Prop. 1982/83:79

Prop.
1982/83:79

Regeringens proposition

1982/83:79

om bibehållande av
statens institut för läromedelsinformation;

beslutad
den 22 december 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga del förslag som har upptagils i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

BENGT
GÖRANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås vissa ändringar i det beslut riksdagen fattade hösten
1981 (prop. 1981/82:51, UbU 1981/82:8, rskr 1981/82:127) om vissa läromedelsfrågor.

Statens
institut för läromedelsinformation (SIL) föreslås beslå som central myndighet
även efter den 30 juni 1983. Vidare föreslås an den f. n. lill skolöverstyrelsen
knutna läromedelsnämnden bibehålls men knyts tiU SIL. SIL bör enligt förslagen bl.a.
fastställa vilka läromedel som skall utgöra basläromedel, ansvara för
information lill skolorna om läromedel och genom läromedelsnämnden granska
läromedel. SIL föreslås förbli central myndighet för Rikscentralerna för
pedagogiska hjälpmedel för handikappade och även i fortsättningen besluta om
statsbidrag till produktion av läromedel inom bristområden.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 79

Prop. 1982/83:79 2

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1982-12-22

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Rainer, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg

Föredragande:
statsrådet Göransson

Proposition
om bibehållande av statens institut för läromedelsinformation

I
Inledning

Efter
förslag i prop. 1981/82:51 fattade riksdagen hösten 1981 beslut (UbU 1981/82:8,
rskr 1981/82:127) i vissa frågor som gäUer läromedd. På grundval av dessa
beslut har bl. a. utfärdats förordning (1982; 393) om vissa statliga insatser
beträffande läromedel. .

Enligl
beslutet skall elever i gmndskola, gymnasieskola saml motsvarande skolformer
ha rätt alt få tillgång till basläromedel enligt 5 § i nyss nämnda förordning.
Skolöverstyrelsen (SÖ) skall enligl beslutet fastställa vilka läromedel som kan
betecknas som basläromedel. SÖ skall vidare låta granska läromedel som SÖ avser
att fastställa som basläromedel i samhällsorienterande ämnen. Granskningen,
som skall avse bl.a. saklighet och allsidighel, skall ombesöijas av olika
granskare vilkas yttranden skall spridas till skolorna. Den nya ordningen, som
bl. a. innebär all läromedelsnämnden inom SÖ avskaffas, skall enligl
riksdagens beslut gälla fr.o.m. den Ijuli 1983.

Riksdagsbeslutet
innebär även betydande förändringar i vad avser regis-ler över och information
om utbudet av läromedel. Den verksamhel som bedrivits av statens institut för
läromedelsinformation (SIL) skall ersättas av den som sker genom
läromedelsproducenternas branschorganisation. Föreningen Svenska
Läromedelsproducenter (FSL). Statens inflytande på verksamheten skaU säkras
genom avtal. SÖ skall utöva tillsyn över verksamheten.

Genom
avtal den 15 mars 1982 meUan staten och FSL har närmare reglerats hur läromedelsregistrel
skall utformas och utnyttjas m.m. Genom avtalet, som gäller fr.o.m. den 1 juU
1982 t.o.m.. den 30 juni 1987, förbinder sig FSL bl. a. att föra elt
läromedelsregister som skall vara öppet för alla läromedelsproducenter, dvs.
även icke FSL-anslutna förlag och

Prop,
1982/83:79 3

myndigheter,
organisationer m. m. I avtalet anges atl det vid utbyggnaden av registret bör
övervägas att tillföra det mer utföriig information. FSL skall vidare
fortlöpande ge ut läromedelskalaloger och utan kostnad distribuera dem till
kommuner m. fl. I mån av behov skall även s. k. specialförteckningar ges ut.

För
frågor av vikt rörande läromedelsinformationen skall det finnas en särskUd
samrådsgrupp med representanter för FSL, SÖ, Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet. I samband med avtalets godkännande har regeringen
uppdragit åt SÖ all - för statens del - fuUgöra de uppgifter som följer av
avtalet saml att därvid svara för den samhälleliga kontrollen av
informationsverksamheten och löpande följa att den information som lämnas
genom FSL;s register las lill vara inom skolväsendet. En kopia av avtalet bör
fogas till detta protokoll som bilaga 1.

Enligt
riksdagsbeslutet skall SÖ den 1 juli 1983 från SIL ta över ansvaret för
fördelning av produktionsstöd saml uppgiften att vara tillsynsmyndighet för
rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH). Riksdagens
beslut innebär vidare an SIL upphör den 30 juni 1983.

I
det följande kommer jag att redovisa förslag till vissa förändringar av de
beslut som riksdagen fattade under föregående riksmöte. Jag kommer atl förorda
dels att SIL bibehålls som central myndighet för läromedelsfrågor, dels an
läromedelsnämnden bibehålls för granskning av läromedel. Övriga beslul av
riksdagen med anledning av prop. 1981/82:51 avser jag f. n. inte att föreslå
några ändringar i.

Några
av de frågor jag tar upp i del följande är inte av den karaktären atl de kräver
riksdagens beslut. Jag redovisar dem dock för sammanhangets skuU.

2
Föredragandens överväganden

2.1
Bakgrund

Riksdagen
har tidigare i olika sammanhang (prop. 1973:76, UbU 1973:28, rskr 1973:242 saml
prop. 1981/82:51, UbU 1981/82:8, rskr 1981/82:127) underslmkit statens
övergripande ansvar för en tillfredsställande läromedelsförsöijning. Vikl har
också lagts vid all läromedlen stämmer överens med läroplanema.
Ställningstagandena i prop. 1973:76 gjordes mot bakgrund av en markerad obalans
mellan konsument- och producentintressen. En vägledande tanke var att regering
och riksdag genom olika åtgärder skulle stödja konsumenternas intressen. På så
sätt skapades garantier för att produktion och användning av läromedel stödde de
mål och riktlinjer som statsmakterna fastställt för undervisningen.

Den
obalans som noterades vid 1970-talets böijan står i allt väsentligt kvar.
Läromedelsproducenterna är många, men ett fåtal företag dominerar marknaden.
Tre storproducenter (koncerner) har ca 75 % marknadsandel. Konsumenterna, dvs.
kommunerna och ytterst lärare och elever är där-

Prop. 1982/83:79 4

emot många och spUttrade. Den möjlighel som öppnats för
del enskilda rektorsområdet all inom vissa budgetramar självt ta slällning lill
lärome-delsvalel minskar sannolikt inle obalansen på marknaden. Kravet på samhällsinsatser
kvarstår.

Utbildningens huvudmän, huvudsakligen kommunerna, har ett
direkt ansvar för att elevema har tillgång till lämpliga läromedel. Det
innefattar också ett ekonomiskt ansvar för anskaffande av läromedel, vilket
utgör ett tungt inslag i den kommunala skolbudgeten.

Produktionen av läromedel är ojämnt fördelad. Det finns etl
överflöd inom stora och för läromedelsproducenterna lönsamma områden. Brister
dröjer däremot kvar inom små och mindre områden. Inom sådana områden finns
också risker för att utvecklingsarbetet blir svagt eller obefintligt, om inte
samhällsinsatser balanserar detta förhållande.

År 1973 beslöt riksdagen att inrätta en särskild myndighet
med övergripande ansvar för samhällets läromedelsinsatser, SIL. Genom dess
arbete har en information byggts upp som bättre än den tidigare svarat mol
konsumenternas krav på översikt, objektivitet och kvalitetsdeklaralion. Produklionsstödet
för små områden har vidgats. Verksamheten vid RPH har förbättrat läget för den
Ulla mälgmpp som dessa elever utgör. Den utvärdering som gjorts av de statliga
insatsernas kvalitet är övervägande positiv.

År 1976 tillsattes utredningen (U 1976:04) om
läromedelsmarknaden (ULÄ). De förslag denna lade fram i sin slutbetänkande (SOU
1980:15) Läromedlen i skolan innebar att ansvaret för samhällets ditiillsvarande
insatser splittrades. Ansvaret för utgivning av läromedelskataloger föreslogs
överföras lill branschorganisationen FSL. SIL:s verksamhet skulle upphöra.
Uppgifterna med granskning, produktionsstöd och viss information skulle
överföras lill SÖ, som också skulle vara central myndighet för RPH. Förslagen
var sålunda ägnade att försvaga samhällels inflytande på en verksamhet då det —
med tilltagande koncenlralionstendenser — i stället borde utökas.

Tre av utredningens sju ledamöter reserverade sig mot
förslaget.

Till gmnd för förslagen i prop. 1981/82:51 låg nämnda
förslag från ULÄ. Utredningens förslag att avveckla SIL hade emellertid i
remissyttrandena utsatts för stark kritik. En mycket klar majoritet av
remissinstanserna avstyrkte ULÄ:s förslag, vilket också föredragande statsrådet
anmälde i prop. 1981/82: 51. De båda kommunförbunden samt flertalet av
tillfrågade kommuner, myndigheter och organisationer ingick i denna majorilet.
Bl. a. avstyrkte samtiiga elev- och lärarorganisationer förslaget.
Statskontoret och SÖ framhöll att konsekvenserna av ell genomförande av ULÄ:s
förslag var otillräckligt utredda.

Mot bakgmnd av den så gott som enhälliga kritiken från
konsumentintressena och med beaktande av min principiella inställning atl
samhället skall vara dessa intressen till stöd finner jag det motiverat atl nu
föreslå

Prop. 1982/83:79 5

åtgärder
som håller vid makt det inflytande på och den insyn i läromedelsmarknaden som
samhället hittills haft.

2.2 Central
myndighet

Statens
övergripande ansvar för en tillfredsställande läromedelsförsöijning motiverar
enligt min mening att det även fortsättningsvis finiis en central myndighet som
har som huvudsaklig uppgift att bära och utveckla detta ansvar. Den myndighet
som hittUls haft denna uppgift bör därför fortsätta sin verksamhet. Jag
förordar således att SIL bibehålls även efter den 30 juni 1983. SIL bör därvid
få de uppgifter jag förordar i det följande. Till frågan om personal återkommer
jag i mina förslag till budgetpropositionen.

2.3 Uppgifter
för SIL

2.3.1
Granskning

Läromedelsnämnden,
som fungerat alltsedan år 1974, har i flera avseenden påverkat utvecklingen av
läromedel i samhällsorienterande ämnen. Inflytandet har bl.a. gjort sig
gällande genom att nämnden utarbetat riktlinjer för granskningen. Genom sin
sammansättning har nämnden också kommil att utgöra en förbindelselänk mellan
samhället och läromedelsmarknaden.

EnUgt
min mening innebär riksdagens beslut att avskaffa läromedelsnämnden betydande
nackdelar. I enlighet med de principieUa stäUningsta-ganden jag tidigare
redovisat är det för mig självklart att inflytandet för det allmänna skall
vidmakthållas. Förslaget alt avskaffa den brett sammansatta nämnden till
förmån för en ordning med endast två enskilda granskare beaktar enligt min
mening inte tillräckligt, att frågeställningama om saklighet och allsidighet i
läromedel ofta är utomordentiigt kontroversiella och därför naturligt hör hemma
i en krets där det allmänna är representerat. Konsumentintressena bör också få
möjlighet alt göra sig gällande.

Ett
ytteriigare skäl till all bibehålla nämnden är behovel av elt oberoende organ meUan
granskare och föriag. Den på grundval av prop. 1981/82:51 beslutade ordningen
ger den utsedda granskaren inte bara en granskningsfunktion utan också något
som kan uppfattas som en faktisk beslutsfunktion. För egen del vill jag hålla
det för sannolikt att granskarna lättare kan upprätlhålla sin integritet om det
avgörande omdömet om läromedlen är överlåtet på en oberoende nämnd.

Mot
bakgrund av della förordar jag atl läromedelsnämnden bibehålls även efter den
30 juni 1983. Det nuvarande syslemel med obligatorisk förhandsgranskning av
vissa läromedel bör tUlämpas även fortsällningsvis. Följande bör härvid gälla.

För
att läromedel i samhällsorienterande ämnen skall kunna fastställas som
basläromedel krävs all de har granskats av särskilda av läromedels-

Prop.
1982/83:79 6

nämnden utsedda granskare. Granskaren skall i ett
skriftligt yttrande uttala sig i frågan om läromedlet behandlar sitt
ämnesområde på ett sakligt och allsidigt sätt och även i övrigt stämmer överens
med mål och riktiinjer i läroplanen. Normalt bör det räcka med en granskare,
men inom ämnen eller ämnesområden där problemen kring allsidighet och saklighet
är mer svårbemästrade bör redan från böijan två granskare studera läromedlet.
Förlaget som gett ut läromedlet skaU alltid beredas tillfälle att yttra sig
över ett granskningsutlåtande. Utiåtande och eventuell förlagsskrivelse utgör
underlag för nämndens ställningstagande. Nämnden skall på basis av underlaget
göra en egen bedömning som sammanfattas i ett kortfattat uttalande. Det är
härvid inte fråga om ett godkännande eller underkännande av läromedlet i fråga
utan endast om en kortfattad bedömning av läromedlets saklighet och aUsidighet.
Nämndens uttalande bör emellertid vara en viktig faktor vid fastställande av
basläromedel.

I överensstämmelse med vad som gäller f.n. bör
läromedelsnämnden utarbeta riktiinjer för granskning, utse granskare samt genom
konferenser m.m. söka medverka till atl läromedel utvecklas enligt
statsmakternas intentioner. Nämnden bör även på eget initiativ låta genomföra tema-och/eller
ämnesområdesgranskning. Som exempel på vad nämndens utvecklingsinsatser skulle
kunna riktas in på vill jag erinra om att det behövs sådana läromedel i
orienteringsämnena på gmndskolans högstadium som kan bidra lill att förverkliga
integrationen mellan dessa ämnen.

I likhet med vad flera remissinslanser anförde i yttranden
över ULÄ-be-tänkandet anser jag det lämpligt och ändamålsenligt att
läromedelsnämnden administrativt knyts till SIL. SIL bör ha rätt att
föreskriva atl granskningsverksamheten skall avse läromedel i även andra ämnen
än samhällsorienterande. SIL bör också svara för att skolorna fortlöpande
informeras om nämndens uttalanden. Innan ell basläromedel antas bör
vederbörande lärare och elever ha tagit del av nämndens uttalande i frågan.

Regeringen bör utse nämndens ledamöter. Antalet ledamöter
bör vara nio, av vilka minst fyra bör företräda allmänna intressen på
riksplanet och minst två allmänna intressen på det kommunala planet. En ledamot
bör representera SÖ och ytterligare två hämtas bland personer med anknytning
till skolväsendet.

Vad jag här har förordat om granskningsverksamhet bör avse
basläromedel för gmndskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, kommunal
och statlig vuxenutbildning, riksinternatskolor samt privatskolor som omfattas
av privatskolförordningen.

2.3.2 Faststältande av basläromedet m. m.

De bestämmelser om fastställande av basläromedel som
utfärdats pä basis av riksdagens beslul bör i huvudsak ligga fast, dock med den
ändringen att SIL bör vara ansvarig myndighet. Som jag tidigare angett bör
läromedelsnämndens granskningsuttalande väga tungt vid bedömningen av

Prop. 1982/83:79 7

om
ett läromedel skall betecknas som basläromedel eller ej. SIL:s beslul om
fastställande av basläromedel bör inte kunna överklagas.

Vad
jag hittills har uppehållit mig vid beträffande läromedel har i första hand
gällt basläromedel. Dessa, för skolan specialproducerade, läromedel styr ofta
undervisningens uppläggning och innehåll. Redan i propositionen öm skolans inre
arbete (prop. 1975/76:39) underströks att läromedlen inte får uppfattas som
styrande för arbetets uppläggning utan skall ses som hjälpmedel i
undervisningen och vid valet av lärostoff

Detta
synsätt har även kommit till uttryck i föreskrifterna i den nya läroplanen för gmndskolan
(Lgr 80), där det anges att den lokala undervisningsplaneringen primärt skall
utgå från centrala mål och från kursplanernas huvudmoment. Först därefter
skall valet av lämpliga läromedel -studiebesök, läroböcker, fack- och skönlitleratur,
tidningar, tidskrifter, experiment - komma in. Detta vidsträckta
läromedelsbegrepp bör vara en utgångspunkt vid den lokala
undervisningsplaneringen.

Detta
kommer förmodligen an leda lill en ökad användning av annat material än den
traditionella gmndboken. Samhället bör på olika sätt understödja lärares och
elevers strävan atl komma bort från basläromedlens styrande inverkan på
undervisningens uppläggning. Härvid kan en systematisk information om mer än
bara basläromedel fylla en viktig funktion. SIL bör därför få i uppdrag att i
samarbete med olika intressenter undersöka behovet av och möjliga former för
bedömning av andra läromedel än basläromedel. Jag avser att återkomma till
regeringen i denna fråga.

2.3.3
Information om läromedel

Det
avtal som träffats mellan staten och FSL begränsar f n. möjligheterna till
samhälleliga åtgärder för läromedelsinformation. EnUgl min mening finns det
skäl atl, inom de ramar avtalet ger, verka för alt läromedelsregistrel och
kataloginformationen i FSL:s regi utvecklas. Det är mindre tillfredsställande
om registret och katalogerna kommer all kunna fungera som hjälpmedel endast för
dem som redan vet vilket läromedel de skall köpa. Vidare är jag angelägen om atl
små företag och mer udda läromedelsproducenter som organisationer och
myndigheter får samma möjlighet all nå ul till skolorna som i del tidigare
systemet. FSL-registret ger läromedelsproducenterna eti avgörande inflytande
på bedömningen av vUken skolform-/sladium/ämne som etl visst läromedel är
lämpligt för. Del är angeläget att detta inflytande så långt som möjligt
balanseras.

Jag
vill allmänt stryka under vikten av att SIL noga följer läromedelsmarknaden
och vidtar sådana åtgärder alt också de små och udda produ-cenlema har
möjlighet att hävda sig. För utvecklingen av läromedel är del viktigt att ta
till vara alla kreativa resurser.

En samrådsgmpp
med representanter för staten och kommun- och landstingsförbunden skall finnas
enligt avtalet mellan staten och FSL. Jag fömtsätter att den statliga
representanten i denna gmpp kommer att vara

Prop.
1982/83:79 8

uppmärksam
på de problem jag här har nämnt. Vidare bör staten i enlighet med vad avtalet
medger genom samrådsgruppen verka för att den nuvarande informationen om vaije
enskilt läromedel utvidgas. Det är också av vikt att den statliga
representanten i samrådsgruppen bevakar all registret byggs upp pä ett sådant
sätt att det kan utnyttjas för en löpande kontroll av prisutvecklingen inom läromedelsområdet.

I
avtalet har angetts att SÖ skall svara för den statliga representationen i samrådsgmppen.
Mol bakgmnd av mina här framlagda förslag anser jag det naturligt att SIL
övertar denna roll. Till SIL bör även ges samma rätt tUl uttag ur register m. m.
som SÖ har. Jag utgår från alt det skall vara möjligt att genomföra detta inom
ramen för avtalet.

SIL
bör vara ansvarig myndighet för tillsynen av verksamheten med information
enligt avtalet. Jag avser att föreslå regeringen att ge SIL i uppdrag att i god
lid före avtalets upphörande år 1987 till regeringen redovisa en samlad
utvärdering av avtalets konsekvenser.

2.3.4
Övriga uppgifter

I
riksdagens beslul med anledning av prop. 1981/82:51 ingick också att till SÖ
föra över SIL:s stäUning som central myndighet för RPH och uppgiften att
fördela produktionsstöd. Detta torde mest vara att se som en konsekvens av att
övriga uppgifter för SIL skulle falla bort. Jag ser nu inga skäl för att SIL
skulle fråntas dessa uppgifter. SIL bör i samband med handläggningen av
produktionsstödet verka för en förbättrad tillgång på läromedel inom områden
där det råder brist. SIL bör vidare liksom hittills främja produktion av och
utge information om läromedel för minoritetsspråks- och invandrarundervisning
i avvaktan på förslag från språk- och kulturarvsutredningen. SIL bör även kunna
bedriva annan informationsverksamhet, som t. ex. att ge ul olika typer av
specialförteckningar.

Vid
bifall till mina förslag kommer statens uppgifter för läromedelsförsörjning
att renodlas så att huvuddelen av uppgifterna faller på SIL. SÖ:s ansvar blir
forsknings- och utvecklingsarbete inom läromedelsområdet. En sådan fördelning
stämmer enligt min mening väl överens med den nya synen på den centrala skoladministrationens
uppgifter. Det är emellertid myckel angeläget att erfarenheter och uppslag
löpande kan utbytas mellan myndigheterna. Jag utgår från att SIL och SÖ i
samråd utvecklar lämpliga kontaktformer sinsemeUan.

2.4
SIL:s styrelse

För
att SIL:s uppgift all stödja olika insatser på läromedelsområdet ytterligare
skall betonas bör representanter för handikapp- och invandrar-undervisningsområdet
ingå i styrelsen. Representanterna fömtsätts ha aktuella erfarenheter från
området. Antalet ledamöter och ersättare i SIL;s styrelse kommer därigenom att
öka från fem tiU sju.

Prop. 1982/83:79 9

2.5 Kostnader

Del
avtal som träffals mellan staten och FSL påverkar redan under innevarande
budgetår meddsbehovel under anslaget D4. Statens institut för
läromedelsinformation. Jag återkommer i denna fråga i samband med förslag till
tilläggsbudget II.

TUl frågan om beräkning av
anslag tUl SIL för budgetåret 1983/84 återkommer jag i samband med mina
förslag till budgetpropositionen. Jag vill dock redan i delta sammanhang anmäla
alt jag räknar med att SIL:s verksamhet fortsältningsvis — till huvuddelen -
skall finansieras genom en särskild läromedelsavgift. Ett förslag lill en sådan
avgift kommer alt utarbetas inom regeringskansliet. Enligl min mening är del
rimligt att hela läromedelsproduktionen får bära kostnaderna för insatser även
inom områden som förlagen bedömer som icke lönsamma. Avgiften bör därför, förtJlom
huvuddelen av SIL:s verksamhel, även läcka kostnaderna för det statliga stöd
som utgår till produktion av läromedel inom bristområden. Jag räknar med alt ell
avgiftssystem skall kunna utarbetas i sådan lid alt förslag kan föreläggas
riksdagen under hösten 1983 och alt den nya ordningen kan träda i kraft den 1
januari 1984.

2.6 Sammanfattning

Mina
förslag i det föregående innebär sålunda att SIL bör bestå som central
myndighet även efter den 30 juni 1983. Fr. o. m. den 1 juli 1983 bör SIL
sammanfattningsvis svara för följande arbetsuppgifter:

-
fastställa basläromedel

-
genom läromedelsnämnden granska
läromedel

-
ansvara för information till
skolorna om läromedel

—
vara central myndighet för RPH

—
besluta om statsbidrag till
produktion av läromedel inom bristområden

- främja
produktion av och utge information om läromedel för minori

tetsspråks- och invandramndervisning

—
verka för förbättrad tillgång
på läromedel inom områden där det råder brist

—
i övrigt handlägga de ärenden
som regeringen föreskriver.

Den
nuvarande obligatoriska förhandsgranskningen av vissa läromedel bör i slort
sett bibehållas. Läromedelsnämnden bör bestå och administrativt knytas tUl SIL.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen atl

1.
godkänna milt förslag att statens institut för läromedelsinformation

Prop.
1982/83:79 10

skall
bibehållas och fr.o.m. den 1 juli 1983 få de arbetsuppgifter jag redovisat,

2.
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för granskning av läromedel,

3.
godkänna mitt förslag atl
läromedelsnämnden bibehålls och atl den administrativt knyts till statens
institut för läromedelsinformation.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag föredraganden har lagt fram.

Prop.
1982/83:79 11

Bilaga 1

Kopia

Protokoll, fört vid förhandlingar den 15 mars 1982 mellan
statens förhandlingsnämnd och företrädare för Föreningen Svenska Läromedelsproducenter
om läromedelsinformalion

Närvarande: Statens förhandlingsnämnd (SFN)-

Överdireklören Svante Englund - Departementssekreteraren
Curt Malmborg Departementssekreteraren Stefan Sjölander Avdelningsdirektören
Folke Sjöström

Föreningen Svenska Läromedetsprodu-. center (FSL) Förlagsdireklören
Elov Edman, ordf i FSL Verkställande direktören Olof Storm Direktörsassislenlen
Christine Hansson

Vid förhandlingar denna dag om läromedelsinformalion enas
parterna om följande.

1 §

Föreningen Svenska Läromedelsproducenter (FSL) förbinder
sig genom sitt bolag. Svenska Läromedelsproducenters Service AB, beträffande
läromedelsinformation från och med den 1 juli 1982

alt föra ett dalabaserat register över informationsbärande
läromedel (i huvudsak tryckta läromedel med tillhörande komponenter saml annat
material av liknande karaklär) som anmälts för registrering och som är avsedda
för grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, kommunal och
statlig vuxenutbildning, riksintematskolor, privatskolor som omfattas av privalskoleförordningen
eller särskolan eller däremot svarande skolformer,

atl kontinuerligt ge ut kalaloger över i registret
upptagna läromedel,

atl läromedelsregistret skall vara öppet för alla
läromedelsproducenter, såväl sådant förlag som är, respektive inle är, anslutet
lill FSL saml myndigheter, organisationer m.fl.,

atl verka för att läromedelsregistrel skall täcka en så
stor del av marknadens utbud som möjUgl och atl uppgifterna skall vara
aktuella.

2 §

FSL åtar sig beträffande läromedelsregistret

all registret skall innehålla alla typer av
informationsbärande läromedel, såsom text-, ljud- och bildmaterial, som anmälts
för registrering,

atl i registret även skall ingå läromedel för
bristområden, t.ex. för specialundervisning och invandrarundervisning,

att för läromedelskonsumenterna erforderliga basfakta
redovisas för varje i registret ingående läromedel. Härmed avses t. ex.

— ISB-nummer

- författare

Prop. 1982/83:79 12

-
titel

-
komponent (t. ex. faktabok,
bildband, film)

-
förlag/leverantör

-
skolforn-i/stadium

-
årskurs/ämne

-
bindning/förpackning

-
omfång (antal, sidor, speltid,
etc.)

-
upplaga/tryckning

-
pris (i regel F-pris dvs. förlagsneltopris
för kommuner, skolor och bokhandel)

-
uppgift om atl läromedlet har
fastställts som basläromedel; enligt gällande beslämmelser blivit objeklivitelsgranskat;
handikappsanpassäts, exempelvis överförts till punktskrift; ingått i
övergripande granskning av skolöverstyrelsen, t.ex. temagranskning,

all
vid utbyggnaden av registret överväga atl tillföra det mer utföriig information.

atl
låta den fortsatta utvecklingen av registret bli föremål för samråd enligt 5 §,

all
medge rätt för skolöverstyrelsen, länsskolnämnder, kommuner och styrelser för
berörda skolor, saml för dellagande förlag (motsvarande), att göra uttag ur registret.

3 § ■

FSL
ålar sig beträffande registret

atl
kontinuerligt ge ut kataloger (huvudkatalog, stadievisa kataloger och liknande)
över de i registret ingående läromedlen och ulan kostnad distribuera dem i
sammanlagt minst 20000 exemplar lill kommuner m.fl.,

all
därutöver, i mån av behov, ge ut läromedelsförteckningar för specieUa områden,

atl
i katalogerna redovisa de basfakta som angivils i 2 §.

Anmärkning

Partema är överens om att ta upp förhandlingar om
innehållet i denna paragraf, om sädana tekniska förändringar inträffar att
någondera parten mot denna bakgrund anser det önskvärt.

4 §

FSL
finansierar verksamheten enligl detta avtal genom avgifter från dem, som anmält
läromedel för införande i registret och förbinder sig beträffande avgifter

att
för läromedelsregistret och för produktion och distribution av katalogerna
utarbeta egen budget, som bygger på principen alt registret, dalabasen och
kalalogerna skall vara självfinansierande,

all
kostnaden för registret och kalalogerna i princip skall beräknas i förhållande tiU
omfattningen av varje läromedelsproducents deltagande och atl särskild
inträdesavgift ej skall lillämpas,

all
eventuellt medgivande av nedsättning av avgifter kan göras efter samråd enligt 5§,

atl
för uttag ur dalabasen debitera den som begärt uttaget alla särskilda kostnader
i samband därmed.

Vid
handläggning av produktionsslödsårenden har skolöverstyrelsen rätt all ulan
kostnad utnyttja databasen vid behovsanalyser för berörda bristområden.
Medgivandet avser såväl tekniska som andra kostnader.

Prop. 1982/83:79 13

För andra uttag ur registret debiteras skolöverstyrelsen
för andra kostnader än dem som avser tillgången till informationen i
registerbasen och FSL;s administrativa kostnader.

5 §

För frågor av vikt rörande läromedelsinformalionen skall FSL
samråda med skolöverstyrelsen. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Anmärkning

Regeringen
avser all uppdra åt skolöverstyrelsen att - för statens del - fullgöra de uppgifter
som följer av avtalet samt att därvid svara för den samhälleliga kontrollen av
informationsverksamheten och löpande följa hur såväl den information som lämnas
genom FSL:s register som de upplysningar som ges genom granskningsyttrandena
tas tillvara inom skolväsendet.

6 §

Överenskommelsen gäller från och med den I juli 1982 till
och med den 30 juni 1987. Sägs ej överenskommelsen upp etl år före avtalstidens
utgång föriängs den med fem år i sänder.

7 §

Beslutar FSL att träda i likvidation och annan
branschorganisation inte träder i dess ställe skall staten ha rätt atl utan
särskild kostnad överta läromedelsregistrel, databasen och kalalogutgivningen.

Överenskommelsen gäller under förbehåll all den godkänns
av regeringen och FSL;s styrelse.

Detta protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka
parterna tagit var sin.

För svenska staten För Föreningen Svenska

Statens förhandlingsnämnd Läromedelsproducenter/

Svenska Läromedelsproducenternas Service AB

Svante Englund Elov Edman

Folke
Sjöström Olof Storm

Bestyrkes
i tjänsten

Inga-Lisa
Kårnås

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982