Prop. 1983/84:101

Prop.
1983/84; 101

Regeringens proposition

1983/84:101

med
förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1983/84;

beslutad
den 22 december 1983.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas
hemslällan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för innevarande budgetär.

De
anslag som begärs uppgår till ca 499 milj. kr. De största anslagen föreslås gå
till kostnader för underskotlstäckning vid statens järnvägar, ersättning till
Svenska riksteatern, Dramaten, Operan och rikskonsertverksamhet samt kostnader
för djurens hälso- och sjukvård.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 101

Prop.
1983/84:101

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde

1983-12-22

Närvarande: stalsminislern Palme, ordförande, och slalsråden
I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Pelerson,
Andersson, Boström, Bodsiröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg,
Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: slalsråden Feldt, Bodsiröm, Boström,
Göransson, Hjelm-Wallén, Lundkvist, Pelerson, Dahl, R. Carisson

Proposition med förslag om tilläggsbudget 11 till
statsbudgeten för budgetåret 1983/84

Statsrådet Feldt anför:

De anslag som riksdagen har anvisat sedan statsbudgeten
för budgetåret 1983/84 fastställdes har uppförts pä tilläggsbudget 1 (jfr FiU
1983/84:19).

De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas och
andra frågor som bör las upp i delta sammanhang bör sammanfattas i en gemensam
proposition angående ulgifler på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Denna
proposition bör föreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar
därutöver på tillläggsbudgel för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga
bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkl.

Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor
angående anslag m. m. pä tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1983/84.
Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. deparlemenl.

Statsrådet Feldt avslutar:

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl besluta om anslag på lilläggsbudgel II lill slalsbudgelen för budgelåret
1983/84 och vidla övriga ålgärder i enlighel med de förslag som föredragandena
har lagt fram.

Prop.
1983/84:101 3

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar alt genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anförl för de ätgärder
och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslular all de
anföranden som redovisas i underproiokollen och en sammanslällning över de
anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagorna I -7.

Prop.
1983/84:101

Bilaga 1

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Bodsiröm

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret

1983/84

TREDJE HUVUDTITELN

A. Utrikesdepartementet m. m.

fIJ A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen. Under denna rubrik har i slalsbudgelen
för innevarande budgetår anvisats ett invesleringsanslag av 31,7 milj. kr. Vid
budgetårets ingång fanns en behållning av 13,8 milj. kr. under anslaget. Med
hänsyn till tidplanen för byggnadsarbetena bör vissa objekt m. m. nu ånyo
redovisas för riksdagen.

I gällande investeringsplan har för uppförande av en
svensk ambassad-anläggning saml boslåder i Riyadh upplagils en preliminär koslnadsram
på sammanlagl 40,6 milj. kr. (prop. 1982/83:100, bil. 5, UU 14, rskr 155).

Regeringen har i beslut den 17 mars och den 11 maj 1983
uppdragit ål byggnadsslyrelsen att projektera och uppföra personalbostäder
respektive ambassadanläggning i Riyadh. Det förmånligaste anbudet medför en
snabbare medelsförbrukning jämfört med vad byggnadsslyrelsen tidigare har
beräknat. Medelsbehovel för budgetåret 1983/84 ökar därför med 7 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

atl lill Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 7000000 kr.

Prop.
1983/84:101 5

Bilaga 2

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1983/84

SJÄTTE HUVUDTITELN

D. Järnvägar

[1] D 4. Underskottstäckning vid statens järnvägar.
Riktlinjerna för statens järnvägars (SJ) verksamhel har lagls fasl i 1979 års
trafikpolitiska beslut (prop. 1978/79:99, TU 18, rskr 419) och i 1980 års strukturplan
för Slatensjämvägar (prop. 1980/81:29, TU 6, rskr 101).

Riksdagen har vidare beslulal om en finansiell
rekonstruktion av slalens järnvägar (prop. 1982/83:100, bil. 8, TU 15, rskr
293).

Sedan man tagit det grundläggande steg som den finansiella
rekonstruktionen innebär så är det SJ:s sak atl fullt ekonomiskt ansvara för
affärsverksdelen. Detta innebär atl verksamhelen bör uppvisa så slorl
överskott alt statens insatser i form av investeringsmedel kan förränlas fulll ul.

För budgetåret 1983/84 räknar SJ f. n. - efter
nedskrivning av slalskapilalel m.m. i enlighel med den finansiella rekonstruklionen
- med ell driftöverskott pä ca 70 milj. kr., vilket innebär en viss förräntning
pä statskapitalet. Förräntningskravet uppgår totalt till 390 milj. kr.

För budgetåret 1982/83 har SJ redovisat en lolal resullatbrisl
inkl. förräntningskravet på 725,9 milj. kr. Av bokslulel som SJ redovisade lill
regeringen den 31 oklober 1983 framgår all drifiunderskotlel uppgick lill 442,8
milj. kr. Regeringen fastställde årsbokslutet den 24 november 1983.

Regeringen har lidigare i beslui den 2 juni 1983 med
regleringsbrev för budgelåret 1983/84 avseende anslag till statens järnvägar m.
m. förklarat sig beredd att när SJ:s bokslut föreligger, föreslå riksdagen att
anvisa ett särskilt anslag för täckning av rörelseunderskottet under
budgetåret. I avvaktan på detta har SJ fäll regeringens tillstånd atl minska
inleveranserna av avskrivningsmedel till statsverkets checkräkning med ett
belopp som skall motsvara underskollel för budgelåret.

För alt läcka underskottet under budgelåret 1982/83 bör
medel anvisas över ett anslag Underskotlstäckning vid statens järnvägar. TI Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
101

Prop. 1983/84:101 6

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Underskottstäckning vid statens järnvägar på lilläggsbudgel II till
slalsbudgelen för budgetåret 1983/84 anvisa ett anslag av 442800000 kr.

G.
Post väsende

[2]
G I. Posthus m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgelårel
1983/84 anvisals ett reservationsanslag på 9,5 milj. kr. (prop. 1982/83:100,
bil. 8, s. 118). Vid budgetårels ingång fanns en behållning pä 26,2 milj. kr.
under anslaget.

I en framställning till
regeringen den 26 oktober 1983 har postverket hemställt all ell tilläggsanslag
för Posthus m.m. på 10,3 milj. kr. anvisas för budgetåret 1983/84 med anledning
av prisuppräkning av kostnaderna för Tomlebodaterminalen m. m.

Föredraganden

Medelsförbrukningen
budgelårel 1983/84 beräknas komma all öka med 28,9 milj. kr. samtidigt som den
ingående balansen på anslaget ökal med 17,7 milj. kr. i förhållande till vad
som beräknades i budgetpropositionen. Genom atl den femprocentiga marginalen -
0,9 milj. kr. - på anslaget utnyttjas kan anslagsökningen begränsas till 10,3
milj. kr.

Ökningen av
medelsförbrukningen i förhållande till budgetpropositionen förklaras av senareläggning
av betalningar för Tomtebodaterminalen och Göleborg Ban etapp I - sammanlagt
16,9 milj. kr. - och av prisuppräkning lill prisläget den 1 januari 1983 av
betalningar för Tomlebodaterminalen, vilka i budgetpropositionen var beräknade
i prisläget den 1 januari 1982 - 10,3 milj. kr. Vidare har regeringen med
utnyttjande av finansfullmakten för budgelåret 1982/83 av sysselsättningsskäl
beslutat om tidigareläggning av byggandet av en postlerminal i Östersund.
Bygget startade i oklober 1983 och finansieras lill 1,7 milj. kr. frän anslagei.
Några reella koslnadsökningar för byggena är del alltså inte fråga om.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all
till Posthus m. rn. på tilläggsbudget II på slalsbudgelen för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 10300000 kr.

H.
Telekommunikationer

[3]
1 budgetpropositionen tidigare denna dag anmälde jag min avsikt att i lilläggsbudgel
11 lämna förslag angående televerkets finansieringsmöjligheter under
budgetaret 198.3/84.

Prop.
1983/84:101 7

Televerket disponerar för sill rörelsemedelsbehov en
rörlig kredit i riksgäldskontorel på 1950000000 kr. Någon möjlighel för
televerket alt uppta andra lån för sin verksamhet finns f. n. inte. Televerket
har i en skrivelse den 21 oktober 1983 föreslagit att verket under budgetåret
1983/84 skall få möjlighel alt låna överskollsmedel från Teleinvest AB för sitt
rörelsemedelsbehov. Med hänsyn lill att Teleinvest AB bör ses som en del av leleverkskoncernen
bör televerket enligt min mening ges en sådan möjlighel. Överskottsmedlen bör
alltså kunna placeras i televerket, som alltid har ell visst lånebehov för sin
verksamhet. Därigenom kan penning-hanteringen inom televerkskoncernen
effektiviseras. Televerket har givelvis endast anledning att låna av Teleinvest
AB om räntan för televerket på dessa lån är lägre än räntan på televerkets
rörliga kredit i riksgäldskontoret. Om televerket lånar viss del av sitt
medelsbehov från Teleinvest AB så kan belastningen på den rörliga krediten
minskas. Della har positiva effekter på statsbudgeten redan under innevarande budgelår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge att televerket lånar
överskottsmedel från Teleinvest AB för sitt rörelsemedelsbehov.

I. Institut m. m.

[4] I 5. Ersättning till lokal och regional persontrafik.
Från den 1 juli 1983 finns i varje län en huvudman med ansvar för den lokala
och regionala kollektivtrafiken på väg i länel. Principbeslut härom fattades av
statsmakterna år 1978 (prop. 1977/78:92, TU 28, rskr 364). Samtidigt beslöt
man införa ell förändral slalligt bidragssystem för av huvudmannen anordnad
trafik. Bestämmelser om huvudmannaskapet finns i lagen (1978:438) om
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Bestämmelser om bidragsgivningen
finns i förordningen (1978:443) om statligt stöd till viss kollektiv
persontrafik. Dess syfte är att främja en tillfredsställande lokal och regional
trafikförsörjning i länen. Enligt förordningen kan länshuvudman erhålla
statsbidrag för sådan i förordningen angiven trafik för vilken han ansvarar, om
trafiken tillgodoser allmänna trafikbehov inom länet och ingår i en av
länshuvudmannen anlagen trafikförsörjningsplan. Bidrag utgår i form av vägmilsersältning.
Ersällning utbetalas över detta anslag.

År 1979 beslöt statsmakterna (prop. 1978/79:99, TU 18, rskr
419) att länshuvudmännen skulle - vid sidan av vägmilsersältning enligt förordningen
1978:443 - kunna erhålla ett särskill statsbidrag för ersällningsirafik vid
nedläggning av personlrafik pä SJ:s Irafiksvagasle järnvägslinjer. Sådanl
bidrag skulle kunna ulgå under en övergångsperiod av fem är och dess syfte
skulle vara att underiätta övergången från järnvägs- till landsvägstrafik. Del
särskilda statsbidraget skulle - för varje enskild bandel -molsvara särkoslnaderna
för persontrafiken minskade med dess särin-läkler.

Prop.
1983/84:101 8

År 1983 har slalsmakterna (prop. 1982/83: 100, bil. 8, TU
15, rskr 293) -i samband med prövning av rikllinjer för SJ:s verksamhet -
uttalat sig för ett vidgat ansvar för länshuvudmännen. Innebörden är alt
huvudmännen har ansvarel för persontrafik på järnväg som är av lokal och
regional karaktär saml ett visst ekonomiskt ansvar för denna trafik. Härigenom
får de ett samlat ansvar för all kollektivtrafik inom sitt område oavsett det
gäller låg eller buss. Länshuvudmannen har vidare fåll möjlighet att i samband
med prövning av frågor om bibehållande eller nedläggning av olönsam
persontrafik på järnväg själv välja den trafiklösning som han anser lämpligast
för trafikanterna och ekonomiskl fördelaktig. Han kan sålunda, om han föredrar
en överföring av trafiken till landsväg och bestämmer sig härför, erhålla
särskilt bidrag övergångsvis under fem år för den ersättande trafiken enligt de
grundläggande principer, som beslöts är 1979. Vill han däremot all trafiken
skall vara kvar påjärnväg får han belala viss ersällning till SJ för driften
men slipper svara för investeringar i infrastrukturen. Dessa svarar slalen i slället
för. De närmare riktlinjerna för den nya ordningen har under år 1983
fastställts av regeringen genom två skilda regeringsbeslul. Vad gäller det
särskilda statsbidraget för ersällningslrafiken finns föreskrifter i
förordningen (1983:535) om statsbidrag för viss kollekliv ersällningsirafik på
väg. I förordningen anges bl.a. all bidragsgivningen endasl ulgår för sådan personlrafik
på väg, som ersätter viss av statens järnvägar bedriven personlrafik på bandelar
som inle tillhör riksnätet.

I Sverige bedrivs i dag koncessionerad persontrafik på
järnväg nästan uteslutande på SJ-nätet. Del finns dock i några få fall sådan personlrafik
även på andra järnvägar, s. k. enskilda järnvägar. Hit hör t. ex. TGOJ-järn-vägen
Ludvika-Oxelösund. I fråga om enskilda järnvägar gäller inte nyss-nätnnda förulsällningar
för länshuvudmännen alt kunna få särskilt statsbidrag för ersällningslrafiken
vid nedläggning av järnvägstrafiken eller garanli för slailigl ansvar för infraslrukluren
vid bibehållen järnvägslrafik.

Under våren 1983 tillkännagav TGOJ AB, som till hälften
ägs av SJ och som år 1989 med hela sitt näl skall vara integrerat med SJ-nätet,
beslut all lägga ned persontrafiken på sträckan Flen-Oxelösund. Den 29 maj 1983
genomfördes trafikomläggningen. Länshuvudmannen i Södermanlands län,
Södermanlands läns Trafik AB (SLT), med vilken överenskommelse träffats om
trafikomläggningen, driver sedan fiera år viss busstrafik på landsvägssträckan Flen-Oxelösund
och erhåller härför vägmilsersältning. SLT har för egen del funnil trafikering
med buss irafikekonomiski fördelakligare än bibehållen lågtrafik pä sträckan.
Till följd av atl möjligheter saknas atl erhålla det särskilda bidraget för
ersättningstrafiken har SLT emellertid inte funnil del möjligl all efter den 29
maj 1983 anordna en ersällningsirafik som uppväger borlfallel av järnvägens
motsvarande turutbud. Endast några ersättningslurer har tillkommit pä
sträckan. Restiderna har därvid fördubblats för resenärerna. Inga direktbussar
har till-

Prop.
1983/84:101 9

kommit - i flera turer förutsätts ett par omstigningar för
trafikanterna. Länsstyrelsen i Södermanlands län, som anfört erinringar mot
trafikomläggningen, har yrkat pä att TGOJ-järnvägen. både principiellt och med
hänsyn till dess nära anknylning till SJ från ägare- och trafikeringssyn-punkt,
klassas som en SJ-bana samt att förulsättningarna för stalsbidrags-givning vid
en nedläggning bör vara samma som gäller vid nedläggning av SJ-banor.

Som framgår av vad jag lidigare har anfört kan statsbidrag
för kollektiv ersällningsirafik på väg erhållas endasl för sådan persontrafik
som ersätter viss av stålens järnvägar bedriven järnvägstrafik. Sådant bidrag
kan således inle erhållas för kollekliv persontrafik på väg som ersätter
trafik på enskild järnväg. Enligl min mening ulgör della en icke önskvärd
begränsning i huvudmännens möjligheter till övergripande åtgärder i fråga om ersällningslrafiken
- i enlighel med slalsmakiernas ultalanden år 1983 -som uppenbarligen kan leda lill
otillfredsställande trafikförsörjning vid nedläggning av trafiken på enskild
järnväg. Från Irafikförsörjningssyn-punkt bör det rimligtvis inte vara av
betydelse om del är en enskild järnväg eller en järnväg som drivs av slatens
järnvägar som läggs ned. Det särskilda statsbidrag som utgår för sådan
persontrafik på väg som ersätter viss av SJ bedriven persontrafik på järnväg
bör utgå även för sådan kollektiv persontrafik på väg som ersätter persontrafik
på enskild järnväg. Jag förordar i linje härmed att riksdagen medger att
regeringen - med giltighet senast frän den 1 januari 1984 - får befogenhel att
vid nedläggning av personlrafik på enskild järnväg ge länshuvudman, som inle
själv bedriver järnvägslrafiken ifråga, möjlighel all efler framslällning
erhålla del särskilda bidragel för ersällningsirafik. Om riksdagen godtar
detta avser jag att föreslå regeringen all - i varje särskill fall - uppdra åt
transportrådet att medverka vid fastställandet av det bidragsbelopp som kan
komma i fråga. Riktpunkten bör vara ett belopp inom ramen för en uppskattning
av den nedlagda trafikens särkostnader minskade med dess särinläkter i huvudsaklig
överensslämmelse med den beräkningsmodell som gäller för SJ:s moisvarande irafik.
Som allmän förutsättning bör gälla atl den av länshuvudmannen planerade
ersättningstrafiken av fransportrådet bedöms som tillfredsställande.

Det ökade medelsbehov under budgelåret 1983/84 som - under
förulsälining av riksdagens godkännande av vad jag förordai - uppkommer på della
anslag för Irafikomläggningen Flen-Oxelösund kan inle för dagen anges. Jag
hänvisar till den principiella anmälan om ökal medelsbehov vid ylleriigare nedläggningar
som Iransporlrådel angett i sin anslagsframställ-. ning för budgetåret 1983/84
och som redovisats i prop. 1982/83:100, bil. 8, sid. 135 under detta anslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna den av mig förordade utvidgningen av bidragsgivningen
till viss kollektiv ersällningsirafik på väg.

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag
PROTOKOLL

vid
regeringsammanträde 1983-12-22

Föredragande:
statsrådet Feldt

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1983/84

SJUNDE
HUVUDTITELN

A.
Finansdepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgelårel
1983/84 anvisals ett reservationsanslag av 19,3 milj. kr. Vid ingången av budgelåret
fanns på anslaget en reservation av 838400 kr. Den utredningsverksamhet som
bekostas från anslaget har under budgelåret blivit mera omfattande och
kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen höslen 1982.
Jag räknar nu med ett ylleriigare medelsbehov av 4 milj. kr. Jag hemsläller atl
regeringen föreslår riksdagen

att
till.Kommittéer m.m. på tilläggsbudget II lill
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisa ell reservationsanslag av 4000000
kr.

Prop.
1983/84:101 11

Bilaga
4

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1983-12-22

Föredragande:
statsrådet Göransson såvitt avser punkterna 1-4; statsrådet Hjelm-Wallén
såvitt avser punklen 5

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1983/84

ÅTTONDE
HUVUDTITELN

B.
Kulturverksamhet m. m.

[1]
B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 97675000 kr.
Riksteatern har gett in en framställning om ytterligare medel för budgetåren
1982/83 och 1983/84 till följd av 1983 års avtal och ändrade sociala avgifter.

Då detta anslag anmäldes i
prop. 1982/83:25 och prop. 1982/83:100 anförde jag atl jag hade för avsikt atl ålerkomma
i annat sammanhang beträffande ytterligare lönemedel med anledning av 1983 års
löneavtal. Avtalet är nu slutet för år 1983. Med hänvisning till de
kostnadsökningar som följer av träffade löneavlal och beslutade sociala
avgifter och som har redovisats i teaterns framställning förordar jag att
anslaget till bidrag till Svenska riksteatern höjs med 10016000 kr.

Jag har för avsikt atl
återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med anledning
av 1984 års löneavtal m. m.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget II lill
statsbudgeten för budgelåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 10016000
kr.

[2]
B 12. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för innevarande
budgelår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av
198443000 kr., varav statsbidraget till Dramatiska teatern utgör 66826000 kr.
Dramatiska teatern har anhållit om ytterligare medel

Prop.
1983/84:101 12

för budgetåren 1982/83 och 1983/84 med hänsyn till koslnadsökningar
med anledning av 1983 års löneavtal och ändrade sociala avgifter.

Då medelsbehovet för Dramatiska teatern anmäldes i prop.
1982/83:25 och prop. 1982/83:100 anförde jag att jag hade för avsikl atl
återkomma senare angående ytterligare medelsbehov för budgetåren 1982/83 resp.
1983/84 med anledning av 1983 års löneavtal. Med hänvisning lill att 1983 års
löneavtal är slulel och till beslutade sociala avgifter förordar jag all
anslaget till Dramatiska teatern höjs med 6980000 kr.

Jag har
för avsikl alt återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare
medelsbehov med anledning av 1984 års löneavtal m. m. Jag hemsläller alt
regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag lill Operan och Dramatiska teatern på
tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgelårel 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 6980000 kr.

[3] B 13. Rikskonsertverksamhet. För innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisals ett reservalionsanlag av 40582000 kr.
Institutet för rikskonserter har nu begärt ytterligare medel för budgetåren
1982/ 83 och 1983/84 bl. a. med hänsyn lill 1983 års löneavtal.

Med hänvisning lill kostnadsökningar till följd av 1983
års löneavtal och ändrade sociala avgifter förordar jag alt anslaget lill rikskonserlverksam-het
för innevarande budgelår höjs med 4762000 kr. Dessa kostnader har ej kunnal beaklas
vid den lidigare medelsberäkningen i prop. 1982/83:100 bil. 10. Jag hemställer
all regeringen föreslår riksdagen

att till Rikskonsertverksamhet på lilläggsbudgel II till statsbudgeten för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 4 762000 kr.

D. Skolväsendet

[4] D 2. Länsskolnämnderna. Enligt riksdagens beslut med
anledning av förslagen i propositionen om ålgärder för elever med handikapp i
del allmänna skolväsendel m.m. (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112) skall riket
indelas i fem regioner. Inom varje region skall en planeringsberedning för
handikappades undervisning inrällas den 1 april 1984. Vidare skall tjänster som
handikappkonsulent inrällas från samma datum vid länsskolnämnderna på
regionernas huvudorter. I nämnda proposition aviserades all regeringen avsåg
alt ålerkomma till riksdagen med hemställan om medel härför på tilläggsbudget
till statsbudgeten för innevarande budgetår. Jag beräknar koslnaderna för den
verksamhet jag här talat om under tiden den I april-den 30 juni 1984 till
sammanlagt 560000 kr. I beloppet

Prop. 1983/84:101 13

ingär kostnader för fem tjänster som handikappkonsulent,
köp av tjänster från de landstingskommunala hörselvårdskonsulenterna saml för
reseersättningar och expenser. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Länsskolnämnderna på lilläggsbudgel 11 lill slalsbudgelen
för budgelårel 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 560000 kr.

H.
Internationellt-kulturellt samarbete m. m.

[5] H 6. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. 1 slalsbudgelen
för innevarande budgelår har under denna anslagsrubrik anvisats ell reservafionsanslag
av 5 559000 kr. Budgelårel 1982/83 fanns en anslagsposl för uppförandel av
Nordens Hus pä Färöarna, vilkel invigdes i maj 1983.

Ett antal
oförutsebara omständigheter, bl. a. stormar, vilkel omöjliggjorde arbele på byggarbelsplalsen,
vissa strejker saml viss felplanering, har lell lill förseningar som har
medverkat lill en koslnadsfördyring. Den slulliga kostnaden har blivit högre än
vad som ursprungligen beräknades. Nordiska ministerrådet har fatlat beslut om atl
tillskjuta ylleriigare medel. Sveriges andel (41,4%) av lillskollel beräknas
till I 400000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bilalerall nordiskl kultursamarbete m. m. på lilläggsbudgel
11 till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av
1 400000 kr.

Prop. 1983/84:101 14

Bilaga 5

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: slalsrådel Lundkvist

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret

1983/84

NIONDE HUVUDTITELN

F. Service och kontroll

[11 F 15. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård. Under
denna rubrik har pä statsbudgeten för budgelårel 1983/84 anvisats ett
reservationsanslag av 44470000 kr.

Lanlbruksstyrelsen

1 regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 har regeringen
under anslaget F 15. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård anvisat 44470000
kr., varav högsl 38845000 kr. till anslagsposten Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen.

Kostnaderna för dislriklsveterinärorganisalionen redovisas
under förslagsanslaget F 14. Lanlbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhel.
Finansieringen av dessa kostnader sker dels från ovan nämnda anslagspost, dels
med djursjukvårdsavgifter, som distriktsveterinärerna uppbär av djurägarna.

Lanlbruksstyrelsen har i anslagsframställningen för
budgetåret 1984/85 framhållit att antalet förrättningar, grundat på utfallet
för perioden januari-juni 1983, pekar mot 500000-550000 för hela budgetåret
1983/84. Slyrelsen beräknade därför alt ett underskoll i storleksordningen 10000000
kr. skulle uppkomma i verksamhelen. I anslagsframslällningen anmälde slyrelsen
sin avsikt att inkomma till regeringen med förslag lill medelsanvisning på lilläggsbudgel.

Utfallet föreligger nu även för liden juli-september 1983.
Under januari-september 1983 har antalet förrättningar uppgått till ca 410000
vilket, uppräknat till helår, motsvarar de 500000-550000 som lanlbruksstyrelsen
omnämnt i anslagsframställningen.

Prop.
1983/84:101 15

Lanlbruksstyrelsen beräknar att inläklerna av djursjukvärdsavgifter
för budgetåret 1983/84 därmed kommer atl bli ca 15 milj. kr. mot i regleringsbrevet
angivna 27,5 milj. kr.

Eftersom
1,4 milj. kr. kan täckas in med balanserade överskottsmedel frän budgetåret
1982/83 bedömer slyrelsen att det lotala underskollel bör slanna vid 11 milj.
kr.

Lanibruksslyrelsen
anhåller all anslagei F 15. Bidrag lill djurens hälso-och sjukvård för budgelårel
1983/84 höjs med 11 milj. kr. från 44470000 kr. fill 55470000 kr.

Föredragandens överväganden

I prop. 1982/83:100 bil. 11 s. 76 anförde jag alt poslen djursjukvärdsavgifter
beräknats med ulgångspunkl i djurhälsoutredningens antagande alt antalet
förrättningar uppgår till ca I milj. per år. Jag anförde emellertid också att
underlaget för beräkning av antalet förrättningar var ofullständigt och alt
korrigeringar skulle kunna behöva göras sedan erfarenhel av det nya syslemet
vunnits.

Mot bakgrund av de beräkningar som nu föreligger bör
anslaget tillföras ytterligare 11 milj. kr. i enlighet med lantbruksstyrelsens hemslällan.
Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag lill djurens hälso- och sjukvård på
tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1983/84 anvisa ell reservationsanslag av 11 000000 kr.

Prop.
1983/84:101 16

Bilaga 6

Utdrag

1NDU.STR1DEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1983-12-22

Föredragande: slalsrådel Peterson såvitt avser punkten 1;
statsrådet Dahl såvitt avser punkterna 2 och 3: slalsrådel R. Carlsson såvili
avser punkten 4

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1983/84

TOLFTE HUVUDTITELN

B. Industri m.m.

[I] Riktlinjer för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit.
Genom del s. k. SEK-systemel har AB Svensk Exportkredit (SEK) givits möjlighel
att lämna exportkrediler till ränlor som ligger under uppläningskostnaderna.
En utförlig redogörelse för SEK-systemel ålerfinns i budgetpropositionen 1984 (prop.
1983/84: 100 bil. 14, punkt B 6). Reglerna för kreditgivningen återtmns i
förordningen (1981:665, ändrad senast 1983: 1096) om exportkreditfinansiering
med statligt stöd.

Slatens kostnader för SEK-systemel är stora. En del av
dessa koslnader utgörs av stålens åtagande atl fr.o.m. den I juli 1981 svara
för SEK:s koslnadsmarginal (prop. 1980/81: 130 s. 134, NU 58, rskr 426). För
att i framliden minska slalens kostnader förordar jag atl SEK:s koslnadsmarginal
senast från den 15 april 1984 inle längre inkluderas i del slatliga åtagandel.
Det innebär all administrationskostnaderna för nya krediter därefter inte
betalas av staten. Jag beräknar att exportkrediiränlorna som följd härav
behöver höjas med 0,25%. Det ankommer på SEK att fatta beslut om koslnadsmarginalens
storlek.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslär riksdagen

atl godkänna de riktlinjer för fortsalt stöd till exportkreditgivning
genom AB Svensk Exporlkredil somjag har förordai.

Prop. 1983/84:101 17

E. Energi

[2] E 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. I
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 3 304 milj. kr., varav 85 milj. kr. på tilläggsbudget 1 (prop.
1982/83:100 bil. 14, NU 33, rskr 280 och prop. 1983/84:47, NU 10, rskr 125).
Vidare har 14,7 milj. kr. anvisals över finansfullmakten enligt särskilt regeringsbeslul.

Slalens vattenfallsverks investeringsram för innevarande budgelår
uppgår till 3608,6 milj. kr. I beloppet ingår 14,7 milj. kr. som under budgelåret
har anvisals med slöd av finansfullmaklen i sysselsätlningsfrämjande syfte och
137,6 milj. kr. som vid budgetårels ingång återstod av medel som lidigare hade anvisals
med stöd av finansfullmaklen. Vidare ingår i investeringsramen 85 milj. kr.
för medel till Swedegas AB (prop. 1983/84:47, NU 10, rskr 125). Detta belopp
avser den del av invesleringen i slamledning för Sydgasprojeklet som är
överkapacitet för eventuella nya gasprojekt. I investeringsramen ingår också lOmilj.
kr. för om-och tillbyggnad av Upperuds kraftstation och 75 milj. kr. för
kapitaltillskott till andra bolag än eldisiribulionsbolag (prop. 1983/84:25, NU
15, rskr 123).

Slatens vattenfallsverk

I skrivelse den 15 november 1983 har slatens vatlenfallsverk
hemslälll om regeringens medgivande alt förvärva kraftstationer och ledningar m.
m. frän Värmlandsenergi AB i enlighel med ingånget avlal för 75000000 kr. saml
all försälja ledningar och vissa dislribulionsanläggningar för 5 000000 kr.

Förvärvet avser sex vallenkraflstationer som ligger inom vallenfallsverkels
distributionsområde i Dalsland. Stationerna är små och kan skötas av den
personal, något ulökad, som verkel har slalionerad i områdel för driften av ledningsnälel
och några andra kraflslalioner som verkel redan äger. Del har därför befunnits
vara en ralionell åtgärd atl vattenfallsverket tar över dessa kraftstationer
från Värmlandsenergi. Efter förhandlingar mellan verket och Värmlandsenergi har
en preliminär överenskommelse, med förbehåll för regeringens medgivande,
träffats om förvärvet. Överia-gandetidpunkten är angiven till den I april 1984
eller den senare tidpunkl när regeringsbeslul erhålles.

De i köpet ingående kraftstationerna år belägna i Upperudsälven
och dess biflöden. Fem av stationerna ägs direkl av Värmlandsenergi. Den själle
stationen. Bengtsfors, ägs av Bengtsfors Kraft och Industri AB. Detta företags
verksamhet omfattar huvudsakligen driften av Bengtsfors kraftstation.
Värmlandsenergi äger 40% av aktierna i föreiagei medan återstående 60% ägs av
privatpersoner. Hembud enligt bolagsordning gäller för aklierna i Bengtsfors
Kraft och Induslri AB. Huruvida någon av övriga aktieägare kommer aft utnyttja
sin lösenrätl kan klarläggas först i samband med alt hembud sker efler förvärv.

Prop. 1983/84:101

Följande kraftstationer ingår i köpet:

Effekt Normal årsproduktion

Billingsfors

2,0 MW

Långed

5,7 MW

Taxviken

0,3 MW

Bengtsfors
(40%)

0,5 MW

Skåpafors

2,5 MW

Krokfors

0,3 MW

9,0 GWh 26,0 GWh

2,0 GWh

2.0 GWh 11,5 GWh

1,5 GWh

Summa 11,3 MW 52,0 GWh

I det överenskomna priset ingår även en 24 km lång 20 kV
ledning som har värderats till 1 milj. kr. samt tvä outbyggda fallsträckor, som
kan ge 12 GWh/år och som har värderats till 1,5 milj. kr.

Priset för kraftstalionerna blir 72,5 milj. kr., vilkel moisvarar
1,39 kr. per årlig kWh.

Slationerna är i relalivi goll skick men viss uppruslning måsle
successivt komma till stånd. Med normalt underhåll kan slationerna efter sådan
upprustning beräknas ha en ålerstäende livslängd på ca 25 år.

I samband med kraftstationsuppgörelsen har även överenskommits
atl valtenfallsverkel skall till Värmlandsenergi AB överiåta en 130 kV ledning
mellan Jössefors och Kil saml vissa dislribufionsanläggningar vid Grums, vilka lillsammans
har värderals till 5,0 milj. kr.

Priset för kraftstationerna är som nämnts 72,5 milj. kr.
vartill kommer 2,5 milj. kr. för kraftledningen och fallsträckorna. De
anläggningar som valtenfallsverkel avser avyttra är värda 5,0 milj. kr. Den
köpeskilling som vatlenfallsverkel därför skall eriägga till Värmlandsenergi AB
vid tillträdet är således (72,54-2,5-5 =)70 milj. kr.

Gjorda räntabilitetskalkyler visar att nuvärdet av framtida
intäkler frän de övertagna anläggningarna täcker den överenskomna
köpeskillingen och koslnaderna för framlida drift- och underhållskostnader.

Någol
utökat anslag behövs inte för att förvärva aktuella kraftstationer och
ledningar. Medel härför kan inrymmas inom beslutat anslag inkl. ingående
reservation.

Föredragandens överväganden

Jag har ingel all erinra mol vattenfallsverkets förslag lill
förvärv av kraftstationer m. m. i Dalsland. Stationerna ligger inom verkets
distributionsområde i Dalsland. Förvärvet innebär en strukturrationalisering
och bidrar till att skapa en rationell produklionsapparal. Förvärvet sker
vidare till ett rimligt pris.

Den ingående reservalionen för budgetåret 1983/84 uppgick
till 435 milj. kr. Med hänsyn härtill ryms köpeskillingen 75 milj. kr. inom
ramen för tillgängliga medel för budgelåret 1983/84.

Regeringen har rätt att i varje särskilt fall beslula om
försäljning av

Prop.
1983/84:101 19

staten tillhörig fasl egendom om taxeringsvärdet på
egendomen, eller där sådant värde inte är åsätt egendomens saluvärde, uppgår
till högst 5000000 kr. (prop. 1981/82:100 bil. II, FiU 26, rskr 281). Det ankommer således på
regeringen atl beslula om den aktuella avyliringen av vissa anläggningar. Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt bemyndiga regeringen alt medge all statens vallenfallsverk
förvärvar kraflslalioner m.m. av Värmlandsenergi AB i enlighet med vad jag har
anförl.

F. Teknisk forskning m. m.

[3] F 23. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik.
Under denna rubrik har i slalsbudgelen för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 44,2 milj. kr. Anslaget är avsett för kostnader för
anläggningar för hanlering och förvaring av låg- och medelaktivt avfall i Studsvik.

Jag har tidigare denna dag vid min anmälan lill
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84: 100 bil. 14 punkt E 15)
redovisat att riksdagen fr.o.m. budgelårel 1981/82 för modernisering av
avfallsanläggningarna (projekl AMOS) hittills har anslagit sammanlagl 71,3
milj. kr. Beloppel har ställts till Studsvik Energiteknik AB:s förfogande i
form av ränle- och lills vidare amorteringsfria län.

De sammanlagda kostnaderna för projektet beräknas alllsä
uppgå lill 159 milj, kr. (jfr prop. 1982/83: 100 bil. 14 s. 258).

Riksdagen har medgivit atl 5 milj. kr. av hittills
beviljade lån får avskrivas (prop. 1982/83:100 bil. 14 s. 261, NU 33, rskr
280). För all minska belastningen på bolagets soliditet bör regeringen nu
inhämta riksdagens bemyndigande atl på samma sätt som gjorts beträffande
nyssnämnda 5 milj, kr. efterge samlliga de lån som tidigare har anslagits för
här aktuella ändamål dvs. 66,3 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag om
att regeringen föreslår riksdagen

atl bemyndiga regeringen alt besluta om årlig eftergift av
de lån som har beviljats inom ramen för della anslag, dock sammanlagl högsl
66300000 kr.

Prop.
1983/84:101 20

G.
Statsägda företag

(4|
Visst bemyndigande rörande affärsverket FFV.

Ajfärsverket FFV

Inom FFV-koncernen bedrivs verksamheler inom bl.a.
affärsområdena Marktele och Robot. Markleleverksamhelen omfallar byggnation av teleanläggningar
för i huvudsak försvarel, underhåll av dessa anläggningar och teknisk konsullverksamhel
i anknytning lill affärsområdet. Robotverk-samheten omfallar i huvudsak
underhåll av försvarels robotar och produklulveckling inom della område.

Verksamheterna
för affärsområdena Marktele och Robot inom FFV-koncernen bedrivs i såväl
affärsverksform (sektor Underhåll) som i bolagsform (Telub AB). Verksamheterna
har dessulom varit spridda på ett flerlal orter. Mol denna bakgrund har en
samordning enligt FFV:s bedömning framträtt som alltmer motiverad. Frågan om
samordning av marktele- och robolverksamhelerna har därför ulrells av en arbelsgrupp
inom FFV i vilken även personalorganisaiionerna dellagil.

Arbelsgruppen
har i sin sluirapporl förordai atl FFV låter ombilda Telub AB till ett nyll
bolag, FFV Elektronik AB, som framdeles bedriver all den markteleverksamhet som
tidigare bedrivits inom verkets sektor Underhåll och Telub AB. Vidare förordar
arbetsgruppen att all robotverksamhet överförs lill verkel (sektor Underhåll).

FFV:s ledning har efter analys av rapporten förordai en
omstrukturering av marktele- och robotverksamheten enligl arbetsgruppens
förslag. De viktigaste skälen är att FFV-koncernen därigenom skulle erhålla

- en förbättrad förmåga all uppträda kraftfullt pä
försvarsmarknaden

— en bättre marknadskommunikation

-
en gemensam
marknadsföring och försäljning civilt och på export

-
en gemensam
operativ ledning av marktele- och robotverksamheterna

—
en förbättrad
resursanvändning samt

—
en förbättrad
konkurrensförmåga.

Avtal har därefter - under förutsättning av regeringens
godkännande -träffats mellan verket och det nybildade FFV Eleklronik AB om bl.a.
överlåtelse av samtliga tillgångar och skulder inom affärsområdet Marktele till
FFV Eleklronik AB. Tillgångarna ulgörs av lös egendom i form av maskiner och invenlarier
samt av produkler i arbete. Överlåtelsen omfattar inle fasl egendom då
lokalerna för markleleverksamhelen hyrs av FFV Eleklronik AB. På motsvarande
sätt har FFV Elektronik AB genom avtal överiåtil samlliga tillgångar och
skulder i robotverksamheten lill verkel (seklor Underhåll). Inte heller denna överiålelse
omfattar fast egendom.

Med
hänvisning lill upprältat avlal har affärsverkel FFV den 30 juni 1983 och den
11 oktober 1983 hemställt om regeringens bemyndigande atl få överlåta nämnda
tillgångar inom markleleverksamhelen till FFV Elektronik AB.

Prop. 1983/84:101 21

Föredragandens överväganden

Affärsverket FFV har föreslagit en omstrukturering av marktele-
och robotverksamheten. Enligt förslagel skall Telub AB ombildas till ett nytl
bolag, FFV Elektronik AB, som skall bedriva all den markteleverksamhet som
hittills bedrivits inom verkets sektor Underhåll och inom Telub AB. Vidare
föreslås att all robotverksamhel - som hittills bedrivits av Telub AB - i sin
helhet skall äga rum inom verkets seklor Underhåll.

Jag delar FFV:s
bedömning att en omstrukturering av marktele- och robolverksamhelerna enligl i
huvudsak FFV:s förslag skulle stärka koncernens konkurrenskraft genom att bl.a.
ge produktionsmässiga samordningsvinster. I förslaget ingår bl. a. atl
affärsområdet Marktele nu samordnas under en gemensam ledning. Jag föreslår
därför att FFV i enlighet med sin hemslällan medges rätt alt överlåta samlliga
tillgångar inom nuvarande affärsområde Marktele lill FFV Elektronik AB. Det bör
ankomma på regeringen atl faslslälla fill vilka värden dessa tillgångar skall
överlåtas.

Med
hänvisning till vad jag sålunda har anfört hemsläller jag att regeringen
föreslår riksdagen

atl bemyndiga regeringen alt medge affärsverket FFV all
överlåta tillgångar inom affärsomrädel Marktele lill FFV Elektronik AB till de
värden som regeringen bestämmer.

Prop.
1983/84:101 22

Bilaga 7

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1983/84:101 begärda
anslag på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1983/84

Statsutgifter

///. Utrikesdepartementet

A 3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fas

tigheter för utrikesrepresentationen, reserva

tionsanslag 7000000

VI. Kommunikationsdepartementet

D4 Underskotlstäckning vid statens järnvägar 442800000

GI Posthus m.m., reservationsanslag 10300000

VII. Finansdepartementet

A 3 K.ommittéer m.m., reservationsanslag 4000000

VIII. Utbildningsdepartementet

B 11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservations

anslag 10016000

B 12 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, re

servationsanslag 6980000

B 13 Rikskonsertverksamhel, rÉ'iÉ'n'fl//on.?fl/i5/og 4762000

D2 Länsskolnämnderna,/ö;-5/og5fl«5/og 560000

H 6 Bilateralt nordiskl kultursamarbete m.m., re

servationsanslag 1400000

IX. Jordbruksdepartementet

F 15 Bidrag lill djurens hälso- och sjukvård, reser

vationsanslag 11000000

Summa stat stil gifter 498818000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 19B3