Prop. 1983/84:114

Prop.
1983/84:114

Regeringens proposition 1983/84:114

med
förslag till lag om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra
utanför civilförsvaret m.m;

beslutad
den 2 februari 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen all anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

ANDERSTHUNBORG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås en lag genom vilken dvilförsvarsplikliga kan åläggas att
tjänstgöra inom annan verksamhet inom totalförsvaret än civilförsvaret.
Härigenom underlättas rekryteringen till de ordnings- och bevakningsuppgifter
som enligt riksdagens beslut skall föras över från civilförsvaret till
polisväsendet och försvarsmakten. Den nya lagen skall ersätta lagen (1952:
269) om skyldighet för civilförsvarsplikiig alt tjänstgöra vid krigsmaklen.

De
nya beslämmelserna föreslås träda i kraft den I juli 1984.

1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 114

Prop.
1983/84:114 2

1
Förslag till

Lag
om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra

utanför
civilförsvaret

Härigenom
föreskrivs följande.

1 §
En civilförsvarsplikiig är under de förulsäUningar och i den omfatt

ning som anges i 12§ 1 -3 mom. civilförsvarslagen (1960: 74) skyldig alt

tjänstgöra i annan verksamhet inom totalförsvaret än civilförsvarets verk

samhet. Uttagning för sådan tjänstgöring skall verkställas av myndigheter

som regeringen bestämmer. Skyldighet atl tjänstgöra i verksamhet som är

förenad med egentliga slridsuppgifter har dock bara de civilförsvarsplik

tiga som har uttagits till ordnings- eller bevakningsuppgifter. Uttagen är alt

anse som inskriven enligt 17 § civilförsvarslagen.

Den
civilförsvarspliktige skall under tjänstgöringen tillhöra den verksamhet som
han deltar i.

2 § Är tjänstgöring enligt denna lag förenad med bruk av vapen, får den civilförsvarspliktige
inte åläggas sådan tjänstgöring, om det kan antas att bruk av vapen mot annan
är så oförenligt med den civilförsvarsplikliges allvarliga personliga
övertygelse all han inte kommer all fullgöra tjänstgöringen.

3 § Beslämmelserna i 12§ 5 mom., 13, 15, 16, 18, 21, 77 och 78§§, 79§ 1-3
mom., 81 och 83 §§ civilförsvarslagen (1960: 74) skall tillämpas på den som
tjänstgör enligt denna lag. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser skall med
civilförsvaret avses verksamhet enligt denna lag.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1984, dä lagen (1952: 269) om skyldighet för civilförsvarsplikiig
alt tjänstgöra vid krigsmakten skall upphöra alt gälla.

2
Förslag till

Lag
om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

Härigenom
föreskrivs att 1 och 6§§, 12§ 5 mom., 14, 19 och 65§§ civilförsvarslagen (1960:
74)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§

Civilförsvaret
har till uppgift atl i de hänseenden regeringen bestämmer utöva sådan
verksamhet för fikets försvar, som avser all skydda och rädda liv och egendom vid
anfall mot riket och som icke åvilar försvarsmakten, så ock annan likartad
verksamhet.

För
olika slag av civilförsvarsverksamhet skola finnas särskilda tjänsle-grenar.

'
Lagen omtryckt 1975: 712.

Prop. 1983/84:114 „ 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen äger förordna, att personal, som krigsplacerais
för tjänstgöring inom tjänstegrenen ordnings- och bevakningstjänst, skall, då
riket är i krig, vara skyldig alt i anslutning till ijänstegrenen åliggande
uppgifter utöva jämväl sådan försvarsverksamhel, som eljest åvilar
försvarsmakten. Sådan personal tillhör under krig försvarsmakten.

6§'

Inom civilförsvarsområde utövas ledningen av
civilförsvaret under civilförsvarsberedskap samt, om regeringen i fråga om
visst civilförsvarsområde så förordnar, även eljest av en civilförsvarschef.
För civilförsvarschef skall finnas ställföreträdare.

Civilförsvarschef och ställföreträdare utses av
länsstyrelsen, om ej regeringen för visst civilförsvarsområde förordnar
annorlunda.

För ledningen under civilförsvarsberedskap av
civilförsvaret inom civilförsvarsdistrikt, där ledningsuppgifterna ej kunna
fullgöras av civilförsvarschefen, skall länsstyrelsen förordna en distriktschef.
För distriktschef skall finnas ställföreträdare.

Del åligger tjänsteman vid polis- Del åligger brandbefäl som är an-

väsendet och brandbefäl som är an- ställda
hos kommunerna att ta

ställd hos kommun alt mottaga emot
uppdrag som avses i denna

uppdrag som avses i denna para- paragraf,

graf.

12 § 5 mom. Om ej annal följer av tredje stycket, är civilförsvarsplikiig
vid fullgörande av civilförsvarsplikt inom det allmänna civilförsvaret eller
verkskyddet berättigad till dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i
viss befattning, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering och fri
sjukvård. När civilförsvarsplikiig tjänstgör enligt 12 § I mom. är han dessutom
berättigad till fältlraktamente. Avlider civilförsvarsplikiig under lid då han
är berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp till hans dödsbo.

Under sådan föreskriven tjänst- Under sådan föreskriven tjänst

göring i det allmänna civilförsvaret göring
i det allmänna civilförsvaret

som fullgöres efter inskrivning i ci- som
fullgörs efler inskrivning i ci

vilförsvaret och under föreskriven vilförsvaret
meddelar staten grupp-

ijänstgöring vid försvarsmakten livförsäkring
för dödsfall åt civil-

medddar staten grupplivförsäkring försvarsplikfig.

för dödsfall åt civilförsvarsplikiig.

Senaste lydelse 1977: 111. 'Senaste lyddse 1983: 331.

Prop.
1983/84:114

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om ej regeringen föreskriver annal, utgår förmån enligt
första stycket ej för dygn, under vilket mindre än sju limmar tagas i anspråk
för tjänstgöring och färd till eller från tjänstgöringsplatsen.

Om civilförsvarsplikligs rätl till familjebidrag och
ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives
i familjebidragslagen (1978: 520), lagen (1977: 265) om statligt
personskadeskydd och lagen (1977: 266) om statlig ersättning vid ideell skada.

14 §"

Om
befrielse för vissa befattningshavare eller yrkesgrupper från fullgörande av
civilförsvarsplikt äger regeringen meddela bestämmelser.

Förklarar
civilförsvarsplikiig alt bruk av vapen mot annan icke är förenligt med hans
allvarliga personliga övertygelse och gör han genom intyg av minst två
trovärdiga personer sannolikt, att hans inställning till vapenbruk är
allvarligt grundad, får tjänstgöring inom ordnings- och bevakningstjänsten icke
åläggas honom.

Då civilförsvarsplikiig första gången gjort framställning,
som avses i andra stycket, skall han intill dess ärendet slutligt avgjorts
vara fri från skyldighet att tjänstgöra inom ordnings- och bevakningstjänsten.

Särskilda
bestämmelser om tjänstgöringsskyldighet utanför civilförsvaret finns i lagen
(1984: 000) om skyldighet för civilförsvarspliktiga all tjänstgöra utanför
civilförsvaret.

Under
högsta civilförsvarsberedskap/å/- inte den som är inskriven i
civilförsvaret och krigsplacerad för tjänstgöring i det lokala
civilförsvaret lämna civilförsvarsområdet ulan medgivande av civilförsvarschefen
eller den civilförsvarschefen bestämmer.

Under högsta civilförsvarsberedskap må ej den, som är
inskriven i civilförsvaret och krigsplacerad för tjänstgöring i lokall civilförsvar,
utan medgivande av civilförsvarschefen eller den civilförsvarschefen
bestämmer lämna civilförsvarsområdet, såvida ej tjänstgöring utanför området
ålagts honom enligt lagen den 17 december 1943 om polisens ställning under
krig.

Vad sålunda stadgats skall icke utgöra hinder för den som
har sin arbetsplats eller stadigvarande bostad utom civilförsvarsområdet att,
då hans tjänstgöring i civilförsvaret tillåter det, begiva sig till
arbetsplatsen eller bostaden.

'Senaste lydelse 1978: 526.

Prop. 1983/84:114

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Civilförsvarsmyndigheten
får be-sikla en anläggning eller byggnad för att la reda på vilka åtgärder
som har vidtagits eller bör vidtas där till skydd mot skada av fientlig
verksamhet eller för att se om anläggningen eller byggnaden lämpligen kan
användas för civilförsvaret.

För utrönande av vilka åtgärder som vidtagits eller böra
vidtagas inom eller vid anläggning eller byggnad för bevakning, som ankommer
på civilförsvaret, eller eljest till skydd mot skada av fientlig verksamhet,
som ock i vad mån anläggningen eller byggnaden lämpligen kan användas för
civilförsvaret äger civilförsvarsmyndighet besiktiga anläggningen eller
byggnaden.

För utrönande om och i vad mån skyddsrum bör anordnas
eller förberedas inom anläggning eller byggnad äger kommunen besiktiga
anläggningen eller byggnaden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för dem som efter lagens ikraftträdande
alltjämt är krigsplacerade för tjänstgöring inom ijänstegrenen ordnings- och
bevakningstjänst saml för den verksamhet som har samband med deras
tjänstgöring.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1940: 358) med vissa bestämmelser
till skydd

för försvaret m.m.

Härigenom
föreskrivs alt 5§ lagen (1940: 358)' med vissa bestämmelser till skydd för
försvaret m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Ägare
eller innehavare av anläggning, som avses i4§, är skyldig alt tillåta
besiktning av anläggningen genom länsstyrelsens försorg för utrönande av vilka
åtgärder enligt 4§ som kunna erfordras ävensom att tåla sådan åtgärd, om han
icke själv är skyldig att vidtaga den. Medför åtgärden kostnad eller skada för
honom är han berätligad till ersättning enligt vad som stadgas i 4§.

Ägaren
eller innehavaren av en anläggning som avses i 4§ är skyldig att tillåta alt
länsstyrelsen be-siklar den för all ta reda på vilka åtgärder enligt 4 § som
kan behövas. Ägaren eller innehavaren är också skyldig alt tåla att sådana
åtgärder vidtas i de fall han inte .själv skall vidta dem. Medför åtgärden
kostnad eller skada för honom har han rält till ersättning enligt vad som
föreskrivs i 4 §.

' Lagen omtryckt 1960: 7.S.

Prop.
1983/84:114

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Då bevakningen av en anläggning eller en byggnad ankommer
på försvarsmakten, får en militär myndighet besikta den för alt ta reda på
vilka åtgärder som har vidtagits eller bör vidtas för bevakningen.

Denna lag träder i kraft den juli 1984.

4 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom
föreskrivs att 22 kap. 14 § brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

22 kap. 14§-

Under
beredskapstillstånd och då riket är i krig skall såsom krigsman anses, förutom
den som på grund av 21 kap. 20 § eller med stöd därav givna bestämmelser är
krigsman, jämväl envar annan som är tjänstgöringsskyldig vid försvarsmakten,
i den mån ej regeringen annorlunda förordnar. Vad som sägs om krigsman skall,
då riket är i krig, äga motsvarande tillämpning å polisman vilken, ulan att
vara tjänstgöringsskyldig vid försvarsmakten, är skyldig alt deltaga i rikets
försvar, å skyddsvakt som har förordnals med stöd av 10 § lagen (1940: 358) med
vissa bestämmelser till skydd för försvaret m.m. samt å den som tillhör sådan
tjänstegren inom civilförsvaret, vars personal jämlikt regeringens förordnande
är skyldig att utöva verksamhet som åvilar försvarsmakten.

Under
beredskapstillstånd och då riket är i krig skall såsom krigsman anses, förutom
den som på grund av 21 kap. 20 § eller med stöd därav givna bestämmelser är
krigsman, jämväl envar annan som är tjänstgöringsskyldig vid försvars-maklen,
i den män ej regeringen annorlunda förordnar. Vad som sägs om krigsman skall,
då riket är i krig, äga motsvarande tillämpning å polisman vilken, utan att
vara tjänstgöringsskyldig vid försvarsmakten, är skyldig atl dellaga i rikels
försvar saml å skyddsvakt som har förordnals med stöd av 10 § lagen (1940:
358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m.m.

-Senaste lydelse 1980: 579.

Prop.
1983/84:114 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

Den som eljest under beredskapstillstånd eller då riket är
i krig vistas vid avdelning av försvarsmakten, som är i fäll eller tjänstgör
under liknande förhållanden, skall ock anses såsom krigsman.

Beträffande krigsfånge, krigsddlagare som internerats vid
krig under vilkel riket är neutralt och utländsk man som vistas bland
krigsfångar eller internerade krigsdeltagare för att utöva sjukvård eller
andlig vård skall i lillämpliga delar gälla vad för krigsman är stadgat.

Denna lag träder i kraft den I juli 1984. För dem som
efter lagens ikraftträdande alltjämt är krigsplacerade för tjänstgöring inom ijänstegrenen
ordnings- och bevakningstjänst gäller äldre bestämmelser fortfarande.

5 Förslag till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

Härigenom föreskrivs alt 3§ familjebidragslagen (1978:520)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§' Med tjänstepliktig avses den som har inkallats för att

1. enligt värnpliktslagen (1941: 967)
eller lagen (1966:413) om vapenfri tjänst fullgöra grundutbildning eller repelitionsutbildning
i omedelbar anslutning till grundutbildningen,

2. fullgöra sådan föreskriven
utbildning till befattning för kompanibefäl eller motsvarande utbildning som
icke fullgörs enligt värnpliktslagen,

3. tjänstgöra vid hemvärnet eller
frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i befattning inom totalförsvaret,
om utbildningen eller tjänstgöringen skall pågå minst fem dagar i följd och
icke ger rätt till dagpenning som motsvarar vad värnpliktig erhåller under
repetitionsutbildning eller rätt till lön enligt de grunder som gäller för
anställd personal.

Vid tillämpning av bestämmel- Vid tillämpning av bestämmel-

serna om näringsbidrag avses med serna om näringsbidrag
avses med

tjänstepliktig även den som inkal- tjänstepliktig även den som har in

läts för att fullgöra tjänstgöring en- kallats för alt fullgöra tjänstgöring

ligt civilförsvarslagen (1960: 74) enligt civilförsvarslagen (1960: 74)

och den som har inkallals till annan eller lagen (1984: 000) om skyldig-

ulbildning eller tjänstgöring enligt het för civilförsvarspliktiga att

värnpliktslagen eller lagen om va- tjänstgöra utanför civilförsvaret

penfri tjänst än som anges första och den som har inkallats till annan

stycket. utbildning eller tjänstgöring
enligt

värnpliklslagen eller lagen om vapenfri tjänst än som
anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den I juli 1984. ' Senaste
lydelse 1981: 417.

Prop.
1983/84:114 8

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 265) om statligt
personskadeskydd

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1977: 265) om statligt
personskadeskydd skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

l§' Denna lag gäller ersättning av staten vid personskada
och fillämpas på

1. den som fullgör tjänstgöring el- 1. den som fullgör tjänstgöring el

ler genomgår utbildning eller in- ler genomgår utbildning eller in

skrivningsprövning enligt värn- skrivningsprövning enligt värn

pliktslagen (1941:967), lagen pliktslagen (1941:967), lagen

(1966: 413) om vapenfri tjänst, ci- (1966: 413) om vapenfri tjänst, ci

vilförsvarslagen (1960: 74) //er 6 § vilförsvarslagen (1960:74), 6§ la-

lagen(1981: 292) om tjänsteplikt för gen (1981: 292) om tjänsteplikt för

hälso- och sjukvårdspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonal samt

velerinärpersonal m. m., velerinärpersonal
m. m. eller lagen

(1984: 000) om skyldighet för civil-försvarspUktiga att
tjänstgöra utanför civilförsvaret,

2. den som deltager i räddningstjänst eller övning med brandslyrka
enligt

brandlagen (1974: 80), skyddsarbete enligt lagen (1960: 331) om skyddsåt

gärder vid olyckor i atomanläggningar m. m. eller flygräddningstjänsl en

hgt luftfartslagen (1957: 297),

3. den som är intagen för vård i kriminalvårdsanstalt,
i ett hem som

avses i 12 § lagen (1980: 621) med särskilda bestämmelser om vård av

unga, i ett hem som avses i 11 § lagen (1981: 1243) om värd av missbrukare

i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annal fall intagen

eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.

Regeringen får föreskriva att lagen skall tillämpas även
på den som frivilligt deltager i verksamhet inom totalförsvaret eller i annat
fall än som avses i första stycket deltager i verksamhet för atl avvärja eller
begränsa skada på människor eller egendom eller i miljön.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

' Senaste lydelse 1981: 1250.

Prop.
1983/84:114 9

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-11-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson,
Rainer, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmgren. Thunborg

Föredragande: statsrådet Thunborg

Lagrådsremiss med förslag till lag om skyldighet för
civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret, m.m.

1 Inledning

Civilförsvarets uppgift är enligt 1 § första slyckel
civilförsvarslagen (1960: 74) att i de hänseenden som regeringen bestämmer
utöva dels sådan verksamhet för rikets försvar som avser att skydda och rädda
liv och egendom vid anfall mot riket och som inle åvilar försvarsmakten, dels
annan likartad verksamhet. I andra stycket i samma paragraf föreskrivs att det
skall finnas särskilda tjänstegrenar för olika slag av dvilförsvarsverk-samhel.
En uppräkning och beskrivning av ijänstegrenarna finns i 3§
civilförsvarskungörelsen (1960: 377). Enligt denna bestämmelse hänförs till
civilförsvarets verksamhet bl. a. ijänstegrenen ordnings- och bevakningstjänst
för upprätthållande av ordning och för bevakning. Regeringen får enligt I §
tredje stycket civilförsvarslagen förordna, att personal som krigsplacerais för
tjänstgöring inom denna tjänstegren skall då riket är i krig, vara skyldig alt
i anslutning till Ijänstegrenen åvilande uppgifter utöva också sådan
försvarsverksamhet som annars faller på försvarsmakten. Enligt lagrummet skall
sådan personal under krig tillhöra försvarsmakten.

Ordnings-
och bevakningstjänsten ombesörjs i huvudsak av beväpnade ordnings- och
bevakningsenheter. Skyldigheten för civilförsvaret att svara för
ordningsuppgifter härrör från år 1944. Bevakningsuppgifterna fördes till
civilförsvaret år 1948 från den s.k. landstormspolisen.

Sedan länge har en överföring av civilförsvarels ordnings-
och bevakningstjänst till någon annan huvudman varit aktuell. Under årens lopp
har flera utredningar uttalat sig för detla. Det främsta skälet har varit att
genom alt avväpna civilförsvaret förbättra del folkrättsliga skyddet och
säkerheten för civilförsvarets personal i krig. Elt annal skäl har varit atl
man har velat göra civilförsvaret till en rent humanitär organisation. Med

Prop.
1983/84:114 10

stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Krönmark, en särskild utredare
(Fö 1977: 04) för att utreda frågan. Utredningen lämnade i december 1978
betänkandet (Ds Fö 1978: 9) Överföring av civilförsvarets ordnings- och
bevakningsenheter till andra myndigheter.

Utredningen föreslog bl. a. alt ordningsuppgifterna skulle
föras till polisväsendet och bevakningsuppgifterna till försvarsmakten.
Rekryteringen av personal för dessa uppgifter föreslogs grunda sig på den
allmänna civilförsvarsplikten. För den personal som skulle gå till
försvarsmakten förutsattes detta ske med utnyttjande av lagen (1952: 269) om
skyldighet för civilförsvarsplikiig att tjänstgöra inom krigsmakten. För
polisväsendets behov föreslogs en ny, motsvarande lag om skyldighet för
civilförsvars-pliktig att tjänstgöra inom polisväsendet.

Utredningens belänkande remissbehandlades. Remissopinionen
var delad beträffande personalrekryteringen. Vissa remissinstanser avstyrkte
förslaget eftersom det innebar att vissa dvilförsvarsplikliga även i fortsättningen
skulle vara beväpnade. Belänkandet lades till grund för förslag till 1979/80
års riksmöte. 1 propositionen föreslogs (prop. 1979/80: 100 bil. 7 s. 290-316) atl,
såsom utredningen förordade, bevakningsuppgifterna skulle föras till
försvarsmakten och ordningsuppgifterna till polisväsendet. 1 fråga om
personalrekryteringen uttalade föredraganden, statsrådet Krönmark, atl han
ansåg atl det fanns visst fog för de invändningar mot förslaget som kommit fram
under remissbehandlingen. Härefter anförde han bl. a. följande: "Skulle
det visa sig omöjligt att t. ex. rekrytera personal till polisen på frivillig
väg och till försvarsmakten via en förlängd värnplikt, kan det
rekryteringsförslag som utredaren har lämnat bli aktuellt. Inom den sittande
försvarskommittén övervägs f. n. totalförsvarets personalförsörjning. Jag
förutsätter all den här aktuella frågan behandlas i detta sammanhang och att
kommittén kommer med förslag i ämnet".

Riksdagen godtog de riktlinjer för överföringen som
regeringen förordat (FöU 1979/80: 13, rskr 1979/80: 316).

I ett beslut den lOdecember 1981 föreskrev regeringen all
planeringen skulle inriktas så att överförandet av ordningsuppgifterna till
polisväsendet kunde äga rum den Ijuli 1984.

1 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 4 s.
47) uttalade chefen för justitiedepartementet mot bakgrund av det pågående
arbetet i 1981 års polisberedning med den lokala polisorganisationen bl. a. atl
frågan om överföring av civilförsvarets ordningsuppgifler till polisväsendet
hade sådant samband med arbetet i polisberedningen alt den närmare borde
övervägas av denna beredning och att han därför, efter samråd med min
företrädare, hade för avsikt att föreslå regeringen att polisberedningen fick i
uppdrag att närmare studera dessa frågor och att frågan om tidpunkten för
överföringen fick tas upp när polisberedningens förslag i denna del förelåg.
Han uttalade vidare aU siktet borde vara inställt på en överföring den Ijuli
1986.

Prop. 1983/84:114 11

När del gäller personalrekryieringen kan jag konstatera
att försvarskommittén inte tog upp frågan till behandling och atl den inte
heller löstes i 1982 års försvarsbeslut. Vid överläggningar med företrädare för
justitiedepartementet och rikspolisstyrelsen har framkommit alt frågan om
rekrytering av personal till ordningsuppgifterna inte synes kunna lösas hell
på frivillig väg. Med anledning härav har inom försvarsdepartementet utarbetats
en promemoria (Ds Fö 1983: 4) med förslag till särskild lagstiftning i ämnet.

Promemorian bör fogas som bilaga 1 till protokollet i
detta ärende.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av deras yttranden bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2 Allmän motivering

2.1 Civilförsvarspliktigas tjänstgöringsskyldighet utanför
civilförsvaret

Mitt förslag: Genom en särskild lag åläggs de civilförsvarspliktiga
en skyldighet att tjänstgöra utanför civilförsvaret. Lagen (1952: 269) om
skyldighet för civilförsvarsplikiig atl tjänstgöra inom krigsmaklen ersätts av
den föreslagna lagen.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Flertalet av dem tillstyrker eller
lämnar förslaget i promemorian utan erinran. Några är kritiska och menar alt
målet atl helt avväpna civilförsvaret inte kan nås så länge vissa
civilförsvarspliktiga kommer att vara beväpnade. Tre remissinstanser avvisar
förslaget helt.

Skäl för mitt förslag: Somjag tidigare har anfört
förutsattes det vid beslutet vid 1979/80 års riksmöte alt utredningens förslag
skulle tas upp till en ny prövning om personalrekryieringen inle kunde ske på
frivillig väg, men att försvarskommittén skulle komma att behandla frågan.
Kommittén tog emellertid inte upp frågan och den löstes inte heller i 1982 års
försvarsbeslut. Det har vid överläggningar med företrädare för justiliedepartementel
och rikspolisstyrelsen framkommit atl personalen till ordningsuppgifterna inle
helt kan rekryteras med frivilliga. Det är alltså tydligt att det behövs någon
form av pliktlag för att lösa frågan.

När det gäller att rekrytera personal för
bevakningsuppgifterna är behovet av en särskild plikt för närvarande inte lika
stort. Överbefälhavaren och chefen för armén har i sina remissyUranden ullalat aU
den nya organi-

Prop.
1983/84:114 12

salion
inom försvarsmakten som successivt skall ta över bevakningsuppgifterna i sin
helhet kan tillföras värnpliktiga eftersom det f. n. finns ett ganska stort
överskott av värnpliktiga. Som överbefälhavaren och chefen för armén anfört
kommer emellertid överskottet av värnpliktiga alt minska på 1990-lalet.

Del
kan därför enligt min mening inle uteslutas att det i framtiden kan komma alt
behövas en särskild plikt vid sidan av värnplikten som en kompletterande
möjlighet att rekrytera personal för bevakningsuppgif-lerna.

Även
inom andra verksamhetsfält inom totalförsvaret har frågan om
personalförsörjningen aktualiserats. Statsmakterna har i 1982 års försvarsbeslut
uttalat sig för atl vissa sjukvårdsenheter förs över från civilförsvaret till
nya huvudmän. Härigenom har det uppstått ett behov av någon form av plikttjänstgöring
för den personal som inte kan anses som hälso- och sjukvårdspersonal. För atl
tillfredsställande kunna genomföra utbildning och övning i fredslid för
uppgifter i krig kan även i andra fall någon form av plikt behöva finnas. Det
kan exempelvis gälla viss personal inom det ekonomiska försvaret.

Vad
jag nu har anfört visar alt någon form av tjänsteplikt behövs för att kunna
rekrytera personal till sådana områden inom totalförsvaret som inle omfattas av
civilförsvarsplikten eller värnplikten samt atl kunna öva denna personal i
fredstid. Lagstiftning är därför nödvändig.

Jag
kan inte dela den uppfattning som ligger bakom kritiken mot förslaget i
promemorian att lösa rekryteringsproblemen med civilförsvarsplikten som grund.
Farhågorna att civilförsvaret och dess personal skulle kunna komma alt
betraktas på ett felaktigt sätl bara därför att dvilförsvarsplikliga tjänstgör
inom andra verksamhetsområden är enligt min mening överdrivna. Det i
sammanhanget väsentliga måste vara att del inle finns beväpnad personal i
civilförsvarets verksamhet. Jag anser att det är en lämplig lösning alt genom
en särskild lag ålägga civilförsvarsspliktiga att tjänstgöra utanför
civilförsvaret. Jag förordar dock, som framgår av det följande, en något
enklare lagstiftningsteknik än den som använts i promemorian.

2.2
När tjänstgöringsskyldighet skall föreligga

MiU
förslag: Tjänstgöringsskyldigheten skall föreligga under samma förulsäUningar
och i samma omfattning som tjänstgöringsskyldigheten enligt civilförsvarslagen
(1960: 74).

Förslaget
i promemorian: Tjänstgöringsskyldigheten skall föreligga vid krig. Efter
särskilt förordnande av regeringen kan skyldigheten utsträckas till alt gälla
också i följande situafioner, nämligen när Sverige är i krigsfara, eller när
det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av
krigsfara som riket har befunnit sig i. Regeringen kan även

Prop. 1983/84:114 13

besluta om tjänstgöringsskyldighet när det är nödvändigt
med hänsyn till försvarsberedskapen. Skyldighet alt tjänstgöra skall också
föreligga vid utbildning och övning.

Remissinstanserna: Med undantag av de tre remissinstanser
som avvisar hela förslaget har de ingen erinran mot förslaget i denna del.

Skäl för mitt förslag: Den i promemorian föreslagna lagen
är konstruerad som en fullmaktslag. Den skyldighet som lagen lägger på den civilförsvarspliktige
framstår därför som en ny plikt ulan den koppling till civilför-svarssplikten
som är avsedd. AMS har också kritiserat promemorieförslaget från den
utgångspunkten och särskilt anmärkt på alt gränsen mellan den föreslagna lagen
och Ijänstepliktslagen blir oklar.

Mot den bakgrunden har jag valt att utforma lagen så att
den bara reglerar skyldigheten att tjänstgöra utanför civilförsvaret medan
tjänstgöringsskyldigheten som sådan följer av civilförsvarsplikten. Det är då
inte heller nödvändigt att använda konstruktionen med fullmaktslag.

Civilförsvarsplikten innebär enligt II § civilförsvarslagen att alla som
bor i landet och är mellan 16 och 65 år gamla är skyldiga att tjänstgöra i
civilförsvaret i den utsträckning som deras kroppskrafter och hälsotillstånd
medger.

Omfattningen
av civilförsvarsplikten regleras av 12 §. När civilförsvarsberedskap råder,
dvs. när landet är i krig eller krigsfara, skall den civilförsvarspliktige
tjänstgöra i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den fientliga
verksamheten eller faran för sådan samt till behovet av utbildning och övning i
dvilförsvarsljänsl. Även under lid då det inte är civilförsvarsberedskap kan
regeringen genom förvallningsbeslut förordna att civilförsvarsplikt skall
fullgöras, om det är nödvändigt med hänsyn till försvarsberedskapen. 1 sådana
fall får dock den civilförsvarspliktige inte tas i anspråk längre tid än
sammanlagt högst 30 dagar eller, om han också är värnpliktig, 180 dagar.

Milt
förslag innebär atl den civilförsvarspliktige skall vara skyldig alt i den omfallning
som anges i civilförsvarslagen tjänstgöra utanför civilförsvaret. Härav följer
all han också i fråga om skyldigheten att under normala fredsförhållanden delta
i utbildning och övningar blir underkastad civilförsvarslagens regler.

2.3 Var tjänstgöringsskyldigheten skall fullgöras

Mitt förslag: Tjänstgöringsskyldigheten skall fullgöras i
annan verksamhet inom totalförsvaret än civilförsvaret. Uttagning för tjänstgöringen
skall verkställas av myndigheter som regeringen bestämmer. Andra än de som har uttagits
till ordnings- eller bevakningstjänst skall dock inte vara skyldiga att
tjänstgöra i verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter. Under
tjänstgöringen skall den civilförsvarspliktige tillhöra den verksamhet som han
deltar i.

Prop. 1983/84:114 14

Förslaget
i promemorian: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. I promemorians
lagförslag saknas emellertid begränsningen av skyldigheten all tjänstgöra i
verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter.

Remissinstanserna:
De flesta lämnar förslaget utan erinran. Några remissinstanser menar att
förslaget går för långt och att gränsen mellan allmänna Ijänstepliktslagen och
den föreslagna lagen blir oklar. En remissinstans pekar på atl olika löne- och
arbetsvillkor för de olika kategorierna av tjänslepliktiga kan komma alt skapa
problem.

Skäl
för mitt förslag: Syftet med lagförslaget är främst att tillgodose behovet av
personal för de ordnings- och bevakningsuppgifter som överförs till polisväsendet
och försvarsmakten saml de områden inom vilka lagen (1952: 269) om skyldighet
för civilförsvarsplikiig att tjänstgöra vid krigsmaklen är tillämpbar. I
begränsad omfattning bör även andra verksamheter kunna komma i fråga,
exempelvis uppgifter inom sjukvården och det ekonomiska försvaret. Ordnings-
och bevakningstjänst är verksamheter som i vissa fall kan vara förenade med
egentliga stridsuppgifter. 1 övrigt bör inte sådana uppgifter omfattas av den
föreslagna tjänstgöringsskyldigheten. Utan en sådan begränsning skulle
lagförslaget innebära en avsevärd utvidgning av värnplikten vilket givelvis
inte är meningen. Begränsningen bör komma till uttryck i lagen genom en
bestämmelse som innebär att bara den som har uttagits till ordnings- eller
bevakningstjänst är skyldig att tjänstgöra i verksamhet som är förenad med
egentliga stridsuppgifter.

Vilka
verksamhetsområden som tjänstgöringsskyldigheten skall gälla för får bestämmas
av regeringen genom verkslälligbetsföreskrifter till lagen.

I
lagen bör föreskrivas att den civilförsvarspliktige, då han tjänstgör utanför
civilförsvaret skall tillhöra den verksamhet som han deltar i. Med anledning av
vissa remissuttalanden vill jag framhålla att detla innebär atl den som åläggs
ordningsuppgifter inom polisen blir polisman och den som tjänstgör inom
försvarsmakten blir krigsman.

1
övrigt bör i så stor utsträckning som möjligt civilförsvarslagens bestämmelser
göras tillämpliga på den som med stöd av lagen åläggs alt tjänstgöra utanför
civilförsvaret. Han bör således ha samma förmåner. Han bör också lyda samma
regler i fråga om påföljd för underlåtenhet all fullgöra
tjänstgöringsskyldigheten. I denna del hänvisas till specialmoliveringen. Den
föreslagna lagen medför följdändringar i civilförsvarslagen (1960: 74), lagen
(1940: 358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m.m.,
brottsbalken, familjebidragslagen (1978:520) och lagen (1977: 265) om statligt
personskadeskydd. Även här hänvisas till specialmoliveringen.

1
första hand bör givetvis uttagning ske av lämpliga frivilliga. Skyldigheten
bör inle omfatta den som fullgör militärtjänst eller vapenfri tjänst eller annan
tjänsteplikt.

Prop.
1983/84:114 15

2.4
Rätt att slippa tjänstgöring som är förenad med vapenbruk

Mitt
förslag: Är tjänstgöring enligt den föreslagna lagen förenad med bruk av vapen,
får den civilförsvarspliktige inle åläggas sådan tjänstgöring, om det kan
antas att bruk av vapen mol annan är så oförenligt med den civilförsvarsplikliges
allvarliga personliga övertygelse att han inte kommer alt fullgöra
tjänstgöringen.

Förslaget
i promemorian: Överenslämmer i huvudsak med milt förslag.

Remissinstanserna:
Bortsett från en detaljanmärkning har ingen haft någon erinran mot förslaget.

Skäl
för mitt förslag: Uppgifterna inom försvarsmakten och ordningsuppgifterna inom
polisväsendet innebär alt personalen tvingas bära vapen. Samma möjligheter som f.
n. finns inom civilförsvarslagstiflningen för den som har betänkligheter mot
vapenbruk att befrias från skyldigheten att fullgöra ordnings- och
bevakningsuppgifter bör också erbjudas inom ramen för denna lagstiftning.
Eftersom uttagningen i första hand sker av frivilliga kommer en sådan
föreskrift dock inte all ha alltför stor betydelse. I verkställighelsföreskrifter
får anges hur prövningen av samvetsbetänkligheterna skall utformas.

2.5
Ikraftträdande

För
att underiätta det fortsatta arbetet med att planlägga och verkställa
överföringen av ordnings- och bevakningsuppgifterna till polisväsendet resp.
försvarsmakten bör den nya lagen och de av denna föranledda lagändringarna
träda i kraft den 1 juli 1984. Vissa övergångsproblem kräver en särskild
reglering varom jag hänvisar till specialmotiveringen.

3
Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om skyldighet för
civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civil

försvaret,

2. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74),

3. lag om ändring i lagen (1940: 358) med vissa bestämmelser till skydd för
försvaret m.m.,

4. lag om ändring i brottsbalken,

Prop.
1983/84:114 16

5. lag om ändring i
familjebidragslagen (1978: 520),

6. lag om ändring i lagen (1977: 265)
om statligt personskadeskydd. Förslaget under 4 har upprättats i samråd med
chefen för justifiedeparte-

mentet. Förslaget under 6 har upprättats i samråd med
chefen för socialdepartementet. Förslagen bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 3.'

4 Spedalmotivering

4.1 Förslaget till lag om skyldighet för
civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret

1 § En civilförsvarsplikiig är under de förutsättningar
och i den omfattning som anges i 12§ 1-3 mom. civilförsvarslagen (1960; 74)
skyldig att tjänstgöra i annan verksamhet inom totalförsvaret än
civilförsvarets verksamhet. Uttagning för sådan tjänstgöring skall verkställas
av myndigheter som regeringen bestämmer. Skyldighet alt tjänstgöra i verksamhet
som är förenad med egentliga stridsuppgifter har dock bara de civilförsvarspliktiga
som har uttagits till ordnings- eller bevakningsuppgifler.

Den civilförsvarspliktige skall under tjänstgöringen
tillhöra den verksamhet som han deltar i.

Första stycket. Här anges den yttre ramen för
tjänstgöringsskyldigheten. Den närmare preciseringen av vilka områden inom
totalförsvaret som tjänstgöringsskyldigheten skall gälla för får bestämmas i verkställighelsföreskrifter
till lagen. Beträffande innebörden av begreppet totalförsvar kan ledning hämtas
i annan lagstiftning. Det förekommer t. ex. i förfogandelagen (prop.
1977/78:72 s.87) och i I9kap. 5§ brottsbalken (prop. 1979/80: 176, s. 8 - 9, 49
- 50, 52 - 53 och JuU 1981/82: 8, s. 26 - 27).

Hänvisningen till 12 § 2 och 3 mom. civilförsvarslagen
(1960: 74) innebär atl den civilförsvarspliktige är skyldig att utbilda sig och
öva under högst trettio dagar och att han är skyldig att under vaije följd av
fyra kalenderår delta högst tio dagar i övning. En del av nämnda tid får efler
föreskrift av regeringen användas uteslutande till utbildning. Den som är
värnpliktig kan åläggas att delta i utbildning och övning under den längre tid
som han efler uttagningen till tjänstgöring enligt denna lag kunnat åläggas att
tjänstgöra vid försvarsmakten.

Utbildningen och övningen bör normalt äga rum inom den
organisation som den tjänslepliktige skall tillhöra i krig. Inget hindrar alt
vederbörande utbildas eller övas på någon av civilförsvarets anläggningar. I detla
fall bör givetvis vapenbruk inte förekomma.

' Bilagan har uteslutits här. Förslagen är likalydande med
dem som är fogade till propositionen frånsett några redaktionella ändringar och
aU fjärde meningen saknades i 1 § första stycket i det under I avgivna
förslaget.

Prop.
1983/84:114 17

Andra stycket. 1 detta stycke föreskrivs att den civilförsvarspliktige
under sådan tjänstgöring som avses i lagen lillhör den verksamhet som han
deltar i. Tjänstgör han inom försvarsmakten är han att anse som krigsman med de
rättigheter och skyldigheter som detta medför. Tjänstgör han inom polisväsendet
är han att anse som polisman och följer vad som i övrigt gäller för polismän.
Det innebär bl. a. atl han kan vara skyldig att i den omfallning som regeringen
föreskriver delta som polisman i rikels försvar. Som anförts i den allmänna
motiveringen under 2.3 är den uppgift som den tjänstgöringsskyldige har uttagits
för av betydelse när del gäller alt bestämma vad som skall gälla för honom.

2 § Är tjänstgöring enligt denna lag förenad med bruk av
vapen, får den

civilförsvarspliktige inle åläggas sådan tjänstgöring, om det kan antas att

bruk av vapen mot annan är så oförenligt med den civilförsvarsplikliges

allvarliga personliga övertygelse att han inte kommer att fullgöra tjänstgö

ringen.

Bestämmelsen är formulerad i överensstämmelse med
motsvarande text i I § lagen (1966: 413) om vapenfri tjänst.

3 S Beslämmelserna i I2§ 5 mom., 13. 15, 16, 18, 21, 77
och 78§§, 79§

I -3 mom., 81 och 83§§ civilförsvarslagen (1960: 74) skall tillämpas på

den som tjänstgör enligt denna lag. Vid tillämpningen av dessa bestämmel

ser skall med civilförsvaret avses verksamhet enligt denna lag.

I denna paragraf finns en uppräkning av de ytterligare
bestämmelser i dvilförsvarslagen (1960:74) som skall tillämpas på den som
tjänstgör enligt denna lag. Bestämmelserna gäller bl. a. förmåner, skyldighet
att lämna vissa uppgifter, att inställa sig till inskrivning och att efterkomma
kallelse till tjänstgöring. Även vissa bestämmelser om hämtning, vite och
ansvar finns med i uppräkningen. Givetvis gäller bestämmelserna endast i de
delar som de är tillämpbara på den som är ijänstgöringsskyldig enligt denna
lag. Exempelvis ligger det i sakens natur att denne inte berörs av vad som
föreskrivs i 15 S civilförsvarslagen om anmaning av civilförsvarschefen.

4.2 Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen
(1960: 74)

l§

Första och andra styckena. Dessa stycken är oförändrade.

Tredje stycket. I detta finns bestämmelser om personal som
har krigsplacerais för tjänstgöring inom tjänstegrenen ordnings- och
bevakningstjänst. Eftersom denna Ijänstegren upphör upphävs tredje stycket.

2 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 114

Prop.
1983/84:114 18

6§

Första, andra och tredje styckena. Dessa stycken ändras
inte.

Fjärde stycket. Här finns bl.a. bestämmelser om att
tjänsteman vid polisväsendet är skyldig alt motta uppdrag som civilförsvarschef
eller som dislriktschef inom civilförsvaret. Enligt den praxis som har
utvecklats genom åren brukar tjänstemän vid polisväsendet inte förordnas på
chefsbefattningar inom civilförsvaret. Anledningen torde vara att
civilförsvaret och polisväsendet mer och mer har kommit att betraktas som
samverkande organ. Då ordningsuppgifterna förs över från civilförsvaret till
polisväsendet blir delta synsätt alltmer befogat. Bestämmelserna om skyldighet
för tjänsteman i polisväsendet atl motta nämnda uppdrag tas därför bort. Detta
innebär givetvis inget förbud för tjänstemannen att motta ett sådant uppdrag.

12 § 5 mom.

Första stycket. Detla stycke ändras inte.

Andra stycket. Staten meddelar grupplivförsäkring ål de
civilförsvarspliktiga bl. a. under föreskriven tjänstgöring vid
försvarsmakten. Denna tjänstgöring grundar sig på lagen (1952: 269) om
skyldighet för civilförsvarsplikiig att tjänstgöra vid krigsmakten. Den lagen
upphävs. Vad som sägs om föreskriven tjänstgöring vid försvarsmakten las därför
bort.

Tredje och fiärde styckena. Inga ändringar görs.

14 §

Första stycket. Slyckel är oförändrat.

Andra och tredje styckena. Civilförsvaret kommer i
framtiden inte att ha någon beväpnad personal. Bestämmelserna i andra och
tredje styckena om den som hyser betänkligheter mol alt bruka vapen mot annan
tas därför bort. 1 stället införs i elt nytt andra stycke en hänvisning till
lagen om skyldighet för dvilförsvarsplikliga att tjänstgöra utanför
civilförsvaret.

19 §

Första stycket. Ändringen är föranledd av atl
ordningsuppgifterna förs över från civilförsvaret till polisväsendet.

Andra stycket. Ingen ändring görs.

65 §

Första stycket. Här finns bl. a. en bestämmelse om rätt
för civilförsvars-myndighet all besiktiga en anläggning eller en byggnad i
samband med bevakningsuppgifl som ankommer på civilförsvaret. Eftersom
bevaknings-uppgifterna skall föras över till försvarsmakten tas bestämmelsen om
besiktning för detla ändamål bort. I stället förs en motsvarande bestämmelse
in i 5§ lagen (1940: 358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m.m.

Andra stycket. Inga ändringar görs.

i. op. 1983/84:114 19

Ikraftträdandebestämmelser

F. n. pågår en överföring av civilförsvarets
bevakningsuppgifter till försvarsmakten. Överföringen beräknas vara slutförd
den I juli 1987. När det gäller övergången av civilförsvarets ordningsuppgifter
till polisväsendet är lidpunkten mera oklar. Somjag anfört i avsnittet 2.6
börden nya lagen och de av denna föranledda lagändringarna träda i kraft den 1
juli 1984 för att underlätta arbetet med att planlägga och verkställa
överföringarna. Intill dess övergångarna blivit slutförda måste emellertid
äldre bestämmelser gälla för dem som efter lagens ikraftträdande alltjämt är krigsplacerade
för tjänstgöring inom ijänstegrenen ordnings- och bevakningstjänst samt för den
verksamhet som har samband med deras tjänstgöring. Övergångsbestämmelsen har
utformats i enlighet härmed.

4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1940:
358) med vissa bestämmelser

fill skydd för försvaret m. m.

5§

Första stycket. Ändringen är redaktionell.

Andra stycket. Enligt 65 § civilförsvarslagen (1960: 74)
får civilförsvars-myndighet besiktiga anläggning eller byggnad som skall
bevakas av civilförsvarsmyndighet. Den som äger eller innehar viss anläggning
är enligt den nu aktuella paragrafen skyldig all tillåta besiktning genom
länsstyrelsens försorg för att utröna vilka skyddsåtgärder som bör vidtas.
Bevakningsuppgifterna förs nu över från civilförsvaret till försvarsmakten. Genom
ett nytt andra stycke i paragrafen får militär myndighet den rätt som
tillkommer civilförsvarsmyndighet enligt 65 § civilförsvarslagen atl besiktiga
anläggning eller byggnad som skall bevakas. Bestämmelsen om civil-försvarsmyndighelens
besiktningsräll i dessa fall tas i stället bort från sistnämnda lagrum. Medför
besiktning enligt första slyckel kostnad eller skada för ägaren eller
innehavaren av anläggningen är denne berättigad till ersättning. Däremot har
ersättning för civilförsvarsmyndighets besiktning enligt 65 §
civilförsvarslagen inte kunnal utgå. Någon ändring härvidlag är inte avsedd när
besiktningsrälten nu förs över på militär myndighet. För besiktning enligt
andra stycket kan ersättning därför inte utgå.

4.4 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

22 kap.14 §

Första stycket. I denna paragraf regleras f n. vilken
personal som är alt anse som krigsmän. Bl. a. är enligt första stycket den som
tillhör sådan Ijänstegren inom civilförsvaret vars personal jämlikt regeringens
förordnande är skyldig att utöva verksamhet som åvilar försvarsmakten att anse
som krigsman. Eftersom denna kategori av civilförsvarspersonal kommer att
avskaffas utgår denna bestämmelse ur första stycket.

Prop.
1983/84:114 20

Andra och tredje styckena. Bestämmelserna är oförändrade.

Det kan anmärkas att även 24 kap. 2 § brottsbalken
innehåller bestämmelser som blir inaktuella i den nya ordningen. Chefen för
justitiedepartementet kommer enligt vad jag har inhämtat att anmäla frågan om
en ändring av den paragrafen i annat sammanhang.

Ikraftträdandebestämmdser

Av skäl som anförts i avsnitt 4.2 måste äldre bestämmelser
gälla för dem som efter lagens ikraftträdande alltjämt är krigsplacerade för
tjänstgöring inom ijänstegrenen ordnings-och bevakningstjänst.
Övergångsbestämmelsen har utformats i enlighet härmed.

4.5 Förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen
(1978: 520)

3§

Första stycket. Inga ändringar görs.

Andra slyckel. Ändringen föranleds av lagen om skyldighet
för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret.

4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977: 265) om
statligt personskadeskydd

l§

Första stycket. Ändringen föranleds av lagen om skyldighet
för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret.

Andra stycket. Stycket ändras ej.

5 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yllrande inhämtas över
lagförslagen.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

Prop. 1983/84:114 21

Bilaga 1

F ö rslag till lag om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktiga
att tj ä nstg ö ra utanf ö r civilf ö rsvaret.

Promemoria utarbetad inom f ö rsvarsdepartementet

Ds F ö 1983:4

Prop. 1983/84:114 22

Inneh å l 1sf ö rteckni ng

1
Inledning

2
Nuvarande
ordning

3
Utredningen

4
Ö verv ä ganden och f ö rslag

5
Special
motivering

6
F ö rfattningsf ö rslag

Prop. 1983/84:114 23

1 Inledning

Med st ö d av
regeringens bemyndigande tillkallade d å varande
chefen f ö r f ö rsvarsdepartementet, statsr å det
Kr ö nmark, en s ä rskild utredare (F ö 1977:04) f ö r att utreda fr å gan om ö verf ö ring av vissa av civilf ö rsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till
andra myndigheter. Utredningen l ä mnade i
december 1978 bet ä nkandet (Ds F ö 1978:9) Ö verf ö ring av civilf ö rsvarets
ordnings- och bevakningsuppgifter till andra myndigheter.

Utredningen f ö reslog
bl.a. att ordningsuppgifterna skulle ö verf ö ras till polisv ä sendet
och bevakningsuppgifterna till f ö rsvarsmakten.
Rekryteringen av personal f ö r dessa
uppgifter f ö reslogs grunda sig p å den allm ä nna
civilf ö rsvarsplikten. F ö r den personal som skulle g å till f ö rsvarsmakten
f ö rutsattes detta ske med utnyttjande
av lagen (1952:269) om skyldighet f ö r
civilf ö rsvarspliktig att tj ä nstg ö ra inom f ö rsvarsmakten. F ö r
polisv ä sendets behov f ö reslogs en ny, motsvarande lag om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktig
att tj ä nstg ö ra inom polisv ä sendet.

Utredningens bet ä nkande
lades efter remissbehandling till grund f ö r
f ö rslag till 1979/80 å rs riksm ö te.
I propositionen f ö reslogs (prop. 1979/80:100 bilaga
7 s. 290-316) att, s å som utredningen f ö rordade, bevakningsuppgifterna skulle f ö ras ö ver till f ö rsvarsmakten och ordningsuppgifterna tm polisv ä sendet. Riksdagen tog inte st ä llning till tidpunkten f ö r ö verf ö randet. I fr å ga
om personal rekryter!ngen, d ä r remissopinonen
var delad, anf ö rde f ö redraganden, statsr å det Kr ö nnark, bl.a. f ö ljande:
"Skulle det visa sig om ö jligt att
t.ex. rekrytera personal till polisen p å
frivillig v ä g och till f ö rsvarsmakten via en f ö rl ä ngd v ä rnplikt, kan det rekryteringsf ö rslag
som utredaren har l ä mnat bli aktuellt. Inom den
sittande f ö rsvarskommitt é n ö verv ä gs f.n. totalf ö rsvarets personalf ö rs ö rjning. Jag f ö ruts ä tter att den h ä r
aktuella fr å gan behandlas i detta sammanhang
och att kommitt é n kommer med f ö rslag i ä mnet".

F ö rsvarskommitt é n tog emellertid inte upp denna fr å ga till behandling. Inte heller i 1982 å rs f ö rsvarsbeslut
l ö stes fr å gan. Vid f ö rnyade
ö verl ä ggningar med f ö retr ä dare f ö r justitiedepartementet och
rikspolisstyrelsen har framkommit att personalf ö rs ö rjningsfr å gan inte synes kunna l ö sas helt p å frivillig v ä g. N å gon form av
plikt m å ste nog finnas. Med anledning h ä rav har i denna promemoria tagits upp fr å gan om s ä rskild
lagstiftning i ä mnet.

Prop. 1983/84:114 24

2 Nuvarande ordning

Den nuvarande skyldigheten f ö r det allm ä nna
civilf ö rsvaret att svara f ö r vissa ordningsuppgifter h ä rr ö r fr å n å r 1944. D å tillkom den s.k. ordningstj ä nsten. Personalen inom denna hade till uppgift att
under beredskap uppr ä tth å lla ordningen i skyddsrummen och svara f ö r ordningen i samband med annan civilfbrsvarsverksamhet.
Bevakningsuppgifterna tillf ö rdes civilf ö rsvaret å r
1948. Dessa som tidigare l å g p å den s.k. landstormspolisen avs å g
bevakningen av civila skyddsf ö rem å l, dvs. f ö rem å l som inte tillh ö r f ö rsvarsmakten men ä nd å ä r viktiga f ö r
totalf ö rsvaret.

Ordnings- och bevakningstj ä nsten ombes ö rjs numera i huvudsak av
ordningsenheter och bevakningsenheter. Personalen i bevakningsenheterna ä r bev ä pnad med
kulsprutepistoler. I enheternas utrustning ing å r ocks å lanrnninor. Ordningstj ä nst fullg ö rs
ocks å inom unds ä ttningsenheternas ordningsavdelningar. Viss
bevakningstj ä nst f ö rekommer inom verkskydden och vid verksanl ä ggningar.

Ordningsenheterna har till uppgift bl.a. att anvisa
civilf ö rsvarets enheter, andra
utryckningsenheter och allm ä nheten
framkomliga v ä gar tm och fr å n skadeomr å den.
Enheterna skall vidare dirigera trafiken i samband med utrymningar eller
vid andra former av civilf ö rsvars-verksamhet. Enheterna skall ä ven uppr ä tta
avsp ä rrningar f ö r att underl ä tta
civilf ö rsvarets verksamhet samt f ö r att f ö rhindra
skador. I uppgifterna ing å r ocks å att ö vervaka att
best ä mmelserna om alarme ring, m ö rkl ä ggning,
allm ä n ordning och s ä kerhet under civilf ö rsvarsberedskap iakttas. Inom ordningsenheterna finns enligt planerna
drygt 2 000 yrkespoliser f ö r bef ä lsuppgifter och inemot 9 000 civilf ö rsvarspliktiga f ö r manskapsuppgifter. Det
planerade personalbehovet ä r t ä ckt.

Unds ä ttningsenheternas
ordningsavdelningar har i huvudsak samma uppgifter som ordningsenheterna.

Uppgifterna f ö r
bevakningsenheterna ä r koncentrerade till bevakning av
civila skydds f ö rem å l. Med skyddsf ö rem å l menas anl ä ggningar, inr ä ttningar, omr å den
eller f ö rem å l som ä r av s å dan betydelse f ö r
totalf ö rsvaret att de omfattas av f ö rbud enligt lagen (1940:358) med vissa best ä mmelser om skydd f ö r f ö rsvaret m.m. Bevakningsenheterna
skall bl.a. skydda s ä rskilt angivna anl ä ggningar eller f ö retag
mot

Prop. 1983/84:114 25

spioneri, sabotage och annan skadeg ö relse samt avv ä rja angrepp av mindre
fiendestyrkor. Enheterna skall ä ven kontrollera v ä gfarande vid tillf ä nigt uppr ä ttade v ä gsp ä rrar och vid behov svara f ö r uppr ä tth å llandet av den allm ä nna ordningen. I uppgifterna ing å r ocks å att utf ö ra markbevakning av skyddsf ö rem å l, f ö retr ä desvis genom patrullering med bil.
Personalbehovet i bevakningsenheterna uppg å r enligt planerna till ca 21 000
man och ber ä knas vara fyllt till ca 85 %.

Inom st ö rre eller
annars betydelsefulla f ö retag organiseras inom verkskyddets
ram en bevakningstj ä nst vars uppgift ä r att skydda f ö retagen
mot spioneri och sabotage. F.n. finns tv å
typer av verkskydd. A-verkskydd och B-verkskydd. A-verkskydden best å r av unds ä ttande
enheter samt, i vissa fall, av bevakningsenheter. B-verkskyd-den best å r enbart av bevakninqsenheter. Med bevakningsverkskydd
avses h ä r A-verkskyddens bevakningsenheter
samt B-verkskydden. Redan f ö r fredsf ö rh å llanden
ordnar vissa f ö retag bevakning mot inbrott och
skadeg ö relse genom egen personal eller vaktbolag.
Denna fredsm ä ssiga organisation ing å r under beredskap - d ä r s å ä r m ö jligt - i verkskyddet eller
samordnas med detta. Personalstyrkan i f ö retagens bevakningsverkskydd uppg å r
tm ca 5 000 man.

Vissa statliga verk organiserar som en del av sitt civilf ö rsvar en bevakningstj ä nst av samma slag som f ö retagen.
Detta har emellertid skett i mycket begr ä nsad
omfattning. Personalstyrkan uppg å r
s å lunda i dag till bara ett 30-tal
man.

Prop.
1983/84:114 26

3 Utredningen

Som har angetts under avsnittet 1 Inledning har riksdagen
p å grundval av det f ö rslag som utredningen r ö rande ordnings- och bevakningsuppgifternas ö verf ö rande lade
fram beslutat att civilf ö rsvarets ordningsuppgifter skall ö vertas av polisen och att bevakningsuppgifterna
skall f ö ras till f ö rsvarsmakten. En f ö ljd av detta beslut blir att samtliga bev ä pnade enheter utg å r
ur civilf ö rsvarets krigsorganisation.

De uppgifter som efter genomf ö randet av riksdagens beslut kommer att ligga p å polisen best å r
i att uppr ä tth å lla ordningen och genomf ö ra
allm ä nna trafikregleringar och uppr ä tta avsp ä rrningar
under utrymningsoperationer och vid skadeplatser. Polisen skall ocks å kunna g ö ra
avsp ä rrningar och reglera trafiken i
samband med gasbel ä ggning eller radioaktiv bel ä ggning. P å
beg ä ran av civilf ö rsvarsmyndighet skall polisen vidare kunna bist å med ordningsh å llning
och trafikreglering samt ingripa mot st ö rningar
i samband med annan civilf ö rsvarsverksamhet.

Uppgifterna skall enligt utredningens f ö rslag l ö sas
i en organisation med samma principiella uppbyggnad som ordningsenheterna
inom civilf ö rsvaret f.n. har. Enheterna
kommer att best å av civilf ö rsvarspliktiga - beredskapspolism ä n - och yrkespolism ä n, varvid yrkespolisen tj ä nstg ö r i de olika chefsbefattningarna. Ben ä mningen beredskapspolism ä n f ö r de civilf ö rsvarspliktiga har utredningen valt

f ö r att markera anknytningen av
deras tj ä nstg ö ringsskyldighet till beredskap och krig. Organisationen anpassas
till den organisation med avdelning och grupp som finns inom polisen. F ö rh å llandet
mellan yrkespolism ä n och civilf ö rsvarspliktiga blir ungef ä r detsamma som tidigare. Hela organisationen f ö reslogs best å
av ca 2 000 yrkespoliser och 9 000 beredskapspolism ä n, varav 1 000 i personal reserv, eller totalt ca
11 000 man. F ö r att uppr ä tth å lla
sambandet mellan civilf ö rsvarscheferna och polischeferna f ö resl å r
utredningen att s ä rskilda samverkansbef ä l - yrkespolism ä n
i bef ä lsst ä llning - utses. Utbildnings- och ö vningsverksamheten
i den nya organisationen f ö resl å s bli genomf ö rd
i polisi ä r regi.

Enligt riksdagens beslut tar f ö rsvarsmakten ö ver
den bevakning av civila skyddsf ö rm å l som nu å ligger
civilf ö rsvaret. Till f ö rsvarsmakten f ö rs
ocks å den bevakning som enligt 1 § lagen (1940:358) med

Prop. 1983/84:114 27

vissa best ä mmelser
till skydd f ö r f ö rsvaret m.m. kan å l ä ggas den som driver industriell eller annan
verksamhet av v ä sentlig betydelse f ö r f ö rsvaret eller
folkf ö rs ö rjningen. Denna bevakningstj ä nst
ä r av j ä mf ö relsevis
ringa omfattning.

De uppgifter som f ö rsvarsmakten
tar ö ver kommer att ligga p å arm é n och ä r v ä sentligen av
liknande slag som de uppgifter som s ä rskilda
arm é f ö rband har i fr å ga om bevakningen av milit ä ra skyddsf ö rem å l vid beredskapstmst å nd och krig. F ö rsvarsmakten skall allts å i forts ä ttningen
vid beredskapstm st å nd och vid mobilisering tillgodose
skyddsbehoven ä ven f ö r de civila skyddsf ö rem å l som hittills har bevakats av civilf ö rsvarets bevakningsenheter inkl. verkskyddens
bevakningsenheter. De nya uppgifterna inneb ä r
ungef ä r en f ö rdubbling av den skyddsf ö rem å lsbevakning
som å ligger arm é n vid beredskaps-tillst å nd och efter mobilisering.

Utredningen f ö resl å r att de ö verf ö rda enheterna organisatoriskt inordnas i f ö rsvarsmaktens vanliga organisation f ö r kompanier, plutoner och grupper. Utredningen
har med utg å ngspunkt i nuvarande
bevakningspersonals f ö rdelning p å milit ä r-
och f ö rsvarsomr å den utarbetat f ö rslag till f ö rdelning av de nya
organisationsenheterna p å
dessa omr å den. Den f ö reslagna
organisationen har i stort sett den personal ram som nu g ä ller, dvs. drygt 22 000 man. Utredningen har d å r ä knat med att
ä ven bevakningsverkskyddens
uppgifter skall f ö ras ö ver tm f ö rsvarsmakten.

Utredningens f ö rslag
om utbildning och ö vning av bevakningspersonalen
bygger p å den allm ä nna milit ä ra
utbildning som personalen har f å tt under sin
v ä rnpliktstj ä nstg ö ring. Den b ö r kompletteras med en tv å dagars ra ö nstrings ö vning vart fj ä rde
å r f ö r all personal. Bef ä let b ö r dessutom delta i en lednings ö vning om tv å
dagar vart fj ä rde å r. J ä mf ö rt med tidigare inneb ä r detta att
det totala utbildnings- och ö vningsuttaget
f ö resl å s bli n å got mindre.

M ö jligheterna att i st ö rre utstr ä ckning
ä n hittills utnyttja v ä rnpliktig personal f ö r att l ö sa
de ö verf ö rda uppgifterna har unders ö kts
av utredningen. Det har varit motiverat av att f ö rsvarmakten, som huvudsakligen best å r
av v ä rnpliktig personal, skal) ö verta bevakningsuppgifterna och d ä rmed ocks å
huvuddelen av personalen. Tillg å ngen p å v ä rnpliktig personal
medger emellertid enligt utred-

Prop. 1983/84:114 28

ningen inte att dessa uppgifter ens successivt ö vertas av v ä rnpliktiga.
Huvuddelen av uppgifterna m å ste d ä rf ö r liksom
hittills l ö sas av civilf ö rsvarspliktig personal.

Uttagning och inskrivning av civilf ö rsvarspliktiga f ö r
tj ä nstg ö ring vid polisv ä sendet som beredskapspolism ä n resp. vid f ö rsvarsmakten
f ö r skyddsf ö rem å l sbevakning
b ö r enligt utredningens f ö rslag liksom hitms ombes ö rjas av l ä nsstyrelsernas
f ö rsvarsenheter, som sk ö ter all annan uttagning och inskrivning av civilf ö rsvarspliktiga.

Uttagning och inskrivning f ö resl å s ske under fredstid i den omfattning
som motsvarar personalplanerna. Komplettering f ö rutses kunna ä ga rum under beredskapstm st å nd eller i krig f ö r att vidmakth å lla organisationen.

Tj ä nstg ö ring f ö r de ö verf ö rda ordnings- och
bevakningsuppgifterna b ö r enligt utredningen bara komma i
fr å ga under beredskapstm st å nd och i krig. I fred b ö r endast en mycket begr ä nsad utbildnings- och ö vningsverksamhet genomf ö ras.

Utredningen har lagt fram ä ndringsf ö rslag som ber ö r sju lagar och å tta
f ö rordningar samt f ö rslag till en ny lag och tv å nya f ö rordningar.
De viktigaste ä ndringsf ö rslagen ä r
de f ö r ä ndringar av civilf ö rsvarslagen
(1960:74) och civilf ö rsvarskung ö relsen (1960:377) som f ö ljer av att tj ä nstegrenen
o » 'dnings- och bevakningstj ä nst utg å r
ur organisationen och av att civilf ö rsvaret
d ä rmed frig ö rs fr å n
bev ä pnad personal. Detta f ö ranleder ocks å
f ö ljd ä ndringar i en del andra f ö rfattningar.
Som en f ö ljd av att ansvaret f ö r bevakning av civila skyddsf ö rmem å l å l ä ggs f ö rsvarsmakten f ö resl å s att instruktionen f ö r ö verbef ä lhavaren ä ndras
s å att ö verbef ä lhavaren å l ä ggs ansvaret
f ö r ledningen och samordningen av
bevakningstj ä nsten inom totalf ö rsvaret. Den lag (1952:269) och den kung ö relse (1953:21) som reglerar de civilf ö rsvarspliktigas skyldighet att tj ä nstg ö ra inom f ö rsvarsmakten har gjorts till ä mpliga ä ven
p å civilf ö rsvarspliktiga i bevakningstj ä nst. Utredningen f ö resl å r att samma f ö rfattningskonstruktion skall anv ä ndas f ö r
att skapa en skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktiga att tj ä nstg ö ra inom polisv ä sendet. Utredningen f ö resl å r f ö r detta ä ndam å l en ny lag om skyldighet f ö r civilf ö rsvarpliktiga
att tj ä nstg ö ra inom polisv ä sendet samt en f ö rordning med verkst ä llighetsf ö reskrifter tm den lagen. Som f ö rebild har utredningen anv ä nt de tidigare n ä mnda,
motsvarande f ö rfattningar som g ä ller f ö r

Prop.
1983/84:114 29

f ö rsvarsmakten. En hel del av de
best ä mmelser som f ö resl å s utg å ur civilf ö rsvarslagen
(1960:74) och civilf ö rsvarskung ö relsen (1960:377) har ansetts med f ö rdel kunna f ö ras
ö ver till dessa f ö rfattningar. Utredningen f ö resl å r ä ven vissa ä ndringar
i kung ö relsen (1953:21) avseende civilf ö rsvarspliktigs skyldighet att tj ä nstg ö ra inom f ö rsvarsmakten f ö r
att f å en i g ö rligaste m å n
likartad utformning av denna kung ö relse
och till ä mpningsf ö rordningen betr ä ffande
civilf ö r-svarspliktigs skyldighet att tj ä nstg ö ra inom
polisv ä sendet. Det f ö rh å llandet att civilf ö rsvarspliktig å l ä ggs skyldighet att tj ä nstg ö ra inom polisen f ö ranleder ocks å
f ö ljd ä ndringar i en del f ö rfattningar
som s ä rskilt har redovisats.

Rekryteringen av personal f ö r de ordnings- och bevakningsuppgifter som f ö rs ö ver till polisv ä sendet resp. f ö rsvarsmakten
har noga ö verv ä gts av utredningen som h ä rvid
har kommit fram till att personalen ä ven
i forts ä ttningen b ö r rekryteras huvudsakligen med civilf ö rsvarsplikten som grund. F ö r den personal som g å r till f ö rsvarsmakten f ö ruts ä tts detta
ske med utnyttjande av lagen (1952:269) om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktig
att tj ä nstg ö ra inom f ö rsvarsmakten. F ö r polisv ä sendets
behov f ö resl å s en motsvarande lag om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktig att tj ä nstg ö ra inom
polisv ä sendet.

Prop. 1983/84:114 30

4 Ö verv ä ganden och f ö rslag

Utredningens f ö rslag
om personal rekryteringen har vid remissbehandlingen utsatts f ö r viss kritik. I vissa fall avstyrks f ö rslaget, d ä rf ö r att det inneb ä r
att vissa civilf ö rsvarspliktiga ä ven i forts ä ttningen
skulle vara bev ä pnade.

Rikspolisstyrelsen anser att v ä rnpliktiga som har genomg å tt milit ä r-polisutbildning
generellt b ö r krigsplaceras som
beredskapspolism ä n vid uttr ä det ur v ä rnplikts å ldern. Ö verbef ä lhavaren f ö rordar
att rekryteringen tm de ö verf ö rda bevakningsf ö rbanden b ö r ske p å
v ä rnpliktens grund men anser att
civilf ö rsvarsplikten kan ö verg å ngsvis vara
en kompletterande rekryteringsm ö jlighet.
Chefen f ö r arm é n bitr ä der
utredningens f ö rslag. V ä rnpliktsverket f ö resl å r att v ä rnpliktslagen
kompletteras med best ä mmelser som inneb ä r att v ä rnplikten
kvarst å r till det å r vederb ö rande
fyller 60 å r f ö r den som vid 47 å rs å lder ä r krigsplacerad
inom f ö rsvarsmaktens bevakningsenheter.

Civilf ö rsvarsstyrelsen
anser mot bakgrund av ö nskem å len att avv ä pna civilf ö rsvaret att den f ö reslagna
rekryteringen via civilf ö rsvarsplikten ä r otillfredsst ä llande.
I st ä llet borde man enligt styrelsen str ä va efter att hitta s å dana former f ö r ianspr å ktagande som inneb ä r att de uppgifter som fordrar bev ä pning
utg å r b å de formellt och reellt s å
l å ngt det ä r m ö jligt.
Liknade synpunkter framf ö rs av ö verstyrelsen f ö r
ekonomiskt f ö rsvar och statens vattenfallsverk.
Civilf ö rsvarsstyrelsen till ä gger att det ocks å
borde ö verv ä gas ytterligare om inte personalen till polisens ordningsenheter
skulle kunna tas i anspr å k p å samma s ä tt som f ö r den ordinarie polisverksamheten, dvs. p å frivillighetens v ä g med vanligt anst ä ll ningsf ö r-farande.

F ö rsvarets rationaliseringsinstitut
och riksrevisionsverket anser att utredningen inte tillr ä ckligt pr ö vat
alternativet att rekrytera personal p å
frivillig v ä g. Arbetsmarknadsstyrelsen menar
att av de ca 3 000 handr ä ckningsv ä rnpliktiga och det till n å gra tusen uppg å ende
antalet ö vriga fullt vapenf ö ra s.k. merbehovsutbildade i v ä rnpliktig å lder,
som varje å r st ä lls till verkets f ö rfogande i
samband med f ö rdelningen av dem som fyllt 47 å r, skulle f ö rsvarsmakten
kunna beh å lla det antal som å rligen beh ö vs
f ö r bevaknings- och ordnings-enheterna.
Personal som ä r avsedd f ö r ordningsenheterna inom polisen

Prop.
1983/84:114 31

b ö r enligt styrelsen uttas efter eget
medgivande. Om man v ä ljer denna l ö sning beh ö vs
inte n å gra f ö rfattnings ä ndringar. Enligt styrelsen r ö r det sig endast om organisationsfr å gor. L ä nsstyrelsen
i Kronobergs l ä n delar arbetsmarknadsstyrelsens
uppfattning.

L ä nsstyrelsen i Stockholms l ä n anser att rekryteringen b ö r ske i fr å ga
om f ö rsvarsmakten bland de handr ä ckningsv ä rnpliktiga
och de merbehovsutbildade v ä rnpliktiga
som varje å r st ä lls till arbetsmarknadsstyrelsens f ö rfogande och fr å ga om polisen genom en ö verf ö ring av v ä rnpliktigsavg å ngen
personal som tidigare har varit placerad i f ö rsvarsmaktens bevakningstj ä nst
och milit ä rpolistj ä nst. Detta n ö dv ä ndigg ö r enligt
styrelsen ett beslut om inf ö rande av
totalf ö rsvarsplikt.

L ä nsstyrelsen i J ä mtlands l ä n avstyrker
best ä mt f ö rslaget att ut

nyttja civilf ö rsvarspliktiga. Personalbehvoet
b ö r kunna tillgodoses

genom ö kat ianspr å ktagande av v ä rnpliktiga
eller genom avtal om

frivillig tj ä nstg ö ring.

Allm ä nna Bevaknings AB f ö rklarar att bolaget ansluter sig till f ö rslaget om en lagstiftning som m ö jligg ö r att ä ven civilf ö rsvarspliktiga
under 47 å r kan tas i anspr å k f ö r
bevakningsuppgifter. Nuvarande system med avtal har enligt bolaget framf ö r allt mot bakgrund av den relativt stora personaloms ä ttningen inom bevakningsf ö retagen, visat sig sv å rt att administrera.

Som tidigare har anf ö rts
f ö rutsattes enligt riksdagsbeslutet
att utredningens f ö rslag fick aktualiseras om personal
rekryteringen inte kunde ske p å frivillig v ä g, men att f ö rsvarskommitt é n torde komma att behandla fr å ga. F ö rsvarskommitt é n tog emellertid inte upp denna fr å ga till behandling. Inte heller i 1982 å rs f ö rsvarsbeslut
l ö stes fr å gan. Vid f ö rnyade
ö verl ä ggningar med f ö retr ä dare f ö r justitiedepartementet och
rikspolisstyrelsen har framkommit att personalf ö rs ö rjningsfr å gan f ö r
ordningsuppgifterna inte kan l ö sas p å helt frivillig v ä g utan att n å gon form av plikt m å ste finnas.

Utredningen f ö reslog
en ny lag om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktig att tj ä nstg ö ra inom polisv ä sendet f ö r
att klara personal rekryteringen f ö r
ordningsuppgifterna. F ö r bevakningsuppgifterna ans å g utredningen att, i vart fall till en b ö rjan, lagen (1952:269) om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktig
att tj ä nstg ö ra vid krigsmakten borde kunna till ä mpas f ö r att klara personal
rekryteringen.

Prop. 1983/84:114 32

Ocks å i andra sammanhang har fr å gan om personalf ö rs ö rjningen till totalf ö rsvarsverksamhet tagits upp. Exempelvis kan n ä mnas att en s ä rskild
arbetsgrupp inom 1978 å rs f ö rsvarskommitt é i sina bet ä nkanden (Ds F ö
1980:4) Civilf ö rsvaret och kommunerna (sid, 185)
och (Ds F ö 1981:10) Civilf ö rsvaret och kommunerna (sid. 135) bl.a. anf ö rde att civilf ö rsvarsplikten
skulle kunna beh ö va utnyttjas f ö r att tillgodose personalbehovet f ö r de sjukv å rdsplutoner,
som f ö reslogs bli ö verf ö rda fr å n civilf ö rsvarsorganisationen
till sjukv å rdshuvudm ä nnen. Arbetsgruppen ifr å gasatte emellertid om den skyldigheten kunde anses f ö religga med nuvarande utformning av civilf ö rsvarslagen. Arbetsgruppen ans å g att n å gon
form av s ä rreglering kunde beh ö vas. Ä ven i andra
fall kan n å gon form av plikt beh ö va finnas f ö r
att tmfredsst ä llande kunna genomf ö ra utbildning och ö vning i fredstid f ö r uppgifter
i krig. Exempelvis kan n ä mnas viss
frivillig personal som i krig skall tj ä nstg ö ra vid s.k. etappsjukhus eller f ö r uppgifter inom det ekonomiska f ö rsvaret.

Vad som nu anf ö rts
ger klart vid handen att n å gon form av tj ä nsteplikt beh ö vs
f ö r att kunna rekrytera personal till
s å dana omr å den inom totalf ö rsvaret
som inte omfattas av civilf ö rsvarsplikten
eller v ä rnplikten. Det ä r d ä rf ö r n ö dv ä ndigt med lagstiftning.

Den l ö sning som nu valts inneb ä r att de civilf ö rsvarspliktiga
genom en s ä rskild lag å l ä ggs en
skyldighet att tj ä nstg ö ra utanf ö r civilf ö rsvaret. Genom en s å dan lag kan de rekryteringsproblem som har angetts l ö sas. Den nu g ä llande
lagen (1952:269) om skyldighet f ö r
civilf ö rsvarspliktiga att tj ä nstg ö ra inom f ö rsvarsmakten kan d å ers ä ttas av den f ö reslagna lagen.

I 13 kap. 6 §
RF f ö reskrivs att regeringen i vissa
angivna fall med st ö d av bemyndigande i lag kan genom
f ö rordning meddela s å dana f ö reskrifter
i visst ä mne som enligt grundlag annars
skall meddelas i lag. De fall som anges i paragrafen ä r om riket ä r
i krig eller krigsfara eller om det r å der
s å dana utomordentliga f ö rh å llanden som
ä r f ö ranledda av krig eller av krigsfara som riket befunnit sig i.
Utredningen f ö reslog att skyldigheten f ö r civilf ö rsvarspliktiga
att tj ä nstg ö ra inom polisv ä sendet skulle intr ä da i krig samt efter regeringens f ö rordnande vid beredskapstillst å nd. Enligt 12 §
1 mom. andra stycket civilf ö rsvarslagen
(1960:74) kan regeringen med h ä nsyn tm f ö rsvarsberedskapen f ö rordna att civilf ö rsvarsplikt i viss omfattning skall
fullg ö ras ä ven under tid d å civilf ö rsvarsberedskap

Prop.
1983/84:114 33

inte r å der. Med
h ä nsyn h ä rtill och f ö r
att n å b ä ttre ö verensst ä mmelse med regeringsformen b ö r skyldigheten att tj ä nstg ö ra utanf ö r civilf ö rsvaret
g ä lla vid krig och, efter s ä rskilt f ö rordnande
av regeringen vid s å dan utomordentliga f ö rh å llanden som ä r f ö ranledda av
krig eller av krigsfara som riket befunnit sig i.

Den skyldighet som lagen b ö r omfatta vid ovann ä mnda f ö rh å llanden ä r s å ledes att en
civilf ö rsvarspliktig skall vara skyldig
att tj ä nstg ö ra i annan totalf ö rsvarsverksamhet
ä n civilf ö rsvaret. Vilka verksamhetsomr å den som kan komma i fr å ga b ö r best ä mmas av regeringen. Under fredstid b ö r skyldigheten endast omfatta utbildning och ö vning. Tiden f ö r
utbildning och ö vning b ö r inte vara l ä ngre
ä n den tid som man l ä ngst kan ta ut av en civilf ö rsvarspliktig enligt civil f ö rsvarslagen.

Det b ö r ankomma p å l ä nsstyrelsen
att ombes ö rja uttagning av dem som skall omfattas
av skyldigheten. Anledningen h ä rtill ä r att det b ö r
vara en och samma myndighet som handhar all uttagning av civilf ö rsvarspliktiga b å de n ä r tj ä nstg ö ringen sker inom och utom civilf ö rsvaret. L ä nsstyrelsen
b ö r sj ä lvfallet samr å da med den myndighet eller de
myndigheter inom vars verksamhet den civilf ö rsvarspliktige
skall delta.

I f ö rsta hand b ö r givetvis uttagning ske av l ä mpliga frivilliga. Om inte fri villigheten medf ö r att personalf ö rs ö rjningen kan l ö sas
b ö r dock skyldigheten till ä mpas f ö rsiktigt.
Skyldigheten b ö r inte omfatta den som fullg ö r milit ä rtj ä nst eller vapenfri tj ä nst eller annan tj ä nsteplikt.

I fr å ga om tj ä nstg ö ring inom f ö rsvarsmakten b ö r
skyldigheten i princip inte str ä cka
sig mycket l ä ngre ä n vad som g ä ller f.n. Det som i f ö rsta hand tillkommer ä r bevakningsuppgifterna. Som anf ö rts
tidigare g ä ller detta endast ö verg å ngsvis. D ä refter b ö r
f ö rsvarsmakten kunna klara personalf ö rs ö rjningen
genom v ä rnplikten. Den f ö reslagna tj ä nstg ö ringsskyldigheten inom f ö rsvarsmakten b ö r
i princip inte omfatta rent milit ä ra
uppgifter med vapentj ä nst i egentlig mening. F ö r s å dana
uppgifter b ö r som f.n. endast krigstj ä nstskyldig personal komma i fr å ga. En oinskr ä nkt
tj ä nstg ö ringsskyldighet skulle i realiteten inneb ä ra en avsev ä rd
utvidgning av v ä rnplikten vilket givetvis inte ä r meningen. Syftet med lagen b ö r vara, som f.n. enligt g ä llande lag, att personal som inte ä r krigstj ä nstskyldig,
skall

3 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 114

Prop. 1983/84:114 34

kunna tas i anspr å k
f ö r speciella uppgifter och inte att
den skall kunna utnyttjas generellt inom f ö rsvarsmakten.
Vapentj ä nst i egentlig mening b ö r grundas p å
v ä rnplikt

Uppgifterna inom f ö rsvarsmakten
och ordningsuppgifterna inom polisv ä sendet
inneb ä r att personalen tvingas b ä ra vapen. Samma m ö jligheter som f.n. finns inom civilf ö rsvarslagstiftningen att om vissa bet ä nkligheter finns mot vapenbruk vara fri fr å n skyldighet att tj ä nstg ö ra inom ordnings- och bevakningstj ä nsten b ö r
ocks å finnas inom ramen f ö r denna lagstiftning. Eftersom uttagningen i f ö rsta hand sker av frivilliga torde en s å dan f ö reskrift
dock inte ha alltf ö r stor betydelse. Man beh ö ver d ä rf ö r inte heller st ä lla
f ö r stora krav p å den bevisning som vederb ö rande m å ste
presentera f ö r att ö vertyga myndigheterna om att han hyser bet ä nkligheter mot vapenbruk. Regeringen f å r i administrativ ordning utforma l ä mpliga regler h ä rf ö r.

I lagen b ö r vidare f ö reskrivas att den civilf ö rsvarspliktige, d å han tj ä nstg ö r utanf ö r civilf ö rsvaret, skall tillh ö ra den totalf ö rsvars-gren
i vars verksamhet han deltar. Detta underl ä ttar i h ö gsta grad att best ä mma vilka regler som g ä ller i olika sammanhang f ö r den tj ä nstepliktige.
Det kan exempelvis vara fr å ga om r ä tten att bruka v å ld
i samband med polisuppgifter. Den civilf ö rsvarspliktige
f ö ljer d ä rvid samma regler som en polisman.

F ö r den tj ä nstepliktige b ö r
i s å stor utstr ä ckning som m ö jligt
g ä lla samma best ä mmelser f ö r
tj ä nstg ö ring utom civilf ö rsvaret som tj ä nstg ö ring inom
civilf ö rsvaret enligt civilf ö rsvarslagen. Han b ö r s å ledes ha samma tj ä nstg ö ringsskyldighet
och f ö rm å ner. Han b ö r ocks å lyda samma regler i fr å ga om p å f ö ljd f ö r underl å tenhet att fullg ö ra
tj ä nstg ö ringsskyldigheten. I denna del h ä nvisas
till specialmotiveringen. Den f ö reslagna
lagen medf ö r f ö lj ä ndringar i andra lagar. Ä ven h ä r h ä nvisas till specialmotiveringen.

Prop.
1983/84:114 35

5 Speci al motivering

5.1 F ö rslaget till lag om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktiga
att tj ä nstg ö ra utanf ö r civilf ö rsvaret.

11

I denna paragraf f ö reskrivs
att skyldigheten enligt 4 § automatiskt skall tr ä da i till ä mpning
i krig. Ö vriga best ä mmelser g ä ller
redan i fred. Konstruktionen av denna paragraf ä r densamma som f ö r bl.a. f ö rfogandelagen (1978:262) och ransoneringslagen (1978:268).

2_i

Som framg å r av den
allm ä nna motiveringen b ö r skyldigheten efter

s ä rskilt f ö rordnande av regeringen, g ä lla ä ven vid
krigsfara eller

andra s å dana
utomordentliga f ö rh å llanden som ä r f ö ranledda av krig

eller krigsfara vari riket befunnit sig. I paragrafens
andra stycke

ges best ä mmelser om
underst ä llning. Best ä mmelserna har utformats i

ö verensst ä mmelse med motsvarande best ä mmelser i f ö rfogandelagen.

3_ §

Skyldigheten enligt 4 §
torde automatiskt upph ö ra att g ä lla d å
f ö ruts ä ttningarna enligt 1 och 2 §§
inte l ä ngre f ö religger. F ö r
att uppn å ö verensst ä mmelse med andra fullmakts!agar har
dock i denna paragraf tagits in en best ä mmelse
om att regeringen skall f ö reskriva att
till ä mpningen av best ä mmelserna om skyldigheten skall upph ö ra n ä r s å dana f ö rh å llanden som avses i 1 § eller 2 §
f ö rsta stycket inte l ä ngre f ö religger.

4 §

I denna paragraf anges den yttre ramen f ö r tj ä nstg ö ringsskyldigheten. Den n ä rmare preciseringen av vilka omr å den inom totalf ö rsvaret
som tj ä nstg ö ringsskyldigheten skall omfatta f ä r
regeringen best ä mma. I den allm ä nna motiveringen har vissa omr å den omn ä mnts.
I f ö rsta hand ä r avsikten med denna lagstiftning att kunna tillgodose
personalf ö rs ö rjningen tm de ordnings- och bevakningsuppgifter som ö verf ö rs till
polisv ä sendet resp. f ö rsvarsmakten samt de omr å den inom vilken lagen (1952:269) om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktig
att tj ä nstg ö ra vid krigsmakten ä r till ä mpbar. Regeringen b ö r dock i begr ä nsad omfattning ocks å kunna l å ta
till ä mpningen avse ä ven andra omr å den
exempelvis uppgifter inom krigssjukv å rden
och det ekonomiska f ö rsvaret.

Prop. 1983/84:114 36

I paragrafen f ö reskrivs
ocks å att den civilf ö rsvarspliktige under s å dan tj ä nstg ö ring som avses i lagen tillh ö r
den total f ö rsvarsgren i vars verksamhet han
deltar. Tj ä nstg ö r han s å ledes inom f ö rsvarsmakten ä r
han att anse som krigsman med de r ä ttigheter
och skyldigheter detta nedf ö r. Deltar
han inom polisv ä sendet ä r han att anse som polisman och f ö ljer vad i ö vrigt
g ä ller f ö r en s å dan.
Han kan s å ledes vara skyldig att i den
omfattning som regeringen f ö reskriver
delta som polisman i rikets f ö rsvar. N å gon s ä rskild
reglering av detta, exempelvis i 22 kap. 14 §
eller 24 kap. 2 § brottsbalken som utredningen f ö reslagit, beh ö vs
inte. F ö reskriften i denna paragraf ä r en tillr ä cklig
reglering i detta h ä nseende.

5 §

Denna paragraf inneh å ller
f ö reskrifter om den tj ä nstepliktiges skyldighet att under fredstid utbilda
sig och ö va f ö r den tj ä nstg ö ring som skall ske under krigsf ö rh å llanden. Utbildningen och ö vningen b ö r
normalt ä ga rum inom den organisation som
den tj ä nstepliktige skall tillh ö ra i krig. Det ä r
dock inget hinder mot att vederb ö rande
utbildas eller ö vas p å n å gon av civilf ö rsvarets anl ä ggningar,
I sistn ä mnda fall f å r dock vapenbruk inte f ö rekomma. Vederb ö rande lyder d å under de best ä mmelser som g ä ller
f ö r civilf ö rsvarspliktiga. Det angivna h ö gsta dagantalet ä r
det h ö gsta dagantal som i normalfallet
kan tas ut f ö r utbildning inom civilf ö rsvaret enligt 12 § 2 och 3 mom. civilf ö rsvarslagen.

6 §

I 14 § andra och
tredje stycket civilf ö rsvarslagen finns f.n. best ä mmelser som reglerar fr å gan om personligt vapenbruk. Enligt best ä mmelserna f å r
tj ä nstg ö ring inom ordnings- och bevakningstj ä nsten inte å l ä ggas n å gon civilf ö rsvarspliktig om bruk av vapen mot annan inte ä r f ö renligt med
hans allvarliga personliga ö vertygelse.
Eftersom civilf ö rsvaret inte kommer att utrustas
med n å gra vapen sedan ordnings- och
bevakningsuppgifterna f ö rts bort beh ö vs best ä mmelserna
inte l ä ngre i civilf ö rsvarslagen. Skyldighet att tj ä nstg ö ra med vapen
ä r emellertid aktuellt f ö r den tj ä nstg ö ring som kan ske enligt den f ö reslagna lagen. En best ä mmelse av liknande slag som den i 14 § civilf ö rsvarslagen
beh ö vs d ä rf ö r, I 6 § har en s å dan
best ä mmelse tagits in. Regeringen b ö r genom verkst ä llighetsf ö reskrifter tm lagen n ä rmare precisera vilken pr ö vning och annan administration som kan beh ö vas.

Prop. 1983/84:114 37

Ll

I denna
paragraf har tagits in en uppr ä kning av best ä inmelser i civilf ö rsvarslagen
som b ö r till ä mpas p å
den som tj ä nstg ö r enligt denna lag. S å ledes b ö r best ä mmelserna
om tj ä nstg ö ringsskyldighetens omfattning och f ö rm å ner i 12 §
g ö ras till ä mpliga. Andra best ä mmelser i civilf ö rsvarsslagen som b ö r g ö ras till ä mpliga ä r
de som reglerar skyldigheten att l ä mna
vissa uppgifter, inst ä lla sig till inskrivning,
efterkomma kallelse till tj ä nstg ö ring, st ä lla
sig till efterr ä ttelse de f ö reskrifter som meddelas av bef ä l m.m. Ä ven
de ansvarsbest ä mmelser m.m, i civilf ö rsvarslagen som g ä ller
f ö r civilf ö rsvarspliktiga b ö r
ocks å g ä lla dem som tj ä nstg ö r enligt denna lag. Detta inneb ä r
bl,a, att han kan h ä mtas om han uteblir fr å n tj ä nstg ö ring utan anm ä lt
laga f ö rfall. Han kan ocks å i vissa fall bli f ö relagd l ä mpligt
vite om han ä r f ö rsumlig. Han kan ocks å bli f ö rem å l f ö r olika straffsanktioner som anges i lagen. En h ä nvisning till l ä mpliga
lagrum i civilf ö rsvarslagen har tagits in i denna
paragraf,

Ikrafttr ä dandebest ä mmelser

Lagen liksom f ö ljdf ö rfattningarna f ö resl å s tr ä da i kraft
den 1 juli 1984, N å gon s ä rskild ö verg å ngsbest ä mmelse beh ö vs inte,

5.2 F ö rslaget till lag om ä ndring i civilf ö rsvarslagen
(1960:74)

1 §

I denna paragraf regleras civilf ö rsvarets uppgifter. I tredje stycket finns best ä mmelser om personal som tj ä nstg ö r inom tjanste-grenen
ordnings- och bevakningstj ä nst. Denna tj ä nstgren kommer att upph ö ra varf ö r
tredje stycket kan upph ä vas. Enligt utredningen borde emellertid
det sakliga underh å llet flyttas ö ver till den s ä rskilda
lagen om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktiga att tj ä nstg ö ra utanf ö r civilf ö rsvaret.
Med den utformning som 4 § i sistn ä mnda lag har f å tt
har denna fr å ga l ö sts.

6 §

I denna paragraf finns bl.a best ä mmelser om att tj ä nsteman
vid polisv ä sendet ä r skyldig att motta uppdrag som civilf ö rsvarschef eller som distriktschef inom civilf ö rsvaret. Utredningen ans å g att denna skyldighet borde tas bort. Enligt den
praxis som har utveck-

4 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 114

Prop. 1983/84:114 38

lats genom å ren h ö r det till undantagen att n å gon tj ä nstman
vid polisv ä sendet f ö rordnas p å
chefspost inom civilf ö rsvaret. Anledningen torde vara
att civilf ö rsvaret och polisv ä sendet mer och mer har kommit att betraktas som
samverkande organ. Detta syns ä tt blir ä n mer befogat d å
ordningsuppgifterna f ö rs ö ver till polisv ä sendet. Best ä mmelsen kan s å ledes
tas bort. Andra stycket har ä ndrats i
enlighet med det anf ö rda. F ö rfattnings ä ndringen
inneb ä r emellertid inte n å got f ö rbud f ö r tj ä nsteman vid
polisv ä sendet att motta dessa uppdrag.

14 §

I denna paragraf finns f.n. best ä mmelser om att skyldighet inte f å r å l ä ggas n å gon
att tj ä nstg ö ra inom ordnings- och bevakningstj ä nsten
om den civilf ö rsvarspliktige har bet ä nkligheter mot vapenbruk. Eftersom civilf ö rsvaret i framtiden inte kommer att ha n å gon bev ä pnad
personal kan dessa best ä mmelser upph ä vas. Best ä mmelser
med motsvarande inneh å ll har f ö rts in i 6 §
i f ö rslaget till lag om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktiga
att tj ä nstg ö ra utom civilf ö rsvaret,

I ett nytt andra stycke har en h ä nvisning till den nu n ä mnda lagen f ö rts
in.

19 §

Denna ä ndring ä r n ä rmast en
konsekvens ä ndring med anledning av ä ndringen i 6 § ,

65 §

I 65 § finns bl,a, best ä mmelser om r ä tt
f ö r civilf ö rsvarsmyndighet att besiktiga en anl ä ggning eller byggnad i samband med bevakningsuppgift
som ankommer p å civilf ö rsvaret. Eftersom bevakningsuppgifter skall f ö ras ö ver till f ö rsvarsmakten beh ö vs
inte denna best ä mmelse i civilf ö rsvarslagen. Paragrafen har ä ndrats i enlighet h ä rmed. Motsvarande best ä mmelse
f ö r f ö rsvarsmakten b ö r f ö ras in i 5 § lagen (1940:358) med vissa best ä mmelser till skydd f ö r f ö rsvaret m,m.

Prop. 1983/84:114 39

5.3 F ö rslaget till lag om ä ndring i lagen (1940:358) med vissa best ä mmelser till skydd f ö r f ö rsvaret m.m.

5 §

F,n, har civilf ö rsvarsmyndighet
enligt civilf ö rsvarslagen och l ä nsstyrelsen enligt denna lag m ö jlighet att besiktiga anl ä ggning eller byggnad som skall bevakas, Samma
besiktningsr ä tt b ö r till ä ggas milit ä r myndighet sedan bevakningstj ä nsten ö verf ö rts till f ö rsvarsmakten
fr å n civilf ö rsvaret. Best ä mmelser
om detta b ö r l ä mpligen tas in i denna lag. Ett till ä gg till 5 § har d ä rf ö r gjorts.

5.4 F ö rslaget till lag om ä ndring i brottsbalken

22 kap. 14 §

I denna paragraf regleras f.n. vilken personal som ä r att anse som krigsm ä n. Bl.a. ä r den som tillh ö r s å dan tj ä nstegren inom civilf ö rsvaret vars personal j ä mlikt
regeringens f ö rordnande ä r skyldig att ut ö va
verksamhet som å vila f ö rsvarsmakten att anse som krigsman. Eftersom denna
kategori av civilf ö rsvarspersonal kommer att avskaffas
kan denna best ä mmelse utg å ur paragrafen. Den civilf ö rsvarspersonal som enligt det nya lagf ö rslaget kan bli skyldig att tj ä nstg ö ra inom f ö rsvarsmakten blir enligt f ö rslagets 4 §
automatiskt att anse som krigsman. Se n ä rmare
kommentaren till den sistn ä mnda paragrafen.

24 kap. 2 §

I denna paragraf regleras polism ä ns och viss annan personals r ä tt att bruka v å ld.
I uppr ä kningen finns bl.a. "civilf ö rsvarspersonal under civilf ö rsvarsberedskap, som fullg ö r polisuppgift eller tj ä nstg ö r f ö r bevakning eller f ö r att uppr ä tth å lla ordning". Eftersom denna personal inte kommer att finnas
i forts ä ttningen kan denna kategori utg å ur uppr ä kningen
i paragrafen. Den personal som kommer att tj ä nstg ö ra enligt den nya lagen med
ordningsuppgifter kommer att anses som polisman och å tnjuta samma skydd och r ä ttigheter som en polisman. Se n ä rmare kommentaren till den nya lagens 4 § ,

-l-:.rfpSkV<lÖ

personskaöeskydd
1 I

..
tiTI ersätt-

Prop. 1983/84:114

6 F ö rfattni ngsf ö rsl ag

6.1 F ö rslag till

Lag om skyldighet f ö r
civilf ö rsvarspliktiga att tj ä nstg ö ra utanf ö r civilf ö rsvaret

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande.

11

Kommer riket i krig, skall 4 § till ä mpas.

11

Regeringen f å r f ö reskriva att 4 § helt eller delvis skall till ä mpas fr å n den tidpunkt som regeringen best ä mmer,

1.
om riket
ä r i krigsfara,

2.
om det r å der s å dana utomordentliga f ö rh å llanden som ä r f ö ranledda av krig eller av
krigsfara vari riket har befunnit sig.

En f ö reskrift
enligt f ö rsta stycket skall underst ä llas riksdagens pr ö vning inom en m å nad fr å n det den utf ä rdades eller, om riksm ö te inte p å g å r, fr å n b ö rjan av n ä rmast f ö ljande riksm ö te. Sker inte underst ä llning eller godk ä nner riksdagen inte f ö reskriften inom tv å m å nader fr å n det underst ä llning skedde, upph ö r f ö reskriften att g ä lla.

11

F ö religger inte l ä ngre f ö rh å llanden, som avses i 1 § eller 2 § f ö rsta stycket, skall regeringen f ö reskriva att 4 §
inte l ä ngre skall till ä mpas.

4 §

En civilf ö rsvarspliktig
ä r i den utstr ä ckning regeringen best ä mmer skyldig att tj ä nstg ö ra inom andra grenar av totalf ö rsvaret ä n
civilf ö rsvaret. Under s å dan tj ä nstg ö ring tillh ö r
den civilf ö rsvarspliktige den total f ö rsvarsgren i vars verksamhet han deltar.

Prop.
1983/84:114 42

5 §

1
fr å ga om skyldigheten f ö r den civilf ö rsvarspliktige att delta i
utbildning och ö vning f ö r tj ä nstg ö ring som avses i 4 § skall 12 §

2
och 3 mom.
civilf ö rsvarslagen (1960:74) till ä mpas.

6_ §

Ä r
tj ä nstg ö ring enligt 4 § f ö renad med bruk av vapen, f å r
den civilf ö rsvarspliktige inte å l ä ggas s å dan tj ä nstg ö ring, om det kan antas att bruk av vapen mot annan ä r s å of ö renligt med den civilf ö rsvars-pliktiges allvarliga ö vertygelse
att han inte kommer att fullg ö ra tj ä nstg ö ringen.

Best ä mmelserna i 12 § 1 och 5 mom., 13, 15, 16, 18, 19, 21, 77 och

78 §§ , 79 § 1-3 mom., 81 och 83 §§ civilf ö rsvarslagen (1960:74)

skall till ä mpas p å den som ä r tj ä nstg ö ringsskyldig
enligt denna

lag.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 juli 1984, d å lagen
(1952:269) om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktig att tj ä nstg ö ra vid krigsmakten skall upph ö ra att g ä lla.

Prop. 1983/84:114 43

6.2 F ö rslag till

Lag om ä ndring i
civilf ö rsvarslagen 1960:74)

H ä rigenom f ö reskrivs att 1, 6, 14, 19 och 65 §§ civilf ö rsvarslagen
(1960:74)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

Civilf ö rsvaret har
till uppgift a%t i de h ä nseenden regeringen best ä mmer ut ö va
s å dan verksamhet f ö r rikets f ö rsvar,
som avser att skydda och r ä dda liv och
egendom vid anfall mot riket och som icke å vilar
f ö rsvarsmakten, s å ock annan likartad verksamhet.

F ö r olika slag av civilf ö rsvarsverksamhet skola finnas s ä rskilda tj ä nstegrenar.

Regeringen ä ger f ö rordna, att personal, som krigsplacerats f ö r tj ä nstg ö ring inom tj ä nstegrenen
ordnings-och bevakningstj ä nst, skall, d å riket ä r
i krig, vara skyldig att i anslutning till tj ä nstegrenen å liggande uppgifter ut ö va j ä mv ä l s å dan f ö rsvarsverk samhet, som eljest å vilar f ö rsvarsmakten.
S å dan personal tillh ö r under krig f ö rsvarsmakten.

6 §2

Inom civil f ö rsvarsomr å de ut ö vas
ledningen av civilf ö rsvaret under civilf ö rsvarsberedskap samt, om regeringen i fr å ga om visst civil f ö rsvarsomr å de s å f ö rordnar, ä ven eljest av en £ iviH £ >' £ V £ r £ chef. F ö r civilf ö rsvarschef
skall finnas st ä llf ö retr ä dare.

1 Lagen omtryckt 1975:712.

2 Senaste lydelse 1977:111.

Prop.
1983/84:114

Nuvarande
lydelse

F ö rslagen lydelse

44

Civilf ö rsvarschef och st ä llf ö retr ä dare utses
av l ä nsstyrelsen, om ej regeringen f ö r visst civil f ö rsvarsomr å de f ö rordnar
annorlunda.

F ö r ledningen under civilf ö rsvarsberedskap av civilf ö rsvaret inom civilf ö rsvarsdistrikt, d ä r ledningsuppgifterna ej kunna
fullg ö ras av civilf ö rsvarschefen, skall l ä nsstyrelsen f ö rordna
en i £ tnktsche_f, F ö r distriktschef skall finnas st ä llf ö retr ä dare. Det å ligger
tj ä nsteman vid polisv ä sendet och brandbef ä l som ä r anst ä lld hos kommun att mottaga uppdrag som avses i
denna paragraf.

F ö r ledningen under civilf ö rsvarsberedskap av civilf ö rsvaret inom ett civilf ö rsvarsdistrikt, d ä r
ledningsuppgifterna ej ka £ fullg ö ras av civilf ö rsvarschefen,
skall l ä nsstyrelsen f ö rordna en distnktclef. F ö r distriktschef skall finnas st ä llf ö retr ä dare. Det å ligger
brandbef ä l som ä r anst ä lld
hos kommun att motta uppdrag som avses i denna paragraf.

14 §3

Om
befrielse f ö r vissa befattningshavare eller
yrkesgrupper fr å n fullg ö rande av civilf ö rsvarsplikt
ä ger regeringen meddela best ä mmelser.

F ö rklarar civilf ö rsvarspliktig
att bruk av vapen mot annan icke ä r
f ö renligt med hans allvarliga personliga
ö vertygelse och g ö r han genom intyg av minst tv å trov ä rdiga
personer sannolikt, att hans inst ä llning
till vapenbruk ä r allvarligt grundad, f å r tj ä nstg ö ring inom ordnings- och bevakningstj ä nsten icke å l ä ggas honom.

S ä rskilda best ä mmelser
om tj ä nstg ö ringsskyldighet utanf ö r civilf ö rsvaret finns i lagen (1983:00) om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktiga
att tj ä nstg ö ra utanf ö r civilf ö rsva-ret.

D å civilf ö rsvarspliktig f ö rsta
g å ngen gjort framst ä llning, som avses i andra stycket, skall han intm
dess ä rendet slutligt avgjorts vara fri
fr å n skyldighet att tj ä nstg ö ra inom
ordnings- och bevakningstj ä nsten.

3)Senaste lydelse 1978:526,

Prop.
1983/84:114

Nuvarande lydelse

F ö reslagen
lydelse

45

19 §

Under h ö gsta civilf ö rsvarsberedskap
m å ej den, som ä r inskriven i civilf ö rsvaret och krigsplacerad f ö r tj ä nstg ö ring i lokalt civilf ö rsvar, utan medgivande av civilf ö rsvarschefen eller den civilf ö rsvarschefen best ä mmer l ä mna civilf ö rsvarsom-r å det, s å vida ej tj ä nstg ö ring utanf ö r omr å det å lagts honom enligt lagen den 17
december 1943 om polisens st ä llning under krig.

Under h ö gsta civilf ö rsvarsberedskap
f å r inte den, som ä r inskriven i civilf ö rsvaret och krigsplacerad f ö r tj ä nstg ö ring i lokalt civilf ö rsvar, utan medgivande av civilf ö rsvarschefen eller den civilf ö rsvarschefen best ä mmer l ä mna civil f ö rsvarsomr å det.

Vad s å lunda stadgats skall icke utg ö ra hinder f ö r den som har sin arbetsplats eller stadigvarande bostad utom civil f ö rsvarsomr å det att, d å hans tj ä nstg ö ring i civilf ö rsvaret till å ter det, begiva sig till
arbetsplatsen eller bostaden.

65
§

F ö r utr ö nande av
vilka å tg ä rder som vidtagits eller b ö ra
vidtagas inom eller vid anl ä ggning eller
byggnad f ö r bevakning, som ankommer p å civilf ö rsvaret,
eller eljest till skydd mot skada av fientlig verksam-het, som ock i vad m å n anl ä ggningen
eller byggnaden l ä mpligen kan anv ä ndas f ö r
civilf ö rsvaret ä ger civilf ö rsvarmyndighet
besiktiga anl ä ggningen eller byggnaden.

F ö r utr ö nande av
vilka å tg ä rder som har vidtagits eller b ö r
vidtas inom eller vid en anl ä ggning eller
byggnad tm skydd mot skada av fientlig verksamhet och i vad m å n anl ä ggningen eller
byggnaden l ä mpligen kan anv ä ndas f ö r
civilf ö rsvaret f å r civil f ö rsvarsmyndighet
besiktiga anl ä ggningen eller byggnaden.

F ö r utr ö nande om och i vad m å n skyddsrum
b ö r anordnas eller f ö rberedas inom anl ä ggning
eller byggnad ä ger kommunen besiktiga anl ä ggningen eller byggnaden.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 juli 1984.

5 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 114

Prop. 1983/84:114 46

6.3 F ö rslag till

Lag om ä ndring i lagen (1940:358) med vissa best ä itinelser till skydd f ö r f ö rsvaret m.m.

H ä rigenom f ö reskrivs att 5 § lagen (1940:358) med vissa best ä mmelser till skydd f ö r f ö rsvaret m.m. skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

5 §

Ä gare eller innehavare av anl ä ggning, som avses i 4 § , ä r skyldig att till å ta besiktning av anl ä ggningen genom l ä nsstyrelsens f ö rsorg f ö r utr ö nande av vilka å tg ä rder enligt 4 § som kunna erfordras ä vensom att t å la s å dan å tg ä rd, om han icke sj ä lv ä r skyldig att vidtaga den. Medf ö r å tg ä rden kostnad eller skada f ö r honom ä r han ber ä ttigad till ers ä ttning enligt vad som stadgas i 4 § .

F ö r utr ö nande av vilka å tg ä rder som har vidtagits eller b ö r vidtas inom eller vid en anl ä ggning eller byggnad f ö r bevakning, som ankommer p å f ö rsvarsmakten, f å r milit ä r myndighet besiktiga anl ä ggningen eller byggnaden.

Denna lag tr ä der i kraft den 1 juli 1984.

6.4 F ö rslag till

Lag om ä ndring i brottsbalken

H ä rigenom
f ö reskrivs att 22 kap. 14 § och 24 kap. 2 § brottsbalken skall ha nedan
angivna lydelse.

22
kap. 14 § 2

Under beredskapsti11
st å nd och d å riket ä r i krig skall s å som krigsman anses, f ö rutooi den som p å grund av

Under beredskapstm
st å nd och d å riket ä r i krig skall s å som krigsman anses, f ö rutom den som p å grund av

1 Lagen
omtryckt 1960:75.

2 Senaste lydelse 1980:579.

Prop. 1983/84:114

Nuvarande lydelse

21 kap, 20 § eller med
st ö d d ä rav givna best ä mmelser ä r krigsman, j ä mv ä l envar annan som ä r tj ä nstg ö ringsskyldig vid f ö rsvarsmakten,
i den m å n ej regeringen annorlunda f ö rordnar. Vad som s ä gs om krigsman skall, d å riket ä r i krig, ä ga
motsvarande till ä mpning å polisman vilken, utan att vara tj ä nstg ö ringsskyldig
vid f ö rsvarsmakten, ä r skyldig att deltaga i rikets f ö rsvar å
skyddsvakt som har f ö rordnats med st ö d av 10 §
lagen (1940:358) med vissa best ä mmelser
till skydd f ö r f ö rsvaret m.m, samt å den som
tillh ö r s å dan tj ä nstegren inom civilf ö rsvaret, vars personal j ä mlikt rege-ringens f ö rordnande ä r skyldig att ut ö va verksamhet som å vilar f ö r-svarsmakten.

47

F ö reslagen lydelse

21 kap. 20 § eller med
st ö d d ä rav givna best ä mmelser ä r krigsman, j ä mv ä l envar annan som ä r tj ä nstg ö ringsskyldig vid f ö rsvarsmakten,
i den m å n ej regeringen annorlunda f ö rordnar. Vad som s ä gs om krigsman skall, d å riket ä r i krig, ä ga
motsvarande till ä mpning å polisman vilken, utan att vara tj ä nstg ö ringsskyldig
vid f ö rsvarsmakten, ä r skyldig att deltaga i rikets f ö rsvar samt å
skyddsvakt som har f ö rordnats med st ö d av 10 §
lagen (1940:358) med vissa best ä mmelser
till skydd f ö r f ö rsvaret m,m.

Den som eljest under beredskapstillst å nd eller d å
riket ä r i krig vistas vid avdelning av
f ö rsvarsmakten, som ä r i f ä lt
eller tj ä nstg ö r under liknande f ö rh å llanden, skall ock anses s å som krigsman.

Betr ä ffande krigsf å nge, krigsdeltagare som internerats vid krig under
vilket riket ä r neutralt och utl ä ndsk man som vistas bland krigsf å ngar eller internerade krigsdeltagare f ö r att ut ö va
sjukv å rd eller andlig v å rd skall i till ä mpliga
delar g ä lla vad f ö r krigsman ä r
stadgat.

24
kap, 2 § 3

Om polisman,
som skall verkst ä lla tj ä nste å tg ä rd, m ö tes eller angripes med v å ld eller hot om v å ld, m å han f ö r å tg ä rdens genomf ö rande bruka det

Om
polisman, som skall verkst ä lla tj ä nste å tg ä rd, m ö tes eller angripes med v å ld eller hot om v å ld, m å han f ö r å tg ä rdens genomf ö rande bruka

3 Senaste lydelse 1982:396,

Prop. 1983/84:114

Nuvarande lydelse

v å ld som med h ä nsyn till omst ä ndigheterna
kan anses f ö rsvarligt. Detsamma g ä ller s å dan
vaktpost eller annan krigsman eller civilf ö rsvarspersonal
under civilf ö rsvarsberedskap, som fullg ö r polisuppgift eller tj ä nstg ö r f ö r bevakning eller f ö r att uppr ä tth å lla ordning samt tj ä nsteman vid
tullverkets kustbevakning som enligt s ä rskild
lagstiftning medverkar vid polisi ä r
ö vervakning.

48

F ö reslagen lydelse

det v å ld som med h ä nsyn till omst ä ndigheterna
kan anses f ö rsvarligt. Detsamma g ä ller s å dan
vaktpost eller annan krigsman, som fullg ö r
polisuppgift eller tj ä nstg ö r f ö r bevakning eller f ö r att uppr ä tth å lla ordning samt tj ä nsteman vid tullverkets kustbevakning som enligt s ä rskild lagstiftning medverkar vid polisi ä r ö vervakning.

Rymmer f å nge eller
den som ä r h ä ktad, anh å llen eller eljest ber ö vad friheten eller s ä tter han sig med v å ld eller hot
om v å ld till motv ä rn eller g ö r
han p å annat s ä tt motst å nd
mot n å gon under vars uppsikt han st å r, d å denne
skall h å lla honom till ordningen, m å ock till rymningens hindrande eller ordningens
uppr ä tth å llande brukas det v å ld som med h ä nsyn till omst ä ndigheterna
kan anses f ö rsvarligt. Om n å gon som skall h ä ktas,
anh å llas eller eljest ber ö vas friheten s ö ker
undkomma eller hindra den som ä ger verkst ä lla å tg ä rden, m å
j ä mv ä l brukas v å ld enligt vad nu ä r sagt. Detsamma skall g ä lla d ä rest, i
fall som avses i detta stycke, motst å nd
ö vas av annan ä n f ö rut n ä mnts.

Om en polisman eller annan som avses i f ö rsta stycket eller den, som med st ö d av lag eller annan f ö rfattning har f ö rordnats av myndighet att medverka
till att uppr ä tth å lla allm ä n ordning eller s ä kerhet eller att utf ö ra bevakning eller annan tillsyn, skall med laga r ä tta avvisa eller avl ä gsna n å gon fr å n ett visst omr å de
eller utrymme, f å r han, om han m ö ts av motst å nd,
ä ven i andra fall ä n som s ä gs
i f ö rsta och andra styckena f ö r att genomf ö ra
å tg ä rden bruka det v å ld som med h ä nsyn till omst ä ndigheterna
kan anses f ö rsvarligt. Detsamma g ä ller n ä r
n å gon som nu n ä mnts eller annan i myndighetsut ö vning med laga r ä tt
skall verkst ä lla kroppsvisitation,
kroppsbesiktning, husrannsakan eller beslag eller annat omh ä ndertagande av egendom.

Har n å gon enligt denna paragraf r ä tt att bruka v å ld,
ä ger envar som kommer honom till hj ä lp samma r ä tt.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 juli 1984.

Prop. 1983/84:114 49

6.5 F ö rslag till

Lag om ä ndring i
familjebidragslagen (1978:520)

H ä rigenom f ö reskrivs
att 3 § familjebidragslagen (1978:520)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

F ö rslagen lydelse

3§1

Med tj ä nstepliktig
avses den som har inkallats f ö r att

1. enligt v ä rnpliktslagen
(1941:967) eller lagen (1966:413) om vapenfri tj ä nst fullg ö ra
grundutbildning eller repetionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbi1dni
ngen.

2.
fullg ö ra s å dan f ö reskriven utbildning till befattning f ö r kompanibef ä l
eller motsvarande utbildning som icke fullg ö rs
enligt v ä rnpliktslagen,

3.
tj ä nstg ö ra vid hemv ä rnet eller frivilligt utbilda sig f ö r eller tj ä nstg ö ra i befattning inom totalf ö rsvaret, om utbildningen eller tj ä nstg ö ringen skall
p å g å minst fem dagar i f ö ljd och icke
ger r ä tt till dagpenning som motsvarar
vad v ä rnpliktig erh å ller under repetitionsutbildning eller r ä tt till l ö n
enligt de grunder som g ä ller f ö r anst ä lld
personal.

Vid till ä mpning av best ä mmelserna
om n ä ringsbidrag avses med tj ä nstepliktig ä ven
den som har inkallats f ö r att fullg ö ra tj ä nstg ö ring enligt civilf ö rsvarslagen (1960:74) och den som har inkallats till annan utbildning
eller tj ä nstg ö ring enligt v ä rnpliktslagen eller lagen om
vapenfri tj ä nst ä n som anges i f ö rsta stycket.

Vid till ä mpning av
best ä mmelserna om n ä ringsbidrag avses med tj ä nstepliktig ä ven
den som har inkallats f ö r att fullg ö ra tj ä nstg ö ring enligt civilf ö rsvarslagen (1960:74) eller lagen (1983:00) om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktiga
att tj ä nstg ö ra utanf ö r civilf ö rsvaret och den som har inkallats till annan
utbildning eller tj ä nstg ö ring enligt v ä rnpliktslagen eller lagen om
vapenfri tj ä nst ä n som anges i f ö rsta stycket.

Denna lag tr ä der
i kraft 1 juli 1984. 1 Senaste lydelse 1981:417.

Prop. 1983/84:114 50

6.6 F ö rslag till

Lag om ä ndring i
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd

H ä rigenom f ö reskrivs
att 1 § lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

1
§1

Denna
lag g ä ller ers ä ttning av staten vid personskada och till ä mpas p å

1. den
som fullg ö r tj ä nstg ö ring eller genomg å r utbildning eller inskrivningspr ö vning enligt v ä rnpliktslagen
(1941:867), lagen (1966:413) om vapenfri tj ä nst, civilf ö rsvarslagen (1960:74) eller 6 § lagen (1981:292) om tj ä nsteplikt f ö r
h ä lso- och sjukv å rdspersonal samt veterin ä rpersonal m.m..

1. den
som fullg ö r tj ä nstg ö ring eller genomg å r utbildning eller inskrivningspr ö vning enligt v ä rnpliktslagen
(1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tj ä nst, civilf ö rsvarslagen (1960:74) 6 § lagen (1981:292) om tj ä nsteplikt f ö r h ä lso- och sjukv å rdspersonal samt veteri n ä rpersonal m.m. eller lagen (1983:00) om skyldighet f ö r civilf ö rsvarspliktiga
att tj ä nstg ö ra utom civilf ö rsvaret.

2.
den som
deltager i r ä ddningstj ä nst eller ö vning
med brandstyrka enligt brandlagen (1974:80), skyddsarbete enligt lagen
(1960:331) om skydds å tg ä rder vid olyckor i atomanl ä ggningar
m.m. eller flygr ä ddningstj ä nst enligt luftfartslagen (1957:297),

3.
den som ä r intagen f ö r
v å rd i kriminalv å rdsanstalt, i ett hem som avses i 12 § lagen (1980:621) med s ä rskilda best ä mmelser om v å rd av unga, i ett hem som avses i 11 § lagen (1981:1243) om v å rd av missbrukare i vissa fall samt den som ä r h ä ktad eller
anh å llen eller i annat fall intagen
eller tagen i f ö rvar i kriminalv å rdsanstalt, h ä kte
eller polisarrest.

ISenaste
lydelse 1981:1250.

Prop.
1983/84:114 51

Bilaga
2 Sammanställning av remissyttrandena över departementspromemorian (Ds Fö
1983: 4) Förslag till lag om skyldighet för civilförsvarspliktiga att
tjänstgöra utanför civilförsvaret

1 Remissinstanser

Efler
remiss har yttranden över departementspromemorian (Ds Fö 1983: 4) avgetts av
riksåklagaren (RÅ), hovrätten för Övre Norrland, rikspolisstyrelsen (RPS),
överbefälhavaren (ÖB), chefen för armén (CA), försvarets civilförvaltning (FCF),
värnpliktsverket (VPV), civilförsvarsstyrelsen (Cfs), försvarels ralionaliseringsinstilut
(FRI), riksrevisionsverket (RRV), överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF),
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), riksnämnden för kommunal beredskap (RKB),
länsstyrelserna i Stockholms län, Östergötlands län, Kronobergs län. Malmöhus
län, Jämtlands län och Norrbottens län, civilbefälhavaren i Västra civilområdet
(CB V), Statsanställdas förbund (SF), föreningen Sveriges länspolischefer och
föreningen Sveriges polischefer.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län har överlämnat yttrande av länspolischefen i länet.

Yttrande
har även inkommit från delegationen för EKC (Efterforskningsbyrån för
krigsfångar och civilinternerade).

2 Allmänna
synpunkter på förslaget

Förslaget
att civilförsvarspliktiga kan åläggas att tjänstgöra inom andra grenar inom
totalförsvaret än civilförsvaret tillstyrks eller lämnas utan erinran av RÅ,
hovrätten för Övre Norrland, RPS, ÖB, CA, FCF, VPV, FRI, RRV, RKB,
länsstyrelserna i Stockholms län, Östergötlands län, Kronobergs län och
Norrbottens län, CB V och SF.

Cfs, AMS, länsstyrelserna
i Malmöhus län och Jämtlands län, föreningen Sveriges länspolischefer och
föreningen Sveriges polischefer riktar principiell kritik mot förslaget.
Kritiken går ut på att vissa civilförsvarspliktiga kommer att vara beväpnade
varför målsättningen all helt avväpna civilförsvaret inle kan uppnås.

Länsstyrelsen i Jämtlands
län tillägger för sin del all det föreslagna sättet att rekrytera personal till
ordnings- och bevakningstjänsten med civilförsvarsplikten som grund strider mot
den definition av civilförsvars-organisationers personal som ges i
tilläggsprotokollet till Genévekonvenlionerna den 12 augusti 1949 rörande
skydd för offren i internationella väpnade konflikter. Av kritikerna ställer
sig Cfs och länsstyrelserna i Malmöhus län ocb Jämtlands län helt avvisande
till förslaget.

Prop. 1983/84:114 52

3 Behovet
av den föreslagna möjligheten att rekrytera personal till ordnings-

och bevakningstjänst

Denna
fråga berörs av några remissinstanser. Beträffande bevakningstjänsten anför ÖB
och CA all ÖB har fastställt en av CA upprättad plan som innebär att
försvarsmakten successivt övertar civilförsvarets bevakningsuppgifter och att
denna nya organisation skall vara intagen den Ijuli 1987. ÖB och CA anför
vidare all organisationen på grund av en tillfälligt stor personalreserv i sin
helhet kan rekryteras med värnphktiga, men att tillgången på värnpliktiga
kommer att minska på 1990-talet.

FCF
anser att en författningsreglering är nödvändig för atl säkerställa erforderiig
bemanning under krig och beredskap. VPV framför samma åsikt. Cfs och AMS
konstaterar alt försvarsmakten kan tillgodose sitt behov av bevakningspersonal
med värnpliktiga och anser alt även ordningsenheterna borde kunna rekryteras
med värnpliktiga. Cfs föreslår att värnpliktsförfaltningarna ändras så att
värnpliktig personal kan åläggas atl tjänstgöra vid ordningsenheterna infill en
ålder av 60år. AMS finner emellertid att den lösning som statsmakterna har vall
beträffande l.ex. ordningsenheternas rekrytering gör en vidgning av
civilförsvarsplikten nödvändig. Åsikter som överensstämmer med sistnämnda
uppfattning framförs av länsstyrelsen i Kronobergs län, föreningen Sveriges
länspolischefer och föreningen Sveriges polischefer.

4 Civilförsvarspliktigas
tjänstgöringsskyldighet inom andra verksamheter

Enligt
lagförslaget kan dvilförsvarsplikliga tas i anspråk för andra totalförsvarsuppgifter
utanför civilförsvaret än ordnings- och bevakningstjänst. I promemorian nämns
som exempel krigssjukvården och det ekonomiska försvaret. Denna del av
lagförslaget berörs närmare av några remissinstanser. Olika uppfattningar om
hur stora möjligheterna bör vara att utkräva tjänstgöring med stöd av
civilförsvarsplikt kommer därvid fram. Längst går ÖB och CA som anför att den
minskande tillgången på värnpliktiga på 1990-talel kommer att påverka den
kvalitativa uppbyggnaden varför personal med särskilda kvaliteter måsle
säkerställas för försvarsmaktens behov och noga fördelas inom
krigsorganisationen. Den föreslagna lagen skulle enligt ÖB och CA kunna
utnyttjas för detta ändamål liksom vid rekrytering i glesbygdsområden för
krigsorganisationen. Enligt FCF bör den föreslagna lagen kunna användas för att
ta i anspråk personer med särskild utbildning eller speciella kunskaper, t. ex.
tidigare aktivt befäl, för andra uppgifter inom totalförsvaret. AMS anser alt
lagförslaget går för långt. Genom statsmakternas beslut om överföring av vissa
sjukvårdsenheter från civilförsvaret och försvarsmakten till ny huvudman
(socialstyrelsen och landstingen) har enligt AMS visserligen uppstått ett
behov av någon form av plikttjänstgöring för personal som inte genom
anställningen

Prop. 1983/84:114 53

eller tidigare tjänst kan rubriceras som hälso- och
sjukvårdspersonal. AMS anser emellertid alt lagförslaget samtidigt öppnar
mycket vida möjligheter all med slöd av civilförsvarsplikten utkräva
tjänstgöring för olika ändamål inom totalförsvaret. Gränsen mellan allmänna
tjänstepliktslagen och den föreslagna lagen blir därför enligt AMS oklar. AMS
anför vidare att tjänstgöring med stöd av civilförsvarsplikt inom andra
områden och på andra arbetsplatser än på civilförsvarets enheter sannolikt
kommer alt skapa vissa problem; de som är tjänslepliktiga enligt allmänna
tjänstepliktslagen har nämligen andra löne- och arbetsvillkor än de dvilförsvarsplikliga.
AMS anser därför alt ersättningsfrågor m.m. vid tjänstgöring utanför
civilförsvaret bör utredas. Även ÖEF anser alt gränsen blir oklar mellan
allmänna tjänstepliktslagen och den föreslagna lagen.

Delegationen för EKC anför atl EKC: s verksamhet torde
utgöra en del av totalförsvaret och att EKC därför skulle kunna bli en sådan
myndighet inom totalförsvaret där civilförsvarspliktiga efler förordnande från
regeringen är skyldiga atl tjänstgöra. Delegationen hemställer aU EKC: s behov
beaktas i lagstiftningsärendet.

AMS anför atl lagförslaget behöver kompletteras med en
tillämpningsförordning som preciserar gränserna mol andra plikllagar. Samma
uppfattning framförs av ÖEF och CBV.

5 Länsstyrelsen som uttagningsmyndighet

I promemorian föreslås all länsstyrelsen skall ombesörja uttagningen
av dem som omfattas av tjänstgöringsskyldigheten enligt den föreslagna lagen.
Några remissinstanser - AMS, länsstyrelsen i Kronobergs län och CBV - yttrar
sig härom och biträder förslaget. Länsstyrelsen i Kronobergs län föreslår att
en bestämmelse om uttagning och inskrivning som liknar 17 § civilförsvarslagen
(1960: 74) tas in i lagen. Föreningen Sveriges länspolischefer och föreningen
Sveriges polischefer betonar viklen av atl länsstyrelsen samråder med
polismyndigheten vid uttagning av de civilförsvarspliktiga som skall
tjänstgöra inom polisväsendet och att man ställer krav på lämplighet och
medborgerlig pålitlighet vid uttagningen. Samma synpunkter framförs av
länsstyrelsen i Malmöhus län och länspolischefen i länet.

6 Den närmare utformningen av den föreslagna lagen

Hovrätten för Övre Norrland förklarar att den inte är
övertygad om atl det är lillräckligl att beskriva den föreslagna skyldigheten
för civilförsvars-pliktiga atl tjänstgöra i annan totalförsvarsverksamhet än
civilförsvaret som en skyldighet "att tjänstgöra inom andra grenar av
totalförsvaret än civilförsvaret". Krigssjukvården kan, menar hovrätten,
knappast sägas vara en "gren" men väl en verksamhet inom
totalförsvaret. Hovrätten

Prop. 1983/84:114 54

anför
vidare att del ekonomiska försvaret visserligen sedan länge anses vara en del
av totalförsvaret men alt del fövisso är en mångfasetterad verksamhet, som
spänner över många tjänslgöringsområden, såväl hos myndigheter som hos enskilda
företag och institutioner. Detta kunde enligt hovrätten i och för sig synas
vara en formalitet men får, menar hovrätten, en påtaglig praktisk betydelse Om
man ser på nästa led i beskrivningen av tjänsteplikten, nämligen att den civilförsvarspliktige
under tjänstgöringen "tillhör den totalförsvarsgren i vars verksamhet han
deltar". Denna föreskrift, anför hovrätten vidare, skall enligt
promemorian underlätta atl bestämma vilka regler som gäller i olika sammanhang
för den tjänslplik-tige; vederbörande skulle exempelvis vara atl anse som
krigsman vid tjänstgöring inom försvarsmakten och som polisman om han tjänstgör
inom polisväsendet. Hovrätten anser atl denna föreskrift inte innebär en fillräcklig
reglering i detta hänseende. Hovrätten pekar särskilt på de svårigheter som
uppslår vid tjänstgöring inom det ekonomiska försvaret, vara en del av
totalförsvaret men att det förvisso är en mångfasetterad verksamhet, som
spänner över många tjänstgöringsområden, såväl hos myndigheter som hos enskilda
företag och institutioner. Detta kunde enligt hovrätten i och för sig synas
vara en formalitet men får, menar hovrätten, en påtaglig prakfisk betydelse om
man ser på nästa led i beskrivningen av tjänsteplikten, nämligen atl den civilförsvarspliktige
under tjänstgöringen "tillhör den totalförsvarsgren i vars verksamhet han
deltar". Denna föreskrift, anför hovrätten vidare, skall enligt
promemorian underiätta alt bestämma vilka regler som gäller i olika sammanhang
för den tjänstepliktige; vederbörande skulle exempelvis vara atl anse som
krigsman vid tjänstgöring inom försvarsmakten och som polisman om han tjänstgör
inom polisväsendet. Hovrätten anser all denna föreskrift inle innebär en
tillräcklig reglering i detta hänseende. Hovrätten pekar särskilt på de svårigheter
som uppstår vid tjänstgöring inom det ekonomiska försvaret. Föreningen Sveriges
länspolischefer och föreningen Sveriges polischefer anför att den civilförsvarspliktige
som deltar inom polisväsendet enligt specialmotiveringen till lagförslaget är
att anse som polisman och alt han följer vad som i övrigt gäller för en sådan.
Föreningarna anser att detta bör komma till direkt uttryck i lagtexten eftersom
en person kan tillhöra polisväsendet utan alt därför anses som polisman, såsom
t. ex. administrativ personal och ddgivningsmän. Samma synpunki framförs av
länsstyrelsen i Malmöhus län och länspolischefen i länet.

Hovrätten
för Övre Norrland pekar på att bestämmelsen i 6§ i lagförslaget om befrielse
från tjänstgöring som är förenad med vapenbruk är formulerad i överenstämmdse
med motsvarande text i I § lagen (1966: 413) om vapenfri tjänst utom såtillvida
att det i sistnämnda lagrum talas om vederbörandes allvariiga personliga
övertygelse.

I
7 § lagförslaget har tagits in en uppräkning av bestämmelser i civilförsvarslagen
som bör tillämpas på den som skall tjänstgöra enligt den före-

Prop. 1983/84:114 55

slagna
lagen. Bl. a. hänvisas till 19 § civilförsvarslagen. Enligt detta lagrum begränsas
under vissa förutsättningar rördsfriheten för den som är inskriven i
civilförsvaret och krigsplacerad i lokall civilförsvarsförband. Läns-styrelsen
i Norrbottens län anser att det är tveksamt om denna bestämmelse bör göras
tillämplig på tjänstgöringsskyldiga inom andra delar av totalförsvaret än
civilförsvaret.

7
Övriga frågor

I
förslaget till nytt andra stycke i 5 § lagen (1940: 358) med vissa bestämmelser
till skydd för försvaret m. m. ges militär myndighet rält all besiktiga anläggning
eller byggnad som myndigheten skall bevaka. Hovrätten för Övre Norrland erinrar
om att det i paragrafens första stycke finns en bestämmelse om ersättning för
kostnad och skada som åsamkas innehavare av anläggning vid besiktning som
företas genom länsstyrelsens försorg för att utröna vilka särskilda
skyddsåtgärder som är påkallade. Om inte annat sägs får man enligt hovrättens
mening utgå från att samma möjlighet till ersättning skall finnas även om en
militär myndighet har besiktigat och skall bevaka anläggningen.

Prop.
1983/84:114 56

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1984-01-16

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, justitierådet Rydin,
regeringsrådet Voss.

Enligt lagrådet den 11 november 1983 tillhandakommet
utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1983 har
regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för försvarsdepartementet Thunborg
beslutat inhämta lagrådels yllrande över förslag till

1. lag om skyldighet för civilförsvarspliktiga
att tjänstgöra utanför civilförsvaret,

2. lag om ändring i civilförsvarslagen
(1960: 74),

3. lag om ändring i lagen (1940: 358)
med vissa bestämmelser fill skydd för försvaret m. m.,

4. lag om ändring i brottsbalken,

5. lag om ändring i
familjebidragslagen (1978: 520),

6. lag om ändring i lagen (1977: 265) om statligt
personskadeskydd.

Förslagen har inför lagrådet föredragils av hovrättsassessorn Ingvar

Åkesson. Förslagen föranleder följande yUrande av
lagrådet:

Förslaget till lag om skyldighet för civilförsvarspliktiga
att tjänstgöra utanför civilförsvaret

1§

Huvudsyftet med det remitterade förslaget har angetts vara
atl underiätta rekryteringen till de ordnings- och bevakningsuppgifter som
skall föras över från civilförsvaret till polisväsendet och försvarsmakten.
Förslaget innebär emellertid alt en civilförsvarspliktig kan åläggas atl
tjänstgöra utanför civilförsvaret inte endast i dessa ordnings- och bevakningsuppgifler
utan också i annan verksamhet inom totalförsvaret. Delta omfattar en mängd
skilda aktiviteter i samhället. Området för de civilförsvarspliktigas
tjänstgöringsskyldighet kommer därför att bli väsentligt utvidgat och mindre
förutsebart än vad som för närvarande är fallet. Av vad departementschefen
anfört framgår dock att avsikten inte är att den föreslagna lagen skall
tillämpas så atl en generell tolalförsvarsplikt kommer att bli resultatet.
Meningen är atl regeringen genom verkställighelsföreskrifter skall bestämma
vilka verksamhetsområden som tjänstgöringsskyldigheten skall gälla för och atl
därvid andra verksamheter än ordnings- och bevakningsuppgifter skall kunna
komma i fråga i begränsad omfattning. Sjukvården och del ekonomiska försvaret
nämns som exempel. Med hänsyn till det anförda får del anses godtagbart all de
civilförsvarspliktigas tjänstgöringsskyldighet utanför civilförsvaret
utsträcks till hela totalförsvaret.

Prop. 1983/84:114 57

Enligt första stycket första meningen i denna paragraf är
en civilförsvarspliktig under de förutsättningar och i den omfattning som
anges i 12 § 1-3 mom. civilförsvarslagen (1960:74) skyldig att tjänstgöra i
annan verksamhet inom totalförsvaret än civilförsvarets verksamhet. Nämnda
lagrum i civilförsvarslagen innehåller bestämmelser bl. a. om den längsta tid
varunder den civilförsvarspliktige i skilda fall är skyldig aU tjänstgöra i
civilförsvaret. Den föreslagna skyldigheten för en civilförsvarspliktig all
tjänstgöra utanför civilförsvaret i den omfattning som sägs i civilförsvarslagen
lorde vara avsedd att gälla endasl i den mån han ej inom den föreskrivna
längsta tiden fullgjort tjänstgöring inom civilförsvaret. Omvänt torde
skyldigheten för en civilförsvarspliktig att under viss lid tjänstgöra i civilförsvaret
gälla bara i den mån han inte fullgjort sådan tjänstgöring som avses i det
föreliggande lagförslaget. Elt förtydligande av lagtexten i nu berörda
hänseende torde dock inle vara nödvändigt.

I 12 § 2 mom. andra stycket civilförsvarslagen ges
bestämmelser om den lid under vilken civilförsvarspliktig, som enligt 17 §
samma lag är inskriven i civilförsvaret, får tas i anspråk för utbildning.
Enligt nämnda 17 § får personal, som är avsedd att under civilförsvarsberedskap
tjänstgöra i det allmänna civilförsvaret eller i verkskyddet, på förhand
uttagas därtill genom inskrivning i den ordning regeringen bestämmer. När del
gäller tillämpningen av det remitterade lagförslaget lorde meningen vara, att
den som blivit ullagen för tjänstgöring i annan verksamhet inom totalförsvaret
än civilförsvaret skall anses såsom inskriven enligt vad nu sagts. Detla bör
komma till uttryck i lagtexten, lämpligen genom all till första stycket av
förevarande 1 § fogas en fjärde mening av innehåll alt uttagen är atl anse som
inskriven enligt 17 § civilförsvarslagen.

Förslaget tdl lag om ändring i lagen (1940: 358) med vissa
bestämmelser till skydd för försvaret m. m.

5§

Ändringen i första stycket anges vara redaktionell. Av
nuvarande lydelse framgår klart att skyldigheten alt tillåta besiktning
föreligger både när länsstyrelsen själv utför den och när länsstyrelsen uppdrar
ål någon annan att göra den. Den föreslagna lydelsen kan däremoi tolkas så atl
skyldigheten föreligger endast i det fajl att länsstyrelsen själv utför
besiktningen. En sådan tolkning torde inte ha varit avsedd. Oklarheten kan
undvikas om i första meningen orden "länsstyrelsen besiktar den för att ta
reda på" byts ut mot orden "länsstyrelsen genom besiktning lar reda
på". Vidtages denna jämkning kan ifrågasättas huruvida motsvarande ändring
bör göras beträffande bestämmelsen i andra stycket om rätl för militär
myndighet att besikla byggnad eller anläggning.

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

Prop.
1983/84:114 58

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-02-02

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Boström, Bodslröm, Gradin, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom

Föredragande: statsrådet Thunborg

Proposition med förslag till lag om skyldighet för
civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret, m. m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till

1. lag om skyldighet för
civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret,

2. lag om ändring i civilförsvarslagen
(1960: 74),

3. lag om ändring i lagen (1940: 358)
med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m.m.,

4. lag om ändring i brottsbalken,

5. lag om ändring i
familjebidragslagen (1978: 520),

6. lag om ändring i lagen (1977: 265) om statligt
personskadeskydd.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Med anledning av vad lagrådet har anfört om var
tjänstgöringsskyldigheten enligt den föreslagna lagen om skyldighet för
civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret skall fullgöras
vill jag understryka att avsikten med förslaget främst är att tillgodose
behovet av personal för de ordnings- och bevakningsuppgifter som skall föras
över till polisväsendet och försvarsmakten samt de områden inom vilka lagen
(1952: 269) om skyldighet för civilförsvarspliktig aU tjänstgöra vid
krigsmaklen är fillämp-bar. Del är bara i begränsad omfattning som andra
verksamheter skall komma i fråga. Jag vill särskilt peka på atl bara de dvilförsvarsplikliga
som har uttagits fill ordnings- och bevakningstjänst skall ha skyldighet att
tjänstgöra i verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 3 november 1983.

Prop.
1983/84:114 59

Denna
begränsning innebär att många verksamheter inom totalförsvaret inte berörs av
tjänstgöringsskyldigheten.

På grund av lagrådets
uttalanden om tjänstgöringsskyldighetens längd vill jag till en början slå fast
alt tidigare tjänstgöring såväl inom civilförsvaret som enligt den föreslagna
lagen skall räknas den civilförsvarspliktige tillgodo, när det gäller att
bestämma hans skyldighet alt tjänstgöra inom civilförsvaret eller enligt den föreslagna
lagen. Den civilförsvarspliktige skall alltså aldrig kunna åläggas att
tjänstgöra inom civilförsvaret och enligt den föreslagna lagen i vidare
utsträckning än som sägs i 12§ 1-3 mom. civilförsvarslagen (1960: 74). I likhet
med lagrådet anser jag alt lagtexten inle behöver förtydligas i detta
hänseende. Vad härefter gäller den tid som den civilförsvarspliktige får tas i
anspråk för utbildning enligt den föreslagna lagen är avsikten alt så skall
kunna ske i samma utsträckning som beträffande den som är inskriven i
civilförsvaret. Jag delar lagrådets uppfattning att detta bör komma till
uttryck i lagtexten. Jag förordar därför alt det till paragrafens första stycke
fogas en Qärde mening med den lydelse som lagrådet har föreslagit.

I fråga om 5 § förslaget
till lag om ändring i lagen (1940: 358) med vissa bestämmelser till skydd för
försvaret m.m. har lagrådet uttalat atl den i första stycket föreslagna
lydelsen "länsstyrelsen besiktar den för alt ta reda på" kan tolkas
så att därmed endast avses det fall då länsstyrelsen själv utför besiktningen
och därför föreslagit en omformulering av paragrafen. Enligt 19§ andra stycket
länsstyrelseinstruktionen (1971: 460) får länsstyrelsen i mån av behov och
tillgång på medel anlita utomstående för särskilda uppdrag. Mol bakgrund härav
utesluter inle den föreslagna lydelsen av 5 § andra stycket att länsstyrelsen
kan uppdra ål någon annan alt utföra besiktningen. Jag kan därför inte ansluta
mig till vad lagrådet har föreslagit.

Utöver
vad jag nu har anfört bör vissa redaktionella ändringar göras i förhållande
till del remitterade förslaget.

2
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

3
Beslut

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984