Prop. 1982/83:80

Regeringens skrivelse

1982/83:80

med
redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia;

beslutad
den 16 december 1982.

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regerings-protokoll en
redogörelse för svenska företags verksamhel i Sydafrika och Namibia.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

LENNART
BODSTRÖM

Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 80

Skr.
1982/83:80

Skr.
1982/83:80

HANDELSDEPARTEMENTET Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1982-12-16

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg

Föredragande: statsrådet Bodström

Skrivelse till riksdagen med redogörelse för svenska
företags verksamhet i Sydafrika och Namibia.

Lagen (1979:487) om förbud mol investeringar i Sydafrika
och Namibia trädde i kraft den 1 juli 1979 (prop.-1978/79: 196, UU 1978/79: 33,
rskr 1978/ 79: 360). Genom lagen begränsas den svenska näringsverksamheten i
Sydafrika och Namibia i syfte bl. a. att såsom elt exempel för andra länder
att med fredliga medel öka det inlernalionella trycket gentemot aparlheidregi-men
i Sydafrika. Landets rasdiskrimineringspolitik är för den icke vita befolkningsmajorilelen
djupt kränkande och landet är del enda där rasismen är fastslagen i gmndlagen.
Vidare utgör detta system ett hot mol internationell fred och säkerhet, ett hot
som under senare tid ökat.

Svensk juridisk person som själv eller genom utländskt
dotterbolag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia är enligl 3 § lagen
skyldig att årligen lill regeringen eller till myndighet som regeringen
bestämmer redovisa hur verksamheten utvecklas i dessa länder. Redovisningen
skall avse produktion, omsättning, anlal anställda, företagna investeringar och
andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av efterlevnaden av
lagen.

Regeringen har i förordningen (1979:488) om förbud mol
investeringar i Sydafrika och Namibia meddelat närmare föreskrifter angående
sådan redovisning. Redovisningen skall ges in till kommerskollegium senast sex
månader efter räkenskapsårets slut. Kommerskollegium skall varje år före den 15
oktober till chefen för handelsdepartementet lämna en redogörelse för de
redovisningar som har avgetts. Kommerskollegium har nu lämnat en redogörelse
avseende år 1981.

I förarbetena till lagen uttalades bl. a. (prop.
1978/79:196, s. 42) atl det är lämpligt att regeringen åriigen låter publicera
uppgifter som ger en tillföriitlig bild av utvecklingen av de svenska
företagen i Sydafrika och Namibia i väsentliga hänseenden. I anledning därav
har en redogörelse för de berörda företagens verksamhet i Sydafrika och Namibia
utarbetats inom han-

Skr.
1982/83:80 3

delsdepartemeniet.
Med hänsyn till de synpunkter som anfördes av riksdagen beträffande den förra
skrivelsen har målsättningen nu varit all snabbare söka tillställa riksdagen
årets skrivelse. Redogörelsen, som lill stor del bygger på de uppgifter som
kommerskollegium har lämnal, bör fogas till regeringsprotokollel i detta ärende
som bilaga 1.

Lagstiftningen
syftar lill att genom investeringskonlroll hindra en svensk nyetablering av
företag i Sydafrika och Namibia eller en expansion av där redan etablerade
svenska företag.

Av redogörelsen framgår
att under år 1981 vissa förändringar har skett i fråga om den svenska
näringsverksamhetens omfattning och utveckling i Sydafrika.

Totalt
ökade omsättningen hos de rörelsedrivande dotterbolagen under år 1981 med 15%,
men medhänsyn till den lokala inflationen på 13,9% kan omsättningen sägas ha
legal på i stort sett samma nivå som år 1980. Det sammanlagda resultatet före
skatt jämfört med år 1980 innebar en betydande minskning. Ett par av företagen
redovisade förlust. Denna utveckling torde delvis ha sin gmnd i en avmattning i
den sydafrikanska ekonomin under år 1981, vilket i sin lur beror på bl. a.
sjunkande världsmarknadspriser på guld.

Skyldigheten
att lämna redovisning till kommerskollegium gäUer moderföretaget i en
svenskstyrd koncern med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia.
Det koncernbegrepp som lagstiftningen därvid utgår från bygger på motsvarande
begrepp i aktiebolagslagen (1975:1385). Det ulmärkande för en koncern enligl
denna är bl. a. att ett bestämmande inflytande kan utövas från etl företag,
moderföretaget, över ett annat, dotterföretaget.

För
år 1981 har följande förelag lämnat redogörelser, som omfattas av lagen om
förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia.

FÖRETAG

VERKSAMHETSAR

1. Alfa Laval AB

1981

2. Alvenius
AB

1981

3. Atlas
Copco AB

1981

4. AB Bahco

1981

5.
Esselte AB

1980-04-01/1981-03-31

6. Fagersta
AB

1981

7. A.
Johnson & Co HAB

1981

8.
Sandvik AB

1981

9. SAS

1980-10-01/1981-09-30

10.
Aktiebolaget SKF

1981

11. SkegaAB

1981

12.
Rederiaktiebolaget Trans-

allantic

1981

ti
Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 80

Skr.
1982/83:80 4

Företagen
har beskrivit hur verksamheten i resp. sydafrikanska och namibiska företag har
utvecklats under det senasie räkenskapsåret som avser ovannämnda period,
således i flertalet fall för år 1981.

Lagen
innebär etl generellt förbud för svenska företag all investera i Sydafrika och Namibia,
men möjligheten finns att enligt 4 § bevilja undanlag från invesleringsförbudel.
Medgivande får avse viss investering eller investeringar i visst företag under
ett år. Av förarbetena lill lagen framgår bl. a. (prop. 1978/79:196, s. 38) att
man i princip bör godta all förelagen får fortsätta att investera i sådan
utsträckning som är absolut nödvändig för alt de efter hand skall kunna ersätta
försliten utrustning. Undantaget får inle göra det möjligt för sökanden all
utvidga sin verksamhel i Sydafrika eller Namibia.

Regeringen
har under redovisningsperioden behandlat sex dispensärenden från följande
företag; Transallantic, Fagersta (2), SKF (2) och Sandvik, se bilaga 2.

I
två fall. Alfa Laval AB och SAS, har anskaffningar gjorts som enligt svensk god
redovisningssed kunnat omkostnadsföras som korttidsinven-larier eller
inventarier av mindre värde och alltså inte omfattas av lagens bestämmelser.
För Alfa Lavals del var det fråga om verktyg och kontorsutrustning. Vad gäller
SAS utgjordes anskaffningarna av vissa inventarier till och ommålningsarbeten i
en biljellhall.

Rederiaktiebolaget
Transatlantics dotterbolag har gjort vissa anskaffningar, säsom köp av
skrivmaskiner, kontorsutrustning och möbler m. m. Anskaffningarna kan delvis omkostnadsföras.
Alvenius AB:s dotterbolag har förvärvat en villafastighet år 1981, vilken
emellertid såldes år 1982. Härutöver har dotterbolaget anskaffat vissa
tillgångar, vilka emellertid uppges ha kunnat omkostnadsföras enligt svensk god
redovisningssed.

A.
Johnson & Co HAB avvecklade under år 1981 delar av sin verksamhet i
Sydafrika genom alt ett dotterbolag såldes till elt lokalt bolag. En agenturrörelse
med dithörande kontorsinventarier behölls dock, liksom den villafastighet
dotterbolaget ägde. Agenlurdden och villan överfördes vid försäljningen till elt
vilande dotterbolag (Avesta (Pty) Ltd). En del av den erhållna köpeskillingen
tillfördes bolaget såsom rörelsekapital. Detta förfarande torde inte stå i
överensstämmelse med sydafrikalagens bestämmelser. Eftersom transaktionen
genomfördes i samband med att företaget minskade sin totala verksamhet i
Sydafrika finner jag dock för min del ingen anledning att vidta någon åtgärd.

Inte
heller finner jag anledning vidta någon åtgärd i fråga om de tidigare nämnda
transaktionerna i de delar dessa strider mot sydafrikalagen. Det har rört sig
om investeringar av mindre värde och ringa betydelse.

Två
svenska förelag har under år I98I genom indirekta företagsförvärv övertagit
rörelser i Sydafrika. Det ena gäller AB Bahco, som genom köp av det brittiska
företaget Record Ridgway Ltd även förvärvade ell dotterbolag i Sydafrika. Det
andra gäller Esselte AB, som genom ell köp av det

Skr. 1982/83:80 5

likaså
brittiska företaget Letraset Ltd övertagit ytterligare ett sydafrikanskt
bolag.

Som
framgår av regeringens skrivelse 1981/82; 173 lill riksdagen beaktades inte
den typ av förvärv som AB Bahco och Esselte AB gjort vid utarbetandet av lagen.
För del svenska förelaget kan elt sådant förvärv innebära en form av
nyetablering på den sydafrikanska eller namibiska marknaden, vilket strider mol
lagens syfte att åstadkomma en begränsning av den svenska näringsverksamheten i
dessa länder. Efter vad jag erfarit kommer denna fråga att las upp av den
utredning (H 1980:04) som regeringen tillsatte hösten 1980 för alt se över
lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia. Utredningen har i
uppdrag alt göra en genomgång av lagens tillämpning samt atl med utgångspunkt
från denna genomgång kartlägga möjligheterna för Sverige atl vidta åtgärder
även på andra områden, såsom överföring av teknologi. Inom utredningens uppdrag
ligger också att se över möjligheterna tUl atl ytterligare förkorta handläggningstiden
när det gäller företagens redovisning lill kommerskoUegium. I december 1981
ändrades utredningens sammansättning lill en parlamentarisk kommitté (Dir.
1981:71). Utredningen avses vara avslutad före utgången av år 1983.

Jag
delar den av kommerskollegiet framförda åsikten alt de överträdelser av lagen
som synes ha skett inle nämnvärt har påverkat företagens produktionskapacitet.
Efterlevnaden av lagen har aUlså följt av riksdagen angivna riktUnjer.
Tillämpningen av lagens dispensregler medför emellertid svåra avvägningar. I
avvaktan på sydafrikakommitténs översyn av lagstiftningen ser jag emellertid
ingen anledning atl frångå en restriktiv tillämpning som förhindrar de i
Sydafrika och Namibia etablerade svenska företagen alt expandera men som innebär
att verksamheten tilläts all fortsätta. Dispensärenden av principiell karaklär
kommer att föredras i utrikesnämnden.

Avslutningsvis
får jag konstalera att etl av lagens syften, dvs. all nå internationell
efterföljd, inle har uppnåtts. Det är beklagligt atl hittills har inle något
annat land vidtagit en åtgärd motsvarande den svenska lagen. Orsakerna härtill
är flera och behöver analyseras närmare. Jag finner del dock angeläget atl
redan nu öka ansträngningarna atl sprida information om lagen och atl i kontakt
med andra intresserade länder särskilt verka för all stärka det internationella
trycket mol apartheidregimen i Sydafrika. Denna aspekt på lagen kommer även,
vad jag erfarit, att behandlas av Sydafrikakommittén.

Jag
hemställer atl regeringen lill riksdagen överlämnar den inom handelsdepartementet
upprättade redogörelsen för de svenska företagens verksamhet i Sydafrika och Namibia.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1982/83:80 6

Bilaga 1

HANDELSDEPARTEMENTET

Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
och Namibia

Allmän bakgrund

Kommerskollegium har i enlighet med 7 § förordningen
(1979:488) om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia i skrivelse den
14 oktober 1982 till chefen för handelsdepartementet lämnat en redogörelse för
de redovisningar som svenska företag med verksamhet i Sydafrika och Namibia
avgett till kollegiet. Redogörelsen avser huvudsakligen perioden den 1 januari t.o.m.
den 31 december 1981.

Enligl 3 § lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia skall redovisningarna inlämnas av svenska juridiska
personer som själva eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i
Sydafrika eller Namibia. Redovisningen skall enligl 6 § upprättas med
iakttagande av de aUmänna redovisningsprinciper som skall tUlämpas av den
svenska juridiska personen.

Informationsskyldigheten

Kollegiet har till sin redogörelse fogal redovisningar
från Alfa Laval AB, Alvenius AB, Atias Copco AB, AB Bahco, Esselte AB, Fagersta
AB, A. Johnson & Co HAB, Scandinavian Airlines System, Aktiebolaget SKF,
Sandvik AB, Skega AB och Rederiaktiebolaget Transallantic. Samtliga
redovisningar utom de för Esselte AB och SAS avser verksamhetsåret 1981.
Esselte AB har avgett redovisning som avser verksamhetsåret den 1 april 1980-den
30 maj 1981 och SAS har avgett redovisning avseende verksamhetsåret den 1
oktober 1980-den 30 september 1981.

Svenska företag i Sydafrika

AB Bahco förvärvade i februari 1981 huvuddelen av aktierna
i det engelska bolaget Record Ridgway Ltd. Detta bolag innehade bl.a. ett
dotterbolag i Sydafrika. Genom förvärvet blev AB Bahco således ägare till elt
sydafrikanskt bolag.

Esselte AB köpte hösten 1981 del brittiska företaget Letraset
Ltd, vilket i sin ägo hade två dotterbolag i Sydafrika. Del ena bolaget såldes
år 1982 men det andra ingår fortfarande i Esseltekoncernen.

Den svenska näringsverksamhetens omfattning och utveckling
i Sydafrika åren 1980 och 1981 framgår av bifogade tabell.

Av de redovisningar som företagen lämnat tUl kommerskoUegium
framgår att de rörelsedrivande dotterbolagen totalt omsatte omkring 275 milj.
rand under verksamhetsåret 1981, vilket var en ökning med 15 %. Den lokala
sydafrikanska inflationen var emellertid 13,9 % under samma peri-

Skr. 1982/83:80 7

od,
varför omsättningen i fasta termer i stort sett legat på föregående års nivå.
Antalet ansläUda ökade från 3 355 till 3 569. Del sammanlagda resultatet för
dotterbolagen jämfört med år 1980 innebar en betydande minskning. Etl par av
företagen redovisade förlust.

Svenska
företag i Namibia

Av
de redovisningar som företagen lämnal lill kommerskollegium framgår att två
svenska företag är etablerade med dotterbolag i Namibia, nämligen Atlas Copco
AB och Skega AB som båda bedriver försäljningsverksamhet i Namibia. SKF har
inte något dotterbolag i Namibia men har del i ett där verksamt bolag som är
exklusiv distributör inom Namibia av SKF;s produkter.

Efterlevnaden
av lagen

Enligt
kommerskollegiels redogörelse har vissa förändringar skett under verksamhetsåret
1981 vad gäller svenska företags ägarintressen i sydafrikanska eller namibiska
företag.

Tvä nya sydafrikanska
dotterbolag har tUlkommit under redovisningsåret 1981 genom Bahcos förvärv av
det brittiska företaget Record Ridgway Ltd, med det därtill hörande
sydafrikanska dotterbolaget Record Tools samt EsseUe AB;s förvärv av det Ukaså
brittiska företaget Letraset Ldl. Det sistnämnda ägde in sin tur två
dotterbolag i Sydafrika, varav det ena försåldes år 1982.

Samtidigt
har Johnsonkoncernen avvecklat delar av sin verksamhel i Sydafrika.

Tre förelag har i sina
redovisningar för år 1981 uppgett att några investeringar inte har gjorts i
dotterbolagen i Sydafrika eller Namibia. Nio av företagen anger att anskaffningar
av anläggningstillgångar har skett under verksamhetsåret.

Tre av företagen, Fagersta
AB, Sandvik AB och AB SKF, har genomfört investeringar, vilka genom undantag
från invesleringsförbudel medgivits av regeringen.

I två faU, Alfa Laval AB
och SAS, har anskaffningar gjorts vUka - enligt svensk god redovisningssed —
kunnat omkostnadsföras som korttidsinventarier eller inventarier av mindre
värde.

Rederiaktiebolaget Transatlantics
sydafrikanska dotterbolag har i strid mot moderbolagels instruktioner inhandlat
bl. a. skrivmaskiner, kontorsutrustning och möbler. Delar av inköpen skulle
enligt svensk god redovisningssed kunnat redovisas som omkostnader.
Instruktionerna har upprepats, denna gång även direkt till dotterbolagets
revisor i Sydafrika.

Alvenius AB har uppgetl
all del sydafrikanska dotterbolaget, i strid mot gällande instruktioner från
moderbolaget, förvärvat en villafastighel under år 1981. Denna såldes
emellertid år 1982. Vissa anläggningstillgångar har anskaffats, vilka enligt
den uppgift kollegiet erhållit kunnat omkostnadsföras enligt svensk god
redovisningssed.

Skr.
1982/83:80

A.
Johnson & Co HAB har under perioden avvecklat delar av sin verksamhel i
Sydafrika. I vissa delar har denna transaktion ägl rum i sådana former att del
kan ifrågasättas om denna skedde i överensstämmelse med 1 § 2 Sydafrikalagen.
Det rörde sig dock om etl neddragande av företagets verksamhet i Sydafrika.

Bahco
AB har genom ett indirekt företagsförvärv blivit ägare till ell sydafrikanskt
dotterbolag. Investeringar i dotterbolaget har skett under år 1981, dock enligt
den uppgift kollegiet erhållit från Bahco, före det svenska övertagandel.

Kollegiet
har vidare anfört att några av de svenska förelagen och i elt fall ett
sydafrikanskt dotterbolag lämnat lån eller gjort borgensåtaganden till förmån
för sina lokala dotterbolag. Dessa transaktioner torde ej strida mol lagen
eftersom lånen eller borgensåtagandena givits före lagens ikraftträdande.

Sammanfattningsvis
anför kollegiet alt efterlevnaden av Sydafrikalagen är god och att de
överträdelser som synes ha förekommit har varit av liten omfattning och inte i
egentlig mening har inverkat på företagens produktionskapacitet.

Svenska
tillverknings- och försäljningsbolag i Sydafrika år 1981

Kurs:
1 Rand = SEK 5,82 (dec -81)

A.
Tillverknings- och försäljningsbolag

Företag

Lokalt
bolag

Aktiekapital

Svensk
aktie-

Etable-

Antal

an-

Omsättning

(1000
Rand)

andel

i%

ringsår

ställda

i

(1 000 Rand)

1980

1981

1980

1981

1980

1981

1980

1981

1. Alfa Laval AB

Alfa Laval
South

Africa (Pty)
Ltd

400

400

100

100

1920

138

160

12,9

13,5

2. Atlas
Copco

Delfos
& Atlas

AB

Copco (Pty)
Ltd

1463

1463

22

22

1946

786

766

61,8

70,5

3. AB Bahco

Record Tools

80

100

1981

80

3,3

4.
Esselte AB

Esselte (Pty)
Ltd

10

100

1978

89

5,8

5. Fagersta
AB

Fagersta
Steeis

(Pty) Ltd

100

100

100

100

1948

424

461

31,3

34,2

6.
Sandvik AB

Sandvik (Pty)
Ltd The Spooner Ma-chinery Co (Pty)

3050

3 050

100

100

1948

842

850

49,8

60,0

Ltd

2

. 2

100

100

90

94

2,8

3,8

7. AB SKF

SKF
South Africa

(Pty) Ltd

3 129

3 129

100

100

1914

443

490

47,2

55,0

Barseco
(innefat-

tande
SKF Bearing

Manufacturers)

0,1

1
0,1

26

26

1966

433 3 156

427 3417

10,4 216,2

12,5 258,6

Skr. 1982/83:80

B. Försäljningsbolag

Företag Lokalt
bolag Aktiekapital Svensk aktie- Etable-
Antal an- Omsättning

(1000 Rand) andeli % ringsår ställda (1000
Rand)

1980 1981 1980 1981 1980 1981 1980 1981

8. Alvenius AB Lightweight Piping

(Pty) Ltd 20
20 100 100 1954 20
23 1,7 1,5

9. A. Johnson & Axel Johnson & Co

Co HAB Africa
(Pty) Ltd' 50 0,004 100 100
1947 55 11 10,0 0.9

10. SAS SAS (South Africa)

(Pty) Ltd 0,004
0,004 (SAS) (SAS) 1952 17
16 3,9 4,3

11. Skega AB Skega Benoni (Pty)

Ltd 200 200 100
100 1972 71 60 3,9 4,9

12. Rederiaktiebo- The Transatiantic

laget Transat- Shipping Agency

lantic (Pty)
Ltd 350 350 100
100 1927 16 18 0,3 0,5

179 128 19,8 12,1

-Urp tillverknings-och försäljningsbolag 3156 3417 216.2 258,6

3 335
3 545 236,0 270,7

Svenska
försäljningsbolag i Namibia år 1981

1. Atlas Copco Atlas Copco South

AB West Africa (Pty)

Ltd 1 1 100 100

2. Skega
AB Skega Namibia

(Pty) Ltd 0,002
0,002 100 100

+ trp tillverknings- och försäljningsbolag Sydafrika
Totalt

18
22

2,7 4,3

2
2

0,1 0,1

20
24 3 335 3 545

2,8 4,4 236,0 270,7

3355
3569

238,8 275,1

Avser för år 1981 det tidigare bolaget Avesta (Pty) Ltd.

BUaga2

Avgjorda
ärenden enligt 4 § lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och
Namibia

Företag

Fagersta AB 1 Fagersta AB II

Sandvik AB Aktiebolaget SKF I

Aktiebolaget SKF II

Rederiaktiebolaget Transatiantic

Regeringsbeslut

smidespress slipmaskin läkarmottagn. 2 bäddfräsmask.

1
venikalfräs-maskin

2
maskiner för slipn.
av stift

i
borrkronor maskiner, byggnader, invent. m. m. anskaffning av mätinstrument gjutning
av betongplatta utrustning för kullagerprod. motorfordon förbättring
arbetsmiljö intern-TV omplacering börsnoterade aktier

Övrigt

Beslutsdatum Värde

bifall 1981-01-29 SEK 750000 avslag bifall

bifall
1981-04-30 SEK 650000 Investeringsprogram 1981 bifall

bifall 1981-01-29 SEK 915 000

bifall 1981-04-30 MSEK 4,5 Investeringsprogram
1980 avslag

avslag

bifall 1981-04-30 MSEK 7,5 Investeringsprogram
1981 bifall bifall

avslag

av.slag 1981-01-29

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1982