Prop. 1983/84:102

Prop.
1983/84:102

Regeringens proposition

1983/84:102

om
teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

beslutad
den 12 januari 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

ROINE
CARLSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all slalen tecknar nya aktier i Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB (Ncb) för lolall 100 milj. kr. genom all ell slalligt lån pä 100
milj. kr. konverteras till aktier. Medlen skall användas för att delfinansiera
ett investeringsprojekt i Ncb:s sulfat- och pappersbruk i Väja, Kramfors
kommun.

1 Riksdagen 1983/84. I sand. Nr 102

Prop. 1983/84:102 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1984-01-12

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom

Föredragande:
statsrådet R. Carlsson

Proposition
om teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

Norriands
Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) har i en skrivelse till regeringen den 6 seplember
1983 ansökt om lokaliseringsslöd i form av bidrag och lån för modernisering av
Dynas fabriker i Väja, Kramfors kommun. Till skrivelsen finns fogad en
beskrivning av investeringsprojektet. Dessulom har skrivelser inkommii bl.a.
från Kramfors kommun. Av handlingarna framgår i huvudsak följande.

Inom Ncb har en arbelsgrupp
studerat förutsättningarna för att bygga upp en framlidsinriktad integrerad
massa- och pappersindustri i Ådalen. I projeklel, som haft arbetsnamnet Ådalen
85, har bedömningar tagils fram om hur marknaden för olika papperskvaliteter,
baserade på Ådalens förhärskande vedråvara, som är gran, kommer alt utvecklas
fram till sekelskiftet. För marknadsutredningarna har konsulthjälp anlitats.
Marknadsstudierna har omfattat säckpapper av den typ som i dag tillverkas i
Dynas fabriker och trähaltiga tryckpapper, där granråvaran har fördelaktiga
egenskaper.

Den slutsats som Ncb:s arbelsgrupp
dragit av de olika marknadsstudierna är att del just nu inte finns marknadsulrymme
för salsning på en ny stor pappersmaskin i Ådalen. Skälet härtill är atl det f.
n. är ell överulbud på cellulosa- och pappersprodukter i förhållande till
världskonsumtionen. När konsumtionen av olika papperskvaliteter hunnit ifall
utbudet anses emellertid möjligheterna för en lönsam tillverkning vid en modern
fabrik vara goda. Mot bakgrund av de slutsatser som dragits från projekl Ådalen
85 har ett handlingsalternativ för Dynas fabriker framlagils av företagsledningen.
Delta alternaliv, som givits arbetsnamnet Dynas 83, innefattar ålgäder som
leder lill atl den nuvarande anläggningen mol slulel av 1980-talet kan utgöra
kärnan i en modern framåtriktad skogsinduslrienhel. Den

Prop.
1983/84:102 3

planerade om- och tillbyggnaden av Dynas fabriker ger
redan från början en konkurrenskraftig enhet. Investeringen ger dessutom
valfrihet vid ett framtida produktval.

I Dynäsfabriken
tillverkas oblekt säckpapper. Produktionskapaciteten uppgår till 170000 lon.
Produktionen sker pä två pappersmaskiner, varav den ena både vad gäller storlek
och leknisk status är fulll modern. Den andra någol mindre maskinen lämpar sig
för tillverkning av specialkvaliteter. Ncb kommer i Europa.på iredje plats i
storleksordning som tillverkare och leverantör i säckpapper. Mer än två
tredjedelar av Dynäsfabrikens produktion avsätts i Västeuropa och täcker där ca
15% av imporlbehovel. Ncb har ägarinlressen i säckfabriker i Västtyskland,
Frankrike och Belgien. Förbrukningen av säckpapper av stagnerat i Västeuropa.
Däremot bedöms förbrukningen komma all öka såväl i Nordamerika som i övriga
världen, speciellt i utvecklingsländerna.

Anläggningen
i Dynas är lill stora delar i gott skick. Lönsamheten har under de senaste åren
varit god. I sulfatfabriken måsle emellertid vissa avdelningar moderniseras och
sodapannan bytas ul.

Det invesleringsförslag som nu presenterats innebär all
sulfatfabriken moderniseras och nödvändiga miljövårdsålgärder genomförs.
Investeringens huvuddel utgörs av en ny s. k. sodapanna. Dessutom görs vissa lill-och
ombyggnader i andra avdelningar och trimmas befintliga pappersmaskiner.
Därigenom erhålls en marginell kapacilelsökning i sulfalfabriken och pappersbrukel.

Del ökade virkesbehovel för produktionsökningen kan enligt
Ncb läckas med ved som finns tillgänglig lokall. Ncb framhåller all
virkesförsörjningen för nuvarande produktion är tryggad genom leveransavtal.

Den lotala
kostnaden för investeringen inkl. räntor under byggnadstiden och ökat
rörelsekapital uppgår till ca 400 milj. kr. i 1983 ärs penningvärde. Invesleringsulbyggnaden
beräknas vara genomförd under millen av år 1985.

F.n. sysselsätts ca 550 personer i fabriken. Genom den
föreslagna investeringen tryggas enligt företagsledningens uppfattning
sysselsättningen vid fabriken.

Ncb framhåller i sin skrivelse alt förelagels finansiella slällning
forlfarande är svag. Del kapilal som i olika omgångar lillförls bolagel för
att möjliggöra rekonstruktioner och omstruktureringar var inte anpassat för atl
läcka större framtidsinriktade invesleringar. Enligl preliminär prognos för år
1983 blir Ncb-koncernens omsättning 3 200 milj. kr. Resultatet efter
avskrivningar och finansiella poster bedöms bli omkring 140 milj. kr. Förelaget
har inga reserver eller fonder och kan därför inle finansiera projekt Dynas 83
av egen kraft. Ncb räknar med atl den egna insalsen kan uppgå lill maximalt ca
150 milj. kr. genom internt genererade medel fördelade över en treårsperiod. Däruiöver
har Ncb begärt ett lokaliseringsbidrag på 100 milj. kr. och ett
lokaliseringslån på 150 milj. kr. för finansiering av

Prop.
1983/84:102 4

projektet. Under förutsättning att invesleringen
finansieras på föreslaget sätt visar de ekonomiska kalkylerna alt Dynas 83
kommer atl ge en tillfredsställande avkastning på arbetande kapital.
Produktionskostnaderna per tillverkat ton papper kommer all kunna sänkas
avsevärt främst beroende på att energiförbrukningen sjunker genom
moderniseringen. Efter ombyggnaden beräknas Dynas fabriker med gjorda
antaganden om priser och koslnader ge ett överskott och en avkastning på
arbetande kapital som motsvarar den långsiktiga nivå som bedömdes vara
nödvändig för all klara framlida investeringar.

Föredragandens överväganden

Staten äger f. n. ca 70% av aktiekapitalet i Ncb,
motsvarande 96% av röstvärdet. Omkring 50000 enskilda skogsägare och andra
intressenter inom Ncb:s verksamhetsområde innehar resterande 30% av aklierna.
motsvarande 4% av röstvärdet. Dessa aktier berättigar till vissl företräde
till utdelning.

Ncb har under de senaste åren genomgått en omfallande slrukluromvandling
med avveckling av olönsamma fabriker eller försäljning av enheter lill andra
intressenter. Omstruktureringen är nu i huvudsak avslutad. Antalet anställda
inom koncernen har minskat kraftigt till följd av de gångna årens
strukturomvandlingar. F. n. finns ca 2900 anställda i Sverige.

För år 1983 har flertalet av koncernens fabriker uppvisat
ett jämförl med år 1982 förbättrat resullal. Samtliga divisioner och
dotterbolag har gått med vinst. Sammanlagt beräknas överskottet efter
finansiellt netlo enligt senaste prognos uppgå till ca 140 milj. kr. för
koncernen.

Lönsamheten mätt som avkastning på arbetande kapital har
ökat avsevärt. Trots detta är resultatet inte hell tillfredsställande, vilkel bl.a.
beror på att soliditeten är låg, skulderna slora och räntebelaslningen hög. En
fortsatt förbättring av soliditeten genom reduktion av skuldbördan måsle därför
ges prioritel. Den nuvarande solidilelen och vinstnivån är otillräckliga för
att möjliggöra självfinansiering av ett större investeringsprogram.

Ncb har presenleral ell invesleringsförslag för Dynas
fabriker i Väja. Ncb framhåller all anläggningen är välskölt. Den lillverkade papperskvali-leien
är bra och har en slabil marknad. Lönsamhelen har de senasle åren varil god.
För all skapa förutsättningar för en uthållig lönsamhet och trygga
sysselsättningen på sikt är del nödvändigt att genomföra moderniseringar och reinvesteringar
vid fabriken. Om ingenting görs för alt modernisera sulfatfabriken kommer en
nedläggning atl bli oundviklig framför allt på grund av sodapannans ålder.
Därtill är del nödvändigl alt göra vissa miljöinvesteringar. För all förbällra
kostnadslägel för Dynäsfabriken och därigenom uppnå en uthålligt godtagbar
lönsamhet bör ocksä en mindre kapacilelshöjande inveslering göras.

Antalet anställda i Dynäsfabriken uppgår lill ca 550
personer. Investeringen innebär endasl marginella förändringar i del
långsiktiga personalbe-

Prop. 1983/84:102 5

hovet. De arbetstillfällen som finns i dag blir emellertid
säkrare med den föreslagna investeringen. För att genomföra investeringen
beräknas som mest 150 personer få sysselsättning i byggnads- och monlagearbeten.
Därutöver beräknas 400-.'00 personer få arbete genom entreprenadarbelen och
leveranser lill invesleringen. Hälften av dessa arbelslillfällen beräknas
uppslå inom länel.

Enligl Ncb är virkesförsörjningen för fabriken tryggad
genom leverans-avlal. Jag anser att samarbetet med ett stort antal enskilda
skogsägare som aktieägare i Ncb är av stort värde för bolaget. Därigenom
bibehålls Ncb:s anknytning lill skogsägareföreningarna som spelar en avgörande
roll för förelagets virkesförsörjning.

Invesleringskoslnaden har beräkntils lill ca 400 milj. kr.
i 1983 års penningvärde inkl. ökal rörelsekapilal och ränlor under
byggnadstiden. Ncb kan inle finansiera investeringen utan vissl slöd från
majoritets-ägaren. Företaget har därför begärt all slalen skall medverka i
finansieringen med lokaliseringsslöd i form av ell bidrag på 100 milj. kr. och
ell lån pä 150 milj. kr. Ncb:s egen insats i projektet beräknas maximalt kunna
uppgå till ca l.'0 milj. kr.

Jag anser all den planerade investeringen i Ncb:s Dynäsfabrik
bör genomföras. Projektet har enligl Ncb:s bedömning en god lönsamhetsprognos
och tryggar den långsiktiga verksamheten vid företaget. Därigenom finns goda
möjligheter för slaten att erhålla en lillfredsslällande avkastning på sitt kapilal
. Invesleringen medför dessulom betydande sysselsältnings-effekler under
uppbyggnadsskedet framföralll inom regionen.

Regeringen har tidigare denna dag meddelal del lillsländ enligl
136 a § byggnadslagen för den planerade invesleringen som behövs.

Somjag har redogjort för tidigare är Ncb:s finansiella
ställning fortfarande ansträngd. Jag anser därför alt staten bör medverka i
finansieringen av invesleringen. Statens finansieringsmedverkan bör enligt min
mening ske på så sätt all ell statligt lån lill Ncb på 100 milj. kr. konverteras
till aktier.

Ncb fick våren 1981 ett långfristigt lån på 100 milj. kr. (prop.
1980/81:98. NU 49. rskr 282). Lånet ersatte ett lidigare lämnai induslrigaranlilän
och var avsell alt avhjälpa bolagets likviditetsproblem. Lånet är amorleringsfrill
till år 1987.

Enligt mitt förslag får Ncb ett aktieägarlillskoll genom
nyemission på 100 milj. kr. Stålen bör belala sina nytecknade aktier genom
kvittning av sin fordran på Ncb på lOOmilj. kr. Aklierna bör tecknas till sådan
överkurs all akliekapitalel ökas med 50 milj. kr. och reservfonden med 50 milj.
kr. Jag anser atl de nya aklierna bör ulgöras av A-aklier liksom slatens lidigare
aktieinnehav i bolaget. Genom aklieägarlillskotlet får Ncb en förbättrad
soliditet och får därigenom lillsammans med sedvanligl lokaliseringslån möjlighel
alt finansiera investeringen.

Jag förordar därför atl staten får använda sin fordran på
grund av lån lill Norrlands Skogsägares Cellulosa AB på 100 milj. kr. för att
teckna nya aktier i bolaget.

Prop. 1983/84:102 6

Regeringen
har bemyndigande att överlåta statens aktier i Ncb till annan huvudman. Detta
bör gälla också de nytecknade aktierna. Jag förordar alltså att regeringen
inhämtar riksdagens bemyndigande härtill.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att förfoga över statens
fordran om 100000000 kr. hos Norriands Skogsägares Cellulosa AB för aktieteckning
i enlighet med vad jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen att överlåta de nytecknade
aktierna i Norriands Skogsägares Cellulosa AB.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984