Prop. 1982/83:83

Prop.
1982/83: 83 Regeringens proposition 1982/83:83 om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m. m.;

beslutad
den 22 december 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås de ändringar i skatleregisteriagen (1980:343) som behövs
för etl successivt genomförande av etl nytt ADB-system för mervärdeskatt.
Vidare föreslås att del centrala skatleregislrel också skall få användas för riksskatteverkets
tUlsyn över tilldelningen av organisationsnummer.

Lagen
(1982: IÖ06) om avdrags- och uppgiftsskyldighel beträffande vissa uppdragsersätlningar
föranleder all en del uppgifter om en enskilds skalte-förhållanden bör få
lämnas ut lill andra. För all göra detta möjligl föreslås att sekretessen
begränsas för vissa uppgifter i del centrala skatteregislrel.

1
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 83

Prop.
1982/83:83 2

I Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs an 1, 5-7, 10 och 12§§ skatleregisteriagen
(1980:343) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l§' För de ändamål som anges i denna paragraf skall med
hjälp av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela
riket och elt regionalt skatteregister för vatje län.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter
beträffande fysis

ka och juridiska personer,

2.
planering,
samordning och uppföljning av revisions- och annan kon-troUverksamhel,

3.
inkomst- och
förmögenhetstaxering samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst,

4.
bestämmande
och uppbörd av 4. bestämmande och uppbörd av skall
enligt uppbördslagen skatt enligt uppbördslagen (1953:
272). (1953: 272) och lagen
(1968:430) om

mervärdeskatt.

Det centrala skatteregistret skall Del
centrala skatteregislrel skall

också användas för utredningar i också användas för
utredningar i

kronofogdemyndigheternas exeku- kronofogdemyndigheternas exeku

tiva verksamhet. tiva verksamhet och för riksskatte

verkets tillsyn enUgt lagen

(1974:174) om identitetsbeteckning

för juridiska personer m.fl.

5§

För fysisk person som är kyrkobokförd i riket skall i det centrala skatle

registret anges

1. personnummer, namn, ad- 1. personnummer, namn, ad

ress, kyrkobokförings- och man- ress, civilstånd, datum för civit-

lalsskrivningsförhåUanden, ståndsändring, kyrkobokförings-

och manlalsskrivningsförhållan-den,

2.
registrering
enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och
redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,

3.
förhållanden
som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd,

4.
registrering i
sjömansregistret, tillhörighet tiU icke territoriell församling, tillhörighet
till svenska kyrkan.

Senaste lydelse 1982:453.

Nuvarande lydelse

5. nationalitet, civUstånd, datum
för civilslåndsändring, anlal hemmavarande barn som inle har uppnått 16
eller 18 års ålder, personnummer för make och, om samtaxering sker med
annan person, personnummer för denne,

6. slag av pensionsförmån som
personen är berättigad till enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i
den mån det behövs för all debitera socialförsäkringsavgifl.

Föreslagen lydelse

5. nationalitet, antal hemmavarande barn som inle har
uppnått 16 eller 18 års ålder, personnummer för make och, om samtaxering sker
med annan person, personnummer för denne.

6.
slag av
pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, i den mån del behövs för alt debilera
socialförsäkringsavgift,

7.
slag av
preliminär skatt som personen skall betala.

För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också
anges personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

För person
som inle har uppnått 15 ärs ålder skall införas endast uppgift om personnummer,
namn och adress samt personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.
om inte yllerligare uppgifter som avses i första stycket behövs för
beskattning.

För person
som ej är kyrkobokförd här i riket skall uppgifter enligl första, andra eller
tredje stycket införas i den mån det behövs för beskattning här i riket.

6§

För
juridisk person skall i det centrala skatleregistret anges organisationsnummer,
namn, firma, adress, hemortskommun, registrering enligt lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, särskilt registrerings- och redovisningsnummer saml
förhållanden som enligl lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.
För dödsbo skall även dagen för dödsfallet anges.

För juridisk person och för enkelt bolag, partrederi och
utländskt företagsfilial i Sverige skall i del centrala skatteregislrel anges

/. organisationsnummer med tidpunkt för registrering och avregistrering
i registret, namn, firma, adress, hemortskommun, säte och juridisk form,

2.
registrering enligl
lagen (1968:430) om mervärdeskatt, särskill registrerings- och redovisningsnummer,

3.
förhållanden
som enligt lag eF ler förordning skall antecknas i skattelängd.

För dödsbo
skall även den avlidnes personnummer och dagen för dödsfallet anges.

7 §

För fysisk och juridisk person, får, utöver de uppgifter
som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatleregistret innehålla följande
uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag
som avses i 25 § 8) taxeringslagen (1956:623). ti Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr
83

Prop. 1982/83:83 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt laxeringsbesök
eller

annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen.

För vaije sådan åtgärd får anges tid, art, beskatlningsperiod, skatteslag,

myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för

skatt med anledning av åtgärden samt uppgift humvida bokföringsskyl

dighet har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av 3. Uppgift om registrering av

skyldighet all betala skatt, upp- skyldighet atl betala skatt, upp

gifter som behövs för alt bestämma gifter som behövs för att bestämma

skatt enligt uppbördslagen skatt enligl uppbördslagen

(1953:272) samt uppgifter om redo- (1953:272) och lagen (1968:430) om

visning, inbetalning och återbelal- mervärdeskatt saml uppgifter om

ning av sådan skatt. redovisning, inbetalning och åter

betalning av sådana skatter.

4. Uppgift om maskinellt framstäUt förslag till sådant
beslut som enligl

lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut om anstånd 5. Uppgift om beslut om anstånd

med avgivande av självdeklaration, med
avgivande av deklaration och

dock ej skälen för beslutet samt med
betalning av skatt, dock ej

uppgift om att laga förfall föreligger skälen
för bestulen, samt uppgift

för underlåtenhet att fullgöra dekla- om
att laga förfall föreligger för un-

rationsskyldighet. derlåtenhet att fullgöra deklara

tionsskyldighet.

6.
Administrativa
och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7.
Uppgifter som
skall lämnas i självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal
inkomstskatt saml i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet.

8.
Uppgift om beslul
om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt uppgift om utmätning enligt
68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot 9. Uppgift om alt fordran mot

personen registrerats hos kronofog- personen
registrerats hos kronofog

demyndighet, uppgift om beslut om demyndighet,
uppgift om indriv

ackord, likvidation eller konkurs ningsresultat,uppgift
ombeslut om

samt uppgift om betalningsinstäl- ackord,
likvidation eller konkurs

lelse. samt uppgift om betalningsinstäl

lelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas
personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer samt särskild adress för skatlsedelsför-

sändelse.

12. Uppgtfl från kontrolluppgift enligt
37 § 1-3, 3 b-3f och 4 taxeringslagen.

13. Uppgift om beteckning,
taxeringsvärde, delvärde och beskattningsnatur för fastighet som ägs eller
innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare samt sädan
uppgift om fastigheten som behövs för bedömning humvida inkomst av fastigheten
skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
och uppgift om intäkt som har beräknats med tillämpning av nämnda lagmm.

Prop.
1982/83:83

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14.
Uppgift om lid
och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skalteslag
som denna avser samt uppgift om tid för planerat taxeringsbesök eller annat
sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen.

15.
Uppgift om
postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.

16.
Uppgift om bmttointäkt
av tjänst och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst saml summan av
avdrag från intäkten och dennas fördelning på kostnader för resor mellan bostad
och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.

17.
Uppgift
angående omsätt- 17. Uppgift om omsättning i nä-ning,
vamlager, t;esultat av bmtto- ringsverksamhet. vinstberäkning, annan
beräkning av

relationstal eller liknande, nettointäkt eUer underskott
av förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare, skönsmässig
beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till förfogande för
levnadskostnader, vamuttag, totala bilkostnader samt privat andel därav,
bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning till fond,
investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto eller Uknande,
nedskrivning av fordringar samt av-och nedskrivning med högsta möjliga belopp,
dock endasi uppgift om alt här angivet förhållande föreligger och om belopp,
procenttal eller årtal.

18. Uppgift från centrala bilre- 18. Uppgtft angående varulager,

gistret om innehav av fordon samt resultat av brullovinstberäkning,

om fordonets registreringsnummer, annan beräkning av relationstal el-

märke, typ och årsmodell. ler liknande, nettoinläkl eller un

derskott av förvärvskälla med angi

vande av den del därav som belöper

på delägare, skönsmässig beräk

ning, belopp som under beskatt

ningsåret har stått till förfogande

för levnadskostnader, vamuttag,

totala bilkostnader samt privat an

del därav, bilförmån, bostadsför

mån eller annan sådan förmån, av

sättning till fond, investeringsre

serv eller liknande, insättning på

skogskonto eller liknande, ned

skrivning av fordringar saml av-

och nedskrivning med högsta möj-

Prop.
1982/83:83 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

liga belopp, dock endasi uppgift om alt här angivet
förhållande föreligger och om belopp, procenttal eller årtal.

79. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av
fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

10 §-

Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag
får finnas endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i
övrigt som anges i andra—femte styckena.

Länsstyrelse och lokal skallemyndighet får ha terminalålkomsl
liU uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1—6, 9, 15 och 17 samt de uppgifter
därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dublettskattsedel.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får vidare ha terminalålkomsl
till uppgifter som avses i 7 § 7, 8, 10-14 och 18 och som hänför sig till
länet.

Riksskatteverket fär ha terminalålkomsl lill uppgifter
som avses i 5 och 6 §Ssaml7 § 1-15, 17 och 18.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får ha
terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6 samt de
uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dublettskatlsedel.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får vidare ha terminalål-komst
till uppgifter som avses i 7 § 7-15 och som hänför sig lill länet.

Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter
som avses i 5 och 6 §§ samt 7 § 1-15.

Kronofogdemyndighet
får ha terminalålkomsl lill del centrala skatleregistret i fråga om uppgifter
enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett
mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalålkomsl i
fråga om uppgifter enligl 7 § 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den
som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären
eller annan som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgtfler enligt 7 § 1
får terminalåtkomsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon
som avses i tredje meningen är delägare.

12 §

Utan hinder
av vad som är föreskrivet i annan lag får uppgift i register enligt denna tag
om regisl-rerads namn, personnummer, adress, civilstånd eller kyrkobokförings-
och mantalsskrivningsförhåt-landen lämnas ut till enskild om det inte av
särskild anledning kan antas

Utan
hinder av vad som är föreskrivet i annan lag får från register enligt denna
lag uppgift som avses i 5 § första stycket 1, 2 och 7 och 6 § första stycket 1
och 2 samt uppgift om slag av näringsverksamhet och om beslut om Ukvidation
eller konkurs lämnas ut till enskild om del

Senaste lydelse 1982:453.

Prop. 1982/83:83

Nuvarande
lydelse

att
den registrerade eller någon honom närslående lider men om uppgiften röjs.

Föreslagen
lydelse

inte
av särskild anledning kan antas atl den registrerade eller någon honom
närstående lider men om uppgiften röjs.

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

Prop.
1982/83:83 8

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom
föreskrivs att 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skaU upphöra alt gälla.

Denna
lag träder i kraft tvä veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift pä den har
kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

'
Lagen omtryckt 1979:304. Senaste lydelse av 21 § 1981:1276 lagens rubrik
1974:885.

Prop. 1982/83:83 9

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-12-22

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m. m.

I
Inledning

Det
ADB-system som f n. används på mervärdeskalteområdet utformades när
mervärdeskatten infördes och har i sina huvuddrag använts sedan dess. Det har
länge stått klart att etl utökat, moderniserat ADB-slöd skulle kunna effeklivera
beskattningsarbetet på mervärdeskatteområdet och öka möjUgheterna till ett
värdefullt informationsutbyte mellan skalteförvaltningens olika enheter.

Riksskatteverket
(RSV) lade i april 1981 i en rapport kallad Översyn av mervärdeskatteenheterna
fram förslag till bl. a. ändrade arbetsformer och elt nytt ADB-system för
länsstyrelsernas mervärdeskatieenheter. Pä grundval av rapporten föreslogs i
budgetpropositionen 1982 (prop. 1981/ 82: 100 bil. II s. 80 ff)
an ert nyn ADB-syslem skulle genomföras för mervärdeskatten. Riksdagen godtog
förslagen under våren 1982 (SkU 1981/82:29, rskr 1981/82:155). Systemet skall
bygga på direktminnesteknik och utformas i huvudsaklig överensstämmelse med ett
av RSV redovisat alternativ som innebär att en integrering kommer alt ske med
de ADB-mtiner som finns för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen.

Genomförandet
av del nya systemet avses ske i etapper med början den Ijanuari 1983.

RSV
har genom regeringsbeslut den 2 september 1982 fått närmare direktiv för
utrednings- och utvecklingsarbetet med det nya ADB-systemet. I direktiven
betonas att systemutvecklingen skall ske i nära samarbete med de kommande
användarna och alt det fortsatta utvecklingsarbetet bör omfatta också analys av
de föreslagna ändringarnas effekter på arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Det
föreskrivs vidare atl genomförandet av vatje etapp får påböijas först efter
beslut av regeringen, som fortlöpande

Prop. 1982/83:83 10

skall
underrättas om systemutvecklingen. Jag räknar med att regeringen kommer all ge
tillstånd beträffande den första etappen i samband med att del nya ADB-systemet
författningsregleras i enlighet med vad jag i del följande kommer att föreslå.

Jag
vill här nämna att jag har för avsikt all föreslå regeringen att RSV skall få i
uppdrag att se över frågorna om driftsäkerhet och sekretess- och inlegriletsskydd
i skatteförvaltningens ADB-system samt föreslå och genomföra lämpliga
åtgärder.

RSV har i framställning
till regeringen hemställt om de ändringar i lagregleringen av ADB-registren på
skatteområdet som föranleds av det nya ADB-systemet för mervärdeskatt.
Framställningen innefattar ocksä en begäran om lagändring med anledning av nya
rutiner för registerföringen av organisationsnummer. Jag avser nu all lägga
fram förslag till författningsändringar i dessa hänseenden. Jag kommer även alt
ta upp en fråga som rör den nyligen antagna lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiflsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersätlningar.

2
Det nya ADB-systemet för mervärdeskatt

Det
nya ADB-systemet för mervärdeskall avses utformas i huvudsak i överensstämmelse
med en av RSV angiven modell. Denna innebär i sina huvuddrag följande.
Uppgifter angående mervärdeskatt förs in och lagras centralt i det av RSV förda
företagsskatteregistret, som ingår i del centrala skatteregistret. Genom det lerminalnät
och utvecklade syslem för terminalhantering som redan är uppbyggt kring del
centrala skatteregislrel skall mervärdeskalleenheterna ha terminalålkomsl lill
lagrade uppgifter angående mervärdeskatt. De kan med samma utrusining även nå
annan skalteinformation. Likaså kan med befintlig utrusining övriga enheter inom
skatteförvaltningen som är i behov av uppgifter rörande mervärdeskatt nå dessa
i den omfattning som krävs. För en del regionala bearbetningar skapas med
vissa intervall ur del centrala registret för vatje län en kopia med de
uppgifter som hänförs till resp. län. Dessa regionala företagsskatteregister
utnyttjas i allt väsentligt för statistikproduktion och i de för
skatteadministrationen gemensamma planerings-, urvals- och uppföljningssystemen
för kontroll.

Ett
fullt utbyggt system enUgt den föreslagna modellen beräknas ge inte oväsentliga
direkta kostnadsbesparingar. Det kommer vidare all skapa fömtsättningar för en effeklivare
kontrollverksamhet över hela skatteområdet och en snabbare och säkrare
handläggning av skatteärendena.

Del
nya systemet kräver gmndliga förberedelser och skall som angavs i budgetpropositionen
genomföras i etapper. Härigenom skapas en väsentlig möjlighet alt successivt
göra de justeringar av systemet som visar sig nödvändiga. Den första etappen
avser RSV inleda den 1 januari 1983. Den

Prop. 1982/83:83 II

omfattar
bl.a. registerföring av grunduppgifter för skattskyldiga till mervärdeskatt, mtiner
för framställning av deklarationer/inbetalningskort och av påminnelser alt
deklarera samt registerföring av beslut om anstånd med att lämna deklaration.
De senare etapperna planeras kunna genomföras åren 1984-1986 med tyngdpunkten
på år 1984. I dessa etapper ingår bl. a. funktioner för registerföring av
deklarationer och jikvider, framställning av preliminära beslul vid
skönsbeskattning, registrering av beslul och framställning av beslutsunderlag,
återbetalning, maskinella kontroller av deklarationer samt registrering av indrivningsresullat.

3
Skatteregistren

Med
hjälp av ADB förs för hela landet ett centralt skatteregister och för vaije län
ett regionall skatteregister. Det centrala skatleregistret fmns hos RSV medan
de regionala finns hos länsstyrelserna. Dessa register författningsregleras i skatleregisteriagen
(1980: 343), SRL.

I I § SRL anges de ändamål
för vilka registren skaU föras. Registren skall vara ett hjälpmedel vid
inkomst- och förmögenhetstaxeringen saml vid bestämmande och uppbörd av
inkomst- och förmögenhetsskatt och övriga skatter enligt uppbördslagen
(1953:272). De skall också användas för bestämmande av pensionsgrundande
inkomst. Registren skall även underlätta planeringen, samordningen och
uppföljningen av revisions- och kontrollverksamheten på i huvudsak hela beskallningsområdet
och tillhandahålla vissa basuppgifter i fråga om såväl fysiska som juridiska
personer. Del centrala skatteregistret skall också användas för utredningar i
kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhel.

Innehållet
i det centrala skatteregistret regleras i 5-7 §§ SRL.

I 5 och 6 §§ anges
uppgifter som obligatoriskt skall finnas i skatteregistret för fysisk resp.
juridisk person. Hit hör bl.a. identifikationsuppgifter såsom person- och
organisationsnummer saml uppgifter om registrering enligl lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, ML.

I
7 § anges i punktform de ytterligare uppgifter som får registreras i den mån
det beslutas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Dessa
uppgifter är bl.a. uppgifter om fåmansföretag och deras delägare (punkt I),
uppgifter om avslutad revision och verkstäUl laxeringsbesök (punkt 2),
uppgifter i fräga om redovisning, inbetalning och återbetalning av inkomst-
och förmögenhetsskatt (punkt 3), förslag tiU beslut som skall antecknas i
skattelängd (punkt 4), beslut om anstånd med avgivande av självdeklaration
(punkt 5), uppgifter som lämnas i självdeklaration i sammanställningama för
statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen om
skattepliktig förmögenhet (punkt 7), beslul om beskattning (punkt 8), uppgtfter
om atl fordran mot vederbörande person finns registrerad hos
kronofogdemyndighet liksom uppgtfter om konkurs

Prop.
1982/83:83 12

m.m.
(punkt 9), uppgifter från kontrolluppgifter (punkt 12), uppgifter om fasiighelsinnehav
(punkt 13), uppgtft om planerad eUer pågående revision (punkt 14), uppgift om
näringsidkares postgiro- och bankgironummer (punkt 15), uppgift om bruttointäkt
av tjänst och om avdrag från intäkten (punkt 16) och uppgift om kontantberäkningar,
bruttonvinstberäkningar och andra beräkningar av relationstal eller liknande
samt om vissa andra uppgifter som ingår i de maskinellt framställda arbetskorten
för rörelsegranskningen (punkt 17).

De
regionala skatteregislren får innehålla de i 5—7 §§ nämnda uppgifterna i den
mån de hänför sig till länet (8 §).

Frågan
om terminalåtkomst till uppgifter i skatteregistren regleras i 10 §.
Utgångspunkten för regleringen är att uppgifterna fär vara tillgängUga på terminal
endast om behovet att snabbt och enkelt få tillgång till uppgU"lerna väger
klart tyngre än den risk från inlegritelssynpunkl som terminalålkomsl anses
medföra. Detta gäller särskill i fräga om riksåtkomst. Alla de uppgifter som
jag nyss nämnt utom dem i punkierna 16 och 17 har ansetts vara av den
karaktären att terminalålkomsl bör kunna tillåtas. Undantaget gäller bl. a. upgifter
som ingår i de tidigare nämnda arbetskorten för rörelseidkare. Dessa kan
alltså inle avläsas på bildskärm utan kan endast tas ut i läsbar form på
papper.

Enligt
10 § får terminalålkomsl lill uppgifter i registren finnas endast för de
ändamål för vilka registren får användas, dvs. för beskattningsverksamheten
och för kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet. RSV fär ha terminalålkomsl
tiU större delen av det centrala skatleregistret medan länsstyrelsernas och de
lokala skattemyndigheternas terminalåtkomst är mera begränsad. För
länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna gäUer att de via terminal får
ha tillgång till samma uppgifter som RSV i den mån de hänför sig till det egna
länet. De får vidare ha riksåtkomst lill de flesta av de uppgifter som är av
mindre integrilelskänslig natur och lill dem där praktiska skäl talar för
detta. Riksåtkomst medges sålunda för de obligatoriska uppgifterna enligt 5 och
6 §§, för uppgifter enligt 7 § 1 -6 och för de uppgifter därutöver som behövs
för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.

4
Organisationsnummerregistret

Enligt
lagen (1974:174) om idenlilelsbeleckning för juridiska personer m.fl. skall
organisationsnummer fastställas för aktiebolag, handelsbolag; ekonomisk
förening, samfällighetsförening, vissa allmänna inrättningar, kommuner m. fl.
RSV skall enligt 5 § i lagen utfärda anvisningar för och ha tillsynen över
tilldelningen av organisationsnummer. För detta ändamål för RSV etl särskilt
register över tilldelade organisationsnummer. Registret finns på RSV:s
folkbokföringssektion och är tillgängligt på mikrofiche.

Prop. 1982/83:83 13

Registerföringen
har i tekniskt hänseende lösts så att organisationsnum-merregistrel primärt
förs som en databas hos DAFA. Registret underhålls i huvudsak med uppgifter
från det centrala skatteregislrel som i sin tur dagligen aktualiseras med
uppgifter från de lokala skatlemyndighelerna. Det hos DAFA förda registret
uppdateras varannan vecka. Som ett komplement lill detta finns etl magnetbandsregisler
som används vid framställning av mikrofiche i alfabetisk resp. numerisk
ordning lill RSV:s folkbokföringssektion. Nuvarande systemlösning innebär
sålunda i princip all tre olika register måste hållas parallellt med samma
aktualitet.

5
RSV:s framställning m. m.

RSV
har i en framställning till regeringen angett vilka uppgifter avseende mervärdeskatt
som bör registreras i skatteregislren och vilka som bör omfattas av terminalålkomsl.

Enligl RSV:s mening bör i
det centrala skatteregislrel lagras grunduppgifter för registerföringen såsom
tilläggsnummer (identifiering av förvärvskälla), koder för redovisningsmetod
och redovisningsperiod, uppgift om tidigare registrering under särskilt
registreringsnummer och särskild benämning av förvärvskälla för alt särskilja
en persons olika verksamheter. Där bör vidare lagras uppgifter som behövs för alt
bestämma mervärdeskatten, uppgifter om redovisning, inbetalning och
återbetalning av mervärdeskall, uppgifter om beslul om beskattning saml
uppgifter om anstånd med betalning och med avlämnande av deklaration. RSV anser
vidare all skatteregislrel skall innehålla, förutom uppgift om all fordran
överlämnats lill kronofogdemyndigheten för indrivning, uppgift om resultatet av
kronofogdemyndighetens indrivningsålgärder. Den senare uppgiften är enligl verkels
mening av väsentlig betydelse för atl bredda beslutsunderlaget vid l, ex. skönsbeskatlning
och helt nödvändig för all kunna utforma elt rationellt system för
återbetalning av skatt. Detta gäller inte bara mervärdeskall ulan även andra
skatte- och avgiflsslag.

RSV har framhållit att
terminalåtkomst är nödvändig för alla de mervärdeskatteuppgifter som lagras i ADB-systemet.
Terminalålkomsl lill uppgifter i deklarationer och uppgifter om betalning och indrivningsresullat
behöver av kontrollskäl finnas över länsgränserna, eftersom en person kan vara
registrerad lill mervärdeskatt i flera län och dessutom kanske laxeras i annat
län än det där han är registrerad. Terminalåtkomsten till uppgifter om beskaltningsbeslul
kan dock begränsas lill det län där beslutet meddelats.

RSV
har vidare föreslagit atl terminalåtkomsten utvidgas beträffande vissa taxeringsuppgtfter,
nämligen de uppgifter om omsättning, bmtto-vinst, nettointäkt, förmåner etc.
som i dag enligt 7 § 17 SRL får registreras i skatteregistren men till vilka terminallillgång
inte har medgetls. RSV har

Prop. 1982/83:83 14

framhållit
alt terminalålkomsl till dessa uppgtfter är av väsentlig betydelse bl. a. för kontroU
av mervärdeskall. Älkomslen har bedömts kunna begränsas till länsåtkomsl med
undantag för uppgift om omsättning.

I fråga om registerföringen
av organisationsnummer har RSV anfört all den nuvarande systemlösningen och det
mellan RSV och DAFA delade ansvaret medfört förseningar i registreringen och
bristande överensstämmelse mellan registren. RSV har föreslagit att det
centrala skalteregistrets användning utökas så all registerföringen hos DAFA
kan slopas. För atl möjliggöra detta behöver ytterligare några
identifieringsuppgifter tillföras del centrala skatteregistret.

Datainspektionen
har efter remiss avgett yttrande över RSV:s framställning. Inspektionen har
inte haft något att erinra mot förslagen om registerinnehåll och
terminalåtkomst.

6
Föredragandens överväganden

Skatteregistrens
ändamål

Skattemyndigheternas
tillgång lill modern ADB-teknisk utrustning har gjort del möjligt att på ett
annat sätt än tidigare rationalisera och effektivera beskaltningsarbetel, bl.a.
genom atl ersätta ruiinbetonade manuella arbetsuppgifter med maskinella
bearbetningar och genom alt ge bättre underlag inle minst för skattekontrollen.
Utvecklingen av ADB-stödet har kommil längst i fråga om taxering, uppbörd och
kontroll av inkomst- och förmögenhetsskatt.

Det är angelägel atl de vinsler
som ell modernt ADB-system kan ge utnyttjas också på andra områden. Detta
gäller särskilt för mervärdeskatten, där elt utökat, tidsenligt ADB-slöd
skapar förutsättningar för en avsevärd förbättring av framför allt
administrationen och kontrollen.

Till det ADB-system som
utformats för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen hör etl företagsskatteregisler
som ingår i det centrala skatteregistret. Företagsskalleregislret, som ännu
inte är fullt utbyggt, planeras innehålla uppgifter om alla juridiska personer
och om fysisk person som är införd i handelsregistret, är registrerad till
mervärdeskatt, är arbetsgivare, har inkomst av jordbruk eller rörelse, är
delägare i fåmansföretag eller är föremål för revision. Registret ger
förutsättningar för etl enkelt informationsutbyte mellan skalteförvaltningens
olika enheter. Genom atl tillföra detta register uppgifter angående
mervärdeskall skulle möjlighelerna till etl effektivt samarbete mellan de olika
funktionerna för inkomstskatt och mervärdeskall klart förbättras.

Det finns sålunda all
anledning att införa ett ADB-system för mervärdeskatt i enlighet med den
anvisade modellen. Innehållet i och användningen av det nya systemet bör därvid
enligt min mening styras av de regler om registrering av skalteuppgifler - SRL -
som gäller för motsvarande system i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Prop.
1982/83:83 15

RSV:s
förslag till en ändrad systemlösning för registerföringen av tilldelade
organisationsnummer innebär i huvudsak att del centrala skatleregistret skaU
vara det enda ADB-register som innehåller fullständiga, aktuella uppgifter
rörande organisationsnummer. Detta har redan i dag en viktig roll vid registerföringen.
Flertalet av de upptfter som löpande måste tillföras organisationsnummerregislrel
levereras genom skatleregistret som innehåller — och som för registrets
samordningsfunktion inom beskallningsområdet måste innehålla — i huvudsak all
den information som behövs för denna verksamhel. Del ler sig därför naturligt
all förenkla de nuvarande mtinerna genom all i det centrala skatleregistret
lagra de ytterligare uppgifter som behövs för alt delta skall kunna utgöra
underlag för ett komplett organisationsnummerregisler.

Mot
bakgrund härav och eftersom den föreslagna konstruktionen innebär
kostnadsbesparingar bör RSV ges möjlighel atl på angivet sätt förändra registerföringen
av organisationsnummer.

Den
utökade användning av det centrala skatleregistret som avses bli genomförd i
fråga om mervärdeskatt och organisationsnummer innebär att ändamålet med
registret kommer att utvidgas. Detta bör komma till uttryck i 1 § SRL.

Jag
föreslår därför att i andra stycket av 1 § tas in en bestämmelse om atl
registren också skall användas vid beskattning för bestämmande och uppbörd av
skatt enligt ML. I tredje stycket bör anges att det centrala skatteregistret
skall användas för RSV:s tillsyn över tilldelningen av organisationsnummer.

Skatteregistrens
innehåll

I skatteregislren
måste självfallet införas de uppgifter om mervärdeskatt som erfordras för att ADB-tekniken
skall kunna utnyttjas på ett effektivt och rationellt säll. Registrering bör
därför ske av uppgifter som behövs för . bestämmande och uppbörd av
mervärdeskatt. Bestämmelsen i 7 § 3 som f. n. reglerar regislerinnehållel
beträffande fastställande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen bör
avfattas så att den omfattar också mervärdeskatt. Vidare bör registrering ske
av uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning
av skatt (punkt 5), uppgift om beslul om beskattning (punkt 8) och uppgtft om
all fordran mot personen finns registrerad hos kronofogdemyndighet (punkt 9).
Del bör också vara möjligl atl la in uppgift om resultatet av
kronofogdemyndighets indrivningsåtgärder. Uppgiften behövs framför allt för
att man skall kunna förenkla förfarandet vid återbetalning av skatt.

För
att den ADB-mässiga registerföringen av organisationsnummer skall kunna
begränsas lill i stort endast del centrala skatleregistret måste där lagras samtiiga
de uppgifter som behövs för tillsynen över tilldelningen av sådana nummer. Det
bör därför föreskrivas i 6 §, där de obligatoriska uppgifterna anges, att
organisationsnummer skaU anges med tidpunkt för

Prop.
1982/83:83 16

registrering
och avregistrering i registret och med uppgift om säte och juridisk form.
Enligt min mening bör paragrafen, som f.n. avser endast' juridisk person,
vidare avfattas så atl också enkelt bolag, partrederi och utländskt företags
filial i Sverige omfattas. 16 § bör dessutom när det gäller dödsbon anges att
uppgift om den avlidnes personnummer skall registreras. Slutligen föreslår jag
den redaktionella ändringen atl paragrafen för överskådlighetens skuU delas in
i punkter.

Terminatåtkomst

Som
jag tidigare har framhållit bör terminalåtkomst till uppgifter i skatteregistren
medges endasi i den mån behovel all snabbt och enkelt få tillgång lill uppgiftema
väger tyngre än den risk från integritetssynpunkt som terminalålkomsl anses
medföra.

Inom
de flesta av mervärdeskatleenheternas funktioner finns ett stort behov av att
snabbt få tillgång till registrerade uppgifter om mervärdeskall. Ett sådant
rationellt utnyttjande av terminalsystemet utgör en stor del av de
rationaliseringsvinster som del nya systemet avses ge.

Terminalåtkomst
till uppgifter om mervärdeskatt bör tillåtas i huvudsak i samma utsträckning
som f. n. gäller beträffande uppgifter om direkt skall. Terminaltillgång med
riksåtkomst bör alltså finnas till de gmnduppgifler för registerföringen som
avses i 5 och 6 §§, lill deklarations- och betalningsuppgifterna i 7 § 3 och
till anståndsuppgifterna i 7 § 5. Praktiska skäl talar för riksåtkomst via terminal
också tiU uppgifterna om indrivningsresultat i 7 § 9 och om näringsidkares
postgiro- och bankgironummer i 7 § 15. Riksåtkomsl är här motiverad eftersom en
person kan vara registrerad till mervärdeskatt i flera län. Någol slörre behov
av riksåtkomsl lill de uppgifter om beslut om beskattning som avses i 7 § 8
torde däremot inle föreligga.

Terminalåtkomst
medges inte f.n. tUl de särskUda taxeringsuppgifterna rörande rörelseidkare m.
fl. om omsättning, bmttovinst, nettointäkl m. m. (7 § 17). Dessa uppgifter har
i avvaktan på det nya ADB-systemet för mervärdeskatt hittills lagrats åtskilda
från övriga företagsskatteuppgifter på magnetband, varför terminalåtkomst av
tekniska skäl inte heller har varit genomförbar.

Etl
väsentligt syfte med det nya systemet är att förbättra möjligheterna till ett
enkelt informationsutbyte mellan skatteförvaltningens olika enheter. För att
delta utbyte skaU bU smidigt krävs att de särskilda laxerings-uppgifterna
tekniskt integreras med övriga företagsskalleuppgifter och att de hålls
tillgängliga via terminal. En snabb åtkomst tUl sådana uppgifter skulle i hög
grad underlätta beskaltningsarbetel inte minst på mervärdeskatteområdet. Den
skulle ge etl bredare beslutsunderlag t. ex. vid granskningen av
deklarationerna med deras begränsade innehåll, vid skönsbeskattningen i
avsaknad av deklaration och vid urval av skattskyldiga för revision. Med
terminalåtkomst skuUe även det tidsödande arbetet med

Prop. 1982/83:83 17

rekvirering
och eftersökning av inkomstdeklarationer ofta kunna undvikas, eftersom
uppgifter om omsättning, bmttovinst, resultatet av kontantberäkningar etc. kan
vara tillräckliga som underlag för ställningstagande till om ytterligare
kontrollåtgärder är nödvändiga. Jag föreslår därför att de uppgifter som avses
i 7 § 17 görs tUlgängliga via terminal. Omsättningsuppgiften är SärskiU värdefuU.
Denna bör därför omfattas av riksåtkomst. Beträffande de andra uppgifterna i
punkt 17 torde länsåtkomst vara tillräcklig.

Vad jag nu föreslagit
avser terminalåtkomst för skattemyndigheterna, dvs. RSV, länsstyrelsema och de
lokala skattemyndigheterna. Även kronofogdemyndigheterna har emellertid terminallillgång
till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret. Denna registeråtkomsl
utgör ett betydelsefuUt underlag för kronofogdemyndighetemas utredning och
slutliga bedömning av gäldenärens betalningsförmåga och myndigheternas val av
indrivnings-åtgärd. Genom terminalåtkomst till uppgifter om mervärdeskatt
underlättas kronofogdemyndighetemas arbete och den bör därför gälla även dessa
uppgifter. Någon justering av ätkomstbeslämmelserna i 10 § behövs inte för att
kronofogdemyndigheterna skall få denna terminaltillgång.

Jag
har föreslagit att 7 § 9 som avser mål som lämnats för indrivning tiU kronofogdemyndighet
samt ackord, likvidation, konkurs och betalningsinställelse utökas med uppgift
om indrivningsresultat och att skattemyndig-hetema ges riksåtkomsl till dessa
uppgifter. Något behov för kronofogdemyndigheterna av terminalåtkomst till
dessa uppgifter via skatteregislrel torde inte finnas. Jag är därför inte f. n.
beredd att låta kronofogdemyndigheternas terminalålkomsl omfatta 7 § 9,

Utlämnande
m. m.

I 12
§ föreskrivs att uppgift i skatteregister om en registrerads namn,
personnummer, adress, civilstånd eller kyrkobokförings- och mantals-skrivningsförhåUanden
får - utan hinder av vad som är föreskrivet i annan lag - lämnas ut tUl en
enskild om det inte av särskUd anledning kan antas att den registrerade eller
någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Detsamma gäUer enligt 21 §
ML i fråga om uppgifter i de nuvarande mervärdeskatteregistren om en registrerads
registreringsnummer, namn, adress, firma och verksamhet. Dessa bestämmelser
utgör undantag från del absoluta sekretesskydd som i princip råder inom
skatteverksamheten.

Bestämmelsen
i 12 § har motiverats med att skatlemyndighelerna med hjälp av ADB-lerminaler
snabbt bör kunna lämna bl. a. vissa uppgifter som arbetsgivarna behöver för
uppbördsarbetet och alt samma slags uppgifter har det svagare sekretesskyddet
när det förekommer i folkbokföringsverksamheten. Undantaget i 21 § ML har
tillkommit för atl göra det möjligt t. ex. för någon som överväger att anlita
en entreprenör att kontrollera om denne är registrerad som redovisningsskyldig tiU
mervärdeskatt.

Eftersom
det centrala skatteregistret i det nya systemet skall innehålla

Prop. 1982/83:83 18

uppgifter
om mervärdeskatt, bör ocksä av SRL framgå atl ett utlämnande kan få ske av de
uppgifter som avses i 21 § ML. Detta bör komma till uttryck i 12 § SRL. Där bör
dessutom anges alt utlämnande kan ske av uppgifter som rör registerföringen av
organisationsnummer. Hit hör inle bara identifikationsuppgifter som t. ex. namn
och säte utan också uppgifter om beslut om konkurs eUer likvidation. Även
uppgift om dagen för civilståndsändring bör anges. Vidare bör paragrafen
utformas så atl uppräkningen av de skilda uppgiftema kan bli enklare.

Jag
vUl här också ta upp en fråga som rör den av riksdagen nyligen antagna lagen
(1982:1006) om avdrags- och uppgiflsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar. EnUgt lagen skall en uppdragsgivare i vissa fall vid
utbetalning av ersättning på gmnd av ett uppdrag göra avdrag med 50% av
ersättningen och betala in del innehållna beloppet tiU länsstyrelsen. Avdragsskyldighet
föreligger inte bl. a. om uppdragstagaren är fysisk person och betalningen eriäggs
mot faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och personnummer,
ersättningens storlek samt uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att
betala preUminär B-skatt. Uppdragsgivaren kan göras betalningsskyldig för det
belopp han underlåtit alt innehålla och kan även ådömas böter. En
uppdragsgivare som vill kontrollera humvida uppdragstagaren skaU betala preUminär
A-skatt eUer B-skatl bör självfallet kunna få upplysningar om detta hos
skattemyndigheterna.

Uppgift om vilket slag av preliminär
skatt som en fysisk person skall betala finns lagrad i det centrala skatteregislrel.
Uppdragsgivarnas behov av att på ett enkelt sätt få denna information bör
därför kunna tillgodoses genom att information lämnas ut från registret. I den
mån de aktuella uppgifterna inte kan hänföras till beskattningsbeslut, som
enligt 9 kap. I § sekretesslagen (1980:100) är offentiiga, råder sekretess,
varför elt utiämnande till enskilda i dessa fall förutsätter all sekretessen
begränsas. Någol skäl för att bibehålla sekretessen för dessa uppgifter har jag
inle funnit. Jag föreslär därför att 12 § SRL avfattas så att uppgift om det
slag av preliminär skatt som fysisk person skall betala får lämnas ut till
enskilda i samma utsträckning som gäller för uppgift om atl någon är
registrerad till mervärdeskatt. Jag föreslår vidare att det i 5 § uttryckligen
anges att det centrala skatleregistret skall innehålla uppgift om vilket slag
av preliminär skatt som fysisk person skall betala.

Som
jag tidigare har nämnt, skall det centrala skatteregislrel innehålla uppgift om
registrering enligt ML. Sådana uppgifter ingår fr. o. m. år 1981 i företagsskatteregistret.
Med hänsyn härtiU finns det inle längre något behov av föreskriften i 21 §
första stycket ML, enligt vilken varje länsstyrelse skall föra register över
dem som har registrerats inom länet. Denna bestämmelse bör därför utgå. Detta
bör också gälla utlämnadeföreskriften i paragrafens andra stycke som jag föreslagU
skall överföras tiU 12 § SRL.

De
bestämmelser som meddelats genom SRL är enligt regeringsformen

Prop.
1982/83:83 19

inte
av det slaget att de kräver lagform. Ändringen i ML är, som jag nämnt ovan, av
rent teknisk natur. Lagrådets yttrande erfordras därför enligt min mening inte
över de nu framlagda ändringsförslagen.

7
Hemställan

Med
hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättade förslag tUl

1.
lag om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343),

2.
lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt.

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983