Prop. 1983/84:127

Prop.
1983/84:127

Regeringens proposition

1983/84:127

om förbättrad
studiehjälp och vissa sjukförsäkringsfrågor;

beslutad
den 23 februari 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen aU anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

LENA
HJELM-WALLÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Propositionen
innehåller förslag om ett förbättrat selektivt studiestöd till elever i
gymnasieskolan. Förslaget innebär att det nuvarande behovsprövade tillägget
till studiebidraget inom studiehjälpen ersätts med ett högre och mer schabloniserat
tillägg - extra tillägg. Detta föreslås utgå upp till högre föräldrainkomster
än som är fallet med det behovsprövade tillägget. Det extra tillägget föreslås
bli infört den 1 juli 1984.

Vidare
föreslås att inackorderingstilläggets grundbelopp, med hänsyn till
hyreskostnadernas ökning, vid samma tidpunkt höjs till 440 kr. per månad.

Propositionen
innehåller också anslagsberäkningar för studiehjälpen i övrigt för budgetåret
1984/85.

I
propositionen läggs vidare fram förslag om ett förbättrat sjukförsäkringsskydd
för studerande. Huvudprincipen är att de studerande skall behålla studiestöd i
form av studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstu-dieslöd eller
utbildningsbidrag för doktorander under sjukdomsperioder. I viss utsträckning
är detta möjligt redan i dag, men de förändringar i studieslödslagen som nu
föreslås utvidgar möjligheterna atl behålla studiehjälp vid sjukdom och
avskaffar de inskränkningar vad gäller sjukdomsperiodens längd som gäller i
fråga om studiemedel, särskilt vuxensludiestöd och utbildningsbidrag.

Samtidigt
föreslås att den sjukpenninggrundande inkomsten inte skall sänkas under den tid
en studerande uppbär studiestöd. Under studietiden skall således sjukpenningen
hållas vilande för alt kunna aktiveras när studietiden upphör. Under
studietiden skall vidare en särskild sludieiids-1 Riksdagen 1983184. I saml.
Nr 127

Prop. 1983/84:127 2

sjukpenning
kunna utgå, beräknad på grundval av den inkomsl en studerande kan ha vid sidan
av studierna eller under ferietid.

I
samband med meritprövning för beslut om fortsatta studiemedel och beslut om
eventuellt ålerkrav på grund av frånvaro från studierna skall, för studerande
som har vårdnaden om barn, ökad hänsyn kunna tas till barnets sjukdom.

Prop.
1983/84:127 3

1 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen
(1973:349)'

dels att 3 kap. 15 § och 4 kap. 30 § skall upphöra att
gälla,

dels att nuvarande 3 kap. 13, 14, 16, 20 och 21 §§ skall
betecknas 3 kap.

15, 16, 16 a, 13 respektive 14 §§, dels att 1 kap. 2 §,3
kap. 3,5,7, 11, nya 15, nya 16, nya 16 a, 17, 19,22

och 23 §§, 4 kap. 6 och 29 §§, 7 kap. 17 §, 8 kap. 77-79 §§
samt 9 kap. 2 §

skall ha nedan angivna lydelse, dels att rubriken närmast
före 3 kap. 21 § skall sättas närmast före 3 kap.

14 §, dels att i lagen närmast före 3 kap. 15 § skall
införas en ny rubrik av

nedan angivna lyddse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

1 kap.

2§ Studiehjälp består av studiebidrag jämte tillägg,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning.

Tillägg till studiebidraget utgår i Tillägg till studiebidraget utgår i

form av inackorderingstillägg, in- form av inackorderingstillägg, in-

komstprövat tillägg och behovsprö- komstpröval fillägg och extra til-

vat tillägg. lägg.

3 kap.

3§

Studiehjälp utgår från och med kvartalet efter det under
vilket den studerande fyllt 16 år, om ej annat följer av andra eller tredje
stycket.

Inkomstprövat tillägg utgår från och med månaden efler den
under vilken den studerande fyllt 17 år.

Inackorderingstillägg och be- Inackorderingstillägg och extra

hovsprövat tillägg utgår även till tillägg utgår även till
studerande

studerande som ej uppnått sådan ål- som inte har uppnått sådan ålder

der som anges i första stycket. som anges
i första stycket.

5§'' Studiehjälp utgår för sådan del av läsår under vilken
den studerande bedriver studier.

' Lagen omtryckt 1981:579. Senaste lydelse 1983:598. Senaste
lydelse 1983:598. " Senaste lydelse 1983:941.

Prop. 1983/84:127

Nuvarande
lydelse

Studiehjälp
/ form av återbetalningspliktiga studiemedel utgår även för lid under vilken
den studerande är sjuk enligt vad som anges i 13-19 §§, om ej annat följer av
bestämmelser som regeringen meddelar.

Föreslagen
lydelse

Studiehjälp
utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i /5-19
§§, om inte annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Vid
tillämpning av första stycket och bestämmelse som avses i andra stycket beaktas
endasl hela, sammanhängande tidsperioder under ett kalenderhalvår om 15 dagar
för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande, om inte annal följer
av föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

Vid tillämpning av
bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta det antal dagar som
bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Detta antal
dagar skall därvid anses infalla under det eller de kalenderhalvår som
bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Inackorderingstillägg
utgår med 400 kronor i månaden till studerande som behöver inackordering. Tillägget
omfattar dessutom hemreseersättning enligt de närmare bestämmelser som
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Inackorderingstillägg
utgår med 440 kronor i månaden till studerande som* behöver inackordering. Tillägget
omfattar dessutom hemreseersättning enligt de närmare bestämmelser som
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Behovsprövat tillägg utgår
med högst 290 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat
tillägg meddelas av regeringen.

Extra tillägg utgår med
600, 400 eller 200 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om
extra tillägg meddelas av regeringen.

13
§

I
14-\9 l§ ges bestämmelser om återbetalningspliktiga studiemedel för lid under
vilken studerande som avses i 12 § på grund av sjukdom är helt oförmögen att
bedriva sina studier.

Studiehjälp under
sjukdom

15
§

1
/6-19 §§ ges bestämmelser om studiehjälp för tid under vilken den studerande på
grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

I
nämnda paragrafer förstås med

sjukperiod:
tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oavbrutet varit oförmögen
att bedriva sina studier.

'
Senaste lydelse 1983:272. • Senaste lydelse 1983:272.

Prop.
1983/84:127

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

studietid:
den del av ett kalenderhalvår under vilken den studerande bedriver studier och
den del av kalenderhalvåret under vilken han skulle ha bedrivit studier om han
ej blivit sjuk.

14 §

Alerbetalningspliktiga studiemedel utgår för sjukperiod
som infaller under den del av ett kalenderhalvår som utgör den studerandes
studietid, förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela

den studerandes studietid under ka

lenderhalvåret,

2. den studerande under någon

del av kalenderhalvåret bedriver

sina studier.

För sjukperiod som infaller efter studietidens böljan
utgår återbetalningspliktiga studiemedel dock endasl om den studerande ingett
ansökan om sådana medel dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan
studerande beviljas återbetalningspliktiga studiemedel även för sådan
sjukperiod.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande
bedriver studier som berättigar till alerbetalningspliktiga studiemedel enligt
detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter del
den studerande har påbörjat studierna.

16 §

Studerande har rält till återbetalningspliktiga
studiemedel endast för sådan sjukperiod eller del därav som godkänts av den
allmänna försäkringskassa, hos vilken den studerande är inskriven.

16 §

Studiehjälp utgår för sjukperiod som infaller under tid
för vilken den studerande har beviljats studiehjälp.

För sjukperiod som infaller efler studietidens början
utgår studiehjälp dock endast om den studerande ingett ansökan om denna
studiehjälp dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan en studerande
beviljas studiehjälp även för sådan sjukperiod.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande
bedriver studier som berättigar till studiehjälp utgår studiehjälp endasl för
sådan sjukperiod som infaller efter del den studerande har påbörjat studierna.

I6a§

En studerande har rätt till studiehjälp endast för sådan
sjukperiod eller del därav som har godkänts av den allmänna försäkringskassa,
hos vilken den studerande är inskriven.

Blir
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall
han anmäla detla till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats
återbetalningspliktiga studiemedel för kalenderhalvåret eller om han ansökt
eller avser att ansöka därom. An-

Blir en studerande
på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall han anmäla
detta till den allmänna försäkringskassan, om han har beviljats studiehjälp
för kalenderhalvåret eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan
skall ske enligt de

Prop. 1983/84:127 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

mälan
skall ske enligt de närmare närmare bestämmelser som medde-bestämmelser
som meddelats av lats av riksförsäkringsverket, riksförsäkringsverket.

19§

Har studerande som beviljats Om en studerande som har bevil-

återbetalningspliktiga studiemedel jats studiehjälp på grund av sjuk-

på grund av sjukdom varit helt oför- dom har varit helt oförmögen att

mogen att bedriva studier under 90 bedriva studier under 90 dagar i

dagar i följd eller föreligger annal följd eller om det föreligger annat

särskilt skäl, skall den allmänna särskilt skäl, skall den allmänna

försäkringskassan, enligt de närma- försäkringskassan, enligt de närma

re bestämmelser som riksförsäk- re bestämmelser som riksförsäk

ringsverket meddelar, undersöka ringsverket meddelar, undersöka

om skäl föreligger att vidtaga åt- om skäl föreligger att vidta åtgärd

gärd som är ägnad att förkorta sjuk- som är ägnad att förkorta sjukdom-

domstiden eller på annat sätt helt stiden eller på annal sätt hell eller

eller delvis återställa studieförmå- delvis återställa studieförmågan,

gan.

Finner
den allmänna försäkringskassan att åtgärd som avses i första slyckel behövs,
skall den underrätta den studerande härom och fillse att åtgärden vidtages.
Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan kassan besluta att ej
godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått
underrättelse om kassans beslut. I underrättelsen skall inlagas erinran om alt
sådant beslut kan meddelas.

22 §

Studiehjälp
enligt detta kapitel Studiehjälp enligt detta kapitel

får beviljas svensk medborgare för får beviljas svensk medborgare för

studier utom riket, on\ studierna studier utom riket, om studierna

icke med lika stor fördel kan bedri- inte med lika stor fördel kan bedri

vas vid svensk läroanstalt. vas vid svensk läroanstalt.

Även
i andra fall får studiehjälp enligt detta kapitel beviljas för studier utom
riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Första
och andra styckena gäller dock endast sådana studier som motsvarar eller är
jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller utbildningslinje som
omfattas av förordnande enligt 1 §.

Första
och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller ej för sjukperiod
som avses i 7i §. ej för sjukperiod som avses i /5 §.

23 §

Allmän
försäkringskassa skall Allmän försäkringskassa skall

lämna centrala studiestödsnämn- lämna centrala studiestödsnämn

den och studiemedelsnämnderna den och studiemedelsnämnderna

uppgift om sådan sjukperiod enligt uppgift om sådan sjukperiod enligt

13 § som godkänts av kassan. 15 § som godkänts av kassan.

Prop.
1983/84:127

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

6§ Till
studerande, som avses i 1 § och som ej tidigare varit inskriven vid läroanstalt
eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 §, utgår
studiemedel utan föregående prövning av hans lämplighet för studierna.

Till annan
studerande som avses i 1 § utgår studiemedel endast om det med hänsyn till de
resultat som han uppnått måste anses sannolikt, att han kommer att slutföra studierna
inom normal tid. Vid denna bedömning skall .skälig hänsyn tagas till
förhållanden av personlig natur som kan antagas ha inverkat på
studieresultaten.

Till annan
studerande som avses i 1 § utgår studiemedel endast om det med hänsyn till de
resultat som han har uppnått måste anses sannolikt, all han kommer att
slutföra studierna inom normal tid. Vid denna bedömning skall hänsyn tas till
förhållanden av personlig natur som kan antas ha inverkat på studieresultaten.

Studiemedel
utgår för sjukperiod som infaller under lid för vilken den studerande har
beviljats studieme-dd.

Studiemedel enligt 13, 14, 16, 17, 19 och 21-25 §§ utgår
för sjukperiod som infaller under den del av ett kalenderhalvår som utgör den
studerandes studietid, förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela

den studerandes studietid under ka

lenderhalvåret,

2. den studerande under någon

del av kalenderhalvåret bedriver

sina studier.

För det första kalenderhalvår under vilkel en studerande
bedriver studier som berättigar till studiemedel enhgt detta kapitel utgår
studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har
påbörjat studierna.

Med stöd av första stycket har studerande rätt till
studiemedel för större del av två på varandra följande kalenderhalvår än sex
månader endast om särskilda skäl föreligger.

7 kap.

17§

För tid
under vilken den studerande på grund av sjukdom är heh oförmögen att bedriva
sina studier utgår vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel
för sjukperiod som infaller under den

För tid
under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen all bedriva
sina studier utgår vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel
för sjukperiod som infaller under den

Prop.
1983/84:127

Nuvarande lydelse

del av det eller de kalenderhalvår för vilka den
studerande har beviljats vuxenstudiestöd. Bestämmelserna i 4 kap. 28 och
30-35 §§ skall tillämpas.

Föreslagen lydelse

del av del eller de kalenderhalvår för vilka den
studerande har beviljats vuxenstudiestöd. Bestämmelserna i 4 kap. 28 och i/-35
§§ skall tillämpas.

För
det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som
berättigar till särskilt vuxensludiestöd enligt detta kapitel utgår
vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel endast för sjukperiod
som infaller efler det den studerande har påbörjat studierna.

Utgår
sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande
ersättning enligt annan författning för tid under vilken den studerande uppbär
vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas med del belopp som har
utgått i sjukpenning eller sådana ersättning för samma fid.

Utgår
sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande
ersättning enligt annan författning för fid under vilken den studerande uppbär
vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas med det belopp som har
utgått i sjukpenning eller sådana ersättning för samma tid. Vuxenstudiebidraget
skall dock ej minskas med sådant belopp som har utgått i sjukpenning enligt 3
kap. 5 § fiärde stycket lagen om allmän försäkring.

I 78-80 §§
ges särskilda bestämmelser om återbetalningsskyldigheten för den som uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enhgt 3 kap. 73-19 §§, 4
kap. 28-35 §§ dier 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där.

I 78-80 §§
ges särskilda bestämmelser om återbetalningsskyldigheten för den som uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 75-19 §§, 4
kap. 28-35 §§ dier 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där.

78 §
Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sådan del av en sjukperiod
som infaller efter en karenslid om 14 dagar medräknas ej vid tillämpning av
bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivillig
återbetalning, om ej annal följer av 79 §.

Som karenstid enligt
första stycket räknas
endast sådan tid som infaller under sådan studietid som avses i 3 kap. 13 §, 4
kap. 28 § eller 7 kap. 17 § i vad avses hänvisning till 4 kap. 28 §. Vid
beräkning av karensfid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om
den senare böljar inom 20 dagar efter föregående periods slut.

Som karenstid enligt
första stycket räknas
endast sådan tid som infaller under sådan studietid som avses i 3 kap. 75 §, 4
kap. 28 § eller 7 kap. 17 § i vad avses hänvisning till 4 kap. 28 §. Vid beräkning
av karensfid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare
börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut.

Prop.
1983/84:127 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

79 § Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som
infaller efter karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring och överstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid
tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbelalningsbdopp eller
frivillig återbetalning medräknas endast den del av återbetalningspliktiga
studiemedel för samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpenningen
överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med
anledning av sin sjukdom får ersättning enligt annan författning eller på grund
av regeringens förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om
arbetsskadeförsäkring.

Sådan sjukpenning som har beräknats enligt 3 kap. 5 § fiärde
stycket lagen om allmän försäkring skall dock aldrig beaktas vid tillämpning av
bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivillig
återbetalning.

9 kap.

2§ Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för
högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått
genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall Avbryter någon sina studier skall

första stycket tillämpas beträffande första slyckel
tillämpas beträffande

uppburet studiestöd som avser ti- uppburet studiestöd som avser ti

den efter avbrottet. Beror avbrottet den efter avbrottet. Beror avbrottet

på sjukdom skall studiestöd som på sjukdom skall studiestöd som

den studerande uppburit enligt 3 den studerande uppburit enligt 3

kap. I3-\9 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 75-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ dier 7

kap. 17 § och de bestämmelser som kap. 17 § och de bestämmelser som

anges där ej återkrävas. Detsamma anges där ej återkrävas. Detsamma

gäller vid sådan ledighet som avses gäller vid sådan ledighet som avses

i 7 kap. 17 a §. 17 kap. 17 a § eller vid annan
ledig-

het för vård av barn enligt de närmare bestämmelser som
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Avser ålerkrav enligt första eller andra stycket
studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande, som vid utbetalningslillfällel
var omyndig på grund av ålder, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den
omyndiges förmyndare.

På återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., på
studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som
återkrävs enligt

Senaste lydelse 1983:272,

Prop.
1983/84:127 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

första
eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en
räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger statens
utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs enligt denna
paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad
efter det beslut om ålerkrav fattats. Om det finns särskilda skäl kan den
återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyldighet att
erlägga räntan.

Denna
lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. I § och 3 kap. 3, 7 och 11 den 1 juli
1984 samt i övrigt den I januari 1985.

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs atl 3 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha
nedan angivna lydelse.

3
kap.

5§
Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad
besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I fråga
om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan samtidigt fastställa
den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad
mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till
annat förvärvsarbete. Beslut om fillhö-righet till sjukpenningförsäkringen
skall omprövas.

a)
när kassan fått kännedom om att
den försäkrades inkomstförhållanden undergått ändring av belydelse för rätten
till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

b)
när förtidspension enligt denna
lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med
hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig
inkomst genom arbete, samt

c)
när delpension enligt särskild
lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med
hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring
skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän trettio dagar efter
del försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring skall i annal
fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit eller, i fall då
sjukpenningförsäkring enligt 1 § andra stycket skall upphöra på grund av att
den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit gift eller har
eller har haft barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Den
fastställda sjukpenninggrun- Den fastställda sjukpenninggrun

dande inkomsten skall ej sänkas un- dande inkomsten skall ej sänkas un

der tid då den försäkrade bedriver der tid då den försäkrade bedriver

studier, för vilka han uppbär sär- studier, för vilka han uppbär sär-

'
Lagen omtryckt 1982: 120.

Prop.
1983/84:127

Nuvarande
lydelse

skilt
vuxenstudiestöd enligt studieslödslagen (1973:349) eller utbildningsbidrag
för doktorander enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för
doktorander, eller då han är inskriven till arbetsmarknadsinstitut eller
efter förmed-Ung av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning.
Sänkning får dock ske i sådana fall som avses i första stycket b) eller c).
Vidare får sänkning ske när någon undergår arbetsträning i arbetsmarknadsinstitut,
under förutsättning att arbetsträningen pågått sex månader.

11

Föreslagen
lydelse

skilt
vuxenstudiestöd enligt studieslödslagen (1973:349), särskilt vuxensludiestöd
för arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa eller utbildningsbidrag för doktorander enligt förordningen
(1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander, eller då han är inskriven vid
arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning. Sänkning får dock ske i sådana fall som avses i
första stycket b) eller c). Vidare får sänkning ske när någon undergår arbetsträning
i arbets-marknadsinsfitut, under förutsättning atl arbetsträningen pågått sex månader.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1984. Bestämmelsen tillämpas dock för tid från
och med den 1 januari 1984.

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha
nedan angivna lydelse.

3
kap.

5§ Den
allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad
besluta om den försäkrades fillhörighel till sjukpenningförsäkringen. I fråga
om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan samtidigt
fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall
framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till
anställning eller fill annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a)
när kassan fått kännedom om att
den försäkrades inkomslförhållan-den undergått ändring av betydelse för rätten
till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b)
när förtidspension enligt denna
lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med
hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet alt bereda sig
inkomst genom arbete, saml

'
Lagen omtryckt 1982: 120.

Senaste
lydelse se tidigare upprättat lagförslag i denna proposition.

Prop.
1983/84:127

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den
försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i
den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring
skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän trettio dagar efter
det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring skall i annat
fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit eller, i fall då
sjukpenningförsäkring enligt 1 § andra stycket skall upphöra på grund av att
den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit gift eller har
eller har haft barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Den
fastställda sjukpenninggrundande inkomsten skall ej sänkas under tid då den
försäkrade bedriver studier, för vilka han uppbär särskilt vuxensludiestöd
enligt studieslödslagen (1973:349), särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt
lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, eller
utbildningsbidrag för doktorander enligt förordningen (1976:536) om
utbildningsbidrag för doktorander, eller då han år inskriven vid
arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning. Sänkning får dock ske i sådana fall som avses i
första stycket b) eller c). Vidare får sänkning ske när någon undergår arbetsträning
i arbetsmarknadsinstitut, under förutsättning att arbetsträningen pågått sex
månader.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej /
annat fall än som avses i första stycket b) eller c) sänkas under tid då den
försäkrade

7. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp,
studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349),
studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för
doktorander, eller

2. är inskriven vid arbetsmark-nadsinsfitut eller efler
förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning.

Om den försäkrade i fall som avses i tredje stycket 1)
bedriver studier som beräknas pågå minst sex månader, skall försäkringskassan,
vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den
inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Prop. 1983/84:127 13

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-02-23

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström,
Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition
om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsäkringsfrågor

1
Inledning

Studiehjälpen
har alltsedan den infördes spelat en viktig roll för att motverka en socialt
ojämn rekrytering till studier efter grundskolan. Statsfinanserna tillåter f n.
inte en kraftig generell förbättring av det stöd som kommer alla elever i
gymnasieskolan m. m. till del - studiebidraget. I den situationen är det
angeläget att förstärka stödet till studerande från hushåll med låga inkomster.

Redan
i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (SfU 1983/84:
11, rskr 86) aviserade jag en förstärkning av det selektiva stödet i studiehjälpen.
Av den utgiftsminskning som åstadkommits genom förändrade regler för alerbetalningspliktiga
studiemedel fill elever i gymnasieskolan bör 50 milj. kr. användas för en
sådan förstärkning.

Under
flera decenniers reformarbete har vi i Sverige byggt upp ett omfattande
socialförsäkringssystem med syfte att garantera medborgarnas sociala trygghet.
De flesta socialförsäkringar är konstruerade med tanke på de förvärvsarbetande
och skyddet innebär att den försäkrade får ersättning för elt inkomstbortfall.
Detta gäller l.ex. sjukpenningförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen.
Studiestöden räknas inte som inkomst i dessa sammanhang. För de studerande har
man därför behövt skapa särbestämmelser inom antingen studiestödens eller
socialförsäkringens ramar. Men det finns fortfarande brister i de studerandes
försäkringsskydd, något som bl. a. har uppmärksammats i en rad motioner till
riksdagen.

Prop. 1983/84:127 14

Med
stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för
utbildningsdepartementet den 25 september 1975 en kommitté (U 1975:16) med tio
ledamöter för att utreda det studiesociala stödet. Kommittén antog namnet
studiestödsutredningen. Ytterligare två ledamöter tillkallades den 27 november
1975. Den 15 december 1980 förordnades två sakkunniga i utredningen. Vidare har
elt antal experter för längre eller kortare tid varit knutna fill utredningen.

Den
31 augusti 1978 fick utredningen genom tilläggsdirektiv (Dir. 1978:82) i
uppdrag att också se över de studerandes försäkringsskydd samt alt undersöka
hur handikappade studerande hitfills hade finansierat sina studier och utifrån
en sådan översyn föreslå eventuella förbättringar. I senare tilläggsdirektiv
(Dir. 1981:44) uppdrog regeringen åt utredningen alt redovisa sina förslag
avseende de studerandes försäkringsskydd och de handikappade elevernas
studiesociala situation samt därmed avsluta sitt arbete.

Utredningen
avlämnade den 28 september 1981 betänkandet (DsU 1981:11) Studiestöd. -
Handikappade studerande, försäkringsskydd, studiesociala undersökningar.
Betänkandet har remissbehandlats.

1
det följande behandlar jag försäkringsfrågorna. Till de handikappfrågor som
också tagits upp av utredningen avser jag att återkomma i annat sammanhang. I
försäkringsfrågorna har jag samrått med chefen för socialdepartementet.

Till
protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av betänkan-del som
bilaga 1, en sammanställning av utredningens förfaltningsförslag som bilaga 2 saml
en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av
remissyttrandena som bilaga 3.

2
Föredragandens överväganden

2.1
Förbättrad studiehjälp

2.7.7
Bakgrund och allmän motivering

En
huvuduppgift för de studiesociala stöden är att undanröja ekonomiska hinder för
studier efter grundskolan. De skall göra det möjligt även för studerande från
ekonomiskt svaga hem att studera utan att kostnaderna blir alltför betungande
för föräldraekonomin. En otillräcklig loräldra-ekonomi torde vara en av de
faktorer som starkt påverkar ungdomars val mellan studier och förvärvsarbete
men också valen mellan olika utbildningsalternativ. Mycket talar för att det
avgörande valet avseende framtida yrkesverksamhet oftast sker vid övergången
mellan grundskola och gymnasieskola. Här ägde under en lång följd av år en
utjämning rum, då det gällde valet av studieväg, mellan elever med olika
ekonomisk bakgrund. Till en del bör studiehjälpssystemet, med dess riktade
tillägg fill studiebidraget avsedda för elever från ekonomiskt svagare hushåll,
ha

Prop. 1983/84:127 15

bidragit
till denna positiva utveckling. Under de senaste åren har emellerfid en
förändring skett. Ungdomar från hem med låga inkomster, t. ex. barn till
ensamföräldrar, väljer i ökande utsträckning kortare utbildningar, l.ex.
tvååriga gymnasielinjer, eller avslår från vidare utbildning efter grundskolan.
Enligt min mening beror detla bl. a. på att studiehjälpssysle-met inte till
alla delar fyller silt syfte.

Studiestödsutredningen
föreslog i belänkandet (SOU 1980:25) Studiestöd för 16—19-åringar i gymnasial
utbildning, en kraftig förstärkning av det generella studiebidraget. Trots
detta förordade utredningen att selek-fiva stöd även i fortsättningen skulle
ingå i studiehjälpen. Då en kraftig förstärkning av den generella stödnivån av
ekonomiska skäl inte är genomförbar f. n., framstår behovet av ett förbättrat
selektivt stöd än klarare. I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder,
m.m. anmälde jag att jag avsåg att lägga fram förslag i detta avseende.

De
selektiva slöd i form av bidrag som i dagens studiehjälpssystem utgår på basis
av en prövning av elevens familjeekonomiska situation är de inkomst- och
behovsprövade tilläggen.

Det inkomstprövade
tillägget är samordnat med det statliga bostadsbidraget då del gäller nivå och
inkomstprövning och avlöser detta då eleven fyller 17 år.

Den
högsta summa som kan utgå i behovsprövat tillägg är f n. 290 kr. per månad.

Det
behovsprövade fillägget utgår om det ekonomiska underlaget inle överstiger en
viss summa, f.n. 56000 kr. Denna summa gäller som ovillkorlig gräns. Det
ekonomiska underlaget — som är detsamma som för inkomstprövat tillägg - utgör
för en ogift elev summan av

dels
elevens och hans föräldrars taxerade inkomst enligt senaste taxering till
statlig inkomstskatt,

dels
det sammanlagda belopp i underskott i förvärvskälla som elev och föräldrar haft
enligt samma taxering,

dels
en femtedel av den del av den studerandes och hans föräldrars sammanlagda
förmögenhet som översfiger 50000 kr,

dels
hälften av eventuella studiemedel som föräldrarna uppburit under samma år som
laxeringen gäller.

Då
det gäller gifta elever beaktas den egna och makens ekonomiska situation.

Utöver
denna inkomstprövning gäller för atl eleven skall kunna få behovsprövat
tillägg att "synnerligen stort behov" av studiehjälp utöver
studiebidrag och andra tillägg skall föreligga. Som ell mått på hur stort behovet
kan bedömas vara används i praxis familjens aktuella ekonomiska situation och
försörjningsbördans omfattning. Hänsyn tas därvid till förekomsten av syskon
under 20 år. Även syskonets eventuella inkomster tas med i bedömningen av de
samlade ekonomiska resurserna, liksom familjens eventuella förmögenhet och
fastighetsinnehav.

Prop. 1983/84:127 16

En
förändring av reglerna för det inkomstprövade tillägget bedömer jag vara mindre
lämplig f. n. Skälet är att tillägget är samordnat med det statliga
bostadsbidragssystemet. DeUa är f n. föremål för översyn inom bosladskommittén
(Bo 1982:02) vilken enligt vad jag har erfarit överväger att föreslå vissa
ändringar i bostadsstödets konstruktion. En eventuell förändring av det inkomstprövade
fillägget bör enligt min mening anstå tills resultat av kommitténs arbete
föreligger.

Det
behovsprövade tillägget är, som antytts i min tidigare redogörelse, omgärdat av
ett omfattande regelsystem. Detta medför aU tillägget kan upplevas som
svåröverskådligt av föräldrar och elever och aU administrationen blir krånglig
och tidsödande. Betecknande är att det vid en undersökning av det
behovsprövade tillägget, som studiestödsutredningen genomförde, visade sig att
en mycket hög andel av ansökningarna avslogs. Läsåret 1978/79 var t. ex.
andelen avslag så hög som 63,7%.

Tilläggets
betydelse för alt motverka social snedrekrytering vid val av gymnasial
utbildning har också minskal. Endast drygt hälften så stor andel av de studiehjälpsberätligade
som t. ex. 1968/69 har i dag behovsprövat tillägg. Även den summa som kan utgå
i maximalt tillägg har minskal något realt sedan tillägget infördes.

Då
tillägget infördes var den huvudsakliga målgruppen elever med ensamstående vårdnadshavare.
Andra elever kunde få tillägget om synnerliga skäl förelåg. I praktiken har
tillägget - trots atl den uttryckliga begränsningen till ensamstående tagits
bort - genom de låga inkomslgränser som gällt förblivit ett stöd huvudsakligen
för denna kategori.

2.7.2
Andringar inom studiehjälpen

Mitt
förslag: Det behovsprövade tillägget i studiehjälpen slopas och ersätts med ett
högre och mer schabloniserat tillägg sorri bör benämnas extra tillägg. Detta
utgår med 600 kr. per månad och elev till hushåll med ett ekonomiskt underlag
som understiger 40000 kr. per år. Till hushåll med ett ekonomiskt underiag på
mellan 40000 och 60000 kr. utgår 400 kr. per månad och till hushåll med ell
ekonomiskt underlag på mellan 60000 och 80000 kr. utgår 200 kr. per månad.
Reglerna för vad som utgör det ekonomiska underlaget överensstämmer med vad som
gäller i fråga om det inkomstprövade tillägget. Vidare föreslår jag alt
inackorderingstilläggets grundbelopp höjs till 440 kr. per månad.

Skäl
för mitt förslag och vissa kommentarer till detta: Del nuvarande selektiva
stödet inom studiehjälpen har kraftigt minskal i betydelse. Vid valet mellan
att påbörja gymnasiala studier eller att helt avstå från sådana liksom vid
valet mellan olika utbildningsvägar i gymnasieskolan, har familjens ekonomiska
situation fått en allt större betydelse. Jag anser därför att ett kraftigt
förstärkt selektivt stöd till de inkomstsvagaste hushållen bör införas. Flera
hushåll än i dag bör också nås av stödet. Då del gäller

Prop. 1983/84:127 17

familjer
med bräcklig ekonomi kan del vara av avgörande betydelse i detta sammanhang om
samhället ger bidrag i en omfattning som motsvarar i stort sett hela den
kostnad som en elev i gymnasieskolan kan ge upphov till för familjeekonomin.
För de allra inkomstsvagaste hushållen skulle införandet av det nya tillägget
innebära att studiebidraget tillsammans med tillägg kan uppgå fill 10260 kr.
per läsår för ett barn.

Ett
stöd på denna nivå bör kunna innebära all även längre gymnasiestudier ler sig
som ett realistiskt alternativ för ungdomar från hem med svag ekonomi.
Frestelsen att i stället välja ett i dagsläget osäkert förvärvsarbete eller
något alternativ som samhället erbjuder arbetslösa ungdomar bör minska.
Samhällsekonomiskt bör stödet inte innebära någon belastning. Ungdomarna
uppmuntras att välja en utbildning som ger dem bättre grund för framtiden.

Jag
vill understryka alt det extra tillägget självfallet inte bör beaktas då
familjers behov av bistånd från socialtjänsten bedöms, öm sådant bistånd minskas
på grund av tillägget är det studiesociala syftet förfelat.

Som
alla inkomstprövade förmåner kommer del extra tillägget alt ge upphov till
tröskel- och marginaleffekter. Det hade varit möjligt att minska dessa genom
att göra tillägget mera fingraderat. Jag har emellertid valt att föreslå en så
enkel och överblickbar modell som möjligt. Därigenom bör administrativa och informationsmässiga
fördelar kunna uppnås. Jag vill i detta sammanhang erinra om atl marginalskaltesänkningen
de närmaste åren innebär att problemen med tröskel- och marginaleffekter
successivt minskar.

I
likhet med det behovsprövade tillägget kommer det extra tillägget att i stor
utsträckning i praktiken tillkomma hushåll med ensamstående vårdnadshavare.
Jag har övervägt atl föreslå lägre inkomslgränser för sådana hushåll än för tvåföräldrahushåll
men har avstått från delta. Milt ställningstagande grundar sig bl.a. på
resultaten av en undersökning om ensamföräldrar som genomförts vid universitetet
i Umeå på uppdrag av ensamförälderkommitlén (S 1977: 16). Av dessa framgår bl.
a. atl barn fill ensamstående föräldrar i mindre omfattning än barn i tvåföräldrahushåll
ägnar sig åt studier efler grundskolan och atl de också väljer kortare utbildningar.
De högre inkomstgränser som föreslås för del extra tillägget kommer också att
innebära alt fler tvåföräldrahushåll än i dag får del av stödet.

Jag
vill betona atl förslaget om extra tillägg bör ses mot bakgrund av atl socialdepartementets
familjeekonomiska beredningsgrupp överväger förändringar av det
familjeekonomiska stödet. Kommande förändringar kan påverka förutsättningarna
för studiehjälpens utformning. Enligt min bedömning kommer emellertid behovet
av elt selektivt stöd att kvarstå.

Hyreskostnaderna
har ökat kraftigt de senaste åren. Inackorderingstill-läggets grundbelopp, f. n.
400 kr. per månad, täcker sällan de inackorderade elevernas verkliga
boendekostnader. Jag anser i likhet med vad CSN föreslagit i sin
anslagsframställning för budgetåret 1984/85 att en höjning av 2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
127

Prop. 1983/84:127 18

grundbeloppet
är befogad och föreslår att det för budgetåret 1984/85 utgår med 440 kr. per
månad.

Jag
beräknar att närmare 25 000 elever kommer att kunna få extra tillägg under
läsåret 1984/85. Kostnaderna för stödet beräknar jag till ca 65 milj. kr. för
budgetåret 1984/85. Dessa kostnader kan täckas inom det utrymme som skapas
genom att det behovsprövade fillägget slopas och genom den utgiftsminskning som
de förändrade reglerna för alerbetalningspliktiga studiemedel till 18-20-åringar
i gymnasiala studier innebär. För innevarande budgetår har 17 milj. kr.
anvisats för det behovsprövade tillägget.

2.2
Anslagsberäkningar för budgetåret 1984/85

2.2.7
Studiebidrag och förlängt barnbidrag

Det
förlängda barnbidraget och studiebidraget är då det gäller den summa som kan
utgå per månad samordnande med det allmänna barnbidraget. Till skillnad från detla
utgår dock förlängt barnbidrag och studiebidrag för högst nio månader per år.
För innevarande budgetår har anvisats 24,7 milj. kr. för föriängl barnbidrag
och 568,7 milj. kr. för studiebidrag. I sin anslagsframställning för budgetåret
1984/85 räknar centrala studiestödsnämnden (CSN) med att något färre elever än
innevarande läsår kommer att få bidragen. Jag delar denna bedömning och
beräknar det totala medelsbehovet till 661 milj. kr. Denna summa överstiger
vad som anvisats för innevarande budgetår trots att den månatliga summan är
oförändrad. Detta beror främst på att utnyttjandet av studiebidraget ökat
markant, vilket jag i likhet med CSN bedömer vara ett resultat av svårigheten
för ungdomar att få arbete.

2.2.2 Inackorderingstillägg

Medelsbehovet
för inackorderingstillägget under budgetåret 1984/85 beräknar jag till 101
milj. kr. För innevarande budgetår har anvisats 96,4 milj. kr.

Hemreseersältningen
är avsedd att täcka inackorderade elevers resor till föräldrahemmet under
helgerna och utgår med ett schabloniserat grundbelopp. För budgetåret 1984/85
beräknar jag medelsåtgången till 47,7 milj. kr. vilket är en ökning med 3 milj.
kr. beroende på väntade taxehöjningar.

2.2.3 Inkomstprövat
tillägg m.m.

Det inkomstprövade
tillägget är samordnat med det stafiiga bostadsbidraget när del gäller belopp
och reduceringsregler. Den 1 april 1984 höjs del inkomstprövade tillägget (prop.
1983/84:40, SfU 11, rskr 86) till 265 kr. per månad. Somjag fidigare nämnt
överväger bosladskommittén att föreslå vissa förändringar av bostadsbidragens
konstruktion. En förändring kommer alt återverka på studiehjälpens inkomstprövade
tillägg. I avvaktan på eventuella ändringar av bosladsbidragsreglema föreslår
jag inle några förändringar av det inkomstprövade tillägget. Medelsbehovet för

Prop.
1983/84:127 19

fillägget beräknar jag till 19,1 milj. kr. för budgetåret
1984/85. För innevarande budgetår anvisades 19,7 milj. kr.

Resekostnadsersältning
utgår till studerande vid slalens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping.
Jag beräknar medelsåtgången till 1,1 milj. kr. för budgetåret 1984/85, vilkel
är en ökning med 0,1 milj. kr. i förhållande fill vad som anvisats för
innevarande budgetår.

2.2.4 Ersättning till länsbolagen för gymnasieelevernas
resor

Resetilläggen inom studiehjälpen ersattes den Ijuli 1983 med ett statsbi

drag till länstrafikföretagen (prop. 1982/83:129, SfU 25, rskr 386). Dessa

åtar sig, för atl få del av statsbidraget, ansvaret för de studiehjälpsberätli

gade elevernas resor till och från skolan. Förändringen genomfördes för att

uppnå förbättringar för eleverna och för att förenkla administrationen

kring elevemas resor. Sedan reformen trätt i kraft har jag mottagit syn

punkter av olika innehåll från enskilda och från olika länstrafikförelag.

Enligt min bedömning har alltför kort tid förflutit sedan genomförandet för

att det skall finnas underlag för att redan nu göra några förändringar.

Under läsåret 1984/85 väntas antalet studerande med rätl
till fria resor minska något, från ca 155000 fill omkring 150000. Jag beräknar
trots detla att statsbidraget fill länstrafikföretagen för denna verksamhet bör
ökas med hänsyn fill ökade kostnader. Anslagsposten bör därför föras upp med
214 milj. kr. för budgetåret 1984/85, vilket innebär en ökning med 9,5 milj.
kr. Detta innebär en ökning med åtta procent på grund av ökade kostnader.

2.2.5 Alerbetalningspliktiga studiemedel

Reglerna för prövning av behovet av återbetalningspliktiga
studiemedel för studiehjälpsberätligade elever mellan 18 och 20 år, förändras
den 1 juli 1984 (prop. 40, SfU 11, rskr 86). Jag beräknar att förändringen
kommer att medföra en utgiftsminskning på omkring 100 milj. kr. för budgetåret
1984/85. Av dessa medel omdisponeras 50 milj. kr. för det extra tillägget
enligt vad jag tidigare föreslagit.

De nämnda regeländringarna kommer att medföra en viss
ökning av del antal elever som får återbetalningspliktiga studiemedel efter prövning
mot föräldraekonomin. Jag beräknar del totala medelsbehovet för budgetåret
1984/85 till 112 milj. kr.

2.3 Sjukförsäkringsfrågor

2.3.1 Bakgrund och allmän motivering

För den som av någon anledning inle kan arbeta och
försörja sig själv skall det finnas ett socialt skyddsnät. Socialförsäkringarna
är de viktigaste inslagen i det sociala trygghetssystemet. Dessa försäkringar
är emellertid huvudsakligen konstruerade med tanke på de förvärvsarbetande. De
är således avsedda atl vid t. ex. sjukdom eller arbetslöshet täcka förlusten av

Prop. 1983/84:127 20

en
inkomst. Sjukpenning får i princip bara den som har inkomst från en anställning
eller något annat förvärvsarbete. Lagen om arbetsskadeförsäkring omfattar i huvudsak
"den som förvärvsarbetar". För att få ersättning från en
arbetslöshetskassa skall man vara medlem i en sådan kassa och ha utfört
förvärvsarbete i en viss omfattning. Föräldraförsäkringen har för vissa delar
en garanlinivå på 37 kr. per dag. Den som har en sjukpenning som överstiger
garantinivån får i stället detta högre belopp.

Socialförsäkringarnas
konstruktion skapar behov av särlösningar för grupper som inte har inkomst av
förvärvsarbete. Det gäller bl. a. de studerande som finansierar sina studier
med olika former av studiestöd. Det har också i samband med reformarbete på det
socialpolitiska området skapats olika särbestämmelser för de studerande inom
såväl studiestödens som socialförsäkringarnas ramar. Som exempel kan nämnas
1975 års sjukförsäkring för studerande med studiemedel och den frivilliga
sjukförsäkringen inom lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).

En
närmare redogörelse för nuvarande förhållanden återfinns i sludie-stödsutredningens
betänkande (Ds U 1981:11, s. 125 ff). De finns också kortfattat sammanfattade i
bilaga 1, s. 34-36, till protokollet i detta ärende.

Trots
detla finns del fortfarande brister i de studerandes försäkringsskydd. Dessa
brister har också uppmärksammats i en rad motioner fill riksdagen som i sin tur
lett till bl. a. studiestödsutredningens uppdrag att se över de studerandes
försäkringsskydd.

Det
kan finnas skäl att erinra om vad regering och riksdag i olika sammanhang
uttalat i frågor som rör de studerandes försäkringsskydd. Ett utdrag ur
utredningens betänkande, som behandlar sådana uttalanden återfinns i bilaga I (s.
37 ff.).

När
del gäller socialförsäkringarna finns betydande problem som bl. a gäller
samordningen av och gränsdragningen mellan olika typer av stöd och bidrag. Det
finns därför anledning att nämna några utredningar som har betydelse för de nu
aktuella frågorna.

Sjukpenningkommittén
(S 1978:04) har bl. a. haft i uppdrag att utreda verkningarna av gällande
bestämmelser för delårs- och deltidsanställda samt att göra en översyn av den
frivilliga sjukpenningförsäkringen för hemmamakar och studerande. Kommittén har
avlämnat betänkandena (SOU 1981:22) Sjukersätiningsfrågor och (SOU 1983:48) Egenföretagares
sjukpenning m.m.

Kommitténs
betänkanden bereds f n. i socialdepartementet.

Föräldraförsäkringsutredningen
(S 1980:08) har haft i uppdrag att göra en övergripande genomgång av de
praktiska erfarenheterna av ledighets-och ersättningsreglerna såväl ur den
enskildes synpunkt som ur arbetsmarknads- och administrativa synpunkter.

En
särskild utredare (S 1984:01) har nyligen filisatts för att se över arbetsskadeförsäkringen
m.m.l uppdraget ingår också att se över studerandes försäkringsskydd vid
arbetsskada.

Prop. 1983/84:127 21

Studiestödsulredningens
utgångspunkt är alt de studerande inte skall behöva sänka sin standard under
sjukdom. Målet med en försäkring bör enligt utredningen också vara att skapa en
ekonomisk trygghet under perioder av sjukdom utan aU i väsentlig utsträckning
utöka skuldbördan. Utredningen har i sina överväganden kring dessa frågor
stannat för att de studerandes försäkringsfrågor i göriigaste mån bör lösas
inom ramen för de studiesociala systemen. Jag delar utredningens principiella
inställning och fillstyrker i det följande flera förslag om ändringar i
studiestödslagen (1973:349) som innebär förbättringar rörande de studerandes
försäkringsskydd.

Vissa
frågor berör också AFL. Jag föreslår därför efter samråd med chefen för
socialdepartementet vissa ändringar även i denna lag.

Flera
av de frågor studiestödsutredningen tar upp är av mer övergripande karaktär
och berör också andra grupper än de studerande. Det gäller exempelvis frågan om
sjukpenningens beräkning vid l.ex. deltidsarbete, vissa frågor som rör
arbetsskadeförsäkring, etc. Flera av de aktuella frågorna är redan i annat
sammanhang aktualiserade i regeringskansliet och ett beredningsarbete pågår. I
avvaktan på mer övergripande lösningar av dessa frågor lägger jag nu fram
förslag på de områden som i första hand berör de studiesociala systemen och som
är speciella för studerandegrupperna.

2.3.2
Sjukförsäkring - förslag till ändringar inom studiemedelssystemet m.m.

Mitt
förslag: Studerande som helt eller delvis finansierar sina studier med
studiemedel eller utbildningsbidrag för doktorander tillförsäkras sådana medel
även under perioder av styrkt sjukdom. Förutsättningen för att studiemedel
eller utbildningsbidrag skall utgå under en sjukdomsperiod är att
sjukdomsperioden infaller under sådan studietid för vilken den studerande har
beviljats något av dessa stöd. Läkarintyg krävs om sjukdomsfiden överstiger 14
dagar. För det första kalenderhalvåret en studerande bedriver studiemeddsberätfigade
studier utgår studiemedel under sjukdomsperioder bara om den studerande har påbörjat
studierna då han blir sjuk. Motsvarande gäller studerande med utbildningsbidrag
för doktorander. Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på en sådan del
av en sjukperiod som infaller efter en karenstid om 14 dagar medräknas normalt inle
vid beräkningen av återbetalningsskyldigheten.

Utredningens
förslag: Överensstämmer med miU förslag utom på två punkter. Utredningen
föreslår en kortare karenslid om sju dagar saml föreslår detaljerade
bestämmelser om en dagpenning (betänkandet s. 158 ff).

Prop. 1983/84:127 22

Remissinstanserna:
De remissinstanser som har yttrat sig i dessa frågor tillstyrker utredningens
förslag (bilaga 3 s. 61 ff).

Skäl
för mitt förslag: Enhgt studiestödslagen (1973:349) får studerande i samband
med sjukdom behålla beviljade studiemedel under sjukperioder med vissa
inskränkningar. Sjukperioden får således inte annal än undantagsvis omfatta
hela den studerandes studietid under ett kalenderhalvår. Den studerande har
inte heller rätt till studiemedel för större del av två på varandra följande
kalenderhalvår än sex månader, om inte särskilda skäl föreligger. Genom de
förslag jag nu lägger fram kan studiemedel utan dessa begränsningar utgå för
all styrkt sjukdom under studietid. Däremot anser jag att den inskränkning i
rätten till studiemedel under sjukdomsperioder, som gäller det första
kalenderhalvåret under vilket en studerande bedriver studier, bör behållas. För
en sådan sjukperiod bör studiemedel således även fortsättningsvis utgå endast
om den studerande har påbörjat studierna innan han blev sjuk. Förslagen
innebär att en studerande har sin försörjning tryggad under den tid han normalt
skulle ha finansierat sitt uppehälle med studiemedel, även om han råkar bli
sjuk under en längre period av denna tid. Jag vill här erinra om att den
allmänna försäkringskassan enligt studieslödslagen är skyldig att, vid sjukdomsperioder
som är längre än 90 dagar eller när särskilda skäl föreligger, vidta
erforderliga åtgärder för atl förkorta sjukdomstiden eller på annat sätt
återställa studieförmågan.

Jag
vill också erinra om att de förbättringar jag nu förordar för studerande med
studiemedel redan är genomförda för studerande som uppbär särskilt
vuxenstudiestöd efler förslag i prop. 1978/79: 162 om sjukförsäkringsförmåner
vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m. m. (SfU 21, rskr 299).

För
att man inte ska behöva finansiera en sjukdomsperiod med återbetalningspliktiga
studiemedel avskrivs i efterhand de delar av medlen som kan hänföras till
sjukdomsperioden. Jag finner ingen anledning alt föreslå några ändringar i de
bestämmelser som i dag reglerar avskrivningen av studiemedel vid sjukdom.

Jag
anser således också att den nuvarande karenstiden om 14 dagar skall finnas kvar
då det gäller avräkning av studieskulden för sjukdomsfid. Jag anser att den
förhållandevis långa karensliden är motiverad, främst med hänsyn till aU
studier inte är riktigt jämförbara med förvärvsarbete. 1 rapporten
"Studiemedel under sjukdom" (CSN 1978) redovisar centrala
studiestödsnämnden (CSN) en undersökning av ett urval studerande som har gjort
uppehåll i studierna på grund av sjukdom. Av undersökningen framgår att av de
studerande som har varit sjuka mellan sju och 14 dagar hade det övervägande
flertalet lyckats läsa in det mesta av vad de förlorat under studieuppehållet.
Sjukpenningen ersätter vidare endast en del av den förlorade arbetsinkomsten,
medan de studerande får samma kontanta

Prop. 1983/84:127 23

ersättning
hela tiden och sedan avskrivning av skulden efter karensdagarna. Av dessa skäl
är jag således inte beredd atl biträda utredningens förslag om sju karensdagar.

Rätten till
utbildningsbidrag för doktorander regleras i förordningen (1976:536) om
utbildningsbidrag för doktorander. Jag avser alt senare föreslå regeringen
sådana ändringar i denna förordning all reglerna för rält till
utbildningsbidrag vid sjukdom i möjligaste mån kommer att överensstämma med
motsvarande regler för studiemedel. I princip skall således utbildningsbidrag
kunna utgå för en sjukdomsperiod som sträcker sig över hela den tid för vilken
utbildningsbidraget har beviljats, dvs. högst ett år.

De
största problemen för de studerande, nästan oavsett typ av studiestöd, uppstår
i skarven mellan studier och förvärvsarbete. Studiemedel och studiehjälp utgår
endast under terminstid. Vid sjukdom under ferietid, framför allt under
sommarlovet, samt innan de hunnit få förvärvsarbete och bli sjukpenningförsäkrade
har de studerande inte något försäkringsskydd och kan således stå hell utan
försörjning vid sjukdom.

Jag
avser att i annat sammanhang föreslå regeringen atl låta utreda förutsättningarna
för en helt ny typ av ersättning, dagpenning, som skulle kunna utgå vid sjukdom
under ferietid eller som efterskydd i samband med studiernas avslutande. Sludiestödsutredningen
har lagt fram elt förslag om en sådan ersättning som skulle kunna uppgå till
samma belopp som de studerande beviljats i studiemedel för närmast föregående beviljnings-period.
Då framför allt de administrativa förutsättningarna för del föreslagna stödet inle
är tillräckligt utredda är jag inte nu beredd att ta ställning till förslaget.
En närmare utredning om förutsättningarna för en dagpenning bör också omfatta
en mer detaljerad kostnadsberäkning och förslag om hur dessa kostnader skall
kunna finansieras genom omprioriteringar inom de studiesociala systemen.

2.3.3
Sjukförsäkring — förslag till ändringar inom studiehjälpen

Mitt
förslag: Elever som är berättigade till studiehjälp enligt studiestödslagens 3
kap. får räu att behålla studiehjälpen vid sjukdom under terminstid. Kortare
sjukdom intygas av föräldrarna när eleven är omyndig och därefter av eleven
själv. Fr. o. m femtonde dagen krävs läkarintyg-Eleven får behålla hela sitt
studiestöd. För alerbetalningspliktiga studiemedel reduceras skulden för sjukdagar
utöver 14 dagar.

Studiehjälp
under sjukdom utgår bara om eleven har ansökt om studiehjälpen innan hon blev
sjuk. För del första kalenderhalvåret en elev bedriver studier utgår
studiehjälp under sjukperiod bara om den studerande har påbörjat studierna.

Utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Prop. 1983/84:127 24

Remissinstanserna:
De remissinstanser som har yttrat sig i dessa frågor tillstyrker förslagen.

Skäl
för mitt förslag: Studiehjälpen består av studiebidrag, inkomstprövat tillägg,
inackorderingstillägg och återbetalningspliktiga studiemedel samt, enligt vad
jag nyss har föreslagit, extra tillägg. Studiehjälpen utgår enligt gällande
bestämmelser endast för sådan del av läsåret under vilken den studerande
bedriver studier. Återbetalningspliktiga studiemedel kan däremot utgå även
under sjukdom. Bestämmelserna härvidlag överensstämmer med motsvarande regler
för studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen och styrkt sjukdom reducerar också
skulden på samma sätt som gäller i fråga om övriga återbetalningspliktiga
studiemedel.

Studiebidragen
och tilläggen skall egentligen inte kunna utgå under sjukdomsperioder. En viss
praxis har dock utvecklat sig vad gäller tolkningen av gällande bestämmelser.
Om studieavbrottet inträffar före den tidpunkt då studiebidraget utbetalas och
skolstyrelsen får kännedom om detta, får den studerande studiebidrag endast för
den faktiska studietiden. Har emellertid utbetalningen av terminens
studiebidrag redan gjorts, görs inget ålerkrav. Eftersom tidpunkten för
utbetalning av studiebidraget varierar mellan kommunerna, medför gällande
praxis att hemortskommun och tidpunkt för insjuknandet blir avgörande för om
dessa former av studiestöd kommer att utgå även under sjukdom.

Dessa
förhållanden är naturligtvis inte tillfredsställande. Jag föreslår därför nu
all studiebidrag och tillägg skall kunna utgå vid styrkt sjukdom under
terminstid. Läkarintyg bör krävas efter 14 dagars sjukdom. När det gäller alerbetalningspliktiga
studiemedel bör samma regler gälla som för återbetalningspliktiga studiemedel
enligt 4 kap. studiestödslagen. Studiemedlen skall således utgå för terminstid
utan de begränsningar som jag nyss har beskrivit och skulden skall reduceras
med den lid som motsvarar sjukdomsperioder över 14 dagar. Den allmänna
försäkringskassans skyldighet att vid sjukdomstider som är längre än 90 dagar
eller när särskilda skäl föreligger vidta erforderliga åtgärder bör finnas
kvar.

Jag
har nyss när det gäller studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen förordat att
de närmare förutsättningarna för att införa en dagpenning, som skulle garantera
de studerande en miniminivå i ersättning under ferietid och som efterskydd i
samband med studiernas avslutande, skall utredas. Denna utredning bör också
omfatta förutsättningarna för att införa motsvarande dagpenning för studerande
med återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpssystemet.

Prop.
1983/84:127 25

2.3.4
Vilande sjukpenning - förslag till ändringar i lagen om allmän försäkring

Mitt
förslag: Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) får inle sänkas under den
tid för vilken en studerande uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa. Under studiefiden hålls sjukpenningen vilande
för att kunna aktiveras när studiestödet upphör.

Under
studietiden beräknas en särskild studietids-SGI på grundval av den inkomsl den
studerande kan ha under ferietid eller vid sidan av studierna. Sjukpenning på
grundval av en studietids-SGI kan utgå parallellt med studiestödet vid sjukdom
under terminstid.

På studietids-SGI:n
beräknas också föräldrapenning. Vissa villkor gäller för alt föräldrapenning i
samband med barns födelse resp. särskild föräldrapenning skall kunna utgå med
ett belopp som överstiger garanfinivån. Om studielids-SGI:n är så låg att dessa
villkor inte kan uppfyllas, medan den vilande SGI:n är tillräckligt hög, bör
den sistnämnda SGI:n tillämpas.

Studietids-SGI:n
bör i princip följa samma regler som i övrigt gäller för sjukpenninggrundande
inkomst. Den vilande SGI:n bör följa gällande praxis för ändring av SGI.

Den
sjukpenninggrundande inkomsten får i dag inte sänkas för studerande som uppbär
särskilt vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag för doktorander. Även dessa
grupper bör omfattas av förslaget om vilande sjukpenning.

De
bestämmelser som reglerar samordningen mellan sjukpenning/föräldrapenning och
vuxenstudiebidraget bör anpassas fill förslaget om studietids-SGI. Detsamma
gäller återbetalningsreglerna i studiestödslagen.

I
sammanhanget vill jag nämna att bestämmelsen i AFL om att en SGI får sänkas för
den som har undergått arbetsträning i arbetsmarknadsinstitut mer än sex
månader bör avskaffas, då den numera saknar större relevans.

Utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag med undantag av metoden för atl
beräkna studietids-SGI och av atl jag tar med också det numera inrättade
särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa. Utredningen har dessutom föreslagit
en begränsning i det belopp som skall kunna utgå i sjukpenning och studiestöd.
Sammanlagt bör detta belopp enligt utredningen inte få överstiga 7,5
basbelopp.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag i dessa stycken.
Försäkringskasseförbundet vill dock inte ha någon särlösning för de studerande.

Prop. 1983/84:127 26

Skäl
för mitt förslag och vissa kommentarer till detta: De betänkanden som sjukpenningkommittén
lade fram under 1981 och 1983 bereds f n. inom socialdepartementet. Mot
bakgrund av de förslag, somjag nu lägger fram om förbättrat skydd vid sjukdom
inom studiestödssystemets ram, bör det emellertid redan nu göras vissa
ändringar i AFL. Som fidigare nämnts kan det för de studerande uppkomma problem
i skarven mellan studier och förvärvsarbete. Om den som har slutat sina studier
blir sjuk innan han har fått ett förvärvsarbete och därmed en
sjukpenninggrundande inkomst, får han ingen sjukpenning. Detta kan leda till
stora problem, särskih om sjukdomen blir långvarig.

I
dag kan, enligt bestämmelser i AFL, den sjukpenninggrundande inkomsten inte
sänkas under studiefiden för studerande som uppbär särskilt vuxenstudiestöd,
utbildningsbidrag för doktorander eller utbildningsbidrag för
arbetsmarknadsutbildning. Den som har ledigt från sitt förvärvsarbete för att
studera inom det egna yrkesområdet får också behålla sin SGI. Utvecklingen har,
enligt riksförsäkringsverket (RFV), som behandlar dessa frågor i sitt
remissvar, inneburit att allt fler grupper har fått rätt att behålla sin SGI
vid studier. Ärenden av denna typ är emellertid enligt RFV betungande och
rättsläget oklart. Det är t. ex. svårt atl avgöra vad som är studier inom det
egna yrkesområdet, vilket bl. a. har lett till ell stort antal överklaganden i
försäkringsdomstolarna.

Nuvarande
bestämmelser innebär för studerande, som får behålla en fidigare SGI, atl de
får betydligt förmånligare villkor under en sjukskrivningsperiod än under
ordinarie studietid. Utgångspunkten för studiestödsulredningens förslag har
varit, atl det ekonomiska behovet i stort sett bör vara lika under studier och
sjukdom, ocb atl en studerande således bör ha räll till i huvudsak lika mycket
pengar under sjukdomsperioder som under studietiden.

När
rätten till bibehållen SGI infördes för studerande med särskilt vuxenstudiestöd,
efter förslag i prop. 1978/79: 162 om sjukförsäkringsförmåner vid
arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m. m., behandlades denna fråga.
Min företrädare framhöll då att det var de administrativa fördelarna som ledde
fram till den då förordade lösningen. Samtidigt framhöll han att förslaget
lades i avvaktan på de mer genomgripande förändringarna i
sjukförsäkringslagstiftningen, som kunde bli följden av bl. a. sjukpenningkommitténs
förslag.

Som
en följd av förstärkningen av sjukdomsskyddet inom studiestöds-systemet bör
rätten atl behålla en SGI under studietid kombineras med att denna SGI görs
vilande under den tid för vilken studiestödet utgår. Detta bör gälla för
samtliga som bedriver sådana studier, som berättigar till en bibehållen SGI
enligt 3 kap. 5§ tredje stycket AFL, med undantag för försäkrade som är
inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en
arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning. Så länge som SGI vilar
utbetalas ingen sjukpenning på grundval av den.

Prop. 1983/84:127 27

Många
studerande förvärvsarbetar emellertid parallellt med studierna och under
ferierna. Ett bortfall av sådan arbetsinkomst bör ersättas vid sjukdom på
motsvarande sätt som för de övriga förvärvsarbetande. Den vilande SGLn bör
därför kombineras med en särskild studietids-SGI, som beräknas på
förvärvsinkomster under utbildningstiden. På denna SGI beräknas sedan en
eventuell sjukpenning eller föräldrapenning under utbildningstiden.

För
klarhetens skull vill jag något redogöra för vad jag i mina förslag avser med
utbildningstid och för vilken tid den ena eller andra SGLn skall gälla.

Bestämmelserna
om vilande SGI bygger på att ett beviljat studiestöd skall utgå även för
sjukdomsperioder under utbildningstiden. Studiestöd beviljas normalt för en
eller två terminers studier och för en bestämd utbildning. En tidigare SGI bör
således vara vilande under den lid för vilken studiestöd utgår, men också under
den ferietid som infaller mellan studieterminerna i den utbildning för vilken
studiestödet har beviljats. Den vilande SGLn tillämpas åter först när den
utbildning för vilket studiestödet har beviljats är avslutad. En studerande kan
naturligtvis dessförinnan avbryta studierna. Om studierna avbryts på grund av
sjukdom fortsätter studiestödet att utgå under den period del har beviljats
för. Först därefter tillämpas åter den vilande SGLn. Om studierna avbryts på
någon annan grund, är den studerande inte längre berättigad till studiestöd,
och den vilande SGLn bör träda i kraft.

Försäkringskassorna
måste få uppgifter om beviljat studiestöd och om definitiva avbrott i
studierna. RFV och CSN bör i samråd utfärda de föreskrifter som behövs med
anledning av de nya reglerna. Jag vill också framhålla atl bestämmelserna i 3
kap. 6§ AFL om bl. a. den försäkrades skyldighet att anmäla ändrade inkomslförhållanden
gäller även i detta sammanhang.

Enligt
4 kap. 4 och 15 §§ AFL gäller vissa villkor för att föräldrapenning i samband
med barns födelse resp. särskild föräldrapenning skall kunna utgå med ett belopp
som överstiger garantinivån - 37 kr. per dag. För det första fordras att
föräldern under minst 270 dagar i följd före barnets födelse, eller den
beräknade tidpunkten för födelsen, skall ha varit eller borde ha varit försäkrad
för en sjukpenning som överstiger garantinivån. För del andra fordras, om
föräldrarna har barnet gemensamt i sin vård, atl modern är eller borde ha varit
försäkrad för en sjukpenning som överstiger garanfinivån, för alt fadern skall
få föräldrapenning överstigande denna nivå. Om sludiefids-SGLn är så låg att
dessa villkor inte kan uppfyllas, medan den vilande SGLn är tillräckligt hög,
bör den sistnämnda SGLn tillämpas. Samma bedömning bör göras när del gäller
frågan om del villkor, som anges i 13 kap. 2§ första stycket AFL om viss
sjukpenningförsäkring, har uppfyllts.

Prop. 1983/84:127 28

Jag
vill också framhålla att studietids-SGI:n bör följa samma regler som gäller i
dag om sjukpenninggrundande inkomst. Således bör den beräknas på samma sätt som
nu gäller för beräkning av SGI. Detta innebär t. ex. att studielids-SGLn måste
uppgå till minst 6000 kr. för alt sjukpenning skall kunna utgå. Det
förhållandet att studielids-SGLn knyts till innehavet av studiestöd bör dock
medföra att regeln i 3 kap. 5 § AFL - att ändring av SGI inte skall ske förrän
30 dagar efter det att försäkringskassan har fått kännedom om inkomständringen
- bör tillämpas endast vid inkomständringar under studietiden. Studielids-SGLn
bör alltså gälla fr. o. m. den dag då studiestödet börjar utgå och upphöra när
studiestödet upphör att utgå. I den mån sjukpenning har utgått på felaktiga
grunder gäller självklart de regler om ålerkrav som finns i AFL.

Hur
länge den vilande SGLn får behållas efter att den åter blivit gällande får, om
den försäkrade inte förvärvsarbetar efler studierna, bedömas enligt den praxis
som i allmänhet gäller för ändringar av SGI. Bl. a. brukar SGI inte sänkas
under arbetslöshetsperioder. Den vilande SGl:n bör också kunna anpassas till
löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde enligt de regler som gäller i
dag om löneanpassning av SGI.

I
lagen om allmän försäkring finns en begränsning vad gäller det högsta belopp
som kan utgå i sjukpenning. Denna bestämmelse utgör enligt min mening
tillsammans med den behovsprövning gentemot egen inkomst, som redan finns i studieslödslagen,
en tillräcklig garanti för att sjukpenning och studiestöd tillsammans aldrig
ska kunna utgå med alltför höga belopp.

Fr.
o. m. den 1 januari 1984 utgår ett särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa
enligt bestämmelser i en särskild lag (1983:1030). Dessa studerande bör i alla
avseenden jämställas med studerande som uppbär särskilt vuxenstudiestöd enligt
studiestödslagen, varför jag nu förordar att de också skall omfattas av
bestämmelserna i AFL om rätt till vilande SGI och studietids-SGI.

Enligt
3 kap. 5 § tredje stycket sista meningen AFL får sänkning av den sjukpenninggrundande
inkomsten ske när någon undergår arbetsträning i arbetsmarknadsinstitut, under
förutsättning att arbetsträningen pågått sex månader. Enligt uppgifter som
riksförsäkringsverket har lämnat överstiger inskrivningstiderna vid
arbetsmarknadsinstitut som regel inte sex månader. Bestämmelsen får därför
numera anses sakna större relevans och jag föreslår att den las bort. I denna
fråga har jag samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Den
förändring i AFL somjag nu föreslår innebär enUgt RFV:s bedömning ingen
kostnadsökning för staten då kostnaderna för en vilande sjukpenning balanseras
av minskade kostnader under den tid då studiestöd utgår.

Studiestödsutredningen
har tagit upp några andra problem. 1 dag ändras inte den sjukpenninggrundande
inkomsten förrän 30 dagar efter det att anmälan har gjorts till
försäkringskassan. Detta förhållande är, påpekar

Prop. 1983/84:127 29

utredningen,
särskilt besvärande för studerande som endast arbetar under ferielid och som
har svårt atl lång fid i förväg beräkna kommande inkomster.

Studiestödsutredningen
har vidare föreslagit att metoden för beräkning av sjukpenning skall ändras så
att hänsyn tas till det faktiska antalet arbetsdagar och att inkomsten således
inte som nu fördelas jämnt över året. Båda frågorna berör inle bara de
studerande utan också andra grupper och har behandlats av
sjukpenningkommittén. De bereds f.n. inom socialdepartementet. I avvaktan på
resultatet härav förordar jag inte nu några ändringar i dessa hänseenden.

2.3.5
Tillfällig vård av barn

Mitt
förslag: Vid studiemedelsnämndernas meritprövning för fortsatta studiemedel
skall, för en studerande som har vårdnaden om barn, barnets sjukdom kunna
utgöra skäl för avsteg från uppställda poängkrav. Studiemedel bör inte heller
återkrävas för perioder då en sådan studerande på grund av vård av sjukt barn inle
har kunnat fullgöra sina studieåtaganden.

Utredningens
förslag: Genom bestämmelser i studieslödslagen ges studerande rätt till 60
dagars ledighet per barn och år för tillfällig vård av barn. Under denna tid
utgår fullt studiestöd.

Remissinstanserna:
Tillstyrker förslaget.

Skäl
för mitt förslag: Redan i dag återkräver sludiemeddsnämnderna i praxis inte
alltid studiemedel som har uppburils under en period då den studerande inte har
studerat utan varit hemma och vårdat ett sjukt barn. Vid beviljandet av
fortsatta studiemedel har vidare vård av sjukt barn räknats som en sådan
omständighet av personlig natur till vilken hänsyn skall tas vid bedömningen av
uppnådda studieresultat. En lagstadgad rätl till ett bestämt antal dagars
ledighet för tillfällig vård av barn skulle enligt min mening leda till en
onödig byråkratisering och stora administrativa problem. Mitt förslag syftar
inte heller till någon förändring av den praxis som har utvecklats. Men med
ledning av en komplettering i studiestödslagen och ett principuttalande av
riksdagen av här föreslaget innehåll bör regeringen, eller den myndighet
regeringen bestämmer, kunna utfärda sådana föreskrifter vad gäller
hänsynstagande till vård av sjuka barn atl man uppnår en större enhetlighet och
de studerande föräldrarnas trygghet stärks.

Prop. 1983/84:127 30

2.3.6
Ikraftträdande och kostnader

Mitt
förslag: De nya reglerna vad gäller studiestöd vid sjukdom, vilande sjukpenning,
studietids-SGI och ökat hänsynstagande Ull vård av sjukt barn bör träda i kraft
den 1 januari 1985. Rätten för studerande som uppbär särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa att behålla tidigare SGI bör gälla fr. o. m. den I januari 1984.

Medel
för administrationen av och informationen om ett förbättrat försäkringsskydd
bör anvisas som en särskild, obetecknad post under anslaget E1 Centrala
studiestödsnämnden m.m. och efter regeringens bemyndigande få disponeras av de
berörda myndigheterna för angivna ändamål.

Utredningens
förslag: Utredningen har inte tagit ställning till ikraftträdandet. Dess
kostnadsberäkningar bygger delvis på andra förutsättningar än mina förslag.

Skäl
för mitt förslag: Jag räknar med all de nya reglerna för studiestöd vid sjukdom
och för vilande sjukpenning skall omfatta alla studerande som uppbär någon form
av studiestöd fr.o.m. den 1 januari 1985. Rätlen till sjukpenning kommer endast
att gälla de studerande som har fastställd SGI vid tiden för ikraftträdandet av
ändringarna i lagen om allmän försäkring. Den grupp studerande med studiestöd
som den 1 januari 1985 behåller fidigare fastställd SGI enligt föreskrifterna i
3 § punkterna 6 och 7, RFV:s kungörelse om sjukpenninggrundande inkomst (RFFS
1981:5) liksom de studerande som är sjukpenningplacerade och uppbär särskilt
vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag för doktorander, bör fr. o. m. detta
datum omfattas av de nya reglerna och således få sin sjukpenning omvandlad till
vilande.

Jag räknar
inle med att del skall bli nödvändigt med några övergångsbestämmelser. En av
förutsättningarna för att genomföra de föreslagna förändringarna, som för
huvuddelen av de studerande innebär väsentliga förbättringar av
försäkringsskyddet, enligt den angivna tidsplanen är att systemet blir så
enkelt som möjligt att administrera. I och för sig önskvärda övergångsregler
skulle enligt min bedömning leda fill så betydande administrativa problem att
hela genomförandet skulle äventyras.

Kostnaderna
för de föreslagna förbättringarna av rätten till studiemedel, studiehjälp och
utbildningsbidrag för doktorander vid sjukdom uppskattas bli mycket marginella.
Jag räknar med att samtliga kostnader ryms inom ramen för förslagsanslagen
Studiehjälp m. m. och Studiemedel m.m. samt de anslag inom högskolans område
som disponeras för bl. a. utbildningsbidrag för doktorander.

De
förslag som rör alerbetalningspliktiga studiemedel kan medföra reducering av
studieskulder och därmed minskade inkomster för statsverket.

Prop. 1983/84:127 31

Denna
minskning är mycket svår att beräkna, men den bör bli förhållandevis liten och
sträcka sig över en mycket lång period.

Även
de kostnader som kan komma att belasta socialförsäkringarna genom ändringarna i
lagen om allmän försäkring beräknar jag vara så marginella att några särskilda
anslagsbelopp inte behöver tas upp.

Förslaget
om ökat hänsynstagande till vård av barn beräknas inte heller medföra ökade
kostnader, eftersom det i stort sett gäller att konfirmera en redan tillämpad
praxis.

Däremot
kan mina förslag i ett inledningsskede komma atl medföra administrafiva
kostnader inkl. kostnader för information, såväl vid RFV och
försäkringskassorna som vid CSN. Jag har beräknat dessa kostnader Ull ca 750000
kr.

3
Upprättade lagförslag

I
det föregående avsnittet har jag lagt fram förslag om att ersätta det behovsprövade
tillägget med det nya extra tillägget. Detta kräver ändringar i 1 kap. 2§ och
3 kap. 3 och 11 §§ studiestödslagen (1973:349). Jag har också föreslagit en
höjning av inackorderingstillägget, som kräver en ändring i 3 kap. 7§ samma
lag.

De
föreslagna reformerna då det gäller de studerandes försäkringsskydd kräver
likaså ändringar i studiestödslagen och dessutom vissa ändringar i lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Jag
har föreslagit att elever som uppbär studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen
skall få behålla hela den utgående studiehjälpen vid sjukdom under terminstid
och inte som nu endast de återbelalningspliktiga studiemedlen. Detta medför
att dispositionen av 3 kap. bör ändras. Bestämmelserna om
återbetalningspliktiga studiemedel i 12 och 20 §§ bör finnas kvar under
rubriken "Återbetalningspliktiga studiemedel". Bestämmelsen i 21 § om
resekostnadsersättning bör följa närmast efter detta avsnitt. 13-19§§, som nu
reglerar rätten till alerbetalningspliktiga studiemedel under sjukdom, bör
återfinnas under en därpå följande ny rubrik, "Studiehjälp under
sjukdom". Nuvarande 3 kap. 15§ bör med anledning av de förslag jag har
lagt fram upphöra att gälla. Nuvarande 3 kap. 13, 14 och 16 §§ bör med
anledning av den föreslagna dispositionsändringen betecknas 3 kap. 15, 16 och 16a§§
samt nuvarande 3 kap. 20 och 21 §§ betecknas 3 kap. 13 och 14 §§. I sak innebär
förslagen slutligen ändringar av 3 kap. 5, 17, 19, 22 och 23 §§ samt av de nya
3 kap. 15, 16 och 16 a§§.

Förslagen
till förbättrat försäkringsskydd för studerande som uppbär studiemedel kräver
upphävande av 4 kap. 30 § och ändring av 4 kap. 29 § studiestödslagen.

De
framlagda förslagen medför vidare konsekvensändringar i 7 kap. 17 §, 8 kap.
77-79 §§ samt 9 kap. 2 § studiestödslagen samt vissa ändringar i 3 kap. 5 §
lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Prop. 1983/84:127 32

Vad
jag har föreslagit om tillfällig vård av barn kräver ändringar i 4 kap. 6§ och
9 kap. 2 § studiestödslagen.

Slutligen
kräver det förslag jag lagt fram, att den sjukpenninggrundande inkomsten för
studerande som uppbär särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa inte skall
sänkas under studietiden, ytterligare ändring i 3 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring. Denna bestämmelse bör träda i kraft den I juli 1984 men gälla med
verkan fr. o. m. den 1 januari 1984. Bestämmelserna i studiestödslagen om extra
tillägg och inackorderingstillägg bör träda i kraft den 1 juli 1984. Övriga
förslag bör träda i kraft den 1 januari 1985. Av tekniska skäl bör ändringarna
i 3 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring tas i två lagförslag.

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats
förslag till

1. lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349)

2.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

3.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

De
under 2 och 3 angivna förslagen har upprättats i samråd med socialdepartementet.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

dels
att anta förslagen till

1.
lag om ändring i studieslödslagen
(1973:349),

2.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

3.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring, dels att

4.
godkänna vad jag har förordat
om riktlinjer för ekonomisk prövning vad gäller del extra tillägget,

5.
godkänna mina förslag till
ändrade regler för utbildningsbidrag för doktorander under sjukdomsperioder,

6.
godkänna vad jag har förordat
om beräkning av föräldrapenning,

7.
godkänna vad jag har förordat
om rält till studiemedel i samband med tillfällig vård av sjukt barn,

8.
till Studiehjälp m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag om 1220600000 kr.,

9.
till Centrala
studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1984/85 utöver i prop. 1983/84:100 bil.
10 föreslaget förslagsanslag anvisa ytteriigare 750000 kr.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1983/84:127 33

Bilaga
1

SAMMANFATTNING AV STUDIESTÖDSUTREDNINGENS FÖRSLAG I
BETÄNKANDET (Ds U 1981:11) STUDIESTÖD. Handikappade studerande, för-säkringssiiydd,
studiesociala undersökningar.

Handikappade studerande

Vi
har konstaterat att det ekonomiska stödet till handikappade studerande är
uppdelat på många stöd - och bidragsformer - med olika huvudmän. Kunskapen om
antalet handikappade studerande är bristfällig. Därigenom blir också
kunskaperna begränsade om hur handikappade studerandes ekonomiska situation
gestaltar sig i många fall och i olika avseenden.

Till
grund för våra överväganden och förslag har vi uppställt följande
utgångspunkter: o handikappade studerande bör så långt möjligl omfaltas av de
reguljära

studiesociala
systemen, studiehjälp och studiemedel, o handikappade studerande bör få alla
merkostnader, som föranletts av handikappet, täckta. I övrigt bör strävan vara
att i görligaste mån jämställa handikappade studerandes ekonomiska situation
med övriga studerandes, o handikappade bör medges ett så fritt utbildningsval
som möjligt.

Ufifrån
dessa utgångspunkter har vi ifrågasatt förtidspensionering av ungdomar i
gymnasieåldern saml utbildningsbidraget till handikappade elever som går i den
reguljära gymnasieskolan. Vi föreslår inga direkta förändringar i dessa
avseenden men anser att ett genomförande av våra förslag öppnar möjligheter
till förändringar framför allt i fråga om utbildningsbidraget.

Sammanfattningsvis
föreslår vi

att alla handikappade 16-19-åringar
i gymnasial utbildning skall kunna få

rese- och
inackorderingstillägg med högre belopp än vad som normalt

kan
utgå, om detta krävs för atl läcka merkostnader för resor och

inackordering,

att
resetillägg skall kunna utgå till handikappad elev även om avståndet

mellan
hemmet och skolan understiger sex kilometer, att inackorderade elever skall
kunna uppbära rese- och inackorderingstillägg samtidigt om handikappet så
kräver, att avskrivning skall ske av uppburna återbetalningspliktiga
studiemedel som kan hänföras till merskuldsättning på grund av handikappet samt
att avskrivningen sker innan ordinarie återbetalning påböijas, att handikappad
studerande skall har räll att uppbära studiemedel så länge

det
finns anledning att tro att studierna kommer att fullföljas, 3 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
127

Prop. 1983/84:127 34

att
reglerna för rätt till studiemedel ändras så att handikappade studerande kan
erhålla studiemedel för återhämtningsstudier och förberedelsestudier under
sommarferierna,

aff
handikappersättning inte betraktas som inkomst vid beviljning av studiemedel,

att
informationen till handikappade elever och/eller deras föräldrar om olika slöd
och bidragsmöjligheter samordnas samt

att
detta informationsansvar preciseras närmare genom särskilda föreskrifter samt

att
detta samordningsansvar skall åvila varje skola med handikappade elever,

aft
frågan om nuvarande regler för förtidspension till ungdomar i gymnasieåldern
utreds,

att
sludiestödsbestämmdserna ändras så att utbildningsbidrag i form av särskilt
bidrag för merkostnader till handikappade studerande kan utgå vid sidan av
studiehjälp och studiemedel,

atl
särskilt bidrag för merkostnader fill handikappade studerande inte skall betraktas
som inkomst och därmed inte heller reducera studiehjälp eller studiemedel,

att
de medel som AMS hittills disponerat för särskilt bidrag för merkostnader för
läromedel åt handikappade i högskoleutbildning den 1 juli 1982 överförs från
AMS till UHÄ.

2
Försäkringsskydd

2.1
Sjukförsäkring

Den
sjukförsäkringsmodell som vi anser vara den smidigaste för studerandegruppen
är en försäkring som inordnas i resp. studiestöd. Vi har haft
inkomstbortfallsprincipen som utgångspunkt när vi valt vilken nivå stödet vid
sjukdom bör ligga på. "Inkomst" får i detta fall beteckna det ekonomiska
utrymme den studerande skulle ha haft till sitt förfogande om sjukdomen inte
hade inträffat. Principen bygger på att det ekonomiska behovet i stort sett är
lika under studier och sjukdom. Den dagpenning som kan utgå under ferietid och
tiden närmast efter utbildningens slut är dock ett avsteg från
inkomstbortfallsprincipen, eftersom den studerande ur studiestödssynpunkt då
inte har något "inkomstbortfall". Stödet vid sjukdom under ferier och
efter utbildningens slut har därför karaktären av en garanterad miniminivå.

Studerande
med studiehjälp. För elever med studiehjälp föreslår vi en försäkring som
omfattar terminstid. Den beslår i att den studerande har räll att behålla silt
studiestöd även under sjukdom. Detta förslag innebär en viktig förändring
jämfört med gällande regler som inte medger att elever med studiehjälp får
behålla den vid sjukdom.

Prop. 1983/84:127 35

Myndiga
elever som har brutit sambandet med föräldraekonomin och som har
återbetalningspliktiga studiemedel jämställs med studiemedelsta-gama genom att
de även är försäkrade under ferietid och tiden närmast efter utbildningens
slut. När sådan dagpenning skall utgå beskrivs i det följande. Detta förslag är
en förbättring av gällande bestämmelser, eftersom skydd under ferier och efterskyddstid
inte funnits tidigare.

Studerande
med studiemedel får rätt att behålla sitt studiestöd under sjukdom som
inträffar under studietiden. Sjukdomen kan pågå hela den studietid för vilken
studiestödet är beviljat. För de dagar i sjukperioden som överstiger sju
reduceras studieskulden med ett belopp som svarar mot studiestödet per dag. Om
en studerande blir sjuk under ferierna och tiden närmast efter utbildningens
slut, utgår en dagpenning till dem som är sjuka mer än sju dagar. I det senare
fallet krävs att den studerande insjuknar under studietiden. Dagpenningen är
per dag lika med det studiestödsbelopp som den studerande var beviljad den
närmast föregående utbetalningsperioden.

Förslaget
innebär följande förbättringar i förhållande till nuvarande sjukförsäkring för
studerande med studiemedel:

-
försäkringen gäller hela den
studietid för vilken studiestödet är beviljat. Nu är den övre gränsen sex
månader sammanlagt under två på varandra följande terminer. Förslaget innebär
en förbättring för de långtidssjuka,

-
karenstiden för skuldreduceringen
minskas från 14 till 7 dagar. Detla förslag betyder alt den studerande i mindre
utsträckning än nu behöver använda lånade medel för sitt uppehälle under
sjukdom,

-
dagpenningen under feriefid och
s. k. efterskyddstid, dvs. tiden närmast efler det atl utbildningen avslutats,
har inte funnits tidigare. Den innebär ett förbättrat skydd för dem som blir
sjuka längre än en vecka och som på grund av exempelvis för låg sjukpenning
från den allmänna försäkringen inte kan försörja sig.

Den
modell för sjukförsäkring som vi föreslår för studerande med studiemedel kan,
enligt vår mening, anpassas till studiestödsformerna särskilt vuxenstudiestöd,
utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag för
doktorander.

Ell
viktigt komplement till den föreslagna sjukförsäkringen inom studiestödets
ramar är våra förslag till förändringar av den allmänna försäkringen. Vi
föreslår för del första en annan sjukpenningberäkning än den nuvarande. I
förslaget till ny beräkning divideras den sjukpenninggrundande inkomsten med
det faktiska antalet arbetsdagar i stället för med, som i dag, 365 dagar. Med
en sådan beräkning kan sjukpenningen under l.ex. ferietid bli så stor att den
studerande klarar sin försörjning även under sjukdom. För det andra föreslår vi
dels andra regler för en tidigare SGI, dels en studietids-SGI. Studerande som
före studiernas böljan har en SGI fastställd, får ha denna SGI vilande under
hela studietiden. Så fort utbildningen är avslutad träder denna vilande SGI i
kraft igen. Om den

Prop. 1983/84:127 36

studerande
under utbildningstiden arbetar under ferierna och kanske även parallellt med
studierna, fastställs en studietids-SGI. Denna utgör grunden för den
sjukpenning som upp till 7,5 basbelopp kan utgå parallellt med studiestödet.
Förbättringarna för de studerande kan beskrivas på följande sätt:

-
den ändrade
sjukpenningberäkningen täcker bättre det verkUga inkomstbortfallet,

-
en vilande sjukpenning innebär
att ingen blir "nedklassad" på grund av studier och att den som t.
ex. avbryter studierna för att föda barn får sin tidigare sjukpenning och
därmed en högre föräldrapenning,

-
att sjukpenning från AFL kan
utgå parallellt med studiestödet stämmer med inkomstbortfallsprincipen. Den som
tänkt arbeta för att få ett tillskott till sin ekonomi, skall också bli
kompenserad om tillskottet på grund av sjukdom uteblir.

Förändringar
av sjukpenningberäkningen och SGL.n bör, enligt vår mening, gälla alla
studerandekategorier oavsett studiestöd. Om inte en sådan förändring kan göras,
anser vi atl studerande med särskilt vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag för AMU
och för doktorander bör få bibehålla nuvarande regler om att få stå kvar i sin
tidigare SGI under hela utbildningstiden. Vilande SGI och studietids-SGI bör i
så fall endast gälla studerande med studiehjälp och studiemedel.

2.2
Arbetsskadeförsäkring

Förslagen
som gäller olycksfall och andra fall av personskador omfattar en vidare
målgrupp än sjukförsäkringen. Arbetsskadeförsäkringen bör enligt vår mening
omfatta elever i grundskolans högstadium samt i särskolans yrkesskola,
studerande i utbildningar som berättigar till studiestöd enligt studieslödslagen
(1973:349), arbetsmarknadskungörelsen (1966:368), förordningen (1976:536) om
utbildningsbidrag för doktorander samt förordningen (1976:327) om
timersättning vid grundutbildning för vuxna.

Vi
föreslår att de studerande ges ett personskadeskydd genom en utvidgning av
lagen om arbetsskadeförsäkring (1976:380).

Syftet
med en utvidgning av LAF är att ge de studerande samma skydd som
förvärvsarbetande har vid arbetsskada. Det skulle innebära alt de studerande är
försäkrade för arbetsskada genom olycksfall eller annan skadlig inverkan samt
genom smitta som inträffat i samband med utbildningen. Resor till och från
undervisningsstället omfattas också av försäkringen. Vid sjukdom under
samordningstiden, dvs. de första 90 dagarna, utgår ersättning i första hand
från studiestödets sjukförsäkring. Om den studerande inte har studiestöd, utgår
sjukpenning från LAF med ett belopp som motsvarar studiestödet. Livränta vid
bestående men beräknas på samma sätt som i gällande regler för studerande.

De
viktigaste förändringarna är följande:

Prop. 1983/84:127 37

-
försäkringen gäller färd till
och från undervisningsställel för samtliga studerande och även under teoretiska
moment i utbildningen,

-
ersättning utgår även under
samordningstiden, dvs. de första 90 dagarna.

2.3 TUIfällig
vård av barn

Vi
föreslår att studerande med återbetalningspliktiga studiemedel ges rätt att 60
dagar per barn och år behålla sitt studiestöd för tillfällig vård av barn.
Föräldrar med studiemedel skulle därmed omfattas av samma regler som föräldrar
med särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning.
Den studerande riskerar då inte ålerkrav på grund av barnets sjukdom.

Vid
studiemedelsnämndernas meritprövning för fortsatta studiemedel har det
inträffat att nämnden bedömt barnets sjukdom vara ett sådant "förhållande
av personlig natur" som innebär att avsteg kan göras från poängnormen. Vi
menar att denna praxis bör komma till uttryck i CSN:s anvisningar.

2.4 Kostnader

Större
delen av våra förslag bygger på befintliga försäkringsformer. Förslagen medför
vissa merkostnader i förhållande till nuläget.

För
sjukförsäkringens del skulle minskad karenstid från 14 fill 7 dagar, något ökad
administration samt dagpenning under ferietid och efterskydds-fid innebära en
merkostnad om ca 3,2 milj. kr. med en förändring av nuvarande
sjukpenningberäkning och 3,6 milj. kr. med oförändrad sjukpenningberäkning .

En
merkostnad för personskadesskyddet är mycket vansklig alt beräkna, eftersom
den statistik som finns att tillgå antigen bygger på den gamla yrkesskadeförsäkringen
eller endast ett års erfarenhet av LAF. Vi uppskattar merkostnaden till 0,8
milj. kr. för studiestödets sjukförsäkring och 0,3 milj. kr. för
arbetsskadeförsäkringen.

Totalt
kommer merkostnaderna för sjukförsäkring och arbetsskadeförsäkringen med
nuvarande sjukpenningberäkning att uppgå fill ca 5 milj. kr.

När
det gäller våra förslag om förbättrade förmåner vid tillfällig vård av barn gör
vi den bedömningen, att utflödet av studiemedel inte kommer atl öka i nämnvärd
grad. Någon anslagsökning torde inte erfordras.

Utdrag
ur betänkandets inledande sjukförsäkringsavsnitt

I
socialförsäkringsutskottets betänkande 1974:19 behandlas ett motionsyrkande om
en övergripande utredning beträffande sjukförsäkringens utformning. Motionen
syftar till en sjukförsäkring för alla studerande vid

Prop. 1983/84:127 38

läroanstalter
som omfattas av studiefinansieringssystemet. Utskottet gav regeringen tillkänna
vad utskottet anfört om bl. a. en sådan övergripande utredning.

I
socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76:11 bedömer utskottet atl socialpolitiska
samordningsutredningen och studiestödsutredningen har anledning att också komma
in på följande frågor, vilka behandlats i två mofioner. Motionärerna krävde en
utbyggnad av studieslödssystemet för att garantera alla studerande trygghet vid
sjukdom samt hävdade att skyddet vid olycksfall och dödsfall är alltför
begränsat för såväl den som skadas som hans efterlevande.

Med
anledning av ett motionsyrkande om att studiestödsutredningen bör ges i uppdrag
att förutsättningslöst utreda frågan om sjukförsäkring för studerande hänvisas
i socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76:18 till ovan nämnda
utskottsutlåtande (1975/76:11). Vidare sägs: "Utskottet har således redan
gett uttryck för sin uppfattning att även sjukförsäkringsfrågorna ryms inom
utredningsarbetet."

Samma
år behandlade socialförsäkringsutskottet en motion om karenstiden för de
studerande (SfU 1975/76:23). Motionsyrkandet gäller en begränsning av
karenstiden till insjuknandedagen så att karensfiden enligt lagen om allmän försäkring
skall gälla även för studerande. Utskottet menar bl. a. att sjukförsäkringen
för studerande funnits alltför kort fid för att utgöra underlag för bedömning
om någon förändring är aktuell. Vidare anför utskottet "Dessutom är frågan
föremål för översyn inom sludiestödsutredningen.. ''.

Med
anledning av en motion om förslag till regler som löser frågan om sjukpenning
för doktorander med utbildningsbidrag påpekas i socialförsäkringsutskottets
betänkande 1978/79:21 att sjukpenningkommitténs översyn har samband med frågan
om sjukförsäkringsskyddet efter studietidens slut. Vidare hänvisas till
studiestödsutredningen som enligt sina direktiv skall "belysa frågan om
de studerandes försäkringsskydd under och i anslutning till studietiden".
Med hänsyn till att bestämmelserna om studiemedel vid sjukdom i huvudsak
överensstämmer med vad som gäller vid sjukdom för doktorander med
utbildningsbidrag kan studiestödsutredningens förslag, enligt utskottet, antas/å
betydelse åven för doktoranderna.

I
regeringens proposition 1978/79:162 om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning
och vissa vuxenstudier m. m. anför föredraganden följande med anledning av den
avgränsning som görs:

Frågan
om de studerandes sjukförsäkring efter studietidens slut anser jag bör lösas i
ett större sammanhang. Den hör, enligt min mening, samman med problem som är
gemensamma för flera grupper som inte har en sjukpenninggrundande
förvärvsinkomst. Hithörande frågor behandlas av

sjukpenningkommittén
(S 1978:04) . Jag är emellertid medveten om

att
sjukförsäkringsfrågan kan innebära problem även för den stora gruppen

Prop. 1983/84:127 39

studerande
med studiemedel. Regeringen har därför i tilläggsdirektiv (Dir. 1978:82) till
studiestödsutredningen (U 1975:16) gett utredningen i uppdrag att belysa
frågan om de studerandes försäkringsskydd under och i anslutning till
studietiden.

SfU
1979/80:8 behandlar motioner om arbetsskadeskydd för deltagare i arbetsmarknadsutbildning.
I en av motionerna krävs att riksförsäkringsverkets uppdrag angående ett
utvidgat elevskydd skall utvidgas till att omfatta samtliga studerande.
Utskottet menar att den frågan "bör bedömas mot bakgrund av samhällets
stöd i övrigt till studerande". Utskottet erinrar om
studiestödsutredningens uppdrag och säger vidare: "Enligt vad utskottet
erfarit har frågan om de studerandes ställning inom arbetsskadeförsäkringen
aktualiserats inom utredningen, som avser all göra en kartläggning av vilket
behov som kan finnas av ett sådant försäkringsskydd".

Nämnas
bör även att socialministern i april 1980 besvarade en interpella-tion
(1979/80:167) om sjukpenningplacering vid vidareutbildning. Frågan gällde bl.
a. vilka riktlinjer som ligger till grund för bedömningen av vad som skall
anses vara vidareutbildning inom eget yrkesområde. I svaret hänvisar
socialministern till studiestödsutredningen och säger:

F.ö.
vill vi genom studiestödsutredningens arbete få just den här frågan om de studerandes
försäkringsskydd belyst i alla avseenden. Jag förutsätter att man i detta
utredningsarbete också tar in sådana saker som frågor om vilken typ av
utbildning som skall räknas med när det gäller berättigande till studiestöd
för de kategorier som vi nu talar om.

Vid
bedömningen av hur utredningsuppdraget skall avgränsas bör även beaktas den
utredningsrapport från riksförsäkringsverket, vilken regeringen enligt beslut
1980-04-24 överlämnat till studiestödsutredningen 'för övervägande i anslutning
till dess utredningsuppdrag". I rapporten redovisas den utredning som RFV
gjort om arbetsskadeförsäkringens omfattning för vissa elevgrupper. RFV fick
år 1978 i uppdrag att undersöka i vad mån det finns möjligheter att inom
arbetsskadeförsäkringens ram utvidga devskyddet till atl omfatta såväl undervisningsfid
som resor mellan bostad och undervisningsställe. De elevkategorier som avsågs
var främst elever inom sådan arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning som
skedde under former som nära överensstämde med förvärvsarbete. RFV föreslår i sin
utredningsrapport två vägar för att lösa detta problem:

1.
elevskyddet för dessa grupper
bryts ut ur lagen om arbetsskadeskydd och anknyts i stället fill lagen om stafiigt
personskadeskydd,

2.
en generell omprövning av
elevskyddets omfattning och utformning.

Prop. 1983/84:127 40

Bilaga 2

STUDIESTÖDSUTREDNINGENS FÖRFATTNINGSFÖRSLAG I BETÄNKANDET
(DsU 1981:11) STUDIESTÖD. Handikappade studerande, försäkringsskydd, studiesociala
undersökningar.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1
Förslag till

Lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom
föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)'

dels
att 8 kap. 79 § skall upphöra att gälla,

dels
att 1 kap. 1 och 6§§, 3 kap. 5 och 13-23§§, 4 kap. 10, 21, 28-30, 32-35 §§, 7
kap. 17 §, 8 kap. 77, 78, 80 och 88§§ samt 9 kap. 2§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels
att rubrikerna närmast före 3 kap. 21, 22 och 23 §§ skall sättas närmast före 3
kap. 14, 15 resp. 24§§,

dels
att i lagen skall införas fyra nya bestämmelser, 3 kap. 9a§, 4 kap. 35a§, 7
kap. 17 b § och 8 kap. 60a § och en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
kap. 1 § andra stycket

Vid sjukdom under ferier och i anslutning till att studierna upphör kan
dagpenning utgå.

6 §
tredje stycket

Allmän försäkringskassa skall Allmän försäkringskassa skall

beräkna
storleken av timstudie- beräkna storleken av timstudie-

stöd, dagstudiestöd och särskih stöd, dagstudiestöd, särskih vuxen-

vuxenstudiestöd saml betala ut så- studietstöd och dagpenning samt

dana stöd. betala ut sådana stöd.

3
kap.

5 § andra stycket

Studiehjälp i form av återbetal- Studiehjälp i form av studiebi-

ningspliktiga
studiemedel utgår drag med tillägg, ålerbetalnings-

även för fid under vilken den stude- pliktiga studiemedel och resekost-

rande är sjuk enligt vad som anges i nadsersättning utgår även för tid

13-19§§, om ej annat följer av be- under vilken den studerande är sjuk

stämmdser som regeringen medde- enligt vad som anges i 16-22 §§,

lar. om ej annat följer av bestämmelser

som
regeringen meddelar.

'
Lagen omtryckt 1981:579

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

/ 14—19§§
ges bestämmelser om återbetalningspliktiga studiemedel för tid under vilken
studerande som avses i 12 § på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva
sina studier.

I nämnda paragrafer förslås med

sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av
sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av ett kalenderhalvår under vilken den
studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret under vilken han
skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

För
återbetalningspliktiga studiemedel gäller i övrigt de bestämmelser som
meddelas av regeringen eller, efler regeringens bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

Återbetalningspliktiga studiemedel utgår för sjukperiod
som infaller under den del av ett kalenderhalvår som utgör den studerandes
studietid, förutsatt att

1.
sjukperioden
ej omfattar hela den studerandes studietid under kalenderhalvåret,

2.
den
studerande under någon del av kalenderhalvåret bedriver sina studier.

För
sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår återbelalningspliktiga
studiemedel dock endasl om den studerande ingett ansökan om sådana medel
dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan studerande beviljas alerbetalningspliktiga
studiemedel även för sådan sjukperiod.

För det
första kalenderhalvåret under vilket en studerande bedriver studier som
berättigar till återbetalningspliktiga studiemedel enligt detta kapitel utgår
studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har
påbörjat studierna.

I4 §

Till studerande vid skolenhet med statlig vuxenutbildning
utgår resekostnadsersättning för resa till och från studieorten efter grunder
som fastställs av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Studerande
har rätt till återbetalningspliktiga studiemedel för större del av två på
varandra följande kalenderhalvår än sex månader endast om särskilda skäl
föreligger.

Studiehjälp enligt detta kapitel får beviljas svensk
medborgare för studier utom riket, om studierna icke med lika stor fördel kan
bedrivas vid svensk läroanstalt.

Åven i andra fall får studiehjälp enligt detta kapitel
beviljas för studier utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana
studier som motsvarar eller är Jämförbara med studier vid svensk läroanstalt
eller utbUdningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 §.

Första och andra styckena gäller ej för sjukperiod som
avses i 16 §.

Studiehjälp under sjukdom.

Studerande
har rätt tdl återbetalningspliktiga studiemedel endast för sådan sjukperiod
eller del därav som godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den
studerande är inskriven.

117—22§§ ges bestämmelser om studiehjälp och dagpenning
under sjukdom.

I nämnda paragrafer förstås med

sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av
sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier, eller, såvitt gäller
ferier och tiden efter studietiden, varit oförmögen att förvärvsarbeta,

studietid: den del av ett kalenderhalvår under vilken den
studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret under vilken han
skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

Blir
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall
han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats
återbetalningspliktiga studiemedel för kalenderhalvåret eller om han ansökt
eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser
som meddelats av

Studiehjälp,
som enligt 5§ och med stöd därav meddelade bestämmelser kan utgå under
sjukdom, utges för sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande
har beviljats studiehjälp.

För
sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår studiehjälp dock
endast om den studerande ingett ansökan om sådan hjälp

Prop.
1983/84:127

Nuvarande lydelse riksförsäkringsverket.

43

Föreslagen lydelse

dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan en
studerande beviljas studiehjälp även för sådan sjukperiod.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande
bedriver studier som berättigar till studiehjälp enligt detta kapitel utgår
studiehjälp endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har
påbörjat studierna.

Finner den allmänna försäkringskassan att studerande på
grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan
godkänna sjukperioden, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Godkännande
enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter det anmälan skett
enligt 17 §. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger,
får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den
allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav,
om den studerande

1. uppsåtligen åsamkat sig sjuk

domen eller gjort sig skyldig till

grov oaktsamhet ur hälsosynpunkt

eller om annal liknande särskilt

skäl föreligger,

2.
underlåter
att, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det
därav föranledda hindret för studierna,

3.
vägrar atl
taga emot besök av person som fått i uppdrag av kassan att verkställa
sjukkontroll,

4.
under
sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan eller reser till
utlandet utan medgivande av kassan,

5.
ådragit
sig sjukdomen vid förövande av handling för vilken ansvar genom lagakraftägande
dom ådömls honom.

En studerande som lider av sjukdom när studietiden upphör
har rätt till dagpenning för varje dag som sjukdomen pågår efter studietidens
slut med belopp som motsvarar vad som har utgått i studiehjälp under närmast
föregående månad. Rätt till dagpenning med samma belopp föreligger även för
sjukdom under ferier. Dagpenning utgår dock endast om den studerande har fyllt
18 år, har brutit sambandet med föräldraekonomin och under studietiden har
uppburit återbetalningspliktiga studiemedel enligt detta kapitel.

Rätt till dagpenning föreligger endast för en sjukperiod
som varar mer än sju dagar. Därvid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod,
om den senare börjar inom 20 dagar efler föregående periods slut. Dagpenning
utgår under högst 90 dagar efter studietidens slut eller, om särskilda skäl
föreligger, under högst 180 dagar.

Om sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning utgår för
tid tmder vilken den studerande uppbär dagpenning, skall dagpenningen minskas
med det belopp som har utgått i sjukpenning eller motsvarande ersättning.

Prop. 1983/84:127

Nuvarande lydelse

6.
vägrar
att underkasta sig undersökning av läkare eller underlåter att följa läkares
föreskrift,

7.
uppsåtligen
eller av grov vårdlöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående
förhållande som är av betydelse för till-lämpningen av bestämmelserna om återbelalningspliktiga
studiemedel för sjukperiod.

Föreslagen lydelse

44

Har studerande som beviljats återbetalningspliktiga
studiemedel på grund av sjukdom varit helt oförmögen atl bedriva studier under
90 dagar i följd eller föreligger annat särskdt skäl, skall den allmännaförsäkringskassan,
enligt de närmare bestämmelser som riksförsäkringsverket meddelar, undersöka
om skäl föreligger att vidtaga åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden
eller på annat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan.

Finner
den allmänna försäkringskassan att åtgärd som avses i första stycket behövs,
skall den underlätta den studerande härom och tillse att åtgärden vidtages.
Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan kassan besluta att ej
godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått
underrättelse om kassans beslut. I underrättelsen skall intagas erinran om att
sådant beslut kan meddelas.

En
studerande har rätt till studiehjälp eller dagpenning endast för sådan
sjukperiod eller del därav som godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos
vilken den studerande är inskriven.

För
återbetalningspliktiga studiemedel gäller i övrigt de bestämmelser som meddelas
av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

Blir en
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier eller,
såvitt avser ferier och tid efter studietiden, att förvärvsarbeta, skall han anmäla
detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats studiehjälp för
kalenderhalvåret eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan
skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelats av
riksförsäkringsverket.

Prop. 1983/84:127

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

45

Till studerande vid skolenhet med statlig vuxenutbildning
utgår resekostnadsersättning för resa tdl och från studieorten efter grunder
som fastställes av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av
centrala studiestödsnämnden.

Finner den allmänna försäkringskassan att en studerande
på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan
godkänna sjukperioden, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.
Detsamma gäller i fråga om dagpenning under ferier och efter studietidens slut
om kassan finner att den studerande är helt oförmögen att förvärvsarbeta.

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som
infaller efter det anmälan skett enligt 17 §. Om hinder mött mot anmälan eller
annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan
anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna
sjukperiod eller del därav, om den studerande

1.
uppsåtligen
åsamkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur
hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl föreligger,

2.
underlåter
alt, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det
därav föranledda hindret för studierna,

3.
vägrar
att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kassan att verkställa sjukkonlroll,

4.
under
sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan eller reser till
utlandet utan medgivande av kassan,

5.
ådragit
sig sjukdomen vid förövande av handling för vilken ansvar genom lagakraftträdande
dom ådömls honom,

6.
vägrar
att underkasta sig undersökning av läkare eller underlåter att följa läkares
föreskrift,

7.
uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående
förhållande som är av betydelse för till-lämpningen av bestämmelserna om
studiehjälp för sjukperiod.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Studiehjälp enligt detta kapitel får beviljas svensk
medborgare för studier utom riket, om studierna icke med lika stor fördel kan
bedrivas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studiehjälp enligt detta kapitel
beviljas för studier utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana
studier som motsvarar eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt
eller utbildningslinje som omfaltas av förordnande enligt 1 §.

Första och andra styckena gäller ej för sjukperiod som
avses i 13 §.

Om en studerande som har beviljats studiehjälp under
sjukdom eller dagpenning varit hell oförmögen att bedriva studier eller -
såvitt gäller ferier och efter studietidens slut — att förvärvsarbeta under
sammanlagt 90 dagar i följd eller föreligger annat särskilt skäl, skall den
allmänna försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser som
riksförsäkringsverket meddelar, undersöka om skäl föreligger att vidta åtgärd
som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på annat sätt helt eller delvis
återställa studieförmågan eller arbetsförmågan.

Finner den allänna försäkringskassan att åtgärd som avses
iförs-ta stycket behövs, skall den underrätta den studerande härom och tillse
att åtgärden vidtas. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan
kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den
studerande fått underrättelse om kassans beslut. I underrättelsen skall intas
erinran om att sådant beslut kan meddelas.

Allmän
försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämnden och
studiemedelsnämnderna uppgift om sådan sjukperiod enligt 13 § som godkänts av
kassan.

En allmän
försäkringskassa skall lämna centrala sludiestödsnämn-den och sludiemedelsnämnderna
uppgift om sådan sjukperiod enligt 16 § som godkänts av kassan.

Studiemedel
under sjukdom

Studiemedel
under sjukdom, m. m.

I 29-35 §§
ges bestämmelser om sludiemedd/ör tid under vilken den studerande på grund av
sjukdom är heh oförmögen alt bedriva sina studier. I nämnda paragarfer förstås
med sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom

I 29-35 §§ ges bestämmelser om studiemedel och dagpenning
under sjukdom.

I nämnda paragrafer förstås med

sjukperiod:
tid under vilken den

studerande
på grund av sjukdom

Prop.
1983/84:127

Nuvarande lydelse

oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid:
den del av ett kalenderhalvår under vilket den studerande bedriver studier och
den del av kalenderhalvåret under vilkel han skulle ha bedrivit studier om han
ej blivit sjuk.

47

Föreslagen lydelse

oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier eller,
såvitt gäller ferier och tiden efler studietiden, varit oförmögen att
förvärvsarbeta, studietid: den del av ett kalenderhalvår under vilket den
studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret under vilket han
skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

Studiemedel
enligt delta kapitel utgår för sjukperiod som infaller under tid då den
studerande har beviljats studiemedel.

Studiemedel enligt 13, 14, 16, 17, 19 och 21-25 §§ utgår
för sjukperiod som infaller under den del av ett kalenderhalvår som utgör den
studerandes studietid, förutsatt att

1.
sjukperioden
ej omfattar hela den studerandes studietid under kalenderhalvåret,

2.
den
studerande under någon del av kalenderhalvåret bedriver sina studier.

För del första kalenderhalvår under vilket en studerande
bedriver studier som berättigar till studiemedel enligt detla kapitel utgår
studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har
påbörjat studierna.

Med stöd av första stycket har studerande rätt till
studiemedel för större del av två på varandra följande kalenderhalvår än sex
månader endast om särskilda skäl föreligger.

30
f

Studiemedel
enligt 13, 14, 16, 17, 19 och 21-25 §§ utgår även för sådan sjukperiod som
omfattar hela den studerandes studielid under ett kalenderhalvår. Detta gäller
dock endast om kalenderhalvåret infaller närmast efter sådant kalenderhalvår
under vilket den studerande bedrivit studier vid sådan läroanstalt eller
utbildningslinje som avses i 3 kap. 1 § och 4 kap. I§. Villkoret i 29 § andra
stycket skall även vara uppfyllt under föregående kalenderhalvår eller annat
tidigare kalenderhalvår.

En
studerande som lider av sjukdom när studietiden upphör har rätt till
dagpenning för varje dag som sjukdomen pågår efter studietidens slut med
belopp som motsvarar vad som har utgått i studiemedel under närmast
föregående utbetalningsperiod. Rätt till dagpenning med samma belopp
föreligger även för sjukdom under ferier. Dagpenning utgår dock endasl om den
studerande under studietiden har uppburit återbelalningspliktiga studiemedel
enligt detta kapitel.

Rätt till dagpenning föreligger

Prop.
1983/84:127

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

48

endast för en sjukperiod som varar mer än sju dagar.
Därvid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar
inom 20 dagar efter föregående periods slut. Dagpenning utgår under högst 90
dagar efter studietidens slut eller, om särskilda skäl föreligger, under högst
180 dagar.

Om sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning utgår för
tid under vilken den studerande uppbär dagpenning, skall dagpenningen minskas
med det belopp som har utgått i sjukpenning eller motsvarande ersättning.

32 §

Studerande
har rätt till studiemedel endast för sådan sjukperiod eller del därav som
godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den studerande är
inskriven.

En
studerande har rätt fill studiemedel eller dagpenning endast för sådan
sjukperiod eller del därav som godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos
vilken den studerande är inskriven.

Blir
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen all bedriva sina studier skall
han anmäla delta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats
studiemedel för kalenderhalvåret eller om han ansökt eller avser att ansöka därom.
Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av
riksförsäkringsverket.

Blir en
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen atl bedriva sina studier eller,
såvitt avser ferier och tid efter studietiden, att förvärvsarbeta, skall han
anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats studiemedel
för kalenderhalvåret eller om han ansökt eller avser alt ansöka därom. Anmälan
skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av
riksförsäkringsverket.

Finner den
allmänna försäkringskassan att studerande på grund av sjukdom är helt
oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej
annat följer av andra eller tredje stycket.

Finner
den allmänna försäkringskassan att en studerande på grund av sjukdom är hell
oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej
annat följer av andra eller tredje stycket. Detsamma gäller i fråga om
dagpenning under ferier och ti-

Prop.
1983/84:127

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

49

35 § första Har studerande som beviljats studiemedel på
grund av sjukdom varit helt oförmögen att bedriva studier under 90 dagar i
följd eller föreligaer annat särskilt skäl, skall den allmänna försäkringskassan,
enligt de närmare bestämmelser som riksförsäkringsverket meddelar, undersöka,
om skäl föreligger att vidtaga åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden
eller på annat sätt hell eller delvis återställa studieförmågan.

den efter studietiden om kassan finner atl den studerande
är oförmögen att förvärvsarbeta.

stycket

Om en studerande som har beviljats studiemedel på grund
av sjukdom eller dagpenning varit helt oförmögen att bedriva studier eller -
såvitt gäller ferier och tiden efler studietiden - att förvärvsarbeta under
sammanlagt 90 dagar i följd eller föreligger annat särskih skäl, skall den
allmänna försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser som
riksförsäkringsverket meddelar, undersöka, om skäl föreligger att vidta
åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på annat sätt helt eller
delvis återställa studieförmågan eller arbetsförmågan.

35a§

En studerande har rätt att behålla studiemedel enligt
detta kapitel vid ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som
enligt 4 kap. 8 och 9§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt
till föräldrapenning.

7 kap. 17 § tredje stycket

Utgår sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller motsvarande ersättning enligt annan författning för tid under
vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag skall vuxenstudiebi-drage(
minskas rned det belopp som har utgått i sjukpenning eller sådan ersättning för
sarnma tid.

17b§

En studerande som lider av sjukdom när studietiden upphör
har rätt till dagpenning för varje dag som sjukdomen pågår efter studietidens
slut med belopp som motsvarar vad som har utgått i särskilt

4 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 127

Prop, 1983/84:127

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

50

vuxensludiestöd under närmast föregående
utbetalningsperiod. Rätt till dagpenning med samma belopp föreligger även för
sjukdom tmder ferier. Dagpenning utgår dock endast om den studerande under studietiden
har uppburit särskilt vuxenstudiestöd enligt detta kapitel.

Rätt till dagpenning föreligger endast för en sjukperiod
som varar mer än sju dagar. Därvid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod,
om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut. Dagpenning
utgår under högst 90 dagar efter studietidens slut eller, om särskilda skäl
föreligger, under högst 180 dagar.

Om sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning utgår för tid
under vilken den studerande uppbär dagpenning, skall dagpenningen minskas med
det belopp som har utgått i sjukpenning eller motsvarande ersättning.

8 kap.

77 §

I 78-80 §§
ges särskilda bestämmelser om återbetalningsskyldigheten för den som uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. I3-I9§§, 4
kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där.

I 78 och
80 §§ ges särskilda bestämmelser om återbetalningsskyl-digheteten för den som
uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 76-22§§,
4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där.

Återbetalningspliktiga
studiemedel som belöper på sådan del av en sjukperiod som infaller efter en karenstid
om 14 dagar medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om
återbetalningsbelopp eller frivillig återbetalning, om ej annat följer av 79§.

Som karenstid enligt första stycket räknas endast sådan
tid som infaller under sådan studietid

Återbetalningspliktiga
studiemedel som belöper på sådan del av en sjukperiod som infaller efter en karenstid
om sju dagar medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om
återbetalningsbelopp eller frivillig återbetalning.

Som karenstid enligt första stycket räknas endast sådan
tid som infaller under sådan studietid

Prop.
1983/84:127

Nuvarande lydelse

som avses i 3 kap. 13 §, 4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 § i
vad avses hänvisning till 4 kap. 28 §. Vid beräkning av karensfid skall flera
sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar efter
föregående periods slut.

51

Föreslagen lydelse

som avses i 3 kap. 76 f, 4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 § i
vad avses hänvisning till 4 kap. 28 §. Vid beräkning av karensfid skall flera
sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar efter
föregående periods slut.

79 §

Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som
infaller efter karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring och överstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid
tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller
frivillig återbetalning medräknas endast den del av de återbetalningspliktiga
studiemedlen för samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpenningen
överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med
anledning av sin sjukdom får ersättning enligt annan författning eller på grund
av regeringens förordnande eller enUgt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring
.

80 §

Får
centrala studiestödsnämnden kännedom om att en studerande under visst år haft
en sjukperiod om minst 15 dagar efter det nämnden beräknat storleken av den
studerandes återbelalningsbdopp vid utgången av året, sker erforderlig omräkning
av återbetalningsbdoppel först i samband med att storleken av den studerandes
återbetalningsbelopp vid utgången av närmast följande år beräknas. Avgift som
debiterats på grund av den första beräkningen återbetalas endast i den mån
avgiften överstiger det belopp som den studerande enligt den nya beräkningen
skulle ha haft att erlägga

Får
centrala studiestödsnämnden kännedom om att en studerande under ett visst år
haft en sjukperiod om minst åtta dagar efter det nämnden beräknat storleken av
den studerandes återbetalningsbelopp vid utgången av året, sker erforderiig
omräkning av återbetalningsbeloppet först i samband med att storleken av den
studerandes återbetalningsbelopp vid utgången av närmast följande år
beräknas. Avgift som debiterats på grund av den första beräkningen återbetalas
endast i den mån avgiften överstiger del belopp som studerande enligt den nya
beräkningen skulle ha haft

Prop.
1983/84:127

Nuvarande lydelse

för atl återbetalningsskyldigheten skall upphöra enligt
58-60 §§.

52

Föreslagen lydelse

att erlägga för alt återbetalningsskyldigheten skall
upphöra enligt 58-60 §§.

Allmän
försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämnden och
studiemedelsnämnderna uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning som avses i
79 §.

Allmän
försäkringskassa skall / övrigt lämna centrala studiestödsnämnden och
studiemedelsnämnderna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av
delta kapitel enligt de bestämmelser som regeringen meddelar.

Allmän
försäkringskassa skall lämna centrala studieslödsnämn-den och
studiemedelsnämnderna de Uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av
detta kapitel enligt de bestämmelser som regeringen meddelar.

9
kap. 2 § första och andra styckena

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för
högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått
genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas
beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror
avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap.
13-19§§, 4 kap. 28-35§§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej
återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 7 kap. 17a§.

Har någon
uppburit studiestöd eller dagpenning obehörigen eller med för högt belopp och
har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter
någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet
studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall
studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 16-22 §§, 4 kap. 28-35 §§
eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma
gäller vid sådan ledighet som avses i 4 kap. 35 a § och 7 kap. 17a§.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring'

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring dels alt 3 kap. 2,
4 och 5 §§ skall ha nedan angivna lyddse, dels alt i lagen skall införas en ny
paragraf, 3 kap. 14 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap. 2 § fjärde stycket

Om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst under utbildningstid
stadgas i 14§.

4 § första slyckel

Hel sjukpenning utgör för dag nittio procent av den
fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med trehundrasextiofem.

5 § tredje

Under tid då den försäkrade bedriver studier för vilka
han uppbär särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller
utbildningsbidrag för doktorander enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag
för doktorander, eller då han är inskriven vid arbets-marknadsinsthut eller
efter förmedling av en arbetsmarknadsmyn-

Hel sjukpenning utgör för dag nittio procent av den
fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med den försäkrades arbets-tidsmått.

Arbetstidsmåttet
är det antal dagar den försäkrade kan antas komma att arbeta under ett år,
varvid en regelbundet heltidsarbetande, som arbetar fem dagar per vecka, skall
anses arbeta tvåhundrasextio dagar per år. En försäkrad, som har en annan
arbetstidsförläggning, skall per år anses arbeta det antal dagar som svarar
mot arbets-graden eller arbetstidsförläggningen. Arbetstidsmåtlet kan ej
bestämmas högre än tvåhundrasextio dagar per år.

stycket

Under tid då den försäkrade bedriver studier för vilka
han uppbär studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för
doktorander enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för
doktorander, timersättning för deltagande i grundutbildning för vuxna enligt
förordningen (1977:537) om grundutbildning för

' Lagen omtryckt 1977:630. Senaste lydelse 1979:650. '
Senaste lydelse 1980:315.

Prop.
1983/84:127

Nuvarande lydelse

dighet genomgår yrkesutbildning, skall den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten ej sänkas. Sänkning får dock ske i sådana fall
som avses i första stycket b), c) eller d). Vidare får sänkning ske när någon
undergår arbetsträning i arbetsmarknadsinstitut, under förutsättning att arbetsträningen
pågått sex månader.

54

Föreslagen lydelse

vuxna eller då han är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut
eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,
skall den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten ej sänkas. Sänkning får
dock ske i sådana fall som avses i första stycket b), c) eller d). Vidare får
sänkning ske när någon undergår arbetsträning i arbetsmarknadsinstitut, under
förutsättning att arbetsträningen pågått sex månader.

14§

Om den försäkrade under mer än sex månader genomgår sådan
utbildning eller arbetsträning som avses i 5§ tredje stycket bedöms rätten
till sjukpenning och sjukpenningens storlek på grundval av enbart sådan
inkomst av eget arbete, som den försäkrade kan antas uppbära under
utbildningstiden.

Om sjukpenning enligt första stycket tillsammans med
ersättning som utgår under utbildningen eller arbetsträningen uppgår till högre
belopp än sju och ett halvt basbelopp skall sistnämnda ersättning minskas med
det överskjutande beloppet.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring'

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring dels att 1
kap. 1 § samt 3 kap. 1 och 2 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i
lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 2 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

1 kap. 1 § andra stycket Försäkringen skall även gälla
den Försäkringen skall även gälla den som genomgår utbildning i den »lån
som genomgår utbildning. Rege-

Lagen omtryckt 1977:264.

Prop. 1983/84:127

Nuvarande
lydelse

utbildningen
är förenad med särskild risk för arbetsskada. Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter härom.

55

Föreslagen
lydelse

ringen
eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter härom.

3
kap. 1§ Är den skadade sjukförsäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
har han vid arbetsskada rätt till samma förmåner från sjukförsäkringen som vid
annan sjukdom under en tid av 90 dagar efter det att skadan inträffade, dock
längst till dess skadan medför rätt till livränta eller rätten till sjukpenning
upphör enligt 3 kap. 3§ första stycket andra meningen nämnda lag
(samordningstid).

Sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring utgår inte till den som
avses i2a§.

2 §

Är någon som avses i 1 §
ej berättigad fill sjukpenning från sjukförsäkringen eller är den skadade ej sjukförsäkrad
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, har han vid arbetsskada rätt till
förmåner från arbetsskadeförsäkringen i enlighet med vad som skulle ha utgått
om 2 och 3 kap. lagen om allmän försäkring hade varit tilllämpliga på honom.
Sjukpenning utgår dock ej till den som avses i 1 kap. 1 § andra stycket denna
lag och ej heller till arbetstagare som enligt 3 kap. 16 § första stycket lagen
om allmän försäkring har undantagits från rätl till sjukpenning vid sjukdom.

Är någon som avses i 1 §
ej berättigad till sjukpenning från sjukförsäkringen eller är den skadade ej sjukförsäkrad
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, har han vid arbetsskada rätt till
förmåner från arbetsskadeförsäkringen i enlighet med vad som skulle ha utgått
om 2 och 3 kap. lagen om allmän försäkring hade varit till-lämpliga på honom.
Sjukpenning utgår dock inte till arbetstagare som enligt 3 kap. 16 § första
stycket lagen om allmän försäkring har undantagits från rätl till sjukpenning
vid sjukdom.

2a§

Den
som genomgår utbildning och inte har rätt till sjukpenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring med belopp som överstiger utbildningsstödet
har vid arbetsskada rätt till samma utbildningsstöd som vid vanlig sjukdom. Om
den som avses i första stycket inte har rätt till utbildningsstöd eller
dagpenning enligt studiestödslagen (1973:349) utgår vid arbetsskada
sjukpenning från ar-

Prop. l?83/«4:127 56

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

betsskadeförsäkringen
med belopp som motsvarar det utbildningsstöd som skulle ha utgått om rätt
därtill hade förelegat.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
närmare föreskrifter härom.

Prop. 1983/84:127 57

Bilaga
3

SAMMANSTÄLLNING AV REMISSYTTRANDENA ÖVER
STUDIESTÖDSUTREDNINGENS BETÄNKANDE (Ds U 1981:11) STUDIESTÖD. Handikappade
studerande, försäkringsskydd, studiesociala undersökningar.

Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden över denna del av betänkandet avgivits av statens
handikappråd, statistiska centralbyrån (SCB), statskontoret,
riks-revisionsverket (RRV), riksskalteverket (RSV), riksförsäkringsverket (RFV),
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), centrala studiestöds-nämnden (CSN),
skolöverstyrelsen (SÖ), sjukpenningkommittén. Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Försäkringskasseförbundet, Sveriges förenade
studentkårer (SFS) och Sveriges folkhögskoleelevers förbund (SFEF).

UHÄ
har bifogat yttranden av universitetet i Stockholm, Danshögskolan, högskolan i
Falun/Boriänge, högskolan i Gävle/Sandviken, högskolan i Växjö, högskolan i
Örebro, universitetet i Linköping, högskolan i Karislad, universitetet i Lund,
universitetet i Umeå, högskolan i Luleå och högskolan i Östersund. CSN har
bifogat yttranden från flera studiemedels-och vuxenulbildningsnämnder.

Nedan
följer först en sammanställning av remissinstansernas syn på utredningens
allmänna utgångspunkter samt en redovisning av vissa övriga synpunkter.
Därefter följer sammanfattningar av remissinstansernas inställning till vart
och ett av utredningens förslag i de fall remissinstanserna speciellt
kommenterat dessa.

Allmänna
överväganden

Utredningens
förslag

Försäkringen
bör inordnas i resp. studiestöd. Inkomstbortfallsprincipen bör vara
utgångspunkt för ersättning. En studerande skall inte behöva sänka sin standard
under sjukdom, och stödet under sjukdom skall inte öka skuldbördan.

Remissinstansernas
inställning

Övervägande
antal remissinstanser är positiva till utredningens utgångspunkter och
principiella inställning till förbättrat försäkringsskydd för stu- 5 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
127

Prop. 1983/84:127 58

derande.
De avseenden där tveksamheter framförts gäller främst svårigheter att prakfiskt
genomföra vissa delar av förslagen, att kostnaderna är för höga jämfört med
utbytet för de studerande. Försäkringskasseförbundet vill inte acceptera
särlösningar just för de studerande, med motiveringen att det finns även andra
grupper i samhället med eftersatt försäkringsskydd. Vidare anser främst elevorganisationerna
alt utredningens förslag är ett steg i rält riktning, men att det ändå finns
myckel i övrigt all önska. Statskontoret anser att studiestödsutredningens
förslag fill ett bättre försäkringsskydd för studerande är angeläget att
genomföra.

Statskontoret
förutser - i likhet med studiestödsutredningen - vissa svårigheter med en
studerandeförsäkring som regleras enligt principerna i AFL. Däremot anser
statskontoret att studiestödsutredningens invändningar (s. 143) i sak bygger
på ett delvis felaktigt synsätt nämligen att studiestödet består av lån och
bidrag och därför inte är jämförbart med inkomst i AFL:s mening.
Återbetalningspliktiga studiemedel är emellertid inte en form av lån (i
civilrättslig mening) utan en typ av försäkring, där premiema, dvs. avgifterna,
betalas i efterhand. Sjukpenning och tjänstepension behandlas t. ex. som
inkomst i skattesammanhang. Något principi-eUt hinder att inarbeta en
sjukförsäkring för studerande i AFL finns därför inte enligt statskontorets
mening, särskilt om bidragsdelen skulle avvecklas för att finansiera reformen.

Sludieslödsutredningens
förslag behöver enligt statskontorets mening överarbetas ytterligare inom
regeringskansliet. I remissyttrande (Dnr 154/82-4) 1982-04-29 över centrala
studiestödsnämndens förslag till en femårig rationahseringsplan föreslår
statskontoret bl, a. ett särskih översynsprojekt med uppgift atl samordna och
förenkla de olika former för studiestöd som finns i dag. De krav på analyser
och överarbetningar som förts fram i detta yttrande kan lämpligen prövas inom
ramen för ett sådant översynsarbete.

RRV
konstaterar beträffande de studerandes försäkringsskydd att utredningen haft
som utgångspunkt att den studerande inte skall behöva sänka sin ekonomiska standard
under sjukdomen och att sjukdomen inte skall öka skuldbördan. RRV delar
principiellt utredningens uppfattning härvidlag. Vidare utgår RRV från att
försäkringsskyddet konstrueras på sådant sätt att studiestöd och sjukpenning
inte kan utgå samfidigt.

RFV
år av den uppfattningen att studiestödsutredningens förslag skulle medföra en
förbättring av de studerandes försäkringsskydd, som RFV i och för sig finner
angelägen. Enligt RFV är det dock tveksamt om de föreslagna ändringarna är av
den angelägenhetsgraden att de kan motivera en eventuell reducering av andra
delar av systemet.

UHÄ
anser att den långsiktiga målsättningen bör vara att samma regler beträffande
försäkringsskydd skall gälla för högskolestuderande som för förvärvsarbetande
och tillstyrker från denna utgångspunkt utredningens förslag. UHÄ erinrar
dessutom i detta sammanhang om sina skrivelser dels

Prop.
1983/84:127 59

1980-10-15
till regeringen (budgetdepartemenlet) med förslag om att det s.k.
principalansvaret överförs från företagen till staten, dels 1980-03-28 till
regeringen (utbildningsdepartementet) med förslag bl. a. om studeran-derepresentaUon
i skyddskommittéer. UHÄ anser det angeläget att också här berörda frågor ges en
snar lösning.

CSN
delar utredningens uppfattning att det är lämpligast att sjukförsäkringen för
de studerande även i fortsättningen blir en studiestödsangdä-genhet.

I
avsnittet 12.2 "Samma stöd vid sjukdom oavsett studiestödsform" behandlar
utredningen de skillnader som finns i de olika studiestödssystemen när det
gäller ersättning vid sjukdom. CSN delar de bedömningar som utredningen där gör
och vill understryka att behovet av ekonomisk trygghet vid sjukdom inte enbart
kan relateras till gränsdragningen mellan olika studiestödsformer.

SÖ
anser liksom utredningen att det är förddakfigt med smidiga övergångar mellan
försäkringssystemen som gäller förvärvsarbetande resp. studerande, då en klar
gränsdragning mellan olika studerandekategorier ofta är omöjlig att göra. SÖ
vill dock framhålla att en förändring av systemet inte får innebära försämrade
förmåner för studerande med särskilt vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag
för AMU.

Landstingsförbundet,
Svenska kommunförbundet och de fackliga organisationerna fillstyrker
utredningens förslag och framhåller att de innebär mycket angelägna
förbättringar av de studerandes försäkringsskydd. Svenska kommunförbundet
påpekar att förslagen också innebär rationaliseringar. TCO påpekar att
utbildningsdepartementet har uppmanat remissinstanserna att bedöma
utredningens förslag mol bakgrunden atl ökade kostnader endast kan finansieras
genom omprioriteringar inom studiestödsområdet. I detta sammanhang vill TCO
fästa uppmärksamheten att utredningens undersökningar klargör att
studiemedelssystemet haft en uttalad social utjämningseffekt sedan det
infördes. Samtidigt ger det framlagda materialet stöd för kravet på en
grundlig översyn av hur studiestödssystemet skall anpassas till högskolereformens
mål, bl. a. vad gäller den breddade rekryteringen till högskolan. Enligt TCO:s
uppfattning krävs även en översyn vad gäller skuldsättningens betydelse för
olika studerandegrupper. TCO är därför starkt kritiskt mot att
studiestödsutredningen inte fått fullgöra sitt arbete i dessa stycken.

SAF
vill bestämt avstyrka utredningens förslag om en förändrad sjukförsäkring för
studerande. Det marginella ekonomiska utbytet för de studerande, som förslaget
innebär, står inte i rimlig proportion till de ökade administrafiva resurser,
som krävs för dess genomförande. I synnerhet förslaget om att till 85 %
finansiera reformen genom arbetsgivaravgifter, finner SAF helt oacceptabelt av
ovan angivna skäl.

SFS
konstaterar att utgångspunkten för utredningens förslag varit att en studerande
inte skall behöva sänka sin standard under sjukdom och att

stödet
under sjukdom inte skall öka skuldbördan samt att studerande vid arbetsskada
och vård av barn jämställs med förvärvsarbetande. SFS instämmer i dessa
principer och understryker vikten av atl förslagen snarast genomförs då de
medför klara förbättringar för de studerande. SFS framhåller vidare att
konsekvenserna för den enskilde studeranden som oförskyllt hamnat utanför det
sociala skyddsnätet är oacceptabla, oavsett om det gäller några få eller ett
flertal. SFS menar att reformerna på försäkringsområdet är nödvändiga även ur
jämlikhetssynpunkt. SFS framför också sin uppfattning att utredningen gjort en
alltför snäv tolkning av direktiven och tycker att den olösta frågan om skydd
vid arbetslöshet skulle ha innefattats i utredningsuppdraget.

SFEF
stöder utredningens förslag om att införa ett enhetligt sjukförsäkringssystem.
Det skulle enligt SFEF innebära en anpassning till det system som gäller för
förvärvsarbetande vilket leder till smidigare övergångar, dels mellan
förvärvsarbete och studier och dels mellan de olika utbildningssystemen.

3
Förändring av studiestödslagen

Utredningens
förslag

Studerande
med studiehjälp

Studerande
får rätt alt behålla studiehjälpen även under sjukdom. Försäkringen omfattar
endast lerminsfid. Myndiga elever som har brufil med föräldraekonomin och fått återbetalningsphktiga
studiemedel jämställs med studiemeddstagare.

Studerande
med studiemedel

Studerande
får rätt att behålla sina studiemedel under sjukdom som inträffar under
studietiden. Sjukdomen kan pågå hela den studietid för vilken studiestödet är
beviljat. (Nu är den övre gränsen sex månader sammanlagt under två på varandra
följande terminer).

För
de dagar i sjukperioden som överstiger sju reduceras studieskulden med ett
belopp som svarar mot studiestödet per dag (nu gäller en karenstid om 14
dagar).

Vid
sjukdom under ferietid och tiden närmast efter utbildningens slut, utgår
dagpenning till dem som är sjuka mer än sju dagar.

Dagpenningen
per dag är Hka med det studiestödsbdopp som den studerande var beviljad den
närmast föregående utbetalningsperioden.

Prop. 1983/84:127 61

Remissinstansernas
inställning

RRV
delar i princip utredningens uppfattning att den studerande inte skall behöva
sänka sin ekonomiska standard under sjukdom och att sjukdom inte skall öka skuldbördan.

RSV
anför följande angående utredningens förslag om införande av dagpenning vid
sjukdom under ferietid och tiden närmast efter utbildningens slut.

Utredningen
har föreslagit införande av en dagpenning som i vissa fall skall utgå fill
studerande som drabbas av sjukdom. Enligt betänkandet s. 228 utgör dagpenning
en komplettering till tidigare studiestödsformer. Dagpenningen synes avse att
ekonomiskt trygga studerande som uppbär studiehjälp enligt kap. 3, studiemedel
enligt kap. 4 eller särskilt vuxensludiestöd enligt kap. 7 studiestödslagen
(1973:349).

Enligt
19 § kommunalskattelagen utgör inte studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap.
studiestödslagen skattepliktig inkomst. Del betyder atl dagpenning som utgår
med stöd av kap. 3 eller 4 studiestödslagen inte utgör skattepliktig inkomst.
Om studerande förutom dagpenning är berättigad till sjukpenning, enligt lag om
allmän försäkring eller motsvarande ersättning enligt annan lag, skall
dagpenningen minskas med det belopp som utgått i sjukpenning eller motsvarande
ersättning. Eftersom sjukpenning är skattepliktig inkomst, om den grundar sig
på en inkomst om minst 6000 kr. kan resultatet av den föreslagna
reduceringsregeln bli att studerande, som har rätt att uppbära sjukpenning, i samband
med sjukdom får en lägre nettoinkomst än en icke sjukpenningberättigad
studerande.

Om
sjukpenningen i stället reducerades med vad som erhålls i dagpenning skulle
denna effekt kunna undvikas.

Studiestöd
i form av särskilt vuxenstudiestöd, som utgår enligt kap. 7 studiestödslagen,
är inle generellt undantaget från skatteplikt i likhet med vad som enligt
kommunalskattelagen gäller för kap. 2, 3 och 4 studiestödslagen.

Dagpenning,
som enligt utredningens förslag skall utgå enligt kap. 7 studiestödslagen,
utgör därför skattepliktig inkomst. Särskilt vuxenstudiestöd består av
vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och
resekostnadsersättning. Återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning
är undantagna från skatteplikt enligt kommunalskattelagen. Följden av de
föreslagna reglerna blir att studerande, som erhåller återbetalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersältning enligt kap. 3 eller 4 studieslödslagen,
vid sjukdom kan erhålla ej skattepliktig dagpenning, men den som erhåller
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt kap. 7
samma lag måste skatta för dagpenning han erhåller.

CSN
instämmer i utredningens bedömning att det är principiellt felaktigt atl
studerande skall behöva skuldsätta sig under sjukdom, och tillstyrker

Prop. 1983/84:127 62

utredningens
förslag om karenstiden. CSN betonar, aU när man i diskussionen om antalet
karensdagar, gör jämförelser med förvärvsarbetande bör man beakta att
sjukpenningen är lägre än arbetsinkomsten, medan däremot sjukförsäkringen för
studerande ger samma kontanta ersättning hela tiden och dessutom avskrivning av
skulden efter karensdagarna. Del innebär att del ur ekonomisk synpunkt kan vara
förmånligare för den studerande att vara sjukanmäld under studiefiden än att
vara frisk. För att kunna upprätthålla kravet på läkarintyg bör enligt CSN
färre än sju karensdagar inte införas.

Sjukpenningkommittén
anser att utredningens förslag att låta studiestödet i viss utsträckning utgå
även under sjukdom för att därigenom förbäura de studerandes försäkringsskydd
förefaller välbetänkt. Enligt sjukpenningkommittén överensstämmer detta i
stort med de överväganden som kommittén gjort för de studerandes del i
betänkandet (SOU 1981:22) Sjukersättningsfrågor.

Landstingsförbundet
fillstyrker de föreslagna ändringarna i sjukförsäkringen för studerande.
Landstingsförbundet framhåller att förslagen innebär att de studerande i
mindre utsträckning än f.n. behöver använda lånade medel för sitt uppehälle
under sjukdom, samt även en förbättring för de långtidssjuka.

SAF
avstyrker bestämt utredningens förslag om en förändrad sjukförsäkring för
studerande. Enligt SAF är det marginella ekonomiska utbytet för de studerande,
som förslaget innebär, inte i rimlig proportion till de ökade administrativa
resurser, som krävs för dess genomförande.

SFS
konstaterar atl utredningens förslag att försäkringen för studerande gäller
hela den studietid för vilken studiestöd är beviljat, och inte som nu högst sex
månader sammanlagt under två på varandra följande terminer, innebär en klar
förbättring för långtidssjuka. SFS anser vidare att utredningens förslag om
sju dagars karenstid är bättre än de 14 dagar som nu gäller, men understryker
sin principiella syn att samma karenstid skall gälla för studerande som för
förvärvsarbetande. SFS tillstyrker slutligen förslaget om dagpenning under
ferietid och fiden närmast efter det att utbildningen avslutats.

4
Förändringar av den allmänna försäkringen

Utredningens
förslag

En
ny sjukpenningberäkning införs. I förslaget divideras den sjukpenninggrundande
inkomsten (SGI) med det faktiska antalet arbetsdagar.

Studerande
som före studiernas början har en SGI fastställd får ha denna vilande under
hela studietiden. Så fort utbildningen är avslutad träder denna vilande SGI i
kraft igen.

Prop. 1983/84:127 63

Om
den studerande under studietiden arbetar under ferierna och/eller parallellt
med studierna, fastställs en studietids-SGI. Denna utgör grunden för den
sjukpenning som upp till 7,5 basbelopp kan utgå parallellt med studiestödet.

Förändringarna
i sjukpenningberäkningen och SGLn bör gälla alla studerandekategorier oavsett
studiestöd, dvs. även studerande med vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag etc.

Remissinstansernas
inställning

Flertalet
remissinstanser är positiva till utredningens förslag om förändringar av den
allmänna försäkringen. En del invändningar har dock framförts vilket framgår
av redovisningen.

SCB
konstaterar att beträffande sjukförsäkring omfattar förslagen i huvudsak de
studerande som har studiestöd i form av studiemedel och studiehjälp. På detta
område erbjuder uppskattningarna av elevantal inga svårigheter då statistik
finns att fillgå. Däremot påpekar SCB att sjukförsäkringsskyddet för
studerande utanför studiestödssystemet också bör tas i betraktande.

RRV
fillstyrker förändringen att den sjukpenninggrundande inkomsten i fortsättningen
skall beräknas på det faktiska antalet arbetsdagar under förutsättning att en
sådan sjukpenningplacering gäller endast under tid då anställning innehas.

RSV
uttrycker tveksamhet mot förslaget om förändrad sjukpenningberäkning.
Skattetabeller för beräkning av prdiminärskalteavdrag på sjukpenning för
samtliga skattesatser i ohka kolumner framställs av RSV. Enligt förslaget skall
delningsnormen 365 dagar slopas och ersättas med ett arbetstidsmått som kan
variera mellan 1 och 260 dagar. RSV anser att det ter sig orimligt atl
framställa skattetabeller med hänsyn till olika skattesatser och kolumner samt
dessutom på grundval av varje uppkommande antal arbetsdagar. RSV framhåller
vidare att oavsett hur frågan om prdiminärskalteavdrag löses förefaller det
troligt att förslaget medför ökad arbetsbelastning för såväl RSV som för den
utbetalande myndigheten.

RFV
tillstyrker utredningens förslag angående en vilande sjukpenninggrundande
inkomst under studietiden efter viss modifiering av studiestödsutredningens
förslag. RFV anför följande:

För
den som i dag har ledigt från sitt förvärvsarbete för att studera inom eget
yrkesområde gäller en rätt att bibehålla sin sjukpenninggrundande inkomst under
studietiden. Utvecklingen under senare år har inneburit atl alltfler grupper
fått rätt att behålla sin SGI. Ärenden av denna typ är administrativt
betungande och rättsläget är oklart. Stor osäkerhet råder angående vad som
skall anses som studier inom eget yrkesområde. En myckel stor andel av besluten
i dessa fall leder till besvär vilkel belastar försäkringsdomstolarna.

Prop. 1983/84:127 64

För
atl komma till rätta med dessa problem kan alla som studerar ha rätt atl
kvarstå i sin tidigare fastställda SGI. Härigenom undanröjes de svårigheter
som nu är förknippade med att avgöra frågan om vad som är studier inom eget
yrkesområde. Denna möjlighet att kvarstå i den SGI som är gällande då studierna
påböijas bör kombineras med att SGI:n görs vilande och att
sjukpenningförsäkringen aktiveras först när studiestödet upphör. För fid någon
uppbär studiestöd skall sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring endast
kunna utges om den försäkrade fakfiskt förorsakas ett inkomstbortfall.
Förslaget att utsträcka rätten att stå kvar i SGI under studier fill samtliga
medför en viss kostnadsökning. Denna kostnadsökning balanseras emellertid
enligt riksförsäkringsverkets bedömning av en motsvarande reducering av
sjukpenningkostnaderna som ett genomförande av förslaget med vilande SGI medför
och atl sjukpenning under studietid endasl skall utges vid fakfiskt
inkomstbortfall. Förslagen bedöms således inte påverka sjukpenningkostnaderna.
De bör göras föremål för närmare överväganden.

CSN fillstyrker
förslagen vilande SGI och ändrad sjukpenningberäkning, men menar att
sjukpenningen bör beräknas utifrån den vilande SGLn även under ferier. Avsikten
med vilande SGI bör enligt CSN vara att den träder i kraft när det görs
uppehåll i studierna. För elever som får en lägre sjukpenning beräknad på
vilande SGI än vad som tillsammans utgår i sjukpenning beräknad på studietids-SGI
och i studiestöd bör i stället få ersättning under ferierna enligt samma
principer som under terminstid. Med en sådan konstruktion anser CSN att man
undviker försämringar under ferier i jämförelse med nuvarande regler för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag för AMU och för
doktorander. CSN framhåller vidare att när det gäller utredningens förslag om efterskydd
torde det bli svårt att tillämpa, då det kan vara besvärligt att avgöra vilken
termin som är den sista som den studerande kommer att uppbära studiestöd. CSN
kan här som ett alternafiv tänka sig att efterskyddet konstrueras på samma sätt
som CSN:s förslag om sjukersättning under ferier, dvs. att ersättning beräknad
på studietids-SGI och studiestöd skall utgå om denna ersättning är förmånligare
än sjukpenning enligt vilande SGI.

När
del gäller förslaget om ändrad sjukpenningberäkning kan det enligt CSN finnas
vissa administrafiva hinder att genomföra detta. CSN anser vidare att
sjukförsäkringsvillkoren för studerande med särskih vuxenstudiestöd och
utbildningsbidrag för AMU och för doktorander endast kan ändras under
förutsättning att förslaget om ändrad sjukpenningberäkning också införs. I
annat fall uppstår en inte acceptabel försämring för dessa grupper.

Sjukpenningkommittén
ansluter sig i huvudsak till utredningens förslag om rätt att efter studiernas
slut få samma SGI som före studiernas påbörjande, Hksom förslaget om en
förändrad sjukpenningberäkning. Sjukpen-

Prop. 1983/84:127 65

ningkommitlén
konstaterar all förslaget om en särskild sjukpenningberäkning i hög grad
anknyter till vad kommittén tidigare framfört i sill belänkande.

Landstingsförbundet
fillstyrker utredningens förslag och menar att en ändrad sjukpenningberäkning
bättre täcker det verkliga inkomstbortfallet.

LO
konstaterar att utredningens förslag kan innebära vissa försämringar för vissa
vuxenstuderande. Det är därför LO:s uppfattning att utredningens förslag i
denna del ej bör omfatta studerande med särskilt vuxenstudiestöd och
studerande med utbildningsbidrag för AMU och för doktorander. LO påpekar
vidare att för de som bedriver studier inom del egna yrket gäller rätten att
bibehålla sin SGI under studietiden, och att prövningar av denna rätt har givit
upphov till betydande kostnader för statsverket. LO anser därför all det bör
övervägas om alla vuxenstuderande kan bibehålla intjänad SGI.

SACOISR
anser att det är viktigt att både förslagen gällande studiestödsdelen och det
som rör sjukpenningberäkningen genomförs. Ett försäkringsskydd som består av
två olika system innebär dock alltid en risk för alt situationer kan uppstå då
varken det ena eller del andra systemet gäller. En grupp som enligt SACO/SR
fortfarande faller mellan systemen är studerande som inte kan få tag på något
arbete under ferierna.

Försäkringskasseförbundet
menar alt myckel talar för att ett införande av en vilande SGI skulle medföra
positiva effekter, men vill inle tillstyrka någon särlösning för studerande.
Däremot anser försäkringskasseförbundet att frågan om vilande SGI bör bli
föremål för vidare överväganden där man beaktar även andra försäkrade med
likartad ställning. Försäkringskasseförbundet fillstyrker inte heller
förslaget om ändrad sjukpenningberäkning för studerande. En eventuell
förändring måste enligt försäkringskasseförbundet omfatta alla grupper med
likartade problem, exempelvis del-årsanställda och vissa deltidsarbetande.

SFS
anser det synnerligen viktigt både att förbättra studiestödet vid sjukdom och
att utredningens förslag fill förändringar av den allmänna försäkringen
genomförs.

5
Arbetsskadeförsäkring

Utredningens
förslag

De
studerande ges elt personskadeskydd genom en utvidgning av lagen om
arbetsskadeförsäkring, med syfte alt ge de studerande samma skydd som
förvärvsarbetande vid arbetsskada.

Arbetsskadeförsäkringen
bör omfatta elever i grundskolans högstadium samt i särskolans yrkesskola,
studerande i utbildningar som berättigar till studiestöd enligt
studiestödslagen, arbelsmarknadskungördsen, förord-

Prop. 1983/84:127 66

ningen
om utbildningsbidrag för doktorander samt förordningen om fimer-sättning vid grundvux.

De
studerande försäkras för arbetsskada genom olycksfall eller annan skadlig
inverkan samt genom smitta som inträffar i samband med utbildningen.

Resor
till och från undervisningsställel omfattas också av försäkringen.

Vid
sjukdom under samordningsfiden, dvs. de första 90 dagarna, utgår ersättning i
första hand från studiestödets sjukförsäkring.

Om
den studerande inte har studiestöd, utgår sjukpenning från LAF med ett belopp
som motsvarar studiestödet.

Livränta
för bestående men beräknas på samma sätt som i gällande regler för studerande.

Remissinstansernas
inställning

De
remissinstanser som yttrat sig om arbetsskadeförsäkring för studerande är med
undanlag av försäkringskasseförbundet positiva till utredningens
utgångspunkter och förslag.

CSN
anser att det är ytterst angeläget alt man så snart som möjligt åtgärdar
bristerna i de studerandes försäkringsskydd vid arbetsskada och olycksfall. UHÄ
och SÖ tillstyrker utredningens förslag och ser det angeläget alt i LAF
jämställa de studerande med förvärvsarbetande. SÖ framhåller dock att elever
vid AMU och Arbetsmarknadsinstitutet bör få behålla sin nuvarande
arbetsskadeförsäkring så att deras nuvarande försäkringsskydd inte försämras.

Landstingsförbundet
har inget atl erinra mot att lagen om arbetsskadeförsäkring ändras på det sätt
utredningen föreslår. Svenska kommunförbundet menar att en förbättring av
personskadeskyddet för studerande är angelägen, och alt förslagen dessutom
skulle innebära en rationalisering och undanröja åtskilliga oklarheter.
Kommunförbundet förutsätter i detta sammanhang att med ordet
"utbildning" avses även yrkesintroduktion.

LO
och SACO/SR delar utredningens uppfattning om behovet av ett förbättrat
personskadeskydd för studerande och fillstyrker utredningens förslag om
utvidgad arbetsskadeförsäkring. LO anser det nödvändigt att de studerande genom
skolan undervisas i skyddsfrågor före arbetslivsförlagd undervisning. Detta
skulle lämpligen ske i samverkan med de fackliga organisationerna. Dessutom
framhåller LO att det bör vara ett krav att skolan före placering av studerande
i företag, i avtal reglerar ansvars- och försäkringsfrågor. LO påtalar slufiigen
bristerna i nuvarande arbetsskade-stalistik som på grund av de gällande
reglerna för rapportering av arbetsskador inte tar med vissa studerande i det statisfiska
underlaget.

SAF
tillstyrker utredningens förslag beträffande förbättrad arbetsskade-och
olycksfallsförsäkring för studerande. Enligt SAF kräver utvecklingen av
näringslivet ett närmare samarbete mellan skolorna och näringslivet.

Prop. 1983/84:127 67

SAF
påpekar vikten av att de studerande får större möjligheter att, som ett led i
utbildningen, bl. a. orientera sig, studera och praktisera på företagen. Det är
då naturligt att de studerande får samma försäkringsskydd som de anställda i
företagen. SAF pekar också på möjligheten atl teckna "Trygghetsförsäkring
vid arbetsskada" (TEA) i Arbetsmarknadsförsäkringar, trygghetsförsäkringar
(AMF). Vidare är SAF av den uppfattningen att principansvaret för alla
studerande, även i samband med vistelse på företag, skall överföras fill
staten. Analogi med detta finner SAF det naturiigt att staten, eller
alternativt skolornas huvudmän, står för alla kostnader för försäkringsskyddet.

Försäkringskasseförbundet
framhåller att bakgrunden till att vissa elever kom att omfattas av
arbetsskadeförsäkringen för olycksfall i arbetet var den olycksfallsrisk,
jämförbar med yrkesarbetarnas, som ansågs vara förenad med viss utbildning. Att
sedan dessa elever blev försäkrade även under rent teoretiska studiemoment
föranleddes av prakliskt/administra-fiva överväganden. Enligt försäkringskasseförbundet
medför utredningens förslag all man frångår de grundläggande principerna för
tillhörighet till försäkringen. Försäkringskasseförbundet anser sig därför inte
i delta sammanhang kunna tillstyrka en så ingripande förändring.

SFS
och SFEF tillstyrker utredningens förslag. SFS understryker särskilt vikten av
ersättning under samordningstiden, dvs. de första 90 dagarna då sjukpenning
inte utgår från arbetsskadeförsäkringen. SFEF anser beträffande de
folkhögskolestuderande att den föreslagna försäkringen också skall omfatta den
icke schemalagda tiden inom internatet, och resor mellan en eventuell fast
bostad och folkhögskolan.

6
Föräldraförsäkring

Utredningens
förslag

Studerande
med studiemedel ges rätl till 60 dagars ledighet per barn och år med bibehållet
studiestöd för fillfällig vård av barn.

Vid
studiemedelsnämndernas meritprövning för fortsatta studiemedel skall barnets
sjukdom vara ett sådant förhållande av personlig natur som innebär att avsteg
kan göras från poängnormerna.

Remissinstansernas
inställning

CSN,
SÖ, Landstingsförbundet, SACO/SR och SFS har yttrat sig om denna del av
utredningens förslag, och dessa tillstyrker samtliga de föreslagna ändringarna
i föräldraförsäkringen.

CSN
anser att ändringarna är angelägna för att studerande med studiemedel skall få
samma rätt till ledighet för vård av sjuka barn som andra småbarnsföräldrar har
fått genom reformering av föräldraförsäkringen.

Prop. 1983/84:127 68

Vidare
konstaterar CSN att ändringen snarast är att uppfatta som rent principiell då
studiemedelsnämnderna redan tidigare har möjlighet att beakta vård av sjukt
barn vid prövning av om fortsatta studiemedel skall utgå.

SÖ
framhåller att det ur rättvisesynpunkt är viktigt atl den praxis som har
utvecklats inom vissa studiemedelsnämnder kommer att tillämpas generellt.

Landstingsförbundet
fillstyrker utredningens förslag med hänvisning till att på så sätt kommer
föräldrar med studiemedel att omfattas av samma regler som föräldrar med särskih
vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning.

SACO/SR
instämmer med sludiestödsutredningen att studiemedelssystemet bättre måste
anpassas till studerande med barn. SACO/SR påpekar att utbildningsbidraget för
doktorander i viss utsträckning har anpassats fill de förmåner som framför allt
de förvärvsarbetande har i föräldraförsäkringen, men atl en fullständig
överenskommelse saknas. Detta bör enligt SACO/SR:s mening uppmärksammas och
initiativ tas för att problemet skall kunna få en för doktorander rimlig
lösning.

SFS
tillstyrker utredningens förslag och anser att det är viktigt att studerande
med barn får dessa "garantier" vid barnets sjukdom så att de inte
drabbas hårdare än studerande utan barn. Vidare framhåller även SFS att
förslagen inte innehåller några förbättrade förhållanden för doktorander med
utbildningsbidrag och initiativ snarast bör tas i denna fråga.

7
Kostnader

Utredningens
förslag

Minskad
karenslid från 7 till 14 dagar, något ökad administration samt dagpenning under
ferietid och efterskyddstid beräknas innebära en merkostnad om ca 3,2 milj.
kr. med en förändring av nuvarande SGI-beräkning och 3,6 milj. kr. om
oförändrad SGI-beräkning.

Merkostnader
för personskadeskyddet beräknas till 0,8 milj. kr. för studiestödets
sjukförsäkring och 0,3 milj. kr. för arbeisskadeförsäkringen.

Totalt
kommer merkostnaderna för sjukförsäkring och arbetsskadeförsäkring att uppgå
till ca 5 milj.kr.

Remissinstansernas
inställning

SCB
konstaterar att utredningen lägger fram ett antal reformförslag på olika
försäkringsområden, sjuk-, arbetsskade- och olycksfalls- och föräldraförsäkring,
fill en merkostnad av ca 5 milj. kr. med nuvarande sjukpenningberäkning
jämfört med dagens system. SCB menar att då statisfik för

Prop. 1983/84:127 69

uppskattningar
av elevantal finns att tillgå kan kostnadsberäkningarna bygga på ett någorlunda
fullständigt underlag.

Statskontoret
konstaterar att några förslag till kostnadstäckning för reformerna genom
omfördelning och/eller omprövning av nu utgående studiesociala förmåner inte
lämnas i utredningens betänkande. Enligt statskontorels mening synes den
möjlighet som står öppen vara alt finansiera reformerna genom omprioriteringar
inom studiemedelssystemet, närmast dess bidragsdel. Statskontoret föreslår atl
denna resurs — studiebidraget inom studiemedlen - används för att finansiera en
reformering av studiestödet enligt studiestödsulredningens förslag.

RRV:s
uppfattning är atl de för sin del har svårt alt bedöma rimligheten av
utredningens anlaganden angående kostnaderna och därmed beloppels storlek.

CSN
har följande syn på kostnadsberäkningarna:

Den
totala merkostnaden för utredningens förslag enligt huvudalternativet beräknas
till 3 535 000 kr. inkl. tillkommande administrationskostnader vid CSN och
studiemedelsnämnderna. Kostnadsberäkningarna kan med hänsyn till omfattningen
av förslagen endasl bli ungefärliga. Med hänsyn till angelägenheten av att
genomföra de förordade ändringarna i sjukförsäkringssystemet måste kostnaderna
bedömas som måttliga och av tämligen underordnad betydelse vid en jämförelse
med den totala utgiften för studiestöd.

Om
försäkringskassorna, som utredningen föreslår, skall betala ut dagpenning
under ferietid, krävs vissa förändringar av nuvarande rutiner för överföring av
information mellan CSN:s och RFV:s ADB-system. De revideringar som gjorts av ADB-systemen
och som logs i bruk per den 1 juli 1982 innebär att CSN lämnar enbart
information till RFV om att den studerande beviljas studiemedel under den
aktuella terminen. För alt kunna betala ut dagpenning krävs det dessutom
uppgift om beviljade belopp och datum för kursens slut.

Landstingsförbundet
konstaterar alt utredningens förslag innebär att staiens kostnader ökar med
ungefär 6,5 milj. kr. årligen.

SACOISR
anser det inte rimligt att merkostnaden för studiestödsutredningens förslag
skall finansieras med medel från studiestödsanslaget som därefter överförs till
allmänna försäkringen resp. arbetsskadeförsäkringsfonden. SACO/SR menar att i
förhållande fill de miljardbelopp som dessa båda försäkringar omfattar torde
den merkostnad studiestödsutredningens förslag medför inte behöva höja vare sig
sjukförsäkringsavgift eller avgiften till arbetsskadeförsäkringen.

5AF
delar regeringens bedömning, att det slatsfinansidla lägel är sådant alt
förslag som medför kostnader kan genomföras endast om de finansieras genom omprioriteringar.
SAF vill samtidigt särskilt framhålla delägarföretagens besvärliga
konkurrenssituation, som kräver att alla ansträngningar görs för att förbättra
denna och som utesluter varje möjlighet atl till-

Prop. 1983/84:127 70

mötesgå
krav på ytterligare höjningar av arbetsgivaravgifter eller annan beskattning av
företag.

Försäkringskasseförbundet
konstaterar att de administrafiva konsekvenserna för försäkringskassan om de
föreslagna ändringarna genomförs inte närmare har berörts av utredningen.
Bedömning och utbetalning av dagpenning samt minskad karenstid för
studerandeförsäkringen bör betyda ett ökat antal sjukfall för försäkringskassan
atl handlägga och därmed behov av ökade resurser. Även en eventuell utvidgning
av arbetsskadeförsäkringen kommer atl innebära merarbete för kassan och behov
av utökade resurser för handläggningen.

Förbundet
bedömer också att utredningen har underskattat de försäkringsmässiga
kostnaderna vid en utvidgning av arbeisskadeförsäkringen.

SFEF
år tveksam till utredningens kostnadskalkyl vad beträffar arbetsskadeförsäkringen.
Enligt SFEF visar all tillgänglig statistik alt studerandegruppen haren lägre
skadefrekvens än den genomsnittliga medborgaren, och att delta lorde innebära
att premien för de studerande skulle understiga de belopp som utredningen
kalkylerat med.

Prop. 1983/84:127 71

Innehåll Sid

Propositionen...................................................... .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... 1

Förslag
till Lag om ändring i studieslödslagen (1973:349) 3

Förslag till Lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 10

Förslag till Lag om
ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring 11

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1984 13

1
Inledning.......................................................... 13

2
Föredragandens överväganden ............................ 14

2.1 Förbättrad
studiehjälp ................................ 14

2.1.1
Bakgrund och allmän
motivering ............. 14

2.1.2
Ändringar inom studiehjälpen .................. 16

2.2 Anslagsberäkningar
för budgetåret 1984/85 .... 18

2.2.1
Studiebidrag och förlängt
barnbidrag ...... .. 18

2.2.2
Inackorderingsfillägg ............................ .. 18

2.2.3
Inkomstprövat tillägg m. m...................... .. 18

2.2.4
ErsäUning till länsbolagen för
gymnasieelevers resor . 19

2.2.5
Återbelalningspliktiga
studiemedel .......... .. 19

2.3 Sjukförsäkringsfrågor
.................................... .. 19

2.3.1
Bakgrund och allmän
motivering ........ ....... 19

2.3.2
Sjukförsäkring - förslag till
ändringar inom studiemedelssystemet m.m 21

2.3.3
Sjukförsäkring - förslag fill
ändringar inom studiehjälpen 23

2.3.4
Vilande sjukpenning - förslag
till ändringar i lagen om allmän försäkring 25

2.3.5
Tillfällig vård av barn ........................... .. 29

2.3.6
Ikraftträdande och kostnader ................ .. 30

3
Upprättade lagförslag ........................................ .. 31

4
Hemställan ...................................................... .. 32

5
Beslut ........................................................... .. 32

Bilaga
1 Sammanfattning av studiestödsutredningens förslag i betän

kandet (DsU 1981: 11) Studiestöd. Handikappade studerande, försäk

ringsskydd, studiesociala undersökningar ............... 33

Bilaga
2 Sludieslödsutredningens författningsförslag i betänkandet

(DsU 1981:11) Studiestöd. Handikappade studerande, försäkrings

skydd, studiesociala undersökningar ....................... .. 40

Bilaga
3 Sammanställning av remissyttrandena över studiestödsulredningens betänkande (DsU
1981:11) Studiestöd. Handikappade

studerande,
försäkringsskydd, studiesociala undersökningar 57

Norstedts Tryckeri, Stockhalm 1S84