Prop. 1983/84:113

Prop.
1983/84:113

Regeringens proposition 1983/84:113

om ändring i
civilförsvarslagen (1960: 74);

beslutad
den 2 februari 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta del förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

ANDERS
THUNBORG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all civilförsvarslagens regler om besiktning och
underhåll av skyddsrum kompletteras med bestämmelser som gör kommunerna
skyldiga all mol ersättning genom återkommande besiktningar kontrollera
skyddsrummen och se till all fel och brister åtgärdas. 1 propositionen
föreslås också en bestämmelse som gör en ägare av en anläggning eller byggnad
skyldig att mol ersättning vidta de åtgärder som behövs för att ge skyddsrummet
en tillfredsställande skyddsförmåga.

De
nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1984.

1
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 113

Prop.
1983/84:113 2

Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:
74)'

dels att nuvarande 53 § 2 mom. skall betecknas 53 § 3
mom.,

dels att 40§ 1 mom., 42 §, nya 53 § 3 mom., 65 och 83 §§
skall ha nedan

angivna lyddse, dels att i lagen skall införas ett nytt
moment, 53§ 2 mom., och en ny

paragraf, 55a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 § 1 m o m . Utöver de uppgifter som ankomma på kommun
enligt 4 och 7 kap. åligger det kommun att

a)
genom sina
myndigheter lämna länsstyrelsen och civilförsvarschefen biträde i sådana frågor
rörande civilförsvaret som hava samband med de särskilda myndigheternas
verksamhetsområden, varvid kommun bland annat har att på därom gjord
framställning lillhandahålla tillgängliga, för civilförsvaret erforderliga
byggnadsritningar, kartor och dylikt;

b)
i enlighet med
gällande organisationsplan inrätta och utrusta ledningscentraler och andra
skyddade uppehållsplatser för det allmänna civilförsvaret saml vidtaga andra
byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som äro avsedda uteslutande för
brandförsvarets försörjning med vallen så ock under civilförsvarsberedskap, i
den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas allmänna anvisningar
länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplalser
saml vidtaga andra byggnadslekniska åtgärder avseende del lokala
civilförsvaret, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;

c)
inrätta och
utrusta skyddsrum som på grund av beslut enligt 27 § skall anordnas i befintlig
anläggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller på mark, som är
avsedd för gala, torg, park eller annan allmän plats, ävensom vidtaga
förberedelser som avses i 22 § andra stycket och, enligt vad regeringen eller
myndighet som regeringen utser därom förordnar, under civilförsvarsberedskap
iordningställa utrymmen som där avses till skyddsrum;

d) vårda och underhålla de under b) och c) omförmälda
anordningarna;

e) i den omfattning som tillgängliga medel medger genom
återkommande besiktningar kontrollera att skyddsrummen i kommunen har en
tillfredsställande skyddsförmåga och se till att fel och brister åtgärdas;

O tillhandahålla lämpliga lokaler för civilförsvarets adminislration
samt, i den mån skyldighet härulinnan icke åvilar ägare eller innehavare av
anläggning eller byggnad, för förvaring av materiel och utrustning för
civilförsvaret ävensom för utbildningsverksamheten inom civilförsvaret;

' Lagen omtryckt 1975: 712.

■ Förutvarande punkten e) upphävd genom 1969; 63.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

g) svara för avlöning och annan ersättning till personal,
vars tjänstgöring i civilförsvaret enligt 20 § skall anses fullgjord i kommunal
anställning;

h) under civilförsvarsberedskap saml vid utbildning och
övning, i den omfattning organisationsplanen angiver, till allmänna
civilförsvarets förfogande ställa kommunen tillhörig materiel och annan
egendom; saml

i) å trafikled eller annan allmän plats, där kommunen
ansvarar för gatu-eller vägbdysning, vidtaga erforderiiga anordningar för den
vägledande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas där under
mörkläggning.

42 § '

För
kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40§ I mom. b)
eller c) eller 54 första stycket eller för vård och underhåll av de i 40 § I
mom. c) nämnda anordningarna, äger kommunen erhålla ersättning av statsmedel,
i den mån kostnaden kan anses skälig. Vid ersättningens bestämmande skall
hänsyn i skälig utsträckning tagas till det värde som åtgärden kan ha för
anläggningens eller byggnadens användning i fred.

För
kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40 § I mom. b), c)
eller e) eller 54 § första stycket eller för vård och underhåll av de i 40§ I
mom. c) nämnda anordningarna, äger kommunen erhålla ersättning av statsmedel,
i den mån kostnaden kan anses skälig. Vid ersättningens bestämmande skall
hänsyn i skälig utsträckning tagas till det värde som åtgärden kan ha för
anläggningens eller byggnadens användning i fred.

Innan
medel finns tillgängliga för beräknad ersättning får skyldighet för kommun alt
vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) ej göras gällande mot kommunen.

Ersättningen
bestäms av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Ersättningen
bestäms och betalas ut av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Kommunen har rätt att erhålla förskott på ersättningen i
enlighet med de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

53 §

2 mom. Agaren av en anläggning eller byggnad, i vilken
skyddsrum har anordnats, är skyldig att efler anmodan vidta de åtgärder som behövs
för att ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga. För detta har han
rätt att få ersättning av statsmedel enligt de grunder som anges i 55a §.

2 mom. Skall ort eller plats ej Jmom. Skall ort eller
plats ej längre utgöra skyddsrumsort, må längre utgöra skyddsrumson, får
regeringen eller myndighet, som re- regeringen eller myndighet, som re-

'Sen.nste lydelse 1983:3.34.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

geringen
bestämmer, förordna, att där befintliga skyddsrum likväl skola utrustas,
vårdas och underhållas.

geringen
bestämmer, förordna, alt där befintliga skyddsrum likväl skall utrustas,
vårdas, underhållas och omfattas av åtgärder enligt 2 mom.

55a §

För skäliga kostnader enligt 53 § 2 mom. utgår ersättning
av statsmedel. Ersättning utgår dock inte för åtgärder som har föranletts av
att ägaren eftersatt vården och underhållet av skyddsrummet, gjort otillåtna
ingrepp i det eller på annat sätt varit försumlig.

Ersättningen bestäms av länsstyrelsen och betalas ut
sedan kommunen godkänt åtgärderna.

65 §"
Civilförsvarsmyndigheten får besikta en anläggning eller byggnad för aU ta reda
på vilka åtgärder som har vidtagits eller bör vidtas där Iill skydd mol skada
av fientlig verksamhet eller för alt se om anläggningen eller byggnaden
lämpligen kan användas för civilförsvaret.

För
utrönande om och i vad mån skyddsrum bör anordnas eller förberedas inom
anläggning eller byggnad äger kommunen besiktiga anläggningen eller byggnaden.

Kommunen
får besikta en anläggning eller byggnad för atl ta reda på om skyddsrum bör
anordnas eller förberedas inom anläggningen eller byggnaden eller för att
kunna kontrollera skyddsrummen enligt 40 § I mom. e).

83 §' Över
beslut av civilförsvarschef eller polismyndighet i ärende, som avses i denna
lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annal följer av 69§. Talan mot
kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ föres hos länsstyrelsen genom
besvär.

Mol
länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54 §, om ersättning
enligt 53 eller 56 § eller om föreläggande av vite vid un-deriålenhet att
fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I
samma ordning föres lalan mol beslut, som

Mot
länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54§, om ersättning
enligt 53, 55a eller 56 § eller om föreläggande av vite vid underiålenhet atl fullgöra
skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. 1 samma
ordning föres talan mot be-

Med nuvarande lydelse avses 65 § enligt
författningsförslag nr 2 i prop.

198.3/84: 114.

'Senaste lydelse 1983: 334.

slut
enligt 31 §.

I
övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen
genom besvär, om ej annal följer av 69 §. Detsamma gäller i fråga om talan
mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan
må icke föras mot beslut, som meddelats enligt 19, 33a, 34, 35, 37 eller 58 §.

Under högsta
civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro därtill må
myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att beslutet
omedelbart skall lända till efterrättelse.

Prop.
1983/84:113

Nuvarande
lydelse

länsstyrelse
enligt denna lag eller med slöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall
meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår
inrättande, utrustning, vård eller underhåll av skyddsrum, dock ej beslut enligt
31 §.

Föreslagen
lydelse

siul,
som länsstyrelse enligt denna lag eller med slöd därav utfärdade bestämmelser i
särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller
godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av eller
andra åtgärder i fråga om skyddsrum, dock ej be-

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1984.

ti
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 113

Prop. 1983/84:113 6

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-11-03

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Rainer, Bodslröm, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Thunborg

Lagrådsremiss
om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

1
Inledning

Med
stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet,
statsrådet Holmqvist, lyra sakkunniga (Fö 1975: 03) med uppdrag all lämna
förslag till bestämmelser lör övergång till ett ändrat syslem för
skyddsrumsbyggande och finansiering av detta. De sakkunniga antog benämningen
1975 års skyddsrumsutredning. Del nya skyddsrumssystemet infördes i sin helhet
den Ijuli 1979. 1 lillläggsdirekliv (Dir. 1980: I) i
januari 1980 uppdrog regeringen ål utredningen att bl. a. överväga vilka
åtgärder som i fredslid bör vidtas för att avhjälpa felaktigheter i befintliga
skyddsrum och kommunernas medverkan i delta arbete.

Utredningen
har redovisat denna del av sitt uppdrag i promemorian (Ds Fö 1981: 6)
Besiktning, underhåll och förbättringar av skyddsrum.

Regeringen
överlämnade promemorian till 1978 års försvarskommitté alt beaktas i kommitténs
arbete. 1 silt slutbetänkande (Ds Fö 1981: 14) Totalförsvaret 1982/87 föreslog
kommittén bl. a. att de bemyndiganden för skyddsrum som ges varje år bör ge ulrymme
för att kontrollera det äldre skyddsrumsbeståndet och vidla de åtgärder som
behövs för att hålla del i stånd.

Skyddsrumsutredningens
förslag och försvarskommitténs slutbetänkande lades till grund för förslag till
1981/82 års riksmöte. I propositionen (prop 1981/82: 102 bil. 2 s. 249-256)
anförde föredraganden, statsrådet Gustafsson, bl.a. följande: "1975 års
skyddsrumsutredning har vidare föreslagit atl alla skyddsrum skall kontrolleras
regelbundet för att säkerställa alt de har avsedd skyddsförmåga och atl de
snabbt kan ställas i ordning från fredsanvändning till användning i krig.
Felaktigheter som upptäcks vid sådana kontroller bör rättas till. Utredningen
föreslår atl vissa brister och felaktigheter, som inte kan hänföras till
försumlighet hos

Prop. 1983/84:113 7

ägaren,
skall få avhjälpas med viss ersäUning av statsmedel. Jag ansluter mig i denna
del till utredningens förslag. Däremoi bör inle, som utredningen också
föreslår, en särskild besiktningsorganisalion om 25 besiktningsmän anställda
hos dvilförsvarsslyrdsen men placerade på 20 länsstyrelser tillskapas för
ändamålet. 1 stället bör det vara möjligt atl anlita de byggnadsinspektörer
som finns i kommunerna och som i dag har hand om slutbesiktning av nybyggda
skyddsrum, för all även ta hand om kontrollen av det äldre
skyddsrumsbeståndet". Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens
förslag.

För
att kunna genomföra riksdagens beslut behöver vissa ändringar göras i
civilförsvarslagen. I försvarsdepartementet har upprättats en promemoria
(1983-06-29, PM nr 12/83) i ämnet med förslag till lagändringar. Till
protokollet i detta ärende bör nämnda promemoria fogas som bilaga 1.

Promemorian
har remissbehandlats. En inom försvarsdepartementet upprättad sammanställning
över remissyttrandena bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 2.

2
Allmän motivering

2.1
Utgångspunkt

Det
har länge stått klart att investeringarna i skyddsrum måsle kompletteras med
åtgärder för kontroll av att skyddsrummen behåller det avsedda skyddsvärdet.
Frågan om underhållsbesiktning av skyddsrum har utan påtagligt resultat
behandlats i en rad olika sammanhang. I 1982 års försvarsbeslut läggs
emellertid fast dels att det befintliga skyddsrumsbestån-del forfiöpande skall besiklas,
dels alt de byggnadsinspektörer som finns i kommunerna bör kunna anlitas för
att ta hand om denna besiktning, dels att vissa brister och felaktigheter i
skyddsrummen som inle beror på försummelse av ägaren skall få avhjälpas mol
viss ersättning av statsmedel.

F.n.
finns inga lagbestämmelser vare sig om kommunernas skyldighet all besikta
skyddsrum eller om fastighetsägarnas ansvar för att rätta till brister och fdakfigheier
som inle beror på fastighetsägarnas egen försumlighet.

I
försvarsdepartementets promemoria har föreslagits all civilförsvarslagen
(1960:74) kompletteras med bestämmelser i dessa hänseenden.

Förslaget
har mottagits positivt av remissinstanserna och även jag anser alt den
föreslagna regleringen är lämplig.

Mina
kommentarer fill de enskilda lagbestämmelserna återfmns i specialmotiveringen
(avsnitt 4).

Prop. 1983/84:113 2.2 Besiktning

Mitt
förslag: Kommunerna skall mol ersättning av statsmedel i den omfattning som
tillgängliga medel medger genom återkommande besiktningar kontrollera alt
skyddsrummen i kommimerni har en lillfieds-slällande skyddsförmåga och se till
att fel och brister åtgärdas.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag (se promemorian bil. 1 s. 19 och
20).

Remissinstanserna:
Flertalet tillstyrker promemorielörslaget (se bil. 2 avsnitt 2).

Skäl
för mitt förslag: De personer som använder ett skyddsrum i fredstid är ofta
helt andra än de som kommer att använda dem under krig. Felaktigheter av belydelse
för skyddsförmågan upptäcks alltså inte ulan vidare. Del är dessutom endast ett
fåtal personer som äger tillräckliga specialkunskaper för atl avgöra om en
anordning i elt skyddsrum är riktig eller felaktig. Om inle särskilda åtgärder
vidtas upptäcks alltså brister sannolikt först i en beredskapssilualion, då del
i allmänhet är för sent atl rätta till felen. Man kan inte heller utan vidare förutsälia
alt fastighetsägare avhjälper kostnadskrävande fel ulan anmaning. Del är också
sannolikt all vissa fel blir besvärligare all rätta fill, om inle åtgärder
vidtas i tid. Mot den bakgrunden är del nödvändigt alt det skapas möjligheter
för någon myndighet att upptäcka bristerna. Det sker enklast genom alt införa
regler som ger denna myndighet räll all genom besiktningar kontrollera
befintliga skyddsrum.

Del synes vara lämpligt
alt kommunerna åläggs en skyldighet atl genom återkommande besiktningar
kontrollera att skyddsrummen i kommunerna har en tillfredsställande
skyddsförmåga och om så inle är fallet se till alt de fel och brister som finns
i skyddsrummen åtgärdas. 1 del följande avsnittet kommer jag all föreslå en
skyldighet för fastighetsägaren att efter anmodan vidla dessa åtgärder.
Kommunerna bör få ersättning för sina kostnader för besiklningsverksamheten.
Vad nu sagts kräver ändringar i civilförsvarslagen.

Närmare
föreskrifter om hur besiklningsverksamheten skall gå till och hur ersättningen
skall beräknas får meddelas i verkställighetsföreskrifter till lagen.

I
fråga om omfattningen av den föreslagna besiklningsverksamheten och de åtgärder
som den kan medföra vill jag anföra följande. Det bör enligt min mening inte
förflyta alltför lång lid mellan besiktningarna. Ett lämpligt mål bör vara alt
cirka en tiondel av skyddsrumsbesiåndel besiklas varje år. I likhet med
skyddsrumsbyggandet bör emellerfid omfattningen av denna

Prop,
1983/84:113 9

verksamhet ytterst styras av tillgången på medel som
prövas i del åriiga budgetarbetet. 1 det sammanhanget får också göras en
avvägning mellan nybyggnadsålgärder och nämnda verksamhet.

Om kommunen
vid besiktningen upptäcker fd och brister i skyddsrummen bör kommunen inom
ramen för tillgängliga medel anmoda fastighetsägaren atl rätta till dessa. Om
fastighetsägaren underlåter atl vidta de anmodade åtgärderna bör kommunen
anmäla detta till länsstyrelsen som med slöd av 78 § civilförsvarslagen har
möjlighet atl förelägga vite för atl tvinga fram all fastighetsägaren fullgör
sina skyldigheter. Det har övervägts all låta kommunen få mcijligheten all
förelägga vite. Enligt min mening bör den frågan prövas i del
lagstiftningsarbete som förbereds i fråga om kommunernas övertagande av
ledningsansvaret för civilförsvaret på lokal nivå under beredskap och krig.

2.3 Åtgärder för skyddsrummens skyddsförmåga

Mitt förslag: Fastighetsägare åläggs att mot ersättning av
statsmedel vidta de åtgärder som behövs för all ge skyddsrummet en
tillfredsställande skyddsförmåga.

Promemorieför.slaget: Överensstämmer i huvudsak med milt
förslag utom i vad avser ersättningsfrågan. Enligt promemorieförslaget bör ersättning
endasl utges för kostnader som överstiger en tiondel av basbeloppet enligt
lagen (1962: 381) om allmän försäkring (se promemorian bil. I s. 20. 21 och

23).

Remissinstanserna: Flertalet godtar promemorieförslaget.
Flera gillar dock inle lösningen av ersättningsfrågan utan anser att ersäUning
skall utgå för hela kostnaden (se bil. 2 avsnitt 3).

Skäl för mitt förslag: Elt skyddsrum anses felaktigt om
del inle uppfyller de tekniska bestämmelser efter vilka del har byggts.
Felaktigheterna kan ha många orsaker. Felen kan bero på otillfredsställande
vård och underhåll, fd i projektering eller utförande, ingrepp som gjorts
efter färdigställandet eller annan yttre påverkan.

Även till synes små defekter kan ha stor betydelse för
skyddsrummets skyddande egenskaper. I ell skyddsrum som är behäftat med fel är
risken aU skadas eller dödas vid ett anfall naturligtvis större än i ett fdfriU
skyddsrum. I vissa fall ökar risken avsevärt. Skyddsrummet erbjuder då inte
längre det skydd som avsågs när det byggdes.

När del gäller möjligheterna att rätta till fel och
brister erbjuder den nuvarande lagstiftningen två lösningar, som dock båda
förutsätter medgivande av ägarna till de anläggningar och byggnader som rymmer
skyddsrummen.

Prop. 1983/84:113 10

Den
ena innebär att ett avlal träffas mellan dvilförsvarsslyrdsen eller länsstyrelsen
och anläggningens eller byggnadens ägare all denne utför de arbeten som behövs
mot viss ersättning. Ansvaret för den fortsatta vården och underhållet
förändras inle härigenom.

Den
andra lösningen innebär atl kommunen utför erforderliga åtgärder enligt 40 § Imom.c)
civilförsvarslagen. En tillämpning av delta lagrum förutsätter emellertid alt
utrymmet i fråga först döms ut som skyddsrum. I och med att åtgärder vidtas så
att utrymmet åter kan godkännas som skyddsrum övergår ansvaret för vården och
underhållet på kommunen enligt 40 § I mom. d). Detla gäller även om
anläggningens eller byggnadens ägare utför åtgärden i fråga enligt 54 § andra
stycket civilförsvarslagen. Det är därför inte lämpligt att utnyttja denna
möjlighet i fråga om andra byggnader än kommunens egna.

Ingendera
lösningen är tillräckligt effektiv när det gäller atl komma till rätta med de
ganska omfattande brister som finns i del äldre skyddsrums-beståndet. Andra
vägar måsle sökas och den väg som då ligger närmast till hands är att införa en
skyldighet för ägaren av den anläggning eller byggnad i vilken skyddsrummet
finns, all efter anmodan vidta de åtgärder som behövs för alt ge skyddsrummet
en tillfredsställande skyddsförmåga. Några olägenheter med en sådan lösning
finns inte under förutsättning alt ägaren erhåller ersättning av staten för de
åtgärder som han tvingas vidta. Ersättning bör till skillnad från promemorieförslagel
utges för hela kostnaden. I specialmotiveringen till 55a § kommer delta att
närmare kommenteras.

2.4 Ikrafttr ä dande

Jag
förordar all de föreslagna ändringarna i civilförsvarslagen får träda i kraft den
I juli 1984. Någon särskild övergångsbestämmelse behövs inle.

3
Upprättat lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementet upprättats förslag till
lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74).

Förslaget
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga i.'

'
Bilagan har uleslutits här. Förslaget är likalydande med det som är fogat till propositionen
frånsett atl 53 § 2 mom. första meningen i förslaget hade följande lydelse:
Ägaren av en anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har anordnats enligt
I mom. första stycket, är skyldig alt efter anmodan vidta de åtgärder som behövs
för all ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga.

Prop. 1983/84:113 II

4 Specialmotivering

Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:
74)

40 §

I mom. Utöver de uppgifter som ankomma på kommun enligt 4
och 7 kap.

åligger del kommun att

e) / den omfattning som tillgängliga medel medger genom
återkommande besiktningar kontrollera att skyddsrummen i kommunen har en
tillfredsställande skydd.fförmåga och se till att fel och brister åtgärdas:

1 den nya punkten e) har tagits in den bestämmelse som
behövs för att slå fast atl kommunerna är skyldiga att besikta de skyddsrum som
finns i kommunen och se till att fel och brister åtgärdas.

1 lagtexten anges inle hur ofta ett skyddsrum skall
besiktas. Den enda

precisering som görs är att det skall vara återkommande besiktningar och i

den omfattning som tillgängliga medel medger. I den allmänna motivering

en har detla närmare redovisats.

All den enskilde är skyldig att tåla besiktningen följer
av 65 § andra stycket.

42 §

För kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd
enligt 40§ I mom. b), c) eller e) eller 54 § första stycket eller för vård och
underhåll av de i 40§ I mom. c) nämnda anordningarna, äger kommunen erhålla
ersättning av statsmedel, i den mån kostnaden kan anses skälig. Vid ersättningens
bestämmande skall hänsyn i skälig utsträckning tagas till del värde som
åtgärden kan ha för anl.iggningens eller byggnadens användning i fred.

Innan medel finns tillgängliga för beräknad ersättning får
skyldighet för kommun all vidtaga åtgärd enligt 40§ I mom. b) eller c) ej göras
gällande mol kommunen.

Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller
myndighet som regeringen utser.

Kommunen har räll atl erhålla förskott i enlighet med de
närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

Tillägget av punkten e) i första stycket innebär all
kommunen får rält till ersättning av statsmedel för de kostnader som kommunen
har för besiktningen av skyddsrum. Vilken myndighet som skall besluta om och
betala ut ersättningen får bestämmas av regeringen med stöd av tredje stycket.

53 §

2 mom. Agaren av en anläggning eller byggnad, i vilken
skyddsrum har

anordnats enligt I mom. första stycket, är skyldig atl efter anmodan vidta

de åtgärder som behövs för atl ge skyddsrummet en tillfredssiällande

skyddsförmåga. För detta har han rätt att få ersättning av statsmedel

enligt de grunder som anges i 55a §.

Prop. 1983/84:113 12

3
mom. Skall ort eller plats ej längre utgöra skyddsrumsorl.y<:!r regeringen
eller myndighet, .som regeringen bestämmer, förordna atl där befintliga skyddsrum
likväl skall utrustas, vårdas, underhållas och omfattas av åtgärder enligt 2
mom.

lett
nytt 2mom. i paragrafen har tagits in en bestämmelse som ålägger ägaren av en
anläggning eller byggnad som innehåller elt skyddsrum atl efler anmodan vidta
de förbättringsåtgärder som behövs för atl ge skyddsrummet en
tillfredsställande skyddsförmåga.

F. n.
gäller enligt 53 § att den som äger en anläggning eller en byggnad i vilken ett
skyddsrum har anordnats skall vårda och underhålla skyddsrummet och dess
utrustning. Ingrepp som förändrar skyddsrummets skyddsförmåga får inte göras.
Enligt gällande tekniska bestämmelser för skyddsrum (TB78) får man t. ex. inle

-
la upp hål i skyddsrummets
begränsningsväggar

-
göra ingrepp i bärande
konstruktion, infästningsanordningar för skydds-rumsulrustning eller ventiler

-
hantera eller förvara radioaktiv,
giftig, brandfarlig eller explosiv vara eller sådan vara som ger bestående lukt
eller ohälsosamt stoft. Fredsanvändningen får inle heller hindra att
skyddsrummet kan ställas i

ordning
inom 48 limmar.

Fel
som beror på sådana ingrepp skall rättas till av anläggningens eller byggnadens
ägare på dennes bekostnad. Ägaren är också skyldig alt ta bort eller förändra
olämplig fredsanvändning pä egen bekostnad.

Det
finns emellertid brister i skyddsrummens skyddsförmåga som inte beror på atl
vården och underhållet har eftersatts. Enligt 30 § civilförsvarslagen skall
ett skyddsrum utföras och utrustas så all det erbjuder skydd mot verkningarna
av de stridsmedel som kan antas komma till användning i krig. Det innebär atl
skyddsförmågan ständigt måste anpassas till ny teknik.

De
åtgärder som fastighetsägarna är skyldiga att vidta enligt del nya momentet gör
det möjligt atl göra en sådan anpassning.

Som
anförts i den allmänna motiveringen inträder ägarens skyldighet att vidla nu
nämnda åtgärder först sedan han har anmodats av myndighet att vidta åtgärden i
fråga.

Förutvarande
2 mom. har flyttats till 3 mom. och kompletterats med en föreskrift som ger
möjlighet atl ålägga ägarna till fasligheter med skyddsrum på orter som inte
längre är skyddsrumsorler atl vidta sådana åtgärder som avses i 2mom.

55a §

För
skäliga kostnader enligt 53 § 2 mom. utgår ersättning av statsmedel. Ersättning
utgår dock inte för åtgärder som har föranletts av att ägaren eftersatt vården
och underhållet av skyddsrummet, gjort otillåtna ingrepp i del eller på annat
sätt varit försumlig.

Prop.
1983/84:113 13

Ersättningen bestäms av länsstyrelsen och betalas ut sedan
kommunen godkänt åtgärderna.

1 paragrafens första stycke slås fast alt ägaren av en
fastighet, i vilken ett skyddsrum har anordnats, har rält till ersättning för
åtgärder som han vidtar enligt 53 § 2 mom.

I promemorian föreslogs atl ägaren alllid själv skall stå
för kostnaden upp till en tiondel av basbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring för att bl. a. slippa tynga administrationen med utbetalningar av
små belopp. Flera remissinstanser har gjort invändningar mot detta. Jag delar
dessa remissinstansers synpunkter i frågan. Enligt min mening bör det således inle
införas någon gräns för dessa ersättningar. Även mindre kostnader bör betalas.

Ersättning utgår dock inte för åtgärder som föranlelts av
ägarens egen försumlighet. Hit hör främst ett eftersatt underhåll. Också
otillåtna ingrepp, l.ex. demontering av skyddsrumsdörrar eller håltagning i
skyddsrummets väggar, får ägaren rätta till på egen bekostnad. Annan försummelse
kan bl. a. vara en olämplig fredsanvändning av skyddsrummet.

Enligt andra stycket bestäms ersättningen av
länsstyrelsen: Den betalas ut när kommunen har godkänt de vidtagna åtgärderna.

65 §

Civilförsvarsmyndigheten får besikta en anläggning eller
byggnad för att ta reda på vilka åtgärder som har vidtagits eller bör vidtas
där till skydd mot skada av fientlig verksamhet eller för alt se om
anläggningen eller byggnaden lämpligen kan användas för civilförsvaret.

Kommunen får besikta en anläggning eller byggnad Jör att
ta reda på om skyddsrum bör anordnas eller förberedas inom anläggningen eller
byggnaden eller för alt kunna kontrollera skyddsrummen enligt 40 §1 mom. e).

Genom en ändring i andra slyckel har införts en regel som
ger stöd för kommunens räll all genomföra de besiktningar som den har atl
utföra enligt 40 § I mom.e).

83 §

Över beslut av civilförsvarschef eller polismyndighet i
ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annal
följer av 69 §. Talan mol kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ föres
hos länsstyrelsen genom besvär.

Mol länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49
eller 54 §, om ersättning enligt 53,55a eller 56 § eller om föreläggande av
vite vid underlåtenhet alt fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos
kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som
länsstyrelse enligt denna lag eller med slöd därav utfärdade bestämmelser i
särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande
i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av eller andra
åtgärder i fråga om skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §.

t2 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 113

Prop. 1983/84:113 14

I
övrigt föres talan mol länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen
genom besvär, om ej annat följer av 69 §. Detsamma gäller i fråga om talan mot dviltörsvarsstyrelsens
beslut enligt lagen.

Talan
må icke föras mol beslut, som meddelats enligt 19, 33a, 34, 35, 37 eller 58 8.

Under
högsta civilförsvarsberedskap sä ock eljest när särskilda skäl äro därtill må
myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, lorordna all beslutet
omedelbart skall lända till efierrätidse.

1
83 § civilförsvarslagen finns besvärsbeslämmdser. 1 andra slyckel föreskrivs
bl. a. all talan mot länsstyrelsens beslut om ersättning enligt 53 eller 56 §
förs hos kammarrätten. Detsamma bör gälla lör beslut om ersättning enligt nya
55a §. 1 andra slyckel föreskrivs också all lalan mot länsstyrelsens beslut
som meddelats om bl. a. föreläggande om vård och underhåll av skyddsrum skall
föras hos kammarrätten. Delsamma bör gälla beslut som länsstyrelsen meddelat
med stöd av 53 § 2 mom. om föreläggande att vidla åtgärder för att ge
skyddsrummen en tillfredsställande skyddslör-måga. Ell tillägg om vad som nu
sagts har förts in i andra stycket.

5
Hemställan

Jag
hemställer alt lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om ändring i
civilförsvarslagen (1960: 74).

6
Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemslällan.

Prop.
1983/84:113 15

Bilaga 1

F Ö RSVARSDEPARTEMENTET PM nr
12/83

Enheten f ö r civilt 1983-06-29

totalf ö rsvar (CT)
Bj ö rn Janson, r ä tts-sekretariatet Aage Frank, CT

F ö rslag om ä ndring i civilf ö rsvarslagens
(1960:74) best ä mmelser om

besiktning och underh å ll av skyddsrum_______________________

1. Inledning

Med st ö d av
regeringens bemyndigande tillkallade d å varande
chefen f ö r f ö rsvarsdepartementet, statsr å det
Holmqvist, fyra sakkunniga (F ö 1975:03)
med uppdrag att l ä mna f ö rslag till best ä mmelser f ö r ö verg å ng till ett ä ndrat
system f ö r skyddsrumsbyggande och
finansiering av detta. De sakkunniga antog ben ä mningen 1975 å rs skyddsrumsutredning. Det nya
skyddsrumssystemet inf ö rdes i sin helhet den 1 juli
1979. I till ä ggsdirektiv (Dir. 1980:1) i
januari 1980 uppdrog regeringen å t
utredningen bl.a. att ö verv ä ga vilka å tg ä rder som i fredstid b ö r
vidtas f ö r att avhj ä lpa felaktigheter 1 befintliga skyddsrum ocn kommunernas
medverkan vid besiktning m.m. i s å dant
syfte.

Utredningen har i promemorian (Ds F ö 1981:6) Besiktning, underh å ll och f ö rb ä ttringar av skyddsrum betonat vikten av att
befintliga skyddsrum underh å lls s å att de kan ge avsett skydd. F ö r att s ä kerst ä lla att skyddsrummen har avsedd skyddsf ö rm å ga och att
de snabbt kan st ä llas i ordning fr å n fredsanv ä ndning
till anv ä ndning i krig b ö r enligt utredningen alla skyddsrum underh å llsbeslktigas regelbundet. Felaktigheter som
uppt ä cks vid s å dana besiktningar b ö r r ä ttas till. Utredningen f ö resl å r bl.a. att
den provisoriskt anordnade verksamheten f ö r
besiktning av ä ldre skyddsrum ö verf ö rs i en
fast organisation och att vissa brister och felaktigheter i skyddsrummen,
som inte kan h ä nf ö ras till f ö rsumlighet hos ä garen, skall f å avhj ä lpas med viss ers ä ttning av statsmedel.

Regeringen ö verl ä mnade promemorian till 1978 å rs f ö rsvarskomraitt é att beaktas i komnitt é ns arbete. I sitt slutbet ä nkande (Ds F ö
1981:14) Totalf ö rsvaret 1982/87 f ö reslog kommitt é n
bl .a. att de bemyndiganden f ö r skyddsrum
som ges varje å r b ö r ge utrymme f ö r att kontrollera det ä ldre skyddsrumsbest å ndet och vidta de å tg ä rder som beh ö vs
f ö r'att h å lla det i st å nd.

Prop. 1983/84:113 16

Skyddsrumsutredningens f ö rslag och f ö rsvarskommitt é ns slutbet ä nkande
lades till grund f ö r f ö rslag till 1981/82 å rs riksm ö te. I propositionen (prop. 1981/82:102 bil. 2 s.
249-256) anf ö rde f ö redraganden, statsr å det Gustafsson, bl.a. f ö ljande:
"1975 å rs skyddsrumsutredning har vidare
f ö reslagit att alla skyddsrum skall
kontrolleras regelbundet f ö r att s ä kerst ä lla att de
har avsedd skyddsf ö rm å ga och att de snabbt kan st ä llas
i ordning fr å n fredsanv ä ndning till anv ä ndning
i krig. Felaktigheter som uppt ä cks
vid s å dana kontroller b ö r r ä ttas
till. Utredningen f ö resl å r att vissa brister och felaktigheter, som inte kan h ä nf ö ras till f ö rsumlighet hos ä garen,
skall f å avhj ä lpas med viss ers ä ttning av statsmedel. Jag ansluter
mig i denna del till utredningens f ö rslag.
D ä remot b ö r inte, som utredningen ocks å f ö resl å r, en s ä rskild
besiktningsorganisation om 25 besiktningsm ä n
anst ä llda hos civilf ö rsvarsstyrelsen men placerade p å 20 l ä nsstyrelser tillskapas
for ä ndam å let. I st ä llet b ö r det vara m ö jligt
att anlita de byggnadsinspekt ö rer som
finns 1 kommunerna, och som 1 dag har hand om slutbesiktning av nybyggda
skyddsrum, f ö r att ä ven ta hand om kontrollen av det ä ldre skyddsrumsbest å ndet". Riksdagen beslutade 1 enlighet med regeringens f ö rslag.

F ö r att kunna genomf ö ra riksdagens beslut beh ö ver vissa ä ndringar
g ö ras 1 civilf ö rsvarslagen. I denna promemoria tas fr å gan om dessa ä ndringar
upp.

2. Nuvarande ordning

Enligt 53 § 1 mom.
civilf ö rsvarslagen (1960:74, omtryckt
1975:712, ä ndrad senast 1983:334) ä r den som ä ger
en anl ä ggning eller byggnad som ä r f ö rsedd med
skyddsrum skyldig att v å rda och underh å lla skyddsrummet och dess utrustning.

Enligt 40 § 1 mom. c)
civil f ö rsvarslagen å ligger det kommunerna att inr ä tta och utrusta skyddsrum som anordnas 1
befintliga anl ä ggningar eller byggnader utan
samband med tillbyggnad eller p å mark som ä r avsedd f ö r
gata, torg, park eller andra allm ä nna
platser. Kommunen ä r enligt 40 § 1 mom. d) skyldig att v å rda och underh å lla
dessa skyddsrum.

L ä nsstyrelsen skall enligt 9 § civilf ö .-svarskung ö relsen (1960:377, ä ndrad senast 1982:218) dels se till att statliga myndigheter,
kommuner och enskilda fullg ö r sina
skyldigheter betr ä ffande civilf ö rsvaret, dels genom Inspektioner m.m. h å lla sig underr ä ttad
om cl.vll f ö rsvarets till-

Prop.
1983/84:113 17

st å nd och 1 anslutning h ä rtill verka f ö r
att ett effektivt civilf ö rsvar uppr ä tth å lls inom l ä net.

Verkst ä llighetsf ö reskifter om hur skyddsrum skall utf ö ras och utrustas meddelas av civilf ö rsvarsstyrelsen. Sedan å r 1938 har sju olika samlingar av best ä mmelser utgetts. Nu g ä llande best ä mmelser ben ä mns "Tekniska best ä mmelser f ö r
skyddsrum - 1978 å rs upplaga (TB 78)".

L ä nsstyrelsen kan med st ö d av 78 §
civilf ö rsvarslagen vid l ä mpligt vite f ö rel ä gga ä gare av anl ä ggningar eller byggnader med skyddsrum att uppfylla
sina skyldigheter enligt civilf ö rsvarslagen
eller f ö reskrifter som meddelats med st ö d av lagen. L ä nsstyrelsen
kan ä ven i s å dana fall ombes ö rja att f ö reskrivna å tg ä rder vidtas
samt ta ut kostnader f ö r detta av byggnadens ä gare.

F ö rsvarsenheterna vid vissa l ä nsstyrelser utf ö r
sedan b ö ljan p å 1970-talet underh å llsbesiktningar. Syftet med dessa ä r
att fel och brister i skydd sr uirnien som beror p å d å lig v å rd och eftersatt underh å ll skall bli tillr ä ttade. L ä nsstyrelserna har 1nte sj ä lva n å gra resurser
f ö r detta ä ndam å l utan
civilf ö rsvarsstyrelsen har å rligen st ä llt
s ä rskilda medel tm l ä nsstyrelsernas f ö rfogande.
Viss Inspektionsverksamhet bedrivs ocks å
direkt av civil f ö rsvarsstyrelsen. Denna verksamhet
har endast ber ö rt ett f å tal skyddsrum per å r och tj ä nat fr ä mst det syftet att ge styrelsen en allm ä n uppfattning om skyddsrumsbest å ndets beskaffenhet 1 landet som underlag f ö r beslut om å tg ä rder som kan beh ö va
vidtas i beredskapsh ö jande syfte.

3. Ö verv ä ganden och f ö rslag

Skyddsrummen Inneh å ller
m å nga k ä nsliga delar, t.ex. gumroipackningar, avst ä ngningsventiler f ö r
vatten och avlopp, fl ä ktar, ö vertrycksventiler och st ö tv å gsventiler,
som m å ste fungera f ö r att skyddsrummet skall ge avsett skydd. Ett ol ä mpligt utnyttjande i fredstid kan ocks å g ö ra att det
tar f ö r l å ng tid att st ä lla skyddsrummet i ordning f ö r anv ä ndning 1
krig.

Det har l ä nge st å tt klart att investeringarna i skyddsrum m å ste kompletteras med å tg ä rder f ö r kontroll av att skyddsrunmen beh å ller det avsedda skyddsv ä rdet. Fr å gan
om underh å llsbesiktning av skyddsrum har
utan

Prop. 1983/84:113 18

p å tagligt resultat behandlats i en
rad olika sammanhang. I 1982 å rs f ö rsvarsbeslut l ä ggs
emellertid fast dels att det befintliga skyddsrumsbest å ndet fortl ö pande
skall besiktigas, dels att de byggnadsinspekt ö rer som finns 1 kommunerna b ö r
kunna anlitas f ö r att ta hand om denna besiktning,
dels att vissa brister och felaktigheter 1 skyddsruranen, som inte kan h ä nf ö ras till f ö rsummelse av ä garen,
skall f å avhj ä lpas med viss ers ä ttning av statsmedel.

Ett skyddsrum anses felaktigt om det inte uppfyller de
tekniska best ä mmelser efter vilka det har
byggts. Felaktigheterna kan ha m å nga orsaker.
Felen kan bero p å otillfredsst ä llande v å rd
och underh å ll, fel i projektering eller
utf ö rande, ingrepp som gjorts efter f ä rdigst ä llandet
eller annan yttre p å verkan.

Ett stort antal skyddsrum ä r 1 dag mellan 30 och 40 å r
gamla. St ö rre kunskap eller ny teknik g ö r att man i dag st ä ller h ö gre krav p å skydds-f ö rm å gan i vissa avseenden ä n man gjorde i ä ldre
tekniska best ä mmelser.

Ä ven
tm synes sm å defekter kan ha stor betydelse f ö r skyddsrummets skyddande egenskaper. I ett
skyddsrum som ä r beh ä ftat med fel ä r risken att skadas eller d ö das vid ett anfall naturligtvis st ö rre ä n 1 ett felfritt
skyddsrum. I vissa fall ö kar risken
avsev ä rt. Skyddsrummet erbjuder d å inte l ä ngre
det skydd som avs å gs n ä r det byggdes.

N ä r det g ä ller skyddsrum ä r
de som nyttjar dem i fredstid ofta helt andra ä n de som kommer att anv ä nda dem
under skyddsrumsdrift. Felaktigheter av betydelse f ö r skyddsf ö rm å gan uppt ä cks
allts å inte utan vidare. Det ä r dessutom endast ett f å tal personer som ä ger tillr ä ckliga specialkunskaper f ö r att avg ö ra
om en anordning i ett skyddsrum ä r
riktig eller felaktig. Om inte s ä rskilda
å tg ä rder vidtas uppt ä cks allts å brister sannolikt f ö rst i en beredskapssituation, d å
det i allm ä nhet ä r f ö r sent att r ä tta till felen. Man kan inte heller utan vidare f ö ruts ä tta att
fastighets ä gare avhj ä lper kostnadskr ä vande
fel utan anmaning. G å r det f ö r l å ng tid
mellan besiktningstillf ä llena tenderar omfattningen av felaktigheterna
att ö ka och 1 alltf ö r h ö g grad neds ä tta skyddsf ö rm å gan och d ä rmed
den beredskap som skyddsrummen ä r avsedda
att Jtg ö ra. Det ä r ocks å
sannolikt att vissa fel blir besv ä rligare
att r ä tta till om inte å tg ä rder vidtas
i tid. Tillr ä ckligt korta Intervaller mellan
besiktningarna b ö r ä ven ö ka fastighets ä garnas intresse f ö r skyddsrumsfr å gor

Prop.
1983/84:113 19

och d ä rmed deras f ö rst å else f ö r vikten av att v å rda
skyddsrummen. Det torde vara l ä mpligt att
minst 10 % av skyddsrummen besiktigas å rligen.

Den som ä ger anl ä ggning eller byggnad i vilken skyddsrum anordnats ä r enligt 53 §
civil f ö rsvarslagen skyldig att v å rda och underh å lla
skydds-rurrmet och dess utrustning. Ingrepp som f ö r ä ndrar
skyddsrummets skyddsf ö rm å ga f å r inte g ö ras. Enligt g ä llande
tekniska best ä rmielser f ö r skyddsrum (TB 78) f å r man t.ex. Inte

ta upp h å l 1
skyddsrummets begr ä nsningsv ä ggar

g ö ra ingrepp i b ä rande konstruktion, inf ä stningsanordningar f ö r skyddsrumsutrustning eller ventiler

hantera eller f ö rvara
radioaktiv, giftig, brandfarlig eller explosiv vara eller s å dan vara som ger best å ende lukt eller oh ä lsosamt
stoft.

Fredsanv ä ndning e.d.
f å r Inte heller hindra att skyddsruimiet
kan st ä llas 1 ordning inom 48 timnar.

Fel som beror p å
s å dana Ingrepp skall s å ledes r ä ttas
till av anl ä ggningens eller byggnadens ä gare p å
dennes bekostnad. Ä garen ä r ocks å
skyldig att ta bort eller f ö r ä ndra ol ä mplig
fredsanv ä ndning p å egen bekostnad.

Det kan emellertid finnas fel som Inte ä r att h ä nf ö ra till bristande v å rd eller underh å ll och som Inte beror p å f ö rsuimiel se
fr å n fastighets ä garens sida. Det ä r en svaghet i nuvarande lagstiftning att den inte anvisar n å gra v ä gar att konna
tm r ä tta med den typen av fel.

En f ö rsta f ö ruts ä ttning f ö r att kunna l ö sa
problemet ä r att det skapas m ö jligheter f ö r
civilf ö rsvarsmyndigheterna att uppt ä cka bristerna. Det sker enklast genom att inf ö ra regler som ger civil f ö rsvarsmyndigheterna r ä tt att besiktiga befintliga skyddsrum.

Det synes vara l ä mpligast
att kommunerna å l ä ggs skyldighet att ut ö va tillsyn ö ver och besiktiga skyddsrum inom den egna kommunens
omr å de. F ö r att genomf ö ra
detta kr ä vs en lagregel. Den kan l ä mpligen tas In 1 civil-f ö rsvarslaoen.

Prop. 1983/84:113 20

Konmunen b ö r f å ers ä ttning av
statsmedel f ö r sina kostnader f ö r besiktningsverksamheten. Ocks å r ä tten till ers ä ttning b ö r
sl å s fast i lagen.

Det f å r ankomma p å civilf ö rsvarsstyrelsen
att meddela f ö reskrifter och anvisningar f ö r besiktningsverksamheten samt att ange ekonomiska
ramar f ö r den.

Inom l ä net f å r l ä nsstyrelsen
svara f ö r tillsynen och ha det ö vergripande ansvaret f ö r besiktningsverksamheten. L ä nsstyrelserna
b ö r ocks å l ä mna riktlinjer
f ö r koimiunernas verksamhet.

N ä r det g ä ller m ö jligheterna
att r ä tta till de fel och brister
som uppt ä cks vid besiktningar erbjuder den
nuvarande lagstiftningen tv å l ö sningar, som dock b å da f ö ruts ä tter medgivande av ä garna till
de anl ä ggningar och byggnader som rymmer
skyddsrummen.

Den ena inneb ä r
att ett avtal tr ä ffas mellan civilf ö rsvarsstyrelsen eller l ä nsstyrelsen och anl ä ggningens eller byggnadens ä gare
att denne utf ö r de arbeten som beh ö vs mot viss ers ä ttning.
Ansvaret f ö r den fortsatta v å rden och underh å llet
f ö r ä ndras inte h ä rigenom.

Den andra l ö sningen
inneb ä r att kommunen utf ö r erforderliga å tg ä rder enligt 40 §
1 mom. c) civil f ö rsvarslagen. En till ä mpning av detta lagrum f ö ruts ä tter' emellertid
att utrymmet i fr å ga f ö rst d ö ms ut som skyddsrum. I och med
att å tg ä rder vidtas s å att utrymmet å ter kan godk ä nnas
som skyddsrum ö verg å r ansvaret f ö r v å rden och underh å llet p å konmunen enligt 40 § 1 mom. d). Detta g ä ller ä ven om anl ä ggningens
eller byggnadens ä gare utf ö r å tg ä rden i fr å ga
enligt 54 § andra stycket civil f ö rsvarslagen. Det ä r d ä rf ö r inte l ä mpligt att utnyttja denna m ö jlighet 1 andra byggnader ä n kommunens egna.

Ingendera l ö sningen
ä r tillr ä ckligt effektiv n ä r
det g ä ller att komma till r ä tta med de ganska omfattande brister som finns 1 det
ä ldre skyddsrumsbest å ndet. Andra v ä gar
m å ste s ö kas och den som d å ligger n ä rmast till hands ä r att inf ö ra en skyldighet f ö r ä garen av den
anl ä ggning eller byggnad i vilken skyddsrummnet
finns, att svara f ö r f ö rb ä ttringarna av skyddsrummets
skyddsf ö rm å ga. N å gra ol ä genheter med en s å dan
l ö sning finns inte under f ö ruts ä ttning att ä garen erh å ller
ers ä ttning av staten f ö r de å tg ä rder han tvingas vidta.

F ö r att genomdriva en s å dan skyldighet kr ä vs lagbest ä nmelser som b ö r tas in i civil f ö rsvarslagen.

I vad avser den n ä rmare
utformningen av de n ö dv ä ndiga lagreglerna h ä nvisas
till special motiveringen.

4 Specialniotivering

40 §

1 mom. Ut ö ver de
uppgifter som ankomma p å kommun enli-.gt 4 och 7 kap. å ligger det kommun att

e) genom å terkommande
besiktningar ut ö va tillsyn ö ver de skyddsrum som finns i kommunen

I den nya punkten e) har tagits in den best ä mmelse som beh ö vs
f ö r att sl å fast att kommunerna ä r skyldiga att besiktiga de skyddsrum som finns i kommunen.

I lagtexten anges inte hur ofta ett skyddsrum skall
besiktigas. Den enda precisering som g ö rs
ä r att det skall vara å terkommande besiktningar. Om ytterligare
preciseringar beh ö vs, b ö r s å dana tas in i den organisationsplan
som anges i 10 § civilf ö rsvarslagen.

Att den enskilde ä r
skyldig att t å la besiktningen f ö ljer av 65 §
andra stycket.

42 §

F ö r kostnad, som kommun f å tt vidk ä nnas
p å grund av å tg ä rd enligt 40
§ 1 mom. b), c) eller e) eller 54
§ f ö rsta stycket eller f ö r v å rd och underh å ll
av de i 40 § 1 mom. c) n ä mnda anordningarna, ä ger kommunen erh å lla ers ä ttning av statsmedel, i den m å n kostnaden kan anses sk ä lig. Vid ers ä ttningens
best ä mnande skall h ä nsyn 1 sk ä lig
utstr ä ckning tagas till det v ä rde som å tg ä rden kan ha f ö r
anl ä ggningens eller byggnadens anv ä ndning i fred.

Prop.
1983/84:113 22

Innan...... kommunen.

Ers ä ttningen best ä ms och utbetalas av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.

Kommunen har r ä tt
att erh å lla f ö rskott i enlighet med de n ä rmare
f ö reskrifter som regeringen
meddelar.

Till ä gget av punkten e) till f ö rsta stycket inneb ä r att kommunen f å r r ä tt tm ers ä ttning av statsmedel f ö r de kostnader som kommunen har f ö r besiktningen av skyddsrum. Vilken myndighet som
skall besluta om och betala ut ers ä ttningen
f å r best ä iunas av regeringen med st ö d av tredje stycket.

53 §

1
mom. Uppf ö res ....... avses i 32 § .

2
mom. Den som ä ger anl ä ggning
eller byggnad, i vilken skyddsrum har anordnats, ä r skyldig att p ä
f ö rel ä ggande av kommunen vidta de å tg ä rder som ä r
av betydelse f ö r skyddsrummets skyddsf ä rm ä ga. H ä rf ö r har han r ä tt att av statsmedel utf å ers ä ttning enligt
de grunder som anges 1 55 a .

3
mom. Skall ort
eller plats ej l ä ngre utg ö ra skyddsruimsort, f å r regeringen eller myndighet, som regeringen best ä mmer, f ö rordna
att d ä r befintliga skyddsrum likv ä l skola utrustas, v å rdas, underh å llas och omfattas av å tg ä rder enligt
2 mom.

I ett nytt 2 mom. 1 paragrafen har tagits in en best ä mmelse som å l ä gger ä garen av en
anl ä ggning eller byggnad som inneh å ller ett skyddsrum att vidta de f ö rb ä ttrings å tg ä rder som
kommunen finner vara erfordaliga. Å tg ä rderna skall vara av betydelse f ö r skyddsrummet skyddsf ö rm å ga. Det inneb ä r f ö rst och fr ä mst att å tg ä rderna skall syfta till att ge skyddsrummet den
skyddsf ö rm å ga som kr ä vdes vid tiden f ö r skyddsrummets tillkomst. Å tg ä rderna kan
dock g å l ä ngre och g ö ra det m ö jligt att anpassa skyddsf ö rm å gan till de
krav som g ä ller vid den tidpunkt d å f ö rb ä ttrings å tg ä rderna vidtas.

Prop. 1983/84:113 23

Av 78 § f ö ljer att l ä nsstyrelser! kan f ö rel ä gga vite f ö r att tvinga fram att ifr å gavarande skyldighet fullg ö rs.

F ö rutvarande
2 mom. har flyttats till 3 mom. och kompletterats med en f ö reskrift som ger m ö jlighet att å l ä gga ä garna till fastigheter med
skyddsrum p å orter som inte l ä ngre ä r skyddsrumsorter att vidta s å dana å tg ä rder som avses 1 2 mom.

55a §

F ö r sk ä liga kostnader enligt 53 §
2 mom, utg å r ers ä ttning till den del kostnaderna ö verstiger
en tiondel av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm ä n f ö rs ä kring som g ä ller
det ä r d ä ers ä ttningen betalas ut. Ers ä ttning utg å r
d ö cJTlnte f ö r å tg ä rder som har f ö ranletts
av att ä garen eftersatt v å rden och underh å llet
av skyddsrummet, gjort otill å tna Ingrepp
i det eller p ä annat s ä tt varit f ö rsumlig.

Ers ä ttningen best ä ms av l ä nsstyrelsen
och betalas ut sedan kommunen godk ä nt
å tg ä rderna.

I paragrafens f ö rsta
stycke sl å s fast att ä garen av en fastighet, 1 vilken ett skyddsrum
har anordnats, har r ä tt till ers ä ttning f ö r
å tg ä rder som han vidtar enligt 53 §
2 mom. Vissa begr ä nsningar finns dock.

F ö r det f ö rsta f å r
ä garen alltid sj ä lv st å f ö r kostnaden upp till en tiondel av basbeloppet
enligt lagen om allm ä n f ö rs ä kring. H ä rigenom slipper man tynga administrationen med
utbetalningar av sm å belopp. Vidare undviker man
tvister om en å tg ä rd ä r en f ö rb ä ttring
eller ett avhj ä lpande av brister 1 v å rden och underh å llet.
M å nga g å nger ä r till-p ä ttandet av mindre felaktigheter att h ä nf ö ra till
normalt underh å ll.

Ers ä ttning utg å r inte heller f ö r
å tg ä rder som f ö ranletts av ä garens egen f ö rsumlighet.
Hit h ö r fr ä mst ett eftersatt underh å ll.
Ocks å otill å tna ingrepp, t.ex. demontering av skyddsrumsd ö rrar eller h å ltagning
i skyddsrummets v ä ggar, f å r ä garen r ä tta till p å
egen bekostnad. Annan f ö rsummelse kan bl.a. vara en ol ä mplig fredsanv ä ndning
av skyddsrummet.

Enligt andra stycket best ä ms ers ä ttningen av l ä nsstyrelsen. Den betalas ut n ä r kommunen har godk ä nt de vidtagna å tg ä rderna.

Prop. 1983/84:113 24

65 §

F ö r utr ö nande ----- byggnaden.

F ö r utr ö nande om och i vad m å n skyddsrum
b ö r anordnas eller f ö rberedas inom anl ä ggning
eller byggnad eller f ö r fullg ö randet av tillsynen enligt 40 § 1 mom, e) har kommunen j;; ä tt att besiktiga anl ä ggningen eller bygg-naden.

Genom en ä ndring i
andra stycket har inf ö rts en regel som ger st ö d f ö r kommunens
r ä tt att genomf ö ra de besiktningar som den har att utf ö ra enligt 40 §
1 mom. e).

83 §

Ö ver
beslut av civil f ö rsvarschef eller polismyndighet i ä rende, som avses i denna lag, m å besv ä r anf ö ras hos l ä nsstyrelsen,
om ej annat f ö ljer av 69 § . Talan mot kommunal myndighets beslut enligt 27
och 32 §§ samt 53 § 2 mom, f ö res
hos l ä nsstyrelsen genom besv ä r.

Mot l ä nsstyrelses beslut om kostnadsf ö rdelning enligt 49 eller 54 § , om ers ä ttning
enligt 53, 55a eller 56 § eller om f ö rel ä ggande av
vite vid underl å tenhet att fullg ö ra skyldighet enligt 15 § f ö res talan
hos kammarr ä tten genom besv ä r. I samma ordning f ö res talan mot beslut, som l ä nsstyrelse enligt denna lag eller med st ö d d ä rav utf ä rdade best ä mmelser
1 s ä rskilt fall meddelat om f ö rel ä ggande, f ö reskrift, tillst å nd
eller godk ä nnande i vad ang å r Inr ä ttande,
utrustning, v å rd eller underh å ll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 § .

I ----------------------------- lagen.

Talan.............. — .................. 58
§ .

Under--------------------------- efterr ä ttel se.

I 83 § civilf ö rsvarslagen finns besv ä rsbest ä mmelser. I f ö rsta stycket f ö reskrivs
bl .a. att talan mot kommunal myndighets beslut enligt 25 och 32 §§ f ö rs hos l ä nsstyrelsen. Beslut av kommunal myndighet enligt
nya 53 § 2 mom. b ö r ocks å
kunna ö verklagas hos l ä nsstyrelsen. Detta kr ä ver ett till ä gg i f ö rsta stycket.

I 83 § andra stycket
f ö reskrivs bl.a. att talan mot l ä nsstyrelsens beslut om ers ä ttning enligt 53 eller 56 § f ö rs hos
kammarr ä tten. Detsamma b ö r g ä lla f ö r beslut om ers ä ttning
enligt nya 55a § .

Prop. 1983/84:113 25

5 Lagf ö rslag

F ö rslag till

Lag om ä ndring i
civil f ö rsvarslagen (1960:74)

H ä rigenom f ö reskrivs 1 fr å ga
om civilf ö rsvarslagen (1960:74)

dels att nuvarande 53 §
2 mom. skall betecknas 53 § 3 mom.,

dels att 40 §
1 mom., 42 § , nya 53 § 3 mom., 65 och 83 §§ skall ha

nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall inf ö ras ett nytt moment, 53 §
2 mom., och en ny

paragraf, 55a §
av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

40 §

1 mom.2 Ut ö ver de uppgifter som ankomma p å kommun enligt 4 och 7 kap. å ligger det kommun att

a)
genom sina
myndigheter l ä mna l ä nsstyrelsen och civil f ö rsvarschefen bitr ä de i s å dana fr å gor r ö rande civilf ö rsvaret som hava samband med de s ä rskilda myndigheternas
verksamhetsomr å den, varvid kommun bland annat har att
p å d ä rom gjord framst ä llning tnihandah å lla tmg ä ngliga, f ö r civilf ö rsvaret erforderliga
byggnadsritningar, kartor och dylikt;

b)
i enlighet
med g ä llande organisationsplan inr ä tta och utrusta ledningscentraler
och andra skyddade uppeh å llsplatser
f ö r det allm ä nna civilf ö rsvaret samt vidtaga andra
byggnadsanordningar ä vensom
reservanordningar som ä ro
avsedda uteslutande f ö r
brandf ö rsvarets f ö rs ö rjning med vatten s å ock under civilf ö rsvarsberedskap, i den omfattning
civilf ö rsvarsstyrelsen eller efter dennas allm ä nna anvisningar l ä nsstyrelsen best ä mmer, utf ö ra ledningscentraler och andra
skyddade uppeh å llsplatser samt vidtaga andra
byggnadstekniska å tg ä rder avseende det lokala civilf ö rsvaret, oaktat å tg ä rderna icke upptagits i
organisationsplanen;

c)
inr ä tta och utrusta skyddsrum som p å grund av beslut enligt 27 § skall anordnas i befintlig anl ä ggning eller byggnad utan samband
med tillbyggnad eller p å
mark, som ä r avsedd f ö r gata, torg, park eller annan allm ä n plats, ä vensom vidtaga f ö rberedelser som avses 1 22 5 andra
stycket och, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser d ä rom f ö rordnar, under civil f ö rsvarsberedskap iordningst ä lla utrymmen som d ä r avses till skyddsrum;

d) v å rda
och underh å lla de under b) och c) omf ö rm ä lda anordningarna;

Lagen omtryckt 1975:712.

-F ö rutvarande
punkten e) upph ä vd genom 1969:63.

Prop. 1983/84:113 26

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

e) genom å terkommande
besiktningar ut ö va tillsyn ö ver de skyddsrum som finns i kommunen;

f) tillhandah å lla
l ä mpliga lokaler f ö r civilf ö rsvarets
administration

samt, i den m å n skyldighet h ä rutinnan icke å vilar
ä gare eller innehavare

av anl ä ggning eller byggnad, f ö r f ö rvaring av
materiel och utrustning

f ö r civilf ö rsvaret ä vensom
f ö r utbildningsverksamheten inom
civil

f ö rsvaret;

g) svara f ö r
avl ö ning och annan ers ä ttning till personal, vars

tj ä nstg ö ring i civilf ö rsvaret enligt 20 § skall anses fullgjord i

kommunal anst ä llning;

h) under civilf ö rsvarsberedskap
samt vid utbildning och ö vning, i den omfattning
organisationsplanen angiver, till allm ä nna
civilf ö rsvarets f ö rfogande st ä lla
kommunen tillh ö rig materiel och annan egendom;
samt

i) å trafikled eller annan allm ä n plats d ä r
kommunen ansvarar f ö r gatu- eller v ä gbelysning, vidtaga erforderliga anordningar f ö r den v ä gledande
belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas d ä r under m ö rkl ä ggning.

42
§ 3

F ö r kostnad, som kommun f å tt vidk ä nnas
p å grund av å tg ä rd enligt 40
§ 1 mom. b) eller c) eller 54 § f ö rsta
stycket eller f ö r v å rd och underh å ll av de i 40 § 1 mom. c) n ä mnda
anordningarna, ä ger kommunen erh å lla ers ä ttning
av statsmedel, i den m å n kostnaden kan anses sk ä lig. Vid ers ä ttningens
best ä mmande skall h ä nsyn 1 sk ä lig
utstr ä ckning tagas till det v ä rde som å tg ä rden kan ha f ö r
anl ä ggningen eller byggnadens anv ä ndning 1 fred.

F ö r kostnad, som kommun f å tt vidk ä nnas
p å grund av å tg ä rd enligt 40
§ 1 mom b) c) eller ej eller 54 § f ö rsta
stycket eller f ö r v å rd och underh å ll av de i 40 § 1 mom. c) n ä mnda
anordningarna, ä ger kommunen erh å lla ers ä ttning
av statsmedel , i den m å n kostnaden kan anses sk ä lig. Vid ers ä ttningens
best ä mmande skall h ä nsyn i sk ä lig
utstr ä ckning tagas till det v ä rde som å tg ä rden kan ha f ö r
anl ä ggningen eller byggnadens anv ä ndning i fred.

3 Senaste lydelse 1983:334.

Prop.
1983/84:113

Nuvarande lydelse

F ö reslagen
lydelse

27

Innan
medel finns tillg ä ngliga f ö r ber ä knad ers ä ttning f å r skyldighet f ö r kommun att vidtaga å tg ä rd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) ej g ö ras g ä llande mot kommunen.

Ers ä ttningen
best ä ms av regeringen eller m/ndighet
som regeringen utser.

Ers ä ttningen best ä ms och utbetalas av regeringen
eller myndighet som regeringen utser.

Kommunen har r ä tt att erh å lla f ö rskott p å ers ä ttningen 1 enlighet med de n ä rmare f ö reskrifter som regeringen meddelar.

53
§

2 mom. Skall ort eller plats ej l ä ngre utg ö ra skyddsrumsort, m å regeringen eller myndighet, som regeringen
best ä mmer, f ö rordna, att d ä r befintliga skyddsrum Hkv ä l skola utrustas, v å rdas och underh å llas.

2
mom. Den
som ä ger anl ä ggning eller byggnad, i vilken
skyddsrum har anordnats, ä r skyldig att p å f ö rel ä ggande av kommunen vidta de å tg ä rder som ä r av betydelse f ö r skyddsrummets skyddsf ö rm å ga. H ä rf ö r har han r ä tt att av statsmedel utf å ers ä ttning enligt de grunder som anges
1 55a § .

3
mom. Skall
ort eller plats ej l ä ngre
utg ö ra skyddsrumsort, f å r regeringen eller myndighet, som
regeringen best ä mmer, f ö rordna, att d ä r befintliga skyddsrum likv ä l skola utrustas, v å rdas_j_ underh å llas och omfattas av å tg ä rder enligt 2 mom.

55a §

F ö r sk ä liga kostnader enligt 53 §
2 mom, utg å r ers ä ttning tm den del kostnaderna ö verstiger
en tiondel av det bas~ belopp enligt lagen (1962:381)

Prop. 1983/84:113

Nuvarande lydelse

28

F ö reslagen lydelse

om allm ä n f ö rs ä kring som g ä ller det å r
d å ers ä ttningen betalas ut. Ers ä ttning
utg å r dock inte f ö r å tg ä rder som har f ö raiiletts
av att ä garen eftersatt v å rden och underh å llet
av skyddsrummet, gjort otill å tna ingrepp
i det eller p å annat s ä tt varit f ö rsumlig.

Ers ä ttningen best ä ms av l ä nsstyrelsen
och betalas ut sedan kommunen godk ä nt
å tg ä rderna.

65 §

F ö r utr ö nande av vilka å tg ä rder som vidtagits eller b ö ra vidtagas inom eller vid anl ä ggning eller byggnad f ö r bevakning, som ankommer p å civilf ö rsvaret, eller eljest till skydd
mot skada av fientlig verksamhet, s å ock i vad m å n anl ä ggningen eller byggnaden l ä mpligen kan anv ä ndas f ö r civilf ö rsvaret ä ger civil f ö rsvarsmyndighet besiktiga anl ä ggningen eller byggnaden.

F ö r utr ö nande om och i vad man skyddsrum b ö r anordnas eller f ö rberedas inom anl ä ggning eller byggnad ä ger kommunen besiktiga anl ä ggningen eller byggnaden.

F ö r utr ö nande om och 1 vad man skyddsrum b ö r anordnas eller f ö rberedas inom anl ä ggning eller byggnad eller f ö r fullg ö randet av tillsynen enligt 40 § 1 mom, e) har konmunen r ä tt besikta anl ä ggningen eller byggnaden.

Ö ver
beslut av civilf ö rsvarschef eller polismyndighet 1 ä rende, som avses 1 denna 1ag, m å besv ä r anf ö ras hos l ä nsstyrelsen,
om ej annat f ö ljer av 69 § . Talan mot kommunal

Ö ver beslut av civilf ö rsvarschef eller polismyndighet 1 ä rende, som avses i denna lag, m å besv ä r anf ö ras hos l ä nsstyrelsen,
om ej annat f ö ljer av 69 § . Talan mot

4 Senaste lydelse 1983:334.

Prop.
1983/84:113

Nuvarande lydelse

myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ f ö res hos l ä nsstyrelsen genom besv ä r.

29

F ö reslagen lydelse

kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ samt 53 § 2
mom, f ö res hos l ä nsstyrelsen genom besv ä r.

Mot l ä nsstyrelses beslut om kostnadsf ö rdelning enligt 49 eller 54 § , om ers ä ttning
enligt 53 eller 56 §§ eller om f ö rel ä ggande av
vite vid underl å tenhet att fullg ö ra skyldighet enligt 15 § f ö res talan
hos kammarr ä tten genom besv ä r. I samma ordning f ö res talan mot beslut, som l ä nsstyrelse enligt denna lag eller med st ö d d ä rav utf ä rdade best ä mmelser
i s ä rskilt fall meddelat om f ö rel ä ggande, f ö reskrift, tillst å nd
eller godk ä nnande i vad ang å r inr ä ttande,
utrustning, v å rd eller underh å ll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 § .

Mot l ä nsstyrelses beslut om kostnadsf ö rdelning enligt 47 eller 54 § , om ers ä ttning
enligt 53. 55a eller 56 §§ eller om f ö rel ä ggande av
vite vid underl å tenhet att fullg ö ra skyldighet enligt 15 § f ö res talan
hos kammarr ä tten genom besv ä r. I sarnna ordning f ö res talan mot beslut, som l ä nsstyrelse
enligt denna lag eller med st ö d d ä rav utf ä rdade
best ä imiel ser i s ä rskilt fall meddelat om f ö rel ä ggande, f ö reskrift, tillst å nd
eller godk ä nnande i vad ang å r inr ä ttande,
utrustning, v å rd eller underh å ll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 § .

I ö vrigt f ö res talan mot l ä nsstyrelses
beslut enligt denna lag hos regeringen genom besv ä r, om ej annat f ö ljer
av 69 § . Detsamma g ä ller i fr å ga
om talan mot civilf ö rsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan m å icke f ö ras mot beslut, som meddelats enligt 19, 33a, 34,
35, 37 eller 58 § .

Under h ö gsta civilf ö rsvarsberedskap s å
ock eljest n ä r s ä rskilda sk ä l ä ro d ä rtill m å myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, f ö rordna att beslutet omedelbart skall l ä nda tm efterr ä ttelse.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 juli 1984.

Prop.
1983/84:113 30

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av
hovrätten för Övre Norriand, dvilförsvarsslyrdsen, försvarels
rationaliseringsinstitut, bostadsslyrdsen, statens planverk,
riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings,
Malmöhus, Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län. Svenska
kommunförbundet, Byggför-bundel. Hyresgästernas Riksförbund, Svenska Byggnadsentreprenörför-eningen,
Sveriges Fastighetsägareförbund, Svenska Riksbyggen och Sveriges Allmännyttiga
Bostadsföretag.

1 Allmänt

De förslag som lämnas i promemorian får i sina huvuddrag
ett positivt mottagande av remissinstanserna. Riksrevisionsverket,
bostadsstyrelsen, länsstyrelsen i Södermanlands län. Hyresgästernas Riksförbund.
Bvggför-bundel och Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, har tillstyrkt förslagen
utan erinran. Övriga remissmyndigheter har också tillstyrkt förslagen men de
har haft vissa invändningar mot och synpunkter på delar av förslagen.

Enligt civilförsvarsstyrelsen krävs regler med högre delaljeringsgrad
för alt bl.a. kommunerna skall kunna fullgöra sina åligganden. Styrelsen anser
att det i lagen bör föras in en bestämmelse om atl regeringen eller myndighet
som regeringen utser bemyndigas alt utfärda närmare eller ytterligare
föreskrifter och allmänna råd till de föreslagna beslämmelserna i lagen.

Hovrätten för Övre Norrland anser all den föreslagna
lagregleringen är rimlig och på elt naturligt sätt kompletterar nuvarande
bestämmelser om besiktning och underhäll av skyddsrum. Samtidigt framhåller
hovrätten det angelägna i att i sin helhet se över civilförsvarslagstiftningen
som tillkommit i skilda sammanhang och vid olika tidpunkter och är svåröverskådlig.

2 Besiktning

Civilför.svarsstyrelsen anser att de föreslagna
ändringarna i civilförsvarslagen utgör en god grund för en ändamålsenlig
besiktningsverksamhet. Styrelsen framhåller att det är viktigt all övergången
till del nya systemet för underhållsbesiktning m. m. av skyddsrum görs på ett
smidigt sätt så att de besiktningsmän som nu finns vid länsstyrelserna kan
biträda och stödja kommunerna med sin kunskap och sina erfarenheter under en
övergångs-

Prop. 1983/84:113 31

tid. Även därefter krävs enligt styrelsen personella
resurser vid länsstyrelserna bl. a. för konunueriig tillsyn av verksamheten,
tolkning och rådgivning i tekniska frågor i samband med besiktningar och då
åtgärder genomförs för att förbättra skyddsrummens skyddsförmåga, för att
fatta beslut i ersättningsfrågor och för att handlägga besvärsärenden. Liknande
synpunkter framförs av länsstyrelsen i Stockholms län.

Försvarets
rationaliseringsinstitut sätter i fråga om kommunernas tillsyns- och besiktningsskyidighet
bör omfatta även skyddsrum i militära fredsetablissement. Tillsyn, besiktning
och underhåll av dessa skyddsrum är f. n. en liten, integrerad del i de
uppgifter som fullgörs vid förvaltningen av fastigheterna. Myndigheterna har
tillgång till personal med kompetens för underhåll m. m. av befästningar.
Institutet bedömer att om kommunernas besiktningsskyldighet även kommer att
omfatta skyddsrum vid militära myndigheter så kommer besparingarna vid vaqe
enskild sådan myndighet atl bli marginella och svåra att tillgodogöra sig. Om
däremot de militära etablissementen undantas från kommunernas tillsyns- och besiktningsskyidighet
så bör detta medföra att planering och genomförande av byggnadsinspektörernas
tillkommande verksamhet underlättas och att kostnaderna för staten blir lägre.

Försvarets
rationaliseringsinslilut förordar också att periodidteten för besiktning av
skyddsrum regleras i lagen för atl därigenom förebygga en okonlrollerbar
utveckling av kostnaderna för besiktningsverksamheten. Också länsstyrelsen i
Jönköpings län anser all en fastställd tidsintervall för besiktningarna bör
införas i civilförsvarslagen.

Statens planverk framhåller all det behövs en förbättrad
samordning mellan bl. a. civilförsvarslagen och byggnadslagstiftningen så atl byggbe-stämmdser
kan mönstras ut ur olika specialförfattningar oeh i stället samordnas genom att
meddelas i anslutning till byggnadslagstiftningen. Den nu föreslagna
arbetsuppgiften för byggnadsnämnden ligger i linje med denna inställning genom
alt ansvaret för ytteriigare en byggnadsteknisk fråga på det lokala planet
tillförs nämnden. Planverket har inget att erinra mol förslaget men framhåller
att del är angelägel alt den föreslagna ersättningen till kommunerna utnyttjas
till all förstärka byggnadsnämndernas resurser.

Länsstyrelsen
i Jönköpings län framhåller betydelsen av atl föreskrifter och anvisningar för besiklningsverksamheten
lämnas i god tid före del au verksamheten förs över till kommunerna, atl de
blivande besiktningsmännen i kommunerna ges utbildning och atl en samordning
av register, kvarlerskartor och övrig dokumentation kommer till stånd mellan
civilförsvarsstyrelsen, länsstyrelserna och kommunerna.

Länsstyrelsen i Västmanlands län argumenterar för atl
riksdagens beslut om alt föra över besiktningsverksamheten till kommunerna
borde ändras så alt länsstyrelserna i stället får ta hand om denna verksamhet.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller viklen av all
de framlida

Prop. 1983/84:113 32

besiktningsmännen ges en god utbildning för att därigenom
få en garanti för att skyddsrummen även i fortsättningen besiktas på ett sätt
som är likvärdigt med det som sker nu.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att del är viktigt
att civilför-svarsslyrdsens och länsstyrelsernas riktlinjer för
besiktningsverksamheten utformas så att man får enkla och smidiga villkor för
ersättning till kommunerna för utförda besiktningar.

Svenska kommunförbundet anför alt frågan om alt använda
byggnadsinspektörerna för kontroll av det äldre skyddsrumsbeståndet innehåller
från kommunal synpunkt viktiga aspekter. Å ena sidan utgör den kommunala
anknytningen till civilförsvarsverksamheten elt värde i sig. Å andra sidan är
den nuvarande byggnadsinspektörsorganisationen vare sig kompetens-dier
volymmässigt dimensionerad för att la hand om besiklningsverksamheten.
Kommunal besiktning av äldre skyddsrum ställer krav på dels insatser för
utbildning av inspektörerna, dels flexibla regler för ersättning till
kommunerna för utförda tjänster. Kommunförbundet framhåller att
förutsättningarna för kommunerna alt åta sig besiktningsverksamheten är högst
varierande och att några schablonmässiga ersättningsregler därför inle kan
komma i fråga. Kommunförbundet anser att den enda rimliga ersättningsprincipen
är atl ge varje kommun full täckning för en redovisad självkostnad.

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) fillstyrker
de i promemorian föreslagna ändringarna i civilförsvarslagen och anser atl det
ligger i linje med övriga intentioner på bostadsförsörjningsområdel alt
kommunerna, som i delta sammanhang har ett övergripande planeringsansvar, tar
över tillsynsansvaret över befintliga skyddsrum. SABO förutsätter atl sådana
utbildningsinsatser görs atl den i promemorian redovisade brislen på kompetens
hos kommunerna på detta område elimineras.

3 Åtgärder för skyddsrummens skyddsförmåga

Hovrätten för Övre Norrland konstaterar all i 55a § förs
in en ny princip för atl bestämma ersättning av statsmedel på det sättet atl
fastighetsägaren alllid själv skall la på sig den del av kostnaden som svarar mol
en tiondel av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, dvs. för
närvarande omkring I 900 kr. Hovrätten anser det vara principiellt betänkligt
alt nu föra in en sådan ny regel för all i statsfinansernas intresse begränsa
skälig ersättning till fastighetsägarna för åtgärder som staten hittills har
ansetts skola svara för fullt ut. Hovrätten anser det dessutom vara optimistiskt
all vänta sig administrativa förenklingar i detta sammanhang. Vidare anser
hovrätten atl del borde vara minst lika angeläget atl betala full ersättning
för värdefulla men förhållandevis billiga höjningar av de befintliga skyddsrummens
kvalitet som att utge ersättningar för byggande av nya och

Prop. 1983/84:113 33

betydligt dyrbarare skyddsrum. Frågan bör enligt
hovrättens mening övervägas ytterligare. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelserna
i Stockholms och Västerbottens län, Sveriges Fastighetsägareförbund och Svenska
Riksbyggen.

Hovrätten
för Övre Norrland är vidare tveksam till förslaget alt det förutvarande 2 mom.
i 53 § civilförsvarslagen flyttas till 3 mom. och kompletteras med en
föreskrift, som ger möjlighet att ålägga ägarna till fasligheter med skyddsrum
på orter, som inte längre är skyddsrumsorler, alt inle bara - som nu - utrusta,
vårda och underhålla skyddsrummen ulan att också vidta de åtgärder som är av belydelse
för skyddsrummets skyddsförmåga, dvs. inle enbart vid tiden för skyddsrummets
tillkomst utan dessutom vid den tidpunkt då förbättringsåtgärden skall vidtas.
Hovrätten framhåller att del givetvis kan finnas goda skäl för atl hålla
skyddsrummen i gott skick även när orten inte längre bedöms bli särskilt utsatt
för strids-handlingar eller hot om skadegörelse. Däremot vill hovrätten sätta i
fråga om det inte är alt gå för långt att för dessa äldre skyddsrum i sådana
orter kräva en anpassning till senare uppställda och sannolikt betydligt mera
långtgående skyddskrav. Såväl statsmedel som fastighetsägarens "självrisk"
enligt den föreslagna nya 55a § borde i första hand användas föratt se till att
skyddsrummen i skyddsrumsorlerna behåller sin förmåga att ge befolkningen det
avsedda skyddet.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län anser att det är viktigt att fastighetsägare som har ännu inte
färdigställda s. k. dispensskyddsrum ges möjlighet till ersättning för att
färdigställa dessa skyddsrum. Denna grupp av skyddsrum bör enligt
länsstyrelsens mening inordnas i ersättningssystemet på samma sätl som liknande
skyddsrum i f.d. innerområden där del tidigare har gjorts undantag från skyddsrumsbyggnadsplikl.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län framhåller atl del är besiktningsmannen som bäst känner till
vilka åtgärder som vidtagits. Därmed kan han bedöma skäligheten i
fastighetsägarens anspråk. Den byggnadsinspektör som utfört kontrollen bör
därför bestämma hur stor ersättningen skall vara. Länsstyrelsens beslut blir
formellt och helt grundat på uppgifter från besiktningsmannen. Denne kommer au
ha huvudansvaret för ersättningens storlek.

4 Övrigt

Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar att enligt
förslaget i promemorian skall 53 § förses med eu nytt 2 mom. där en
bestämmelse tas in som ålägger ägaren av en anläggning eller byggnad att på
föreläggande av kommunen vidla de åtgärder som är av betydelse för
skyddsrummets skyddsförmåga. Enligt 78 § kan länsstyrelsen förelägga vite för
au tvinga ägaren atl fullgöra sin skyldighet. Innan vite föreläggs måste
länsstyrelsen

Prop. 1983/84:113 34

göra
en besiktning av skyddsrummet. Förslaget till ändring av civilförsvarslagen
kommer därför att innebära en ökad arbetsbelastning för länsstyrelsens försvarsenhel
eftersom extratjänslerna på länsstyrelsen som besiktningsmän av befintliga
skyddsrum sannolikt kommer att försvinna. Länsstyrelsen i Stockholms län anser
all det är önskvärt all det i byggnadsstadgan förs in en möjlighet för kommun atl
förelägga ägare av anläggning eller byggnad med skyddsrum vite. Därigenom
skulle den administrativa dden av underhållsbesiktningsverksamheten förenklas.

Svenska
kommunförbundet anser all del inte är självklart alt civilförsvarsstyrelsen
skall meddela föreskrifter för besiktningsverksamheten. Mycket talar i stället
för all den myndighet som har det övergripande ansvaret för plan- och byggfrågor,
dvs. statens planverk, även skall ha huvudansvaret för att utfärda allmänna råd
inom detta område. Därmed skulle viss analogi nås med verksamheter inom övriga
kommunala områden, dvs. alt den som har det övergripande myndighetsansvaret
för fredstida verksamhet även bör svara för beredskapsfrågor. Under alla
förhållanden förutsätter kommunförbundet att samråd sker i behövlig omfattning
mellan berörda myndigheter.

Också
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) kommenterar promemorians förslag
om all dvilförsvarsslyrdsen skall meddela föreskrifter och anvisningar för besiklningsverksamhet
m.m. Enligt SABO:s mening skulle den positiva effekt som nås genom atl
kommunerna tar över tillsynsansvaret för skyddsrummen och all denna verksamhet
därmed integreras i bostadsförsöoningsplaneringen ytterligare förstärkas om det
fick ankomma på statens planverk atl utfärda föreskrifter och anvisningar. Under
alla omständigheter förutsätter även SABO alt elt ingående samrådsförfarande
sker mellan berörda centrala myndigheter.

Svenska
Riksbyggen föreslår att ansvaret för skyddsrumsuirustningen hell förs över till
kommunerna. Ansvaret att förvara och kontrollera skyddsrumsutrustningen, som i
dag åvilar fastighetsägaren, kräver särskilda insatser t. ex. i form av ökad
bevakning.

Prop.
1983/84:113 35

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1984-01-16

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, justitierådet Rydin,
regeringsrådet Voss.

Enligt lagrådet den 11 november 1983 tillhandakommet
utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1983 har
regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för försvarsdepartementet Thunborg
beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen
(1960: 74).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Björn Janson.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

40 §

Av 53 § 2 mom. och 55 a § i förslaget framgår, all ägaren
av en anläggning eller byggnad med skyddsrum är berätligad till ersättning av
statsmedel för av honom efter anmodan vidtagen åtgärd för all ge skyddsrummet
en tillfredsställande skyddsförmåga utom fördel fall atl åtgärden föranlelts av
att ägaren eftersatt vården av skyddsrummet eller eljest varit försumlig.
Vidare framgår av 42 § i förslaget all kommun för kostnad, som den fått
vidkännas för kontroll av skyddsrummens i kommunen skyddslörmåga och för
övervakning av atl fel och brister åtgärdas, är berättigad till ersättning av
statsmedel. Mot bakgrund härav får det anses med erforderlig tydlighet framgå
att det i 1 mom. av förevarande paragraf under e) upptagna uttrycket
"tillgängliga medel" avser de statsmedel som ställts till förfogande
för angivna ändamål beträffande skyddsrum i kommunen. Vidare får det anses
klart att den genom hänvisningen till tillgängliga medel uppdragna
begränsningen avser såväl kommunens kontroll- och övervakningsverksamhet som
de förbättringsåtgärder som ägaren har atl vidtaga och för vilka han är
berättigad till ersättning av statsmedel.

53 §

1 lagrummets I mom. första slyckel stadgas efler
lagändring 1975 skyldighet för ägaren till nyuppförd anläggning eller byggnad
att inrätta och utrusta skyddsrum. Med ny anläggning eller byggnad torde
förstås sådan som har uppförts efler lagändringen. Del föreslagna nya 2 mom.
gäller i fråga om anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har anordnats
enligt 1 mom. första stycket. Skyldigheten alt efter anmodan vidta de åtgärder
som behövs för all ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga kommer
således att avse endasl skyddsrum som har uppförts efter berörda lagändring. Om
avsikten är att skyldigheten skall gälla även i fråga om äldre skyddsrum bör
hänvisningen till 1 mom. första stycket utgå.

Prop. 1983/84:113 36

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-02-02

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Boström, Bodström, Gradin, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Thunborg

Proposition
om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

Föredraganden
anmäler lagrådels yttrande' över förslag till lag om ändring i dvilförsvarslagen
(1960: 74).

Föredraganden
redogör för lagrådets yllrande och anför.

Lagrådet
har framfört vissa synpunkter på den föreslagna 40 § civilförsvarslagen.
Lagrådet anser därvid all utrycket "tillgängliga medel" med hänsyn
till innehållet i 53 § 2 mom. och 55a § i förslaget med erforderlig tydlighet
avser de statsmedel som ställs till förfogande för angivna ändamål beträffande
skyddsrum i kommunen. Vidare får del enligt lagrådet anses klart att den genom
hänvisningen till tillgängliga medel uppdragna begränsningen avser såväl
kommunens kontroll- och övervakningsverksamhet som de förbättringsåtgärder som
ägaren har atl vidla och för vilka han är berättigad till ersättning av
statsmedel.

Jag
instämmer i vad lagrådet anfört och anser inle att det behövs något ytterligare
förtydligande på denna punkt.

1
fråga om den föreslagna 5iJ2 mom. civilförsvarslagen har lagrådet — med
hänvisning till utformningen av I mom. första stycket i samma paragraf-anfört
alt skyldigheten att efter anmodan vidta de åtgärder som behövs för alt ge
skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga endast kommer att avse
skyddsrum som har uppförts efler 1975 års ändringar i civilförsvarslagen. Om
avsikten är att skyldigheten skall gälla även i fråga om äldre skyddsrum bör
enligt lagrådet hänvisningen till 1 mom. första stycket i det föreslagna nya 2
mom. utgå.

Som
framgår av den allmänna motiveringen i lagrådsremissen är avsikten med den nya
bestämmelsen all skyldigheten för ägaren att vidla åtgärder för skyddsrummets
skyddsförmåga skall omfatta alla äldre skyddsrum,

'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 3 november 1983.

Prop.
1983/84:113 37

dvs. även sådana som har anordnats före 1960 års lag. Jag
godtar därför lagrådels förslag all hänvisningen till I mom. första stycket tas
bort.

Lagf ö rslaget i ö vrigt har l ä mnats
utan erinran av lagr å det.

Jag vill
också i detta sammanhang behandla frågan om besiktningsmännen vid
länsstyrelserna. F. n. finns ett ljugotal besiktningsmän vid länsstyrelserna
för besiktning av skyddsrum. Deras verksamhet betalas av medel som dvilförsvarsslyrdsen
ställer till länsstyrelsernas förfogande. Omfattningen av verksamheten prövas
i del årliga budgetarbetet. När kommunerna tar över besiktningsverksamheten
måste nuvarande besiktningsorganisation vid länsstyrelserna avvecklas. Civilförsvarsslyrelsen
har i sill remissvar över den promemoria (bil. I) som legal till grund för lagförslaget bl. a. anfört
(se bil. 2. avsnitt 2) alt det är viktigt all övergången till del nya systemet
för underhållsbesiktning m.m av skyddsrummen görs på ett smidigt säll så alt
de besiktningsmän som nu finns vid länsstyrelserna kan biträda och stödja
kommunerna med sin kunskap och sina erfarenheter under en övergångstid. Enligt
styrelsen krävs även därefter personella resurser vid länsstyrelserna bl. a.
för kontinueriig tillsyn av verksamheten, för tolkning och rådgivning i
tekniska frågor i samband med besiktningar och genomförandel av åtgärder för
förbättringar av skyddsrummens skyddsförmåga samt för handläggning av
ersättningsfrågor och besvärsärenden. Liknande synpunkter har framförts av
länsstyrelsen i Stockholms län.

Jag delar
i huvudsak nämnda remissinstansers synpunkter i frågan. Enligt min mening bör
övergången göras så smidig som möjligl. Besiktningsmännen vid länsstyrelserna
bör således övergångsvis vara kvar med de uppgifter som civilförsvarsstyrelsen
tagit upp i sitt remissvar. Det får ankomma på civilförsvarsslyrelsen atl ange
i vilken takt verksamheten bör avvecklas. Enligt min mening bör dock
verksamheten inte fortgå under alltför lång tid. För budgetåret 1984/85 medger
de.medel som i budgetpropositionen har begärts för ändamålet att det nuvarande
antalet besiktningsmän behålls.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen atl anta del av lagrådet granskade förslaget
med vidtagna ändringar.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen atl anta det förslag som
föredraganden har lagt fram.

Norsle()ts Tryckeri, Stockholm 1984