Prop. 1983/84:11

Regeringens skrivelse 1983/84:11

om
forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet m.m.;

beslutad
den 22 september 1983.

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad som har upptagits i bifogade
utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

STEN ANDERSSON

Skrivelsens
huvudsakliga innehåll

I
skrivelsen redovisas på riksdagens begäran forsknings- och försöksverksamhet
på barnomsorgsområdet som bedrivs av socialstyrelsen och inom högskolan bl.a.
med stöd av socialdepartementels delegation för social forskning. Även
informationen fill kommunerna om sådan forskning behandlas. Vidare redovisas en
av socialstyrelsen utarbetad översiktlig plan för den fortsatta forsknings- och
försöksverksamheten på barnomsorgsområdet.

1
Riksdagen 1983/84 1 saml. Nr 11

Skr.
1983/84:11

Skr. 1983/84:11

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1983-09-22

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer,
Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Andersson

Skrivelse
om forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsom rådet m.m.

1
Inledning

När
riksdagen hösten 1981 tog ställning till den dåvarande regeringens förslag om
ändrade statliga regler inom barnomsorgen (prop. 1980/81:205) behandlades också
motioner som gällde forskningen på barnomsorgsområdet. Riksdagen begärde
därvid all regeringen skulle ge en översiktlig redovisning av den forsknings-
och försöksverksamhet som i första hand socialstyrelsen bedrivit på
barnomsorgsområdet och av de resultat som därvid kommit fram och som är av
betydelse för alt uppnå de i lagstiftningen angivna målen (SoU 1981/82:1).
Redovisningen borde om möjligt också avse forskningen inom högskolans ram.
Särskild vikt borde läggas vid att ange hur resultatet av forsknings- och
försöksverksamheten kommer huvudmännen till godo och -om så erfordras - vilka ålgärder
som planeras för alt förbättra informationen om resultaten. Slutligen ville
riksdagen ha en översiktlig plan för den fortsatta forsknings- och
försöksverksamheten.

Med
anledning av riksdagens beslut gav regeringen den 17 december 1981 socialstyrelsen
i uppdrag att bl.a.

översiktligt
redovisa den forsknings- och försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit på
barnomsorgsområdet. Redovisningen skall även innehålla en plan för fortsatt forsknings-
och försöksverksamhet (SoU 1981/82:1 sid. 16).

Socialstyrelsen
har redovisat sitt uppdrag i skrivelser fill regeringen den 13 april resp. den
6 juni 1983.

Inom
socialdepartementet har genomförts en karlläggning av del forsknings- och
utvecklingsarbete som bedrivs inom högskolans ram. Kartläggningen har utförts bl.a.
genom en enkätundersökning till de olika högskolorna och redovisas i form av
en projektkatalog. En rad möten med de kommu-

Skr.
1983/84:11 3

nala huvudmännen för barnomsorgen har vidare anordnats för
alt få kännedom om kunskapsbehov och forskningsbehov samt om hur information
om barnomsorgsforskning kommer huvudmännen lill godo.

Socialstyrelsens redovisningar av uppdraget, resultatet av
mötena med huvudmännen och projektkalalogen bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga A. Uppdraget är därigenom slutfört.

I del följande sammanfallas redovisningarna och
departementets kartläggning m.m. Kommentarer ges lill frågor med anknytning
till dagens forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet saml till
den fortsatta verksamheten.

2 Föredragandens överväganden

Behovet av forsknings- och utvecklingsarbete om barnomsorgen
har framhållits under en följd av år. Barnstugeutredningen var på sin tid
banbrytande när del gällde all få igång ett utvecklingsarbete kring barnomsorgen.

Delegationen för social forskning (DSF) har i yttrande
såväl till regeringen som fill riksdagens socialutskott understrukit att
forskning på det barn- och familjepolitiska området, inkl. innehållet i
barnomsorgen, måste ges högsta angelägenhetsgrad.

Ett flertal i tiden näraliggande utredningar som behandlat
övergripande frågor eller delproblem med anknytning till barnomsorgen har pekat
på behovet av forskning. Bl.a. har familjestödsutredningen i sitt betänkande
Bra daghem för små barn (SOU 1981:25) föreslagit att det inrättas ett särskilt
forskningsråd för barnomsorgsforskning liksom en särskild universilelsins-tilulion
eller ett inslitui för tvärvetenskaplig barnomsorgsforskning. Utredningen om
språkminoriteter i förskoleåldern - Språk och kulturstöd (SOU 1982:43) - har
föreslagit all hög prioritet ges forskning om barns språkutveckling och
flerspråkighet. Familjeekonomiska kommitlén anser i sitt betänkande Barn kostar
... (SOU 1983:14) att bl.a. de fördelningsmässiga effekterna av olika sätt att
förbättra omsorgen om de små barnen behöver belysas utförligare.

Även andra utredningar har forskningsfrågorna på sin
dagordning. Sålunda skall den tidigare i år tillsatta barn- och ungdomsdelegafionen
(Ju 1983:01) enligt sina direktiv uppmärksamma, analysera och redovisa det
forskningsbehov kring barns och ungdomars levnadsvillkor och välfärd som
delegationen finner föreligga. Delegationen för social forskning har i
samarbete med barn- och ungdomsdelegafionen tillsatt en initiativgrupp för
barnforskning. Förskola-skolakommittén (U 1981:01) skall enligl sina direktiv
kartlägga den samverkan och det utvecklingsarbete som bedrivs för att åtstadkomma
en smidig övergång från förskola lill skola. Frilidshemskom-mittén (S 1982:08)
har bl.a. i uppdrag att redovisa väsentliga problemområden där det krävs
fortsatt forskning om fritidshemsverksamheten.

Genom 1982 års forskningspoliliska beslul fastställdes
att barn- och

Skr.
1983/84:11 4

familjepolitisk forskning bör ingå i de högst prioriterade
forskningsområdena på del social- och hälsovårdspolitiska fältet (prop.
1981/82:106, UbU 1981/82:37, rskr 1981/82:397).

Jag vill också understryka alt den kraftiga utbyggnaden av
barnomsorgen som nu pågått i drygt tio år, och som fick en väsentlig stimulans
genom den överenskommelse som år 1975 träffades mellan regeringen och Svenska
kommunförbundet, har lett till att det idag i kommunerna finns en praktisk
erfarenhet av barnomsorgen som kan ge viktig vägledning om kunskapsbehov på
området och informationsbehov om forskning och därigenom stimulera fortsatl
forsknings- och utvecklingsarbete.

Någon samlad bild av läget när del gäller forsknings- och
utvecklingsarbete inom barnomsorgen finns emellertid inte, varken när det
gäller omfattningen eller inriktningen. Det är en svår uppgift att i en
redovisning fånga hela den mångskiftande verksamhet som går under beteckningen
forsknings- och utvecklingsarbete på barnomsorgsområdet. Exempel finns
emellertid på sammanställningar av sådant arbete. En rapport om nordisk
forskning om barns miljö gjordes år 1975 av Inger William-Olsson. Universiteten
gjorde i samband med barnåret 1979 en sammanställning över forskning om barn.

Socialstyrelsens roll när det gäller forsknings- och
utvecklingsarbete lades fast i prop. 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter
och organisation m.m. (SoU 1979/80:45, rskr 386). Den innebär alt styrelsen
skall bedöma utvecklingen på det sociala området samt analysera och föra fram
problem som kräver uppmärksamhet och åtgärder. Något egel forsknings- och utveck-lingsarbele
bör slyrelsen i princip inte bedriva. Framför allt skall slyrelsen ha ett
ansvar för att arbetet med en samlad eller samordnad informations- och
dokumentationsverksamhet förs vidare. Ett särskilt ansvar har styrelsen för att
forsknings- och utvecklingsresultat av direkt intresse för socialtjänsten förs
ut lill berörda organ och till olika personalgrupper. Socialstyrelsen har som
ett led i della arbele påbörjat uppbyggnaden av ett bibliografiskt register
över olika slag av rapporter över forsknings- och utvecklingsarbeten.

Socialdepartementets delegafion för social forskning har bl.a.
till uppgift att svara för bedömning och samordning av pågående och planerade
projekt inom den sociala sektorn, att initiera projekt av betydelse för
socialpolitiken saml alt biträda socialdepartementet i principiella frågor
rörande forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet. 1982 års tidigare
nämnda forskningspolitiska beslut innebär all delegationen har ett huvudansvar
för forskning som avser viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet
bland vilka barn- och familjepolitiska frågor ges högsta prioritet.

Den redovisning som riksdagen begärt och som jag nu skall
redogöra för ser jag som ett väsentligt bidrag i arbetet på att ge en bild av
läget beträffande forsknings- och utvecklingsarbetet inom barnomsorgen. Det
framgår med all tydlighet alt behovel av utvecklingsarbete är stort. Detla
konstateras också i regeringens prop. 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg
och social hemhjälp. Regeringen föreslår där all 30 milj.kr. avsätts för lokalt
utveck-

Skr.
1983/84:11 ■ 5

lings- och förnyelsearbete. Detla medelstillskotl kan
också användas för att belysa åtskilliga av de frågor som tas upp i
redovisningen. Jag kommer i det följande att ge min syn på olika delfrågor inom
uppdraget.

2.1 Forsknings- och försöksverksamhet inom
barnomsorgsområdet

Socialstyrelsens redovisning

Socialstyrelsens redovisning avser forsknings- och
försöksverksamhet omkring barnomsorgen vad gäller den renodlade förskole- och
fritidshemsverksamheten som styrelsen haft ett direkt ansvar för. Slyrelsen
poängterar att eget forskningsarbete bedrivits i mycket begränsad utsträckning.
Även försöksverksamhet inom området har slyrelsen bedrivit i begränsad omfattning.
Som nämnts i det föregående bör styrelsen i princip inie bedriva eget
forsknings- och utvecklingsarbete.

Av den verksamhet styrelsen redovisar har en väsenllig del
haft som utgångspunkt 1968 års barnstugeulredning och baserar sig på ett
regeringsuppdrag som styrelsen fick vid årsskiftet 1971/72. Verksamheten
pågick ca 3 år och omfattade följande huvudområden

pedagogiskt organisatoriska försök i fem kommunala projekt
för att

pröva arbetssätt, organisation och lokaler, syskon- och
småbarnsgrupper,

arbetslag, föräldrasamverkan, lekhall, hemvist m.m.;

projekt avseende försök med förskola i glesbygd;

projekt avseende försök med förskola för invandrarbarn med
syfte att

finna organisatoriska och pedagogiska lösningar som kunde
tillgodose

invandrarbarnens behov inom förskolans ram.

Ett annat inslag i verksamheten syftade till alt pröva
barnstugeutredningens förslag om det utvidgade fritidshemmet. Följande
frågeställningar belystes

huvudmannaskapet;

samarbetet fritidshem - skola;

gemensamt resursutnyttjande;

verksamheten;

föreningslivets anknytning.

Socialstyrelsens största projekt på barnomsorgsområdet har
benämningen Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem - i dagligt tal
kallat MAFF-projektet. Det har pågått sedan år 1975 och befinner sig nu i
slutskedet. MAFF-projektet rör främst barnomsorgens fysiska miljö kopplat lill
pedagogiska och sociologiska aspekter.

Styrelsen har också inom ramen för sitt anslag för olika
fortbildningsinsatser för barnomsorgens personal bedrivit två projekl med
inriktning på forskning och utveckling. Det ena har resulterat i en bok "Utveckla
barnomsorg - information och idéer om lokalt FoU-arbefe" som vänder sig
till personal som är verksam inom barnomsorgen, kommunal ledningspersonal samt
lärare och lärarkandidater inom grundutbildningarna för barnom-

Skr.
1983/84:11 6

sorgen. Del andra är en utvärdering av en universitetskurs
på 10 poäng om lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen. Kursen startade år
1982 vid barnpedagogiska institutionen vid universitetet i Uppsala och vänder
sig främst till förskollärare och fritidspedagoger. Utvärderingen har nyligen
avslutats. Socialstyrelsen har haft ett direktansvar för de nämnda verksamhelerna.
Under åren 1977-1980 log slyrelsen också emot ansökningar om bidrag lill
forsknings- och försöksverksamhet och sökte i sin tur medel härför hos delegafionen
för social forskning. Denna verksamhet var huvudsakligen förlagd lill
högskolan. Merparten redovisas i projektkalalogen. Projekten -sammanlagt 12
stycken - rör främsl barnomsorgens innehåll och pedagogiska verksamhet. Enstaka
projekt rör hemspråkslärarens roll, barn med behov av särskilt stöd,
förskolebarnens trafikmiljö saml fritidshemmen. Socialstyrelsen redovisar
också fem andra projekt med forskningskaraktär som emellerfid infe bedrivits
inom eller i nära samarbete med någon forskningsinstitution. Projekten har
följande titlar.

Barnomsorgsprojektet i Luleå - utvärdering av
försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid.

Utvärdering av socialstyrelsens projekt "Särskild
information till förskolans personal" och "Arbetsplan för
förskolan".

Delprojekt 1 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet:
Vad lär sig späda och små barn på daghem och i familjedaghem?

Delprojekt 2 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet;
Försöksverksamhet på småbarnsavdelningar - åldersintegration.

Delprojekt 3 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet:
Försöksverksamhet för att förbättra samarbetet mellan föräldrar och personal
på daghemmens småbarnsavdelningar.

Socialdepartementets kartläggning av högskoleforskningen

Socialdepartementets redovisning av högskoleforskningen
har begränsats till att gälla forskning med anknytning till den kommunala
barnomsorgen som avslutats eller påbörjats perioden 1977 - 1982, dvs. från det
år barnomsorgslagen trädde i kraft.

Genom departementets enkät lill universiteten redovisas
närmare hundratalet projekt. Redovisningen ger en översiktlig bild av den
forskning som ulförts eller påbörjats vid landets högskolor under perioden.
Erfarenhetsmässigt är denna typ av enkäter förenade med stora
bortfallsproblem. Därför kan det inte uteslutas, trols de ansträngningar som
gjorts av universiteten och departementet, att det utöver den redovisade
forskningen förekommer projekt som ej fångats upp i enkäten.

De redovisade projekten fördelar sig över nio ämnesområden
inom barnomsorgen, nämligen

Skr.
1983/84:11 7

pedagogik och arbetsmetoder 22 projekt

barn med behov av särskilt stöd

inom barnomsorgen 14 "

barn på sjukhus 1

språkutveckling 12 "

planeringsfrågor 15 "

förskoleverksamhet - allmänt 17 "

förskolebarn - levnadsförhållanden 9 "

föräldraverksamhel 1"

fritidshem 7 "

Vissa av projekten kan hänföras till flera områden, vilket
framgår av den bifogade projektkatalogen och de register som finns där.

En sammanräkning av uppgifterna om anslag lill projekten
ger en summa av omkring 30 milj. kr. under huvudsakligen perioden 1977-1982.
Flera av projekten har emellertid påbörjats före år 1977 och uppgifterna om medelsfilldelning
omfattar därför också viss tid före detta år. Drygt en tredjedel har
finansierats via delegationen för social forskning. Det bör emellertid påpekas
att det är fråga om en ganska grov uppskattning av del totala belopp som gott fill
barnomsorgsforskning. Dels finns det, som jag redan påpekat, sannolikt
forskning som inte fångats upp av socialdepartementets enkät, dels är
kostnaderna för de enskilda projekten många gånger svåra att uppskatta då de
bedrivs inom ramen för högskolans egna resurser. En fördjupad analys av
kostnadssidan har emellertid - med hänsyn fill den tid och de resurser en sådan
skulle ta i anspråk - inte bedömts vara meningsfull inom ramen för uppdraget.

2.2 Möten med huvudmännen

Mötena med de kommunala huvudmännen omfattade 20 kommuner
med tillsammans ca 100 deltagare. Urvalet av kommuner gjordes efter samråd med
Svenska kommunförbundet. Hälften av deltagarna representerade kommunernas
centrala förvaltning och hälften den personal som arbetar i daghem och andra
former av barnomsorg. Genom mötena formades en innehållsrik och upplysande bild
av det kunskapsbehov som finns i kommunerna på barnomsorgsområdet. Mötena
visade också att informationen om den forskning och de utvecklingsarbeten som
pågår eller utförts har svårt att nå ul till intressenterna och att det många
gånger kan vara svårt att tillvarata forskningsresultaten i det praktiska
arbetet.

Av mötena har också framgått att huvudmännen anser att
myckel av det forsknings- och utvecklingsarbete som hittills redovisats inte
svarar mol de behov av konkret kunskap som finns och som uppstår inom
barnomsorgen bl.a. som en följd av utvecklingen i samhället. Del största
kunskapsbehovet i kommunerna finns - enligt vad som kom fram vid mötena - inom
den övergripande frågeställningen integration - segregation och särskill då vad

Skr.
1983/84:11 8

som händer i barngruppen med de underprivilegierade barnen
såsom invandrarbarn, handikappade barn, barn med allergier och barn som av
andra skäl har behov av särskilt stöd. Vid mötena gavs åtskilliga exempel på
konkreta problem som behöver belysas och undersökas inom detta område. Slora
kunskapsbehov finns också beträffande verksamhetens pedagogiska innehåll,
ålderssammansättningar och storleken av barngruppen, samverkan förskola-skola
samt föräldramedverkan liksom om fritidshemmen och deras roll.
Förskolepersonalens yrkesroll, deras arbetsmetoder, effektema av olika
utbildningar saml fortbildningen är andra områden där kunskaperna uppges vara
otillräckliga.

2.3 Några slutsatser

Vid en jämförelse mellan kommunernas kunskapsbehov och det
utvecklings- och forskningsarbete som utförts och utförs hos socialstyrelsen
och vid universiteten finner man att flera av för kommunerna viktiga områden
behandlats. Likväl har kunskaperna inte trängt ut eller gått att tillämpa på
befintliga problem. Delta torde sammanhänga dels med alt formerna för
forskningssamverkan på området ännu är outvecklade, dels med de brister som
finns i fråga om dokumentation och information.

Mötena har visat att det i kommunerna finns en posifiv inslällning
till forskning- en övertygelse om att verksamheten behöver forskarnas medverkan
när del gäller att strukturera och systematisera utvecklingsarbetet. Lika
angeläget är att forskarna får ta del av kommunernas erfarenheter.

Kommunerna har uttryckt ett klart intresse för en ökad
forskningssamverkan och även lämnat förslag till modeller för sådan samverkan.
Kommunerna har också lyft fram en rad frågor där vi idag saknar
tillfredsställande kunskapsunderlag och som bör kunna belysas bl. a. med hjälp
av lokala projekl. Detta gäller t. ex. verksamheterna för barn med behov av
särskilt slöd - bland dem invandrarbarn - och frågor om samverkan mellan
förskola-skola. Som jag framhållit i den tidigare nämnda propositionen
1983/84:9 om statsbidrag fill barnomsorg och social hemhjälp anser jag det
mycket viktigt att olika utvecklingsprojekt startas och dokumenteras, så att
erfarenheterna kan las lill vara och föras vidare. Regeringens förslag alt
avsätta 30 milj.kr. för i huvudsak kommunala projekt gällande utveckling och
förnyelse gör det möjligt för kommunerna att få stöd för ett sådant arbete.

Jag anser alt de samlade redovisningarna bör kunna bilda
ett värdefullt underlag för forskningsplanering både vid universiteten och inom
anslagsbe-viljande organ. När det gäller de problem som finns i fråga om
dokumentation och information förutsätter jag att dessa kommer att
uppmärksammas av den initiativgrupp som fillsalts av delegafionen för social
forskning för att se över informafions- och dokumentationsfrågorna över hela
det socialpolitiska fältet.

Skr.
1983/84:11 9

Den forskning och det utvecklingsarbete som tagits fram
kan allmänt sett sägas ha betydelse för socialtjänstlagens mål.

Redovisningarna och de sammanfattningar jag gjort gäller i
stor utsträckning dagens situation. De bör emellertid också kunna tjäna som
underlag för djupare analyser vad gäller l.ex. tyngdpunkten i forskningen, dess
innehåll och dess förläggning. Därigenom bör redovisningarna kunna medverka
till utvecklingen av del programarbete på det barn- och familjepolitiska
området som delegationen för social forskning påbörjat genom den iniliativgrupp
för barnforskning som tillsatts av delegationen i samarbete med barn- och
ungdomsdelegationen. Delsamma gäller för fritidshemskommittén som bl.a. har i
uppdrag att redovisa väsentliga problemområden där det krävs fortsatt forskning
om frilidshemsverksamhet samt förskola-skolakommiltén.

2.4 Socialstyrelsens förslag till plan för forsknings- och
försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet

1 enlighet med sitt uppdrag har socialstyrelsen lagt fram
förslag till plan för den långsiktiga ulvecklingen av forsknings- och
försöksverksamheten inom barnomsorgsområdet. Planen omfattar program för
forsknings- och utvecklingsarbete. Vidare ger styrelsen förslag till
dokumentation av programmen samt förslag angående grundutbildningarnas
forskningsanknytning. Styrelsen lägger också fram sina överväganden
beträffande behovet av fasta forskningsresurser med barnomsorgsinriktning inom
högskolan.

Enligt socialstyrelsens mening är barnomsorgen inte väl
tillgodosedd när det gäller forsknings- och försöksverksamhet. Anslagsmässigt
har del skett en minskning under de senare åren. En väsentligt ökad satsning på
områdei anser styrelsen mycket angelägen. Den volymmässiga ökningen måste
-framhåller styrelsen - kompletteras med förbättrade organisatoriska former som
möjliggör överblick och en mera långsiktig planering. Någon samlad översikt av
samhällets behov av forsknings- och utvecklingsarbete inom området som skulle
kunna underlätta planering och prioritering finns inte f. n. Socialstyrelsen
anser också att de anslag som finns inte är särskill väl anpassade till
befintliga behov.

Del är mot denna bakgrund som styrelsen lägger fram
förslag lill forsknings- och utvecklingsprogram. Syftet är, framhåller
styrelsen, att få till stånd en bred och långsiktig satsning på forskning,
försöks- och utvecklingsarbete inom området samt alt ange en inriktning av den
forsknings- och utveckHngsverksamhel som är mest angelägen. Avsikien är däremot
inte att all sådan verksamhet med inriktning på eller av betydelse för
barnomsorgen skall ske inom ramen för programmet. Enligl slyrelsen bör programmet
ges en mera definitiv utformning efter samråd med bl. a. kommuner och
forskningsinstitutioner. Programmet har en direkt inriktning på barnomsorg.
Konkret består det av två delprogram - ett program för forskning om
barnomsorgen och ett program för lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen.

Skr.
1983/84:11 10

Programmei för forskning syftar till alt via finansiellt
stöd till enskilda forskningsprojekt fä lill stånd en kvalificerad forskning
och en långsiktig kunskapsuppbyggnad omkring viktiga aspekter av barnomsorgen.
Det har i huvudsak en beskrivande och analytisk forskningsinriktning. Följande
fyra områden (ej rangordnade) bedömer socialstyrelsen som mesl angelägna:

Forskning om svensk förskole- och fritidshemspedagogik. Områdei
avser en konkretisering av hur förskole- och fritidshemspedagogiken i dag
gestaltar sig, dess förutsättningar, problem och villkor i den praktiska
verksamheten.

Läroplansteorelisk forskning om barnomsorgen. Området
avser forskning om barnomsorgens styrsystem - såväl det formella som
informella.

Forskning om barnomsorgens socialpolitiska betydelse för
barn, föräldrar och samhälle.

Ämnesmetodisk forskning inom för barnomsorgen relevanta
ämnesområden.

Delegationen för social forskning bör - anser styrelsen -
avsätta en särskild medelsram för programmei. Som riktmärke för denna medelsram
föreslås ca 5 milj. kr. per år.

Programmet "Lokalt utvecklingsarbete inom
barnomsorgen" föreslås utformas som ett anslag där kommunerna men även anordnarna
av grundutbildning har möjlighet att ansöka om medel för lokalt utvecklingsarbete
i projektform. Vägledande för det slag av verksamhet som skall kunna stödjas
bör enligl slyrelsen vara de synpunkter som socialstyrelsen framlagt i bl.a.
"Utvecklingsplan för barnomsorgen - maj 1982"' och del pedagogiska
program för förskolan som kommer alt presenteras under hösten 1983.

Socialstyrelsen föreslår all den medelsram som bör slå lill
förfogande för programmet "Lokalt utvecklingsarbete... "skall uppgå
till lOmilj. kr. per år under en femårsperiod. Medlen bör kunna utgå ur
allmänna arvsfonden. Slyrelsen förklarar sig beredd all inom ramen för sin
nuvarande organisation åta sig administrationen av anslaget.

Socialstyrelsen ser som en förutsättning för satsningen på
forsknings- och utvecklingsverksamheten att det inom högskolan finns utrymme
och intresse för att på sikt bygga upp, utveckla och bevara en kompetens och en
kunskapstradition med inriktning på området barnomsorg. Med "högskolan"
avser styrelsen både grundutbildningarna för förskollärare och fritidspedagoger
och de disciplinorienterade forskningsinstitutionerna med relevans för området.

Högskolereformen år 1977 innebar för förskollärar- och
fritidspedagogutbildningarna att ett anlal frislående yrkesinriktade
utbildningar organisatoriskt sammanfördes med den traditionella universitets-
och högskoleutbildningen. Förskollärar- och fritidspedagogufbildningarna
tillfördes dock inte automatiskt några fasta forskningsresurser i och med all
de infördes i

' Socialstyrelsen anför där bl.a.:

I första hand bör anslaget användas för att kommunerna
skall kunna friställa egen personal för projektarbete med uppföljning och
dokumentering. Kommunerna skall även kunna köpa utvärderingstjänster av
högskolan.

Skr.
1983/84:11 11

högskolan. Andra medel (rörliga) anvisades istället för
att högskolelagen skulle uppfyllas. Begreppet "forskningsanknytning"
kom att användas som en samlande beteckning för della.

Enligt socialstyrelsens mening måsle de nuvarande
resurserna för forskningsanknytning inom förskollärar- och frilidspedagogutbildningarna
betecknas som ett provisorium och socialstyrelsen menar all det är oavvisligen
nödvändigt alt förskollärar- och fritidspedagogulbildningarna jämställs med
övrig högskoleutbildning och tillförs lärartjänster som inrymmer skyldighet all
även bedriva och följa forsknings- och utvecklingsverksamhet. Viss andel av
dessa tjänster bör som behörighetskrav ha genomgången forskarutbildning.

Socialstyrelsen föreslår - liksom tidigare i
anslagsframställning - alt det inrättas fasta resurser inom högskolan för
forskning med inriktning på barnomsorg. Närmast bör två professurer inom ämnet
pedagogik inrättas med inriktning på den i vid mening pedagogiska verksamhei
som den samhälleliga barnomsorgen utgör. Då en samlad kunskapsbas och kompelens
omkring barnomsorgen ännu i stor utsträckning saknas inom högskolan är del
svårt alt snabbt bygga upp en forskningsresurs. Det är därför av stor vikt att
planeringen av en sådan uppbyggnad inleds snarast möjligt. Ansvariga för denna
planering är närmast universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) men även enskilda
universitet och högskolor.

Socialstyrelsen har enligt min mening lagt fram ett
intressant förslag till plan för fortsalt forsknings- och försöksverksamhet.
Som styrelsen själv framhåller behöver de i planen ingående programmen
ytterligare bearbetas. Jag ser det därför som naturligt att materialet ingår i underlaget
för planeringsarbetet i bl.a. delegationen för social forskning. I delegationen
ingår företrädare för såväl socialstyrelsen och kommunerna som för högskolan m.fl.
De ämnesområden socialstyrelsen vill prioritera när del gäller forskningen
stämmer väl överens med de kunskaps- och forskningsbehov som kommit fram vid
mötena med huvudmännen. Delegationen har här fått en vikiig vägledning för sina
förslag till prioriteringar av bidrag lill forskningsprojekt. Jag anser själv
inte att det är lämphgt att precisera hur mycket av delegationens medel som bör
anslås till barnomsorgsforskning. Det finns många angelägna konkurrerande
anspråk härpå och departementets anslag för forskning avser ett vidsträckt
ansvarsområde. Det material som nu föreligger torde emellertid både på kort och
lång sikt bidra till en starkare prioritering av forskningen på området. I
arbetet på att få fram projekt av hög kvalitet kan sålunda de samlade
redovisningarna tjäna som stimulans både vid de forskarkonferenser som arrangeras
av delegationen och vid diskussioner med institutioner och enskilda forskare.
På samma sätt bör materialet kunna utgöra ett hållfast underlag för uppslag lill
barn- och ungdomsdelegationen och särskill till den i det föregående nämnda
initiativgrupp som delegationen för social forskning fillkallat för att
analysera och redovisa det forskningsbehov kring barns och ungdomars
levnadsvillkor och

Skr.
1983/84:11 12

välfärd som föreligger.

Socialstyrelsen har framhållit alt det behövs fasta
forskningsresurser inom högskolan för all bygga upp en forskningskompetens på barnomsorgsområdet.
Barnomsorgen omfattar ca 400-500 000 barn i åldrarna 0-12 år med omkring 100
000 personer som arbetar inom verksamheten. Utbildningen av förskollärare och
fritidspedagoger utgör landets största lärarutbildning. Detta samhällets
resursengagemang i barnomsorgen klargjordes i den senaste
forskningspropositionen och torde ha medverkat till att den barn-och familjepolitiska
forskningen gavs högsta prioritet. Jag vill också erinra om att riksdagen
tidigare i år bifallit regeringens förslag all anslå 1,2 milj .kr. för
förstärkningsåtgärder till den sociala sektorsforskningen under innevarande
budgetår. Förstärkningsåtgärderna bör företrädesvis ägnas forskarrekrytering
och kompetensuppbyggnad. Avsikten är att en del av medlen skall avsättas för
kompetensuppbyggnad med inriktning på den pedagogiska verksamheten i
barnomsorgen. Fasta forskningsresurser är emellertid en fråga för den
proposition om forskning som regeringen avser att lägga fram under våren 1984.

När det gäller socialstyrelsens förslag om ett program för
lokall utvecklingsarbete vill jag hänvisa till den i det föregående nämnda
propositionen 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp vari
regeringen föreslår att 30 milj. kr. avsätts för lokalt utvecklings- och
förnyelsearbete. Dessa medel skall i huvudsak gå till kommunala
utvecklingsprojekt och bör fördelas av regeringen.

2.5 Information till huvudmännen

Vid mötena med huvudmännen framfördes att informationen
till huvudmännen om barnomsorgsforskning liksom hanteringen av informationen
ofta är bristfällig.

En ändamålsenlig spridning av information om forskning
till externa användare på ett ändamålsenligt sätt är en svår uppgift där
praktiskt fungerande lösningar är svåra att finna. Flera offentliga utredningar
har ingående behandlat problemen. Senast har forskningsrådsnämnden (FRN) och
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) genomfört en utredning Från forskning
till tillämpning (rapport 83:9). I utredningen undersöks vilka behov av nyltjarinformation
- dvs. information riktad lill externa användare av kunskap - om forskning som
inte är tillfredsställande tillgodosedda samt föreslås lösningar på hur de
problem som eventuellt kan vara förknippade med nyltjarinformation skall lösas.
Behandlingen av rapporten pågår.

Delegationen för social forskning har som tidigare nämnls
tillsatt en särskild initiativgrupp för informations- och dokumentationsfrågor
i nom den sociala sektorsforskningen. Gruppen kommer all avsluta sitt arbete
under första halvåret 1984.

Vid mötena med huvudmännen belystes bl.a. vilka olika slag
av informa-

Skr.
1983/84:11 13

tion som behövs beroende på situationen och syftet. Flera
förslag om förbättringar lades fram. Vissa av förslagen gällde kommunens egen
struktur för mottagande och spridning av information, andra gällde utformningen
av önskad information. Sålunda föreslogs en bank med uppgifter om forskning -l.ex.
ett datoriserat informafionssystem. Delegationen för social forskning föreslogs
öka sina insalser för forskningsinformation bl.a. i form av regionala
seminarier och konferenser.

Först vill
jag erinra om att de samhällsorgan som arbetar med forskning har ett generellt
åliggande att inom ramen för nuvarande resurser sprida kännedom om forsknings-
och utvecklingsarbete. Del gäller såväl högskolan. forskningsråden och övriga
sektorsorgan som forskningsrådsnämnden. Delegationen för social forskning har
en informationsinriklad och dokumenterande verksamhei som bl.a. omfattar
årliga verksamhetsberättelser. En rapportserie redovisar särskilda projekt och
en skriftserie redovisar symposier, rapporter från initiativgrupper m.m. Som
jag nämnt i det föregående har socialstyrelsen redan nu ett särskilt ansvar för
att resultat från forsknings-och utvecklingsarbete av direkt intresse för
socialtjänsten förs ut till berörda organ och till olika personalgrupper. Det
bibliografiska register över sådana resultat som är under uppbyggnad vid
socialstyrelsen bör kunna vara till god nytta för de kommunala huvudmännen.
Andra insatser förutser jag bör kunna komma till stånd förhållandevis snart inom
de resursramar som redan finns t.ex. genom ökade insatser från delegationen för
social forskning. Försök med ulveckling av strukturer för mottagande och
spridning av information till och inom kommunerna borde kunna utvecklas inom
ramen för det i det föregående nämnda utvecklings och förnyelsearbete som
föreslås i prop. 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp.
Idéer alt pröva bör kunna hämtas från olika håll. Jag syftar bl.a. på
försöksverksamheten vid högskolorna i Linköping och Lund med ett datoriserat
syslem för löpande information om forskning m.m. till externa
kunskapsanvändare. Verksamheten är ett delprojekt inom forskningsrådsnämndens
och universitets- och högskoleämbetets tidigare nämnda utredning. Syftet med
försöksverksamheten är att utröna om det är meningsfullt att erbjuda företag,
myndigheter m.fl. abonnemang på information från högskolorna avseende pågående
forskningsprojekt, färdiga forskningsresultat, kurser och tjänster av olika
slag. Det finns exempel på ett väl fungerande datoriserat informationssystem
inom den socialpolitiska sektorn nämligen dokumentationscentralen vid
Centralförbundet för alkohol- och narkolikaupplysning (CAN). Erfarenheterna
därifrån bör kunna vara till nytta för barnomsorgsområdet. Den initiativgrupp
om informations- och dokumenlationsfrågor som tillsalts av delegationen för
social forskning bör ta del av och bearbeta de förslag som framförts från
huvudmännen och från socialstyrelsen.

Skr. 1983/84:11 14

3 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen lillfälle att ta del av vad jag har
anfört i det föregående.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans
hemställan.

Skr.
1983/84:11 15

BILAGA A

Forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet m.m.

INNEHÅLL Sid.

1
UPPDRAGET............................................................... ...... 16

2
GENOMFÖRANDET
AV UPPDRAGET............................. 16

2.1 Inledning ........................................................ ..... 16

2.1.1 Avgränsningar ................................... ..... 17

2.2
Socialstyrelsens
redovisning av sin forsknings- och försöksverksamhet 17

2.3
Enkäten om
barnomsorgsforskning inom högskolans ram

-projektkatalog ............................................. ..... 23

2.3.1 Översikt av redovisningen i projektkatalogen
... 23

2.4
Möten med de kommunala
huvudmännen ....... ..... 24

2.5
Socialstyrelsens
förslag till plan för forsknings- och försöksverksamhet inom
barnomsorgsområdet ......................................................................... ..... 29

2.5.1
Forsknings- och
utvecklingsvillkor för barnomsorgen 29

2.5.2
Forsknings- och
utvecklingsprogram (FoU-pro-gram) för barnomsorgen 31

2.5.3
Delprogrammet
Forskning om barnomsorgen ... 34

2.5.4
Delprogrammet
Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen 36

2.5.5
Dokumentation
av programmen ........... ..... 39

2.5.6
Forskningsanknytning
och fasta forskningsresurser inom högskolan 41

2.5.7
Sammanfattning ................................... ..... 45

3 PROJEKTKATALOG...................................................... 48

Skr.
1983/84:11 16

Forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet m.m.

1 Uppdraget

1 föreliggande promemoria redovisas i enlighet med
riksdagens uppdrag socialstyrelsens och högskolans forsknings- och
försöksverksamhet på barnomsorgsområdet. Informationen till huvudmännen om
sådan forskning behandlas och synpunkter på behövliga förbättringar läggs fram.
Promemorian omfattar också en av socialstyrelsen utarbetad översiktlig plan
för den fortsatta forsknings- och försöksverksamheten.

2 Genomförandet av uppdraget

2.1 Inledning

Barnomsorgsforskning bedrivs i huvudsak inom högskolans
ram och är knuten fill institutioner inom de olika högskoleregionerna.
Socialstyrelsen bedriver ingen forskning i egen regi och det gör inte heller
kommunerna även om del finns kommuner som inlett forskningssamverkan med
högskolan och andra som har planer pä sådan samverkan. Socialstyrelsen och
kommunerna har i stället koncentrerat sig på utvecklingsarbete och
försöksverksamhet som kan stå i ell mera konkret samband med akuta behov i
verksamheten och fordrar en snabbare belysning än vad forskningen vanligen
förmår ge.

Barnomsorgsforskningen utförs praktiskt taget uteslutande
som tillämpad forskning. Tillämpad forskning kan beskrivas som ett systematiskt
och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya ideér med en bestämd tillämpning
i sikte i motsats till grundforskning som arbetar utan någon bestämd fillämpning
i sikte.

Barnomsorgsforskningen utgörs också i slor utsträckning av
s.k. sektors

forskning. Med sektorsforskning avses vanligen forskning vars kostnader

bestrids från särskilda anslag eller anslagsposter, fonder, m.m. knutna fill en

viss samhällssektor och med ändamål alt bekosta forskning och utvecklings

aspekter som främjar utvecklingen inom sektorn. Ett sådanl anslag är social

departementets anslag Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverk

samhet som till största delen går till forskningsprojekt på förslag av
delegatio

nen för social forskning. Sektorsforskning eller sektoriell forsknings- och

utvecklingsverksamhet kan omfalta allt från kunskapsuppbyggande till ett

konkret utvecklingsarbete. _

Socialstyrelsen har fäll i uppdrag alt till regeringen
översiktligt redovisa den forsknings- och försöksverksamhet som socialstyrelsen
bedrivit på barnomsorgsområdet. Uppdraget innefattade också utarbetandet av en
plan för fortsall forsknings- och försöksverksamhet (regeringsbeslut
1981-12-17). Uppdraget vad avser forsknings- och försöksverksamhet inom
högskolan och frågor om information till huvudmännen har utförts av en
arbetsgrupp i socialdepartementet.

Skr.
1983/84:11 17

Socialstyrelsen har till departementet överlämnat en
rapport med en översiktlig redovisning av den forsknings- och
försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit samt ett förslag till plan för
den fortsalla forsknings-och försöksverksamheten inom området. Översikten och
planen återges i del följande.

Socialdepartementets arbetsgmpp har utarbetat och
genomfört en enkät för uppgifter om forskningen inom högskolans ram vars
resultat läggs fram i en projektkatalog sist i denna bilaga. Arbetsgruppen har
också arrangerat möten med de kommunala huvudmännen för barnomsorgen för att få
kännedom om kunskapsbehov och forskningsbehov saml synpunkter på informafion
och informationsbehov. En sammanfattning av resultaten ingår också i bilagan.

2.1.1 Avgränsningar

Socialstyrelsen har för sin del begränsat redovisningen
till forsknings- och försöksverksamhet om barnomsorg i betydelsen "förskole-
och fritidshemsverksamheten" som socialstyrelsen har haft ett direkl
ansvar för. Delta innebär enligt vad som anförs i redovisningen all de mycket
omfattande försöksverksamheterna med nya former för fritidsaktivileler och
sommar-verksamheter för barn lämnas utanför liksom en rad projekt omkring föräldrautbildning
och uppsökande verksamhei.

Redovisningen när det gäller högskoleforskningen har
begränsats till att gälla forsknings- och försöksverksamhet med anknytning till
den kommunala barnomsorgen - dvs. i huvudsak förskole- och fritidshemsverksamhet.
I fiden avgränsas redovisningen bakåt till verksamheter som avslutats år 1977
(det år barnomsorgslagen trädde i kraft) eller senare och framåt till planerade
verksamheter som beviljats anslag före årsskiftet 1982/83.

2.2 Socialstyrelsens redovisning av sin forsknings- och
försöksverksamhet

Socialstyrelsen understryker att styrelsen i mycket
begränsad utsträckning bedrivit eget forskningsarbete inom barnomsorgsområdet.
Även försöksverksamhet inom området har styrelsen bedrivit i begränsad
omfattning.'

Följande verksamheter ingår i styrelsens redovisning:

Försöksverksamheterna i anslutning till
barnstugeutredningens förslag.

Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem - MAFF-projektet.

Projekt som socialstyrelsen beviljat medel åren 1977 -
1980 (finansierade via delegationen för social forskning /allmänna arvsfonden).

Fortbildningsprojekt med FoU-inriktning,

Projekl som redovisas på enkälblanketl (återfinns i
projektkatalogen).

'Forsknings- och försöksverksamhet ingår i princip inte i
styrelsens uppgifter. 2 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr 11

Skr.
1983/84:11 18

Försöksverksamheterna i anslutning lill barnsiugeiitredningens
förslag

Försöken har utförligt redovisats i en rad rapporter och
sammanfattas i skriften "Försök i förskolan" (Liber 1979).

Försöksverksamheten baserade sig på ett regeringsuppdrag
som socialstyrelsen fick vid årsskiftet 1971/72. Avsikten var att pröva en
verksamhet enligt de riktlinjer och ideér som 1968 års barnstugeutredning hade tagil
fram. Verksamheten kom att omfalta en rad olika delar och projekt under en
period av ca tre är (t.o.m. 1975), Följande områden kan betecknas som
huvudområden:

De pedagogiskl-organisaloriska försöken i fem kommunala projekl
där syftet var att pröva arbetssätt, organisation och lokaler, syskon- och
småbarnsgrupper, arbetslag, föräldrasamverkan. lekhall - hemvist m.m.

Försök med förskola i glesbygd. (Startade några år
tidigare i syfte att pröva olika organisatoriska lösningar för att få till
stånd förskola i glesbygd.) Försöken kom senare alt utvidgas.

Försök med förskola för invandrarbarn med syfte all finna
organisatoriska och pedagogiska lösningar som kunde tillgodose invandrarbarnens
behov inom förskolans ram.

Utvärderingar av försöken finns bl.a. i rapporterna;

"Försöka duger" av Säderlund,A., William-Olsson,
I. Rapport 1/1977, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

"Dialogpedagogik på smäbarnsavdelningar. Utvärdering
av socialstyrelsens pedagogiskl-organisaloriska försöksverksamhet." av Michésen.
E. Rapport nr 5 1977, Familjestödsutredningen.

"Central intention och lokal verklighet" av Schyl-Bjurman,
G. Liber Förtag, Lund. 1982.

Försöksverksamheten inom barnstugeområdet kan även sägas
omfatta försöken med utvidgade fritidshem.

År i974 lade barnstugeutredningen fram sitt betänkande
"Barns fritid" (SOU 1974:42). Där presenterades en modell kallad
"utvidgat fritidshem" som utredningens huvudförslag för den framtida
fritidshemsutbyggnaden. Något ställningstagande till modellen som sådan gjordes
aldrig. 1 stället fick socialstyrelsen i uppdrag att leda en femårig
försöksverksamhet för alt utförligt pröva förslagen oin det utvidgade
fritidshemmet.

Följande frågeställningar avsågs att belysas i försöken:

"Huvudmannaskapet" - Enligt förslagen i
barnstugeutredningen skulle den kommunala ledningen för det utvidgade
fritidshemmet överflyttas lill en "programgrupp för barn och ungdom"
där berörda nämnder skulle representeras. En sådan organisation prövades i ett
försök.

Samarbete fritidshem - skola.

Gemensamt resursutnyttjande.

Verksamheten - förhållanden mellan den inskrivna
barngruppen och den öppna verksamheten.

Föreningslivets anknytning - en av grundtankarna för den
öppna verksamheten var att man där ville se föreningslivets medverkan. 1 de
flesta försök

Skr.
1983/84:11 19

ville man främst ha kontakt med föreningar som inte redan
hade breda kontaktytor.

Försöken finns dokumenterade och utvärderade i ett flertal
rapporter, bl.a.:

"Utvidgat fritidshem i Bäckagård, Halmstad" av Flising,
B., & Johansson, 1. Instiiutionen för praktisk pedagogik, universitetet i
Göteborg,

"Utvidgat fritidshem i Upplands Bro" av Svensson,
R., Sociologiska institutionen, universitetet i Göteborg.

"Fritid-skolaprojektel i Lindängehus och Kryddgård, V;a
Skrävlinge, Malmö" av Persson, R., & Wedberg, C, Sociologiska
institutionen, universitetet i Lund.

Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem - MAFF-projektei.

Projektet är myckel omfattande - det största som socialstyrelsen
varit engagerad i. Det har pågått sedan är 1975 och befinner sig nu i
slutskedet. MAFF-projektet har haft - och har - stor betydelse för det utvecklingsarbete
som socialstyrelsen bedrivit inom barnomsorgsområdet. En utförligare
beskrivning återfinns på sid. 21.

Projekt som socialstyrelsen beviljat medel åren 1977 -1980
(finansierade via delegationen för social forskninglallmänna arvsfonden)

Vid sidan av den försöksverksamhet som socialstyrelsen
hade direktansvar för Ullkom även en rad forsknings- och utvecklingsprojekt där
socialstyrelsen stod som anslagsgivare. Fram t. o. m. december 1980 log
socialstyrelsen emol ansökningar om anslag för forsknings- och
försöksverksamhet. Ansökningar som slyrelsen sedan i sin lur ansökte om medel
för hos delegationen för social forskning.

Eftersom dessa projekt bedrivits huvudsakligen av kommuner
och forskningsinstitutioner inom högskolan redovisas merparten av resp. institution
i enkäten avseende högskolans forskning. Någon utförligare redogörelse för
dessa projekt lämnas därför ej här.

Förteckning över projekt som socialstyrelsen beviljat
medel - påbörjade eller avslutade under perioden januari 1977-juni 1980:

"Försök med ulveckling av barns samarbetsförmåga i
förskolan." Projektledare: Vere Dudgeon. Pedagogiska institutionen,
universitetet i Stockholm. Avslutat 1977. Slutrapport finns.

"Daghemmet och hemmet: en longitudinell studie."
Projektledare: Lars Gunnarsson. Institutionen för praktisk pedagogik,
universitetet i Göteborg. Avslutat 1981. Slutrapport finns.

"Daghemsvård för treåringar." Projektledare:
Lennart Levi. Laboratoriet för klinisk stressforskning, Stockholm. Avslutat
1978. Slutrapporter finns.

"Tillsammans - en longitudinell studie av integration
i en liten daghemsgrupp." Projektledare; Lisbeth Palme. Institutionen för
pedagogik. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Avslutat 1980. Rappori
finns.

"Fritidshemmens organisation och verksamhei (FOV)."
Projektledare: Björn Flising & Inge Johansson. Instiiutionen för praktisk
pedagogik, universilelel i Göteborg. Avslutat 1980. Rapporter finns.

"Hemspråksläraren som kulturförmedlare."
Projektledare; Eva

Skr.
1983/84:11 20

Olkiewicz. Pedagogiska inslitutionen, universitetet i
Stockholm. Avslutat 1981. Slutrapport finns.

"Trafikmiljö för barn i förskola."
Projektledare: Peter Arnberg. VTI -Linköping. Avslutat 1978. Slutrapport finns.

"Samarbetsträning bland förskolebarn."
Projektledare: Bo Johansson. Psykologiska institufionen, universitetet i
Uppsala. Avslutat 1979. Slutrapport finns.

"Familjestöd och utveckling (FAST)."
Projektledare; BengtErik Andersson. Institutionen för pedagogik, Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm. Avslutas 1984. Rapporter finns.

"Samordning mellan förskolan och övriga familjestödjande
verksamheter (TYNNERED)." Projektledare: Gunni Kärrby. Institutionen för
praktisk pedagogik, universitetet i Göteborg. Avslutat 1981. Slutrapport finns.

"Barn med behov av särskill stöd i sin utveckling -
analys av identifiering och åtgärder." Projektledare: Agneta Lindh-Munther.
Pedagogiska institutionen, universitetet i Uppsala. Avslutat 1982. Slutrapport
finns.

"Samverkande barnomsorg i Gånsviksdalen."
Projektledare: socialförvaltningen i Härnösands kommun. Avslutat 1981.
Slutrapport finns.

Fortbildningsprojekt med FoU-inriktning

Socialstyrelsen förfogar sedan år 1977 över ett anslag
avsett för olika fortbildningsinsatser för barnomsorgens personal. Anslaget är
avsett att användas för produktion av fortbildningsmaterial och utvärdering av
fortbildning. Två projekt som bedrivits/bedrivs med medel ur detta anslag
förtjänar att redovisas i detta sammanhang. Det ena - Foboprojektet - är av
intresse - trots att det kan belraktas som ett internt utvecklingsarbete -genom
sin direkta inriktning på information om forsknings- och försöksverksamhet
inom barnomsorgen. Det andra projektet avser utvärdering och dokumentation av
en s.k. enstaka kurs med inriktning på "lokalt utvecklingsarbete inom
barnomsorgen".

I samband med socialstyrelsens arbete med FoU-verksamhet
inom barnomsorgsområdet hade erfarenheter framkommit alt det fanns ett mycket slort
behov av information om vad FoU egentligen var - hur sådan verksamhei kunde
organiseras - vilka förutsättningar och möjligheter som fanns att tillgå - hur
projekt kunde läggas upp och var man kunde söka pengar och hur initiering -
planering och utvärdering av lokall FoU-arbete kunde gå till. Behov av sådan
information fanns såväl inom de kommunala förvaltningarna som bland personalen
ute i verksamheten - inom grundutbildningarna och till och med inom högskolans
forskningsinstitutioner.

Foboprojektet startade i syfte att närmare analysera detta
informationsbehov och all dessutom försöka tillgodose del. En projektgrupp med
representanter för kommunal förvaltning, grundutbildning och forskning
tillkallades hösten 1980. Projektgruppen fick till uppgift att ta fram ett
manus till någon form av informationsskrift om vad FoU kunde vara inom
barnomsorgsområdet.

Resultatet av projektet föreligger nu i bokform:
"Utveckla barnomsorg-information och ideér om lokall FoU-arbete" av
Björn Flising & Inge

Skr.
1983/84:11 21

Johansson, Liber Förlag. Boken vänder sig till personal
som är verksam inom barnomsorgen, kommunal ledningspersonal samt lärare och
lärarkandidater inom grundutbildningarna för barnomsorgen.

Del andra projektet är en utvärdering av den första
enstaka kursen om lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen. Kursen som är på
10 poäng startade hösten 1982 vid barnpedagogiska institutionen vid
universitetet i Uppsala. Den vänder sig främst lill förskollärare och
fritidspedagoger på olika nivåer inom barnomsorgen dvs. både förvaltnings- och
fältpersonal. Avsikten har varil att erbjuda barnomsorgspersonal möjlighet all
höja sin kompetens vad gäller utvecklingsarbete. Kursen syftar till att ge
deltagarna praktisk och teoretisk kunskap om och insikt i forsknings- och
utvecklingsarbete inom barnomsorgen. I samband med planeringen av kursen ansökte
institutionen om medel för en utvärdering. Socialstyreksen bedömde ansökan vara
av stort intresse och att en utvärdering av kursen borde kunna tillföra
diskussionen om FoU-verksamhet inom barnomsorgen viktiga erfarenheter. Medel
för utvärderingen beviljades i juni 1982. Utvärderingen är nu genomförd och har
titeln Studier av en kurs om lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen -
förutsättningar, genomförande och effekter. Roos, Gunilla, barnpedagogiska insfitutionen,
Uppsala universitet.

Projekt som redovisas på enkätblankett

Socialstyrelsen vill redovisa fem projekt med
forskningskaraktär. Dessa projekt som alla varit viktiga barnomsorgsprojekt har
inte bedrivits inom eller i nära samarbete med någon forskningsinstitution.
Projektbeskrivningarna återfinns i projektkatalogen. Projekten har följande
titlar.

Barnomsorgsprojektet i Luleå - utvärdering av
försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetsfid.

Utvärdering av socialstyrelsens projekt "Särskild
information till förskolans personal" och "Arbetsplan för
förskolan".

Delprojekt 1 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet;
Vad lär sig späda och små barn på daghem och i familjedaghem?

Delprojekt 2 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet;
Försöksverksamhet på smäbarnsavdelningar - åldersintegrafion.

Delprojekt 3 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet:
Försöksverksamhet för att förbättra samarbetet mellan föräldrar och personal
på daghemmens småbarnsavdelningar.

Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem — MAFF-projektet

Socialstyrelsen framhåller att detta projekt förtjänar en
något utförligare redovisning även om den huvudsakliga redovisningen från de
olika forskargrupper som arbetar med projektet inom högskolans ram sker genom
den fidigare nämnda enkäten.

MAFF-projektet är myckel omfattande och har pågått sedan
år 1975 och befinner sig nu i slutskedet. Projektet har haft - och har - stor
betydelse för det utvecklingsarbete socialstyrelsen bedrivit inom barnomsorgen.

Skr.
1983/84:11 22

Upprinnelsen till MAFF-projektet går tillbaka till åren
1974 - 1975 dä det inom socialstyrelsen förelåg ett antal förslag till studier
av barnstugor utifrån arkitektoniska - pedagogiska och sociologiska aspekter.
Studierna avsäg bl.a. ljudklimat, barnverksamhetens organisation och
lokalanvändning -såväl inom barnomsorgen som mer mångsidigt för boende i
området. Socialstyrelsen föreslog en samordning av dessa studier och lade
förslag lill ell gemensamt utvecklingsarbete - mångsidigt användbara förskolor
och fritidshem - där de olika studierna skulle kunna förenas.

Det utvecklingsarbete - omkring "Mångsidigt
användbara Förskolor och Fritidshem, MAFF" som så småningom kom till stånd
karaktäriserades av: nystartade medelstora institutioner, flexibel inre
organisation och byggnadsutformning och en verksamhetsinriktning för barn upp
till tonåren från det närmaste bostadsområdet - dock med tonvikt på
heldagsomsorg - liksom för boende i allmänhet i barnstugans grannskap. Sammanlagt
åtta kommuner kom all driva sådan försöksverksamhet inom MAFF.

Inom projektet har funnits en nära kopplig mellan
utvecklingsarbete och forskning. Erfarenheter som vunnits inom forskargrupperna
har återförts lill försöksverksamheterna och kunnat påverka den fortsatta
utvecklingen. Forskarna har på så sätt fungerat både som observatörer och
försöksledare.

Socialstyrelsens roll under genomförandeskedel har varil
alt hålla löpande konlakter med de medverkande kommunerna i syfle att
upprätthålla jämförbara yttre administrativa villkor för de åtta lokala
försöken. Vid sidan av della har sekretariatet på socialstyrelsen administrerat
finansieringen av forskningen och den särskilda bidragsgivningen för
försöksverksamheterna. Även samordning av forskargrupperna har skett via
socialstyrelsen - främsl i administrafivl hänseende men även i viss mån
forskningens innehåll.

Resultatet av utvecklingsarbetet och studierna av detta är
naturligtvis mångfaselterat. En del resultat kan iakttas som en akliv del i de
allmänna förändringarna inom barnomsorgen under andra hälften av 70-talet - del
stora utbyggnadsskedet. Här ingår MAFF:s utvecklingslinjer som en bland många
andra pådrivande krafter - åldersblandade barngrupper, gemensaml arbetslag för
hela institutionen och föräldrarnas medverkan i daghemmet.

Till detta kan läggas de tämligen MAFF-specifika
utvecklingsidéerna om brukarnas aktiva del i miljöutformningen med hjälp av
förändringsbara lokaler och en vidgad roll för barnstugan i del omgivande bostadsområdet.
Båda dessa utvecklingslinjer har i huvudsak stannat inom projektet där de i och
för sig visal sig fruktbara, men ännu inte lett lill efterföljd eller funnit
följeslagare varken i de medverkande kommunerna eller i landet i övrigi.

Studierna av lokalernas användning och den pedagogiska
verksamheten har avsatt en mängd delrapporter. De vetenskapliga slutanalyserna
pågår f. n. I delta maierial kommer en del mer grundläggande kunskaper om
barnstugor att kunna redovisas. Det rör sig bl.a. om samspel mellan barn i
olika åldrar i åldersblandad verksamhei, om pedagogisk planering och ledning,
om flexibla byggnaders användbarhet och lönsamhet, om vilka

Skr. 1983/84:11 23

rumsliga kvaliteter, däribland ljudklimat, som fordras för
en bra daghems-verksamhet, om barnstugans möjlighet att bli ett mer mångsidigt
instrument i den bosladssociala frågan.

Socialstyrelsen avser att publicera en sammanfattande
slutredovisning för MAFF-projektet.

2.3 Enkäten om barnomsorgsforskning inom högskolans ram -
projektkatalog

Enkäten om barnomsorgsforskning inom högskolans ram har
utgjorts av en blankett med ett 20-tal frågor om barnomsorgsforskning som
avslutals eller satts igång under perioden 1977-1982, dvs från det år
barnomsorgslagen trädde i kraft. 1 blanketten har den evskilde forskaren bl.a.
fått ange projektets tillämpningsområde utifrån givna alternativ. Alternativen
har varit: daghem, familjedaghem, deltidsförskola, fritidshem, öppen förskola, föräldraverksamhel,
invandrarbarn, barn med behov av särskilt stöd, barn på sjukhus, social
planering, arbetsliv och jämställdhet, övrigt.

Arbetet med enkäten pågick hösten 1982. Socialstyrelsen
för sin del redovisar fem projekt av forskningskaraktär inom ramen för enkäten.
De är alla viktiga barnomsorgsprojekt men har inte bedrivits inom eller i nära
samarbete med forskningsinstitution.

Enkäten redovisas, som tidigare nämnls, i en projeklkatalogsom
återfinns sist i bilagan.

Strävan har varit all presentera redovisningen av enkäten
kortfattat men samtidigt så att den ger de konkreta upplysningar om det
enskilda projektet som behövs för att politiker och huvudmän skall kunna bedöma
projektels betydelse i förhållande lill aktuella problem inom barnomsorgen. En
annan strävan har varil alt göra presentationen översiktlig på så sätl alt den
visar forskningens huvudinriktningar. Utgångspunkt för redovisningen har varil
alt den skall vara så fullständig som möjligt. Erfarenhetsmässigt är denna typ
av enkäter förenade med slora borlfallsproblem. Därför kan det inte uteslutas,
trots de ansträngningar som gjorts av universiteten och departementet, att det
förekommer projekt som inte fångats upp i enkäten.

2.3.1 Översikt av redovisningen i projektkatalogen

1 projektkatalogen redovisas närmare hundra projekt som
fördelar sig över nio ämnesområden nämligen:

pedagogik och arbetsmetoder 22 Projekt

barn med behov av särskilt stöd

inom barnomsorgen 14 "

barn på sjukhus 1 "

språkutveckling 12 "

Skr.
1983/84:11 24

planeringsfrågor 15 Projekt

förskoleverksamhet - allmänt 17 "

förskolebarn - levnadsförhållanden 9 "

föräldraverksamhel 1 "

fritidshem 7 "

Vissa av projekten kan hänföras till flera områden, vilket
framgår av den bifogade katalogen och de register som finns där. Huvuddelen av
projekten rör förskolebarn och förskoleverksamhet.

En sammanräkning av uppgifterna om anslag till projekten
ger en summa av omkring 30 milj. kr. varav drygt en tredjedel finansierats via
delegationen för social forskning. Del nämnda beloppet är en grov uppskattning
av del totala belopp som satsats på barnomsorgsforskning.

Socialdepartementets enkät upptar frågor om
informationsinsatser beträffande resp. projekt och dess resultat. Av svaren
framgår att del övervägande antalet forskare har vidtagit eller avser att vidta
informationsinsatser. Bland insatserna kan nämnas:

Deltagande i konferenser där information lämnas om
projektet.

Publicering i tidningar, tidskrifter och radio/TV.

Populariserad version av forskningsresultaten.

Dellagande i fortbildning av personalkategorier som är
berörda av projektets frågeställning.

Det är att märka att det övervägande antalet forskare
försöker att löpande under projektet nå ut med information genom någon av de
angivna metoderna eller en kombination av flera.

En mindre del av forskarna ämnar nöja sig med enbart en
slutrapport.

2.4 Möten med de kommunala huvudmännen

I uppdraget från riksdagen ingår att ange hur resultatet
av forsknings- och försöksverksamheten kommil huvudmännen till godo och - om så
erfordras -vilka åtgärder som planeras för all förbättra informationen om
resultaten.

Arbetsgruppen har därför anordnat en serie möten med
huvudmännen vid vilka möten också andra för uppdraget väsentliga frågor lagils
upp. Mötena har ägt rum i Malmö, Stockholm, Umeå och Linköping. Sammanlagt har
20 kommuner deltagit med tillsammans ca 100 deltagare. Urvalet av kommuner har
gjorts efter samråd med Svenska kommunförbundei. Hälften av deltagarna har kommil
från kommunernas centrala förvaltningar och hälften från personal som arbetar i
daghem och andra former av barnomsorg. Till mötena inbjöds även socialstyrelsen
samt informationschefen vid resp. regions universitet. Två huvudfrågor har
stått på dagordningen nämligen: "Kunskapsbehov - forskningsbehov -
forskningsplaner" och "Information och informationsbehov".

Uppläggningen i slort av mötena innebar all de båda ämnena
introducerades av någon av deltagarna. Därefter behandlades ämnena i två
grupper, en

Skr.
1983/84:11 25

beslående av tjänstemän från de centrala förvaltningarna
och en bestående av personal i barnomsorgen.

Kunskaps- och forskningsbehov

Introduktionerna och diskussionerna spände över ett brett
fält. Vissa frågor har ständigt återkommit och det är uppenbart att det finns
för samtliga dellagande kommuner gemensamma kunskapsbehov. Sammanfattningsvis
framkom följande.

Det finns ett gemensaml kunskapsbehov inom den
övergripande frågeställningen integration - segregation varav vissa delområden
fordrar särskild uppmärksamhet. Dit hör barnomsorgen och de underprivilegierade
barnen, såsom invandrarbarn, handikappade barn, barn med allergier och barn som
av andra skäl har behov av särskilt stöd.

När det gäller invandrarbarn behöver följande frågor
särskilt undersökas ur såväl invandrarbarnens, de svenska barnens, föräldrarnas
som personalens perspektiv:

-
Hur bidrar förskolevistelsen
generellt till barnens ulveckling;

-
Utvärdering av enspråkiga
och tvåspråkiga daghemsavdelningar;

-
Metodutveckling
för arbetet med barnens kultur, språk och språkutveckling.

Bland frågor som behöver undersökas när det gäller
handikappade barn framhölls:

-
Vad händer i
gruppen när handikappade barn integreras;

-
Utbildas och
förbereds personalen tillräckligt för att leda en sådan verksamhet;

-
Jämförelser
mellan ett integrerat arbetssätt och segregerade verksamheter i form av
hörselskolor och förskolor för rörelsehindrade barn.

Ett annat gemensamt kunskapsbehov finns beträffande
fritidshemmen. Frifidshemmens roll ökar i takt med att den samlade skoldagen
införs. Till frågor som bör belysas hör:

-
Hur påverkas
barnet av l.ex. de ständiga förflyttningarna skolan -fritidshemmet -
skolbespisningen;

-
Det pedagogiska
innehållet i fritidshemsverksamheten.

Ett gemensamt kunskaps- och forskningsbehov finns också
beträffande barnomsorgsverksamheten i stort såsom:

-
Älderssammansättningar
i och storleken av barngrupper;

-
Verksamhetens
pedagogiska innehåll, mål och metoder;

-
Personalfrågor
såsom förskolepersonalens yrkesroll, arbetslagens funktion, stabiliteten i
personalgruppen, effekterna av personalens olika utbildningar, fortbildning;

-
Utvecklingsarbete
beträffande olika former av föräldrasamverkan;

-
Socialtjänstlagens
barnomsorgsbegrepp;

Skr.
1983/84:11 26

- Samhällsförändringar och barnomsorg;

- Kartläggning och analys av hur lokala och socioekonomiska
förhållan

den betingar verksamheten - särskilt utvecklingsarbete för att få fram en

kvalitetsmässigt godtagbar verksamhet i tider av nedskärningar och

besparingar.

Andra viktiga kunskapsbehov redovisades också även om de
inte så tydligt framträdde som för alla gemensamma. Bland dessa kan nämnas:

-
Innehållet i
förskolans verksamhei för fem-sexåringar i förhållande till skolan;

-
Organisation av
verksamhet där barn deltar oregelbundet;

-
Familjedaghemsverksamheten;

-
Metoder för att
stimulera barnens språkutveckling.

Det påpekades att det finns områden där barnomsorgen har
kunskaper alt erbjuda. Hit hörde fysiska investeringarna. Det unika inom
barnomsorgen i detta avseende är att lokalerna från början byggts för att passa
barnens behov. Ansvariga har också fått lära sig planeringsteknik för att
tillgodose behovet av tomtmark för förskolor. Barnomsorgen har således
erfarenheter och kunskaper att erbjuda när det gäller kopplingen mellan fysisk
miljö och verksamhetens innehåll, komplettering av befintlig bebyggelse med nya
funktioner och tillgodoseende av fysiskt utrymme för nya funktioner i planerade
områden.

Forskningssam verkan

Mötena tog också upp frågor om forskningssamverkan och om
socialtjänstlagens långsiktiga inverkan på kommunernas barnomsorg samt allmänt
om förutsättningarna för kommunernas medverkan i den långsiktiga kunskapsutvecklingen
inom socialsektorn.

En programskiss för samarbete kommun - högskola lades fram
med följande inslag:

Forskningsmetodiska kurser -

Högskolan genomför uppdragsutbildning åt kommunerna med
kurser som hämtar sitt stoff frän praktiken för att ge medarbetare kunskaper
alt bedriva lokalt ulvecklingsarbele.

Fastställande av "ämnesområden" -

Kommun och högskola inventerar problemområden vilka kan
utgöra bas för olika projektarbeten som skall ingå i grundutbildningen och i barnpeda-gogisk
vidareutbildning. Syftet är att få de mindre projekten att bygga på erhållen
kunskap för att därmed söka nå breddad och fördjupad kunskap att tjäna som
underlag för kommunens insatser och arbetssätt.

Seminarier för utveckling av forsknings- och
utvecklingsarbetet -

Högskolan anordnar ett antal seminarier (4-6 per år) för
personal inom kommun och högskola som har att arbeta med utvecklingsprojekt.

Stöd från högskolan lill utvecklingsarbete genom bl.a.
följande insalser:

- handledning och/eller förmedling av kontakter med
forskande instilulioner för tvärvetenskapligt arbete;

Skr.
1983/84:11 27

-
möjlighet för
studerande i grundutbildning och fortbildning all koppla sina specialarbeten lill
aktuella utvecklingsprojekt för ömsesidigt utbyte;

-
högskolans egna
forskningsanknytnings- och utvecklingsarbeten kopplas till kommunens;

-
medverkan till
att kommunens och högskolans handledarkärer utbildas till resurs- och
kontaktpersoner för utveckling.

Förhållandet mellan verksamheten och forskningen

Som en utlöpare av diskussionerna om forskningssamverkan
kan man se synpunkterna på förhållandel generellt mellan verksamheten och
forskningen. Det finns i kommunerna en positiv inslällning till forskning, en
övertygelse alt verksamheten behöver forskarens strukturering/systematisering
och all forskare behöver verksamhetens erfarenhetsregister. Exempel finns på
erfarenheter av ett fruktbart samarbete med forskare som med utgångspunkt från
fältets formulering av kunskapsbehov utvecklat nya forskningsfrågor. Man spårar
emellertid också en skillnad mellan å ena sidan kommunernas forskningsbehov och
å andra sidan forskningsorganisationens beredskap att medverka i den
kunskapsutveckling som kommunerna efterfrågar. Hinder och problem finns både
hos kommunerna själva och i FoU-organisationen. Problemen formulerades vid
några tillfällen i ungefär följande ordalag: Det är mycket stor risk vid
forskningsprojekt all förskolan endast blir ett objekt för
studier/kartläggningar. Forskaren tar all kunskap med sig när projektet är slut
och vi får en teoretisk forskningsbank. Som en följd härav uppslår risk att
verksamhetens erfarenheter/kunskaper ej tas tillvara eller att den inte får någol
ut av projektet.

Vid ett annat tillfälle löd formuleringen sålunda: En av svårigheterna
att i dag på fältet tillgodogöra sig forskningsresultat och kunskapsproduktion
ligger i att de frågor som väckts kommer från människor som inte arbetar i den
praktiska verksamheten. Detla kan betyda att de frågor som aktualiseras från forskarhåll
inte upplevs som meningsfulla och viktiga för vare sig planerare inom
verksamheten eller de direkt verksamhelsansvariga. Därför är del viktigt i en
framtida inriktning av forskning på området att problem och frågeställningar
härleds direkl från verksamheten och den utveckling denna genomgått.

Om kommunerna skall kunna medverka i kunskapsutvecklingen
i social-ijänsfiagens anda kräver detta en långsiktighet och medveten planering
som i dag saknas på många håll. Kommunerna måste själva aktivt arbeta med att
finna former för all formulera problem och kunskapsbehov utifrån den egna
verksamheten.

Information - informationsbehov

1 stora kommuner lorde socialförvaltningen få kunskap om
forskning dels genom kommunens egna insatser och enskilda personers initiativ
och intresse

Skr.
1983/84:11 28

dels genom alt olika forskare utför sin forskning i
kommunens institutioner varigenom kommunen vet att den pågår och så småningom
också får del av rapporter över forskningen. Detta innebär emellertid inte all
den totala barnomsorgsverksamheten blir delaktig av informationen. För
kommunerna i gemen är bilden splittrad. Informationen kan komma på del sätt som
beskrivits eller genom kommunförbundels idébank, verksamhetsberättelserna från
delegationen för social forskning eller via andra informationskällor såsom
konferenser, tidningar, tidskrifter och annan litteratur. Ett vanligt mönster
är all man i kommunen söker uppgifter om tillämplig forskning i samband med att
en ny verksamhei skall starta eller man söker specialkunskap om hur arbetet
skall bedrivas med barn med särskilda behov, fritidshemmens pedagogiska
verksamhet elc. Sökandel är emellertid tidskrävande och det är svårt att få en
samlad bild av avsedd forskning eller bedöma om man fått det. Delegationens
verksamhetsberättelse är föga känd och kommunförbundels idébank blir snabbt
inaktuell. Formen för idébanken är dessutom f.n. under omprövning.

Någon strukturerad insats för att samla informationen om
forskning och sprida den finns sålunda knappast i kommunerna. Därför inträffar
det att informationsflödet - även om det är otillräckligt - kan vara för stort
i förhållande lill kommunernas möjligheter att ta hand om, sovra och
distribuera materialet. Detta gäller med små variationer för samtliga kommuner
som deltagit i mötena.

Del behövs olika information för olika situationer. För långsiktig
planering behövs samlad kunskap om befintliga forskningsresultat. När det
gäller den pågående verksamheten behövs ett snabbi inflöde av kunskaper inför
beslut etc.

Ätskilliga förslag till förbättringar av
forskningsinformationen lades fram. Flera av dessa tar särskill sikte på att
informationen skall nå även dem som arbetar på fältet. Bland förslagen kan
nämnas:

-
En kommunal
struktur för mottagande och spridning av information;

-
Periodiskt
återkommande översikt;

-
Bank med
uppgifter om forskning -l.ex. datoriserat informationssystem;

-
Lätfillgängligare
forskningsresultat med hjälp av diabilder eller film;

-
Populära
sammandrag av forskningsrapporterna;

-
Vardagsnära
svenska i forskningsrapporterna;

-
Konlakter med
forskare så att personalens överdrivna respekt för dem försvinner;

-
Aktivare
information från delegationen för social forskning, bl.a. i form av regionala
seminarier och konferenser.

Viktigt är alt informationen är konkret. Socialstyrelsens
Aktuellt inom Barnomsorgen och tidskriften Spri informerar kan tjäna som
förebilder för en bra och förståelig information.

Skr.
1983/84:11 29

2.5 Socialstyrelsens förslag till plan för forsknings- och
försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet

I enlighet med sitt uppdrag har socialstyrelsen lagt fram
förslag till en plan för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet. Förslaget
återges i det följande.

Slyrelsen anför:

Med en "Plan för Forsknings- och Försöksverksamhet
inom Barnomsorgen" vill socialstyrelsen få till stånd ett generellt ökat
intresse för FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet och en bred och långsiktig
satsning på forskning, försök och utvecklingsverksamhet. Med förslag om ett program
för "forskning om barnomsorg" och ett program för "lokalt utvecklingsarbete
inom barnomsorgen" vill socialstyrelsen förbättra möjligheterna för
kommuner, prakfiskt verksam personal samt forskare och lärare vid högskolans
forsknings- och utbildningsinstitutioner att initiera och bedriva FoU-verksamhet
inom barnomsorgsområdet.

Planen bygger på socialstyrelsens samlade erfarenhet av arbele
med forsknings- och försöksverksamhet inom området barnomsorg.

2.5.1 Forsknings- och utvecklingsvillkor för barnomsorgen

En hastig överblick över den senaste tioårsperiodens FoU-verksamhet
inom den sociala sektorn kan ge intrycket att barnomsorgen borde vara
förhållandevis väl tillgodosedd. En rad olika försöksverksamheter och projekt
har förekommit - både av karaktären lokalt utvecklingsarbete och mera forskningsinriktade
högskoleprojekt. Rätt omfatlande resurser kan tyckas ha satsals på FoU för
barnomsorgen.

Så är emellertid inte fallet. Enligt socialstyrelsens
mening är barnomsorgen inte att betrakta som väl tillgodosedd när del gäller FoU.
Detta gäller såväl FoU-verksamhelens rent volymmässiga omfattning och hur den
är organiserad som vilken huvudsaklig inriktning den har.

När det gäller FoU-verksamhetens omfattning har det anslagsmässigt
skett en minskning de senaste åren. De resurser som 1981/1982 avsattes för barnomsorgs-FoU
uppgick lill endast ca tvä tredjedelar av de belopp som anslogs inom området i
mitten av 1970-talet. Mot bakgrund av den kraftiga ulbyggnad barnomsorgen
genomgått är detta naturligtvis klart otillfredsställande. Under 1980-lalet
står barnomsorgen inför frågor och problem av annan karaktär och framför allt
av helt andra dimensioner än som var aktuella för tio år sedan. Del räcker inte
längre att starta några spridda försök och några mer eller mindre kortsiktiga
forskningsprojekt med snäv tillämpningsinriktning. Vad som behövs är en bred
satsning på forsknings- och utvecklingsarbete som står någorlunda i paritet med
den omfattning och betydelse som barnomsorgen har och kommer att ha under 1980-lalel.

Men enbart en volymmässigl ökad satsning på FoU räcker
inte. Det behövs också organisatoriska former som möjliggör överblick och en
mera

Skr.
1983/84:11 30

långsiktig planering. Idag tillkommer FoU-akliviteter inom
barnomsorgsområdet mera av tillfälligheters spel. Någon samlad framställning
över samhällets behov av FoU inom området som skulle kunna underlätta såväl
myndigheternas bedömningar och prioriteringar som kommunernas och forskningsinstitutionernas
planering finns inte f. n.

De anslag som kan komma ifråga för barnomsorgs-FoU är idag
inte särskilt väl anpassade till vare sig kommunernas behov eller högskolans
forskningsinstitutioner och lärarutbildningar. Ett lokalt utvecklingsarbete
utifrån ett kommunalt behov kan sällan ges stöd eftersom anslagsgivarna
vanligen kräver att mera generella intressen utöver den enskilda kommunens
behov måsle tillgodoses. För forskningsinstitutionernas del är problemet oftast
att de är alltför beroende av externa seklorsanslag. Anslagsgivarnas krav på
"samhällsintresse" och "lillämpningsinriktning" genom tre-
eller oftare tvååriga anslag (årsvis utporlionerade) underlättar knappast en
kompetensuppbyggnad och en forskningsplanering på längre sikt inom
institutionerna.

Det som ovan mycket översiktligt antytts har förmodligen
bidragit till att vi f. n. har en FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet vars
inriktning kanske inte riktigt tillgodoser någons intresse så som en sådan
verksamhet borde kunna göra. Kommunerna finner sällan något för sina behov. De
frågor eller problem som behandlas är antingen för övergripande och teoretiska
eller alltför specifika för en viss kommun. Forskarna inom högskolan får sällan
sina intressen av en långsiktig kunskapsuppbyggnad tillgodosedda eftersom
"uppdragsforskningen" ofta är för kortvarig för att vara attraktiv i meriteringshänseende.
De anslagsgivande och planerande myndigheterna blir sällan heller riktigt
tillfredsställda, då de projekt man beviljat medel nästan aldrig kan besvara
frågorna på det sätt man tänkt sig. Antingen visar det sig vara fel frågor som
formulerats eller så är svaren alltför teoretiska eller alltför ytliga.

Sammantaget resulterar delta i en FoU-verksamhet som
varken blir "sam-hällsinlressanl" eller av s.k. "inomvelenskapligt
intresse".

Del finns alltså fog för en viss kritik mol FoU-verksamheten
inom barnomsorgsområdet eller snarare mot de bristande förutsättningarna för
denna FoU.

Att åstadkomma lösningar som enkelt och snabbt avhjälper
dessa brister är naturligtvis inte möjligt. Det har delvis att göra med all
barnomsorgen är ett relativt nytt område och det därför ännu inte kunnat
utbildas någon egentlig kunskapstradition. Även om förhållandevis stora
resurser satsas lar det en viss tid alt bygga upp en sådan kunskapstradition
och forskningskompetens. Men det är också givetvis så att den situation som
ovan skisserats delvis är en avspegling av den FoU-organisalion som finns.
Därmed borde det även vara möjligt att via organisatoriska förändringar
åstadkomma vissa förbättrade FoU-villkor. Situationen är heller inte unik för
barnomsorgen utan torde följa ett mönster som gäller all sektoriell FoU-verksamhet.
För att få till stånd bättre möjligheter och villkor för FoU-verksamhet inom barnom-

Skr. 1983/84:11 31

sorgsområdel vill socialstyrelsen inrätta ett forsknings-
och utvecklingsprogram för barnomsorgen.

2.5.2 Forsknings- och utvecklingsprogram (FoU-program) för
barnomsorgen Programmets syfte

Avsikten med att inrätta ett FoU-program för barnomsorgen
är som tidigare sagts att få till stånd en bred och långsiktig satsning på
forskning, försöks- och utvecklingsverksamhet inom områdei. Det är
socialstyrelsens förhoppning all programmet skall ge ökat inlresse för FoU-verksamhet
inom barnomsorgsområdet både på central nivå, inom olika forskningsfinan-sierande
organ, inom högskolans forsknings- och utbildningsinstitutioner och ute i
kommunernas socialnämnder, förvaltningar och de enskilda förskolorna och
fritidshemmen. Avsikten är däremot inte att all FoU-verksamhet med inriktning
på eller av relevans för barnomsorgen skall ske inom ramen för detta program.
Detta är viktigt att markera. Inrättandet av ett FoU-program för barnomsorgen
får inte innebära att exempelvis forskningsrådens ansvar för att även
uppmärksamma och stödja forskning med barnomsorgsinriklning upphör eller att sektorsmyndigheier
som Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och skolöverstyrelsen (SÖ) m.fl.
inte längre anser sig ha någol ansvar för en FoU-verksamhet med barnomsorgsanknytning
utifrån sitt perspektiv.

Med ett FoU-program för barnomsorgen vill socialstyrelsen
också ange en inriktning av den forskning samt försöks- och
utvecklingsverksamhet som är mest angelägen för området. Det ligger i sakens
natur att en sådan riktnings-angivelse måste ges en övergripande karaktär. En
detaljstyrning vore knappast befrämjande vare sig för barnomsorgen eller FoU-verksamheten.

FoU-programmet för barnomsorgen är i nuvarande utformning
inte en helt färdig produkt. Till sin karaktär kan ett FoU-program inte vara någol
statiskt givet. Det måste kunna revideras alltefter den kunskap och erfarenhet
del bidrar lill att engagera. Naturligtvis ligger en fara i delta. Om
flexibiliteten överbetonas och programmei alltför villigt låter sig anpassas
efter rådande samhällsdebatt eller tillfälliga pedagogiska strömningar elc.
finns risk all den kontinuitel och långsiktiga kunskapsuppbyggnad, som
programmet avser främja, går förlorad. Det är därför av vikt alt den övergripande
inriktning som FoU-programmet anger får en tillräcklig stabilitet över lid.

FoU-programmet för barnomsorgen ska uppfattas som ett
förslag. Det bör efter samråd med kommuner, forskningsinslitulioner,
grundutbildningar, och olika centrala instanser kunna ges en mera definitiv
utformning.

Skr.
1983/84:11 32

Avgränsning

FoU-programmet för barnomsorgen är att betrakta som ett seklorielll
FoU-program. Del är alltså i första hand ett samhälleligt behov av kunskap och
erfarenhet inom områdei barnomsorg det avser att möta. Nu kan lätt invändas att
detta inte är någon enkel och självklar avgränsning. Det är heller ingalunda
något helt okontroversiellt. Vad står fill exempel "samhälleligt
behov" för? Något tillspetsat - är det den centrala administrationens
behov av kunskap för att genomdriva beslutade reformer? Eller handlar det om
kommunernas behov av planeringsunderlag? Eller kan det rymma mera lokala behov
av kunskap och erfarenheter för utveckling av verksamheten efter egna
intressen? Förhoppningsvis rymmer "samhälleligt behov av FoU inom
barnomsorgen" mer än så. Frågan ska dock inte avgöras här. Att FoU-planen
är ett sektoriellt program bör närmast ses som en organisatorisk avgränsning,
dvs. att det är inriktat mot en relativi traditionell projektorgani-serad verksamhei
- till skillnad från en disciplinorganiserad.

Ytterligare en avgränsning är relevant att behandla.
Programmet avser primärt FoU-verksamhet som är direkt inriktad på barnomsorgen,
dvs. del är barnomsorgen som företeelse, de människor och de organisationer den
berör som bör stå i fokus. Detta betyder till exempel att en renodlat utvecklingspsy-kologisk
forskning faller utanför programmets ram. Studier eller forskning omkring barns
levnadsvillkor, uppväxtmiljö i "allmänhet" faller också utanför.

Detta får inte tolkas så att sådan forskning inte är av
intresse för barnomsorgen. Givetvis finns mängder av forskningsområden inom l.ex.
utvecklingspsykologi, kultursociologi, statskunskap, socialt arbete,
nationalekonomi, socialantropologi, pediatrik, historia, arkitektur,
barnpsykiatri elc. som har mycket stor relevans för barnomsorgen även om de
inte har en direkt barnomsorgsinriktning. Det kan eventuellt uppfattas som en
alltför snäv avgränsning att lämna sådana forsknings- och kunskapsområden
utanför. Det är emellertid viktigt all vara klar över att FoU-programmet för
barnomsorgen i sig utgör ett mycket litet sektoriellt FoU-program. Att inom
ett sådant programlägga och därmed styra all FoU-verksamhet som behandlar eller
är av relevans för barnomsorgen stöter inte bara på svårigheler resursmässigt
- det vore också i hög grad olämpligt i forskningskvalilalivt hänseende.

Ovan nämnda avgränsning innebär inte alt exempelvis ett
nationalekonomiskt, ell historiskt eller ett kultursociologiskl perspektiv
inte skulle kunna läggas på barnomsorgen inom programmets ram. FoU-programmet
ska självfallet inte bestämma det forsknings- eller kunskapsperspektiv som får ifrågakomma
inom programmet. Snarare är det så alt programmet måste stimulera lill alt
många olika perspektiv kan anläggas.

Skr.
1983/84:11 33

MoUv för två delprogram

FoU-programmet för barnomsorgen beslår som tidigare
framgått av två delprogram: program för "Forskning om barnomsorgen"
och program för "Lokall utvecklingsarbete inom barnomsorgen".
Anledningen till denna programuppdelning har visserligen antytts tidigare men
det kan vara viktigt att något närmare utveckla motiven.

1 en första reflektion kan uppdelningen synas egendomlig.
Detta mot bakgrund av det stora behov av en närmare anknytning mellan forskning
och utvecklingsarbete inom den sociala sektorn som mycket starkt framhålls på
många håll.

Avsikien med alt göra en "boskillnad" mellan ett
program för "Forskning om barnomsorg" och ett program för
"Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen" är naturligtvis inte den
att hävda att forskning resp. utvecklingsarbete inte har med varandra alt göra.
Tvärtom, forskning och utvecklingsarbete har i högsta grad med varandra att
göra. Ett utvecklingsarbete tar ofta sin utgångspunkt i resultat som
genererats i forskningsverksamhet. Forskning i sin tur startas ofta därför att
frågor och problem uppkommit i ett utvecklingsarbete. Men även om forskning och
utvecklingsarbete är verksamheter som så att säga ofta förutsätter och
ömsesidigt beror av varandra, så är det verksamheter av olika karaktär. De
bedrivs med skilda syften och meioder - ofta under myckel olika villkor.
Resultaten eller produkterna av resp. verksamhei är vanligen av arlskild
beskaffenhet. Härigenom uppkommer lätt en konkurrenssituation. 1
prioriteringsdiskussioner kan frågan ställas om satsningar skall göras på
utvecklingsarbete i stället för på forskning eller tvärtom. Här ställs vikten
av tillämpningsinriktning och ett ulvecklingsarbele som kan ge lösningar på de
praktiska problemen mot betydelsen av teoretisk fördjupning och
kunskapsutveckling på längre sikt.

Vanligen försöker man lösa denna typ av
prioriteringsfrågor på en övergripande nivå genom att konstruera
organisatoriska former på lämpligt sätt och genom att inrätta anslag för FoU-verksamhet
destinerade till någorlunda avgränsat antingen forskningsverksamhet eller
utvecklingsarbete. Inom det naturvetenskapligt-teknologiska området där FoU-verksamhet
har en mycket stark ställning är delta vanligt.

För FoU-verksamhet inom den sociala sektorn gäller andra
villkor. Inom denna sektor har FoU-verksamhet knappast någon starkare ställning.
Här saknas mycket av institutionella former och organisationer - självklara
inom andra samhällssektorer - med klart definierade uppgifter och ansvar för FoU-verksamhet.
Det begränsade sektorsanslag (delegationen för social forskning) som står till
förfogande måste förutom att täcka en avsevärd innehållslig bredd även
tillgodose såväl försöks- och utvecklingsarbete, tilllämpningsinriktad
forskning som långsiktig kompetensuppbyggnad inom högskolan. Konkurrensen om
dessa FoU-medel blir av förklarliga skäl mycket hård. 3 Riksdagen 1983/84 1 saml.
Nr 11

Skr.
1983/84:11 34

Socialdepartementets forskningsanslag är tillsammans med
allmänna arvsfonden det enda anslag som är tillgängligt för sektoriell FoU-verksamhet
inom barnomsorgsområdet. Det är socialstyrelsens erfarenhet alt del inom detta
anslag är svårt att samtidigt tillgodose det behov av bäde kvalificerad
forskning och praktiskt-metodiskt lokalt utvecklingsarbete som barnomsorgen
idag kräver.

Della är ett av skälen till all socialstyrelsen vill
skilja mellan "Forskning om barnomsorg" och "Lokalt
utvecklingsarbete inom barnomsorgen". Ett annat skäl bottnar i den
artskillnad som socialstyrelsen menar finns mellan forskning och utvecklingsarbete
- en artskillnad som det finns anledning att upprätthålla.

Att oproblematiskt framhålla betydelsen av en ökad
anknytning mellan forskning och utvecklingsarbete och att ensidigt hävda att
forskningen mäste ta sin utgångspunkt i praktiska problem - vilket idag sker pä
mänga häll inom den sociala sektorn - bidrar enligt socialstyrelsens mening
knappast till att främja utvecklingen av den sociala FoU-verksamheten.

Välgörande kan naturligtvis en sådan uppfattning vara om
den utgör en opposition mot föreställningen att utvecklingsarbetet alltid måste
grundas på forskning. Sett som en sammanblandning av eller en brist på
förståelse för de skilda syften som forskning resp. utvecklingsarbete har är
uppfattningen emellertid föga konstruktiv.

Artskillnaden i form av skilda syften, metoder och
resultat utgör det andra skälet till att socialstyrelsen vill skilja mellan
"Forskning om barnomsorg" och "Lokalt utvecklingsarbete inom
barnomsorgen".

2.5.3 Delprogrammet "Forskning om barnomsorgen"

Programmei "Forskning om barnomsorgen" är ell sektoriellt
forskningsprogram. Som sådant är dess syfte att via finansiellt stöd till
enskilda forskningsprojekt få till stånd en kvalificerad forskning och en
långsiktig kunskapsuppbyggnad omkring - ur ell samhällsinlresse - viktiga
aspekter av barnomsorgen. Den forskning som programmet primärt avser att stödja
skall bedrivas inom högskolans ram - här avses såväl forskningsinstitutioner
som förskollärar- och fritidspedagogutbildningar. Programmet kan enbart stödja projeklbaserad
forskning - ej inrättande av tjänster.

Programmets viktigaste funktion är att ange en inriktning
av de mest angelägna forskningsbehoven inom barnomsorgen.

Inriktning

Av namnet - "forskning OM barnomsorgen" - lorde
framgå att programmet huvudsakligen har en beskrivande och analytisk
inriktning. 1 det följande anges fyra forskningsområden som socialstyrelsen
bedömt vara mest angelägna. Områdena är ej rangordnade.

Skr.
1983/84:11 35

Forskning om svensk förskole- och fritidshemspedagogik.
Området måste beskrivas och analyseras på ett betydligt bredare och djupare
sätt än vad som hitlills utförts. En beskrivande forskning och därmed en
konkretisering av hur förskole- och frilidshemspedagogiken idag gestaltar sig,
dess förutsättningar, problem och villkor i den praktiska verksamheten utgör
ett synnerligen vikligl forskningsområde. Ett historiskt och även jämförande
pedagogiskt perspektiv bör inbegripas. Området lorde förutsätta en forskningsme-todisk
utveckling.

Läroplansleoretiskt inriktad forskning om barnomsorgen.
Med detta område avses forskning om barnomsorgens styrsystem - såväl del
formella som informella. Området är väsentligt bl.a. för utvärdering av det
pedagogiska programmei genom kartläggning, beskrivning och förklaring av dess
tillkomst, innehåll och utformning samt studier av dess tillämpning och effekier.

Forskning om barnomsorgens socialpoliliska betydelse för
barn, föräldrar och samhälle. Inom området bör verksamhetens sociala funktion i
såväl reell som ideologisk mening beskrivas och analyseras.

Ämnesmelodisk forskning inom för barnomsorgen relevanta
ämnesområden. Detta område har mer av direkl lillämpningsinriktning. Metodisk-didaktisk
forskning utifrån ämnesperspektiv i vidare mening än tradilionella läroämnen.

Områdena kan synas väl övergripande och elementära och
även i viss mån överlappande varandra. Detta är emellertid avsiktligt.

Områdena har getts en så övergripande formulering som
möjligt utan att för den skull vara hell opreciserade. Syftet är att inte
inledningsvis låsa programmet i banor som senare visar sig mindre fruktbara.
Det ligger också i sakens natur alt vad som är användbart och fruktbart och
därmed "samhälls-intressant" kunskap att utveckla om barnomsorgen
inte är möjligt att precisera på förhand.

Att områdena är "elementära" kan närmast ses som
en avspegling av att det är dessa "elementära" behov av kunskap som
hittills inte har tillgodo-setts. Områdena är även formulerade på en övergipande
nivå för att ha en stabilitet över tid. Detta är väsentligt. En planering av
forskningsinsatser utifrån programmet är inte betjänt av att dess inriktning
ändras med korta intervaller.

Den föreslagna inriktningen av programmet "Forskning
om barnomsorgen" är därför avsedd alt ha en gillighet under ca 6-8 år.

Programmets organisation och finansiering

En finansiering av programmet med ett särskill seklorsanslag
är knappast rimligt. Detta skulle innebära en alltför långtgående uppsplittring
av de redan nu begränsade forskningsresurserna inom den sociala sektorn. Socialstyrelsens
förslag är istället att programmei "Forskning om barnomsorgen"
utformas som en programläggning inom ramen för delegationen för social
forskning. Den närmare utformningen av denna programläggning bör därför ske i
nära samarbete med delegationen för social forskning. Viktiga utgångspunkter
för utformningen bör vara att programmet verksamt bidrar till att

Skr.
1983/84:11 36

lösa en del av de problem som ovan nämnls vidlåder den sektoriella
barnomsorgsforskningen. Detla lorde bl.a. innebära all programmet bör la stor
hänsyn till de villkor och förutsättningar som finns för högskoleforskningen.
Socialstyrelsen anser att programmet "Forskning om barnomsorgen" inom
delegationen för social forskning bör tilldelas en särskild medelsram.
Nuvarande volym för forskningsinsatser inom barnomsorgsområdet bör avsevärt
ökas. Ett riktmärke för denna medelsram bör därför vara att ca 5 milj. kr. per
år fr. o. m. budgetåret 1984/85 avsätts för programmet "Forskning om
barnomsorgen" inom delegationen för social forskning.

2.5.4 Delprogrammet "Lokalt utvecklingsarbete inom
barnomsorgen"

Att i en enkel definition innefatta all den verksamhet som
begreppet lokalt utvecklingsarbete avser är knappast möjligt. Tradilionella
definitioner som; "utvecklingsarbete innebär systematiskt utnyttjande av
forskningsresultat och vetenskaplig kunskap i kombination med praktisk
erfarenhet i syfte att förnya eller förbättra produkter, processer eller
idéer" är sällan särskilt klargörande. Ofta utgår de från den speciella,
mycket teknologiska FoU-modell som framför allt kommit till användning inom
industrin, jordbruket och försvaret.

En stor del av det pedagogiska utvecklingsarbete som
bedrivits inom skolans område och även många av de försöks- och
utvecklingsprojekt som förekommit inom barnomsorgsområdet under främst
1970-talet har förmodligen haft en grund i en sådan teknologisk FoU-modell,
dvs. en modell med innebörden alt man på central nivå initierar och bedriver
omfattande utvecklings- och försöksprojekt vars resultat sedan via
fortbildning och information sprids till den praktiskt verksamma nivån. Men
utvecklingsarbete är inte bara fråga om försöksverksamheter med extra resurser
och projektledare. Om man betonar det vardagliga förändringsarbete som ständigt
pågår i en verksamhet som barnomsorgen är det uppenbart att begreppet
"lokalt utvecklingsarbete" inte är någon nyhet - en omständighet som
har sin förklaring i det sätt på vilket verksamheten historiskt vuxit fram.
Innehållet i och den pedagogiska tradition som byggts upp och utvecklats inom förskole-
och fritidshemsverksamheten har till slora delar skett genom krävande och engagerat
"utvecklingsarbete" av enskilda förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare
och även metodiklärare.

Ett utvecklingsarbete i denna mening - som verkligen är
att betrakta som lokalt - kan kallas "internt" utvecklingsarbete. Med
detta menas alltså den utvecklingsverksamhet som sker inom det vardagliga
pedagogiska arbetet av enskilda förskollärare och fritidspedagoger eller i
samarbete inom en personalgrupp. Exempel på internt utvecklingsarbete kan vara
utformningen av och förbättringar av den "pedagogiska planering" som
varje förskola och fritidshem utarbetar. Men inom begreppet lokalt
utvecklingsarbete inom barnomsorgen måste också rymmas andra verksamheter än de
som sker

Skr.
1983/84:11 37

internt ute på de enskilda institutionerna. En mera
organiserad verksamhet som också kan betecknas som utvecklingsarbete sker ofta
genom den kommunala ledningens försorg. Del kan exempelvis handla om ulveckling
av kommunala rikllinjer för barnomsorgen - om försöksverksamheter av olika
slag, kanske med visst stöd eller medverkan från någon högskoleinstitution. Detla
slag av utvecklingsarbete kan kallas "externt". Det bedrivs i en mera
organiserad form - ofta med särskilda ekonomiska resurser och vanligen med
syfte att vinna erfarenheter i en mera generell mening.

Det "interna" och det "externa"
utvecklingsarbetet skiljer sig något åt på så sätl alt det "interna"
inte syns särskilt väl. Det är mera tillfälligheter om det dyker upp och gör
sig påmint. Det tar sällan gestalt i skriftlig form. Det "externa"
utvecklingsarbetet däremot är ofta mera synligt. Om denna verksamhet fattas
formella beslul - det tillskapas kanske personella resurser, promemorior
produceras och resultaten dokumenteras vanligen i någon form av rapport.
Ytterligare en skillnad är att det "interna" utvecklingsarbetet
framför allt är personalens eget. Det är deras erfarenheter, behov och
kompetens som varil ledstjärna och drivit fram verksamheten utifrån ett egel inifialiv.
Man kan ha fått ideér och t.o.m. påtryckningar utifrån men initiativet måsle
vara förankrat hos en själv. Med det "externa" utvecklingsarbetet är
förhållandet vanligen det motsatta. Här är ofta initiativet förvaltningens
eller socialnämndens. Den praktiskt verksamma personalen får kanske ett uppdrag
att genomföra eller blir kanske "utsatta" för någon form av försöksverksamhet.

Skillnaderna ovan pekar på några problem. Det interna
utvecklingsarbetet uppmärksammas och dokumenteras sällan, vilket försvårar
möjligheten att sprida erfarenhelerna. Det är också svårt att riktigt veta
vilka effekier del "interna" utvecklingsarbetet har för exempelvis
barnen eller förskoleverksamheten som helhet. Erfarenheter och resultat från
det "externa" utvecklingsarbetet är ofta lättare att ge spridning
men de har å andra sidan kanske svårare att få genomslagskraft eller vinna
tilltro bland den praktiskt verksamma personalen. Nu skall i och för sig inte
de olikheterna överdrivet polariseras. Det är inte alllid möjligt att klart
urskilja exakt vad som är "internt" resp. "externt". Oftast
är det fråga om en sammanflätad verksamhei som i vissa faser kännetecknas av än
"interna" och än "externa" aspekter.

Denna beskrivning av lokalt utvecklingsarbete inom
barnomsorgen är givetvis högst förenklad. En rad andra aspekter kunde tillföras
för att fullständiga bilden och utförligare belysa en del komplikationer. En
närmare utläggning av dessa frågor går emellertid utanför FoU-planens ram. Ovan
förenklade beskrivning är närmast avsedd att ge en utgångspunkt för hur lokalt
utvecklingsarbete kan ges stöd.

Förutsättningar för lokall utvecklingsarbete

Ett lokalt bedrivet ulvecklingsarbele är utan tvekan av
stor betydelse när det gäller att vidmakthålla och förbättra kvaliteten inom
barnomsorgen. Del

Skr.
1983/84:11 38

är då viktigt alt framhålla alt detta utvecklingsarbete
bör vara av både "intern" och "extern" karaktär i ovan
nämnda mening. Ansvaret för det lokala utvecklingsarbetet inom barnomsorgen
ligger naturligt i första hand på den kommunala ledningen av verksamheten -
därav beteckningen "lokalt". Detta innebär alt det är den enskilda
kommunen som måste slå för initiativ, planering, genomförande och dokumentation
av utvecklingsarbetet. Det måste också ligga på kommunens ansvar att aktivt
stödja den praktiskt verksamma personalens "interna
utvecklingsarbete" l.ex. genom alt bidra till alt sådant utvecklingsarbete
kan ges en mera "extern" karaktär genom att personalen får möjlighet till
uppföljning och dokumentering.

Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen behöver stöd pä
främst två sätt:

Genom att lid ställs lill förfogande - tid för t.ex.
planering, genomförande, dokumentation och handledning elc. Tid är vanligen avhängigt
ekonomi. Detla betyder att ekonomiska resurser utgör en viktig förutsättning
för vidare satsningar på lokalt ulvecklingsarbele.

Genom att kompetens i betydelsen kunskap om och erfarenhet
av ulvecklingsarbele finns tillgänglig. Bästa sättet all bygga upp kompetens av
detla slag är förmodligen alt aktivt bedriva eller medverka i utvecklingsarbete
och därigenom få möjlighet att dra egna slutsatser av vunna erfarenheter.

Det är ännu så länge få kommuner som har haft möjlighet
att bygga upp ledningsorganisationer med kompetens och resurser för
utvecklingsverksamhet. Någon mera systematisk satsning från central nivå för
att stödja lokalt utvecklingsarbete i likhet med vad som förekommit inom skolsektorn
har ännu inte förekommit inom barnomsorgsområdet. Arbete med utvecklingsverksamhet
i "extern" mening saknar därför av lättförklarliga skäl längre
tradition inom kommunerna.

Enligt socialstyrelsens mening är del mycket angeläget all
i ett uppbyggnadsskede med stöd av centrala resurser ge kommunerna möjligheter
att själva bygga upp kompelens och traditioner omkring lokall utvecklingsarbete
inom barnomsorgsområdet. Socialstyrelsen föreslår därför att ell program
inrättas för "lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen".

Utformning av program för lokalt utvecklingsarbete

Ett program för "lokall utvecklingsarbete" bör
utformas som ell anslag där kommuner men även grundutbildningarna har möjlighet
att ansöka om medel för lokalt utvecklingsarbete i projektform. Medel bör kunna
sökas vid två ansökningstillfällen per år. Vägledande för det slag av
verksamheter som i första hand skall kunna stödjas bör vara de synpunkter som
socialstyrelsen framlagt i bl.a. "Utvecklingsplan för barnomsorgen - maj
1982" och del pedagogiska program för förskolan som kommer alt presenteras
under hösten 1983. I första hand bör anslaget användas för all kommunerna skall
kunna få hjälp med att starta s.k. "externt" utvecklingsarbete l.ex.
genom att

Skr.
1983/84:11 39

"friställa" egen personal - barnomsorgsassistenler,
föreståndare m.fl. - för projektarbete med uppföljning och dokumentering.
Kommunerna bör även ha möjlighet att köpa exempelvis utvärderingstjänster av
högskolorna.

Socialstyrelsen är beredd att åta sig ansvaret att
administrera detla anslag inom nuvarande organisation. Anslaget har stora
likheter med de särskilda anslag som avsattes för dels alllmän
fritidsverksamhet för barn och ungdom och dels försöksverksamhet med olika
former av sommaraktiviteter under mitten av 197G-talet. Administrativa rutiner
och erfarenheter av ansökningshantering har inom styrelsen även utvecklats i
samband med det s.k. fortbildningsanslaget för barnomsorgen. Mot bakgrund av
detta anser socialstyrelsen det möjligt att pä ett smidigt sätl kunna hantera
del relativt omfattande ansökningsförfarande det kan bli fråga om.

En närmare detaljerad uppläggning av administrativa
rutiner kring programmet "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen"
bör ske i samråd mellan socialstyrelsen, socialdepartementet, kommunförbundet
och berörda fackliga organisationer.

Erfarenheten talar för att programmet bör inledas av ett
planeringsskede där omfattande satsningar bör göras på information om
programmet och dess syfle - men även direkta fortbildningsinsatser omkring FoU-verksamhet
inom barnomsorgsområdet. Kommunernas ledningspersonal bör få möjlighet till
kompetensutveckling, planering och annat förberedelsearbete. Även den praktiskt
verksamma personalen inom barnomsorgen och personal inom grundutbildningarna
måste nås av information och ges möjlighet till fortbildning.

Socialstyrelsen räknar därför med att ett första ansökningsfillfälle
för projektverksamhet inom ramen för programmet "Lokalt utvecklingsarbete
inom barnomsorgen" kan planeras först någon gång under andra kvartalet år
1984.

En bedömning utifrån del behov av utvecklingsarbete som
socialstyrelsen bl.a. föreslagit i utvecklingsplanen från maj 1982 är att den
medelsram som bör stå till förfogande för programmet "Lokalt
utvecklingsarbete inom barnomsorgen" bör uppgå till 10 milj. kr. per år
under ca en femårsperiod. Medlen bör kunna utgå ur allmänna arvsfonden.

2.5.5 Dokumentation av programmen

De båda program som presenterats i föregående avsnitt bör
följas av en omfattande satsning på dokumentation av vad programmen resulterar
i.

Dokumentation
av FoU-verksamhet kan i princip handla om två saker. Enskilda projekt eller
verksamheter dokumenteras vanligen i syfte att ge en utförlig redovisning av
inte bara de erfarenheter som nåtts utan också av omständigheterna kring
genomförandet av projektet, en beskrivning av fömtsällningarna och meioder som
utnyttjats. Dokumentation av detta slag sker oftast i skriftlig form. Handlar
det om forskningsverksamhet finns

Skr.
1983/84:11 40

myckel slränga krav på vad en dokumentation i denna mening
skall innehålla.

Men FoU-verksamhet kan och bör också dokumenteras mera översiktligt.
Genom olika former av kataloger, projektförteckningar eller liknande är det
möjligt att snabbt få en överblick av vad som pågår inom ett område -förutsatt
att detla är någorlunda avgränsat. En sådan översiktlig dokumentering har
naturligtvis som syfle att informera om var ylteriigare information kan sökas l.ex.
genom referenser till publicerade rapporter, kontaktpersoner etc. Ett annal
syfte är-sett ur ett administrativt perspektiv- alt tillgodose ett behov av
överblick hur FoU-resurserna fördelals på olika projekt eller lemala. En
översiktlig dokumentering av detta slag är kanske särskilt berättigad vid FoU-verksamhet
av programkaraktär. Ett FoU-program behöver en viss sammanhållning vilket en
sådan dokumentation i lämplig form kan erbjuda.

En omfattande satsning på båda dessa slag av dokumentation
är givietvis av stor vikt för de två delprogrammen. Dels är dokumentationen av
enskilda projekl och verksamheter vikiig både som konsolidering av de
erfarenheter som vunnits och för att de skall vara möjliga att kommunicera.
Dels är en översiktlig dokumentering av stor betydelse som informationskälla
men också genom att i viss mån representera en sammanhållande gestaltning av
programmet.

Ansvaret för dokumenlalion av enskilda projekt och
verksamheter inom programmens ramar ligger naturligtvis i första hand på resp.
projektledare/ projeklansvarige. Vad gäller programmet "forskning om
barnomsorgen" -som ju är föreslaget som en del av delegationen för social
forskning- innebär della inga nyheter. Det finns här alltså ingen anledning all
precisera andra dokumenlationskrav än de som delegationen idag redan gör och
som dessutom är mer eller mindre självklara för alla slag av
forskningsverksamhet. Kravet på dokumentation av projektet inom programmet
"lokalt utvecklingsarbete..." kan däremot behöva ställas annorlunda.
Eftersom det inte är fråga om forskningsverksamhet i strikt mening är det
knappast rimligl att ställa långtgående vetenskapliga krav på utformningen av
denna dokumenlalion. En viss enhetlighet och systemafik bör finnas men
samtidigt måste stor variation vara tillåten så att den dokumentation som sker
är relevant i förhållande till verksamhetens eller projektets innehåll. Del är l.ex.
inte givet att dokumentationen alllid måste ha karaktären av utvärdering eller
alt den alllid måste ske i skriftlig form. Mera utförliga överväganden omkring
och preciseringar av vilka dokumenlationskrav som bör ställas på enskilda
projekt inom programmet "lokalt utvecklingsarbete..." kommer
socialstyrelsen att redovisa i ett senare skede.

Central dokumenlalion

Ansvaret för den översiktliga dokumentationen av
programmen ligger i första hand på central nivå. Socialstyrelsen är därför
beredd att åla sig

Skr.
1983/84:11 41

ansvaret för den översiktliga dokumentationen av
programmen "Forskning om barnomsorgen" och "Lokall
utvecklingsarbete inom barnomsorgen". Syftet med denna dokumenlalion är
dels all informera om programmens existens och innebörd - dels att ge en
översiktlig information om vilka projekt och verksamheter som för tillfället
ingår i programmen.

Socialstyrelsen avser att utforma denna dokumentation som
en periodiskt utkommande katalog (ca två gånger per år) med korta sammanfattningar
av de projekt som ingår i programmen kompletterat med referenser lill utgivna
rapporter och kontaktpersoner etc. Utformningen liknar den "idébank"
som kommunförbundei tidigare gav ul. Katalogen skall dock enbart ta upp projekt
och verksamheter som tillkommit inom ramen för de två programmen. Kalalogen
bör hållas så aktuell som möjligt. Om en utgivning två gånger per år ska vara
genomförbar måste sannolikt en hög grad av systemalik i hanteringen och
uppställningen av katalogen tillämpas.

Den överblick som en projektkatalog kan ge har
naturligtvis sina begränsningar. Del är en yllig information som ges och
dessutom saknas värderande inslag som sätter in informationen i ett sammanhang.
Bedömningar av vilket värde uppgifterna i katalogerna har ges heller inte. Det
är därför viktigt att den översiktliga dokumentationen i form av en projektkatalog
- även om denna är mycket betydlesefull -kompletteras med andra former av
dokumentation.

Socialstyrelsen avser därför att även initiera olika övergripande
projekt med inriktning på sammanfallande bedömningar och analyser av den verksamhei
som förekommer inom programmen -1, ex. en mera djupgående
dokumentering/utvärdering av vissa särskilt intressanta enskilda projekt inom
programmen eller översikter av hur ett visst problem behandlats av en rad olika
projekl. Myckel talar för att detla slag av övergripande dokumenteringar - som
ju innebär en form av utvärdering av programmen - inte bör göras inom
socialstyrelsen uttn läggs ut som forskningsuppdrag.

En betydelsefull del i den övergripande dokumentering som
socialstyrelsen ansvarar för utgör det bibliografiska registrei över olika
slag av FoU-rapporler inom barnomsorgsområdet. Delta register - som är under
uppbyggnad - avser att förteckna publicerade FoU-rapporter med inriktning på
barnomsorgen, oavsett om de så att säga härrör ur programmen eller ej.
Registret innehåller f. n. ca 150 referenser och beräknas kunna börja prövas fr.o.m.
hösten 1983.

2.5.6 Forskningsanknytning och fasta forskningsresurser
inom högskolan

Om en vidare satsning på FoU-verksamhet för barnomsorgen -
som föreslås i denna plan - skall vara meningsfull förutsätts att inom
högskolan finns utrymme och intresse för att på sikt bygga upp, utveckla och
bevara en kompetens och en kunskapstradition med inriktning på området barnomsorg.
Med "högskolan" avses här både grundutbildningarna för förskollärare

Skr.
1983/84:11 42

och fritidspedagoger och de disciplinorienterade forskningsinstitutionerna
med relevans för området. Eftersom ovan nämnda utrymme inom högskolan - enligt
socialstyrelsens mening - idag inte är av den storlek det borde, finns
anledning att närmare kommentera och göra en del överväganden omkring frågan.

Grundutbildningarnas forskningsanknytning

Högskolereformen år 1977 innebar för förskollärar- och frilidspedagogutbildningarna
att ett anlal fristående yrkesinriktade utbildningar organisatoriskt
sammanfördes med den traditionella universitets- och högskoleutbildningen.

Enligt högskolelagen gäller nu samma övergripande mål för
all högskoleutbildning. Detta betyder alt förskollärar- och frilidspedagogutbildningarna
bl.a. skall: "bygga på vetenskaplig grund" (2 §) och alt
verksamheten: "anordnas så all samband mellan utbildning, forskning och
utvecklingsarbete främjas (5 §) - en princip som sedan länge varit
grundläggande inom de tradilionella universiteten och högskolorna.

Förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna tillfördes
dock inte automatiskt några fasta forskningsresurser i och med att de infördes
i högskolan. Andra medel (rörliga) tillkom istället för att högskolelagen
skulle uppfyllas. Begreppet "forskningsanknytning" kom all användas
som en samlande beteckning för detla.

"Forskningsanknytning" är knappast någon nyhet
för förskollärar- och fritidspedagogulbildningarna. Inom dessa har sedan lång
lid funnits en strävan att förankra den egna undervisningen i såväl nationell
som internationell forskning om barn - i synnerhet utvecklingspsykologisk
forskning - en strävan som till största delen varil ideell och inte getts någon
motsvarighet i materiellt och organisatoriskt hänseende.

Försl i och med högskolereformen fick förskollärar- och
fritidspedagogutbildningarna tillgång till visst materiellt och även ideellt
stöd för s.k. "forskningsanknytning". Vid några utbildningar har man
på relativt kort lid kunnat bygga upp en efter givna omständigheter någorlunda
väl fungerande "anknytningsverksamhel" med samarbete över
institutionsgränser, seminarieverksamhet, projekthandledning etc. Många
utbildningar har emellertid slora svårigheter alt få till stånd en
forskningsanknytning-främst beroende på geografisk belägenhet och stark
konkurrens från andra utbildningssektorer.

Enligl socialstyrelsens mening måste de nuvarande
resurserna för forskningsanknytning inom förskollärar- och fritidspedagogulbildningarna
betecknas som ett provisorium. I längden är del inte möjligt alt lita till
idealitet och en minimal rörlig resurs när del gäller alt upprätthålla
högskolans viktigaste principer (vetenskaplig grund och samband grundutbildning
-forskning) inom dess två största utbildningslinjer. Om en forskningsanknyl-

Skr. 1983/84:11 43

ning värd namnet skall kunna byggas upp vid förskollärar-
och fritidspedagogutbildningarna måsle dessa principer materialiseras och ges
konkreta uttryck i organisalion, tjänstekonstruktion och befattningsbeskrivningar.

Utbildningarnas
förankring i forskning och möjlighet till kunskapsutveckling genom egen
forskningsverksamhet är emellertid inte bara en intern angelägenhet för
utbildningarna själva. Kommunerna är för sill lokala utvecklingsarbete inom
barnomsorgen i hög grad beroende av att i en samverkan med utbildningarna ha
tillgång till denna kunskapsutveckling l.ex. i form av utvärderingskompetens,
projekthandledning, fortbildning etc. Barnomsorgens personal, föräldrar och
barn som deltar i verksamheten har rätt all fordra att det inom
grundutbildningarna finns materiella förutsättningar att på vetenskaplig grund
utveckla och förmedla en kunskap som gör det möjligt all organisera och bedriva
en barnomsorgsverksamhet av hög kvalitet.

Mot
bakgrund av ovanstående menar socialstyrelsen att det är oavvisligen nödvändigt
alt förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna jämställs med övrig
högskoleutbildning och tillförs lärartjänster som inrymmer skyldighet att även
bedriva och följa FoU-verksamhet. Viss andel av dessa tjänster bör som
behörighetskrav ha genomgången forskarutbildning.

Detla bör
ske snarast möjligi. I den mån en aviserad lärartjänstreform dröjer måste
temporära åtgärder vidtas av berörda universitet och högskolor. Översyn av
organisationen på olika linjer och provisoriska omfördelningar kan vara ett
sätt för den enskilda högskolan all ta sitt ansvar för att forskningen inom de
nytillkomna högskoleområdena får den stimulans och de utvecklingsbetingelser de
har rätt lill.

Fasta forskningsresurser inom högskolan

Behovel av att inom högskolan inrätta fasta resurser för
forskning med inriktning på barnomsorg har tidigare tagits upp av
socialstyrelsen - bl.a. i anslagsframställningar. Slyrelsen har föreslagit alt
den fjärde professuren i socialt arbete skulle ges en klar barnomsorgsinriktning
och att professurer med förskolepedagogisk inriktning inrättas inom ämnet
pedagogik. Liknande förslag lades av familjestödsutredningen (SOU 1981:25).
Utredningen föreslog även ett förskoleforskningsråd med samordnande och
finansierande funktion och en tvärvetenskaplig universitetsinstitution (eller
fristående institut) med forskningsutförande funklion.

Socialstyrelsen
skall i del följande något utveckla sin syn på hur forskning om barnomsorgen
inom högskolans basorganisation bör organiseras.

Inledningsvis
bör klargöras vilka motiv som finns för att inrätta sådana resurser inom
högskolan.

Ell första
motiv är den omfattning och betydelse som barnomsorgen idag har. Barnomsorgen
utgör en samhällelig institutionell verksamhet omfattan-

Skr.
1983/84:11 44

de ca 400 - 500 000 barn i åldrarna 0-12 år. Ca 100 000
personer arbetar inom verksamheten. Utbildningen av förskollärare och
fritidspedagoger utgör landets största lärarutbildning. Stat och kominun
investerar årligen belopp i storleksordningen 12 miljarder kr. Barnomsorgen är
en verksamhet med långtgående pedagogisk och socialpolitisk betydelse för barn,
föräldrar och samhälle. En verksamhet av denna omfattning och betydelse bör
enligt socialstyrelsens mening ha en motsvarighet i högskolans basorganisalion
för forskning.

Ett andra motiv utgör behovet av att kunna rekrytera
forskare med erfarenhet och kompelens av barnomsorgsforskning för den sektoriella
och tillämpningsinriktade FoU-verksamheten inom området men även för
undervisning, konsultation, handledning och utredningsverksamhet, dvs. en
erfarenhet och kompetens av det slag som byggs upp genom forskarutbildning och
handledning inom en disciplinliknande organisation inom högskolan.

Ett tredje motiv är behovet av att fristående från
omedelbara sektorsintressen metodiskt kunna utveckla, bevara och förmedla en
kunskapstradition genom beskrivning och analys av barnomsorgens problem,
villkor och förutsättningar. En forskning av della slag kan knappasl komma lill
stånd med mindre än att den ges en fast institutionell förankring inom
högskolans basorganisation.

Utformningen av ett konkret förslag hur dessa behov bör
tillgodoses genom fasta forskningsresurser är knappast någon enkel uppgift. En
rad överväganden är nödvändiga alt göra utöver de som här redovisas. Det
förslag som socialstyrelsen ger i det följande är därför närmast att se som ett
diskussionsförslag och inte i detalj helt färdigutformai.

En vikfig avvägningsfråga lorde vara i vilken utsträckning
en sådan forskningsresurs bör ges en specifik inriktning på barnomsorg eller om
den mera generellt bör ha en barninriktning. Vidare måste behovet av regional
tillgänglighet balanseras så att en uppsplittring av forskningsresursen undviks.
Dessutom torde frågan om den ämnesmässiga basen vara väsentlig -bl.a. i en
avvägning mellan disciplin eller en tvärvetenskaplig tillhörighet.

Socialstyrelsen har den uppfattningen all inriktningen
specifikt skall vara barnomsorg. En allmän barninriktning tillgodoser inte det
forskningsbehov som finns för barnomsorgen. Det kan också poängleras all
inriktningen "barnomsorg" knappast är mer "avgränsad" än en
"allmän barninriklning". Det är även så alt inriktningen "barnforskning"
i viss mån redan är tillgodosedd inom en rad olika discipliner.

Forskningsresursen måste sannolikt koncentreras till ett
fåtal högskolor. Behovet av forskningsanknytning för förskollärar- och
fritidspedagogutbildningar måste tillgodoses genom instilutionssamarbete och
tidigare nämnda lärartjänstreform.

Socialstyrelsen anser att den ämnesmässiga basen skall
vara pedagogik. Ämnet socialt arbete saknar tidigare tradition av
barnomsorgsforskning och

Skr.
1983/84:11 45

torde av det skälet vara mindre lämpligt som basämne.

En bredare ämnesbas av tvärvetenskaplig karaktär kan naturliglvis
också vara intressant. Här kan nämnas den temainriktade forskningen vid Linköpings
universitet där utöver de fyra nuvarande lemala ett femte s.k.
"barntema" är under uppbyggnad. Detta nya "barnlema" kommer
alt utgöra en mycket viktig forskningsresurs inom specielll sådana aspekter av
området "barn" som inte uppmärksammas inom de traditionella
kunskapsdisciplinerna. Paralleller finns även lill den s.k.
"centrumbildning" kring ämnet barnkunskap som i ett samarbete mellan
en rad olika institutioner planerats vid Uppsala universitet och likaså till
det "Centrum för barnkulturforskning" som redan startats vid Stockholms
universitet.

Liknande s.k. "centrumbildningar" kring områden
med anknytning till barn, barnkunskap etc. bör initieras vid flera universitet
och högskolor. Det finns all anledning att från centralt håll materiellt stödja
denna form av kompetensuppbyggnad.

Även om den temainriktade forskningen om barn vid
Linköpings universitet och de olika former tvärvetenskapliga centrumbildningar
som är under framväxt kommer att utgöra mycket värdefulla forskningsresurser
för barnomsorgsområdet, tillgodoser de inte helt del behov som finns.

Socialstyrelsen anser därför att två professurer bör
inrättas inom ämnet pedagogik med inriktning på den i vid mening pedagogiska
verksamhet som den samhälleliga barnomsorgen ulgör.

Då en samlad kunskapsbas och kompelens omkring
barnomsorgen ännu i slor uisiräckning saknas inom högskolan är det svårt alt
snabbt bygga upp en forskningsresurs i enlighet med de motiv och förslag som
redovisats ovan. En sådan resursuppbyggnad måste ske över en längre tid. Det är
därför av stor vikt att planeringen av en sådan uppbyggnad inleds snarast
möjligt. Ansvariga för denna planering är närmast UHÄ men även enskilda
universitet och högskolor.

2.5.7 Sammanfattning

I skriften "PLAN FÖR FORSKNINGS- OCH FÖRSÖKSVERKSAMHET
INOM BARNOMSORGSOMRÄDET" redovisas ett uppdrag som socialstyrelsen fick av
regeringen i december 1981. Uppdraget avsåg alt:

"Översiktligt redovisa den forsknings- och
försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit på barnomsorgsområdet.
Redovisningen skall även innehålla en plan för fortsall forsknings- och
försöksverksamhet."

Enligt socialstyrelsen är en väsentligt ökad satsning pä FoU-verksamhet
inom barnomsorgsområdet mycket angelägen. Idag måste barnomsorgen betecknas som
eftersatt när del gäller FoU. Anslagsmässigt har det skett en minskning de
senare åren. Ca 2,5 milj. kr. går åriigen till FoU-verksamhet inom området.
Detta ulgör ca tiondelen av de medel som ärligen anslås för

Skr.
1983/84:11 46

forskning och utveckling inom grundskolans område.

Men bara en volymmässigt ökad satsning är inte
tillräckligt. Förbättrade organisatoriska former som möjliggör överblick och en
mer långsiktig planering är även nödvändiga. Idag tillkommer FoU-aktiviteter
inom barnomsorgsområdet mera av tillfälligheters spel. Någon samlad framställning
över samhällets behov av FoU inom området som skulle kunna underlätta planering
och prioriteringar finns inte f. n.

De anslag som finns för FoU-verksamhet inom
barnomsorgsområdet är inte särskilt väl anpassade till de behov som finns.
Detta bidrar lill att vi f. n. har en FoU-verksamhet inom områdei vars
inriktning inte riktigt tillgodoser någons intresse så som en sådan verksamhet
borde kunna göra. Kritik kan alltså riktas mot de bristande förutsättningarna
och villkoren för forsknings-och utvecklingsverksamhet inom barnomsorgen.

Med avsikt att åstadkomma förbättrade möjligheter för FoU
inom barnomsorgen föreslår socialstyrelsen att ett FoU-program för barnomsorgen
inrättas. Syftet med detta program är att få till stånd en bred och långsiktig
satsning på forskning, försök och utvecklingsverksamhet inom området.
Programmet anger även en inriktning av den FoU-verksamhet som är mest
angelägen. Avsikien är däremot inte att all FoU-verksamhet med inriktning på
eller av relevans för barnomsorgen skall ske inom ramen för programmei.

Programmet kan betraktas som ett sektoriellt FoU-program.
Det har en direkt inriktning på barnomsorgen. Dvs. det är barnomsorgen som
företeelse, de människor och de organisationer den berör som bör slå i fokus.
Konkret består FoU-programmet av två delprogram. Ett program för
"Forskning om barnomsorgen" och ett program för "Lokall
utvecklingsarbete inom barnomsorgen".

Programmet "Forskning om barnomsorgen" avser att
via finansiellt slöd till enskilda forskningsprojekt få till stånd en
kvalificerad forskning och en långsiktig kunskapsuppbyggnad omkring viktiga
aspekter av barnomsorgen. Programmet har i huvudsak en beskrivande och
analytisk forskningsinriktning. Följande fyra områden (ej rangordnade) har
bedömts mest angelägna:

Forskning om svensk förskole- och frilidshemspedagogik.
Området avser en konkretisering av hur förskole- och fritidshemspedagogiken
idag gestaltar sig, dess förutsättningar, problem och villkor i den praktiska
verksamheten.

Läroplansteorelisk forskning om barnomsorgen. Området
avser forskning om barnomsorgens styrsystem - såväl del formella som
informella.

Forskning om barnomsorgens socialpolitiska betydelse för
barn, föräldrar och samhälle.

Ämnesmetodisk forskning inom för barnomsorgen relevanta
ämnesområden.

Programmet "Forskning om barnomsorgen" föreslås
som en del av socialdepartementets socialforskningsanslag. Delegationen bör
avsätta en särskild medelsram för programmet. Ett riktmärke för denna medelsram
bör

Skr.
1983/84:11 47

vara ca 5 milj. kr. per är.

Programmet "Lokalt utvecklingsarbete inom
barnomsorgen" föreslås utformas som ett anslag där kommunerna men även grundutbildningarna
har möjlighet att ansöka om medel för lokalt utvecklingsarbete i projektform.
Vägledande för det slag av verksamhet som skall kunna stödjas bör vara de
synpunkter som socialstyrelsen framlagt i bl.a. "Utvecklingsplan för barnomsorgen
- maj 1982" och del pedagogiska program för förskolan som kommer att
presenteras under hösten 1983. Socialstyrelsen föreslär att den medelsram som
bör stå till förfogande för programmei "Lokalt utvecklingsarbete ,.,"
bör uppgå till lOmilj. kr. per år under ca en femårsperiod. Medlen bör kunna
utgå ur allmänna arvsfonden,

FoU-programmet för barnomsorgen avses att översiktligt
dokumenteras i en periodiskt utgiven projeklkatalog. Syftet med denna
dokumentation är att informera om de två delprogrammens existens och innebörd
och att ge en översiktlig information om vilka projekt och verksamheter som för
tillfället ingår i programmen. Projektkatalogen skall kompletteras av olika
övergripande dokumentationsprojekt som inriktas pä sammanfattande bedömningar
och analyser av den verksamhet som förekommer inom programmen.

Socialstyrelsen menar alt förskollärar- och
fritidspedagogutbildningarna mäste jämställas med övrig högskoleutbildning och
tillföras lärartjänster som inrymmer skyldighet att bedriva och följa FoU-verksamhet.

Socialstyrelsen anser att högskolan måste tillföras fasta
forskningsresurser med inriktning på barnomsorg. Två professurer bör inrättas
inom ämnet pedagogik med inriktning på den i vid mening pedagogiska verksamhet
som den samhälleliga barnomsorgen utgör.

Skr. 1983/84:11 48

Forskning om barnomsorg

3
Projektkatalog

Skr.
1983/84:11 49

INNEHÄLLSFÖRTECKNING Sid.

PEDAGOGIK OCH ARBETSMETODER

Barn och livsfrågor .......................................................... 57

Barn och teater .............................................................. 57

Barns utveckling i åldrarna kring skolstarten.................. ..... 58

Familjestödsutredningens forsknings- och
utvecklingsverksamhet -

tre projekt .................................................................... 58-60

Från förskolebarn till skolbarn ...................................... ..... 60

Förskollärares föreställning formas ................................ ..... 61

Inskolning av barn på daghem: En psyko-neuroendokrinologisk

studie ........................................................................... ..... 61

Pedagogiskt arbetssätt och formandet av
konfliktlösningsbeteende

bland barn ................................................................... 62

Pedagogiskt program i daghem .................................... 62

Rörelsehindrade barns integrering i förskola.................. 63

Samlingen i förskolan ..................................................... ..... 64

Samverkan förskola-skola-fritidshem.............................. 65

Skola-fritidshem-närmiljö ............................................... 66

Skolförberedelser i förskolan ......................................... 66

Specialpedagogik i förskolan (SIF-projektet) ................ ..... 67

Standardisering av Griffith's utvecklingsskala för
åldrarna 2-8 år .... 68

Ulvecklingspsykologiska aspekter på rörelse- och danslek i
förskolan 68

Utvärdering av en icke-traditionell forlbildningsansats

inom barnomsorgssektorn ............................................. 69

Utvärdering av socialstyrelsens projekl "Särskild
information lill

förskolans personal" och "Arbetsplan för
förskolan"....... 69

Vad är metodik? en undersökning på
fritidspedagogutbildningen i

Kristianstad .................................................................... ..... 70

Se även

Barn med behov av särskilt stöd i institution och
organisation 71

Barn och föräldrars arbete ............................................. ..... 92

Daghemsvård för treåringar............................................ ... 110

Frifidshemmels organisalion och verksamhet (FOV)........ ... 124

Logopedi på barnavårdscentraler och förskola............... ..... 86

Pedagogisk aktivering av gravt utvecklingsstörda och
synskadade barn

och ungdomar (Pedagus)................................................ ..... 77

Rörelsehindrade barns möjligheter att utveckla
självständighet och

oberoende i förskolan..................................................... 77

Tillsammans..................................................................... 79

Utveckling av utvecklingsprogram för rörelsehindrade barn
i försko

lan .................................................................................. ..... 80

4 Riksdagen 1983/84 1 saml. Nr 11

Skr.
1983/84:11 50

Sid.

Utvärdering av försök med nya arbetsformer vid
fritidshemmet

Fantasia ......................................................................... .... 127

Utvärdering av försök med utvidgat fritidshem i
Kungsbacka 128

BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Allergiska barns situation i skolan................................... ...... 70

Barn med behov av särskilt stöd i institution och
organisation 71

Barn med behov av särskill slöd i sin
utveckling - analys av

identifiering och åtgärder................................................ 72

Barn med perceptuella funktionsstörningar..................... ...... 73

Barn med tidig infantil autism och andra psykotiska
sjukdomstillstånd 73

Grupporienterat arbetssätt och personlighetsutveckling hos barn i

förskolan ........................................................................ ...... 74

Integration av hörselskadade barn i förskolan ............... 75

MBD-problemalik bland Göleborgsbarn-en långtidsstudie 76

Pedagogisk aktivering av gravt utvecklingsslörda och
synskadade barn

och ungdomar (Pedagus)................................................. 77

Rörelsehindrade barns möjligheter att utveckla
självständighet och

oberoende i förskolan...................................................... 77

Synskadade barn - behovet av vård och omsorg............ 78

Tillsammans..................................................................... 79

Utveckling av utvecklingsprogram för rörelsehindrade barn
i försko

lan .................................................................................. 80

Utvärdering av integration i förskolan .......................... ...... 81

Se även

Specialpedagogik i förskolan. (SIF-projektet).................. 67

BARN PÄ SJUKHUS

82

Barns reaktion på sjukhusvistelse ..................................

SPRÅKUTVECKLING

Alternativ för språkträning av tvåspråkiga barn i
förskoleåldern 83

Blinda barns språkutveckling och kommunikation ........... 84

En funktionsanalys av färdigheter hos förskolebarn som kan
påverka

deras kommande läs-och skrivinlärning........................... 84

Hemspråket i förskolan ................................................. ..... 85

Icke-verbaloch verbal kommunikation hos hörande och döva
barn .. 85

Logopedi på barnavårdscentraler och förskola................ 86

Skr.
1983/84:11 51

Sid.

Om barns språk: Longitudinell undersökning av vissa
språkfärdighe

ter hos barn ................................................................. 87

Samspel och kommunikation mellan döva barn............... ..... 88

Språklig medvetenhet hos förskole-och lägsladiebarn.... ..... 89

Språkulvecklingsprogram för förskolebarn .................... ..... 89

Studier av normal och störd fonologisk utveckling hos
svenska barn .. 90

Tidig språklig kognitiv utveckling hos döva och gravt
hörselskadade , 90

PLANERINGSFRÅGOR

Att arbeta på daghem - Psykosociala aspekter pä
daghemspersonalens

arbetsmiljö (utbildningsprogrammet att arbeta pä daghem) 91

Barn och föräldrars arbete ............................................. 92

"Dagissjukan" - En jämförelse mellan
daghem med och utan

klimatproblem................................................................. 92

Forsknings-och utvecklingsarbete inom barnomsorgen (FOBO) ,.,. 93

Kollektivhuset Stolplyckan - En utvärderingsstudie ........ 94

Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen (LUBO).... 95

Mångsidigt användbara förskolor och fritidshem (MAFF) -
fem

projekt ........................................................................... 96-100

Näromsorg och boendegemenskap - utvärdering av en modell
för

integrerad social omsorg i bostadens närmiljö .............. 101

Samhällets barnomsorg och social planering.................. 102

Samordning mellan förskola och andra familjestödjande
sociala organ 103

Självförvallningoch förändringsarbele inom barnomsorgen 104

Se även

Barn med behov av särskilt stöd i institution och
organisation 71

Barn med behov av särskill stöd i sin utveckling -
analys av

identifiering och åtgärder................................................ 72

Barns ulveckling i åldrarna kring skolstarten................... 58

Barnomsorgsprojektet.................................................... ... 105

Pedagogik och miljöplanering (POM) ............................ ... 113

Utvidgat fritidshem vid Vättnedalsskolan i Göteborg
(UTVÄG) .... 126

FÖRSKOLEVERKSAMHET - ALLMÄNT

Barnomsorgsprojektet.................................................... ... 105

Barn på daghem, i familjedaghem och hemma ............... 106

Barnomsorgsprojektet i Luleå - utvärdering av
försöksverksamhet

med barnomsorg på obekväm arbetstid......................... ... 107

Barnomsorg pä dellid...................................................... ... 107

Skr.
1983/84:11 52

Sid.

Barns uppväxtvillkor i Sverige och Kina - En jämförande
studie om

ideal och verklighet.......................................................... .... 108

Betydelsen av daghem, familjedaghem och hemfamilj för
barnets

sociala och emotionella ulveckling ................................. .... 108

Daghemmet och hemmet - En longitudinell studie av barn med
olika

uppväxlerfarenheter ..................................................... .... 109

Daghemsvård för treåringar............................................ .... 110

Familjestrategier och arbetsliv ....................................... .... 110

Förskolan-1850 till nutid ................................................ .... 111

Kommunen som serviceproducent: Studier av serviceutbudels
varia

tion i de svenska primärkommunerna ........................... 111

Medborgarna och kommunen. Studier av medborgerlig
aktivitet och

representativt folkstyre ................................................ 112

Mål och innehåll i barnehagen i Norden (MIB) ............... .... 112

Pedagogik och miljöplanering (POM) ............................ .... 113

Offentlig socialisation och professionell organisering...... .... 114

Spädbarns emotionella och sociala anpassning till daghem
115

Studier av daghemsklimal och dess effekier på barns
sociala och

emotionella utveckling..................................................... .... 116

Se även

Lokall ulvecklingsarbele inom barnomsorgen (LUBO)...... ..... 95

Skolförberedelser i förskolan ........................................ 66

FÖRSKOLEBARN - LEVNADSFÖRHÅLLANDEN

Arbetslivet och barnen..................................................... ... 116

Att skilja barn och föräldrar............................................. 117

Barn i kris......................................................................... 117

Barns omvärldsuppfatlning.............................................. ... 118

Barns sociala utveckling i familjer där fadern är föräldraledig
resp.

förvärvsarbetar .............................................................. 119

Ensamförälder 1980 ...................................................... 120

Familjestöd och utveckling (FAST-projektet).................... 121

Psykobiologiska stressreaktioner hos förskolebarn......... 122

Utvecklingen av social förståelse hos barn .................... 122

Se även

Barn och livsfrågor .......................................................... 57

Barns uppväxlvillkor i Sverige och Kina - en jämförande
studie om

ideal och verklighet.......................................................... ... 108

Barn på daghem, i familjedaghem och hemma ............... 106

Skr.
1983/84:11 53

Sid.

Daghemmet och hemmet - En longitudinell studie av barn med
olika

uppväxlerfarenheter ..................................................... ... 109

Studier av normal och störd fonologisk utveckling hos
svenska barn .. 90

FÖRÄLDRAVERKSAMHET

Hemmet-förskolan och föräldrakontakten ...................... ... 123

FRITIDSHEM

Det utvidgade fritidshemmet...........................................
■ 123

Fritidshemmetsorganisationoch verksamhet (FOV)......... ... 124

Fritidshemmets roll i barnets livssituation (FRIB) .......... ... 125

Utvidgat fritidshem vid Vättnedalsskolan i Göteborg (UTVÄG) 126

Utvärdering av försök med nya arbetsformer vid
fritidshemmet

Fantasia ........................................................................ ... 127

Utvärdering av försök med utvidgat fritidshem i
Kungsbacka 128

Utvärdering av försök med utvidgat fritidshem vid Bäckagårdsskolan
i

Halmstad ........................................................................ ... 129

Skr.
1983/84:11 54

ALFABETISKT REGISTER

sid.

Allergiska
barns situation i skolan................................... 70

Aliernativförspråkträningav tvåspråkiga barn i
förskoleåldern 83

Arbetslivet och barnen..................................................... 116

Att arbeta på daghem - psykosociala aspekter på
daghemspersonalens

arbetsmiljö (utbildningsprogrammet all arbeta pä daghem) 91

All skilja barn och föräldrar.............................................. .... 117

Barn i kris......................................................................... .... 117

Barn med behov av särskilt stöd i institution och
organisation 71

Barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling -
analys av

identifiering och åtgärder................................................ ...... 72

Barn med perceptuella funktionsstörningar..................... ...... 73

Barn med tidig infantil autism och andra psykotiska
sjukdomstillstånd 73

Barn och föräldrars arbete ............................................. ...... 92

Barn och livsfrågor .......................................................... ...... 57

Barn och teater ............................................................. ...... 57

Barnomsorgsprojektet..................................................... 105

Barnomsorgsprojektet i Luleå - utvärdering av
försöksverksamhet

med barnomsorg på obekväm arbetstid.......................... 107

Barnomsorg på dellid....................................................... 107

Barn på daghem, i familjedaghem och hemma ............... .... 106

Barns omvärldsuppfatlning.............................................. .... 118

Barns reaktion på sjukhusvistelse .................................. ...... 82

Barns sociala ulveckling i familjer där fadern är föräldraledig
resp.

förvärsarbetar ................................................................ .... 119

Barns uppväxtvillkor i Sverige och Kina - en jämförande
studie om

ideal och verklighet.......................................................... .... 108

Barns utveckling i åldrarna kring skolstarten................... 58

Betydelsen av daghem, familjedaghem och hemfamilj för
barnets

sociala och emotionella utveckling ................................ .... 108

Blinda barns språkutveckling och kommunikation ........... ...... 84

Daghemmet och hemmet - en longitudinell studie av barn med
olika

uppväxterfarenheter .................................................... 109

Daghemsvård för treåringar............................................ .... 110

"Dagissjukan" - En jämförelse mellan daghem
med och utan

klimatproblem.................................................................. ...... 92

Del utvidgade fritidshemmel............................................ ... 123

En funklionsanalys av färdigheler hos förskolebarn som kan
påverka

deras kommande läs- och skrivinlärning.......................... 84

Ensamförälder 1980 ...................................................... 120

Familjestralegier och arbetsliv ........................................ ... 110

Familjestöd och ulveckling (FAST-projektel)..................... 121

Familjeslödsulredningens forsknings-och ulvecklingsverksamhel
... 58-60

Skr.
1983/84:11 55

Forsknings- och utvecklingsarbete inom barnomsorgen (FOBO)
, . , , 93

Fritidshemmetsorganisationoch verksamhet (FOV)......... 124

Fritidshemmets roll i barnets livssituation (FRIB) .......... ... 125

Från förskolebarn lill skolbarn ....................................... 60

Förskolan-1850 till nutid ............................................... ... 111

Förskollärares föreställning formas ................................ ..... 61

Grupporienterat arbetssätt och personlighelsulveckling hos
barn i

förskolan ...................................................................... ..... 74

Hemmet-förskolan och föräldrakontakten ...................... ... 123

Hemspråket i förskolan ................................................. ..... 85

Icke-verbaloch verbal kommunikation hos hörande och döva
barn .. 85

Inskolning av barn på daghem: En psyko-neuroendokrinologisk

studie ........................................................................... ..... 61

Integration av hörselskadade barn i förskolan ............... ..... 75

Kollektivhuset Stolplyckan-en utvärderingsstudie ........ 94

Kommunen som serviceproducent: Studier av serviceutbudets
varia

tion i de svenska primärkommunerna .......................... ... 111

Logopedi på barnavårdscentraler och förskola................ 86

Lokall utvecklingsarbete inom barnomsorgen (LUBO)..... ..... 95

Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem (MAFF) 96-l(X)

Näromsorg och boendegemenskap - utvärdering av en modell
för

integrerad social omsorg i bostadens närmiljö................ ... 101

Självförvallningoch förändringsarbete inom barnomsorgen 104

MBD-problematik bland Göteborgsbarn-en långtidsstudie 76

Medborgarna och kommunen. Studier av medborgerlig
aktivitet och

representativt folkstyre ................................................ ... 112

Mål och innehåll i barnehagen i Norden (MIB) ................ ... 112

Pedagogik och miljöplanering (POM) ............................. 113

Pedagogisk aktivering av gravt utvecklingsstörda och
synskadade barn

och ungdomar (pedagus) ............................................... 77

Pedagogiskt arbetssätt och formandet av
konfliktlösningsbeteende

bland barn .................................................................... ..... 62

Pedagogiskt program i daghem .................................... ..... 62

Psykobiologiska stressreaktioner hos förskolebarn........ ... 122

Offentlig socialisation och professionell organisering...... ... 114

Om barns språk: Longitudinell undersökning av vissa
språkfärdighe

ter hos barn .................................................................. ..... 87

Rörselsehindrade barns integrering i förskolan.............. ..... 63

Rörelsehindrade barns möjligheter alt utveckla
självständighet och

oberoende i förskolan..................................................... ..... 77

Samhällets barnomsorg och social planering................... ... 102

Samlingen i förskolan ..................................................... ..... 64

Samordning mellan förskola och andra familjestödjande
sociala organ 103

Samspel och kommunikation mellan döva barn............... 88

Skr.
1983/84:11 56

Samverkan förskola-skola-fritidshem............................... ...... 65

Skola-fritidshem-närmiljö
................................................ ...... 66

Skolförberedelser
i förskolan ......................................... ...... 66

Specialpedagogik i förskolan (SIF-projektet) ................ ...... 67

Språklig medvetenhet hos förskole-och lägsladiebarn .... 89

Språkutvecklingsprogram för förskolebarn .................... 89

Spädbarns emotionella och sociala anpassning lill daghem
115

Standardisering av Griffith's utveckiingsskala för
åldrarna 2-8 år .... 68

Studier av daghemsklimat och dess effekter på barns sociala och

emotionella utveckling..................................................... .... 116

Studier av normal och störd fonologisk utveckling hos
svenska barn . , 90

Synskadade barn-behovet av vård och omsorg.............. 78

Tidig språklig kognitiv utveckling hos döva och gravt
hörselskadade . 90

Tillsammans...................................................................... ..... 79

Utveckling av utvecklingsprogram för rörelsehindrade barn
i försko

lan .................................................................................. ..... 80

Ulvecklingen av social förståelse hos barn .................... ... 122

Utvecklingspsykologiska aspekter på rörelse- och danslek i
förskolan 68

Utvidgat fritidshem vid Vättnedalsskolan i Göteborg (UTVÄG) .... 126

Utvärdering av en icke-traditionell forlbildningsansats inom barnom

sorgssektorn ................................................................... 69

Utvärdering av försök med utvidgat fritidshem vid Bäckagårdsskolan
i

Halmstad ........................................................................ 129

Utvärdering av försök med nya arbetsformer vid
fritidshemmet

Fantasia ......................................................................... ... 127

Utvärdering av försök med utvidgat fritidshem i
Kungsbacka 128

Utvärdering av integration i förskolan .......................... ..... 81

Utvärdering av socialstyrelsens projekt "Särskild
information till

förskolans personal" och "Arbetsplan för
förskolan"........ 69

Vad är metodik? En undersökning på
fritidspedagogutbildningen i

Kristianstad .................................................................... 70

BARN OCH LIVSFRÅGOR

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektels
syfle är alt studera förskole- och lågstadiebarns förutsättningar att förslå
och handskas med livsåskådningsmässiga frågor och att dessutom belysa de
undervisningsmelodiska problem som kan uppstå, när sådana frågor kommer upp i
barngrupperna.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Pedagogiska
institutionen. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm Fil.lic. Sven G.
Hartman

Fil.lic.
Sven G. Hartman, institutionen för pedagogik. Högskolan för lärarutbildning,
Box 34103, 100 26 Stockholm 1973-01-01 1978-12-31 Skolöverstyrelsen.

Hartman, S.G.,
Pettersson, S. Livsfrågor och livsåskådning hos barn. Några utgångspunkter för
en analys av barns livsfrågor och livsåskådning samt en presentation av några
delstudier. Rapport 7/ 1980, pedagogiska insfitutionen. Högskolan för
lärarutbildning, Stockholm, m.fl. rapporter

BARN OCH TEATER

PROJEKTBESKRIVNING;

Rikllinjer inom kulturområdet framhåller att barn skall ha
tillgång till all kultur, men också att kulturutbudet skall anpassas efter
deras utvecklingsnivå.

Hur upplever då olika åldersgrupper en speciell
teaterpjäs?

Finns där olikheter i fråga om vad barnen fastnat för och
berättar om, exempelvis vad gäller handling, rollfigurer och scenografi, som
kan hänföras till utvecklingsnivån?

Behövs
då anpassning av teatern efter barnens speciella utvecklingsnivå - i så fall i
vilken utsträckning och på vilka områden?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON;

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Beteendevetenskapliga
institutionen,

Högskolan,
Växjö

Gunborg
Carlsson

Gunborg
Carlsson, Borgmästargatan 1,

352 36
Växjö

1980-08-01

1984-06-30

Högskolan
i Växjö

BARNS UTVECKLING I ÅLDRARNA KRING SKOLSTARTEN

PROJEKTBESKRIVNING:

Hur
kan och bör förskolans och skolans arbetssätt närmas lill varandra? Vilka
former av samverkan mellan förskola och skola kan och bör förekomma? Projektet
syftade till att ge en samlad bild av rådande förhållanden samt förslag till
fortsatt FoU-arbete.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Docent
Stig Lindholm

Fil.kand.
Sven Bring, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm
1974-07-01 1977-06-30 Skolöverstyrelsen

Bring, S.:
Från lek till allvar? Om övergången från förskola fill lågstadium (1978),
pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

SMÅBARNSAVDELNINGAR - ÅLDERSINTEGRATION (FAMILJESTÖDSUTREDNINGEN)

PROJEKTBESKRIVNING:

Utveckla och förbättra det pedagogiska arbetet i vid
mening och därmed höja kvaliteten i småbarnsomsorgen.

Inledningsvis skedde en utvärdering av socialstyrelsens
försöksverksamhet på småbarnsavdelningar.

Därefter startade försök med utvidgade syskongrupper.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Familjestödsutredningen

Fil.kand. Karin Edenhammar

Olle
Asplund, socialstyrelsen, 106 30 Stockholm

1975

1981

Allmänna arvsfonden

Edenhammar,
Karin. Försöksverksamhet med ål-

dersintegrerade
grupper. Rappori om Gamleby-

plan 9, familjestödsutredningen,
rapport nr 7,

Stockholm 1979, m.fl. rapporter.

Skr.
1983/84:11 59

SAMARBETET FÖRÄLDRAR - PERSONAL PÅ DAGHEMMENS
SMÅBARNSAVDELNINGAR (FAMILJESTÖDSUTREDNINGEN)

PROJEKTBESKRIVNING:

del 1: Utprovning av nya former för introduktion av
föräldrar och barn i daghem. Sammanställning av forskning och litteratur
omkring samarbete föräldrar och personal i daghem.

del 2: Vilka är de ramar som styr föräldra-personalsamarbetel
i daghemmen.

del 3: På basis av försöksverksamhet med bl.a. föräldrakooperativ
daghemsverksamhet studera vilka strukturella och organisatoriska svårigheler
som uppkommer vid föräldra - personalsamarbete inom daghemsverksamheten.

INSTITUTION: Familjestödsutredningen

PROJEKTLEDARE: Fil.kand, Tove Rinnan m.fl.

KONTAKTPERSON: Olle Asplund, socialstyrelsen, 106 30
Stockholm

STARTDATUM: 1975

SLUTDATUM: 1980

ANSLAGSGIVARE: Allmänna arvsfonden

RAPPORTER MM: Sjögren Olsson, Elisabeth. Daghemmet Siken.
En utvärdering av en försöksverksamhet med föräldramedverkan i daghem. Familjestödsutredningen,
rapport nr 9, Stockholm 1980, m.fl. rapporter.

VAD
LÄR SIG SPÄDA OCH SMÅ BARN PÅ DAGHEM OCH I FAMILJEDAGHEM (FAMILJESTÖDSUTREDNINGEN)

PROJEKTBESKRIVNING:

del 1: Analys av
värderingar och ideologier inom barnpsykologisk forskning, del 2: Kartläggning
och utvärdering av lägenhelsdaghem del 3: Utvärdering av försöksverksamhet på
småbarnsavdelningar samt studier av små barns sociala ulveckling under olika
betingelser - gmpp-sammansättningar, omsorgsformer. Utveckling av teoretisk
referensram.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER
MM;

Socialstyrelsen Fil.kand.
Lars Jalmert m.fl. Olle Asplund, socialstyrelsen, 106 30 Stockholm 1975 1981

Allmänna arvsfonden

Jalmert, Lars. Små barns
sociala utveckling. Kritisk granskning av forskning. Akademisk avhandling,
pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 1979.

FRÅN
FÖRSKOLEBARN TILL SKOLBARN

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektet "Från
förskolebarn till skolbarn" avser alt systematiskt belysa och analysera
den skolförberedande verksamheten i förskolan med tyngdpunkten lagd vid den
pedagogiska processen som förekommer i förskolans deltidsgrupper och
daghemsavdelningar.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE;

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER
MM :

Pedagogiska institutionen,
Lunds universitet Docent Eva-Mari Köhler

Docent Eva-Mari Köhler,
pedagogiska institutionen, Lunds universitet. Box 7009, 220 07 Lund 1983

Planeringsanslag,
delegationen för social forskning

Skr,
1983/84:11 61

FÖRSKOLLÄRARES FÖRESTÄLLNING FORMAS

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet syftar fill att kartlägga och granska
förskollärares föreställningar om arbete-lek-inlärning.

Projektet skall belysa om och hur föreställningar
förändras under utbildningstiden samt hur och under vilka betingelser
föreställningarna kommer till uttryck i praktisk handling i barngrupp.

INSTITUTION: Pedagogiska instiiutionen, Umeå universitet.

PROJEKTLEDARE: Professor Sigbrit Franke-Wikberg

KONTAKTPERSON: Fil.mag. Boel Henckel, pedagogiska institutio

nen, Umeå universitet, 901 87 Umeå

STARTDATUM: 1982-07-01

SLUTDATUM: 1986-06-30

ANSLAGSGIVARE: Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM: —

INSKOLNING AV BARN PÅ DAGHEM:

EN PSYKO-NEUROENDOKRINOLOGISK STUDIE.

STUDIER AV BETEENDEMÖNSTER (TÄVLINGSINRIKTNING,

AGGRESSIVITET, OTÅLIGHET) OCH PSYKOFYSIOLOGISKA

REAKTIONER HOS BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Att studera psykologiska reaktioner samt mäta adrenalin-, noradrenalin-och
kortisonutsöndring hos flickor och pojkar (3-6 år) som genomgår inskolning på
daghem, dels då de vistas på daghemmet och dels då de vistas i det egna hemmet.

Att studera och jämföra motsvarande psykoneuroendokrina
reaktioner hos flickor och pojkar (3-6 år) som redan har anpassat sig fill
daghemsmiljön, dels då de vistas på daghemmet och dels då de vistas i del egna
hemmet.

INSTITUTION: Enheten för psykologi, institutionen för psykiatri

och psykologi vid Karolinska institutet

PROJEKTLEDARE: Docent Ulf Lundberg

KONTAKTPERSON: Docent Ulf Lundberg, psykologiska
institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm

STARTDATUM; 1980-07-01

SLUTDATUM; 1982-06-30

ANSLAGSGIVARE: Humanistisk-samhätlsvetenskapliga
forskningsrådet

RAPPORTER MM: Lundberg, U.: Note on Type A behavior and

cardiovascular responses to challenge in 3-6 year oldchildren.
Journal of Psychosomatic Research.

PEDAGOGISKT ARBETSSÄTT OCH FORMANDET AV
KONFLIKTLÖSNINGSBETEENDE BLAND BARN

Grupporienterat arbetssätt och personlighetsutveckling hos
barn på förskolan

PROJEKTBESKRIVNING:

Ulveckling av en metod att beskriva och analysera
pedagogiska arbetssätt på förskolan genom alt identifiera de regler som styr
det pedagogiska arbetet.

Analys
av relationen mellan det pedagogiska arbetssätt som används på förskoleavdelningen
och barnets personlighetsutveckling. Följande aspekter av personligheten är
föremål förstudier: konflikllösningsbeteende, identifikationsprocess, språk,
könsroller och målinriktat beteende.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Institutionen
för psykologi, Uppsala universitet Madelein Salvi m.fl.

Bo S.
Johansson, institutionen för psykologi, Uppsala universitet. Box 227, 751 40
Uppsala 1981-07-01 198.3-12-31

Delegationen för social forskning, Humanislisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet Larsson,S,Salvi,M., och Johansson,B.S. Utkast lill metod alt
via regelbegreppet bestämma ett visst pedagogiskt arbetssätt, psykologiska inslitutionen,
Uppsala universitet, 1981, m.fl. rapporter.

PEDAGOGISKT PROGRAM I DAGHEM

PROJEKTBESKRIVNING:

Medverka till att

- bearbeta målen för verksamheten

- uttrycka praktiska tillämpningar och konsekvenser

- utforma
pedagogiska program för enskilda barn och barngrupper på ett

daghem.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Förskolestadiets
metodik. Högskolan, Kalmar

Fil.kand.
Christina Neiglick-Karlsson

Fil.kand.
Maj Pettersson, Högskolan, Box.

391 29
Kalmar

1982-10-01

1983-06-30

Högskolan
i Kalmar

Skr.
1983/84:11 63

RÖRELSEHINDRADE BARNS INTEGRERING I FÖRSKOLA. UTVÄRDERING
AV UTVECKLINGS- OCH UTBILDNINGSÅTGÄRDER BASERADE PÅ FORSKNINGSINSATSER

PROJEKTBESKRIVNING:

Målsättning för den samordnade och övergripande
forsknings- och utvecklingsverksamheten är alt med sikte på förskolans uppgift
fä fram underlag för utarbetande av rikllinjer beträffande förskolans
planering, utformning och utrustning samt behov av lek- och hjälpmedel och
särskilda resurser för att rörelsehindrade barn skall kunna få sina behov
tillgodosedda. Särskilda resurser kan vara kunskaper, organisatoriska insatser,
speciella pedagogiska och andra hjälpmedel m.m. Inom området
"organisatoriska insatser" räknas former för samverkan med habiliteringsorganisationen,
sociala, psykologiska och andra stödinsatser samt disponering av förskolans
egna resurser.

INSTITUTION: Institutionen för handikappforskning, Göteborgs

universitet
PROJEKTLEDARE: Professor Sven Olof Brattgård KONTAKTPERSON: Professor
Sven Olof Brattgård, institutionen för

handikappforskning, Göteborgs universitet.

Brunnsgalan 2, 413 12 Göteborg

STARTDATUM; 1982-03-01

SLUTDATUM: 1987-12-31

ANSLAGSGIVARE: Olika privata fonder RAPPORTER
MM: —

SAMLINGEN
I FORSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet
med projektet är att utarbeta metoder för att observera pedagogiska aktiviteter
i förskolan som skall kunna användas av förskollärarkandidater när de övar
observationsmetoder under auskultationer och praktikperioder.

Metoderna skall
göra det möjligt all analysera såväl det pedagogiska arbetet som olika aspekter
av förskolebarnels personlighet, l.ex. konfliktlösningsbeteende, språk,
könsroller, identifikationsprocess och målinriktat beteende.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE:
KONTAKTPERSON:

STARTDATUM;
SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Barnpedagogiska
institutionen, Uppsala universitet Fil. dr. Bo Johansson, m.fl. Melodiklärare
Lena Hubinette-Håkansson, barnpedagogiska insfitutionen, Uppsala universitet.
Box 1423, 751 44 Uppsala 1982-07-01 1984-06-30 Uppsala universitet

SAMVERKAN FÖRSKOLA - SKOLA - FRITIDSHEM

PROJEKTBESKRIVNING:

Samverkan förskola - skola är ett område som f. n. har slor
aktualitet. På Syskonstugan i Tungelsta i Haninge kommun söder om Stockholm
startade efter ett flerårigt planeringsarbete en försöksverksamhet med
integrering av förskola, skola och fritidshem. Barnen, som var i åldern sex lill
nio år, var uppdelade i syskongrupper. Försöksverksamheten med integrering av för-skole-och
lågstadiebarn i samma grupp upphörde efter enbart ell läsår bl.a. på grund av svårigheler
orsakade av de olika anställningsförhållanden som gäller inom barnomsorg och
skola. Studien omfattar följande faser:

- förberedelser för startandet av försöksverksamheten

- försöksverksamheten läsåret 1979/80

- den nuvarande samarbelsformen

Studien har som utgångspunkt följande frågeställningar

1) under försöksverksamheten - hur
samarbetade förskola - skola och fritidshem?

2) efter försöksverksamheten - på
vilka sätl samarbetar förskola - skola och fritidshem, - hur förbereds
förskolebarnen under vårterminen inför skolstarten?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Pedagogiska
institutionen. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm Professor Bengt-Erik
Andersson Gunilla Fredriksson, Plåtslagarvägen 28, 146 00 TULLINGE 1982-01-01
1985-12-31 Skolöverstyrelsen.

5 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr Jl

SKOLA - FRITIDSHEM - NÄRMILJO

PROJEKTBESKRIVNING:

Att dokumentera fritids- och skolpersonals samarbete och
arbetsformer

INSTITUTION: Pedagogiska institutionen. Högskolan för lärarut-

bildning, Stockholm

PROJEKTLEDARE: Fil. dr. Pia Björklid,

KONTAKTPERSON; Fil. dr. Pia Björklid, pedagogiska instiiutionen.
Högskolan för lärarutbildning. Box 34103, 100 26 Stockholm

STARTDATUM: 1982-01-01

SLUTDATUM: 1982-12-31

ANSLAGSGIVARE: Högskolan för lärarutbildning i
Stockholm.

RAPPORTER MM: —

SKOLFÖRBEREDELSER I FORSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

I
Att undersöka
och dokumentera vad förskollärare i Umeå avser med skolförberedelse och hur man
arbetar med skolförberedelser och skolförberedande material.

II
Undersöka
förutsättningarna för olika skolförberedande åtgärder samt planera
försöksverksamhet utifrån de faktorer som rapport I initierar.

III Probleminventering och
lägesbeskrivning gällande nuläget inom ämnesområdet språk och kommunikation
inom förskola resp. lågstadium.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM;

Institutionen
för förskollärarutbildning, Umeå

universitet

Fil.dr.
Sven Jansson m.fl.

Thorborg Gebart-Andersson.
Kungsgatan 71,

902 45
Umeå

1981-09-15

1983-07-01

Skolstyrelsen, Umeå, länsskolnämnden

Skr.
1983/84:11 67

SPECIALPEDAGOGIK I FÖRSKOLAN (SIF-PROJEKTET)

PROJEKTBESKRIVNING:

SIF-projektet har belysl förskolans specialpedagogiska
problemalik genom att

-
undersöka
möjliga stödinsatser ur ell övergripande barnomsorgsper-spekfiv

-
medverka i och
analysera försök med samordnad uppsökande verksamhet

-
undersöka
betingelserna för integrerade stödåtgärder inom ramen för normal
förskoleverksamhet

-
medverka i och
följa upp föräldrautbildning inom öppen förskola som ett led i förebyggande och
stödjande insatser

-
medverka i
pedagogisk miljöplanering

-
granska
förutsättningarna för att koordinera förskolans "särskilda slöd" och
skolans "specialpedagogik".

INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik,

Göteborgs universitet.

PROJEKTLEDARE: Professor K-G. Stukat

KONTAKTPERSON; Professor K-G. Slukat, institutionen
för praktisk pedagogik,Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM: 1974-01-01

SLUTDATUM: 1979-12-31

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM: Brusling, C: Förhållandel mellan förskola och

grundskola med särskild hänsyn till barn med behov av
särskilt stöd. En granskning och jämförelse av officiella dokument. Uppsats
nr. 63,1980, från institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet,m.fl.
uppsatser.

STANDARDISERING
AV GRIFF1TH'S UTVECKLINGSSKALA FÖR ÅLDRARNA 2-« ÅR

PROJEKTBESKRPVNING:

Standardisering
av Griffith's utvecklingsskala för åldrarna 2-8 år. Hittills har i Sverige
endast funnits föråldrade och föga informativa instrument med stora statisfiska
brister för bedömning av förskolebarns utveckling. Genom den svenska
standardiseringen av Griffith's utvecklingsskala kommer man nu att kunna få konfinuitet
och enhetlighet i bedömningen av den mentala mognaden hos barn och ungdom.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:
KONTAKTPERSON;

STARTDATUM;

SLUTDATUM;

ANSLAGSGIVARE;

RAPPORTER
MM:

Pedagogiska
institufionen. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm Britta Alin-Åkerman
Britta Alin-Åkerman, Telegrafgränd 1, 111 30 Stockholm 1972-01-01 1982-12-31

Allmänna
arvsfonden,Allmänna barnhuset m.fl. anslagsgivare

Nordberg,L,Tingvall,V
& Alin-Åkerman, B.; Standardisering av Griffilh's utvecklingsskala för
åldrarna två till åtta år. Delrapport 1: Sammanställning av bakgrundsdata.
Högskolan för lärarutbildning, institutionen för pedagogik 11/1980, m.fl.
rapporter

UTVECKLINGSPSYKOLOGISKA
ASPEKTER PÅ RÖRELSE-OCH DANSLEK I FÖRSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:
SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE; RAPPORTER MM:

Att
försöka klarlägga vilka utvecklingspsykologiska effekter dans- och rörelselek
kan ha på förskolebarns motoriska skicklighet, motoriska beleende
(rörelsestil), motoriskt-perceptuella beteende och kroppsliga uttrycksbeteende.

Institufionen
för pedagogik, Lärarhögskolan, Malmö.

Gunvor
Digerfeldl, Kulgränden 14, 222 49 Lund

Ebbe
Lindell, institutionen för pedagogik. Lärarhögskolan, Box 23501, 200 45 MALMÖ 1979
1986

UTVÄRDERING
AV EN ICKE-TRADITIONELL FORTBILDNINGSANSATS INOM BARNOMSORGSSEKTORN

PROJEKTBESKRIVNING;

All följa framtagning
av ett icke-tradilionellt fortbildningspaket saml därefter följa genomförandet.
Därefter sker utvärdering av hur fortbildningen uppfattats på insfitutionerna
samt vilka ev. effekier den kan tänkas få på verksamheten.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:
KONTAKTPERSON;

STARTDATUM;
SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE; RAPPORTER MM:

Institutionen
för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Psykolog Ulla Wickslröm

Psykolog Ulla Wickslröm,
institutionen för praktisk pedagogik,Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26
Mölndal 1981-07-01 1983 Socialstyrelsen

UTVÄRDERING
AV SOCIALSTYRELSENS PROJEKT "SÄRSKILD INFORMATION TILL FÖRSKOLANS
PERSONAL" OCH "ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN"

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektet har
omfattat utvärderingsinsatser av de aktiviteter som socialstyrelsen bedrev i
samband med förskolereformen 1975 och åren fram fill 1978. Syftet har varit att
analysera fortbildningsinnehåll och arbetsplaner som styrinstrument för
förskolans verksamhei. Utifrån ett läroplansteorefiskt perspektiv har försök
gjorts att beskriva och karaktärisera innehållet i "den särskilda
informationen" och "arbetsplan för förskolan".

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:
SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Socialstyrelsen
Fil.kand. Olle Asplund m.fl. Fil.kand. Olle Asplund, socialstyrelsen, 106 30
Stockholm 1975-09-01 1978-06-15

Delegationen för social
forskning Asplund, O., Wester, K. & Åberg, A. Rapport från projektet
Utvärdering av "Särskild information" och "Arbetsplan för
förskolan". Socialstyrelsen, Sthlm 1978, m.fl. rapporter.

VAD
ÄR METODIK? EN UNDERSÖKNING PÅ FRITIDSPEDAGOGUTBILDNINGEN I KRISTIANSTAD

PROJEKTBESKRIVNING:

De studerande har
flera gånger kritiserat ämnet metodik. Man menar att ämnet är diffust och alt
del inte är tillräckligt integrerat med övriga delar i utbildningen.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:
KONTAKTPERSON:

STARTDATUM;
SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Beleendevelenskapliga
institutionen, Högskolan

i Kristianstad

Metodiklärare Olof Berg

Metodiklärare Olof Berg,
Högskolan,

Box 59, 291 21
Kristianstad

1981

1983

ALLERGISKA
BARNS SITUATION I SKOLAN (resultaten är även giltiga för förskolan)

PROJEKTBESKRIVNING;

Syftet med undersökningen
var att studera vilka problem som finns för allergiska elever i skolan saml att
undersöka hur olika skolor försökt lösa dessa problem. Dessutom var syftet att
utifrån tillgänglig kunskap och erfarenhet inom området ge rekommendationer om
åtgärder för att underlätta för denna grupp elever.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:
KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:
SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Avd. för
byggnadsfunktionslära, arkilektursek-tionen, Tekniska högskolan, Stockholm Fil.
kand. Hans Smedshammar Fil. kand. Hans Smedshammar, avd. för byggnadsfunktionslära,
arkileklursektionen Tekniska högskolan. Östermalmsgatan 25, 100 44 Stockholm

1980-02-15
1982-06-30

Statens
råd för byggnadsforskning Smedshammar, H: Allergiska barns silualion i skolan.
Rapporter från avd. för byggnadsfunk-lionslära, arkilektseklionen, Tekniska
högskolan i Stockholm. R2;1982

Skr.
1983/84:11 71

BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD I INSTITUTION OCH
ORGANISATION

PROJEKTBESKRIVNING:

Syften för projektels två delstudier:

I.
Undersöka hur
personalen vid förskoleinstitutionen arbetar med "barn med behov av
särskilt stöd".

II.
Undersöka hur
man i socialförvaltningen arbetar med problemområdet "barn med behov av särskill
slöd".

INSTITUTION: Inslitutionen för praktisk pedagogik,

Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: Fil.kand.
Bertil Gustafsson och fil.kand. Ingrid

Toshach KONTAKTPERSON: Fil.kand. Bertil
Gustafsson, institutionen för

praktisk pedagogik, Box 1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM: 1983-01-01

SLUTDATUM: 1984-12-31

ANSLAGSGIVARE: Göteborgs universitet, delegationen
för social

forskning RAPPORTER MM; —

Skr.
1983/84:11 72

BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD I SIN UTVECKLING -ANALYS
AV IDENTIFIERING OCH ÅTGÄRDER

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet syftar lill - som projekltiteln antyder - all
belysa hur idenli-fiering av barn med särskilda behov sker och vilka åtgärder
som vidtas efter del att identifiering skett. Mer specifikt är syftet att bl.a.
undersöka

-
vilka skäl som
åberopas och hur det fastställdes att dessa skäl föreligger vid tillämpning av
barnomsorgslagens 6 §

-
vilka barn som
därmed kommer att identifieras som barn med behov av särskilt stöd

-
vilken typ av
förskola som erbjuds dessa barn

-
vilket stöd som
förskolan förväntas ge och vilka förutsättningar som finns på den enskilda
förskolan att erbjuda detta stöd

-
hur länge
barnet anses ha behov av särskilt stöd.

INSTITUTION; Institutionen för pedagogik, Uppsala universitet.

PROJEKTLEDARE: Fil. lic. Agneta Lindh-Munler

KONTAKTPERSON: Fil. lic. Agneta Lindh-Munter,
institutionen för pedagogik, avd. S, Box 2109, 750 02 Uppsala

STARTDATUM: 1979-07-01

SLUTDATUM; 1983-12-31

ANSLAGSGIVARE; Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM: Lindh-Munther, A. 1982 Förtur till
barnomsorgen 1. En undersökning av barn som fått förtur till
förskoleverksamheten i Uppsala kommun åren 1978 och 1980. Arbetsrapporter från
pedagogiska institutionen, Uppsala universitet 55, m.fl. rapporter

BARN
MED PERCEPTUELLA FUNKTIONSSTÖRNINGAR

PROJEKTBESKRIVNING:

År 1970 startade en
försöksverksamhet i Eskilstuna. Avsikten var att i en utvidgad 4-årskontroll
diagnostisera barn med perceptuella funktionsstörningar samt i en uppföljande
förskoleverksamhet från 4 års ålder ge dessa barn större möjligheler till
stimulans och därmed kunna förebygga inlärningssvårigheter.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:
KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:
SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM;

Insfitufionen
för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet Professor K-G. Stukat Fil.kand.
Ulla Axner, Solrosgatan 14, 644 00 Torshälla 1978-01-01 1983-12-31
Skolöverstyrelsen

Axner, U.: Barn med tidiga
perceptuella funktionsstörningar, m.fl. rapporter

BARN
MED TIDIG INFANTIL AUTISM OCH ANDRA PSYKOTISKA SJUKDOMSTILLSTÅND - EN
UPPFÖLJANDE STUDIE I GÖTEBORGSREGIONEN

PROJEKTBESKRIVNING;

Syftet är att
kartlägga familjefaktorer, social struktur, biologiska bakgrundsfaktorer och
prognos vid barndomspsykoser. Dessutom syftar projektet till att framta screeningmetoder
för uppspårande i mycket tidig ålder.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE;
KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:
SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Barn- och
ungdomspsykiatriska kliniken. Östra sjukhuset, Göteborg Docent Christopher Gillberg
Docent Christopher Gillberg, Barn-och ungdomspsykiatriska kliniken. Box 7284,402
35 Göteborg 1979-10-01 1985-12-31

Christopher
Gillberg och Helen Schaumann: In-fantile autism and puberty. Journal of Autism
and Developmental Disorders, 1981,11, m.fl. artiklar

Skr.
1983/84:11 74

GRUPPORIENTERAT ARBETSSÄTT OCH PERSONLIGHETSUTVECKLING
HOS BARN I FÖRSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

Analys av relationen mellan det pedagogiska arbetssätt som
används på förskoleavdelningen och barnets personlighetsutveckling. Följande
aspekter av personligheten är föremål för studier: konflikllösningsbeteende,
identifikationsprocess, språk, könsroller och målinriktat beteende.

INSTITUTION: Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

PROJEKTLEDARE: Fil.kand. Madelein Salvi m.fl.

KONTAKTPERSON; Bo S. Johansson, inslitutionen för
psykologi. Box 227, 751 04 Uppsala

STARTDATUM: 1982-07-01

SLUTDATUM: 1983-12-31

ANSLAGSGIVARE: Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet

RAPPORTER MM: —

INTEGRATION
AV HÖRSELSKADADE BARN I FÖRSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

De flesta
hörselskadade barns förskolevistelse utgörs i dag av någon form av integrering,
dvs. placering tillsammans med hörande barn. Denna s.k. lokalintegration ulgör
en nödvändig men knappasl tillräcklig förutsättning för en väl fungerande
social integration karakteriserad av socialt samspel och godtagande mellan
hörselskadade och hörande barn. Det övergripande syftet för detta projekt är
a) att kartlägga och analysera vilka faktorer som påverkar socialt samspel och
godtagande mellan hörselskadade och hörande barn i integrerade förskolegrupper;
b) att, i samverkan med personal och föräldrar, söka påverka och forma dessa
processer i önskvärd riktning.

INSTITUTION; PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM;
SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER;

Pedagogiska insfitufionen,
Linköpings universitet Fil. kand. Eva Ellström, psykolog Per-Erik Eli-ström

Fil.kand. Eva Ellström,
psykolog Per-Erik Ellström, pedagogiska institutionen, Linköpings universitet,
581 83 Linköping 1982-07-01 1985-06-30

Delegationen för social
forskning Ellström, E. och Ellström, P-E: Social interaktion mellan
hörselskadade och hörande barn i integrerade förskolegrupper. En
kunskapsöversikt rörande integration av döva och hörselskadade barn i vanlig
förskola. Stencil. Pedagogiska institutionen, Linköpings universitet, 1982.

MBD - PROBLEMATIK BLAND GÖTEBORGSBARN - EN LÅNGTIDSSTUDIE

MBD = MINIMAL BRAIN DYSFUNCTION

PROJEKTBESKRIVNING:

Epidemiologi

vid operationellt definierat MBD syndrom

Klinik

Komplikationer

Undersökningsmetodik

Screeningmetoder

Psykiatrisk och neurologisk

långtidsprognos

Hela
barnbefolkningen i Göteborg född 1971 undersöktes med ell scre-eninginslrumenl
(frågeformulär) i förskolan. Barn med misstänkt MBD jämfördes med en slumpmässigt
vald kontrollgrupp. Samtliga barn som ingick i en utvidgad undersökning (141
st.) genomgick psykiatrisk, psykologisk och neurologisk/neurofysiologisk
utredning. Långtidsuppföljning pågår. Treårsuppföljningen har nyss avslutats.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM;

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Barn- och
ungdomspsykiatriska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Professor Max
Frisk m.fl. Leg.läk. Carina Gillberg, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken.
Östra sjukhuset, 416 85 Göteborg 1977 1992

Delegationen för social forskning, skolöverstyrelsen

Gillberg,
C., Rasmussén, P.: Hur finner man barn med s.k. MBD bland sex- och sjuåringar,
Läkartidningen (1982), m.fl. arfiklar.

PEDAGOGISK AKTIVERING
AV GRAVT UTVECKLINGSSTÖRDA OCH SYNSKADADE BARN OCH UNGDOMAR (PEDAGUS)

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektets
syfte har varil att utveckla specialpedagogisk metodik och innehåll för gravt
synskadade och utvecklingsstörda barn och ungdomar samt att utarbeta
pedagogiska riktlinjer till stöd och ledning för speciallärare, förskolekonsulenler,
reselärare, vårdpersonal och föräldrar.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE;

KONTAKTPERSON;

STARTDATUM:

SLUTDATUM;

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER
MM:

Institutionen
för psykiatri, forskningskliniken,

Ulleråkers
sjukhus

Psykolog Margareta Schang,
psykolog Sven-Inge

Windahl

Psykolog Sven-Inge Windahl,
Ulleråkers sjukhus,

750 17 Uppsala

1978-07-01

1982-06-30

Sävstaholmsföreningen,
skolöverstyrelsen, Sun-

nerdahls
Handikappfond.

Windahl,
S-J; Från social isolering till meningsfull

habilitering
(1980), m.fl. rapporter

RÖRELSEHINDRADE
BARNS MÖJLIGHETER ATT UTVECKLA SJÄLVSTÄNDIGHET OCH OBEROENDE I FÖRSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING;

Att kartlägga och
analysera rörelsehindrade barns situation i förskolan med tonvikt på barnens
möjlighet lill självständighet vid olika lekaktiviteter och förflyttningar och
att definiera orsakerna till eventuella svårigheter och problem av
organisatorisk, hjälpmedelsteknisk eller miljömässig natur.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:
KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:
SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för
fysikalisk medicin. Karolinska

sjukhuset

Sjukgymnast Sabine Gulbrandsen

Sjukgymnast Sabine Gulbrandsen,
sjukgymnast

Margareta Skoog,
Karolinska sjukhuset. Box

60 500, 104 01 Stockholm

1981

1983

Eugeniafonden

SYNSKADADE BARN - BEHOVET AV V Å RD OCH OMSORG

PROJEKTBESKRIVNING;

Bred inventering av synskadade barn (4-18 år) i Malmöhus
län med analys av deras behov från både medicinsk och social utgångspunkt.

F.n.
finns inte i Norden något material som ger en totalbild av de synskadade
barnens situation, ej heller incidensen av de olika ögonsjukdomarna, deras
svårighetsgrad eller genes. Hjälpmedelsbehovet är också okänt.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Ögonkliniken,
Lasarettet i Lund, Nordiska hälsovårdshögskolan, Göteborg Docent Göran Stigmar
m.fl. Docent Göran Stigmar, Ögonkliniken, Lasarettet, 221 85 Lund, Professor
Lennart Köhler, Nordiska hälsovårdshögskolan, Medicinargatan, 413 36
Göteborg 1980-01-01 1984-12-31 Malmöhus läns landsting

Skr. 1983/84:11 79

TILLSAMMANS:
EN LONGITUDINELL STUDIE AV INTEGRATIONSPROBLEMATIKEN I EN LITEN DAGHEMSGRUPP

PROJEKTBESKRIVNING:

Förhållandena
i förskolan för barn med psykiska och/eller sociala problem är otillräckligt
utforskade. Syftet med undersökningen är

dels
att få en uppfatlning om av vilka olika skäl barn inte orkar med den vanliga
förskolan och därför placerats i den lilla daghemsgruppen

dels att få en uppfattning
om vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att verksamheten skall gynna
dessa barns möjligheter till psykisk utveckling och social mognad.

Studien
omfattar tre små daghemsgrupper där ca hälften av barnen placerats på grund av
sina personliga svårigheter -psykiskt och/eller socialt. Barngrupperna beslår
av åtta lill tio barn och personalen av två barnskötare och två förskollärare.

INSTITUTION: Pedagogiska
institutionen, Högskolan för lärarut-

bildning,
Stockholm

PROJEKTLEDARE;
Psykolog Lisbeth Palme

KONTAKTPERSON:
Avdelningsdirektör Siv Thorsell, socialstyrelsen, 106 30 Stockholm

STARTDATUM: 1977-07-01

SLUTDATUM: Ej
bestämt

ANSLAGSGIVARE;
Delegationen för social forskning

RAPPORTER
MM: "Tillsammans för att utvecklas; en studie av tre små daghemsgrupper
med integralionsproblema-lik." Tilda-projektet 1, Rapport 1 från
institutionen för pedagogik. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm

UTVECKLING AV UTVECKLINGSPROGRAM FÖR RÖRELSEHINDRADE BARN
I FÖRSKOLAN. PROJEKT RÖRELSEHINDRADE ELEVERS SITUATION I SAMHÄLLET (PRESS 2).

PROJEKTBESKRIVNING:

Rörelsehindrade
elevers svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen i grundskotan - framför
allt i ämnena svenska och matematik - kan ha samband med perceptionsstörningar,
begränsade erfarenheter och försenad begreppsbildning på grund av det motoriska
handikappet. Undersökningen har som syfte att pröva huruvida speciell träning i
förskolan kan reducera dessa inlärningssvårigheter.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet Professor K-G. Stukat

Socionom
Birgit Dvoretsky, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal 1976 1983

Stiftelsen
Norrbackainstitutel Dvoretsky, B.: Beskrivning och analys av rörelsehindrade
barns situation i förskola och årskurs 1 i grundskola. Pressprojektei 2,
institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Rapport nr. 96,
maj 1980, m.fl. rapporter.

UTVÄRDERING
AV INTEGRATION I FÖRSKOLAN. (INTEGRATIONSPROJEKTET)

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektets
syfte är alt utvärdera integrering i förskolan genom

- all kartlägga typer och omfattning av integrering
av utvecklingsstörda förskolebarn

- att på ett allsidigt sätl belysa konsekvenserna av
integrering för det enskilda barnet ur ett psykologiskt, pedagogiskt och
socialt perspektiv

-
alt identifiera hinder som finns och
problem som uppstår vid integrering samt att beskriva lösningsmodeller för
dessa hinder och problem.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:
KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:
SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen
för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Professor K-G. Stukat

Fil.kand. Tullie Rabe,
institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431
26 Mölndal 1981 1984

Skolöverstyrelsen

Hill, A. & Rale, T.:
Integration i förskolan. En utvärdering av utvecklingsstörda förskolebarns situation
i den kommunala förskolan. Del I. Kartläggning med kommentarer. Institutionen
för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, rapport nr. 118, februari 1982.

6 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr 11

Skr.
1983/84:11 82

BARNS REAKTION PÅ SJUKHUSVISTELSE

PROJEKTBESKRIVNING:

Avsikten är att få ökad kunskap om väsenlliga faktorer som
troligen bestämmer om barn reagerar gynnsamt under och efter sjukhusvistelse.
Tre huvudmoment studeras:

1 Betydelsen av familjebakgrund och föräldrars
attityder för barnels anpassning lill sjukdom och sjukhusvistelse och en
eventuellt helt ny livssituation.

2 Betydelsen av barnels fysiska och
psykiska utveckling, intellektuella nivå och sociala anpassning.

3 Betydelsen av sjukhusavdelningens
karaktär, framför allt barnavdelning eller vuxenavdelning.

INSTITUTION: Pediatriska inslitutionen, regionsjukhuset, Umeå

PROJEKTLEDARE: T.f. Professor Hans Kollberg m.fl.

KONTAKTPERSON: Psykolog Ann-Marie Frisendahl, barnmedicinska

kliniken. Regionsjukhuset i Umeå, 901 85 Umeå

STARTDATUM: 1982-04-01

SLUTDATUM; 1984-04-01

ANSLAGSGIVARE: Allmänna arvsfonden

RAPPORTER MM: —

Skr.
1983/84:11 83

ALTERNATIV FÖR SPRÅKTRÄNING AV TVÅSPRÅKIGA BARN I
FÖRSKOLEÅLDERN: EN LITTERATURSTUDIE OCH EN FÖRSÖKSVERKSAMHET

PROJEKTBESKRIVNING:

Resultat från tidigare intervjuer och longitudinella
studier av språkutveckling hos barn i tvåspråkiga familjer har visal alt om en
aktiv tväspråkighel skall kunna uppnås måsle en kraftig stimulans ges även
utanför hemmet. Projektets syfte är att utvärdera olika sätt att ge hemspråksträiiing
för små barn, l.ex. mellan två och fem är, i verksamhetsformer som särskilt
betonar deltagande av barnens föräldrar. Genom all evaluera sådana program saml
teoretiska faktorer rörande inlärning av två språk under tidig barndom kan man
komma fram till rekommendationer om på vilket sätt barn bäst kan lära såväl
sitt hemspråk som svenska.

INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Linköping

PROJEKTLEDARE: Fil.dr. Lenore Arnberg

KONTAKTPERSON; Fil.dr. Lenore Arnberg, pedagogiska
institutionen, Linköpings universitet. Fack, 581 83 Linköping

STARTDATUM: 1980

SLUTDATUM: 1982

ANSLAGSGIVARE: Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM: Bilingual education for preschool children (två-språkig
undervisning för förskolebarn). Delegationen för social forskning,
rapportserie 1983.

BLINDA BARNS SPRÅKUTVECKLING OCH KOMMUNIKATION

PROJEKTBESKRIVNING:

Syfte: Beskriva blinda barns språkutveckling och
kommunikation med andra. Frågeställningar:

1)
Hur sker förspråklig
kommunikation när barnet eller föräldern eller båda parter är blind(a)?

2)
Hur sker
utvecklandet av kommunikativ kompetens (både verbal och kroppsspråklig) då
barnet är blint?

3) Vilka lyper av extra stimulans
främjar den kommunikativa kompetensen hos blinda barn?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE; RAPPORTER MM:

Institutionen
för nordiska språk, avdelningen för barnspråksforskning, Stockholms universitet
Professor Ragnhild Söderbergh Lennart Hellspong, Duvedsvägen 15, 162 23 Vällingby
1981-01-01 1984-06-30 Stockholms universitet

EN FUNKTIONSANALYS AV FÄRDIGHETER HOS FÖRSKOLEBARN SOM
KAN PÅVERKA DERAS KOMMANDE LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING

PROJEKTBESKRIVNING:

Steg 1: Inventering och prioritering av funktioner Steg 2:
Utprovning av undersökningsmetoder Steg 3: Undersökning och uppföljning

Sleg
4: Uppläggning av ett träningsprogram för förskolebarn saml utveckling av
grundutbildningen av förskollärare

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE; KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Inslitutionen
för pedagogik och psykologi,

Kalmar

Fil.kand.
Charles Andersson

Fil.lic.
Karl Göran Hector, Högskolan, Box 905,

391 29
Kalmar

1983-01-01

Ej
fastlagt

Högskolan i Kalmar

HEMSPRÅKET I FÖRSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

Undersökningen sker i nära samarbete med den av
skolöverstyrelsen finansierade utvärderingen av försöksverksamhet med jämkade
timplaner för hemspråksundervisning m.m. på grundskolans låg- och
mellanstadier. Syftet är att få en samlad bild av hemspråkets ställning inom
förskolan i 32 av landets kommuner genom all i ett första steg undersöka
följande punkler.

1.
Organisatoriska
iniliativ för hemspråksträning i förskolan.

2.
Samverkan
mellan förskola och skola ifråga om hemspråksträning/hemspråksundervisning.

3.
Föräldrainformation.

4.
Att mol
bakgrund av ovanslående punkter (1-3) utveckla metoder för en kvalitativ
bedömning av olika former för hemspråkslräning i förskolan.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE; KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

Institutionen för lingvistik,Göteborgs universitet

Gunnar Tingbjörn

Kerstin Nauclér,
institutionen för lingvistik, Karl

Gustavsgatan 12 B, 411 25 Göteborg

1981-11-01

1983-06-30

Allmänna
arvsfonden. Delegationen för social

forskning

RAPPORTER MM: —

ICKE-VERBAL OCH VERBAL KOMMUNIKATION HOS HÖRANDE OCH DÖVA
BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Arbetet
syftar till att få veta dels hur döva och hörande barn i förskoleåldern
samordnar verbal och icke-verbal information vid kommunikation, dels vilka
likheter och olikheter som eventuellt kan finnas i dessa olika barns sätt all
använda sig av olika kodtyper.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen
för psykologi, Stockholms universitet

Gunilla Preisler
m.fl.

Göte
Hanson, inslitutionen för psykologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm
1977-07-01 1980-06-30

Delegationen
för social forskning Preisler G., Blohm U., Hanson G.: Icke-verbal och verbal
kommunikation hos hörande och döva förskolebarn. Projektrapport 77/22 hos
delegationen för social forsknirig

Skr.
1983/84:11 86

LOGOPEDI PÅ BARNAVÅRDSCENTRALER OCH FÖRSKOLA

PROJEKTBESKRIVNING:

Utvecklingsarbetet gäller försöksverksamhet med logopedisk
undersökning och behandling av barn med försenad språk- och talulveckling på
barnavårdscentraler och i förskolor. I dag hänvisas barnen från barnavårdscentralerna
till undersökning på sjukhus om de avviker med avseende på språk och tal. Detta
medför långa resor när barnen tas i behandling. Del framstår såsom synnerligen
angeläget att den logopediska verksamheten när del gäller dessa barn sker nära
barnels hem vid barnavårdscentralen och på daghemmet, i barnets vanliga miljö (Hälso-Sjukvårdsplan
för Stockholms läns landsting, nov. 1981, sid. 76).

INSTITUTION: Institutionen för logopedi och foniatri, Huddinge

sjukhus PROJEKTLEDARE; Docent Björn Fritzell
KONTAKTPERSON; Logoped Lena Bring, Sabbatsbergs sjukhus,

113 82 STOCKHOLM

STARTDATUM: 1983-07-01

SLUTDATUM: 1985-07-31

ANSLAGSGIVARE; — RAPPORTER MM: —

Skr. 1983/84:11 87

OM
BARNS SPRÅK: LONGITUDINELL UNDERSÖKNING AV VISSA SPRÅKFÄRDIGHETER HOS BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

1. Att beskriva ell flertal språkfärdigheter rörande uttal, ordkunskap, meningsbyggnad,
läsning och stavning hos svenska barn i olika åldrar och därmed den språkliga
utvecklingen.

2. Att studera samband mellan språkfärdigheter, speciellt samband mellan
tidiga lalspråksfärdigheter och senare läs- och skrivfärdigheter.

3. Att studera samband mellan språkfärdigheter och vissa bakgrundsfaktorer
som kön, intelligens, socio-ekonomiska, fysiska och psykiska faktorer, språklig
stimulering m.m.

INSTITUTION; Inslitutionen
för pedagogik,

Lärarhögskolan
i Malmö

PROJEKTLEDARE:
Docent Barbro Eneskär

KONTAKTPERSON:
Docent Barbro Eneskär, Lärarhögskolan i Malmö, Box 23501, 200 45 MALMÖ

STARTDATUM; 1978

SLUTDATUM: 1982

ANSLAGSGIVARE:
Humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet

RAPPORTER
MM: Eneskär, B.; Om barns språk vid fyra och sex år. Longitudinell undersökning
av vissa språkfärdigheter hos barn, m. fl. rapporter samt andra publikationer

Skr.
1983/84:11 88

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION MELLAN DÖVA BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med föreliggande arbete är all beskriva mönster av interaktion
och kommunikation mellan döva barn i olika naturliga situationer genom detaljerade
observationer av icke-verbala utlryck(dvs. ansiktsuttryck, ögonkontakt,
kroppsrörelser, gester m.m.) och verbala uttryck (dvs. teckenspråk, vokaliseringar,
artikulation och tal). Utifrån dessa detaljobservationer görs analys av
samspelet med avsikten att söka finna kritiska variabler, karaktäristiska för
fungerande kommunikation saml för störningar i kommunikationen mellan barnen.

Motsvarande inspelningar av hörande barn har skett för att
göra det möjligt att jämföra samspelsmönster mellan döva resp. mellan hörande
barn.

INSTITUTION: Institutionen för psykologi, Stockholms univer-

sitet

PROJEKTLEDARE: Psykolog Ulla Blohm, fil.kand. Gunilla
Preisler

KONTAKTPERSON: Gunilla Preisler, institutionen för
psykologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm

STARTDATUM: 1977-07-01

SLUTDATUM: 1982-12-31

ANSLAGSGIVARE: Delegationen för social forskning,
Rädda barnen

RAPPORTER MM: Preisler, G.: Social interakfion hos döva barn.

Lärarhögskolan i Malmö, nr. 357,1979, m.fl. rapporter

Skr. 1983/84:11 89

SPRÅKLIG
MEDVETENHET HOS FÖRSKOLE- OCH LÅGSTADIEBARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Läs-
och skrivinlärningen anses förutsätta ett visst mätt av språklig medvetenhet.
Syftet med undersökningen är att finna vilka komponenter i den språkliga
medvetenheten som främst är av betydelse för läs- och skrivinlärningen. Sådana
komponenter kan antas vara t.ex. segmenteringsförmåga, auditivt minne, sekvenseringsförmäga.
Rimförmåga förutsätter alla dessa komponenter.

INSTITUTION: Institufionen
för stadie- och specialmetodik. Lä-

rarhögskolan,
Malmö

PROJEKTLEDARE:
Fil.dr. Ewa Söderpalm m.fl.

KONTAKTPERSON:
Fil.dr. Kerstin Nauclér, Olshögsvägen 6, 223 60 Lund

STARTDATUM: 1982-10-01

SLUTDATUM: 1984-01-31

ANSLAGSGIVARE:
—

RAPPORTER
MM: —

SPRÅKUTVECKLINGSPROGRAM
FÖR FÖRSKOLEBARN: FÖRSÖK ATT FINNA VÄGAR ATT STIMULERA BARNS UTVECKLING MED
SÄRSKILD INRIKTNING PÅ SPRÅKET

PROJEKTBESKRIVNING:

1 Hur finna vägar i förskola och skola som på ett naturligt sätt kan stimulera
barns utveckling och befrämja framför allt den språkliga utvecklingen?

2 Hur finna vägar för en samstämmighet i förskolans och skolans pedagogik?

3 Hur finna vägar att medvetandegöra föräldrar om språkets betydelse och
få dem att aktivt deltaga i ett utvecklingsprogram?

INSTITUTION: Institutionen
för pedagogik. Lärarhögskolan i

Malmö

PROJEKTLEDARE:
Docent Barbro Eneskär, psykolog Marianne Gotlfries-Mårtensson

KONTAKTPERSON:
Docent Barbro Eneskär, Lärarhögskolan i Malmö, Box 23501, 200 45 MALMÖ

STARTDATUM: 1983-01-01

SLUTDATUM: 1985-12-31

ANSLAGSGIVARE;
Delegationen för social forskning

RAPPORTER
MM: —

STUDIER
AV NORMAL OCH STÖRD FONOLOGISK UTVECKLING HOS SVENSKA BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Finna undergrupper
av barn med försenad språkutveckling, där frågeställningen varit om vissa är
avvikande i sin språkliga utveckling och inte bara är försenade .En speciell
analysmetod utvecklades för beskrivning av fonologisk utveckling.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE;

KONTAKTPERSON;

STARTDATUM:
SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för
lingvistik, Lunds universitet Logoped Ulrika Nettelbladt Logoped Ulrika Nettelbladt,
Dag Hammarskjölds väg 8 A, 223 64 Lund 1979

1983-06-30
Lunds universitet

Nettelbladt,
U. (1980) Det språkstörda barnet och del moderna
"kommunikationssamhället" Riksbankens jubileumsfonds skriftserie nr5,
m.fl. rapporter

TIDIG
SPRÅKLIG KOGNITIV UTVECKLING HOS DÖVA OCH GRAVT HÖRSELSKADADE

PROJEKTBESKRIVNING:

I projektet
undersöks vilken form för språklig kommunikation som gynnar döva barns tidiga
utveckling - talspråklig, teckenspråklig eller en kombination av dessa.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE:
KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:
ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen
för lingvistik, Stockholms universitet

Fil.kand. Inger Ahlgren

Fil.kand. Inger Ahlgren, insfitutionen
för lingvistik, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm 1975 1979

Skolöverstyrelsen

Ahlgren,
I., Projektet Tidig språklig utveckling hos döva och gravt hörselskadade.
Arbetssätt och erfarenheter. Döva barn och vuxna döva (1980), m.fl. rapporter i
serien Forskning om teckenspråk

Skr.
1983/84:11 91

ATT ARBETA PÅ DAGHEM - PSYKOSOCIALA ASPEKTER PÅ
DAGHEMSPERSONALENS ARBETSMILJÖ. ATT ARBETA PÅ DAGHEM - ETT UTBILDNINGSPROGRAM

PROJEKTBESKRIVNING:

Projekt 1. Projektet har två syften:

Att pröva en modell för analys av samspelet mellan
individer i små arbetsgrupper.

Att med utgångspunkt från en sådan analysmodell beskriva
och analysera förhållanden av organisatorisk art som påverkar samspelet mellan
anställda på daghem.

Frågeställningarna för del första syftet är 1) vilka typer
av beteenden kan observeras i små grupper och 2) hur kan dessa beteenden
relateras till psykologiska processer inom och emellan individer i små grupper.
Frågeställningarna för det andra syftet är 1) vilka lagar, förordningar etc.
styr barnomsorgen 2) hur inverkar olika styrfaktorer på administrationen av
barnomsorgen 3) hur samverkar förvaltning och fäll inom barnomsorgen 4) hur
påverkas en arbetsgrupp inom ett daghem av sin uppgift.

Projekt 2. Att utarbeta och genomföra ett
utbildningsprogram för barnom-sorgspersonal(såväl förvaltning som fält).

INSTITUTION: Institutionen för psykologi,Stockholms univer-

sitet

PROJEKTLEDARE: E. universitetslektor Siv Boalt Boethius

KONTAKTPERSON: Siv Boalt Boethius, insfitutionen för
psykologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm

STARTDATUM: 1979-09-01

SLUTDATUM: 1983-06-30

ANSLAGSGIVARE: Arbetarskyddsfonden

RAPPORTER MM; Boalt Boethius, S. Konstruktivt och
destruktivt fungerande i små arbetsgrupper. En modell för analys av
psykologiska processer inom och emellan individer i små grupper.
Inledningsanförande vid Nordic Board of Managements konferens. Forskning i
verkligheten, augusti 1981, m.fl. rapporter.

BARN OCH FÖRÄLDRARS ARBETE

PROJEKTBESKRIVNING:

Att visa
hur omvärldens tidsregler och lokaliseringsprinciper strukturerar hushållens
dagliga liv. Som exempel på detta skall belysas hur barns vislelsetider på
daghem påverkas av föräldrarnas arbete och hur detta i sin tur påverkar barns
kontakltillfällen med andra barn, vuxna och olika miljöer.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Inslitutionen för samhällsvetenskap. Högskolan,

Kalmar

Fil.dr.
Solveig Mårtensson, fil.mag. Agneta Brun-

zell-Jeansson

Fil.mag.
Agneta Bmnzell-Jeansson, Box 905,

391 29
Kalmar

1980-09-01

1981-10-31

Barn och föräldrars arbete, institufionen för samhällsvetenskap,
Kalmar

"DAGISSJUKAN" - EN JÄMFÖRELSE MELLAN DAGHEM
MED OCH UTAN KLIMATPROBLEM

PROJEKTBESKRIVNING:

Ge bakgrund till inomhusklimat i vissa nybyggda barnstugor
som ger barn och personal hälsoproblem. Redovisa litteraturgenomgång.

Relatera
barnens hälsoläge till resultat av analysen av inomhusluft samt en teknisk
inventering.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Socialmedicinska institutionen, Sundbyberg, Sachska
barnsjukhuset, barnhälsovården i Stockholm

Docent
Patrick Olin

Docent
Patrick Olin, Barnhälsovården, Sachska barnsjukhuset, Stockholm 1982-01-01
1983-06-30

"Dagissjukan" - en jämförelse mellan daghem med
och utan klimatproblem, Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämnden
1982, Gröna serien 2.

Skr.
1983/84:11 93

FORSKNINGS-
OCH UTVECKLINGSARBETE INOM BARNOMSORGEN (FOBO)

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet
med projektet var att sammanställa och diskutera erfarenheter, möjligheter och
modeller för lokall anknutet forsknings- och utvecklingsarbete inom
barnomsorgssektorn.

Den
övergripande frågeställningen är:

Hur
kan ell fruktbärande forsknings- och utvecklingsarbete lokalt utformas inom
barnomsorgen?

INSTITUTION; Institutionen
för praktisk pedagogik,

Göteborgs
universitet. PROJEKTLEDARE: Psykolog Inge Johansson KONTAKTPERSON:
Psykolog Björn Flising, institutionen för praktisk

pedagogik, Göteborgs
universitet. Box 1010,

431
26 Mölndal

STARTDATUM; 1979-09-01

SLUTDATUM: 1982-01-31

ANSLAGSGIVARE:
Socialstyrelsen

RAPPORTER MM: Utveckla barnomsorgen, Liber 83

Skr.
1983/84:11 94

KOLLEKTIVHUSET STOLPLYCKAN - EN UTVÄRDERINGSSTUDIE

PROJEKTBESKRIVNING:

1 kollektivhuset Stolplyckan försöker man förena olika
målsättningar - en socialpsykologisk som gäller gemenskap och kollektivt
handlande, en socialpolitisk med innebörden att äldreomsorg och barnomsorg
starkt integreras i vanligt boende saml en hushållsrationell i betydelsen all
ge tillgång till service som underlättar hushållens vardag.

Projektets huvudsyfte är att genom uppföljning och
utvärdering av kollektivhuset Stolplyckan bidra lill ett bättre underlag för
planeringen av kollektivhus i framtiden. Ett vidare syfle är också att
resultaten skall bidra till förändringar av nuvarande boendeformer så att
samhälleliga mål om gemenskap och jämlikhet kan förverkligas,

INSTITUTION: Institutionen för byggnadsfunktionslära. Lunds

universitet

PROJEKTLEDARE: Tekn.lic. Britt Pedersen

KONTAKTPERSON: Tekn.lic. Britt Pedersen, institutionen för
byggnadsfunktionslära. Lunds universitet. Box 725, 220 07 Lund

STARTDATUM: 1980-01-01

SLUTDATUM: 1983-12-31

ANSLAGSGIVARE: Statens råd för byggnadsforskning

RAPPORTER MM: Kollektivhuset Stolplyckan i Linköping, Stadsför-

nyelsekampanjen 80-81 Stockholm

Skr.
1983/84:11 95

LOKALT UTVECKLINGSARBETE INOM BARNOMSORGEN (LUBO)

PROJEKTBESKRIVNING:

Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen syftar till
att:

-
finna samarbetsformer
mellan verksamhetsfältet och utbildningarna av barnornsorgspersonal

-
utveckla
försöksverksamheter inom verksamhetsfältet

-
della i
utvärderingen av dessa

-
delta i
dokumentation

INSTITUTION: Barnpedagogiska instiiutionen,Uppsala univer-

sitet

PROJEKTLEDARE: Kerstin Larsson

KONTAKTPERSON: Kersfin Larsson, barnpedagogiska
institutionen, Uppsala universitet, Box 1423, 751 44 Uppsala

STARTDATUM: 1982-01-01

SLUTDATUM: 1985-12-31

ANSLAGSGIVARE: Uppsala universitet

RAPPORTER MM; —

Skr.
1983/84:11 96

MÅNGSIDIGT ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH FRITIDSHEM (MAFF)
- DELPROJEKT 1

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet är ell tvärvetenskapligt forsknings- och
utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna lill fyra institutioner - Tekniska
högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm
och Lärarhögskolan i Malmö.

Syftet med projektet är att studera

-
samspelet
mellan pedagogik, organisation och fysisk miljö i förskola och fritidshem

-
förskolans och
fritidshemmets möjligheter lill breddad kontakt med samhället i övrigt

för att skapa allsidigt beslutsunderlag för statlig normering
och rekommendationer beträffande verksamhei, byggande och arbetsmiljö som stöd
för kommunal planering och projektering av mångsidigt användbara förskolor och
fritidshem.

INSTITUTION: Arkitektursektionen, Tekniska högskolan, Stock-

holm

PROJEKTLEDARE: Professor Harriet Ryd

KONTAKTPERSON: Arkitekt Ronald Golven, Arkilektseklionen,
Byggnadsakustik, Tekniska högskolan, Öster-malmsg 26, 100 44 Stockholm

STARTDATUM: 1976-05-01

SLUTDATUM: 1983-06-30

ANSLAGSGIVARE: Statens råd för byggnadsforskning

RAPPORTER MM: Rapporter från byggforskningsrådel och socialsty-

relsen m.fl.

MÅNGSIDIGT ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH FRITIDSHEM (MAFF) -
DELPROJEKT 2

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och
utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna till fyra institufioner-Tekniska
högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm
och Lärarhögskolan i Malmö. Projektet skall ge underlag för framtida planering
av verksamhet och lokaler.

Projektet
är tvärvetenskapligt och omfattar såväl forskning som försöks-och
utvecklingsverksamhet. Försöksverksamheten omfattar förskolans organisation och
verksamhet och strävar mot ökat samspel med boende i förskolans närområde. Den
bedrivs i särskilda försöksanläggningar. Gemensamt för dessa är mångsidig
användbarhet, flyttbara innerväggar och inredning och att de skall kunna
användas som en resurs i bostadsområdet.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Insfitutionen
för byggnadsfunklionslära, Lunds universitet

Carin
Boalt, Marjanna Berg, Jonas af Klercker Marjanna Berg, Jonas af Klercker, Lunds
universitet, institufionen för byggnadsfunktionslära, arkitektursektionen.
Box 725, 220 07 Lund 1975-04-15 1982-12-31

Statens
råd för byggnadsforskning Berg, M., och af Klercker, J.: Användning av en
flexibel förskola. Rl:1982. Inslitutionen för byggnadsfunktionslära. Lunds
universitet 1982, m.fl. rapporter

7 Riksdagen 1983/84 1 saml. Nr II

Skr.
1983/84:11 98

MÅNGSIDIGT ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH FRITIDSHEM (MAFF)
- DELPROJEKT 3

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och
utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna till fyra institutioner - Tekniska
högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm
och Lärarhögskolan i Malmö.

Att motverka barns sektorisering på daghem och fritidshem
genom att studera sambandet mellan pedagogik, organisalion och verksamhei dels
frislående ur pedagogisk aspekt, dels i anslutning till funktion och klimat. De
pedagogiska intentioner som angett rikllinjer för arbetet vid Malmö lärarhögskola
har varit

a)
Utvidgad
syskongrupp (0-12 år)

b) En barnstuga ulan traditionella
avdelningar

c)
Så många beslut
som möjligt beträffande planering av huset, arbetsorganisation och inköp
skulle de som arbetar i huset bestämma

d) Ökad föräldramedverkan

e) Samverkan med andra människor i grannskapet samt
utnyttjande av

närmiljön

INSTITUTION: Pedagogiska institutionen. Lärarhögskolan,

Malmö

PROJEKTLEDARE: Docent Ola Magne, adjunkt Barbro
Hedlund

KONTAKTPERSON: Adjunkt Barbro Hedlund, Lärarhögskolan, Box
23501, 200 45 Malmö

STARTDATUM: 1975-06-01

SLUTDATUM: 1983-03-31

ANSLAGSGIVARE: Socialstyrelsen (Arvsfonden)

RAPPORTER MM: Hedlund,B.: Barnsoch personalsnärvarovidålta

dag- och fritidshem vilka medverkat i MAFF-projektet,
särtryck och småtryck (Malmö, lärarhögskolan), nr 426, 1982, m.fl. rapporter

Skr. 1983/84:11 99

MÅNGSIDIGT
ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH FRITIDSHEM (MAFF) - DELPROJEKT 4

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet
är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskarna är
knutna till fyra institutioner - Tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska
högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Malmö.

Projektets
syfle är att studera planering av verksamhet och fysisk miljö inom en
försöksverksamhet med syfte att skapa kontinuilel i barnens erfarenheter.

Vilka
hinder och möjligheter finns för kontinuitet i planeringen och i barnens erfarenheter?

INSTITUTION: Pedagogiska
inslitutionen, Högskolan för lärarut-

bildning,
Stockholm

PROJEKTLEDARE:
Anita Söderiund m.fl.

KONTAKTPERSON:
Inger William-Olsson, Högskolan för lärarutbildning, Box 34103, 100 26
Stockholm

STARTDATUM: 1976-06-01

SLUTDATUM: 1982-12-31

ANSLAGSGIVARE;
Socialstyrelsen (Arvsfonden)

RAPPORTER
MM: Personalen planerar en barnstuga, William-Olsson I., Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm, barnpsykologiska forskningsgruppen. Rappori nr 4:1981,
m.fl. rapporter

Skr.
1983/84:11 100

MÅNGSIDIGT ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH FRITIDSHEM (MAFF)
- DELPROJEKT 5

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och
utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna fill fyra institutioner-Tekniska
högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm
och Lärarhögskolan i Malmö.

Studiens övergripande syfte är att undersöka förskolans
och fritidshemmets möjligheter fill breddad kontakt med samhället.

Med utgångspunkt från syftet formulerades följande
huvudfrågeställningar;

-
Kan man
organisera verksamheten i förskolan så att en öppnare och mera utåtriktad
verksamhet erhålls

-
Vilka krav
ställer detta på förskolans fysiska och sociala organisation

-
Vad innebär
detta för förskolans relafion till andra verksamheter i bostadsområdet.

INSTITUTION: Institutionen för byggnadsfunktionslära. Lunds

universitet

PROJEKTLEDARE: Carin Boalt

KONTAKTPERSON; Mats Lieberg, Nyckelkroken 60, 222 47
Lund

STARTDATUM: 1979-07-01

SLUTDATUM: 1982-06-30

ANSLAGSGIVARE: Statens råd för byggnadsforskning

RAPPORTER MM: Henning, C, Lieberg, M.; Barnens stuga,
kvarterets träffpunkt, stadsförnyelsekampanjen 1980-81. Slutrapport: En
öppnare förskola - utopi eller möjlighet.

Skr. 1983/84:11 101

NÄROMSORG
OCH BOENDEGEMENSKAP - UTVÄRDERING AV EN MODELL FÖR INTEGRERAD SOCIAL OMSORG I
BOSTADENS NÄRMILJÖ

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektets
huvudsyfte är att dokumentera och utvärdera pågående försök med integrerad bostadsanknuten
social omsorg i Linköping. Utvärderingen innebär att studera i vilken
utsträckning Linköpingsmodellen verkar i riktning mot de socialpolitiska och bostadspolifiska
mål som kommer fill uttryck i l.ex. socialtjänstlagen. Den innebär också ett
försök att identifiera och beskriva olika problem och hinder i genomförandet av
modellen, och hur dessa kan bemötas eller förebyggas.

Den huvudfrågeslällning
som projektet avser att belysa är i vilken utsträckning och på vilket sätt en
social omsorgsverksamhet enligt Linköpingsmodellen kan fungera som bas för
kollektiva aktiviteter i boendemiljö.

INSTITUTION: Institutionen
för byggnadsfunktionslära, Lunds

universitet

PROJEKTLEDARE:
Mats Lieberg

KONTAKTPERSON:
Mats Lieberg, institutionen för byggnadsfunktionslära, Lunds universitet, Box
725,220 07 Lund

STARTDATUM: 1982-05-01

SLUTDATUM: 1984-03-31

ANSLAGSGIVARE:
Statens råd för byggnadsforskning

RAPPORTER
MM : —

Skr.
1983/84:11 102

SAMHÄLLETS BARNOMSORG OCH SOCIAL PLANERING

PROJEKTBESKRIVNING:

Sedan 1965 har samhällets barnomsorg expanderat kraftigt.
Expansionen har inneburit att barnomsorgen på något årtionde kommit att framstå
som en socialpolitisk fråga av högsta rang. Utvecklingen har varit så snabb att
samhället haft uppenbara svårigheter att tillmötesgå de krav den ställt på i
första hand ekonomiska och personella resurser, men också på planeringsinsatser
och lagstiftningsåtgärder.

Mol denna bakgrund har projektets allmänna syfle
formulerats som ett försök att få en systematiserad kunskap om samhällets sätl
att svara på de krav utvecklingen på barnomsorgsområdet ställer, och om vilka
svårigheter, hinder och möjligheter som den sociala planeringen här möter.

Statistisk deskription av lidsserie- och tvärsniltsdata,
sambandsanalys, komparativ analys, begreppsanalys och casestudies av enskilda
kommuner, kommer alt genomföras inom ramen för en allmän sociologisk analys.
Undersökningsenheter är rikets samtliga kommuner.

INSTITUTION: Institutet för social forskning, Stockholms univer-

sitet

PROJEKTLEDARE; Professor Walter Korpi

KONTAKTPERSON; Fil.kand. Göran Sidebäck, fil.kand. Lars
Sundbom, Institutet för social forskning. Universitetsvägen 10, 106 91
Stockholm

STARTDATUM; 1979

SLUTDATUM: 1984

ANSLAGSGIVARE: Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM: Sidebäck, G. & Sundbom, L.; Planering på
glid, analys och dokumenlalion av kommunernas barnomsorgsplaner 1981-1985,
stencil, okl. 1981, Institutet för social forskning, m. fl. rapporter.

SAMORDNING
MELLAN FORSKOLA OCH ANDRA FAMILJESTÖDJANDE SOCIALA ORGAN (TYNNEREDSPROJEKTET)

PROJEKTBESKRIVNING:

Att
studera och analysera administration och organisatoriska betingelser som
påverkar förskolepersonalens möjligheter till ökal ansvar och beslutsfattande
i det pedagogiska arbetet. Projektet planerades som försöksverksamhet i syfle
alt pröva former för samverkan mellan förskola och andra organ för barnomsorg i
närmiljön såsom BVC, skola, fritidsverksamhet etc.

Projektet kom efter
hand alt inrikta uppmärksamheten mot styrmekanismer i den administrativa
ledningen av förskoleverksamheten. Begreppen decentralisering och samverkan
blev därvid särskilt föremål för analys. En separat undersökning av dagbarnvårdares
situation har utförts inom projektet.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:
KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:
SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institufionen för praktisk
pedagogik, Göteborgs universitet Gunni Kärrby

Gunni Kärrby, insfitutionen
för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal
1978-01-01 1981-06-30

Socialstyrelsen,
Socialförvaltningen i Göteborg Kärrby G., Nilsson C. och Wickslröm U.: Samordning
mellan förskola och övriga familjestödjande organ. En beskrivning av
introduktionsfasen. Institutionen för praktisk pedagogik, 1978, m.fl.
rapporter.

Skr.
1983/84:11 104

SJÄLVFÖRVALTNING OCH FÖRÄNDRINGSARBETE INOM
BARNOMSORGEN

PROJEKTBESKRIVNING:

Att studera organisatoriska förhållanden och pedagogisk
verksamhet samt framför allt sambanden mellan organisationen och verksamhetens
utformning. Syftet är att studera hur ett politiskt beslut effektueras och
vilka effekter det kan få på den pedagogiska verksamheten.

Ett horisontellt studium kan göras vid ett antal institufioner
för att se om olikheter i hantering av ekonomiska frågor medför olikheter i
beredskapen och möjligheterna att genomföra ett genomgripande förändringsarbele.

Frågeställningar: Hur förmedlas ett politiskt fattat
beslut genom en traditionell organisation till pedagogiskt verksam personal?
Medför ökad delaktighet i beslutfattandet ett ökat engagemang i den pedagogiska
verksamheten med barnen? Är ekonomisk självförvaltning hindrande eller
befrämjande för det pedagogiska och sociala arbetet med barnen och föräldrarna?

INSTITUTION: Insfitutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE: Psykolog Ulla Wickslröm

KONTAKTPERSON: Psykolog Ulla Wickslröm, Enskärsgatan 9,421
60 Västra Frölunda

STARTDATUM: 1983-01-01

SLUTDATUM: 1984-12-31

ANSLAGSGIVARE; Planeringsanslag, delegationen för social
forskning

RAPPORTER MM; —

Skr.
1983/84:11 105

BARNOMSORGSPROJEKTET

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med undersökningen kan sammanfattas under två
punkter:

1 Genomföra en kartläggning av hur
föräldrar i Luleå med barn i förskoleåldern och som arbetar under obekväma arbetstider
löser sin barntillsyn och hur de upplever denna lösning. Med hjälp av enkäter
och intervjuer försöka belysa barnens uppväxtvillkor. Väsentligt är också att
ta reda på föräldrarnas behov av samhälleligt slöd för alt lösa barnomsorgen
och om de upplever ett större behov av dessa åtgärder än andra föräldragrupper.

2 Utifrån de erfarenheter och
slutsatser som kan dras från de dala som samlas in skissera förslag lill
samhälleliga åtgärder som komplement till hemmamiljöerna.

INSTITUTION; Sociologiska insfitutionen, Umeå universitet

PROJEKTLEDARE: Fil.lic. Sven Styrborn

KONTAKTPERSON: Lars Dahlgren, Fréjavägen 4, 913 00
Holmsund.

STARTDATUM; 1974-01-01

SLUTDATUM: 1977-12-31

ANSLAGSGIVARE: Socialstyrelsen

RAPPORTER MM; Dahlgren L., Styrborn S.; Tid för
arbete och

barnomsorg;
143 barnfamiljer i Luleå, rapport 3

1977, m.fl. rapporter.

Skr.
1983/84:11 106

BARN PÅ DAGHEM, I FAMILJEDAGHEM OCH HEMMA

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med undersökningen var att studera hur en grupp
barn utvecklats, som vistas pä daghem, familjedaghem eller hemma under sina förskoleår.
Barnen deltog i en tidigare undersökning 1972, då de varit på daghem,
familjedaghem eller hemma under ett år. I den undersökningen fann man inga
skillnader i fråga om barnens ulveckling.

Vi ville med vår undersökning 5 är senare följa upp barnen
och göra en ny utvecklingsbedömning. Undersökningen fick två huvuddelar:

1) En kartläggning som kunde ge en uppfatlning
om hur barnens uppväxtmiljö förändrats under åren med fokusering på
tillsynsformer.

2) En närmare beskrivning och
utvecklingsbedömning - en inlensivstudie -av de barn som hela tiden varil på
daghem, i familjedaghem eller hemma samt av en grupp barn vars tillsyn
varierat. Fyra grupper studerades varav tre med stabil lillsyn och en med
mycket varierad (45 barn).

INSTITUTION; Pedagogiska institutionen. Högskolan för lärar-

utbildning,Stockholm

PROJEKTLEDARE: Professor Bengt-Erik Andersson m.fl;

KONTAKTPERSON; Soumaya Rudebrant, Bergsgalan 49,
Stockholm

STARTDATUM: 1977-01-01

SLUTDATUM: 1979-12-31

ANSLAGSGIVARE; —

RAPPORTER MM; Rudebrant, S. och Thörn, S.: Barn på daghem,
i familjedaghem och hemma. Institufionen för pedagogik. Högskolan för
lärarutbildning. Rapport nr 6:1979.

Skr. 1983/84:11 107

BARNOMSORGSPROJEKTET I LULEÅ - UTVÄRDERING AV
FÖRSÖKSVERKSAMHET MED BARNOMSORG PÅ OBEKVÄM ARBETSTID

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet har varit att utvärdera en försöksverksamhet med
barnomsorg på obekväm arbetstid. Ambitionen har varit att granska
försöksverksamheten i sin helhet, dvs att dokumentera skeenden omkring och inom
försöksverksamheten. Huvudintresset har dock fokuserats på de i de olika
omsorgsformerna deltagande föräldrarna, barnen och personalen.

INSTITUTION; Luleå kommun

PROJEKTLEDARE: Fil.kand. Sven Åslröm, m.fl.

KONTAKTPERSON: Socialchef Eugen Markström, socialförvaltningen.
Box 212, 951 23 Luleå

STARTDATUM: årsskiftet
77/78

SLUTDATUM: hösten
1980

ANSLAGSGIVARE: Allmänna arvsfonden

RAPPORTER MM: Åslröm, S., Söderiund, K. & Vogelmann, L.
Utvärdering av en försöksverksamhet med barnomsorg under onormal arbetstid.
Delrapport 1; 1. Luleå 1980.

BARNOMSORG PÅ DELTID

PROJEKTBESKRIVNING:

1.
Kartlägga och
analysera vilka effekier dellidsbarnen i daghem och familjedaghem har på
förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten.

2.
Belysa
nuvarande nyttjandegrad vid daghemmen och familjedaghemmen i relation till
befintliga personalresurser, öppettider m.m.

3.
Belysa några av
de komplexa förhållanden på familjenivå, som gör att föräldrar efterfrågar
deltidsomsorg.

Beskrivning och analys av verksamheten syftar till att
identifiera olika konfliktområden och innefattar berörda personers attityder
till företeelsen "dellid i arbetslivet" och "deltid i
barnomsorgen", upplevelser av problem och syn på möjliga och/eller önskvärda
förändringar.

INSTITUTION: Sociologiska instiiutionen, Göteborg

PROJEKTLEDARE: Socionom Eleonor Törnqvist

KONTAKTPERSON: Socionom Eleonor Törnqvist, sociologiska
institutionen, Kari Johansgatan 27 A-B, 414 59 Göteborg

STARTDATUM: 1982

SLUTDATUM: 1984

ANSLAGSGIVARE: Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM: Slutrapport beräknas föreligga hösten 1984

Skr. 1983/84:11 108

BARNS
UPPVÄXTVILLKOR I SVERIGE OCH KINA - EN JÄMFÖRANDE STUDIE OM IDEAL OCH
VERKLIGHET

PROJEKTBESKRIVNING:

Huvudsyftet
är att få fram kunskap om socialisationsmönstret bland barn som växer upp i en kollektivistisk
miljö.

Den
övergripande problemställningen är; Hur formas personligheten hos barn, som
växer upp i en kollekfivistisk miljö (Folkrepubhken Kina) jämfört med barn som
växer upp i en individinriklad miljö (Sverige)? En följdfråga blir: Vilken
effekt har detta för barnet?

INSTITUTION; Insfitufionen
för psykiatri, Huddinge sjukhus

PROJEKTLEDARE; Professor
Bengt Jansson, m.fl.

KONTAKTPERSON: Psykolog
Solvig Ekblad, institutionen för psykiat

ri, Huddinge sjukhus, 141 86 Huddinge

STARTDATUM: 1979-08-01

SLUTDATUM; 1984-12-31

ANSLAGSGIVARE: Solsfickan,
Karolinska insfitutet

RAPPORTER
MM: —

BETYDELSEN
AV DAGHEM, FAMILJEDAGHEM OCH HEMFAMILJ FÖR BARNETS SOCIALA OCH EMOTIONELLA
UTVECKLING

PROJEKTBESKRIVNING:

Undersökningen
är en 3-årig longitudinell studie som avser att belysa betydelsen av olika
former av barnfillsyn (daghem, familjedaghem och hemfamilj) för barnets
sociala och emotionella ulveckling. Syftet med undersökningen är inte att
besvara frågan om en viss typ av barntillsyn är generellt bra eller dålig, utan
att undersöka hur olika fillsynsformer samverkar med del individuella barnets
behov och särdrag. I studien undersöks hur skilda former av barntillsyn sam
varierar med barnets relation lill modern, till fadern, till en främmande
vuxen, till läraren och fill jämnåriga barn. Vi är också intresserade av att
studera sambandet mellan olika arrangemang och föräldrars och lärares
uppfattning av barnets temperament och sociala förmåga. Barnen studeras såväl
före som efter att de har börjat i daghem eller familjedaghem.

INSTITUTION: Instiiutionen
för psykologi, Göteborgs universitet

PROJEKTLEDARE;
Fil. dr. Philip Hwang

KONTAKTPERSON:
Fil. dr. Philip Hwang, institufionen för psykologi, Göteborgs universitet, Box
14158, 400 20 Göteborg

STARTDATUM; 1982-09-01

SLUTDATUM: 1985-12-31

ANSLAGSGIVARE:
Riksbankens jubileumsfond

RAPPORTER
MM: —

DAGHEMMET
OCH HEMMET - EN LONGITUDINELL STUDIE

AV BARN MED OLIKA UPPVÄXTERFARENHETER-------

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med studien
har varit all under en tioårsperiod följa en grupp barn med olika uppväxlerfarenheter
under förskoleåren (daghemsvistelse och hemmavistelse), att beskriva och
jämföra barnens aktiviteter och sociala samspel, att beskriva förändringar i
familjemas situation, att mäta olika typer av utveckling samt att se hur barnen
i de två grupperna klarat övergången till skolan.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE;

KONTAKTPERSON;

STARTDATUM;

SLUTDATUM;

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER
MM:

Instiiutionen
för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet

Dr. Lars Gunnarsson,
Göteborgs universitet. Dr. Moncrieff Cochran, Cornell University, USA Dr. Lars
Gunnarsson, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box
1010, 431 26 Mölndal 1970-01-01 1982-12-31

Ford foundation, American-Scandinavian
foun-dalion, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, Lilly foundation.

Gunnarsson L., Cochran M.M.:
Daghemmet och hemmet: En jämförande studie av barn i olika uppväxtmiljöer - första
uppföljningen. Lärarhögskolan i Mölndal, 1977 (stencil) m.fl. rapporter.

DAGHEMSVÅRD FÖR TREÅRINGAR

PROJEKTBESKRIVNING:

En
kraftig ulbyggnad av barndaghemsorganisationen har skett i Sverige under 1970-talel
samtidigt som osäkerhet rått om vilka effekter olika specifika komponenter i
daghemsmiljön kan ha i olika avseenden. Syftet med undersökningen har i första
hand varil all experimentellt studera effekterna av olika personaltäthet. 1
andra hand har undersökningen avsett att genom sambandsanalyser studera
betydelsen av gruppstorlek och visteIselidens längd.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Laboratoriet
för klinisk stressforskning. Solna Marianne Cederblad m.fl.

Börje Höök,
laboratoriet för klinisk stressforskning. Box 60205, 104 01 STOCKHOLM
1973-12-01 1979-12-31

Delegationen för social forskning. Medicinska
forskningsrådet,arbetsmarknadsstyrelsen Cederblad, M., Höök, B.; Daghemsvård
för treåringar - en tvärvetenskaplig, experimentell studie, X. Sammanfattning. Nr 121, 1980, m.fl.
rapporter i stressforskningslaboratoriets rapportserie.

FAMILJESTRATEGIER OCH ARBETSLIV

Fransk-svenskt forskningssamarbete inom familjepolitikens
område.

PROJEKTBESKRIVNING:

a)
att belysa familjestralegier
och rollkonflikter med avseende på familje-och arbetsliv bland familjer med små
barn

b) att belysa hinder och strukturella
villkor för familjelivet bland arbetstagare i en expanderande arbetsmarknadsseklor

c) att belysa nätverk och
familjepolitiska åtgärders betydelse för barnens livsmiljö under de första
levnadsåren.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE; KONTAKTPERSON;

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER:

Institutionen
för psykologi, Stockholms universitet

Monica
Magnusson

Monica
Magnusson, institutionen för psykologi, Stockholms universitet, 106 91
Stockholm 1979-10-01 1982-07-31 Socialdepartementet

Magnusson M.
m.fl.: Familjestrategier, arbetsliv och småbarn. Memo, Socialdepartementet 1982

FÖRSKOLAN - 1850 TILL NUTID

PROJEKTBESKRIVNING:

Syfte;
Genom beskrivning av förskolans ekonomiska och ideologiska förutsättningar
från dess början till idag belysa socialstyrelsens nya pedagogiska program för
förskolan och dess effekter. Frågeställning: Är dagens heltidsförskola
anpassad och/eller avsedd för arbetarklassen?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON;

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE;

RAPPORTER MM:

Socialhögskolan,
Lund

Carin Mathiasson,
Peter Westlund

Carin Mathiasson,
Iliongränd S 354, 223 71 Lund

1982-10-01

1983-01-15

KOMMUNEN SOM SERVICEPRODUCENT: STUDIER AV SERVICEUTBUDETS
VARIATION I DE SVENSKA PRIMÄRKOMMUNERNA

PROJEKTBESKRIVNING:

I vilken utsträckning varierar det kommunala
serviceutbudet bland kommunerna i Sverige? Frågan avser en serie olika
sakområden däribland den kommunala barnomsorgen.

I
vilken utsträckning kan servicevariationerna förklaras utifrån kommunernas
egenskaper i socio-ekonomiskt och politiskt avseende?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON;

STARTDATUM; SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE; RAPPORTER MM;

Statsvetenskapliga
instiiutionen. Lunds universitet

Leif
Johansson

Leif
Johansson, statsvetenskapliga institutionen. Lunds universitet. Box 5131, 220
05 LUND 1979-04-01 1981-06-30

Kommunaldemokratiska kommitlén Leif Johansson;
Kommunal servicevariation. Rapport 11 från kommunaldemokratiska forskningsgruppen.
DS Kn 1982:2, Liber förlag, m.fl. rapporter.

MEDBORGARNA OCH KOMMUNEN. STUDIER AV MEDBORGERLIG
AKTIVITET OCH REPRESENTATIVT FOLKSTYRE

PROJEKTBESKRIVNING;

Studium
av medborgerlig akfivitet och politisk representativitet på kommunal nivå med
avseende på bl.a. barnomsorgen.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE; KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Statsvetenskapliga
institutionen, Göteborgs universitet

Professor
Jörgen Westerståhl Fil. dr. Folke Johansson, statsvetenskapliga institutionen,
Box 5048, 402 21 Göteborg 1979-01-01 1981-04-30

Kommunaldemokratiska kommittén Medborgarna och kommunen.
Studium av medborgerlig aktivitet och representativ folkstyrelse. Westerståhl,
J., Johansson F., (Ds Kn 1981:12)

MÅL OCH INNEHÅLL I BARNEHAGEN I NORDEN (MIB)

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med projektarbetet är att nå ökad kunskap om programarbetet
rörande barnehagens mål och innehåll, vilket är aktuellt i de nordiska länderna.

Projektets övergripande frågeställning är:

Vilka
relafioner finns mellan statligt-kommunalt-institutionsanknutet programarbete
om mål och innehåll i barnehagen saml forsknings- och utvecklingsarbete inom barnehagssektorn?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON;

STARTDATUM; SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet

Psykolog
Björn Flising, psykolog Inge Johansson Psykolog Inge Johansson, institutionen
för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal
1982-01-01 1982-12-31 Nordiska ministerrådet

PEDAGOGIK OCH MILJÖPLANERING (POM)

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektels syfle är alt förbättra barns
uppväxtförhållanden genom att pröva samverkan mellan den offentliga
barnomsorgen och de människor och den miljö som omger barnen i deras kvarter.
En liten förskole- och fritidshemsenhel för kvarlerels barn, som samtidigt
används som kvartersgård, ger möjlighet till kontakter mellan institulionsbarn
och "hemmabarn" och också mellan grannar i olika åldrar. Kontakterna
är en förutsättning för ett inbördes stöd mellan de boende men också mellan de
boende och förskolan/fritidshemmet. Barnomsorgens resurser för lokaler och
gårdsplanering kompletterar kvarteret och ger därmed utrymme för varierade
aktiviteter för både barn och vuxna.

Frågeställningar:
Kan den offentliga barnomsorgens isolering brytas? Vilka förändringar krävs?
Kan boende påverka planering av förskolelokaler och verksamheten? Hur påverkas
barnomsorgens kvalité av en större öppenhet mot kvarteret? Vilka krav ställer
en förändrad verksamhet på lokaler och utemiljö? Vilka förändringar i
planeringsmetoder och förvall-ningsruliner krävs för en integrering av
barnomsorgen i kvarteret?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM;

Institutionen
för praktisk pedagogik,

Göteborgs
universitet; avdelningen för formlära,

Chalmers
tekniska högskola

Arkitekt SAR Inga Alander

Psykolog Bengt Ågren, Aveskärsgatan 42,

421 60 Västra
Frölunda

1977-07-01

1983-06-30

Delegationen för social forskning

Ågren, B. Pedagogik och miljöplaneringsprojekt.

Inslitutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet,
1979

8 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr 11

Skr, 1983/84:11 114

OFFENTLIG
SOCIALISATION OCH PROFESSIONELL ORGANISERING

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet
har till syfte att studera hur yrkesgmpper inom den offentliga
barnomsorgen/barnhälsovården vuxit fram och formats av olika intressen och
professionella strävanden. Särskilt uppmärksammas psykologgrupperna inom den
psykiska barn- och ungdomsvården och förskollärarna. Undersökningen utgår från
ett kunskapssociologiskt perspektiv som lägger tonvikten på yrkesutövandets
kunskapsbas, dvs. inflytandet från forskningen, ideologiska doktriner och
klass- och könspräglade idéer i den offentliga socialisa-tionen.

INSTITUTION: Sociologiska
instiiutionen, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE;
Fil. dr. Roland Svensson

KONTAKTPERSON:
Fil. dr. Roland Svensson, sociologiska insfitufionen, Karl Johansgatan 27 A-B,
414 54 Göteborg

STARTDATUM: 1982-07-01

SLUTDATUM; 1984-06-30

ANSLAGSGIVARE;
Humanisfisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, delegationen för social
forskning

RAPPORTER
MM: —

Skr.
1983/84:11 115

SPÄDBARNS EMOTIONELLA OCH SOCIALA ANPASSNING TILL DAGHEM

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet syftar till att belysa de problem som rör
spädbarns reaktioner på och anpassning till daghem. Frågeställningar

1 Hur förändras och utvecklas
spädbarn under de första månaderna på daghem

2 Hur förändras och utvecklas
relationen mor-barn

3 Hur förändras och utvecklas
relationen personal-barn

4 Hur kan skillnader i
anpassningsprocessen förklaras utifrån vissa miljö- och personlighetsfaktorer
hos barn

INSTITUTION: Pedagogiska insfitutionen, Högskolan för lärarut-

bildning, Stockholm

PROJEKTLEDARE: Fil.kand. Ingrid Hårsman

KONTAKTPERSON: Fil.kand. Ingrid Hårsman, pedagogiska insfitufionen,
Högskolan för lärarutbildning. Box 34103, 100 26 Stockholm

STARTDATUM: 1972

SLUTDATUM: 1983

ANSLAGSGIVARE: Högskolan för lärarutbildning i
Stockholm

RAPPORTER MM: Hårsman, I.: Om små barns separationsreaktioner.
Teoretiska utgångspunkter för en studie av spädbarns anpassning till daghem.
Rapport från pedagogiska insfitutionen. Högskolan för läramt-bildning i
Stockholm (1982).

STUDIER AV DAGHEMSKLIMAT OCH DESS EFFEKTER PÅ BARNS
SOCIALA OCH EMOTIONELLA UTVECKLING

PROJEKTBESKRIVNING;

Syfte: att beskriva vilka variationer i uppfostringsklimat
som förekommer inom en kommun och hur de påverkar barnens sociala och
emotionella beteende.

Följande
frågeställningar studeras; Förekommer samstämmiga uppfost-ringsattityder på
daghem? Åtföljs de av överensstämmande handlingsmönster? Vilka faktorer har
det största inflytandet på ett daghems klimat? Hur stabilt är det? Hur påverkas
barngruppens beleende inom olika klimallyper?

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER:

Pedagogiska
institutionen, Linköpings universitet Fil. lic. Anna Hedin, fil. mag. Bodil Ekholm
Fil. lic. Anna Hedin, pedagogiska inslitutionen, Linköpings universitet, 581 83
Linköping 1982-07-01 1984-06-30

Delegationen för social forskning. Rädda barnen Hitlills
tre arbetsrapporter; 1. Projektbeskrivning (jan. 1981), 2. Klimatsludier, en
litteraturgenomgång (nov. 1981), 3. Mätinstrument och förundersökningar (jan.
1982).

ARBETSLIVET OCH BARNEN: DELSTUDIEN BARN SOM ARBETE

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet avser alt studera hur arbetslivets förhållanden
påverkar barns och ungdomars uppväxtvillkor. Tyngdpunkten är lagd pä
föräldrarnas arbetsvillkor och hur dessa sammanhänger med barnens villkor. En
utgångspunkt är alt del finns problem för barnen som delvis hänger samman med
arbetslivels förhållanden. Projektet avser att koppla samman kunskap om
faktorer i arbetslivet och se på dessa faktorer och förhällanden ur ett
barnperspektiv.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

Arbetslivscenirum, Box 5606, 114 86 Stockholm

Rut Hammarström

Rut
Hammarström, Arbetslivscenirum, Box

STARTDATUM:
SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

5606, 114 86 Stockholm

1983-02-15

1985-12-31

Arbeiarskyddsfonden

ATT SKILJA BARN OCH FÖRÄLDRAR

PROJEKTBESKRIVNING:

Ett av de svåraste slag av ärendelyper som socialarbetare
har att arbeta med och fatta beslut i är omhändertagande av barn och ungdomar
och placering av dessa utanför deras hem. Kunskaperna är f.n.otillfredsställande
om hur dessa ärenden skall förberedas, genomföras och följas upp sä att
barnens, de biologiska föräldrarnas, familjehemmets och socialarbetarnas behov
tillgodoses.

Projektets
syfte är därför att ta fram dessa kunskaper och med utgångspunkt från dessa
utarbeta förbättringar i handläggningen av omhändertagandeärenden. Del är
socialarbetarens roll som fokuseras i projektet.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE; RAPPORTER MM:

Institutionen
för socialt arbete, Umeå universitet Socionom Ingrid Claezon

Socionom
Ingrid Claezon, Institutionen för socialt arbele, Umeå universitet, 901 87 Umeå
1981 1984

Delegationen
för social forskning Rapport 1. Fakta, forskning och föreställningar om foslerbarnsvård

Rapport 2.
Kodschema för karlläggning av handläggningen av barnavårdsärenden

BARN I KRIS

PROJEKTBESKRIVNING:

Huvudsyfte 1 är alt ge ökad kunskap om konsekvenserna av
omhändertagandet av barn enligt barnavårdslag/lagen med särskilda bestämmelser
om vård av unga (LVU). Undersökningen innebär uppföljning av 85 barn i Malmö
som placerats utom hemmet under tiden 1/3 1981-15/5 1982.

Huvudsyfte
2 är att ge vägande bidrag till utveckling av det sociala arbetet inom den
"tunga" barnomsorgen.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen
för socialt arbete, Umeå universitet Professor Bengt Börjesson

Professor
Bengt Börjesson, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, 901 87
Umeå 1980 1985

Delegationen
för social forskning Ett antal rapporter i Skås rapportserie. Barn i kris. En
bok om barn och separation. AWE/Gebers 1981.

9 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr 11

BARNS OMVARLDSUPPFATTNING

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet
med projektet har varit att försöka nå ökad kunskap om hur värderingar och meningssirukturer
återskapas från generation till geneiation. För att belysa detta syfte har
följande problemställningar preciserats: Den första frågan är hur barns
föreställningsvärld ser ut med avseende pä förhållanden som sammanhänger med arbelel
och dess funktion i samhället. Den andra frågan rör relationen barns
föreställningsvärld och familjens sociala position i samhället. Till sist
aktualiseras frågan om vilka pedagogiska konsekvenser eventuella olikheter i
föreställningsvärld får för barnets möte med den omvärld som förskolan och
skolan representerar.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Pedagogiska
institutionen. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm Psykolog Gunilla
Dahlberg Psykolog Gunilla Dahlberg, pedagogiska institutionen. Högskolan för
lärarutbildning, Box 34102, 100 26 Stockholm 1976 1983

Vissa
bidrag från skolöverstyrelsen och humanis-tisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet
Dahlberg, G., Mattsson, K. (1980). Att lära sig uppfatta omvärlden - om barns
och ungdomars föreställningar om arbele och arbetsdelning - presenterat vid
symposiet; Forskning kring innehållei i skolans ämnen och läroplanen, Särö
1980.

Skr.
1983/84:11 119

BARNS SOCIALA UTVECKLING I FAMILJER DÄR FADERN ÄR FÖRÄLDRALEDIG
RESP. FÖRVÄRVSARBETAR

PROJEKTBESKRIVNING:

När man jämför den tidiga mamma-barn och
pappa-barnrelationen är det svårt att veta vad evenluella skillnader orsakas
av. Vi vet sålunda inte om pappans uppförande beror på att han är man eller på
det faktum alt han under de första månaderna p.g.a. förvärvsarbete får
begränsad kontakt med sitt barn.

Vi avsåg att studera detta genom all jämföra föräldra-barnrelationen
i familjer där pappan förvärvsarbetar och mamman är hemma under de första 9
månaderna och tar hand om barnet med familjer där mannen är pappaledig och tar
huvudansvaret för barnet medan mamman förvärvsarbetar.

Vi ställde följande frågor; 1 uppför sig föräldrarna lika
gentemot sina barn i de båda grupperna; 2 skulle barnens bindning till
föräldrarna vara olika i grupperna; 3 skulle barnen föredra att vara
tillsammans med den av föräldrarna som var hemma och log hand om barnet.

INSTITUTION: Institutionen för psykologi, Göteborgs universitet

PROJEKTLEDARE: Fil.dr. Philip Hwang m.fl.

KONTAKTPERSON: Fil.dr. Philip Hwang, institufionen för
psykologi, Göteborgs universitet. Box 14158, 400 20 Göteborg

STARTDATUM: 1979-01-01

SLUTDATUM: 1984-05-31

ANSLAGSGIVARE: —

RAPPORTER MM: Frödi, A.M., Lamb, M.E., Hwang, C.P. &
Frödi, M.: Father - mother - infant inleraction in Iraditional and nontraditional
Swedish families: a longiiudinal sludy. Allernalive Lifestyles, 1982.

Skr. 1983/84:11 120

ENSAMFÖRÄLDER 1980

PROJEKTBESKRIVNING:

Jämföra levnadsförhållanden för ensamboende resp.
sammanboende vårdnadshavare och deras barn. Studera hur separerade/frånskilda
föräldrar har löst frågor om umgänge, underhåll och vårdnad och hur detta kan
antas påverka de gemensamma barnen.

INSTITUTION: Institutionen för socialt arbele, Umeå universitet

PROJEKTLEDARE; Prefekt Leif Holmström

KONTAKTPERSON; Prefekt
Leif Holmström, institutionen för socialt

arbete, Umeå universitet, 901 87 Umeå

STARTDATUM: 1980-01-01

SLUTDATUM: 1981-10-31

ANSLAGSGIVARE: Socialdepartementet

RAPPORTER MM: Ensamförälder 1980. Ds S 1981:18, Liber förtag.

FAMILJESTÖD OCH UTVECKLING - EN LONGITUDINELL, EKOLOGISK
STUDIE AV FAMILJER MED BARN I FÖRSKOLE-OCH LÅGSTADIEÅREN (FAST-PROJEKTET)

PROJEKTBESKRIVNING:

Forskningsprojektets
huvudsyfte är att i ett internationellt perspektiv undersöka olika familjestödssystems
möjligheter att öka föräldrars förutsättningar att utvecklas i sina olika
roller sedda mol bakgrund av hindrande faktorer i samhället, och möjligheter
att skapa förutsättningar för ulveckling av barns förmåga alt fungera i olika
sociala situationer.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM;

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER;

Pedagogiska instiiutionen, Högskolan för lärarutbildning,
Stockholm

Institutionen
för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet

Professor
Bengt-Erik Andersson, fil.dr. Lars Gunnarsson

Professor Bengt-Erik Andersson, Högskolan för
lärarutbildning. Box 34103, 100 26 Stockholm, fil.dr. Lars Gunnarsson,
institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26
Mölndal 1977 1985

Skolöverstyrelsen, Riksbankens jubileumsfond, delegationen
för social forskning Andersson, B-E. (1977): Familjeslöd och utveckling.
Forskningspromemoria. Rapport nr 5 från pedagogiska institufionen.
Lärarhögskolan i Stockholm. Gunnarsson, L. (1978): Det informella sociala
nätverket som familjestödjande funktion. Teoretiska utgångspunkter och metodbeskrivning,
rapport nr 80 från instiiutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet.

Skr.
1983/84:11 122

PSYKOBIOLOGISKA STRESSREAKTIONER HOS FÖRSKOLEBARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Mot bakgrund av våra preliminära resultat är avsikten att
i ett longitudinellt projekl studera samspelet mellan beteendemönster och psykofysiolo-gisk
aktivering hos pojkar och flickor i åldersgruppen 3-6 år. Undersökningarna
syftar lill att klarlägga i vilken utsträckning som olika situationskrav och
beteenden bidrar till könsrelaterade skillnader i psykobiologiska stressreaktioner.
Skillnader mellan könen i sociala och fysiska belastningsfaktorer under
barndomen kan vara en vikiig bidragande faktor till de könsdifferenser i
stress- och anpassningsmönster som vi finner hos vuxna och kan anlas vara av
betydelse för skillnader i psyki.sk och fysisk hälsa mellan könen.

INSTITUTION: Enheten för psykologi, instiiutionen för psykiatri

och psykologi, Karolinska institulel

PROJEKTLEDARE: Docenl Ulf Lundberg

KONTAKTPERSON: Docent Ulf Lundberg, psykologiska
institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm

STARTDATUM: 1982-07-01

SLUTDATUM: 1985-07-01

ANSLAGSGIVARE; Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet

RAPPORTER MM: —

UTVECKLINGEN AV SOCIAL FÖRSTÅELSE HOS BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektets syfte är att utföra en serie undersökningar
rörande utvecklingen av social förståelse hos barn i åldern 4 till 11 år.
Frågeställningen gäller hur barn strukturerar, från kunskapsmässig synvinkel,
den sociala situationen dvs. på vilket sätt de uppfattar sociala handlingar,
emotioner och avsikter hos andra personer och hur de relaterar dessa lill
psykologiska och/eller siiualionella krafter med hänsyn lill vad orsakar vad.

INSTITUTION; Psykologiska inslitutionen. Lunds universitet

PROJEKTLEDARE: Fil.kand. Gärdar Viborg

KONTAKTPERSON: Fil.kand. Gärdar Viborg, psykologiska institufionen,
Lunds universitet, Paradisg. 5, 223 50 Lund

STARTDATUM: 1980-08-01

SLUTDATUM 1985-06-30

ANSLAGSGIVARE; Bidrag för ograderade forskare, Icelandic
Science Foundation

RAPPORTER MM: Viborg, G.G.: The child as an Observer of
Social Situation, Psychological Research Bulletin, Lunds universitet, 1982, 22,
9.

HEMMET - FÖRSKOLAN OCH FÖRÄLDRAKONTAKTEN

PROJEKTBESKRIVNING:

-
att beskriva
tamburkontakten mellan föräldrar och personal i förskolan

-
att undersöka karakteristika
hos barnens uppväxtvillkor samt hos olika förskolor och avdelningar

-att relatera olika karakteristika till själva tamburkonlakten,
dvs. den vardagliga inleraktionen hem - förskola

- ell
erhålla ett dataunderlag för vidare analyser om förskolan

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Pedagogiska
institutionen, Uppsala universitet

Docent
Sverker Lindblad m.fl.

Mona
Andersson, pedagogiska institutionen,

Uppsala
universitet. Box 2109, 750 02 Uppsala

1979

1983

Andersson, M., m.fl. författare (1981/82): Hemmet -
förskolan och tamburkontakten. Rapport nr 1 från Styrelsen för Uppsala
högskoleregion, m.fl. rapporter.

DET UTVIDGADE FRITIDSHEMMET

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektets
syfte var all analysera problem i samband med nya former för frifidshem. En uppföljning
gjordes av försök med skolintegrerad fritidsverksamhet för barn i åldern 7-12
år. Särskilt studerades verksamhetens effekter på den kommunala organisationen,
föreningslivets och de långsiktiga konsekvenserna ur barnens synpunkt.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON;

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Insfitufionen för sociologi, Göteborgs universitet.

Fil.kand.
Roland Svensson Fil.kand. Roland Svensson, institutionen för sociologi, Karl
Johansgatan 27 A-B, 414 59 Göteborg 1976 1981

Socialstyrelsen (allmänna arvsfonden) Roland Svensson:
Offentlig socialisation, Del nya fritidshemmel i teori och praktik (akad. avh.)
Liber Läromedel 1981, m.fl. rapporter.

FRITIDSHEMMETS ORGANISATION OCH VERKSAMHET (FOV)

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektets syfte var att beskriva och analysera
organisatoriska modeller, verksamhetens uppläggning och innehåll, personella insalser
m.m. samt att relatera detla till målsättningar på olika nivåer och till reella
eller förväntade effekter för barn, personal, föräldrar.

Under
andra halvan av 70-talel fördes på olika nivåer i samhället en diskussion om
olika typer av fritidshem samt gjordes försök med nya modeller för fritidshem.
Detta föranledde att projektarbetet efterhand koncentrerades på att studera
olika typer av fritidshem. Huvudfrågeslällningarna gällde: Barngruppens
sammansättning, personalgruppens sammansättning, personalens arbetstrivsel,
inställning lill sin ulbildning, uppfattning om samarbete och om skolans
samlade skoldag, fritidshemmets pedagogiska och sociala funktioner m.m.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM;

Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet Psykolog Björn Flising

Psykolog
Björn Flising, psykolog Inge Johansson, inslitutionen för praktisk pedagogik,
Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal 1977-07-01 1980-12-31

Socialstyrelsen
(allmänna arvsfonden) FOV nr 1-8, bl.a. Flising, B.: Barnomsorg för 7-12-åringar.
Institutionen och barngruppen. Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet, rappori nr 100, 1981. Johansson, I.; Barnomsorg för 7-12-åringar.
Personalen på institutionerna. Institufionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet, rapport nr 101, 1981.

Skr.
1983/84:11 125

FRITIDSHEMMETS ROLL I BARNETS LIVSSITUATION (FRIB)

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet syftar till att ge ökad kunskap om 7-12-åringars
livssituation och speciellt vad fritidshemmet betyder för de barn som har plats
där.

Projektels cenlrala frågeställningar är:

Vilka barn går på fritidshem, hur ser deras livssituation
ut?

Vad betyder fritidshemmet ur tillsyns-, omsorgs- och
pedagogiskt perspektiv för de barn som är där?

Hur ser livssituationen ut för olika grupper av barn, som
inte går på fritidshem?

Vad händer i 10-12-årsåldern, då det "vanliga"
fritidshemmet oftast inte längre erbjuder lillsyn, omsorg, stöd och stimulans?

INSTITUTION: Insfitutionen för praktisk pedagogik,

Göteborgs universitet

PROJEKTLEDARE: Psykolog Björn Flising, psykolog Inge
Johansson

KONTAKTPERSON; Psykolog Björn Flising, psykolog Inge
Johansson, inslitutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box
1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM; 1982-01-01

SLUTDATUM; 1984-06-30

ANSLAGSGIVARE: Delegafionen för social forskning

RAPPORTER MM: —

Skr.
1983/84:11 126

UTVIDGAT FRITIDSHEM VID VÄTTNEDALSSKOLAN I GÖTEBORG
(UTVÄG)

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med projektet är alt studera en öppen
fritidshemsverksamhet, som är belägen i nära anslutning lill skola.
Frågeställningar för arbetet är:

-
Vilka
möjligheter finns i organisationsformen "öppet fritidshem" vad gäller
samverkan med skolan och övrig närmiljö?

-
Hur används del
öppna fritidshemmets resurser?

-
Hur påverkas
verksamheten i den inskrivna barngruppen av den öppna verksamheten och vice versa?

INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE: Psykolog Inge Johansson, psykolog
Björn Flising

KONTAKTPERSON: Psykolog Inge Johansson, psykolog Björn Flising,
institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26
Mölndal

STARTDATUM: 1981-01-01

SLUTDATUM; 1983-12-31

ANSLAGSGIVARE: Göteborgs kommun

RAPPORTER MM: —

Skr.
1983/84:11 127

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED NYA ARBETSFORMER VID
FRITIDSHEMMET FANTASIA

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektets syfte var att studera genomförande och effekier
av försök med nya arbetsformer vid ett fritidshem (Fantasia) på Hisingen i
Göteborg.

Försöksverksamheten syftade lill att utveckla former för
och innehåll i verksamheten vid ett stort fritidshem med tre samverkande
avdelningar. I stället för vanliga avdelningar delades inslitutionen in i
aktivitetsstationer, "verkstäder" för textil, trä och keramik, drama.
Dessutom betonades föräldrasamverkan och fritidshemmets roll som resurs i
närmiljön. Ytterligare ett syfle var alt fördela föreståndaransvaret på hela
personalgruppen samt att personalen skulle turas om på olika arbetsuppgifter.

INSTITUTION: Inslitutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE: Metodiklärare Margit Anevret, psykolog
Björn Flising

KONTAKTPERSON: Melodiklärare Margit Anevret,
Lärarhögskolan, Box 1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM: 1979-05-01

SLUTDATUM: 1982-06-30

ANSLAGSGIVARE; Göteborgs kommun

RAPPORTER MM: Anevret, M.: Frifidshemmet Fantasia, utvärde-

ring av ett försök med nya arbetsformer. Institutionen
för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, uppsats nr 73, 1982.

Skr. 1983/84:11 128

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED UTVIDGAT FRITIDSHEM I KUNGSBACKA

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektets syfle var alt studera genomförande och effekter
av försök med utvidgat fritidshem i Hammerö-området i Kungsbacka.

I modellen för utvidgat fritidshem ingår hemvist för
inskrivna barn saml aktiviteter för både inskrivna och icke inskrivna barn.
Detta kräver samverkan med skola, fritidsförvaltning, kulturnämnd och
föreningsliv.

Frågeställningarna koncentrerades på hur hemvistet skiljde
sig från "vanligt" fritidshem, hur samverkan utformades samt barnens
deltagande i aktiviteter och vad de tyckte om dem.

INSTITUTION; Institufionen för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE; Psykolog Björn Flising, psykolog Inge
Johansson

KONTAKTPERSON: Psykolog Björn Fhsing, psykolog Inge
Johansson, institutionen för prakfisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box
1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM: 1977-08-01

SLUTDATUM; 1978-06-30

ANSLAGSGIVARE; Kungsbacka kommun

RAPPORTER MM: Flising, B., Johansson, I: Hammeröförsöket.
Utvärdering av ett försök med utvidgat fritidshem i Kungsbacka. Institutionen
för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, rapport nr 83, 1978.

Skr. 1983/84:11 129

UTVÄRDERING
AV FÖRSÖK MED UTVIDGAT FRITIDSHEM VID BÄCKAGÅRDSSKOLAN I HALMSTAD

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektets
syfte var att beskriva genomförandel och effekterna av försöksverksamhet med
utvidgat fritidshem vid Bäckagårdsskolan i Halmstad samt att diskutera de
eventuella problem som uppstod inom och i samband med försöket.

Utvidgat fritidshem innbär
all fritidshemmet utöver omsorgen om de inskrivna barnen också skall erbjuda
aktiviteter för ett slörre anlal barn (t .ex. barnen i en låg- och
mellanstadieskola). För att kunna göra detta krävs tillgång till lokaler, extra
personalresurser, samarbete med skola, fritidsförvaltning, kulturnämnd.

INSTITUTION: Institufionen
för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE:
Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson

KONTAKTPERSON;
Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson, inslitutionen för praktisk
pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM; 1976-01-01

SLUTDATUM: 1977-06-30

ANSLAGSGIVARE;
Halmstads kommun

RAPPORTER
MM: Flising,B., Johansson, I.: Utvärdering av försöksverksamheten med utvidgat
fritidshem i Halm-siad, socialstyrelsen, 1978.

Skr.
1983/84:11 130

Innehåll

Regeringens skrivelse ................................................... ........ 1

Skrivelsens
huvudsakliga innehåll ............................... ........ 1

Utdragurprotokoll vid regeringssammanträde 1983-09-22 2

1
Inledning................................................................... ........ 2

2
Föredragandens
överväganden ............................. ........ 3

2.1
Forsknings- och
försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet 5

2.2
Möten med
huvudmännen ............................... 7

2.3
Några
slutsatser ............................................ 8

2.4
Socialstyrelsens
förslag lill plan för forsknings- och försöksverksamhet inom
barnomsorgsområdet 9

2.5
Information
till huvudmännen ........................ ..... 12

3
Hemställan .............................................................. ..... 14

4
Beslut ..................................................................... ..... 14

Bilaga A ........................................................................... 15