Prop. 1982/83:74

Regeringens skrivelse

1982/83:74

med
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1981;

beslutad
den 25 november 1982.

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1981.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

GERTRUD
SIGURDSEN

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 74

Skr.
1982/83:74

Skr. 1982/83:74 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-11-25

Närvarande: statsminister Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Rainer, Boström, B. Andersson, Göransson, Gradin,
Dahl, Holmberg.

Föredragande: statsrådet Sigurdsen.

Skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten
inom Europarådets ministerkommitté under 1981.

I resolution 319 (1966) om förbindelserna med de
nationella parlamenten uppmanar Europarådets rådgivande församling regeringarna
att årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådels
ministerkommitté inför sina parlament. Regeringen har lämnal riksdagen sådana
redogörelser för åren 1967-80 (skr 1968:23, skr 1969:27, skr 1970:39, skr
1971:119, skr 1972: 107, skr 1973:161, skr 1974:131, skr 1975/76:8, skr
1975/76:141, skr 1977/78:6, skr 1978/79:17, skr 1979/80:21, skr 1980/81:7, skr
1981/82:53). En redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1981 har utarbetats inom utrikesdepartementet efter samråd med
cheferna för justitie-, social-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads-,
bostads-, industri- och kommundepartemenlen. Redogörelsen bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer all regeringen till riksdagen överlämnar
den inom utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté under år 1981.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr.
1982/83:74 3

Bilaga

Redogörelse
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1981;

/.
Ministerkommitlémöten

1. Allmänt

Ministerkommittén
höll två möten under 1981, medan ställföreträdarna samlades tretton gånger.
Till de senare har av praktiska skäl delegerats rätlen att behandla och fatta
beslut i ärenden inom ministerkommitténs kompetensområde, när ministrarna inte
är samlade.

Fem
fackminislerkonferenser arrangerades inom Europarådet under året. Sålunda
avhölls en idroltsminislerkonferens den 8-10 april i Palma de Mallorca, kukurministerkonferens
den 5-7 maj i Luxemburg, familjeministerkonferens den 20-22 maj i Rom,
utbildningsministerkonferens den 3-4 juni i Lissabon saml den 22-24 september hälsovårdsmiriister-konferens
i Madrid.

Ordförandeskapet i ministerkommittén/slällförelrädarkommittén
roterar halvårsvis i alfabetisk ordning mellan medlemsländerna. Under perioden 16
oktober 1980 t. o. m. ministerkommitlémölel den 14 maj 1981 innehade Sverige
ordförandeskapet. Såsom ministerkommitténs ordförande framträdde
utrikesminister Ullsten också vid parlamentariska församlingens januarisession
1981. Han presenterade därvid ministerkommitténs rapport, höll elt anförande
även i sin egenskap av svensk utrikesminister (jft redogörelse 1980/81:18 från
den svenska delegationen vid Europarådets pariamentariska församling) samt
besvarade ell tjugotal frågor från för-samlingsledamölerna. Den 13 maj gjorde
utrikesministern motsvarande framträdande under församlingens majsession.

Europarådets
budget för 1981 uppgick till ca 264890000 franska francs. Sveriges bidrag var
totalt 9968000 FF, vari ingick bl. a. amortering på den nya Europarådsbyggnaden
med I milj. FF, bidrag till Europeiska farmako-pén med 240000 FF, och bidrag lill
Europeiska ungdomsfonden med 340000 FF.

2. 68:e
ministerkommittémötet

Europarådets
68;e minislerkommitlémöte hölls i Strasbourg den 14 maj 1981. Mötet skulle
egentligen ha letts av utrikesminister Ullsten. Då denne p. g. a.
regeringskrisen i Syerige emellertid nödgats avstå överlog i stället schweiziske
utrikesministern Pierre Aubert ordförandeskapet.

Genom
det attentat mot påven som just ägl rum omkastades mötels dagordning. Som
första punkt uppfördes kampen mol terrorismen, som blev föremål för en livlig
och engagerad debatt. Enighet rådde, all enda

Skr.
1982/83:74 4

utvägen i kampen mot terrorismen var ökat internationellt
samarbete; ställföreträdarna fick i uppdrag all i brådskande ordning studera
konkreta åtgärder i syfte att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna på detta
område.

Dagordningen omfattade i övrigt Konferensen om säkerhet
och samarbete i Europa (ESK), framsteg i det europeiska samarbetet, FN-frågor
samt lägel i Turkiel.

I diskussionen om ESK rådde bred enighet om viklen av att ESK-processen
vidmakthölls. Man mäste visa fortsatt tålamod och göra ytteriigare
ansträngningar för alt åstadkomma etl substantiellt och balanserat
slutdokument.

Debatten om läget i Turkiel inleddes av den turkiske
utrikesministern Tiirkmen, som gav en längre redogörelse för de framsteg mililärregimen
ansäg sig ha åstadkommit för alt skydda de turkiska medborgarnas liv och
säkerhet. Han upprepade regimens bestämda avsikt att så snart som möjligt
återgå till demokratiska förhållanden. Medan under del närmast föregående ministermölel
endasi Sverige kommenterat lägel i Turkiel dellog denna gång också flera andra
länder i diskussionen. Norge, Danmark och Österrike uttryckte alla förhoppning
om snar återgång till demokrati i Turkiel och iakttagande av respekten för de
mänskliga rättigheterna. Sverige underströk framförallt viklen av att de lagar
militärregeringen inför inte har sådan karaktär alt de urholkar den blivande
demokratin. Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländerna och Frankrike uttryckte
sitt förtroende för mililärregimens vilja alt verkligen återinföra demokrati i
landet.

Vid mötet antog ministerkommittén också en deklaration om
intolerans som etl hot mol demokratin. Ministrarna beslöt atl öka
ansträngningarna, på nationell och internationell nivå, atl förhindra spridning
av totalitära och rasisliska ideologier saml verka beslutsamt mot all slags
intolerans. I detta syfte skulle ell särskill handlingsprogram utarbetas som
log sikte på användning och stärkande av för ändamålet lämpliga rättsliga
medel.

3. 69:e ministerkommittémötet

Årets andra minislerkommitlémöte ägde rum i Strasbourg den
19 november. Som ordförande fungerade även denna gång schweiziske utrikesministern
Pierre Aubert.

Huvudämnen vid ministrarnas diskussioner var öst/väslrelationerna
inklusive ESK, framsteg i det europeiska samarbelel saml läget i Turkiel.

Ifråga om ESK konstaterade talarna åter med beklagande att
det alltjämt visat sig omöjligt nå fram till ell slutdokument. De upprepade
nödvändigheten atl öka ansträngningarna atl nå en sådan överenskommelse. Flera
ministrar berörde också situationen i Polen och i etl par fall u-båtsindden-ten
i Blekinge skärgård. Även Sverige berörde denna händelse, och påpe-

Skr.
1982/83:74 5

kade att denna f.ö. inträffat samma dag som Madrid-mötet
återupptogs, vilket naturligtvis inle kunnat bidra lill all gkapa del
förtroende som erfordrades för all åstadkomma etl positivt slutresultat i ESK.

En av huvudfrågorna under dagordningspunklen
"framsteg i del europeiska samarbetet" gällde vilken roll
Europarådet kunde och borde spela. Utrikesministrarna från Schweiz respektive Öslerrike
intog här en offensiv hållning medan EG-länderna var mer avvaktande.
Schweiziske utrikesministern kritiserade särskill EG-förslaget om gemensam
kulturpolitik och underströk att kulturellt samarbete måste omfatta alla västeuropeiska
länder och följaktligen ske inom Europarådels ram. Diskussionen utmynnade i etl
beslul alt vid elt kommande ministermöle diskutera Europarådets kulturpolitik
på basis av en rapport om vad som hittills gjorts och lämpligen kunde göras i
framtiden

Under
debatten om läget i Turkiel gjordes del svenska inlägget av ambassadör
Westerberg i utrikesminister Ullstens frånvaro och å dennes vägnar. Sverige
var, underströk talaren, djupt oroat över utvecklingen i Turkiet med upplösning
av politiska partier, domen mot förre premiärministern Bijlenl Ecevil, förbud mol
facklig verksamhel och nya rapporter om tortyr och dödsstraff. Utvecklingen i
Turkiet gjorde del allt svårare alt fortsall hysa tilltro till den turkiska mililärregeringens
deklarerade avsikt alt återinföra demokratin i landet. Det var enligl svensk
mening ännu alltför tidigt alt la ställning lill Turkiets medlemskap i
Europarådet, men utvecklingen måste följas mycket noga. Kritiska omdömen
framfördes också i korta inlägg av Danmark, Nederländerna, Frankrike, Italien
och Öslerrike. Norske utrikesministern Stray upplyste atl Norge mol bakgrund av
situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiel beslutat fördröja fortsall
parlamenlsbehandling av norskt ekonomiskt bistånd lill Turkiel.

//. Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer
1. Mänskliga rättigheter

Arbetet inom denna sektor har bedrivits i huvudkommittén
för mänskliga rättigheter (CDDH) och tre expertkommittéer.

Huvudkommittén har under året granskal del utkast till
sjätte tilläggsprotokoll, jämte förklarande rapport, som överiämnats av den
expertkommitté som arbetat med utvidgning av rältighetslislan i den europeiska
konventionen om mänskliga rättigheter (DH-EX). Del beslöts an vissa av
artiklarna i utkastet skulle återförvisas till expertkommittén för fördjupat
studium mol bakgrund av de synpunkter som lämnats av den europeiska
kommissionen respektive domstolen för de mänskliga rällighelerna.

Förslaget till sjunde tilläggsprotokoll rörande
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har mött ökande tveksamhet såväl
inom huvudkommittén som expertkommittén. Flera medlemsstater anser att man
även bör överväga andra möjligheter all stärka dessa rättigheter, främst genom
alt

Skr. 1982/83:74 6

förbättra
den sociala stadgan. Från svensk sida har betonats den stora vikl man fäster
vid skyddet av de mänskliga rältigheterna och det unika kon-trollmaskineriel i
konventionen. En utvidgning av rättigheter inom konventionens ram bör därför
begränsas till sådana som kan göras rättsligt bindande och utkrävas inför en judiciell
myndighet.

Expertkommittén
för procedurfrågor (DH-PR) har av huvudkommittén erhållit förnyat mandal och
uppmanats atl med särskild förtur granska vad som kan göras för att förenkla
och påskynda proceduren inför europarådsorganen mot bakgrund av det ökande
antalet individuella klagomål som blivit följden av all alltfler medlemsstater
nu medgivit individuell klagorält. Förslag om en eventuell uppdelning av
kommissionen i tvä kammare liksom inrättandet av en heltidsordförande och vice
ordförande samt en förenklad procedur för all avvisa uppenbart ogrundade
klagomål har givils högsta prioritet.

Expertkommittén
för information och undervisning (DH-ED) har fortsatt sitt arbete med olika
projekt för förbättrad undervisning, forskning och information om mänskliga
rättigheter. Särskild tyngdpunkt har lagts pä det fortsatta arbetet med en
handbok avseende utbildning av polisen i frågor om mänskliga rättigheter och på
publikationer om mänskliga rättigheter på medlemsstaternas egna språk.

Huvudkommittén
har vidare fortsatt arbetet beträffande utformningen av ell av slällföreträdarkommiltén
begärt yttrande över vilka åtgärder som bör vidtas för all avskaffa
dödsstraffet i fredstid. Sekretariatet har anmodats atl göra ett utkast till ell
tilläggsprotokoll med bakgrundsrapport.

2.
Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor a) Social trygghet

På
förslag av huvudkommittén för social trygghet (CDSS) uttalade sig ministerkommittén
i resolutionerna CSS (81) I-10 om efterlevnaden av den europeiska socialförsäkringsbalken
och protokollet lill denna under den gångna rapporteringsperioden.
Resolutionerna gällde Belgien, Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Iriand,
Luxemburg, Nederländerna, Norge, Schweiz, Sverige och Storbritannien. Mol
Sveriges tillämpning av dessa instrument riktades, liksom tidigare, ingen
anmärkning.

I
huvudkommittén fortsatte under året arbetet på en revision av socialförsäkringsbalken.

Huvudkommittén
studerade också de förslag som framförts i en rapport om den sociala politiken
för det närmaste decenniet, vilken utarbetats av en konsultgrupp för
Europarådels räkning. Kommillén avgav yttrande däröver till ministerkommittén.

Inför
den revision som inlernalionella arbetsorganisationen (ILO) inlett av ILO-konvenlionen
nr 48 om migrerande arbetares sociala trygghet skedde diskussioner inom
huvudkommittén i syfte alt såvitt möjligl sam-

Skr. 1982/83:74 7

ordna Europarådsländernas ståndpunkter och stödja arbelsbyråns
strävanden all åstadkomma en konvention som kan ratificeras av så många slaler
som möjligt.

Huvudkommittén och dess undergrupper arbetade därjämte med
olika studier inför den konferens mellan ministrar ansvariga för social
trygghet som fastställts atl äga rum i Madrid i september 1982.

b) Socialtjänst och arbetsmarknadsfrågor

I oktober 1981 sammanträffade för första gängen sedan
sociala stadgans tillkomst 1961 de tre olika granskande organen
(regeringskommittén, den oberoende expertkommittén och pariamenlarikergruppen)
för informella gemensamma överläggningar. Del skedde i anslutning lill högtidlighållan-del
i Turin av stadgans tjugoårsdag.

Ämnet för dessa överläggningar var olika åtgärder för atl
förkorta granskningstiden i fråga om länderrapporlerna enligl art. 21 i
stadgan. Sekretariatet fick i uppdrag alt informera ministerkommittén om att huvudkommittén
för sin del samtyckt till en plan som skulle avsevärt korta ned tiden för
granskningsförfarandet beträffande länderrapporterna enligt art. 21 i stadgan.
Dessutom framhölls från alla de granskande organen som en grundläggande brist
att den sociala stadgan inle var tillräckligt känd. Mer information behövs
sålunda.

I slutet av året aktualiserades åter frågan alt undersöka möjlighetema
atl anordna elt arbelsministermöte i början av 1983. Visst förberedelsearbete
påbörjades.

Kommittén avslutade under 1981 en jämförande studie över
socialhjälpsförmåner i medlemsländerna jämte Finland. Studien har publicerats
av Europarådet. Kommittén beslöt att ägna nästa ärs koordinerade stipendieprogram
åt en studie om del sociala skyddet för de mycket gamla. År 1983 kommer kommillén
på norskt förslag all arrangera ett europeiskt seminarium om socialtjänstens
struktur och organisation.

Slutligen beslöts atl lägga ned den tidigare utkommande
informationsbulletinen om socialpolitiska åtgärder i medlemsländerna främst på
grund av svårigheterna atl hålla bulletinen aktuell.

c) Migration

Inom huvudkommittén för migralionsfrågor (CDMG) har
arbetet inriktats på två huvudområden vid sidan av den reguljära verksamheten
avseende finansiellt slöd till olika ulbildningsaktiviteter i Europarådets
regi till förmån för invandrare. Dessa två områden avser dels uppföljningen av
den första europeiska migrationsminislerkonferensen i maj 1980, dels utarbetandet
av två rekommendationer om andra generationen invandrare respektive åtgärder i
syfte alt bibehålla de kulturella banden mellan invandrare och deras
hemländer.

Skr. 1982/83:74 8

d) Jämställdhetsfrågor

Under året bildades en ny jämslälldhelskommilté. som
framförallt har samordnande och påtryckande uppgifter. Den ersätter den
expertkommitté (CAHFM) som fungerat sedan 1979. En arbetsgrupp "The Working
Party of the Committee for Equality between Women and Men" förberedde
under 1981 denna kommittés första möte som ägde rum ijanuari 1982. Till dena
möte sammanställdes en översikt över de olika ländernas jäm-slälldhelsmaskineri.
I planeringen ingår all anordna ell seminarium om kvinnor och massmedia.

Ministerkommittén uttalade i ell särskilt budskap atl
Europarådet även har som en viktig uppgift alt främja jämställdhet mellan
kvinnor och män. Samtliga huvudkommittéer och ad-hoc kommittéer bör
uppmärksamma jämställdhelsaspeklerna i sitt arbete och rapportera om detta.

Ministerkommittén antog vidare i april 1981 en
rekommendation lill medlemsländerna alt så långt möjligl tillse all en jämn könsrepresenlation
uppnås i Europarådets olika kommittéer och andra organ.

3. Utbildning, kultur och idrott a) Utbildning och kultur

Viktigare frågor i kommittéarbetet

Kullurstyrdsen (CDCC) är det samordnande organet för
frågor som rör utbildning och kultur.

Frågor rörande högre utbildning handläggs av en särskild
kommitté "Slanding Conference for University Problems" (CC-PU). Denna
är underställd kullurstyrdsen som ska godkänna dess program och budget. Inom
sitt arbetsfält driver CC-PU bl. a. olika verksamheter som syftar till atl underiätta
studier i annat land. En konferens på temat "utländska studenters
situation i Europarådets medlemsstater" hölls i anslutning härtill i
Strasbourg. I samarbete med olika universitet har också ett antal korta
forskarkurser anordnats under året.

Arbetet inom kullurslyrelsens område bedrivs genom
projekt, konferenser och serviceaklivileter.

På skolområdet har kullurstyrdsen drivit etl projekt på
temat "Préparalion for Life", hur skolan ska förbereda 14-19-åringar
för livet efter avslutad skolgång. Man har koncentrerat sig på liv i samhälle,
arbetsliv och samlevnadsformer.

Arbetet på områdena vuxenutbildning och språkundervisning
har bedrivits i projekten "Adult Educalion" och "Modern Languages".
Båda avslutades under 1981.

På kulturområdet driver kullurstyrdsen två projekt. Det
första projektet "Cultural Development Policies" är uppdelat i två
grupper. Den ena är mest policyinriktad och diskuterar frågor som rör europeisk
kulturpolitik.

Skr.
1982/83:74 9

Den andra gruppen beslår av 21 städer som utbyter
erfarenheter om hur kulturpolitik genomförs på ett lokalt plan. Södertälje och
Örnsköldsvik dellar från svensk sida.

Del andra kulturprojektet "Cullure and Media"
avslutades 1981 med ell kollokvium i Charleroi, Belgien på temat "Communication
and Participation: Freedom and Conslrainls of the Audo-Visual Media".

Som en uppföljning av Europarådels kullurministerkonferens
i Luxemburg i maj 1981 har ell arbete påbörjats med utarbetande av en
europeisk deklaration om kulturella målsättningar. I den grupp som arbetar med
ett deklaralionsförslag är Sverige nordisk representant.

Kullurstyrdsen fattade under året elt principbeslut om all
inom ramen för nya projekt arbeta vidare med ämnena "regionala
verksamheter på kulturområdet" saml "lokala samverkansprojekt i
närmiljö". Det lokala temat.har sitt ursprung i ell svenskt
resolutionsförslag till kulturminister-konferensen i Luxemburg.

Beslulel har också faltals om elt nytt projekt med start
våren 1982 på temat "Measures lo promole creativiiy taking into accounl the
development of the cultural Industries". Projektet fick sin slutliga
utformning vid etl arbetsgruppsmöte under hösten, där bl. a. Sverige dellog.

Ell särskill projekt om Educalion and Cullural Development
of Mi-grants" pågår sedan någol år tillbaka.

Europarådets utbildningsministerkonferens hölls den 3-4
juni i Lissabon med temat "Education of the Three lo Eight Years Old".

Europarådels kullurministerkonferens arrangerades den 5-7
maj i Luxemburg på temat "the Role of Cultural Aims in Social and Economic
Development". Sverige bidrog med en bakgrundsstudie om "Cultural Policy
for a Creative Society". Det svenska huvudanförandel behandlade "Cullural
Policy in a Time of Economic Crisis".

De nordiska representanterna presenterade en av de tyngre
resolutionerna som avsåg en europeisk deklaration om kulturella målsättningar
(jfr ovan). En arbetsgrupp har senare fått kullurslyrelsens uppdrag all arbeia
fram en deklaration som ska ligga klar till nästa kullurministerkonferens.
Denna hålls i Västberlin 1984.

b) Idrott

Europarådets tredje idroltsminislerkonferens ägde rum den
8-10 april 1981 i Palma de Mallorca. Den svenska delegationen leddes av
regeringens sakkunnige i idrottsfrågor, riksdagsledamoten Rolf Rämgård.
Konferensen antog åtta resolutioner bl. a. en om att främja kvinnors dellagande
i idrotten och en om internationella motsättningars ökade inverkan på den inlernalionella
idrotten. Sverige reserverade sig mot en punkt i den sistnämnda, där idrotlsorganisationerna
ombeds överväga atl permanent förlägga de olympiska spelen till Grekland. Den
svenska reservationen skedde med hänvisning till atl delta låg inom den
Internationella olympiska kommitténs

Skr. 1982/83:74 10

ansvarsområde. Nästa ministerkonferens kommer att hållas
på Malta våren 1984.

4. Ungdomsfrågor

a) Europeiska ungdomsfonden

Sverige bidrar liksom tidigare år tillsammans med andra
medlemsländer med frivilliga bidrag till fondens verksamhel utöver de medel som
reguljärt anslås. Fonden ger på ansökan bidrag lill verksamheter anordnade av
europeiska ungdomsorganisationer.

b) Europeiska ungdomscentret

Ungdomscentret har under året arrangerat ell anlal kurser
om aktuella ungdomsfrågor saml språkkunskaper.

5. Hälsovård

Vid hälsovårdsminislermötel i Madrid den 22-24 september
1981 enades ministrarna bl. a. om insatser för alt minska rökning,
överkonsumtion av alkohol och missbruk av läkemedel. Ministermölel
rekommenderade vidare Europarådet att utarbeta strategier för förebyggande
insatser och hälsoupplysning. Vid mötet inbjöd Sverige lill ett nytt ministermöle
år 1984 eller 1985.

Huvudkommittén för hälsovärdsfrågor (CDSP) har under året
slutbehandlat rapporter om utbildning av assistenlpersonal inom landvården,
förebyggande av alkoholproblem särskilt hos ungdomar samt förebyggande
insatser mot narkotikamissbruk och utbildningens särskilda roll i sammanhanget.
I de två senare ämnena aniogs rekommendationer. Huvudkommittén antog likaså en
rekommendation i syfte all vidga främst Cyperns möjligheter att utnyttja slipendieverksamheten
för vidareutbildning av läkare. Efter upprepade diskussioner aniogs en
rekommendation om vård och resocialisering av narkotikamissbrukare, men först
sedan den kontroversiella frågan om metadonbehandling uteslutits ur rekommendationen.
En rapport om motivering av befolkningsgrupper som avslår från förebyggande
hälsovård har också behandlats och kommer nu alt publiceras.

Under år 1982 påbörjas arbete i följande ämnen:
utvärdering av screen-ingmeloder som används i förebyggande syfte,
hälsoupplysningsprogram som syftar lill att förebygga missbruk saml
okonventionella metoder för diagnos och behandling av sjukdom.

Skr. 1982/83:74 11

6.
Miljö- och regionala planeringsfrågor

a) Miljöfrågor

Den
konvention rörände skyddet av vilda växter och djur i Europa och deras naluriiga
biotoper som undertecknades vid miljöminislermötet i Bern 1979 har nu
ratificerats av åtta medlemsländer.

Ändamålet
med konventionen är all förbättra skyddet och vården av den vilda faunan och floran,
med särskild tonvikt lagd på utrotningshotade, sårbara och sällsynta arter.
Flyttande och endemiska arter nämns som särskilt angelägna. Som bilaga till
konventionen har fogats förteckningar på växt- och djurarter, som skall åtnjuta
skydd.

I
ställföreträdarkommitténs resolutioner R(79)9 och R(79)I0 fastlades reglerna
för "det europeiska nätverket av biogeneliska reservat", vilket syftar
lill all bevara representativa nalurlyper och landskap. Arbetet med utväljandet
och avsättandet av biogenetiska reservat pågår nu i medlemsländerna. Våtmarker
och hedar hör till de naturtyper, som i första omgången skall inrymmas i
nätverket. Hotade däggdjurs-, fågel- och groddjurs-arler ägnas därvid särskilt
intresse.

Arbetet
inom Europeiska naturvärds- och naturresurskommittén (CDSN) har under året
koncentrerats till frågor om nalur- och landskapsvård, mark för friluftsliv saml
skydd för hotade växt- och djurarter.

Speciella
studier om olika djur- och växlgrupper pågår och publiceras varefter de
färdigställs. Detta gäller för grupper som däggdjur, fåglar, grod-och kräldjur,
fiskar och vissa evertebralgmpper som fjärilar samt för kärlväxter.

Information
och naturvårdsundervisning ägnas stor uppmärksamhet. Särskill kan hänvisas lill
arbetet inom Europarådels "Information Centre for Nature Conservation".

Nästa
fackministerkonferens planeras atl hållas i Grekland i september 1983 och avses
speciellt behandla frågor om skydd av kuster och stränder.

b) Regional
planering, byggnadsvård och stadsplanering

Fr.
o. m. 1981 har arbetet inom den tidigare huvudkommittén för regional planering
och byggnadsvård (CDAT) delals upp i tre sektorer och på två separata
huvudkommittéer. Sektorn regional planering behandlas i CDAT, som har ombildals.
Sektorerna stadsplanering och byggnadsvård behandlas i en ny kommitté (CDUP).
Inom området regional planering finns vidare en särskild planministerkonferens (CEMAT).

Vid
sitt första möte i mars 1981 beslutade CDAT att inom ramen för Europarådets nya
långtidsplan prioritera arbetet inom följande områden: föreberedelser för den 6:e
planministerkonferensen, utveckUng av "a European regional planning concept",
balanserad utveckling i Europa samt instrumenl för regional planering.

Den
sjätte europeiska planministerkonferensen avsågs äga mm i oktober

Skr. 1982/83:74 12

1982 i Madrid, p. g. a. det spanska valet har det
emellertid flyttats lill våren 1983. Huvudtemat vid konferensen kommer all bli "Development
and Planning Prospecls in European Maritime Regions". I enlighet med
beslut vid den femte planminislerkonferensen kommer vidare alt behandlas; "Future.
Statute of the Conference" och "European Regional Planning
Charter".

Den nybildade huvudkommittén för stadsplanering och
byggnadsvård (CDUP) har under året arbetat enbart inom ansvarsområdet
"byggnadsvård". Stadsplaneringsfrågorna las upp i kommilténs
arbetsprogram 1982 när den europeiska stadsförnyelsekampanjen avslutat sin
verksamhet.

Arbetet har 1981 koncentrerats på uppföljning av påbörjade
projekt såsom uppdatering av 1976 års rapport om bevarandesiluationen i Europa,
informalionsbulletinen "A future for our pasl" samt förberedelser av
uppföljande seminarier kring hanlverksproblemen.

Rapporten om bevarandesiluationen presenterades i
preliminärt skick vid "the European Symposium of Historic Towns" i Freiburg
i oktober 1981. Vidarebearbetning och komplettering sker under 1982.

För bulletinen "A future for our pasl" hölls ell
möte med nationella korrespondenter i december 1981. En förberedande rapport
rörande distribution och ansvarsfördelning hade utarbetats av Sverige och
Norge.

Hanlverksfrågorna har hög aktualitet i samtliga länder. Etl
första uppföljande seminarium har under året planerats av en arbetsgrupp där
Danmark representerar Skandinavien. Seminariet kommer atl hållas i Venedig hösten
1982.

7. Regionala och kommunala frågor

Huvudkommittén för regionala och kommunala frågor (CDRM)
höll sitt nionde plenarmöle den 20-21 maj 1981. Delta möte ägnades främst åt
uppföljning av kommunministerkonferenserna i Stockholm och Madrid, bl.a.
slutbehandlades underlaget till ministerkommitténs rekommendation R(81)I8 om
kommunal demokrati.

Det tionde plenarmölel den 25-27 november 1981 ägnades
företrädesvis åt arbetsprogrammet för år 1982 samt ål förberedelser för den
femte kommunministerkonferensen som skulle hållas i Lugano, Schweiz, den 5-7
oktober 1982.

Den vid föregående ministerkonferens i Madrid 1980
undertecknade europeiska ramkonventionen om samarbete över riksgränser mellan
lokala och regionala samhällsorgan, har nu ratificerats av Sverige.

Vid ell kollokvium i Linz den 5-6 november 1981
redogjordes för den svenska kommunalforskningsgruppens verksamhel.

De projekt som f. n. pågår inom CDRM gäller bl. a.
kommunal självstyrelse, kommunal demokrati, kommunal administration, kommunal
ekonomi och glesbygdsfrågor.

Skr. 1982/83:74 13

8. Rättsfrågor

a) Rekommendationer

Enligt rekommendation R(8I)1 skall medlemsstaternas
regeringar se lill all i- rekommendationen angivna regler lillämpas i samband
med dalaregistrering av vissa uppgifter inom sjukvärden och medicinens område.
Dessa regler syftar främst lill att säkerställa all vad som registrerats endasi
används som avsetls och att hänsyn tas till den registrerades personliga
integritet.

I rekommendation R(8I)2 uppmanas medlemsstaterna all
främja verksamheten hos konsumentskyddsorgan i deras arbete för rättsligt skydd
åt konsumenterna på vissa områden.

I rekommendationen R(8I)7 anges vissa principer som medlemsstalerna
bör sträva efter all genomföra för alt underlätta för den rätlssökande alt få
sin sak prövad vid domstol. I rekommendationen betonas särskill vikten av
information om förfarandet, av enkla och lättförståeliga handlingar och av atl
handläggningen är snabb och billig.

I rekommendation R(81)I2 uppmanas medlemsstaternas
regeringar atl bl.a. se över sin lagsiiftning och överväga vissa andra insatser
enligl angivna riktlinjer méd sikte på verkningsfulla åtgärder mot ekonomisk
brottslighet.

I
rekommendation R(81)15 anmodas regeringarna all, oberoende av de formella
ägarförhållandena, jämställa makar såvill avser rätten lill familjens hem och
lösöret i hemmet. Rekommendationen anger vissa principer för hur den svagare
maken skall skyddas bl. a. vid upplösning av samlevnaden.

Rekommendation R(8I)20 syftar till alt göra del möjligt atl
använda främst mikrofilmat och datalagral material i slörre utsträckning. Rekommendationen
uppmanar medlemsstaternas regeringar all begränsa antalet fall då endasi
skriftligt material godtas som bevisning liksom skyldigheten all bevara
skriftligt bokföringsmaterial under längre tid. Slutligen innehåller rekommendationen
vissa principer som, om de genomförs, innebär atl bevismaterial som inle är
originaldokument i bevishänseende ändå i huvudsak likställs med sådana om
kopieringen, registreringen eller avfolo-graferingen uppfyller vissa
kvalitetskrav.

Europarådels expertkommitté om "Legal Aspecls of
Territorial Asylum and Refugees (CAHAR)" fortsatte sin verksamhel under
1981 med att utarbeta en rekommendation angående harmonisering av formerna för
asylprövningen. I denna rekommendation R(81)16 fastslås bl.a. följande: Del
avgörande beslutet med anledning av en asylansökan skall fallas av en central
myndighet. De myndigheter som svarar för gränskontroll skall se lill att
asylärenden kommer under centralmyndighetens prövning, och skall instrueras om
vikten av alt ingen asylsökande direkt återsänds till hemlandet. Möjlighel lill
överklagande eller omprövning skall finnas. Sö-

Skr.
1982/83:74 14

kanden skall ges möjlighet framlägga sin sak och för det
ändamålet ha rätt lill tolk och, vid lämpUg lidpunkt i förfarandet, juridiskt
biträde. Den som erkänns som flykting skall erhålla elt bevis om sin status.

b) Kommittéarbetet

Under huvudkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) pågår
utredningsarbete på en rad områden i syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan
Europarådets medlemsländer. Bland de ämnen som har utretts under 1981 kan
nämnas rättsskyddsförsäkring, vårdnad om barn, äganderällsförbeåU, dataskydd
och mentalsjukas rättsliga slällning. En särskild expertkommitté behandlar
frågan om könsdiskriminering. I mandatet ingår atl utarbeta en rekommendation
om åtgärder mol könsdiskriminering och om åtgärder för alt främja
jämställdheten mellan kvinnor och män.

CDCJ har under året haft sina 35;e och 36:e möten.
Kommittén har föreslagit ministerkommittén att bl.a. anta utkast till de
tidigare nämnda rekommendationerna R(81)15 och 20 och lill en rekommendation om
bidragsförskott.

Huvudkommittén för brottsfrågor (CDPC) höll under 1981
sitt 30:e möte.

Bland de frågor som under året behandlades av kommittéer
under CDPC märks — fömtom ekonomisk brotlslighet som redan nämnts - terrorismen,
internationellt samarbete i fräga om brott rörande konstföremål, förhållandet
mellan allmänheten och kriminalpolitiken saml olika frågor rörande kriminalvård
i anstalt.

Massmediekommittén har ombildals till en huvudkommitté (CDMM)
som höll sina första två möten under 1981. De tidigare expertkommitléerna under
denna kommitté har ersatts av en kommitté med experter på media-politik och en
med experter på juridiska mediafrågor. Bland viktigare arbetsuppgifter märks
frågor rörande direktsändande satelliter och kabelspridning.

///. Europarådets fond för bosättning och regional
utveckling

Fonden för bosättning och regional utveckling (Resettlement
Fund) bildades år 1956 som etl instrumenl i flyktingpolitiken. Fonden har
således under 1981 verkat i 25 år. Numera är fonden inriktad huvudsakligen på
att stödja sysselsättnings- och bostadsbyggnadsprojekl i regioner med stora
befolkningsomflyttningar. Högsta prioritet ges härvid insatser i samband med
flyktingströmmar och naturkatastrofer. Vid diskussioner om Europarådets bidrag
till en balanserad ekonomisk och social utveckling mellan medlemsländerna spelar
fonden, eftersom den är rådets enda konkreta instrument för atl påverka
utvecklingen, en framträdande roll.

Fondens kapital uppgick vid utgången av år 1981 lill nära
18 milj. US dollar jämte reserver och vinstmedel på nära 64 milj. dollar. Med della
kapital som bas kan fonden på jämförelsevis fördelaktiga viUkor låna upp

Skr. 1982/83:74 15

pengar på den internationeUa kapitalmarknaden. Dessa medel
lånas sedan ut lill projekt i medlemsländerna med den inriktning som tidigare
beskrivits. En mindre del av utlåningen sker på speciellt fördelaktiga
villkor, f n. en procents ränla. Denna subventionerade utlåning bekostas av en
del av fondens vinstmedel.

Sedan sin tillkomst och till slutet av år 1981 har fonden
finansierat projekt i medlemsländerna om totalt cirka 1400 milj. dollar. Den
ojämförligt största låntagaren har varit Italien (ca hälften av lånemedlen)
följt av Turkiet (ca en fjärdedel).

Under de senasie åren har fondens verksamhet expanderat
mycket starkt och nyutiåningen under 1981 uppgick till 305 milj. dollar. Trots
denna expansion väntade vid årsskiftet 1981/82 projekt för ca 1200 milj. dollar
på finansiering. Mot bakgrund av de föreliggande lånebehoven och diskussionen
om balanserad utveckling i Europa har fondens styrelse under året beslutat
erbjuda medlemsländerna alt pä olika sätt medverka lill en förstärkning av
fondens kapital.

Sverige inträdde i fonden år 1977. Under året har Sverige
fördubblat sill garantiåtagande gentemot fonden lill 560000 dollar. Sverige har
eftersträvat bl. a. att utlåningen skall fä en bättre geografisk fördelning
samt atl en slörre andel av fondens vinst skall användas för lån på särskilt
fördelaktiga villkor.

IV. Övrigt

Sedan 1975 har Sverige varit anslutet lill konventionen om
utarbetandet av en europeisk farmakopé. Denna innehåller kvalitetsnormer för
läkemedelssubstanser och färdiga läkemedel och har bindande giltighet i de
länder som anslutit sig till konventionen. I Sverige Irädde den första utgåvan
av Europafarmakopén i kraft den 1 januari 1978, vars beslämmelser sedan dess
tillämpats av Socialstyrelsens läkemedelsavdelning och läkemedelsindustrin vid
registrering och kontroll av läkemedel saml för Apoteksbolagels
läkemedelshantering. Linder 1980 påbörjades utgivningen av den andra editionen
av Europafarmakopén. Med utgången av 1981 har tre häften av denna utgivits från
trycket. Bestämmelserna i de hittills utgivna häftena av den andra editionen
träder i kraft i Sverige den 1 januari 1983.

Femlon länder var anslutna till konventionen under 1981.
Samtliga nordiska länder deltar i arbetet i farmakopékommissionen. Finland har
formellt status som observatör.

Sverige var representerat vid samtliga tre kommissionsmölen
under 1981. Dessutom medverkar tolv svenska representanter i de totalt 24
expertgrupper, som förbereder och bearbetar det material, som skall ingå i farmakopén.
Omfattande experimentellt förarbete utförs även på nationell nivå, på statliga
laboratorier och vid vissa industriföretag. I Sverige deltar bl.a.
socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Apotekens centrallaboratorium och några
av landels farmaceutiska industrier.

Skr. 1982/83:74 16

Under
1981 har uppläggningen av arbetet inom farmakopékommissionen och på
expertgruppsnivå setts över. Nya prioriteringsregler har medfört atl arbetet
koncentrerats till nya medicinskt och farmaceuliskt ändamålsenliga läkemedel.
Därigenom har ett ökat antal monografier omfattande både nya läkemedelssubslanser
och metoder kunnat fastställas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982