriförbund, Sveriges redareförening,
Sveriges Redovisningskonsullers Förbund, Taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund (TOR) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

2
Remissyttranden över förslaget om omvänd bevisbörda

/?5
V (majoriteten):

RSV
anser det vara angeläget atl få beslämmelser, som minskar möjligheterna att i
praktiken få avdrag för obehöriga utbetalningar eller för obehörigt höga
utbetalningar vid sådana utlandsaffärer arbetsgruppen pekar på. Vad gäller de
nu föreslagna bestämmelsema i en ny punkt 6 i anvisningarna till 20 § KL utgår
verket från, alt avsikten är all få till slånd dels en bevisbörderegel, dels en
materiell regel som inskränker rälien alt få avdrag för utbetalning som enligl
eljest gällande regler i KL är alt anse som driftkostnad. (Enligt 29 § 1 mom.
KL får avdrag göras för "allt, som är alt anse som driftkostnad".)
RSV ifrågasätter emellertid om den föreslagna laglexlen kan tjäna del syfte som
avses.

Till
en början kan diskuteras, om en bevisbörderegel kan upprätthållas i dessa fall.
Om avdragsgillheten görs beroende av atl kostnaden skall "visas"
fylla ett visst kvalificerat syfte eller liknande, kan detta uppfattas som ett
krav på en generellt utvidgad uppgiftsskyldighel i deklarationen. Så
långtgående krav bör dock inte ställas med hänsyn till den seriösa utrikeshandeln.
Om en bevisbörderegel införs bör den därför ges en mer

Prop.
1982/83:73 14

begränsad räckvidd. Kan en lämplig sådan regel inle
utformas, får man nöja sig med en materiell regel om inskränkning av avdragsrällen.

Föreligger en sådan inskränkning, kan eflertaxering alltid
ske (jfr arbetsgruppen s. 90), om den skatlskyldige yrkat avdrag för en icke
avdragsgill kostnad och underlåtit atl upplysa om de nödvändiga fakliska
omständigheterna.

Vad gäller inskränkning av avdragsrällen anser RSV, all en
sädan knappast tillkommer genom det föreslagna villkoret alt
"ersättningen varit nödvändig av affärsmässiga eller därmed jämförliga
skäl". Del kan hävdas atl en driftkostnad alltid skall vara betingad av
affärsmässiga skäl. RSV vill även peka på de gränsdragningsproblem som kan
uppkomma när det gäller alt bedöma om den uteblivna "nyttan"
föranletts av t. ex. felbedömningar från näringsidkarens sida. Vid en inskränkning
av avdragsrällen anser RSV vidare, alt undanlag bör göras för de fall dä del
visas eller eljest är uppenbart atl ekonomisk intressegemenskap inte
föreligger. Med häsyn till nämnda komplikationer finner RSV alt en
begränsningsregel kräver närmare överväganden. Om en inskränkning antas bygga
på krav på viss kvalificerad nytta eller liknande, skulle det materiella
stadgandet i princip kunna utformas enligt följande. Avdrag medges inle om
betalning gått till lågskatteland. Delta gäller inle, om intressegemenskap inle
föreligger eller, om sådan föreligger, i den mån de kvalificerande kraven är
uppfyllda.

Beträffande RSV:s syn på uttrycket "betydligt lägre
beskattning" hänvisas till avsnitt 3.

Åtttnänna ombudeiför mellankommunala mål tillstyrker i princip
förslagel men är tveksam om del på bästa sätt tillgodoser det behov som det är
avsett att tillgodose. Vidare sägs:

Enligl gällande lagstiftning föreligger rätt till avdrag
för samtliga kostnader för inkomsternas förvärvande och bibehållande. Del
framgår inte om eller på vilket sätt förslaget egentligen innebär någon ändring
av denna regel materiellt sett, dvs. om utbetalningar av de angivna slagen
endast skall vara avdragsgilla enligt ett snävare omkostnadsbegrepp än det gängse.
Av molivuttalandena (s. 90) skulle man möjligen kunna dra den slutsatsen. Där
anförs atl den skatlskyldige skall kunna bevisa all den prestation som
tillförts honom har varit till verklig nytta och alt betalningen för den inle
överstiger vad som kan anses normalt. Även användningen av ordet
"nödvändig" i förslaget lill anvisningslext kan lyda på all delta
varit avsiklen. Om förslagel har denna innebörd innebår det en fundamental
nyhet i skattelagstiftningen. Hittills torde myndigheterna nämligen inle kunnat
tillåtas någon bedömning av en viss transaktions värde för den skallskyldige
vid åsättandel av taxering. I de fall som förslaget avser alt slävja anser jag
del i och för sig inte omotiverat med en sådan bestämmelse. Grunderna för och
räckvidden därav torde dock behöva närmare analyseras och utvecklas. Del måste
också klart utsägas i motiven all omkostnadsbegreppet skall vara snävare för
ifrågavarande kostnadsposter än för andra.

Om avsikten däremot är all endast stärka beviskraven anser
jag förslagel olillräckligl. Redan nu krävs för avdrag alt en kostnad varit
nödvändig av affärsmässiga skäl. Enligl gängse bevisbördefördelningsprinciper
torde bevisbördan rörande förefintlighelen av en viss kostnad ligga på den som

Prop.
1982/83:73 15

yrkar avdraget. Har en skaltskyldig fått ell avdrag torde
han ha ansetts kunna visa "på elt övertygande sätt" alt avdraget
varit motiverat. Om t.ex. en patenträtt ägs av etl utländskt dotterbolag torde
en ersättning till detta för patentets utnyttjande vara en normal och formellt
sett nödvändig licenskostnad. Någon värdering av företagels behov eller nytta
av rättigheten kan som nämnts inte ske. En annan sak är all patentet kanske
överlåtits ulan ersättning eller atl transaktionen är ell led i elt skatleflyktsar-rangemang
där del patentägande bolaget är ell brevlådeförelag ulan andra intressenter
eller affärsförbindelser m. m. än det svenska bolaget, och all därför avdraget
kan anses stötande. För att slävja dylika arrangemang torde krävas alt den
materiella avdragsrällen för vissa slags driftkostnader inskränks.

Erfarenheten
visar.att en sädan lagändring inle är omotiverad. Delta torde dock kräva ell
ställningslagande till bl.a. om varje utbetalning av ifrågavarande slag till etl
lågskatteland skall vara icke avdragsgill eller om delta bara skall gälla
utbetalningar lill närslående. Åven för vissa utgifter lill närstående kan det
finnas vägande skäl för avdragsrält. En sådan ytterligare inskränkning av etl
tänkt generellt avdragsförbud torde dock genast medföra betydande
gränsdragningsproblem och andra lillämpningssvårigheler. All mottagaren inte
är närslående torde det böra ankomma på den skallskyldige alt visa.

Promemorieförslagel lider vidare av den svagheten all del
- som arbetsgruppen själv anför (s. 86) — är lätt all kringgå genom att
bidraget först tillförs ett förelag i elt land med lillräckligt hög skattesats.
Det bör vara möjligl all, om en laxeringsintendenl gör sannolikt atl bidraget
endast slussals igenom etl eller flera förelag för atl slutligen hamna i ell lågskatteland,
avdrag skall kunna vägras även i sädanl fall.

Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter om den föreslagna
regeln verkligen skulle få någon nämnvärd effekt med avseende på skattskyldiga
som begår skattebrott och anför.

Del kan befaras all dessa skallesubjekt styr över sina
betalningar lill andra slag av transaktioner. Risk föreligger vidare för atl elt
strikt upprätthållande av bevispresumtionen kommer alt vålla avsevärda
ölägenheter för vissa lojala skallskyldiga. Bevisregeln är begränsad lill
transaktioner med rättssubjekt i lågskalleländer. Avgränsningen av vilka länder
som regeln avser är emellertid aUtför vag för att kunha godtas från
rättssäkerhetssynpunkt. Vid en samlad bedömning avslyrker därför kammarrätten atl
den aktuella regeln införs.

Kammarrätten i Göteborg anser atl det finns ell behov av
en presumtionsregel av det slag som föreslagils och tillstyrker därför förslagel.
Kammarrätten framhåller dock atl avdrag inte bör vägras i de fall då den
skallskyldige t.ex. gjort en mindre lyckad affär och han kan visa all han vid
utfästelsen om betalning på goda grunder kunnat räkna med all den motprestation
som han skulle erhålla för betalningen skulle medföra verklig nytta för honom.

Göta hovrätt anser atl den försämring av rättssäkerheten
för den skatt-

Prop.
1982/83:73 16

skyldige som förslaget om omvänd bevisbörda medför kan
tolereras med hänsyn lill de fördelar som bevisbördeomkastningen kan medföra
och anför vidare.

Det måste krävas all av författning framgår vilka länder
som anses vara länder med låg beskattning. Den som genomför en transaktion som
omfattas av den föreslagna regeln måste säkra bevisning om all transaktionen
varit affärsmässigt betingad. Görs inte della, finns det risk för att betalningen
inle kommer all få avdragas vid beskattningen. Den skatlskyldige måste redan
när avtal ingås kunna bedöma om särskild bevissäkring måste ske eller inle.
Arbetsgruppens förslag lill författningstext ger inte underlag för en sådan
bedömning. Hovrätten förordar därför i första hand att de länder som betraktas
som lågskalleländer uppräknas i författningstexten. Om en sådan uppräkning inte
skulle anses möjlig förordar hovrätten i andra hand att de
"tumregler" arbetsgruppen föreslagit för bedömningen av etl lands
karaktär av lågskatteland förs in i författningstexten.

Bankinspektionen anser del angeläget atl man kommer till
rätta med den skatteflykt som del remitterade förslaget behandlar. Rent allmänt
synes förslaget lämpligl men åtskilliga svårbemästrade frågor uppkommer emellertid.
Särskilt viktigt är atl nya regler inle skapar svårigheter för del lojala
internationella ekonomiska utbytet. Den omvända bevisbördan skulle komma att omfalla
en betydande del av de ekonomiska förbindelserna med lågskalleländer, bl. a.
räntebetalningar på internationella krediter och bankernas arbilragehandel.
Bankinspektionen anför vidare.

Formellt skulle beträffande varje sådan betalning kunna
krävas en omfattande dokumentation som bestyrker betalningens affärsmässiga
karaktär. Även om man i likhet med arbetsgruppen kan förutsätta alt bestämmelsen
skulle tillämpas med förnuft, bör del inle godtagas, atl en så omfallande och tillika
kvalificerad bevisskyldighet ålägges företagen. En begränsning är nödvändig.
Den bör la sikte på att det i skatieflykisfallen regelmässigt föreligger någon
form av intressegemenskap mellan den svenske skatlskyldige och
betalningsmottagaren i utlandet. Å andra sidan bör det allmänna inle drabbas av
en alltför betungande utredningsskyldighet i detta avseende. En rimlig
avvägning synes kunna erhållas, om det såsom ytterligare villkor för den omvända
bevisbördan föreskrives, att det skall finnas skälig anledning antaga alt
intressegemenskap föreligger mellan den skatlskyldige och den utländska
mottagaren.

Länsstyrelserna i Stockholms samt Göleborgs och Bohus län
anser att den föreslagna regeln i slort sett är väl avvägd och bör kunna ge
avsedda effekter. Tillstyrker förslaget gör också bl.a. länsstyrelserna i
Norrbottens, Värmlands och Gollands län samt LO. Länsstyrelsen i Södermantands
län tillslyrker förslagel i dess huvuddrag.

Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen,
Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Svenska Handelskammarförbundet och
Sveriges Industriförbund har avgivit etl gemensamt yttrande i vilket förslå-

Prop. 1982/83:73 17

get avstyrks. De anser alt generella åtgärder som Sverige
självständigt vidtar kan medföra störningar för den seriösa svenska
utrikeshandeln och därmed försvåra exporten. Beträffande den tekniska
utformningen framhålls bl. a. atl del är praktiskt omöjligt och helt främmande
för förelagsbeskattningen all skilja mellan "affärsmässiga
transaktioner" och "nödvändiga affärsmässiga transaktioner".

SHIO-Familjeföretagen och Lantbrukarnas riksförbund har
avgivit ell gemensamt yttrande vari befaras all förslaget kan komma atl drabba
seriösa förelag medan oseriösa företag även i fortsättningen kommer att vara
lika svåra atl komma ål.

Svenska
Företagares Riksförbund anser atl BRÅ inte påvisat missförhållanden av sådan
art all en skärpning av nuvarande regler kan anses befogad. En omvänd
bevisbörda när det gäller betalningar för förvärv av licenser och annat
tekniskt och kommersiellt kunnande från utlandet vore etl direkt dråpslag,
eftersom värdet av immateriella tillgångar av detta slag är svårt alt bedöma
för andra än branschfolk. Riksförbundet fortsätter.

Redan risken för all få kostnader för utbetalningar för
förvärv av tillgångar av della slag betraktade som icke avdragsgilla skulle
avhålla från förvärvet. Om man då betänker atl en stor del av vårt näringsliv
bygger på tillverkning av utomlands uppfunna produkter och på importerat
kunnande i övrigt, förslår man all varje attack mot utomlands förvärvat
kunnande är till skada för vår industriella expansion. BRÅ:s arbetsgrupp tycks
la lätt på delta faktum, eftersom den inte på någol sätt analyserat
förhållandel. Den nöjer sig med all på någol ställe i promemorian fromt hoppas
alt den seriösa utrikeshandeln ej skall drabbas.

Sveriges advokatsamfund anser att hinder i och för sig inle
föreligger alt genom en bevisregel förbättra möjlighelerna lill en riklig laxering.
Från praktisk synpunkt finns emellertid flera invändningar. En svårighet som
framhållits är att definiera vad som avses med lågskatteland. Samfundet anser
all BRÅ misslyckats på den punkten och utvecklar skälen härför.

Det skall villigt erkännas atl uppgiften är svår, eftersom
det inte räcker all laga hänsyn lill beskattningens höjd utan hänsyn även måste
lagas lill de starkt skiftande förhållanden av ekonomisk och annan nalur,
varunder företag i olika länder arbetar, och inverkan härav på beskattningen.
Sålunda kan konstateras alt ett stort anlal länder för närvarande enligt
särskilda regler ger skatteförmåner av ej oväsentlig omfattning till
skallskyldiga som etablerar rörelsedrivande företag. Detta medför i sin tur all
enligt den föreslagna regeln dessa länder betraktas som lågskalleländer. Regeln
skulle alltså få en ganska vid tillämpning. Detta är ej önskvärt och
förefaller heller inle vara avsikten. Av samma skäl bör också uppmärksammas atl
åtskilliga lågskalleländer utgör eller inrymmer vikliga handdscenlra. För att
taga ell exempel är Hongkong etl sådant handelscentrum, som dessutom utgör elt
mellanled för praktiskt taget all handel med Kina.

Prop. 1982/83:73 18

TOR
har i sak i slorl setl inget att erinra mot förslagel men påpekar alt reglerna
i många fall blir svåra all tillämpa och kräver därför närmare anvisningar och förlydliganden
för alt inte utrymme för godtycke skall skapas.

3
Remissyttranden över förslaget om åtgärder mot s. k. omfak-tureringsaffärer, 43
§ 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370)

RSV
tillstyrker i princip förslaget men gör följande kommentarer.

Uttrycket
"betydligt lägre beskattning" enligt allmänt språkbruk är så pass
mångtydigt atl uttrycket i varje fall inle ulan närmare precisering bör
användas i lagtexten. Dessutom blir uttrycket oförenligt med ullrycket
"jämförlig beskattning" som används i bestämmelsen i punkt 5
anvisningarna till 54 § KL om befrielse från skatt på utdelning från utländskt
företag. I exemplet pä sid. 87 i promemorian anses en skall av cirka 30% av
inkomsten betydligt lägre än den svenska beskattningen. I prop. 1978/ 79:210
sid. 159 anför emellertid budgetministern, atl man vid tillämpning av punkt 5
anvisningarna lill 54 § KL bör "kunna anse en skatt av ungefär 30% på
beskattningsunderlaget sådant del skulle ha beräknats enligt svenska regler,
som jämförlig med svensk bolagsbeskallning". Ytterligare etl problem är
alt jämförelsen mellan beskattning i de olika länderna kan komma all avse olika
slag av skattesubjekt, t.ex. när elt aktiebolag i Sverige försålt varor till en
enskild näringsidkare. Skall jämförelse göras mellan ländernas bolagsbeskallning,
mellan deras beskattning av fysiska personer eller mellan det ena landels bolagsbeskallning
och del andra landets beskattning av fysiska personer?

I
det föreslagna andra stycket sägs, att, "även om intressegemenskap inle
visas föreligga", bestämmelserna i första stycket skall äga motsvarande
tillämpning, om den som tillförs inkomsten är föremål för en betydligt lägre
beskattning än den här i riket skattskyldige. Till en början bör observeras alt
även om intressegemenskap inte visas föreligga det kan vara uppenbart all sådan
föreligger. Även denna situation bör beaktas. Om intressegemenskap "inle
visas föreligga"; kan någon av följande situationer föreligga:

1.
Intressegemenskap föreligger
men del har inle visals eller det är eljest inte uppenbart all sådan föreligger

2.
Intressegemenskap föreligger
inte men del har inte visals eller del är eljest inte uppenbart all sådan inle
föreligger

3.
Intressegemenskap föreligger
inte och det har visals eller del är eljest uppenbart alt sådan inle
föreligger.

Om
det har visals eller eljest är uppenbart alt intressegemenskap inte föreligger,
bör reglerna i första stycket naturiigtvis inle tillämpas. Med en bevisbörda
för den skattskyldige förefaller det ofrånkomligt, alt första styckets bestämmelser
skall tillämpas för situationen både under 1. och 2. För att vad nu antagits om
den föreslagna regelns innebörd skall framgå av lagtexten, måste stycket
omformuleras.

Ytteriigare
etl problem med avfattningen av del föreslagna nya andra stycket föreligger.
Som ovan nämndes kan, om "intressegemenskap inle visals föreligga",
situationen under 1. vara för handen, dvs. intressegemenskap föreligger
faktiskt men den har inte visals föreligga. Frågan är om man för delta fall -
på sätt som föreslagits i andra stycket - skall ha en

Prop.
1982/83:73 19

särskild bestämmelse som säger, att bestämmelserna i
första stycket skall äga motsvarande tillämpning. Av en sådan bestämmelse kan
man molsält-ningsvis dra slutsatsen, att bestämmelserna i första stycket inte
skall gälla när intressegemenskap föreligger men inte visats föreligga.
Eftersom första stycket är generellt avfattat för den situationen all
intressegemenskap föreligger, skall del emellertid gälla för samtliga sådana
fall, dvs. oavsett om intressegemenskap visats föreligga eller ej. En skaltskyldig
är alltså skyldig att, så snart intressegemenskap föreligger, efterleva
bestämmelserna i första stycket och deklarera i enlighet med dem. Om han inle
gör del (vilket i praktiken torde vara del vanliga), blir fiscus skyldig visa
all intressegemenskap föreligger. Misslyckas fiscus med delta, kan sägas, att
omräkning enligt första stycket de faclo inle skett, därför all del inle visats
atl intressegemenskap förelåg. Men bestämmelserna i första stycket var ändå
tillämpliga.

För atl lösa de påtalade problemen med undantag för
uttrycket "betydligt lägre beskattning" föreslås följande lagtext;

"Ekonomisk intressegemenskap skall alllid anses
föreligga om den som tillförs inkomsten kan antas bli föremål för en betydligt
lägre beskattning än den här i riket skatlskyldige näringsidkaren och det inle
visats eller eljest är uppenbart atl sådan gemenskap inle föreligger."

RSV ifrågasätter om regeln inle bör utvidgas lill alt omfalla
även transiteringsfall, dvs. sådana utbetalningar som är destinerade till etl lågskatteland
men först går via elt annat land. I dessa fall bör bevisbördan för all
betalningen slutligen hamnar i ell lågskatteland läggas på fiscus för all inle
försvåra seriösa utlandsaffärer.

Allmänna ombudet för mellankommunala mål tillstyrker i
princip förslagel och anför.

Liksom beträffande förslagel i 20 § framgår del inte
huruvida den föreslagna bestämmelsen är endasi en bevisregel eller om en
materiell utvidgning av tillämpningsområdet avses så att även sådana fall
inkluderas där intressegemenskap objektivt selt inle föreligger. Del förefaller
vidare ologiskt att i elt andra stycke föreskriva en regel som (delvis?) gäller
redan enligt första slyckei. Jag föreslår alt första stycket utformas på
följande säll:

Har näringsidkare lill någon försålt varor lill lägre pris
eller av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet gällande eller i
övrigt med honom avtalat ekonomiska villkor som avviker från vad som kan antas
normall avtalas mellan två av varandra oberoende näringsidkare och har i följd
härav inkomsten blivit lägre än den eljest skolat bliva, samt har tillika den,
vilken inkomsten i stället tillförts, icke alt utgöra skatt för inkomsten här i
riket, skall inkomsten av företaget beräknas till det belopp, vartill den kan
antagas ha uppgått, om dylika åtgärder inle vidtagits. Vad nu sagts gäller inle
om det är uppenbart all parterna är av varandra ekonomiskt oberoende.

Närmare definition av begreppet ekonomiskt oberoende kan
ges i anvisningarna, och synes kunna byggas på den ur mitt förslag utbrutna
relativsatsen i 43§ 1 mom.

Mot en utformning av lagtexten på detta sätt kan
visserligen den invändningen göras atl den blir tillämplig även vid affärer
med företag i andra länder än lågskalleländer. Jag vill dock ifrågasätta om det
inle är ett rimligt

Prop. 1982/83:73 20

krav alt den skatlskyldige alltid skall visa all ekonomisk
intressegemenskap inte föreligger när onormala avtal träffas med utländskt
skattesubjekt. Det åligger ju fortfarande del allmänna att visa alt avtalet är
onormalt. Visar del sig atl avtalet är onormalt synes det inte mera godtagbart
att det svenska beskattningsunderlaget reduceras när inkomst överförs lill ell
närslående förelag i elt högskatteland än i lågskatteland. Genom alt tillföra
beloppet ell (ev. inköpt) förluslföretag i högskatldandet kan beskattning av
beloppet f. ö. ändå undvikas.

Den skatleskyldiges bevisbörda torde i de seriösa fallen
knappast bli betungande. Många gånger är förefintlighelen av ekonomiska
intressegemenskapen en notoritel.

Kammarrätten i Stockholm anser alt en regel av förevarande
slag skulle klart diskriminera affärstransaktioner med lägskaltdänder. Från
rättssäkerhetssynpunkt är förslaget emellertid acceplabell.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten tillstyrker i princip förslagel men vill peka
på följande.

Arbetsgruppen uppger atl syftet med förslaget är att genom
en bevisregel underlätta för det allmännas representant att föra talan i mål
rörande omfaklureringsaffärer. Förslagel innebär emellertid atl omräkning
enligt 43 § I mom. skall kunna ske även om den skattskyldige kan bevisa atl
intressegemenskap inte föreligger. Förslagel innebär härvidlag en skärpning av
gällande rätt. Den synes befogad. Man kan kanske tycka atl regeln inger vissa
betänkligheter från renodlade rällssäkerhelssynpunkter, men i praktiken bör nog
de korrekta transaktionerna gå fria. Den föreslagna bestämmelsen är inte
förenlig med innehållet i våra dubbelbeskattningsavtal.

Göta hovrätt:

Hovrälten anser inle alt en skatlskyldig som ingår ell för
honom oförmånligt avtal bör beskattas olika om motparten är etablerad i ett lågskatteland
eller i annat land. Vad arbetsgruppen vill vinna med förslaget, nämligen atl
förhindra omfaktureringslransaktioner, kan uppnås genom en regel om omkastad
bevisbörda. Även för denna situation kan enligt hovrättens mening en sådan
regel godtagas. Hovrätten föreslår därför atl tillägget till 43 § 1 mom. KL fär
följande innehåll:

"Bestämmelserna i första stycket äger, om det ej
visas atl intressegemenskap inle föreligger, motsvarande tillämpning om
transaktionen skelt med någon i ell land med låg beskattning."

Justitiekanslerns yttrande överensstämmer med vad Göta
hovrätt anfört.

Bankinspektionen anser all den föreslagna skärpningen av 43§
I mom. KL har blivit för omfattande och fortsätter:

" Atl helt släppa kravet på intressegemenskap mellan
den svenske skattskyldige och den utländske medkontrahenlen innebär sålunda en
befogenhet för skallemyndigheterna att i fiskall intresse granska och
ifrågasätta omräkning av en betydande del av priserna i del livliga varuutbytet
med

Prop.
1982/83:73 21

exempelvis Frankrike och Schweiz. Enligt bankinspektionens
mening bör kravet pä intressegemenskap bibehållas i princip men modifieras
därhän atl det skall vara tillräckligt all skälig anledning finns all antaga
all intressegemenskap föreligger. I så fall synes å andra sidan inte erforderiigt
atl begränsa denna regels giltighet till lågskatteland.

Allmänt positiva tiU förslagel har bl.a. länsstyrelserna i
Norrbottens, Värmlands och Gotlands län saml LO varit.

Länsstyrelserna i Stockholms samt Göleborgs och Bohus län
anser atl den föreslagna ändringen är motiverad men anser atl uttrycket
"betydligt lägre beskanning" bör ges en klarare definition.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har anfört följande.

Del kan vara praktiskt tagel omöjligt atl bedöma om
affärstransaktioner i en världsomspännande koncern har inneburit en icke
tillåten vinslöverföring. Man kan därför ifrågasätta del lämpliga i alt ha en
regel som förutsätter att sådana bedömningar görs. Länsstyrelsen förordar att
andra alternativ övervägs för att fastställa vinstöverföringar mellan olika
länder.

Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund, Svenska Handelskammarförbundet och Sveriges
Industriförbund har i ell gemensamt yttrande ansett all förslagel inte bör
genomföras och lill slöd för detta yttrat.

Del synes vara arbetsgruppens uppfattning alt svenska
förelags export och import via i lågskalleländer etablerade handelsföretag och
agenter regelmässigt inte har annat syfte än atl undanhålla svensk skatt. Om så
vore fallet, skulle vi inte ha så mycket atl erinra mol gruppens förslag.
Verkligheten är dock en annan. Som exempel må nämnas att de mindre och
medelstora svenska industriföretagen i regel inte har någon egen organisation
för export. För sin utlandsförsäljning anlitar dessa förelag utländska representanter
med ensamförsäljningsrätt på elt eller flera länder. Alt dessa utländska
handelsföretag och agenter i viss utsträckning och av olika skäl funnit del
lämpligt att etablera sig i länder med låg beskattning är naturligtvis ell
förhållande som del ligger utanför de svenska företagens möjligheter all
påverka.

Om den föreslagna regeln införs kan med säkerhet förutses
att de svenska förelagens möjligheter atl organisera sin utrikeshandel på etl
effektivt säll försämras. Arbetsgruppens uppfattning alt
taxeringsmyndigheternas skyldighet all bevisa all en inkomslöverföring skett är
en garanti mol alt regeln används även mol seriös affärsverksamhet kan vi inle
dela. Eftersom arbetsgruppens utgångspunkt är att de i lägskalteländerna
etablerade represenlantförelagen tillkommit av skatteskal, lär del nämligen bli
svårl för de skattskyldiga att övertyga myndigheterna om atl utbetalade provisioner
m. m. verkligen är affärsmässigt motiverade.

SHIO-Familjeföretagen och Lantbrukarnas riksförbund har i etl
gemensamt yttrande avvisat den föreslagna utvidgningen av 43 § I mom. Svenska
Företagares Riksförbund m.fl. är också negativa och befarar

Prop. 1982/83:73 22

alt
en regel av della slag är en regel av i del närmaste sloppkaraktär för affärer
med lågskalleländer. Förbundet tror inte alt någon vill la risken att få en
affärsuppgörelse underkänd vid laxeringen.

Sveriges advokatsamfund
och TOR har inga principiella invändningar mot förslaget.

Prop.
1982/83:73 23

Bilaga 3

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'
atl i lagen skall införas en ny paragraf, 26 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 a §

Om etl fåmansföretag eller en näringsidkare som är fysisk
person vid inkomstbeskallningen gjort avdrag för något av följande slag av
ersättningar vUka har tillgodoförls någon i utlandet, skall i självdeklaralionen
lämnas uppgift om ersättningarnas sammanlagda belopp för varje land.
Skyldigheten gäller ersättningar lill utlandet som avser

ränla på skuld,

royalty eller annan ersättning för upphovsrätt etter annan
därmed jämförlig rättighet såsom rätt titt patent, varumärke, mönster samt
litterärt och konstnärligt verk.

Som fåmansföretag anses före

tag som enligt 35 § 1 a mom. sjunde

stycket kommunalskattelagen

(1928:370) räknas som fåmansföretag.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling
och lillämpas första gången beträffande självdeklaration som skall avges till
ledning för 1984 års taxering.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

Prop. 1982/83:73 24

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs an 43 § I mom. saml anvisningarna lill 41 c § och punkt 1 av
anvisningarna lill 43 § kommunalskanelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

1 mom.'
Har näringsidkare tiU någon, som är ekonomiskt intresserad i hans företag
etter kan öva inflytande på dess ledning eller i vars företag han är ekonomiskt
intresserad eller på vars företags ledning han kan öva inflytande, försålt
varor till lägre pris etter av honom köpt varor titt högre pris än de i
allmänhet gällande etter i övrigt med honom avtalat ekonomiska viUkor som
avvika från vad som skutte hava avtalats mellan Ivå av varandra oberoende
näringsidkare och har, i följd härav, inkomsten av företagel blivit lägre än
den eljest skolat bliva, saml har tillika den, vilken inkomsten i stället
tillförts, icke atl utgöra skall jör inkomsten här i riket, skall inkomsten av
företaget beräknas lill del belopp, vartill den kan antagas hava uppgått,
därest dylika åtgärder icke vidtagits-

I mom. Har näringsidkares inkomst blivit lägre litt följd
av all villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan två
sinsemellan oberoende näringsidkare, skatt inkomsten beräknas titt det belopp
som den skulle ha uppgått till om sådana villkor inte förekommit, under
förutsättning alt

a)
den som
i stället tillförts inkomsten inle skall beskattas för denna här i riket.

b)
del
finns sannolika skäl att anta atl ekonomisk intressegemenskap föreligger
mellan näringsidkaren och den med vilken avtalet Iräfjäts, och

c)
del inte
av omständigheterna framgår alt villkoren tillkommit av andra skäl än ekonomisk
intressegemenskap.

Anvisningar

till 41 c §=

För sådan ränla på vinstandelslån som icke är beroende av
det lånlagande förelagets utdelning eller vinst får företagel avdrag enligt
bestämmelserna i 22, 25, 29, 36 och 39 §§.

Ränla vars storlek är beroende av företagets utdelning
eller vinst (röriig ränla) anses som avdragsgill omkostnad för företagel i den
förvärvskälla vari del lånade kapitalet har nedlagts, endast under
förutsättning all

a)
lånet har utbjudils
lill teckning på den allmänna marknaden, eller

b)
ensamrätt eller
företrädesrätt b) ensamrätt eller företrädesrätt
till teckning av länet har lämnals lill teckning av lånet har lämnals

någon
som icke äger aktier eller andelar i del låntagande förelaget och icke har sädan
intressegemenskap

nägon som icke äger aktier eller andelar i det låntagande
företaget och icke har sådan intressegemenskap

' Senaste lydelse 1965:573. = Senaste lydelse 1977:243.

Prop. 1982/83:73

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

25

med företaget
som avses i 43 § / mom. eller 57 § 3 mom. första stycket samt - såvitt gäller
fåmansföretag som avses i 35 § I a mom. -icke heller är förelagsledare i
företagel eller närslående till sädan företagsledare eller till aktie-
eller andelsägare i företagel, eller

med företaget som avses i punkt 1 av anvisningarna till 43
§ eller 57 § 3 mom. första stycket samt - såvitt gäller fåmansföretag som avses
i 35 § 1 a mom. - icke heller är förelagsledare i företaget eller närstående
lill sådan företagsledare eller lill aktie- eller andelsägare i företaget,
eller c) aktierna eller andelarna i det lånlagande företaget är noterade på
svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt
lill teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företagel i
förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

I fall som avses i andra stycket c) skall det lånlagande
företaget dock som inläkt i den förvärvskälla vari del lånade kapitalet har
nedlagts upptaga ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom
företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tages
lill beskanning vid laxeringen för del beskanningsår under vilket teckningen
av lånet har avslutats.

På ansökan av låntagande förelag får riksskatteverket
under förulsällning all lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid
lånels upptagande fär antagas ha bestämts på affärsmässig grund besluta all röriig
ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget ulan hinder av alt
rätt lill teckning av lånet har förbehållils person eller personer som äger
aktier eller andelar i förelaget. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som
här avses får talan ej föras.

Är det lånlagande förelaget sådant fåmansföretag som avses
i 35 § 1 a mom., gäller - oberoende av bestämmelserna i andra och tredje
styckena - all rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller
företagsledare i företaget eller dem närstående personer eller någon som på
annan grund har intressegemenskap med förelaget, icke är avdragsgill.

Uttrycken
företagsledare och närslående personer har den innebörd som anges i 35 § 1 a
mom.

till l.M I
mom. denna paragraf meddelas vissa bestämmelser för det fall, an överflyttning
av inkomst ägt rum från här i riket skatlskyldig näringsidkare till härstädes
icke skattskyldig person. Bestämmelserna gäUa bland annat när en näringsidkare
direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av en annan
näringsidkares förelag eller äger del i detta förelags kapital liksom när samma
personer direkt eller indirekt deltaga i ledningen eller övervakningen av de

43 §

I. I 1 mom. denna paragraf meddelas vissa beslämmelser för del fall, alt
överflyttning av inkomst har skett från en näringsidkare som är skattskyldig
här i riket lill en person som inte är skatlskyldig här. Vid tillämpningen av
dessa bestämmelser skaU ekonomisk intressegemenskap anses föreligga då en näringsidkare
direkt eller indirekl deltar i ledningen eller övervakningen av en annan
näringsidkares företag eller äger del i della förelags kapital eller då samma
personer direkt el-

Senaste lydelse 1965:573 och 1979:612.

Prop. 1982/83:73

Nuvarande lydelse

båda förelagen eller äga del i dessa förelags kapital.

Vid bedömning av prissättningen vid affärer mellan svenskt
moderbolag och utländskt dotterbolag måste särskUd försiktighet iakttagas med
hänsyn titt de av affärsmässiga skäl betingade omständigheter som kunna
påverka prissättningen i sådana falt.

I 57 § 3 mom. givas beslämmelser för vissa fall av
överflyttning av inkomst, där båda kontrahenterna varit här i riket
skallskyldiga.

26

Förestagen lydelse

ler indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av de
båda förelagen eller äger del i dessa förelags kapital.

I 57 § 3 mom. ges bestämmelser för vissa fall av
överflyttning av inkomst, där båda kontrahenterna varit här i riket skattskyldiga.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983 och lillämpas
första gången vid 1984 års taxering.

Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om
inkomster som hänför sig lill tiden före ingången av år 1983.

Prop. 1982/83:73 27

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1982-09-30

Närvarande: justitierådet Fredlund, regeringsrådet Brodén,
justitierådet Palm

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 15 april
1982 har regeringen på hemställan av chefen för budgetdepartementel statsrådet
Wirtén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i taxeringslagen (1965:623) och

2.
lag om ändring
i kommunalskallelagen (1928: 370).

Förslagen har inför lagrådet föredragits av
kammarrättsassessorn Staffan Eslberg.

Förslagen föranleder följande yllrande av tagrådet:

1. Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen

26 a §

Bland de transaktioner som avses bli omfallade av
uppgiftsskyldighet ingår räntebetalningar lill mottagare i utlandet. Enligl vad
departementschefen anför skall emellertid "ränla som ulgår på fakturerat
belopp på grund av sen betalning och liknande mer straffbetonade belopp som betecknas
som ränta" undantas. Uttrycket "ränta på skuld" som valls i den
föreslagna författningstexten uttrycker enligl lagrådels mening inle tydligt
vad som skall innefattas och uteslutas. Lagrådet föreslår all uttrycket byts ul
mot orden "ränta, utom sådan som ulgår därför att betalning inle eriagts i
räll tid".

2. Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

43 § I mom.

Enligt lagrådets mening skulle laglexlen bli mera
lättillgänglig med förslagsvis följande lydelse:

"Har näringsidkare med nägon, som pä sannolika skäl
kan antas ha ekonomisk intressegemenskap med honom, träffat avtal om
försäljning av varor till lägre pris eller om köp av varor lill högre pris än
som i allmänhet gäller eller annars avtalat villkor som avviker frän vad som
brukar förekomma mellan sinsemellan oberoende näringsidkare och har
näringsidkarens inkomst härigenom blivit lägre än den i annat fall skulle ha
blivit, skall inkomsten beräknas till belopp som den skulle ha uppgått till om
sådana villkor inle förekommit. Detta gäller dock inte, om den som på detta
sätt i stället tillförts inkomst skall beskallas för denna här i riket eller om
det framgår av omständigheterna all villkoren tillkommit av andra skäl än
ekonomisk intressegemenskap."

Prop.
1982/83:73 28

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-25

Närvarande: statsminister Palme, ordförande och statsråden
I. Carisson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Rainer, Boström, B. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl
och Holmberg.

Föredragande: statsrådet Feldl

Proposition om utvidgad uppgiftsskyldighet vid vissa
utlandsbetalningar

1 Anmälan av lagrådets yttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag lill

1.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),

2.
lag om ändring
i kommunalskanelagen (1928:370). Föredraganden redogör för lagrådets yttrande
och anför:

2 Inledning

Som framgår av lagrådsremissen bygger förslagen pä en av
brottsförebyggande rädet utarbetad promemoria, PM 1980:3, Utiandsbeskaltning
I. Promemorian innehöll också förslag som inte lagils upp i lagrådsremissen.
Del var dels en förslag om en förstärkt medverkansskyldighet för skallskyldiga
vid utredning av transaktioner med utlandet, dels etl förslag om en skärpning
av kraven för alt bli frikallad från skatt i Sverige enligt den s.k. ettårsregeln.
Jag avser an i detta sammanhang kommentera dessa förslag. Men först vill jag helt
kort ta upp en annan fråga.

Min företrädare har i lagrådsremissen avvisat BRÅ;s
förslag all del i anvisningarna lill 20 § KL skall införas en ny punkt om s. k.
omvänd bevisbörda. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig lill de skäl som anförts
lill slöd för atl inte genomföra förslagel. Frägan bör emellertid inte en gång
för alla avföras från dagordningen. All försöka finna andra former för att nå
det resultat som BRÅ åsyftat med sill förslag kan vara en uppgift för den
kommission mot ekonomisk brottslighet som regeringen inom kort kommer an
tillsälta.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 15 april 1982.

Prop.
1982/83:73 29

Behovet av att snabbt fä till stånd åtgärder som kan
begränsa skatte-broltsligheten i samband med utlandsbelalningar är emellertid slort.
I avvaktan pä all effektivare åtgärder kan komma all utarbetas är jag därför
beredd all pröva del system med uppgiftsskyldighel i vissa fall som föreslås i
lagrådsremissen.

3 De remitterade förslagen

Förslaget lUl tag om ändring i taxeringstagen (1956:623)

Jag godtar lagrådets förslag lill förtydligande. Dessutom
har jag själv vidtagit vissa språkliga ändringar i förtydligande syfte. Vidare
har sista stycket fått utgå eftersom en sådan hänvisning redan finns i 2 § 3
mom. första stycket TL.

Förslagel till tag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Lagrådets yttrande föranleder inle andra ändringar än all
"två" stryks före "sinsemellan oberoende näringsidkare" i
43 § 1 mom. KL och an under a) i samma paragraf ell par ändringar av språklig nalur
görs i förtydligande syfte. Förstnämnda ändring syftar till all förtydliga atl
del givetvis kan vara flera personer inblandade i en transaklionskedja som kan
föranleda justering av resultatet hos en svensk näringsidkare.

Med hänsyn lill alt riksdagen inte torde hinna behandla
propositionen före ingången av år 1983 bör en justering av ikraftträdandebeslämmelsen
ske så all lagen träder i kraft två veckor efter deii dag då den enligl uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

4 Brottsförebyggande rådets övriga förslag

Förstärkt medverkansskyldighel

BRÅ föreslår alt en utvidgad skyldighet införs för den skatlskyldige
atl skaffa fram upplysningar och handlingar från utlandet. Del skall ske på så
vis all den skatlskyldige åläggs atl "genom medverkan av annan"
skaffa fram viss information. Bakgrunden till förslaget är alt det är svårl alt
få tillgäng till uppgifter från länder med vilka Sverige inte har handräckningsavlal
eller dubbelbeskattningsavtal. Del är enligt BRÅ naturligt atl den som har den
största kännedomen om berörda förhållanden har största möjligheten alt få fram
nödvändigt faktaunderlag och därför ocksä bör ha ansvaret för all utredningen
blir tillfredsställande.

Flera remissinslanser har påpekat att den regel som i dag
finns i 31 § 2 mom. TL också omfaltar handlingar i utlandet samt alt den
upplysningsplikt som åvilar den skatlskyldige inte är begränsad till
förhållanden inom Sverige. Vidare har framhållits atl man med laga verkan inte
kan ålägga någon alt "genom medverkan av annan" skaffa fram viss
information.

Prop. 1982/83:73 30

Jag delar de vid remissbehandlingen framförda synpunkterna
om all de befogenheter som skatlemyndighelerna i dag har även omfattar upplysningar
som avser förhållanden i utlandet och handlingar som finns där. Mol bakgmnd
härav skulle elt genomförande av BRÅ:s förslag inle ge skattemyndigheter och
domstolar större befogenheter än vad de har i dag. Om den skatlskyldige
motsätter sig atl efter anmaning förebringa t.ex. handlingar som domstolen vet
att den skallskyldige förfogar över och som finns i ullandel påverkar givelvis
den skallskyldiges bristande medverkan enligt redan gällande regler
bevisvärderingen i målet, om handlingarna kan antas ha betydelse för utgången
av skatleprocessen.

Eltårsregeln

Ettårsregeln innebär i sin nuvarande utformning atl en
fysisk person som lar anställning utomlands frikallas från skattskyldighet i
Sverige för an-ställningsinkomslen under fömtsättning att anställningen och
vistelsen i utlandet varar minst elt år eller enligt anställningsavtal eller på
annan grund kan antas komma atl vara minst ett år. Ettårsregeln gäller inle vid
anställning hos bl.a. svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt
fartyg. Enligt rådande praxis kan i normala fall besök ske i Sverige under högsl
52 dagar under elt år, inkl. semester, utan att utlandsvistelsen på grund härav
anses avbruten.

BRÅ föreslär tre ändringar av ettårsregeln.

1)
Vistelsen
utomlands skall faktiskt ha varat i minst ett år. Det räcker således inte all avsiklen
alt stanna ute ett år funnits. En kontroll i efterhand skall alltid ske innan
skallefrihet medges. Bakgrunden till delta ändringsförslag är att regeln enligt
BRÅ har missbrukats. Det har hänt att anställningsavtal har utformats som om
vistelsen skulle vara minsl ett år fast det från början stått klart alt
utlandsvistelsen inte skulle få sådan längd alt skattebefrielse skulle inträda.

2)
Tillfälliga
besök i Sverige skall fä uppgå till högst 52 dagar per år. Detta är en
maximigräns för vistelsen i Sverige, oavsett vad som är orsaken lill avbrottet
i vistelsen. BRÅ anser vidare att regeln inte bör få tillämpas på det sättet
alt den medgivna liden för tillfälliga besök i Sverige helt eller delvis
förläggs mol slutet av utlandsvistelsen, så all denna faktiskt varar kortare
lid än elt är.

3)
BRÅ föreslår atl
anslällningsinkomst ombord på fartyg generellt undantas från skattefrihet enligl
ettårsregeln. F. n. är bara anställda ombord på svenska fartyg undantagna från
skattefrihet enligt eltårsregeln. Förslaget motiveras med atl nuvarande regel
ger möjlighet till obehöriga skattelättnader genom möjligheten till
anställning på utflaggade fartyg.

Praktiskt taget samtliga remissinslanser har varit klart
negativa lill de under I) och
2) redovisade förslagen till ändringar av ettårsregeln. I allmänhet har
svårigheten atl rekrytera personal till ullandsljänstgöring framhållits som elt
viktigt skäl all inle skärpa eltårsregeln. Vidare har man

Prop. 1982/83:73 31

framhållit
den sldbenthet i bedömningen som skulle bli följden, om en absolut tidsgräns
för besök i Sverige skrevs in i laglexlen. Remissutfallet var mer blandat i
fråga om det under 3) redovisade ändringsförslaget.

För egen del vill jag
framhålla följande. Ettårsregelns utformning har vid flera tiltfällen
aktualiserats och dess betydelse för svensk exportindustri har ofta framhåUits.
Å ena sidan har man velat ge regeln en sådan utformning att den skulle öka
intresset för utlandsljänslgöring men å andra sidan har röster höjts för en
skärpning av kraven för skattebefrielse. Vidare har arbete länge pågått inom
ramen för del nordiska skaltesamarbelel för all försöka få till slånd en
gemensam nordisk ettårsregel. Jag räknar med atl resultatet av detta arbete
inom kort kommer atl presenteras. I avvaktan på resultatet av del nordiska
samarbetet vill jag inle nu ta slällning lill om och i vilken mån ettårsregeln
behöver ändras.

5
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen alt anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposilion
föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop.
1982/83:73 32

Innehåll

Propositionen.................................................................... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll............................... I

Lagförslag
........................................................................ 2

1
Förslag till
lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) 2

2
Förslag till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) .... 3 UTDRAG AV PROTOKOLL VID REGERINGSSAMMANTRÄDE 1982-04-15
........................... ..... 6

1
Inledning ...................................................................... 6

2
Föredragandens
överväganden..................................... ..... 7

2.1 Allmänna utgångspunkter ........................................ ..... 7

2.2 Utvidgad uppgiftsskyldighel i fråga
om vissa ullandstransak-tioner 7

2.3 Intressegemenskap mellan förelag..................... ;... 11

2.4 Ikraftträdande .......................................................... 12

3
Upprättade
lagförslag ................................................... 12

4
Hemställan...................................................................... 12

5
Beslul.............................................................................. 12

BUaga2

SammanstäUning av remissyttrandena över brottsförebyggande
rå

dets (BRÅ) promemoria, PM 1980:3, Utiandsbeskaltning I ... 13

1
Remissinstanserna......................................................... 13

2
Remissyttranden
över förslagel om omvänd bevisbörda 13

3
Remissyttranden
över förslaget om åtgärder mol s. k. omfaklureringsaffärer, 43 § I mom. kommunalskatlelagen
(1928: 370) ................................................................. 18

Bilaga 3

1
Förslag tiU lag
om ändring i taxeringslagen (1956; 623) 23

2
Förslag till
lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370) .... 24 UTDRAG AV LAGRÅDETS PROTOKOLL 1982-09-30 ................................................................................... .. 27

1
Förslagel lill
lag om ändring i taxeringslagen ................ 27

2
Förslaget lill
lag om ändring i kommunalskatlelagen....... 27

UTDRAG AV PROTOKOLL VID REGERINGSSAMMANTRÄDE

1982-11-25 ..................................................................... .. 28

1
Anmälan av
lagrådets yttrande .................................... 28

2
Inledning ....................................................................... .. 28

3
De remitterade
förslagen............................................... .. 29

4
Brottsförebyggande
rådels övriga förslag .................... .. 29

5
Hemställan ................................................................... 31

6
Beslul.............................................................................. 31

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982