Prop. 1983/84:118

Prop.
1983/84:118

Regeringens proposition

1983/84:118

om
fristående skolor på gymnasial nivå

beslutad den 23 februari 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder eller ändamål som framgår
av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

r propositionen föreslås att fristående skola på gymnasial
nivå som genom sitt utbildningsinnehåll eller på annat sätt kompletterar
utbildningen inom det allmänna skolväsendet under vissa förutsättningar skall
kunna få statsbidrag.

Vidare föreslås ett nytt statsbidragssystem för de
fristående skolor som inte har statligt reglerade Qänster.

Förslagen innebär i huvudsak en anpassning beträffande def
gymnasiala stadiet till redan beslutade ändringar i fråga om statsbidrag m. m.
till fristående skolor på grundskolenivå.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den Ijuli 1984.

1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 118

Prop.
1983/84:118 2

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-02-23

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson. Dahl, R. Carisson,
Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén Proposition om
fristående skolor på gymnasial nivå

1 Inledning

Kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman
(SEH-kommittén)' avlämnade ijanuari 1983 sitt slutbetänkande (SOU 1983: 1)
Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en
sammanfattning av SEH-kommitléns slutbetänkande som bilaga 1 samt en
förteckning över remissinstanser och en sammanställning av remissyttrandena
som bilaga 2.

Vid sidan av det allmänna skolväsendet finns skolor med
enskilda huvudmän på såväl grundskolenivå som gymnasial nivå.

Riksdagen har tidigare fattat beslut (prop 1982/83: 1, UbU
10, rskr63) om fristående skolor på grundskolenivå. Till grund för detta beslut
låg SEH-kommitténs delbetänkande (SOU 1981:34) Fristående skolor för skolpliktiga
elever.

Mina
förslag i del följande behandlar skolor med annan huvudman än stat och kommun
som bedriver utbildning för inte längre skolpliktiga elever på en nivå
motsvarande gymnasieskolans. Härvid behandlar jag följande grupper av nu
statsunderstödda utbildningar, nämligen riksinternatskolor, privatskolor,
enskilda lanthushållsskolor, enskilda yrkesskolor, engelskspråkig
internationell utbildning i Sigtuna samt Bergsskolan i Filipstad. Dessutom
behandlas de skolor på gymnasial nivå som utan att få statsbidrag står under
statlig tillsyn.

' Ledamöter: kanslichefen Staffan Edmar, ordförande,
riksdagsledamoten Ulla Ekelund och landstingsrådet Ingemar Karlsson.

Prop. 1983/84:118 3

Utbildningar på grundskole- och högskolenivå behandlas
endast i den mån de har direkta beröringspunkter med utbildning på gymnasial
nivå.

Enligt riksdagens nyss nämnda beslut (prop. 1982/83: 1, UbU
10, rskr 63) skall statsbidrag också i framtiden utgå för årskurserna 10-12 vid
Kristofferskolan, vilka årskurser moisvarar gymnasial nivå.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 3 fogas en
förteckning över de skolor med enskild huvudman (fristående skolor) på
gymnasial nivå som budgetåret 1983/84 uppbär statsbidrag eller pä annat sätt
står under statlig tillsyn.

2 Utgångspunkter

2.1 Begreppet fristående skola

Innan jag närmare redovisar mina överväganden och förslag
rörande skolor med enskild huvudman vill jag kommentera en terminologisk fråga.

Med fristående skola avses enligt 3a§ skollagen (1962:
319) en skola som har enskild fysisk eller juridisk person som huvudman. Termen
infördes efter förslag i propositionen om skolor med enskild huvudman (prop.
1982/83:1 s. 12 foch 64 fO.

Begreppet fristående skola har hittills endast använts i
fråga om skola med enskild huvudman som ger undervisning på grundskolenivå för skolpliktiga
elever. Vid anmälan av nämnda proposition framhöll dock dåvarande statsrådet
Tilländer alt förslaget till definition av fristående skola inte innebar någon
begränsning till skolor med undervisning på grundskolenivå. I det följande
använder jag begreppet fristående skola också för att beteckna skolor med
undervisning på gymnasial nivå. Jag vill inledningsvis göra ett par påpekanden
i anslutning härtill.

Med enskild juridisk person åsyftas ett i privaträttsliga
former bildat rättssubjekt. Om t.ex. en .stiftelse eller ett aktiebolag är
huvudman för skolan är denna en fristående skola oberoende av vilka privata och
offentliga rättssubjekt som på ett eller annat sätt har medverkat till
stiftelsebildningen eller är aktieägare. Som exempel kan nämnas Osby samskola.
Huvudmannen är ett aktiebolag, där Osby kommun har merparten av aktierna.
Skolan är trots sin anknytning till en primärkommun definitionsmässigt en
fristående skola.

Enligl
gällande bestämmelser kan såväl en kommun som en enskild vara huvudman för en
riksinternatskola. Om en kommun är huvudman, är riksinternatskolan alltså definitionsmässigt
inte en frislående skola. När jag i det följande talar om riksinternatskolor
avser jag emellertid även riksinternatskola med kommun som huvudman, om inte
annat anges.

Prop. 1983/84:118 4

2.2 De fristående skolornas plats i utbildningssystemet.
Rätten att driva och utnyttja fristående skola

Det allmänna skolväsendet omfattar på gymnasial nivå i
första hand gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Båda har kommunalt
eller landstingskommunalt huvudmannaskap.

Gymnasieskolan är främst avsedd för ungdomar.
Undervisningens organisation samt dess dimensionering utgår frän behoven hos
ungdomar som just lämnat grundskolan.

Den kommunala vuxenutbildningen vänder sig till äldre.
Undervisningens mer flexibla organisation gör det bl. a. möjligt att studera
vid sidan av förvärvsarbete.

Det allmänna skolväsendet uppvisar innehållsmässigt en
stor mångfald och är på det icke-obligatoriska stadiet dimensionerat för alt ta
emot ett stort antal studerande. Ett uttryck för samhällets ambitioner i detta
avseende är bl.a. gymnasieskolans dimensionering och det kommunala uppföljningsansvaret
för ungdomar under 18 år.

Vid sidan av det allmänna skolväsendet finns på gymnasial
nivå ett mindre antal fristående skolor.

Rätten att driva fristående skola för icke skolpliktiga elevei"
grundar sig bl. a. på den allmänna principen om näringsfrihet.
Undervisningsverksamheten måste självfallet utövas inom ramen för allmänna
rättsregler och de regler som gäller för näringsverksamhet i allmänhet eller
speciellt för undervisningsverksamhet.

När eleverna inte är skolpliktiga kan huvudmannen för en
fristående skola i princip själv beslämma undervisningens innehåll. Huvudmannen
för en fristående skola kan också själv avgöra vilka inträdesvillkor som skall
tillämpas samt besluta om elevavgifter.

Rätten att driva och utnyttja fristående skola medför
ingen rätt till stöd från det allmänna. Villkor för att en fristående skola
skall få statsbidrag eller - på egen begäran - bli ställd under statlig tillsyn
har i regel fastställts genom särskilda föreskrifter i olika avseenden.

Den som vill genomgå utbildning vid en fristående skola
har full frihet att göra detta. Däremot finns inte någon skyldighet för skolan
att ta emot alla intresserade som elever. Som nyss nämnts kan huvudmannen för
en fristående skola i princip själv avgöra vilka inträdesvillkor som skall
tillämpas. Rätten att genomgå en frislående skola innebär inte heller att
utbildningen berättigar till studiestöd eller automatiskt tillerkänns
kompetensvärde vid tillträde till fortsatt utbildning i offentlig regi.

Elever vid fristående skolor kan enligt gällande regler
under vissa förutsättningar få studiestöd på samma villkor som elever vid offentliga
skolor. En grundläggande förutsättning är dock att skolan står under statlig
tillsyn.

Prop.
1983/84:118 5

2.3 Nuvarande förhållanden

Vid sidan av gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen finns således ett antal fristående skolor med undervisning på
gymnasial nivå. En del av dessa skolor får statsbidrag. Det finns också en
grupp fristående skolor som inte får statsbidrag men som efter framställning
från resp. huvudman slällls under statlig tillsyn. I varierande omfattning
gäller såsom villkor för statsbidrag och statlig tillsyn krav på att skolorna
skall följa vissa av staten uppställda regler för verksamheten. För övriga
fristående skolor pä gymnasial nivå finns inga statliga bestämmelser om verksamhetens
innehåll och utformning.

Redovisningen i det följande är begränsad till skolor som
får statsbidrag och skolor som inte får statsbidrag men som ändå står under
statlig tUlsyn. I bilaga 3 redovisas de fristående skolor på gymnasial nivå som
budgetåret 1983/84 uppbär statsbidrag eller på annat sätt står under statlig tillsyn.
1 bilagan redovisas de aktuella skolornas namn, kommun där skolan är belägen
samt uppgift om statsbidrag utgår eller inte.

Antalet berörda skolor uppgår till 43. Av dessa har 33
statsbidrag medan de övriga endast är slällda under statlig tillsyn. Gruppen
statsunderstödda skolor består av 9 skolor med teoretisk utbildning och 24
skolor med yrkesutbildning (22 yrkesskolor och 2 lanthushållsskolor).

De 10 skolor som inte är statsunderstödda men som slår
under statlig tillsyn ger alla teoretisk utbildning. Nordiskt musikkonservatorium
i Österåker räknas därvid - på samma sätt som musiklinjen i gymnasieskolan -som
en teoretisk utbildning.

Av de 43 skolorna har 10 tillkommit före år 1900. Under
perioden 1900-1950 tillkom 23 skolor som fortfarande bedriver verksamhet. 11 av
dessa skolor ger teoretisk utbildning och de övriga 12 ger yrkesinriktad
utbildning. Under perioden 1950-1970 nyinrättades 9 skolor, varav I med teoretisk
utbildning och 8 med yrkesinriktad utbildning. Efter år 1970 har endast en
skola tillkommit, nämligen Nordiskt musikkonservatorium i Österåker.

Till bilden av utvecklingen av de fristående skolorna på
gymnasial nivå hör också att ett stort antal skolor har avvecklats eller kommunaliserats
under tiden från år 1920 till början av 1980-talet.

Om man ser till den geografiska spridningen är
koncentrationen till storstadslänen, framför alll Stockholms län, påfallande.
Av de totalt 43 skolorna finns 27 i Stockholms län. De 7 skolor som finns
utanför storstadslänen är med ett undantag, nämligen Osby samskola,
internatskolor eller skolor med elevhem.

Koncentrationen lill storstadslänen lorde till viss del ha
sin förklaring i att fristående skolor, som inte är internatskolor, för sin
existens är beroende av att kunna rekrytera elever från stora och befolkningsläta
områden med goda kommunikationer.

Prop.
1983/84:118 6

Utöver de skolor som redovisas i bilaga 3 finns somjag
nämnt ett antal skolor som bedriver undervisningsverksamhet utan statligt stöd
och utan att vara ställda under statlig tillsyn. Det finns sådana skolor bl.a.
för teknisk utbildning, för merkantil och reklaminriktad utbildning, för estetisk
och estelisk-praktisk utbildning samt för språkutbildning. Även vid en del av
de i bilagan förtecknade skolorna bedrivs viss undervisning som inte är statsbidragsberättigad
eller ställd under statlig tillsyn.

3 Grunder för statligt stöd

1982 års beslut om fristående skolor på den obligatoriska
skolans nivå (prop. 1982/83:1, UbU 10, rskr63) innebär bl.a. att skolgång
motsvarande årskurserna 1-9 av grundskolan även i fortsättningen skall få
fullgöras i fristående skola, om denna uppfyller uppställda krav. Den
fristående skolans undervisning skall ge kunskaper och färdigheter som till
art och nivå väsentligen motsvarar de kunskaper och färdigheter som grundskolan
ger.

För att den fristående skolan skall få statsbidrag bör
den, enligt nämnda riksdagsbeslut, ha en särskild uppläggning av verksamheten.
Skolan bör ha en prägel som gör att den i något avseende skiljer sig från den
undervisning som normalt förekommer i grundskolan. Det kan vara fråga om en
verksamhet som bygger på alternativ pedagogik eller har en annoriunda uppläggning.
Härigenom kan det utvecklingsarbete som reguljärt bedrivs i grundskolan
kompletteras till gagn för skolverksamheten som helhet.

3.1 Förslag till villkor för statligt stöd

Det gymnasiala stadiets mångfald i både organisatoriskt
och innehållsmässigt avseende gör det enligt min mening svårare än när det
gäller grundskolan att fastställa vilken utgångspunkt som bör gälla för en
bedömning av när statligt stöd bör utgå till fristående skolor.

En grundläggande utgångspunkt bör dock liksom tidigare
vara att det vid sidan av det allmänna skolväsendet inte får växa fram ett
antal statsunderstödda fristående skolor av sådan omfattning att de
grundläggande principerna i skolväsendets uppbyggnad förändras. Ett generellt
villkor för att statsbidrag skall kunna utgå till fristående skola på gymnasial
nivå bör därför enligt min mening vara att utbildningen där i någon form utgör
ett önskvärt kontplement till ulbildningen inom det allmänna skolväsendel. Det
bör därför i utbildningen vid en sådan fristående skola finnas något av värde
för samhället och det allmänna skolväsendet som tillgodoser behov som eljest
inte kan uppfyllas.

Jag delar i likhet med fiertalet av remissinstanserna SEH-kommitténs
uppfattning att stafligt stöd på det gymnasiala stadiet främst bör utgå till
utbildningar som genom sitt utbildningsinnehåll helt eller åtminstone i

Prop. 1983/84:118 7

något väsentligt avseende skiljer sig från vad som
förekommer inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Sådana
utbildningar tillför samhället utbildningsresurser som av olika skäl inte
kommer till stånd på annat sätt.

Skolor som
ger utbildning kombinerad med internat fyller också ett behov för samhällel och
enskilda. Skolor av denna typ gör det bl. a. möjligt för barn till svenska
medborgare med anställning utomlands att få en svensk gymnasial utbildning.
Behovet av utbildning kombinerad med internat är större på gymnasial nivå än
på grundskolenivå. De svenska Ullandsskolorna omfattar endast
grundskolestadierna och svensk gymnasial skolutbildning ulomlands ges endast i
form av korrespondensundervisning.

Som
komplement till det allmänna skolväsendet kan man även betrakta en skola som
har en särskild pedagogisk uppläggning i t.ex. tim- eller kursplaneavseende. En
fristående skola kan tillämpa flexibla former för organisation och arbete och
behöver inte vara bunden av t.ex. systemet med statligt reglerade Qänster och
andra regler som gäller för det allmänna skolväsendet.

Det finns även en grupp fristående skolor som genom sin
uppläggning av studierna är särskilt anpassade för elever med annan
studiebakgrund och erfarenhet än den som gymnasieskolans elever normall har.
Hit hör skolor, vilkas studiemål ligger nära motsvarande utbildning i
gymnasieskolan men som har en annorlunda uppläggning av studierna och en annan
målgrupp. Enligt min uppfattning bör statligt stöd kunna utgå för utbildningar
av detta slag, om det visar sig svårt eller praktiskt sett mindre lämpligt att
anordna likvärdiga utbildningar inom ramen för gymnasieskolan eller den
kommunala vuxenutbildningen.

I likhet med vad som gäller för grundskolenivån anser jag
att den omständigheten att en fristående skola vilar på konfessionell grund
inte kan utgöra tillräckligt skäl för statsstöd. För att en konfessionell skola
skall kunna få statsbidrag måste skolan enligt min mening visa att den
uppfyller också något annat av de villkor för statligt stöd somjag föreslår.
Jag erinrar härom att regeringen i sitt beslut hösten 1983 om statsbidrag till
fristående skolor på grundskolenivå utgick från detta synsätt på de
konfessionella skolorna.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag
förordat om grunderna för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå.

I det följande redovisar jag vilka konsekvenser i fråga om
rätten till statsbidrag en tillämpning av de föreslagna villkoren enligt min
mening skulle få på de nu statsunderstödda skolorna. Denna redovisning ligger
till grund för min anslagsberäkning för budgetåret 1984/85 (avsnitt 1 1).

Prop. 1983/84:118 8

3.2
Bedömning av villkoren för nu statsunderstödda skolor

Flera
av de nu verksamma fristående skolorna härslammar frän en tid då skolförhällandena
i landel var helt annoriunda än i dag. De ursprungliga motiven för deras
existens kan av olika orsaker helt eller delvis ha upphört. De flesta
kvarvarande skolorna skiljer sig dock i något avseende från det allmänna
utbildningsväsendet. Huruvida de skall få statligt stöd fortsättningsvis måste
diskuteras i förhållande till de villkor för statligt stöd somjag nyss
föreslagit.

De fristående skolorna på
gymnasial nivå kan enligt min uppfattning delas in i två huvudgrupper. Den ena
gruppen består av fristående skolor vilkas utbildningsinnehåll inte på ett
påtagligt sätt skiljer sig från de utbildningar som finns i det allmänna
utbildningsväsendet. Den andra gruppen beslår av skolor som genom sitt
utbildningsinnehåll skiljer sig från de nämnda utbildningarna.

3.2.1
Skolor, vilkas utbildningsinnehåll överensstämmer med det allmänna
skolväsendets

Till
denna grupp hör bl.a. två skolor vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen
(1967:270) och vilka får statsbidrag enligt förordningen (1964: 137) om
statsbidrag till vissa privatskolor, nämligen Göteborgs högre samskola och
Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg. Skolorna har haft statligt stöd sedan
lång tid tillbaka. De är i allt väsentligt underkastade samma reglering som den
kommunala gymnasieskolan och lärarQänsterna vid skolorna är statligl reglerade.

Huruvida
en fristående skola av detta slag tillgodoser ett behov ur samhällets synvinkel
beror på om det är ett samhällsintresse att tillgängen på elevplatser är
särskilt hög på de studievägar som är företrädda vid skolan eller på den
aktuella orten. Med den inriktning som de två berörda skolorna har kan enligt
min mening ett sådant intresse inte anses föreligga.

Beträffande
Sigrid Rudebecks gymnasium och Göteborgs högre samskola förutsätter
skolöverstyrelsen (SÖ) i sitt yttrande över SEH-kommitténs betänkande fortsatta
överläggningar med vederbörande kommunala myndigheter i syfte att inordna
dessa skolors utbildningar i gymnasieskolan. Överläggningarna bör härvid i
första hand skötas av länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län. Jag delar SÖ:s
uppfattning i denna fråga. I avvaktan på resultatet av dessa överiäggningar bör
statsbidrag i oförändrad omfattning till båda skolorna tills vidare kunna
utgå, dock längst t.o.m. budgetåret 1986/87. Senast budgetåret 1987/88 boren
avveckling av statsbidraget vara påbörjad.

Riksinternatskolorna,
dvs. Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Grännaskolan, intar en
särställning bland de fristående skolorna genom sin karaktär av internatskolor
samt de särskilda bestämmelser som reglerar

Prop.
1983/84:118 9

verksamheten vid skolorna. Riksinternatskolorna
tillgodoser, lillsammans med internatskolan Lundsbergs skola i Storfors kommun,
ett särskilt behov för bl. a. utlandssvenska elever och elever som behöver
miljöbyte.

Genom sina insatser för det franska språket har enligt min
mening Franska skolan sedan länge ett särskill värde för våra förbindelser med
Frankrike.

Statsbidrag bör därför kunna utgå till
riksinternatskolorna. Lundsbergs skola och Franska skolan även om
undervisningen vid dessa skolor inte till sitt innehåll påtagligt skiljer sig
från gymnasieskolans.

Huvudmannen för Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket
anordnar vid sidan av riksinternatskolverksamheten en särskild engelskspråkig iniernalionell
utbildning. Enligt bestämmelserna för verksamheten skall utbildningen för den
elev som så önskar kunna leda fram till examen Internalional Baccalaureaie
(IB) med diplom från International Baccalaureate Office (IBO) i Geneve.
Statsbidrag för denna verksamhet bör kunna utgå även i fortsättningen.

Balellakademien i Stockholm och Stockholms Tekniska
Institut (STI) är fristående skolor med statsbidrag, där studiemålet för
utbildningarna är detsamma som för närmasl motsvarande utbildning i
gymnasieskolan men där uppläggningen av studierna någol avviker från den i
gymnasieskolan. De studerande vid de två skolorna är i regel äldre än
motsvarande elever i gymnasieskolan och har arbetslivserfarenhet.

Efter förslag av dansarutredningen (U 1973:9) tillkom
läsåret 1982/83 en särskild gymnasial dansarutbildning inom Stockholms kommuns
gymnasieskola. Dansarutredningen förutsatte att vissa befintliga
yrkesutbildningar för dansare, däribland Balettakademien, successivl skulle
kunna avvecklas i och med den nya gymnasieutbildningens start. SÖ har vid
flera tillfällen föreslagit en avveckling av statsbidraget till
Balettakademien. Genom tillkomsten av den gymnasiala dansarutbildningen utgör Balellakademien
inte något egentligt komplement till det allmänna skolväsendet. Statsbidrag
till Balettakademien bör därför enligt min mening tills vidare kunna utgå i
oförändrad omfattning, dock längst t.o.m. budgelåret 1986/87. Senast budgetåret
1987/88 boren avveckling av statsbidraget vara påbörjad.

STI:s utbildning är treårig, medan den närmast motsvarande
gymnasiala utbildningen är den fyraåriga tekniska linjen. STI har en starkare
koncentration på de tekniska ämnena än den tekniska linjen och dess tekniska
utbildning omfattar fler lärarledda timmar än motsvarande kurser inom kommunal
vuxenutbildning.

STl:s framtid har under de senaste åren varit föremål för
en omfattande utredningsverksamhet, där frågan om ett kommunalt engagemang i
skolans verksamhet har aktualiserats i olika former. SÖ har föreslagit att STI
skall kommunaliseras och verksamheten ingå i Stockholms kommuns vuxenutbildning.

I sin anslagsframslällning för budgetåret 1983/84 har SÖ
anfört att det

Prop.
1983/84:118 10

enligt verkets bedömning är nödvändigt att en bestämd
tidpunkt beslutas för avvecklingen av statsbidraget till STI. SÖ har därför förordat
alt statsbidraget avvecklas under en treårsperiod fr. o. m. budgetåret 1984/85.
Likartade utbildningar bör enligt SÖ kunna anordnas i kommunal regi i
Stockholm.

Jag finner det angeläget att frågan om STI:s framtid kan
lösas i enlighet med påbörjade överläggningar. På grund av vikten av att
stimulera teknisk utbildning på den aktuella nivån och del intresse som bl.a.
från näringslivets sida visats för verksamheten vid STI bör statsbidrag i
oförändrad omfattning tills vidare, i avvaktan på resultatet av dessa
överläggningar, kunna utgå, dock längst t.o.m. budgetåret 1986/87. Senast
budgetåret 1987/88 bör en avveckling av statsbidraget vara påböGad. Jag
förutsätter att motsvarande utbildning därefter kommer att anordnas inom ramen
för kommunal vuxenutbildning.

Apeliydsskolan och Vackstanässkolan är internatskolor som
bedriver en konsumentekonomisk utbildning vars innehåll delvis sammanfaller med
innehållet i vissa specialkurser i gymnasieskolan. Skolorna har sedan lång tid
tillbaka haft statligt slöd. Detta utgår numera enligt förordningen den 27 maj
1981 (SÖ-FS 1981: 107) om statsbidrag fill driftkostnader för vissa
lanthushållsskolor.

Riksdagen
har uttalat (mot. 1971:850, UbU 27, rskr275) att statsbidrag till dessa skolor
bör utgå i den utsträckning som efterfrågan på deras utbildning kräver. Enligt
vad SEH-kommittén redovisat har det till skolornas kurser normalt funnits fler
sökande än det finns intagningsplatser. Riksdagen har också beslutat Qfr bl. a.
UbU 1977/78: 7, rskr 35) alt det skall vara möjligt både för landstingskommun
och för enskild huvudman att med statsbidrag anordna konsumlionsulbildning (lanlhushållsskola).
Skolorna bör därför enligt min uppfattning kunna få statsbidrag även i
fortsättningen.

3.2.2 Skolor, vilkas utbildningsinnehåll skiljer sig från
det alliyiänna skolväsendets

Den andra gruppen av fristående skolor utgörs, som
tidigare nämnts, av skolor som genom sitt utbildningsinnehåll skiljer sig från
de utbildningar som finns i det allmänna skolväsendet. Hit hör främst skolor
med olika typer av yrkesutbildning, vilka saknar motsvarighet i gymnasieskolan
och kommunal vuxenutbildning.

En skola av denna typ.är Bergsskolan i Filipslad, som
utbildar personal inom främst järn- och gruvhanteringsområdet. Bergsskolan är
ensam i landet om denna utbildningsprofil på gymnasial nivå.

Andra utbildningar inom denna grupp är Anders Beckmans
skola i mode och reklam samt Berghs reklamskola i grafisk formgivning och
illustration samt praktisk marknadsföring och reklam. Utbildningen vid dessa
skolor ligger till viss del innehållsmässigt nära den slora gruppen av
konstskolor och annan estelisk-praktisk utbildning.

Prop.
1983/84:118 11

Det framgår av vad jag tidigare har anfört att sådana
skolor som jag nu nämnt enligt min mening även i fortsättningen skall kunna
vara berättigade till statsbidrag.

Utbildning för konstnäriig verksamhet har först under
senare år kommit att betraktas som yrkesutbildning. Konstskolor och annan estelisk-praktisk
utbildning har tidigare i stor utsträckning bedrivits i enskild regi. Ett antal
skolor har fått statsbidrag enligt förordningen (1971: 342) om enskild yrkesutbildning.

Även ett 50-tal av landets folkhögskolor erbjuder kurser
med estetisk inriktning. Vanligast är konsthantverkskurser och musikkurser.
Utbildningarna är av varierande längd upp till 2 år. Ca en Qärdedel av
kurserna är emellertid kortare än en termin. Folkhögskolans elever skall ha
fyllt 18 år.

Regeringen gav den 1 Ojuni 1982 SÖ i uppdrag alt bearbeta
vissa specialfrågor i anslulning till gymnasieutredningens (U 1976: 10)
slutbetänkande (SOU 1981:96), vari bl.a. ingick att utforma förslag till estetisk-praktiska
studievägar inom gymnasieskolan. SÖ redovisade förslagen .i samband med sin
anslagsframställning för budgetåret 1984/85.

SÖ konstaterar därvid att företrädare för såväl
gymnasieskola som högskola och fackliga organisationer uppfattar del som
angeläget att flera estetiska studievägar skapas. Den stora tillströmningen av
sökande till de existerande utbildningarna på detta område visar att det finns
stöd för denna uppfattning. Det estetiska området kännetecknas av att del i
gymnasieskolan saknas linjer eller kurser som naturligt- leder vidare till vissa
högre utbildningar inom kultursektorn. Detta gäller såväl bild-slöjd som dans
och teater.

SÖ:s förslag omfattar en försöksverksamhet med tvååriga
estetiska studievägar inom gymnasieskolan inom områdena musik, dans, teater
och bild-slöjd omfattande 300 intagningsplatser per år under 3-5 år med start
budgetåret 1984/85.

Jag har i årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil.
lOs. 130) föreslagit att försöksverksamhet med olika estetisk-praktiska linjer
inom gymnasieskolan i huvudsaklig överensstämmelse med SÖ:s förslag skall få
bedrivas under en femårsperiod med början budgetåret 1984/85. Utvärderingen av
denna försöksverksamhet får visa hur behovet av och efterfrågan på de aktuella
utbildningarna vid fristående skolor kommer att påverkas.

Enligt min mening bör statsbidrag tills vidare kunna utgå
till Carl Malmstens Verkstadsskola, Capellagården, Nyckelviksskolan,
Handarbetets Vänners vävskola. Sätergläntan Hemslöjdens gård, Pernbys
målarskola. Konstskolan Idun Loven, Gerlesborgsskolan, Hovedskous målarskola.
Domen Konstskola och Kursverksamhetens vid Göteborgs Universitet Konstskola.

3.2.3 Vissa skolor med branschinriklad utbildning m. m.

Av de skolor som får statsbidrag enligt förordningen
(1971:342) om

Prop.
1983/84:118 12

enskilda yrkesskolor finns åtta skolor som ger
utbildningar inriktade på vissa branscher och kategorier av anställda. Dessa
skolor är Köpmannainstitutet i Slockholm, Kooperativa Förbundets Vår gård i
Saltsjöbaden, Nacka, Institutet för försäkringsutbildning i Stockholm, Svenska Akeriför-bundels
yrkesskola i Danderyd, Svenska Frisörföreningens yrkesstudio i Stockholm, SHIO-Familjeförelagensföreläsningsverksamhet
med kansli i Stockholm, Institutei för opiometri i Stockholm och Svenska
Laboratorieassistentföreningens kursverksamhet med kansli i Stockholm.

SEH-kommittén har föreslagit att dessa åtta skolor inte
längre skall vara berättigade till statligt stöd. Flertalet remissinstanser
delar kommitténs uppfattning.

Till dessa skolor rekryteras normalt studerande internt
från företag inom resp. bransch. De är i delta avseende mycket lika
utbildningen i företag. Kursavgifterna och ibland även de studerandes
levnadsomkostnader under utbildningstiden bekostas av arbetsgivaren. I fråga om
vissa längre kurser vid Köpmannainstitutet i Slockholm svarar de- studerande
själva för sina kostnader för utbildningen. I dessa fall är de dock berättigade
till statligt studiestöd.

Till företagsutbildning och internulbildning utgår normalt
inte statligt stöd. Det särskilda statsbidraget till företagsskolor upphörde
den 30 juni 1981 (prop. 1980/81: lOObil. 12s.333, UbU22och30,rskr283). Det är
enligt min mening inte någon avgörande skillnad mellan förelagsulbildning/
internutbildning och sådan utbildning som på redovisat sätt anordnas av en
särskild stiftelse, ett särskilt aktiebolag eller en
"paraplyorganisation" i syfte att utbilda anställda i ett visst
företag eller viss bransch. Mot denna bakgrund bör de aktuella utbildningarna
enligt min uppfattning i princip inte komma i fråga för statligt stöd efter
utgången av budgetåret 1983/84. Det bör dock finnas möjlighet för skolornas
huvudmän att övergångsvis kunna få bidrag enligt nuvarande bestämmelser för
kurser som redan påböGats.

Förutsättningarna för verksamheten vid Institutet för opiometri
(IFO) skiljer sig dock enligt min mening något från vad som gäller för de
övriga skolorna. IFÖ meddelar undervisning till legitimerade optiker i form av
fort- och vidareutbildningskurser. Verksamheten vid IFO har byggts upp i
avvaktan på en förväntad ändring av den högre optikerulbildningen i offentlig
regi. Flera förslag om en optikerutbildning i högskolan har lagts fram, bl. a.
av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i dess anslagsframställning för
budgetåret 1983/84. Sedan frågan anmälts i 1983 års budgetproposition (prop.
1982/83: 100 bil. 10, UbU26, rskr273) har regeringen uppdragit åt SÖ att efter
samråd med UHÄ utreda frågan om en förlängd utbildning i gymnasieskolan i syfte
att förbättra legitimationsutbildningen för optiker. I avvaktan på att frågan
om den högre optikerutbildningens organisation löses och med hänsyn till det
samhällsintresse som föreligger för utbildningen som ett led i legitimationsgivning
är jag inte beredd att föreslå en avveckling av statsbidraget till IFO.

Prop. 1983/84:118 13

De
sju skolor för vilka statsbidraget nu bör avvecklas har hittills såsom statsunderstödda
stått under statlig tillsyn. Jag finner principiellt inte några skäl atl
föreslå att utbildningarna vid skolorna skall stå kvar under statlig tillsyn
sedan statsbidraget avvecklals. Beträffande vissa längre kurser vid Köpmannainstitutet
i Stockholm finansierar somjag nyss nämnde eleverna själva sina studier. Det
bör vara möjligt för regeringen att, om särskilda skäl föreligger, medge
fortsatt statlig tillsyn för denna typ av kurser. När det gäller avvecklingen
av statsbidraget till fort- och vidareutbildningen inom Svenska
Laboratorieassistentföreningens kursverksamhet villjag erinra om att
grundutbildningen av laboratorieassistenter numera anordnas inom högskolan. Jag
finner det naturiigt att fort- och vidareutbildning för den berörda gruppen
fortsättningsvis anordnas som enstaka kurser i högskolan. Det ankommer på
berörda myndigheter att beakta detta vid sin prioritering inom ramen för
befintliga resurser.

3.2.4
Sammanfattning

Enligt
min bedömning innebär således en tillämpning av de föreslagna villkoren att
fortsatt bidrag bör kunna utgå till följande fristående skolor på gymnasial
nivå:

Riksinlernalskolorna,
Lundsbergs skola. Franska skolan, Apelrydsskolan, Vackstanässkolan,
Bergsskolan i Filipstad, Anders Beckmans skola, Berghs reklamskola, Carl
Malmslens Verkstadsskola, Capellagården, Nyckelviksskolan, Handarbetets Vänners
vävskola. Sätergläntan Hemslöjdens gård, Pernbys målarskola. Konstskolan Idun
Loven, Gerlesborgsskolan, Hovedskous målarskola. Domen Konstskola, Kursverksamhetens
vid Göteborgs Universitet Konstskola, den engelskspråkiga internationella ulbildningen
vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket samt Institutet för opiometri.

För Sigrid Rudebecks
gymnasium, Göteborgs högre samskola, Stockholms Tekniska Institut och
Balettakademien som enligt min mening inte uppfyller de föreslagna villkoren
för statsbidrag bör bidrag i oförändrad omfattning medges längst t.o.m.
budgetåret 1986/87. Senast budgetåret 1987/88 bör en avveckling av
statsbidraget till dessa skolor vara påbörjad.

Vid
min anslagsberäkning i det följande harjag utgått från denna bedömning.

3.3
Statligt stöd till nytillkommande skolor

En
utgångspunkt för mina förslag beträffande rätten till statligt slöd lill fristående
skolor på gymnasial nivå har varit att det även i framtiden skall vara möjligt
att i viss utsträckning med statsbidrag driva skolor med annan huvudman än stat
och kommun. Statsunderstödd utbildning i fristående skola skall enligt mina
förslag utgöra ett komplement till den ulbiidning som anordnas i gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen.

Prop.
1983/84:118 14

Det kan inte uteslutas att det också i framtiden kan
uppkomma utbildningsbehov som inte utan vidare kan tillgodoses inom ramen för
det allmänna skolväsendet och där en fristående skola med statligt stöd kan
vara en lämplig lösning. De villkor för statligt stöd somjag föreslagil i det
föregående (avsnitt 3.1) bör självfallet användas också i fråga om nya skolor.

De nu
statsunderstödda fristående skolorna har förklarats berättigade fill
statsbidrag genom beslut av regeringen eller myndighet som regeringen bestämt.
I vissa fall har beslut även fattats efter ställningstagande av riksdagen.

Det bör
ankomma på regeringen att fatta beslut om att nytillkommande fristående skolor
skall kunna bli berättigade till statsbidrag utifrån de grunder jag nu har
föreslagit.

Enligt min
mening bör dock fråga om statsbidrag till en fristående skola med internatverksamhet
i likhet med vad som redan gäller för motsvarande fråga på grundskolenivå
underställas riksdagen i vaGe särskilt fall.

SEH-kommittén
har föreslagit att del statliga stödet till skolor, som framdeles kan komma att
förklaras berättigade till statligt stöd utifrån de grunder som föreslagits,
skall utgå med bidrag motsvarande 80% av den statliga riksmedelskostnaden för
statsbidrag till lärariöner per elev och år för närmast motsvarande utbildning
i gymnasieskolan. Utifrån denna riks-medelskostnad får enligt kommittén från
fall till fall avgöras hur ett bidrag per elev och år kan beräknas samt
huruvida bidrag till lokaler och utrustning skall utgå eller inte.

Som jag
nyss framhållit bör frågan om stöd till eventuellt nytillkommande fristående
skolor på gymnasial nivå avgöras från fall till fall utifrån de grunder som
redovisats i det föregående. Därvid bör även från fall till fall avgöras hur
stort bidraget bör vara. Jag är således f. n. inte beredd att föreslå någon generell
bidragsnivå. Bidrag bör dock för nytillkommande skolor normalt endast avse
kostnader för lärarlöner och inte utgå med större belopp än den statliga
medelkostnaden för närmast motsvarande lärargrupp i gymnasieskolan.

Jag har i
det föregående utgått från att flertalet nu statsunderstödda skolor även i
fortsättningen skall fä statsbidrag till sin utbildning på gymnasial nivå. Med
hänsyn till att skolorna får statsbidrag av viss storiek sedan mänga år lillbaka
och bygger sin verksamhet på detta har jag i princip utgått från att bidrag
under de närmasle åren skall lämnas i ungefär oförändrad omfattning. Jag vill
dock betona att bidragsnivån för de redan statsunderstödda skolorna är betingad
av olika skäl. Det bör alltså inte vara så att eventuellt tillkommande skolor
automatiskt blir berättigade till bidrag på samma nivå.

Prop. 1983/84:118 15

4 Det statliga stödets utformning 4.1 Bakgrund

Statsbidrag utgår enligt skiftande grunder till de olika
fristående skolorna på gymnasial nivå. Bidragsgrunderna är ofta historiskt
betingade och har tidigare avsett fler skolor än i dag.

De beräknade kostnaderna budgetåret 1983/84 för
statsbidrag lill de fristående skolorna pä gymnasial nivå, grupperade efter de
anslag i statsbudgeten de belastar, framgår av följande uppställning:

A Driftbidrag

Anslag Bidrag Antal skolor

D 11 Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Kristofferskolan åk 10-12 ca 900000' 1

D 18 Bidrag till driften av gymna,sieskolor

Apelrydsskolan ca 700000' I

Vackstanässkolan ca I lOOOOC 1

D20 Bidrag till driften av riksinlernatskolor 16477
000- 2

D 21 Bidrag till driften av Bergsskolan i

Filipstad 2 165 000 1

D22 Bidrag till driften avvissa privatskolor 21015000 4

D 23 Bidrag till driften av enskild

yrkesutbildning 26 190000 23

Summa 68547000

B Investeringsbidrag

D 26 Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m. m.

Enskild yrkesutbildning 150000

Lanthushållsskolorna 50000

Summa 200000

' Uppskattad kostnad

- Inkl. engelskspråkig internationell utbildning vid
Sigtunaskolan Humanistiska

Läroverket.

De statsunderstödda fristående skolorna kan indelas i två
huvudgrupper, dels de fristående skolor som har statligt reglerade Qänster.
dels de som saknar sädana Qänster. Till den senare gruppen hör Kristofferskolan
(åk 10-12), vars bidrag belastar anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.
m., de skolor vilkas bidrag bekostas från anslaget Bidrag till driften av
enskild yrkesutbildning samt den engelsk-språkiga internationella utbildningen
vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.

4.2 Fristående skolor med statligt reglerade tjänster

Statligt reglerade Qänster förekommer f. n. vid nio
fristående skolor på gymnasial nivå. Detta gäller de fyra skolor, vilkas
verksamhet regleras av

Prop.
1983/84:118 16

privatskolförordningen, de två riksinternatskolorna.
Bergsskolan i Filipstad samt de två lanthushållsskolorna Apelrydsskolan och Vackstanässkolan.
Dessa skolor omfattas av ett regelsystem som mycket liknar det som gäller för
gymnasieskolan.

De nuvarande statsbidragen till dessa skolor avser främst
kostnader för löner åt skolledare och lärare. För de fyra skolor som får bidrag
enligt förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor utgår
bidrag med i princip 60% av ett bidragsunderlag som omfattar kostnader för
avlöning av rektor, studierektor och lärare. Regeringen kan dock besluta om
högre statsbidrag. F.n. utgår statsbidrag med 95,5% av Franska skolans,
Göteborgs högre samskolas och Sigrid Rudebecks gymnasiums bidragsunderlag och
med 99,5% av Lundsbergs skolas bidragsunderlag. För de andra fem skolorna utgår
statsbidraget i princip med 100 % av det bidragsunderlag som utgörs av
kostnader för löner till lärare och skolledare.

Bidragsunderiaget för de nio skolorna beräknas dock på
olika sätt. För riksinternatskolorna. Bergsskolan och de två lanthushållsskolorna
beräknas bidragsunderlaget på de faktiska koslnaderna på i princip samma sätt
som nu sker för gymnasieskolan. För de fyra skolor, vilkas verksamhet regleras
av privatskolförordningen, utgörs bidragsunderlaget av kostnaderna för bidragsgrundande
tjänster. Detta beräkningssätt tillämpades i det dåvarande gymnasiet fram t. o.
m. budgetåret 1965/66.

Liksom för gymnasieskolan reduceras statsbidragen för
riksinternatskolorna och Bergsskolan i Filipstad vid utbetalning med två
procent.

SEH-kommittén har föreslagil vissa modifieringar i
bidragssystemet för de aktuella skolorna.

Bidragssystemet bör enligt kommittén, liksom för
gymnasieskolan, omfatta ett avlöningsbidrag som utgår med belopp som motsvarar
lönekostnaderna för skolledare, biträdande skolledare, huvudlärare, lärare och
institutionsföreståndare. Dessutom bör finnas ett avgiftsbidrag som skall täcka
koslnaderna för sjukförsäkringsavgift, folkpensionsavgift och lill-läggspensionsavgift.

För de fyra skolor, vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen
och som nu har ett bidrag som inte uppgår till 98% av skolans faktiska koslnader
för löner och sociala avgifter för statligt reglerade Qänster, bör enligt
kommittén även fortsättningsvis en viss reduktion av statsbidraget göras.

I likhet med SEH-kommittén anserjag att
statsbidragssystemet för de fristående skolorna med statligt reglerade Qänster
i huvudsak bör anknyta till det system som gäller för gymnasieskolan. Kommittén
har föreslagit vissa mindre ändringar av nuvarande statsbidragssystem i denna
riktning.

Regeringen uppdrog den 10 juni 1982 åt statskontoret att
dels kartlägga förutsättningarna för ett schablonsystem för statsbidrag till
gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning, dels inkomma med förslag till
alternativa modeller för utveckling av ett nytt statsbidragssystem.

Prop. 1983/84:118 17

Statskontoret har med rapport till regeringen den 6
september 1983 redovisat uppdraget. Statskontorets rapport omfattar alternativa
modeller för utveckling av ett nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan.
Förslagen har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.

I likhet med vad bl. a. statskonlorel, SÖ och länsskolnämnden
i Malmöhus län har anfört finner jag i avvaktan på beredningen av
statskontorets principförslag till nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan
inte några motiv för ändring i nu gällande system för statsbidrag till
fristående skolor med statligl reglerade Qänster.

4.3 Fristående skolor utan statligt reglerade tjänster

F. n. får 23 fristående skolor (se bilaga 3) statsbidrag
enligt förordningen (1971:342) om enskilda yrkesskolor. Enligt förordningen är
skolorna i statsbidragshänseende uppdelade i A- och B-skolor.

Till A-skolor utgår bidrag till lönekostnader med visst
bidrag per klass av heltidskurs. För varje klass av heltidskurs utgår också ett
bidrag till särskilda kostnader. Detta bidrag lill särskilda kostnader är
olika stort beroende på kursens art. För deltidskurs vid A-skola utgår ett
bidrag per lektion. På summan av bidragel för lönekostnader, särskilda
kostnader och kostnader för deltidskurs utgår vid A-skola ett särskilt tillägg
med tio procent.

Till B-skolor utgår bidrag till lönekostnader med visst
bidrag per klass av heltidskurs (bidrag till särskilda kostnader utgår inte).
För deltidskurs vid B-skolor utgår bidrag på samma sätt som för deltidskurs vid
A-skolor. Någol bidrag i form av särskilt tillägg utgår inte vid B-skolor.

För föreläsare vid A- och B-skolor utgår ersättning. Till
A-skolor utgår bidrag till kostnader för anskaffande av första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel med hälften eller, om särskilda skäl
föreligger, med två tredjedelar av kostnaderna. Till B-skolor utgår också
bidrag för sådana kostnader men endast med högst hälften av kostnaderna.

B-skola kan få alla sina kostnader - utöver dem som täcks
med bidrag som redovisats i det föregående eller som bestrids med egna intäkter
-täckta genom extra statsbidrag om synnerliga skäl föreligger. Beslut om sådant
extra bidrag fattas av SÖ. A-skola har inte samma möjlighet enligt
bestämmelserna, men praxis har utvecklats så att även A-skola efter särskild
framställning till regeringen kan få extra statsbidrag (underskotts-bidrag).

SEH-kommittén föreslår att statligt stöd till fristående
skolor som Inle har statligt reglerade tjänster konstrueras som ett bidrag per
elev och år med belopp som fastställs med utgångspunkt i systemet för bidrag
till fristående skolor på grundskolenivå. Systemet skall vara kostnadsneiiiralt
vid jämförelse med nu utgående statsbidrag.

SEH-kommitténs förslag till konstruktion av nytt
statsbidragssystem tillstyrks nästan genomgående av remissinstanserna. Detsamma
gäller i 2
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 118

Prop. 1983/84:118 18

princip
förslaget att statsbidrag skall utgå med oförändrad storlek till de skolor som
i dag har statsbidrag. Flera remissinstanser understryker emellertid i likhet
med kommittén att på sikt bör eftersträvas ett mera enhetligt bidragssystem på
likvärdiga villkor. Riksrevisionsverket anser också att en hårdare omprövning
borde ha gjorts i förhållande till utgångsläget. De remissinstanser som
företräder de berörda skolorna har ofta synpunkter på den specifika
beräkningsgrunden för sin skola samt valet av basår för beräkning av
statsbidraget. Enligt SÖ hade en mer ingående analys av utgiftsområden för
såväl befintliga som eventuella tillkommande fristående skolor i syfte att
ytterligare schablonisera bidragsgivningen varit önskvärd. SÖ tillstyrker dock
det föreslagna systemet.

Att förbättra
statsbidragssystemet för frislående skolor som inte har statligt reglerade Qänster
är enligt min mening en angelägen uppgift. Det nuvarande statsbidragssystemet
för enskilda yrkesskolor är helt eller lill viss del knutet till de reella
kostnaderna. Därför kan statsbidraget inte slutregleras förrän i efterhand när
alla kostnader för verksamhelen är kända. Bidragsbestämmelserna för dessa
skolor är komplicerade och ger ofta upphov till olika uppfattningar om vilka
kostnader som är bidragsgrundande. Sådana frågor avgörs ofta långt efter
redovisningsårets slut.

Ett nytt bidragssystem
bör utgå från den hävdvunna principen att staten svarar för lönekostnaden.
Detta innebär emellertid inte att användningen av bidraget behöver vara helt
bunden till lönekostnader. Vid mina överväganden i det följande harjag i
likhet med SEH-kommittén utgått frän att skolans egna inkomster, dvs. andra
inkomster än bidraget till lönekostnader, främst skall användas för att
bestrida kostnaderna för lokaler och utrustning. Om skolans egna inkomster inte
räcker till för dessa utgifter, bör staten med hänsyn till hittillsvarande
praxis även i framtiden kunna ge ett visst bidrag för dessa. Liksom för
bidraget till fristående skolor på grundskolenivå bör viss frihet råda också
för skolor pä gymnasial nivå att disponera bidraget även för andra slag av
utgifter. Bidraget får därmed karaktär av allmänt driftbidrag.

Bidragssystemet
bör vara enkelt till sin konstruktion och lätt att administrera. Det bör också
ha sådan utformning att bidragsbeloppet är relaterat till löneutvecklingen.
Systemet bör dessutom vara så beskaffat att bidragets storlek kan beräknas i
förväg. Det är enligt min mening möjligt att med utgångspunkl i SEH-kommitténs
förslag konstruera ett elevrelaterat bidragssystem som uppfyller de uppställda
kraven utifrån följande riktlinjer.

För
att en fristående skola skall få statsbidrag bör skolans undervisning - om
regeringen inle för visst fall bestämmer annat - omfatta en eller flera studievägar
om minst 30 arbetsveckor. Statsbidrag bör i princip endast lämnas för
utbildning som innebär heltidsundervisning. För bidrag med fullt belopp för årselevplats
bör studieväg omfatta 30-40 veckor. För kurs kortare än 30 veckor utgår per
kursvecka en trettiondedel av årselevplats-beloppet eller - om läsåret vid
skolan är längre än 30 veckor - det belopp

Prop.
1983/84:118 19

som erhålls när årselevplatsbeloppet delas med det tal som
svarar mot antalet läsårsveckor vid skolan. Deltidskurs får i de fall
statsbidrag redan utgår räknas om till heltidskurs.

Beloppet
för högstadieelev enligl systemet för bidrag till frislående skolor på
grundskolenivå (grundbelopp) bör tas som utgångspunkt också för bidraget per
elev i nu statsunderstödda fristående skolor över grundskolenivån.
Grundbeloppet måste därvid räknas upp med hjälp av en för vaGe skola fastställd
faktor så alt bidraget blir så stort att det, multiplicerat med antalet elever
vid skolan, ger ett sammanlagt statsbidrag som i huvudsak motsvarar kostnaden
för nu utgående statsbidrag till skolan. I bidraget inkluderas i förekommande
fall tillägg för sådana kostnader som inle har täckts av skolans egna intäkter.
Flera remissinstanser har påtalat problem med att låta denna omräkningsfaktor
grunda sig på ett enda basår. De framhåller alt detta i många fall skulle
innebära att förhållanden som rått under basåret på grund av särskilda
omständigheter, t. ex. extra statsbidrag för täckande av stora underskott vid
vissa skolor, skulle konserveras i framtiden. För att få ett relevant
utgångsläge skulle man, framhålls det, behöva göra en analys av flera års
verksamhet. Jag delar denna uppfattning. Omräkningsfaklorn bör enligt min
mening därför bestämmas utifrån dels ett genomsnitt av statsbidraget som varje
skola fått de tre redovisningsåren närmast före det nya systemets införande,
dels ett genomsnitt av skolans elevantal.

Statsbidraget beräknas sålunda med hjälp av formeln
grundbelopp x omräkningsfaktor x utnylQat antal årselevplatser inom årselevplatsramen.

Elevtalsram och omräkningsfaktor för de skolor, som enligt
mitt förslag i det föregående skall få fortsatt statsbidrag, bör fastställas av
regeringen.

I likhet
med SEH-kommittén och flera remissinstanser anser jag att bidraget per elev i
princip bör vara lika stort för likartade utbildningar. Detta mål kan enligt
min mening dock endast nås på sikt. Den faktor som grundbeloppet skall räknas
upp med bör därför successivt omprövas i denna riktning. SÖ bör vid sin årliga anslagsframslällning
beakta detta.

Jag tar nu
upp några ytterligare frågor rörande statsbidragsgivning för fristående skolor
som inte har statligt reglerade Qänster av mer teknisk natur.

Statsbidraget
bör beräknas på grundval av antalet elever vid skolan viss dag under
redovisningsåret. Fristående skolor bör liksom andra skolformer därvid
rapportera antalet elever i statsbidragsberättigade utbildningar den 15
september vaGe år. I utbildningar som inle pågår vid den tiden anses elevplats ianspråktagen
om den är besatt på utbildningens tredje arbetsdag under läsåret.

Reglerna för utbetalning av statsbidraget bör ansluta lill
det system som tillämpas för bidrag till fristående skolor på grundskolenivå.
Detta innebär bl. a. att bidraget bör betalas ut i form av förskott och
slutreglering.

Huvudmännen för sådana fristående skolor som kommer i
fråga för

Prop.
1983/84:118 20

statsbidrag är såsom näringsidkare bokföringsskyldiga för
verksamheten enligt bokföringslagen (1976: 125). Normalt torde det inte finnas
skäl att på grund av statsbidragsgivningen ställa upp ytterligare krav
beträffande räkenskaperna. I regel torde det inle heller behöva finnas en av
staten utsedd revisor. Riksrevisionsverket, SÖ och berörd länsskolnämnd måste
emellertid kunna granska räkenskaperna och i övrigt kontrollera att gällande
villkor för statsbidraget följs. Huvudmannen bör därför vara skyldig att på
begäran lämna dessa myndigheter de uppgifter och det verifikationsmaterial som
behövs för sådan kontroll.

Enligt SEH-kommiUén kan det i samband med omläggningen av
statsbidraget föreligga behov av alt övergångsvis tilldela en skola extra
bidrag för oförutsedda utgifter. Även det nuvarande bidragssystemet innehåller
en sådan säkerhetsventil Gfr 50d§ förordningen om enskilda yrkesskolor). SEH-kommittén
har därför föreslagit att ett särskilt belopp om ca 1,5 milj. kr. övergångsvis
ställs till regeringens förfogande för oförutsedda ulgifter vid de akluella
skolorna (t. ex. större hyreshöjningar). Jag förordar att medel under en
övergångsperiod ställs till regeringens förfogande främst för slutreglering av
eftersläpande underskott i skolornas verksamhet i samband med övergång till
nytt bidragssystem. Vid akuta behov bör medlen dock även kunna användas för
oförutsedda utgifter. Jag återkommer till medelsberäkningen i det följande
(avsnitt 11).

4.4 Statsbidrag till undervisningsmateriel

Jag behandlar i detta avsnitt frågan om statsbidrag till
undervisningsmateriel för vissa fristående skolor på gymnasial nivå..

Inledningsvis vill jag erinra om att det f.n. under
anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. finns
poster för anskaffning av undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor (SFS
1971:342) samt vid vissa lanthushållsskolor (förordning den 4 december 1980, SÖ-FS
1980:213). SEH-kommittén har föreslagit aU statsbidrag lill investering i
utrustning även i framtiden skall kunna utgå till frislående skola.

För egen del finner jag i likhet med SÖ att det särskilda
statsbidraget till undervisningsmateriel för enskilda yrkesskolor bör avvecklas
och medlen (150000kr.) ingå som en del i det allmänna driftbidrag till
fristående skolor ulan statligt reglerade Qänster somjag har föreslagil.

Enligt vad jag erfarit från SÖ har medel för anskaffning
av undervisningsmateriel till de enskilda lanthushållsskolorna inte utnyttjats
under de senaste åren. Mot bakgrund av detta samt att motsvarande utbildningar
inom gymnasieskolan ej omfattas av statsbidragsgivningen för undervisningsmateriel
anserjag att statsbidrag till undervisningsmateriel vid Vackstanässkolan och Apelrydsskolan
(f.n. 50000kr.) inte längre skall kunna utgå för tiden fr. o. m. den Ijuli
1984.

Huvudmännen för stiftelsen Bergsskolan i Filipstad har i
skrivelse den

Prop. 1983/84:118 21

14 oktober 1983 till regeringen anhållit om möjlighet att
söka statsbidrag för inköp av undervisningsmateriel. Bergsskolan utbildar
personal inom järn- och gruvhanteringsområdet och är, somjag tidigare
framhållit, ensam om denna utbildningsprofil på gymnasial nivå. Bergsskolan bör
därför av särskilda skäl som en engångsanvisning få statsbidrag för
komplettering av undervisningsmateriel inom ramen för de medel jag för
budgetåret 1984/85 beräknat under anslaget Bidrag till undervisningsmateriel
inom gymnasieskolan m. m.

Regeringen bör inhämla riksdagens godkännande av vad jag
anfört om avveckling av statsbidraget lill undervisningsmateriel vid fristående
skolor m. m.

5 Statlig tillsyn och studiestöd

Som villkor för alt statsbidrag skall utgå släller staten
upp regler för de fristående skolornas verksamhet. Reglerna varierar mellan
olika skolor. I en del fall är regleringen omfattande och ingående. Att bidragel
används på avsett sätt och att villkoren i övrigt följs kan kontrolleras genom
stattig tillsyn. Tillsynen har därför karakiär av villkor för statsbidraget.

Fristående skolor står i vissa fall under statlig tillsyn
även om statsbidrag inte utgår. Det gäller skolor som genom särskilda beslut av
regeringen har ställts under statlig tillsyn på framställning därom från
huvudmannen. Statlig tillsyn är en förutsättning för att skolans utbildning
skall tillerkännas ett visst kompetensvärde. Av störst betydelse är dock att
statlig lillsyn är ett villkor för att eleverna vid skolan skall kunna få
studiestöd. Denna fråga behandlar jag närmare i det följande. Som villkor för atl
skolan skall stå under statlig tillsyn kan regeringen föreskriva vissa regler
för utbildningen. I allmänhet gäller endast en begränsad reglering som består
i att skolan skall följa en läroplan som fastställs av skolöverstyrelsen och
att rektor har viss rapporteringsskyldighet.

Vilken eller vilka myndigheter som skall utöva den
statliga tillsynen anges som regel i den förordning som gäller för skolan eller
i det särskilda beslutet om att skolan medges stå under statlig tillsyn.
Normalt är såväl SÖ som berörd länsskolnämnd tillsynsmyndighet för skolor på
gymnasial nivå.

Tillsynens innehåll beror på vilken statlig reglering som
gäller för skolans verksamhet. Inom den ramen gäller i tillämpliga delar vad
som föreskrivs om SÖ:s och länsskolnämndens tillsyn i förordningen (1981:
1371) med instruktion för den statliga skoladminislrationen. Även skolor som
inte står under statlig tillsyn kan under vissa förutsättningar inspekteras av
SÖ. Förutsättningarna för sådan inspektion är angivna i 51§ skollagen
(1962:319). Enligl denna paragraf kan en skola som inte enligl skollagen eller
särskilda föreskrifter slår under slallig myndighels inseende eller inspekfion
och som lar emol elever under 20 år inspekteras av den centrala

Prop.
1983/84:118 22

statsmyndighet till vars arbetsområde skolan närmast hör.
En sådan inspektion får företas endast om särskild anledning härlill finns.

Elever i fristående utbildningar på gymnasial nivå har
således inte utan vidare samma rätt till studiestöd i form av studiehjälp eller
studiemedel som elever i gymnasieskolan. Det fordras att utbildningen är
statsunderstödd eller åtminstone ställd under statlig tillsyn för att
studiestöd skall kunna utgå Ull eleverna.

SEH-kommittén
anser att vissa insyns- och kontrollmöjligheter måste finnas för att en
utbildning skall kunna ge rätt till studiestöd för eleverna. Kravel på att
utbildningen antingen skall vara statsunderstödd eller ställd under statlig
tillsyn bör därför enligt kommittén kvarstå. Kommittén anser att en
framställning från huvudmannen om att en utbildning skall ställas under statlig
tillsyn för att eleverna skall kunna få studiestöd bör prövas utifrån en
generös attityd när det gäller gymnasial utbildning. SEH-kom- . mitten föreslår
vidare att samtliga utbildningar i enskild regi som berättigar till studiestöd
skall förtecknas i bilaga till studiestödsförordningen.

Flertalet remissinstanser delar kommitténs uppfattning att
insyns- och kontrollmöjligheter bör finnas för att en utbildning skall kunna ge
rätt till studiestöd för eleverna. Kravet på alt utbildningen skall vara
statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn bör därför även enligt
remissinstanserna kvarstå.

Enligt Centrala sludiestödsnämnden (CSN) kan val av
fristående skola innebära stora kostnader för den enskilde. Den studerande har
inte bara kostnader för uppehället utan också kostnader för terminsavgifter,
studiematerial m.m. Att ställa utbildningar under statlig tillsyn kan
emellertid enligt CSN medföra stora kostnader också för samhället. CSN menar
därför att prövningen om en utbildning skall ställas under statlig tillsyn
alltid måste göras utifrån värdet av utbildningen både för samhället och för
individen. CSN tillstyrker vidare SEH-kommitténs förslag om att alla
utbildningar i enskild regi som berättigar till studiestöd skall förtecknas i
bilaga till studiestödsförordningen.

Om en fristående utbildning bedöms vara av sådant värde
för både samhället och eleverna att den ges statsbidrag är det enligt min
mening även motiverat att ge eleverna rätt till studiestöd under samma
förutsättningar som gäller för motsvarande elever inom det allmänna
utbildningsväsendet.

De icke statsunderstödda fristående utbildningarna kan
däremot inte generellt sägas ha sådan betydelse atl de i fråga om rätt till
studiestöd för eleverna bör jämställas med utbildningar inom det allmänna
utbildningsväsendet. Regeringen bör därför enligt min mening, liksom hittills,
i vaGe enskilt fall pröva frågan om att ställa nya utbildningar under statlig
tillsyn i syfte att ge eleverna tillgång till statligt studiestöd. Jag avser vidare
att senare föreslå regeringen att besluta alt förteckna fristående
utbildningar, som berättigar till studiestöd, i bilagan till
studiestödsförordningen.

Prop. 1983/84:118 23

Regeringen
bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i fråga om stafiig
tillsyn och studiestöd beträffande fristående skolor på gymnasial nivå.

6
De statsunderstödda fristående skolorna och planeringssystemet för
gymnasieskolan

F.
n. utgår driftbidrag till de fristående gymnasiala utbildningarna ur sex olika
anslag, nämligen Bidrag till driften av grundskolor m. m. (Kristofferskolan),
Bidrag till driften av gymnasieskolor (Vackstanässkolan och Apelrydsskolan)
Bidrag lill driften av riksinlernatskolor. Bidrag till Bergsskolan i
Filipstad, Bidrag till driften av vissa privatskolor (Franska skolan, Göteborgs
högre samskola, Sigrid Rudebecks gymnasium och Lundsbergs skola) samt Bidrag till
driften av enskild yrkesutbildning (de s. k. enskilda yrkesskolorna). SEH-kommittén
föreslår att driftbidragen till de fristående skolorna på gymnasial nivå skall
belasta ett anslag, nämligen anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Enligt
riksdagens beslut om den statliga skoladminislrationen m. m. (prop.
1980/81:107, UbU 38, rskr 395) tillämpas ett nytt system för dimensioneringen
av gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret 1983/84. Det nya systemet innebär bl.a.
att elevplatsramar i gymnasieskolan fastställs för tre budgetär i sänder.
Ramarna anges i årselevplatser, vilkel innebär att en intagningsplats på en
två-, tre- eller fyraårig studieväg motsvarar två, tre resp. 3,7 årselevplatser.

I planeringssystemet ingår
riksramar och länsramar; Riksramar fastställs av regeringen med stöd av
riksdagens beslut. SÖ fördelar årselevplatserna i riksramarna mellan länsskolnämnderna
i form av länsramar. Inom länsramarna bestämmer länsskolnämnderna det antal
intagningsplatser som varje kommun och landstingskommun i länet får inrätta
för vaGe studieväg och för gymnasial lärlingsutbildning. I vissa fall ankommer
beslutanderätten på SÖ. Det gäller bl.a. beslut om förändringar beträffande
vissa lågfrekventa studievägar.

Vissa
årselevplatser vid de statsunderstödda fristående skolorna på det gymnasiala
stadiet inräknas i dag i planeringsramarna för gymnasieskolan. Så görs t. ex. belräffande
Bergsskolan i Filipstad, Vackstanässkolan, Apelrydsskolan och de två
riksinternatskolorna. För de berörda fristående skolorna är f. n. ca 900 årselevplatser
inräknade i gymnasieskolans ramar.

SEH-kommittén
har föreslagil atl alla årselevplatser i de statsunderstödda fristående
skolorna på gymnasial nivå skall ingå i totalramen för gymnasieskolan och atl
platserna på sikt skall fördelas pä olika delramar allt efler utbildningarnas
karaktär. Det totala antalet årselevplatser för gymnasial utbildning bör enligt
kommitténs förslag ökas med de årselevplatser som nu finns vid de
statsunderstödda fristående skolorna.

Prop. 1983/84:118 24

I likhet med SEH-kommittén anser jag att driftbidrag till
all fristående utbildning på gymnasial nivå bör bekostas ur ett anslag. Enligt
min mening föreligger emellertid risk för oöverskådlighet om medelsanvisningen
inordnas under det redan tidigare stora anslaget Bidrag lill driften av
gymnasieskolor. För alt överskådligheten och samordningsmöjligheterna skall
öka bör i stället medelsanvisningen för de olika fristående skolorna sammanföras
till ett särskilt anslag. Tills vidare förutsätter jag att statsbidraget till
grundskoledelen av Franska skolan, Göteborgs högre samskola. Sigtunaskolan
Humanistiska Läroverket och Lundsbergs skola också skall utgå från detta anslag
för fristående skolor på gymnasial nivå. Statsbidraget till årskurserna 10-12
vid Kristofferskolan bör liksom tidigare utgå från anslaget Bidrag till
driften av grundskolor m. m.

SÖ har i sitt remissyttrande bl. a. påtalat att det kan
uppstå vissa svårigheter med att behandla de relativt fåtaliga årselevplatserna
i fristående skolor inom ramen för gymnasieskolans planeringssystem, särskilt
om dessa utbildningar skall fördelas på olika utbildningssektorer. Dessa årselevplatser
måste särbehandlas vid fördelningen på länsramar. Jag delar SÖ:s bedömning i
denna fråga.

Årselevplatserna för de statsunderstödda fristående
skolorna bör mot denna bakgrund ges en särskild ram. SÖ behöver då inte göra
någon särskild avräkning innan ramarna länsfördelas.

Det totala antalet årselevplatser vid de statsunderstödda
fristående skolorna uppgår innevarande läsår till sammanlagt 4472'. Härav
ingår somjag tidigare redovisat ca 900 årselevplatser i gymnasieskolans ramar.

Antalet årselevplatser för fristående skolor på gymnasial nivä
bör för budgetåret 1984/85 omfatta sammanlagt 4600 årselevplatser. För att gymnasieskolans
planeringsramar för budgetåret 1984/85 inte skall behöva ändras bör den
särskilda ramen endast omfatta de 3700 årselevplatser, som inte har räknats in
i gymnasieskolramarna i årets budgetproposition. Fr. o. m. budgetåret 1985/86
bör alla årselevplatserna vid fristående skolor på gymnasial nivå föras till
denna särskilda ram.

Som jag aviserat i årets budgetproposition (prop. 1983/84:
100 bil. 10 s. 120) avser jag att i samband med särskild proposition om
reformering av gymnasieskolan återkomma med förslag om slutliga ramar för
gymnasieskolan budgetåret 1985/86. Härvid bör den föreslagna avräkningen av de
900 elevplalserna göras.

Genom den föreslagna ordningen kommer begreppet "årselevplats"
att ■Ullämpas även för frislående skolor. Det är enligt min mening
viktigt att ha en entydig terminologi som gör det möjligt atl överblicka
utbildningen på gymnasial nivå i kvantitativa termer. Genom mitt förslag får alla
utbild-

' Härvid ingår inte de sju enskilda yrkesskolor med branschinriklad
utbildning som enligt redovisningen i avsnitt 3.2.3 ej bör ifrågakomma för
vidare statsbidrag efter den Ijuli 1984.

Prop.
1983/84:118 25

ningar vid de statsunderstödda fristående skolorna en egen
ram uttryckt i årselevplatser och kan betraktas som en del av den samlade
resursen för gymnasial utbildning.

Som jag tidigare (avsnitt4.3) föreslagit skall regeringen
fastställa en årselevplatsram för varje fristående skola.

Heltidskurser
vid skolorna bör därvid omräknas till årselevplatser. Deltidskurser vid nu
statsunderstödda skolor bör i förekommande fall få omräknas till heltidskurs. Somjag
redan framhållit bör dock för nya skolor bidrag i princip endast utgå för
heltidskurser.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag
förordat om en särskild årselevplatsram för fristående skolor på gymnasial
nivå.

7 Behörighet och urval

En fristående skola har i princip frihet att själv
bestämma inträdeskrav och urvalsgrunder samt andra regler för tillträde till
utbildningen. Staten kan emellertid som villkor för statsbidrag eller för att
utbildningen skall fä stå under statlig tillsyn kräva att skolan tillämpar vissa
av staten angivna regler för tillträde till utbildningen. Sådana villkor har i
viss utsträckning uppställts. Dessa redovisar jag i det följande.

Föreskrifter om behörighet och urval till direkt
grundskoleanknutna sludievägar i gymnasieskolan finns i förordningen (1966: 24)
om grundskolans kompetensvärde (kompetensförordningen).

Kompelensförordningens
föreskrifter om behörighet och urval tar främst sikte på tillträde till
kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor. Men föreskrifterna gäller
även för tillträde till bl. a. fristående skolor, om de är statsunderstödda
eller står under statlig tillsyn. En förutsättning är givetvis att avvikelser
inte är föreskrivna i särskilda bestämmelser som kan gälla för skolan i fråga.

Enligt privatskolförordningen (1967:270) skall skolorna i
princip tillämpa samma regler som gäller för intagning till gymnasieskolan.
Vissa särbestämmelser finns dock. Vid intagningen skall t.ex. företräde i
skälig omfattning ges åt elever från skolans egen utbildning på grundskolenivå.
Vidare skall de som har särskilt behov av skolgång vid skola av detta slag i
skälig omfattning ges företräde vid intagningen.

I
förordningen (1970: 333) om riksinternatskolor finns bestämmelser om intagning
som i huvudsak innebär att en riksinternatskola antar såväl internatelever som
externatelever. Inlernatplatserna bör vara ungefär lika många för pojkar som
för flickor. Av inlernatplatserna bör högst 60 procent förbehållas barn och
ungdom som har utlandssvenska föräldrar. Som internatelever antas barn och
ungdom som har utlandssvenska föräldrar, har behov av miljöombyte eller är från
glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering. Som
externatelever antas sökande från

Prop. 1983/84:118 26

den kommun, där riksinternatskolan är belägen, och från näriiggande
kommuner. Med de avvikelser som nu nämnts gäller samma regler för behörighet
och urval som vid intagning till kommunernas gymnasieskolor.

Ärenden om intagning av internatelever prövas av en
särskild intagningsnämnd som är gemensam för riksinternatskolorna. Intagning
av externatelever till gymnasial utbildning prövas av den intagningsnämnd för
gymnasieskolan inom vars verksamhetsområde riksinternatskolan är belägen.'

Huvudmannen för Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket
bedriver som jag tidigare nämnt vid sidan av riksinternatskoleverksamheten med
statligt bidrag även internationell gymnasial utbildning (IB-utbildning).
Behörig att antas som elev i årskurs 1 av IB-utbildningen är den som dels är
behörig att antas som elev i årskurs 1 på naturvetenskaplig linje i
gymnasieskolan, dels har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna
tillgodogöra sig IB-utbildningen. Den som har bristfälliga kunskaper i svenska
språket skall utan hinder därav anses behörig, om han i övrigt uppfyller nämnda
krav. Om platser inte finns för alla behöriga sökande, skall urvalet göras
enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar. Intagningsnämnden för riksinternatskolorna
antar också elever till IB-utbildningen.

I stadgan den28juni 1968 för lantbrukets yrkesskolor som
gäller för Vackstanässkolan och Apelrydsskolan finns bestämmelser om inträdesfordringar.
Stadgan innehåller inga föreskrifter om urvalsgrunder. Enligt stadgan skall
elever antas av skolans kollegium.

I förordningen den 9juni 1977 (SÖ-FS 1977:77) om
Bergsskolan i Filipstad finns föreskrifter om behörighetskrav för intagning
vid början av utbildningen i de olika terminskurserna. För att vara behörig att
intas i terminskurs 1 skall sökanden dels vara behörig att intas som elev vid böGan
av utbildningen på fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan, dels under minst
tolv månader ha deltagit i praktiskt arbete av värde för studierna vid skolan.
Förordningen innehåller inga föreskrifter om urvalsgrunder. Beslut om
intagning skall enligl förordningen meddelas av skolans kollegium.

Enligt förordningen (1971:342) om enskilda yrkesskolor
bygger utbildningen vid en sådan skola på grundskolan. Vissa kurser bygger
dock på högre skolunderbyggnad. I fråga om inträdeskrav finns i förordningen
endast föreskriften att för intagning av elever vid enskild yrkesskola får krav
uppställas på prövotid om högst en termin enligt bestämmelser som SÖ meddelar.
Förordningen innehåller inga föreskrifter om urvalsgrunder. Enligt 20 § skall
beslut om intagning fallas av skolans styrelse.

Skolor som omfattas av förordningen (1971: 342) om
enskilda yrkesskolor samt de fristående skolor som utan att vara statsunderstödda
står under statlig tillsyn synes i allmänhet ha utformat sina inträdeskrav och
urvalsgrunder efter egen bedömning oberoende av vad som gäller för gymnasie-

Prop. 1983/84:118 27

skolan.
SEH-kommittén föreslår att fristående skolor på gymnasial nivå som får
statsbidrag skall tillämpa regler för intagning och urval som godkänts av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Fristående skolor som
utan att vara statsunderstödda står under statlig tillsyn bör enligt kommittén
normalt själva avgöra vilka inträdeskrav och urvalsgrunder som skall gälla.

SÖ
ansluter sig i huvudsak till kommitténs förslag. SÖ anser dock att inträdesregler
bör godkännas av regeringen eller den myndighet regeringen . bestämmer även för
fristående skolor som utan statsbidrag ställs under statlig tillsyn.

Fristående
skolor som får statsbidrag bör enligt min mening i princip vara öppna för alla.
Hänsyn bör givetvis tas till de olika villkor som kan vara förknippade med en
viss utbildning och det syfte.utbildningen har. Den måste därför kunna ha de
inträdesfordringar i fråga om skolunderbyggnad, praktik m. m. som behövs för
att eleverna skall kunna genomgå utbildningen med lillfredslällande resultat.
Vid de estetisk-praktiska utbildningarna spelar t.ex. bedömningen av
arbetsprover eller inträdesprov en stor roll för antagningen av elever.

De
skolor som har sin verksamhet reglerad genom privalskolförordning-en bör i
princip tillämpa de regler som gäller för intagning till gymnasieskolan. I
fråga om övriga statsunderstödda skolor bör del främst ankomma på huvudmannen
själv att avgöra vilka inträdeskrav som skall gälla. Det bör normalt räcka med
att inträdesfordringarna är godkända av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer. Moisvarande bör gälla beträffande urvalsgrunder.

Även
när det gäller skolor som inte får statsbidrag men på egen begäran ställs under
statlig tillsyn bör som villkor för detta normall krävas att intagningsprinciperna
skall vara godkända av någon statlig myndighet.

Intagning
till externatplatser vid riksinternatskolorna och platser vid skolor som
omfattas av privatskolförordningen görs i huvudsak enligt samma bestämmelser
som gäller för kommunernas gymnasieskolor. Det är också samma intagningsnämnder
som prövar sådana ansökningar. Mot denna bakgrund bör de nya intagningsregler
för gymnasieskolan som jag föreslagit i årets budgetproposition (prop.
1983/84:100 bil. 10 s. 114) och som vid intagningen till gymnasieskolans
grundskoleanknutna studievägar ger företräde åt sökande under 18 år gälla även
vid intagningen till de nämnda skolornas motsvarande studievägar. Som jag
framhållit i nyss-' nämnda proposition villjag emellertid inte utesluta att ett
större utrymme för undantag kan behövas för dessa skolor. Det bör få ankomma på
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra hithörande
frågor.

Regeringen
bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i fråga om
behörighets- och urvalsfrågor vid fristående skolor på gymnasial nivå.

Prop.
1983/84:118 28

8 Inre arbete

8.1 Läroplansfrågor

Det finns inga generella bestämmelser om att utbildning på
gymnasial nivå vid en fristående skola skall motsvara undervisningen inom det
allmänna utbildningsväsendet eller ha visst annat innehåll. Riksinlernatskolor
och fristående skolor som omfattas av privatskolförordningen har dock i princip
skyldighet att följa gymnasieskolans läroplan. Detta bör gälla även i fortsätlningen.

Jag anser
det för min del vara rimligt att också den som avser att söka sig till annan
fristående utbildning under statlig tillsyn med eller utan statsbidrag redan
före ansökningstillfället skall kunna skaffa sig en någorlunda säker
uppfattning om framför allt utbildningens innehåll, tidsmässiga omfattning och
kompetensvärde. I de fall en fristående skola får statsbidrag eller är ställd
under statlig tillsyn är det därför angeläget att skolans utbildningsinnehåll
anges i en läroplan fastställd av SÖ. Läroplanen bör alltid innehålla mål och
riktlinjer. Eftersom en grundprincip skall vara att det statliga stödet utgår
till utbildning som till sitt innehåll helt eller i något väsentligt avseende
skiljer sig från den undervisning som förekommer inom det allmänna
utbildningsväsendet eller till skolor som tillämpar en särskild pedagogisk
uppläggning i t.ex. kurs- och timplaneavseende, bör skolans egenart få slå
igenom i läroplanen i så stor utsträckning som möjligt. 1 läroplanen för
gymnasieskolan ingår timplaner. Timplaner motsvarande gymnasieskolans är dock
i flertalet fall inte nödvändiga för en fristående skola. Samma syfle bör som
regel kunna näs med andra medel, t. ex. en ramlimplan eller vissa tidsramar för
utbildningen.

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av
vad jag anfört i fråga om läroplansfrågor för fristående skolor på gymnasial
nivå.

8.2 Betyg och kompetensfrågor

Enligt SEH-kommittén kan den som gått igenom en fristående
skola på gymnasial eller eftergymnasial nivå normalt antas ha nytta av ett
dokument som utgör ett intyg om vilken utbildning han har fått. Intyg över
genomförd utbildning kan, särskilt om det också innehåller betyg, vara av värde
inför fortsatta studier eller vid ansökan om anställning.

SEH-kommittén föreslår, att fristående skolor på gymnasial
nivå som villkor för rätt till slalsbidrag eller statlig tillsyn på begäran
skall tillhandahålla eleverna ett intyg om genomgången utbildning och också
betyg när sådant kan ha betydelse för fortsatt utbildning.

Jag anser
det i likhet med bl.a. SÖ och UHÄ vara väsentligt att en utbildning i en
fristående skola kan dokumenteras och i möjligaste mån jämföras med en likartad
utbildning inom den reguljära gymnasieskolan. Jag anser att sådana dokument
skall utfärdas även utan elevens särskilda begäran.

Prop. 1983/84:118 29

Riksinternatskolor och fristående skolor som omfattas av
privatskolförordningen bör liksom hittills tillämpa gymnasieskolans
bestämmelser om betyg.

Även i andra fall kan det finnas skäl att kräva att
utbildningsdokumentet skall utformas enligt föreskrifter som meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Naturiigtvis underlättar
det antagningsmyndighetens arbete om betygen från fristående skolor är
utformade på samma sätt som betygen i gymnasieskolan. Därigenom kan elevernas
utbildning lättare relateras till vad som föreskrivs i fråga om t. ex. behörighet
och urval till högskoleutbildning.

Vad jag här anfört innebär ingen ändring av den praxis som
f. n. tillämpas beträffande betygsältningen i de högsta årskurserna vid Waldorfskolor,
nämligen att skolan utfärdar studieomdömen åt elever som avgår från skolan
efter tolfte året. Dessa omdömen kan, om så erfordras, kompletteras med sifferbetyg
i femgradig skala.

En speciell fråga som också behandlats av SEH-kommittén är
huruvida genomgång av en minst tvåårig fristående skola för yrkesutbildning bör
medföra allmän behörighet till grundläggande högskoleutbildning. I överenstämmelse
med vad som gäller för gymnasieskolan bör enligt min mening en sådan
fristående utbildning principiellt ge allmän behörighet till grundläggande
högskoleutbildning, under förutsättning att den omfattar sådan undervisning i
engelska och svenska som moisvarar två årskurser på någon linje i
gymnasieskolan eller att den sökande har kompletterat sin utbildning med sådana
kunskaper i engelska och svenska. Det är däremot inte angeläget att
undervisning i svenska och engelska tas med i lärokursen för de estetisk-praktiska
utbildningar som inte nu har sådan utbildning. Dels är eleverna i dessa
utbildningar så gamla - medelåldern vid dessa skolor ligger mellan 22 och 27 år
- att ett stort antal av dem kan förutsättas redan ha denna behörighet genom
tidigare studier. Dels är flertalel av dessa utbildningar förutbildningar till
sådan högskoleutbildning som inte har krav på allmän behörighet enligt nu
angivna regler.

1
behörighetssammanhang är det inte utbildningens formella ställning (statlig tillsyn
eller statsbidrag) som prövas utan dess innehåll och nivå i jämförelse med
utbildning i gymnasieskolan. Det finns således anledning att stryka under att
statlig tillsyn av och/eller statligt stöd till en viss skola inte "automatiskt"
ger behörighet till grundläggande högskoleutbildning.

För att en fristående utbildning skall kunna helt
jämställas med en utbildning i gymnasieskolan vid tillämpningen av regler om
särskild behörighet måste den fristående utbildningen ha i allt väsentligt
samma innehåll.

För att de som frän en fristående skola söker sig till
grundläggande högskoleutbildning i en //n'c;/isituation skall behandlas på
samma sätt som sökande från gymnasieskolan, räcker det inte att den fristående
utbildningen har väsentligen samma innehåll som utbildning av visst slag i gymnasie-

Prop.
1983/84:118 30

skolan. Den måste också i princip följa samma regler för
betygsättning.

Bilagorna 2, 3 och 4 till de av UHÄ meddelade
tillämpningsföreskrifterna till 5 kap. högskoleförordningen (1977:263) bör
enligt SEH-korhmitlén ta upp de fristående utbildningar som ställts under
statlig tillsyn och som ger allmän och särskild behörighet till grundläggande
högskoleutbildning.

Bilagorna till tillämpningsföreskrifterna liksom de
egentliga föreskrifterna revideras konlinueriigt av UHÄ. Alla utbildningar kan
enligt UHÄ inte ingå i förteckningarna med tanke på kravet på överskådlighet
och hanterlighet. Jag har förståelse för denna synpunkt men vill som min
mening framhålla att en slrävan bör vara att fristående utbildningar bereds
plats i förteckningen. Det förhållandet alt en viss utbildning inte upptas i
någon av de nämnda bilagorna befriar dock inte antagningsmyndigheten från
skyldigheten att ändå pröva dess behörighets värde.

F.n. pågår arbete i tillträdesutredningen (U 1983:03) med
förslag till nya regler för behörighet och urval till grundläggande
högskoleutbildning. De fristående skolornas situation bör uppmärksammas i
anslutning till detta arbete.

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av
vad jag anfört i fråga om betygs- och kompetensfrågor för fristående skolor på
gymnasial

9 Övriga frågor

9.1 Gränsdragning mellan gymnasial och eftergymnasial
utbildning m. m.

SEH-kommittén har i sitt arbete funnit anledning att
diskutera huruvida vissa i sammanhanget berörda utbildningar skall
karakteriseras som utbildning på gymnasial nivå eller på högskolenivå.

Enligt kommitténs bedömning finns det vid några statsunderstödda
fristående skolor utbildningar som bör behandlas som utbildning på högskolenivå
i fråga om kompetensvärde, tillsynsmyndighet, studiestöd m.m. Det gäller den
utbildning som ges vid Anders Beckmans skola i mode och reklam, vid Berghs
Reklamskola i grafisk formgivning och illustration resp. praktisk
marknadsföring och reklam och vid Carl Malmstens Verkstadsskola i
möbelsnickeri samt den tvååriga högre hemslöjdsutbildningen i mjuk och hård
slöjd vid Handarbetets Vänners vävskola.

SEH-kommittén föreslår att de nämnda utbildningarna
behandlas som utbildning motsvarande högskoleutbildning. Bidrag till dessa
utbildningar bör enligt kommittén bekostas ur sektorsanslag för grundläggande
högskoleutbildning eller ur anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.,
detta efter överföring av erforderliga medel från anslaget Bidrag till driften
av enskild yrkesutbildning.

Remissinstanserna är tveksamma till kommitténs förslag att
behandla vissa utbildningar vid fristående skolor som högskoleutbildning.
Enligt

Prop.
1983/84:118 31

UHÄ är frågan om gränsdragningen mellan gymnasial och
eftergymnasial utbildning komplicerad. Den kan i vissa fall mest ha ett
teoretiskt intresse, medan den i andra fall också kan ha praktiska
implikationer.

Enligt UHÄ måste en bedömning som gäller en utbildnings
formella "nivå" grundas på en ingående granskning av berörda skolors
utbildning. UHÄ är därför inte berett att tillstyrka den föreslagna
förändringen. UHÄ ifrågasätter också betydelsen för berörda studerande av den
föreslagna, huvudsakligen formella ändringen.

Enligt SÖ har de utbildningar som kommittén föreslagit
skall överföras till högskolan karaktären av högre specialkurser. Sådana
utbildningar tillhör gymnasieskolan. SÖ vill dock inte motsätta sig förslaget
om en överföring till högskolan.

Centralorganisationen SACO/SR kan inte finna någon
övertygande argumentering i kommitténs betänkande för en överföring till
högskolan av akluella utbildningar.

CSN framhåller att klassificeringen av utbildningarna soin
gymnasieskola och högskola kan ha slor ekonomisk betydelse för den studerande.

Sett ur den studerandes synpunkt är det enligt CSN
fördelaktigare om ifrågavarande utbildningar även i fortsättningen betraktas
som gymnasiala.

Huvudmännen för de fyra berörda skolorna ställer sig
positiva till förslagen att utbildningarna överförs till högskolan. Huvudmän
för andra fristående skolor menar att också deras utbildningar bör överföras
till högskolan.

I årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s.22),
harjag behandlat frågan om gränsområdet mellan gymnasieskola och högskola. Som
framgår där talar många skäl för att planering och dimensionering av
utbildningar inom detta område i större utsträckning bör ske utifrån ett
helhetsperspektiv. Detta gäller i första hand högre specialkurser i gymnasieskolan
och viss grundläggande högskoleutbildning.

Som SÖ har framhållit kan de aktuella utbildningarna
närmast betraktas som högre specialkurser. SÖ har i skrivelse den 4 november
1983 aktualiserat vissa frågor bl.a. beträffande de högre specialkursernas
ställning i utbildningssystemet. SÖ har därvid föreslagit att dessa skall
betraktas som gymnasiala.

Jag är mot bakgrund av den splittrade remissopinionen inte
beredd att nu föreslå någon förändring i de aktuella skolornas formella status.
De bör därt'ör behandlas som fristående skolor på gymnasial nivå. Jag vill dock
erinra om vad jag framhållit i det föregående (avsnitt 3.2.3) beträffande fort-
och vidareutbildning för laboratorieassistenter.

9.2 Lokal skolutveckling

Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om skolforskning
och personalutveckling (1980/81:97. UbU37,rskr385) har an-

Prop. 1983/84:118 32

svar och resurser för skolutveckling i stor utsträckning
decentraliserats till lokal nivå. Ansvaret för att erfarenheterna från
utvecklingsarbetet tas till vara och sprids har lagts på den statliga skoladminislrationen.

Merparten av det pedagogiska utvecklingsarbetet utförs
inom det allmänna skolväsendet. Vid sidan om detta bedrivs vid vissa
fristående skolor en verksamhet som i olika hänseenden skulle kunna vara av
intresse också för det allmänna skolväsendet. Detta gäller framför allt vid skolor
där undervisningen har ett annat innehåll eller en annan uppläggning än den
reguljära skolan, t.ex. de internationella skolorna eller vissa skolor med estelisk-praktisk
inriktning. Ansträngningar bör enligt min mening göras för att i olika former ta
vara på de erfarenheter som görs i fristående skolor. Jag tänker här särskilt
på de skolor vilka befunnits vara så intressanta från samhällets synpunkt att
de får statsbidrag för verksamheten. ■ Enligt SEH-kommittén bör samverkan
etableras mellan lärare i gymnasieskolan och lärare i fristående skolor.
Samverkan kan utformas på olika sätt allt efter de lokala förutsättningarna.
Studiebesök eller gemensamma studiedagar är tänkbara former. Gemensamt
deltagande i mer långsiktiga utvecklingsprojekt kan också enligt SEH-komittén
vara en möjlighet. Länsskolnämnderna har genom sitt geografiskt begränsade
arbetsområde och sitt allmänna tillsynsansvar goda möjligheter att ta initiativ
i detta avseende. Enligt min mening bör sådan samverkan i vissa fall kunna komma
till stånd.

Lärare vid de skolor som inte omfattas av den reformerade
personalutbildningen har möjlighet att delta i den utbildning som anordnas
inom högskolan för det allmänna skolväsendets lärare.

Löneförmåner
kan utgå för personal under utbildning. För personal som har statligt reglerade
Qänster skall löneförmåner vid Qänslledighet prövas av länsskolnämnden när det
gäller B-avdrag och av statens arbetsgivarverk när det gäller lön utan avdrag.
Om vederbörande myndighet medger löneförmåner utgår statsbidrag för
vikariatskostnader enligt förordningen av den 27 maj 1981.

Genom dessa bestämmelser regleras emellertid inte
kostnader för resor, traktamenten eller andra kostnader i samband med
utbildningar. Inte heller regleras kostnader för andra åtgärder i samband med
lokall utvecklingsarbete. Dessa kostnader måste täckas av skolans huvudman.
Formerna för hur de lokala besluten skall fattas för de skolformer som inte
omfattas av den reformerade personalutbildningen är inte reglerade.

Styrelsen för Apelrydsskolan har i skrivelse till
regeringen den 20juni 1983 anhållit om bidrag till lokal skolutveckling.

SÖ föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret
1983/84 att medel skulle beräknas för lokal skolutveckling för vissa skolformer
som inte omfattas av den reformerade personalutbildningen. SÖ:s förslag avsåg bl.a.
frislående skolor. Statsrådet Göransson anförde i 1983 års budgetproposition (prop.
1982/83:100 bil. 10 s. 255) under anslaget Fortbildning

Prop.
1983/84:118 33

m. m. bl.a. att dessa skolformer är av den karaktären att
skolorna själva måste få ta ställning till huruvida och i vilken form de önskar
delta i den reformerade personalutbildningen. Däri ingår också att ta ställning
till avsättning av medel för ändamålet liksom frågan om eventuell samverkan i
detta avseende mellan det allmänna skolväsendet och fristående skola på
gymnasial nivå. Uttalandet lämnades utan erinran av riksdagen. Jag delar statsrådet
Göranssons uppfattning.

9.3 Huvudmannaskap för Vackstanässkolan och Apelrydsskolan

Jag har tidigare framhållit (avsnitt 3.2) att statsbidrag
även i fortsättningen bör utgå till utbildningarna vid Apelrydsskolan och Vackstanässkolan.
Det finns enligt min mening därigenom inte längre någon anledning för de
enskilda huvudmännen att hos regeringen genom årlig ansökan begära att de skall
få vara huvudmän för ifrågavarande utbildning. Jag föreslår därför att Otto och
Signe Broms stiftelse (Vackstanässkolan) samt Fredrika Bremerförbundet (Apelrydsskolan)
medges att vara huvudmän för resp. skolor tills vidare fr.o.m. den Ijuli 1984.

9.4 Hemslöjdens riksomfattande kursverksamhet

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) bedriver
med statligt bidrag, förutom lokal kursverksamhet föriagd till Sätergläntan,
Hemslöjdens gård i Insjön, Leksand, riksomfattande kursverksamhet bestående
av deltidskurser som administreras av Sätergläntan, Hemslöjdens gård men anordnas
av hemslöjdsföreningarna i de olika länen.

1977 års hemslöjdsutredning (11977:5) föreslog i sitt
betänkande (SOU 1979:77) Hemslöjd - kulturarbete, produktion, sysselsättning,
att såväl den lokala som den riksomfattande kursverksamheten vid Sätergläntan,
Hemslöjdens gård skulle utökas. Så har också skett.

För den riksomfattande verksamheten finns särskilda
bidragsregler i förordningen den 2 juni 1977 (SÖ-FS 1977: 18) om statsbidrag
till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund för riksomfattande kursverksamhet
m. m., ändrad senast den 15 december 1983.

Ursprungligen gällde att statsbidrag skulle utgå för kurs
med belopp som motsvarade 75% av de sammanlagda kostnaderna för ledararvode och
materiel, dock med högst visst belopp per lektion. En likartad reglering fanns
tidigare för statsbidrag till studieförbund för studiecirklar enligt den numera
upphävda förordningen (1963:463) om statsbidrag lill det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet. Med viss eftersläpning har beloppet för lektion i SHR:s
riksomfattande kursverksanihel anpassats till beloppet för studietimme i
studiecirkelverksamheten.

För budgetåret 1983/84 lämnas statsbidrag till kostnader
för ledararvode och materiel enligt grunder som SÖ bestämmer med sammanlagt
högst 3
Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 118

Prop.
1983/84:118 34

330000 kr. Den medgivna verksamhetsramen för den
riksomfattande kursverksamheten är, såvitt gäller rätt till bidrag, 5 500
lektioner.

SEH-kommittén föreslår att statsbidrag till SHR:s
riksomfattande kursverksamhet i fortsättningen skall ulgå med ett bidrag per
undervisningstimme motsvarande 75% av det högre statliga schablonbidragel lill
studiecirkelverksamhet.

SHR tillslyrker liksom SÖ förslagel.

Fr.o.m.
den Ijuli 1981 gäller ett nytt statsbidragssystem för studiecirkelverksamhet
enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m. Därvid
finns ett högre och ett lägre schablonbidrag. Det högre är för närvarande
(budgetåret 1983/84) 90 kr. för varje studietimme. Statsbidrag till SHR:s
riksomfattande kursverksamhet bör i likhet med vad SEH-kommittén föreslagit
utgå med bidrag per undervisningstimme motsvarande 75% av det högre statliga
schablonbidraget till studiecirkelverksamhet enligt den nyssnämnda
förordningen. Den merkosinad som mitt förslag föranleder (ca 30 000 kr.) ryms
inom ramen för de besparingar som jag föreslår på andra områden avseende
fristående skolor.

9.5 Ikraftträdande av förslagen m. m.

Riksdagens beslut om fristående skolor för skolpliktiga
elever m.m. (prop. 1982/83: 1, UbU 10, rskr63) föranledde vissa ändringar fr.
o. m. den Ijuli 1983. Det nya systemet för statsbidrag till fristående skolor
för skolpliktiga elever tillämpas även för undervisningen på grundskolenivå
vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Franska skolan. Göteborgs högre
samskola och Lundsbergs skola men med en justering som innebär att skolorna får
lika stort statsbidrag om de har ungefär samma antal elever. En samordning
måste härvid göras med bidragssystemet för skolornas undervisning på gymnasial
nivå. Av betydelse i sammanhanget är t.ex. statsbidraget för lön till
skolledare. Om möjligt bör bestämmelserna avseende både grundskola och
gymnasieskola sammanföras i en förordning.

De nya reglerna om statsbidragssystem för fristående
skolor utan statligt reglerade tjänster bör träda i kraft den Ijuli 1984. Det
föranleder att en ny förordning bör utfärdas om statsbidrag till fristående
skolor på gymnasial nivå. Förordningen (SFS 1971:342) om enskilda yrkesskolor
kan därmed upphävas.

Jag har lidigare (avsnitt 3.2.2) föreslagit atl
statsbidraget till sju skolor med branschinriklad ulbiidning skall upphöra
efter utgången av budgetåret 1983/84. Somjag därvid framhöll bör dock finnas
möjlighet för skolornas huvudmän att övergångsvis kunna få bidrag enligt
nuvarande bestämmelser för kurser som påböGats före den I juli 1984. De
nuvarande bestämmelserna för enskilda yrkesskolor bör övergångsvis gälla för
sådan verksamhel.

Som jag tidigare redovisat bör några särskilda medel för
bidrag till

Prop.
1983/84:118 35

investering i utrustning vid fristående skolor inte finnas
fr.o.m. den Ijuli 1984. De nuvarande bestämmelserna i delta avseende för
enskilda yrkesskolor och lanthushållsskolor kan därmed upphävas.

10 Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att
regeringen föreslär riksdagen att

1.
godkänna att
regeringen enligt de grunder jag har förordat skall kunna förklara frislående
skolor på gymnasial nivå berättigade till statsbidrag (3.1 och 3.3),

2.
godkänna vad
jag har förordai om utformningen av ett nytt statsbidragssystem för fristående
skolor utan statligt reglerade Qänster (4.3),

3.
godkänna vad
jag har förordat om en särskild årselevplatsram för fristående skolor på
gymnasial nivå (6),

4.
godkänna vad
jag har förordat om avveckling av statsbidrag till undervisningsmateriel vid
fristående skolor på gymnasial nivå (4.4),

5.
godkänna vad
jag har förordat om huvudmannaskap för Vackstanässkolan och Apelrydsskolan
(9.3) samt

6.
godkänna vad
jag har förordat om särskilt statsbidrag till Svenska Hemslöjdföreningarnas
riksförbunds riksomfattande kursverksamhet (9.4),

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen
tillfälle att ta del av vad jag i övrigt anfört om statlig tillsyn och
studiestöd (5), behörighets-och urvalsfrågor (7), läroplansfrågor (8.1) samt om
betygs- och kompetensfrågor (8.2) beträffande de fristående skolornas
utbildningar på gymnasial nivå.

11 Anslagsberäkningar för budgetåret 1984/85 B 18
Bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå m. m.

1983/84 Nytt anslag 70690000

Under anslaget beräknas medel för statsbidrag till
riksinternatskolorna, vissa privatskolor. Bergsskolan i Filipstad, enskild
yrkesutbildning samt Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

a) Riksinternatskolorna

För riksinlernalskolorna Grännaskolan och Sigtunaskolan
Humanistiska Läroverket gäller förordningen (1970:333) om riksinternatskolor
(ändrad senast 1981:515 och 1983:201) och vissa där angivna delar av
privatskol-

Prop.
1983/84:118 36

förordningen (1967:270, omtryckt 1971:259. ändrad senast
1983:200 och 419). Statsbidrag utgär enligt den förstnämnda förordningen. Till
gymnasieskolverksamheten vid riksinternatskola ulgår statsbidrag enligt samma
grunder som till kommunal gymnasieskola. För grundskoledelen utgår ett schabloniserat
statsbidrag per elev enligt förordningen den 21 april 1983 om statsbidrag till
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket för undervisning på grundskolenivå. För
riksinternatskola utgår också statsbidrag för föreståndare och fritidsledare
samt för skolhälsovård. Vidare utgår tillägg som motsvarar lönekostnadspålägg.
För elev som har utlandssvenska föräldrar utgår statsbidrag till kostnader för
skolgång och skolmåltider med belopp som gäller för moisvarande ersättning vid
kommunal samverkan på skolväsendets område.

Enligt särskilda föreskrifter utgår också statsbidrag till
studie- och yrkesorientering, statsbidrag till kostnader för stödundervisning
i svenska för svenska elever som kommer från utländska skolor samt statsbidrag
till kostnader för pedagogisk stödpersonal.

Ur anslaget bekostas även statsbidrag till engelskspråkig
internationell gymnasial utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket
enligt förordningen den 24 juni 1982 (SÖ-FS 1982: 202).

Enligt förordningen (1983:412) om minskning av vissa
statsbidrag till riksinternatskolor m.m. skall bidragen till skolorna minskas
med 2% av det belopp som annars skulle ha utgetts.

b) Vissa privatskolor

Enligt förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa
privatskolor (omtryckt 1971:350, ändrad senast 1982:463 och 1983: 198) samt
förordningen (1983: 199) om statsbidrag till Göteborgs högre samskola m.fl.
för undervisning på grundskolenivå utgår statsbidrag för de privatskolor regeringen
bestämmer med i princip 60%' av ett bidragsunderiag, omfattande kostnad för
avlöning av rektor, studierektor och lärare. Till detta avlöningsbidrag kommer
bidrag till kostnader för tilläggspensionsavgift. Regeringen kan besluta om
högre statsbidrag. Avlöningsbidraget uppgår f. n. till i genomsnitt 96,5 % av
skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår ur anslaget statsbidrag till bl.a.
studie- och yrkesorientering och hälsovård enligt särskilda bestämmelser.

Innevarande budgetår får följande privatskolor
statsbidrag:

Externatskolor

Stockholm: Franska skolan

Göteborg: Göteborgs
högre samskola

Sigrid Rudebecks gymnasium

Internatskola

Lundsbergs skola i Storfors

Prop.
1983/84:118 37

För privatskolor till vilka statsbidrag utgår enligt
nämnda förordning gäller privatskolförordningen.

Ur anslaget utgår även statsbidrag enligt förordningen
(1979:454) om statsbidrag till avlöning av föreståndare vid elevhem för elever
vid enskild läroanstalt (ändrad 1980:713). Statsbidraget utgår med högst lOOOOkr.
per år efter medgivande av SÖ.

c) Bergsskolan i Filipstad

Bergsskolan i Filipstad meddelar treårig utbildning på
gymnasieskolnivå inom de metallurgiska samt berg- och mineraltekniska
ämnesområdena. Skolan drivs av en stiftelse enligt avtal mellan Jernkontoret,
Filipstads kommun och Värmlands läns landstingskommun.

Från anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen den 9
juni 1977 (SÖ-FS 1977:77) om Bergsskolan i Filipstad (senast ändrad den 16 juni
1983). Bestämmelserna innebär i korthet att statsbidrag ulgår dels med belopp
motsvarande kostnader för löner till rektor och lärare, dels med schablonbelopp
till kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare ulgår statsbidrag till
folkpensionsavgift, sjukförsäkringsavgift och tilläggspensionsavgift.

Ur anslaget utgår även statsbidrag enligt särskilda
föreskrifter för vissa ytterligare ändamål inom skolans verksamhet.

Enligt förordningen den 6 maj 1982 (SÖ-FS 1982:88) om
minskning av statsbidrag till Bergsskolan i Filipstad skall bidraget till
skolan minskas med 2% av det belopp som annars skulle ha utgetts.

d) Lanthushållsskolor med enskild huvudman

För Apelrydsskolan och Vackstanässkolan gäller stadgan den
28 juni 1963 för lantbrukets yrkesskolor. Statsbidrag lämnas enligt
förordningen den 27 maj 1981 (SÖ-FS 1981: 107) om statsbidrag till
driftkostnader för vissa lanthushållsskolor och förordningen den 4 december
1980 (SÖ-FS 1980:213) om statsbidrag till kostnader för maskiner m.m. vid vissa
lanthushållsskolor.

e) Enskild yrkesutbildning

F. n. utgår statsbidrag till enskilda yrkesskolor enligt beslämmelserna
i förordningen (1971:342) om enskilda yrkesskolor (ändrad 1981: 198, 457, 930
och 1982:757). Statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
utgår ur anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m.

Ur anslaget utgår särskilt bidrag till sommarkurser vid Capellagården.

Prop. 1983/84:118 38

Föredragandens överväganden

I budgetpropositionen 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 10 s.
150) har jag beräknat preliminära belopp för detta anslag. Jag kommer i det
följande att närmare redovisa mina överväganden och förslag avseende budgelåret
1984/85.

Jag vill
först erinra om vad jag i det föregående (avsnitt 6) har föreslagit beträffande
beräkning av elevplatser vid de fristående skolorna på gymnasial nivå. Jag
beräknar således för budgetåret 1984/85 dels 900 årselevplatser för fristående
skolor som enligt budgetpropositionen 1984 (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 116)
ingår i gymnasieskolans ramar (för riksinternatskolorna, Vackstanässkolan, Apelrydsskolan
och Bergsskolan i Filipstad), dels en särskild ram omfattande 3700 årselevplatser.
Jag kommer senare att föreslå regeringen att för varje fristående skola
fastställa hur många elevplatser som får ligga till grund för statsbidrag.

Vid mina överväganden i det följande har jag indelat de
fristående skolorna i två gmpper i överensstämmelse med vad jag föreslagit
(avsnitt 4) i fråga om statsbidrag, nämligen frislående skolor med respektive
ulan slailigl reglerade Qänster. Jag inleder med den förra gruppen.

Fristående skolor med statligt reglerade tjänster m.m.

I denna grupp behandlas riksinternatskolorna, vissa
privatskolor. Bergsskolan i Filipstad samt Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

SÖ har i
sin anslagsframslällning för budgetåret 1984/85 för dessa skolor beräknat en i
princip oförändrad organisation jämfört med 1983/84. Endast följdändringar
genom redan lidigare fattade organisationsbeslul påverkar verksamhelen läsåret
1984/85. Detta gäller fortsatt införande av en modifierad form av alternativa
timplaner vid Grännaskolan samt återgång till fullt utnytQad skolorganisation
vid Bergsskolan i Filipstad.

SÖ
föreslår dessutom en ökning motsvarande en hellidsQänst som fritidsledare vid
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (-1- 106000kr.) samt ett utökat
statsbidrag {+ 261 000kr.) för föreståndare och fritidsledare vid
riksinternatskolorna.

SÖ har för
dessa skolor redovisat ett sammanlagt medelsbehov av 45 309000kr. Häri ingår
dock inte Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

Verksamheten vid riksinternatskolorna har till vissa delar
reglerats genom avtal mellan skolhuvudmannen och slaten.

Somjag
anmälde i budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83:100 bil. 10 s. 338) hade
förhandlingar då upptagits med Jönköpings kommun om ett nytt avtal beträffande
Grännaskolan. Dessa förhandlingar gav till resultat att något nytt avtal inte
befanns nödvändigt då en tillräcklig reglering av villkoren mellan staten och
huvudmannen för skolan redan ansågs föreligga genom bestämmelserna i
förordningen (1970: 33) om riksinternatskolor.

Jag kan
inte tillstyrka de av SÖ föreslagna ökningarna av bidraget till föreståndare
och fritidsledare vid riksinternatskolorna.

Prop. 1983/84:118 39

Jag räknar i likhet med SÖ medel för en modifierad form av
alternativa timplaner vid Grännaskolan.

Vad gäller statsbidrag för utlandssvenska barns skolgång
med belopp motsvarande del som gäller för interkommunal ersättning anser jag
att kostnader för läromedel i fortsättningen inte bör ingå vid fastställande av
bidragsbeloppets storiek.

Jag förordar vidare att samma princip som innevarande år gälll
för resurser till studie- och yrkesorientering skall tillämpas i
fortsättningen. Med denna utgångspunkt skall beloppet för budgetåret 1983/84
(105300kr.) räknas upp fill löneläget den Ijanuari 1984. Det bör ankomma på
regeringen att när resultat av årets löneförhandlingar föreligger göra den
erforderliga justeringen av bidragsbeloppet. Motsvarande gäller även för
statsbidraget till pedagogisk stödpersonal enligt riksdagens beslut (prop. .
1982/83:1 s. 59, UbU 10, rskr 63).

I övrigt räknar jag endast med automatiska
kostnadsökningar för riksinternatskolorna. För budgelåret 1984/85 beräknarjag
17 milj.kr. till driften av dessa.

Innevarande budgetår utgår statsbidrag till fyra
privatskolor. För budgetåret 1984/85 räknar jag, liksom SÖ, med oförändrat
antal skolor och oförändrad organisation vid dessa skolor. Jag hänvisar även
till vad'jag i det föregående anfört om det framtida statsbidraget till Sigrid Rudebecks
gymnasium samt Göleborgs högre samskola.

Jag har beräknat avlöningsbidraget till i genomsnitt
96,5%, vilket inne-, bär en oförändrad bidragsnivå jämfört med innevarande
budgetår.

Jag förordar att oförändrade principer för tilldelning av
resurser till studie- och yrkesorientering skall tillämpas för privatskolorna.
Det bör således ankomma på regeringen att när resultat av årets
löneförhandlingar föreligger göra den erforderiiga uppräkningen av
bidragsbeloppet.

I besparingssyfte föreslår jag en fortsatt avveckling av
den statliga regleringen avseende elevhem. Jag beräknar därför fi-ån budgetåret
1984/85 inte längre något statsbidrag till avlönande av föreståndare vid
elevhem för elever vid enskild läroanstalt (besparing 165000 kr.).

För budgetåret 1984/85 beräknarjag 2l,8milj.kr. Ull
driften av fyra privatskolor.

I likhet med SÖ räknar jag med återgång till fullt utnytQad
organisation vid Bergsskolan i Filipslad budgetåret 1984/85. För budgetåret
1984/85 beräknarjag 2,4milj.kr. till driften av Bergsskolan i Filipstad. I
detta belopp ingår statsbidrag till pedagogisk stödpersonal enligt dén konstruktion
som riksdagen beslutat (prop. 1982/83: 1 s. 59, UbU 10, rskr 63).

För de båda lanthushållsskolorna Apelrydsskolan och Vackstanässkolan
beräknarjag 2 milj. kr. som bidrag till driften. Jag vill för dessa skolor
erinra om vad jag föreslagit i det föregående beträffande avveckling av
statsbidrag till undervisningsmateriel.

Prop.
1983/84:118 40

Fristående skolor utan statligt reglerade tjänster

Jag behandlar nu de lidigare enskilda yrkesskolorna. Jag
inleder med en sammanfattning av SÖ:s förslag i dess anslagsframställning för
budgetåret 1984/85.

Skolöverstyrelsen

1.
Pris-och löneomräkning
1415000kr.

2.
Av de skolor
för vilka enligt SÖ:s plan den 28 juni 1972 statsbidraget skall avvecklas
återstår endast Stockholms Tekniska Institut (STI). I skrivelse till
regeringen den 25 maj 1981 föreslog SÖ att bidraget till STI skulle avvecklas
successivt fr. om. budgetåret 1983/84. Förhandling om definitiv tidpunkt och om
former för eventuell kommunalisering skulle enligt SÖ:s förslag föras med
skolstyrelsen i Stockholm. Skolstyrelsen har enligt vad SÖ erfarit för avsikt
alt ställa ändamålsenliga lokaler till STI:s förfogande. SÖ räknar med att
elevintagningen upphör fr.o.m. höstterminen 1984, varvid statsbidraget kan
minskas med ca 1,5 milj. kr. till lärarlöner budgetåret 1984/85.

3.
Åtta av skolorna
med bidrag ur anslaget har utbildningar inriktade på olika branscher och kan
enligt SÖ:s mening jämställas med företagsskolor. Till företagsskolor utgår
inte längre statsbidrag. SÖ anser att inte heller dessa åtta skolor bör vara
berättigade till statsbidrag fr.o.m. budgetåret 1984/85.

4.
Nyckelviksskolan
har begärt en ökning av statsbidraget med 897000 kr. för att kunna genomföra en
höjning av lärarlönerna samt sänkning av undervisningsskyldighelen. Dessulom
anser sig skolan behöva 10000 kronor för utbyte av kontorsmaskiner. Några nya
läroplaner föreligger f.n. inte och inte heller någon annan förändring av
lärarnas arbetssituation som nu kan motivera den begärda löneökningen. På grund
härav avstyrker SÖ ökningen.

5.
Huvudmannen för
Mariahissens grafikskola har i skrivelse till regeringen den 18 maj 1983
anhållit atl nämnda skola skall bli berättigad till statsbidrag enligt 1 §
förordningen (1971: 342) om enskild yrkesutbildning. Statsbidragsbehovet för
budgetåret 1984/85 uppges uppgå till 463000 kr.

SÖ avstyrker att Mariahissens grafikskola berättigas till
statsbidrag.

6.
För övriga
skolor föreslår SÖ att medel beräknas för i huvudsak oförändrad organisation.

7.
SÖ har för
budgetåren 1981/82 och 1982/83 i stort sett endast kunnat medge skolorna
oförändrat statsbidrag jämfört med vad de tilldelats för budgetåret 1980/81.
Flera skolor har stora eftersläpande underskott. På grund härav befinner sig de
enskilda yrkesskolorna nu i ett mycket svårt läge. Om skolorna inte kan medges
statsbidrag budgelåret 1984/85 så att förutom pris- och löneökningar även
eftersläpande underskott täcks, blir många av dem tvungna att lägga ned
verksamheten.

Prop.
1983/84:118, 41

Den enda möjligheten till intäkter utöver statsbidraget är
enligt SÖ för flertalet skolor elevavgifterna. Många skolor anser att de nu
nått gränsen för hur mycket elevavgifterna kan höjas.

8. SÖ anser att flera av skolorna har stor betydelse från
hantverksmässig och kulturell synpunkt. För alt öka stödet till dessa skolor så
att de skall kunna fortsätta sin verksamhet i oförminskad omfattning anser SÖ
att ytterligare en milj.kr. härför bör beräknas under anslaget.

SÖ har för dessa skolor redovisat ett totalt medelsbehov
av 25 505000 kr.

Jag har i det föregående föreslagit (avsnitt 4) att ett
nytt statsbidragssystem för fristående skolor utan statligt reglerade Qänster
skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1984. Jag avser att återkomma till
regeringen med förslag all SÖ ges i uppdrag att inkomma med underlag för
tillämpning av det nya statsbidragssystemet för nu berörda skolor.

Jag har vidare redovisat (avsnitt 3) att statsbidraget
till sju fristående skolor med branschintern utbildning skall upphöra vid samma
tidpunkt. Härvid frigörs ca I 507 000 kr., vilket belopp tas i anspråk enligl
vad jag föreslår i del följande, främst för slutreglering av underskott i
samband med övergång till nytt statsbidragssystem.

För övriga skolor harjag beräknat medel för oförändrad
organisation för budgetåret 1984/85. I fråga om Stockholms Tekniska Institut (STI)
kan jag inte biträda SÖ:s förslag men hänvisar till vad jag anfört i det
föregående (avsnitt 3.2) i fråga om STI. Jag beräknar således medel för
statsbidrag till STI även budgetåret 1984/85. (2) (6).

För budgetåret 1983/84 harjag beräknat medel i enlighet
med mitt förslag (avsnitt 9.5) till nytt bidragssystem för den riksomfattande
kursverksamhet Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund bedriver och som
administreras via Sätergläntan. Hemslöjdens gård i Insjön. Jag beräknar här en
kostnad pä ca 360 000 kr.

Jag har beräknat pris- och löneomräkning under anslaget
med 1262 000 kr. (1).

För budgetåret 1984/85 harjag beräknat 3 milj. kr. till
regeringens disposition. Medlen skall, jämte ingående reservation under det
förutvarande reservationsanslaget Bidrag till driften av enskild
yrkesutbildning, användas för att täcka tidigare eftersläpande underskott i de
enskilda yrkesskolornas verksamhet i samband med övergången till ett nytt
statsbidragssystem. Dessa medel bör övergångsvis i akuta fall också kunna
användas till de ändamål i samband med övergången till nytt bidragssystem i
anslutning till vad jag tidigare anfört (avsnitt 4.3).

Det ankommer enligt mina förslag i det föregående på
regeringen att besluta om slätsbidrag lill nya fristående skolor. 1 fråga om
anslagsberäkningen för 1984/85 får jag härvid redovisa föjande.

Mariahissens grafikskola har en ettårig förberedande grundutbildning
i grafik med sexton elever. Tidigare har Medborgarskolan varit huvudman

Prop.
1983/84:118 42

för skolan. Skolan fick då statsbidrag enligt förordningen
(1981: 518) om statsbidrag till studiecirklar m.m. Medborgarskolan anser sig
emellertid inte längre kunna driva skolan sedan denna fått en betydande
hyreshöjning. En stiftelse. Mariahissens grafikskola, är under bildande med
avsikt att ta över huvudmannaskapet för skolan. F. n. fungerar en interimssty-relse
som huvudman för skolan.

Enligt min mening uppfyller utbildningen vid Mariahissens
grafikskola de förutsättningar för statsbidrag till fristående skolor somjag
har angivit i det föregående.

Genom sin speciella inriktning mot grafiska tekniker utgör
skolan nämligen ett komplement till såväl gymnasieskolan som de övriga
fristående skolorna med estetisk utbildning. Statsbidrag till Mariahissens grafikskola
bör enligt min mening utgå fr. o. m. den Ijuli 1984. Jag beräknar för budgetåret
1984/85 394000 kr. för ändamålet under detta anslag.

I fråga om de övriga ansökningarna om statsbidrag till
fristående skolor villjag i sammanhanget informera om mina bedömningar.

EWE-skolan (f.d. Facitskolan) i Malmö tillhandahåller undervisning
i maskinskrivning och maskinräkning.

Den utbildning som ges vid skolan kan erhållas i det
allmänna skolväsendet. Berörda linjer i gymnasieskolan är distributions- och
kontorslinje, ekonomisk respektive social linje - alla tvååriga samt treårig ekonomisk
linje. På Dk-linjen ges undervisning i ämnena maskinskrivning respektive
maskinräkning och maskinbokföring, på Ek- och So-linjerna i ämnet
maskinskrivning och kontorskunskap samt på E-linjen i ämnet maskinskrivning.
Inom den kommunala vuxenutbildningen ges motsvarande utbildning i
delmomentkurser inom distributions- och kontorsområdet.

EWE-skolans undervisning kan således enligt min mening
inte anses uppfylla de villkor somjag tidigare redovisat i avsnittet 3.1.

Utbildningen vid ICA-skolan i Västerås sammanfaller enligt
min bedömning med den utbildning som ges vid Köpmannainstitutei. Somjag
tidigare redovisat bör statsbidraget lill Köpmannainstitutet upphöra för tiden
fr. o. mden Ijuli 1984.

Statsbidrag bör således ej komma ifråga för EWE-skolan och
ICA-sko-lan. Jag beräknar inga medel för dessa ändamål under detta anslag.

En framställning från Transportfackens Yrkes- och
arbetsmiljönämnd (TYA) om statsbidrag till fristående skola för grundutbildning
till väktare har nyligen ingivits till regeringen. Frågan bereds f. n. inom
regeringskansliet. Jag samråder i denna fråga med chefen för
justitiedepartementet.

Jag beräknar mot bakgrund av ovanstående 27.5milj.kr. för
statsbidrag till följande fristående skolor på gymnasial nivå utan statligt
reglerade Qänster: Anders Beckmans skola, Berghs reklamskola. Balettakademien,
Carl Malmstens Verkstadsskola, Capellagården, Nyckelviksskolan, Handarbetets
Vänners vävskola. Sätergläntan Hemslöjdens gård, Pernbys målarskola.
Konstskolan Idun Loven, Gerlesborgsskolan, Hovedskous må-

Prop. 1983/84:118 43

larskola.
Domen Konstskola, Kursverksamhetens vid Göteborgs Universitet Konstskola, Institutei
för optometri, Stockholms Tekniska Institut samt Mariahissens grafikskola.

Med
hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att

till
Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag om 70690000kr.

12
Beslut

Regeringen
ansluter sig tid föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de ätgärder och de ändamål
som föredraganden har hemställt om.

Prop. 1983/84:118 44

Bilaga
1

Sammanfattning av SEH-kommitténs betänkande (SOU 1983:1)
Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever

SEH-kommitténs
slutbetänkande omfattar Qorton kapitel samt bilagor. Slutbetänkandet innehåller
inte några reservationer eller särskilda yttranden.

1
Nulägesbeskrivning samt vissa utgångspunkter (kap. 1—3)

1
de två första kapitlen ges en beskrivning av gymnasieskolans och högskolans
organisation samt en redovisning av fristående skolor och utbildningar som
finns i Sverige på nivån över grundskolan.

Kommittén
konstaterar därvid att kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor
erbjuder ett differentierat utbildningsutbud vilket emellertid inte hindrar att
fristående skolor i vissa fall kan fylla luckor i samhällets utbildningsutbud.

I
det tredje kapitlet redovisar kommittén vissa utgångspunkter för sina överväganden
och förslag. Därvid har kommittén behandlat sådana aspekter som innebörden av
internationella konventioner som Sverige tillträtt, näringsfrihetsprincipen
samt föräldrabalkens stadganden. Dessutom analyserar kommittén de behov av
fristående skolor som enligt kommitténs mening kan finnas hos samhället och
hos individer. Sammanfattningsvis finner kommittén att flertalet av dessa
aspekter sammanfaller med vad som gäller för den obligatoriska skolan. Dessa
har utförligare redovisats i kommitténs delbetänkande (SOU 1981: 34).

2
Gränsdragning mellan gymnasial och eftergymnasial utbildning m.m. (kap. 4)

I
det Qärde kapitlet diskuterar kommittén gränsdragningen mellan gymnasial och
eftergymnasial utbildning.

Enligt
SEH-kommittén finns det vid vissa statsunderstödda fristående skolor
utbildningar som i fortsättningen bör behandlas som utbildning på högskolenivå
i föreskrifter om kompetensvärde, tillsynsmyndighet, studiestöd m. m. Det
gäller den utbildning som ges vid Anders Beckmans skola i mode och reklam, vid Berghs
Reklamskola i grafisk formgivning och illustration resp. praktisk
marknadsföring och reklam, vid Carl Malmstens Verkstadsskola i möbelsnickeri
samt vid Handarbetets Vänners vävskola i slöjd och inredning (den tvååriga
högre hemslöjdsutbildningen i mjuk och

Prop.
1983/84:118 45

hård slöjd). Dessa utbildningar ligger enligt SEH-kommitténs
uppfattning i nivå med de utbildningar som finns vid Konstfackskolan i
Stockholm, vid Grafiska institutet i Stockholm, vid Institutet för högre kommunikations-och
reklamutbildning i Stockholm eller vid Konstindustriella skolan i Göteborg.

SEH-kommittén föreslår att de nämnda utbildningarna
behandlas som utbildning motsvarande högskoleutbildning. Bidrag till dessa
utbildningar bör bestridas ur sektorsanslag eller anslaget Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. efter överföring av erforderliga medel från anslaget
Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning.

3 Kriterier för statligt stöd m. m. (kap. 5)

SEH-kommittén ger i det femte kapitlet förslag till
kriterier som enligt kommitténs mening bör gälla vid bedömning av om en
fristående skola skall förklaras berättigad till statligt stöd.

SEH-kommittén anför att ett övergripande villkor för
statsbidrag till fristående skola över grundskolenivån bör vara att skolan i
någon form är ett komplement till det allmänna utbildningsväsendet.

Enligt SEH-kommittén bör statligt stöd utgå till
utbildning som till sitt sakinnehåll helt eller i något väsenlligl avseende
skiljer sig från den undervisning som förekommer inom del allmänna
utbildningsväsendet. Skolor av detta slag tillför samhället utbildningsresurser
som i förevarande läge inte står till förfogande på annat sätt. Av befintliga
skolor är det främst skola som ger estetisk eller estelisk-praktisk utbildning
och s. k. internationell skola som uppfyller detta kriteriekrav.

Som komplement kan man enligt kommittén även betrakta
skola som har en särskild uppläggning i tim- eller kursplanemässigt avseende m.m.
och skola som tillämpar en alternativ pedagogisk teori och modell. Det är,
framhåller kommittén, rimljgt att anta att det i framtiden kan komma att finnas
undervisningsmodeller, som inte kan förutses nu och som bör kunna komma i fråga
för statligt stöd. Fristående skola kan tillämpa flexibla former för
organisation och arbete och behöver inte vara bunden av t.ex. systemet med
statligt reglerade Qänsler och sådana regler som gäller för det allmänna
skolväsendet i övrigt. SEH-kommittén räknar med att erfarenheterna av
verksamheten i fristående skolor bör kunna komplettera det utvecklingsarbete
som reguljärt sker i det allmänna skolväsendet.

SEH-kommittén erinrar också om att det finns fristående
skolor som genom sin uppläggning av studierna är särskilt anpassade för elever
med annan studiebakgrund och erfarenhet än den som gymnasieskolans elever
normalt har. Enligt kommitténs uppfattning bör statligt stöd kunna utgå för
utbildningar av detta slag, om det visar sig svåri eller prakliskl sett mindre
lämpligt att anordna likvärdiga utbildningar inom ramen för det allmänna
utbildningsväsendet.

Prop.
1983/84:118 46

Redan statsunderstödda skolor som kan anses uppfylla något
av de av kommittén föreslagna kriterierna bör få statsbidrag även i
fortsättningen. Enligt SEH-kommittén bör statsbidrag allQämt utgå till Kristofferskolan,
Franska skolan. Lundsbergs skola, riksinternatskolorna. Bergsskolan i Filipslad,
Carl Malmstens Verkstadsskola, Capellagården, Nyckelviksskolan,
Balettakademien, Berghs Reklamskola, Anders Beckmans skola. Handarbetets
Vänners vävskola. Sätergläntan Hemslöjdens gård, Pernbys målarskola.
Konstskolan Idun Loven, Gerlesborgsskolan. Hovedskous målarskola. Domen
Konstskola, Kursverksamhetens vid Göteborgs Universitet Konstskola och
Stockholms Tekniska Institut.

Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium i
Göteborg, har haft statligt stöd sedan lång tid tillbaka. De är i allt
väsentligt underkastade samma reglering som den kommunala gymnasieskolan, och lärarQänsterna
vid skolorna är statligt reglerade. SEH-kommittén anser att man inte kan bortse
från det faktum, att skolorna får statsbidrag sedan många år tillbaka och
bygger sin verksamhet på det. Skolorna bör enligt kommittén få statsbidrag även
i fortsätlningen.

Apelrydsskolan och Vackstanässkolan, som båda är
internatskolor, bedriver en utbildning vars innehåll sammanfaller med
innehållet i vissa specialkurser i gymnasieskolan. Skolorna har sedan lång tid
tillbaka haft statligt slöd och bör enligt kommittén få statsbidrag även i
fortsättningen.

Det bör enligt kommittén vara möjligt alt bevilja statligt
stöd till fristående skolor även på andra grunder än dem som har angetts i det
föregående. Som exempel namnes internatskoleverksamhet.

Av de skolor som får statsbidrag enligt förordningen
(1971:342) om enskilda yrkesskolor finns åtta skolor som ger utbildningar
inriktade pä vissa branscher och elevkategorier. Dessa skolor är
Köpmannainstitutet i Stockholm, Kooperativa Förbundets Vår Gård i Saltsjöbaden,
Nacka, Institutet för försäkringsutbildning i Stockholm, Svenska
Åkeriförbundets yrkesskola i Danderyd, Svenska Frisörföreningens yrkesstudio i
Stockholm, SHIO-Familjeföretagens föreläsningsverksamhet. Institutet för optometri
i Stockholm och Svenska Laboratorieassistentföreningens kursverksamhet.

Till dessa skolor rekryteras elever från företag inom
resp. bransch (internrekrytering). De är i så måtto lika utbildningen i
företag. Kursavgifterna betalas normalt av arbetsgivaren och ibland bestrids
även levnadsomkostnaderna under utbildningstiden av denne. Till
företagsutbildning/ internutbildning utgår normalt inte statligt stöd. Enligt
kommittén är det inte någon avgörande skillnad mellan företagsutbildning och
sådan utbildning som på redovisat sätt anordnas av en särskild stiftelse, ett
särskilt akliebolag eller en "paraplyorganisation" i syfte att
utbilda anställda i ett visst företag eller viss bransch. De åtta
utbildningarna bör därför enligt kommittén inte längre åtnjuta statligt stöd.

Prop. 1983/84:118 47

4
Statsunderstödda fristående skolors plats i planeringssystemet för den
gymnasiala utbildningen m. m. (kap. 6)

I
det sjätte kapitlet föreslår kommittén bl.a. att alla statsunderstödda årselevplatser
i fristående skolor skall inräknas i det nya planeringssystemet för
gymnasieskolans dimensionering.

SEH-kommittén
föreslår därvid att alla årselevplatser i de statsunderstödda fristående
skolorna på gymnasial nivå skall ingå i totalramen och att platserna på sikt
skall fördelas på olika delramar allt efler utbildningarnas karaktär. Det
totala antalet årselevplatser för gymnasial utbildning bör i konsekvens härmed
ökas med ca 3 000 årselevplatser som nu finns vid de statsunderstödda
fristående skolorna.

SEH-kommittén
föreslår med hänvisning till detta att nuvarande årselevplatser vid
riksinternatskolorna. Bergsskolan i Filipstad, Franska skolan, Göteborgs högre
samskola, Sigrid Rudebecks gymnasium och Lundsbergs skola hänförs till de
sektorsramar som rymmer närmast motsvarande linjer i gymnasieskolan. Årselevplatser
vid andra fristående skolor bör inledningsvis utgöra en del av ramen för
ospecificerade årselevplatser eller av lilla ramen beroende på längd och
inträdeskrav. På längre sikt bör de dock alla fördelas på gymnasieskolans olika
delramar.

SEH-kommittén
anser atl driftbidrag till all fristående gymnasial utbildning som inordnas i
det nya planeringssystemet bör bekostas ur anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor.

5
Beslut om rätt till statsbidrag (kap. 6)

I
sjätte kapitlet behandlar kommittén också formerna för beslut om rätt till
statsbidrag för fristående skola på gymnasial nivå.

Enligt
riksdagens beslut om skolor med enskild huvudman (prop. 1982/83: 1, UbU 10, rskr
63) är det normalt regeringen som efter yttrande från skolöverstyrelsen skall
pröva framställning om att en fristående skola för skolpliktiga elever skall
förklaras berättigad till statsbidrag.

Vad
gäller framställningar om att fristående skolor för inte längre skolpliktiga
elever skall ges rätt till statsbidrag föreslår SEH-kommittén att prövningen
även i sådana fall bör ankomma på regeringen efter yttrande från
skolöverstyrelsen. Fråga om statsbidrag till internatskoleverksamhet bör dock
underställas riksdagen, innan regeringen fattar beslut.

Prop.
1983/84:118 48

6 Formerna för statligt stöd (kap. 7)

I det sjunde kapitlet föreslår kommittén i vilka former
det statliga stödet skall utgå till de fristående skolorna. Olika
statsbidragssystem föreslås även i framtiden tillämpas för sådana skolor som nu
har, resp. saknar statligt reglerade Qänster.

6.1 Statsbidragssystem för sådana fristående skolor på
gymnasial nivå som nu har statligt reglerade tjänster

Statligt reglerade Qänster förekommer vid de fyra skolor,
vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen, de två
riksinternatskolorna. Bergsskolan i Filipstad samt Apelrydsskolan och Vackstanässkolan.
Dessa nio skolor omfattas av ett regelsystem som liknar det som gäller för
gymnasieskolan.

Bidragssystemet
bör enligt kommittén för dessa skolor i likhet med det system som används vid
statens bidragsgivning till gymnasieskolan omfatta ett avlöningsbidrag som
utgår med belopp som motsvarar lönekostnaderna för skolledare, biträdande
skolledare, huvudlärare, lärare och institutionsföreståndare. Statsbidrag bör
utgå för kostnader för sådana avlöningsförmåner som fastställts under
medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer och som utgår
för undervisning eller annan Qänstgöring enligt timplan, kursplan, annan
föreskrift eller särskilt medgivande. Bidragssystemet bör dessutom omfatta ett
avgiftsbidrag som skall täcka kostnaderna för de tre tunga posterna i de
sociala avgifterna, nämligen kostnaden för sjukförsäkringsavgift,
folkpensionsavgift och till-läggspensionsavgift.

För de
fyra skolor vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen och som nu har
ett bidrag som inte uppgår till 98% av skolans faktiska kostnader för löner och
sociala avgifter för statligt reglerade Qänster bör även fortsättningsvis en
viss reduktion av statsbidraget ske. Procenttalet för denna reduktion av
bidraget bör efter förslag av skolöverstyrelsen fastställas av regeringen
utifrån vad som är rimligt för atl bidraget skall anses utgå i oförändrad
omfattning.

Vissa skolor har särskilda bidrag för bl.a. studie- och
yrkesorientering, skolhälsovård. pedagogisk stödpersonal och
elevhemsföreståndare. SEH-kommittén föreslår att skolorna får behålla sådana
särskilda bidrag.

Om bidragssystemet för den kommunala gymnasieskolan
ändras, bör enligt SEH-kommittén bidragssystemet för de ifrågavarande nio
skolorna med statligt reglerade Qänster anpassas till det nya systemet.

Prop. 1983/84:118 49

6.2 Statsbidragssystem för sådana fristående skolor på
gymnasial nivå som inte har statligt reglerade tjänster

Det nuvarande statsbidragssystemet för de fristående
skolorna för yrkesutbildning är helt eller till viss del knutna till de reella
kostnaderna. Därför kan statsbidraget inte slutregleras förrän alla kostnader
är kända.

SEH-kommittén föreslår ett nytt statsbidragssystem för
fristående skolor som inte har statligt reglerade Qänster, Utgångspunkten för
beräkning av bidraget bör vara lönekostnaden (lönekostnadsbidrag). I likhet med
statsbidraget enligt det nya bidragssystemet för fristående skolor på grunda
skolenivå bör också bidraget för skolor på gymnasial nivå kunna dispope ras
fritt för olika slag av utgifter.

Vid sina
överväganden har SEH-konimittén utgått från att skolans egna inkomster, dvs.
andra inkomster än lönekostnadsbidraget, i första hand skall användas för att
bestrida kostnaderna för lokaler och utrustning. Om skolans egna inkomster inte
räcker ti|l för dessa utgifter bör staten nied . hänsyn till hittillsvarande
praxis kunna ge ett begränsat bidrag till dem.

Bidrag bör enligt kommitténs förslag i princip endast utgå
för heltidskurs, Det är enligt kommitténs mening inte angeläget att ge bidrag
till fristående skolor för heltidskurser som är kortare än en termin eller till
deltidskurser, oavsett längd. Det är dock nödvändigt att göra några undantag
för nu statsunderstödda skolor.

För att en utbildning skall kunna komma i fråga för bidrag
bör utbildningen omfatta termin om minst 16 arbetsveckor. För att bidrag skall
lämnas med fullt belopp per elev och år bör utbildningen omfatta årskurs om
minst 32 arbetsveckor.

Beloppet för högstadieelev (6250 kr. i 1982 års löneläge)
enligt systemet för bidrag till fristående skolor på grundskolenivå
(grundbelopp) bör enligl SEH-kommittén tas som ulgångspunkl för bidraget per
elev i nu statsunderstödda fristående skolor över grundskolenivån.
Grundbeloppet måste därvid räknas upp med hjälp av en för varje skola
fastställd faktor så att bidraget blir så stort att det, multiplicerat med
antalet elever vid skolan, ger ett sammanlagt statsbidrag för lönekostnader som
kan anses vara kostnadsneutralt vid jämförelse med nu utgående statsbidrag till
lönekostnader. Denna omräkningsfaktor bör bestämmas utifrå.n dels det statsbidrag
för lönekostnader som vaGe skola fått redovisningsåret före det nya systemets
införande, dels skolans dåvarande elevantal.

Lönekostnadsbidraget, som kommittén kallar basbidrag,
beräknas sålunda med hjälp av formeln grundbelopp x omräkningsfaktor x utnytQat
antal årselevplatser inom årselevplatsramen.

Till basbidraget läggs sedan i förekommande fall ett
tilläggsbidrag - som utgår med viss procent av basbidraget - för sådana
kostnader som inte täcks av skolans egna intäkter utöver basbidrag.

SEH-kommittén anser vidare att bidraget per elev till
lönekostnader bör 4
Rik.sdagen 1983/84. 1 saml. Nr 118

Prop.
1983/84:118 50

vara lika stort för likartade utbildningar. Kommittén
föreslår därior att den faktor, med vars hjälp grundbeloppet räknas upp,
omprövas för nu statsunderstödd skola som föreslås få statsbidrag i
fortsättningen efter en övergångsperiod om tre år.

Enligt SEH-kommittén kan det föreligga behov av möjlighet
att övergångsvis tilldela en skola bidrag för oförutsedda utgifter. Det
nuvarande bidragssystemet innehåller en sådan säkerhetsventil (50 d§
förordningen om enskilda yrkesskolor). SEH-kommittén föreslår därför att ett
särskilt belopp om ca 1.5 milj. kr. ställs till regeringens förfogande för
oförutsedda utgifter vid de aktuella skolorna (t.ex. drastisk hyreshöjning).
Detta belopp svarar mot den besparing som görs vid den föreslagna avvecklingen
av det statliga stödet till de åtta branschutbildningarna.

SEH-kommittén föreslår vidare att det statliga stödet till
de skolor'som kan komma alt framdeles förklaras berättigade till statligt stöd
utifrån de kriterier som föreslagits skall utgå med bidrag motsvarande 80%' av
den statliga riksmedelskostnaden för statsbidrag till lärarlöner (inkl. statsbidrag
till socialavgifter) per elev och år för närmast motsvarande utbildning i den
kommunala gymnasieskolan. Utifrån denna riksmedelskostnad får från fall till
fall avgöras vilken faktor som skall användas för att fastställa storleken av
bidraget per elev och år. samt huruvida tilläggsbidrag till lokaler och
utrustning skall utgå eller inte.

Den faktor varmed grundbeloppet skall multipliceras och i
förekommande fall procenttal för tilläggsbidrag bör fastställas av regeringen,
när den förklarar skolan berättigad till statsbidrag. Det bör ankomma på
skolöverstyrelsen att tillhandahålla beräkningsunderlag och lämna förslag till
omräkningsfaktor och procenttal för tilläggsbidrag. Regeringen bör normalt
kunna förklara en skola på gymnasial nivå berättigad till bidrag fr.o.m. första
verksamhetsåret.

6.3 Bidrag till undervisningsmateriel

SEH-kommittén erinrar om att det för närvarande under
anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. finns en
post för anskaffning av första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor. Det är enligt SEH-kommittén
angeläget att en post även fortsättningsvis tas upp under förevarande anslag
för investeringsbidrag till utrustning. Det bör enligt kommittén vara möjligt
att få bidrag även för utrustning som ersätter försliten materiel. Bidrag bör
utgå med högst 75% av kostnaderna. Ansökan om bidrag bör inges till skolöverstyrelsen
som bestämmer storleken av bidraget.

Prop. 1983/84:118 51

7 Fristående skolors relationer till det allmänna
utbildningsväsendet (kap. 8-11)

Kapitlen 8-11 behandlar ur olika aspekter de fristående
skolornas relationer till det allmänna utbildningsväsendet. Bl.a. behandlas
frågor om tillträde till de fristående skolorna, dess läroplaner, belygsättning,
vilken behörighet de olika utbildningarna skall kunna ge samt rätten till
studiestöd. Frågan om statlig tillsyn och därmed sammanhängande problem
diskuteras ocksä.

7.1 Fristående skolors inträdesfordringar, läroplaner,
betyg, kompetensvärde m.m.

Belräffande fristående skolors inträdesfordringar,
läroplaner, betyg, kompetensvärde m. m. anför SEH-kommittén bl. a. följande.

Fristående skolor som får statsbidrag bör i princip vara
öppna för alla. De måste emellertid kunna ha de inträdesjördringar i fråga om skolunderbyggnad,
praktik m. m. som behövs för att eleverna skall kunna genomgå utbildningen med
tillfredsställande resultat. I flertalet fall bör det i första hand få ankomma
på huvudmannen själv att avgöra vilka inträdeskrav som skall gälla. Det bör
normalt räcka med att inträdesfordringarna skall vara godkända av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. Motsvarande bör gälla beträffande
urvalsgrunder. Behörighet och urval vid intagning till fristående skolor bör
enligt kommittén således inte regleras genom kompetensförordningen.

När det gäller skolor som inte får statsbidrag men pä egen
begäran ställs under statlig tillsyn bör som villkor för detta inte normalt
krävas att intagningsprinciper skall vara godkända av statlig myndighet.

Läroplanerna bör enligt SEH-kommiUén alltid innehålla mål
och huvudmoment. Mera detaljerade uppgifter (kursplaner) är behövliga endast
för att utbildningens kompetensvärde skall kunna fastställas. 1 läroplansarbetet
bör skolans egna synpunkter få slå igenom så att dess egenart tas till vara i
så stor utsträckning som möjligt.

1 läroplanen för gymnasieskolan ingår limplaner. Statlig
myndighets godkännande av något slags timplan för fristående utbildning är inte
alltid nödvändigt. Samma syfte bör som regel kunna nås ändå. Vissa tidsramar,
om än inte så ingående som timplanerna i gymnasieskolans läroplan, kan
emellertid behövas i de fall där statsbidrag eller studiestöd lämnas.

Enligt SEH-kommittén kan den som gått igenom en fristående
skola på gymnasial eller eftergymnasial nivå normalt antas ha nytta av ett
dokument som åtminstone utgör ett intyg om vilken utbildning han har fått. Intyg
över genomförd ulbiidning kan, särskilt om det också innehåller betyg, vara av
värde inför fortsatta studier. Men ett dokument kan vara till nytta även i
andra sammanhang, t. ex. vid ansökan om anställning.

Prop.
1983/84:118 52

SEH-kommittén anser, atl i regel bör som villkor för att
en fristående skola med utbildning på gymnasial eller eftergymnasial nivå skall
få statsbidrag eller ställas under statlig tillsyn krävas att eleverna på
begäran skall kunna få ett intyg om genorngången utbildning och också betyg
från denna när sådant kan ha betydelse för fortsatt utbildning.

Riksinternatskolor
och privatskolor som omfattas av privatskolförordningen har i princip
skyldighet att följa gymnasieskolans läroplan. De bör också liksom hittills tillärnpa
gymnasieskolans bestämmelser om betyg.

Även i
åtskilliga andra fall kan det enligt kommittén finnas skäl till att kräva att
utbildningsdokumentet skall utformas enligt föreskrifter som meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (skol-översiyielsen ellei"
Universitets- och högskoleämbetet). Därigenorrt kan elevernas utbildning
lättare relateras till vad som föreskrivs i fråga om t.ex. behörighet och urval
till högskoleutbildning. Det är angeläget att sökande från fristående skolor
inte skall behöva behandlas annorlunda på grund av atf dokumentation saknas
eller är utformad på ett sätt som inte passar för det antagningssystem som
gäller för den fortsatta utbildningen.

En
speciell fråga är enligt SEH-komitiitién huruvida genorngång av en minst
tvåårig fristående skola för yrkesutbildning bör rnedföra allmän behörighet
till grundläggande högskoleutbildning Qfr regleringen beträffande specialkurser
i gymnasieskolan). I överensstämmelse med vad som gäller för specialkurserna i
gymnasieskolan bör en sådan fristående utbildning som nu nämnts ge allmän
behörighet till grundläggande högskoleutbildning, under förutsättning att den
omfattar sådan undervisning i engelska och svenska som moisvarar två årskurser
på någon linje i gymnasieskolan eller att den sökande har kompletterat sin
utbildning med sådana kunskaper i engelska och svenska. Kornmitlén finner det
inte angeläget att undervisning i svenska och engelska tas med i lärokursen för
sädana estetisk-praktiska utbildningar som nu inte har sådan undervisning. Dels
är eleverna i dessa utbildningar så gamla - medelåldern vid dessa skolor ligger
mellan 22 och 27 år - att ett stort antal av dem kan förutsättas redan ha denna
behörighetsgivande utbildning efter tidigare studier. Dels är flertalet av
dessa utbildningar förutbildningar till sådan högskoleutbildning som ännu inte
har krav pä allmän behörighet enligt nu angivna regler och knappast kommer att
få det.

För att en fristående utbildning skall kunna helt
jämställas med en utbildning i gymnasieskolan vid tillämpningen av regler om
särskild behörighet måste den fristående utbildningen ha i allt väsentligt
samma innehåll och följa samma regler för belygsättning.

För att de som från en fristående skola söker sig till
grundläggande högskoleutbildning i en wrva/.?situation skall behandlas på samma
sätt som sökande från gymnasieskolan räcker det inte att den fristående
utbildningen har väsentligen samma innehåll som utbildning av visst slag i
gymnasieskolan. Den måste också följa samma regler för betygsättning.

Prop.
1983/84:118 53

Bilagorna 2, 3 och 4 lill tillämpningsföreskrifterna till
5 kap. högskoleförordningen bör enligt SEH-kommittén ta upp de fristående
utbildningar som ställts under statlig tillsyn och som ger allmän och särskild
behörighet till grundläggande högskoleutbildning. Föreskrifter om behörighet
till grundläggande högskoleutbildning bör inte skrivas in i bestämmelserna för
fristående skolor utan uteslutande regleras i bestämmelser som rör den mottagande
högskoleutbildningen.

7.2 Statligt studiestöd m. m.

Enligt SEH-kommittén måste vissa insyns- och
kontrollmöjligheter finnas för att en utbildning skall kunna ligga till grund
för rätt till studiestöd för eleverna. Kravet på att utbildningen antingen
skall vara statsunderstödd - varvid staten kan tillförsäkra sig erforderliga
kontrollmöjligheter - eller enbart ställd under statlig tillsyn bör därför stå
kvar.

Om en frislående utbildning är statsunderstödd bör den
enligt kommittén praktiskt taget alltid kunna anses vara av sådant värde för
både samhället och eleverna alt det är motiverat att ge eleverna rätt till
studiestöd under samma förutsättningar som gäller för elever i utbildning inom
det allmänna utbildningsväsendet.

Ej
statsunderstödda fristående utbildningar kan inte genomgående sägas vara av
sådan betydelse för vare sig samhället eller eleverna att de i fråga om rätt
till studiestöd för eleverna bör jämställas med utbildningar inom det allmänna
utbildningsväsendet. SEH-kommittén anser dock att en framställning från
huvudmannen om att utbildningen skall ställas under statlig tillsyn för att
eleverna skall kunna få studiestöd bör prövas utifrån en generös attityd, åtrninstone
när det gäller gymnasial utbildning.

Frågan
huruvida eleverna i en fristående skola med gymnasial eller eftergymnasial
utbildning skall kunna få studiestöd eller inte bör avgöras i samband med att
utbildningen vid skolan blir statsunderstödd eller ställs under statlig tillsyn.

7.3 Statlig tillsyn

Enligt SEH-kommittén bör det inte uppställas några
särskilda regler eller kriterier för att en fristående skola som inte är
statsunderstödd skall kunna få stå under statlig tillsyn. Det bör få avgöras
från fall till fall med beaktande av bl.a. sådana hänsyn som intresset av att
utbildningen kan tillerkännas ett visst kompetensvärde eller att eleverna kan
få studiestöd.

Såväl skolöverstyrelsen som länsskolnämnden bör normalt
vara tillsynsmyndigheter. Tillsynsmyndighet bör genom besök vid skolan och på
annat sätt hålla sig underrättad om att skolan följer de regler som har ställts
upp som villkor för tillsynen och att skolans verksamhet i övrigt bedrivs på
ett tillfredsställande sätt. Ett beslut om att ställa en skola under statlig tillsyn
bör normalt gälla tills vidare.

Prop.
1983/84:118 54

Det utgör enligt kommittén en administrativ förenkling om
det i samband med beslut om statlig tillsyn också fastställs vilken behörighet
som genomgång av utbildning vid skolan ger. Likaså bör det i samband med
sådant beslut anges om eleverna är berättigade till studiestöd eller inte.
Kommittén har lämnat förslag till utformning av tillsynsbeslut.

SEH-kommittén anser att det fortfarande kan finnas skäl
för att en statlig myndighet på förekommen anledning skall kunna inspektera en
fristående skola som annars inte står under statlig tillsyn, om skolan tar emot
elever under viss ålder. Det bör också finnas en möjlighet till ingripande
genom vitesförbud, om allvarliga missförhållanden framkommer vid inspektionen
och inte rättas till.

SEH-kommittén finner det naturiigt att låta åldersgränsen
sammanfalla med myndighetsåldern.

Kommitlén presenterar även ett förslag till lag om ändring
i skollagen (1962:319) med denna innebörd.

8 Vissa särskilda frågor. Rättslig reglering m. m.
(kap. 1214)

I det tolfte kapitlet redovisar SEH-kommittén sina
överväganden och förslag i vissa särskilda frågor, t. ex. samverkan mellan
skolor i offentlig och enskild regi. och i det trettonde kapitlet behandlas
frågor som rör den rättsliga regleringen av kommitténs förslag.

SEH-kommittén föreslår därvid bl.a. att statsbidrag lill
Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds riksomfattande kursverksamhet
skall utgå med bidrag per undervisningstimme motsvarande 75% av det högre
statliga schablonbidraget till studiecirkelverksamhet enligt förordningen (1981:518)
om statsbidrag till studiecirklar m. m. •

Riksdagen har beslutat Qfr bl.a. UbU 1977/78:7. rskr 35)
att det skall vara möjligt för landstingskommunerna och enskild huvudman att
med statsbidrag anordna konsumlionsulbildning (lanthushållsskola). Det finns
enligt SEH-kommittén inte längre anledning för enskild huvudman att hos
regeringen genom årlig ansökan begära att den skall få vara huvudman för.
ifrågavarande utbildning.

SEH-kommittén föreslår avslutningsvis atl ett antal
förordningar som är föråldrade arbetas om, bl.a. förordningen av statsbidrag
till vissa privatskolor, privatskolförordningen och förordningen om
riksinternatskolor.

En sammanfattning av SEH-kommitténs förslag redovisas i
det Qor-londe och sista kapitlet.

Prop.
1983/84:118 55

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU
1983:1) Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), centrala sludiestödsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ), regionstyrelsen
i Stockholms högskoleregion, länsskolnämnderna i Stockholms, Kalmar, Malmöhus,
(jöteborgs och Bohus, Värmlands och Kopparbergs län. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF),
Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Riksförbundet Hem och Skola (RHS), landstingskommunerna i Stockholms,
Kalmar, Kristianstads, Värmlands och Kopparbergs län, Stockholms, Lidingö,
Malmö, Göteborgs, Storfors, Filipstads och Leksands kommuner. Riksföreningen
för Waldorfpedagogik, De Enskilda Läroverkens Förbund, Medborgarrättsrörelsen (MRR).
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Grännaskolan, Apelrydsskolan, Vackstanässkolan,
Bergsskolan i Filipstad, Kristofferskolan, Rudolf Steinerskolan i Göteborg, Bladins
skola, Nyckelviksskolan, Föreningen Handarbetets Vänner. Anders Beckmans
skola. Svenska Hemslöjdsföreningarnas . Riksförbund (SHR), Geriesborgsskolan, Hovedskous
målarskola. Domen Konstskola, Kursverksamhetens vid Göteborgs universitet
Konstskola (Kv. Konstskola), Kursverksamhetens vid Stockholms universitet
Balettakademi, Stockholms Tekniska institut (STI). stiftelsen Capellagården,
Svenska Akeriförbundet. Sveriges hantverks- och
industriorganisation-Familjeföretagen (SHIO). Institutet för optometri (IFO), Jnstitutet
för försäkringsutbildning. Köpmannainstitutet. Kooperativa förbundet (KF),
Svenska Laboratorieassistentföreningen, Röda Korsets sjuksköterskeskola.
Centerns ungdomsförbund (CUF). Folkpartiets ungdomsförbund (FPU), Moderata
ungdomsförbundet (MUF) samt Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU).

Yttranden har dessutom inkommit från Nämnden för
hemslöjdsfrågor. Svenska hälso- och sjukvårdens Qänstemannaförbund, Sveriges Reklåm-byråförbund,
Fredrika Bremerförbundet och Maharishis högskola för Naturens lag.

1 Remissinstansernas allmänna inställning till
fristående skolor på gymnasial nivå

Det område inom vilket kommittén har haft att ange sina
förslag beträffande fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever har
genom direk-

Prop.
1983/84:118 56

liven varit relativt begränsat. Förslagen skulle
koncentreras till skolor som meddelar undervisning enligt gymnasieskolans
läroplan med tre- och tvååriga studievägar. För enskilda yrkesskolor skulle
förslagen främst avse förenklade statsbidragsbestämmelser. Vägledande skulle
också vara att statsbidrag även framledes skall utgå till vissa skolor
samtidigt som reglerna inte får medföra att ett omfattande system av enskilda
skolor växer upp vid sidan av det allmänna utbildningsväsendet. Några
remissinstanser har anfört synpunkter av mer principiell natur som delvis
anknyter till direktivens begränsningar.

RHS framhåller att reglerna för fristående skolor
visserligen är en liten fråga i förhållande till frågan om det allmänna
skolväsendets utformning men ändå rör viktiga principer. De fristående skolorna
kan även i framtiden lämna viktiga bidrag till utvecklingen av vårt
skolväsende i dess helhet. De bör få arbeta på rimliga ekonomiska villkor. De
fristående skolorna representerar ofta ett starkt föräldraengagemang som kan
vara en stimulans också för de allmänna skolorna. För att de fristående
skolornas försöksverksamhet både på det pedagogiska och det ekonomiska området
skall bli av verklig betydelse krävs enligt RHS att skolorna inte får en
alltför obetydlig omfattning.

SAF finner det otillfredsställande och oacceptabelt att
principfrågan om utbildningsalternativ inte närmare belyses i kommitténs
slutbetänkande. SAF ser det som en viktig principfråga och samfidigt som en
fråga av stor praktisk betydelse att reella förutsättningar skapas för
alternativ såväl inom som vid sidan av samhällets utbildningssystem på olika
nivåer. Kommittén har enligt SAF varken med de nu föreliggande eller tidigare
redovisade förslagen tagit klar ställning i dessa avseenden. Även om en rad av
de framlagda förslagen innebär en välkommen positiv utveckling i frågan om
samhällets förhållande till fristående skolor, innebär andra förslag enligt
SAF samtidigt restriktioner och hinder.

De Enskilda Läroverkens Förbund anser atl samhället med
glädje, tacksamhet och öppenhet skall slödja sådan ulbiidning över
grundskolans nivå, som i något avseende är ett komplement eller alternaliv till
det allmänna utbildningsväsendet, vad avser sakinnehåll och pedagogiska
metoder.

Moderata ungdomsförbundet (MUF) understryker att det inte
är tillräckligt att fristående skolor får finnas. Staten bör ställa sig
neutral i valet av huvudman. Detta måste innebära en aktiv vilja från stat och
kommun alt göra det ekonomiskt möjligt för alla familjer att välja mellan olika
skolor. Det offentliga stödet skall ges lika till olika skolor oavsett huvudman,
under förutsättning att skolan följer läroplanen eller har fåll sin kursplan
godkänd. Endast på delta vis uppfylls enligt MUF de olika internationella
konventionernas grundläggande syfte; att ge elever och föräldrar en reell
möjlighet att välja mellan olika skolor.

Prop.
1983/84:118 57

2 Gränsdragning mellan gymnasial och eftergymnasial
utbildning

SEH-kommittén föreslår att vissa fristående,
statsunderstödda skolor som i dag bedöms ligga på gymnasial nivå skall
behandlas som utbildning på högskolenivå vad gäller bl.a. tillsynsmyndighet.
Kommittén anser att statsbidrag till dessa utbildningar bör bestridas ur
sektorsanslag eller ur anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

1 denna fråga är remissopinionen splittrad. Några
remissinstanser, inkl. huvudmännen för de fyra berörda skolorna, tillstyrker kommitténs
förslag medan andra är mer tveksamma. Hit hör flera myndigheter inom utbildningsväsendet
bl.a. UHÄ, CSN och SÖ.

Frågan om gränsdragningen mellan gymnasial och
eftergymnasial utbildning är enligt UHÄ komplicerad. Den kan i vissa fall ha
ett mer teoretiskt intresse medan den i andra fall kan ha praktiska
implikationer. 1 allmänhet fordras allmän behörighet, dvs. genomgång av
gymnasieskolan (motsvarande), men för en del utbildningslinjer gäller enbart grundskoleutbildning
som behörighetsvillkor. Inte heller för konstnärliga m.fl. utbildningar
till-lämpas bestämmelserna om allmän behörighet. Det var enligt prop. 1975:9 om
reformering av högskoleutbildningen regeringens mening att det på sikt skall
råda överensstämmelse mellan å ena sidan den organisatoriska avgränsningen av
högskolan, å andra sidan behörighetsvillkoren, dvs. att all högskolebehörighet
i princip skall grundas på genomgången gymnasieskola. Fr. o. m. antagningen
till höstterminen 1984 kommer praktiskt taget alla nu grundskolebaserade
högskoleutbildningar att baseras på gymnasieskolan. För flertalet konstnärliga
utbildningar kommer dock tills vidare bestämmelserna om allmän behörighet inte
att tillämpas.

Enligl UHÄ måste en bedömning som gäller en utbildnings
formella "nivå" grundas pä en ingående granskning av berörda skolors
utbildning. UHÄ är därför inte berett att nu tillstyrka den föreslagna
förändringen. UHÄ ifrågasätter också betydelsen för berörda studerande av den
föreslagna, huvudsakligen formella ändringen.

För den
studerande kan klassificeringen enligt CSN ha stor ekonomisk betydelse. En
yngre elev i gymnasial utbildning kan exempelvis få större bidragsbelopp i
studiehjälp än en jämnårig som deltar i eftergymnasial utbildning och som är
hänvisad till studiemedel. Om utbildningarna klassificeras som
högskoleutbildningar kan inte särskilt vuxenstudiestöd beviljas.

Det är inte ovanligt att elever i t. ex. konstnärliga
utbildningar fortsätter på Konstfackskolan eller först går på Konstfackskolan
och därefter i utbildningar med speciella inriktningar. Eftersom antalet
terminer med studiestöd är begränsat kan den studerande komma i den situationen
all han inte beviljas studiestöd för fortsatt utbildning om kommitténs förslag
godtas. 5 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 118

Prop. 1983/84:118 58

Sett ur den studerandes synpunkt är det alltså enligl CSN
fördelaktigare om ifrågavarande utbildningar även i fortsättningen betraktas
som gymnasiala. Utgångspunkten för klassificeringen måste dock, även enligt CSN
givetvis vara den bedömning man gör om utbildningens nivå.

Enligt SÖ har de utbildningar som kommittén föreslagit
skall överföras 'till högskolan karaktären av högre specialkurser. Sådana
utbildningar tillhör gymnasieskolan. SÖ vill dock ej motsätta sig kommitténs
förslag.

SACO/SR kan inte se någon övertygande argumentering för
kommitténs förslag om att klassificera vissa utbildningar som
högskoleutbildning.

Allmänt är det enligt SACO/SR oroande att gränsdragningen
mellan gymnasiala utbildningar och högskoleutbildning blir mer och mer diffus.
Det är angeläget att det klargörs vad som kännetecknar en högskoleutbildning.
En möjlig utgångspunkt för en definition av högskoleutbildningar är
högskolelagen där forskningsanknytning anges som grundläggande kriterium för
högskoleutbildningar.

Enligt styrelsen för Gerlesborgsskolan i Stockholm har
utvecklingen på det grundläggande konstnäriiga utbildningsområdet vid skolan
under senare år fått en allt tydligare postgymnasial karaktär. Styrelsen
föreslår därför att skolan får UHÄ som huvudman.

3 Kriterier för statligt stöd m. m.

SEH-kommittén anför som övergripande villkor för
statsbidrag till fristående skola över grundskolenivån att skolan i någon form
skall vara ett komplement till det allmänna utbildningsväsendet.

Kommittén har även redovisat förslag i fråga om fortsatt
statsbidrag till de olika skolor som nu får bidrag med utgångspunkt i sina
kriterier för statligt stöd.

En kraftig majoritet bland remissinstanserna stöder
kommitténs förslag i fråga om kriterier för statligt stöd samt i huvudsak också
den redovisade tillämpningen av dessa för nu statsunderstödda skolor. Hit hör
bl. a. CSN, SÖ, länsskolnämnderna i Siockholms, Göteborgs och Bohus, Värmlands
och Kopparbergs län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, TCO,
flertalet berörda kommuner och landstingskommuner, flertalet fristående skolor
på gymnasial nivå samt CUF, FPU och SSU.

SÖ tillstyrker i princip kommitténs förslag men redovisar
i några fall en annan syn på konsekvenserna för ifrågavarande skolor.
Beträffande Sigrid Rudebecks gymnasium och Göteborgs högre samskola förutsätter
SÖ fortsatta överläggningar med vederbörande kommunala myndigheter i syfte att
inordna ifrågavarande utbildningar i den kommunala gymnasieskolan.
Överläggningarna bör framdeles i första hand skötas av länsskolnämnden i
Göteborgs och Bohus län. I avvaktan på resultatet härav bör statsbidrag tills vidare
utgå.

Prop. 1983/84:118 59

SÖ
förordar vidare att statsbidraget till Stockholms tekniska institut (STI)
avvecklas under en treårsperiod med start fr.o.m. budgetåret 1984/85. Likartade
utbildningar bör kunna ingå i det kommunala skolväsendet i Stockholm och vid
den särskilda skolenheten för kommunal vuxenutbildning i Katrineholm (KTS),
som redan nu har riksintagning. För fortsatta överläggningar med kommunen anser
SÖ det nödvändigt att en bestämd tidpunkt nu beslutas för avvecklingen av
statsbidraget till STI.

I
avvaktan på resultatet av den försöksverksamhet med estetisk-praktiska
utbildningar som SÖ föreslår starta fr. o. m. läsåret 1984/85 tillstyrker SÖ
fortsatt statsbidrag till Capellagården, Nyckelviksskolan, Pernbys målarskola.
Konstskolan Idun Loven, Gerlesborgsskolan, Hovedskous målarskola. Domen
Konstskola och Kursverksamhetens vid Göteborgs universitet Konstskola.

SÖ
har senast i anslagsframslällningen för budgetåret 1983/84 räknat med att
statsbidraget till Kursverksamhetens vid Stockholms universitet Balettakademi
avvecklas successivt på grund av att dansarutredningen har föreslagit en sådan
avveckling när dansarutbildning kommil till stånd i gymnasieskolan. En tvåårig
kurs för yrkesdansare finns numera inom gymnasieskolan i Stockholm. SÖ
vidhåller denna uppfattning men anser att tidpunkten för avvecklingen bör vara
beroende av genomförandet av ovannämnda förslag rörande den estetisk-praktiska
utbildningen i gymnasieskolan. I avvaktan härpå bör statsbidrag tills vidare
utgå.

RRV
biträder förslagen till kriterier men anser, med utgångspunkt från en lillämpning
av de föreslagna kriterierna, att ytterligare utbildningar borde kunna
uteslutas ur stödsystemet såsom t.ex. Göteborgs högre samskola, Sigrid Rudebecks
gymnasium, Apelrydsskolan och Vackstanässkolan eftersom dessa skolor föreslås
få fortsatt stöd främst med motivet att stöd utgått sedan lång tid tillbaka.

Svenska
kommunförbundet framhåller att det mot bakgrund av gymnasieutredningens
förslag och försöksverksamheter i anslutning till dessa inom det gymnasiala
skolområdet finns skäl för en restriktiv hållning till utökning av antalet
enskilda skolor.

I
fråga om formerna för statligt stöd till fristående skolor betonar Svenska
kommunförbundet vidare att statligt stöd till fristående skolor inte får
medföra minskat stöd till det allmänna skolväsendet. Stödet får inte heller åsamka
kommunerna ökade kostnader.

För
skolor som ställs under samhällets kontroll och som ges statligt stöd, bör
enligt FPU elevavgifter inte tas ut. Det är principiellt felaktigt att man skall
kunna köpa sig en "bättre" utbildning. Dessa utbildningar måste stå öppna
för alla som önskar sig dit. Att elevavgifter inte tas ut bör alltså enligt FPU
vara ytterligare ett kriterium för erhållande av statsbidrag.

Avvikande
uppfattningar beträffande kommitténs förslag anförs av i första hand SAF, MUF
och Medborgarrättsrörelsen (MRR) samt, ur annan synvinkel, av Stockholms kommun.

Prop.
1983/84:118 60

SAF framhåller att möjligheten alt även fortsätlningsvis
driva fristående skolor i form av företagsskolor i vårl land torde vara av den
allra största betydelse såväl för utvecklingen av svensk yrkesutbildning och
industriell verksamhet över huvud taget som för möjligheterna till direkta
insatser för ungdomen inom ramen för den s. k. ungdomsgarantin. Sedan
statsbidragen till företagsskolor avvecklats har ytterligare ett antal
företagsskolor avvecklats. Inga nya har tillkommit. De återstående har i några
fall kunnat få visst stöd genom att kunna delta i den pågående
försöksverksamheten med gymnasial läriingsutbildning. SAF finner det vara
utomordentligt angeläget att möjligheterna för bidrag till företagsskolorna på nytl
tas upp till behandling. Det kan under inga förhållanden accepteras att
företagsskolorna ges en sämre ställning i detta avseende än andra fristående
skolor för inle längre skolpliktiga elever.

MUF anser att statsbidraget till fristående skolor bör ges
som ett schablonbelopp per elev och att beloppets storlek bör samordnas med
motsvarande stöd till offentlig utbildning. Stödel bör också kunna ges till
företags-anknuten gymnasieutbildning.

De villkor
som uppställts av kommittén för erhållande av statligt stöd är enligt MRR inte
godtagbara. Villkoret att utbildningen i den fristående skolan skall
komplettera gymnasieskolan genom sakinnehåll eller sin pedagogik eller på
annat sätt innebär, enligl MRR, att det allmänna har monopol på alla de
gymnasielinjer och kurser som det själv driver utom för det fall att de
fristående skolorna tillämpar en speciell pedagogik. Stor frihet måste ges åt
enskilda initiativ och stöd lämnas av det allmänna inom vida ramar.
Erfarenheten frän andra länder visar att konkurrens är nyttig även på
undervisningens område. MRR anser därför att det slatliga stödet lill
fristående skolor inom gymnasieskolans ram inte bör begränsas på det sätt som
föreslås i betänkandet.

De av kommittén föreslagna kriterierna för statligt stöd
till privatskolor på gymnasial nivå överensstämmer enligt Stockholms kommun med
de bidragsgrunder som riksdagen beslutat skall gälla för privatskolor på
grundskolenivå. Kommitléns förslag skulle innebära enhetliga principer för
statligt stöd lill fristående skolor på alla nivåer i utbildningsväsendet.

I en situation då kommunen står inför hårda omprövningar
och besparingar på inte minst skolans område till följd av bl. a. minskade
anslag från staten kan inte, enligt kommunen, de privata skolorna undantas från
omprövning. Riksdagens beslut om ökade anslag till dessa skolor på grundskolenivå
har hittills gett upphov till motsvarande krav på höjda resursinsatser för
kommunernas del. Stockholms kommun har inga medel till atl stödja sådan
verksamhet.

Förslaget från kommittén att utvidga det ekonomiska stödet
till privata skolor på gymnasienivå kommer samtidigt som Stockholms kommun
ålagts att skära ned sin gymnasieskolorganisation med sex gymnasieskol-enheler.
Förslaget är mot denna bakgrund svårt att förstå, menar kommunen.

Prop. 1983/84:118 61

Stockholms kommun anser i princip alt kostnaderna för
verksamheten efter avgiftsintäkter, privata bidrag m. m., som privatskolorna
begär samhällets stöd för, i sin helhet skall riktas till statsmakterna,
eftersom riksdagsbeslut om statsbidrag legat till grund för förväntningar på
kommunalt ekonomiskt stöd.

4 Vissa skolor med branschinriklad utbildning

Kommittén föreslår i sitt slutbetänkande att åtta nu
statsunderstödda fristående utbildningar inte längre skall vara berättigade
till statligt stöd. Det gäller i första hand branschinriklade utbildningar med
internrekrytering.

Flertalet remissinstanser delar kommilténs uppfattning i
frågan. Huvudmännen för resp. utbildning avvisar dock kommitténs förslag. Köpman-nainslilulet
och Svenska Akeriförbundet framhåller bl.a. att deras resp. bransch domineras
av småföretag och att de anställda genomgående har relativt kort
grundutbildning.

Även Kooperativa förbundet (KF) är kritiskt till
kommitténs förslag. De motiv SEH-kommittén anför för att slopa statligl stöd åt
Vår gårds utbildningar, kan enligt KF inte anses vara i överenstämmelse med
samhällets intresse och intentioner och kommitténs direktiv.

Enligt lång tradition spelar i den konsumentkooperativa
rörelsen utbildningsfrågor en avgörande roll för verksamhetens utveckling och
inriktning. För enskilda individer har kooperativ utbildning betytt möjlighet
till såväl gymnasial som högskoleinriktad utbildning som inte bara varit
yrkesinriktad utan haft en bredare samhällsorientering, framhåller KF.

Enligt Institutet för opiometri (IFO) har frågan om
statsbidrag inte bara en ekonomisk aspekt. Den har även stor betydelse för
verksamhetens tyngd. Utbildningen är inte att betrakta som internrekrytering
inom företag, menar IFO, utan som en fort- och vidareutbildning för en
yrkeskår, i delta fall tillhörande hälso- och sjukvårdspersonalen. IFO
framhåller vidare att dess utbildning leder fram till en av riksdagen lagstadgad
behörighet.

IFO
föreslår att institutet även i fortsättningen tilldelas statsbidrag och att
verksamheten betraktas som en utbildningsform motsvarande högsko-, lans.

IFO välkomnar ett förenklat statsbidragssystem där även
samhället kan få ett större inflytande över verksamheten. Detta i avvaktan pä
överföring till högskolan.

SAF finner det felaktigt att avveckla statsbidragen till
de åtta skolorna med branschinriklad utbildning.

Elever vid företagsskolor har av tradition anställts i
resp. företag. Utbildningen vid en företagsskola har ändå inte kunnat
jämställas med intern-

Prop.
1983/84:118 62

utbildningen
av anställda eftersom anställningen varit en förutsättning för utbildningen och
inte tvärtom. Det tidigare särskilda statsbidraget till företagsskolor har
formellt avvecklats. Att nu föreslå avveckling också av de särskilda
statsbidragen enligt förordningen om enskilda yrkesskolor med hänvisning just till
att eleverna är anställda och att det normalt inte utgår statligt stöd till
internutbildning i företagen förefaller enligt SAF därför minst sagt tveksamt.

5
Statsunderstödda fristående skolors plats i planeringssystemet för den
gymnasiala utbildningen m. m.

SEH-kommittén
föreslår att alla årselevplatser i de statsunderstödda fristående skolorna på
gymnasial nivå skall ingå i totalramen för det nya planeringssystemet för
gymnasieskolan och att platserna på sikt skall fördelas på olika delramar allt
efter utbildningarnas karaktär. Det totala antalet årselevplatser för gymnasial
utbildning bör i konsekvens härmed ökas med ca 3 000 årselevplatser som nu
finns vid de statsunderstödda fristående skolorna.

SEH-kommittén
anser att driftbidrag till all fristående gymnasial utbildning som inordnas i
det nya planeringssystemet bör bekostas ur anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor.

Kommitténs
förslag godtas av flertalet remissinstanser bl. a. statskonlorel, RRV, Svenska
kommunförbundet, TCO, SÖ och flertalet berörda länsskolnämnder och kommuner.
Flera av dessa instanser hyser dock viss oro över att antalet elevplatser i
gymnasieskolan kan komma att minska om de fristående skolorna skall ingå i
samma totalram.

Länsskolnämnderna
i Kalmar och Värmlands län påpekar att del allmänna skolväsendet i dag
genomgår avsevärda förändringar beträffande dimensioneringen eftersom antalet 16-åringar
kraftigt sjunker. Detta innebär att tilldelningen av årselevplatser till resp.
skola minskar. På samma sätt som elevantalet sjunker vid de kommunala skolorna,
är det rimligt, att även fristående skolor som ger motsvarande utbildning, får
vidkännas en reducering av antalet årselevplatser.

För atl underlälta
hanteringen av gymnasieskolans ramar bör årselevplatserna för de
statsunderstödda fristående skolorna enligt SÖ ges en särskild ram som
inkluderar såväl minst ettåriga grundskoleanknutna studievägar som högre
specialkurser och kurser, som är kortare än ett läsår. I sammanhanget bör
enligt SÖ noteras att organisations- och läroplansförändringar kan föranleda
beslut som ändrar redovisningen av antalet årselevplatser från år till år
såvida platserna redovisas sektorsvis och på stora och lilla ramen samt om
deltidskurser ingår.

För
att öka överskådligheten och samordningsmöjligheterna bör kostnaderna för de
fristående skolorna sammanföras till i huvudsak ett anslag

Prop. 1983/84:118 63

eller en anslagspost. Ehuru viss risk för oöverskådlighet
föreligger om kostnaderna inordnas under anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor motsätter sig SÖ i princip inte att så sker fr. o. m. budgetåret
1984/85.

6 Beslut om rätt till statsbidrag

En nästan enig remissopinion tillstyrker kommitténs
förslag att regeringen efter yttrande av SÖ normalt skall fatta beslut om rätt
till statsbidrag för frislående skola på gymnasial nivå.

Enligt SÖ bör också antalet årselevplatser fastställas av
regeringen för vaGe skola, även nu befintliga. I detta beslut bör även ingå
antalet bidragsgrundande elevplatser i dellidskurser omräknade till
heltidsplatser.

7 Statsbidragssystem för fristående skolor på gymnasial
nivå som nu har statligt reglerade tjänster

SEH-kommittén föreslår att statsbidragssystemet för
fristående skolor med statligt reglerade Qänster i huvudsak bör anknyta till
det system som gäller för gymnasieskolan. Kommittén har föreslagit vissa mindre
ändringar av nuvarande statsbidragssystem i denna riktning.

Om
bidragssystemet för den kommunala gymnasieskolan ändras, bör enligt kommittén
även bidragssystemet för de ifrågavarande nio skolorna med statligt reglerade Qänsler
anpassas till det nya systemet.

En majoritet av remissinstanserna, bland dem De Enskilda
Läroverkens Förbund, riksinternatskolorna och Bergsskolan i Filipslad
tillstyrker kommitténs förslag.

Statskontoret
framhåller att utformningen av nya statsbidragsregler för dessa fristående
skolor bör samordnas med de överväganden som kan komma att aktualiseras under
den fortsatta beredningen av statskontorets rapport om förutsättningarna att
införa ett schabloniserat statsbidragssystem för gymnasieskolan.

50 och länsskolnämnden
i Malmöhus län anför att del i avvaklan på beredningen av slatskonlorets
principförslag till nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan inte finns några
motiv för ändringar i nu gällande system för statsbidrag till fristående skolor
med statligt reglerade Qänster.

8 Statsbidragssystem för fristående skolor på gymnasial
nivå som inte har statligt reglerade tjänster

SEH-kommittén föreslår ett nytt statsbidragssystem för
fristående skolor som inte har statligt reglerade Qänster. Systemet för bidrag
till friståen-

Prop. 1983/84:118 64

de
skolor på grundskolenivå bör enligt SEH-kommittén tas som utgångspunkt för
bidraget som skall beräknas per elev. Bidraget måste för gymnasial nivå därvid
räknas upp med hjälp av en för vae skola fastställd faktor så alt bidraget blir
så stort att det, multiplicerat med antalet elever vid skolan, ger ett
sammanlagt statsbidrag för lönekostnader som kan anses vara kostnadsneutralt
vid jämförelse med nu utgående statsbidrag till lönekostnader. Denna omräkningsfaktor
bör bestämmas utifrån dels det statsbidrag för lönekostnader som vaGe skola
fått redovisningsåret före det nya systemets införande, dels skolans dåvarande
elevantal.

Till
detta bidrag läggs sedan i förekommande fall ett tilläggsbidrag för sådana
kostnader som inte täcks av skolans egna intäkter.

Det
är enligt kommittén inte angeläget att ge bidrag till fristående skolor för
heltidskurser som är kortare än en termin eller till dellidskurser, oavsett
längd. Det är dock nödvändigt alt göra några undantag för nu statsunderstödda
skolor. För att en utbildning skall kunna komma i fråga för bidrag bör
utbildningen omfatta termin om minsl 16 arbetsveckor. För att bidrag skall
lämnas med fullt belopp per elev och år bör utbildningen omfatta årskurs om
minst 32 arbetsveckor.

Bidragets
principiella konstruktion tillstyrks av en enig remissopinion som i fiera fall
betraktar den förenklade statsbidragshanleringen med stor tillfredsställelse.
Dock framhåller SÖ att en mer ingående analys av utgiftsområdena för såväl
befintliga enskilda yrkesskolor som eventuellt nytillkommande fristående
skolor i syfte att ytterligare schablonisera bidragsgivningen hade varit
önskvärd. I avvaktan på resultatet av statskontorels slalsbidragsutredning samt
med hänsyn till atl systemet förutsätts bli omprövat tillstyrker SÖ i huvudsak
det föreslagna nya statsbidragssystemet. Vissa justeringar blir emellertid
nödvändiga bl.a. med hänsyn lill läroplansarbete. Detta bör ske i samband med
att omräkningsfaktor och lill-läggsbidrag fastställs för vaGe skola. Vidare
framhåller SÖ att kontinuerliga omräkningar bör ske med hänsyn till pågående
revideringar av läroplaner. Härvid bör målsättningen vara att åstadkomma en i
möjligaste mån likvärdig undervisningsresurs för likartade utbildningar.

De
olika fristående skolorna har dock i många fall synpunkter på detaljer i
tillämpningen av det föreslagna statsbidragssystemet.

Nyckelviksskolans
slyrelse ansluter sig till förslagets grundläggande princip men är kritisk till
konstruktionen som bygger på en bidragsnivå grundad på nu utgående statsbidrag.
Skolans styrelse anser i stället att en prövning av utbildningarnas nivå,
lärartäthet osv. borde legat till grund för dei föreslagna statsbidraget.

Även
Stiftelsen Capellagården konstaterar att systemet ger i stort sett oförändrat
statsbidrag framledes i förhållande lill del som nu utgår. Därvid förbises enligl
Capellagården att man kan konservera orättvisor och felaktigheter som kan ha vidlåtil
systemet.

Capellagården
anser att utredningen förbisett alt vissa skolor är jämför-

Prop. 1983/84:118 65

bara, arbetar efter likvärdiga läroplaner och har samma
målsättning. Capellagården gör i anslutning till remissyttrandet vissa
jämförelser med andra skolor med likvärdig utbildning. En översyn skola för
skola av statsbidraget med beaktande av de olika utbildningarnas innehåll bör
därför enligt Capellagården ske.

Liknande synpunkter lämnas från ytterligare några
fristående skolor, däribland Kv. Konstskola och från Svenska
Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund avseende Sätergläntan Hemslöjdens gård.

Kv. Konstskolan framhåller att skolan är den enda i västra
Sverige som erbjuder en konstnärlig grundutbildning utan fackindelning eller
specialisering på vissa material och tekniker. Behovet av lärartäthet ökar
härigenom med åtföljande högre koslnader för den grundläggande utbildningen.
Enligt skolans uppfattning finns en väsentlig skillnad mellan specialiserade
konstskolor där lärartätheten inte nödvändigtvis behöver vara lika slor och
denna bredare grundutbildning.

En annan aspekt på kommitténs förslag, som också
kommenteras av några skolor, är frågan om vilka utbildningar av skiftande längd
på heltid eller deltid som skall vara berättigade till statsbidrag.

Domen Konstskola har, framhåller man, förulom sin
heltidsutbildning också viss deUidsutbildning till vilken statligt bidrag nu ulgår
men som inte medtagits i kommitténs underlagsberäkning. Skolan yrkar därför på
att de deltidsstudier till vilka statsbidrag nu utgår får omräknas till årselevplatser
med åtföljande bidrag.

9 Statlig tillsyn och studiestöd

SEH-kommittén anser att vissa insyns- och kontrollmöjligheter
måste finnas för att en utbildning skall kunna ge rätt till studiestöd för
eleverna. Kravet på att utbildningen antingen skall vara statsunderstödd eller
ställd under statlig tillsyn bör därför enligt kommittén kvarstå. Kommittén
anser att en framställning från huvudmannen om att en utbildning skall ställas
under statlig tillsyn för att eleverna skall kunna få studiestöd bör prövas
utifrån en generös attityd när det gäller gymnasial utbildning. SEH-kommittén
föreslår vidare att samtliga utbildningar i enskild regi som berättigar till
studiestöd skall förtecknas i bilaga till studiestödsförordningen.

Flertalet remissinstanser delar kommitténs uppfattning att
vissa insyns-och kontrollmöjligheter bör finnas för att en utbildning skall
kunna ge rätt till studiestöd för eleverna. Kravet på att utbildningen skall
vara statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn bör därför enligt
remissinstanserna kvarstå.

Centrala sludiestödsnämnden (CSN) framhåller att val av
fristående skola kan innebära stora kostnader för den enskilde. Den studerande
har inte bara kostnader för uppehället utan också kostnader för terminsav-

Prop.
1983/84:118 66

gifter, studiematerial m.m. Dessa kostnader finansieras
ofta genom lån. Att ställa utbildningar under statlig tillsyn kan emellertid
enligt CSN medföra stora kostnader också för samhället. CSN menar därför att
prövningen om en utbildning skall ställas under statlig tillsyn alltid måste
göras utifrån värdet av ulbiidning både för samhället och för individen. CSN
tillstyrker vidare SEH-kommitténs förslag om att alla utbildningar i enskild
regi som berättigar till studiestöd skall förtecknas i bilaga till studiestödsförordningen.
Ur informations- och handläggningssynpunkt är det enligt CSN en fördel om resp.
skola är förtecknad med ort och namn och att eventuella begränsningar i fråga
om rätt till stöd anges.

10 Behörighet och urval

SEH-kommittén föreslår att fristående skolor på gymnasial
nivå som får statsbidrag skall tillämpa regler för intagning och urval som
godkänts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Fristående
skola som utan att vara statsunderstödd står under statlig tillsyn bör enligt
kommittén normalt själv avgöra vilka inträdeskrav och urvalsgrunder som skall
gälla.

Remissinstanserna
ansluter sig i huvudsak till kommitténs förslag. SÖ anser dock att
inträdesregler bör godkännas av regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer även för fristående skolor som utan statsbidrag ställs under statlig
tillsyn.

11 Läroplansfrågor

Undervisningen vid fristående skola som står under statlig
tillsyn skall enligt SEH-kommittén följa en läroplan som fastställs av central myndighet.
I läroplansarbetet bör skolans egna synpunkter få slå igenom så att dess
egenart tas till vara i så stor utsträckning som möjligt.

Majoriteten
av remissinstanserna delar SEH-kommitténs uppfattning. De enskilda läroverkens
förbund anser att läroplanen för en fristående skola, som är statsunderstödd,
bör godkännas av SÖ. Däremot motsätter sig Medhorgarrätisrörelsen (MRR) att SÖ
skall fastställa läroplan för undervisningen. Det får anses tillfyllest att den
fristående skolan till SÖ inger en läroplan. Något formligt godkännande av
denna bör enligt MRR ej fordras. Med ett godkännande skulle SÖ ta ansvar för
läroplanen. Det får anses tillräckligt att SÖ genom inspektion kan kontrollera
att undervisningen verkligen hålls på gymnasieskolnivån. För undervisningens
detaljer bör skolöverstyrelsen icke iklädda sig ansvar.

Prop.
1983/84:118 67

12 Betyg och kompetensfrågor

Enligt SEH-kommittén kan den som gått igenom en fristående
skola på gymnasial nivå normalt antas ha nytta av ett dokument som utgör ett
intyg om vilken utbildning han har fått. SEH-kommittén föreslår, att fristående
skolor på gymnasial nivå som villkor för rätt till statsbidrag eller statlig
tillsyn på begäran skall tillhandahålla eleverna ett intyg om genomgången
utbildning och också betyg när sådant kan ha betydelse för fortsatt utbildning.

Vidare föreslår kommittén att bilagorna 2, 3 och 4 till de
av UHÄ meddelade tillämpningsföreskrifterna till 5 kap. högskoleförordningen
bör la upp de fristående utbildningar som ställts under statlig tillsyn och som
ger allmän och särskild behörighet till grundläggande högskoleutbildning.

Flera remissinstanser bl.a. SÖ och UHÄ delar kommitténs
uppfattning att det är väsentligt alt en utbildning i en fristående skola kan
dokumenteras och i möjligaste män jämföras med en likartad utbildning inom den
reguljära gymnasieskolan. UHÄ anser att sådana dokument skall utfärdas även
utan elevens särskilda begäran.

Alla utbildningar kan enligt UHÄ inte ingå i
förteckningarna med tanke på kravet på överskådlighet och hanteriighet. Det
förhållandet att en viss utbildning inte upptas i någon av de nämnda bilagorna
befriar dock enligt UHÄ inte antagningsmyndigheten från skyldighet att ändå
pröva dess behörighetsvärde.

Länsskolnämnden i Malmöhus län finner det berättigat att
genom skärpta bestämmelser försöka hindra all de fristående skolorna blir genvägar
till eftertraktade högskoleutbildningar. Å andra sidan åsidosätts därmed ett
krav på de fristående skolorna: att de i väsentliga avseenden skall erbjuda ett
alternativ till gymnasieskolan, att de i något avseende skall vara
försöksskolor. Nämnden anser att denna alternativa karaktär borde behållas
fullt ut, även om det skulle innebära att de fristående skolornas elever
normalt måste ernå gymnasiekompetens och behörighet genom särskilda prövningar.

Bladins skola föreslär att betygsgivning ej skall ställas
som villkor för statlig ullsyn. Skolan tilldelar f. n. inte sina gymnasieelever
betyg. Eleverna undergår i stället särskild prövning i de olika ämnena vid
andra skolor. Detta påverkar, framhåller skolan, undervisningssituationen i
positiv riktning. Vidare bör man ej ha anledning att kunna misstänka, att
någon väljer en fristående skola därför att man söker erhålla ett orättmätigt
högt betyg.

Kristofferskolan liksom Rudolf Steinerskolan i Göteborg
framhåller att man önskar bibehålla den praxis som f. n. tillämpas beträffande
ämnesinnehållet och betygsättningen i de högsta årskurserna.

Den praxis som f. n. tillämpas beträffande elever med
avgångsbetyg från årskurs 12 i Kristofferskolan innebär atl skolan utfärdar
studieomdömen åt elev som avgår från skolan efter tolfte årel. Dessa omdömen
kan, om så erfordras, kompletteras med sifferbetyg i femgradig skala.

Statsunderstödda eller under statlig gymnasial nivå
budgetåret 1983/84

tillsyn
ställda fristående skolor på

L.in

Skolans namn

Kommun

Statsbidrag

(X)

Anm.

AB

Svenska Åkeriförbundets yrkesskola

Danderyd

X

Utbildning inom transportsektorn

AB

Nyckelviksskolan

Lidingö

X

Utbildning i konsthantverk, bildinformation samt hantverk
för social verksamhet

AB

Kooperativa Förbundets Vår Gärd

Nacka

X

Utbildning inom handelssektorn

AB

Ekebyholmsskolan

Norrtälje

Internat,
EHNS

AB

Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket

Sigtuna

X

Riksinternatskola,
EHNSSo

AB

Anders Beckmans skola

Stockholm

X

Utbildning i mode och reklam

AB

Berghs Reklamskola

Stockholm

X

Utbildning i grafisk formgivning och marknadsföring med
reklam

AB

Enskilda gymnasiet

Stockholm

EHNS

AB

Franska skolan

Stockholm

X

EHNS

AB

Geriesborgsskolan

Stockholm

X

Grundläggande konstnäriig utbildning

AB

Handarbetets Vänners vävskola

Stockholm

X

Utbildning i bl. a. slöjd och inredning och vävning

AB

Institutet för försäkringsutbildning

Stockholm

X

Utbildning för anställda inom försäkringsbranschen

AB

Institutet för optometri

Stockholm

X

Fortbildning för leg. optiker

AB

Konstskolan Idun Loven

Stockholm

X

Utbildning i målning och skulptur

AB

Kristofferskolan

Stockholm

X

Waldorfskola, årskurserna 10-12

AB

Kursverksamhetens vid Stockholms Universitet
Balettakademi

Stockholm

X

Treårig dansarutbildning

AB

Köpmannainstitutet

Stockholm

X

Utbildning inom handelssektorn

AB

Lycée Fran(;ais Saint-Louis

Stockholm

Fransk läroplan

AB

Carl Malmstens Verkstadsskola

Stockholm

X

Utbildning i möbelsnickeri

AB

Pernbys målarskola

Stockholm

X

Utbildning i målning

AB

SHIO-Familjeföretagens föreläsningsverksamhet

Stockholm

X

Fortbildning i olika hantverksyrken

AB

Stockholms Tekniska institut (STI)

Stockholm

X

Treårig ingenjörsutbildning

AB

Svenska Laboratorieassistentföreningens kursverksamhet

Stockholm

X

Fortbildning för laboratorieassistenter

Län
Skolans namn

Kommun

Statsbidrag
Anm.

(X)

AB

Svenska Frisörföreningens yrkesstudio

Stockholm

X

AB

Tyska skolan

Stockholm

AB

Vackstanässkolan

Södertälje

X

AB

Nordiskt musikkonservatorium

Österåker

F

Grännaskolan

Jönköping

X

H

Capellagården

Mörbylånga

X

L

Apelrydsskolan

Båstad

L

Osby samskola

Osby

M

Bladins skola

Malmö

M

Liber Hermods skola

Malmö

0

Domen Konstskola

Göteborg

O

Göteborgs enskilda gymnasium - Prästgymnasiet

Göteborg

0

Göteborgs högre samskola

Göteborg

0

Hovedskous målarskola

Göteborg

Göteborg

Kursverksamhetens vid Göteborgs Universitet Konstskola

Fortbildning
för frisörer

Tysk läroplan

Internat. Konsumentekonomisk utbildning. Utbildning av hemvårdare

Internat. Utbildning i piano, stråkinstrument och sång

Riksinternatskola. EHNSSo

Internat. Utbildningi möbelsnickeri, textil och kera-misk
formgivning. Ettåriga kurser och sommarkurser

Internat. Konsumentekonomisk utbildning

EHNSSoEk

EHNS

EHNSSoEk

Grundläggande utbildning i målning, grafik, teckning, kroki
m. m.

HS

EHNS

Grundläggande utbildning i teckning, målning, skulptur och
grafik

Grundläggande konstnärlig utbildning

0

Sigrid Rudebecks gymnasium

Göteborg

X

HNS

0

Rudolf Steinerskolan

Göteborg

Waldorfskola, årskurserna 10-12

S

Bergsskolan i Filipstad

Filipstad

X

Treårig ingenjörsutbildning inom sektorerna för metallurgi
och berg- och mineralteknik

S

Lundsbergs skola

Storfors

X

Internat. EHNS

w

Säterglänlan Hemslöjdens gård

Leksand

X

Utbildning i slöjd. Internat och decentraliserad
riksverksamhet

E = treårig ekonomisk linje

H = treårig humanistisk linje

N = treårig naturvetenskaplig linje

S = treårig samhällsvetenskaplig linje

Ek = tvåårig ekonomisk linje

So = tvåårig social linje

Prop.
1983/84:118 70

Innehåll

1
Inledning ..................................................................... 2

2
Utgångspunkter
.......................................................... .... 3

2.1 Begreppet fristående skola ..................................... .... 3

2.2 De frislående skolornas plats i
utbildningssystemet. Rätten alt driva och utnyttja fristående skola ................................................................................ 4

2.3 Nuvarande förhållanden ........................................ .... 5

3 Grunder för statligt stöd .............................................. .... 6

3.1 Förslag till villkor för statligt
stöd ............................ 6

3.2 Bedömning av villkoren för nu
statsunderstödda skolor 8

3.3 Statligt stöd till nytillkommande
skolor .................. 13

4 Det statliga stödets utformning ................................... 15

4.1 Bakgrund ............................................................... .. 15

4.2 Fristående skolor med statligt
reglerade tjänster 15

4.3 Fristående skolor utan statligt
reglerade tjänster . 17

4.4 Statsbidrag till
undervisningsmateriel...................... 20

5
Statlig tillsyn
och studiestöd ...................................... .. 21

6
De
statsunderstödda fristående skolorna och planeringssystemet

för gymnasieskolan .................................................... 23

7
Behörighet och
urval..................................................... 25

8
Inre arbete.................................................................... 28

8.1 Läroplansfrågor....................................................... 28

8.2 Betyg och kompetensfrågor ................................... .. 28

9 Övriga frågor................................................................. 30

9.1 Gränsdragning mellan gymnasial och
eftergymnasial utbildning m.m 30

9.2 Lokal skolutveckling ................................................ 31

9.3 Huvudmannaskap för Vackstanässkolan
och Apelrydsskolan 33

9.4 Hemslöjdens riksomfattande
kursverksamhet......... .. 33

9.5 Ikraftträdande av förslagen m.m............................. .. 34

10
Hemställan ................................................................. 35

11
Anslagsberäkningar
för budgetåret 1984/85................ 35

12
Beslut............................................................................ 43

Bilaga 1 Sammanfattning av SEH-kommitténs betänkande (SOU
1983:1) Fristående skolor för inte längre skolpliktiga

elever ................................................................ 44

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttrandena över
betänkandet

(SOU 1983: 1) Fristående skolor för inte längre skolplik

tiga elever ........................................................ 55

Bilaga 3 Statsunderstödda eller under statlig tillsyn
ställda friståen

de skolor pä gymnasial nivå budgetåret 1983/84 68

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984