Prop. 1982/83:76

Prop.
1982/83:76

Regeringens proposition

1982/83:76

om
personalföreträdare i vissa statliga myndigheters styrelser;

beslutad
den 16 december 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

BO
HOLMBERG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås vissa tillägg i lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse och lagen (1972:509) om vad som avses med polismyndighet
m. m. Lagändringarna syftar till ett förtydligande av att personalrepreseniation
kan förekomma i länsstyrelsernas styrelser och de lokala polisstyrelserna.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1983.

1
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 76

Prop. 1982/83:76 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse

Härigenom föreskrivs alt lagen (1976:891) om val
av ledamöter i länsstyrelses styrelse' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Länsstyrelses styrelse beslår, utöver ordföranden, av
14 ledamöter, som utses genom val. Valet förrättas av landstinget. Om det i
länet finns en kommun som ej ingår i landstingskommunen, skall valet förrättas
av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som
regeringen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län skall valet förrättas
av kommunfullmäktige i Gollands kommun. För de ledamöter som har valts av
landstinget eller kommunfullmäktige skall lika många suppleanter väljas.
Ytterligare föreskrifter om val av ledamöter och suppleanter meddelas av
regeringen.

2§

Utöver vad som anges i 1 § får i en länsstyrelses styrelse
också finnas personalföreträdare: Om personalfö-relrädare och om rätt för
arbetstagarorganisationer att utse och entlediga dem finns särskilda
föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Senasie lyddse 1981:1108.

Prop. 1982/83:76 3

2 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1972:509) om vad som avses med

polismyndighet
m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1972:509) om vad som
avses med polismyndighet m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§|

Med polismyndighet avses polisstyrelsen i distriktet, om
ej annat följer av lag eller annan författning.

Polisstyrelsen består av polischefen och det anlal valda
ledamöter, minsl sex och högsl åtta, som länsstyrelsen bestämmer.

Ledamöterna utom polischefen skall väljas av landstinget.
Om det i polisdistriktet finns en kommun som inle ingår i landstingskommunen,
skall valet förrättas av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning
mellan dem som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Visby
polisdistrikt skall valet förrättas av kommunfullmäktige i Gollands kommun. För
de ledamöter som har valts av landstinget eller kommunfullmäktige skall lika
många suppleanter väljas.

Utöver vad som anges i andra stycket får i polisstyrelsen
också finnas personalförelrådare. Om personalföreträdare och om rätt för
arbetstagarorganisationer att utse och entlediga dem finns särskilda
föreskrifter.

Närmare föreskrifter om polisstyrelsen meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Genom sådana
föreskrifter får endast högre polisbefäl ges befogenhet att besluta i fråga om frihetsberövanden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

1 Senaste lydelse 1981:1109.

Prop. 1982/83:76 4

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-12-16

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om personalföreträdare i vissa statliga
myndigheters styrelser

I Inledning

Enligt lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse (ändrad senast 1981:1108) består styrelsen av en
ordförande och 14 andra ledamöter. De sistnämnda utses genom val, som i regel
förrättas av landstinget. För de valda ledamöterna skall väljas lika många
suppleanter. Enligt länsstyrelseinstruktionen (1971:460, omtryckt 1982:638,
ändrad senast 1982:875) är landshövdingen styrelsens ordförande.

I lagen (1972:509) om vad som avses med polismyndighet m. m.
i dess från den 1 januari 1983 gällande lydelse finns bestämmelser om
polisstyrelsen och val av ledamöter och suppleanter i denna. Polisstyrelsen
består enligt lagen av polischefen och det antal valda ledamöter, minst sex och
högst åtta, som länsstyrelsen bestämmer. De sistnämnda ledamöterna väljs i
regel av landstinget.

I den utsträckning regeringen bestämmer får personalförelrådare
utses i statliga myndigheters styrelser eller motsvarande högsta ledningsorgan.
Bestämmelser härom finns i lagen (1976:230) om räll för arbetstagarorganisation
att utse och entlediga företrädare för de anställda i styrelse eller annat
organ vid statlig myndighet saml i kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare
i statlig myndighels styrelse m. m. (omtryckt 1976:487, ändrad senast
1977:779). För flertalet länsstyrelser och samtliga polisstyrelser har regeringen
beslutat att personalföreträdarkungörelsen skall tillämpas.

Jag vill nu ta upp frågan om den författningsmässiga
regleringen av personalrepresenlalionen i länsstyrelsernas styrelser och i
polisstyrelserna. I den sistnämnda frågan har jag samrått med chefen för
justitiedepartementet.

Prop.
1982/83:76 5

2 Föredragandens överväganden

2.1 Personalrepresentationsreformen

I prop. 1974:1 (bil. 2 p. 7) drogs riktlinjer upp för en
representation för de anställda i statliga myndigheters högsta beslutande
organ. Där föreslogs att det i den utsträckning Kungl. Maj;t bestämde skulle
införas personalrepreseniation i lekmannaslyrelse, ämbetsmannastyrelse, enrådighetsverk
och disciplinnämnd vid statlig myndighet med som regel minst 100 anställda.
Riksdagen godtog denna del av propositionen (InU 1974:4, rskr 1974:95).
Därefter utfärdades personalföreträdarkungörelsen. Enligt 1 § gäller kungörelsen
numera för statliga myndigheter med självständiga verksfunktioner i den mån
regeringen så förordnar. Enligt regeringens förordnanden gäller kungörelsen för
flertalet länsstyrelser och för ett stort antal centrala myndigheter. Enligt 3
§ har personalföreträdarna rätt att närvara och yttra sig vid all handläggning
i styrelsen. De är enligl 5 § ledamöter i styrelsen, med rätt atl delta i
beslut, vid handläggning av frågor som inte har avseende på det slag av verksamhel
som myndigheten skall bedriva. Enligt 17 § är det styrelsen som beslutar hur
denna regel skall tillämpas. Därvid får personal-företrädarna delta i
överläggningen, men inte i beslutet. Beslutet kan överklagas hos regeringen.

Enligt den förut nämnda lagen om rätt för
arbetstagarorganisation alt utse och entlediga företrädare för de anställda i
styrelse eller annat organ vid statlig myndighet får sådan företrädare, som enligl
särskild föreskrift får ingå i styrelsen eller annat organ vid myndigheten,
utses och entledigas av den eller de arbetstagarorganisationer som är
företrädda hos myndigheten, om inle annat följer av avtal eller särskild
föreskrift.

2.2 Länsstyrelsernas styrelser

Enligt lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse
består styrelsen, utöver ordföranden, av 14 ledamöter som utses genom val.
Sådana val förrättas av landstinget och av kommunfullmäktige i kommun som inte
tillhör landstingskommun. Atl dessa frågor regleras i en lag och inte i en
förordning beror på atl föreskrifter om kommunernas och landstingskommunernas
åligganden enligt 8 kap. 5 § regeringsformen skall meddelas i lag. Lagen om val
av ledamöter i länsstyrelses styrelse antogs vid 1976/77 års riksmöte (prop.
1976/77:19, KU 1976/77:12, rskr 1976/77:27).

Lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse
innehåller inte någon föreskrift som medger undantag från lagens bestämmelser
om antalet styrelseledamöter och om val av ledamöter. Av förarbetena till lagen
framgår dock inte att avsiklen skulle ha varit att ta avstånd från den ordning
med styrelserepresentation för de anställda som redan hade införts vid flera
länsstyrelser. Det väsentliga motivet för den ändring i fråga om valet av

Prop.
1982/83:76 6

styrelseledamöter som skedde genom lagen var alt ge länets
invånare större inflytande på förtroendemannastyrelsens sammansättning. Denna
borde enligl föredragande departementschefen återspegla de politiska partiernas
styrka i länet.

Det är enligt min mening av vikt alt länsstyrelsernas
styrelser avspeglar den politiska opiniorten inom länen. I den proposilion som
låg lill grund för riksdagens beslut om riktlinjer för styrelserepresentation
för anställda i statliga myndigheter undvek man avsiktligt atl alltför
detaljerat ange vilka frågor som skulle falla inom personalföreträdarnas
beslutanderätt. Riksdagen överlät åt rättstillämpningen alt närmare bestämma
detta. I propositionen nämndes som exempel på frågor där personalföreträdare
skulle kunna delta i besluten frågor om bl. a. arbetsmetoder, arbetsfördelning,
organisation och rationalisering inom myndigheten, personalpolitik och
personaladministration. I den därefter utfärdade personalföreträdarkungörelsen
kom detta till uttryck genom att personalförelrädarnas beslutanderätt begränsades
till beslut som inte har avseende på det slag av verksamhet som myndigheten
skall bedriva. Fråga om personalföreträdares rätt att della i styrelsens beslut
avgörs av styrelsen. Besvär över styrelsens beslut får enligt kungörelsen
anföras hos regeringen.

Regeringen har i särskilda ärenden bl. a. prövat frågan om
personalföreträdares rösträtt i länsstyrelses styrelse vid avgivande av
remissyttrande. I ett fall uttalade därvid regeringen bl. a. all avgivandet av
en myndighels remissyttrande i regel är en sådan fråga där personalförelrådare
saknar rösträtt. Å andra sidan kan enhgt regeringens praxis undantag från denna
regel komma i fråga beträffande sådana delar av remissen som får anses angå ett
ämne som närmare berör personalen inom myndigheten eller inom den berörda
förvaltningsgrenen.

Med en sådan tillämpning av bestämmelserna kan det inte
anses att rösträtt för personalföreträdare i länsstyrelsernas styrelser
inkräktar på principen alt styrelserna skall avspegla den politiska opinionen i
länen. Det är otillfredsställande att denna grundsyn inte klart framgår av
lagen. Enligt min mening bör man därför även formellt åstadkomma överensstämmelse
mellan lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse och personalföreträdarkungörelsen.
Jag förordar alltså atl det nu görs etl tillägg i lagen i det hänseende som jag
här har berört. Härutöver kan den nyssnämnda kungörelsen behöva kompletteras
med ett förtydligande. Del ankommer på regeringen alt besluta i denna fråga.

I detta sammanhang vill jag erinra om att riksdagen
nyligen har behandlat en fråga om personalföreträdares rösträtt i
försäkringskassas styrelse (SfU 1982/83:2). I en motion (mol. 1981/82:538)
begärdes alt rösträtten för personalföreträdare i försäkringskassornas
styrelser skulle slopas genom ändring i personalföreträdarkungörelsen. Enligt
motionärens erfarenhet hade den politiska majoritet i styrelsen som skall
avspegla väljaropinionen förryckts i några fall. Socialförsäkringsutskotlel
avstyrkte bifall lill motionen

Prop.
1982/83:76 7

med hänsyn till bl. a. det positiva värdet av att
personalrepresentanterna har möjlighet att delta i försäkringskassornas
styrelsearbete. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

2.3 Polisstyrelserna

För ledningen av verksamheten inom vart och ett av landets
118 polisdistrikt finns en polisstyrelse. Polisstyrelsen består - förutom av
polischefen - av det antal särskiU utsedda ledamöter, lägst sex och högst åtta,
som länsstyrelsen bestämmer. De särskill utsedda ledamöterna väljs av
landstinget utom i de kommuner som inte ingår i någon landstingskommun. I fråga
om Göleborgs och Malmö polisdistrikt bestämmer länsstyrelsen hur många av
ledamöterna som skall väljas av landstinget resp. kommunfullmäktige i
Göteborgs och Malmö kommuner. Polisstyrelsen i Visby polisdistrikt utses av
kommunfullmäktige i Gotlands kommun. För var och en av de särskilt utsedda
ledamöterna skall del enligl nuvarande regler finnas en personlig suppleant. De
nu återgivna bestämmelserna finns intagna i 38 och 76 §§ polisinslruktionen
(1972:511, omtryckt 1981:735; jft dock 1982:687). Enligt 38 § tillämpas personalföreträdarkungörelsen
på samtliga polisstyrelser.

Vid
1981/82 års riksmöte beslutade riksdagen om vissa ändringar i sättet för val
till ett flertal statliga och liknande organ, för vilka ledamöter och
suppleanter utses av kommunfullmäktige eUer landsting (prop. 1980/81:185, KU
1981/82:2, rskr 1981/82:1). För polisstyrelsernas del innebär beslutet atl
ordningen med personligt valda suppleanter ersätts av en ordning som medför att
suppleanterna skall väljas i grupp, dvs. efter samma principer som gäller för
val av suppleanter i kommunala och landstingskommunala nämnder. I samband med
alt bestämmelserna om val till polisstyrelserna sålunda ändrades var det med
hänsyn till regeln i 8 kap. 5 § regeringsformen nödvändigt att ge dem form av
lag. Bestämmelserna överfördes därför till lagen om vad som avses med
polismyndighet m.m. De träder i kraft den 1 januari 1983 (SFS 1981:1109).

Vid överförandel lill polismyndighelslagen av
bestämmelserna om val till polisstyrelserna gjordes ingen hänvisning tiU den
bestämmelse i polisinstruktionen som anger alt personalföreträdarkungörelsen
är tillämplig i fråga om alla polisstyrelser. Någon ändring i sak beträffande
personalföreträdares rätt att delta i polisstyrelsernas arbete var
uppenbarligen inte avsedd. Med den avfattning som lagen enligl riksdagsbeslutet
kommer alt få från den 1 januari 1983 framgår det emellertid inte uttryckligen
att personalföreträdare kan della i polisstyrelsernas arbete. Enligt min mening
är detta inte tillfredsställande.

Efter samråd med chefen för justitiedepartementet förordar
jag därför att det i polismyndighetslagen nu görs ell tillägg, varigenom det
uttryckligen anges att personalförelrådare får finnas i polisstyrelserna.

Prop. 1982/83:76 8

Avslutningsvis vill jäg nämna all 1981 års polisberedning
(Ju 1981:02) i enlighet med ett principbeslut av riksdagen (prop. 1980/81:13, JuU
1980/81:24, rskr 1980/81:210) har anförtrotts uppgiften atl lägga fram förslag
till en polislag, i vilken de grundläggande reglerna om polisens uppgifter,
organisation och befogenheter skall föras samman. Som riklmärke för polislagens
ikraftträdande har angetts den 1 juli 1984. När polislagen beslutas får
bestämmelserna om utseende av polisstyrelse, liksom sannolikt bestämmelserna i
polismyndighetslagen i dess helhet, sin naluriiga plats i den nya lagen.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundeparlementet
upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1976:891)
om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse

2. lag om ändring i lagen (1972:509)
om vad som avses med polismyndighet m. m.

Förslaget under 2. har utarbetats i samråd med chefen för
justitiedepartementet.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anla
lagförslagen.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

GOTAB 73094 Stockliolm 1982