Prop. 1982/83:88

Prop.
1982/83:88

Regeringens proposition

1982/83:88

om
utformningen av ett flerbarnstillägg för studerande i åldern 16-19

o

ar;

beslutad
den 13 januari 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

INGVAR
KARLSSON

STEN
ANDERSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen (1982/83:55) om upphävande av beslutet om karensdagar, m.m.
aviserades att rätten till flerbarnstillägg skulle föreslås bli utvidgad dll att
omfatta även studerande i åldern 16-19 år.

I
denna proposition föreslås en sådan utvidgning av rätten till flerbarnstillägg.

1
Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr i

Prop.
1982/83:88 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag

deb att 4 a § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 2 b §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2b§

Med de barn som berättigar till flerbarnstillägg enligl 2
a § skall jämställas barn som fylll 16 år, men i övrigt uppfyller kraven för
barnbidrag enligt denna lag, och som bedriver studier som ger rått till
förlängt barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen (1973:349) eller
studiehjälp enligt 3 kap. samma lag.

Som barn enligt första stycket räknas studerande från och
med kvartalet varunder barnet börjar studera och längst till och med det andra
kvartalet det år under vilket den studerande fyller 20 år. Den studerande
skall stadigvarande sammanbo med den bidragssökande för atl berättiga till flerbarnstUlägg.

Studerande som deltar i undervisning som omfattar kortare
tid än åtta veckor eller deltidsundervisning inräknas ej i barnantalet.
Detsamma gäller studerande som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel oberoende
av föräldramas ekonomi enligt 3 kap. 12 § andra stycket 3 studiestödslagen
(1973:349) eller som är gifta.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av
bestämmelserna i denna paragraf skall anmäla detta till den allmänna
försäkringskassan.

4a§i

Rätten att uppbära flerbarnstilläg- Rätten
att uppbära flerbarnstill-

get tillkommer den som uppbär all- lägg tillkommer
den som uppbär mänt barnbidrag föi de barn som allmänt barnbidrag för de
barn som

1 Senaste lydelse 1981:702.

Nuvarande lydelse

flerbarnstillägget avser. Har barnbidragen olika
bidragsmottagare betalas flerbarnstillägget till kvinnan eller, om
bidragsmottagarna gör anmälan härom, till mannen.

Föreslagen lydelse

flerbarnstillägget avser. Om barnbidrag har slutat utgå
för alla de barn som flerbarnstillägget avser, tillkommer rätten alt uppbära flerbarnstill-lägget
barnens vårdnadshavare. Om alla barn som berättigar till flerbarnstillägget är
myndiga, eller om barnen saknar vårdnadshavare, tillkommer rätten den eller de
föräldrar som bamen stadigvarande sammanbor med.

Skulle
enligt första stycket två personer kunna uppbära flerbarnstillägget, betalas
detta till kvinnan eller, om de gör anmälan härom, till mannen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Prop.
1982/83:88 4

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-01-13

Närvarande: statsråden I. Carlsson, ordförande, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Rainer, Boström, Bodström,
Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström.

Föredragande: statsrådet Andersson.

Proposition om utformning av flerbarnstillägg för
studerande ungdomar i åldern 16-19 år

1 Inledning

Regeringen föreslog i propositionen 1982/83:55 om
upphävande av beslutet om karensdagar, m. m. bl. a. att flerbarnstilläggen
skulle fördubblas fr. o. m. den 1 januari 1983. Riksdagen har antagit detta förslag
(SoU 1982/83:12, rskr 100). Flerbarnstillägg kommer i fortsättningen att utgå
med belopp motsvarande ett halvt barnbidrag, f. n. 1 650 kr. per år för
familjer med tre barn. För varje ytterligare barn i familjen kommer ett belopp
motsvarande ett helt barnbidrag, f. n. 3 300 kr., att utgå i flerbarnstillägg
per år.

Jag pekade i mitt anförande till den refererade
propositionen på atl familjer med barn och i synnerhet familjer med många barn
de senaste åren kommit i en särskilt utsatt ekonomisk situation.

Detta är i hög grad giltigt för familjer med studerande
barn. Olika beräkningar av barnkostnader - bl. a. konsumentverkets - visar att
kostnaderna för den grundläggande konsumtionen för barn i åldern över 16 år är
höga. Mot denna bakgrund anmälde jag i mitt anförande fill propositionen
1982/83:55 att jag avsåg att föreslå regeringen att senare återkomma med
förslag om hur även barn över 16 år som studerar skall kunna medräknas vid
bedömning av rätt till flerbarnstillägg.

Familjeekonomiska kommittén har i augusti 1981 överlämnat
en promemoria (Ds S 1981:12) med förslag fill utformning av flerbarnsfillägg
för 16-19-åringar. Promemorian har varit remitterad fill riksförsäkringsverket
och centrala studiestödsnämnden. En sammanfattning av kommitténs förslag
återfinns i bilaga 1 och remissyttrandena i bilagorna 2 och 3. Jag avser nu att
ta upp förslaget till behandling.

Prop. 1982/83:88 5

2 Nuvarande administration och utformning av barnbidrag
och studiebidrag

Allmänna barnbidrag och flerbarnstillägg administreras av
de allmänna försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket är central
förvaltningsmyndighet.

Flerbarnstillägg utgår till vårdnadshavare som uppbär
barnbidrag för tre eller flera barn. Flerbarnstillägg kan också utgå om två vårdnadshavare
var för sig uppbär allmänt barnbidrag, med beaktande av det sammanlagda
barnantalet, under förutsättning att de stadigvarande sammanbor och är eller
har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.
Fosterbarn berättigar inte fill flerbarnsfillägg eftersom ersättning för
fosterbarn utgår i särskild ordning. Barn som vistas på anstalt berätfigar inte
heller till flerbarnstillägg.

Allmänt barnbidrag och flerbarnsfillägg utgår normalt utan
ansökan. I vissa situationer är dock en anmälan nödvändig för att
försäkringskassan skall kunna betala ut flerbarnstillägg. Det gäller de fall då
barn som skall räknas samman har olika vårdnadshavare. Flerbarnstillägget
betalas ut fill den förälder som har den rättsliga vårdnaden om barnen. Om de
barn som gemensamt kvalificerar familjen till flerbarnstillägg har olika
mottagare av barnbidraget betalas tillägget normalt ut fill kvinnan. Det finns
dock en möjlighet att överföra rätten att uppbära flerbarnstillägget fill
mannen.

Allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg utbetalas
kvartalsvis i januari, april, juli och oktober varje år. Bidragen utgår fr. o. m.
kvartalet efter det att rätt till bidrag uppkommit och längst t. o. m. det
kvartal barnet fyller 16 år.

Elever i grundskolan, som uppnått sådan ålder att de inte
längre får allmänt barnbidrag, erhåller studiestöd i form av förlängt
barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1981:579).

För studerande i åldersgruppen 16-20 år i gymnasieskolan
och vissa andra utbildningar utgår studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen.
Studiehjälp består av studiebidrag jämte tillägg, återbetalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning. Studiebidraget utgår med samma belopp
per månad som barnbidraget. Dock utgår det bara för nio månader per år.

I studiestödslagen föreskrivs närmare vilka studier som
berättigar till förlängt barnbidrag. Där anges också att regeringen bestämmer
de läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studier berättigar till
studiehjälp. Studiestödsförordningen (1973:418, omtryckt 1975:390) innehåller
en förteckning över dessa läroanstalter och utbildningslinjer.

r Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr I

Prop.
1982/83:88 6

3 Utformning av regler för flerbarnstillägg för studerande
ungdomar

Flerbarnstillägg utgår om det i familjen finns tre barn
och utökas för varje barn därutöver. I fortsättningen bör också barn som är
över 16 år och bedriver studier på grund- och gymnasieskolenivå ingå i kretsen
barn som berättigar fill flerbarnsfillägg.

Enligt familjeekonomiska kommitténs mening bör så långt
möjligt reglerna för utvidgning av flerbarnstilläggen knyta an fill nu gällande
regler för flerbarnstillägg resp. föriängt barnbidrag och studiebidrag inom
studiehjälpen. Kommittén förordar att om den unge vid kvartalets ingång
studerar på ett sådant sätt att han är berättigad till något av dessa bidrag så
bör också flerbarnstillägg utgå om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.
Kommittén föreslår att flerbarnstillägg skall kunna utgå längst t. o. m. andra
kvartalet det år den unge fyller 20 år. Jar har - liksom remissinstanserna -
inget att invända mot dessa förslag.

När det gäller sambandet mellan flerbarnstillägg och
studietid föreslår kommittén att flerbarnsfillägg inte skall avse kortare fid
än ett kvartal utan alltid utgå för hela kvartal. Kommittén föreslår vidare att
flerbarnsfillägget inte skall utgå per läsår eller termin utan att hela
utbildningen- även flerårig - skall betraktas som en sammanhängande fidsperiod.
Studierna anses således inte upphöra under loven. Kommitténs förslag innebär t.
ex. att under tvåårig utbildning som börjar den 20 augusfi första läsåret och
slutar den 10 juni andra läsåret kan flerbarnsfillägg utgå för sju kvartal.
Kommittén förordar vidare att sommarlovet inte skall betraktas som
studieuppehåll för de elever som direkt efter grundskolan fortsätter till
gymnasieskolan eller annan i detta sammanhang likställd utbildning. En tvåårig
utbildning som påbörjas direkt efter avslutad grundskola kan således berättiga
till fillägg för åtta kvartal.

Jag ansluter mig till kommitténs principiella uppfattning,
men vill förorda en något annorlunda praktisk utformning. Enligt min mening bör
således ett kvartal under vilket den unge studerar alltid berättiga till
flerbarnstillägg. Detta innebär att med en tvåårig utbildning som börjar den 20
augusti första läsåret och slutar den 10 juni andra läsåret utgår flerbarnsfillägg
under åtta kvartal även om utbildningen inte påbörjats direkt efter avslutad
grundskola.

I nuvarande system för flerbarnsfillägg är samhörigheten
mellan barn och föräldrar enkelt reglerad så att som huvudregel flerbarnstillägg
utgår fill den som uppbär barnbidrag. Reglerna om flerbarnstillägg utgör alltså
i praktiken enbart särregler om barnbidragels storlek i familjer med tre barn
eller fler. Vid en utvidgning av systemet att gälla också för elever över 16 år
behövs däremot särskilda regler eftersom man går utöver åldersramen för barnbidrag
och kommer in på närliggande bidragssystems område.

Även när det gäller den utvidgade rätten till
flerbarnstillägg bör

Prop. 1982/83:88 7

samhörigheten mellan barn och föräldrar betonas genom att
tillägget betalas ut till vårdnadshavaren.

Familjeekonomiska kommittén föreslår att det för den som
inte längre står under någons vårdnad skall krävas att den unge bor fillsammans
med föräldrarna eller den ene av dem för att flerbarnstillägg skall kunna utgå.
Jag delar kommitténs ståndpunkt, men förordar att detta bör gälla samtliga barn
över 16 år.

Studiehjälp i form av återbetalningspliktiga studiemedel
kan i vissa fall utgå för deltidsstudier och studier som omfattar kortare tid
än åtta veckor. Jag anser atl de studerande som har sådana studiemedel inte
skall berättiga fill flerbarnstillägg.

F. n. finns möjlighet att i vissa fall uppbära återbetalningspliktiga
studiemedel för gymnasiestudier oberoende av föräldraekonomin. Kommittén
föreslår att den studerande i sådana fall inte skall berätfiga till
flerbarnstillägg. Jag har inle några invändningar mot förslaget. I de fall den
unge är gift bör denne inte heller grunda rätt till flerbarnstillägg till den
ursprungliga familjen.

De olika regler för utvidgning av rätteri till
flerbarnstillägg som här angivits är av det slaget att försäkringskassorna inte
automatiskt har fillgäng till alla de uppgifter som behövs för att besluta i
ärendena. Familjerna måste därför i dessa fall anmäla att de önskar uppbära flerbarnsfillägg.

4 Kostnader och ikraftträdande

Även den utvidgade rätten fill flerbarnstillägg skall
budgetmässigt behandlas som barnbidrag.

Familjeekonomiska kommittén har beräknat kostnaderna för
sitt förslag till 40 milj. kr. för helt år pä grundval av de nivåer för
flerbarnstillägg och det barnbidragsbelopp som då gällde. Genom det tidigare
nämnda beslutet av riksdagen har flerbarnstilläggen fördubblats samtidigt som
barnbidragsbeloppet, som de anknyter till, höjts till 3 300 kr. per barn och
år. Med dessa nya förutsättningar beräknar jag kostnaderna för den här
föreslagna reformen till 90 milj. kr. för helt år.

Jag föreslår att de nya reglerna träder i kraft den 1 juli
1983.

I anslagsframställningen för nästkommande budgetår (prop.
1982/83:100, bilaga 7, punkt C 1) har dessa kostnader inräknats. Jag avser att
senare återkomma lill regeringen angående kostnaderna för information om det utvidgade
flerbarnsfillägget.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för
utbildningsdepartementet.

5 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom
socialdepartementet upprättats förslag fill lag om ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag.

Prop.
1982/83:88 8

6 Specialmotivering

Bestämmelserna om flerbarnstillägg för barn under 16 år
finns i 2 a och 4 a §§ lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

2b§

Flerbarnsfillägg som avser barn under 16 år utgår om någon
uppbär allmänt barnbidrag för tre eller flera barn. Tillägget är på detta sätt
direkt bundet fill barnbidraget.

Såsom angivits i de allmänna övervägandena skall rätten fill
flerbarnsfill-lägg utökas så att även barn över 16 år kan grunda rätt fill
bidrag. I den nya 2 b § anges de närmare villkoren för att dessa barn skall
medräknas.

12 b §
första stycket anges att barn som fyllt 16 år, under vissa villkor, skall
jämställas med de barn som grundar rätt fill flerbarnsfillägg enligt 2 a §.
Även barn över 16 år måste uppfylla de allmänna förutsättningarna som anges i 1
§ lagen om allmänna barnbidrag. Detta innebär att barn som är svenska
medborgare och bosatta i riket berättigar till den nya ersättningen. I fråga om
barn som inte är svenska medborgare fordras, förutom att de är bosatta i riket,
anfingen att barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket
eller att barnet eller.en av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket.
Genom anknytningen till 2 a § kommer reglerna om flerbarnstillägg automatiskt
att gälla oavsett om det utgår enbart för barn under resp. över 16 år eller för
en kombination av sådana barn. De barn som anges i denna paragraf skall således
räknas samman med de barn som anges i 2 a § vid beräkning av
flerbarnstillägget. Likaså kan barn som här avses tas med i beräkningen vid
sådan sammanräkning som avses i 2 a § tredje stycket. Av anknytningen fill 2 a
§ följer även att fosterbarn som avses i 4 § tredje stycket och barn som vistas
på institution inte skall medräknas även om de fyllt 16 år.

För att barn över 16 år skall berättiga fill
flerbarnstillägg krävs att de studerar. De studier som därvid skall beaktas är
sådana för vilka förlängt barnbidrag eller studiehjälp kan utgå enligt
studiestödslagen (1973:349 omtryckt 1981:579). Dessa studiestöd utgår i princip
för studier i grund- och gymnasieskolor.

12 kap. 1
§ studiestödslagen anges, bl. a. genom hänvisning till 33 och 34 §§ skollagen
(1962:319), vilken utbildning som förlängt barnbidrag kan utgå för. Detta utgår
enligt huvudregeln till elever i grundskola. Förlängt barnbidrag kan även utgå fill
elever vid statsunderstödda eller under statlig tillsyn ställda privatskolor
och riksinternatskolor som meddelar undervisning på grundskolenivå. Vidare
inbegrips studier vid särskolor och s. k. särskild undervisning då eleven på
grund av handikapp, långvarig sjukdom eller liknande omständigheter inte kan
delta i den ordinarie undervisningen.

För studier över grundskolenivå anges i 3 kap. 1
§ första stycket

Prop.
1982/83:88 9

studiestödslagen att studiehjälp, vilken utgår bl. a. som
studiebidrag jämte fillägg, utgär till studerande vid de läroanstalter och
utbildningslinjer regeringen bestämmer. Dessa läroanstalter och
utbildningslinjer anges i en bilaga till studiestödsförordningen (1973:418,
omtryckt 1975:390). En förutsättning för att studiehjälp skall utgå är, i
likhet med vad som gäller för grundutbildningar, att skolorna är stafliga,
statsunderstödda eller ställda under stafiig tillsyn.

I
paragrafens andra stycke har tagits in en bestämmelse som innebär att samma
övre åldersgräns skall gälla för rätten till flerbarnsfillägg som för
studiehjälp. Flerbarnsfillägg skall i princip kunna utgå för barn som går i
grundskola eller bedriver gymnasiala eller liknande studier. 13 kap. 1 § andra
stycket studiestödslagen anges den övre åldersgränsen för studiestöd i form av
studiehjälp för gymnasiestudier. Studiehjälp för gymnasiala eller liknande
studier, bl. a. studiebidrag, utgår längst t. o. m. första kalenderhalvåret det
år under vilket den studerande fyller 20 år. Detta innebär att en elev som
börjar skolan vid sju års ålder och inte förlorar något år i skolan kan få
studiebidrag inom ramen för reglerna för studiehjälp under en fyraårig
gymnasieutbildning. En elev kan förlora ett år och ändå få sådant studiebidrag
under en treårig gymnasieutbildning eller förlora två år och få sådant
studiebidrag under två års gymnasiala studier. Flerbarnstillägg för studerande
kan - med nuvarande kvartalsvisa utbetalningsregler- betalas ut längst t.o.m.
andra kvartalet det år denne fyller 20 år.

Enligt 2 §
utgår allmänt barnbidrag fr. o. m. kvartalet efter del att barnet fötts eller
rätlen till barnbidraget eljest uppkommit och t. o. m. det kvartal varunder
barnet fyller 16 år. Som anges i 11 § betalas barnbidraget ut kvartalsvis. 13 §
stadgas atl om något inträffar som innebär att barnbidraget inte längre skall
utgå så skall bidraget dras in fr. o. m. kvartalet efter det varunder
förändringen ägde rum. I 2 b § andra stycket har en specialregel införts
beträffande rätten till flerbarnstillägg grundat på ett barn som fyllt 16 år.
Rätten att åberopa detta barn uppkommer under det kvartal då barnet börjar
studera. Detta innebär bl. a. att en sjuttonåring som gjort ett studieuppehåll
och återigen börjar studera i augusti ett visst år kan berättiga fill
flerbarnstillägg redan fr. o. m. utbetalningen för tredje kvartalet. Denna
regel har tillkommit eftersom studiekravet ger fler möjligheter att gå in i och
ut ur systemet än de bestämmelser om ålder m. m. som nu finns i lagen. Detta
beror på studieuppehåll, studieavbrott samt studielängden vid olika utbildningar.
Rätten till flerbarnstillägg grundat på studier upphör dock enligt huvudregeln
i 3 § kvartalet efter det att förändringen inträffade.

Det
anförda innebär t. ex. att under en tvåårig utbildning som börjar den 20
augusti första läsåret och slutar den 10 juni andra läsåret utgår
flerbarnstillägg för tredje och fjärde kvartalet första året, fyra kvartal
andra året och två kvartal det tredje året. En tvåårig gymnasial utbildning som
påbörjas direkt efter grundskolan berätfigar således till flerbarnsfillägg för
åtta kvartal. Flerbarnstillägg kan inte avse kortare tid än ett kvartal. En

Prop. 1982/83:88 10

1 utbildning som börjar och slutar under samma kvartal ger
dock flerbarnstill-' lägg för det kvartalet enligt vad nyss sagts, om studierekvisitet
är uppfyllt.

För att studerande skall inräknas för rätt till
flerbarnstillägg krävs enligt andra stycket sista punkten att de stadigvarande
sammanbor med den bidragssökande föräldern. Försäkringskassan bör härvid inte
behöva kontrollera de faktiska boendeförhållandena. Kontroll av kyrkobokföring
är tillfyllest. En del elever bor inackorderade på skolorten. Dessa elever bör
anses bo i föräldrahemmet om de fortfarande är kyrkobokförda hos sina föräldrar
eller den ene av dem.

13 kap. 4 § studiestödslagen finns minimikrav angivna i
fråga om kurslängd och undervisningens omfattning för erhållande av
studiebidrag jämte tillägg. Huvudregeln är att studierna måste bedrivas vid
heltidsundervisning som omfattar minst åtta veckor. Regeringen kan emellertid
medge undantag från denna regel. Studiehjälp i form av äterbetalningsplikfiga
studiemedel kan i vissa fall utgå för deltidsstudier och studier som omfattar
kortare tid än åtta veckor. I paragrafens tredje stycke har en bestämmelse
införts som säger att sådana studerande inte skall berätfiga fill flerbarnsfillägg.

De barn som har äterbetalningsplikfiga studiemedel
oberoende av föräldrarnas ekonomi skall enligt paragrafens tredje stycke inte
heller . berättiga till flerbarnstillägg.

En studerande som fyller lägst 18 år under det kalenderår
då läsåret börjar kan få återbetalningspliktiga studiemedel som prövas enbart
mot hans egna ekonomiska förhållanden. Syftet med dessa regler, som trädde i
kraft den 1 juli 1979, är i första hand att studerande som går i gymnasial
utbildning och som har uppnått myndighetsåldern på egen hand skall kunna
finansiera sina studier oberoende av föräldrarnas ekonomi. Denna möjlighet är
begränsad till de myndiga elever som brutit sambandet med föräldrarnas ekonomi.
Närmare bestämmelser om vad som menas med att ha brutit med föräldraekonomin
återfinns i 3 kap. 21 d § studiestödsförordningen och innebär att den
studerande stadigvarande skall vara bosatt i annan bostad än sina föräldrars
samt ha en självständig ekonomi. Bestämmelsen innehåller vidare ett krav att
den studerandes föräldrar skall intyga att sambandet med föräldraekonomin har
brutits. Informafion om vilka elever som uppbär dessa äterbetalningsplikfiga
studiemedel finns samlad i centrala studiestödsnämndens informationssystem.
Möjlighet finns därför att kontrollera om en studerande uppbär denna form av
studiehjälp.

I tredje stycket anges slutligen att inte heller de
studerande över 16 år som är gifta skall grunda rätt till flerbarnsfillägg.

Det finns inga centralt sammanhållna uppgifter om vilka
barn som är studerande. Den som önskar uppbära flerbarnstillägg omfattande
studerande ungdomar som fyllt 16 år måste därför anmäla detta till den allmänna
försäkringskassan. Om detta stadgas i 2 b § fjärde stycket. Anmälan bör
innehålla uppgifter om vilket barn och vilken utbildning det gäller, när

Prop.
1982/83:88 11

utbildningen
börjar och slutar samt vid vilken skola den bedrivs. Har barnet fyllt 16 år
måste bidragssökanden uppge var barnet stadigvarande bor. Vidare bör uppges om
den studerande uppbär ålerbelalningspliktiga studiemedel oberoende av
föräldrarnas ekonomi.

Det
bör framgå av den information som lämnas på anmälningsblanketten att det
åligger anmälaren att meddela eventuella förändringar som kan påverka rätten
till flerbarnsfillägg.

För
att flerbarnstillägg skall utgå för barn som är över 16 år måste såsom nämnts
en anmälan göras. Om barnet slutar grundskolan i juni månad och har för avsikt
att fortsätta med gymnasiestudier till hösten kan del barnet medräknas i
underlaget för bedömningen av flerbarnstillägget för tredje kvartalet och
ersättning utgå i juli månad. Om det senare visar sig att barnet av någon
anledning inte börjar studera bör det åligga den anmälningsskyldige att anmäla
detta förhållande.

Om
orsaken fill atl studierna inte påbörjas var svår att förutse vid anmälningsfillfället
bör vid en tillämpning av 12 § återbetalningsskyldigheten för det utbetalda
flerbarnstillägget kunna efterges.

4a§

I
4 § finns regler om vem som har rätt atl uppbära barnbidrag. Rätten att uppbära
bidraget grundas enligt huvudregeln på den rättsliga vårdnaden.

Flerbarnstillägg
skal) enligt 4 a § betalas ut lill den som uppbär barnbidrag för de barn som
grundar rätt fill tillägg. Härmed inbegrips även de som likställs med föräldrar
i 4 § andra stycket. Utökningen av begreppet barn enligt 2 b § innebär att i
det barnantal som berätfigar fill fillägg kan ingå barn för vilka barnbidrag
inte längre utgår. Även i dessa fall är huvudregeln den att flerbarnstillägget
betalas ut till den som uppbär barnbidrag för något eller några av barnen.

14
a § första stycket andra och tredje punkterna regleras de situafioner då barnbidraget
har slutat utgå för alla barn som berätfigar familjen till flerbarnstillägg. Då
skall tillägget betalas ut till den som har vårdnaden om barnen, eller är
berättigad enligt 4 § andra stycket. Detta gäller även i de fall något av de
bidragsberättigande barnen är myndigt. Även i detta fall betalas ersättningen
till vårdnadshavaren.

Slutligen
kan - sannolikt i ett fåtal fall - alla barn som omfattas av flerbarnsfillägget
vara myndiga och således inte stå under någons vårdnad. Då skall rätten att
uppbära tillägget tillkomma den förälder som barnen stadigvarande bor hos.

Enligt
andra stycket skall analogt med övriga bestämmelser i 4 § - om det finns två
möjliga bidragsmottagare - tillägget betalas ut till kvinnan eller, om bidragsmottagarna
gjort anmälan härom, fill mannen.

Prop. 1982/83:88 12

7
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslaget fill lag om ändring
i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

Prop.
1982/83:88 13

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkande från familjeekonomiska
kommittén (Ds S 1981:12)

Fr. o. m. den 1 januari 1982 får familjer med tre eller
fler barn ett s. k. flerbarnstillägg. I detta betänkande redovisar
familjeekonomiska kommittén överväganden och förslag angående en utvidgning av
detta slöd. Förslagel innebär att även barn som fylll 16 år får räknas med då
man bedömer rätten fill flerbarnstillägg. Ett villkor är att barnen följer undervisningen
vid läroanstalt där studier normall ger rätt till förlängt barnbidrag eller
studiebidrag.

Utbildning, arbetsmarknad m. m. för 16-19-åringar

I kapitel 1 redovisas vissa förhållanden rörande
utbildning, arbetsmarknad m. m. för 16-19-åringar. Ungdomar i denna ålder utgör
en helt dominerande och, under de år vi granskat, ökande andel av eleverna i
gymnasieskolan. År 1978 återfanns 47,5 % av 16-19-åringarna i gymnasieskolan.
Av 16-åringarna gick samma år närmare 80 % i gymnasieskolan. Andelen sjunker
sedan och omkring en tredjedel av 18-åringarna och en fiondel av 19-åringarna
studerar i gymnasieskolan. I samma kapitel redovisar vi också uppgifter
angående övriga icke obligatoriska utbildningar som vänder sig till bl. a. 16-19-åringar.

Arbetslösheten bland ungdomar i de aktuella åldrarna har
ökat under senare år. Under åren 1978 och 1979 var enligt
arbetskraftsundersökningarna i genomsnitt omkring 18 000 16-19-åringar
arbetslösa varje månad. Andelen sysselsatta var under åren 1979 och 1980
omkring 50 % medan andelen studerande varierade mellan 39 och 45 %.

De flesta ungdomar i 16-19-årsåldern bor kvar hos
föräldrarna. Detta gäller pojkarna i högre utsträckning än flickorna.

Enligt en rapport som publicerats av skolöverstyrelsen (Pl
1979:6) förvärvsarbetade ca en tredjedel av eleverna på gymnasiets tre-
fyraåriga linjer under terminerna. Flertalet arbetade under veckosluten men 9 %
av eleverna arbetade före eller efter skoldagen. I stort selt samtliga arbetade
under ferierna.

Försök att beräkna kostnaderna för barn i olika åldrar har
gjorts, bl. a. av konsumentverket och sparbankernas budgetrådgivning. De
individuella kostnaderna för en 16-17-åring uppskattas till ca 9 500 kr. per år
(januari 1981). Detta belopp omfattar bl. a. inte kostnader för bostad.

Båda dessa beräkningar visar alt kostnaderna (exkl.
kostnader för barnomsorg) ökar med barnets ålder. Enligt reglerna för
existensminimum och bidragsförskott förutsätts kostnaderna vara desamma oavsett
barnels ålder.

Prop.
1982/83:88 14

Överväganden

En rad familjepolitiska stöd bortfaller då barnen är i de
övre tonåren.

Rätten till förvärvsavdrag upphör således då barnel fyller 16 år, då även

barnbidraget slutar utgå. Skattereduktion för ensamstående med barn,

barnpension från folkpensioneringen och bidragsförskott upphör vid 18 år.

Barnpension från ATP slutar utgå vid 19 år. Bostadsstöd i form av statligt och

statskommunall bostadsbidrag upphör i princip vid 17 år. Det förstnämnda

ersätts för familjer med studerande barn av det inkomstprövade tillägget

inom studiehjälpen och det sistnämnda fortsätter att utgå för barn med

studiebidrag eller förlängt barnbidrag.

Studiehjälpen - som förutom de nämnda stödformerna, studiebidrag
och inkomstprövat fillägg, innehåller bl. a. behovsprövat tillägg, rese- och
inackorderingstillägg - ger för flertalet elever en ekonomisk ersätlning som
per år räknat är tre fjärdedelar av barnbidraget. I begränsad omfattning kan
återbetalningspliktiga studiemedel utgå.

Den sammanlagda effekten av bortfallande familjepolitiska
stöd och de högre kostnaderna för äldre barn kompenseras, enligt
familjeekonomiska kommitténs uppfattning, inte fullt ut av det studiesociala
stödsystemet. Studiestödsutredningens förslag om förbättrad studiehjälp torde
inte komma att genomföras i det rådande samhällsekonomiska läget. Mol denna
bakgrund anser vi det naturligt att studerande barn som fyllt 16 år får
medräknas då man fastställer rätten fill flerbarnstillägg. Vi vill dock betona
alt en sådan reform inte gör anspråk på att lösa alla de ekonomiska problem som
familjer med barn i de övre tonåren kan ha. Etl verkningsfullare steg i denna
riktning skulle kunna vara att höja åldersgränsen för det allmänna barnbidraget
till 18 år. Vi överväger att i ett senare skede av utredningsarbetet närmare
granska effekterna av en sådan åtgärd.

Även då det gäller flerbarnstillägget kan alternativa
åldersgränser komma ifråga. Vi har i första hand övervägt följande alternativ.

1.
Flerbarnstillägg
utgår till familjer med tre eller flera barn under 18 år.

2.
Barn som fyllt
16 men inte 18 år får räknas med då man fastställer rätten fill
flerbarnstillägg under förutsättning alt de bedriver grundskole- eller
gymnasiestudier.

3.
Barn som fyllt
16 år räknas med då man fastställer rätlen till flerbarnstillägg under
förutsättning att de bedriver grundskole- eller gymnasiestudier och inte har
uppnått den ålder då rätten till studiehjälp upphör.

Vid val av alternativ 1 och alternativ 3 skulle ungefär
lika många hushåll, inemot 40 000, beröras av reformen. Kostnaderna skulle i
båda fallen belöpa sig på ca 40 milj. kr. per år. Om man väljer alternativ 2
skulle ca 27 000 hushåll beröras och den årliga kostnaden skulle bli ca 30
milj. kr. Då vi övervägt de olika alternativen har vi noterat att det är
förknippat med vissa principiella och administrativa nackdelar atl överskrida
åldersgränsen 18 år.

Prop.
1982/83:88 15

Även kravet på studier medför vissa nackdelar, t. ex. att
hushåll med barn i de aktuella åldrarna som varken förvärvsarbetar eller
studerar ställs utanför reformen. Vid en sammanvägning av argumenten för och
emot de olika alternativen har vi emellertid funnit att vi bör förorda alternafiv
3. Principiella och administrafiva svårigheter är enligt vår mening i detta
fall av mindre betydelse i jämförelse med det faktum att familjernas
försörjningsbörda inte förändras nämnvärt i och med atl barnen fyller 18 år
och ännu inte har några inkomster.

Vi förordar därför att åldersgränsen för flerbarnstillägg
som omfattar studerande samordnas med åldersgränsen för studiebidrag. Detta
innebär att flerbarnstillägg senast kan ulgå för andra kvartalet det år eleven
fyller 20 år.

Administration

Vi föreslår att det utvidgade flerbarnstillägget - i
likhet med det som införs den 1 januari 1982 - författningsmässigt och
administrativt knyts till barnbidraget. Tillägget bör administreras av
riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

Studiestödsutredningen har föreslagit förenklingar av
administrationen av gymnasialt studiestöd. Förslaget innebär bl. a. atl
försäkringskassan skulle få information om alla som uppbär studiebidrag. Ett
genomförande av detta förslag skulle väsentligt förenkla administrationen av
ett flerbarnstillägg som omfattar elever fyllda 16 år som uppbär studiebidrag.
Bl. a. skulle tillägget i flertalet fall kunna utgå utan anmälan eller ansökan.
Vi anser därför att del skulle vara en fördel om förslaget genomfördes, men
menar att det ligger utanför våra direkfiv att avge förslag med denna innebörd.
Regeringen har emellertid givit centrala studiestödsnämnden i uppdrag att bl.
a. utreda möjligheterna att uppnå en rationellare administrativ hantering.

Information om vilka som uppbär förlängt barnbidrag och
studiebidrag finns f. n. inte hos riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna. Det ligger därför nära fill hands att knyta rätten till
flerbarnstillägg efter fyllda 16 år till det faktum att barnet studerar vid
grund- eller gymnasieskola eller någon annan av de läroanstalter som enligt
studiestödsförordningen normalt berättigar fill studiestöd. Rätten fill
flerbarnstillägg knyts inte till utgående studiestöd. Därigenom behöver beslut
om studiestöd inle fattas innan flerbarnstillägg kan utgå. Genom att knyta
rätten till flerbarnsstöd direkt till studierna kan man också undvika att
belasta kommunernas skoladminislra-fion i nämnvärd omfattning. Den administrativa
lösning vi föreslår innebär att

- flerbarnstillägg utgår för studerande utan hänsyn till
om studieslöd beviljats

Prop.
1982/83:88 16

-
bidragsmottagaren
anmäler typ av studier, studietid och skolans namn till försäkringskassan

-
skoladministrationen
inte belastas av handläggningen med undantaget att försäkringskassan kan
kontrollera elevens skolgång med den berörda skolan. Skolan kan också lämna
viss information om flerbarnstillägg i samband med att information lämnas om
studiebidrag och förlängt barnbidrag.

De skolor som är aktuella är dels sådana, främst
grundskolan, där elever som fyllt 16 år får förlängt barnbidrag, dels sådana,
främst gymnasieskolan, där studierna normalt berättigar till studiehjälp.

Då det gäller för vilken fid flerbarnstillägget skall ulgå
föreslår vi inte några avsteg från barnbidragslagens lidsregler. Tillägget bör
alltså alltid ulgå för hela kvartal. Ferier bör enligt vår mening inte
betraktas som studieuppehåll utan hela utbildningen, även flerårig, bör
betraktas som en sammanhängande tidsperiod. Tillägget slutar utgå kvartalet
efter del studierna upphört.

Genom att vi föreslår att flerbarnstillägg skall kunna
utgå även för myndiga elever som alltså ints har någon vårdnadshavare, uppstår
kravet att kunna avgöra familjetillhörighet på annat sätt än genom vårdnaden.
Vi föreslår därför atl myndiga studerande som stadigvarande bor tillsammans med
någon av eller båda sina föräldrar skall kunna berättiga till flerbarnstill-

'ägg.

Elever som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel som
ej prövats mot föräldrarnas ekonomi bör enligt vårt förslag inte grunda rätt fill
flerbarnsfillägg.

Antalet berörda hushåll är ca 40 000. Kostnaderna för förslagel
har vi som nämnts beräknat till ca 40 milj. kr. per år. Kostnaderna för
administration -inkluderande system- och programmeringsarbete,
personalutbildning, drift, underhåll, information m. m. - torde kunna rymmas i detta
belopp.

Finansiering Då det gäller finansieringen av förslaget
föreslår vi

-
i första hand
att de redan beslutade minskningarna av livsmedelssubvenlionerna med 550 resp.
500 milj. kr. per år får finansiera den föreslagna reformen

-
i andra hand
att subventionerna på köttvaror minskas med ytterligare 40 milj. kr. per år

- i tredje hand att den procentuella gränsen för förvärvsavdragel
sänks från

nuvarande 25 % till 10 % av inkomsten så att fullt avdrag - 2 000 kr. -

erhålls först vid en inkomst av 20 000 kr. Detta bedöms ge staten ökade

inkomster på ca 40 milj. kr. per år.

Prop.
1982/83:88 17

Bilaga 2

Riksförsäkringsverkets remissvar

Genom remiss 810922 har socialdepartementet anmodat
riksförsäkringsverket att avge yttrande över rubricerade delbetänkande.
Riksförsäkringsverket, som begränsar sitt yttrande till tekniska och
administrativa synpunkter, får med anledning härav anföra följande.

Av delbetänkandet framgår att kommittén från
ålderssynpunkt övervägt tre olika alternativ beträffande rätt fill flerbarnsfillägg.
I alternafiv ett och två gäller den högsta åldersgränsen 18 år varav det ena
alternativet är förenat med studiekrav. Det tredje alternativet, som också är
bundet fill studiekrav och som kommittén förordar, innebär att rätten till
flerbarnstillägg upphör samtidigt med att rätten till studiehjälp upphör,
vilket medför att tillägget betalas ut längst t. o. m. vårterminen det år den
studerande fyller 20 år.

Med utgångspunkt i det förordade alternativet har kommillén
övervägt fyra olika administrativa lösningar. I tre av dessa lösningar är
skolan, där studierna bedrivs, i olika omfattning inblandad i rutinerna kring
flerbarnstillägget. I det fjärde administrationsförslaget är rutinerna i stort
begränsade fill försäkringskassan och bidragsmottagaren. Sistnämnda förslag har
förordats av kommittén.

Riksförsäkringsverket tillstyrker kommitténs förslag vad
avser val av administraliv lösning.

För att förhindra att utbetalning samtidigt sker av såväl
återbetalningspliktiga studiemedel som flerbarnstillägg är del angeläget att
viss information som finns i studiestödets informationssystem (STIS) och som
förväntas finnas i den allmänna försäkringens ADB-system även kan användas för administrafionen
av det utvidgade flerbarnstillägget.

I betänkandet har angetts atl riksförsäkringsverkets
kostnader för systemering m. m. kan uppskattas fill ca en halv miljon kronor
per år. Denna summa avser emellertid införandekostnad och är en engångskostnad.
Ärskostnaderna för drift och underhåll kan uppskattas tiU,ca 50 000 kronor.
Kostnader för information vid införandet beräknas till ca 100 000 kronor.
Enligt riksförsäkringsverkets mening kan dock inte kostnader för utveckling av
system och information avseende flerbarnstillägget inrymmas inom verkets
ordinarie budgetramar varför extra medel enligt ovanstående bör ställas fill
verkets förfogande.

Riksförsäkringsverket vill i detta sammanhang även
framhålla att en översyn bör göras vad avser administrationen av del förlängda
barnbidraget. F. n. administreras det förlända barnbidraget av kommunerna. Det
allmänna barnbidraget och flerbarnstillägget administreras av
riksförsäkringsverket och försäkringskassorna med hjälp av ett riksomfattande ADB-system.
Vid ett införande av flerbarnstillägg för barn över 16 år, måste verkets ADB-system
utökas med information rörande studier för vissa barn. I del

Prop. 1982/83:88 18

sammanhanget
bör det övervägas om inte även det förlängda barnbidraget lämpligen bör
administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. En sådan
överflyttning skulle medföra administrativa vinster bl. a. genom att
barnbidrag, flerbarnsfillägg och förlängt barnbidrag kan utbetalas på samma
anvisning.

Riksförsäkringsverket
vill avslutningsvis framhålla att om ikraftträdandepunkten sätts till 830101
det erfordras riksdagsbeslut under våren 1982 för att systemutveckling,
utbildning m. m. skall hinna slutföras före ikraftträdande.

I
handläggningen av della ärende har, förutom undertecknad Scherman, deltagit
avdelningscheferna Örtengren och Ljungholm samt byråcheferna Ossung,
Edvardsson, Smedmark och Strand.

Karl
Gustaf Scherman

Einar
Edvardsson

Prop.
1982/83:88 19

Bilaga 3

Centrala studiestödsnämndens remissvar

Inledningsvis vill CSN framhålla att en nära och
konstruktiv kontakt funnits mellan kommittén och myndigheten i utarbetandet av
förslagen rörande flerbarnstillägget och dess administrafion. I dessa kontakter
har CSN fortlöpande framfört synpunkter, vilka även beaktats av kommittén. CSN
anser sig därför nu endast behöva lämna nedanstående kortfattade synpunkter.

. I
avsnitt 3.5 beskrivs de minimikrav som finns i studiestödslagen och
studiestödsförordningen i fråga om kurslängd och undervisningens omfattning.
Då det inte klart framgår om de elever som bedriver deltidsstudier under en
termin kan komma att ställas utanför flerbarnsstödet lämnar CSN följande
kompletterande uppgifter.

För att studiebidrag jämte fillägg skall kunna utgå måste
undervisningen omfatta minst 23 schemabundna timmar per vecka. Inom kommunal
vuxenutbildning räknas, i stället för schemabundna timmar, ett studieprogram
som omfattar minst 10 poäng per halv månad som heltidsundervisning.

Äterbetalningsplikfiga studiemedel kan utgå även för
deltidsstudier. Studieprogrammet måste dock omfatta minst 10 poäng per månad
under den tid ansökan avser. En deltidsstuderande kan således bedriva studier
under en hel termin.

Delfidsstudier förekommer främst inom kommunal/statlig
vuxenutbildning och det är troligt alt det rör sig om elt fåtal elever.

Beträffande flerbarnsfilläggets sakliga utformning i
övrigt har myndigheten inget ytterligare att tillägga utan instämmer i
kommitténs förslag.

CSN delar likaså kommitténs uppfattning alt en
administrativ lösning enligt alternafiv fyra är lämpligt med hänsyn till nu
rådande förutsättningar. Myndigheten vill dock lämna följande kommentarer.

Enligt utredningen skall de studerande som uppbär
återbetalningspliktiga .studiemedel och som är oberoende av föräldraekonomin ej
erhålla flerbarnstillägg. Utredningen förordar att kontroll avseende denna
grupp sker "stickpro-wis". I regeringsbeslut 1981-09-24 har CSN och RFV
getts i uppdrag att utveckla en samkörningsrutin mellan studiestödets
informationssystem och allmänna försäkringens system. En sådan rutin bör vara
i drift 1982-06-01.1 denna rutin kommer för andra frågor än de
familjeekonomiska kommittén har utrett uppgifter om elever med åb-medel att
överföras till allmänna försäkringens system. Med viss ytterligare utveckling
kan gruppen "elever som ej brutit mot föräldraekonomi" utskiljas och
kontinuerligt rapporteras till allmänna försäkringens system.

Erfarenheter inom det studiesociala området visar alt ett
antal elever som årligen påbörjar sina gymnasiala studier avbryter desamma
efter en viss fid.

Prop. 1982/83:88 - - 20

För
dessa elever skall oftast beslut om återkrav av utbetalat slöd ske. Sådana beslut
fattas av skolan/skolstyrelsen och meddelas CSN som administrerar själva
återbetalningen av återkrävt belopp. Enligt CSNs mening vore det i allmänprevenlivt
hänseende mindre bra om en person efter ett studieavbrott skulle fortsätta att
uppbära flerbarnstillägget medan utbetalningen av studiestöd stoppades och
utbetalt belopp återkrävdes. Det synes därför angeläget att försäkringskassan (FK)
delges meddelande om avbrott så att även flerbarnstillägget upphör att utgå. Etl
sådant meddelande kan ges direkt via skolan eller, som kommittén diskuterar i
sitt alternativ 4, genom att FK erhåller nämnda information ur studiestödets
informationssystem (STIS). Det senare är, inte minst nu när samkörningsmöjlighet
mellan STIS och allmänna försäkringens system utvecklas, mest rationellt. En
viss fidsutdräkt finns dock i denna lösning. Normalt bör dock den fördröjningen
vara acceptabel.

Slutligen
vill CSN understryka vad kommittén sagt beträffande nuvarande administrationen
av studiehjälpen. CSN har nu erhållit ett regeringsuppdrag avseende översyn av
den studiesociala organisationen och administrationen. I projektplanen för denna
översyn ingår atl analysera handläggningen och utbetalningen av studiehjälpen.
Enligt fidplan skall en förstudie föreligga omkring 1982-02-01.

I
handläggningen av detta ärende har deltagit överdirektören Olsson, beslutande
samt byråchefen Sundström, byrådirektören Biilund samt byråchefen Johansson,
föredragande.

Billy
Olsson

Karl-Johan
Johansson

Prop. 1982/83:88 21

Innehåll

Regeringens
proposition...................................... ...... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... 1

Förslag till lag om
ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbi

drag................................................................ 2

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde 1983-01-13 4

1
Inledning..................................................... 4

2
Nuvarande administration och
utformning av barnbidrag och studiebidrag 5

3
Utformning av regler för flerbarnsfillägg
för studerande ungdomar 6

4
Kostnader och ikraftträdande.......................... 7

5
Upprättat lagförslag...................................... ...... 7

6
Specialmotivering......................................... ...... 8

7
Hemställan.................................................. 12

8 Beslut........................................................ 12

Bilaga 1 Sammanfattning av
betänkande från familjeekonomiska

kommittén
(Ds S 1981:12)......................... .... 13

Bilaga 2
Riksförsäkringsverkets remissvar................ 17

Bilaga 3 Centrala
studiestödsnämndens remissvar..... 19