Prop. 1983/84:107

Prop. 1983/84:107 Regeringens proposition

1983/84:107

om forskning;

beslutad den 9 februari 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagils i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de ålgärder och de ändamål som
framgår av föredragandenas hemslällan.

Pä regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

En framgångsrik forsknings- och utvecklingsverksamhel är
en förutsättning för atl Sverige på längre sikt skall kunna återvinna sin
ekonomiska styrka, slå vakt om sitt nationella oberoende och få möjligheter
lill fortsalt reformverksamhet och kulturell ulveckling. I propositionen läggs
en rad förslag om insatser för atl slärka den svenska forskningen.

I propositionens inledande avsnitt redovisas forskningspolitikens
huvudfrågor idag och vissa övergripande prioriteringar.

En central forskningspolitisk uppgift är att stärka den
grundläggande forskning som finansieras via anslag till högskola och
grundforskningsråd. Också den långsiktiga riklade kunskapsuppbyggnaden inom
olika samhällsseklorer bör ges ökad tyngd. Den vetenskapliga kvaliteten i
forskningen måste hävdas med ökad kraft.

Att främja rekryteringen av unga forskare är en avgörande
förutsättning för en framgångsrik forskningsverksamhet, liksom atl höja
forskningens effektivitet genom förbätlringar av forskarnas arbetsvillkor.

Av grundläggande betydelse är vidare all ulveckla formerna
för samverkan mellan näringslivet och den statliga forskningen samt att
fortsatt stimulera del inlernalionella forskarutbytet.

De långsiktiga områdesprioriieringar som angavs i 1982 års
forskningspolitiska proposition föreslås forlfarande i huvudsak gälla.
Särskild uppmärksamhet riktas mot forskning och ulveckling inom fyra områden,
nämligen miljövårdsinriktad forskning saml informationsteknologi, materialteknik
och bioteknik.

Inom utrikesdepartementets verksamhetsområde redovisas
olika åtgär-1 Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 107

Prop.
1983/84:107 2

der för alt intensifiera sådan forskningsverksamhet som
har särskild utrikes- och säkerhetspolitisk relevans. Särskilda medel anslås
för forskningssamarbete med de Europeiska gemenskaperna (EG).

Försvar.\jörskningen innehåller många delar som är
gemensamma med forskningen i samhället i övrigt. 1 flera fall finns inom försvarsforskningen
unik kompetens. I propositionen fiamhålls vikten av att samhällets lolala
forskningsresurser samordnas i ökad ulslriickning. Ett samlat förslag till den
flygtekniska forskningens inriktning liiggs fram. Förslagel innebär bl.a. alt
den civila andelen ökas genom ett flerårigt ramprogram för civil flygteknisk
forskning.

Forskningsinsatserna rörande de sociala konkvenscrna av
ulvecklingen inom arbetslivet samt forskningen inom socialförsäkringsområdet
betonas, liksom forskning inom socialt behandlingsarbete, miljömedicin och
primärvård. Bristen på kompetenta forskare liksom på handledare inom socialforskningssektorn
är stor. I propositionen föreslås därför forlsalla åtgärder för all rekrytera
forskare lill området och bygga upp kompelens som grund för en tillämpad
forsknings- och utvecklingsverksamhet.

På kommunikationsområdet sammanförs
iransportforskningsddega-tionenoch kolleklivtrafikberedningen till en ny
myndighet, transportfoisk-ningsberedningen. Den nya myndigheiens uppgift blir
att stödja forsknings- och utvecklingsverksamhet inom transporiområdel och alt
samordna transporlforskningen. Den längsikliga kunskapsuppbyggande forskningen
inom området förstärks.

Anslagen till forskning och forskarutbildning inom
utbildningsdepartementets område föresläs öka med sammanlagl 110 milj. kr.
ulöver kompensation för löne- och prisökningar. Merparten av ökningarna gäller
leknik, naturvetenskap och medicin, men även humaniora och samhällsvetenskap
föreslås få ökade resurser. Forskningsrådens anslag ökar med 28 milj. kr.
Fakulteternas s. k. basresurserökar med 26 milj. kr., varav minst 75 procent
skall användas lill nya ijänsler som doceni och forskarassistent. Ell begränsat
antal nya professurer inrättas. För dyrbar vetenskaplig utrustning föreslås en
ökning med 10 milj. kr. Särskilda medel anvisas för forskning inom
mikroelektronik, bioteknik och toxikologi. Medel föreslås för fem
forskartjänster inom jämsiiilldhetsforskning.

Forsknings- och ulvecklingsverksamhelen vid mindre
högskoleenheter fär ett särskill stöd. Förbättringar föreslås inom
studiefinansieringen i forskarutbildningen och åldersgränsen för
utbildningsbidrag för doktorander avskaffas.

Det inlernalionella forskarutbytet förstärks genom olika
ätgärder.

Förslag läggs också fram om hur kullurseklorns
forskningsbehov kan fillgodoses.

I fråga om de areella näringarna föreslås i proposifionen
all forskningen koncenlreras kring frågor rörande de grundläggande sambanden
mellan olika processer i de biologiska systemen. Ylleriigare insalser föreslås
för

Prop.
1983/84:107 3

all möjliggöra en fördjupning inom bl. a. markekologi,
mikrobiologi, genetik och immunologi. Som ett led i satsningen på den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden föreslås medel för ijänsler som doceni och
forskarassislenl och för doklorandljänsler.

För att
möjliggöra tillämpning av genteknik på främst växter sker omfattande
satsningar pä kunskapsuppbyggande forskning inom ämnesområdet bioleknik.

I fråga om
miljövården betonas behovet av atl forskningen bedrivs med utgångspunkt i en
helhetssyn. Förstärkta insatser förutses bl.a. när del gäller forskning rörande
försurningens effekter saml övergödning av sötvatten och marin miljö.

Inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
behandlas frågor som rör forskning om arbetsmarknadspolitik, arbetsliv och
arbetsmiljö, invandring saml jämställdhet.

Inom byggnadsjörskningen läggs större vikl vid den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Forskning om byggseklorn i samhällsekonomin,
ombyggnad och underhåll av byggnader och frågor om decentralisering och
demokrati priorileras.

Forsknings- och utvecklingsinsatsernas belydelse för den
industriella tdlväxlen och förnyelsen betonas. Ett nytt treårigt program
föreslås för det stöd som styrelsen för leknisk ulveckling (STU) lämnar till
teknisk forskning och utveckling under budgetåren 1984/85-1986/87. Nya
slödformer föreslås,, liksom inrällandel av en leknisk forskningsrådsfunkiion
inom ramen för STU:s kunskapsulvecklingsprogram.

I propositionen läggs vidare fram ett förslag lill nytt
treårigt program för energiforskningen omfattande 1 220 milj. kr. Del gäller
insalser för forskning och utvecklingsarbete om energianvändning i bebyggelse,
transporter och samfärdsel samt för energitillförsel. Ökad vikl läggs vid
insatser pä långsiktig och grundläggande forskning inom energisektorn.

När del gäller forskning om den offentHga sektorn
redovisas att en delegation inrättas och knyts till civildepartementet med
uppgift all vara främsl ett organ för informationsutbyte mellan de aktiva
forskarna och företrädare för den statliga och kommunala sektorn.
Forskarutbildningens meritvärde föreslås höjas vid tillsättning av statligt
reglerade tjänsler.

Prop. 1983/84:107 4

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-02-09

Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande och siatsräden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Pelerson, Boström, Bodsiröm, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsråden 1. Carisson, Bodström, Hellström, Thunborg, Sigurdsen, Boström,
Hjelm-Wallén, Göransson, Lundkvist, Leijon, Gradin, Gustafsson, Pelerson,
Dahl, Holmberg

Proposition
om forskning

Statsrådet
Ingvar Carlsson anför.

1
Inledning

Den
stalstinansiella situationen i Sverige är ansträngd. Regeringens budgelförslag
för 1984/85 präglas därför av slramhei. Mänga områden av den statliga
verksamhelen fär vidkännas nedskärningar. Hårda krav på ralionaliseringar
gäller för hela förvaltningen.

Samtidigt
är det en central del av regeringens polilik atl främja invesleringar inom
områden som ökar produklivilelen och stimulerar den ekonomiska lillväxlen. Del
gäller i.ex. energisekiorn, transportverksamhelen och byggandet. Det gäller
också forskning och teknisk ulveckling.

En
framgångsrik forsknings- och utvecklingsverksamhet är en förulsälining för atl
Sverige på längre sikl skall kunna återvinna sin ekonomiska styrka, slå vakt om
sill nationella oberoende och få möjligheler lill forlsall reformverksamhet och
kulturell utveckling.

Forskning
och ny teknik har lagl grunden för vårl lands ulveckling från ett fattigt
agrarsamhälle lill en modern välfärds- och industrination. Tekniska genombrott
har stärkt industrins konkurrensförmåga och därmed spelat en viktig roll för
den ekonomiska tillväxten. Därigenom har resurser skapats för det sociala
reformarbetet, som i sin lur i hög grad byggt pä forskning och ny kunskap inom
samhällslivets alla områden. Nya rön inom den medicinska forskningen har
kontinuerligt och genomgripande förändrat vårl sjukvårdssystem. I ell samspel
och en växelverkan mellan lek-

Prop.
1983/84: 107 5

niska framsteg och socialt reformarbete har det svenska
välfärdssamhället vuxit fram.

1 dag framslår behovel av ylleriigare kunskap för all
förstärka resursbasen och angripa samhällsproblemen med särskild skärpa.

En långsiktig förstärkning av Sveriges industriella och
tekniska kunskapsbas är nödviindig för all slå vakt om och ulveckla induslrins
internationella konkurrenskraft. En djupgående omstrukturering av det svenska
näringslivel har inlells. Många faktorer pekar på att vi under de närmasle tio
åren kommer alt lägga grunden lill en kvalitativt ny industriell ulveckling.
Detta sker såväl genom förnyelse inom våra basnäringar och traditionella
industrigrenar som genom framväxten av nya. kunskapsintensiva branscher.

Ny produktionsteknik, nya produkter och styrsystem kommer
fram som resultat av landvinningar inom bioteknik och mikroelektronik. Nya
material med revolutionerande egenskaper, t.ex. keramer. fiberkompositer och
plaster, tränger in på allt fler områden. Mikroelektronikens möjligheter har
ännu bara utnyttjats i liten skala. Ändå har Sverige redan nu, i förhållande
lill industrins omfallning. fler numeriskt styrda maskiner och robotar än något
annat land. På informtilionsteknologins område har basen breddals väsenlligl
under senare år både industriellt och forskningsmässigt.

Inom det biolekniska området, där inlressel mer och mer
knyts till hybrid-DNA-lekniken. har forskningen redan en ansenlig omfattning.
Det industriella utnyttjandet har börjat inom läkemedelsindustrin och, om också
i betydligt mindre utsträckning, inom kemisk industri i övrigl. Bioteknikens
betydelse för industrins utveckling på flera områden är oomtvistlig. Inom
energiområdet krävs en omfattande utveckling av ny leknik för att möjliggöra en
successiv övergång till energisystem som i huvudsak baseras på effektiv
energianvändning och varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor med
minsta möjliga miljöpåverkan.

För framtiden krävs såväl fortsatta kraftiga satsningar på
teknisk utveckling och forskning inom induslrin som en bred och kvalilativl
högtstående forskning vid våra universitet och högskolor och andra offentligt
finansierade organ. Förutom teknisk forskning behövs grundläggande forskning
inom naturvetenskaperna och inte minst biovetenskaperna.

Den snabba lekniska utvecklingen inom t.ex.
elektronikomrädet griper in i samhällets alla områden och för med sig stora
effekier för enskilda människors dagliga liv. Politiska beslutsfattare ställs
inför många och svåra beslut där själva hastigheten i den nya teknikens
utveckling och tillämpning i sig ulgör ell problem. Det är en cenlral uppgift
för forskare frän skilda discipliner all i samverkan belysa de möjliga
effekterna socialt, kulturellt, ekologiskt osv. av olika länkbara
ulvecklingslinjer.

Inom det svenska samhällel upplever vi idag problem inom
skilda områden. De regionala klyftorna kvarslår forlfarande i hög grad.
Arbetslösheten innebär inte bara ett omedelbart slöseri med mänskliga resurser
ulan

Prop.
1983/84: 107 6

har också negativa sociala konsekvenser. Utslagning,
alkoholmissbruk och bruk av andra beroendeframkallande medel är allvarliga
problem. Vårt ekologiska system utsätts för alll mer omfallande slörningar. Vi
behöver bällre kunskap om människors levnadsförhållanden och om möjligheterna
att påverka dessa med ålgärder inom arbelslivet, del sociala Irygghelssy-stemel
och hälso- och sjukvården. För att tillgodose detta kunskapsbehov krävs en bred
och kvalitativt högtstående forskning inom såväl samhällsvetenskap, medicin
och humaniora som naturvetenskap.

Den kunskap som las fram om människan, hennes livsvillkor
och behov bör utnyttjas aktivt för atl länka teknikutvecklingen in i för
samhället och människorna rätta banor.

Den humanistiska forskningen har ett egenvärde i ell
demokratiskt samhälle. Den förbättrar våra förutsättningar atl förslå och
samverka med andra kulturer och länder. Kulturlivets vitalitet stöds av
forskning och utveckling på en lång rad områden. Både skapande och upplevelse
inom konst, musik och litteratur kan hämta kraft och inspiration i humanistisk
forskning.

Behovet av forskning har alltså en direkl koppling till de
problem vi i dag upplever. Insatserna måste ske i samspel med och avvägas mol
andra investeringar inom respektive område. Men forskningen har en viklig
uppgift också i atl förbereda oss för de problem vi i dag inte kan förutse, atl
bygga upp en kunskapsbas inför framliden.

Därmed får forskningen en vidiire och djupare innebörd.

Forskning handlar ytterst om människors behov av att
orientera sig i tid och rum, om atl göra verkligheten tydlig och tolkningsbar,
om atl förslå de skeenden som lett fram till dagens värld och om möjligheler
all välja vägar in i framtiden. Människor har alltid gjort sig föreställningar
om världsalltets tillblivelse och om sin plats i universum, om det egna och
andra samhällens historia, om legitima meloder atl styra och härska och om
naturens och de materiella tingens väsen. Föreställningar och insikler har
överförts från generation lill generation. De binder människor samman som
individer och samhällsmedlemmar.

Vår insikt om dagens värld har vi ärvt. Vi har en
skyldighel att förvalla delta arv och ytterligare vidga synfältet. 1 detta
perspektiv är forskning en kulturell förpliklelse och ett förhållningssätt i
kamp mot vidskepelse och kunskapsförakt.

Dessa skäl för all forska kan inle skiljas från de mer
nyttoorienterade. Vår strävan efler sammanhang och begriplighel är också
motiverad av en önskan att lösa problem och atl kunna styra och påverka
utvecklingen. På ett mer konkret plan beror Sveriges framtid som kulturnation
och välfärdssamhälle på hur klokt vi kan förvalta och använda forskningens
framsteg.

Ett viktigt resultat av en allmän satsning på forskning är
all vi får vetenskapligt kunniga människor som är tränade både att kritiskt
granska nya idéer och alt lösa problem, skapa och förnya. Att det finns många

Prop. 1983/84:107 7

människor med denna kompetens är vitalt för vår
samhällsdebatt och kultur. De bidrar också till ;ill öppna vårt samhiille mot
omväriden och förmedla kunskap om vår egen ulveckling samt till atl göra andra
länders vetenskapliga framsteg tillgiingliga för oss.

Att sprida informalion om forskningen och dess resullal är
en angelägen uppgift i ett demokratiskt samhälle, såviil för all tillgodose
behov av kunskap för atl kunna lösa egna problem och delta i den demokratiska
beslutsprocessen som f(>r att främja intresse för forskning, inle minsl
bland barn och ungdomar.

Forskning och ulveckling åtnjuter i dag ett starkt slöd
från breda kretsar i vårt land. Del har kommit lill ullryck i de politiska
partiernas piogramut-talanden och i de stora intrcsseorganisalionernas och
folkrörelsernas program. Alla de tre stora fackliga huvudorganisationerna har
på senare år lagt fram egna program för forskning och utveckling.

Förväntningarna på forskningen är således slora.
Forskningen löser dock inle i sig samhällets problem. Det måste ske i en dialog
mellan olika samhällsintressen. Men denna förutsätter en forskning av lillriicklig
bredd och djup som ger kriliskl prövad kunskap och vidgar vår handlingsfrihet.
Forskningen iir en gemensam, nalionell resurs i våra slrävanden att bevara
Sverige som en materiellt och kiilttirelll rik och öppen demokrati.

Däri ligger en stor förväntan på och utmaning lill svenska
forskare.

2 Definitioner

En omfattande begreppsapparat har utvecklats för alt på
ett nyanserat sätt beskriva olika typer av forsknings- och
utvecklingsverksamhel. Utgångspunkten har varit dels forskningsprojektens karakiär
och syfte, dels vem som har ansvaret för forskningsverksamheten.

Den gängse indelningen utifrån forskningsprojektens
karaktär formulerades inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) år 1970 och skiljer mellan grundforskning, tillämpad
forskning och utvecklingsarbete.

Med grundforskning avses ett systematiskt och metodiskt
sökande efler ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikle.
Grundforskning syftar till all ge ett bidrag lill den vetenskapliga kunskapsmassan
inom ett visst område.

Med tillämpad forskning avses sådanl sökande med en
bestämd tillämpning i sikte.

Med utvecklingsarbete avses eit idérikt och systematiskt
utnyttjande av vetenskaplig och annan kunskap för all åsladkomma nya produkler,
nya processer, nya syslem eller väsentliga förbätlringar av nu existerande
sådana.

Denna indelning utnyttjas i den internationella
forsknings- och utveck-

Prop.
1983/84:107 8

lingsslatisliken, som framför alll beskriver de tekniska
och nalurvelenskapliga områdena.

Ett begrepp som tillkommit under senare år är långsiklig
kimskapsupp-bvggnad som syftar till uppbyggnad av kompetens på nya områden motiverade
utifrån sektoriella och motsvarande ändamål. Man har då inle gjort en strikt
uppdelning mellan grundläggande och tillämpade inslag i forskningsverksamheten.

När det gäller att beskriva ansvarsförhållanden inom
forskningen har begreppet scklorsforskning kommit att användas för atl beskriva
sådan forskning som motiveras utifrån en viss samhällssektors eller beställares
behov av kunskap för atl främja vissa ändamål och som finansieras av sekiorn
eller beställaren.

En indelning utifrån ansvarsaspekten, som ulgår från
forskarnas situation, kan göras i forskning på eget programansvar, där
forskarna ges hela ansvaret för hur problemen slälls och uppgifterna löses och
redovisas, saml uppdrag.sforskning, dåren externbeställare har avgörande
inflytande på valet av problemområde.

Forskning på egel programansvar innesluter både den över
högskole-budgelen och forskningsråden finansierade forskningen och den
sekloriellt och industriellt motiverade forskning som syftar lill långsiklig
kunskapsuppbyggnad inom ell vissl område.

3 Den statliga forskningspolitiken

3.1 Bakgrund

Satsningarna på forskning och ulveckling (FoU) i Sverige
uppskattas tili sammanlagt ca 18 miljarder kr. budgelåret 1983/84. De statliga
anslagen, inkl. slöd lill induslriell FoU, beräknas uppgå lill drygt hälften,
ca 9,2 miljarder kr. Härtill kommer den näringslivsfinansierade
FoU-verksamhe-ten som främsl avser utveckling. Det betyder all de svenska
FoU-salsning-arna nu kan beräknas uppgå lill ca 2,5 procenl av
bruttonationalprodukten (BNP) totalt. Endast ett fåtal industriländer avsätter
mer lill FoU i förhållande lill BNP. Betydande nysatsningar har dock beslutats
i flera av de ledande industriländerna;

De FoU-insalser som ulförs inom induslrin har efler en
viss stagnation på 1970-lalel börjal öka avsevärt. Från 1979 lill 1981 ökade
anlalel utförda personår med 6 procenl. Moisvarande ökning mellan åren 1981 och
1983 uppskallas till 8 procenl. Läkemedelsindustrin är den bransch som satsar
mest på FoU i förhällande lill förädlingsvärdet. Forskningsinsatserna är slora
också inom transportsektorn, elektroindiislrin och maskinindustrin.

Den statliga FoU-verksamheten finansieras via anslag
direkl till högskolan, via anslag till de forskningsråd som fördelar medel
främst efter inom-

Prop. 1983/84:107 9

vetenskapliga kriterier saml via anslag lill
seklorsansvariga myndigheler som även de i stor utsträckning förlägger sin
forskning lill högskolan.

Den nuvarande svenska organisationen för forskning och
utveckling har växt fram under de senaste decennierna. Forskningsråden
inrättades huvudsakligen under senare hälften av 1940-talet som ett komplement
lill den fasta universitetsorganisationen. Under femtio- och sexliotalen
genomgick universitetsorganisationen en omfattande expansion. Också
forskningsrådens resurser ökades avsevärt. Samtidigt inleddes en ulbyggnad av
forskningsorganisationen i övrigt. Delvis med modell från forskningsråden inrättades
under sextio- och sjuttiotalen flera organ för finansiering av forskning inom
olika samhällsområden. Några exempel är slyrelsen för leknisk ulveckling (STU),
statens råd för byggnadsforskning, arbelarskyddsfonden, delegationen för
social forskning och Riksbankens Jubileumsfond, som är en stiftelse under
riksdagen. Parallellt härmed tillkom nya forskningsinstitut. Vidare byggdes
forskningsorganisationen ul genom alt en rad cenlrala myndigheler fick
särskilda resurser för forskning inom sina områden, t.ex. naturvårdsverket,
arbetarskyddsstyrelsen och livsmedelsverket.

Ulvecklingen från sextiotalet och framåt har alltså
inneburit dels all de s.k. rörliga resurserna för finansiering av forskning
genom forskningsråden och motsvarande organ ökal. dels all fasta resurser med
anknytning lill behov inom olika myndigheters områden byggls ut. De direkta
anslagen till högskolan har emellertid realt sett stagnerat.
Grundforskningsrädens anslag har heller inle realt sett ökat nämnvärt under
1970-talel.

Merparten av den statliga forskningsverksamheten ulförs
inom högskolan. I förhållande lill många andra länder har Sverige relalivi få
frislående forskningsinslilul.

3.2 Statens roll i forskningspolitiken

En avgörande fråga när riksdagen skall beslula om
rikllinjer för de kommande årens forskningspolitik är på vilket sätt staten
skall ta ansvar för slyrning och planering av forskning och utveckling. Den
mesl påtagliga uppgiften är all beslula om de slalliga FoU-resursernas
omfattning och fördelning på olika sektorer och organ samt om den
organisatoriska utformningen av FoU-syslemel. Därutöver finns det anledning
atl uttala allmänna riktlinjer som gäller hela FoU-syslemel.

Del är
uppenbart all samhällels roll i hög grad varierar för olika delar av
FoU-syslemel. Belräffande tillämpad forskning och ulveckling inom olika
seklorsområden liksom den härtill hörande riktade grundforskningen krävs en
medveten planering av insalserna utifrån de politiska förutsättningarna inom
respektive område.

När det
gäller den allmänna grundläggande forskning som finansieras via anslag till
högskolan och forskningsråd är statens ansvar främsl atl förvissa

Prop.
1983/84:107 10

sig om atl det vetenskapliga systemet med dess inbyggda
processer för kvalitetskontroll fungerar tillfredsställande. Delaljerad
områdesstyrning bör inte ske. Del kan dock krävas direktiv när del gäller
myckel resurskrävande och långsiktiga insalser som fordrar nationell
samordning.

Allt
sådant planeringsarbete är med nödvändighet långsiktigt. Det är viktigt atl
ändringar i inriktning eller i resurser sker stegvis och inte som abrupta
omkastningar. Att bygga upp kompetens inom ett område är en mödosam och
tidskrävande process. Detta måste beaklas vid forskningspolitiska
ställningstaganden.

En central
fråga är på vilkel sätt underlag las fram för den forskningspoliiiska
planeringen och för beslut som gäller avvägningen av resurser mellan olika
sektorer och områden.

I
riksdagens beslut med anledning av proposition 1981/82: 106 om forskning m.m.
framhölls betydelsen av atl få fram ett underlag för övergripande beslut och
prioriteringar på nationell nivå. Regeringen gav därför alla sektorsorgan i
uppdrag atl utarbeta femårsplaner för resp. område. Dessa planer remitterades
lill berörda högskoleenheter och lill forskningsråden. Denna process har genom
ambitiösa insatser av sektorsorpan och högskoleenheter och särskilt
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) lell till en nära nog heltäckande
beskrivning av den forskning som i dag finansieras av sektorsorganen. Det är
angelägel atl den dialog som i samband härmed har inletts mellan berörda organ
fortsätter. Såväl sektorsorgan som fakultetsnämnder och forskningsråd har
framfört idéer och förslag om fortsättning i olika former. Det lorde dock knappast
vara erfoi"derligt eller önskvärt att upprepa den process som nu har
genomförls. Av inte minsl praktiska skäl är det nödvändigt att i fortsättningen
mer selektivt identifiera problem och områden som kräver åtgärder och beslut
från riksdagens och regeringens sida. 1 detta arbete bör även forskningsrådsnämnden
(FRN) kunna medverka. Jag ålerkommer senare till FRN:s roll.

Ett vikligl beslutsunderlag för regering och riksdag är
underlag som belyser den vetenskapliga kvaliteten på forskningen inom olika områden.
Utvärderingar bör successivl göras inom samtliga delar av FoU-systemel. t.ex.
av den typ som genomförls av naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). STU.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) m.fl. de senaste åren. och där även
utländska experter anlitats, eller med andra lämpliga metoder. Jag ålerkommer
till detta i del följande.

En betydelsefull del av planeringsprocessen är självfallet
också del underlag som tillställs regeringen i form av anslagsframställningar
från olika organ med ansvar för forskning och utveckling. Slutligen är direkta
kontakter mellan regeringen och aktiva forskare t.ex. via forskningsberedningen
ett sätt atl snabbt identifiera problem och behov. De vetenskapliga akademierna
utgör också en resurs som enligt min mening bör kunna utnyttjas i den
forskningspolitiska planeringen i större ulslräckning än som hittills skett.

Prop. 1983/84:107 11

En uppföljning av den internationella utvecklingen utgör
också ett cenlrall underlag inte minst när det gäller teknisk forskning och ulveckling.
Genomgångar av den lyp STU, Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) m.fl. gjorl av
angelägna områden mol bakgrund av såväl inhemska förutsättningar som
internationell kunskapsulveckling är av stort värde.

Utformningen av den statliga FoU-politiken bör slutligen
ske i ett brett perspektiv med beaktande av den icke slatliga forskning och
utveckling som bedrivs i industrin eller andra delar av samhållet.

3.3 Huvudfrågor inom forskningspolitiken

Svensk forskning och utveckling är i en iniernalionell
jämförelse kvalita-livl höglstående. Resursmässigt håller vi oss väl framme
jämförl med andra industrialiserade länder. Inom många områden finns
inlernalionellt framstående forskargrupper. Många företag ökar sina satsningar
på forskning och ulveckling. Forskningsklimalel i Sverige är gynnsaml. Genom
alt samordningen av forskningsfrågorna i regeringskansliel har förslärkls och
genom alt forskningsberedningen har givits en mera framträdande roll än under
de senaste åren har regeringen markerat forskningens betydelse för landets
utveckling.

Del gäller nu alt gå vidare med ålgärder för all lösa de
problem som finns. Genom fortsatta målmedvetna forskningspolitiska insatser bör
bättre förulsällningar kunna skapas för alt verkningsfullt ulnyllja de
möjligheter för samhällels ulveckling som forskningen rymmer. '

I det följande kommer jag alt närmare beröra några
huvudfrågor inom forskningspoliliken. Urvalet av dessa frågor har gjorts mot
bakgrund av synpunkler som förts fram i anslagsframslällningar, rapporter och
yttranden från olika organ inom det slalliga FoU-systemet, i kontakter med
näringslivel, med de vetenskapliga akademierna, med de fackliga organisationerna
och andra organisationer i samhället, vid överläggningar i forskningsberedningens
regi samt i kontakter med enskilda forskare. 1 del följande utvecklas dessa
huvudfrågor vidare.

En första cenlral fråga för forskningspolitiken, somjag
utvecklar i avsnitt 4. är förhållandet mellan den sekloriellt inriktade
forskningen och den forskning som finansieras via anslag till högskola och lill
grundforskningsråd. Med grundforskningsråd avser jag
humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). medicinska
forskningsrådet (MFR), nalurvelenskapliga forskningsrådet (NFR) saml skogs-
och jordbrukels forskningsråd (SJFR). Seklorsforskningens expansion, som ägt
rum samtidigt som anslagen via fakulteter och grundforskningsråd i stort sell
legal på oförändrad nivå. har inte skett utan problem.

En andra fråga som nära sammanhänger med detta är behovet
av att säkra den vetenskapliga kvaliteten i forskningsverksamheten. Samtidigt
som forskning av hög internationell klass bedrivs på många områden finns

Prop.
1983/84:107 12

inom andra områden påtagliga brisler. Kvalitetsaspekten
inom forskningen måste hävdas med ökad kraft. Denna fråga utvecklar jag vidare
i avsnitt 5.

Rekiytcringen av unga forskare är en avgörande
förutsättning för en framgångsrik verksamhet vad gäller säväl den egenlliga
högskoleforskningen som seklorsforskningen och induslriforskningen, I dag är
silualionen inle lillfredsslällande. I avsnitt 6 avser jag beröra denna fråga.

Den ökade forskningsadministralionen är ett återkommande
tema i den forskningspoliiiska debatten. Kritiken avser en rad olika aspekter
som påverkar/(-)rvAY7/r;(5 arbetsvillkor. Det gäller t.ex. den interna
beslutsprocessen inom högskoleorganisationen och ansökningsförfarandet för att
få externa medel, vilka båda kan vara alltför tidskrävande. Forskningsmiljön
påverkas också av arbetsenheternas storlek. Inom vissa områden är institutionerna
för små för atl utgöra en slimulerande forskningsmiljö. Del är vikligl atl
förbättringar görs i samtliga dessa hänseenden. Till della återkommer jag i
avsnitt 7,

Samverkan mellan näringslivet och slallig forskning är en
i hög grad aktuell fråga somjag tar upp i avsnitt 8, På många håll tas nu
initiativ för all uppnå en utökad samverkan i syfte atl främja näringslivels
ulveckling. Samtidigt som en sådan samverkan är i samhällels inlresse krävs alt
formerna ulvecklas så alt även en balanserad och långsiktig kompetensuppbyggnad
främjas.

En
livaktig kontakt med forskningen i andra länder är av stor betydelse. Del
gäller såväl universitet och högskolor m, fl, som induslrin. Det inlernalionella
iithytet måsle fortsatt stimuleras säväl inom den industriella som inom den
grundläggande forskningen, 1 avsnitt 9 diskuterar jag forskningens
inlernalionella aspekler,

Atl
prioritera mellan angelägna forskningsområden är en svår men viklig
forskningspolitisk uppgift, I 1982 års proposition om forskning m.m, angavs
ett anlal, relativt breda, områden som särskilt angelägna. Existensen av
särskilda organ för forskning inom vissa samhällssektorer kan också sägas ge
uttryck för prioriteringar. Det är viktigt att områdesprioriteringar verkar
långsiktigt. Därför kommer några avgörande förändringar i dessa prioriteringar
inle nu att föreslås. Vissa förskjutningar är dock motiverade och nödvändiga.

Jag kommer att i slutet av denna inledning (avsnitt 10)
översiktligt redogöra för mina och de olika föredragandenas förslag till
resursökningar för forskning och ulveckling. Jag kommer därvid även alt kort
beskriva förslagen till samlade insatser inom ett antal olika områden.

Prop. 1983/84:107 13

4 Samspelet mellan sektorsforskning och grundläggande
forskning inom högskolan

Sektorsprincipen inom forskningspolitiken innebär atl
varje samhällssektor skall svara för uppbyggande av forskning som tillgodoser
både kortsiktiga och långsikliga behov av kunskaper för sekiorn i fråga. Det är
ingen ny princip. De leologiska och juridiska fakulteterna är de äldsla
uttrycken för denna. De medicinska fakulteterna skall svara för sjukvårdssektorns
behov av kunskap och kompetens. Jordbruks- och skogssektorn med
lantbruksuniversiielei och lillhörande forskningsråd är uttryck för samma
princip. Framväxten av de lekniska högskolorna har delvis följl ell likartat
mönster.

De
seklorer som byggt upp sin forskning under de senasle decennierna har inle alla
på samma säll givils en naluriig anknylning fill högskolesysie-mei. Dil hör den
sociala forskningen, byggnadsforskningen, arbetslivs-forskningen och
energiforskningen vilka ulgör stora områden med relalivi sen omfallande
resurser. Inom dessa sektorer har forskningen i huvudsak byggts upp som en
projektorganisation med kortsiktiga anslag ulan en samtidig utbyggnad av en
långsiklig kunskapsbas med tillhörande forskartjänster och forskarutbildning
inom högskolans ram. De anslagsbeviljande sekiorsforskningsorganen har hållit
resurserna rörliga för hårt tidsbegränsade projekl och inte i någon slörre
ulslräckning kunnat binda resurser i mer längsikliga forskningsprogram.
Samtidigt som seklorsforskningen expanderat har anslagen till högskolans
basorganisation i stort sett hållits på oförändrad nivä.

Denna nya
sektorsforskning är självfallet också beroende av en långsiklig
kunskapsuppbyggnad inom sina respekfive områden. Men den är samtidigt beroende
av del fria kunskapssökande som styrs enbart av inomvetenskapliga kriterier.
Så är t.ex. energiforskningen beroende av en kunskapsbas inom grundläggande
naturvetenskaplig forskning där man inte i förväg kan veta inom vilka
samhällsområden forskningen kan komma atl utnyttjas. Ocksä delta slag av
grundforskning har kommit atl åsidosättas i samband med den nya
seklorsforskningens expansion. Forskarna har engagerats i kortsiktiga
sektorsforskningsprojekt i stället för långsiktig grundvetenskaplig
kompetensuppbyggnad. I dag finansieras en stor del av forskningen vid
högskoleinstitulionerna med exlerna medel, huvudsakligen frän sektorsorgan. Det
finns institutioner där del i siori sell enbari bedrivs uppdragsforskning med
anslag som söks och beviljas för ell år i tagel.

Ell
siirskili problem är all en del av seklorsforskningen snarasl fått karaktären
av utredningsarbete och sammanställning av information. Sådan verksamhet bör
knappast belasta högskoleorganisationen utan snarare bedrivas inom myndigheler
och organisationer av forskarutbildad personal i nära konlakl med forskarna
inom högskolan.

Tillämpningen av sektorsforskningsprincipen har således
medfört vissa

Prop.
1983/84:107 14

problem. Samtidigt är behovet av ytterligare kunskap för
atl ulveckla olika samhällssektorer uppenbart. Del är också en fördel alt della
sker i nära konlakl med avnämarna. Vi har således anledning att slå vakt om
sektorsforskningsprincipen och därmed pluralismen i svensk forskningspolitik.
Men formerna för sektorsforskningen måste ulvecklas så alt vi i tillräcklig
omfattning får lill slånd långsiklig kunskaps- och kompetensuppbyggnad.

En ytterst angelägen forskningspolitisk uppgift i dag är
därför all slärka såväl den långsiktiga riktade kunskapsuppbyggnaden inom
sekiorerna som den grundläggande forskning som finansieras via fakulletsanslag
och anslag lill grundforskningsråd.

Många av seklorsorganen är medvetna om behovel av
längsikliga satsningar. Den planeringsprocess som nyligen genomförts visar alt
flera av organen engagerat sig i den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Så
finansierar t.ex. naturvårdsverket och energiforskningsnämnden professurer vid
vissa universilel och högskolor och STU fleråriga ramprogram vid de tekniska
högskolorna. Även arbetarskyddsfonden finansierar långsikliga program inom
högskolan.

I budgeten för innevarande år förstärktes resurserna för
grundläggande forskning med ca 140 milj. kr. 1 del följande kommer att föreslås
ytterligare ålgärder som innebär alt den grundläggande och långsiktiga
forskningen stärks i relation till den mer kortsiktigt inriktade
sektorsforskningen.

-
I földelningen
av nytillkommande resurser har den grundläggande forskningen prioriterats. Det
gäller anslagen lill högskolan och forskningsråden under
utbildningsdepartementets och jordbruksdepartementets huvudtitlar med loiall
ca 125 milj. kr.

-
En uppstramning
föreslås av sektorsforskningen inom energioinrådet. Insalserna för långsiktig
och grundläggande energiforskning kommer atl öka väsentligt. Särskilda medel
för energirelaterad grundforskning tillförs NFR (51 milj. kr. för perioden
1984/85-1986/87), STU (25 milj. kr.) samt Sludsvik Energiteknik AB (18 milj.
kr.). Vidare ingår i flera delprogram betydande moment av långsiklig
kunskapsuppbyggnad.

-
För STU:s del
ökar omfattningen av kunskapsulvecklingsprogrammel med ca 30 milj. kr. till 236
milj. kr. Samtidigt inrältas en "teknisk forskningsrådsfunktion" inom
STU:s ram med en omfattning av ca 20 milj. kr. per år atl fördelas efter
rekommendationer från ett forskarsam-mansatt råd.

-
Delegationen
för social forskning har inlett eit arbele med all uilysa forskartjänsler för
att bygga upp kompetens inom vissa områden. Insatserna härför avses öka under
de närmaste åren.

-
Inom
iransporiforskningsområdet föreslås en omorganisaiion som bl.a. syftar lill alt
möjliggöra långsiktiga sammanhållna program. Dessulom föreslås en viss
resursförstärkning (1 milj. kr.) för en långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Prop.
1983/84:107 15

Även i övrigl kommer de olika föredragandena att
understryka betydelsen av insatser inom respektive seklorsforskningsområde för
all säkra den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Det gäller t.ex. statens råd
för byggnadsforskning, naturvårdsverket och arbetarskyddsfonden.

Jag avser
att inleda överläggningar med berörda organ för atl förvissa mig om atl
sektorsorganen i tillräcklig ulsträckning beaktar sitt ansvar för den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Jag ämnar också la upp frågan om hur
adminisirationen kan förenklas, såväl vid forskningsutförande som
forskningsfinansierande organ, för att därmed frigöra resurser för forskning.

Frågan om avgifter på den externt finansierade forskningen
kommer senare att behandlas av chefen för utbildningsdepartementet. I avvaktan
på UHÄ:s utredningsuppdrag föreslås inga ändringar.

5 Kvalitet i forskning och utvecklingsarbete

En hög kvalitet i forskningen och utvecklingsarbetet är
utomordentligt betydelsefull. Forskning som utförs med veienskapligi
högisiående meloder har alltid ett värde. Om däremot de metoder som används
inte fyller kraven på kvalitet kan resullalen bli ointressanta eller rent av
skadliga. Tillspetsat uttryckt kan man säga alt dålig forskning är sämre än
ingen forskning alls, bl.a. dätför att den lar i anspråk resurser som inte ger
resultat och däi för att den är vilseledande. Kvalitetskraven gäller alla delar
av FoU-systemel och alla lyper av forskning, såväl grundforskning som tillämpad
forskning. Kvalilet ifråga om utvecklingsarbete måste mätas efler graden av
leknisk och kommersiell framgång för produkten eller processen.

Kvaliteten bedöms framför alk genom jämförelser med
forskning och forskningsresultat i andra länder En kvalitativt högstående
forskning är i sig en föruisätining för au vi skall kunna della i det
internationella kunskapsutbytet. Svensk forskning och utveckling har länge
haft ett gott anseende inom viktiga områden. Del gäller inte minst den
medicinska forskningen. Också inom naturvetenskap och teknik finns en rad
internationellt framstående forskargrupper, säväl inom högskoleviisendet som
inom industrin.

För all typ av forskning och utvecklingsverksamhet gäller
självfallet alt hög kvalitet förenad med hög produktivitet bör eftersträvas.
Del måste understrykas särskill i en tid då samhällets möjligheter att öka
resurserna är begränsade.

En
besvärlig konflikt mellan problemanknyining och kvalitetskrav kan uppstå när
ett nytl samhällsproblem behöver belysas och forskning måsie byggas upp.
Ulbyggnaden av forskningsorganisalion och resurser måsle dä göras med slor
omsorg i nära samspel med iniernalionell forskning och

Prop.
1983/84:107 16

elablerad forskning inom angränsande områden. Annars är
risken slor för atl kvalitetsproblem uppstår.

Kvalitetskraven måste bevakas i alla organ som fattar
beslut om forskning eller fördelar resurser till forskning. I vårt
pluralistiska system innebär det att ansvaret fördelas pä i första hand
forskningsråd, seklorsorgan, fakultetsnämnder och enskilda forskargrupper.

För den forskning som bedrivs på egel programansvar är
originalitet och kvalilet de enda styrinstrumenten. Forskningens frihel innebär
atl verksamhelen inte styrs av omedelbara nytlokrav. Forskaren skall fritt
kunna välja problem, metoder och former för redovisning av resullal. Samtidigt
innebär denna frihel ett slort ansvar för forskarna all se till atl den vetenskapliga
kvaliteten på meloder och resultat upprätthålls. Kvalitetsaspekterna måste
hävdas i varje led av forskningsprocessen, vid antagning av forskarstuderande
och i forskarutbildningen, vid bedömning av medelsansökningar, vid
tillsättning av Ijänsler osv. Del är i samhällets inlresse alt i den successiva
urvalsprocess sorn sker de mest lämpade anlas lill forskarutbildning, de mest
kompetenta forskarna tilldelas forskningsmedel osv.

Bedömningar av kvaliteten i genomförd och pågående
forskning spelar en viktig roll som underiag såväl för de lokala besluten som
för regeringens och riksdagens övergripande bedömningar. Det finns en rad
meloder alt bedöma den vetenskapliga kvaliteten, t. ex. anlalel uppsalser
publicerade i inlernalionelh erkända velenskapliga fidskrifter, internationella
kontakter, referenser i den velenskapliga litteraturen osv. NFR har vidare
genom ett värdefulll initiativ utvecklat en metod för utvärderingar där
internationella forskare anlitats för atl granska verksamheten inom ett
avgränsat forskningsområde. Ocksä övriga grundforskningsråd, STU,
lantbruksuniversitetet, naturvårdsverket, arbetarskyddsfonden m. fl. har låtit
göra olika slag av utvärderingar. Därigenom hai- en vetenskaplig bedömning av
de forskargrupper som är verksamma inom området presenterats tillsammans med
konstruktiva förslag till förbätlringar och insatser.

Del är angeläget atl utvärderingar av den velenskapliga
kvalileten punklvis görs inom samlliga delar av FoU-syslemet. Därvid bör även
forskarutbildningen inom respektive område granskas. Utvärderingarna bör
genomföras i sådan tid alt de kan redovisas inför näsla forskningspolitiska
proposition.

Det är angelägel atl kvalitetskriterier tillmäts ökad
betydelse vid fördelningen av resurser. Det gäller inie minst inom högskolan.
Det finns alllid en risk all andra hänsyn och bedömningar påverkar
fördelningsprocessen. En metod för resursfördelning där institutionernas
kvalilelspreslalioner spelar en viklig roll har utvecklats av bl.a. medicinska
fakultelsnämnden vid karolinska institutet. Denna och liknande metoder bör
kunna utvecklas och användas även inom andra fakulteter.

Åtgärder krävs också för all främja kvalileten i
forskarutbildningen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att
behandla dessa frågor.

Prop.
1983/84:107 17

Slutligen villjag framhålla den slora betydelse de
internationella kontakterna har för atl hävda kvalitetskraven i svensk
forskning. Jag älerkommer i ell senare avsnill härlill.

6 Forskarrekryteringen

Atl rekrytera och ulbilda nya forskare är en cenlral
uppgift för högskolan. Ett ständigt tillflöde av personer som genomgår och
genomgått forskarutbildning behövs för all vetenskapssamhället skall bibehålla
sin vitalitet och ulvecklas och slimuleras i sill sökande efter ny kunskap. Av
lika slor betydelse är del, alt samhället i övrigt, företag, organisationer,
myndigheler etc. i slor ulslräckning får lillgång lill och utnyttjar personal
med forskarutbildning. Den iräning i metodiskt länkande, det analytiska arbetssätt
och den kritiska skolning som en forskarutbildad läll del av är av värde för
verksamhel inom snart sagt alla områden i samhällel.

Mot den bakgrunden har situationen inom
forskarutbildningen under en lång följd av år varil nedslående. Strömmen ut
lill samhällslivet av högl utbildade experter har på vissa områden avtagit
kraftigt under loppet av 1970-lalel. Medicinsk och odonlologisk fakultet har
liksom Handelshögskolan i Slockholm uppräiihällil en ganska oförändrad
examinationsfrekvens. Inom övriga fakulteter har del emellertid skett en
minskning med hälften eller mer av anlalel avlagda examina, irols au
lillslrömningen av nyböijare och anlalel närvarande studerande legat pä
oförändrad nivå.

.Antalet nya jörskarsitideiande per läsår har sedan mitten
av 70-talet legat ganska konstant kring 2000. Antalet närvarande
forskarstuderande har heller inte förändrats dramaiiski. Höstterminen 1973
uppgick anlalel närvarande till ca 11 000. Under de senasle åren har anialet
legat på ca 12000. Andelen kvinnliga forskare härpå senare år vuxit och utgör
numera ca en tredjedel av samtliga forskarstuderande.

Medelåldern både bland närvarande forskarstuderande och
bland dem som avlagt forskarexamen synes ha ökat kraftigt. Medelåldern bland
närvarande studerande var hösten 1981 35 år för män och 37 år för kvinnor.
Inte fullt var iredje närvarande bedriver studierna pä hellid. Genomsnittliga
brutto- och nettostudietider för dem som avlagt doktorsexamen har ökat från
11,0 respektive 8,7 terminer läsåret 1974/75 till 14,0 respektive 9.8 terminer.
Avsevärda variationer finns mellan fakulteterna i dessa avseenden.

Den s. k. Andrénska kommittén betonade i betänkandet (SOU
1981: 29) Forskningens framtid handledarens ansvar och handledningens belydelse
för forskarutbildningen. Riksrevisionsverket har avlämnat en revisionsrapport
"Effektivitet i forskarutbildningen" där man påtalar brisler inom
handledningen. Liknande synpunkler har redovisats från universiteten i 2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
107

Prop. 1983/84:107 18

Lund
och Umeå där omfattande undersökningar genomförts under senare år.

Förulsältningarna
för en god rekrytering lill forskarutbildning skapas genom åtgärder inom en rad
olika områden. Atl grundlägga ett inlresse för forskning hos unga människor är
en viktig förutsättning. Den allmänna inställningen lill forskning och
ulveckling i samhället torde ha en slor belydelse. Här spelar information om
forskning och dess resultat en viktig roll. Alla organ inom FoU-systemet bör ha
ett ansvar för alt sprida informalion om forskning.

Förhållandena
i utbildningssystemet - från förskolan till grundutbildningen i högskolan -
har en särskild belydelse för all påverka såväl intresset för forskning och
forskarutbildning som kunskapsslandarden hos dem som kan komma att gå vidare
till forskarutbildning. Jag har erfarit atl chefen för utbildningsdepartementet
vid sin anmälan av en proposition om reformering av gymnasieskolan kommer att lägga
fram förslag om försök med specialarbete och fördjupningsstudier, som är av
betydelse i delta sammanhang. Jag vill också erinra om all reglerna för
tillträde till grundläggande högskoleutbildning f. n. ses över av en ulredning
som hon har tillkallat. Dagens studieorganisation inom högskolan har för vissa
ämnen försvårat fördjupade sludier. Möjligheterna atl i olika utbildningslinjer
inrymma tillräckligt av fördjupningssludier för alt på så sätt lägga en god
grund för forskarutbildning skall enligt riksdagens beslut med anledning av
prop. 1981/82: 106 uppmärksammas av UHÄ i arbetet med utbildningsplaner.
Vidare spelar kontakl mellan dem som genomgår grundutbildning och aktiva
forskare en viklig roll. Utformningen av lärarijänstorganisa-lionen bereds för
närvarande i regeringskansliel bl.a. mot bakgrund av detta förhällande.

Villkoren
för forskarutbildningen har självfallet ett avgörande inflytande för dem som
väljer mellan att fortsätta som forskarstuderande och att söka sig till andra
delar av arbetsmarknaden. Del gäller såväl utformningen av de sociala och
ekonomiska villkoren som uppläggningen av handledning och kurser. I båda dessa
avseenden finns i dag brisler.

Slutligen
är kanske den vikligasle förutsättningen för att motivera dem som gåll igenom en
grundläggande ulbiidning all fortsätta med forskarutbildning att del efter
doktorsexamen finns arbetsuppgifter där forskarutbildningen värdesätts och
nyttiggörs. Del gäller såväl arbetsmarknaden utanför högskolan som
möjligheterna till en karriär inom det akademiska systemet. För del senare är
en ökad tillgäng på ijänsler för dem som avlagt doktorsexamen utomordentligt
angelägen. En ökning av anlalel s.k. mel-lanljänster är därmed en cenlral
fiåga.

En
ökad växelverkan mellan högskoleverksamhet och annan verksamhel är önskvärd.
En genomströmning i högskolan är en förutsättning för en vital forskning.

I
det följande föreslås en rad åtgärder pä olika områden för alt förbättra
förutsättningarna för forskarrekryteringen.

Prop. 1983/84:107 19

-
Genom förstärkningar
under fakullelsanslagen kan ca 170 nya mellan-Ijänster inrättas.

-
Genom ell ökat
inslag av långsiktiga program inom seklorsanslagen förutses en ytterligare
förslärkning av mellantjänster inom högskolan.

-
Genom insatser
frän sektorsforskningsorganen ulökas också antalet doktorandtjänster inom
högskolan.

-
Studiefinansieringssystemet
förbättras, bl.a. genom atl möjligheterna till föriängning av tiden för att
inneha utbildningsbidrag ökas.

-
En arbetsgrupp
inom ulbildningsdeparlemenlel skall fortsätta översynen av
studiefinansieringssyslemet med sikle på ett ökat inslag av doktorandljänster.

-
En förbättring
av meritvärdet av forskarutbildningen kommer atl föreslås av chefen för
civildepartementet. Värdet av forskarutbildning vid tillsättning av statliga
tjänsler understryks och forskarutbildningsliden jämställs med innehav av
statlig tjänst under viss tid.

-
Högskolans
ansvar för handledningen av forskarstuderande och för atl anpassa antagningen
lill forskarutbildning till de praktiska förutsättningarna understryks
kraftigl.

7 Arbetsvillkoren för forskare inom högskolan

Med hänsyn till högskolans många - internt och externt
motiverade -uppgifter på forskningsområdet är högskoleförhällandena och
arbetsvillkoren för forskare där en övergripande forskningspolitisk
angelägenhet. I den forskningspolitiska debatten har kritik riklats mol
förhållandena inom högskolan på en rad punkter. I allmänna ordalag har talats
om den växande administrationen. Kriliken torde i hög grad avse problemet med
den tid som måste avsättas för alt delta i den inierna beslutsprocessen och för
atl ansöka om medel från exlerna organ.

All en slor del av forskares lid går ål för avgöranden av
velenskaplig karakiär är i sig en viklig förutsättning för forskningsprocessen
och krävs för att säkra kvalitetskraven i forskningen. Men mycket tid och
resurser ägnas också åt atl ularbeta anslagsframställningar och
anslagsansökningar till seklorsorgan, ät uppgifter av administrativ karaktär,
osv. Bristen på resurser gör atl det ofta krävs ansökningar och sammanträden
även för att förverkliga mycket små insatser och initiativ. Alt förenkla den nu
alltför tidskrävande processen för anslagsframställning skulle innebära betydande
effektivitetsvinster. Personella resurser skulle då frigöras som kunde användas
till forskning i stället för administrativa uppgifter.

I det följande lämnas vissa förslag i detta syfle. Således
kommer cheferna för utbildnings-, jordbruks- och kommunikationsdepartementen
atl föreslå att forskningsråden under utbildnings- och jordbruksdepartementen
saml del nybildade organet transporlforskningsberedningen får treåriga
planeringsramar.

Prop.
1983/84:107 20

Vidare föreslås atl de större sektorsorganen ska öka
inslaget av långsiktiga program, vilkel bör leda till alt arbelel ined ansökningar
underiättas.

Chefen för utbildningsdepartementet avser alt i annal
sammanhang ålerkomma lill frågan om möjligheterna att förenkla formerna för
anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning.

På längre sikt bör möjlighelen också prövas att införa ett
system där anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning
inle behöver inlämnas varje år.

Därutöver vill jag starkt understryka högskoleenheternas
ansvar för att i största möjliga utsträckning åstadkomma förenklingar i
beslutsprocesser och administration för alt därmed bl. a. förbättra
forskningens effektivitet. Jag får här erinra om vad chefen for
utbildningsdepartementet anförde i proposition 1983/84: 52 om vissa
högskoleorganisaloriska frågor belräffande högskolestyrelsernas ansvar i detta
avseende.

Kritik har ocksä framförts mot forskningsmiljön inom
högskolan. Del tycks gälla framför allt inom det samhällsvetenskapliga och
humanistiska området. Många institutioner är för små för att kunna erbjuda en
aktiv och stimulerande miljö för forskning. Ansvarel för
inslitulionsindelningen åvilar högskolestyrelserna. De bör aktivt undersöka
möjligheterna atl organisera arbetsenheter som når den kritiska storlek som
krävs för atl skapa en god forskningsmiljö. Jag vill åter erinra om vad som
anfördes i della avseende i proposition 1983/84:52 om vissa
högskoleorganisatoriska frågor. Jag har erfarit alt ell sådant arbete redan
inletts inom högskolan.

Brist på ändamålsenliga lokaler är ett slort problem för
många universitet och högskolor. Behovel av forskningslokaler har
uppmärksammats i samband med åtgärder för all stimulera sysselsättning och
produktion inom byggbranschen. Riksdagen har på regeringens förslag under
riksmötena 1982/83 och 1983/84 i samband med särskilda propositioner för atl
främja sysselsällningen anstagil ca 400 milj. kr. lill lokaler för forskning
och ulbiidning. Även i forlsättnin.gen bör enligt min mening invesleringar i
lokaler för forskning ges hög prioritet när behoven sammanfaller med behov av
insatser för att främja byggsysselsättningen.

8 Samverkan mellan näringslivet och statlig
forskningsverksamhet

Ett genomgående drag i svensk industris utveckling är att
den blir alltmer kiinskapsintensiv. Trols att den samlade invesleringsvolymen
fallit under en följd av år har investeringar i forskning och ulveckling ökal.
Vid mitten av 1970-talet svarade FoU-insalser för ca 20 procenl av industrins
samlade investeringar: nu är motsvarande siffra 40 procent. Denna utveckling
avspeglar industrins ökande kunskapsberoende i sig men också en strävan alt
minska långsiktiga bindningar i traditionella investeringar till förmån för
möjligheler att snabbt anpassa sig till ändrade konkurrensförutsättningar.

Prop.
1983/84:107 21

Under perioden fram till sekelskiftet kommer Sveriges
industriella struktur att undergå stora förändringar. Vi är på väg att lägga
grunden lill en kvalitativt ny industri. Framför allt hänger detta samman med
den explosiva utvecklingen inom bioteknik, mikroelektronik, informationsteknik,
fiberoptik, materialteknik, värmeteknik och verkstadsteknik. Denna utveckling
är ofrånkomlig om industrin skall kunna behålla sin ställning i internationell
konkurrens. Kunskap är på väg att bli den dominerande konkurrensfaktorn. Delta
bör innebära alt Sverige har möjligheler alt stärka sin inlernalionella
konkurrenskraft. Den breda allmänna utbildningsnivån i landet är jämförelsevis
hög. Det sociala trygghetssystemet ger en stabil grund för en industriell
utveckling. Den svenska industrin har en. i förhållande lill sin sloriek.
belydande bredd. Del hör dessulom finnas möjligheler alt ulnyllja del lilla
landels fördelar i form av korla konlaklvä-gar och smidig samordning.

Dessa gynnsamma faklorer bör kompletteras med en
långsiktig kompe-tensbypgnad inom de angivna områdena. Förelagen blir i takt
med sin egen ökade FoU-satsning alllmer beroende av högskolans breda kompetens.
Om förelagen inle kan förlila sig på alt inom landel finna den forskningskompetens
som behövs ökar risken att de flyttar sina utvecklingsavdelningar utomlands.

Under senare år har flera åtgärder vidtagits som stärkt
det direkta samarbetet mellan högskoleforskning och företagens
utvecklingsarbete. Det finns nu ett trettiotal s.k. kollektiva
forskningsprogram som finansieras gemensaml av slaten och berörda branscher.
Drygl hälften av dessa genomförs vid särskilda frislående forskningsinstitut.
Industrin finansierar ett anlal tjänster som adjungerad professor vilkas
innehavare på deltid medverkar i högskolans forskarutbildning. Företag lägger
ut forskningsprogram på högskoleinstitutioner. En verksamhel med
kontaktforskare, dvs. högskoleforskare som lånas ut lill bl.a. mindre och
medelstora företag, pågår sedan några år. Särskill utvecklade former för
samverkan finns sedan lång tid när det gäller läkemedelsforskning, vissa delar
av den lekniska forskningen och forskning kring de areella näringarna.

En rad forskarbyar, leknik- och innovationscenlra för
samarbele mellan högskola och omvärld har kommit till under de senaste åren.
Det gäller t.ex. forskarbyn Ideon i Lund. Teknikcentrum i Linköping och Innovationscentrum
vid Chalmers tekniska högskola. Vid högskolan i Luleå har sedan dess tillkomst
en aktiv och framgångsrik samverkan med regionens näringsliv bedrivits. Planer
finns också för ett särskilt elektronikcentrum i Kista utanför Stockholm. Även
vid universiteten i Umeå och Uppsala planeras särskilda organisationer för
samverkan med näringslivel.

1 ett flertal av landets regioner har särskilda organ
skapals för alt utnyttja forskningens möjligheler alt stimulera näringsliv och
sysselsättning i regionen.

Intresset för ökad samverkan mellan högskola och
näringsliv har ökat

Prop. 1983/84:107 22

starkt
i flertalet industriländer de senaste åren. Det gäller såväl USA som Japan,
Frankrike, Västtyskland och Slorbrilannien. En rad inlernalionella konferenser
har anordnats för att utbyta erfarenheler och diskutera lämpliga former för
denna samverkan.

I
USA finansierar näringslivel numera även grundläggande forskning vid
universilelen. Där har företagen bl. a. bildat särskilda forskningsråd för att
slödja grundforskning som på längre sikt kan stärka den kunskapsbas som krävs
för industrins förnyelse.

I
den svenska debatten höjs ocksä varnande röster mol den utveckling som nu pågår
med allt större inlresse för näringslivets medverkan i den statligt
finansierade forskningen och utvecklingen. Man pekar på riskerna för alt de
tekniska högskolorna förvandlas lill konsultföretag där kortsiktig
uppdragsverksamhet dominerar på ett sådanl sätt atl den långsikliga,
grundläggande forskningen och utbildningen drabbas negativt. En annan risk med
ökad industrimedverkan är atl på längre sikt en styrning av forskningens
inriktning skulle kunna ske på ett sätt som inle är förenligt med samhällets
övergripande intressen.

Min
egen uppfallning är atl en samverkan mellan den forskning som finansieras med
statliga medel och bedrivs vid högskolor eller andra organ och näringslivet
otvivelaktigt är av värde för samhällel.

Vi
knyler stora förhoppningar lill forskningens möjligheter atl bidra till
förnyelsen i svensk industri och därmed förbäitra den svenska ekonomin. Det är
då uppenbarligen angeläget atl forskningens resultat ulnylljas i företagens
förnyelse av produktionen och atl överföringen av kunskap sker så snabbi som
möjligl. Detta förutsäller en nära samverkan.

En
nära kontakt med företagen och de problemställningar som uppslår i samband med
strävanden alt förnya produktionen torde också innebära en stimulans och källa
lill inspiration för dem som är verksamma vid t. ex. de lekniska högskolorna.
Det inom läkemedelsområdet sedan lång lid lillbaka väl fungerande samspelel
irtellan induslrin och slailigl finansierad forskning vid universitet och
sjukhus lorde vara en viklig förklaring till den internationellt sett
framgångsrika position som såväl läkemedelsindustrin som den medicinska och
farmaceuiiska forskningen intar.

Samtidigt
är det självfallet nödvändigl all formerna och villkoren för samverkan väljs så
alt negativa effekier på högskolans cenlrala och långsikliga uppgifter
undviks.

Mina
konlakler med svenska industriförelrädare har övertygat mig om alt del inom
induslrin finns en stark medvetenhet om grundforskningens belydelse för
induslrins långsiktiga förnyelse. Del gäller av naturiiga skäl framför alll den
tekniska, nalurvelenskapliga och medicinska grundforskningen. Jag finner den
nyss beskrivna internationella ulvecklingen av slort intresse som ett uttryck
för att industrisamverkan också kan gälla den grundläggande forskningen och
inle begränsa sig lill uppdrag som har karaktär av tillämpad forskning eller
utveckling. Jag avser alt inleda över-

Prop. 1983/84:107 23

läggningar
med företrädare för näringslivel om en ulökad samverkan framför allt när det
gäller den grundläggande forskningen och den därmed sammanhängande
forskarutbildningen.

De initiativ som lagits på
senare lid vid de svenska universiteten och högskolorna för atl skapa
förulsällningar för induslrisamverkan tyder på ett slarkl engagemang och en
belydande entusiasm för att bidra lill arbetet all slärka svensk induslri och
svensk ekonomi. Det är en viklig uppgift för regeringen atl underlätta och
slödja dessa slrävanden.

Samlidigi
är del självfallel angelägel alt noggrant följa den verksamhel som nu pågår och
planeras mol bakgrund av de risker som berörts ovan. Även om del lokala
engagemanget bör uppmuntras finns det anledning atl förutsättningslöst pröva
effekterna på högskolans lolala verksamhel.

Jag
anser det därför motiverat alt på ett samlat sätt utvärdera de samverkansformer
som nu byggts upp. En sådan uivärdering bör föreligga i sådan lid all den kan
behandlas i nästa forskningspoliiiska proposition, som bör läggas fram i början
av år 1987. Jag avser atl i särskild ordning ta initiativ till en sådan
uivärdering. Den bör bedrivas sä att den kan ge underlag även för de
ställningstaganden till former för industrisamverkan som kan bli akluella de
närmasle åren.

Del
är angeläget att klara regler finns för de enskilda forskarnas
industri-uppdrag. I flera år har kritik riktats mol oklarheter i regler för
högskolean-ställdas bisysslor.

På
regeringens uppdrag har utarbetats ell förslag lill ändring i högskolelagen
och högskoleförordningen som syftar till alt ge forskare en vidgad räll all
samarbeta med näringslivel och samhällel i övrigl i olika former. I förslagel
förutsätts alt samråd därvid sker med högskolemyndigheterna. Förslaget
remissbehandlas f. n. Chefen för utbildningsdepartementet återkommer till
denna fråga i det följande. Hon kommer också att ta upp ett förslag om en
stiftelse för industriuppdrag vid Chalmers lekniska högskola.

Även
chefen för industridepartementet kommer senare idag saml i ett förslag lill
proposifion om industriell tillväxt och förnyelse all beröra frågan om
samverkan med näringslivel.

Slutligen
vill jag erinra om atl utbildningen spelar en viktig roll i samverkan mellan
näringslivel och högskolan. Den högre tekniska utbildningen är här av särskilt
intresse. En stor del av forskningen och utvecklingsarbetet inom induslrin
ulförs av civilingenjörer. I årels budgelproposilion föreslogs en förstärkning
med 10 milj. kr. till grundläggande högskoleutbildning av betydelse för
industriell utveckling.

9
Internationella kontakter

I
flera sammanhang i det föregående har jag haft anledning atl framhålla vikten
av internationella kontakter för den svenska forskningen.

Prop. 1983/84:107 24

De svenska utgifterna för forskning och utveckling uppgår
till 1-2 procent av världens samlade insatser. För förnyelsen säväl inom
industrin som inom andra samhällsområden måste vi delta i det internationella
kunskapsulbyiei och tillgodogöra oss nya kunskaper som tagits fram också i
andra länder.

I
flertalet industriländer karaktäriseras utvecklingen under senare är av en ökad
salsning på FoU-verksamhet, både inom industrin och vad gäller statliga anslag.
Flera länder har också genomförl organisatoriska förändringar som syftar till
att åstadkomma effektivare styrning och samordning. I några fall har
regeringarna lagt fasl eller föreslagit långsiktiga mäl för en ökning av
FoU-resurserna. Jag vill här lämna några exempel som kan vara av intresse som
bakgrund lill mina fortsatta överväganden.

I Förenta Staterna har industrins FoU, trols den djupa
lägkonjunkluren, ökal med 2-3 procent realt per är under 80-ialet. Under de
närmasle åren väntas industrin bygga upp nya forskningslaboratorier i mycket
stor omfattning. Efler några år av åtstramning i anslagen lill civil FoU,
föreslås i regeringens budgetförslag för 1984 en belydande ökning av del
federala stödet lill universiteten.

Slalens och induslrins samlade ulgifter för FoU i Japan
har ökat realt med mellan 5 och 10 procenl per år under perioden 1978-81.

I Frankrike ledde regeringsskiftet 1981 lill ökad
akliviiei och nyorientering på forskningsområdet. Ijuli 1982 lade regeringen
fram ett längiidspro-gram om omfallning, inriklning och organisafion av de
slalliga FoU-sais-ningarna. För år 1984 föreslås betydande ökningar i första
hand inom teknologisk FoU men även inom grundforskningen. Målel för den franska
FoU-poliliken är all satsningarna ska uppgå lill 3 procent av BNP.

De slalliga anslagen lill forskning har under 1980-lalel
minskal i Slorbrilannien, men under del senasle ärel har stödel till
industriell FoU prioriterats. Den brittiska industrins invesleringar har under
de senasle årens lågkonjunktur i stort sett realt legat stilla. Inom vissa
branscher, t.ex. informationsteknologi, har emellertid betydande
framtidssatsningar gjorts. Även i Västtyskland har regeringens FoU-slöd ökal.
Inom induslrins område har del dock övertagits av viixande salsningar från
företagens sida. I den norska statsbudgeten för är 1984 ges FoU, i första hand
stöd till forskning inom induslrin, stark prioritel.

För Kanadas del gäller motsvarande förhållanden. Även den
auslralien-siska statsbudgeten innehåller satsningar på främst FoU inom
industrin och nalurvetenskaplig-leknisk grundforskning.

Som redan
har framgåtl visar de områden som priorileras en påfallande överensslämmelse. I
del övervägande anlalel industriländer söker både regering och induslri all
bygga ut kompetens och beredskap inom områden som mikroelektronik,
informationsteknik, avancerad produktionsteknik inom verkstadsindustrin,
materialteknik och bioleknik. Den lidigare myckel koncentrerade satsningen pä
energiforskning har ebbat ul och i några

Prop.
1983/84:107 25

fall minskar insatserna på della område. I Norge domineras
emellertid FoU-poliliken av oljeverksamhelen. Humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning har under senare år i flertalel länder fått en relalivi slyvmo-derlig
behandling.

Flera länder har genomförl organisatoriska förändringar
för att stärka styrfunktionen i FoU-systemel. Vanliglvis är skälet att snabbi
kunna styra resurser mot prioriterade områden. Några länder har inrättat ett
särskill deparlemenl för forskning medan andra nöjt sig med all stärka samordningsorganens
kompelens och resurser. Bland andra Förenta Slalerna och Västtyskland har
vidtagil åtgärder för all underlälla samarbetet mellan universitet och
industri.

Svenska
forskare deltar i dag i ett omfallande internationellt ulbyle. Del framgår av
en karlläggning som gjorts inom ulbildningsdeparlemenlel. Kontakterna med
engelskspråkiga länder, framför allt USA, dominerar. Också förelagen har under
senare år stärkt sina internationella kontakter, bl.a. genom alt köpa eller
köpa in sig i utländska forskningsinlensiva företag.

Även om del inlernalionella ulbylel i dag är av belydande
omfallning krävs ylleriigare insalser för all del ska utvecklas vidare i den
utsträckning som är önskvärd och nödvändig. Della gäller såväl inom induslrin
som inom grundforskningen.

På
samhällel vilar i första hand ansvaret atl undanröja administrativa och
lekniska hinder, liksom alt på olika vägar underlälla och stimulera kontakter
och utbyte. Det kan t.ex. gälla företagens problem med att anställa utländska
forskare på grund av den svenska skallelagstiftningen, eller universitetens
möjligheter att bjuda in utländska gästforskare. Det finns ocksä anledning att
förbättra möjlighelen för yngre svenska forskare eller forskarstuderande att
vistas vid ulländska universitet.

Ett
särskilt problem har varil svårigheler att efter ullandstjänstgöring få
tillgodoräkna sig denna i Ijänslehänseende. Jag har erfaril alt statens
arbetsgivarverk numera vid sin prövning av tillgodoräknande av tjänstgöring
utomlands för inplacering i tjänstetids- eller ålderstilläggsklass betraktar
tjänst utomlands som om motsvarande ijänsl utövats under ifrågavarande tid i
Sverige.

Också på
regeringsnivå är kontakter med andra länder rörande forskningspoliiiska frågor
av gemensaml intresse angelägna. Ett omfattande antal sådana kontakter har ägt
rum under det senaste årel, bl.a. med Japan, Västtyskland, Frankrike och
Storbritannien.

Det
nordiska FoU-samarbetet lorde vara relativt omfattande. Över Nordiska
ministerrådets budgel finansieras FoU-inslitulioner, högre utbildning,
forskningsprojekl och forskarkurser m.m. Uppskattningsvis upptog FoU och därmed
sammanhängande funktioner ca 40 procenl av anslagen inom rådets lolala budgel
år 1982.

Tyngdpunkten i det "nordiska forskningssamarbetet
ligger på den tek-3 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107

Prop.
1983/84:107 26

nisk-induslriella sidan. Nordforsk, som är en
samarbetsorganisation mellan de nordiska teknisk-vetenskapliga
forskningsråden, vetenskapsakademierna och motsvarande organ, kanaliserar
avsevärda bidrag till del nordiska teknisk-vetenskapliga samarbetet. Nordiska
industrifonden stödjer forsknings- och ulvecklingsprojekl av nordiskl inlresse.
Ell omläitande samarbele sker också inom ramen förTele-X-projeklei. Forskningssamar-beiei
inom del kärntekniska områdel är beiydelsefullt. Åven inom arbetsmiljöomrädet
bedrivs ell intensivt nordiskl forskningssamarbete. Del nordiska samarbelel
inom forskning och ulveckling har relalivi nyligen förslärkls genom
inrällandet av del nordiska forskningspolitiska rådel.

Överläggningar pågår vidare med de Europeiska
gemenskaperna (EG) om ell ulvidgal samarbete mellan Sverige och EG inom
forskningsområdet. Inom EG har under del senasle årel lagits kraftfulla
inilialiv för all öka de gemensamma insalserna pä delta område. Förslag har
lagts fram om ett samordnat resursprogram för forskningen. Omfattande insatser
föreslås bl.a. inom del s. k. ESPRIT-programmet, som gäller mikroelektronik och
informationsteknologi. Redan i dag deltar Sverige i del europeiska samarbetet
i olika former via bl. a. COST (projektsamarbete inom teknisk FoU), ESA (den
europeiska rymdorganisationen), CERN (den europeiska
kärn-forskningsorganisaiionen) och EM BL (det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi).
Förhandlingar om ett arbeismiljöavial som även omfattar forskningsfrågor
befinner sig i ell slutskede.

Ell vidgat svenskt FoU-samarbete med EG torde kräva ett
ökat engagemang från såväl slalliga organ som svensk industri för atl skapa de
förutsättningar som fordras för ell framgångsrikt resultat pä lång sikl.

Sverige deltar också i diskussioner i mellanstatliga
organisationer som Europai"ådet, OECD och Unesco.

I del följande kommer flera åtgärder all föreslås för att
fiämja de internationella forskarkontakterna.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer att föreslå att
medel anvisas för att underiätta såväl uilandsvisielse för yngre forskare som
gästfors-karverksamhel i Sverige.

Chefen för induslrideparlementel kommer vidare att föreslå
dels all Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéer får en resursförsiärkning,
dels alt särskilda medel avsätts inom STU:s resursram för alt främja
internationellt forskarutbyte.

Slutligen harjag ertarit att chefen för
finansdepartemenlet senare denna dag avser all begära regeringens bemyndigande
alt tillkalla en särskild utredare med uppgift alt skyndsanat föreslå former
för ett syslem med viss skattenedsättning för högt kvalificerade ulländska
forskare som under begränsad lid tjänstgör i svenska förelag eller inom högskolan.

Prop. 1983/84:107 27

10
Fördelning av resurser

10.1 Allmänt

Forskning
och ulveckling är, somjag tidigare framhållit, ett område som prioriterats i
ett för övrigt mycket återhållsamt budgelförslag. Det innebär atl verksamheler
med inriktning på forskning och utveckling i stort sett föreslås undantagna
från nedskärningar. Det s. k. huvudförslagel med krav på 2 procent besparing
per år tillämpas inte för forskning och forskarutbildning inom högskolan.
Däremot ställs krav på förnyelse och omprioritering i moisvarande omfattning
under de närmaste tre åren. Ompriorileringar förutsätts ske även inom
sektorsorganens anslag.

Forskning
och utveckling föreslås också få ell nytillskott av resurser om totalt ca 150
milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Även om resurser lill
forskning och ulveckling sålunda priorileras är jag väl medveten om atl
forskningsområdet drabbats av koslnadsökningar under senare år, bl.a. för
utrustning och litteratur. Trols de tillskott som nu görs kommer inle alla
angelägna behov att kunna tillgodoses. Del innebär atl stora krav ställs både
på dem som slutligt fördelar dessa resurser och på de svenska forskare som
förväntas göra betydande bidrag till samhällsutvecklingen trots knappa
resurser.

Jag vill dessutom
framhålla atl en framgång för regeringens slrävanden alt förbättra den svenska
ekonomin också innebär förbällrade resursförutsättningar för forskningen. Det
gäller inte minsl målsättningen atl kraftigt begränsa inflationen.

Vid fördelningen av
FoU-resurser lill olika områden och ändamål har den grundläggande forskningen,
med stark betoning på kvalitetskraven, prioriterats. Däruiöver har vid
avvägningen mellan olika seklorer det lekniska området fått vissa
förstärkningar. En uppstramning av insatserna på energiområdet har därvid, somjag
tidigare nämnl, bedömts vara möjlig mol bakgrund av de erfarenheter som vunnits
av del hittillsvarande energiforskningsprogrammet. Den miljövårdsinriklade
forskningen får också ett vissl tillskott.

Även i övrigt har vid
resursfördelningen hänsyn tagits lill de priorileringar som riksdagen
beslulade om i anledning av prop. 1981/82: 106.

10.2 Grundläggande
forskning

Totalt
föreslås till grundläggande forskning inom utbildnings- och jordbruksdepartementens
områden ca 125 milj. kr. i nytillskott. Huvudpunkterna i salsningen är
basresurser, varigenom ca 170 forskartjänster på mellannivå kan tillkomma,
dyrbar velenskaplig utrustning, ökade resurser till grundforskningsråden saml
särskilda medel för all främja internationellt utbyte. Huvuddelen av
förstärkningen går lill del leknisk-naturveten-

Prop.
1983/84:107 28

skapliga områdel, men även samhällsvelenskap och humaniora
får ökningar. De lekniska, malemalisk-nalurvetenskapliga och medicinska
läkulie-lerna samt MFR och NFR lår lillsammans ca 58 milj. kr. De samhällsvetenskapliga
och humanistiska fakulteterna samt HSFR fiir ca K) milj. kr. Fakulteterna inom
SLU och SJFR fär lillsammans ca 12 milj. kr.

Med dessa förstärkningar disponerar högskolan (inkl. SLU)
totalt ca 2 100 milj. kr. och grundforskningsråden (inkl, SJFR) totalt ca 566
milj. kr.

10.3 Insatser inom prioriterade områden

Riksdagen beslulade i anledning av prop. 1981/82: 106 att
följande områden skulle priorileras:

-
Forskning som
är en förutsättning för och konsekvens av den suirka nationella satsningen på
teknisk utveckling.

-
Forskning som
avser vikliga problem inom social- och hälsovårdsomrä-del.

-
Forskning som
kan belysa ekologiska samband och de faktorer som förändrar dessa.

-
Insalser för en
allmän volym- och kompelenshöjning inom det samhälls-velenskapliga och
humanisiiskii områdel.

-
Forskning som
avser den offenlliga sekiorn, dess slyrning, ekonomi och förändring.

-
Forskning som
avser kulturyttringar och kulturfrågor med strävan efter samlade större
satsningar.

-
Forskning som
avser livsmedelsområdet.

-
Jämslälldhetsforskning.

Jag kommer nu att kort beröra olika förslag som kommer all
läggas fram mol bakgrund av dessa priorileringar.

Insatser för alt främja den lekniska utvecklingen görs
inom en rad departement, bl.a. försvarsdepartementet, kommunikationsdepartementet,
där transportforskningen förstärks och därmed omfattar ca 25 milj. kr.,
ulbildningsdeparlemenlel med de allmänna salsningarna på teknisk-naturvetenskaplig
och medicinsk forskning, jordbruksdepartementet med förstärkt forskning kring bioleknik,
virkesförsörjning, vattenbruk m.m. och bostadsdeparlemenlel med byggforskning
som för nästa budgetär föreslås disponera 197 milj. kr. för forskningsstöd.
Inom industridepartementet har för STU beräknals ett medelsbehov av 2 145 milj.
kr. för den kommande ireårsperioden. Det innebären ökning jämfört med
innevarande treårsperiod med 370 milj. kr. En ökad tyngd läggs därvid pä
insatser för långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Vidare kommer energiforskningen, trots en viss
åtstramning, atl vara av belydande omfallning, totalt 1 220 milj. kr. för
perioden 1984/85-1986/87.

Däruiöver villjag framhålla den belydelse som även
samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har för den lekniska
utvecklingen och inriktningen av denna.

Prop. 1983/84:107 29

När det gäller forskning om viktiga problem inom social-
och hälsovårdsområdet föreslås resursökningar dels inom socialdepartementets
område med 5 milj. kr., dels inom utbildningsdepartementet rörande medicinsk
forskning med ca 17 milj. kr.

Insatser för atl allmiint slärka del samhällsvetenskapliga
och humanistiska området föreslås somjag tidigare nämnt omfallande ca 10 milj.
kr.

Forskning om den offentHga verksamhelen föreslås främjas
bl. a. genom inrällande ;iv en professur i statsvetenskap samt genom bildandet
av en särskild delegation knuten lill civildeparlemenlel.

Forskning inom kidiurområdel behandlas av slalsrådel
Göransson. Särskilda medel om I milj. kr. föreslås (ill museer,
riksantikvarieämbetet och riksarkivet.

Beträffande livsmedelsforskning kommer chefen för
jordbruksdepartementet senare all återkomma. Ett utredningsförslag
remissbehandlas f. n.

Jämslälldhetsforskning behandlas av cheferna för
arbetsmarknadsdepartementet och utbildningsdepartementet. Bl.a. föreslås fem
forskartjänsler på mellannivå för delta område.

Jag kommer nu all mera ulförligl behandla några områden
som dels är av slor belydelse, dels berör ett stort anlal departement. Del
gäller dels forskning med anknylning till det ekologiska området, dels tre
områden vars betydelse för den industriella utvecklingen jag tidigare
framhållit, nämligen informationsteknologin, materialtekniken och biotekniken.

Ekologi.skt inriktad forskning

Vår miljö utsätts för alll mer omfattande störningar.

Försurningen framstår som ett av våra allvarligaste
miljöproblem. Alltsedan slutet av 1960-talet har forskning pågått kring
försurningens effekier. Sedan många år är försurning av sjöar uppmärksammad:
Den senasle lidens rapporter om skador på skog och mark såväl i vårt land som i
Centraleuropa ger anledning lill slor oro. Mot bakgrund av de allvarliga
långsiktiga effekier försurningen kan få för markens produktionsförmåga är det
angeläget alt forskning rörande såväl luftföroreningars direkta effekter som
effekter genom markförsämring intensifieras.

Odlingsmarken utsätts för stora påfrestningar som tar sig
uttryck i kemiska, fysikaliska och biologiska förändringar. Övergödning av
våra vattenområden är ett annat allvarligt miljöproblem, liksom bilavgaser och
de kemiska hälsoriskerna. Alt belastningen på miljön har effekter inte bara på
fauna och flora ulan också på människors hälsa är uppenbart, men på vilkel sätt
och i vilken omfattning är inte fulll ut klarlagt.

Grunden för vårl välstånd är en effektiv och hög
produktion inom bl.a. de areella näringarna. Nu växer emellertid kraven på en
ändrad inriktning av produktionen för atl bevara miljön och bättre hushälla med
vårl lands naturresurser.

För alt kunna angripa problemen krävs ökade kunskaper om
de ekologiska sambanden i vid mening.

Prop. 1983/84:107 30

I
Sverige har miljöfrågor uppmärksammats tidigare och med större kraft än på
många andra håll i världen. Inom en rad områden med anknytning till
miljöfrågorna pågår redan internationellt avancerad forskning och ulveckling.
Många miljötekniska produkter med slor exporlpotenlial har lagits fram. För att
vi i Sverige skall kunna bemästra våra egna problem bättre samtidigt som vi
bidrar lill den inlernalionella kunskapsuppbyggnaden krävs fortsalla insalser
på en rad olika forskningsområden. Det gäller såväl grundläggande forskning
inom naturvetenskap, medicin och samhällsvetenskap som mera målinriktad
forskning kring akluella miljöproblem. Också forlsall ulveckling av avancerad
miljöteknik är angelägen.

Forskning
av betydelse för miljöskyddet bedrivs således vid och finansieras av en rad
olika organ. Del gäller högskolan, naturvårdsverket, arbelarskyddsfonden, MFR.
NFR, SJFR. STU, slatens miljömedicinska laboratorium, institutet för vatten
och luflvårdsforskning. statens meteorologiska och hydrologiska institut,
naturhistoriska riksmuseet m.fl. Dessutom kommer miljövårdsaspekler indirekt
in i forskning med annan inriklning, t.ex. energiforskning. Också inom många
förelag pågår omfattande forskning med inriktning på miljöskyddsfrågor.

En
rad av de förslag som behandlas i del följande bör förbäitra förulsältningarna
atl vinna ytterligare kunskap om miljöproblem i vid mening och utveckla ny
miljöteknik.

De
allmänna förstärkningarna av den grundläggande naturvetenskapliga och
medicinska forskningen somjag tidigare nämnl är på sikl av belydelse också för
den miljövårdsinriklade forskningen. Delsamma gäller förslagen om ökade
resurser (3 milj. kr.) för forskning inom växtgenleknik och enzymutveckling.
Resursökningar föreslås också till bl.a. markekologisk forskning vid SLU. Den
föreslagna ökningen av anslaget lill SJFR med 5 milj. kr. ger möjligheler till
ytterligare insalser av belydelse för kunskapen om de ekologiska sambanden.
Naturvårdsverket föreslås vidare få en förstärkning med 3 milj. kr. för miljövårdsforskning.

Miljömedicinsk
forskning är viklig för atl få underlag för skade- och sjukdomsförebyggande
ålgärder inom olika samhällssektorer. Denna lyp av forskning föreslås
förstärkas genom medel till utrustning vid statens miljömedicinska laboratorium
samt statens institut för psykosocial miljömedicin. Vidare föreslås
inrättandet av en professur i medicinsk miljögifts-forskning vid karolinska
inslilulei saml en professur i miljö- och naturre-sursinformalion vid lekniska
högskolan i Slockholm. Därutöver föreslås särskilda medel för toxikologisk
forskning inom högskolan (1 milj. kr.). Naturhistoriska riksmuseet föreslås få
förstärkta basresurser (400000 kr.).

STU:s
insalser för teknik för avfallsvattenbehandling och återvinning beräknas
fortsätta.

Av
betydelse i sammanhanget är vidare ökade insatser inom energiforskningsprogrammet
rörande utveckling av miljövänliga förbränningsprocesser.

Prop. 198.3/84:107 31

Injörmalionsiekiiologi

Informationsteknologin ulgör sannolikt den vikligaste
industriella förnyelsefaktorn de närmasle decennierna. Någon entydig
definition av begreppet informationsteknologi finns inte. 1 det följande avser
jag den teknik som används för att med hjälp av datateknik och elektronik
effektivisera produktion, hantering och ulnylijande av informalion.

Informationsleknologiindiistrin omfattar företag som lar
fram produkler baserade på elektronik och datasystem. Denna industri
kännetecknas av hög innovationslakt och slor marknadstillväxt och beräknas vara
en av de dominerande industribranscherna under 1990-talet.

Informationsteknologins möjligheter till allt mer
inlegrerad användning i varuproduktionen, på konior och i distributionen av
varor kan komma atl innebära slora omvälvningar för många yrkesgrupper och för
människors vardagliga liv. Höga krav måste slällas på att utveckla system som
tillvaratar de mänskliga kvaliteterna i arbetet och svarar mot människors
behov i samhällslivet i övrigt. En sådan inriktning är enligt min mening
förenlig med en induslriell expansion. Stora salsningar görs också inom delta
område. Industrins totala satsning på FoU inom informationsteknologiområdet
kan uppskattas till ca 2.7 miljarder kr. eller 8000 årsarbeten.

Ett område inom informationsteknologin där ulvecklingen är
särskilt snabb iir mikroelektroniken. Allt fler funktioner samlas på en och
samma kiselbricka, samtidigt som produktionsmetoderna blir snabbare och tillförlitligare.
Inom delta område satsas myckel stora belopp på FoU världen över. Här är den
svenska andelen dock betydligt mindre än inom andra delar av
informationsteknologin.

I och med beslutet atl salsa på del nationella
mikroelektronikprogram-met (NMP, prop. 1983/84:8. Nu II, rskr 130) har enligt min mening Sveriges
förutsättningar för en konkurrenskraftig inhemsk utveckling och produktion av
mikroelektronikkomponenter förbättrats. Inom ramen för detta program kommer
ålgärder alt vidtas för alt höja nivån inom såväl utbildning som forskning och
för att stimulera en industriell utveckling pä området. En grund har härmed
lagls för en framlida stark inhemsk system-industri. Programmet skall inte ses
enskilt utan tillsammans med de insalser som görs inom hela
informalionsleknologiområdel.

Jag kommer senare i dag all redovisa förslag till
finansiering av delprogrammet Grundforskning i NMP. Chefen för
industridepartementet kommer i ett senare sammanhang i samband med
redovisningen av förslagen till åtgärder för induslriell lillväxl och förnyelse
atl lämna en samlad redogörelse för den fortsatta finansieringen av hela
mikroeleklronikpro-grammel. Resursökningarna för nästa budgetår föresläs uppgå
till ca 64 milj. kr.

En allt starkare tendens är att datatekniken,
telekommunikationstekniken och mikroelektroniken flyter samman till en teknik,
på senare tid ofta sammanfattad i begreppet telemalik. Denna förutsätter nya
former av

Prop. 1983/84:107 32

kraftfulla
kommunikationsmetoder, såväl s.k. optiska fibrer som satellitkommunikationer.

Jag
vill i detta sammanhang nämna alt man inom televerket bedömer ett fiberoptiskt
långdistansnät vara en realistisk möjlighet att tillgodose de ökade
kommunikationsbehoven. iElt sådant näl gördel möjligt all överföra mångdubbelt
större informationsmängder än i dag. Del finns enligt min mening anledning atl
med stort intresse följa de försök som pågår inom della område.

Satelliter
spelar redan i dag en viklig roll för den mycket långväga internationella
teletrafiken. Genom den lekniska ulvecklingen blir det ekonomiskt möjligt att
använda satellitkommunikation också på kortare avstånd. Satellitsystem och markbundna
telenät bör ses som komplement till varandra.

Den
nya tekniken släller slora krav på infraslrukluren. Omfattande investeringar
har gjorts för atl bygga upp telenät som är lämpade för nya former av
kommunikation. Televerket har det senaste årel salsal ca 175 milj. kr. för
utvecklingsinsatser inom informalionsleknologiområdel.

Ett
annat område av betydelse är informationsbehandling som förenklat kan
definieras som den del av informationsteknologin som behandlar programvaran
och de rutiner som fiir komponenler, olika slags teknik och meloder alt
uppträda på ell ändamålsenligt säll. I system för såväl induslri-som
kontorsautomalisering som telekommunikationer har programvarans belydelse och
dess andel av de lotala ulvecklingskoslnaderna hela liden vuxit.

I
det fortsatia arbelel med forskning och ulveckling av program är en rad
vetenskaper berörda. Del gäller såväl dalalogi och databehandling som
matematik, psykologi, filosofi, logik och språkvetenskap. Den tvärvetenskapliga
karaklären på forskningen har inneburit att de nya datorvelenska-perna ej haft
en naturlig hemvist. Speciellt när det gälll alt finansiera forskningsprojekl
har delta varit ell problem. STU:s ramprogram för systemteknik har bidragit
till alt möjliggöra forskning inom områdel. Det är enligt min mening väsentligt
att de organ som har till uppgift atl stödja FoU inom
informalionsleknologiområdel inte genom alllför snäva och traditionella
avgränsningar uteslänger angelägna projekl.

Den
svenska kompelensen inom informationsbehandling har under de senaste åren vuxit
bl.a. genom utökade statliga insatser inom högskolans ram. Inom flera områden
har en internationellt hög klass uppnåtts. För en fortsatt kompetenshöjning är
ett intensivt erfarenhetsutbyte med forskare från andra länder nödvändigt.

De
slalliga forskningsresurser som satsas inom syslemleknikområdet kommer från
flera håll. För innevarande budgetår budgeteras vid STU ca 60 milj. kr., vid
försvarels forskningsanstalt (FOA) 30 milj. kr. och vid NFR ca 1 milj. kr. Till
detta kommer de medel som går direkl lill högskolan.

Prop. 1983/84:107 33

Televerket ökar f. n. insatserna kraftigt inom hela
informalionsleknologiområdel. Vidare satsas avsevärda belopp för utveckling av
nya system genom upphandling från myndigheterna inom totalförsvaret.

Cheferna
för utbildnings- och industridepartementen kommer senare i dag att föreslå
åtgärder för att förslärka forskningen inom systemteknik-området.

Inom
verkstadsindustrin har dalatekniken kommil atl spela en allt viktigare roll.
Det gäller styrning av verktygsmaskiner samt olika system för transport och
hantering av material. Industrirobotar har i ökande utsträckning lagits i
bruk. Dalatekniken har också allt mer utnyttjats för konstruktion av
produkterna.

Den forskning som idag pågår inom detta område bedrivs
främst vid högskolan och vid Institutei för Verkstadsteknisk Forskning (IVF).
Den totala årliga statliga insatsen är f. n. ca 40 milj. kr.

Ell nytt utvecklingsområde inom den svenska
verkstadsindustrin är s. k. flexibla tillverkningssystem (FMS, flexible
manufacturing syslems), som gör det möjligl atl förkorta både genomloppslider
och omslällningstider i komplicerade lillverkningsföriopp.

Chefen för induslridepartementet kommer vid ell senare
lillfälle i samband med förslag till åtgärder för industriell lillväxl och
förnyelse att redovisa förslag som berör FMS.

En
begränsande faktor för informationsteknologiområdet är bristen på personal. Ett
slort behov av utbildningsinsatser föreligger. Jag vill erinra om förslagen i
budgetpropositionen att förslärka framför alll den högre ulbildningen inom
främst detta område med 10 milj. kr.

Under 1980-talel kommer den breda tillväxten av
informationstekniska hjälpmedel i alll fler delar av samhället att utgöra en
viktig förändringsfaktor. Det gäller såväl i arbetslivet som i hemmet, i
skolan, i kulturlivet osv. Som jag tidigare anförl är del angeläget att kunskap
om människor och samhällel i vid mening utnyttjas för att styra inriktningen
och användningen av den nya tekniken. Del kräver en samverkan mellan forskare
från skilda discipliner. Jag kommer senare att återkomma till detta vid min
behandling av FRN:s förslag rörande forskning om datateknikens användning (FRN
1982:16).

Jag vill
också erinra om all arbelarskyddsfonden inlett ett program omfattande 50 milj.
kr. under 5 år rörande forskning och utveckling för bättre arbetsmiljö och
arbetsorganisation i samband med datorisering.

Jag vill
vidare erinra om den utbyggnad som under senare år skett av den s.k.
temaforskningen i Linköping bl.a. rörande leknik och social förändring. En
ytteriigare professur inom della område föreslås inrältad. Slutligen vill jag
peka på betydelsen av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i
allmänhel inför de slora lekniska förändringar som förestår. Somjag tidigare
nämnl föreslås här förstärkningar som bör förbättra möjligheterna atl bedriva
forskning om samhällskonsekvenser av teknikutvecklingen.

Prop.
1983/84:107 34

Materialteknik

Sverige har av tradition ell högl kunnande inom
materialleknikomrädet.

Dagens konstruktionsmaterial har utvecklats i en lid med
relativt låga priser på energi och råvaror. Ökade krav ställs nu på material
som vid både tillverkning och användning är energi- och resurssnåla, som
dessutom är miljövänliga, hållbara och möjliga all återanvända.

Järn och stål har hittills varit helt dominerande som
konstruktionsmaterial men börjar nu i allt större utsträckning få konkurrens
av andra material. En ulveckling av nya stålkvalileler med förbättrade
egenskaper sker dock kontinuerligt och stålet torde inom överskådlig tid
behålla en framskjuten ställning. Huvuddelen av de resurser som satsas på FoU
inom malerialteknikområdel kommer från induslrin och är till stor del inriktade
på järn- och stålområdel. Som exempel kan nämnas att industrin satsar ca 200
milj. kr. per år för FoU inom pulvermetallurgi och snabbstål.

På iräområdel finns ett stort behov av forskning och
utvecklingsarbete. Staten har redan genom STU och industriverket gjorl en
kraftfull salsning inom området träteknik och på den träbearbetande induslrin.
Ökad uppmärksamhet bör nu ägnas del färdiga byggnadssystemet och byggnadsindustrin.
Chefen för bosladsdepartemenlel kommer i det följande all förorda att medel
för FoU rörande sambanden mellan träkvalitet och funklion i olika delar av
byggnader ställs lill byggforskningsrädels förfogande. En samverkan med STU,
naturvårdsverket, SLU och branschen bör kunna medverka till en slagkraftig
FoU-insats.

Jag kommer i del följande att speciellt uppehålla mig vid
några relativt nya områden inom materialtekniken somjag bedömer kommer atl faen
allt större belydelse i framliden. Jag syftar på polymera maierial (plaster),
fiberkompositer och keramer.

De polymera materialen används inom en rad olika områden.
Tillväxten av produktionen har varit i genomsnitt ca 15 procenl per år de
senasle 30 åren.

Forskningen inriktas i dag på att i olika avseenden
förbättra materialens egenskaper. För att höja hållfastheten används armering
med glasfiber. Intresset gäller nu i hög grad alt ulveckla polymera material
med elektriska egenskaper och med olika typer av ljuskänslighet.
Åldringsegenskaperna är också av betydelse, bl. a. vid medicinska
lillämpningar.

Fiberkompositer är sammansatta material där någon form av
fiber används för armering. De har en stor användning inom flygindustrin och
vid båtlillverkning. Inom verkstads- och byggnadsindustrin är däremot användningen
ännu myckel begränsad.

För alt möjliggöra en bredare användning av avancerade
fiberkompositer krävs fortsatta och förstärkta FoU-insalser.

Det statliga stödel till-denna forskning kommer i dag
främst från STU som satsar ca 20 milj. kr. årligen på forskning om polymera
material inkl. fiberkompositer. Dessutom finns fasla tjänsler inom
högskoleorganisationen. Industrin satsar totalt ca 150 milj. kr.

Prop.
1983/84:107 35

Jag går nu över till de keramiska materialen. Inom
keramområdet går ulvecklingen snabbi och flera lillämpningar av slorl inlresse
för svensk industri kan förutses.

Keramiska
material i form av lergods och porslin har förekommil i många lusen år. De
egenskaper som gjorl dem intressanta är främsl god hållfasthet mot tryck och
motståndskraft mot kemiska angrepp. Under senare år har inlressel för keramiska
material utvidgats genom de relativt nyuivecklade högpresterande keramerna. Dessa
ger möjligheter att minska energiförbrukning, råmalerialförbrukning och
miljöpåverkan.

I Sverige inleddes målinriklad FoU-verksamhet rörande
högpresterande keramer år 1972 genom ASEA:s försök vid högtryckslaboraloriet i
Ro-berlsfors. STU har senare byggt upp keramforskningen vid svenska
Sili-katforskningsinslitutel (SFI) i Göteborg. Också vid högskolan, som t.ex.
Chalmers lekniska högskola, bedrivs keramforskning. Delsamma gäller FOA. Även
vid företag inom l. ex. bilindustrin och verktygsindustrin pågår
utvecklingsarbete.

Ett problem vid ulvecklingen av konstruktionskeramer är
brist på konstruktörer. Hela keramområdet har länge varit ett försummat
område, vilket påpekats av utländska experter.

Utvecklingsperspektivet för högpresterande keramer är
mycket långsikligl. Ett genombrott bedöms ske inom fem till tio år, varför
salsningarna måste bli relativt långsikliga och uthålliga.

De slalliga salsningarna inom de nya materialområdena
kanaliseras främst genom STU, FOA, NFR och direkl genom högskolan. Totalt
satsar STU årligen ca 70 milj. kr., FOA 11 milj. kr. och NFR ca 1 milj. kr.
Inom UHÄ pågår ett arbele med all la fram en långlidsplan för insatser inom
materialområdet.

Chefen för industridepartementet kommer senare i dag i
samband med redovisningen av förslagen rörande STU:s fortsatta verksamhel att
lämna förslag till ökade satsningar inom dessa materialområden.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel kommer alt föreslå alt
en professur i keramleknologi med pulvermelallurgi inrättas vid tekniska
högskolan i Slockholm. Vidare föreslås atl en professur i den kondenserade
materiens teori inrättas vid NFR.

Bioteknik

Biotekniken är ell område som rymmer stora möjligheter
lill ulveckling av betydelse för svensk induslri under de närmasle decennierna.
Bioleknik kan definieras som användning och utnyttjande av biologiskt maierial,
speciellt celler och cellbeslåndsdelar. i lekniskt-kommersiella processer.

Tekniken i sig är inte ny. Redan för 10000 år sedan kunde
man utnyttja biologiska processer för atl lillverka vin och öl saml baka bröd.
Den moderna biotekniken baserar sig dock på de senaste 20 årens forskningsrön
och är både forskningsinlensiv och leknikintensiv.

Prop.
1983/84:107 36

Sverige har i viss mån ett gott utgångsläge eftersom del
här finns en solid forskningstradition inom väsentliga grundläggande områden.
Det finns också små men effektiva försöksanläggningar vid universilel och
högskolor och vid vissa industriföretag.

Karaktäristiskt för biotekniken är atl den bygger på
grundforskningsre-sullat som ofta är relativt unga, ibland mindre än 10 år.
Genom traditionellt goda kontakter mellan forskare och näringsliv inom detta
område finns förutsättningar för en fortsalt effektiv överföring av
grundforskningens resultat till industriprodukter.

Internationellt sett har biotekniken genomgående givils
högsla prioritet i fråga om induslriell aktivitel och slatliga salsningar.
Sverige är dock bland de första europeiska länderna som etablerat inhemska
génteknikföretag.

Den biotekniska industrin i Sverige har en någol annorlunda
sammansättning än i mänga andra länder. Ett marknadsområde med mycket stor
potential för svensk induslri utgör den speciella utrustning samt de hjälpmedel
och syslem som krävs för alt genomföra biotekniska processer på laboratoriet
och industriellt. Svenska företag är redan ledande inom området men del krävs
forlsalla salsningar på forskning, utveckling och utbildning för all svensk
industri skall kunna behålla sin ledande slällning.

Separalionsleknik är ett myckel viktigt område inom
biotekniken. Här befinner sig svensk teknologi på toppnivå. Huvuddelen av
världens insulin renas i dag med svensk teknologi. Den ställning som svensk
separations-teknik i dag har går tillbaka till en stark svensk akademisk
tradition och ett gott samarbete mellan universitet och industri.

Intresset kring biotekniken har de senaste åren i hög grad
kretsat kring genteknik och speciellt den s.k. rekombinant-DNA-lekniken. Med
denna teknik kan främmande gener föras in i en bakteriecells arvsanlag. Den
biologiska cellen kan härvid utnyttjas för framställning av nalurliga ämnen som
idag finns i ytterst begränsade mängder, t.ex. mänskligt insulin, i närmast
obegränsade kvantiteter.

Biomedicinsk industri (läkemedel, diagnoslika,
medicinsk-leknisk ulruslning m. m.) är myckel expansiv och har redan nått en
ansenlig storlek.

Ett samrådsorgan för förelag som är akliva vad gäller den
indusiriella fillämpningen av biotekniken i dess moderna former har funnits i
IVA:s bioteknikkommillé sedan år 1979. Verksamhelen breddas nu väsentligt genom
den år 1983 bildade "Indusuins kommitté för bioleknik" vid
Kemi-kontoret. Kommitlén skall även fiingera som ett språkrör för branschen i
dialogen med regering och myndigheter om näringspolitiska frågor som berör
bioteknik. Förelagen satsar f. n. ca 300 milj. kr. per år på forskning och
utveckling inom biöteknikområdet. Häri har inte traditionell läkemedelsforskning
inkluderats.

Statliga medel till bioteknisk forskning utgär i dag
främst från STU, NFR. MFR. SJFR. FOA samt riksförbundet mol cancer. De totala
anslagen för grundläggande och tillämpad forskning uppgår budgelårel 1983/84

Prop.
1983/84:107 37

lill ca 40 milj. kr. varav STU bidrar med hälften. Därtill
kommer verksamhet inom ramen för högskolans fasta resurser.

Samtidigt som det svenska samhället ökar sina salsningar
på bioieknisk forskning och utveckling måsle självfallel regler och konlroll
för verksamhelen Ulformas så all miljöhänsyn kan las och etiska aspekter
tryggas.

1 del
följande kommer chefen för utbildningsdepartementet att föreslå särskilda medel
till del mikrobiologiska centret i Umeå (700000 kr.). Därutöver föreslås 4
milj. kr. för basresurser inom biöteknikområdet. Förslag lill förstärkningar
till MFR och NFR är också av inlresse i delta sammanhang.

Chefen för
jordbruksdepartementet föreslår atl en professur i molekylär cellbiologi
inrättas vid SLU saml all särskilda medel anvisas för forskning inom
våxigeneiik och enzymteknik. Den allmänna förstärkningen lill SJFR bör också
möjliggöra ökad forskning inom del biolekniska området.

Statsrådet Sigurdsen kommer atl föreslå en förstärkning av
3 milj. kr. till slatens bakteriologiska laboratorium.

Vidare kommer chefen för induslridepartemenlel au föreslå
ökade insalser för biöteknikområdet inom STU.

Jag anser
del angeläget atl de olika organ som verkar inom biöteknikområdet etablerar
kontakt och samordnar sina insatser. FRN har initierat en utredning med
målsättning atl ta fram ett underlag för en svensk forsk-ningssiraiegi på della
område. Del är ell nationellt intresse och viktigl för svensk industris
internationella konkurrenskraft att den biotekniska forskningen och de
industriella satsningarna kan ske samordnat och på effektivast möjliga säll.
Jag avser alt nära följa denna ulveckling.

Statsråden Bodsiröm, Hellsiiöm, Thunborg, Sigurdsen,
Boström, Hjelm-Wallén, 1. Carlsson, Göransson, Lundkvist, Leijon, Gradin, Gustafsson,
Pelerson, Dahl och Holmberg anmäler sina föislag. Anförandena och förslagen
redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Med
hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag alt
regeringen i en proposition

dels bereder riksdagen lillfälle att ta del av vad jag nu
har anfört om

forsknings- och utvecklingsverksamhet, dels förelägger
riksdagen vad jag och övriga föredragande har anfört för de åtgärder och
ändamål som vi har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar au genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för de åtgärder och ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslular all de anföranden och förslag som
redovisas i underproiokollen skall bifogas proposilionen som bilugorna I-10.

Prop. 1983/84:107 38

Innehållsförteckning

1
Inledning........................................................ 4

2
Definitioner..................................................... .... 7

3
Den statliga forskningspolitiken
........................ 8

3.1
Bakgrund.................................................... 8

3.2
Slalens roll i
forskningspoliliken ....................... 9

3.3
Huvudfrågor i
forskningspolitiken .................. II

4
Samspelet mellan
sektorstbrskning och grundläggande forskning inom högskolan 13

5
Kvalilet i forskning och
utvecklingsarbete ........... .. 15

6
Forskarrekryteringen ...................................... 17

7
Arbetsvillkoren för forskare
inom högskolan ........... .. 19

8
Samverkan mellan näringslivel
och slallig forskningsverksamhel 20

9 Internationella
kontakter ................................. 23

10
Fördelning av resurser...................................... 27

10.1
Allmänl..................................................... 27

10.2
Grundläggande forskning ........................... 27

10.3
Insalser inom prioriterade
områden .............. .. 28

Prop.
1983/84:107 Bilaga 1

Utrikesdepartementets verksamhetsområde

Prop.
1983/84:107 Bilaga 1 Utrikesdepartementet 1

Bilaga 1

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984.02-09

Föredragande: statsrådet Bodström, såvitl avser punkterna
1—4 statsrådet Hellström, såvitt avser punkten 5

Anmälan till proposition om forskning

1 Inledning

Ulrikesdepariemenlels verksamhet - utrikes, och
säkerhetspolitik, handelspolitik jämte iniernalionelll samarbele, särskill
internationellt utvecklingssamarbete - omfattar eti direkl ansvar för yissa
forskningsområden av särskill inlresse för departementets verksamhet.

-
Stockholms
internationella fredsforskningsinstititt (SIPRI) får sedan starten 1966 som
oberoende stiftelse sina driflsutgifter läckta över departementets budgel.

-
I samband
med del svenska deltagandel i nedrustningsförhandlingarna i Geneve och i andra
inlernalionella sammanhang där Sverige dellar i diskussioner om
rusiningsbegränsning och -konlroll ha.r sedan drygt 10 är vissa medel anslagits
för lekniskl slöd och utredningar via ett särskill anslag till försvarets
forskningsanstalt (FOAj.

-Sedan budgetåret 1982/83 ulgår över departementets budgel
även ell anslag för utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet. (Della
anslag har lidigare finansierats med medel frän FOA.)

- Via anslaget för iniernalionelll
uivecklingssamarbele finansieras forsk-

ningssamarbeie med och mellan u-länder. Verkslällande organ är styrel

sen jör u-laiidsjörskning (SAREC). Dessutom erhåller sedan budgetåret

1980/81 Nordiska Afrikaiitstitutei medel från anslaget för internationellt

utvecklingssamarbete.

I Riksdagen 1983184. I .saml. Nr 107. Bilaga 1

Rättelse: S. I. under Föredragande Står: punkten 5-6 Rätlal lill: punklen 5

Prop.
1983/84:107 Bilaga 1 Utrikesdepartementet 2

2 Forskningsverksamhet flnansierad över
utrikesdepartementets huvudtitel

2.1 Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI)

Institutet skall enligt stadgarna "bedriva vetenskaplig
forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred
och säkerhet i syfte alt söka ge bidrag till förslåelsen av betingelserna för
fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en slabil fred."

SIPRLs målsättning är all läcka hela fältet av frågor som
rör uppruslning, rustningsbegränsning och nedrustning - den specialisering som
SIPRI har valt.

För budgetåret 1983/84 har SIPRI tilldelats ett statligl
bidrag av 13,3 milj.kr. I årels budgelproposilion har föreslagils att 14,0
milj.kr. anvisas som bidrag lill SIPRI för budgetåret 1984/85.

2.2 Försvarets forskningsanstalt (FOA) — vissa åtgärder
för rustningsbegränsning och kontroll

Verksamheten inom ell av FOA: s forskningsprogram syftar
till atl slödja utrikesdepartementets arbele inom områdel nedrustning och
rustnings-kontroll. Verksamhelen genomförs i sin helhel vid FOA, sedan en
arbetsgrupp vid statens strålskyddsinslitut den 1 juli 1983 överförts lill FOA
i enlighet med regeringens beslut. Med vissa undantag - främst vad gäller
detekiionsforskning och övervakning av kärnvapenprov — är verksamhelen Slarkl
beroende av kunnande och kunskapsulveckling inom försvarsforskningen.

Nedrustnings- och ruslningskonlrollfrågorna har på senare
år fått allt slörre politisk betydelse och en växande allmän opinion kräver atl
resullal skall åstadkommas i de internationella förhandlingarna. Sveriges
engagemang i detta arbele har under del senasle årel ytterligare ökat genom
initiativ bl.a. i ansträngningarna att i Slockholm sammankalla en konferens om
förtroende- och säkerhetsskapande ålgärder och nedrustning i Europa, i frågan
om ett fullständigt provsloppsavial och när det gäller FN-studien om militär
forskning och utveckling. De svenska insatserna, som på varje enskilt område ofta
innebär mångåriga omfallande förhandlings- och ulredningsålaganderi, har
aldrig tidigare haft en sådan bredd.

Anslag
ulgår budgetåret 1983/84 med lillsammans 9,2 milj.kr. till följande
forskningsprogramdelar:

1.
Seismologisk
muliipelslaiion (drifl av Hagfors-sialionen saml viss forskning). \

2.
Insamling och
analys av luftburen radioakliviiei.

3.
Velenskaplig
underlagsverksamhel, bl.a. avseende ABC-vapen, salel-liileknik och
havsforskning.

Prop. 1983/84:107
Bilagal Utrikesdepartementet 3

4.
Särskilt inhumana vapen.

I årets budgetproposition
har föreslagits att 9,8 milj. kr. anvisas till FOA för vissa åtgärder för
rustningsbegränsning och -kontroll för budgetåret 1984/85.

2.3 Utrikespolitiska
institutets forskningsverksamhet

Institutet
bedriver forskning inom områdel internationella relationer med tyngdpunkt på
för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik särskilt relevanta
regioner och problem. Verksamheten syftar lill att utveckla en kvalificerad
kompetens inom ett fåtal sakområden. En del av resurserna avsätts till att göra
forskningsresultaten tillgängliga för en bredare allmänhet samt lill att
främja ett svenskt och inlernalionellt forskningssamarbete inom särskilt
prioriterade områden.

Dessa omfattar främsl
studier kring ekonomisk säkerhet, militära doktriner, militära rustningar och
rustningskontroll, Östasien och Sovjetunionens förhållande till grannstaterna.

För budgelåret 1983/84
tilldelades utrikespolitiska institutei ett anslag på 1,7 milj. kr. för
forskning. I årets budgetproposition har föreslagils all 1.8 milj. kr. anvisas
lill institulet för budgetåret 1984/85.

2.4 Styrelsen
för u4andsforskning (SAREC)

SAREC
har enligt sin instruktion till uppgift att "främja forskning som kan
underlälla för u-länderna all ulvecklas mot ökal självbestämmande och mot
ekonomisk och social rättvisa". Instruktionen framhåller vidare att det
åligger SAREC atl:

"-främja
forskning och bevaka forskningsfrågor inom områden som är betydelsefulla för
u-länderna och för utvecklingssamarbete,

~
handlägga frågor rörande samarbete med och biståndsfinansierat slöd till
u-länderna på forskningens område samt stöd till u-landsinriktade
internationella forskningsprogram,

~
fördela anslag för u-landsforskning i Sverige,

- ta initiativ till
forskningsinsatser inom området för u-landsforskning". För atl uppnå dessa
syften omfattar verksamheten slöd till forskningssamarbete med u-länder,
forskningssamarbete mellan u-länder, internationella forskningsprogram samt
svensk u-landsforskning. Det totala anslaget är för budgetåret 1983/84 160
milj. kr. 1 årets budgetproposition har föreslagits att 162,4 milj.kr. anvisas
till SAREC för budgetåret 1984/85. Av anslagsökningen på 2,4 milj.kr. beräknas
en avsevärd del användas för stöd ål energiforskningsprojekt vid Beijerinslitutet.

Ett centralt mål för
verksamheten är att stärka den nationella forskningskapaciteten i u-länder.
Detta sker bl.a. i samarbete mellan dessa och svenska forskningsinstitutioner.
SAREC har f. n. slulit avlal om direkl

Prop. 1983/84:107 Bilaga
1 Utrikesdepartementet 4

forskningssamarbete
med fjorton u-länder. Tyngdpunkten i de närmaste årens verksamhet kommer att
ligga i en fördjupning av detta samarbele snarare än att ytterligare vidga
länderkretsen. Antalet gemensamma forskningsprojekt mellan svenska
institutioner och u-landsinstitutioner fortsätter att öka.

Sverige
ser sitt bistånd till länder i Tredje världen som ett led i arbetet på atl
stärka dessa länders ställning. Biståndet skall också bidra lill fred,
avspänning och säkerhet. Av vikt är härvidlag bl.a. stödet till dessa länders
forskningskapacitet. Med en sådan inhemsk kapacitet ökar ländernas möjligheler
att"själva ta fram underlaget för sina utvecklingsstrategier och att
anpassa produktionen av varor och tjänsler till olika sociala, kulturella och
ekologiska förhållanden. Behoven av bidrag lill forskning i länder i Tredje
världen och till forskning om ulveckling är och kommer länge att förbli stora.
Anslagen för forskning kommer därför att även fortsatt vara en betydelsefull
del av det svenska u-landsbislåndel.

2.5
Nordiska Afrikainstitutet

Nordiska
Afrikainsfitutet skall inom Norden främja studiet av afrikanska förhållanden.
Det åligger institutet särskilt alt

-
främja och driva vetenskaplig
forskning och undervisning om Afrika,

-
utgöra ett
dokumentationscenlrum för afrikaforskningen.

-genom
kurser, föreläsningar, seminarier och eljest sprida information om Afrika och
aktuella afrikanska förhållanden,

- stödja
utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika.

För
budgelåret 1983/84 har anvisats ett anslag på 2,6 milj. kr. lill Nordiska
Afrikainslilutet. Härtill kommer uppskattade anslag från övriga nordiska
länder om sammanlagt 1 milj.kr. I årels budgetproposition har föreslagits all
2,8 milj. kr. anvisas till insfitutet för budgetåret 1984/85.

3
Föredragandens överväganden

Det
allvariiga väridspolitiska lägel har under senare år medverkat till ett bredare
och djupare intresse för säkerhetspolitiska och strategiska frågor. När den
internationella situationen pi-äglas av stor osäkerhet blir det också
ofrånkomligt alt utrikesdepartementet i ökad ulslräckning uppmärksammar de
bidrag, som forskningen kan ge.

Eftersom
en stor del av forskningen på det säkerhetspolitiska och strategiska områdel
bedrivs inom särskilda, delvis Ivärvetenskapliga instilul, har detta område
ingen egen, läll identifierbar ställning vid svenska universitet. Olika vägar
bör prövas alt fördjupa den internationellt inriktade utbildningen och
forskningen främst med anknylning till ämnesområdet statsvetenskap. Det är inte
minst vikligl att östslalsforskningen får slörre

Prop.
1983/84:107 Bilaga 1 Utrikesdepartementet 5

resurser
så atl bredare kunskaper på detta område finns inom landel. Jag vill i delta
sammanhang hänvisa lill vad statsrådet Ingvar Carisson senare kommer alt anföra
i utbildningsdepartementets bilaga till denna proposition under anslaget
Humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet. Dessutom vill jag framhålla
atl freds- och konfliktforskningen förstärks genom riksdagens beslut våren 1983
atl inrätta ytterligare en professur i detta ämne vid universitetet i Göteborg.

För att ha stor kompetens
på dessa områden är ett brett och levande inlresse för säkerhetspolitiska och
slralegiska studier av slort värde. Departementet behöver, som följd av den
internationella händelseutvecklingen, en nära samverkan med svenska forskare
inom olika områden. Della innebär bl.a. forskning med departementet som
initiativtagare. Utrikesdepartementet har i hög grad intresse av sludier kring
problem av belydelse för svensk utrikespolitik, särskill kring
neutralitetspolitiken och principer för internationell säkerhet, t.ex. gemensam
säkerhet.

Samma
direkta inlresse finns även för forskning kring folkrällsliga och andra
rättsliga frågeställningar, vilka ofta är intimt sammanbundna med den
utrikespolitiska utvecklingen.

I
sammanhanget vill jag också understryka atl ett brell synsätt bör prägla den
säkerhetspolitiska forskningen, vilket innebär att forskningen bör bedrivas
tvärvetenskapligt. Ett exempel på detta är del samband som ofta finns mellan
säkerhetspolitiska och strategiska frågor samt frågor som gäller ekonomiska
resurser, ekonomisk styrka och ekonomisk utveckling.

Den
militärtekniska ulvecklingen gör all insalserna för nedrustning ständigt måsle
inriklas mot nya områden. Det är angelägel alt dessa nya insatser kan stödjas
pä forskning, som är genuint oberoende av supermak-ternas.säkerhetsintressen.

Snabba
förändringar av olika vapensystem och därav föranledda förhandlingar om
rustningskonlroll och nedrustning har tydligt visat hur nära förbunden
utrikespolitiken idag är med naturvetenskaplig forskning och teknisk
utveckling. Delta gäller emellertid inle bara de militärslrategiska problemen
ulan också exempelvis globala resurs- och miljöproblem med många gånger
radikala följder för internationell polilik. De nyligen mer allmänt
uppmärksammade konflikterna kring de gemensamma luft- och vattenmassorna utgör
ett område, där tvärvetenskaplig forskning inriktad på mellanstatliga
förhållanden kommer att vara särskilt efterfrågad. Polarforskningen utgör ett
annat exempel på ett område där också utrikespolitiska skäl motiverar ökade
insatser. Regeringen har, vilket redovisats i andra sammanhang, bl.a. tagit
initiativ lill en mer samordnad bevakning av de svenska polarintressena
berörande såväl Arktis som Antarktis. Statsrådet Ingvar Carlsson kommer också
senare i utbildningsdepartementets bilaga till denna proposition atl beräkna
medel för inrättande av ett polarforskningssekretariat.

Mot
ovan givna bakgrund harjag i årets budgetproposition på utrikesde-

Prop.
1983/84:107 Bilaga 1 Utrikesdepartementet 6

partemenlets
huvudtitel under anslaget A 10. Kommittéer föreslagit att en medelsram om 1
milj.kr. inrättas för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk relevans.

4
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag nu
har anfört om forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
relevans.

5
Forskningssamarbete med EG

5.1 Inledning

Jag
vill inledningsvis hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carisson i sin inledning
anfört om betydelsen av inlernalionellt samarbete på forskningsområdet.

En
kraftig slrukluromvandling äger rum i den industrialiserade väriden. Flera traditionella
industrigrenar minskar eller är på väg att försvinna p. g. 3. ändrade
konkurtensförutsättningar. Slora satsningar görs för att ersätta föråldrade
produktionsstrukturer med ny teknik. USA och Japan intar här en ledande
ställning på väsentliga områden. I Europa har man på många betydelsefulla
områden inte kunnat hålla samma förändringslakl vilket haft negativa
återverkningar på den industriella uivecklingsfaklorn.

5.2 Utvecklingen
inom de Europeiska gemenskaperna

Inom
de Europeiska gemenskaperna (EG) har under del senasle året tagits kraftfulla
initiativ för att öka insatserna och samarbetet på forskningsområdet och då
även på industriellt inriktad forskning. Avsikten är att stärka samverkan inom
EG-gemenskapen för att öka konkurrenskraften utåt. Förslag har tagits fram
dels om ett samordnat ramprogram för forskningen, dels om sektoriella program
på ett flerlal områden som informationsteknologi, databehandling, energi,
bioteknik och miljövård. Totalt föreslås en fördubbling av de gemensamma
forskningsinsatserna under åren 1984-1987.

5.3 Nuvarande
samarbete

Sverige
samarbetar sedan länge tillsammans med EG och andra europeiska länder inom
COST (European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research).
Samarbetet med EG omfattar även en rad andra

Prop.
1983/84:107 Bilaga 1 Utrikesdepartementet 7

forskningsinriktade
projekt där varje lands förhållandevis begränsade forskningsresurser kunnat
samordnas och effektiviseras. Jag tänker här särskilt på Euronet som ger
möjligheler lill ömsesidigt tillträde lill dalabanker och EG:s
rävaruhushållningsprogram inom avfalls- och trävaruom-rädet samt.Euronorm inom
stålområdet, där Sverige också dellar.

Sedan år 1976 är Sverige
genom ett samarbelsavlal med Euratom även anslutet till EG:s fusionsforskningsprogram,
där bl. a. del s. k. JET-projek-lel ingår. Sveriges bidrag har de senasle åren
uppgått lill i genomsnitt 45 milj. kr. åriigen. Koslnaderna för detta
grundforskningsinriktade samarbele har hittills redovisats över
industridepartementets anslag för energiforskning.

Statsrådet
Dahl kommer senare i dag att redovisa hur samarbelel hittills har bedrivits och
de överväganden som framkommit i frågan.

5.4
Föredragandens överväganden

Om
Sverige skulle komma ulanför del tekniskt-industriella samarbetet i Europa
skulle detta få allvariiga negativa verkningar för vår framlida lekniska och
industriella kompelens och därmed för vår export och sysselsättning. Att på
egen hand helt lösa dessa krävande uppgifter ligger inte inom möjligheternas
ram. Därför anserjag del som synnerligen viktigt för Sverige all delta i del
europeiska forskningssamarbetet.

Sverige har också i olika
sammanhang markerat sin vilja lill ell fortsatt och fördjupat samarbete med EG,
särskill på forskningssidan. Efter statsministerns besök i Bryssel i februari
1983 tillsattes en särskild arbetsgrupp med företrädare för EG och Sverige för
atl studera formerna för ett närmare forskningssamarbete mellan Sverige och EG.
F. n. pågår en kartläggning av lämpliga områden för sådant samarbete. Av stort
inlresse för svenskt vidkommande är därvid bl.a. del s.k. Esprit-programmet med
omfattande insatser inom informalionsleknologiområdel.

Avsikten är all i dessa
diskussioner även föreslå en förutsättningslös utvärdering av hittillsvarande
fusionsforskningssamarbele mellan Sverige, Euratom och Schweiz. Utgångspunkten
från svensk sida måste vara att på bästa sätt fördela tillgängliga resurser för
vårl europeiska forskningsengagemang i ett forsknings-, handels- och
industripolitiskt perspektiv.

I avvaktan på resultat av
dessa överläggningar förordar jag att 44 milj. kr. anvisas under ett anslag
benämnt Forskningssamarbete med EG. Över anslaget bör Sveriges bidrag lill
fusionsforskningssamarbetel med EG finansieras.

Del bör ankomma på
regeringen alt efter överiäggningar med EG avgöra den närmare användningen av
detta anslag. Statsrådet Dahl kommer senare idag bl.a. att lämna ett förslag
vad avser svensk grundforskning inom fusionsenergiområdel där ansvarel föreslås
åvila naturvetenskapliga forskningsrådet.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 1 Utrikesdepartementet 8

5.5
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag här har anförl hemsläller jag atl regeringen föreslår
riksdagen

atl
till Foiskningssamarbeie med Europeiska gemenskaperna för budgetåret |984/85
anvisa ett förslagsanslag av 44000000 kr.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 2

Försvarsdepartementets verksamhetsområde

Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 1

BUaga2

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-02-09

Föredragande:
Slalsrådel Thunborg Anmälan till proposition om forskning

1
Inledning

Statsmakternas
beslut om totalförsvarets verksamhel grundar sig på underlag från myndigheterna
i form av långsiktiga studier och planer. Tidshorisonten för dessa är 10- 15 är
och i vissa fall ännu längre. Med som regel fem års mellanrum fastläggs
inriklningen av verksamheten av riksdagen genom fleråriga försvarsbeslut. Det
senaste beslutet om totalförsvarets långsikliga inriklning och planering
fattades av riksdagen år 1982 (prop. 1981/82: 102, FöU 18, rskr 374).
Genomförandet av de långsiktiga målen behandlas och beslutas årligen i den
ordinarie budgetprocessen. Inriktningen och omfallningen av forskningen inom
försvarsdepartementets område måste väsentligen behandlas som en del i de
samlade besluten om totalförsvarets utveckling.

F.
n. pägår arbele med alt la fram underiag inför 1987 års försvarsbeslut.
Försvarels forskningsanstalt har ijuni 1983 fått regeringens uppdrag all i
anslutning lill delta arbete utarbeta en samlad syn på försvarsforskningens
långsiktiga utveckling.

Försvarsforskningen har
många kontaktpunkter med forskningen inom samhället i övrigt. Inom vissa
områden finns unik kompetens, vilken lorde kunna utnyttjas även inom andra
seklorer. Inom andra områden ligger forskningsverksamheten nära andra sektorers
forskning. Samverkan över sekiorsgränser har ökal betydligt under senare är.
Del finns dock möjligheter atl genom en medveten slrävan ylleriigare samordna
verksamheten med andra forskningsorgans. Del är särskilt väsentligt all vi i
Sverige, med våra begränsade resurser, tar lill vara sådana
samordningsmöjligheter.

I det följande (avsnitt
2) redovisar jag inriktningen och omfatiningen i stort av forskningen inom
försvarsdepartementets område samt vissa överväganden som riksdagen bör
beredas tillfälle alt la del av. Därefter (avsnitt 3) föreslår jag en
långsiklig inriklning av den flygtekniska forskningen. Della förslag har
beretls gemensaml med statsrådet Ingvar Carlsson, saml cheferna för
utbildningsdepartementet och induslridepartementet. I Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
107. Bilaga 2

Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet 2

2
Forskningen inom försvarssektorn

2.1 Nuvarande
inriktning

Allmänt
sett skall försvarsforskningen bidra lill möjligheterna att tidigt upptäcka och
förstå förändringar i vår omvärld och i den tekniska och vetenskapliga
ulvecklingen samt till att identifiera behov av och lämna underiag för
erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Styrande för
forskningens innehåll skall vara totalförsvarets samlade behov av forskning i
olika tidsperspektiv.

Härvid
skall försvarsforskningen främst

-
följa och analysera den
lekniska och velenskapliga utvecklingen inom områden som är eller kan bli
betydelsefulla för totalförsvaret,

-
analysera olika hot samt
medverka vid utformningen av säkerhetspolitiskt miljöunderiag och prognoser,

-
analysera den svenska
samhällsutvecklingen och hur samhällsplaneringen kan påverkas för all hänsyn
också skall kunna tas till totalförsvarets intressen,

-
underbygga statsmakternas
återkommande prövning av det svenska hänsynstagandet lill icke-konvenlionella
stridsmedel,

-
medverka i och med sakunderlag
och meloder slödja totalförsvarets studier och planering samt

-
med forskning slödja ulvecklingen
av maleriel för totalförsvaret, förbandsproduktionen saml vid behov den
operaliva verksamhelen.

2.2 Försvarsforskningens
omfattning

Större
delen av del som inom försvarssekiorn betecknas som forskning och utveckling
(FoU) är utvecklingsarbete som utförs vid industrier. Forskningens roll är
härvid främst atl ge kunskaper, beslutsunderlag och råd. Bl. a. skall
försvarsforskningen kunna medverka vid de olika faserna i anskaffningsdialogen
mellan försvaret och industrin och härvid omsätta nya rön från den
velenskapliga världen till sådana lösningar som är intressanta för
totalförsvaret. Någon klar gräns mellan begreppet forskning och den
kunskapsuppbyggnad som sker i utvecklingsarbetet kan därför inte dras. Den
senare slyrs i huvudsak av de olika malerielbeslällningar som görs av
försvarels malerielverk.

Huvuddelen
av denna FoU är knulen till de tre försvarsgrenarna armén, marinen och
flygvapnet och finansieras genom anslag till dessa. Omfattningen är 1 000- 1
500 milj. kr. årligen och beslut om utnyttjande av dessa medel fattas i
anslulning lill bestämda materielobjekl.

Huvuddelen
av den icke objektsbundna forskningen för hela totalförsvaret har samlats lill
ett delprogram. Gemensam försvarsforskning. Försvarets forskningsanstalt (FOA)
har programansvar för detta delprogram.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 3

Produklionsansvaret för huvuddelen av delprogrammet åvilar
FOA, och för mindre delar fortifikationsförvaltningen (FortF) resp. försvarets
materielverk (FMV). FOA genomför huvuddelen av forskningen inom delprogrammet.
Övriga delar genomförs av bl.a. FortF, flygtekniska försöksan-stallen (FFA),
Marintekniska institutet (SSPA), induslrin samt universilel och högskolor.

Härulöver
bedrivs forskning för totalförsvarets behov vid FFA och i mindre omfattning vid
bl.a. beredskapsnämnden för psykologiskt försvar (BN), militärhögskolan och
försvarets läromedelscentral.

2.3 Gemensam försvarsforskning (försvarets
forskningsanstalt)

För budgelårel 1983/84 har under anslaget F5. Gemensam
försvarsforskning anvisats 286,9 milj.kr. för tillämpad forskning och
grundforskning fördelade enligt följande.

Forskning som genomförs vid försvarets forskningsanstalt 270,7

Fortifikatorisk forskning som genomförs vid
fortifikationsförvalt

ningen 5,6

Övrig försvarsteknisk forskning, som genomförs vid försvarets

materielverk
10,6

FOA ulför vidare forsknings- och utredningsuppgifter inom
utrikesdepartementets verksamhetsområde. Dessa finansieras av medel från del
under Iredje huvudtiteln uppförda förslagsanslaget F5. Vissa åtgärder för
rustningsbegränsning och konlroll. För budgetåret 1983/84 har under anslaget
anvisats 9,2 milj. kr.

Härutöver genomför FOA även intäktsfinansierad forsknings-
och utredningsverksamhet m. m. Sädana uppdrag fär tas från sektorer utanför
totalförsvaret om de kan förväntas medföra positiva effekter för den
för-svarsinriktade forskningen och medverka till en vitalisering av denna. Den
intäktsfinansierade uppdragsverksamhelen redovisas fr.o.m. budgelåret 1983/84
under fjärde huvudtitelns anslag K I. Försvarets forskningsanstalt:
Intäktsfinansierad uppdragsverksamhel och omfattar för budgelåret 1983/84 ca 55
milj. kr.

FOA har, som tidigare nämnts, programansvar för hela
delprogrammet Gemensam försvarsforskning. Verksamheten inom delprogrammet är indelad
i lio forskningsprogram, varav åtta vid FOA och ett vid vardera FortF och FMV.
Forskningen vid FOA bedrivs vid fem huvudavdelningar (FOA I - 5). Omräknat till
heltidsljänstgörande hade FOA Iredje kvartalet 1983 totalt 1 300 anslällda
varav 620 akademiker. Verksamheten bedrivs huvudsakligen vid sex platser i
landel. nämligen i Stockholmsområdet (60%). varav i innerstaden (35%),
Grindsjön (10%) och Ursvik (15%). samt i Linköping (24%), Umeå (13%) och
Karlstad (3%). Siffrorna inom parentes anger andelen av FOA:s totala antal
anställda. FOA har genom

Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 4

riksdagsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr
374) ålagts all 1. o. m. budgetåret 1991/92 minska antalet anslällda som
avlönas från anslaget F 5 med ca 20 personer per år.

Planeringen
för de närmasle fem budgetåren innebär en successiv minskning av delprogrammet
Gemensam försvarsforskning med ca 10 milj.kr. per år. Det beräknade utrymmet
för nyrekrytering pä grund av avgångar är ca 50 personer per år. FOA avser atl
sträva efter en allmän kvalitetshöjning genom att anställa en större andel
personer med doktorsexamen.

FOA har i sitt svar på regeringens uppdrag rörande
planering och finansiering av sekloriell forskning (1983-01-12) angivit att
del inom flertalet forskningsprogram finns exempel på områden där ytterligare
samverkan mellan olika samhällssektorer borde kunna ge förbättrade möjligheler
att upprätthålla en tillräckligt bred, samlad kompetens inom landet.

Från
försvarssektorns synpunkt särskilt angelägna samverkansområden är
informationsteknologi, nya material, skydd/miljö och räddningstjänst/
katastrofberedskap. Andra lämpliga samverkansområden är t.ex. energi,
havsresursverksamhet, transportområdet och tekniskt-vetenskapliga prognoser.

2.4 Flygteknisk forskning

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att
främja ulvecklingen av flygtekniken inom landet. Anstalten bedriver härvid
flygteknisk forskning inom områden som aerodynamik, flygmekanik, material- och
struklurforskning samt mät- och simuleringsteknik. Forskning bedrivs inte
enbart inom områden som är viktiga för totalförsvaret utan också inom områden
som är intressanta för samhället i övrigt.

För budgetåret 1983/84 har till anslaget K 2. Flygtekniska
försöksanstalten anvisats 2,5 milj. kr. Härutöver har försöksanstalten för
intäktsfinansierad uppdragsverksamhet beräknal ca 70 milj. kr.

FFA är organiserad i ett kansli, en aerodynamisk
avdelning, en håll-faslhetsavdelning och en teknisk avdelning. Den ligger i
Stockholm och sysselsätter totalt ca 260 personer, av vilka ca 90 har
högskoleutbildning.

Huvuddelen av den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten
har hittills finansierats antingen direkl från FMV (ca 60%) genom beställning
av projeklbundet arbele samt inom ramen för FMV:s program för icke
objekt-bunden forskning eller från Saab-Scania AB för provnings- och forskningsuppdrag
(ca 15%). Intäkter av uppdrag från beställare utanför försvarssektorn omfattar
ekonomiskt sett ca 25% av försöksanstaltens verksamhel. Delar av lekniska
högskolans i Slockholm flygtekniska ulbiidning är förlagd lill FFA.

Till följd av bl. a. del ekonomiska läget har FMV nu
aviserat minskningar av beställningarna vid FFA. Samtidigt har Saab-Scania AB
tvingats

Prop. 1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 5

förlägga en slörre del av sina beslällningar utomlands
bl.a. till följd av atl försöksanstalten numera inle har konkurrenskraftiga
vindtunnelresurser. Av bl.a. dessa anledningar planeras nu en minskning vid FFA
med ca 40 personer.

2.5 Forskning för psykologiskt försvar

Inom området psykologiskt försvar förekommer forskning
både vid FOA och vid BN. Gränsdragningen ulreds f.n. gemensamt av de två
myndigheterna. BN:s forskning omfallar ca 900000 kr. årligen och är främsl
inriklad på all undersöka masskommunikation, psykologisk krigföring och
propaganda samt atl genomföra årliga, riksomfattande opinionsundersökningar av
attityder till försvaret.

2.6 F ö redragandens ö verv ä ganden

Den svenska alliansfria utrikespolitiken måste stödjas av
ett allsidigt totalförsvar. Den förutsätter också att vi har egna resurser alt
successivt utveckla och förändra försvaret så atl del kan anpassas till ändrade
lekniska och poliliska villkor i omväriden. En kompetent och kreativ försvarsforskning
är ett myckel viktigl instrument för detta.

Försvarsforskningen skall bidra till möjligheterna att
tidigt upptäcka och förstå förändringar i vår omvärld och i den tekniska och
vetenskapliga utvecklingen samt till alt identifiera behov av och lämna
underiag för erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret.
Sveriges alliansfria politik gör atl vi måsle sälla målen högl i dessa
avseenden. Därvid är del särskill angeläget alt skapa en svensk försvarsprofil
och all uppmärksamma sådana områden där ulvecklingen är snabb och kan få
väsentliga konsekvenser för vår försvarspolitik och för utformningen av vårt
totalförsvar.

Genom behovet av anpassning till ulvecklingen i omvärlden
saml genom sin bredd och förhållandevis slora leknikintensilel kräver
planerings- och beslulsproblemen inom totalförsvaret ett omfattande
forskningsstöd. Försvarsforskningen har därför fått en ur teknisk-vetenskaplig
synvinkel mångfasellerad sammansätining. Där finns också vana och förmåga alt
genomföra tvärvetenskapliga, tillämpade projekt. Karaktäristiskt är därvid den
styrande effekt som sektorns problem har på forskningens inriklning och den
nära samverkan med avnämarna.

Jag ser flera grundläggande motiv för att även
fortsätlningsvis hålla samman huvuddelen av forskningen för totalförsvaret i en
gemensam forskningsorganisation. Genom atl forskningsgrupper med skilda ämnesinriktningar
samlas inom en organisation undanröjs institutionella hinder för en nödvändig
tvärvetenskaplig samverkan. En tillräckligt bred gemensam kunskapsbas kan
byggas upp för lillämpningar inom skilda totalförsvars-

Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 6

grenar och myndigheter. Nära kontakter mellan forskare och
avnämare kan organiseras. De är viktiga för ömsesidig förståelse och för
anpassningen av forskningens inriktning till avnämarnas behov. Samtidigt är
det uppenbart alt en omfattande samverkan med andra forskningsinstitutioner
inom och ulom landel är nödvändig.

Sedan slutet av 1960-talet har medelstilldelningen till
försvaret framtvingat omprövningar av verksamheten inom många områden. Della
har bl.a. medfört att forskningsinsatserna och investeringarna i utrustning
minskal, trots alt forskningsbehoven inom flertalel områden har ökal. Denna
tendens synes fortsätta. Jag anser det därför allt mera angelägel all ta vara
på möjligheterna till vidgad forskningssamverkan med andra samhällsseklorer.
Jag vill betona all flera forskningsbehov för totalförsvaret sammanfaller med
andra samhällssektorers behov. En utvecklad forskningssamverkan kan dels
underlätta alt upprätthålla den för försvarel erforderliga kompelensen inom
landet, dels leda till effektivare utnyttjande av de totala resurserna och
därmed vara till ökad ömsesidig nytta. I det föregående (avsnitt 2.3) har
angetts ett flertal områden som från försvarsforskningens ulgängspunkler
bedömls särskill väl lämpa sig för samverkan med andra sektorer.

Mol bakgrund av vad jag här har anfört bör några
forskningsområden

väljas ut för ökad samverkan mellan olika samhällssektorer. Härvid bör

nyss nämnda förslag inom försvarssektorn beaktas. Den ulökade samver

kan kan ske i forskningens genomförande men bör dessutom i högre grad

än hittills eftersträvas på programnivå. i form av gemensamt finansierade

forskningsprogram mot gemensamma mål. Del bör ankomma på regering

en atl beslula om erforderliga åtgärder så all den önskade samverkan

säkerställs. i

Omfatiningen och inriklningen av forskningen inom
försvarsdepartementels område harjag behandlal i prop. 1983/84: 100 bil. 6 i
anslulning lill mina förslag om inriklningen av del militära försvaret.

3 Den flygtekniska forskningens långsiktiga inriktning

3.1 Inledning

Ett av de prioriterade forskningsområden som angavs i den
av riksdagen antagna forskningspoliiiska propositionen (prop. 1981/82: 106. UbU
37, rskr 397) våren 1982 omfattade sådan forskning som är en förutsättning för
och konsekvens av den starka nationella salsningen på leknisk utveckling. Den
flygtekniska forskningen har genom sin bredd och höga leknologiska nivå en
belydelsefull roll för utvecklingen av den lekniska och velenskapliga
kompetensen inom detta område.

Huvudmannaskapet för den flygtekniska forskningen har i allt
väsentligt utövats av försvarel, som genom sina olika myndigheter ansvarat för

Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet 7

prakliskl
taget all grundforskning och tillämpad forskning inom detta område.

Genom beslut den 10 juni
1982 bemyndigades dåvarande chefen för försvarsdepartemenlel alt tillkalla en
särskild utredare, professor Mårten Landahl, med uppdrag att utreda och lämna
förslag till framtida inriktning av svensk flygteknisk forskning. Utredaren
överiämnade i januari 1983 betänkandet (Ds Fö 1983: 1) Svensk flygteknisk
forskning - långsiktig inriklning och resursbehov. Enligl betänkandet är
möjligheterna atl fortsättningsvis bedriva flygforskning i samma omfallning
som hittills begränsade av följande orsaker. Försvarel minskar av ekonomiska
skäl sina forskningsuppdrag såväl till flygtekniska försöksanstalten (FFA) som
induslrin. Examinationen av högskoleingenjörer och forskarutbildningen inom
flygtekniken har minskal och en bristsituation har uppkommit som förutses öka.
Investeringar för förnyelse och modernisering av de forsknings- och
försökstekniska resurserna har inte gjorts i önskvärd omfattning eller har
uppskjutits på grund av brist på invesleringsmedel. Befintlig utrustning har
därför inle tillräckliga preslanda. Delta har bl.a. medfört att vissa prov
numera måsle göras utomlands, vilkel i sin tur skapar svårigheter att hålla
lidsplaner samt atl lämna garantier för sekretessskydd.

3.2
Utredarens förslag i sammanfattning

Utredaren
föreslär ett utökat slöd lill civil flygteknisk forskning genom det av
slyrelsen för teknisk ulveckling (STU) stödda programmel och med
delfinansiering av industrin. Ett fristående råd bör vidare inrättas för all
bl. a. långsikligl samordna den civila och militära flygtekniska forskningen.

Belräffande behovel av
långsiktiga investeringar bör enligl utredningen följande åtgärder vidtas.

Kunskaps- och
kompetensuppbyggnad omfattande forskarutbildning och vidareutbildning bör
säkerställas. FFA bör ges ökade möjligheler att initiera egen forskning genom alt
försöksanstaltens direkta anslag höjs till 10% av den årliga omslutningen. FFA
bör vidare få bygga upp ell verkskapital för alt kunna möta tillfälliga
nedgångar i beläggningen och kunna genomföra smärre invesleringar. För alt
förbättra de forsknings- och försökstekniska resurserna föreslås att en
superdator, en begagnad transso-nisk vindlunnel eller en annan likvärdig sådan,
en ny läghastighelsvindlun-nel och en ny simulator anskaffas. Vidare föresläs
anskaffning av viss mindre kostnadskrävande utrustning omfattande en
gränsskiktsvindlun-nel, ett akustiklaboratorium och hällfasthetsutrustning.

En sammanfattning av
betänkandet bör bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.1.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet 8

3.3 Remissyttrandena

Den
föreslagna anskaffningen av vindtunnelresurser lillslyrks av samtliga
personalorganisationer, FMV, FFA, lujtjärtsverket och Volvo Flygmolor AB. FOA
och universitets- och högskoleämbetet lar inle slällning i frågan.
Överbefälhavaren, chefen för jlygvapnet och 57(7 bekräftar värdel av en ny
transsonisk vindlunnel men ullalar iveksamhet med hänsyn till de ekonomiska
förulsältningarna för anskaffning. Saab Scania AB bekräftar behovet och
lillslyrker anskaffning under förutsättning atl nu definierade program endast
lill lilen del belaslas.

Inrällandel av ett
forskningsråd tillstyrks av samlliga remissinstanser ulom FOA och STU som vill
utreda frågan ytterligare. Ceniralorganisa-lionen SACO/SR, överbejälhavaren och
Volvo Flygmotor AB lar inle slällning i frågan.

I övrigl stöds i alll
väsenlligl ulredarens slutsatser och förslag av samtliga remissinstanser.

En
remissammanfattning bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 2.2.

3.4 F ö redragandens ö verv ä ganden

Utredningen
om svensk flygteknisk forskning ger enligt min mening en bred översikt över den
flygtekniska forskningen i värt land och dess relalion lill omvärlden. Den
flyglekniska forskningen har i huvudsak varil inriklad på att tillgodose
försvarsmaktens behov. Den har bidragit till en hög standard på vår
försvarsmaleriel och har även genom sin tvärvetenskapliga bredd höjt den
leknologiska nivån hos induslrin.

För all en svensk
flygindustri skall kunna överleva måste basen breddas genom en ökad andel civil
produktion. Den pågående långsiktiga omställningen inom flygindustrin mol en
slörre andel civil och exportinriklad produktion bör därför stödjas genom en
för dess behov anpassad forskningsverksamhet. Jag vill härvid erinra om all
slaten redan har gelt ett betydande stöd lill produklulveckling för den civila
flygverksamheten hos Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB. Chefen för
industridepartementet kommer vidare i det följande att förorda ett långsiktigt
stöd genom ett flerårigt ramprogram för civil flygteknisk forskning.

Utredningen anser all
tillgången lill goda beräkningshjälpmedel har stor betydelse för den
flygtekniska forskningens framtid. Jag delar denna uppfattning och vill härvid
erinra om att en beräkningsresurs med en utomordentligt hög kapacitet numera
finns genom den superdator som under höslen 1983 har anskaffats bl.a. med stöd
av statliga medel och som placerats vid Saab-Scania AB.

Jag delar utredningens
uppfattning om behovel av nya vindtunnelresurser och då närmast av en
transsonisk vindtunnel. Försvarsmaktens

Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet 9

nuvarande
ekonomiska situation ger emellertid inle ulrymme för någon sådan investering.
För en sådan skulle enligl min mening krävas ett väsentligt ekonomiskt stöd
från intressenter utanför försvarsmakten. Jag har dock kunnat konstatera att
ett sådant ekonomiskt stöd inte kan påräknas. Den stalsfinansiella situationen
kräver vidare en utomordentligt stram utgiftspolitik och medger inte ett
resurstillskott av den omfattning som en inveslering i nya vindlunnlar innebär.
Jag finner därför, efter samråd med statsrådet Ingvar Carlsson och cheferna för
industri- och utbildningsdepartementen, att det inte är möjligl att förorda
anskaffning av vare sig en ny transsonisk vindlunnel eller en ny låghastighetsvindlunnel.
Jag anser alt behovet av vindtunnelprov i första hand bör tillgodoses genom
anlitande av utländska vindtunnlar och genom ett ökat samarbele i de
internationella samarbetsorganisationerna för flygteknisk forskning. De
befintliga inhemska vindtunnelresurserna bör utnyttjas så länge det är
tekniskt och ekonomiskt motiverat.

Den
flygtekniska forskningens belydelse för en civil och exportinriklad
flygindustriell produklion har nämnts ovan. Del är emellertid också betydelsefullt
att denna forskning liksom hittills även kan bedrivas inom områden som är
viktiga för totalförsvaret. Verksamhelen vid FFA bör därför även i
fortsättningen inriktas mot kompetens att kunna bidra till svensk
flygindustriell förmåga att ulveckla och tillverka flygplan- och robotsystem
och att medverka i prognoser och bedömningar av den internationella
utvecklingen.

För
att optimera de samlade insalser som görs inom den flygtekniska forskningen bör
enligt min mening verksamheten hos de olika organ som bedriver flygteknisk
forskning samordnas. De begränsade samordningsinsatser som i dag förekommer
sker informelU och utan någon samlad ledning. FMV har styrt militärt inriktade
och bekostade insatser. Civilt inriktade insatser har antingen finansierats
genom STU:s forskningsstöd eller av induslrin själv. För alt bättre samla de
insatser som görs inom den flygtekniska forskningen avser jag föreslå
regeringen all i enlighel med utredningens förslag inrälla ett flygtekniskt råd
med uppgift att bl.a. långsiktigt främja och samordna hela den flygtekniska
forskningen. Rådet bör bestå av företrädare för civila och militära
flygtekniska sektororgan saml för högskolor, FFA och industrin.

För
att behålla kontinuiteten och kompetensen hos FFA som central instans för
flygteknisk forskning och provning i Sverige bör ett åriigt anslag om ca 10 %
av FFA:s nuvarande omslutning tilldelas FFA. Jag kommer i annat sammanhang att
lämna förslag lill regeringen om della. Om FFA får ett anslag av denna storlek,
får försöksanstalten större möjligheter till kunskapsutvecklande forskning,
nationellt eller i utökat internationellt samarbete, och till utjämning av
varialioner i den uppdragsfinansierade verksamheten. För att öka
flexibiliteten i FFA:s verksamhet har försöksanstalten getts möjlighet atl av
överskott på uppdragsverksamhelen bygga upp ett kapital för att tillgodose
smärre investeringar. 2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 2

Prop,
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 10

För
alt tillgodose den forlsalla rekryteringen av flygingenjörer och forskare har
efter riksdagens beslut med anledning av 1982 års budgetproposition (prop.
1982/83: 100 bil. 10, UbU 24, rskr 290) ett ökal anlal utbildningsplatser
inrättats under läsåret 1983/84.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen dels
föreslår riksdagen alt godkänna de rikllinjer somjag har förordat för
flygteknisk forskning, dels bereder riksdagen lillfälle alt ta del av vad jag
har anförl om försvarsforskningen saml om samordning mellan forskningen inom
olika samhällsseklorer.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 11

Bilaga
2.1

Sammanfattning av betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk
flygteknisk forskning — långsiktig inriktning och resursbehov.

1
Inledning

Flygteknisk
forskning och utveckling bedrivs i Sverige vid såväl forskningsanstalter och
olika högskoleinstitutioner som vid industrin. En huvuddel av den flyglekniska
forskningen och provningen sker vid flyglekniska försöksanstalten (FFA) som är
den centrala instansen för flygteknisk forskning och provning i Sverige.
Antalet anslällda är ca 260 av vilka ca 90 har akademisk ulbiidning.

Flygtekniken
är en s. k. spetsleknologi som utnyttjar de senaste framstegen frän många
andra teknikområden liksom från grundvetenskaper som matematik, fysik, kemi,
medicin och psykologi. Den representerar således ett brett teknikområde med
anknylning lill många andra samhällsseklorer ulom försvarel och kan endasl
bedrivas i en tekniskt och vetenskapligt högl utvecklad miljö. De höga krav som
flygtekniken släller ulgör en starkt pådrivande kraft för ulvecklingen av den
lekniska och velenskapliga kompetensen i landet. Slöd lill flygteknisk
forskning och ulveckling kan därför förväntas ha en allmänl kompelenshöjande
effekt på den tekniska och velenskapliga nivån i landel.

I en tidigare statlig
utredning (Ds Fö 1978:8) Flygindustrikommitténs belänkande, del 1, har
flygteknikens betydelse för andra teknikområden ulanför flygområdel, t.ex. i
form av ulveckling av nya industriprodukter, bedömls. Man fann all denna leknik
var väsenllig och av stor ekonomisk betydelse. En internationell expertgrupp
genomförde under år 1981 på uppdrag av slyrelsen för leknisk utveckling (STU)
en utvärdering av den svenska flygtekniska forskningens velenskapliga kvalilel
(STU information nr 263 - 1981). Gruppen fann att den svenska forskningens
kvalitet i allmänhel var god men pekade på vissa områden som borde förstärkas.

2
Forskningens finansiering och omfattning

Den
flygtekniska forskningen i landet har hittills till största delen finansierats
av försvaret antingen direkl genom försvarels malerielverk (FMV) som
projeklbundet arbele och inom FMV:s program för icke lypbunden forskning eller
indirekt genom beställningar av provning och forskningsuppdrag från Saab-Scania
AB till exempelvis FFA. Den totala volymen på forskning och provning inom ovan
nämnda områden som direkt eller indirekt bekostas av FMV kan uppskattas uppgå
till ca 70 milj. kr. per är.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 12

F.n. anslagsfinansieras direkt över statsbudgeten ca 5 %
av FFA:s verksamhel. Ca 75 % av den övriga verksamhelen finansieras genom
uppdrag från andra statliga myndigheter och därmed med resurser som las upp via
slalsbudgelen. Denna ordning med i huvudsak hel inläklsfinansiering genom
exlerna uppdrag har fungeral väl. Ulredningen förordar därför all FFA även i
fortsättningen skall vara en i huvudsak uppdragsfinansierad myndighet. För att
ge FFA ökade möjligheler att bedriva egen forskning föreslås emellertid en
höjning av FFA:s direkta anslag till 10 % av den åriiga omslulningen.

Saab-Scania AB:s egenfinansierade långsiktiga forsknings-
och utvecklingsarbete har en volym på ca 20 milj. kr. per år, varav endast en
mindre del kan hänföras till civilt inriktad forskning. Det av STU stödda
ramprogrammet för civil flygteknisk forskning med en volym för budgetåren
1982/83 och 1983/84 av 5,8 resp. 6,5 milj.kr. svarar för den huvudsakliga
långsiktiga forskningsverksamheten på den civila sidan. Tekniska högskolans
(KTH) egna anslag för forskningen på de flygtekniska områdena uppskattas lill
totalt ca 1,5 milj. kr. per år.

Av dessa siffror framgår att del är en avsevärd skillnad
mellan den militärt och den civilt inriktade forsknings- och
provningsverksamheten. Detta är en naturlig följd av att den militärt inriktade
forskningen sedan länge är väl etablerad, medan den civila delen nyligen har
startat. Förhållandet beror också delvis på all de militära problemen är
svårare och mera omfallande. Å andra sidan medför den civilt inriktade
forskningen mänga nya problem av annan karakiär än den militära. Eftersom
Saab-Scania AB:s engagemang i ulveckling av civila flygplan startat relativt
nyligen är det troligt att FoU-insalserna på den civila sidan kommer alt behöva
ökas kraftigl inom den närmasle framliden.

Den flyglekniska forskningen för flygtransporlsektorn har
lidigare varil av mycket begränsad omfattning. Delta beror främst på alt
utveckling av civila iransporlflygplan under lång tid inle har förekommil i
Sverige. Transportforskningsdelegalionen (TFD), som har lill uppgift alt svara
för forskningsstödet inom transportsektorn, har endast i ringa ulsträckning
satsat på flygtransporlområdel. STU har finansierat enstaka projekl inom
flygsäkerhelsområdet.

Det av STU sedan år 1981 stödda ramprogrammet för civil
flygteknisk forskning är en inledande sådan satsning. För atl svara mot behoven
föreslär utredningen atl detta stöd får en utökad ram och ges en mera permanent
form. Andra salsningar som stöds av STU för näriiggande områden, exempelvis
materialområdet, kan också vara värdefulla för del flygtekniska området. En
ökad samplanering av sådana insatser bör eftersträvas.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet 13

3
Forskar- och vidareutbildning

Tillskottet
av flygtekniska forskare har under det senaste decenniet varil myckel litet.
Sedan millen av 1970-lalet har endast någon enstaka forskare inom
aerodynamikområdet utexaminerats. Tidigare brukade ca två aero-dynamiska
forskare per år examineras från KTH. Den huvudsakliga anledningen till atl
tillskottet har minskat så slarkl har varil osäkerheten rörande flyginduslrins
framlid i Sverige i kombinalion med den därmed sammanhängande otillräckliga
rekryteringen till grundutbildningen.

Den takt med vilken nya forskare
och experter f. n. utbildas inom flyg-teknikområdet är följaktligen helt
otillräcklig för att ersätta avgången på grund av pensionering under denna tid.
Denna bristsituation utgör ett synnerligen allvarligt hot för möjlighelen atl
upprätthålla en fortsatt hög kvalilel och kompetensnivå på den flygtekniska
forskningen och ulvecklingen inom landet. Minsl ett decenniums tillskoll av
högulbildad personal fattas. En mycket kraftig och målmedveten satsning på
forskar- och vidareutbildning fordras för alt lösa detta problem.

En ökad salsning på
forskarutbildning och vidareutbildning fordrar ökad satsning på forskning av
långsiktig karaktär. Förutom denna forsknings betydelse för den högre
ulbildningen har den ett slort egenvärde. Den är alt betrakta som en nödvändig
inveslering i kunskapsuppbyggnad för alt kunna följa med i den snabba
utvecklingen inom del flygtekniska områdel.

En särskild betydelse har
den långsikliga forskningen för kunskapsutbyte med utlandet. Endasl forskning
av framälsyflande natur och av hög kvalitet har högt värde som internationellt
ulbytesobjekt.

Vidare
fordras del för alt kunna tillgodogöra sig andras forskningsresultat en hög
kunskapsnivå och kompetens, som endasl egen forskningsverksamhet kan skapa.
Med hänsyn lill de tendenser till ökad restriktivitet i spridningen lill andra
länder även av icke hemliga forskningsresultat som blivit uppenbara på senare
tid, särskilt vad gäller USA, är det av största vikt att inom landet
upprätthålla en egen forskning av hög kvalilel.

4
Forskningens ledning

Någon
samlad ledning av den flyglekniska forskningen i Sverige har inte funnits
hillills. Det tidigare existerande flygtekniska rådets verksamhet avsåg endast
FFA och dess verksamhet var enbart rådgivande. Ledningen har i slällel skett i
informell och relativt effekliv samverkan mellan de inblandade organen.

Den till
flygplansutvecklingen objeklbundna forskningen har i huvudsak initierats och
styrts av Saab-Scania AB. Den långsikliga forskningen under FMV:s resp. STU:s
program har utformats i samråd mellan FMV, STU och de grupper vid FFA, KTH och
induslrin där forskningen utförts.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 14

För ledningen av det av STU stödda ramprogram för civil
flygteknisk forskning som påbörjades år 1981 har STU bildat en styrgrupp
sammansatt av experter från FFA, högskolan, FMV, luftfartsverket och från
industrin. Styrningen avser programmets forskningsinriktning och fördelningen
av resurser inom programmet.

För den övervägande delen av högskoleforskningen har
flyginduslrins behov varil styrande för valet av problemområden som behandlals.
Härigenom har en nära kontakt mellan högskoleforskarna och induslrin och dess
problem utvecklats.

För all främja en bällre samordning är del önskvärt alt
finna en lämplig form för en övergripande ledning och samordning av denna typ
av forskning. Della skulle kunna åstadkommas genom bildandel av ett fristående
råd för flygteknisk forskning med någol andra uppgifter än de som del lidigare
flygtekniska rådel hade. Sådana frislående råd finns i flera europeiska
länder.

5 Forskningens situation och investeringsbehov

Den svenska flyglekniska forskningens nuvarande siiualion
och behov av invesleringar karakläriseras enligl ulredningen av följande.

De i jämförelse med andra länder fåtaliga svenska
forskarna och teknikerna har hittills lyckats väl med all lösa uppkomna
problem. Detta har kunnal åstadkommas lack vare en under flygindustrins
uppbyggnadsskede förutseende politik, som har lett till tidig utbyggnad av goda
experimentella resurser och god utbildning av tekniker och forskare med hög
kompetens. Dessa har också på ett effektivl sätt kunnat utnyttja del hittills
ganska fria kunskapsutbytet med utlandet.

Industrins salsning på civil flygutveckling ställer
flygforskningen inför nya och ulökade uppgifter, medan den relativt sett
minskande utvecklings-insatsen på militära flygplan inte i nämnvärd
utsträckning minskar behovel av långsiklig forskning på den mililära sidan.

De nuvarande personella och materiella resurserna är otillräckliga
förde utvidgade uppgifter som föreligger inom ett antal forskningsområden såsom
numeriska beräkningsmetoder för strömningar och hållfasthet,
gränsskiktsslrömning, aerodynamisk försöksteknik, komposilmaterials
skadetålighel, icke förstörande materialprovningsmetoder, flygmekanik,
aeroelasticilet, flygsystemleknik, propellerteknik och akustik. På grund av
bl.a. den osäkra situation som har rått för flygindustrin under det senaste
decenniet har rekryteringen till del flygtekniska områdel försvårats. I
kombination med otillräckliga satsningar på långsiklig kunskaps- och kompetensuppbyggande
forskningsverksamhet under senare år har detta lett till att nästan en hel
generation högulbildade forskare f. n. saknas. Utbildningsbehovet fram lill är
2000 uppskattas till 50 ä 60 nya forskare.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 15

Det
finns ett slort behov av nyinvesteringar i experimentella resurser, särskill
vad gäller del aerodynamiska områdel. Någol väsentligt nytillskott av vindlunnlar
har inte skett sedan år 1966. De befintliga tunnlarna har otillräckliga
preslanda för all tillåta korrekt simulering av fullskaleförhål-landen.
Speciellt giiller detta aerodynamiska egenskaper vid start- och
landningsförhållanden samt vid transsoniska farter. Bristen på vindlunnlar med
tillräckliga preslanda har lell till all alll större del av industrins
vindtunnelprov måsle förläggas ulomlands. Hittills har det inle varil några
slörre svårigheler att finna ledig vindlunnelkapacitel bland utländska tunnlar
med godtagbara preslanda. Ell alltför slort beroende av utlandsprov medför
emellertid svårigheter all hålla pressade tidsplaner för ulvecklings-och
ulprovningsarbete samt för sekrelesskyddel. Minskningen av prov-ningsverksamhel
inom landel leder också lill en ularmning av den inhemska kompetensen på det
experimentella området och försämrade möjligheter lill rekrytering av nya
aerodynamiker.

En
mycket stor och växande del av utvecklings- och konstruktionsarbetet inom den
moderna flygindustrin görs med hjälp av numeriska beräkningar baserade på
komplicerade matematiska modeller. Myckel av det mera långsiktande forsknings-
och utvecklingsarbetet inom flygtekniken ägnas därför åt
beräkningsmetodulveckling. Nödvändigt är härvid all ha lillgång lill goda
beräkningsverklyg i form av avancerade datorer. Genom dess .stora krav pä
omfattande beräkningsunderlag har flygtekniken utgjort en av de starka
pådrivande krafterna för ulvecklingen av datorer för tekniskt-vetenskapliga
beräkningar. Flygtekniken har därför alllid varil snabb atl utnyttja de senasle
framstegen på dalorområdel. Ulredningen har därför bl. a. föreslagil
anskaffning av en superdator.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet 16

Bilaga
2.2

Remissyttranden över betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk
flygteknisk forskning — långsiktig inriktning och resursbehov.

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren
(ÖB) delar i huvudsak de slutsatser som ulredningen presenterar och anser atl
en höjning av kompetensnivån inom den flyglekniska forskningen bör kunna vara
samhällsekonomiskt värdefull. ÖB har i princip inte något att erinra mot den
inriktning och de investeringsobjekt som föreslås. Dessa är dock inte
nödvändiga för att säkerställa utvecklingen av JAS-systemet eller andra
aktuella materielobjekl. ÖB konstaterar emellertid att en förhöjd kompetensnivå
är värdefull även för försvarsmakten. Ambitionen för den flygtekniska
forskningen måste fastläggas av slalsmakterna utan att ytteriigare ekonomiska
resurser från försvarsmakten förutsätts.

Chefen
för flygvapnet

Chefen
för flygvapnet (CFV) tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag om
åtgärder för forskning och utveckling. CFV är tveksam om ekonomisk satsning av
denna storieksordning avseende transsoniska vindtunnlar är motiverad i JAS-sammanhang.
Den bör i stället knytas till forsknings- och utvecklingsverksamhet på
betydligt längre sikl. Underlaget vad avser finansieringsprinciperna är för
bristfälligt för ställningslagande nu. Fördelning av medel genom
försvarsmaktens gemensamma huvudprogram är motiverad. Övriga investeringar i
lung utrustning som berör CFV:s verksamhet bejakas i allt väsentligt. CFV är
positiv lill förslaget om ell flyglekniskl råd.

Försvarets
materielverk

Försvarels
materielverk (FMV) stöder oreserverat förslaget om en kraftfull och slabil
salsning på långsiktig forskning samt forskar- och vidareutbildning. FMV
tillstyrker förslaget alt inrätta ett råd. FMV finner de av utredningen anförda
investeringsbehoven vara mycket väl motiverade. FMV tillstyrker köp av en begagnad
transsonisk vindtunnel och anför fördelar även för JAS-projektet. FMV anser
vidare att de föreslagna investeringarna kräver en förhållandevis stor
ekonomisk salsning som dock -utspridd över anskaffningstiden - inte betyder
alltför stor åriig koslnad. Behovet av en långsiktig investeringsplan
understryks därför av FMV.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet 17

Försvarets
forskningsanstalt

Försvarets
forskningsanstalt (FOA) understryker vikten av en långsiklig investeringsplan
för tekniska resurser. FOA betonar också vikten av modern utrustning men tar
inte ställning beträffande vindtunnelanskaffning. Rådsformen är enligt FOA
olämplig för alt la fram beslutsunderlag för den flygtekniska forskningen i
dess helhet. FOA anser att det är mest angeläget att finna och besluta om
formerna för en samlad ledning, planering och finansiering av den flygtekniska
forskningen i dess helhet.

Flygtekniska
försöksanstalten

Flygtekniska
försöksanstalten (FFA) delar i huvudsak ulredarens uppfattning om erforderliga
ätgärder. FFA framhåller det dominerade behovet av investeringar i nya
vindtunnlar för atl öka kunskapen om de inhemska projeklen och tillgodose
sekretesskraven. FFA anser att JAS-provningens volym i ny transsonisk
vindtunnel är större än vad utredaren har bedömt. FFA delar inte heller
utredarens uppfattning att en begagnad transsonisk vindlunnel skulle vara en
bättre lösning än en ny. FFA saknar också i utredningen exempel på
konsekvenserna, om förstärkningen av resurserna inte kommer lill stånd. FFA
anser del vara lämpligt att inrätta ell flygtekniskt råd.

Luftfartsverket

Luftfartsverket
(LEV) kan i allt väsentligt instämma i utredarens förslag. LFV understryker vad
utredaren har anfört om nödvändigheten av att salsa på kunskaps- och kompetensuppbyggnad
genom prioriterade insatser i forskar- och vidareutbildning. Detta måste anses
som en absolut grundförutsättning för att svensk flygindustri skall kunna nå
långsiktig framgång inom den civila sektorn. LFV anser del utomordentligt
angeläget att de nämnda bristsituationerna snarast blir åtgärdade. LFV
tillstyrker att utredarens förslag om anskaffning av en begagnad transsonisk
tunnel prövas positivt och anser atl goda motiv har angetts. För anskaffning av
en låghastighetsvindlunnel bör ytteriigare studier göras. LFV delar uppfattningen
att del finns behov av ell organ för samordning av såväl flygtekniska
utbildningsfrågor som civilt och militärt finansierad forskning.

Universitets-
och högskoleämbetet

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) stöder sill remissyttrande på yttranden frän Tekniska
högskolan i Stockholm, universitetet i Uppsala

Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 18

och
högskolan i Luleå. UHÄ framhåller som en viklig utgångspunkl för sina
bedömningar riksdagens beslut i anslulning lill propositionen om forskning m.
m. (prop. 1981/82: 106). Av della följer bl.a. all sektormyndigheterna skall
ha del fulla programansvarel och del finansiella ansvarel för sin FoU
innefattande även långsiklig kunskapsuppbyggnad för sektorns behov. Den
osäkerhet som under en följd av år rått beträffande den flyglekniska
forskningens framlid har medfört en försvagad beredskap all la emol
kunskapsuppbyggnad inom della område. Ulrymme för investeringar i kunskaps-
och kompensalionsuppbyggnad resp. experimenlell utrustning kan inte skapas
inom anslaget Tekniska fakulteterna i annan mån än med garanterad finansiering
i form av uppdrag. Det flyglekniska rådel bedöms vara ett förnuftigt
arrangemang.

Styrelsen
för teknisk utveckling

Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) anför all slyrelsen har lidigare vid två
lillfällen yttrat sig positivi om anskaffning av en transsonisk vindtunnel.
Detta yttrande omfatlar i första hand forskningens omfattning,
finansieringsfrågor samt ledning. Arbetet med STU:s nya treärsplan för perioden
1984/85 - 1986/87 pågår och STU har ännu inte lagit slutlig slällning lill
sina egna avvägningar eller priorileringar. STU bedömer sig ha små möjligheler
att inom nuvarande anslagsramar tillgodose aktuella medelsbehov för
experimentell ulruslning. STU tillstyrker inte förslagel om inrällandet av ell
råd för flygteknisk forskning.

Ingenjörsvetenskapsakademien

Ingenjörsvelenskapsakademien
(IVA) anser att svensk flygteknisk forskning och utveckling vid en
internationell jämförelse framstår som mycket koslnadseffektiv. IVA framhåller
att invesleringar i flygteknisk forskning och utveckling får belydelse även
utanför del flygtekniska området. Olika motiv talar vidare starkt för
anskaffning av en transsonisk vindtunnel lill Sverige. Behovel bedöms som stort
och väl moliveral. IVA tillstyrker inrättandet av ett flygtekniskt råd.

Saab
Scania AB

Utredningens
förslag konstateras i stort sett ligga i linje med Saab Scania AB:s åsikter.
Vikten av lillgång lill välutbildade svenska forskare och tekniker betonas.
Saab Scania AB anser att nästan 10 årskullar flygspecialister och flygforskare
har förlorats. Det finns enligt bolagels bedömning

Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 19

allt
framgent behov av stora och dyra vindtunnlar som tillåter provning vid höga s.
k. Reynolds-tal. Saab Scania AB tillstyrker anskaffande! av en begagnad
transsonisk vindlunnel under förutsättning att finansieringen av invesleringen
och driften till liten del belaslar nu definierade program. Anskaffning av en
låghastighetstunnel bör uppskjutas. Bolaget tillstyrker bildandet av ett
flygtekniskt råd.

Volvo
Flygmotor AB

Volvo
Flygmolor AB (VFA) anser atl de ålgärder och salsningar som ulredningen har
rekommenderat i stort är motiverade och nödvändiga om svensk flygteknik och
flygindustri skall ha en framlid. VFA påtalar behovel av kompelens även inom
områdena framdrivningssyslem och motorns aerodynamik. Belräffande behovet av en
låghastighetstunnel föreslår VFA undersökning av möjligheterna lill en gemensam
tunnel med Volvo, som avser bygga en sådan för sin bilutprovning.

Centralorganisationen
SACO/SR

Centralorganisationen
SACO/SR anser del angeläget atl svensk flygteknisk forskning inte stagnerar.
Industri, forskningsinstitut och högskolan måsle i samverkan främja långsiklig
kompetensuppbyggnad, teknisk utveckling och internationellt kunskapsutbyte i
den ulsträckning della är möjligl. En prioritering av de insatser som
utredningen föreslår låter sig svårligen göras, eftersom de olika förslagen har
samband med varandra. Svensk flygteknisk forskning kan inte uppträda som
trovärdig part i ett internationellt kunskapsutbyte utan atl själv hålla hög
internationell klass. SACO/SR vill särskilt betona del angelägna i all Sverige
får en transsonisk vindtunnel som kan svara mol kraven på internationell
kvalitet hos svensk civil och mililär flygteknisk forskning.

Landsorganisationen
i Sverige

Landsorganisationen
i Sverige (LO) anser alt det är viktigt alt ta vara på de
utvecklingsmöjligheter som flygindustrin har. LO anser alt industrins satsning
på JAS-systemet tillsammans med utvecklingen på den civila flygplansmarknaden
innebär ett utvecklingsarbete av mycket slor omfattning. Skall della lyckas är
det nödvändigt atl utvecklingsarbetet löds genom bl.a. målinriktad forskning
vid institut, högskolor och industri. Betydande investeringar i nya
experimentanläggningar krävs, samt salsningar för att behålla och
vidareutveckla vår långsiktiga uppbyggnad av

Prop. 1983/84:107 Bilaga
2 Försvarsdepartementet 20

kunskaper
och kompetens. LO stödjer därför de förslag som framkommit i ulredningen, såväl
belräffande förstärkning av den flygtekniska ulbildningen och forskningen,
inrättandet av ett fristående råd för flygteknisk forskning som en
resursförstärkning för tung utrustning. Det senare dock utan alt ta slällning
till angelägenhetsgraderingen av invesleringarna.

Statsanställdas
förbund

Statsanställdas
förbund (SF) anser det angeläget atl, sedan beslut om flygplan JAS har fattats,
åtgärder vidtas inom den flygtekniska forskningens ram i syfte all säkerställa
att JAS-projektet kan fullföljas inom givna ramar liksom atl de civila
flygplanssalsningarna underiättas. De av flyg-forskningsulredningen föreslagna
ålgärderna utgör mol denna bakgrund en lämplig grund. SF kan därför ställa sig
bakom de åtgärder ulredningen föreslår. Förbundet finner det ändamålsenligt atl
inrätta ett frislående råd. Likaså anser SF att de av utredningen föreslagna
invesleringarna är motiverade. SF anser det angeläget att regeringen fattar
ett snabbt beslut om en transsonisk vindtunnel och att det därvid bör finnas
flera intressenter än försvaret, varvid en väsentlig del av kostnaderna inte
bör belasta försvarsramen.

Tjänstemännens
Centralorganisation

Med
hänsyn till den förnyelse och utveckling av Sveriges induslri som behövs och
den salsning på FoU som därvid krävs stödjer Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO) utredningens förslag om en resursförsiärkning till vissa områden
(kunskaps- och kompetensuppbyggnad, tung utrustning som superdator, vindtunnlar
och en ny flygsimulator samt viss lättare ulruslning) utan atl för den skull la
ställning lill enskildheterna i förslagen. TCO tillstyrker också inrättandet av
ell råd för flygteknisk forskning.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet 21

Innehållsförteckning

1
Inledning ........................................................ ... 1

2
Forskningen inom
försvarssekiorn ...................... 2

2.1
Nuvarande inriktning ................................... 2

2.2
Försvarsforskningens
omfattning ................... 2

2.3
Gemensam försvarsforskning
(försvarets forskningsanstalt) .. 3

2.4
Flygteknisk forskning .................................. 4

2.5
Forskning för psykologiskt
försvar .................... 5

2.6
Föredragandens överväganden ..................... 5

3 Den flygtekniska
forskningens långsiktiga inriktning 6

3.1
Inledning .................................................. 6

3.2
Ulredarens förslag i
sammanfattning ............... 7

3.3
Remissyttrandena ...................................... 8

3.4
Föredragandens överväganden ..................... 8

4 Hemställan .................................................... 10

Bilaga
2.1 Sammanfattning av betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk

flygteknisk
forskning - långsiktig inriktning och resursbe

hov ..................................................... 11

Bilaga
2.2 Remissyttranden över betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk

flygteknisk forskning - långsiktig inriklning och resursbe

hov ..................................................... 16

Prop.
1983/84:107 Bilaga 3

Socialdepartementets verksamhetsområde

Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet 1

Bilaga 3

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-02-09

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

Under ett halvt sekel har i Sverige bedrivits ell
målmedvetet och brett socialpolitiskt reformarbete, som tilldragit sig slort
internationellt inlresse även ur forsknings- och ulvärderingssynvinkd. Det är
uppenbart atl det finns behov av kunskaper om människors levnadsförhållanden i
skilda hänseenden vid utformningen av socialpolitiken. Sludier har bedrivils av
effekterna av de politiska åtgärderna inom arbetsmarknaden, socialförsäkringssystemet,
socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Utmärkande exempel på viktiga
sludier ulgör den forskning som bedrivs vid institutei för social forskning
(SOFI) vid universilelel i Stockholm och del forsknings-och ulvecklingsarbete
(FoU) som bedrivits och bedrivs i anslulning lill låginkomslutredningen och
slalisliska centralbyråns levnadsnivåundersökningar.

I lider med svåra ekonomiska påfrestningar är det viktigt
all ta fram ny kunskap av belydelse för den lekniska ulvecklingen. Del är
emellertid lika viktigl att ta fram ny kunskap av betydelse för
arbetsmarknads-, social-och hälsopolitiska ålgärder i syfle alt bygga upp en
handlingsberedskap för att kunna hantera nya problem.

Skillnaderna mellan olika grupper är forlfarande stora i
samhällel då det gäller välfärd och hälsa och de kan riskera alt skärpas i en
kärv samhällsekonomi, vilkel de svenska levnadsnivåundersökningarna tyder pä.
Det saknas dock alltjämt tillräckligt pålitliga underlag för generella
bedömningar av socialpolitiska insalser. Teori och metodik behöver ulvecklas
bl.a. för att kunna förklara socioekonomiska skillnader vad avser ohälsa och
tidig död.

Arbetslöshet och arbetsmiljörisker återverkar på en rad
områden inom den sociala sekiorn. Vårdbehov och vårdutnyttjande inom såväl
kroppssjukvård som psykiatrisk sjukvård påverkas därav liksom även efterfrågan
på samhällels resurser inom socialtjänsten och del ekonomiska trygghetssystemet.
I Riksdagen
1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 3

Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet 2

All belysa de individuella och sociala konsekvenserna av
ulvecklingen på arbetsmarknaden är därför en central uppgift för den sociala
forskningen.

I kampen
mol alkoholmissbruk och bruk av beroendeframkallande medel har forskningen
främsl inriktats mot atl behandla missbrukare, vilket är viktigl. Det är
emellertid också viktigl all även de bakomliggande orsakerna kan angripas.
FoU-verksamhel inom della område gäller såväl långsikliga förändringar av
grundläggande samhällsförhållanden som konkreta åtgärder som kan ge effekt även
på kort sikt. Forskning om ungdomsarbetslöshet, barns och ungdomars
levnadsmiljö och uppväxtvillkor, prosli-, tution. kvinno- och barnmisshandel
saml samlevnadsfrågor är därvid angelägen.

Den övervägande delen av den socialpolitiskt relevanta
forskningen finansieras via fakulletsanslag och forskningsråd utanför
socialdepartementets ansvarsområde. Det gäller i hög grad även de under
departementet lydande cenlrala myndighelerna.

Socialstyrelsen (SoS) skall, med undantag för forskning
inom läkemedelskontrollen, inte själv bedriva forskning. Styrelsen skall dock
ta initiativ till FoU och försöksverksamhel inom sitt ansvarsområde.

Slalens miljömedicinska laboratorium (SML). som har SoS
som chefsmyndighel, har ansvar för långsiktig forskning inom sitt
ansvarsområde.

Institutet för psykosocial miljömedicin (IPM) skall
bedriva tillämpad forskning om psykosociala risksituationer, riskgrupper och
riskreaktioner inom allmän social miljö, arbetsmiljö och vårdmiljö.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) skall bl.a.
bedriva velenskaplig forskning för alt få kunskap om hur epidemiska sjukdomar
bäsl bekämpas. SBL bedriver forskning inom epidemiologisk övervakning och
diagnoslik. mikrobiologisk och immunologisk diagnostik samt produktion av
vacciner. SBL har en ledande forskningsposilion i fråga om bl.a. vaccin mot
polio, liksom ulveckling av reagens och diagnostiska metoder på viktiga
områden.

Riksförsäkringsverket (RFV) har ingel instruktionsmässigl
åliggande all bedriva egen forskning. Verket driver dock viss FoU inom sin egen
organisation, ofta i samverkan med högskoleinstitutioner.

De ovannämnda myndigheterna saknar särskild FoU-budget.
Den forskning som bedrivs finansieras dels över myndighetsanslagen, dels genom
externa anslag. Ett undantag ulgör SBL som finansierar huvuddelen av
forskningskoslnaderna med inkomsler från diagnoslik och preparalför-sörjning.

Inom socialdepartementet finns delegationen för social
forskning (DSF). Delegationen har bl.a. till uppgift atl initiera och stimulera
FoU inom socialsektorn. Den är beredningsorgan lill regeringen då det gäller
att ge bidrag från deparlemenlels anslag för FoU och försöksverksamhel.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 3 Socialdepartementet 3

Anslagei
under socialdepariemenleis huvudlilel för forsknings- och utvecklingsarbete
saml försöksverksamhel uppgår budgelårel 1983/84 till 26,8 milj.kr.

Föredragandens
överväganden

I
sitt beslut med anledning av 1982 ärs forskningsproposition (prop. 1981/82:106,
UbU 37, rskr 397) prioriterade riksdagen bl.a. forskning om tekniksamhällets
förändring och förutsättningar samt forskning rörande den offenlliga
verksamhelen, dess slyrning, ekonomi och förändring. Här finns del skäl atl
betona forskningsinsatserna rörande de sociala konsekvenserna av utvecklingen
inom arbelslivet samt forskning inom socialförsäkringsområdet.

Den snabba
samhällsomvandlingen och det senaste decenniets reformverksamhet har skapal
ell slort behov av informalion om socialförsäkringens verkningar och
fördelningspoliliska belydelse. Del trängda ekonomiska läge som landel
befinner sig i och den strukturella omvandling som näringslivet genomgår har
betydande konsekvenser för arbetsmarknaden och har inte minskat behovet av
denna forskning. Tvärtom ökar behovet av kunskaper om verkningarna av olika
inslag i del sociala trygghetssystemet samtidigt som finansieringsfrågor och
olika åtgärder inom socialförsäkringen skjuls i förgrunden.

Vid
SOFI pägår ett jämförande projekt som studerar socialpolitikens Ulveckling i 18
OECD-länder under perioden 19.30-1980. Della projekt omfattar i sina centrala
delar en analys av socialförsäkringssystemens ulformning och förändringar. Inom
projektet pågår också ulveckling av socialpolitisk teori, särskilt rörande
förhällandet mellan marknads- resp. politiskt orienterade lösningar på
medborgarnas försörjningsproblem. Detta projekt kommer alt kunna utgöra en god
grund för fortsatt arbete. Chefen för socialdeparlemenlel avser dätför alt
föreslå regeringen atl ge delegationen för social forskning i uppdrag att
arbeta vidare utifrån detia projekl för all förstärka den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden rörande socialpolitiska frågor. I denna fråga har samråd
skett med chefen för Ulbildningsdeparlemenlel.

Del som anförts om
socialpolilisk forskning i slort gäller ocksä lill stor del Ulvecklingen inom
socialtjänst, hälsoskydd och hälso-och sjukvård i den nya lagstiftningens anda
där bl.a. förebyggande åtgärder och viklen av lidiga värdinsalser belönas.

Del
sociala behandlingsarbeiet saknar i länga stycken teoribildning som stöd för
förståelse och bearbelning av cenlrala problemområden och frågeställningar. På
fäliel saknas FoU-tradition och ofta tillräcklig insikt om teorins betydelse
som grund för utveckling av praktiken. Man är vidare ovan vid erfarenhelsåtertoring
och uivärdering.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet 4

Även om forskningen inom skilda disciJDliner vid
universilel och högskolor är grunden för långsiktig kunskapsuppbyggnad kan den
inte ensam föra utvecklingen framåt inom socialtjänsten. Därtill krävs även en
väl utvecklad fältanknuten FoU som bl.a. inriklas mol all la fram och
dokumentera den "dolda kunskap" som växer fram hos engagerade och
eriärna fältarbetare i socialt behandlingsarbete, barn- och äldreomsorg etc.

Det måsle emellertid finnas en balans mellan den generella
och den siluaiionsbundna, prakliska kunskapen. Kravet pä medveten avgränsning
är inte en fråga om alt bara söka enkla orsaksförklaringar och anvisningar för
del prakliska handlandet. Det handlar naturligtvis ocksä om att skaffa sig
kunskap för all se och förslå problem i ett vidare sammanhang.

FoU inom medicinskt och socialt behandlingsarbete har
traditionellt inriktats på problem, dvs. på att finna kunskap för all förebygga
eller bekämpa sjukdom och missförhållanden av skilda slag. En sådan
problem-orienterad FoU är även nödvändig för socialtjänsten men borde komplelleras
med en ansats, som syftar lill alt söka identifiera sådana faktorer som främjar
en gynnsam ulveckling i miljön och hos grupper och individer. Därvid är av
speciellt intresse alt utifrån sociala och medicinska utgångspunkter analysera
förulsällningar för öppna vårdformer och en samhällsplanering exempelvis vad
avser bostadsförsörjning och närmiljö som är explicit inriklad på all reducera
negativa konsekvenser av olika typer av funktionsnedsättningar.

Ämnel socialt arbele inom socionomutbildningen är avsell
alt bilda grund för såväl yrkesverksamhet pä det sociala området som för
forskarutbildning. Del är inle minst viktigt all forskningen vid
insfitutionerna för socialt arbele beaktar de problem som möter socialarbetaren
i del prakliska arbetet och all FoU och utbildning knyts fastare samman.

Den syn som ovan redovisats på den socialpolitiska
forskningen samt mera specifikt FoU inom ämnel socialt arbete som grund för
ulvecklingen inom socialtjänsten i den nya lagstiftningens anda gäller i
tillämpliga delar i ett hälsopolitiskl perspekliv.

Hälso- och sjukvårdslagen saml hälsoskyddslagen ger de
förebyggande insatserna större tyngd än tidigare lagsliflning. I en offensiv
folkhälsopolitik ingår bl.a. atl öka kunskaperna om den fysiska och
psykosociala miljöns inverkan pä hälsa och välbefinnande. I del förebyggande
arbetet gäller det all påverka dåliga miljöer och andra orsaker lill fysiska
och psykiska lidanden samt lägga folkhälsoaspekter på andra samhällsseklorer
som arbetsliv, boende, frilid, skola och trafik.

Del är därför angelägel all konsolidera tillgänglig
kompelens inom det miljömedicinska fältet, bl.a. hos sektorsorgan som slalens
miljömedicinska laboralorium och inslitulet för psykosocial miljömedicin.

Även inom primärvårdsområdei behöver forskningen breddas
och fördjupas. Framför alll gäller detta arbetsmetodiken som ännu är svagt utvecklad
då del gäller ansvar för befolkningens hälsa inom betjäningsområ-

Prop. 1983/84:107
Bilaga 3 Socialdepartementet 5

del
saml förebyggande insalser. En forskning med utgångspunkl i de problem som
möter inom primärvården är också angelägen som grund för utbildningen av
personal inom primärvården.

Bl.a. gäller della den
praktiskt viktiga forskning som bedrivs främst vid universiteten i Lund och
Uppsala inom ramen för allmänmedicin. Slöd för denna forskning bör även i
fortsättningen kunna utgå från såväl medicinska forskningsrådet som
delegationen för social forskning beroende på projektens innehåll och
inriklning.

Även
för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens medverkan i samhällsplaneringen
med särskild inriklning på förebyggande insalser i vid bemärkelse är del
vikligl med utprövade och pålitliga analys- och planeringsmetoder. Även här
behövs insatser från högskolorna för utveckling av användbara FoU-meloder.

Av
det tidigare anförda framgår atl på ett flertal områden inom socialdepartementets
ansvarsområde betonas den långsikliga kunskapsuppbyggnaden och
forskarkompetensen.

I 1984 års
budgetproposition har särskilda medel inte kunnal avsättas för dessa ändamål.
Del har varit nödvändigt att i slället föreslå atl SML, IPM och SBL fär
förstärkningar med sammanlagt 5 milj. kr. för vetenskaplig utrustning enligt
nedanstående. Avsiklen är alt under de två följande budgetåren föreslå atl
anslaget under socialdepartementets huvudlilel för forsknings- och
utvecklingsarbete samt försöksverksamhel tillförs dessa medel för den längsikliga
kunskapsuppbyggnaden.

Statens
miljömedicinska laboratorium (SML)

Med
hänvisning till atl hälsopolitiken i alll högre grad måsle inriklas på alt
påverka livsmiljön är miljömedicinsk forskning viklig för all få underiag för
skade- och sjukdomsförebyggande åtgärder inom olika samhällssektorer.

I
laboratoriets forskningsprogram anserjag att den markering som görs av
forskning kring inomhusklimatet i bl.a. bosläder, skolor och daghem, är av
särskill inlresse. Detsamma gäller epidemiologiska bevakningssyslem, metoder
för all sludera besvärsreaklioner i befolkningen och forskning med speciell
inriklning på riskanalyser. För riskanalyser som år en av SML:s huvuduppgifter
och en viktig samhällsangelägenhet är toxikologisk forskning i vid bemärkelse
av fundamental belydelse.

Antalet
kemiska ämnen är stort och toxikologiska undersökningar för att få fram
kunskapsunderlag för en praktisk fungerande produktkontroll är av stor
betydelse. Flera av de problem som bl.a. primärkommunernas miljö-och
hälsoskyddsnämnder, landsting och länsstyrelser nu försöker angripa, exempelvis
vad gäller besvärsreaktioner hos befolkningen på olika miljöfaktorer, kräver
forskningsinsatser inom såväl det toxikologiska som det allmänhygieniska
områdel.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet 6

En förutsättning för all SML skall kunna vidmakthålla sin
kompetens på längre sikl är atl laboratoriet kan bedriva aktiv forskning med
modern leknik. Bristen på ulruslning är f.n. en i viss utsträckning hämmande
faktor.

I 1984 års budgetproposition har därför under femte
huvudtiteln anslaget H 1 Statens miljömedicinska laboralorium för budgelåret
1984/85 beräknats vissa medel för inköp av atomabsorptionsutruslning saml för
alt ersätta delar av befintlig utrustning för fältstudier med sammanlagt 1.7
miljoner kronor.

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM)

I den socialpolitiska lagstiftningen framhålls viklen av
en helhetssyn vid analys av miljö- och hälsoproblem. lPM:s forskning har genom
sin kombinalion av både medicinsk, social och beteendevetenskaplig kompetens
förutsättningar för en effektiv problemanalys. Jag anser det vikligl atl del i
forskningsprojekten ingår en del där olika åtgärder praktiskt prövas och
utvärderas.

Liksom SML har institutet sedan länge behövt förslärka sin
utrustning för atl mäta hur kroppen reagerar vid olika psykosociala
påfrestningar. I 1984 års budgetproposition har under femte huvudlileln
anslaget H2 Statens instilul för psykosocial miljömedicin för budgelårel
1984/85 beräknats 300000kr för inköp av en laboraloriedator samt utrustning för
helautomatisk blodprovstagning.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

Regeringen avser atl under våren 1984 lägga fram en
proposition om SBL:s framlida verksamhet och organisation. Utrymmet för alt
finansiera forskning har under senare år minskat lill följd av all den
diagnostiska verksamheten vid SBL fåll mindre omfallning. Forskningen kan
därför förväntas komma atl i slörre grad än hittills bli beroende av
projektanslag från forskningsråd och andra externa finansiärer.

Utöver de uppgifter som SBL ålagts bedrivs vid SBL
forskning som skulle kunna ulvecklas lill kommersielll inlressanla produkler
inom det bio-tekniska området. Ell forskningsområde som bl.a. från denna
ulgångspunkl är intressant är kolhydrat-kemisk forskning för utveckling av
diagnostiska meloder för bl.a. urin-, tarm- och luftvägsinfektioner samt för
framslällning av effektiva och ofarliga vacciner.

För SBL är kommersiellt inriktad diagnostisk forskning ett
relativt nytt område. När del gäller vaccinproduklionen har forskningen
koncentrerats på all förbäitra befintliga vacciner. Socialdepartementet har mol
bakgrund av att utredningar pågått om SBL:s framtida verksamhet inte varit
beredd att la ställning lill sådana salsningar. Jag anser emellertid atl det är
angelä-

Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet 7

get atl forskning med inriktning på all utvcckki nya
produkter kan fortsätta. Jag avser därför att i den kommande SBL-proposilionen
föreslå atl 3 milj.kr. beräknas för budgelåret 1984/85 att användas i första
hand för inköp av vetenskaplig utrustning.

Anslaget under socialdepartementets huvudtitel för
forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

1 1984 års budgetproposition har ulföriigt redovisats den
forskning som bedrivs med stöd från anslaget samt för den inilialivverksamhet
delegationen för social forskning bedriver inom fiir socialpolitiken angelägna
områden samt redovisats synen på eifordcrliga initiativ och
förstärkningsål-gärder.

I en särskild skrivelse till riksdagen (1983/84:1 1) har chefen för socialdepartementet
redovisat sin syn på FoU inom barnomsorgsområdet. De redovisningar som
bifogades regeringsskrivelsen bör kunna tjäna som underlag för djupare
analyser vad giiller t.ex. tyngdpunkten i denna forskning, dess innehåll och
förläggning. Rcdovisningiirna bör också kunna medverka lill utvecklingen av det
programarbete på det biirn- och familjepolitiska områdel som delegationen för
social forskning påbörjat i samarbele med barn- och ungdomsdelegationen.

Budgetåret 1983/84 har anslaget tillförts 1.2milj.kr, för
att främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom ämnel socialt arbete, den
barn-och familjepolitiska forskningen, invandringsforskning med socialpolilisk
inriklning. hälso- och sjukvårdsforskning i ett hälsopolitiskl och samhällsvetenskapligt
perspekliv. epidemiologisk forskning samt forskning i anslutning till Vindelns
hälsocentrum (universitetet i Umeå).

Inom samlliga ovan nämnda områden finns brist på
kompetenta forskare, liksom på handledare. Åtgärderna bör därför företrädesvis
ägnas forskarrekrytering och förstärkning av universitetens kompetens som
grund för en tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Delegationen för social forskning har under budgelåret
1983/84 utlyst ell antal forskarstipendier inom de prioriterade områdena.
Syftet är att bereda forskare på nivån efter doktorsexamen, men även lägre
nivåer, möjlighel atl under högst sex år odelat få iigna sig ål
forskningsarbete inom några av de områden som är väsentliga för den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden inom den sociala sektorn.

Än en gäng skall framhållas betydelsen av alt fortsätta på
den väg delegationen för social forskning slagit in på. nämligen atl avsätta en
del av sin budgel för forskar- och forskarrekryteringsljänster med syftet all
bl.a. slärka forskar- och handledarkompetensen för sektorns FoU. Della är
viktigt icke minsl därför atl del utvecklingsarbete och den försöksverksamhel
som bedrivs inom kommuner och landsting måsle baseras på tillförlitliga
metoder. Kvalitativt dåliga undersökningar som grund för för-

Prop. 1983/84:107
Bilaga 3 Socialdepartementet 8

ändringsarbete
kan leda lill felaktiga beslut och medföra olägenheter för såväl de medborgare
som berörs av förändringarna som för ekonomin. Relevans och kvalitet måste
gälla även praktiskt orienterade studier. Det är också rimligt att det arbete
som initiativgrupperna inom delegationen för social forskning nu bedriver skall
resultera i programunderiag för mer långsiktiga salsningar på angelägna områden
inom välfärds- och hälsopolitiken innefattande även ekonomiska inslag i del
sociala trygghetssystemet. Som delegationen lidigare framhållit är del också
viktigl atl man inom vissa forskningsområden där den internationella
kompetensen bedöms högre än inom landet avsätter medel för en internationell
samverkan. Delegalionen har särskilt nämnl barn- och ungdomsområdet.

1
1984 års budgetproposition har under femte huvudlileln anslagei Forsknings- och
ulvecklingsarbeie saml försöksverksamhet för budgetåret 1984/85 beräknals till
27417000kr.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

alt
godkänna de allmänna rikllinjer för forskningen inom socialdepartementets
verksamhetsområde somjag har angett i det föregående.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet 9

Innehållsförteckning

Inledning
........................................................... 1

Föredragandens
överväganden ............................. 3

Statens
miljömedicinska laboralorium ................. 5

Slatens
instilul för psykosocial miljömedicin ............ ... 6

Statens
bakteriologiska laboralorium ................... 6

Anslaget
för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverk

samhet ......................................................... ... 7

Hemslällan
.................................................... ... 8

Prop.
1983/84:107 Bilaga 4

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet I

Bilaga
4

Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-02-09

Föredragande:
statsrådet Boström

Anmälan
till proposition om forskning

Inledning

Inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs eller initieras
forskning och ulveckling (FoU) med inriktning på transporter, geoteknik,
meleorologi och hydrologi saml telekommunikationer. En korl-lältad redovisning
av forskningsverksamheten vid departementets samtliga myndigheler bör fogas
till prolokollel i delta ärende som bilaga 4.1.1 detta sammanhang kommer
transporlforskningen att närmare behandlas.

Transportforskningen
omfatlar forskning om transporterna av personer och gods, transportmedel,
transportleder och andra anläggningar, trafikanter och trafikmiljö. Även
forskning om den trafikprocess transporterna ger upphov till,
iransportekonomiska frågor liksom sambandet mellan transportsektorn och
samhällel i övrigl ingår. Vidare omfattas forskning om metoder för trafik- och
transportplanering. Transportforskningsområ-det är sålunda myckel
vittomfattande.

Många olika organ är
delakliga i den svenska transporlforskningen. Statlig iransporlforskning
initieras i dag av dels forskningssiödjande myndigheler såsom
iransporllbrskningsdelegalionen (TFD), kolleklivlrafikbe-redningen (KTB),
slyrelsen för leknisk utveckling (STU), och slalens råd för byggnadsforskning
(BFR), dels förvaltningsmyndigheter med ansvar för en viss del av
transportsektorn, vilka anlingen ulför egen FoU eller lägger ut forskningsuppdrag
till olika forskningsbedrivande organ. Exempel på sådana myndigheler är
vägverket, trafiksäkerhelsverket, transporlrådet, SJ, sjöfarlsverkel och
luftfartsverket. Exempel pä FoU-bedrivande organ är, förutom högskolan, slalens
väg- och trafikinslitut (VTI), flygtekniska försöksanstalten (FFA) och
marintekniska insliiuiet (SSPA). Forskningsorganen finansierar sin verksamhet
med dels uppdragsmedel, dels anslag över statsbudgeten för egen FoU-verksamhei.

Den
Slalligt finansierade transporlforskningen koslar cirka 130 milj. kr. per är.
Härulöver läggs myckel slora summor ned på FoU inom framför 1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
107. Bilaga 4

Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 2

allt
bil- och flygindustrin, skepps- och varvsindustrin saml slörre transportföretag.
Den lotala omfallningen av denna verksamhel är inle möjlig alt ange men torde
uppgå till ett belopp av flera miljarder.

De
slatliga forskningsmedlen budgetåret 1981/82 fördelade sig på vägtrafik med
56procenl, på järnvägstrafik med löprocent, pä sjötrafik med 9 procent, på
luftfart med 4 procent och på gemensamma områden med 15 procenl. Den forskning
som utförs på sjö- och luftfarlsområdena och på för iransporlgrenarna
gemensamma områden finansieras praktiskt taget i sin helhet av de
forskningsstödjande myndighelerna. Vägtrafikforskningen stöds till stor del av
vägverket och VTI. Järnvägsforskningen finansieras nästan i sin helhel av SJ.

Drygt
hälften av den slatliga transporlforskningen budgetåret 1981/82 utfördes vid
statliga forskningsinstitut, främst vid VTI. Högskolan svarade för endasl 10
procent av medelstilldelningen.

Föredragandens
överväganden

1
Bakgrund

En
viklig utgångspunkt för trafikpolitiken är att transportsektorn skall kunna
medverka till alt olika samhälleliga mål uppnås. För detta krävs en
transportseklor med snabb teknisk och funktionell ulveckling. Della understryker
all transportforskningsfrägorna är av klart trafikpolitiskt inlresse och måste
ses som ett viktigl medel att nå olika samhälleliga mål. Härlill kommer all en
målmedveten salsning på forsknings- och utvecklingsverksamhet inom
transportsektorn är av fundamental belydelse för utvecklingen av svenskt
näringsliv och för att öka svensk industris konkurrenskraft gentemot utlandet.

Forsknings-
och ulvecklingsarbete är således av största belydelse för att underbygga och
följa upp trafikpolitiska beslut, att klarlägga de förhållanden som påverkar
transportsektorns utveckling

och
de samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder, all förbättra
effektiviteten i transportsystemet vad gäller såväl person-som godstransporter
och därmed sänka kostnaderna och förbättra förelagens lönsamhet, all förbäitra
standarden i persontransporlsystemet,-särskill beträffande

den
kollektiva trafiken, att förbällra trafikmiljön och trafiksäkerheten, att
förbällra energihushållningen inom transportsystemet, att ulveckla meloder för
trafikplanering och prognoser.

Transporlforskningens
övergripande uppgift är att inhämla och utveckla kunskaperna om transportsystemet
för all få en bällre handlingsberedskap och framförhållning i de olika
intressenternas långsikliga planering och

Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 3

invesleringar samt ett bättre beslutsunderlag för
verksamhelen även pä kort sikt.

Del trafik- och fordonstekniska utvecklingsarbetet har som
övergripande mål atl utveckla säkra och effektiva syslem och utrustningar inom
trafikområdet.

Transporlforskningskommittén. som tillsattes i februari
1980, hade till uppgift att göra en översyn av forsknings- och
utvecklingsverksamheten inom transportområdet. Kommittén avlämnade i juni 1981
betänkandet (Ds K 1981:5) Transportforskning - Organisation och Samverkan. I
proposition 1981/82:100, bilaga 9, redovisades en sammanfattning av kommitténs
förslag samt en sammanslällning av remissyttrandena över betänkandet. I samma
proposition redovisade dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet sina
allmänna ställningstaganden till kommilténs förslag.

Trafikutskottet framförde (TU 1981/82:23) som sin mening
atl del fordras en väl fungerande samordning och ett sammanhållel och
målinriktat program för atl forsknings- och utvecklingsarbetet skall kunna
bedrivas ralionelll. Ytterligare överväganden av fransportforskningskommitténs
förslag och remissyttranden över delta borde enligl ulskottel göras och ett
förslag till en effektivare transportforskningsorganisalion föreläggas riksdagen.
Riksdagen har sedermera bifallit utskottets hemslällan.

Även riksrevisionsverket har i ett revisionsprojekt. Den
stadiga transporlforskningen - inriktning och utförande, gett sin syn på hur
transporlforskningen bör inriklas och utformas för all nå en ökad
effektivitet.

Jag kommer i det följande all redovisa hur
transporlforskningen enligl min mening bör samordnas och göras mer målinriklad.
Den närmare utformningen av organisation, samarbets- och verksamhetsformer m.
m. för de berörda statliga forskningsstödjande och forskningsbedrivande organen
ankommer det pä regeringen och myndigheterna att besluta om. Med hänsyn till
riksdagens uttalande kommer jag dock som bakgrund till mina förslag atl
relativt ingående redovisa de riktlinjer som enligt min bedömning bör ligga
till grund för verksamheten.

Hur Iransporlforskningen bör bedrivas och organiseras är i
hög grad beroende av vilka krav som ställs på forskningen. De huvudsakliga krav
som enligl min mening bör ställas gäller samordning av resursinsatser,
forskningens inriktning, forskningens kvalitet och forskningsresultatens
användbarhet. Dessa krav utgör utgångspunkt för min fortsatta framställning.

2 Trafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska
högskola

Jag vill inledningsvis beröra den särskilda
Irafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska högskola, knulen lill
institutionen för Irafiksäker-

Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 4

het.
Enligt en överenskommelse mellan AB Volvo och kommunikationsdepartementet har
AB Volvo under en längre lid finansierat professuren och vissa baskostnader för
verksamhelen. Budgetåret 1983/84 ulgör AB Volvos bidrag 300000 kr. I övrigt
finansieras verksamheten med 585000 kr. över sjätte huvudtiteln och med 200000
kr. över åttonde huvudtiteln. AB Volvos bidrag upphör enligt överenskommelsen
den Ijuli 1984. Verksamheten i sin helhel avses fr.o.m. budgelåret 1984/85
finansieras över åttonde huvudtiteln.

3
Samordnad transportforskning 3,1 Ny myndighet

För
alt transporlforskningen skall kunna leva upp lill de målsättningar somjag nyss
redovisade måsle de relativt små och splittrade resurser som finns i dag
samordnas bättre. Genom en bällre samordning och problem-orientering och genom
atl skapa en balans mellan kunskapsuppbyggande och tillämpad forskning kan
Iransporlforskningen förväntas bli mer effektiv. Som ell naturligt led i en
bättre samordning av forskningen föreslår jag atl kollektivtrafikberedningen
(KTB) och transportforskningsdelegalionen (TFD) sammanförs lill en ny myndighet
- transporlforskningsberedningen (TFB). Delta överensstämmer också med
transportforskningskommitléns förslag. En redovisning av TFD:s och KTB:s
verksamheter lämnas i den underbilaga som skall fogas lill protokollet.

Beredningens
ledamöter bör utses av regeringen. Beredningen bör bestå av represenlanler för
avnämare, forskningsorgan och Irafik- och transportmyndigheter. Det ankommer
på regeringen atl bestämma anlalel ledamöler.

TFD:s
nuvarande expertnämnder för teknik, ekonomi och trafiksäkerhet bör ersättas av
programgrupper. Exempel på områden för vilka särskilda programgrupper kan
inrättas är persontransporter, godslransporler saml trafiksäkerhet och
trafikmiljö. Genom en sådan slruklur kan de flesta FoU-frågor på ett enkelt
sätt fördelas på programgrupperna.

Programgrupperna
bör sammansättas av personer med slor sakkunskap inom verksamhetsområdet. I programgrupp,
vars område berör andra myndigheter, bör dessa vara representerade. Antalet
ledamöter kan variera beroende på FoU-områdels storlek och komplexitet.

Hos
beredningen bör finnas ett kansli som leds av en chef. förslagsvis benämnd
forskningschef. Jag föreslär att för denne inrättas en ordinarie tjänst med
beteckningen p. Härulöver bör TFD:s och KTB:s nuvarande kansliresurser i sin
helhet - för närvarande tolv personer - överflyttas lill den nya myndigheten.

KTB:s
verksamhet finansieras dels över reservationsanslaget I 16. dels

Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 5

över kommunikalionsdeparlemenlets kommilléanslag. dels
över ett särskilt reservationsanslag av engångskaraktär (1 19).

Medel på anslaget 1 16 används för alt genoiriföra olika
demonstrationsförsök m. m. 1 prop. 1983/84:100, bilaga 8 föreslogs, i avvaktan
på särskild proposition om forskning, för budgetåret 1984/85 ett
reservationsanslag (I 16) på 3 489000 kr. Anslaget har pris-och löneomräknats
lill 3629000 kr. Jag föreslår alt regeringen återkallar förslaget i prop.
1983/84:100 och beslular alt 3 629000 kr. slälls lill TFB:s förfogande. Jag
föreslår vidare att eventuell reservation på anslaget
Kollektivtrafikberedningen (116) överförs den Ijuli 1984 lill del nya anslag
som jag kommer att föreslå i det följande.

Medel för kanslipersonalens löner och resor, ledamöternas
arvoden m.m. har inräknats i departementets kommilléanslag. Dessa medel har i
prop. I98.V84:I00 beräknats lill 1.5 milj.kr. för budgetåret 1984/85. Jag
föreslår, med ändring av prop. 1983/84:100. att departementets kommittéanslag
för budgetåret 1984/85 minskas med 1.5 milj. kr., som bör tillgodoföras den
nya myndigheten.

För budgetåret 1982/83 beviljades KTB ett
reservationsanslag till Åtgärder för att främja investeringar och
utvecklingsarbete i kollektivtrafiken (119) på 40 milj.kr. för atl bidra lill
merkostnaderna för invesleringar i främst ny teknik inom
kolleklivlrafikområdet. Dessa medel har ännu inle helt förbrukats. Jag föreslår
alt resterande medel pä anslaget får disponeras av TFB fr.o.m. den Ijuli 1984.

I prop. 1983/84:100, bilaga 8 föreslogs, i avvaktan på
särskild proposition om forskning, för budgelårel 1984/85 ett
reservationsanslag (115) på 18418000 kr. för Iransporlforskningsdelegationen.
Efler pris- och löneomräkning och överföring av medel till åttonde huvudtiteln
har anslaget beräknals till 18482000 kr. Jag föreslår atl regeringen återkallar
förslagel i prop. 198,3/84:100 och beslutar att 18482000 kr. ställs till TFB:s
förfogande. Jag föreslår också atl eventuell reservation på anslaget
Transportforsk-ningsdelegationen (I 15) vid utgången av budgetåret 1983/84
överförs till det nya anslaget.

Jag förordar atl lill den nya myndigheten därtitöver
anslås I milj. kr. för i huvudsak långsiklig kunskapsuppbyggande forskning.

Sammantaget föreslår jag således alt TFB anvisas ett
reservationsanslag för budgetåret 1984/85 på (36290004-1
."iOOOOO-t-19482000) 24611000 kr. Anslaget benämns 115.
Transportforskningsberedningen.

Det sammanlagna behovel av förvaltningsmedel beräknarjag
till ca 4,2 milj.kr. TFD:s lokalkostnader har beräknats lill 121000 kr.
Lokalerna är dimensionerade för enbart TFD:segen personal, varför
sammanslagningen kommer atl kräva andra lokaler lill förmodligen högre
kostnader. Arbetet i den organisationskommitté somjag föreslår i det följande
kan komma all ge anledning till en annan fördelning inom anslaget.

I programmet Energianvändning för transporter och
samfärdsel har TFD programansvar för delprogrammet Åtgärderi transportsystemet.
Program-

Prop. 1983/84:107 Bilaga 4
Kommunikationsdepartementet 6

ansvaret bör överföras lill TFB. Medel som anvisas över
tolfte huvudtiteln för delprogrammel Energiforskning - Åtgärder i
Iransporlsyslemel skall fr. o. m. budgetåret 1984/85 föras till TFB. Eventuell
reservation pä anslaget vid utgången av budgetåret 1984/85 överförs lill TFB.

TFD:s och
KTB:s anslag har beräknals för varje budgelår. Verksamhetsplaneringen för TFB
bör enligt min mening utsträckas till all omfatta tre budgetår. Härigenom
åsladkoms en anpassning lill den planeringsperiod som gäller för STU, BFR och
andra forskningsstödjande myndigheter. Den samordning med främsl andra
forskningsstödjande myndigheler som jag kommer all beröra i det följande förutsätter
ätt myndigheterna har sammanfallande planeringsperioder. TFB ges dessulom
möjligheter atl leva upp till statsmakternas intentioner om ökad satsning på
långsiktig kunskapsuppbyggande forskning.

TFB:s verksamhetsplanering bör sålunda omfalla budgetåren
1984/85 — 1986/87. Jag föreslår atl TFB medges alt meddela beslut om stöd lill
transportforskning under budgetåren 1985/86 och 1986/87 inom en ram av 12 milj.
kr. resp. 8 milj. kr.

Jag förslår vidare alt den nya myndigheten inrällas den
Ijuli 1984 och all TFD och KTB därvid upphör. Den parlamenlariska beredningen
för kol-lektivirafikfrågor bör behållas som en "programgrupp" under
en övergångstid för all fullfölja arbelel med pågående projekt och uppnå en
tidsmässig samordning med TFB:s fördelning av forskningsmedel. Del bör ankomma
på regeringen atl bestämma närmare hur den nya myndigheten skall vara
organiserad och anpassa organisationen och arbetsformerna till förändringar i
förulsältningarna.

För atl olika adminislraliva och organisatoriska frågor
skall hinna bli lösta i lid avser jag atl sä snart som möjligl föreslå
regeringen alt bemyndiga mig atl tillkalla en organisationskommitté för dessa
uppgifter. Kommittén bör även behandla avgränsningsfrågor gentemot andra
forskningsstödjande organ - främst STU och BFR.

3.2 Samordnade resursinsatser

För atl effeklivisera transporlforskningen är del enligl
min uppfattning viktigl all möjligheterna lill samordnade resursinsalser med
andra myndigheler m.fl. lillvaralas.

Förvallningsmyndighelerna tillgodoser sina forskningsbehov
genom egen forskning och ulveckling eller genom atl lägga ul uppdrag lill
högskolan och sektorsforskningsorgan. Det gäller även affärsverken SJ och luftfartsverket.
De medel som finansierar denna forskning kan i della sammanhang belraklas som
relalivi bundna. Delsamma gäller de medel som finansierar forskningsorganens
egen FoU-verksamhet eftersom dessa medel används huvudsakligen för atl bygga
upp och anpassa kunskapsnivån efter uppdragsgivarnas forskningsbehov.

Prop. 1983/84:107 Bilaga
4 Kommunikationsdepartementet 7

Det
är sålunda i första hand de forskningsstödjande myndigheternas forskningsmedel
som enligl min mening kan bli föremål för en bättre samordning. Möjligheterna
till samordning med förvaltningsmyndigheternas och forskningsorganens - främsl
VTLs - forskningsresurser bör givelvis också las lill vara.

TFD:s
ansvar för all samordna den svenska iransporlforskningen har bl. a. lagit sig
ullryck i all andra forskningssiödjande organ m. fl. är representerade i delegalionen
samt i dess experlnämnder, projektkommittéer m. m. Genom detta
informationsutbyte har berörda organ hållit sig underrättade om varandras
forskningsverksamhel. Avsiklen med denna uppläggning är bl. a. all undvika
uppenbart dubbelarbete.

De
program TFD och andra forskningsansvariga organ utarbetar omfallar endasl den
egna verksamhelen. Nägon egentlig koordinering av programmen görs inte.
Forskningsverksamheten inom transportområdet är därför i stor utsträckning
sekloriellt indelad efter myndigheter.

Transporlproblemen
låter sig sällan inordnas efler myndighetsgränser. Många problemområden inom
transportsektorn är av den karaktären all de omfallar inslag av flera av de
forskningssiödjande organens verksamhetsområden, t.ex. inslag av systemfrågor
(TFD), teknikfrågor (STU) och bebyggelse- och miljöfrågor (BFR). Starka skäl
lalar då enligl min uppfattning för all transporlforskningen bör bli mer
problemorienterad och mindre myndighetsindelad. Härigenom skapas
förulsällningar för en effektivare forskning genom alt FoU-resurser från olika
myndigheler samordnas och koncentreras mot väsentliga problemområden. Dessulom
undviks all viktiga forskningsområden hamnar mellan myndighetsgränserna. Ell
uttryck för detta synsätt kan t.ex. vara att transporlpoliliska utgångspunkter
får påverka den forskning som finansieras av STU och BFR i högre utsträckning
än vad som f. n. är fallet.

På
regeringens uppdrag har TFD, efter samråd med STU och BFR, redovisal angelägna
områden för forskning och ulveckling där samordnade insalser för närvarande
bedöms kunna komma i fråga. Dessa områden är enligt redovisningen
materialadministration, skeppsleknik, trafiksäkerhet, bebyggelse-, Irafik-,
energi- saml flygoperativa frågor.

Det
bör forlsällningsvis ankomma på TFB all i samband med utarbetandet av
beredningens långsiktiga program, efter samråd med berörda myndigheler, ange
inom vilka forskningsområden samordnade resursinsatser bör förekomma samt de
olika resursinsatsernas sloriek.

Jag
är medveten om att vissa prakliska problem kan uppslå i samband med
genomförandet av en resurssamordning av della slag. De berörda myndigheterna
sorterar t.ex. under olika departement, TFB under kommunikationsdepartementet,
STU under induslridepartementet och BFR under bostadsdepartementet. I händelse
av all svårlösta problem uppstår, ankommer det på regeringen att i sisla hand
svara för alt erforderiig samordning kommer till slånd.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 8 4
Transportforskningens inriktning och bedrivande

För
alt FoU-medlen, vad avser den tilliimpade forskningen,.skall komma till
största möjliga nytta krävs, förutom samordnade resursinsalser, atl forskningen
uppfyller högl slällda krav på relevans i fråga om val av FoU-områden. Även om
den tillämpade forskningen är av god vetenskaplig kvalitet är den av föga
värde om den inte bedrivs kring relevanta problemställningar och resultaten
inte svarar mot avnämarnas behov.

Utgångspunkten
i det långsikliga programarbelel bör vara en kartläggning av avnämarnas
forskningsbehov, trafikpolitiska beslut m. m. Forskarnas idéer och synpunkler
bör givetvis tillvaratas.

Beredningen bör med hjälp
av programgrupperna och kansliet samt i samarbete med avnämare och forskare
kartlägga de väsentliga problem som har betydelse för utvecklingen inom
ansvarsområdet. Detta utgör grunden för de långsiktiga forskningsprogrammen. 1
programmen bör ingå förslag lill prioriteringar mellan de delområden som ingär
i resp. programgrupps ansvarsområde saml mellan läng- och kortsiktiga
forskningsområden.

De långsiktiga programmen
bör innehålla aktuellt kunskapsläge, ekonomiska ramar och förslag lill
samordning med de andra forskningssiödjande organen. I programarbetet bör även
den forskning som utförs genom andra organ än de forskningssiödjande beaktas.
Exempel pä sådana organ är VTI och vägverket. Möjligheterna till nordiskl och
internationellt samarbete bör också las lill vara. De långsikliga programmen
redovisas för regeringen som underlag för de återkommande forskningspoliiiska
propositionerna.

Som
underlag för de långsikliga programmen bör samlliga myndigheler tillställa TFB
sina längsikliga planer inom iransportforskningsområdel. Härigenom ges TFB
möjlighel att göra avvägningar mellan skilda FoU-områden. TFB bör vidare fä till
uppgift all svara för all la fram en sammanslällning av myndighelernas
långsikliga planer inom iransportforskningsområdel. Härigenom ges en överblick
av forskningsverksamheten och underlällas slalsmakiernas siällningslaganden i
fråga om prioriteringar m.m.

Verksamhelen
inom transportforskningsomrädet består inte bara av forskning ulan också av
utvecklingsarbete och demonstrationsförsök. Det är väsentligt alt TFB fördelar
sina resurser över hela della område så atl forskningsmedlen kommer lill
största möjliga nytla.

Del
är angelägel alt forskningsverksamhetens resultat också omsätts i prakliska
åtgärder. Av olika skäl är processen från forskningsidé till i praktiken
omsatta forskningsresultat ofta långl utdragen. Det har visal sig, inte minst
vid den verksamhet som KTB bedriver på kolleklivlrafikområdet, att
utvecklingsarbete och demonstrationsförsök utgör en viktig länk mellan
forskning och realiserandet av forskningsresultaten. Del är ofta försl efler
prakliska försök som närmare slällning kan tas till möjligheterna

Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 9

att
i slörre skala genomföra forskningsresullalen. Samverkan måsle därvid ofta
etableras med industrins eget utvecklingsarbete. Det finns därför enligt min
uppfallning anledning att i tillämpliga delar utvidga denna leknik lill alt
omfatta hela iransportforskningsområdel.

Som lidigare framhållits
kommer de långsikliga programmen atl ulgöra Ulgångspunklen för verksamhelen.
Della innebär all programgrupperna kommer all koncentrera sitt arbete till de
områden som är prioriterade i dessa program. Till grund för forskningen inom
dessa områden utarbetas kortsiktiga program. Programmen skall vara
problemorienlerade och förankrade i en'problemanalys, dvs. ett klargörande av
problemens olika beståndsdelar och hur dessa relaterar sig lill varandra. I
sammanhanget vill jag underslryka vikten av atl forskningen sedan följs upp och
utvärderas.

Den
ordning jag här redovisar innebär en ökad koncenlralion av forskningsinsatserna,
vad gäller den tillämpade forskningen, på prioriterade FoU-områden. En stor del
av de samlade FoU-medlen för tillämpad forskning läggs i dag ut på
forskningsprojekl som forskarna själva föreslår i samband med ansökningar. Även
om dessa områden i och för sig kan vara angelägna finns det, somjag ser del,
risk för all vikliga problemområden härigenom inle blir tillräckligt allsidigt
belysta. Forskarnas viktigaste uppgift är alt föreslå med vilka
forskningsinsatser problemen inom de prioriterade forskningsområdena skall
belysas. Härvidlag har forskarna givelvis sin oinskränkta frihel. Det gäller
dock alt även i övrigl tillvarata forskarnas kreativitet, idéer och uppslag
lill forskningsinsatser.. När del gäller trafik-tekniskt utvecklingsarbete
måste av naturliga skäl stort ulrymme lämnas för idéer och forskningsinitialiv
från enskilda och industri. .

Beslut
om programmen, såväl de lång- som kortsiktiga, bör fattas av beredningen på
förslag av programgrupperna, vad avser de delar som berör beredningens
verksamhetsområde. Beslut om de delar av programmen som berör STU eller BFR
fattas av dessa myndigheter på förslag av beredningen. Innan programmen
fastställs bör de bli föremål för en allsidig remissbehandling, främst bland
avnämare av forskningsresullalen samt representanter för forskarsamhället.

Med
utgångspunkt i de kortsiktiga programmen har forskningsorgan och avnämare att
lägga fram idéer och förslag lill forsknings-, ulvecklings- och
demonstrationsprojekt. Om forskarkompetens saknas får TFB ansvar för att stödja
långsiktig kunskapsuppbyggande forskning så att erforderiig kompelens uppnås.

5
Krav på forskarkompetens

Höga
anspråk bör slällas på forskningens velenskapliga kvalilel. Även om
forskningens inriktning väl svarar rpol forskningsbehoven blir satsade medel
mer eller mindre bortkastade om forskningens kvalitet är bristfällig. 2
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 4

Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 10

Den
långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen är enligl min uppfallning av
fundamenlal belydelse för all säkra den kompetens inom olika FoU-områden som
krävs för all den mer lillämpade forskningen skall bli effekliv. Jag vill
särskill belöna TFB:s ansvar för den långsiktiga kompetensuppbyggnaden. Delta
framgår även av 1982 års forskningspoliiiska beslut där sektorsmyndigheierna
bl. a. åläggs ell ansvar för den kunskapsuppbyggande forskningen. Jag har
tidigare föreslagil att den anslagsförstärkning på 1 milj. kr. somjag förordar
i huvudsak bör användas för sådan forskning.

För
att stärka forskarkompetensen vid högskolan anserjag atl TFB bör ha möjlighet
atl bidra lill all finansiera ett antal forskartjänster vid högskolan.
Finansieringen av tjänslerna bör i regel omfalla en period av högsl tre år. Vid
vilken högskola tjänslerna skall placeras bör kunna variera beroende på
behovssiluaiionen.

Transportforskning
bedrivs för närvarande vid ell slorl anlal högskoleenheter och institutioner.
Genom denna spridning föreligger risk för atl inle tillräcklig kompetens kan upprätthållas
vid vissa inslitulioner. Samtidigt ger denna mångfald möjlighel alt behandla
ämnesområdet från olika infallsvinklar. TFB bör uppmärksamma denna fråga och i
samråd med berörda högskolemyndigheter närmare överväga om fördelar kan uppnås
genom mer koncentrerade insatser lill vissa högskoleregioner.

Många
transportforskningsproblem är av tvärvetenskaplig karaktär med inslag av t.ex.
både teknisk och ekonomisk forskning. TFB bör ulifrån framtagna program och
krav på långsiktig forskning ta närmare slällning lill hur den
tvärvetenskapliga forskningen kan stödjas.

6
Informationsverksamhet m. m.

En
viktig del av TFB:s arbele måste vara uppföljning och sammanslällning av
FoU-resultaien. För att resullalen skall komma lill nyiia krävs också en omfallande
informalion om dessa. TFD:s informafionsverksamhet är för närvarande
eftersatt. Forskning, vars resultat inle sprids och pä ett effektivt sätt görs
tillgänglig för andra forskare och potentiella avnämare är i många avseenden
inte meningsfull. Det är därför enligl min mening nödvändigl atl
informationsverksamheten förslärks. I blickpunkten är härvid inte bara
rapporiverksamheien ulan även anordnandet av konferenser och seminarier för
diskussion om forskningsmetoder, forskningsresultat m. m.

För
avnämare inom olika forskningsområden är det viktigt alt få informalion inte
bara om den forskning som bedrivs i Sverige utan även om resultaten av utländsk
forskning. Sådana resultat är många gånger appli-cerbara även på svenska
förhållanden.

Ell
bra exempel på vad jag här avser är den informationsverksamhet

Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 11

som
bedrivs av KTB. I rapporter som utges löpande lämnar KTB kortfattade
redovisningar av olika undersökningar och försök, såväl svenska som utländska,
som bedrivs inom kolleklivlrafikområdet. Motsvarande redovisningar kan
lämpligen las fram för de olika programgruppernas verksamhetsområden.

Det
är vikligl atl TFB inle bara redovisar nya forskningsrön utan även med lämpliga
intervall sammanställer och redovisar det totala kunskapslägel - även del
internationella - inom beredningens forskningsområden.

En väl fungerande
dokumentationsverksamhet är ytterligare en viktig förutsättning för bällre
forskningsresultat. Ulvecklingen inom transportdokumentationens område har
gått myckel snabbt under senare år, bl.a. vad gäller olika databaser. För att
samordna dokumentationsverksamheten inrättade TFD den Ijuli 1983 en särskild
dokumentalionsnämnd. TFB bör ha ett särskilt ansvar för dokumentationsverksamheten
och fortsätta med den verksamhel som för närvarande bedrivs av TFD. Det är
också viktigl atl en samordning sker med andra insatser inom den velenskapliga
och tekniska informationsförsörjningen, bl. a. vad gäller det förslag om ett
system med ansvarsbibliotek som chefen för utbildningsdepartementet för fram
senare i dag. Jag vill i della sammanhang erinra om förordningen om samråd i
fråga om leknisk och vetenskaplig informalionsförsörjning m.m. (SFS 1979:477).

7
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen dels

1. återkallar
förslagen i prop. 1983/84:100 bil. 8 lill reservationsan

slag fill

Transporlforskningsdelegationen
och Kollektivtrajlkberedning-en för budgelåret 1984/85, dels föreslår riksdagen
alt

2.
godkänna att
transporlforskningsdelegationen och kollektivtrafikberedningen upphör och att
en central myndighet (transport-forskningsberedningen) med uppgifter och
organisation enligt de riktlinjer jag har förordai inrältas den 1 juli 1984,

3.
bemyndiga regeringen att för
chefen för Iransportforskningsbe-redningens kansli inrätta en ordinarie tjänst
med beteckningen p,

4.
lill
Transportforskningsberedningen för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag på 24611 000 kr.,

5.
medge all regeringen bemyndigar
transportforskningsberedningen alt besluta om statligt stöd till forskning och
ulveckling under budgetåren 1985/86 och 1986/87 inom en ram av 12000000 kr.
resp. 8000000 kr.,

Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 12

6.
med ändring av
vad som föresläs i prop. 1983/84: 100 bil. 8 till Kommiitér m.m. under själle
huvudlileln för budgetaret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3 100 000
kr.,

7.
godkänna
atl befintliga reservationer på anslagen Åtgärder jör att jrämja investeringar
och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken,

Transportforskiiingsdelegatioiien och
Kolleklivtrafikberedningen överförs den 1 juli 1984 lill reservationsanslaget
Transportjbrskiiingsbeiedningen.

Prop. 1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikation.sdeparfementct
13

Bilaga 4.1

FoU inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

i det följande lämnas en kortfattad redovisning av alla
departementets myndigheter som antingen utför forskning eller är beställare av
forskning. Riksdagen har förutsatt att regeringen i lämpligt sammanhang
redovisar del FoU-arbete som pågår inom järnvägsområdet. Till följd härav har
redovisningen av SJ:s FoU-verksamhet gjorts mer utföriig än för andra
myndigheter.

Transportforskningsdelegationcn (TFD)

TFD handhar uppgifter som avser initiativ, planläggning,
samordning och stöd i fråga om forskning och utveckling rörande transporter,
trafik och trafiksäkerhet.

Delegationen består av företrädare för irafikverk,
forskning, näringsliv och intresseorganisationer inom Iransportsektorn.
Delegalionen har inrättat Ire rådgivande och beredande expertnämnder med
inriktning mol trafiksäkerhet, Iransporl- och trafikteknik samt transport- och
trafikekonomi.

För budgetåret 1982/83 beviljade TFD lolall 17,6 milj. kr.
till ett drygt sjuttiotal projekl. Av följande tabell framgår hur FoU-medlen
fördelades på transportmedel och viktigare ämnesområden.

TFD-insatser under 1982/83 fördelade på FoU-områden (1 000
kr.)

FoU-om-

Kollektiv-

Gods-

Trnfik-

Energi

Övrigt

Totalt

råden

trafik

transporter

säkerhel

Transport-

planering

980

2 187

—

385

1000

4 5.52

Väg-

transporter

1331

580

3 770

1.148

786

7815

Spårbundna

transporter

-

-

220

150

-

370

Sjö-

transporter

-

1264

145

1 100

2 264

4 773

Flyg-

transporter

-

-

100

-

-

100

Totalt

2 311

4031

4235

2983

4050

17610

TFD har beslutat att under planeringsperioden i första
hand prioritera FoU-insatser inom följande kunskapsområden:

-
samhällsekonomi
och trafikpolitik

-
materialadministration
och godslransporler

-
trafiksäkerhet

Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 14

Dessulom ämnar delegationen göra betydande insatser inom
kunskapsområdena:

-
kollektivtrafik

-
tätortstrafik

-
sjöfart och
hamnar

-
energi

För fördjupade forskningsinsatser inom främsl de prioriterade
områdena begär delegationen en anslagsökning med I milj. kr. per är under den
femåriga planeringsperioden.

Kollektivtrafikberedningen (KTB)

KTB tillkom år 1979 till följd av riksdagens
trafikpolitiska beslut. Denna parlamenlariska beredning har i uppgift atl i
samlade former närmare analysera behovel av nya trafiklösningar på
kolleklivlrafikområdet. KTB skall initiera, följa upp och utvärdera
försöksverksamhet med nya trafiksystem, följa den nationella och
internationella ulvecklingen på områdel och pröva olika utvecklingsåtgärder för
den kollekliva trafikförsörjningen. Arbetsområdet omfattar såväl tätorter som
landsbygden.

Beredningens verksamhet hittills har främsl omfattat
praktiskt inriklade demonstrationsförsök men har även haft inslag av
utvecklingsarbete. För budgetåret 1983/84 har för denna del av verksamheten
anvisals ett anslag på 3,5 milj. kr.

För atl stimulera lill invesleringar i framför allt ny
eller mer utvecklad leknik på områdel har KTB anvisats ell särskill anslag på
40 milj. kr. Anslaget är avsett för bidrag till invesleringar i fasla
anläggningar, fordon och fordonskomponenter saml beställnings-, lednings- och
informationscentraler.

Vägverket (VV)

VV har ett primärt ansvar för tillämpad forskning och
utveckling inom väg- och gatusektorn. Inom del kommunala väghållningsomrädel
begränsas vägverkels seklorsansvar i huvudsak lill forskning rörande del stalskommunala
vägnätet.

Sektorsansvaret innebär att VV initierar och finansierar
forskning hos olika forskningsorgan samt har ett utbyggl konlakl- och
informationsnät med forskningsinstitut, högskolor, universitet och näringsliv.

Vägverkets nuvarande forskningsverksamhel är indelad i
följande områden: Inriklningsplanering med syfte alt ta fram underiag för mäl
och planeringsmodeller, tillståndsbeskrivning med syfte alt mäta vägstandard
och vägtransportslandard saml projeklering, trafikteknik, geoteknik,
byggnadsteknik, slitlagerteknik, broteknik, byggnadsproduktionsleknik och
driftproduktionsteknik.

Prop. 1983/84:107 Bilaga 4
Kommunikationsdepartementet 15

Forskningsplanerna konkretiseras i ett långsikligl
ramprogram, ell treårigt handlingsprogram och ett detaljerat årsprogram. Under
1982 avsatte vägverket ca 27 milj. kr. till teknisk forskning och utveckling.
De medel som används för FoU las ur vägverkets produktionsmedel och har under
senare år i slort följl ulvecklingen hos anslaget för drift av slalliga vägar.

Forskningen
under 1980-talet kommer att inriklas på miijiigheler all effektivisera
nuvarande teknik, men resurser kommer alt satsas även på all ulveckla ny
leknik, nya metoder och nytt material.

Under
resten av 1980-talet bedöms forskningens omfattning och inriklning ej undergå
några större reella förändringar i förhållande till nuvarande verksamhet.
Nytillkommande forskningsverksamhel bedöms ej påverka behovel av resurser i
någon väsentlig grad ulan klaras genom marginella resurskompletteringar och
vidareutbildning av befintliga resurser.

Tranksäkerhetsverkef (TSV)

Trafiksäkerhelsverket är central myndighet för uppgifter
rörande trafikreglering, fordonskontroll, förarutbildning. körkort, bil- och
körkortsregis-Irering, Irafiksäkerhelsinformation och allmänl
trafiksäkerhetsarbele.

TSV
tilldelas särskilda medel för finansiering av materialundersökningar och ulredningar
på irafiksäkerhetsområdel. Verksamheten är enligt TSV:s bedömning i princip
inle alt anse som forskningsverksamhel utan snarast som utredningsverksamhet.

Anslaget för verksamheten var för budgetåret 1982/83 2,4
milj. kr. För 1983/84 och kommande budgetår föreligger enligt TSV ett slort
behov av utredningsverksamhet på fordons-, körkorts- och trafikområdet. Verksamhetens
syfte och karaktär av ulredningar och malerialundersökningar som underiag för
bedömningar och beslut i verkets löpande verksamhel medger emellertid inle
långsiklig planering av det slag som eftersträvas inom egentlig forskning.

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

VTI har till uppgift atl bedriva dels forsknings- och
ulvecklingsarbete främsl avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhel, dels
syslemalisk informations- och dokumentationsverksamhet rörande sådan
verksamhet.

Verksamhelen
är indelad i fem olika program, nämligen trafiksystem, väg, fordon, trafikant-
och myndighelsuppgifter. Verksamheten finansieras dels med bidrag direkt över
statsbudgeten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Den forskning som
ulförs av bidragsmedel används bl.a. för alt höja kunskapsnivån och att utföra
forskning inom områden som bedöms som viktiga, men där uppdragsgivare saknas
eller inte är beredda atl salsa egna resurser.

Under budgetåret 1982/83 disponerade VTI ca 52 milj. kr.
för uppdrags-

Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 16

forskning
och forskning i egen regi. Fördelningen på programmen framgår av följande
tablå.

Program
Egen Fou Uppdrag

_____________________________ kkr__________ kkr.

5 260

6280

8339

92.50

4 167

6 125

2 825

3 650

6 235

-

Trafiksystem

V ä g

Fordon

Trafikant

Myndighetsuppgifter

Totalt 26826 25305

Forskningsverksamheten
i de olika programmen bestäms av särskilda ramprogram som inslitutel upprättar.
Nuvarande ramprogram gäller för perioden 1981 -1985.1 programmet anges de
områden inom vilka institutet - efter samråd med en rad intressenter inom väg-
och trafikområdet -anser det angeläget att verka, oavsett om det gäller egen
FoU eller uppdrag.

Under
den tid programmet hittills gällt har - huvudsakligen inom uppdragsverksamheten
- betydande insatser gjorts inom områdena drift och underhåll, vintertrafik,
energi, trafiken som arbetsmiljö, fordons köregenskaper och vägytans
funktionella egenskaper. Vidare har inom egen FoU stora satsningar gjorts inom
kolleklivlrafikområdet.

Slora
delar av vad som las upp i del nuvarande ramprogrammet beträffande VTLs
forskningsinriktning kommer att återfinnas i del ramprogram som skall gälla för
perioden 1984-1988.

Luftfartsverket

Verkels
forskningsuppgifter avser sådan forskning där verkel självi är engagerat som
uppdragsgivare eller med forskningsstöd. Verket arbetar i flygtransportsektorn,
som i sin tur är en del av transportsektorn. Detta innebär bl.a. atl verket kan
ha ett direkl inlresse av allmän transport-forskning och forskning med speciell
inriklning på flygtransportseklorn utan atl delta tar sig uttryck i verkets
forskningsplanering.

Luflfarlsverkel
sammanställer åriigen en FoU-plan i samband med drifl-budgeleringen. Sedan
vissa posler räknats bort, som enligt normerna för statistiska centralbyråns
FoU-slalislik ej skall medtas, var de beräknade koslnaderna för 1982/83 579000
kr.

Luftfartsverket
saknar underiag för en bedömning av de åriiga förändringarna under
planeringsperioden av verkets engagemang i forskning. Erfarenhetsmässigt kan de
relativa förändringarna från år lill år vara betydande, men genomsnittliga
insatser av ungefär samma omfattning som den för 1982/83 budgeterade kan
belraklas som ett sannolikt utfall för redovisningsperioden.

Prop. 1983/84:107 Bilaga
4 Kommunikationsdepartementet 17

Sjöfartsverket

Inom
sjöfartsverkels driflavdelning förekommer forskning och forskningsfinansiering
i relativt begränsad omfattning. Sjötransportforskning finansieras som regel av
TFD och STU.

Av
driftavdelningen initierad forskning är som regel av tillämpad, användarnära
karakiär på gränsen lill utveckling. Forskning av mera långsiktig art inom
avdelningens område utgörs av vintersjöfartsforskning med anknytning till
isbrytning samt forskning med inriktning mot riskanalyser och sjösäkerhet inom
farledsverksamheten. Budgetåret 1982/83 satsade sjöfartsverket ca 600000 kr.
resp. 250000 kr. på FoU på dessa områden. Avsiklen är atl forskningen inom
dessa områden under perioden 1984/85-1988/89 skall bedrivas i ungefär samma
omfallning som hittills.

Statens
järnvägar (SJ)

Av
1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 8) framgår atl SJ i sill
långsiktiga program för att förbättra verkets ekonomi lägger vikt på en ökad
salsning på forskning och utveckling. Riksdagen har (TU 1982/83:15, rskr 293)
förutsatt att regeringen noga följer frågan och i lämpligt sammanhang
redovisar det forsknings- och ulvecklingsarbete som pågår inom järnvägsområdet
samt vilka eventuella ytteriigare initiativ som regeringen anser erforderliga.
I det följande lämnas med anledning härav en sådan redogörelse.

FoU
på järnvägsområdet har stor betydelse för SJ:s möjligheter att hävda sig i
konkurrensen med andra Iransportgrenar och att bidra till en från samhällels
synpunkt effekliv transportapparat.

Inom
SJ ingår FoU som en integrerad del inom varje fackavdelnings verksamhel. SJ:s
engagemang inom FoU-sektorn grundar sig på företagsekonomiska kriterier.
Merparten av FoU-arbetel är att hänföra till utvecklingsprojekt där industrin
ofta är inkopplad. En del andra drivs i samarbete med högskolor. Den mer
omfattande järnvägstekniska forskningen drivs inom den internationella
järnvägsorganisationen UIC:s forskningsorgan till vars verksamhet SJ bidrar.
Forskning för långsiktig kunskapsuppbyggnad (grundforskning) bedrivs i mycket
ringa omfallning inom SJ.

FoU-verksamhetens
omfattning 1982/83 uppgick lill ca 23 milj. kr. varav 22 milj. kr.
finansierades med SJ:s medel. Den målinriktade (inriktad på specifika
SJ-problem) forskningens del var ca 3 milj. kr. varav ca 1 milj. kr. gick lill
UIC. Till svenska högskolor gick ca 0,5 milj. kr. och reslerande 1.5 milj. kr.
användes dels inom SJ, dels för samarbete med forskare och med induslrin. Av
samhällels (TFD, STU m.fl.) medel till FoU inom transportsektorn gick under
åren 1977-1980 endast 0.2 % till spårbunden trafik.

Den
omorganisaiion som genomförls under 1982/83 medför atl olika
organisationsenheter nu har ett klart resultatansvar för sin verksamhet.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 18

Dessa
enheter kommer alt upprätta långsiktiga planer för erforderiiga FoU-insalser inom
sin verksamhel.

SJ
kommer i framliden också all arbeta mera i systemlermer avseende totala
Irafiklösningar än hittills vilket bl. a. för med sig delvis nya krav på
omfattningen, uppläggningen och genomförandet av FoU-insalserna på
järnvägsområdet.

I
det följande ges exempel på akluella ulvecklingsobjekt.

Gemensamt
för gods och persontrafik pågår eller planeras viklig FoU-verksamhet inom bl.
a. följande områden;

- Bana
och övriga fasta anläggningar

Utveckling av datorställverk

Utveckling
av arbetsmaskiner och arbetsmetoder Kartdokumentation av bangårdar Prov med
nyutvecklad rangerbroms Långtidshållfasthet hos betongsliprar och befästningar
Spännarmering av betongsliprar Maskinell spåriägesvärdering Fiberoptisk
kommunikation Informationssystem

- Fordon

Hydroslalisk
kraftöverföring på järnvägsfordon

Gångdynamiska
beräkningar

Negativa
effekter på lågpassagerare p. g. a. vagnarnas impulsrörelser

Simuleringsmodeller
för samverkan fordon-bana

- Planeringsmodeller

Metoder
för dimensionering och utformning av godslägplan Matematiska metoder för
optimal fördelning av lomma vagnar och container

Dalorbaserad
modell för utvärdering av alternativa Irafikupplägg med avseende på
restidsförändringar, lurtäthetsförändringar saml direktvagns- alternativt
lågbylestrafikering.

SJ
arbelar hårt för all kunna uppfylla rimliga kvalitetskrav (punktlighet, färre
skador på malerielen, snabba besked om trafikstörningar, etc). Tåg-föringen
följs sä att man kan se var bristerna finns. Del har t.ex. lett till alt korla
mölesspår nu förlängs. Informationsfunktionen har förstärkts, och
informationsinsatser i form av bildskärmar, bättre platlformsskyltning m.m.
genomförs. Ulvecklingen i dessa avseenden har krävt och kräver belydande
FoU-insalser.

När
del gäller godstiafikcn fortsätter SJ kundanpassa transportkvaliteten i olika
avseenden samt åstadkomma förbättrat utnyttjande av godstrafikens resurser i
vagnar och anläggningar. Bland FoU-objekten kan nämnas del nya systemet för
styckegodstransporter beroende på samlaslning av gods med krav på hög
Iransporistandard. Merparten av godset kan direkt-transporteras i s. k.
C-samcontainer från kund till kund. Största vikt ägnas

Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 19

kombinationslekniken
mellan järnväg och bil. Systemet som utvecklas i samverkan mellan SJ och
Svelast är ett exempel på samverkan inom FoU-området mellan SJ och dess
dotterbolag.

Ett annat exempel på
utveckling av transportsystem inom godslrafiken är kombiirafiken som innebär
alt trailer, container och växelflak iranspor-leras med järnväg den längre
delen av transportsträckan och med bil den kortare anslulningsstäckan.
Ytteriigare ett exempel är den s. k. maxilådan som är en speciell vagnskorg som
är monterad på en containervagn. Maxilådan kombinerar vagnsunderredets långa
ekonomiska livslängd med kundanpassade vagnskorgar för transporter med
begränsad varaktighet. Efter utveckling i samarbete med SJ investerar kunder i
isolerade maxilå-dor för transport av livsmedel. Maxilådor för andra godsslag
är under ulveckling. Ulvecklingen sker i samarbete med ett annat av SJ:s
dotterbolag, AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE).

Specialvagnar för viss typ
av gods eller bestämd kund ulvecklas i samarbete med kunder och tillverkare.
Ett exempel pä en avancerad special vagn är den nya kolvagnen som är försedd
med isolering och uppvärmning för all säkerställa kolleverenser även under
extrema vinterförhållanden.

Slölmälare av elektronisk
typ har utvecklats för alt bättre kunna övervaka vilka påkänningar som godset
utsätts för. Resultatet kommer att ligga till grund för utveckling av
förpackningar och nya lastförstängningsmedel och får också inverkan på
rangertekniken, utveckling av vagnar m. m. SJ:s nya containervagnar är försedda
med s.k. längslagig slötinrältning dvs. ett buffertarrangemang som kan ta upp
stora stötkrafler utan atl godset skadas.

Datorhjälpmedel
utvecklas för regislrering och fördelning av vagnar för all bättre utnyttja
vagnparken. En ökad datoranvändning för uppföljning och planering av
godstransporterna kommer att bidra till större flexibilitet och bällre
transportkvalitet. Dokumentlösa iransporler utvecklas för att ersätta
fraktsedelsdokumenlet med en överföring av motsvarande data direkl mellan
kundens och SJ:s datorer. Fördelarna är snabbare och säkrare informalion och
minskad pappershantering.

Planeringen
inom ett järnvägsföretag är ett projekt som pägår vid Tekniska högskolan i
Linköping. Det skall ligga till grund för fortsatt forskning inom intressanta
delområden. För alt utvidga kontakterna mellan forskare vid högskolorna och SJ
finns i Linköping en adjungerad professor i järn-vägsleknik.

När
det gäller persontransporter är det viktigt att utveckla nya lågprodukter så
all de blir speciellt anpassade för olika resbehov.

Förortslrafiken
i Stockholm, Göteborg och Skåne förbättras med nya motorvagnar som konslruerals
specielli med tanke på driftsäkerhet under svåra vinterförhållanden. Tågen
levereras från ASEA där större delen av utvecklingsarbetet utförts.

Frågan
om hur det framtida lagsystemet vid sidan av ell snabbtågssys-

prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 20

tem
skall se ut utreds f. n. inom SJ. Förutom planering av ett trafikprogram medför
detta ett utvecklingsarbete på en rad områden när det gäller fordonens
driftformer. Konceptet för framlidens tågsystem beräknas bli färdigt inom kort.
Därefter blir det aktuellt att ta itu med frågor om konstruktion av fordon, bl.
a. förutsättningarna för framtida beställning av motorvagnar hos den svenska
induslrin.

Statens
geotekniska institut (SGI)

SGI
är central förvaltningsmyndighet för geotekniska ärenden. Institutet verkar för
ändamålsenlig användning av geotekniken i byggprocessens alla led för atl
åstadkomma bättre teknik, ekonomi och säkerhet i planering, byggande och
underhåll. För atl uppfylla denna målsättning arbetar institutet inom följande
program: forskning, information; konsultation och skred-fariiga områden. SGLs
primära uppgift är all vara ett forskningsinstitut.

Geoteknik behandlar jords
och bergs lekniska egenskaper och tillämpningen vid anläggnings- och
byggnadsverksamhet. På senare år har geotekniken fått ett ökande
verksamhetsområde. Exempel härpå är deponering av riskavfall, energilagring i
mark, radon och fukt i byggnader saml bedömning av områdens skredfarlighet.

SGI satsade budgetåret
1982/83 ca 7 milj. kr. på geoleknisk forskning varav ca 4 milj. kr. på egen
FoU. Det totala beloppet fördelades på följande områden

- anläggningar
(vägar, broar, hamnar etc)

-
byggnader
(grundläggningsteknik, grundförslärkningar etc.)

-
fysisk planering
(markanvändning)

-
laboratorieverksamhet

-
fält- och mätverksamhel
(borrning, jordrörelser)

- skredverksamhet

Generellt
gäller, enligt de analyser SGI gjort, all den geotekniska forskningen för
perioden 1984/85-1988/89 inte kommer alt förändras i större grad.

Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

SMHI
är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och
oceanografiska ärenden. SMHI ulför undersökningar och utredningar på uppdrag
av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver också tillämpad forskning och
utveckling.

Inom
institutet finns fyra avdelningar, nämligen den meteorologiska avdelningen, den
hydrologiska och oceanografiska avdelningen, den tekniska avdelningen och den
administrativa avdelningen.

SMHLs
FoU finansieras dels genom allmänna medel över statsbudgeten dels via
forskningsrådsmedel eller uppdragsmedel från andra FoU-finan-

Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 21

siärer.
I huvudsak är SMHLs verksamheisområden avnämare av FoU-re-sullaten. I vissa
fall utförs FoU-insalserna huvudsakligen på uppdrag av forskningsråden. SMHI
utför också delar av projekl som planeras och finansieras ay externa
uppdragsgivare,

SMHI anslog totalt 5,3
milj. kr. för forskning och ulveckling vid SMHI under budgetåret 1982/83. I
denna summa jngår inte den forskning som utförs vid SMHI men som planeras och
finansieras av externa uppdragsgivare. Forskningsmedlen är fördelade på
meteorologi med 3,0, på hydrologi med 1,2 och på oceanografi med 1,1 milj. kr.

SMHLs FoU-resurser
utnyttjas för all anpassa de olika verksamheterna lill nya eller förändrade
behov hos avnämarna saml för all ralionalisera produktionen. SMHI ser FoU som
ett av sina viktigaste instrument för verksamhetsförändringar.

Allmänt sett går
utvecklingen mot allt mer datoriserade informationssystem. En stor del av
SMHLs FoU-resurser kommer under 1980-talet att inriktas mot en sådan
ulveckling.

Televerket

Televerket
ska'! verka för alt samhällels och enskildas behov av telekommunikationer
tillgodoses. Verket svarar därvid för anläggning, drift och underhåll av de
statliga teleanläggningar som är underställda verket.

Televerket
har en central roll inom lelesektorn, som enligt televerket rimmar väl med ett
sekloriellt forskningsansvar enligl redovisningen i prop. 1981/82:106, Verkel
är berett i princip all la på sig ett sådanl ansvar men anser del samtidigt
ulomordenlligl angelägel all finna former härför som överensstämmer med
televerkets uppgifter som affärsdrivande verk. Härvid måste uppmärksammas atl
televerket finansierar nästan hela sin verksamhet med egna inläkler och att
televerket på många områden arbetar i konkurrens med andra förelag.

En
avsikt med televerkets nuvarande forskningsverksamhel är all upprätthålla en ständig
kunskapsuppbyggnad på viktiga områden varav vissa nu utvecklas explosionsartat.

Slora
och för televerket och svensk teleindusiri myckel betydelsefulla FoU-insaiser
på telekommunikationens område görs på Ellemiel, del av televerket och l-M
Ericsson samägda utvecklingsbolaget.

Televerket
har framhållit svårigheten atl skilja pä innebörden i begreppen forskning
resp. utveckling.

Budgetåret
1982/83 uppgick televerkets lotala forskningsverksamhel i sträng bemärkelse
till 4,9 milj. kr. medan FoU-insatserna totalt uppgick till 177 milj. kr. Ca 95
% av de renodlade forskningsinsatserna ulgör långsiklig kunskapsuppbyggande
forskning. Forskningen utförs dels i egen regi, dels i form av uppdrag till
forskningsinstitutioner m. fl.

Televerket
anser att det finns behov av ökade forskningsinsatser inom

Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 22

televerkets
sektoriella ansvarsområde under femårsperioden 1984/85-1988/89. Insatsökningen
har, uttryckt i I 000-tal kr., beräknats Ull 1950 1984/85, 900 1985/86, 850
1986/87, 750 1987/88 och 900 1988/89.

En insats på ca 4 milj.
kr./år beräknas atl från televerket kunna tillföras ett LSI-design center inom
STU:s mikroelektronikprogram för FoU under den kommande femårsperioden. Hälften
uppskallas gälla forskningsdelen.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 23

Innehållsförteckning

Inledning
........................................................... ... 1

Föredragandens
överväganden

1
Bakgrund ...................................................... ... 2

2
Trafiksäkerhetsprofessuren vid
Chalmers tekniska högskola 3

3
Samordnad transportforskning ........................... 4

3.1
Ny myndighet ............................................. 4

3.2
Samordnade resursinsalser ........................... 6

4
Transporlforskningens
inriklning och bedrivande ...... 8

5
Krav pä forskarkompetens ................................ 9

6
Informationsverksamhet m.m............................... 10

7
Hemslällan........................................................ 11

Bilaga
4.1 FoU inom kommunikationsdepartementets verksam

hetsområde ........................................ 13

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet I

BUaga5

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-00-00

Föredragande: statsråden Ingvar Carlsson, Hjelm-Wallén och
Göransson.

Anmälan till proposition om forskning

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet
Hjelm-Wallén, anför.

Inledning

Utbildningsdepartementet svarar budgetåret 1983/84 för i
det närmasle en tredjedel av de statliga utgifterna för forskning och
ulvecklingsarbete (FoU). Den hell dominerande delen av insalserna hänför sig
till högskolan och forskningsrådsorganisationen. Anslagen till dessa ändamål
uppgår innevarande budgelår lill ca 2,3 miljarder kr. Medel för FoU finns dock
även inom bl.a. kulturområdet och skolväsendel.

Statsrådet Ingvar Carlsson har i sin allmänna inledning
redovisat de övergripande ställningstaganden som ligger till grund för
förslagen ocksä inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Jag hänvisar
lill denna som en bakgrund för de förslag som presenleras i det följande.
Därvid behandlas för överblickeris och sammanhangels skull åtskilliga frågor i
vilka del ankommer på regeringen eller berörda myndigheler atl beslula.

Högskolans och forskningsrådens roll i forskningspolitiken

Enligl högskolelagen skall inom högskolan bedrivas
ulbiidning, forskning och utvecklingsarbete. Forskningen inom högskolan skall
syfta lill all vinna ytterligare kunskaper och till alt finna vetenskaplig
grund för utbildning och annan verksamhel.

Utvecklingsarbetet inom högskolan skall syfta lill alt
främja ulveckling-. en inom sådana områden, av konstnärlig eller annan
karakiär, som berörs av ulbildningen och forskningen.

Högskolan svarar även för forskarutbildning.

Till verksamheten inom högskolan hör också all sprida
kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas om
vilka I
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 2

erfarenheter
och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfarenheter och kunskaper kan
tillämpas.

Högskoleenheter
med fasla forskningsresurser finns pä sju orter: Stockholm, Uppsala,
Linköping, Lund, Göteborg, Umeå och Luleå. Inom utbildningsdepartementets
område finns sammanlagl elva sådana enheler, nämligen universiteten i
Slockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göleborg och Umeå, lekniska högskolan i
Slockholm, karolinska institutet, Chalmers lekniska högskola, högskolan i Luleå
och högskolan för lärarutbildning i Slockholm. Vidare finns vid konsthögskolan
och musikhögskolan i Stockholm vissa fasta resurser för konstnärligt
utvecklingsarbete.

Kostnaderna
för den fasla forskningsorganisationen inom utbildningsdeparlementels område
bestrids ur fakullelsanslagen. Innevarande budgetår uppgår dessa anslag till
sammanlagl ca 1,5 miljarder kr. koslnader för lokaler bestrids från ett
särskill anslag. Kostnaderna för byggnader,'inredning och utrustning för
forskningsorganisationen beslrids ur särskilda koslnadsramar.

Utöver
de medel för forskningsverksamheten som på detta sätt permanent anvisas lill
högskolan fär denna också projeklbundna medel för grundläggande forskning.
Dessa medel anvisas främsl över anslagen lill forskningsråden. Forskningsrådens
främsta uppgift är att främja vetenskapligt belydelsefull forskning.
Forskningsråden skall även uppmärksamma behovet av forskning inom områden som
är angelägna från samhällels synpunkl. Forskningsråden skall vidare verka för
all informalion om forskning och forskningsresultat sprids.

Forskningsråden
inom utbildningsdeparlementels verksamhetsområde är tre:
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), medicinska
forskningsrådet (MFR) och nalurvelenskapliga forskningsrådet (NFR).

Vid
sidan av forskningsråden finns forskningsrådsnämnden (FRN) som har till
huvuduppgift alt la inilialiv lill och slödja forskning främsl inom områden som
är angelägna från samhällels synpunkl. FRN har ell särskill ansvar för
forskningsinformation. Vidare svarar FRN för fördelning av medel för dyrbar
velenskaplig utrustning. Anslagen lill forskningsråden och FRN uppgår
innevarande budgelår till ca 620 milj.kr. För dyrbar velenskaplig utrustning
har för detta budgelår anvisals 65,3 milj. kr.

Högskolan
spelar en cenlral roll även när det gäller forskning som finansieras av ell
slort anlal sektorsorgan. Högskolan anlitas också i växande omfattning för
forskningsuppdrag från förelag m. fl.

Högskolans
forskning och forskarutbildning är grundläggande för landels samlade forskningsverksamhet
och dess ulveckling.

Utvärderingar
av forskning, som på regeringens uppdrag gjorts av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), FRN och forskningsråden inom utbildningsdepartementets
område, visar all den svenska forskningen inom många områden ligger pä en hög
nivå. Dessa utvärderingar kommer all redovisas och kommenteras i del följande.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 3

Del
är nödvändigt atl en hög kvalitet på forskningen kan bibehållas och ytterligare
förbättras. Här spelar rekryteringen och ulbildningen av forskare en slor
roll. Likaså har de internationella kontakterna stor belydelse. Skall svensk
högskoleforskning trots sin relafivt begränsade volym kunna spela en fortsalt
viklig roll måste del internationella perspektivet vara vägledande. Alt skapa
en god forskningsmiljö är också utomordentligt väsenlligl. Detta är en
angelägenhet för myndigheterna på samlliga nivåer inom högskoleorganisationen.
Jag ålerkommer lill dessa frågor i det följande.

Resurser
för högskolan och forskningsrådsorganisationen under budgetåren 1984/85-1986/87
m. m.

Som
statsrådet Ingvar Carlsson tidigare framhållit är satsning på forskning i
nuvarande ekonomiska situation viktig. Av särskild belydelse är förstärkningar
till den grundläggande forskningen och ulbiidning av nya forskargenerationer
som högskoleenheter och forskningsråd svarar för. De förslag som statsråden
Ingvar Carisson och Göransson och jag kommer atl lägga fram i det följande
innebär för budgetåret 1984/85 en sammanlagd medelsförstärkning, utöver
kompensation för löne- och prisökningar, med 110 milj. kr. för forskning och
forskarutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Forskningsrådens
anslag ökar med drygt 28 milj. kr. Därutöver ökar de särskilda medlen för
dyrbar vetenskaplig utrustning med 10 milj. kr.

En
förstärkning av högskolans basresurser görs med ca 26 milj.kr. Huvuddelen -
minst tre fjärdedelar av della belopp - skall användas lill nya forskartjänster
på mellannivå. Basresursförslärkningen är avsedd alt möta högskolans egna, i
första hand inomvelenskapligt motiverade behov. Många seklorsmyndigheler har
fört fram önskemål om förstärkningar av skilda slag inom högskolan. Som
framhållits av statsrådet Ingvar Carisson i inledningen måste sådana
förstärkningar komma lill slånd genom atl sektorsmyndigheter och andra organ
lar ett slörre ansvar för den långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom sina resp.
områden.

Jag
har bedömt ytterligare mellantjänster som mer angelägna än nya tjänster som
professor. Antalet nya professurer som föresläs är därför begränsat. Nya
Ijänsler som professor föreslås inom följande ämnesområden: musikvelenskap,
statsvetenskap, adminislraliv databehandling (ADB), medicinsk
miljögiflsforskning, oorganisk kemi, oceanografi, särskill marin systemanalys,
miljö- och naturtesursinformation, keramleknologi med pulvermetallurgi,
mullivarial statistisk analys samt den kondenserade materiens teori saml inom
temat teknik och social förändring. Ulöver dessa forskningstjänsier föreslås
tvä professurer inom områdel för konstnäriigt utvecklingsarbete, nämligen i
fotografi och i pianospelning.

Som
en del i det nationella mikroeleklronikprogrammet föreslås 16 milj. kr. fill
grundforskning inom halvledarfysik.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 4

Forskningen
inom bioteknik' och toxikologi föreslås få en särskild förslärkning av
resurserna med sammanlagl 5 milj. kr.

Särskilda
medel — 4,5 milj. kr. — föreslås för vissa internationaliserings-åtgärder.

Huvuddelen
av resursförstärkningarna hänför sig lill de nalurvelenskapliga, medicinska
och lekniska forskningsområdena. Betydande ökningar föreslås dock också för
humaniora och samhällsvelenskap.

Högskolan och
forskningsrädsorganisalionen inom utbildningsdeparlemenlets område kommer med
de föreslagna förstärkningarna alt budgetåret 1984/85 för forskning och
forskarutbildning disponera sammanlagl 2500 milj.kr. Någon besparing enligt del
s.k. huvudförslagel skall inle göras i fråga om resurserna för forskning och
forskarutbildning inom högskolan undet budgelåret 1984/85 och de därpå närmasl
följande tvä budgetåren. Däremot bör en förnyelse av dessa verksamheter ske
genom omfördelningar inom ramen för befintliga resurser i moisvarande omfattning.
Jag avser alt i annat sammanhang återkomma till frågan om möjligheterna att
förenkla formerna för anslagsframslällning när det gäller högskolans forskning
och forskarutbildning. Möjligheterna bör också prövas att införa ett system där
anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning inte
behöver inlämnas varje år.

Statsrådet Ingvar Carlsson
kommer i del följande all föreslå ireårsramar för anslagen lill
forskningsrädsorganisalionen inom utbildningsdepartementets område.

Till hög kvalilel pä
högskolans forskning bidrar givelvis också en förnuftig användning av
högskolans resurser lotall sett. Inom utbildningsdepartementet studeras f.n. i
nära samverkan med högskolemyndigheterna vissa frågor rörande
resursanvändningen inom högskolan. Jag har redogjort för denna verksamhel i
årels budgetproposifion (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 27).

En
fråga som anmäler sig i detta sammanhang är den om ansvarsfördelning inom
högskolan när del gäller forskning och forskarutbildning. Jag erinrar om atl
jag berörde denna fråga från den grundläggande utbildningens utgångspunkter i
budgetpropositionen (s. 28).

Del är inle möjligt för
ett litet land som Sverige all ha omfallande och högtstående verksamhel inom
alla discipliner vid alla berörda högskoleenheter. Redan idag är det så alt
vissa specialiteter bara finns på en eller ell par högskoleorter. Om vi skall
utnyttja våra resurser på bästa sätt och bevara livskraftiga forskningsmiljöer
inom.så många discipliner som möjligt är del nödvändigl att mer systematiskt
än hittills försöka åstadkomma någon form av ansvarsfördelning mellan
högskoleenheter med avseende på forskning och forskarutbildning.

Självfallel kan en
ansvarsfördelning aldrig genomföras så långl alt alla ämnen bara finns
företrädda pä ett eller ell fätal ställen i landet. Många ämnen är sä
grundläggande och har en så stor verksamhetsvolym all de

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 5

naluriigl bör och skall finnas på alla de orter där del
finns forskningsorganisalion inom berörd fakultet. När det gäller alt
åstadkomma en ansvarsfördelning med avseende på de ämnen som inle hör till
denna kategori måste givetvis en rad faklorer vägas in. Hänsyn måsle las till
bl. a. olika ämnens inbördes sammanhang, vilka resurser — personella och andra
— som finns pä olika orter samt till behoven i fråga om den grundläggande
utbildningens inriktning och omfallning.

Strävan atl få en ändamålsenlig profilering av olika
högskoleenheters verksamhet måsle givetvis i princip förverkligas pä del
nationella planet och således beröra samtliga högskoleenheter med fasla
forskningsresurser. Det ankommer på UHÄ atl pröva möjligheterna till
arbetsfördelning inom högskolan och, i de fall beslut av regering och riksdag
fordras, lägga fram förslag till sådana. Jag vill särskilt framhålla vikten av
alt hithörande frågor prövas noga där det finns tvä eller flera högskoleenheter
inom ett begränsat geografiskt avstånd från varandra. Möjligheterna till en
mer systematisk arbetsfördelning mellan högskoleenheterna i
Stockholm-Uppsalaområdet, innefattande också Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU), bör enligl min mening här särskilt uppmärksammas. Jag avser all i annal
sammanhang föreslå regeringen atl uppdra åt UHÄ att i samverkan med berörda
högskolemyndigheter samt forskningsråden ulforma en planering för en sådan
fördelning. Jag har i denna fråga samråll med chefen för jordbruksdepartementet.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Vissa prioriterade områden

Genom beslut av regering och riksdag med anledning av
proposilionen 1981/82: 106 om forskning m.m. (UbU 37, rskr 397) våren 1982
angavs vissa prioriterade forskningsområden. Dessa områden var följande:

-
Forskning som
är en förutsättning för och konsekvens av den starka nationella salsningen på
leknisk utveckling.

-
Forskning som
avser viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet.

-
Forskning som
kan belysa ekologiska samband och de faktorer som förändrar dessa.

-
Insalser för en
allmän volym- och kompetenshöjning inom det samhälls-vetenskapligl-humanisliska
området.

-
Forskning som
avser den offentliga sektorn, dess styrning, ekonomi och förändring.

-
Forskning som
avser kulturyttringar och kulturfrågor med slrävan efter samlade större
satsningar.

-
Forskning som
avser livsmedelsområdet

-
Jämslälldhetsforskning.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 6

Vissa myndigheter - i huvudsak forskningsråden inom
utbildningsdepartementets område - har fått i uppdrag atl ansvara för
utveckling av dessa områden. I budgetpropositionen för budgetåret 1983/84
föreslogs sammanlagl 10 milj. kr. för slöd lill prioriterade områden. Berörda
myndigheter har föreslagil särskilda förstärkningar lill dessa områden också
inför ■ budgetåret 1984/85.

Jag har lidigare i min inledning framhållit all dessa
priorileringar bör verka långsiktigt. Några ändringar föreslås därför inte.

Jag ulgår från att berörda myndigheter svarar för fortsalt
slöd lill de prioriterade områdena. Jag vill samtidigt erinra om vad jag anför
i inledningen om kvalitetskriterier som urvalsgrund vid fördelning av
forskningsmedel.

Utvärdering av forskning

Forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde har enligl sin instruktion i uppgift bl.a. att göra
utvärderingar av den forskning de finansierar.

I 1982 års proposition om forskning m.m. redovisades
resultaten av utvärderingar av svensk forskning som hade gjorts inom resp.
forskningsråds verksamhetsområde. I propositionen betonades angelägenheten av
atl forskningsråden regelbundet redovisar resultaten av de utvärderingar som
görs inom deras verksamhetsområden. Det förordades därför all en ny samlad
redovisning skulle göras.

Råden, FRN och UHÄ har haft i uppdrag att redovisa sådana
utvärderingar.

Humanistisk-samhäUsvetenskapUga forskningsrådet

HSFR framhåller inledningsvis de svårigheter som är
förknippade med utvärderingar inom HSFR: s verksamhetsområde. Del gäller bl.a.
möjligheterna att engagera personer som har såväl nödvändig överblick och tid
alt avsätta som — ifråga om utländska forskare - tillräckliga insikler i
svenska språket. De pågående utvärderingsprojekten torde, enligl HSFR, vara att
betrakta som en försöksverksamhel. Erfarenheterna härav kommer atl ligga lill
grund för en konlinueriigt fungerande utvärdering.

HSFR anger flera utvärderingsprojekt vilka rådel initierat
men där resultaten väntas föreligga först under år 1984. Del gäller forskning
rörande svensk samhällsorganisation, svensk skatterättslig forskning,
miljöhislo-risk forskning - i samarbele med NFR - och uivärdering av den av
HSFR inrättade Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst (SSD). Rådet har angett
att man utnyttjar utländska forskare i del första och tredje utvärderingsprojektet.

Vidare har HSFR företagit en invenlering av
beteendevelenskaplig forskning, dvs. av vad som producerats inom sociologi,
social- och kultur-antropologi, psykologi och pedagogik under åren 1970-1980.
Denna inven-

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 7

tering utgör ell första steg i en kommande internationell
utvärdering av beteendevelenskaplig forskning.

Medicinska forskningsrådet

Inför 1982 års proposition om forskning m. m. redovisade
MFR bl. a. en analys av publiceringen av resultaten av MFR-slödd forskning.
Analysen visade alt ungefär 70 % av publikationerna återfanns i
icke-skandinaviska tidskrifter med väl utbyggda system med bedömning av
utomslående med hög velenskaplig kompelens (refereesystem). Merparten av
reslerande publikationer återfanns i de skandinaviska vetenskapliga tidskrifter
vilka dels har refereesystem, dels har omfattande internationell spridning.
Enligl MFR: s uppfattning ulgjorde publikalionsmönstret en mycket belydelsefull
utvärdering. Därför ansågs inte någol behov av alt anlita utländsk sakkunskap
på annal sätt föreligga. MFR anser, enligl nu föreliggande uppdragsredovisning,
fortfarande publiceringsmönslret vara den viktigaste formen av internationell
utvärdering. Publiceringsmönstrel har inle väsentligt förändrats sedan MFR: s
förra redovisning.

MFR
redovisar vissa internationella undersökningar och analyser, bl. a. en
cileringssludie gjord av Institute for Scientific Information i Philadel-phia.
Studien visar att något mindre än 5 % av huvudmännen för pågående MFR-projekt
är bland de mesl citerade forskarna i världen. En jämförelse med USA visar att
av den av National Inslilules of Health (NIH) stödda forskningen uppbärs 3 % av
anslagen av de mest citerade forskarna; dvs. en något lägre andel än för
Sverige. Studierna gäller biomedicinsk forskning.

Inom NIH
har vissa utvärderingar gjorts, bl. a. en som visar all 80 % av samlliga
svenska sökande erhållit ett NIH-slipendium. Genomsnillet ligger på 59 %. MFR
nämner att Sverige är klarl "övertepresenteral" i ell antal andra
NIH-program. MFR anser atl en naturlig slutsats av detta är all, eftersom
resurserna kommer från icke-svenska källor, svenska medicinska forskare
bedriver forskning av internationellt hög klass.

MFR har
också låtit tre sakkunniga utanför Sverige granska MFR: s inilialivverksamhet
inom hälso- och sjukvårdsforskning. Skälet till detta är dels alt nägon
internationell publiceringstradilion ännu inte utvecklats inom området, dels
alt en hel del av iniliafivverksamhelen har avsell melodöversikter,
litteraturgenomgångar m. m. vilka primärt publicerats på svenska.

Nat urvetenskapUga forskningsrådet

NFR redovisade inför 1982 års proposition om forskning m.
m. en utförlig rappori om internationella utvärderingar av forskningsprojekt
inom NFR: s verksamhetsområde under perioden 1977 - 1980. En redovisning av
NFR:s utvärderingsverksamhet ålerfinns i prop. 1981/82: 106 (s. 37-38).

Frop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 8

NFR: s utvärderingsverksamhet har därefter fortgått och
ulvecklals vidare från de grunder som då var gällande. Under perioden från
januari 1981 till oklober 1983 har ylleriigare 12 projektområden ulvärderals
och sammanlagl 55 ufiändska forskare har deltagit i detta arbele.

I ett antal fall där ett forskningsområde förutom NFR har
ylleriigare finansiär har ulvärderingen skett i samråd med denna. Dessa
utvärderingar har därmed kommit atl ge en mer heltäckande bild av den inom
området pågående forskningen.

Erfarenhelerna av de utvärderingar som NFR nu redogör för
stämmer väl med vad som lidigare framkommit. De goda vitsord som'den av NFR
stödda forskningen tidigare fält står sig alltjämt.

F.n. utvärderas ytterligare sju projektområden och NFR
beräknar att hela dess forskningsstödjande verksamhet inom något år i alll
väsenlligl kommer att vara granskad av utländsk expertis.

Statens delegation för rymdverksamhet

Under budgetåret 1982/83 har två utvärderingar av
rymdforskningsverksamheten genomförts. Dels har statens delegation för
rymdverksamhet (DFR) i egen regi låtit utvärdera materialforskningsprogrammet,
dels har DFR tillsammans med NFR och nämnden för energiproduklionsforskning
låtit utvärdera geokosmo- och plasmafysiken. Utvärderingarna har följt de av
NFR utarbetade procedurerna med inlernalionella experter som både tagit del av
skriftliga redovisningar och gjort besök hos grupperna.

Omdömet om arbelel inom malerialforskningsgrupperna är
lillfredsslällande (good — very good) medan arbetet inom ett flerlal projekt
inom rymdforskningsgrupperna bedöms vara av högsla velenskapliga kyalitet
(excellent).

Forskningsrådsnämnden

FRN redovisar en uivärdering av FRN: s allmänna inriktning
och dess roll i det svenska FoU-syslemel. Vidare redovisar FRN en uivärdering
av programmet kemiska hälsorisker, en utvärdering av den forskning som stöds
inom ramen för kommitléns (tidigare delegationen) för folkrörelseforskning
verksamhet samt en bedömning av kommitténs (tidigare delegalionen) för
långsiklsmoliverad forskning hela verksamhel. Utvärderingarna har till slörsla
delen utförts av nordiska experter.

Utvärderingen av FRN: s allmänna inriktning och dess roll
i del svenska FoU-syslemet behandlas i det följande under avsnittet
Forskningsrådsnämndens roll.

Syftet med utvärderingarna av folkrörelseforskningen, den
långsiktsmo-tiverade forskningen och programmel kemiska hälsorisker var all fä
en uppfallning om kvalilet och inriklning inom tre olika forskningsområden.

Gemensamt för samtliga utvärderingar är den i grunden
positiva inställningen lill de mål som gäller för FRN eller de speciella
områden som

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 9

utvärderats. Den kritik som uttryckts gäller ofta all
vissa ansatser inte kunnat drivas längre eller med tillräcklig kraft och
snabbhet. Genomgående hävdar ulvärderarna atl verksamheten i flera fall är
unik och inle rimligen kommil lill stånd ulan de initiativ som tagits inom
FRN-organisa-tionen.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

Utvärdering inom högskolan

UHÄ har haft i uppdrag att redovisa resullal av
utvärderingar av den forskning som bedrivs inom högskolan.

För att få en uppfallning om förekomsten av mer
systematiserade forskningsulvärderingar inom högskolan och sektorsorganen har
UHÄ låtit göra en mindre karlläggning. Intervjuer har genomförls med dekaner
inom humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk och
malematisk-na-turvelenskaplig fakultet vid några högskoleenheter, med vissa
rektorsämbeten, forskningsansvariga vid vissa seklorsorgan, samt med bl. a.
företrädare för HSFR och NFR.

UHÄ har också redovisal en genomgång av viss akluell
litteratur, såväl svensk som utländsk, på forskningsutvärderingens område.

Enligl UHÄ framgår det av den gjorda kartläggningen inom
fyra fakulteter atl del inle där över huvud laget förekommer någon heltäckande
nationell forskningsutvärdering disciplinvis. Kartläggningen har enligl UHÄ
emellertid på ell intressant sätt belyst såväl dagslägel vad gäller
forskningsutvärdering som de olika företrädarnas tveksamhet och skepsis resp.
aspirationer och planer. UHÄ ser den gjorda karlläggningen som inledningen lill
en period av mer samlade ansträngningar att finna lämpliga former för
kvalitetsgranskning i svensk forskning. UHÄ nämner också atl ett projekl
startat inom UHÄ — Kvalitet i högskolan genom vilkel UHÄ bl.a. vill bidra lill
att finna en ändamålsenlig rollfördelning i utvärderingsarbetet samt
tillförlitliga och meningsfulla former för forskningsulvärde-ring.

Enligt UHÄ bör forskningsulvärdering i högskolan ses i två
perspekliv, nämligen den enskilda disciplinens resp. fakultetens eller
fakullelsnämn-dens. Del som i svensk forskning närmast liknar utvärdering av
detta slag är forskningsrådens granskningar. Inom del
malematisk-naturvelenskap-liga områdel är del relalivi många discipliner som
genom NFR: s utvärderingar blir förhållandevis väl täckta. Vid intervjuerna betonades
också från företrädare för medicinsk fakultet atl det medicinska
forskarsamhällets egen kvalitetsgranskning fungeral tillfredsställande och all
man där var obenägen atl ändra formen för utvärderingar.

UHÄ anser också all de utvärderingar som inom vissa
områden redan görs i forskningsrådens regi, med förhållandevis små förändringar
i proce-

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 10

dur
och med mycket begränsade koslnadsökningar, skulle kunna ulvidgas och vara lill
vägledning för statsmakterna i forskningspoliiiska överväganden.

Fakulletsnämnderna
har, som ett led i sin forskningsplanering och inför beslut om
medelstilldelning, en uppgift att utvärdera den information som institutionerna
levererar om den egna fors4<ningen. UHÄ: s kartläggning visar att denna
gransknings- och utvärderingsfunklion sker med varierande grad av systematik.
Längst härvidlag förefaller, enligl UHÄ, medicinska fakultelsnämnden vid
karolinska institutet (Kl) ha kommit. Institutionerna där anmodas, som underlag
för det inierna budgetarbetet, att lämna informalion om såväl tillgängliga
resurser av olika slag som under året ulförda prestationer när del gäller
forskning.

UHÄ:
s kartläggning av ell begränsat antal sektorsorgan visar att genomförda
forskningsutvärderingars form och omfattning varierar. UHÄ framhåller all vissa
seklorsorgan, ofta i anslutning till atl långsiklig forskning i ökad
omfallning prioriterats, har ulvecklat intressanta och lill synes effektiva
metoder för forskningsulvärdering. Dessa bör enligl UHÄ också kunna nyttiggöras
inom högskolan.

UHÄ:
s karlläggning av forskningsulvärderingar och diskussioner med företrädare för
olika forskningsinstitutioner inom och utom den svenska högskolan har
aktualiserat vissa rollfördelningsfrägor. UHÄ är berett all ta initaliv i
följande sammanhang:

-
nationella granskningar
disciplinvis, i ett inledningsskede lämpligen som försöksverksamhet inom
humanistisk och/eller samhällsvetenskaplig fakultet

-
samordning och slöd lill
fakulletsnämnderna i del forlsalla arbelel med fakultelsprogram

-
stöd till metodutveckling vad
gäller forskningsulvärdering

-
diskussion av förutsättningarna
för extern utvärdering av temaforskningen i Linköping

-
samverkan med såväl
forskningsråden som seklorsorganen i bl. a. frågor om forskningsulvärdering.

Riksrevisionsverket
(RRV) har genomfört en granskning av de vikligaste av de styrmedel
(styrfaktorer) genom vilka statsmakterna styr forskningen och förulsältningarna
för forskningen (Styrning av högskolans forskning, RRV dnr 1982: 189).
Granskningen, som främsl hämtar sitt underlag från den psykologiska forskningen
och från samhällsvetenskaplig fakullel/fa-kulletsnämnd, belyser
slyrningsproblemen på institutions-, fakultets- och högskolenivån saml för UHÄ
och externa finansiärer.

Granskningen
visar på problem med beslutsunderlaget och med förmågan atl fatta beslut.
Fakultetsnämndernas anslagsframställningar innehåller t.ex. myckel få
uppgifter om forskningens resurser och resultat och fakulletsnämnderna har
t.ex. i slor ulsräckning undvikit alt fatta obekväma beslut.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 11

RRV
har som en ulgångspunkl i revisionen haft en helhetsyn på verksamhelen på
institutionsnivå. Bl. a. behovel av ett sammanhållet ansvar för forskning,
forskarutbildning och grundutbildning leder lill alt UHÄ får en viktig
funktion. RRV ger förslag hur bl.a. UHÄ skall förbättra sin planering och
uppföljning/utvärdering av forskningen.

Statsrådet
Ingvar Carlsson anför.

Med
anledning av vad som här redovisats i fråga om utvärdering villjag anföra
följande.

Jag
har i inledningen utvecklat betydelsen av utvärderingar av forskning för att la
fram planeringsunderlag för forskningspoliliken.

Forskning
är en verksamhet som är svår att mäta. De kvantitativa mått som används i
forskningssammanhang avser oflasl vad som skulle kunna kallas forskningens
"input": pengar, personal, materiel etc. I vissa sammanhang används
ocksä kvantitativa uppgifter om forskningens resullal. Del kan gälla anlal
forskningsrapporter, antal omnämnanden i velenskapliga tidskrifter etc.

RRV
ger i revisionsrapporten Slyrning av högskolans forskning exempel på hur
forskningsansvariga organ kan presentera olika uppgifter (indikatorer) om
forskningens resurser och resullal. Indikatorerna kan dels tillsammans med
andra kvalitativa uppgifter tjäna som underlag för beslut, dels vara en
utgångspunkt för mer omfattande utvärderingar av forskning.

Vissa
forskningsområden är så exklusiva att endast ett mycket litet anlal personer
har kompetens att bedöma verksamheten inom dem. Givetvis kan della medföra
problem. I vart fall måste här sä långt möjligl kompetens inom det
internationella forskarsamhället utnyttjas.

Bedömningar
av forskning förekommer redan i skilda former. Som exempel kan nämnas
dispulationerna i samband med avläggande av doktorsexamen,
sakkunnigbedömningarna vid tillsättning av högre forskartjänster och den ofta
mycket ingående prövning som görs av forskningsprojekl från anslagsbeviljande
organs sida. Vissa myndigheler har inskrivet i sina instruktioner all de skall
utvärdera forskning inom sina resp. verksamhetsområden. Det gäller t.ex.
forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Som
jag anfört i del föregående bör alla myndigheter med ansvar för
forskningsverksamhel regelbundet göra utvärderingar och redovisa resultaten av
dessa. Sådana mer systematiska belysningar av verksamhelen inom ett eller flera
forskningsområden ger inle bara underiag för den berörda myndighetens och
forskarens eller forskargruppens fortsatta verksamhet. Utvärderingar av detta
slag är också nödvändiga för de övergripande beslut som fattas av regering och
riksdag.

Inför
den proposition som nu anmäls har på regeringens uppdrag forskningsråden inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde, FRN

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 12

saml
UHÄ redovisal resultaten av vissa utvärderingar inom sina resp. områden.

Vad
gäller HSFR är del enligt min mening glädjande all rådet har initierat flera
utvärderingsprojekt under de senaste två åren. Även om den förul nämnda
inventeringen av beteendevetenskaplig forskning endast är en böljan lill en
uivärdering, är de slutsatser som HSFR har kunnat dra därur intressanta.
Tyngdpunkter har identifierats, likaså brister i ulvecklingen av långsiklig
kunskapsuppbyggnad, framför allt inom pedagogisk forskning. Kvalitativa
aspekler har kunnat bedömas genom att andelen forskningsresultat, som har
publicerats i internationella fidskrifter eller handböcker, undersökts.

Vad
gäller MFR delar jag rådels uppfattning att alla indikationer visar att svensk
medicinsk forskning står pä en internationellt sett hög nivå.

MFR
skulle enligt uppdraget redovisa resultat av uivärdering av svensk forskning
inom MFR: s område. MFR: s redovisning innefaltar såväl publi-ceringsstudier,
citeringsstudier, undersökning av svenska forskningsmedelsansökningars
framgång, sakkunnigutlåtanden som exemplifieringar av forskningsresultats
belydelse för praklisk hälso- och sjukvård. Redovisningen belyser en del av
MFR: s verksamhet. Jag utgår från att MFR fortsätter denna genomgång av olika
forskningsområden.

Inför
1982 års proposition om forskning m. m. föreslogs en viss ändring av
ansvarsfördelningen vad gällde planering av och stöd till hälso- och
sjukvårdsforskning. FRN föreslog då alt MFR: s ansvar i första hand borde
koncenlreras på alt vidmakthålla och utveckla en kvalilalivt framstående
biomedicinsk forskning. Enligt propositionen fanns inte tillräckliga skäl för
atl ändra huvudmannaskapet utan MFR borde även i fortsättningen ha ansvaret för
sådan medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning som MFR då stödde.
Delegalionen för social forskning (DSF) ålades ansvarel för forskning kring den
hälso- och sjukvård som har ulgångspunkl i ett social-, samhälls- och beieendevetenskapligt
perspektiv. MFR redovisar en granskning av rådels inilialivverksamhet inom
hälso- och sjukvårdsforskningen, gjord av tre sakkunniga hämtade ulanför
Sverige. I yllrandena diskuteras bl. a. bredden pä svensk sådan forskning.
Enligl MFR samarbetar rådel och DSF i dessa frågor såväl som i flera andta där
resp. organs verksamheler har mer eller mindre nära beröring med varandra. Vad
MFR här anför visar enligt min mening att rådel ligger väl framme inom sin del
av forskningsområdet samt alt ansvarsuppdelningen mellan MFR och DSF inle
inverkat negativt på bredden av forskningen inom området.

Vad
belräffar NFR har, som framgått av 1982 års redovisning för riksdagen, rådels
inilialiv atl konsekvent utvärdera sin projektverksamhet väckt internaUonellt
intresse. NFR har, enligt min uppfattning, genom ordningen med bedömningar av
utländsk velenskaplig expertis pä ell mycket förtjänstfullt sätt kompletterat
det prioriteringsförfarande på vetenskapliga grunder som kontinuerligt äger rum
i rådets programulskoll i samband med

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 13

ställningstaganden lill nya forskningsprojekl. De
ulländska bedömningarna har givit en god uppfattning om kvaliteten av svensk
naturvetenskaplig forskning inom ett anlal forskningsområden i ett
internationellt perspekliv.

De forskargrupper som varil föremål för internationell
utvärdering har till övervägande del upplevt denna som posiliv, inle minsl
genom alt den även omfatlal diskussion om framfida inriktningar och trender
inom forskningsområdet.

NFR har vidare påverkat andra nationella
projeklfinansiärer att, där så varil lämpligl, lillsammans med NFR svara för
samordnade internationella utvärderingar. Därigenom har inle bara själva
ulvärderingsförfarandel fält en vidare spridning utan samordningen har också
givit en mer övergripande bild av den pågående nationella forskningen bedömd
enligt samma grundläggande kriterier, något somjag anser vara betydelsefullt.

FRN valde, för all uppfylla regeringens uppdrag om en
utvärdering av den forskning som finansieras av FRN, att belysa och utvärdera
tre områden, nämligen verksamheten inom kommillén för långsiklsmoliverad
forskning, folkrörelseforskningen samt programmel för kemiska hälsorisker.
Ulvärderarnas omdömen är i många fall klart positiva. Det föreligger dock också
vissa förslag all förbättra olika verksamheler. Jag utgår ifrån att FRN saml
berörda forskare och forskargrupper i sitt forlsalla arbele beaktar de
synpunkler som förts fram i utvärderingarna.

Jag ålerkommer i del följande lill den utvärdering som
gjorts av FRN: s allmänna inriktning och roll i del svenska FoU-systemet.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel anför.

Ifråga om utvärderingar inom högskolan delar jag UHÄ:s
uppfattning all det fortsatta arbelel bör ägnas ål bl. a. nationella
granskningar disciplinvis inom skilda forskningsområden. Arbelel med dessa bör
bedrivas i sådan takt atl resultaten från nägol eller några, t.ex. inom
humanistisk eller samhällsvetenskaplig fakultet, kan redovisas inför nästa
forsknings-politiska proposition.

Vidare anser jag det värdefulll all UHÄ stödjer
metodutveckling vad gäller forskningsutvärdering. UHÄ: s arbele med frågan om
utvärdering av forskning måsle bedrivas i samverkan med såväl forskningsråd som
berörda seklorsorgan.

Statsrådet Ingvar Carisson anför.

Forskning om datateknikens användning

Som en följd av riksdagens beslut med anledning av
motioner om utbildning och forskning om dalateknik (motionerna 1976/77:983 och
1674 (yrkande 6), UbU 8, rskr 36) uppdrog regeringen genom beslut den 10 april

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 14

1980
ål FRN alt ularbeta ett samlat program för forskning rörande datateknikens
framtida användning.

FRN
har lagt fram förslag till ett samlat forskningsprogram med huvudinriktning på
forskning kring de grundläggande förutsättningarna för datateknikens
ulveckling och tillämpning.

Förslagel har
remissbehandlals. En sammanfattning av förslaget samt remissammanställningen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.1.

FRN fastslår beträffande
begreppet datateknik att en heltäckande definition av vilken teknik som skall
anses vara dalateknik är svår att enas om i en period då tekniken är i ständig
utveckling. Den betydelse tekniken har för samhället eller för den enskilde
medborgaren måste, enligl FRN, vara ett kriterium av störte vikt för en sådan
bedömning än en formell gränsdragning med hänsyn lill den tekniska
konstruktionen hos en viss tillämpning.

Forskningsprogrammet ger
enligl FRN uttryck för en samlad strategi för forskningens utveckling snarare
än ett samlat program för forskningens deialjinriktning.

FRN
delar in forskningsuppgifterna i tre huvudgrupper;

-
Forskning kring de
grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning, m.a.o.
forskningsinriktningar, som studerar egenskaperna och behoven hos användarna av
lekniken, dvs. människan som individ eller i grupp, organisationer och företag
samt samhället i slorl.

-
Forskning som syftar till atl
utveckla själva tekniken.

-
Forskning som syftar till att
utveckla tillämpningar av tekniken. Denna forskning ser FRN som en förenande
länk mellan de båda ovan nämnda områdena.

FRN anser att dessa tre
huvudinriktningar bör stödjas och byggas upp till en sådan kunskapsnivå och
omfattning att ell meningsfyllt samarbete och utbyte av erfarenheler kan äga
rum dem emellan.

FRN konstaterar alt ingen
av de tre huvudinriktningarna f. n. har tillräckliga resurser. Den största
eftersläpningen vidlåder emellertid forskningen kring de grundläggande förutsättningarna
för datateknikens utveckling och lillämpning. Förslagen om forskningsinsatser
rör därför till helt övervägande del denna huvudinriktning. Här ges förslag
lill forskning kring individen, forskning kring verksamheter och forskning
kring samhällets funktioner.

FRN framhåller bl.a.
betydelsen av forskning om mulliprocessorsys-lem, komponentleknik, särskilt
kemisk och biokemisk, leknik för förslärk-slärkning av människokroppens
funktioner då dessa försvagas eller bortfaller, ulveckling av arbetsplalsulruslning,
av undervisningsredskap, av tillämpad kontorsautomation, av
mjukvarukonstruklion för slora datasystem och av metoder för miljökontroll och
miljöövervakning.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 15

Slutligen
föreslår FRN ell stöd till experimentverksamhet i verklig miljö, för utveckling
av leknik och tekniklillämpningar.

FRN föreslär
resursförstärkningar i form av fasta tjänster och/eller forskningscentra,
anslag till projektforskning samt experimentverksamhet.

Då
det gäller omfallningen och genomförandel av insalserna inom huvudinriktningen
forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och
tillämpning har FRN gjorl följande bedömningar.

De
resurser som avsätts för forskningsinsatserna bör vara av en sådan
storleksordning all de täcker samtliga områden. Varje område bör få ell
tillskott av fasla och rörliga resurser som kan skapa reella förutsättningar
för kompetensutveckling och utnyttjande av forskningsresultaten.

FRN:
s bedömning är att detta kräver insatser av en storleksordning som motsvarar
150 till 200 forskartjänster med följdkostnader för leknisk och administrativ
personal, utrustning m. m. De totala koslnaderna för de föreslagna
förstärkningarna beräknas till mellan 60 och 75 milj. kr./år inberäknal 10
milj. kr./år i kostnader för experimenlverksamhet.

FRN
anser att regeringen, i samband med de forskningspolitiska propositionerna,
skall svara för strategisk samordning av den här aktuella forskningen. FRN
skall samordnaprojeklverksamhelen inom områdel.

De
flesta remissinstanser är positiva till den allmänna inriktningen av
forskningsprogrammet. Ett flerlal finner dock förslagen för allmänl hållna för
all ge vägledning för priorileringar eller avvägningar.

Genom
riksdagsbeslul (prop. 1981/82: 123, AU 29, rskr 376) har regeringen
bemyndigats alt låta arbelarskyddsfonden ta i anspråk 50 milj.kr. för ett
forsknings- och ulvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation
i samband med dalorisering.

Syftet
med programmet är att ta fram exempel pä hur man vid datorisering i
arbetslivet både kan tillgodose kraven på en rationell och effektiv produklion
och kraven på god arbetsmiljö, medbestämmande och arbetsorganisation.
Programmet skall innefatta praktiska projekt och knytas an direkt till
produktionen.

Programmel
skall löpa under fem år. I en preliminär kalkyl har kostnaderna uppskattats
lill 50 milj.kr. Dessulom kommer av slalliga medel all tillskjutas ytterligare
4,5 milj. kr. under en treårsperiod. Dessa medel skall användas för särskilda
satsningar på forskning om systemutvecklingsme-loder som kan ge ökal inflyiande
för de anställda vid datoriseringen.

För
egen del vill jag anföra följande.

FRN:
s förslag till forskningsprogram är vittomfattande och syftar till atl öka vår
kunskap om sambandet mellan individen, samhället och datatekniken.

Av
FRN: s rapport saml av den samlade redovisning som remissinstanserna lämnai
framgår att en stor del av de resurser som i dag satsas på forskning inom
dataområdet är inriktade på forskning som syftar till alt utveckla själva
lekniken och tillämpningen av denna. Den lill volymen

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 16

största
delen av denna forskning bedrivs inom induslrin, lill övervägande del inom
utländska multinationella förelag. Omfallningen av denna forskning är svår all
bedöma. Det står emellertid klart atl den är flerfaldigl störte än hela den
svenska forskningsvolymen sammantagen. Av svenska offentliga satsningar kan
främst nämnas de insalser styrelsen för teknisk ulveckling (STU) gör med
anknylning lill informationsteknologi. De uppgår f. n. lill ca 100 milj.
kr./år varav 70 milj. kr. avser svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom
grundläggande teknik.

Jag
vill vidare hänvisa till den salsning som del nationella mikroeleklronikprogrammet
(NMP) innebär. Inom ramen för della program anvisas innevarande budgelår 5
milj.kr. för grundforskning inom halvledarfysik. Delprogrammet syftar till
uppbyggnad av den forskningsmiljö som krävs för all ge kunskap om de
mekanismer, som styr egenskaper hos komponenler eller deras
framslällningsprocesser. För perioden 1983/84 - 1986/87 planeras en salsning om
totalt ca 39 milj. kr. för delta program. Chefen för industridepartementet
återkommer i annat sammanhang i frågan om det nationella
mikroelektronikprogrammet. Jag kommer i del följande all under ett anslag
benämnl Nalionell halvledarforskning beräkna 16 milj.kr. för budgelårel 1984/85
för delprogrammel Grundforskning i mikroeleklronikprogrammet.

Som
framgår av vad jag här sagl om inriktningen av pågående forskning inom
dalaområdel är fördelningen av resurser ojämn. Detta har FRN lagil fasla på och
lagl ell förslag med tyngdpunkt på en salsning på forskning kring de
grundläggande förulsättningarna för datateknikens utveckling och lillämpning.
FRN föreslår fyra delområden för forskningsinsatser: forskning kring
individen, forskning kring verksamheter, forskning kring samhällels funktioner
samt forskning för metodutveckling. För denna forskning föreslår FRN resursförslärkningar
i form av fasta tjänster och/eller forskningscentra. Dessulom föreslår FRN att
rörliga forskningsresurser lillförs för projeklforskning och
experimenlverksamhet m.m. Vidare har FRN nyligen redovisal resultaten av en
utredning om datorkapacitet vid universitet och högskolor.

Jag
finner FRN:s förslag förtjänstfullt. Förslagel är dock, vilket också
framhållits av många remissinstanser, alltför allmänl hållet för alt ligga lill
grund för beslut om ett forskningsprogram rörande datateknikens användning.
Jag delar helt FRN:s uppfallning om behovel av balans i satsningarna på
forskning inom dataområdet. Enligt min mening behövs således ytterligare
insatser för såväl utveckling av '"mjukvara" som forskning kring de
samhälleliga aspekterna av datateknik. När det gäller all öka kunskapen om
sambandel mellan individen, samhället och datatekniken är del enligl min mening
angeläget atl den kunskap som idag finns uppbyggd inom skilda discipliner
främst inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska områdel kring individen
och samhällel, kan ulnylljas som underlag för de beslut rörande användningen av
den nya tekniken som samhället nu

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 17

står inför. En samverkan mellan forskare från skilda discipliner
är här nödvändig. För alt stimulera lill sådan samverkan kommer i del följande
all beräknas 1,5 milj. kr. för detta ändamål under anslaget Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål. Jag avser all i.annal sammanhang föreslå
regeringen i vilka former della.arbele skall bedrivas. Jag vill också hänvisa
till den förslärkning av temaforskningen i Linköping, som kommer all föreslås
av chefen för utbildningsdepartementet, innefattande inrällandet av en
professur i Teknik och social förändring.

Salsningen pä grundforskning inom NMP är störst budgelårel
1984/85, 16 milj. kr. Därefter Irappas den ned. Därvid kan medel i viss
utsträckning frigöras för insalser jnom andra områden.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel anför.

Fakultetsprogram och former för inrättande m. m. av tjänst
som professor

Forskarutbildningsutredningen (FUN) föreslog i sill
belänkande (SOU 1977:63) "Fortsall högskoleutbildning" att riksdagen
skulle faslslälla mål och rikllinjer för varje fakultet i anslulning lill
behandlingen av motsvarande budgetanslag.

Till grund för programmen skulle ligga förslag och
bedömningar från högskolemyndigheterna. Med en sådan ordning skulle, enligt
FUN, riksdag och regering inle längre behöva styra forskningsverksamhetens
inriklning genom alt faslslälla ämnesinnehåll för högre ijänsler.

I propositionen om vissa frågor rörande forskning och
forskarutbildning (prop. 1978/79: 119) behandlades frågan om atl vidareutveckla
formerna för riksdagens och regeringens planering och slyrning av forskning och
forskarutbildning inom högskolan. Förslagen till program för den
tema-orienterade forskningen vid universitelet i Linköping anfördes som exempel
på konkreta måldokument för en verksamhet av den arl FUN föreslagil. UHÄ fick
i uppdrag alt försöksvis utarbeta förslag till mål och rikllinjer för några
disciplinorienterade fakulteter. Försl när resultatet av några sädana försök
förelåg skulle underlag finnas för atl ta slällning till frågan om huruvida ell
syslem borde införas där forsknings- och forskarulbild-ningsverksamheten skulle
styras utifrån nationella mäl och rikllinjer angivna av riksdagen och
regeringen.

I maj 1981 lämnade UHÄ en delrapport till regeringen över
del arbete som inletts med anledning av uppdraget. Programutkast hade
utarbetats för humanistisk, samhällsvetenskaplig och leknisk fakultet. Som ett
underlag för dessa hade verksamhetsbeskrivningar utarbetats av fakulletsnämnderna.

I 1982
års proposition om forskning m.m. fastslogs alt det arbele som UHÄ påböijat
tydde på atl fakultelsprogram skulle kunna fylla en viklig funktion både i den
lokala och den centrala planeringen. UHÄ fick i 2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 18

uppdrag
all skyndsamt fullfölja arbetet med fakultelsprogram.

UHÄ
har redovisal sitt uppdrag lill regeringen i en skrivelse av den 31 oktober
1983. Lokala underiag för fakultetsprogram har försöksvis utarbetats vid
flerlalel berörda högskoleenheter och överlämnats till UHÄ i samband med
anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85. Huvudsyftet med ett
fakultelsprogram är atl presentera en plan för den långsiktiga utvecklingen av
verksamhelen, dvs. såväl sådan som bekostas av fakulletsanslag och
forskningsrådsanslag, som verksamhel som bedrivs med externa medel, t. ex. från
seklorsorgan eller andra finansiärer. Della innebär atl programmet skall
omfatta såväl grundforskning och mer tillämpad forskning som ulvecklingsarbete
och utredningar samt forskarutbildning.

För
teknik och naturvetenskap har UHÄ utvecklat dels ell förslag lill systematik,
dels en delaljerad skiss över hur och med vilkel innehåll nationella
fakultelsprogram skulle kunna utformas och användas.

Fakultetsprogrammet
för tekniska vetenskaper är indelal i huvudområde (teknikvetenskaper), delområden
(t.ex. mekanisk och lermisk teknik) och basområden (exempelvis tillämpad
mekanik). För varje basområde lämnas sedan en beskrivning av

1)
nuläge och inlernalionella
trender inom forskningsområdet,

2)
beskrivning av nuvarande
verksamhet vid berörda högskoleenheter, deras profiler, inriklning och
omfattning,

3)
en verksamhetsplan för
ulvecklingen inom området för de närmaste fem åren.

UHÄ
menar att dessa beskrivningar, som är grundade på fakultetsnämndernas
anslagsframställningar, verksamhetsberättelser, ulredningar m. m., bör ge
möjligheler alt bedöma kompelens och möjligheler saml brisler inom varje
basområde i landel. UHÄ anför alt beskrivningen av nuläge och trender bör vara
utformad i ell internationellt perspekliv. Vidare är del nödvändigt all arbelel
med fakultelsprogram görs av vetenskapligt kunniga personer.

I
fakulietsprogrammen för matemaiisk-nalurvelenskaplig och teknisk fakultet
upptas samtliga högre ijänsler. Inplaceringen i basområde är gjord med
utgångspunkt i den akluella verksamheten och oberoende av benämning och
tillsättningsprogram. Antalet forskarstuderande och omfattningen av
tillgängliga resurser anges.

UHÄ
menar all erfarenheterna av det hittills bedrivna arbetet visar att det råder
skilda förutsättningar för fakulteterna när del gäller möjligheterna att finna
systematiska beskrivningar av pågående forskningsverksamhel som en grund för
framtida förändringar och förslag. UHÄ förordar således inle någon enhetlig
modell för ulvecklingen av fakultelsprogram.

I
prop. 1981/82: 106 anförde min företrädare all han ansåg liden mogen att pröva
om inrällande av ijänsler som professor och bestämning av inriktningen av
professurer alltjämt borde vara ell styrinstrument för rege-

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 19

ring
och riksdag. Utbildningsutskottet betonade all regering och riksdag inle bör
lämna ifrån sig nuvarande styrinstrument innan det visat sig möjligl all finna
instrument som är lika bra (UbU 1981/82:37). Regeringen uppdrog den 16
september 1982 åt UHÄ all utreda formerna för inrättande m. m. av ijänsl som
professor.

UHÄ
har i en promemoria av den 17 oklober 1983 framlagt förslag till dels allmänna
principer, dels konkreta ålgärder vad gäller inrättande av tjänst som
professor.

Som
allmänna principer fastslår UHÄ att riksdagens och regeringens styrning av
forskningen i princip skall vara en bred ramslyrning — mäl, prioriteringar,
resurser. Högskoleenheterna skall sedan ges slor frihel all ulforma
delaljbeslul och välja åtgärder. Pä cenlral myndighetsnivå bör ligga ell
övergripande uppföljnings- och samordningsansvar som också skall innefatta
framtagning av ett samlat beslutsunderlag för regeringens och riksdagens
resursallokering till högskoleforskningen.

Som
konkreta åtgärder föreslår UHÄ bl.a. atl stöd lill nya forskningsområden
normalt skall ske genom medelsanvisning utan direkl koppling lill inrällande av
ordinarie professur. Områdessalsningarna skall ges en flerårig utformning.
Möjlighelen alt inrälla ordinarie tjänst som professor bör finnas kvar, bl. a.
för att stabilisera basorganisationen inom viktiga forskningsområden.

Vidare
föreslår UHÄ att beslut rörande återbesättande av ledigbliven ordinarie
professur med oförändrai eller ändrat ämnesinnehåll skall koncenlreras lill en
beslutsnivå, lämpligen UHÄ. Rutiner bör skapas för alt från sektorsorgan till
högskoleanslag överföra medel för väl elablerad scklorsforskning av hög
kvalitet avseende långsiktig kunskapsuppbyggnad. Prövningen av
forskningsprioriteringar och områdessatsningar bör pä sikt koncenlreras lill de
forskningspoliiiska propositionerna.

UHÄ
föreslår också att utredning skall göras, bl. a. i samråd med forskningsråden,
av hur en nödvändig samverkan i beredningsarbetet på verksnivån skall
åstadkommas. Vidare krävs, enligt UHÄ, ytterligare överväganden vad avser
vissa ijänsler, t. ex. kliniska professurer.

Slutligen
betonar UHÄ all i nuvarande situation med hot om nedläggning av viss
högskoleforskning och krav på koncentrering av forskningsresurserna måsle
forskningsslyrningen pä alla nivåer i allt högre grad gälla "negativa
priorileringar", varför de särskilda styrproblemen i sädana sammanhang
behöver närmare utredas.

För
egen del vill jag anföra följande.

UHÄ
har nu redovisat erfarenhelerna av försöksvis utarbetade program för
matemaiisk-nalurvelenskaplig och teknisk fakultet samt erfarenhelerna av lokall
arbele i samma syfle för flerlalel fakulteter. Ett slorl arbete har lagts ned
på detta. Syftet har varit att utveckla ett verkningsfullt instrument för
planering och profilering av forskningsinsatser såväl inom enskil-

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 20

da
högskoleenheter som på nationell nivå. All ta fram program som tjänar som
styrinstrument för en så mångfasellerad verksamhet som forskning är dock en
svår uppgift. Olika profiler avtecknar sig vid olika tillfällen. Atl finna
former för systematisk planering, som smidigt kan anpassas lill en föränderlig
verksamhel utan all samtidigt upplevas som en byråkratisk tvångströja, kräver
enligl min mening stor öppenhet hos dem som har planeringsansvaret.

Försöken
med fakultelsprogram visar alt på lokal nivå har en genomgång av forskningen
inom resp. fakultet medfört en bättre överblick av den pågående verksamhelen
och bättre kommunikation såväl internt som gentemot sektorsorgan,
forskningsråd och andra uppdragsgivare. Arbetet har vidare medfört att man fått
ett bällre grepp om den roll scklorsforskning spelar i de olika
institutionernas verksamhet.

Ytterligare
arbete krävs, enligt min mening, för att man skall kunna la ställning till
vilken roll fakultelsprogram kan spela som planerings- och styrinstrument för
forskningsverksamheten. Jag anser därför all arbetet bör fortsätta med en klar
inriktning på all ta fram lätthanterliga dokument, som kan utnyttjas för den
övergripande planeringen och styrningen nalio-neUl. Härvid bör bl. a. prövas
vilka former som skulle kunna användas för uppföljning och utvärdering i ell
system med fakultetsprogram. Jag avser atl i annat sammanhang ålerkomma till
regeringen med förslag till ell uppdrag till UHÄ av denna innebörd.

Jag
delar UHÄ: s mening att satsningar på nya forskningsområden huvudsakligen bör
göras genom s.k. öronmärkning av medel och all högre tjänsler bör inrättas
först då ett forskningsområde blivit fast etablerat. Jag går därmed över till
frågan om styrning genom inrättande av professorstjänster.

Enligl
min mening måste regeringens och riksdagens inrättande av professurer beslå som
styrinstrument i avvaktan på en fortsall utveckling av fakultelsprogram i
enlighel med vad jag nyss angivit. Den prövning av ämnesinnehållet för
ledigblivande professurer som regelmässigt görs blir med dagens krav på
förnyelse genom omprioriteringar av central belydelse. Jag delar UHÄ: s
uppfallning all det är lämpligt alt koncentrera besluten i dessa frågor lill
en beslutsnivå. Sä länge inriktningen av professors-tjänster är del vikligasle
styrinstrumentet som slår till förfogande anserjag det m.h.l. de krav jag nyss
nämnt nödvändigl atl besluten fattas på slalsmaklsnivå.

Enligt
gällande bestämmelser har UHÄ rätt att medge atl ledigblivande tjänst som
professor återbesätts med oförändrad benämning och oförändrat ämnesinnehåll.
Della innebär all regering och riksdag endasl får möjlighet all ta ställning i
de fall UHÄ aktualiserar en förändring. Av de nyss anförda skälen förordar jag
atl beslut av UHÄ om återbesättande av ordinarie eller extra ordinarie tjänst
som professor skall underställas regeringen för prövning.

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 21

UHÄ har i lidigare anslagsframställningar framhållit del
angelägna i att finna former för en temporär dubblering inom ramen för
befintliga medel av en - i vederböriig ordning prövad - professur fram till
dess atl den avgående innehavaren pensioneras. I anslagsframslällningen för
budgetåret 1984/85 har UHÄ fört fram ett konkret förslag av sådan innebörd.
Jag kommer atl la slällning till förslaget vid min behandling av anslaget lill
de lekniska fakulteterna. Här vill jag allmänt framhålla att jag finner det
angeläget att regeringen ges möjlighel alt inrätta Ijänsl som professor när del
anses önskvärt alt få en genom omprövning fastlagd ny inriklning etablerad sä
fort som möjligt eller när det av t.ex. rekryteringsskäl bedöms som angeläget
all tillsätta en ny innehavare pä en ledigblivande tjänst i förtid. Koslnaderna
för en sådan åtgärd skall då rymmas inom ramen för anvisade medel. Den tid som
parallella tjänster får finnas inrättade bör anges särskill i varje enskilt
fall. Om regeringen inrättar en ny tjänst skall samtidigt föreskrivas all den
ledigblivande ijänslen skall dras in vid innehavarens avgång.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag all
regeringen föreslär riksdagen

atl godkänna vad jag har förordat om återbesättande av
tjänst som professor samt bemyndiga regeringen atl pä säll jag föreslagil
temporärt inrätta tjänst som professor (L 24/26).

Lilteraturförsörjning Allmänt

Litteralurförsörjningen utgör en betydelsefull
förutsättning för högskolans verksamhel. Väl fungerande och välförsedda bibliotek
är nödvändiga för kvaliteten i både forskning och utbildning.
Litteralurförsörjningen liksom hela informationsförsörjningsområdet måsle
därför uppmärksammas i de samlade prioriteringarna inom forskningsområdet.

Prisutvecklingen inom områdel har varil osedvanligt
ogynnsam. Orsakerna härtill ligger främst i den internationella
kostnadsutvecklingen. Således har priset på utländsk vetenskaplig litteratur
bara under del senaste årel ökat med ca 35 %. Antalet periodiska publikationer
som enskilda forskare behöver för att följa ulvecklingen inom sina områden
ökar. Samtidigt tvingar meddsbrislen flertalet bibliotek atl minska antalet
prenumerationer.

Den nationella samordningen mellan de vetenskapliga
biblioteken behöver förbättras. Frågan om en uppdelning av ansvaret för olika
områden av litteralurförsörjningen har diskuterats under en lång följd av år
utan all några slörre resullal uppnåtts. En ansvarsfördelning mellan
biblioteken, bl. a. vid förvärv av utländskt material, bör kunna medföra färre dubbelin-

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 22

köp
av litteratur och störte möjligheler att hålla fler titlar. Syslemet måsle
givetvis kopplas lill ett närmare samarbete och informationsutbyte mellan de
vetenskapliga biblioteken, snabbare Qärriån etc. Ett sådanl syslem bör givetvis
innebära ett väsentligt mått av besparing och rationalisering. Av den
anledningen har denna fråga uppmärksammats inom del förul nämnda
resursöversynsprojektel. I detta studeras högskolans resursanvändning i avsikt
att åsladkomma rationaliseringar och omprioriteringar inom olika områden. De
ålgärdei-jag i det följande föreslår motiveras av iakttagelser som har gjorts i
bl. a. detta arbele.

Även
inom högskoleenheterna finns i många fall anledning att förbättra samordningen.
Vid sidan av högskolans ceniralbibliotek har vid många institutioner byggls upp
inslitulionsbibliotek. Högskolans biblioteksnämnd/huvudbiblioteket har ofta
varken överblick över vad som köps eller möjlighet att påverka dessa inköp.
Samma litteratur kan därför ålerfinnas både cenlrall och lokall. I andra fall
inköps centralt litteratur som inte kommer till användning därför atl
institutionerna inle efterfrågar den. Lokala rutiner för samkatalogisering och
avvägning mellan cenlral/lokal-bibliolek erfordras. Redan i proposilionen
(1975:9) om reformering av högskoleutbildningen m. m. anförde dåvarande chefen
för utbildningsdepartementet (s. 543) alt han fann ell förslag från
statskontoret att inordna inslitutionsbiblioleken i vederbörande läroanstalts
bibliotek väl grundat. Åtgärder i denna riktning har emellertid vidtagits av
högskoleenheterna endasl i begränsad omfattning.

Både
lokall och nationellt krävs sålunda insatser för alt förbättra organisationen
kring litteraturservicen. Samtidigt måsle organisationsfrågor lösas utgående
från de förutsättningar som finns vid varje enskild högskoleenhet. De berörda
högskoleenheter som inle redan gjort della har anledning se över sin
organisation för lilleraturservice och utarbeta en plan för högskoleenhetens
samlade lilteraturförsörjning. Jag återkommer härlill i samband med mina
förslag i det följande. Jag utgår frän alt delegationen för velenskaplig och
teknisk informalionsförsörjning (DFI) och UHÄ mol bakgrund av sina resp.
ansvarsområden kommer atl följa och stödja arbetet vid högskoleenheterna.

Ansvarsbibliotek

Med
ett s. k. ansvarsbibliolek avses en institution som givits och åtagit sig del
nationella ansvarel för velenskaplig och leknisk informalionsförsörjning inom
ett ämnesområde. Syftet med ett system av ansvarsbibliolek är atl den
vetenskapliga och lekniska informationsförsörjningen för landets forsknings-
och utvecklingsverksamhel skall fungera effektivl på nalionell nivä.

Ansvarsbibliotekets
uppgifter bör bestå framför allt i referensservice och beståndsservice, men
även i planering och utveckling, dvs. atl la initiativ lill alt bygga upp
samlingar (litteratur, databaser etc.) samt alt

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 23

samarbeta
på skilda plan inom ämnesområdet såväl nationellt som internationellt. I
planering och utveckling bör även ingå utvärdering och kontroll.

DFI
har på regeringens uppdrag utrett och inkommii med förslag angående
förutsättningarna alt inrätta ett syslem med ansvarsbibliolek.

DFI
stöder sina förslag på en utredning av den s. k. ansvarsbiblioteks-

utredningen, vars rappori Ansvarsbibliotek. Ell system för nationell infor

mationsförsörjning (DFI 1983:1 och 3) har remissbehandlats av delegalio

nen. I

Av remissammanställningen
framgår bl.a. atl decentraliserade ansvarsbibliotek tillstyrks av flertalel
remissinstanser, t.ex. av nalionelll forsk-ningsplanerande organ. Undantagen
ulgörs av bl.a. UHÄ som anser all det maierial arbetsgruppen presenterat inle
utan väsentliga komplelleringar kan ligga lill grund för ell
ansvarsbibliotekssyslem. Främst gäller del i fråga om ekonomi-, planerings- och
slyrningsfunklioner. UHÄ anser dock atl en profilering av de vetenskapliga
bibliotekens service måste ske men att den bör kunna komma lill slånd genom frivilliga
överenskommelser saml genom markeringar vid beslut om anslagstilldelning.

DFI anser alt
arbetsgruppen övertygande visal all de frivilliga åtaganden de vetenskapliga
biblioteken gjorl under de senaste årtiondena vad gäller förvärvs- och
fördelningsplaner på många sätt visal sig resultatlösa. Därför måste andra
vägar prövas för all lösa sådana frågor. Ett ansvarsbibliotekssyslem av den
modell arbetsgruppen föreslär, som har framgångsrika föregångare utomlands, bör
kunna motsvara de behov som den nationella vetenskapliga och lekniska
FoU-verksamhelen har av en specialiserad och kvalificerad informationsservice.

Med utgångspunkl i
rapportens förslag, inhämtade yttranden och i övrigl framförda synpunkter,
föreslär DFI, alt ett syslem med ansvarsbibliolek successivt byggs upp i
Sverige med början den 1 juli 1984. DFI framhåller alt ansvarsområdena bör
byggas upp kring centrala ämnesområden och anpassas till den indelning som
gäller för forskningen och med hänsynslagande till förutsättningarna vid befintliga
bibliotek.

Det är, enligt DFI,
angeläget atl utnyttja redan befintliga resurser vid olika bibliotek när ell
ansvarsbibliotekssystem byggs upp. Inom flera områden har idén om
ansvarsbibliotek i realiteten fungerat sedan en del är lillbaka. I enlighel härmed
föreslår DFI alt beslut nu fattas om atl ansvarsbibliolek inrällas inom
ämnesområdena medicin samt lantbruk, skogsbruk och veterinärmedicin den 1 juli
1984 och inom områdena ekonomi och beleendevelenskap den Ijuli 1985.

För
det fortsatta arbetet föreslår DFI att delegationen får i uppgift att närmare
utreda dels formerna för ansvarsbibliotek inom teknikområdet, dels
förutsättningar för ansvarsbibliotek för övriga ämnesområden. Utredningsarbetet
förutsätts i så fall ske i nära samverkan med de institutioner som är berörda
av verksamhelen.

Del
ingår också bland DFLs förslag atl delegationen får ansvaret för

Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet 24

samordning
och planering av ansvarsbibliotekssystemet, vilket då också innefattar ansvar
för den successiva ulbyggnaden.

Ansvarel
för driften av systemet bör, enligt DFI, läggas på resp. bibliotek eller den
myndighet som biblioteket tillhör och befintliga styrorgan bör utnyttjas.

Ansvarsbibliotekssystemet
bör enligl DFI regleras av regering och riksdag. Efter några års
försöksverksamhet kan det formaliseras t.ex. i en förordning där
ansvarsbiblioteken och deras uppgifter anges. Vidare bör medel för biblioteken
anvisas direkl till ansvarsbiblioteken resp. de myndigheler som de tillhör och
markeras särskilt i regleringsbrev.

Såvida
regering och riksdag beslular om ett ansvarsbibliotekssyslem för del medicinska
områdel med Kl: s bibliotek som ansvarsbibliotek fr. o. m. den 1 juli 1984 bör
enligl DFLs förslag för budgetåret 1984/85 till Kl anvisas 3069000 kr., varav
1990000 kr. motsvarar de medel som idag utgår över DFI: s anslag lill
medicinska informationscentralen vid Kl: s bibliotek och 136000 kr. löne- och
prisomräkning.

De
medel som krävs för ansvarsbibliotekssystemet bör, enligt DFI, tillkomma genom
en omfördelning av resurser som nu ulgår ull forskning och forskarutbildning.

För
egen del vill jag, efler samråd med statsrådet Ingvar Carlsson, anföra
följande.

Högskoleenheterna
avsätter själva medel för litteraturservice inom ramen för sina utbildnings-
och forskningsanslag. Härutöver föreligger möjlighet att med stöd av
förordningen om externt finansierad verksamhet (UHÄ-FS 1982: 113) ta betalt för
bibliotekstjänster i vissa fall.

Del
är således i huvudsak högskolestyrelsens ansvar atl tillse atl avvägningen
mellan litteratursérvice och andra ändamål sker på ett sådant sätt alt
biblioleksresurserna anpassas lill forskningens, utvecklingsarbetets och
utbildningens behov.

Jag utgår från alt
högskoleenheterna även i fortsättningen med uppmärksamhet följer
kostnadsutvecklingen inom detta område och vidtar erforderliga åtgärder för
atl garantera lilleraturservicens kvalitet. Av särskild betydelse är att alla
möjligheter Ull rationaliseringar och effektiveringar tillvaratas. Varje
högskoleenhet som ännu,inte gjort detta bör i enlighet med vad jag nyss sagt
utarbeta en plan för enhetens samlade lilteraturförsörjning. I detta arbete
bör avvägningen mellan huvud- och inslitulionsbibliotek liksom
samordningsmöjligheter lokall och regionalt uppmärksammas. Regional samverkan
kan exempelvis innebära ett förbättrat samarbete mellan de vetenskapliga
biblioteken och övriga högskoleenheters bibliotek. Samarbete ulanför
högskoleorganisationen, t. ex. med näringsliv och kommuner, kan också vara aktuellt.
Jag avser all föreslå regeringen all uppdra ät DFI att i samråd med UHÄ stödja
och följa arbete av detta slag och redovisa en sammanslällning över olika
insalser lill regeringen. DFI bör därvid lämna förslag till vilka ålgärder som
centralt kan genomföras för

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 25

att understödja en lokal utveckling mot en ralionell och
effekliv biblioteks-organisation vid högskoleenheterna.

Införandet av ett ansvarsbibliotekssyslem bör, som DFI och
flera remissinslanser framför, på sikt medföra rationaliseringsvinster även i
ekonomiska termer på så säll att resursförslärkningar kan koncenlreras till
vissa bibliotek. Åtgärder vid enskilda högskoleenheter visar alt motsvarande
rationaliseringar bör kunna åstadkommas genom en bättre samordning mellan
ceniralbibliotek och institutions- eller seklionsbibliotek inom en enskild
högskoleenhet. Sammantaget bör ålgärder av nu angivet slag medföra ett bällre
resursutnyttjande, som ger förutsättningar för en förstärkt kvalitet även med
oförändrade resurser totalt sett. Nyckelorden i del arbele som behöver
genomföras är således profilering, förbällrad samverkan och ökad lokal
slyrning.

Jag förordar atl ell ansvarsbibliotekssyslem successivl
byggs upp i huvudsak i enlighet med DFI: s förslag. Syslemet bör i en första
etapp endast omfatta ett fätal ansvarsområden och den forlsalla uppbyggnaden
bör föregås av kompletterande ulredningsarbele. Jag anser i likhet med DFI och
statskontoret att en reglering av systemet bör anslå lills praktiska
erfarenheler vunnits genom några års verksamhel. Jag räknar vidare med att
systemet skall kunna införas inom ramen för befintliga medelsramar för FoU och
liknande verksamhet.

I ansvarsbibliotekets arbetsuppgifter bör ingå ell
nationellt ansvar för alt den vetenskapliga och tekniska
informationsförsörjningen lill landels samlade forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom ansvarsområdet håller en hög kvalilel och fungerar
effektivt. Häri ingår uppgifter avseende referensservice, beståndsservice,
information samt planering och ulveckling. Ansvarsbiblioteket har att lösa
denna uppgift i samarbete med övriga berörda vetenskapliga bibliotek. Jag
förutsätter alt DFI och övriga berörda myndigheler genom informella
överläggningar åstadkommer en arbetsfördelning, som tar hänsyn till behov och
resurser för ändamålel. Inilialiv till sådana diskussioner förutsätter jag
skall las av den myndighel lill vilken ansvarsbiblioteket hör.

Av det jag nyss anförl framgår all ansvarsbibliotekssyslem
enligl min mening endasl bör införas när del med hänsyn till aktuella
förhållanden inom olika områden är ändamålsenligt. Del är inte ens troligt atl
alla områden lämpar sig för en arbetsfördelning av angivet slag. I enlighet med
DFLs förslag föreslår jag atl KI:s bibliotek och informationscentral ges
ställning som ansvarsbibliotek inom området medicin fr.o.m. budgelårel 1984/85.
Chefen för jordbruksdepartementet bereder f.n. frågan om ansvarsbibliolek inom
områdena lantbruk, skogsbruk och veterinärmedicin. Ytterligare beslut om
ansvarsuppgifter bör f. n. inte fallas. DFI bör dels följa och utvärdera här
föreslagen verksamhet, dels utreda och föreslå eventuella ulbyggnader av
systemet. Jag utgår från alt endasl områden där kvalitets- och
effektivitetsvinster kan göras blir aktuella som nya ansvarsbiblioteksområden.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 26

Jag
vill erinra om att utredningen (A 1979:01) rörande informalion om risker i
arbetsmiljön har föreslagit alt ett ansvarsbibliolek utvecklas vid
arbelarskyddsslyrelsen. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har efter
samråd med mig i samband med behandlingen av utredningens betänkande (SOU
1982: 20) i 1984 års budgetproposifion (prop. 1983/84:100 bil. 12 s. 151)
uttalat all hon anser att utvecklingen av ett ansvarsbibliotek vid
arbelarskyddsslyrelsen är angelägen. I propositionen föreslås atl genom
omprioriteringar inom verksamhetsområdet ytterligare medel för della ändamål
slälls till arbelarskyddsstyrelsens förfogande. Även jag finner det ändamålsenligt
all ell ansvarsbibliotek utvecklas vid arbelarskyddsslyrelsen, bl.a. med
hänsyn till slyrelsens inslruklionsenliga uppgift atl fungera som cenlrall
dokumenlationsorgan på arbelsmiljöforskningens område. DFI bör också följa och
utvärdera ulvecklingen av arbelarskyddsstyrelsens bibliotek.

Ansvarsbibliotekssyslemet
bör enligt vad jag nyss har anfört finansieras inom ramen för befintliga
resurser. DFI har föreslagil att medel (900000 kr.) omfördelas för atl
tilldelas Kl: s bibliotek. Enligl min mening bör frågan om kostnader och
ambitionsnivå ytterligare belysas, varvid särskilt bör sluderas möjligheterna
till besparingar vid de bibliotek som inte skall fylla funktionen av
ansvarsbibliolek. Jag utgär från atl berörda myndigheler ålerkommer i denna
fråga i samband med sina anslagsframslällningar.

Jag kommer i del följande
under anslaget Medicinska fakulteterna anslagsposlen 1. Karolinska institulet
att beräkna medel (-t- 2070000 kr.), moisvarande dem som för innevarande
budgetär beräknats under anslaget till DFI avsedda för den riksiäckande
verksamhelen vid medicinska informationscentralen vid Kl.

Jag avser atl i annat
sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt DFI att i samråd med UHÄ, SLU och
arbetarskyddsstyrelsen meddela de anvisningar som erfordras för tillämpningen
av ansvarsbibliotekssyslemet. Jag förutsäller också all DFI ansvarar för atl
samråd kring syslemet arrangeras i ändamålsenliga former. Jag har i denna fråga
samrått med cheferna för jordbruks- och arbetsmarknadsdepartementen.

Regeringen bör inhämta
riksdagens godkännande av de av mig förordade rikllinjerna för uppbyggande av
ett ansvarsbibliotekssyslem.

I stockholmsregionen finns
f. n. ell slort anlal vetenskapliga bibliotek: kungl. biblioteket (KB), statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek samt biblioteken vid universitetet, tekniska
högskolan och KL Enligl min mening bör ansvarsfördelningen mellan dessa
bibliotek prövas. Härvid bör särskild uppmärksamhet ägnas KB:s ställning och
arbetsuppgifter. Jag återkommer i annal sammanhang till regeringen i denna
fråga.

Datateknik är ett
betydelsefullt hjälpmedel för atl bibehålla och förbättra överblicken över del
snabbi växande informationsflödet. Således har det nationella söksystemet
LIBRIS byggts upp för att betjäna de svenska biblioteken. Som ett komplement
Ull LIBRIS pågår med stöd av DFI

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 27

utveckling av olika lokala system vid flera
högskoleenheter. Driftsansvarel för LIBRIS åvilar KB men driften av systemet
handhas av daiamaskincentralen för adminislraliv dalabehandling (DAFA) medan
de lokala systemen ulvecklas och fungerar i samarbete med berörd regional
datorcentral för högre ulbiidning och forskning. Del är härvid väsenlligl alt
sådana lösningar väljs som totalt sett innebär bäsla möjliga användning av
resurserna. Inom del förut nämnda resursöversynsprojektel har frågan om all
ulveckla en nationell dalastrategi för högskolan uppmärksammals. Jag räknar härvid
med alt även den här berörda frågan tas upp i detta arbete.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag att
regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de av mig förordade rikllinjerna för
ansvarsbibliotek.

Förslärkning av resurser för vetenskapliga bibliotek m. m.

Under de närmasl föregående budgetåren anvisades under
anslaget Vissa särskilda ulgifler inom högskolan m. m. tillfälliga medel för
förslärkning av biblioteksverksamheten inom högskolan. Medlen anvisades dels
som en engångsförstärkning av vissa mindre högskolors bibliotek (1982/83), dels
mol bakgrund av kostnadsutvecklingen avseende främst utländsk litteratur
(1983/84). Jag har i budgetpropositionen för 1984/85 föreslagil en engångsanvisning
om 4 milj. kr. som kompensation för prishöjning på velenskaplig litteratur. Som
ylleriigare förstärkning av resurserna för bokinköp beräknarjag 4 milj. kr.
Jag återkommer härtill i det följande under anslaget Vissa särskilda ulgifler
för forskningsändamål.

Lokalförsörjning

Lokalförsörjningen för forskningen är allmänl av slor
belydelse för forskningens möjligheter all utvecklas. Regeringens
investeringsprogram omfallar också insatser för atl stärka forskning och
utbildning inle minsl inom områden som är av belydelse för förnyelsen av
näringslivet. Sedan hösten 1982 har regeringen föreslagit nya byggnadsarbeten
för inemot 400 milj. kr. inom delta område.

På regeringens uppdrag har byggnadsslyrelsen, UHÄ, slatens
kulturråd och riksarkivet utrett förutsättningarna för ett mer ralionelll
planeringssys-lem för lokaler och lokalkostnader samt hur lokalförsörjningen
för den externt finansierade verksamhelen vid högskoleenheterna kan förbällras.
Byggnadsstyrelsen och UHÄ har i skrivelse till regeringen den 13 september
1983 bl. a. föreslagil vissa förändringar i nuvarande system för lokalförsörjning
för externt finansierad verksamhet i avvaktan på resultaten av en mer
övergripande översyn.

Jag har i 1984 års budgelproposilion (bil. 10 s. 56 fl
allmänl redovisat det

Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 . Utbildningsdepartementet 28

nyss
nämnda s.k. lokalkostnadsprojeklet. Detta syftar bl.a. lill att få resurser för
lokaler, inredning och utrustning närmare integrerade i planeringen med ett
långsiktigt mål atl få bällre balans mellan rena verksamhels-resurser och
lokalresurser. Jag anförde därvid atl jag räknar med att myndigheterna skall
kunna fullfölja sill arbele i sådan lid atl systemförändringar genom
försöksverksamhel eller på annal sätt kan påbörjas senast den Ijuli 1985.

Jag
är inle beredd all nu ta ställning lill byggnadsstyrelsens och UHÄ: s förslag i
fråga om den externt finansierade verksamhelen utan räknar med all denna fråga
skall bli föremål för en fortsatt beredning inom ramen för
lokalkostnadsprojeklet. Jag vill i detta sammanhang också erinra om alt jag med
hänsyn till ökningen av den externt finansierade verksamheten räknal upp
inkomsterna för lokaler i 1984 års budgetproposition. Inkomsterna beräknas för
budgelåret 1984/85 uppgå till 40 milj. kr. Jag bedömer del som nödvändigl att
man även i fortsättningen i alla de fall det är möjligt utnyttjar de befintliga
statliga lokalerna även för externt finansierad verksamhet.

Bestämmelser
om externt finansierad forskning

Sedan
riksdagen godkänt de av regeringen i 1982 års forskningsproposition förordade
principerna för kostnadstäckning och kostnadsfördelning vid uppdragsverksamhet
har regeringen i december 1982 utfärdat förordning med bestämmelser om externt
finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom ulbildningsdeparlemenlels
område. Samtidigt uppdrog regeringen ål UHÄ att undersöka vilka koslnader - och
slorieken av dessa - som belastar högskolan i samband med verksamhel som
finansieras av forskningsråd m.fl.

De
nu gällande beslämmelserna om externt finansierad verksamhet vid
högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets område innebär att full
kostnadstäckning skall utgå för den verksamhet som hell eller delvis bekostas
med exlerna medel. För verksamhel som har synnerlig belydelse för forskning och
ulbiidning vid högskoleenheten får högskolestyrelse bevilja nedsättning av
ersättningen. Budgetåret 1983/84 har övergångsvis föreskrivits all för sådan
verksamhel som bekostas med medel från forskningsråd inom utbildnings- och
jordbruksdepartementens områden skall ett förvallningspålägg av 3 % lillämpas.
Della undantag föranleddes av atl dessa forskningsråd ej har omfattats av
tidigare gällande bestämmelser om ersättning för arbete.

I
vissa fall medges dessulom befrielse frän att utge ersättning för lokalkostnader.

UHÄ
har i skrivelse den 21 november 1983 lagt fram förslag lill ändringar i
förordningen om externt finansierad forskning saml angivit att uppdraget om
kostnadsredovisning kommer atl avrapporteras inom kort. I samband med
uppdragels fullgörande och utarbetande av tillämpningsföre-

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 29

skrifter till förordningen har UHÄ funnil alt behov finns
av vissa justeringar av förordningen.

I sina
förslag har UHÄ strävat efler att utforma beslämmelserna utgående från en i
sak oförändrad balans mellan högskoleenheternas egna anslag och anslagen från
forskningsråden. Enligt UHÄ: s uppfattning skall den övriga grundforskningen
behandlas pä samma säll som den av forskningsråden stödda forskningen medan
den rena seklorsforskningen skall stå för full kostnadsersättning.

UHÄ föreslår sammanfattningsvis följande.

Förordningen
bör ändras så atl det även av bl.a. rubriken framgår att den avser jämväl
forskningsrådsfinansierad verksamhet.

Vad gäller
de statliga forskningsråden inom utbildnings- och jordbruksdepartementens
verksamhetsområde bör som koslnadsersällningsprincip gälla all råden skall
läcka de tillkommande kostnader som är förenade med varje projekl. Det bör
ankomma på UHÄ atl faslställa en schablon för beräkning av de koslnader som
således bör bestridas av råden till den del de avser koslnaderna för
högskoleenheternas gemensamma funktioner. Detta bör göras efler samråd med FRN.
Dessa tillkommande kostnader kan preliminärt uppskallas uppgå till ungefär 7 %
av de totala projektkostnaderna. Som jämförelse erinras om all övergångsvis
gällande förvallningspålägg utgör 3 % av dessa.

Ett
införande av principen om ersällning för tillkommande kostnader för
forskningsråden innebär en merkosinad för dessa. Kostnadsökningen lorde uppgå
till 15 ä 20 milj.kr. Råden bör kompenseras för della. UHÄ kan med relativt
kort varsel ta fram ett underlag för fördelningen av beloppel, om sä erfordras.

Principen
om ersättning för tillkommande koslnader bör också gälla vid
forskningsrådsliknande medelstilldelning (forskningsbidrag) från andra statliga
eller privata bidragsgivare eller när det är frågan om gåvo- eller
donationsmedel. Tillämpningen bör emellertid vara restriktiv och ske efter
närmare anvisningar av UHÄ.

När del är frågan om ren scklorsforskning eller annan
uppdragsforskning bör, som nu, gälla principen om full kostnadsersättning.
Högskolestyrelse bör dock ha vissa möjligheter att nedsätta
ersättningsbeloppet om del är av "särskild" belydelse för enhetens
forskning.

För egen del vill jag anföra följande.

UHÄ: s uppdrag att redovisa de koslnader som är
förknippade med externt finansierad forskning har ännu inle redovisats. Det har
därför inle varil möjligt atl ta slällning lill det av UHÄ framlagda förslaget
om en annan beräkningsgrund för kostnadsersättning till högskolan för viss externt
finansierad forskning. Pä grund härav anserjag atl ett förvallningspålägg på 3
% bör fä lillämpas även under budgetåret 1984/85. Del ankommer på regeringen
all beslämma i denna fråga.

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 30

Formerna för forskningssamverkan

I 1982 års proposition om forskning m. m. diskulerades
olika former av särskild organisation för forskningssamverkan. Föredraganden
underströk bl. a. viklen av all högskolan i möjligaste mån, utan alt avvika
från grundläggande principer för dess verksamhel, anpassar sitt arbete i fråga
om forskningssamverkan till de berättigade krav som kan slällas från bl.a.
näringslivet.

Den
förfallningsmässiga regleringen av högskolan medger redan nu en belydande
variation av formerna för forskningssamverkan. Det bör vara möjligt att inom
ramen för högskoleförordningens bestämmelser tillgodose de flesla berättigade
krav som kan förknippas med en sådan verksamhet. En särorganisalion i form av
stiftelse borde, enligt föredraganden, utnyttjas endast om alldeles särskilda
förhållanden motiverade del och frågan borde i varje enskill fall prövas av
regeringen.

Som statsrådet Ingvar Carlsson anförde i inledningen till
denna proposition är tiden nu mogen för atl på ell samlat säll utvärdera de
samverkansformer som har byggls upp.

Chalmers lekniska högskola (CTH) har i särskild skrivelse
framhållit att speciella insatser krävs såväl vad gäller marknadsföring av
högskolans kompetens som vad gäller projektledning och ansvarstagande för
fullgörande av uppdrag för externa finansiärer. Svårigheter föreligger atl
åstadkomma della inom högskolans normala organisation. CTH anhåller därför atl
regeringen inrättar en stiftelse för teknisk och induslriell ulveckling benämnd
Chalmers Induslriteknik. Jag delar uppfattningen all denna verksamhet bör
bedrivas i form av en stiftelse. Vikligl är all frågan om former för insyn i
verksamhelen får en lillfredsslällande lösning. Jag avser att ålerkomma lill
regeringen härvidlag.

Forskares bisysslor

I maj 1983 framlade en arbetsgrupp inom regeringskansliet
en rapport angående högskoleanställdas bisysslor, i vilken redovisades gällande
bestämmelser om bisysslor i lagen (1976:600) om offenllig anställning och i
kollektivavtal saml gruppens synpunkter på dessa bestämmelsers tillämpning på
högskoleområdet. Höslen 1983 uppdrogs ät regeringsrådet Jöran Mueller att
föreslå nya regler om rätt för högskoleanställda att ulöva bisysslor. Som
statsrådet Ingvar Carlsson berört inledningsvis har Mueller i december 1983
redovisat sitt uppdrag i en promemoria, vilken för närvarande är föremål för
remissbehandling.

Högskolans kontaktorganisation

Regeringen uppdrog år 1982 åt UHÄ att, med beaklande av
vad som sades i 1982 års proposition om forskning m. m. vad gäller
forskningsinformation inom högskolan, samordna en systematisk ulvecklings- och
försöksverksamhel avseende dels högskolans kontaklorganisation, dels orga-

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 31

nisation och former för spridande av informalion om
forskning och forskningsresultat.

UHÄ har
redovisal sina åtgärder med anledning av uppdraget varvid UHÄ har koncentrerat
sig på försöksverksamhel avseende högskolans kontaklorganisation. Ulvecklings-
och försöksverksamhel beträffande högskolans organisation och former för spridande
av information om forskning och forskningsresultat har i första hand bedrivits
inom den av FRN och UHÄ lillsalta nyltjarinformationsutredningen. Resullalen av
denna verksamhel har redovisats i utredningens slutbetänkande (FRN-rap-port
1983:9). Statsrådet Ingvar Carisson kommer senare alt ta upp FRN: s och UHÄ: s
gemensamma bedömningar med anledning av utredningens förslag och avgivna
remissyttranden.

UHÄ
konslalerar att högskolans organisation för planering och initiering av
uppdragsverksamhel visar upp en stor variation i fråga om organisationsformer,
arbelsformer och inriktning. Den kartläggning UHÄ gjort av
kontaklorganisationen vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser visar
att kontaktsekretariaten - där sädana finns - visserligen har en central roll
men att del i övrigl finns en mångfald organisationsformer och arbetssätt.
Andra arbetsenheter som är involverade i koniaklarbelet är bl.a.
informationssekretariat, kurssekretarial, energisekrelerare och - i vissa fall
- bibliotek.

UHÄ ger en redovisning av totalt 48 särorganisalioner för
forskningssamverkan. Enligl UHÄ: s uppfallning är del nödvändigt med en
belydande lokal anpassning till förutsättningar och problem när det gäller
kontakt-organisationens utformning och arbetssätt. Enhetliga lösningar över
landet kan och bör därför inte eflerslrävas. Däremot är del nödvändigt, anser
UHÄ, all högskoleenheterna - såsom bl.a. nylljarinformalionsulredning-en
förordai - ser över de samlade instrumenlen för kontaktverksamhet och
uppdragsarbele i syfle att skapa enkla och enhetliga kontaktvägar för företag,
kommuner och organisationer.

I den kartläggning som UHÄ gjorl av kontaklorganisationen
och dess arbelsformer har UHÄ sorterat fram ett anlal vikliga utvecklingsbehov
och problemområden. UHÄ finner atl kontaktorganisationen i slorl sell fungerar
bra men att det återstår vikliga problem all lösa för all ge organisationen
större kapacitet och effektivare arbelsformer.

Kontaktsekretariaten sysslar i dag huvudsakligen med
förmedling av externa forskningsuppdrag till forskare inom högskolan. Dessulom
verkar sekretariaten för alt forskningsresultat och uppfinningar genererade
inom högskolan förs ul och nyttiggörs. Kontaktsekretariaten svarar även genomgående
för verksamheten med kontaktforskare. STU finansierar ett antal tjänster knutna
till de tekniska och naturvetenskapliga ämnesområdena med speciell inriklning
och forskningssamverkan med små och medelslora företag. Konlaktsekretarial
finns f. n. vid flerlalel universilel och högskolor med fasl forskningsorganisalion.
Inom ramen för UHÄ:s och

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 32

STU:s försöksverksamhel finns dessutom
kontaklsekrelerarfunktioner vid konstfackskolan och högskolan i
Sundsvall/Härnösand. Vid flera av de mindre högskoleenheterna är
konlaktfunktioner under uppbyggnad på lokall inilialiv.

För uppdraget att pröva och utveckla nya arbelsformer har
särskilda medel ställts lill UHÄ:s förfogande, budgetåret 1982/83 500000 kr.
och budgetåret 1983/84 530000 kr. Även STU har givit finansiellt stöd lill
vissa utvecklingsprojekt. De medel som anvisats för ändamålel har bl.a. använts
till stöd för ett tiotal störte projekt avseende nya former för kontakter
mellan högskolan och det omgivande samhället. UHÄ redogör för de olika
projekten, varav flertalet forlfarande pägår. En preliminär sammanställning
visar genomgående positiva resultat.

UHÄ anger några av verksamhetens viktigare problemområden
som måste bearbetas under de närmasle åren, såsom lokal forskningssamverkan,
kapacilelshöjning, särorganisalioner, forskningskompetens m. m.

Sammanfattningsvis framhåller UHÄ all del är vikligl och
nödvändigt atl försöksverksamheten och arbetet med atl utveckla högskolans
organisation för forskningssamverkan fortsätter, inte minsl mot bakgrund av
framväxande kontaktorganisationer. En fortsatt systematisk utvärdering och
uppföljning av kontaktverksamheten är enligt UHÄ: s mening nödvändig för atl
säkerställa en långsiktig utbyggnad och successiv breddning av högskolans
forskningssamverkan.

För egen del villjag anföra följande.

En välutvecklad organisation för högskolans konlakter med
det omgivande samhället är angelägen. Jag delar UHÄ: s uppfattning att del bör
finnas olika lösningar för konlaklorganisalionens utformning. Del är viktigt
och nödvändigt att arbelel med all utveckla sådana kontaktformer fortsätter.
Jag kommer alt vid min anmälan av anslaget Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål beräkna medel för detta ändamål.

I det följande kommer jag atl närmare ta upp frågor om bl.
a. kontaklorganisationen vid mindre högskoleenheter. Del är angeläget atl UHÄ
i del fortsatta arbelel med ulveckling av högskoleenheternas kontaklorganisation
beaktar behovet av nära samverkan mellan kontaktsekretariaten m. m. vid mindre
och störte högskoleenheter.

Forskning vid mindre högskoleenheter

UHÄ har pä regeringens uppdrag utrett och kommil in med
förslag angående ålgärder för att främja forsknings- och utvecklingsarbete m.
m. vid vissa mindre högskoleenheter. UHÄ stöder sina förslag på en utredning
av en arbetsgrupp inom ämbelel (FOMI), vars rappori om FoU vid regionala
högskolor (UHÄ-rapport 1983:9) remissbehandlats av UHÄ.

Liksom flertalet högskolemyndigheter, övriga myndigheter
och organisationer som yttrat sig i ärendet tillstyrker UHÄ i allt väsenlligl
arbetsgruppens huvudförslag. Delta görs under betonande av dels all forskning

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 33

och
forskarutbildning vid mindre högskolor skall ske i ell intensifierat samarbele
med högskoleenheter som har fasla forskningsresurser, dels alt dessa förslag
tillstyrks inom ramen för UHÄ:s samlade resursavvägning för hela
högskoleområdets forskning och forskarutbildning.

I första hand föreslår UHÄ
att medlen för forskningsanknytning av den grundläggande ulbildningen ökas
väsenlligl. De tillkommande medlen bör därvid användas lill initiering,
planering och genomförande av FoU-pro-jekl samt forskarutbildning av lärare.

Del
är angelägel, framhåller UHÄ, all den kompelens för forsknings-och utvecklingsarbete,
som lärarna vid högskoleenheter utan fasta forskningsresurser inom resp.
områden har, kan utnyttjas för atl främja, lokal och regional utveckling.

UHÄ
föreslår därför dels att tjänst som adjungerad professor vid universilel eller
högskola med fasl forskningsorganisation skall kunna placeras vid mindre
högskola, dels också all tjänst som forskarassistent skall kunna placeras på
likartat säll med beaklande av de bestämmelser rörande sådan Ijänsl som finns i
högskoleförordningen.

UHÄ
förordar all uppbyggnaden av informations- och kontaklresurser dels vid mindre
högskolor enligt FOMI: s förslag, dels vid vissa högskolor enligl den s. k.
nyttjarinformationsutredningens förslag får ske i någol långsammare takt än vad
utredningarna föreslagit. UHÄ föreslär således väsentligt lägre resurser för
del förstnämnda ändamålel än vad FOMI fört fram.

FOMI
föreslår alt samarbele mellan högskoleenheter och det omgivande samhället skall
främjas genom att lill de mindre högskolorna knutna forskningsstiftelser under
vissa förutsättningar ges statligt slöd. UHÄ finner förslaget vara både
principiellt intressant och väl värt all praktiskt pröva. Samtidigt pekar UHÄ
på atl många remissyttranden är kritiska lill en ensidig salsning på
forskningsstiftelser av delta slag.

UHÄ
föreslår att försöksverksamheten med Centrum för småföretagarutveckling,
knutet till högskolan i Växjö men med en rikstäckande karaktär, permanentas.
Verksamheten har stötts av statens induslriverk och försöksperioden ulgår först
med juni månad 1984. En uivärdering av verksamheten är planerad.

De
kostnadsberäkningar och priorileringar som FOMI har gjorl med anledning av sina
förslag ställer sig UHÄ i alll väsentligt bakom. Detta innebär förslag om
resurstillskott pä resp. 6,5 milj.kr., 5 milj.kr. och 4 milj.kr. för budgetåren
1984/85, 1985/86 och 1986/87. De 6,5 milj.kr. fördelar sig med 4,5 milj.kr. för
forskningsanknytning samt 1,0 milj. kr. för stöd till två forskningsstiftelser
(industridepartementet). De högskolor som priorileras för ytteriigare forskningsanknylningsresurser
budgelårel 1984/85 är högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro med 1 milj.kr.
vardera, däruiöver föreslås för övriga s.k. regionala högskolor sammanlagt 1,5
milj.kr. 3
Riksdagen 1983/84: I saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 34

Jag
vill för egen del underslryka det angelägna i alt ta tillvara den kompelens för
forsknings- och utvecklingsarbete som finns vid högskolor utan egna fasta
forskningsresurser. I detta sammanhang villjag erinra om att fakulletsnämnderna
har ett samlat ansvar för atl främja forskning och forskarutbildning inom hela
högskoleregionen. Jag vill också erinra om atl de avsevärda resurser som f. n.
disponeras för all finansiera universitetslektorers (motsv.) tjänstledighet
för forskning även kommer berörda mindre högskolor och deras lärare lill godo.

Självklart kommer
FoU-verksamhelen vid de mindre högskolorna ulanför universitetsorterna alltid
att vara en mycket begränsad del av högskolans totala FoU-verksamhet. I ett
regionalt perspektiv utgör dessa högskolors FoU dock en viklig resurs för
utbildningens kvalilel och för samhällsutvecklingen i lokalt och regionalt
perspektiv. Jag vill framhålla att viss forskning med regional anknytning i
vissa fall bäsl lorde kunna bedrivas vid de nu berörda högskolorna.

Jag anser del emellertid
inle lämpligl alt medel direkl för forskning anvisas särskill till de mindre
högskolorna från anslaget Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning. Ändamålen för della anslag styrs i första hand av den
grundläggande utbildningens behov, medan enligl min mening de mindre
högskolornas medel för forskning sä långl möjligt bör kanaliseras på samma säll
som medel för forskning vid övriga högskoleenheter.

I regeringskansliet bereds
f. n. frågan om en ijänsleorganisatorisk reform med utgångspunkt i
lärarljänslutredningens (LÄTU) förslag (SOU 1980:3). Vissa av de frågor som UHÄ
aktualiserar behandlas naturiigen i detta sammanhang. Jag lar därför här inle
upp några ijänsleorganisaloriska frågor. Belräffande UHÄ: s förslag om
placering vid mindre högskolor av tjänster som adjungerad professor och
forskarassistent villjag dock understryka all det redan idag är fulll möjligl
alt innehavare av sådan tjänst efler beslut av vederbörande högskoleenhet med
fasla forskningsresurser får föriägga sin verksamhet till annan högskoleenhet.
Del ankommer pä berörda högskoleenheter all besluta härom. Det är på samma
sätt fullt möjligt -och kan vara en viktig väg för samverkan - all en doktorand
förlägger sill arbete lill en högskoleenhet ulanför berörd universitetsort.

Ulgångspunklen
för FoU-verksamhelen vid högskolorna utanför universitetsorterna måste vara de
lärarresurser dessa högskolor disponerar, själva eller i samverkan med
universitet eller annan högskoleenhet. Med tanke på den roll som externt
finansierade forskningsprojekl, t.ex. med regional anknytning, bör kunna spela
vid dessa högskolor villjag framhålla all högskolorna har möjlighel att, som
komplement lill sin lärarorganisation, inrätta tjänsler som
forskningsassistent inom ramen för de medel som kan stå lill förfogande för
projekt av det nämnda slaget.

Jag
delar uppfattningen alt ålgärder alt förbällra informationen om forskning är
utomordentligt vikliga. Statsrådet Ingvar Carlsson kommer i del följande att ta
upp frågor om forskningsinformation.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 35

Försöksverksamheten
vid Centrum för småföretagarutveckling, knutet till högskolan i Växjö, kommer
att utvärderas under år 1984. Jag är därför inte nu beredd all ta ställning
till frågan om permanentning av verksamheten.

En
vidare ulveckling i syfle all bl.a. främja samverkan med del omgivande
samhället är inle primärt en fråga om ökade ekonomiska resurser. Myckel kan
göras - och görs redan nu - med utnyttjande av de resurser och
finansieringskanaler som står till buds. Det är dock angelägel att de berörda
högskoleenheterna får en förstärkt basorganisalion för dels kontakterna med
olika intressenter utanför högskolan, dels systematiserade kontakter med
högskoleenheterna med fast forskningsorganisation. Jag kommer i det följande
att beräkna 1,5 milj.kr. för dessa ändamål under anslaget Vissa särskilda
ulgifter för forskningsändamål. Vid vissa högskoleenheter med fasta forskningsresurser
finns utbildning som saknar anknylning till fasl forskningsorganisalion. Jag
utgår från att behovet av förbättrade konlakter här beaktas vid utnyttjandet av
befintliga resurser för kontaktverksamhet vid resp. högskoleenhet.

Jag
vill i della sammanhang erinra om att chefen för industridepartemenlel, som
angetts i årels budgetproposition, kommer alt ta upp vissa förslag lill
fördjupad samverkan mellan småförelag och högskola i samband med sin anmälan av
en proposifion om induslriell tillväxt och förnyelse.

Statsrådet
Ingvar Carlsson anför.

Nyltjarinformation

Regeringen
gav år 1979 FRN i uppdrag atl tillsammans med UHÄ undersöka vilka behov av
nyltjarinformation om forskning som inte är tillgodosedda samt lämna förslag
till hur de problem som kan vara förknippade med ökad nytljarinformalion skall
lösas.

Uppdraget
omfattade den forskning som bedrivs inom utbildningsdepartementets område.
Utredningen behandlar inle den forskningsinformation som vänder sig till
allmänheten. Inle heller informalion om forskning och forskningsresultat
forskare emellan berörs.

FRN
tillsatte i december 1979 en arbelsgrupp för utredningsuppdraget med
representanter för nämnden, UHÄ och DFI. Gruppen antog namnei
nyltjarinformationsutredningen. I 1982 års forskningsproposition (1981/ 82: 106
s. 100) behandlades en delrapport från ulredningen Från forskning till
tillämpning - kontaktvägar och informalion (FRN-rapport 1981:44). Utredningens
slutrapport Från forskning lill lillämpning (FRN-rapport 1983:9) överlämnades i
april 1983 lill FRN och UHÄ och har därefter remissbehandlats.
Remissinstanserna ansluter sig i huvudpunkterna till utredningens förslag saml
lämnar en rad synpunkter inför del fortsatta arbetet. FRN och UHÄ släller sig i
alll väsenlligl bakom utredningens

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 36

förslag.
Några av de frågor utredningen tar upp, bl. a. rörande meritvärdet av arbete
med forskningsinformation, kommer att behandlas i särskild ordning.

Utredningen
diskuterar vissa ansvarsfrågor. Del konstateras alt förutsättningen för all
forskningsresultaten förs ul lill de potentiella nyttjarna är atl ett klart
ansvar fastläggs för dem söm skall göra detta. Enligl högskolelagen skall
högskolan svara för forskningsinformation! Denna skyldighel bör enligt
utredningens bedömning innebära att högskolan skall bygga upp en organisation
som utgör stöd och hjälp för forskaren och institutionen all föra ul
nyttjarinformationen.

Högskolans
organisation för kontaktverksamhet och nyttjarinformation är idag av icke
obetydlig omfattning men utgör enligt ulredningen en splittrad organisation.
Vissa samordningsåtgärder har dock påbörjats. Ulredningen föreslår all
högskolan ser över organisationen för denna verksamhet för atl exempelvis
samla funktionerna inom en självständig enhet.

Beträffande
forskningsfinansiärerna - forskningsråd, seklorsorgan m.fl. - finner
utredningen det självklarl alt de har ett inlresse av och ett ansvar för atl
den forskning de finansierar också nyttiggörs. Della sker idag ofta genom att
forskningsråden stöder velenskaplig publicering. Enligl ulredningen bör
ansvaret gå längre än så.

I
utredningens nyss nämnda delrapport föreslogs bl.a. atl statligt finansierade
forskningsprojekl bör planeras och budgeteras även med avseende pä hur information
och resullalspridning skall ske till skilda nyltjargrupper utanför högskolan. I
samband med proposition 1981/82: 106 om forskning m.m. har regering och riksdag
godtagit denna princip. Regeringen har därefter gell forskningsråden inom
utbildningsdepartementet och FRN i uppdrag alt svara för alt informalion och
resullalspridning beaklas vid planering och budgetering av forskningsprojekl.
Enligt utredningens mening bör moisvarande skyldighet även åläggas andra
statliga forskningsfinansiärer.

Ulredningen
redovisar förslag om fortsatt utvecklingsarbete och försöksverksamheter. Ett
viktigt sätt alt föra vidare forskningsresultat är genom fortbildning och
vidareutbildning av yrkesverksamma. Ett annat effekUvl säll att sprida kunskap
om nya forskningsresultat är arrangemang av typ seminarier, konferenser och
kurser. Utredningen anser all det är nödvändigl att universitet och högskolor
systematiskt ulvecklar kurser och kurspaket med syfle alt förmedla kunskap om
forskningen och dess resultat till skilda nyltjargrupper. Ulredningen
presenterar i en modell kontaktvägar mellan forskare och "nyttjare".
Modellen beskriver olika organ som kan fungera som "mellanlänkar".
Ett exempel på en sådan mellanlänk är den mindre högskolan ulan fasta
forskningsresurser. Med sin kontakl och kännedom om företag och myndigheler i
regionen ulgör den en länk till de högskoleenheter som har fasla
forskningsresurser.

Vid
högskolan i Sundsvall/Härnösand har prövats hur en effektiv organi-

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 37

sation för detta kan se ul. Ulredningen föreslår en
försöksverksamhel i full skala.

Utredningen har närmare studerat några andra mellanlänkar.
Bl.a. har de fackliga organisationernas roll diskuterats. De cenlrala fackliga
organisationerna har jämförelsevis omfattande utredningsverksamhet som gäller
bl.a. forskningsfrågor. De bör i anslulning till denna verksamhel också kunna
förmedla informalion, menar utredningen. En annan väg all nå ul är via den
fackliga pressen, som redan idag i viss utsträckning förmedlar sådan
informalion.

Inom utredningens ram bedrivs bl.a. en försöksverksamhel
med abonnemangssystem för löpande nyttjarinformation. Ulredningen finner del
viktigt all pröva ett rationellt system för en nyttjarinriklad dalabas över i
första hand pågående och avslutade forskningsprojekl och de rapporter som de
avkastat. Det material som malas in i dalabasen skall innehålla tillräcklig
information för att bedöma om projektet kan ge värdefulla informationer.
Profilerade sökningar i dalabasen skall också vara möjliga.

Utredningen förutsätter all de olika verksamheterna inte
ställer krav på ytterligare resurser.

Medel behövs dock för två ändamål, nämligen en
försöksverksamhet i Sundsvall/Härnösand (800000 kr.) samt för ytterligare utvecklings-
och försöksverksamhel (900000 kr.).

För egen del vill jag anföra följande.

Vikten av all på olika sätt förbäitra informationen om
forskningen och dess resullal har ofta betonats under senare år.
Forskningsinformation är av avgörande belydelse för forskningens utveckling och
dess möjligheter alt Ulöva sin samhällsroll.

Idag finns inom högskolan stora resurser i form av
kompetent personal, utrustning, bibliotek m. m. som utnyttjas i en omfattande
forskningsinfor-malionsverksamhet. Hur dessa resurser används varierar
naturligtvis frän högskoleenhet till högskoleenhet. Jag är emellertid övertygad
om atl många ålgärder fortsättningsvis kan vidtas som leder till ell bällre
utnyttjande av högskolans forskningsresurser. I della arbete kan utredningens
ovan angivna rikflinjer och diskussionen omkring dem utgöra en värdefull
vägledning.

Under den senaste femårsperioden har
forskningsinformationen på olika säll varit föremål för speciella salsningar i
Sverige. Bland annat har FRN .fått särskilda medel (ca 9,5 milj. kr. för
innevarande budgelår) för alt pröva olika meloder och modeller för allmän
forskningsinformation. Denna verksamhet innehåller en rad sinsemellan olika
aktiviteter, exempelvis salsningar på populärvetenskaplig bokutgivning och
aktiviteter som rikiar sig lill barn och ungdom. Dessutom fördelar FRN stöd
till högskolans forskningsinformation.

Enligt min mening bör verksamheten med nytljarinformalion
fr.o.m. budgelårel 1984/85 tillgodoses inom ramen för de resurser som anvisas
för

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 38

forskningsinformation under anslaget till FRN. Jag avser
att i särskild ordning ge FRN i uppdrag atl i samråd med UHÄ svara för del
fortsatta utvecklingsarbetet avseende nyttjarinformation. FRN kommer därmed alt
fä ett övergripande ansvar även för denna del av
forskningsinformations-verksamheten, vilket bör underlälla samordning och
samplanering med andra delar av verksamhelen.

Jag vill i
detta sammanhang erinra om vad föredraganden i 1982 års proposition om forskning
m. m. anförde om vikten av långsiklig planering av förmedling och spridning av
forskningsresultat. Del ankommer pä FRN atl i samråd med UHÄ redovisa behov av
ställningstaganden av regering och riksdag för det fortsatta arbetet. FRN bör i
sitt arbele med informationsfrågor beakta utredningens förslag och de
synpunkter som framkommit i remissbehandlingen av utredningen.

Forskningsrådsnämndens roll

FRN har till uppgift alt ta initiativ till och slödja
forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkl.
Nämnden skall härvid beakta behovet av tvär- och mångvelenskaplig forskning.

FRN har i
en rapport hösten 1983 för regeringen redovisat FRN:s erfarenheler och
bedömningar av det hittillsvarande arbetet.

En
grundläggande erfarenhet, som FRN redovisar, är det slora behovel av insalser
av det slag FRN skall svara för. Generellt gäller ocksä enligl FRN: s bedömning
atl FRN: s arbele bidragit lill atl ökad uppmärksamhet i FoU-syslemet i dess
helhet nu ägnas åt frågor om långsiktig planering och forskning och bevakning
av gränsöverskridande forskningsproblem.

När del
gäller forskningsinformation har FRN givits unika möjligheler all bygga upp en
verksamhel av för forskningssystemet hell nytt slag. Vissa belydande och
nyskapande salsningar har här skell, hävdar FRN.

Ansvaret
för framtidsstudier har tillförts FRN försl fr. o. m. budgelårel 1980/81 och
erfarenheterna är för FRN: s del i della fall mera begränsade. FRN bedömer dock
sina möjligheler att ansvara för framlidsstudierna som goda.

FRN:s
insalser inom såväl forskning och framtidsstudier som inom
forskningsinformation kan bli omstridda och resultera i kontroversiella
projekl. FRN vill framhålla all även sådana projekl är nödvändiga i ett vitalt
och öppet forskningssystem. FRN ser det som en viklig uppgift atl med sin
förankring skydda även dessa projekt.

FRN vill
vidare slarkl underslryka den situation som den fortgående sektoriseringen av
svensk forskning skapar. FRN påtalar de alll fler varnande röster som höjs
inför en alltför långtgående seklorisering som riskerar all splittra de
begränsade resurser ett litet land som Sverige alltid kommer alt ha. FRN anser
sig - med rimligt stöd - ha slora möjligheler att genom långsikliga program i
samarbele med berörda inlressenler skapa alternativ till en alltför långtgående
sektoriell splittring av resurserna..

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 39

FRN redovisar några av de problem som FRN möter i sill
arbete och som är av principiellt intresse och kräver fortsall bearbelning. FRN
betonar sin roll som ell allmänl forskningsorgan ulan permanent ansvar för ell
vissl disciplinområde.

Detta menar FRN skapar en vaghet i omgivningens
uppfattning av FRN. Ett problem som hänger samman med omgivningsberoendet ulgör
FRN: s speciella roll som samarbelsorgan. FRN framhåller även alt samfinansiering
och samarbetet med andra myndigheler m.fl. även för med sig problem av renl
teknisk natur.

Uppgiften atl initiera forskning inom eftersatta områden
och/eller inom områden som kräver samarbete frän mänga olika discipliner är
enligl FRN myckel tidskrävande. Del är ett viktigt skäl till all FRN även
fortsätlningsvis skall kunna utnyttja de möjligheler reservationsanslag ger.
Därutöver måste emellertid också budgetplaneringen och verksamhetsplaneringen
förbällras.

Vetskap om vilka resurser som slår till förfogande under
en kommande treårsperiod skulle slarkl förbättra möjligheterna till
långsiktsplanering.

FRN har låtit göra en utvärdering av FRN: s allmänna
inriktning och dess roll i del svenska FoU-systemet.

Denna uivärdering har utförts av en arbelsgrupp vars
ledamöler hämtats från andra nordiska länder.

Arbelsgruppen menar alt syftet med FRN: s tillkomst var
dels atl åstadkomma ökad överblick över och balansering av den långtgående
sektoriseringen och specialiseringen av del svenska FoU-syslemel, dels atl
skapa ell brett samhällsinflylande på forskningsiniliering och -prioritering i
del totala FoU-syslemel.

Arbelsgruppen har frapperats av att den breda poliliska
representationen i FRN inle har förmått verka lillbaka in i det politiska
syslemet. Del har lill synes på denna punkt inte funniis någon politisk vilja
atl använda nämnden i enlighet med de mål som uppställdes vid FRN:s inrättande.
Utredarna släller därför frågan om regering och riksdag saknar förtroende för
FRN eller kunskap om FRN: s möjligheler.

Ulvärderarna slår fast alt det forlfarande finns ett behov
av bällre överblick över det alllmer uppsplittrade svenska FoU-systemet och av
en samordning och sammanhållning av den alllmer fragmenlerade forskningsverksamheten.
Strävan till sammanhållning och överblick är naluriig, men denna del av FRN: s
mål måste nog belraklas som någol av en paradox i del svenska FoU-syslemet, där
man sedan 1970-lalels början i olika sammanhang slagit fast den sektoriella
forskningspoliliken som den ledande styrprincipen för samhällels
forskningsverksamhet.

Arbetsgruppen har svårt alt se hur FRN som komplement till
forskningsråden och seklorsorgan skulle kunna motverka den sektoriella
specialiseringen och splittringen av forskningsresurserna, då man samtidigt
anser atl säväl seklorsorganen som forskningsråden även skall kunna verka
enligt den etablerade rollfördelningen.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet v 40

Om
FRN skall kunna ha den effekt som har eftersträvats, är det också nödvändigl,
atl se över den svenska forskningspolitikens grundmurade seklorsdoklrin, som
inte längre ser ul alt ifrågasättas av mer än ett fåtal, anser utredarna.

Den
kritik ulvärderarna rikiar mot FRN: s verksamhet och arbetsformer gäller främst
de långa planeringslider som föregått forskningsprogrammen samt alt FRN i så
begränsad utsträckning kunnat uppnå samfinansiering med andra organ.

Beträffande de särskilda
verksamheterna inom FRN ger ulvärderarna myckel positiva omdömen om
informationsverksamheten och stödel till dyrbar vetenskaplig utrustning.
Framlidssludieverksamheten synes enligl utredarnas mening fungera bra i FRN:s
regi. Utredarnas kommentar lill denna verksamhet är av mer principiell nalur då
de konstaterar att verksamheten enligl deras uppfattning inle kan fungera ulan
en politisk dimension. Del står därför inle helt klart för ulvärderarna om det
är mera ändamålsenligt all placera framtidsstudierna i anknytning lill FRN än
till regeringskansliets planeringsverksamhet.

I
sina slutord konstaterar arbelsgruppen alt FRN inte lill alla delar förmått
uppfylla de mål som uppställdes när FRN inrättades. I de flesla fall har
orsaken till alt målen inle kunnal uppnås inle legat i FRN: s verksamhet ulan klart
berott på orealistiska förväntningar, inte minst hos statsmakterna, saml på en
ovilja att i andra delar av FoU-systemet fungera efter intentionerna och låta
FRN komma till sin fulla rätt.

Utredarna
har på många områden varit imponerade av FRN:s nyskapande och resultalrika
arbete som inneburit både högklassig forskning och nya inspirerande
angreppssätt och samarbelsformer i det svenska forskarsamhället. FRN har
emellertid funnits i bara sex år och del är enligl utredarna en alldeles för
kort tid för alt möjliggöra en bedömning av FRN: s forskningspolitiska roll och
resultaten av FRN: s insatser. En verksamhet som är så olradilionell och
avviker så slarkl från det övriga FoU-systemel i Sverige behöver därför
betydligt längre tid för atl ulvecklas och slå rot i de omgivande
forskningsmiljöerna. Utredarna tror därför alt del kan vara ändamålsenligt att
om 5-6 år företa en ny och kanske något grundligare utvärdering, som även
utsträcks lill andra delar av del samverkande FoU-syslemet.

Den
särskill tillkallade utredaren (Dir 1982:96) för översyn av forskningsrådens
adminislralion har i sin rappori (Ds U 1984:4) Administrationen vid
forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbildningsdepartementets
område, till vilken jag strax återkommer, även lagit upp vissa frågor rörande
FRN. Utredaren framhåller bl.a. atl FRN inte synes ha funnil en fullt adekvat
intern organisation.

För
egen del vill jag anföra följande.

Bakgrunden
lill att FRN inrättades var alt forskningsråden, som fungerar väl när del gäller
all fördela medel lill inomvelenskapligt motiverad

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 41

forskning, inte alltid kunnal fånga upp och tillgodose de
forskningsbehov som har sin ulgångspunkl i akluella samhällsproblem. Likaså hade
rådens ämnesmässigl avgränsade ansvarsområden medfört svårigheler för dem, som
vill arbela med tvär- och mångvelenskapliga forskningsuppgifter, all få slöd.

Som FRN:s främsta uppgift angavs därför att vid sidan av
de insatser som de enskilda råden gör, initiera och stödja forskning främst
inom områden som är angelägna från samhällels synpunkt. FRN skall härvid
särskilt beakta behovet av tvär- och mångvelenskaplig forskning. För FRN: s
verksamhel skall gälla all projekl m. m. i regel skall samfinansieras med
forskningsråd eller sektoriella organ. FRN fick också redan från början ansvar
för bl.a. forskningsinformation (prop. 1975/76:129 s. 54).

FRN:s verksamhetsområde har därefter vidgats lill att
omfatta även slödel lill dyrbar velenskaplig utrustning och framtidsstudier.

FRN:s arbele med forskningsinformation och dyrbar
velenskaplig ulruslning fungerar, enligl ulvärderarna, bra. Del är enligl min
mening angeläget att arbetet med dessa frågor hålls samman så att en instans
får överblick och möjligheler till samordning. FRN har ocksä en sammansällning
som gör den väl lämpad för atl svara både för forskningsinformation och stöd
lill dyrbar velenskaplig ulruslning.

FRN bör även forlsällningsvis ha en viklig uppgift all
fylla när del gäller forskningsiniliering. Formerna för della arbete bör dock
närmare övervägas.

FRN har också gjort värdefulla insalser genom utredningar
i olika forskningspolitiska frågor. FRN tog således på regeringens uppdrag
fram underlag för de priorileringar av forskningsområden som gjordes i 1982
års proposition om forskning m. m. FRN har, också på regeringens uppdrag,
utrett bl. a. frågor om forskningsstatistik och forskningsinformation. Behovel
av underlag för övergripande forskningspolitiska beslut kommer att öka.
Möjligheterna bör därför prövas all fortsättningsvis i ökad omfattning utnyttja
FRN för att ta fram underlag för den övergripande forskningspoliiiska
planeringen. Enligt min bedömning skulle FRN kunna spela en viklig roll i detta
arbete. Förändringar i FRN:s organisation och arbetsformer kan bli aktuella.
Jag ålerkommer till regeringen i annat sammanhang med förslag i denna fråga.

Resurser för forskningsrådsorganisalionen under budgetåren
1984/85— 1986/87

Jag har inledningsvis redovisat förslag om ökade resurser
för forskningsrådsorganisationen för budgelåret 1984/85. Min beräkning
omfatlar en resursökning av totalt ca 29 milj.kr. ulöver kompensation för löne-
och prishöjningar. Därtill kommer de särskilda medel som chefen för utbildningsdepartementet
beräknal för lung vetenskaplig ulruslning under kostnadsramen Till
forskningsrådsnämndens disposition (+ 10 milj.kr.).

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 42

Vid min beräkning av resurserna för
forskningsrådsorganisationen för budgelåret 1984/85 har hänsyn lagits bl.a.
lill ell fortsatt ökal ansvarstagande för cancerforskning av MFR och NFR.

Vid riksdagens behandling av 1982 års proposition om
forskning m.m. (prop. 1981/82: 106, UbU 37, rskr 397) uttalades att det vore
önskvärt med en mer långsiklig planering av den verksamhet som handhas av
forskningsrådsorganisationen. Jag delar i princip uppfattningen atl del även
på detta område vore en fördel med fleråriga ramar för forskningen.

A andra sidan är det samhällsekonomiska läget myckel
ansträngt. Ytterligare medel har trols detta kunnal tillföras
forskningsrådsorganisalionen såväl innevarande budgetår som i det budgelförslag
som nu framlägges. Dessa förstärkningar har dock inte kunnat föreläggas
riksdagen förrän efter en myckel noggrann analys av övriga anslagsäskanden och
av vilkel budgetunderskott som kan accepteras.

Regeringens ekonomiska politik börjar nu ge avsett
resultat. Nägon uppmjukning av den hårda utgiflsgranskningen är emellertid inle
möjlig förrän balansen i samhällsekonomin återställts.

För all
underlätta rådsorganisalionens planering bör denna för budgetåren 1985/86 och
1986/87 utgå från en uppräkning av anslagen med 4 % för vardera budgelårel.
Möjlighelen att därutöver tillföra den grundläggande forskningen ytterligare
medel får prövas på samma sätt som skell under de två senaste årens
budgetbehandling. Detta innebär atl regeringen även fortsättningsvis kommer att
prioritera forskningen myckel högl.

1984/85 för treårsperioden

_______________________________________ (tkr.)_______ (tkr.)_________

Forskningsrådsnämnden 41841 130611

Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet 82116 2.56333

Medicinska forskningsrådet 176356 550513

Naturvetenskapliga forskningsrådet 230 737 720269

Statens delegation för rymdverksamhet

(nationell rymdforskning) 20355 63 540

Förslagen omfattar inle de särskilda resurser som avser
svenskl medlemskap i internationella forskningsorganisationer baserat på
konventionsbundna åtaganden och inte heller de resurser som avser tung
velenskaplig utrustning.

Jag har lidigare berört gällande bestämmelser för
kostnadsersättning för externt finansierad forskning och den akluella
fillämpningen härav. I samband därmed anförde jag atl jag har för avsikt atl
ålerkomma lill regeringen med förslag till ändrade bestämmelser.

I avvaklan på ställningstaganden härtill harjag, vid mina
förslag lill de medelsramar som jag nyss redovisal, baserat dessa pä
tillämpningen av gällande bestämmelser.

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 43

Översyn
av administrationen vid forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom
utbildningsdepartementets område

Med
slöd av regeringens bemyndigande lillkallade jag i december 1982 en särskild
utredare (Dir. 1982:96) för all göra en översyn av administrationen vid FRN
och forskningsråden inom utbildningsdeparlementels område.

Utredaren
har ijanuari 1984 lämnai en rapport (Ds U 1984:4) Administrationen vid
forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbildningsdepartementets
område. Utredarens förslag innebär sammanfattningsvis följande.

De adminislraliva koslnaderna
vid rådsorganisalionen inom ulbildningsdeparlemenlels område uppvisar inle
någon nämnvärd irendmässig förändring under perioden 1977-1983, mätt såsom
procentuell andel av resp. forskningsråds anslag. Däremot uppgår de
administrativa kostnaderna, definierade på vissl sätt, till högre belopp än
regleringsbrevsposlen lill förvaltningskostnader under ifrågavarande anslag.
Detta gäller framför allt MFR och NFR. FRN skiljer sig från de tre
forskningsråden på så säll alt nämnden förbrukar en stor och växande del av
sitt myndighetsanslag själv utan alt det kanaliseras till forskningsutförande
inslitulioner. Att andelen är stor, numera över 30 %, beror delvis på FRN: s
arbetssätt med omfallande insatser för all initiera och planera forskning. All
andelen är växande beror enligt utredarens mening pä atl FRN överskattat
tillväxten av myndighetsanslaget och efter hand kommil atl bedriva ell
inilierings- och planeringsarbete som är väl ambitiöst i förhållande till de
medel som FRN själv eller fillsammans med andra forskningsfinansierande organ
kan slälla lill de forskningsutförande institutionernas disposition. Utredaren
förordar på denna punkl all en bällre balans upprättas inom FRN ifråga om planeringsinsatser
och direklforskningsslöd.

För samtliga fyra myndigheter
gäller att mera medel förbrukas för administrativ verksamhel än vad sorn
föreskrivs i regleringsbrev. Utredarens uppfattning är den atl myndighelernas
eget ansvar för en kostnadspress bör slärkas genom att
regleringsbrevsföreskriften slopas och atl regering och riksdag i slällel får
tillgång till en mer omfattande resultatredovisning samtidigt som den
revisionella kontrollen förbättras.

Utredarens allmänna
intryck av forskningsråden och FRN är atl den administrativa verksamheten
fungerar väl. Skillnader mellan de fyra myndighelerna är emellertid
iakltagbara, speciellt ifråga om delfunktioner. Huvudomdömet hindrar emellertid
inte heller den uppfattningen att ralionaliseringsinsatser är möjliga ulan
nämnvärda kvalitetsförluster. Utredarens huvudförslag innebär all var och en
av de fyra myndighelerna ges i uppdrag att genomföra intern rationalisering med
tillvaratagande av vissa samverkansmöjligheter. I detta är då inle inberäknal
de administrativa besparingar som ovan förordats inom FRN i syfle all uppnå
bättre balans mellan skilda verksamheler, eftersom utredaren där förutsatt atl
ifrågava-

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 44

rande
medel omdisponeras till direkt forskningsstöd. Utöver detta huvudförslag,
pekar utredaren på besparingar som skulle kunna realiseras vid en förändrad
myndighetsstruktur, där forskningsrådens och FRN: s uppgifter fullgjordes inom
ramen för en samlad organisation med "myndigheler i myndigheten". I
samband med genomgången av de fyra myndighelerna har utredaren noterat all den
yngsta av dem, FRN, ännu inte synes ha funnit en fulll adekvat intern
organisation. Én annan mera generell iakttagelse i fråga om såväl råden som
FRN gäller att möjlighelen till delegation av beslutanderätt i vissa lyper av löpande
ärenden ännu inte ulnyltjals i rimlig utsträckning. Detta gäller i princip
samlliga fyra myndigheler. Även pä denna punkt lämnas förslag i rapporten.
Utredarens förslag bereds f. n. inom regeringskansliet.

Svensk
liavsforskning

Delegationen
för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har inlett ett programarbete som
avser utforskning och tillståndskonlroll av havet. Den samordningsgrupp som
bedriver detta arbete har nyligen redovisat en sammanställning av aktuella
problem och behov inom svensk naturvetenskaplig forskning. DSH anser en
förstärkning av svensk havsforskning vara mycket angelägen för att få ett
säkrare vetenskapligt underlag för beslut som förenar ell insiktsfullt
bevarande med ell bättre utnyttjande av de levande resurserna i våra kust- och
havsområden. Delegationen finner avvägningen mellan de förslärkningsbehov inom
olika vetenskapsgrenar som redovisas i rapporten vara i princip riktig.

I
rapporten redovisas den svenska havsforskningens ulveckling och aktuella
kunskapsläge bl. a. med utgångspunkt i de internationella utvärderingar som
under senare år genomförls i naturvetenskapliga forskningsrådets regi. Vid
utvärderingarna har man särskill betonat behovet av ell ökal internationellt
forskarutbyte samt fler permanenta tjänsler inom havsforskningen.

Följande
exempel på grundforskningsområden där en förstärkning bedöms särskilt
motiverad såväl inomvelenskapligt som ulifrån behovel av kunskap för
långsiktigt nalurtesursulnytljande återfinns i rapporten.

1.
Inlerdisciplinär havsutforskning.

2.
Marinbolanisk ekologi.

3.
Marin kemi.

4.
Marin mikrobiologi.

5.
Fiskpatologi.

6.
Fiskekologi.

7.
Oceanforskning.

Vidare
berörs i rapporten behovel av resursorienteräd forskning samt det slora behovet
av kvalificerad utrustning.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 45

De redovisade förslagen motsvarar lotall en ärlig koslnad
av 13-13,5 milj.kr. och inom många av de angivna områdena poängleras särskilt
behovet av forskartjänster på mellannivå.

För egen del vill jag anföra följande.

I regeringens proposition om svensk havsresursverksamhet
(prop. 1983/84:10) anmälde jag min avsikl att i della sammanhang ålerkomma med
vissa förslag som avser den marint inriklade grundforskningen.

Jag förutsätter alt NFR, ulifrån den rapport som DSH nu
sammanställt, i sitt reguljära prioriteringsarbele ägnar särskild uppmärksamhet
ät det behov av mellantjänster som framkommit. Del bör vidare vara möjligt för
NFR att vid inrällandet av doktorandljänster bidra till atl förslärka basen för
den framtida naturvetenskapliga havsforskningen.

Jag vill vidare erinra om att chefen för
ulbildningsdeparlemenlel lidigare har uttalat all tre fjärdedelar av de belopp
som nu lillförs högskolan över fakullelsanslagen m. m. skall utnyttjas för
forskartjänsler på mellannivå. Även inom ramen för dessa resurser bör det vara
möjligt atl tillgodose högl prioriterade tjänsler för havsforskning.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer vidare all vid
sin anmälan av anslaget Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna föreslå
inrättande av en Ijänsl som professor i oceanografi. särskill marin
systemanalys. Denna tjänst bör innebära en god förstärkning till den
fysikaliska havsforskningen och medföra alt frågeställningar som är
grundläggande för inlerdisciplinär utforskning av havet bällre kan tillgodoses.

Polarforskning

Polarforskningskommitlén vid Vetenskapsakademien (KVA)
framlade i februari 1983 ett förslag lill övergripande program för svensk
polarforskning.

Utgående frän den tradition som finns inom svensk
polarforskning betonar kommitlén atl det ännu älerslår myckel av grundläggande
fakta atl karllägga och samla in inom polarområdena.

Energiomsättningen i dessa områden spelar en nyckelroll
för del globala klimatet och dess klimatförändringar. De ismassor som är bundna
i Antarktis och de arktiska gladärerna innehåller informalion om klimat och
atmosfäriska förhållanden under årtusenden. Polarområdena har vidare en unik
karaktär som ett i stor ulslräckning opåverkat referensomräde i kontrast till
den ekologiska miljön på lägre latituder med den påverkan som där sker. Förutom
de avsevärda naturresurser i form av olja och gas som finns i polarområdena är
havet kring Antarktis biologiskt mycket produktivt. Ell framtida utnyttjande
av dessa olika resurser förutsätter ökad kunskap om miljön och dess extrema
förhållanden.

Polarforskning kan därför enligl kommittén motiveras
utifrån säväl grundforskningsmässiga som tillämpningsmässiga aspekler.
Möjlighelen atl följa den politiska och rättsliga utvecklingen i
polarregionerna har ett

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 46

övergripande inlresse och detta kan endasl ske genom ell
engagemang i velenskapliga aktiviteter.

Kommillén sammanfattar motiven för en svensk
polarforskning på följande sätt.

Forskningsinsatser motiveras av ett allmänl
kunskapsintresse. Särskilt viktigl är att genom internationell
kunskapsbevakning hälla ett visst minimum av kompelens.

Sverige har av tradition ett starkt engagemang i globala
frågor som resurshushållning, miljövård och u-landsproblem. Inte minsl kommer
del framtida utnyttjandet av Antarktis att ha belydelse i ell sådanl sammanhang.

Det begynnande industriella inlressel för i första hand
Arktis' resurser utgör en marknadspotential för svensk industri och
teknologiskt kunnande.

Polarkommitléns rappori utmynnar i följande förslag.

1. En organisation av lyp polardelegation bör upprättas
med representa

tion både från politiskt, vetenskapligt och tekniskt/industriellt håll, helst

direkt knutet till regeringskansliel.

2.
En strategi och
plan för svensk polarverksamhet bör tas fram.

3.
En verksamhet
för svensk polarforskning bör byggas upp successivl i en lakl av 1 till 2
milj.kr. per år, för att på sikt nå storleksordningen 10 milj.kr. per år.

Polarkommitléns förslag har remissbehandlats.

1. Det organisatoriska förslaget om inrättande av en
polardelegation har

av vissa remissorgan kommenterats på följande sätt.

STU och DSH avstyrker inrällandel av en delegation.
Försvarets forskningsanstalt (FOA) intar en restriktiv hållning till inrällande
av nya organ men kan länka sig ett styrorgan på frivillig bas bildal av berörda
ansvariga organ.

Marintekniska institutet anser alt DSH: s hittillsvarande
verksamhel bör utvärderas innan ställning tas lill en ny delegation.

Universitetet i Göteborg poängterar alt en ev. frislående
delegation inle får spela rollen av forskningsråd men gärna samordna samhälls-
och andra intressen.

FRN är öppen för all en organisatorisk enhel med exekutiv
funktion för polarforskningen tillskapas inom ramen för nämnden. Statens
nalurvårdsverk stöder att polarforskningsverksamhelen knyts lill FRN.

Universitetet i Stockholm vill se en fristående delegation
som styrelse för verksamhelen och KVA: s polarkommilté som ett råd till denna.
STU ser akademiens kommitté som lämpligl kontaktforum.

2. Polarkommitléns förslag om en strategi och plan för
svensk polar

forskning stöds av NFR och DSH. Sveriges industriförbund ser det som

angeläget att Sverige markerar ett tydligt intresse för arktiska problem.

Detta bör ske pä politisk nivå och genom ett koncentrerat stöd lill några

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 47

vetenskapsområden där svensk forskning har hög
internationell standard.

3. Beträffande tänkt resursnivå för svensk polarverksamhet
anför NFR tveksamhet till att den av polarkommiltén föreslagna resursnivån av
10 milj.kr. är tillräcklig för att bedriva polarforskning av större omfattning.
Medlen bör vidare enligl rådet inte tillskapas genom en omfördelning av
resurser som NFR fördelar lill liknande forskningsändamål.

Jag vill för egen del anföra följande.

Regeringen har i prop. 1983/84: 10 om svensk
havsresursverksamhet ulvecklal sin syn på ett svenskl engagemang inom
polarområdena och behovet av atl delta i och främja det internationella
samarbetet där. Regeringen har nyligen i prop. 1983/84: 79 lämnat förslag som
berör ett svenskt godkännande av 1959 års fördrag om Antarktis och en
anslutning till 1980 års konvention om bevarande av marina levande tillgångar i
Antarktis.

Chefen för industridepartementet lämnade i den
proposilionen förslag lill ell program för havsinduslriell kompetensutveckling
som bl. a. omfatlar arktisk leknik. Chefen för utrikesdepartementet berörde i
samma proposition den utrikespolitiska och folkrällsliga ulvecklingen i
polarområdena, vartill för Arklis' vidkommande lillkommer säkerhetspolitiska
faktorer av belydelse för Sverige. Samtidigt betonades Sveriges inlresse av
ökad kunskap överlag gällaiide polarområdenas användning, liksom del svenska
intresset atl medverka till ökat internationellt och regionall samarbele vid
del framlida utnyttjandet av polarregionerna.

Jag anmälde i propositionen om havsresursverksamhei min
avsikl att i detta sammanhang återkomma med förslag som berör den svenska polarforskningen.
Jag gjorde därvid den bedömningen all del f. n. utifrån totala prioriteringar
och avvägningar av resurserna för svensk grundforskning är ogörligt atl tillåla
en mer väsentlig expansion av polarforskningsområdel. Del är dock av vikl all
säkra och utveckla en grundläggande kunskapsnivå inom forskningsområdet och de
inriktningar inom detta där Sverige har ett internationellt gott anseende bör
ges fortsalt stöd.

Polarforskning kräver med nödvändighet stora resurser för
all kunna bedrivas på ell konlinuerligl och kraftfullt säll. I ell litet land
som Sverige är del inle möjligl all bygga upp en bred velenskaplig bas för
forskning exklusivt inriklad mol polarområdena. Det är därför särskill vikligl
alt utveckla och bibehålla ett inlernalionellt forskningssamarbete inom delta
fäll.

Med undantag av Ymerexpeditionen till,Arktis är 1980 som
organiserades i svensk regi har svenska polarforskare under senare lid i slor
utsträckning varil hänvisade lill internationella expeditioner och så måsle
även bli fallet under överskådlig tid.

Sverige är genom KVA knutet till det internationella
samarbetet i International Council of Scientific Unions inom vilket Scientific
Committee on Anlarlic Research hör hemma. KVA är vidare ansluten lill Comilé
Arcti-que. Båda utgör viktiga kontaktorgan i sammanhanget. De nordiska natur-

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 48

vetenskapliga
forskningsråden förbereder en gemensam polarforskningskonferens lill sommaren
1984 för alt öka det nordiska samarbetet inom området.

Jag
finner det vara angeläget för Sveriges vidkommande ätt möjligheterna till
internationellt kunskapsutbyte och kunskapsbevakning inom polarforskningen
förslärks och har därför under anslaget Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål beräknat medel moisvarande 500000 kr. för inrättande av ett
polarforskningssekrelarial med begränsad omfattning. Ett motsvarande belopp
kommer efter samråd med chefen för induslridepartementet atl lillföras
sekretariatet från medel anvisade under industridepartementets huvudtitel.

Vidare
kommer sekretariatet atl via utrikesdepartementets huvudtitel få tillgång till
resemedel för sin institutionella verksamhet. Avsikten är att sekretariatet
skall ges en uppbyggnadsperiod av tre år med början den 1 juli 1984.

Sekretariatet
bör få en frislående slällning men ges nära anknylning lill KVA och dess
kontaktnät inom forskningsområdet. Den av KVA inrättade
polarforskningskommittén bör i fortsättningen kunna ha en rådgivande funklion
lill sekretariatet vad avser framtida strategi och planering av svensk polarforskning.
Den programstyrelse för havsinduslriell kompetensutveckling som chefen för
industridepartementet i annat sammanhang föreslår skall inrällas bör vidare
kunna tillföra sekretariatet synpunkler i frågor med teknisk och induslriell
inriklning. Likaså bör ett nära samarbete etableras med den
interdepartementala arbelsgrupp för polarfrägor som blir upprättad inom
regeringskansliet och vars arbele samordnas av utrikesdepartementet.

Acceleratorbaserad
forskning

I
prop. 1982/83:100 (bil. 10) redovisade jag ett anlal förslag som avsåg
uppbyggnad av ett nationellt acceleratorcenlrum saml ställningstaganden i de
delar som avsåg ombyggnad och anslutning av en från CERN införskaffad
lagringsring lill den lälljonacceleralor som är under uppförande vid Gustaf
Werners institut vid universitetet i Uppsala.

Den
tekniska uppbyggnaden av lälljonacceleratorn fortgår, lagringsringen har
levererats till Uppsala och arbelel med erforderliga byggnadsåtgärder inkl.
lokaler för lagringsringen pågår eller förbereds.

Chefen
för utbildningsdepartementet har nyligen i budgetpropositionen (prop. 1983/84:
100 bil. 10 ss. 471, 475 och 480) beräknat medel som avser en definitiv
koslnadsram för samtliga experimentlokaler vid institutet, liksom medel för
basutruslning för vissa experimentulrymmen saml anslutande
inslilulionslokaler. FRN har beslutat avsätta medel för experimentell
utrustning i anslulning lill projektet och har i sin långsikliga planering
lagil hänsyn lill behovet av sådan utrustning i anslutning lill lagringsringen.
Del ankommer nu främst på forskare och tekniker alt i samarbele med

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 49

internationell expertis åstadkomma den nationella resurs
som även i ett internationellt perspekliv bör ge möjlighel lill en mycket
slagkraftig forskning.

Det ursprungliga förslaget om ett nationellt
acceleratorcenlrum omfattade även som ett ytterligare sleg en supraledande
lungjonaccelerator med en angiven koslnad av ca 50 milj. kr. fördelad över en
period av fyra till sex år. Realiserandet av en acceleralor även för
lungjonfysik skulle, om den samlokaliserades med anläggningen i Uppsala,
innebära en koncentration av lekniska och personella resurser med
förulsällningar all ge en internationellt attraktiv forskningsmiljö.

Jag har konstaterat alt de ekonomiska åtaganden, som en
uppbyggnad av ett komplett acceleratorcenlrum, inkl. en lungjonaccelerator,
skulle medföra, är alltför slora för alt kunna bäras inom de nationella
resurser för forskning som kan bli tillgängliga under en överblickbar framtid.
Ansträngningar för atl uppnå ett bredare nordiskl ekonomiskt engagemang i en
lungjonaccelerator i anslulning lill anläggningen i Uppsala har inte givit
resultat. Den lungjoninriklade svenska forskningen fär därför söka andra experimentella
möjligheter.

Forskarna vid och styrelsen för forskningsinslilutet för
atomfysik har varit de främsta förespråkarna för en ny svensk
lungjonaccelerator. Man har vid institutet under den senaste liden utarbetat
ett alternaliv för det fall att en lungjonaccelerator inle kan förverkligas.
Alternativet innebär all den jonkälla för högladdade lunga joner som institutet
utvecklat i samarbele med Orsay-laboratoriet utanför Paris ansluts till en
mindre lagrings- och acceleratorring. De preliminärt uppskattade kostnaderna
för alternativet har uppgivits vara ca 14 milj.kr. Tyngdpunkten i institutets
forskning skulle därvid förskjutas från kärnfysik mot atom- och molekylfysik
samtidigt som anknytningen till elementarparlikelfysiken vid CERN skulle få ökal
ulrymme.

Del är enligt min uppfallning ännu för tidigt atl ta
ställning till det nya förslag som forskningsinstitutet ularbelat. NFR bör ges
tillfälle alt yttra sig över såväl den vetenskapliga relevansen av det tänkta
projektet som angelägenheten av detta i förhållande lill andra förslag inom
tillgängliga resursramar. Projeklel bör även ses i ett perspektiv som omfattar
en vidare krets av fysiker, främsl i stockholmsregionen.

Nordiskt optiskt teleskop

En särskild arbetsgrupp inom samarbelskommitlén för de
nalurvelenskapliga forskningsråden i Norden (NOS-N) har utarbetat ett förslag
till ell samnordiskt 2,5 m optiskt teleskop med tänkt placering på La Palma.
Koslnaden för teleskopels uppbyggnad har beräknats till 34,8 milj. DKR. och den
åriiga driftskostnaden för anläggningen till 2,4 milj. DKR.

Behovet av ell nytt teleskop är i första hand betingat av
den starka begränsningen av den observationstid som kan erbjudas nordiska
astro- 4
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet 50

nomer
inom ramen för nuvarande internationellt samarbete. Många aslro-fysiska projekt
som kräver längre observationslider är för dem för närvarande omöjliga atl
genomföra.

La
Palma erbjuder en av världens bästa observationsplatser pä del norra halvklotet
och där finns redan grunden till ell internationellt samarbele etablerad.
Teleskopet som är avsett för såväl synligt som infraröll ljus skall få en
okonventionell och starkt innovativ konstruktion där den senasle teleskopteknologin
kommer att utnyttjas. Della gör all koslnaden kan reduceras kraftigt i
förhållande till traditionella teleskop.

Projeklel
har en bred uppslutning av astronomer i de nordiska länderna och NOS-N har
rekommenderat dess genomförande. Den störte delen av anläggningskostnaderna för
teleskopet samt medel för driftskostnaderna beräknas bli täckta genom
nationella medel, främst sådana till forskningsrådens disposition. Därvid
skall enligt överenskommelse Danmark och Norge svara för vardera 20 % samt
Finland och Sverige för vardera 30 % av kostnaderna. Dessa relationer skall
vidare ulgöra utgångspunkt vid fördelning av observationstiden vid teleskopet.

Forskningsråden
i flera nordiska länder har emellerfid konstaterat all de resurser som bedöms
bli tillgängliga under den aktuella uppbyggnadstiden är otillräckliga för atl
klara de lotala investeringskostnaderna. NOS-N har därför vänt sig lill de
nordiska samarbelsorganen med önskemål om bidrag motsvarande ca en tredjedel av
den beräknade invesleringskoslnaden.

Del
nordiska forskningspoliiiska rådel har ställt sig positivi till projektet och
rekommenderat nordiska ministerrådet atl bidra till invesleringen med en andel
motsvarande NOS-N: s önskemål. Ministerrådet (undervisnings-och
kulturministrarna) beslöl den 7 december 1983 alt - under förutsättning av ell
godkännande av riksdagen i resp. land - tillskjuta ett belopp moisvarande 10
milj. DKR. till investeringen i ett samnordiskt optiskt teleskop på La Palma.
Della belopp avses ulgå som ett särskilt bidrag ulanför den nordiska
kullurbudgelens ram fördelat med 3 milj. DKR. år 1985 saml vardera 3,5 milj.
DKR. åren 1986 och 1987. Andelen av de särskilda bidrag som förmedlas via
nordiska ministerrådet avses belasla de fyra dellagande länderna i den relation
varmed resp. land bidrar lill den nordiska kultur-budgeten. Medlen kommer alt
ställas till förfogande för den stiftelse som de nordiska forskningsråden
gemensamt avser att inrätta för att bygga och senare driva det nordiska
teleskopet.

Det
nordiska optiska teleskopet utgör ett projekl som inle enbart syftar lill att
stimulera den nordiska forskningen inom astronomiområdel och öka
forskningssamarbetet länderna emellan. Del innebär också all den delvis unika
kompetens som finns i de olika länderna när det gäller teknisk ulformning av
bl.a. slyreleklronik, spegelslipning etc. kommer atl kombineras. Jag ser del
som betydelsefullt all man inom Norden lyckats förbereda ett så omfattande
samarbelsprojekt för forskning som det här är fråga om. Del blir alltmer nödvändigt
alt finna vägar till samgående i de lunga

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 51

ulrustningsprojekl som krävs för all nordiska forskare
skall kunna göra sig gällande inom internationell forskning.

I sin beräkning av anslaget Vissa särskilda ulgifter för
forskningsändamål har chefen för utbildningsdepartementet mot denna bakgrund
lagil hänsyn lill den andel av kostnaderna för teleskopet som under budgetåret
1984/85 kommer atl belasla den svenska statsbudgeten som en konsekvens av
nordiska ministerrådets beslut. Jag förutsäller därvid atl de övriga koslnader
som för svenskt vidkommande är förenade med del nordiska optiska teleskopet
kommer atl täckas inom ramen för de medel som slälls lill
forskningsrådsorganisaiionens förfogande.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna vad jag har anförl rörande finansieringen av
ell samnordiskt optiskt teleskop.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

Dyrbar vetenskaplig utrustning

FRN har i sin anslagsframställning för budgelåret 1984/85
redovisal utveckling och användning av de särskilda koslnadsramar för dyrbar
forskningsulrustning som funniis inrättade sedan är 1979. Kostnadsramarna, som
är avsedda för dyrbar velenskaplig ulruslning i anslulning lill av
forskningsrådsorganisalionen stödda forskningsprojekl, beräknas under anslaget
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. De disponeras
av FRN.

Frän all ha utgjort 15 milj. kr. vid inrättandet uppgår
ramen för innevarande budgelår till 65,3 milj.kr. Numera ulgör 25 % av
kostnadsramens storlek planeringsnivå för s. k. big science-projekl.
Kostnadsramen i övrigt utnyttjas för utruslningsobjekt med en koslnad som
översliger 200000 kr.

En klar uppfattning om hur dessa resurser för dyrbar
utrustning har fördelals över olika forskningsområden under den gångna
femårsperioden är enligt nämnden svår att erhålla. Den procentuella
fördelningen av medel till objekl som högpriorilerats av de olika instanserna
inom forskningsrådsorganisationen ger dock en översikfiig bild. Sålunda har
objekl prioriterade av STU erhållit 21 %, NFR-stödd verksamhel har erhållit 42
% medan 25 % gåll till MFR: s verksamhetsområde. Objekt särskill stödda av
skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har erhållit 6 % medan av HSFR resp.
av FRN och övriga instanser prioriterade objekl erhållit vardera 3 %.

För atl underlälta det långsikliga utnyttjandet av
resurserna för dyrbar utrustning anvisas sådana forllöpande ulöver aktuellt budgelår
även för de

Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 52

därpå
följande två budgelären och dä med vardera hälften av det belopp som ulgår del
akluella budgetåret.

Denna
konstruktion medför enligl min uppfattning ett tillräckligt planeringsutrymme
och jag har därför inle funnit anledning atl nu ange en lolal omfallning av de
resurser som kan ställas till FRN: s disposition för dyrbar vetenskaplig
utrustning under den kommande ireårsperioden.

För
närvarande är FRN skyldig att underställa regeringen för prövning sådana beslut
som omfallar utruslningsobjekt med en kostnad överstigande 1 milj.kr. Nämnden
har tidigare föreslagil all denna kostnadsgräns borde höjas till 3 milj. kr.

I
belänkandet (Ds SB 1983: 1) Del fortsatta delegeringsarbelet i regeringskansliet
som för närvarande remissbehandlas har den sakkunnige föreslagil samma
koslnadsgräns.

Kostnadsutvecklingen
för vetenskaplig utrustning är sådan atl genomsnittsbeloppet för de
ansökningar som nu tillställs FRN ligger nära 1 milj. kr.

Mot denna bakgrund avser
jag alt senare ålerkomma lill regeringen med förslag för att underiälia den
fortsatta formella hanteringen av de särskilda utruslningsresurserna till FRN:
s disposition.

Vad
gäller resurser för dyrbar velenskaplig utrustning anmälde jag i 1984 års
budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 481) min avsikt atl ålerkomma
i detta sammanhang.

Under
anslaget I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.
kommer jag därför all föreslå en förändrad utrustningsplan vilkel bl. a.
innebär att kostnadsramen Till fcrskningsrådsnämndens disposition budgelårel
1984/85 ökas lill 75 milj. kr.

Forskarutbildningen

Jag
vill inledningsvis hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carlsson lidigare anfört
i inledningen.

Forskarutbildningen
har en central roll inom högskola och forskning. Inom den genereras ny kunskap
samtidigt som studerande utbildas för viktiga uppgifter både inom och utom
högskolan.

Det
är av största vikt alt de resurser som står lill förfogande för forskarutbildning
utnyttjas på ett sådant sätt att kvaliteten inom forskarutbildningen kan
hållas på en hög nivå. Jag har i den allmänna debatten i olika sammanhang
framhållit atl kvalileten inom forskarutbildningen måsle vidmakthållas och
helst stärkas. I debatten har bl.a. kvaliteten i doktorsavhandlingarna
särskilt uppmärksammats. Jag finner del betydelsefullt att denna fråga
kontinuerligt följs. Samtidigt villjag dock framhålla alt enbart
doktorsavhandlingarnas innehåll och deras bidrag till inomvetenskaplig
utveckling inte avgör forskarutbildningens kvalilet. Flera utredningar, som
initierats av UHÄ och av RRV, visar på stora problem i andra avseenden inom
forskarutbildningen. Rekryteringen till vissa ämnesområden är svag.

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 53

forskarutbildningen visar tendenser till ineffektivitet
och de studerande klagar på väsentliga brisler i arbetsmiljön. Jag ser myckel
allvarligt på dessa problem och kommer i det följande att närmare ulveckla och
precisera mina synpunkler på olika komponenter inom forskarutbildningen som
påverkar kvaliteten. Jag älerkommer därefter till frågan om bedömningen av
doktorsavhandlingar.

För sammanhangels skull behandlar jag här även vissa
frågor som inle kräver beslut av regering och riksdag.

Dimensioneringen av forskarutbildningen

I prop. 1981/82: 106 (s. 132) anmälde min företrädare all
han - i likhel med UHÄ - inle ansåg det möjligl atl införa ett
dimensioneringssystem för forskarutbildningen som innebär all anlagningstal
preciseras för varje ämne eller grupp av ämnen och högskoleenhet. Han ansåg
dock att del centrala bevakningsansvarel borde åvila UHÄ, som då hade all
forllöpande följa ulbudel av examinerade från forskarutbildningen och arbetsmarknadssituationen
för de forskarulbildade samt notera och analysera förändringar.

Inle heller jag anser all del finns ett underlag för all
ange anlagningstal till forskarutbildning på nationell nivå. Anlalel
forskarstuderande är ungefär 12000. Dimensioneringen slyrs f.n. i huvudsak av
lillslrömningen. Inlressel från de enskildas sida styrs i sin lur av personliga
bedömningar av den framlida arbetsmarknadssituationen och meritvärdet av
forskarutbildning, relaterat lill bl. a. sludiefinansieringen under
utbildningstiden och det allmänna intresset för forskning.

Totalt sett torde det inte föreligga någon brist på
sökande till forskarutbildning. Däremot bör fördelningen av de
forskarstuderande på fakulteter och ämnen bevakas av UHÄ och fakultetsnämnderna
utifrån bedömningar av rekryteringsbehoven i slorl. Dessa bedömningar måste
göras med utgångspunkt i övergripande forskningspolitiska priorileringar och
sedan ligga lill grund också för den lokala resurstilldelningen lill
forskarutbildningen i olika ämnen. UHÄ bör i sina anslagsframställningar
redovisa den akluella rekryleringssiluationen.

RRV har i en rappori. Effektivitet i forskarutbildningen,
redovisat resultat från en undersökning av vissa institutioner vid
universitetet i Lund. RRV påpekar där att fakultetsnämnderna bör övervaka att formerna
för resursfördelning gynnar kvalilel framför kvantitet. Institutionerna bör enligl
RRV dimensionera antalet doktorander efter de föreliggande resurserna i fråga
om handledning, försörjning och delaktighet i forskarmiljö. Fakulletsnämnderna
bör, enligt-RRV, konlrollera institutionernas dimensionering av anlalel
doktorander och - vid behov - även pröva frågan om begränsad antagning till
forskarutbildning med hänsyn till resurserna.

Jag har erfaril all del förekommer alt flera studerande
anlas lill forskarutbildning än som kan ges tillräcklig handledning, plals i
forskargrupp eller

Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 54

arbetsplats. Del finns också exempel på alt vissa
handledare har för många studerande alt handleda. Dessa förhållanden är i
längden inte acceptabla, eftersom de inverkar negativt på kvaliteten i
forskarutbildningen.

Jag vill här framhålla de möjligheler som enligl
högskoleförordningen finns för högskolemyndigheterna atl lokall begränsa
antagningen till forskarutbildning. Jag vill underslryka all dessa möjligheter
bör användas sä all de tillgängliga resurserna verkligen utnyttjas på bäsla
säll. Fakultetsnämnderna bör se lill att inte flera studerande anlas än alt de
inom befintliga resurser och med rimliga krav på handledning kan genomföra
forskarutbildningen på ett effektivl sätt.

Effektiviteten i forskarutbildningen

RRV har i sin nämnda rapport bl.a. studerat och
kommenleral genomströmningen och aklivitetsgraden i forskarutbildningen.
Rapporten har varit på remiss hos högskoleenheterna och UHÄ. RRV har
sammanställt svaren i en särskild rapport "Bättre forskarutbildning".