Prop. 1982/83:92

Prop.
1982/83:92

Regeringens proposition

1982/83:92

om
bryggeribranschens fortsatta utveckling;

beslutad
den 3 mars 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen lämnas förslag om inriktning av bryggeribranschens fortsatta
utveckling. Staten föreslås tillsammans med Volvo AB bilda ett nytt bolag genom
att sammanföra AB Brygginvest och nuvarande AB Pripps Bryggerier. Möjlighet
skall finnas för utanförstående bryggerier atl ansluta sig till det nya
bolaget.

I
Riksdagen I982/S3. 1 saml. Nr 92

Prop. 1982/83:92 2

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1983-03-03

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden L Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Rainer, Boström, Bodströrn,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande;
statsrådet Feldl

Propositionen
om bryggeribranschens fortsatta utveckling

1
Bryggeribranschens nuvarande läge

Konsumtionen
av lagrade maltdrycker i Sverige har varit sjunkande alltsedan mitten av
1970-talet. År 1976 såldes 475 miljoner liter av lagrade malldrycker, att
jämföra med 375 miljoner liter år 1981. Försäljningen av lättöl har varit i slort
selt oförändrad sedan mitten av 1970-talét. År 1975 såldes 102 miljoner liter
lättöl, medan försäljningen år 1981 var 105 miljoner liter. Likaså har starkölsKonsiimtjonen
legat i slort sett fast pä den nivå som etablerades efter mellanölsförbudet.
Försäljningen har sedan år 1979 stabiliserats på en nivå om ca 92 miljoner
liter per år. Den minskning som skett av maltdryckskonsumtionen kan således
nästan helt hänföras till nedgången i försäljning av öl av klas§ Il-typ. Det
sista året före mellanölsförbudet, år 1976, såldes 343 iniljoner liter. Första
året efter förbudet, är 1978, var försäljningen 220 miljoner Hter för alt är
1981 ha sjunkit till 179 miljoner liter.

Läskedryckskonsumtionen
har sedan mitten av 1970-talet varit ganska jämn. Försäljnjiigeii har under
perioden varierat rpellan 320 pch 330 miljoner liter per år, År I98I uppgick
försäljningen tjll 321 miljoner liter.

Det
samlade värdet av naalt- och läskedryck§försäljningen var år 1981 ca 3,4
miljarder kr. inkl. produktskatter..

Importen
av malt- och läskedrycker har ökat sedan mitteii av 1970-talet. Av den svenska
konsumtionen av malldrycker på 475 miljoner Ijter år 1976 utgjorde drygt 1 %
importerade varor. År 1981 hade importandeien ökat till 5,6%. För starköl var
andelen detta år 5,3 % eller 4,9 miljoner liter, medan andelen för öl av klass
Il-typ var 9,1 % eller 16,3 miljoner liter. Iinportan-delen har därefter
fortsatt alt öka. Exporten av maltdrycker är begränsad och var år 1981 1,9
miljoner liter.

Prop. 1982/83:92 3

Den
svenska malt- och läskedryckskonsumfionen tillgodoses således till största
delen genom inhemsk produktion. En växande andel har dock på senare tid kommit
att tillgodoses genom import. Svenska tillverkare har under senare är i växande
omfattning ocksä tagit upp licenslillverkning av utländska malt- och
läskedrycksmärken.

Antalet
tillverkningsenheter inom malt- och läskedrycksindustrin har under lång fid
minskat. Trots detta kännetecknas branschen ännu av en betydande överkapacitet.
Bryggerier har under senare tid lagts ned eller kommer att läggas ned i Arboga,
Nässjö, Borås, Torsby, Tingsryd och Gällivare. Lagrade maltdrycker tillverkas f.
n. i 16 anläggningar. Av dessa ingår fem anläggningar i Prippskoncernen, som år
1981 svarade för ca 70% av den svenska maltdrycksförsäljningen. Wårby
Bryggerier tillverkar maltdrycker i två anläggningar och svarade är 1981 för ca
9% av försäljningen i Sverige. Till-Bryggerierna har tre anläggningar för maltdryckslill-verkning
och svarade år 1981 för ca 5% av försäljningen. Grängesbergs Bryggerier
tillverkar maltdrycker i två anläggningar och svarade är 1981 för ca 8% av
försäljningen. Övriga mindre bryggerier är fyra till antalet med var sin
anläggning för maltdryckstillverkning.

Läskedryckstillverkning
sker vid flertalet av anläggningarna för maltdryckstillverkning. Dessutom
finns ca 20 anläggningar för enbart läskedryckstillverkning, de flesta med
relativt ringa produktionsvolym.

År
1977 var omkring 6000 personer sysselsatta inom malt- och läskedrycksföretagen.
År 1981 hade antalet sysselsatta minskat till ca 5500 personer. Ur
sysselsättningssynpunkt domineras branschen av ölbryggerierna.

Staten
trädde in som ägare i AB Pripps Bryggerier år 1975 med en ägarandel av 60%. År
1979, då Brygginvest AB bildades, ökades den statliga ägarandelen till 75%.
Resterande 25% av aktierna i Pripps ägs numera av Volvo AB.

Förhållandet
mellan de båda parterna regleras genom ett huvudavtal. I detta finns bl. a.
bestämmelser om inlösen och hembudsskyldighet. Staten äger att efter minst sex
månaders uppsägning lösa in av Volvo behållna aktier. Om Volvo begär det skall
staten tidigast den 31 december 1984 lösa in av Volvo ägda aktier i Pripps. I
avtalet har också angetts de principer som skall ligga till grund för värdering
av aktier vid inlösen. Företagel skall med beaktande av vissa särskilt
preciserade riktlinjer drivas på ett rationellt och företagsekonomiskt sunt
sätt som möjliggör en rimlig utdelning till aktieägarna.

Prippskoncernens
dryckesrörelse omsatte det senaste verksamhetsåret (avslutat den 30 september
1982) 2436 miljoner kr. Antalet anställda är ca 3 300 personer. I koncernen
ingår vidare ett par rörelsedrivande företag, helägda L. G. Fredrikssons
Handels AB och Sollebolagen AB, vilket ägs till 51%.

Brygginvest
AB bildades år 1979 som ett helägt stafiigt bolag med

Prop. 1982/83:92 4

uppgift
att initiera och medverka vid strukturförändringar i bryggeribranschen.
Bolaget äger statens aktier i AB Pripps Bryggerier. Verksamheten finansieras
med den utdelning som erhålles på dessa aktier.

Brygginvest
har utarbetat en strukturplan som överlämnades till rege-n'ngen i mars 1980. I
planen konstaterades att en betydande neddragning av kapaciteten i bryggeribranschen
är en absolut nödvändighet för att erhålla en sund ekonomisk utveckling,
acceptabel balans mellan produktion och kapacitet samt en rationell
produktionsstruktur. Kapacitelsned-dragningen mäste ske genom nedläggning av
vissa bryggerier. Mot bakgrund härav, men med hänsyn också tagen till kravet
att omstruktureringsproblemen skall kunna lösas pä elt för samhället
acceptabelt sätt, föreslogs nedläggning av 10 av då befintliga 22 bryggerier.

I
slrukturplanen sades vidare att konkurrenskraften utanför Pripps behöver
stärkas. Detta föreslogs ske genom att elt samordnat konkurrensalternativ
tillskapas utanför Pripps. I detta borde även det av Pripps ägda Bryggeri AB
Falken ingå. Om förutsättningarna för ett effektivt fungerande
konkurrensalternativ bedöms som osannolika borde införandet av ett maltdrycksmonopol
istället övervägas.

I
enlighet med strukturplanens riktlinjer har Brygginvest medverkat i
samordningen mellan Grängesbergs och Risingsbos bryggerier och i samordningen
mellan Åbro och Nässjö bryggerier. Brygginvest har senare också inträtt som
delägare i Åbro Bryggeri KB.

I
augusti 1981 överlämnade Brygginvest ett förslag till handlingsprogram för
bryggeriindustrin till regeringen. I programmet pekades pä behovet av en vitalisering
av bryggeribranschen. För atl åstadkomma detta föreslogs bildandet av ett
moderbolag under vilket skulle finnas ett par konkurrerande bryggerigmpper.
Moderbolaget borde ägas av en stiftelse.

Inom
Pripps har sedan strukturplanen utarbetats en neddragning av kapaciteten skett
genom att bryggerierna i Arboga, Borås. Tingsryd och Gällivare har lagts ned
eller kommer att läggas ned. Vidare har maltdryckstillverkningen upphört i Torsby
som kommer att helt läggas ned i slutet av år 1983.

Brygginvest
har fört förhandlingar med olika intressenter om bildandet av etl i huvudsak
icke statligt ägl konkurrensallernafiv till Pripps. Dessa förhandlingar gav
dock vid handen atl förutsättningar torde saknas för etl sådant alternativ.

2
Skrivelse från Brygginvest och Pripps

Mellan
Brygginvest och Pripps har förts förhandlingar med syfte att finna en lämplig
form för de fortsatta åtgärder som måste vidtas i branschen. Förhandlingarna
har förts bl.a. för alt söka åtgärda den stora överkapacitet som trots vidtagna
åtgärder ännu finns i branschen. Gjorda

Prop. 1982/83:92 5

utredningar
visar atl betydande kostnadsbesparingar kan göras genom att utnyttja
stordriftsfördelar i både produktions- och distributionsleden. Samfidigt har
en vikfig utgångspunkt varit att utforma förslagen så att eii konkurrenssituafion
bevaras för att garantera fortsatt vitalitet i branschen.

I en gemensam skrivelse
till regeringen den 1 december 1982 har de båda företagen redovisat en
handlingsplan med förslag till åtgärder. Planens förslag är i huvudsak
följande. Huvudparten av de svenska bryggerierna bör föras samman under ett
bolag. Delta bolag skall sedan inom ramen för en sammanhållen produktions- och distributionsstmktur
verka för att förutsättningar skapas för en intern konkurrens i marknadsledet
mellan de företag som ingår i organisationen. Genom en sådan intern konkurrens
kan konsumenterna fortfarande erbjudas reella valmöjligheter. Detta bör också underlätta
en effekfiv konkurrens med importen av bryggeriprodukter. Förslaget innebär
också att skalfördelai i produktion och distribution kan tas tillvara.
Härigenom öppnas möjligheter atl vidareutveckla en stark bryggerikoncern som
kan få en position på den internafionella marknaden. Detta ger naturliga
förutsättningar för atl långsiktigt trygga sysselsättningen för branschen i
Sverige. Det kan framhållas att en organisation av liknande typ visat sig
fungera framgångsrikt i Danmark.

För att underlätta den
nödvändiga omstmktureringen inom bryggeribranschen föresläs i skrivelsen att
en särskild stiftelse bildas. Denna bör tillföras medel som kan tas i anspråk
för att underlätta att alternativ sysselsättning skapas vid berörda orter och
förelag. Medel för sådana ändamål finns i dag i form av fonderade vinstmedel
hos Brygginvest. Dessa medel skall avskiljas från Brygginvest i samband med
samgåendet mellan Brygginvest och Pripps.

Del nya bryggeribolaget
kommer inledningsvis att ägas av staten och Volvo AB i samma proportioner som
nu gäller för Pripps. Detta innebär att staten äger 75% av akfierna medan Volvo
äger 25%. Bryggeriförelagen utanför Pripps bör sedermera inbjudas alt genom
apport eller försäljning överlåta sina bryggerier till det nya bolaget. Förelag
som önskar stå utanför den nya bryggerigmppen är givetvis fria att göra detta.

En samordning av
bryggerierna påverkar även mällerifrägorna. Pripps har nu eget mälteri. Vidare
är bryggerierna utanför Pripps delägare i elt mälteribolag, Nord-Malt AB i
Söderhamn, tillsammans med Brygginvest, Svenska Lantmännens Riksförbund och det
finska mälteriföretaget Lahden Poltlimo i Lahti. Om den förordnade
handlingsplanen genomförs bör förhandlingar tas upp med berörda parter om en
lösning av mälteri-intressena.

3
Föredragandens överväganden

Riksdagen
behandlade i december 1978 bryggerifrågorna med anledning av de betydande
problem som då förelåg inom branschen. Därvid besluta-

Prop. 1982/83:92 6

des
bl. a. att ett särskih strukturbolag, Brygginvest AB, skulle inrättas med uppgift
att hanlera de frågor som riksdagen hade behandlat. Branschens problem är idag
ännu delvis olösta och har i vissa delar ocksä förvärrats. Överkapaciteten har
trots vidtagna åtgärder i form av nedläggningar och produktionsbegränsningar
bestått, bl. a. till följd av vikande eller stagnerande efterfrågan. Ett för
branschen nytt problem är ocksä att importen av öl har tagit en alltmer ökande
andel av marknaden. Branschens lönsamhet är fortfarande otillfredsställande
även om en viss förbättring skett under del senaste verksamhetsåret.

Om
inga åtgärder vidtas är risken enligt min mening överhängande för att en
okontrollerad utslagning av bryggerier kan komma atl ske. Detta är inle i
överensstämmelse med riksdagens beslut att den nödvändiga omstmktureringen av
bryggeribranschen skall ske i för samhället acceptabla former. Jag finner det
därför angelägel att förutsättningar skapas för en konkurrenskraftig svensk
bryggerinäring.

En
fömtsättning för en på sikt livskraftig svensk bryggeriindustri är att den omstmktureras
sä att dess konkurrenskraft stärks, inte minst gentemot ufiändska bryggerier.
Dessa har successivt ökat sina andelar på den svenska marknaden. Omstmktureringen
bör vidare ske pä ett sådant sätt alt konkurrensen på den svenska marknaden
inte sätts ur spel. Med dessa utgångspunkter bör stmkturproblemen lösas på ett
sätt som bidrar till att ta till vara möjliga samordningsvinster i produktions-
och distributionsleden. Detta är enligt min mening till gagn för konsumenterna,
eftersom de självfallet bör få del av de kostnadsminskningar som härvid kan
förväntas uppstå. Genom en fortsatt stark konkurrens fär konsumenterna samfidigt
tillgång till ett brett urval av bryggeriprodukter.

Det
förslag som gemensamt lämnats av Brygginvest och Pripps, och för vars
huvudsakliga innehåll jag har redogjort, ligger i linje med de överväganden somjag
nu har redovisat. Genom bildandet av en ny bryggerikoncern tas enligt min
mening ett första steg mot en lösning av problemen inom branschen. Förslagel om
att inrätta en särskild stiftelse för att minska de sysselsältningsmässiga
konsekvenserna av stmkturomvandUngen, till vilket jag strax återkommer, bör
ytterligare förbättra förutsättningarna för en positiv utveckling för näringen.

Som
moderbolag i den nya bryggerikoncernen bör av tekniska skäl Brygginvest AB
användas. Genom en riktad emission erhåller Volvo 25% av aktierna i det nya
moderbolaget i utbyte mot sitt nuvarande innehav om 25% av aktierna i Pripps.
Något behov att riksdagen anvisar medel för nyteckning av aktier för statens
del uppstår således inte. Som en följd av den nya bolagsbildningen bör en
anpassning i berörda delar ske av det gällande avtalet mellan Volvo och staten.
Det bör ankomma på regeringen att i händelse av riksdagens bifall till
regeringens förslag träffa avtal med Volvo om en sådan anpassning. Enligt vad
jag erfarit har den privata delägaren i nuvarande Pripps förklarat sig villig
att medverka till en sädan

Prop. 1982/83:92 7

anpassning, fömtsatt att det grundläggande innehållet i
nuvarande avtal står kvar.

Andra maltbryggerier bör enligl min mening kunna ansluta
sig till det nya moderbolaget om de så önskar. Hur detta skall ske får bedömas
efter förhandlingar mellan det nya moderbolaget och intresserade övriga bryggerier.
En utgångspunkt för dessa förhandlingar skall vara atl slaten garanteras en
betryggande majoritetsställning i det nya bolaget. Statens andel i nuvarande
Pripps om 75% av aktiekapitalet kan dock behöva minskas något för att bereda
utrymme för delägarskap för nuvarande ägare av utanförstående bryggerier. Detta
kan dock ske utan att statens andel av bolagets behållna förmögenhet minskas.

Det nya bolaget bör drivas på ett sådant sätt alt ägarna
erhåller en rimlig avkastning pä insatt kapital. Utdelningen på statens aktier
i del nya bolaget bör föras fill statsbudgetens inkomstsida. Del får ankomma på
det nya bolagets styrelse att närmare ta ställning lill hur bolaget bör
organiseras.

Branschens nuvarande problem är fill stora delar orsakade
av den betydande överkapacitet som nu finns. Det är därför oundvikligt att en
omstrukturering i syfte att stärka branschens framtida ställning också kommer atl
medföra en begränsning av kapaciteten. Del ankommer pä del nya bolagets
styrelse att planera för hur den erforderliga kapacitetsanpassningen bäst
skall ske. Jag vill dock i sammanhanget framhålla vad riksdagen redan uttalat
i anslutning till denna fråga, nämligen att anpassningen måste ske på ett sätt
som är socialt acceplabeU.

Enligt min mening kan detta syfte väl förenas med
förslaget atl bilda en särskild stiftelse med resurser som gör det möjligt att
finansiellt medverka ~till att skapa alternativ sysselsättning på orter som kan
bli berörda av produktionsanpassningar eller nedläggningar av bryggerier.
Uppgifter av detta slag har nära anknytning lill Brygginvests nuvarande
verksamhet. Medel som Brygginvest disponerar bör avskiljas i samband med
samgåendet mellan Brygginvest och Pripps. En del av beloppet bör därvid föras
över till den nya stiftelsen. Vid en sammanvägd bedömning har jag funnit att
ett lämpligt belopp för ändamålet är 30 milj. kr. Resterande belopp bör
inlevereras till budgetens inkomstsida. Del ankommer på styrelsen i Brygginvest
att vidta de åtgärder som är nödvändiga härför. Jag kommer senare atl föreslå
att stiftelsen får åtnjuta inskränkt skattskyldighet enligt 53 § 1 mom. d) Kommunalskatlelagen.

Jag vill dock framhålla att del nya moderbolaget även
framdeles bör ha ett betydande ansvar för de sysselsältningsmässiga
konsekvenserna av den kommande slmkturanpassningen. Mellan stiftelsen och dét
nya bolaget får därför fömtsättas ett nära samarbete i dessa frågor så att
erforderliga förändringar kan ske på etl planmässigt sätt. Det ankommer ocksä enligl
min mening pä del nya bolaget att inom den egna organisationen söka skapa annan
sysselsättning för den berörda personalen. Detta bör kunna ske bl.a. inom ramen
för den diversifiering av verksamheten som redan

Prop. 1982/83:92 8

påbörjats
inom Pripps och som torde komma atl fortsätta inom ramen för den nya
bryggerikoncernen. Stiftelsen å sin sida skall ocksä verka för att underlätta
de sysselsättningsproblem som kan uppstå vid strukturförändringar inom
bryggerier utanför den föreslagna bolagsbildningen.

Jag
vill avslutningsvis påminna om alt elt betydelsefullt motiv för statens ägarengagemang
i bryggeriindustrin är det intresse som statsmakterna från alkoholpolitiska
synpunkter fäster vid ölhanteringens olika led. Statens inflytande härvidlag
har garanterats genom innehavet av aktiemajoriteten i branschens ledande
förelag. De förslag om inriktning av bryggeribranschens fortsatta utveckling
och statens roll i denna somjag har redovisat innebär enligt min mening atl
statsmakternas alkoholpoliiiska intressen kan fullföljas på samma sätt som
hittills skett. Staten kommer, om förslagen förverkligas, även framdeles att
ha en majoritet av aktiekapitalet och majoritetsinflytande i styrelsen.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för all tillsammans med
Volvo AB bilda elt aktiebolag i huvudsak i enlighet med vad jag förordat.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar genom proposition
föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983