Prop. 1983/84:131

Prop.
1983/84:131

Regeringens proposition

1983/84:131

om högre skoglig
utbildning;

beslutad
den 8 mars 1984.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokoll för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens
hemslällan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE
LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås vissa förändringar av den högre skogliga utbildningen.
Bl. a. föreslås att skogsleknikeriinjen utökas med 30 nybörjarplatser förlagda
till Skinnskatteberg.

1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 131

Prop. 1983/84:131 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-08

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I.Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition
om högre skoglig utbildning

1
Inledning

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 10 december 1981 tillkallade dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet en särskild utredare' med uppdrag att utreda
vissa frågor rörande den eftergymnasiala skogliga utbildningen. Utredningen,
som antog namnet skogsutbkdningsutredningen, avlämnade i september 1983
betänkandet (Ds Jo 1983:6) Högre skoglig utbildning. Betänkandet har remissbehandlats.

Till
protokollet i detla ärende bör fogas dels utredningens sammanfattning av
betänkandet som bdaga 1, dels en förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena som bUaga 2.

2
Föredragandens överväganden

Den
skogliga eftergymnasiala utbildningens innehåll och omfattning sammanhänger i
hög grad med en sedan länge rådande befattningsuppdelning inom skogsbruket. De
olika utbildningslinjerna för skogstekniker, skogsmästare och jägmästare tar
sålunda sikte på att utbilda befattningshavare på olika nivåer. Utbildningen
av skogstekniker, skogsmästare och jägmästare bedrivs vid Sveriges lantbmksuniversitet
(SLU) och genomförs på sex orter med ett relativt litet antal studerande på
varje ort. Skogstekni-keratbkdningen genomförs i Värnamo och Bispgården medan skogsmäs-tarutbildningen
genomförs i Skinnskatteberg. Jägmästarutbildningen före-

'
Landshövdingen Gösta Gunnarsson.

Prop.
1983/84:131 3

kommer
vid den skogsvetenskapliga fakultetens tre huvudsakliga förläggningsorter,
nämligen Umeå, Garpenberg och Uppsala. Efter ett inledande skol- och
praktikskede förlagt till tre skogsbruksskolor i landet påbörjas jägmästarutbildningen
i Garpenberg. Efter ett studieår i Garpenberg slutför huvuddelen av de studerande
utbildningen i Umeå. Genom att nuvarande utbildningsplan getts olika
inriktningar kommer de studerande som följer marknadsinriktningen dock att få
sitt sista studieår föriagt till Uppsala.

Skogsteknikeratbkdning
meddelas också av Stiftelsen Värmlands och Örebro läns skogsskola i Gammelkroppa
(Gammelkroppa skogsskola).

Utredningen
har bl. a. haft i uppdrag att studera alternativ till den nuvarande
uppdelningen på tre utbildningslinjer. Därvid har utredningen särskilt
övervägt behovet av den meUannivå som skogsmästamtbildningen representerar.
Utredningen har kommit till den slutsatsen att utbildningen väl fyller sin
plats i det skogliga utbkdningssystemet. Därför föreslås att de nuvarande tre
utbildningslinjerna behålls. Jag delar i likhet med de flesta remissinstanserna
denna uppfattning.

Även
i fråga om det framtida behovet av skogligt utbildad arbetskraft delar jag
utredningens och flertalet remissinstansers bedömning. Jag räknar således med
att det totala behovet kommer att öka något. Vad gäller fördelningen av antalet
nybörjarplatser på resp. utbildningslinje talar allt för att skogsbrakets behov
av personal inte kan tillgodoses på sikt såvida inte vissa förändringar görs.
Bl. a. leder åldersfördelningen hos de i dag yrkesverksamma skogsteknikerna
till att pensionsavgången blir mycket stor under de närmaste 15-20 åren.
Utredningens analys visar atl utbildningen av skogstekniker behöver utökas.
Jag föreslår mot bakgmnd härav att antalet nyböriarplatser ökas från 90 till
120 per år. För att kunna uppnå en erforderlig kompetenshöjning bör skogsteknikemtbkdningen
såsom utredningen föreslagit förlängas med en termin till att omfatta
sammanlagt fyra terminer (80 poäng). Därigenom kommer det att föreligga
möjligheter att förstärka vissa inslag i utbildningen såsom arbetsledning och
skogsproduktionens gmnder.

Utredningen
har framlagt vissa förslag till ändringar i de nuvarande behörighetskraven för skogsleknikeriinjen.
Det är SLU:s styrelse som har att besluta om behörighetskraven. Som underlag
för styrelsens överväganden om ändring av dessa krav bör kunna tjäna
utredningens förslag och remissyttrandena däröver.

Om
skogsteknikemtbkdningen förlängs i enlighet med vad jag nyss har förordat bör skogsmästamtbildningen
i enlighet med utredningens och flertalet remissinstansers bedömning kunna
förkortas med en termin till att omfatta sammanlagt två terminer (40 poäng). Skogsmästarlinjen
bör, såsom utredningen förordat, i första hand ge en vidareutbildning för
skogstekniker. För tillträde till linjen bör enligt min mening krävas
genomgången skogsteknikerlinje eller motsvarande kunskaper. I den mån alla
platser på linjen inte upptas av skogstekniker som söker vidareutbildning bör
de

Prop. 1983/84:131 4

användas
för utbildning i kombination med annan kvalificerad yrkesutbildning på
högskolenivå. Jag tänker då främst på kombinationer med jordbruksutbildning,
sågverksutbildning och andra utbildningar som berör skoglig vidareförädling.
Del ankommer på styrelsen för SLU att närmare utforma tillträdesreglerna till skogsmästarlinjen.

Genom
förkortningen av skogsmästamtbildningen kommer utbildningsresurser i form av
t. ex, lokaler, lärare och undervisningsmaterial att frigöras i Skinnskatteberg.
Dessa resurser bör användas för den utökning av skogsleknikeriinjen med de 30
nybörjarplatser som jag har förordat. En skogsteknikerutbildning bör alltså
komma tkl stånd i Skinnskatteberg. Det innebär atl skogsteknikerutbildningen i Bispgården
och Värnamo behålls med nuvarande omfattning. lag utgår från att skogsteknikerutbildning
också fortsättningsvis meddelas vid Gammelkroppa skogsskola.

Vad
jag nu har förordat i fråga om skogsleknikeriinjen bör gälla för de studerande
som börjar sin utbildning efter den 30 juni 1984. Antagningen till den
förlängda skogsteknikerutbildningen bör gälla dem som påbörjar sin utbildning
efter den I januari 1985. Förkortningen av skogsmästarutbild-ningen bör
genomföras fr. o. m. läsåret 1987/88.

Utredningen
föreslår att jägmästamtbildningens nuvarande uppläggning och utformning i pincip
behålls. Det innebär att jägmästarlinjen även i fortsättningen skall omfatta
högst 200 poäng och att den första terminen skall vara en praktiktermin. På
denna skall enligt utredningen följa ett års grundkurser i Garpenberg och ett
års fortsatta gmndkurser i Umeå. Därefter följer kurser med olika inriktningar
under två år. Utredningen förordar atl SLU skall närmare utreda om en skogsbiologisk
utbildning bör införas. De flesta remissinstanserna anser att den nuvarande jägmästarutbildningen
är väl anpassad till de arbetsuppgifter som jägmästare ställs inför och
förordar därför i likhet med utredningen en oförändrad uppläggning av utbildningen.
Behovet av en skogsbiologiskl inriktad utbildning ifrågasätts av några
remissinstanser medan andra anser atl det finns behov av en gren med
ytterligare fördjupad biologisk kunskap och finner det angeläget alt frågan
närmare utreds.

För
egen del vill jag anföra följande. Jag har tidigare i min anmälan till propositionen
(1983/84:107) orn forskning framhåUit vikten av kunskapsfördjupning rörande de
grundläggande sambanden mellan olika processer i de biologiska systemen.
Kunskaper om skogsproduktionens villkor, om råvarans kvalitet och utnyttjande
och om skogens betydelse i ekosystemet är avgörande för en framgångsrik
skogsproduktion. Genom att fördjupa kunskaperna kan en bättre förståelse uppnås
för skogsnäringens biologiska, tekniska och ekonomiska möjligheter och
begränsningar. Sett mot denna bakgmnd bör frågan om en skogsbiologisk
fördjupning av utbildningen prövas ytterligare. Enligt gällande bestämmelser
ankommer det på styrelsen för SLU att närmare besluta om utbildningens
huvudsakliga innehåll och uppläggning.

Prop.
1983/84:131 5

Skogsutbildningarna
har tidigare i huvudsak varit koncentrerade till frågor som rör produktionen av
råvara för skogsindustrin. Det senaste decenniets utveckling visar emellertid
att kunskaperom produktutveckling och kvalitetsfrågor, tekniska system och
ekonomisk organisation är viktiga och att dessa kunskaper måsle omfatta alla
led i näringen: råvaruproduktion, industriell förädling, lagring, distribution
och användning. I den nu gällande utbildningsplanen har detta beaktats genom en
utbildningsinriktning mot marknadsfrågor. Denna inriktning har vidgat
jägmästarnas arbetsmarknad till vissa för skogsnäringen och samhället
betydelsefulla nya områden.

Utredningen
har förordat att det avslutande årets utbildning inom marknadsinriktningen
flyttas från Uppsala. För en lokalisering till Umeå talar enligt utredningen
att en önskvärd samordning blir möjlig med övriga inriktningar.

Skogsbrukets
företrädare tillstyrker utredningens förslag. Sågverkens råvaruförening och
sågverksindustrins kommitté för utbildning och teknisk utveckling anser däremot
att utbildningen även i fortsättningen bör vara knuten till institutionen för
virkeslära i Uppsala. Enligt dessa är del nödvändigt med en fortsatt bred
satsning på utbildning och forskning inom områdena produktutveckling och
marknadsföring av svenska träprodukter.

Enligt
SLU har det avslutande årets utbildning en naturlig förankring i institutionen
för virkeslära i Uppsala eftersom tyngdpunkten i undervisningen ligger inom
detta ämnesområde. En bidragande orsak till den höga kvaliteten anser SLU vara
den omfattande externa medverkan som möjliggjorts genom atl förelag och
branschorganisationer i den egna och angränsande regioner har visat ell starkt
intresse för utbildningen. Av SLU:s remissyttrande framgår alt den
skogsvetenskapliga fakultetens kollegienämnd enhälligt har motsatt sig atl
utbildningen flyttas från Uppsala.

För egen del anser jag
övervägande skäl talar för att det avslutande årets utbildning inom
marknadsinriktningen sker i Uppsala. Det ankommer som jag tidigare nämnt på
styrelsen för SLU atl närmare besluta om utbildningens huvudsakliga innehåll
och uppläggning och därvid även ange bl. a. hur den närmare skall organiseras.

I detla sammanhang vill
jag något beröra vissa frågor om ämnena skogsteknik och virkeslära.
Institutionen för skogsteknik är i sin helhet lokaliserad till Garpenberg och
institutionen för virkeslära till Uppsala. I olika sammanhang har framhållits
att lärarrepresenlalionen i dessa ämnen är underdimensionerad i Umeå. SLU har
tidigare föreslagit en förstärkning av lärarkapaciteten inom de nämnda områdena
i Umeå. SLU framhöll då att ämnena virkeslära och skogsteknik i
undervisningssammanhang skulle kunna bilda en enhet och benämnas skogsleknologi.
Även utredningen har föreslagit en förstärkning av ämnena skogsteknik och
virkeslära i Umeå. Jag anser för egen del alt en sådan förstärkning är
angelägen. Jag avser ti Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 131

Prop. 1983/84:131 6

därför
att återkomma lik regeringen med förslag om att en tjänst som
universitetslektor i skogsteknologi inrättas med placering i Umeå. Något meddtillskott
för detta ändamål behövs inte.

3
Vissa anslagsfrågor

I
min anmälan till prop. 1983/84:107 om forskning har jag under anslaget Sveriges
lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader räknat 1700000kr. för den
förstärkning av den skogliga utbkdningen somjag har förordat i del föregående.
Jag har därvid räknat 1370000 kr. för en förlängning och utvidgning av skogsleknikeriinjen.
För ändamålet kan även utnyttjas de resurser som frigörs från skogsmästarlinjen
vid ett genomförande av mitt förslag i det föregående.

För
att säkerställa en skogsteknikerutbildning vid Gammelkroppa skogsskola i minst
nuvarande omfattning har jag dessutom räknat en ökning av skolans statsbidrag
med 150000 kr. För förstärkning av utbildningsresurserna i Umeå har jag räknat
180000 kr.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäker jag att regeringen dels
föreslår riksdagen all

1. godkänna
den av mig förordade ökningen av antalet studerande

på skogsleknikeriinjen,

2. godkänna
den av mig förordade lokaliseringen av skogstekniker

utbildningen,

dels
bereder riksdagen tklfäke att ta del av vad jag i övrigt har anfört om den
högre skogliga utbildningen.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och det ändamål, som föredraganden har hemställt om.

Prop. 1983/84:131 7

BUaga 1

Sammanfattning av betänkandet (Ds Jo 1983:6) Högre skoglig
utbildning

SAMMANFATTNING

Skogsutbildnlngsutredningens
uppgift har varit att pr ö va och avge f ö rslag om den
eftergymnasiala skogllga utbildningen. I eftergymnasial skoglig utbildning ing ä r f.n.
skogstekniker-, skogsm ä star- och j ä gm ä starlinjerna
vid Sveriges lantbruksuniversitet.

F ö r
skogsbrukets behov har sedan mycket l ä nge utbildats
skogstekniker, skogsm ä stare och j ä gm ä stare.
Utredningen har pr ö vat behovet av resp. kategori samt analyserat
utbildningsm å l, utbildningens inneh å ll
och uppl ä ggning m.m. samt arbetsmarknaden f ö r
de skogligt utbildade.

Skogsbruket
har behov av arbetsledare-planl ä ggare-rSdgivare med en kompetens som n ä rmast
svarar mot skogsteknikerutbildningen men har ocksS behov av personal med l ä ngre
h ö gskoleutbildning vilket d ä n ä rmast
svarar mot j ä gm ä starutbildningen. Befattningar direkt avpassade f ö r
skogsm ä stare finns inte i sanina utstr ä ckning
men skogsm ä starna har v ä l f ö rsvarat
sin plats p å arbetsmarknaden. Skogsm ä starna
har ocks å i st ö rre utstr ä ckning ä n ö vriga
kategorier s ö kt sig till mera specialiserade befattningar 1 gr ä nsomr å det
till skogsbruket.

Storskogsbruket
har under 1970-talet och hittills under 1980-talet v ä sentligt
minskat antalet befattningar f ö r skogligt utbildad personal. Ä ven
f ö r de n ä rmaste tio å ren ber ä knas
en fortsatt minskning av personalbehovet. F ö r
sk ö tseln av det enskilda skogsbruket ä r
det troligt att det beh ö vs en viss ö kning av skogligt
utbildad personal. Om hela det enskilda skogsbruket skall sk ö tas
p å ett s ä tt som ä r ö nskv ä rt ur samh ä llets synpunkt finns
det ett ö kat behov av skoglig service.

Prop. 1983/84:131 8

Till
detta kommer skogsv å rdsstyrelsernas behov av personal f ö r lagtnisyn,
r å dgivning och ö versiktlig planering.

Den
skogliga forskningen har genomg å tt en mycket stark volymexpansion sedan mitten av
1970-talet. Det ä r sannolikt att denna ä ven
fram ö ver konmer att ha ett stort nyrekryteringsbehov.
Ett annat omr å de som varit mycket expansivt f ö r skogligt
utbildad personal ä r utlandsverksamhet. Utredningen bed ö mer
att det finns ett fortsatt expansionsutrymme utomlands f ö r
i Sverige skogligt utbildade personer.

Den
sammanfattande bed ö mningen ä r att inom det
egentliga skogsbruket finns det ett n å got minskat eller m ö jligen
of ö r ä ndrat behov av skogligt utbildad personal. F ö r
utbildning, forskning och utlandsverksamhet finns ett ö kat
personalbehov. F ö r de skogliga gr ä nsomr å dena
ä r behovet mera sv å rangett
men det kan antas vara ungef ä r of ö r ä ndrat men med en annan f ö rdelning
j ä mf ö rt med dagens l ä ge.
Totalbehovet skulle d ä rmed peka p å n å gon
ö kning.

Med
nuvarande utbildningskapacitet finns det ungef ä r
lika m å nga skogligt utbildade personer å r
2000 som idag. Antalet skogstekniker, skogsm ä stare
och j ä gm ä stare sammantaget 1 yrkesverksam å lder
uppg å r till ca 5 600. Om den nuvarande
utbildningskapaciteten bibeh å lles ä r dock f ö rdelningen mellan de
olika kategorierna v ä sentligt f ö rskjuten Sr 2000.
Nuvarande kader av skogstekniker om ca 3 450 minskar till ca 2 870. Antalet
skogsm ä stare ö kar fr å n ca 875 till ca 1 250 och antalet j ä gm ä stare
fr å n knappt 1 300 till drygt 1 600.

Den
f ö rdelning mellan de tre utbildningskategorierna som blir
effekten om nuvarande utbildningsdimensionering bibeh å lles
svarar inte mot skogsbrukets behov av f ö rdelning mellan de
tre kategorierna. Utredningen f ö resl å r d ä rf ö r att utbildningen av skogstekniker ö kas
med 30 per å r. Ut ö kningen f ö resl å s
ske genom att en skogsteknikerutbildning f ö rl ä ggs
till Skinnskatteberg.

Prop. 1983/84:131 9

Utredningen
har pr ö vat lokaliseringen av den skogliga eftergymnasiala
utbildningen. P å de tre lokaliseringsorterna Uppsala, Ume å
och Garpenberg har det gjorts mycket stora investeringar f ö r
skogsfakultetens r ä kning. J ä mf ö rt
med riksdagens ursprungliga beslut i samband med omlokaliseringen av

skogsh ö gskolan
har det skett en p å tagligt st ö rre utbyggnad i
Uppsala och en mindre i UmeS. Successiva beslut inom fakultet, styrelse,
regering och riksdag har lett till detta resultat. Externa forskningsmedel har
i betydande grad lokaliserats till Uppsala.

I
lantbruksuniversitetets l å ngsiktsplan 1981 uttalas att p å sikt
och vid behov av investeringar b ö r ö verv ä gas att flytta skogsm ä starutbildningen
i Skinnskatteberg till Garpenberg. Sett ur lantbruksuniversitetets synpunkt kan
det finnas vissa kostnads- och undervisningsf ö rdelar
att vinna p å en lokalisering av skogsm ä starskolan
till Garpenberg men utredningen finner att dessa f ö rdelar
inte uppv ä gs av de lokaliserings-politiska och samh ä llsekonomiska
konsekvenserna av en nedl ä ggning av lantbruksuniversitetets verksamhet i Skinnskatteberg.
Utredningen har d ä rf ö r funnit starka sk ä l
f ö r en fortsatt verksamhet i Skinnskatteberg och f ö resl å r
en ut ö kning av verksamheten p å n ä mnda
ort.

Skogsteknikerutbildning
sker f.n. i V ä rnamo, Bispg å rden och vid Gammelkroppa
skogsskola. Den senare drivs av en s ä rskild stiftelse.
Utredningen f ö resl å r att skogsteknikerutbildningen bibeh å lles
p å dessa tre orter och som ovan n ä mnts
ut ö kas med en utbildning i Skinnskatteberg.

Skogsteknikerutbildningen
som omfattar tre terminer (60 po ä ng) syftar till att s å f ö rbereda
de studerande f ö r sin yrkesverksamhet att de efter introduktion
skall kunna ansvara f ö r arbetsledar-, planl ä ggnings-
och r å dgivningsuppgifter inom skogsbruket. Dessa
huvuduppgifter b ö r ä ven framgent ligga till grund f ö r skogsteknikerutbildningen.

Prop. 1983/84:131 10

Utredningen
har funnit att den nuvarande utbildningens omfattning och l ä ngd
inte r ä cker till f ö r att ge de uppsatta
utbildningsm å len ö nskat inneh å ll. D ä rf ö r
f ö resl å s att skogsteknikerutbildningen f ö rl ä ngs
med en termin f ö r att ge utrymme f ö r
en allm ä n kompetensh ö jning med
koncentratlon p å skogsproduktionens grunder och arbetsledning.

De
som antas till skogsteknikerutbildningen anses ha otillr ä ckliga
kunskaper 1 matematik. Av denna anledning f ö resl å s
att f ö rutom allm ä n beh ö righet
f ö r h ö gskoleutbildning inf ö rs
krav p å s ä rskild beh ö righet i matematik
omfattande tv å å rskurser i gymnasieskolan.

Den
genomsnittliga examens å ldern f ö r en skogstekniker ä r
nu n ä rmare 30 å r. Medel å ldern
har ö kat v ä sentligt under senare å r.
Det ä r enligt utredningens uppfattning angel ä get
att s ä nka intagnings å ldern f ö r
studerande p å skogsteknikerlinjen. En v ä g
f ö r att n å detta m å l ä r
att kravet p ä f ö rpraktik ersattes med av lantbruksuniversitetet
ordnad praktik, f ö r antagna studerande som saknar s å dan.
Detta b ö r leda till att studiebeg å vningar
snabbare koinner in p ä skogsteknikerlinjen och d ä rmed
att antagnings å ldern s ä nks samtidigt som f ö rfarandet
underl ä ttar f ö r kvinnor att bli antagna till skogsteknikerutbildningen,
eftersom kvinnor i m ä nga fall har sv å rt
att skaffa n ö dv ä ndig praktik.

Skogsm ä starlinjen
f ö resl å s bli en p ä byggnadslinje enligt
h ö gskolef ö rordningen f ö r i f ö rsta
hand skogstekniker men ä ven f ö r vissa kombinationsutbildningar d ä r
en annan yrkesutbildning tillsammans med skogsm ä starutbildningen
ger en l ä mplig kombination. Utredningen f ö resl å r
d ä rf ö r att till skogsm ä starlinjen
antas

a)
de som genomg å tt
skogsteknikerutbildning

b)
de som ut ö ver
tv åå rig gymnasieutbildning har minst tv åå rig
eftergymnasial utbildning eller ut ö ver tre å rig gymnasie-

Prop.
1983/84:131 11

utbildning
har minst ett å rig eftergymnasial utbildning som vid kombination
med skogsm ä starutbildning ger en l ä mplig
yrkesinriktning.

F ö r
dem som antas till skogsm ä starlinje utan skogsteknikerutbildning f ö resl ä s
en s ä rskild preparandkurs inom skogsm ä starlinjen.
Denna preparandkurs inneh å ller s å v ä l praktik som skolutbildning i skogligt grundl ä ggande
ä mnen.

Skolskeden
och praktik varvas och praktiken styrs fr å n skogsm ä starskolan.
Den f ö r skogsm ä starlinjen n ö dv ä ndiga
praktiken ing å r d ä rmed i linjen.

Det
ä r enligt utredningens uppfattning angel ä get
att skogs-m ä starlinjens karakt ä r
av p ä byggnadslinje f ö r
i f ö rsta hand skogstekniker bibeh å lles.
D ä rf ö r b ö r andelen skogstekniker p ä linjen
vara ca tv å tredjedelar av de å rligen
antagna. Detta g ö r att antalet studerande som antas till linjen kan
beh ö va h å llas n å got flexibelt.

Som
tidigare n ä mnts f ö resl å s skogsteknikerutbildningen f ö rl ä ngas
till fyra terminer. Med den f ö reslagna f ö rl ä ngningen
av skogsteknikerutbildningen b ö r skogsm ä starlinjen kunna begr ä nsas
till tv ä terminer och utredningen l ä mnar
f ö rslag om detta.

Betr ä ffande
j ä gm ä starutbildningen har en v ä sentlig
principfr å ga varit att ta st ä llning
till om j ä gm ä starutbildningen skall ges en mera teoretiskt
grundl ä ggande naturvetenskaplig inriktning dvs. om de
grundl ä ggande naturvetenskapliga ä mnena
skall ges st ö rre utrymne p å bekostnad av de till ä mpade
skogliga. En annan viktig fr ä ga har varit om specialisering och linjeuppdelning
skall ske tidigare 1 utbildningen och eventuellt fr å n
b ö rjan.

F ö r
flertalet av de uppgifter som j ä gm ä starna st ä lls inf ö r
f ö refaller den nuvarande j ä gm ä starutbildningen
vara en bra

Prop. 1983/84:131 12

utbildning.
Arbetsgivarna efterfr å gar en j ä gm ä stare
med i huvudsak nuvarande inriktning och utredningen f ö resl å r
d ä rf ö r att den nuvarande j ä gm ä starutbildningen
i princip bibeh å lles till sin uppl ä ggning
och utformning. Detta inneb ä r att j ä gm ä starutbildningen ä ven
forts ä ttningsvis omfattar fyra och ett halvt Sr (190 po ä ng)
d ä r den f ö rsta terminen ä r en prakti ktermin
varp å f ö ljer ett Srs grundkurser i Garpenberg och ett Srs
grundkurser 1 Ume å . D ä refter l ä ses p å byggnadskurser
under tv å å r inom endera av tre samplanerade studieinriktningar
(naturresurs, f ö rvaltning eller marknad) eller l ä ses
en med vissa begr ä nsningar fritt vald kurskombination.

P å byggnadskurserna
l ä ses i Ume å . F ö r
n ä rvarande l ä ses dock sista å rets
kurser inom marknadsinriktningen 1 Uppsala. Utredningen f ö resl å r
att ä ven sista Srets utbildning inom marknadsinriktningen
l ä ses i Ume å . D ä rigenom
blir det m ö jligt med en ö nskv ä rd
samordning mellan f ö rvaltnings- och marknadsinriktningarna i enlighet
med studenternas och arbetsmarknadens ö nskem å l.
Dessutom m ö jligg ö rs genom detta arrangemang en f ö rst ä rkning
inom ä mnena skogsteknik och virkesl ä ra
1 Ume å .

Det
finns ett intresse f ö r att l ä sa vissa kurser inom j ä gm ä starlinjen
som vidareutbildning f ö r skogstekniker, skogsm ä stare
och ä ldre j ä gm ä stare. Utredningen anser det angel ä get
att m ö jligheten att anv ä nda
j ä gm ä starl1njens kurser som enstaka kurser utnyttjas. S ä rskilda
vidareutbildningskurser ä r ocks å en viktig uppgift f ö r
lantbruksuniversitetet.

Den
nuvarande j ä gm ä starutbildningen ger inte en i alla avseenden l ä mplig
utbildning f ö r mera forskarbetonade uppgifter inom de skogliga
discipliner som ligger n ä ra grundl ä ggande
naturvetenskapliga ä mnen. F ö r att f å en f ö rb ä ttring till st å nd har tv å
huvudalternativ diskuterats. Det ena inneb ä r att inom den
nuvarande naturresursinriktningen inom j ä gm ä starutbildningen
tillskapa kurser f ö r att d ä rigenom g ö ra j ä gm ä stare
med denna inrikl-,ning mera l ä mpade f ö r de aktuella

Prop. 1983/84:131 13

uppgifterna.
Det andra alternativet som har diskuterats inneb ä r
att en s ä rskild utbildning tillskapas.

En
till ä mpad biologisk utbildning enligt den senare
modellen fyller ett behov inte enbart inom skogsbruket utan ä ven
inom angr ä nsande n ä ringar s å som
jordbruk och tr ä dg å rdsn ä ring. Utredningen f ö rordar
att lantbruksuniversitetet n ä rmare utreder och pr ö var
en s å dan skogsbiologisk utbildning.

Ä ven om en s å dan skogsbiologisk
utbildning Inr ä ttas tar det minst sex å r
innan den ger utslag p å arbetsmarknaden. Det ä r

ö nskv ä rt att rekryteringen tidigare ä n
s ä f ö rb ä ttras till de biologiskt grundl ä ggande
institutionerna vid skogsvetenskapliga fakulteten. En v ä sentlig
f ö rb ä ttring 1 den s ö kta kompetensen uppn å s
genom forskarf ö rberedande kurser inom naturresursinriktningens
sista termin. Utredningen finner s å dana kurser angel ä gna
och noterar att linjen ä mnden nyligen beslutat om en s å dan
kurs efter f ö rslag fr å n f ö retr ä dare
f ö r de biologiska ä mnena
i Ume å . Det ä r ö nskv ä rt att liknande kurser koinner till st å nd
1 Uppsala med den ä mnesprofil som d ä r ä r
speciellt representerad.

J ä gm ä starl
injens sista termin erbjuder stora m ö jligheter att l ä gga
in nya ä mnesomr å den och d ä specielVt till ä mpade
s å dana som ger en viss specialisering. Utredningen
anser att vissa kurser kan g ö ras kombinerade att ing å i
j ä gm ä starlinjens sista termin och som
vidareutbildningskurser f ö r skogstekniker skogsm ä stare
och yrkesverksanma j ä gm ä stare. Ett angel ä get
s å dant avsnitt ä r inhemsk energi d ä r
utredningen bed ö mer att det vore l ä mpligt
att anordna en kurs omfattande 15-20 po ä ng l ä mpligen
f ö rlagd till Garpenberg. Kursen skulle kunna
utnyttjas ä ven av andra ä n de n ä mnda
kategorierna.

Datatekniken
ä r ett omr å de som utvecklas
mycket snabbt och det ä r n ö dv ä ndigt att de skogliga utbildningarna anpassas till
detta. Inom detta omr å de b ö r det finnas goda samordningsm ö jligheter
mellan lantbruksvetenskapliga och skogs-

t2 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 131

Prop.
1983/84:131 14

vetenskapliga
fakulteterna och d ä rf ö r f ö resl å s att utbildningsutbudet och kompetensen samordnas
mellan fakulteterna.

Av
hela skogstj ä nstemannak å ren om ca 5 600
personer ä r 54 kvinnor. T.o.m. å r
1983 har utbildats 31 kvinnliga j ä gm ä stare, 8 kvinnliga skogsm ä stare
och 19 kvinnliga skogstekniker. Av de kvinnliga skogsteknikerna har tv å
vidareutbildat sig till skogsm ä stare och tv ä till j ä gm ä stare.

Det
ä r angel ä get att fler kvinnor s ö ker
sig till de skogliga utbildningarna och utredningens f ö rslag
att praktiken skall ing å 1 utbildningslinjerna b ö r
vara en hj ä lp i detta avseende. Kvinnor har sv å rt
att skaffa n ö dv ä ndig praktik och d å
speciellt avverkningspraktik. Att f å fler kvinnor till de skogliga utbildningarna ä r
i ö vrigt n ä rmast fr ä ga om en attitydf ö r ä ndring
som b ö r konma redan i yrkesorientering och information i
grundskolan och i gymnasieskolan.

Utredningens
f ö rslag r ö rande j ä gm ä starutbildningen b ö r
inneb ä ra n å got l ä gre kostnader. En med en termin f ö rl ä ngd
skogsteknikerutbildning vid de befintliga skogsinstituten har kostnadsber ä knats
till drygt 900 000 kr. per å r. Den f ö reslagna f ö r ä ndringen
i Skinnskatteberg med skogsteknikerutbildning med ett å rligt
intag av 30 elever och f ö rkortning av skogsm ä starutbildningen
har ber ä knats medf ö ra en kostnads ö kning
om ca '800 000-kr. per å r. Den totala kostnads ö kningen
av utredningens f ö rslag h å ller sig d ä rf ö r
i storleksordningen 1,7 milj. kr.

Utredningen
har noterat att statens totala st ö d till skogsn ä ringen uppg å r
till ö ver 500 milj. kr. inkl. skogsv å rdsavgiftsmedel.
Det vore enligt utredningens bed ö mning en d å lig prioritering att
st ä lla dessa medel till skogsbrukets f ö rfogande
utan att tillse att den personalkategori som st å r
n ä rmast den direkta sk ö tseln
av skogen f å r en f ö rb ä ttrad utbildning f ö r
att kunna fullg ö ra sina viktiga arbetsuppgifter, tillgodog ö ra
sig den framtida utvecklingen och till-

Prop. 1983/84:131 15

l ä mpa
forskningens framsteg. En f ö rb ä ttrad utbildning f ö r
denna personalkategori ä r n ö dv ä ndig enligt samst ä mmiga
bed ö mningar fr å n skogsn ä ringens
f ö retr ä dare och skogsteknikernas fackliga organisationer.

Sveriges
lantbruksuniversitet har budget å ret 1983/84 en omslutning ö ver
700 milj. kr. varav ö ver 500 milj. kr. utg ö r
anslag ö ver statsbudgeten. Den skogsvetenskapliga
fakulteten har en omslutning p å n ä ra 150 milj. kr. Endast 12,5 procent h ä rav
g å r till utbildning. Ingen annan universitetsfakultet
anv ä nder en s å liten andel av sina
anslag till utbildnings ä ndam å l .

Utredningen
anser att den f ö rb ä ttring av den skogliga utbildningen, som
utredningens f ö rslag inneb ä r, m å ste
ses som en del i statens satsning p ä skogsn ä ringen. Den niycket begr ä nsade
kostnads ö kning som f ö rslaget ineb ä r
b ö r d ä rf ö r kunna finansieras genom omprioritering inom 1 f ö rsta
hand statens totala st ö d till skogsbruket men till en viss del inom lantbruksuniversitetets
nuvarande budgetram.

Prop. 1983/84:131 16

Bilaga
2

Sammanställning
av remissyttrandena över skogsutbildnlngsutredningens betänkande (Ds Jo
1983:6) Högre skoglig utbildning

1
Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden över belänkandet avgetts av universitets- och högskoleämbetet,
skolöverstyrelsen, domänverket, Sveriges lantbmksuniversitet (SLU), Skinnskaltebergs
kommun, Ragunda kommun. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i
Sverige (LO), Sveriges arbetsledareförbund. Skogs- och lantarbetsgivareförbundet,
Skogsindustriernas samarbetsutskott (SISU), Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund (SSR), Sågverkens råvamförening. Sågverksindustrins kommitté för
utbildning och teknisk utveckling, skogshögskolans studentkår, skogsmästarskolans
elevkår, norra skoginstitutets elevkår, stiftelsen Värmlands och Örebro läns
skogsskola.

Universitets-
och högskoleämbetet har bifogat yttranden från regionstyrelsen i Umeå
högskoleregion, högskolan i Karlstad och Umeå univershet.

Yttranden
har dessutom kommit in från Kungl. tekniska högskolan, länsstyrelsen i
Västmanlands län, Agrifack-Skog och från enskilda perso-

2
Allmänna och sammanfattande synpunkter

2.1
Universitets- och
högskoleämbetet: Skogsbiologisk utbildning. De studerandes efterfrågan på
biologiutbildning är f. n. stor och biologlinjen starkt översökt.
Arbetsmarknaden är däremot dålig. En ytterligare förstärkning av det totala
utbudet av biologiutbildning på grundnivå vore olycklig. Det är därför viktigt
att arbetsgruppen får en sådan sammansättning att hela det biologiska gmndutbildningsområdet
blir representerat och all man ingående analyserar befintliga utbildningar och
möjligheterna tkl samordning med dessa.

2.2
Regionstyrelsen i Umeå
högskoleregion: Allmänt. Regionslyrdsen vill inledningsvis framhålla att
utredningen på ett förtjänstfullt sätt beskrivit de organisatoriska och
ekonomiska fömtsättningarna för högre skoglig utbildning. Vidare lämnas en
värdefull kort historik över de skogliga utbildningarnas utveckhng. Även om
omlokaliseringen av skogshögskolan

redan
nu innebär en viktig komplettering och fördjupning av den högre utbildningen
och forskningen i Umeå högskoleregion ser regionstyrelsen det som mycket
angeläget att satsningen på enheten i Umeå fullföljs och

fördjupas.--- En
förstärkning av skogshögskolans resurser i Umeå

skulle
bl. a. skapa bättre förutsättningar för ett fmktbarl samarbete över ämnes-,
fakultets- och universitetsgränserna inom ramen för nystartade Centrum för regionalvelenskaplig
forskning i Umeå högskoleregion (CERUM).

En
genomgång av belänkandet visar att det på olika nivåer finns behov

av samordning och samarbete mellan de universitets/högskoleorganisa

tioner som organiseras under jordbruksdepartementet resp. utbildningsde

partementet. -

Prop.
1983/84:131 17

Regionstyrelsen
anser att utredningen inte tillräckligt uppmärksammat

betydelsen av att utrymme skapas för insatser inom fortbildning och vida

reutbildning. I en situation då näringslivet och samhället i övrigt genomgår

stora förändringar och omstruktureringar inte minst på grund av teknikut

vecklingen framstår behovet att vidareutbilda de människor som finns i

arbetskraften som mycket angelägen. Sett ur näringslivets möjligheter atl i

ett kortare perspektiv förstärka sin konkurrenskraft intar kompetenshöj

ning av redan yrkesverksamma en strategisk ställning. Utökade

insatser
inom fortbildning och vidareutbildning inom Lantbruksuniverske-

tets ram bör samordnas med närliggande utbildningsutbud inom övrig

högskoleutbildning.-

Jägmästarlinjen--- Regionstyrelsen
som tillstyrker utredningens

förslag
anser alt det finns goda möjligheter till bl. a. lärarsamverkan med ekonomlinjen
vid universitetet i Umeå.

Marknadsföring
utgör således en av de inriktningar som finns på den nyligen reformerade ekonomknjen
vid universitetet. För skogshögskolan i Umeå föreslås också en förstärkning av
resurserna för ämnena virkeslära och skogsteknik. Regionstyrelsen tklstyrker
även detta förslag, men ifrågasätter om del inle finns skäl till ytterligare
förstärkning av nämnda och närliggande områden. En sådan förstärkning skulle
både vara av värde för utbildningen och göra skogshögskolan i Umeå bättre
rustad att delta i samordnade FoU-insalser för regional utveckling.

Skogsbiologisk
utbildning.- Med hänsyn till den anknytning som

finns
till biologlinjen anser regionstyrelsen att ett eventuellt utredningsarbete
bör utföras i samverkan mellan UHÄ-området och Lantbmksuniver-sitetet. I annat
fall finns det risk för att i stort parallella utbildningar kommer att byggas
upp inom Lantbruksuniversitetet och övriga universitet. Regionstyrelsen vill
också framhålla att biologlinjen vid universitetet i Umeå har ett fördjupningsalternativ
som i huvudsak överensstämmer med den i utredningen efterfrågade utbildningen.
Denna utbildning skulle kunna kompletteras med ytterligare kurser med skoglig
inriktning. I detta sammanhang kan också noteras att Skogshögskolans
lokalisering tkl universitetsområdet i Umeå underlättar samverkan mellan
Skogshögskolan och de biologiska ämnena vid universitetet. Skulle det efter
utredningsarbetet visa sig finnas behov av en tillämpad biologisk utbildning
inom Lantbruksuniversitetet bör vid bestämning av lokalisering och
dimensionering hänsyn tas till framtida samordningsmöjligheter över
departementsgränserna.

2.3
Skolöverstyrelsen: Allmänt. Inledningsvis vill SÖ framföra atl

gymnasieskolans
behov av skoglig utbildad personal borde ha belysts tydligare av utredningen.
SÖ vik framhålla atl det från många håk framförts synpunkter som tyder på
brister i det transportmaskintekniska kunnandet hos utbkdade från högskolans
olika nivåer. För undervisningen på gymnasieskolan får detta ogynnsamma
konsekvenser. Delta bör beaktas av berörda linjenämnder. Det är också viktigt
att tillgodose behovet av nya kunskaper som t. ex. inom dator- och
energiområdena.

SÖ
konstaterar atl utredningen inte närmare analyserat den vetenskapliga och
tekniska utveckkngens betydelse för inriktningen av utbildningen.

---- SÖ
tikstyrker att de tre nivåerna bibehåks. SÖ vik dock framhålla

att
skogstekniker, utbildade enligt utredningens förslag, tenderar att få mer

begränsad erfarenhetsbakgrund vilket kan minska den nyutexaminerade

skogsteknikerns kompetens som lärare. Väsentligt är dock att kom

petensen hålls på ett sådant plan att rekryteringen till lärartjänster inte

Prop.
1983/84:131 18

försämras.--- SÖ
bedömer all behovet av lärare med skoglig utbild

ning kommer atl vara oförändrat under den närmaste framtiden.

Skogsteknikerlinjen.
SÖ stöder utredningens förslag atl krav på särskild behörighet i matematik för
tillträde till skogsleknikeriinjen bör eftersträvas och anser att delta bör
lösas inom den tvååriga skogsbrukslinjens ram. Utredningen har emekertid inte
tillräckligt utrett förutsättningarna och konsekvenserna härav.

SÖ
anser att införandet av sådant krav på särskild behörighet i matema

tik innebär att man inte längre, utan extraordinära ansträngningar/lösning

ar, inom ramen för skogsbmkslinjen kan skaffa sig såväl allmän som

särskild behörighet.-

SÖ
ser positivt på förslaget att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall ordna praklikplalser
för de antagna och delar utredningens uppfattning att en sådan ordning kan
komma att underlätta för kvinnor att vinna inträde tkl utbildningen.

Skogsmästarlinjen.
SÖ ställer sig positiv till utredningens förslag att även andra grupper än
skogstekniker skall kunna beredas tillfälle att utnyttja skogsmästarutbkdningen
som vidareutbildning. Behovet av personal med kombinationsutbildning är i
ökande, inte minst inom jordbruks-och skogsbrukssektorn. SÖ finner dock all
utredningens förslag tkl möjliga ingångar för studerande med olika utbkdningsbakgmnd
inte är läckande. SÖ anser därför att det bör uppdras åt SLU att avgöra hur
behörigheten skall utformas.

I
konsekvens härmed bör även frågan om skogsmästarlinjen skall definieras som en
allmän utbkdningshnje eker påbyggnadslinje lämnas öppen. SÖ anser även att
dessa frågor kan ha betydelse för skogsmästarutbild-ningens innehåll och längd.
SÖ delar inte utredningens förslag om att en föriängning av skogsleknikeriinjen
skulle kunna ifrågasätta skogsmästarlinjen.

2.4
Lantbruksstyrelsen: Allmänt. Lantbruksstyrelsen har bedömt utredningens
förslag dels med hänsyn tik hur förslagen kan tänkas komma att påverka det
enskilda skogsbruket och speciellt det kombinerade jord- och skogsbruket, dels
med tanke på lantbruksstyrdsens roll som arbetsgivare för skogligt utbildad
personal.

Skogsteknikerlinjen.- Möjligheter
tik ett allt intensivare skogsbruk

föreligger
framgent samtidigt som allt färre skogsägare inte är direkt involverade i
produktionen. I en sådan situation borde en förbättrad rådgivning i
skogsproduktion vara av stort värde. Del framgår dock inte klart av belänkandet
om kompetenshöjning också innebär bättre kunskaper i förelagsekonomi. Atl en
rådgivare har god uppfattning om de ekonomiska konsekvenserna av de
produktionstekniska råd om skogsproduktion som ges kommer säkerligen att skapa
ett gott förtroende mekan rådgivningsorganisationen och den enskilde
markägaren, vilket är gmnden för framgångsrik rådgivning. Därtill torde
behovet av en renodlad skogsekonomisk rådgivning bli allt större i framtiden.

Skogsmästarlinjen.-- Det
är från lantbmksverkets sida angeläget

atl
den förkortade skogsmästarutbkdningen inle på något vis kommer att medföra en
sänkning av kompetensen vad gäller företagsekonomi och planläggningsteknik.

I
belänkandet framförs att en kombination av lantmäslarulbildning som avslutas
med en skogsmäslarutbildning skulle fylla elt väsentligt behov hos bl. a.
lantbruksnämnderna. Givetvis skulle en sådan kombination vara

Prop.
1983/84:131 19

värdefull
för lantbmksverket, men behovet kan dock inte anses som myc

ket angeläget.-

Den
effekt som en kombinationsulbkdning skulle innebära kan uppnås

och uppnås redan nu genom samarbete tjänstemän emellan. Lant

bruksstyrelsen vill understryka att det för lantbruksverkets del är värde

fullt att så många skogstekniker som möjligl vidareutbildar sig till skogs

mästare. Detta kan innebära en viss garanti för verket att även framgent

kunna rekrytera välutbildade och erfarna skogliga tjänstemän.

2.5
Skogsstyrelsen: Allmänt. Med den föreslagna förändringen dvs.

att skogsmästarutbildningen
blir en kvalificerad vidareutbildning för

skogstekniker och studerande med annan fackutbildning tillstyrker skogs

styrelsen att de tre utbildningsnivåerna behålls. Både vad det gäller

totala
antalet som föreslås erhålla skoglig utbildning och fördelningen mellan olika
utbildningsnivåer ansluter sig skogsstyrelsen till utredningens

förslag.--- Det går dock inle
att alltför ofta anpassa utbildningens

dimensionering till
bedömt närliggande behov utan man får i stället godta att utexaminerade får
söka från utbildningssynpunkt inadekvata sysselsättningar om den skogliga
arbetsmarknaden sviktar. Skogsstyrelsen ansluter sig tik utredningens bedömning
att, som situationen nu är, är det lämpligast att på bästa sätt försöka
utnyttja de stora investeringar som gjorts i Uppsala, Umeå och Garpenberg, Skinnskatteberg
och Bispgården. För att förbättra jägmästarutbildningen bör utbkdningskapadteten
i virkeslära förstärkas i Umeå på det sätt som utredningen föreslagk och den
mycket viktiga fortbildningen och vidareutbildningen för skoglig personal bör
utökas i Garpenberg där det finns outnyttjade lokaler och lärarresurser. Skogsstyrelsen
bedömer också liksom utredningen att den förkortade skogsmästamtbildningen och
den nya skogsteknikerkursen som utredningen föreslår bör lokaliseras till Skinnskatteberg
och att skogsinstkutet i Bispgården ej bör flyttas till Umeå.

Skogsstyrelsen
tillstyrker också utredningens förslag om Gammelkroppa skogsskola.

Skogsteknikerlinjen.
Skogsstyrelsen anser alt den föreslagna förlängningen av inslkutsutbildningen
från tre till fyra terminer är mycket angelägen eftersom de arbetsuppgifter
som skogsteknikerna har idag är av sådan art att det krävs en högre kunskapsnivå
än vad som tidigare varit fallet. Skogsstyrelsen delar utredningens uppfattning
att den allmänna kompetenshöjning, som kan erhållas genom förlängning av
utbildningen, främst bör användas till fördjupning i ämnena skogsproduktionens
grunder och arbetsledning. Till detta vill skogsstyrelsen foga atl för
skogsvårdsorganisationen och förmodligen även för skogsägareföreningarna är en
utökad utbkdning om rådgivning och information mycket angelägen.

Beträffande den särskilda
behörigheten i matematik så bör en sådan införas så att större del av tiden vid
skogsinstituten kan användas för fackinriktad utbildning.

Förslaget
om inbyggd praktik tillstyrks också bland annat därför att det

torde vara en stor fördel för skogsbruket om man tidigt kan ge de studeran

de besked om att de bar antagits till skoglig utbildning.

Skogsmästarlinjen.
Utredningens förslag att skogsmästarutbkdningen främst skall vara en
kvalificerad vidareulbkdning för skogslekniker ställer skogsstyrelsen sig
bakom. Beträffande den andra gmppen som skak kunna antas till skogsmästarutbildningen
dvs. personer med gymnasieutbildning kombinerad med fackutbildning är
skogsstyrelsen också positiv men vill

Prop.
1983/84:131 20

betona
att det är viktigt att hålla fast vid de antagningskrav som utredningen
angivit dvs. att de sökande för att antas utöver gymnasieskola måste ha

en acceptabel
fackutbildning inom annat område. Skogsstyrelsen

bedömer
också att om teknikerutbildningen utökas till fyra terminer så kan skogsmästarutbildningen
som utredningen föreslagit minskas från tre till två terminer.

Jägmästarlinjen.
Skogsstyrelsen anser att nuvarande jägmästarutbkd-

ning i stort motsvarar den utbildningsprofil som skogsbmket efterfrågar

och som behövs inom överblickbar framtid. Beträffande påbygg

nadskursen med marknadsinriktning delar skogsstyrelsen utredningens

uppfattning att den i sin helhet bör förläggas till Umeå. Motiven är de

samma som utredningen angivit nämligen alt ekonomin bör kraftsamlas till

Umeå, alt det är angeläget med samordning mellan de förvaltnings- och

marknadsinriktade utbkdningarna, att det bör bkdas underlag för utbygg

naden av tekniken i Umeå och att det finns möjligheter tik samarbete med

den trätekniska civilingenjörsutbildningen i Skellefteå. I konsekvens här

med tklstyrker skogsstyrelsen också utredningens förslag att en övnings-

ledartjänst i virkeslära och den eventuella s. k. SIND-professuren i pro

duktutveckling och marknadskunskap för sågade trävaror placeras i

Umeå.

Skogsstyrelsen
anser liksom utredningen att den sista terminen i jägmäs-tamtbkdningen bör
användas till specialisering av olika slag exempelvis på det sätt som används i
Garpenberg för skogsteknik där eleverna erbjuds en särskild kurs på 10 ä 20
poäng. På motsvarande sätl borde bl. a. ämnet inhemsk energi och ovannämnda forskarförberedande
kurser genomföras under jägmästarlinjens sista termin.

Skogsbiologisk
utbildning.- För studerande som önskar särskilt

grundlig
biologisk utbildning finns enligt skogsstyrelsens bedömning möjlighet alt
välja sådana kurser inom naturresurslinjen så att de blir tämligen väl
förberedda för forskamppgifter och vissa biologiska specialistbefattningar
inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen
är tveksam om det bör tikskapas en särskild tillämpad biologisk utbildning för
forskare som omfattar både jord-, skog- och trädgård. Det bör ankomma på lantbmksuniversitetet
att närmare utreda en sådan biologisk utbildning. Eftersom det tar lång tid
innan en sådan utbkdning kan genomföras ansluter sig skogsstyrelsen tkl
utredningens förslag att forskarrekryteringen förbättras genom forskarförberedande
kurser under jägmästariinjens sista termin och att sådana kurser bör finnas
både i Umeå och Uppsala.

2.6
Domänverket: Allmänt. Domänverket kan instämma i de gjorda

bedömningarna
beträffande kvahtetskrav och volym för de olika utbildningslinjerna.

Skogsteknikerlinjen.
Domänverket förordar en annorlunda geo

grafisk förläggning av den tillkommande teknikemtbildningen. Enligt ver

kets erfarenheter är skogsteknikerna avsevärt mindre geografiskt rörliga

än jägmästare och skogsmästare. Det är därför viktigt att de nytillkomna

platserna lokaliseras i norra delen av landet. Två alternativ anses tillgodo

se detta krav. Det ena är att utökningen görs i Bispgården. Ett andra

alternativ är en lokalisering tkl Umeå-området, där institutet kan ha visst

stöd av närheten till skogsvetenskapliga fakulteten.

Beträffande
utredningens övriga förslag vill verket tikstyrka förslaget om en av SLU
organiserad, inbyggd praktik för skogstekniker som kom-

Prop.
1983/84:131 21

plement
till individuell förpraktik saml vidare att den tillkommande terminen för
skogstekniker disponeras enligt utredningens förslag.

Jägmästarlinjen.
Domänverket delar utredningens förslag angående lokaliseringen av den merkantka
utbildningen.

2.7 Kungl.
tekniska högskolan: Allmänt. I betänkandet kommente

ras utbildningsförhållandena i träteknisk civilingenjörsutbildning inom

Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH) på ett felaktigt sätt. Beskrivning

en återger läget före 1980 och även den numera självständiga institutionens

namn Träteknologi ckeras fel.

Eftersom
Träteknologi, KTH har ett väl utvecklat samarbete med Vir

keslära, SLU, är det viktigt att beskrivningen av de verkliga förhållandena

om den trätekniska dvkingenjörsutbkdningen vid KTH är korrekt.

2.8 Högskolan
i Karlstad: Allmänt. Högskolan i Karlstad har tagit

del
av förslagen i rapporten och finner dem väl underbyggda och väl avvägda och ser
ingen anledning att ifrågasätta eller föreslå ändringar i

rapporten.-- Högskolan
och Rikssågverksskolan har förklarat

sig
villiga att medverka i utvecklingen av enstaka kurser med inriktning mot
sågverksteknik och ekonomi som komplement till den skogliga utbildningen. Det
finns en stor erfarenhet av sådana kurser i Karlstad samt goda erfarenheter av
okonventionella distributionsformer, distansundervisning

m.
m.--- Antar man att marknaden är viktig för produktionsprocessen

och
råvaruhanteringen är ett överbryggande utbildningsprogram som tar tillvara
kompelens och kunskap hos utbildningsanordnare inom både utbildningsdepartementets
och jordbruksdepartementets ansvarsområden intressant. En sådan ansats är även
rimlig med tanke på branschens behov av personal samtidigt som linjen är
tillräckligt allmängiltig.

2.9 Umeå
universitet: Jägmästarelinjen. I utredningen påpekas

---- att
ämnena skogsteknik och virkeslära har för svag representation

inom
jägmästarutbildningen i Umeå, varför utredningen finner det nödvändigt att
stärka dessa ämnen. Umeå universitet delar utredningens uppfattning därvidlag
och anser vidare att en förstärkning av dessa ämnen är nödvändig för att
skogshögskolan i Umeå skall bli den samverkanspartner som förutsattes under
arbetet med skapandet av Centrum för regional vetenskaplig forskning (CERUM).

Umeå
universitet stöder vidare förslaget att påbyggnadskurserna inom

marknadsinriktningen även sista året föriäggs till Umeå. Den ekonomiska

kompetens som krävs lorde kunna tillgodoses inom Umeåområdel i sam

verkan med universitetet där en omfattande forskning och undervisning

bedrivs inom det ekonomiska ämnesområdet. Med de goda flygför

bindelser som finns med Stockholm/Uppsala och med den stora vana

skogshögskolan har att använda lärare från detla område lorde del heller

inle vara någon svårighet att även fortsättningsvis i viss utsträckning

utnyttja externa föreläsare från branschorganisationerna i Stockholm.

---- Umeå
universitet vill--- påpeka att del från botanikämnenas

sida
ej finns några skäl atl förlägga en betydande del av undervisningen i Garpenberg.
Denna undervisning kan utan vidare förläggas till Umeå.

Skogsbiologisk
utbildning.- För atl stärka den skogsbiologiska

forskningen
i landet och öka rekryteringen av forskare till de skogliga vetenskaperna
inrättades ämnet skoglig produktionslära vid Umeå univer-

Prop.
1983/84:131 22

sitet
1967. Inrättandet av detla ämne har gett möjlighet för biologlinjestu-

derande från i första hand Umeå att skaffa sig en skoglig profilering på sin

utbildning som gör dem väl lämpade att ägna sig åt skoglig forskning. Den

större bredd i den skogliga tillämpningen som efterfrågas skulle på ett

enkelt sätt nås genom atl de i jägmästarutbildningen ingående kurserna

kunde läsas av bl. a. skogligt profilerade biologlinjestuderande. Detta är

troligtvis samhällsekonomiskt mer fördelaktigt än atl starta en ny skogs

biologisk utbkdning inom lantbmksuniversitelet. Umeå universitet

anser
att den av utredningen föreslagna utredningen om skogsbiologisk

utbildning ej bör göras isolerat inom lantbruksuniversitetet utan i samarbe

te med Umeå universitet.--- Vad vi vill förorda är en utbyggnad av den

samverkan
som idag sker mellan biologämnena vid skogsvetenskapliga fakulteten och
universitet i Umeå.

2.10
Sveriges lantbruksuniversitet: Allmänt. Utredningen har på ett

förtjänstfullt
sätt belyst den historiska utvecklingen av de skogliga utbildningarna fram till
idag samt gett en uttömmande beskrivning av de utredningar inom området, som
ägt mm sedan 60-talets början.

I
framtidsperspektivet har dock-- ett alltför snävt betraktelsesätt

anlagts.
De utgångspunkter för utredningens arbete som ges i direktiven -väntad
samhällsutveckling, förändringar inom näringen, vetenskaplig utveckling - har
inte fått den allsidiga belysning som krävs för att möjliggöra en önskvärd
framförhållning vad gäller eftersträvad kompetensuppbyggnad på det skogliga
området. Utredningens överväganden avseende de skogliga utbildningarnas
innehåll och dimensionering har i alltför hög grad präglats av det egentliga
skogsbrukets behov av utbildad arbetskraft, medan den vetenskapliga och
tekniska utvecklingens betydelse för inriktningen av utbildningen inle närmare
analyserats. Sålunda hade del varit fruktbart att för de skogliga
utbildningarna ha anlagt en mer offensiv syn i arbetsmarknadsanalysen med sikte
på vilka nya områden som kan utgöra expansionsmöjligheter för dessa
studerandegrupper. Erfarenheter från marknadsutbildningen på jägmästarlinjen
har t. ex. visat att merparten av dem som utexaminerats på denna inriktning (14
av 17) arbetar inom andra områden än det traditioneka skogsbruket.

Skogsteknikerlinjen.
Styrelsen delar utredningens bedömning atl såväl utbildningstiden som
dimensioneringen bör ökas. En fjärde termin ger den önskade möjligheten till
större koncentration på utbildning i arbetsledning och skogsproduktionens
grunder, samtidigt som den ger ulrymme ål en önskad ökad praktisk tklämpning.
Förläggningen av ytterligare en teknikerkurs till Skinnskatteberg tklstyrkes.
Med den föreslagna förkortningen av skogsmästarutbildningen är en skogsteknikerutbildning
föriagd till Skinnskatteberg en förutsättning för att integrering ska kunna ske
med skogsmästarutbildningen och ett vikkor för atl den höga kvaliteten i denna utbildning
ska kunna bibehållas.

Styrelsen
delar utredningens uppfattning att krav på särskild behörighet i matematik för
tillträde till skogsteknikerlinjen måste eftersträvas och anser att möjligheten
att uppnå detta behörighetskrav ska skapas inom tvååriga skogsbmkslinjens ram.
Utredningen har dock inte utrett förutsättningarna för detta tillräckligt.

Utredningens
motiv för atl SLU ska ordna praktikplatser är enligt styrelsens mening
välgrundade. Styrelsen delar utredningens uppfattning att den föreslagna
ordningen kan komma alt underlätta för kvinnor atl vinna inträde till utbkdningen.

Prop.
1983/84:131 23

Skogsmästarlinjen.
Styrelsen vill understryka utredningens uppfattning

om den betydelse skogsmästarutbildningen har i del skogliga utbildnings

systemet, såväl atl läcka näringslivets behov som att ge vidareutbildnings-

möjligheter för utbildade skogstekniker. Styrelsen finner det myc

ket angeläget att skogsmästarutbildningen även i framliden huvudsakligen

skall vara en vidareutbildning av skogstekniker och lar bestämt avstånd

från att en förlängning av skogsteknikerlinjen skulle kunna ifrågasätta

skogsmästarlinjen.- Styrelsen
ställer sig i princip positiv tik att även

andra grupper än
skogstekniker ska kunna beredas tillfälle atl utnyttja

skogsmästamtbildningen som
en vidareulbkdning.--------- Del bör

överlämnas åt SLU att
avgöra hur behörigheten ska utformas.

Frågan
om linjen ska definieras som en påbyggnadslinje eller som en allmän utbkdningshnje
bör även lämnas öppen.

Jägmästarlinjen. Den
senaste omläggningen av jägmästarutbildningen är ännu inte fullt genomförd och
därför inte heller utvärderad. Uppfattningen är dock att principerna för
utbildningens uppläggning i huvudsak är riktiga

och bör bibehållas.- Styrelsen
instämmer i utredningens bedömning

atl
marknadsinriktningen håller en mycket hög kvalitet med den utformning den fått
under de år den funnits. Det avslutande årets utbildning har en naturlig
förankring i institutionen för virkeslära i Uppsala, då tyngdpunkten i
undervisningen ligger inom detla ämnesområde. En bidragande orsak till den höga
kvaliteten är enligt styrelsens uppfattning även den omfattande externa
medverkan som möjliggjorts genom den breda kontaktyta mot företag och
branschorganisationer i den egna och angränsande regioner som upparbetats. Det
är förmodligen inte möjligt att utan vissa svårigheter och ökade kostnader
tillföra utbildningen en motsvarande kompetens vid en föriäggning till Umeå.

Föriäggningen av det sista
året till Uppsala ger även möjlighet till väsent

ligt större kontakter med ekonomisk forskning. Utöver den kontakt med

ekonomisk forskning som finns i Umeå under inriktningens första år är den

marknadsinriktade ekonomiska forskning som bedrivs såväl inom lanl-

bmksvetenskapliga fakulteten som SIMS-gmppen relevant för marknads

inriktningen. Lärare härifrån deltar även i undervisningen, vilket ytterliga

re förstärker anknytningen.- Med de förslag till kompletteringar

avseende
såväl utbildning som forskning, som framgår av det följande, förordar styrelsen
all nuvarande förläggning av marknadsinriktningens andra år tik Uppsala bibehålles.

Styrelsen
finner alt del inom jägmästarutbildningen finns ett behov av en
kunskapsuppbyggnad med en mer renodlad ekonomisk inriktning med tyngdpunkt i
ekonomisk analys. En fördjupning i form av ett differentierat utbud av kurser
på det ekonomiska området skulle kunna ge vissa studerande en profilering som
skulle kunna läcka in en ännu delvis obearbetad del av arbetsmarknaden,
nämligen ekonomisk verksamhet inom banker, försäkringsbolag, företag,
föreningsrörelsen och offentlig utredningsverksamhet. Dessutom kan detta
utgöra en god gmnd för forskarutbildning.

---- Styrelsen
avser-- att överlämna åt linjenämnden atl närmare

utreda
fömtsättningar för och uppläggning av ett kursutbud med utgångspunkt i Umeå.

Styrelsen
delar utredningens uppfattning alt en förstärkning av skogsteknik och
virkeslära i Umeå är nödvändig. Motiven härför är bl. a. det slora behovet av
teknik - och virkeslärekompelens i samordnade forskningsinsatser för regional
utveckling samt även behovet av en förstärkning av undervisningen i dessa
ämnen.

Prop.
1983/84:131 24

Skogsbiologisk
utbUdning.- Styrelsen finner--- att del finns

behov
av en gren med ytteriigare fördjupad biologisk kunskap med sikte

inte enbart på forskarrekrytering utan även på en tikämpning inom skogs

bruket och ställer sig därför positiv till skapandet av en sådan utbildning.

---- Styrelsen vill emellertid inte ta ställning till den närmare utform

ningen ulan föreslår att detta ska överlämnas för en förutsättningslös

prövning till SLU.

2.11
Länsstyrelsen i Västmanlands län: AUmänt. Länsstyrelsen delar ut

redningens uppfattning om att det är angeläget med ett utökat samarbete

mellan Garpenberg och Skinnskatteberg. Ett exempel kan vara utbild

ningsområdet inhemsk energi som i utredningen föreslås föriäggas tik

Garpenberg. Det är angeläget atl även vidareutbildningskurser för skogs

tekniker och skogsmästare föriäggs tkl Skinnskatteberg. Länssty

relsen finner det glädjande att utredningen också tagit lokaliseringspoli

tiska hänsyn genom att föreslå en utökning av verksamheten vid Sveriges

Lantbmksuniversitet i Skinnskatteberg.

Skogsmästarlinjen.
Skogsmästarutbildningen är värdefull för näringsli

vet. De flesta som genomgår utbildningen erhåller också med lätthet arbete

efter avslutade studier.--------------------------------- Länsstyrelsen anser -
i enlighet med utred

ningen - att det är riktigt att satsa på en fortsatt utbildning av skogsmäs

tare och att denna såsom hittiks skall bedrivas i Skinnskatteberg.

Utredningens
förslag måste också dock ses som en "paketlösning". En avkortning av skogsmästarutbkdningen
kan endast ske under förutsättning att en förlängd skogsteknikerutbildning
kommer till stånd och all del nya skogsinstitutet placeras i Skinnskatteberg.
Förändringar i utbildningen måsle genomföras så att det ges realistiska
möjligheter att rekrytera till skogsmästamtbildningen.

2.12 Skinnskattebergs
kommun: Allmänt. Vid (skogsmästar-)skolan

arbetar
ca 30 personer årel om. Skolan är därmed kommunens åttonde

största arbetsplats. Kommunens näringsliv domineras av skogs- och träin

dustrin. -- Skogsmästarskolan är således ett bra bidrag till den diversi

fiering av kommunens arbetsmarknad som så väl behövs för att minska

känsligheten för stmktur- och konjunkturförändringar i skogs- och trä

branschen.

Skogsmästarskolan
har även stor betydelse för underlaget för centralor

tens kommersiella service.

Vi
delar helt utredningens uppfattning att verksamheten bör fortsätta och utökas
med skogsteknikerutbildning. En utökning bidrar till atl stärka kommunens roll
som skogligt centrum och tik att bredda arbetsmarknaden.

Samarbetet
mellan skogsmästarskolan och kommunen är gott. Kom

munen har medverkat till anskaffande av såväl undervisningslokaler som

bostäder tik eleverna. Vi är givetvis beredda att engagera oss i dessa frågor

även fortsättningsvis om förslaget till skogsteknikemtbildning genomförs.

---- Kommunen betraktar för sin del utredningens förslag om avkort

ning av skogsmästarlinjen och ökad skogsteknikerutbildning som en paket

lösning.

2.13---------------------------------- Ragunda
kommun: Skogsteknikerlinjen. en förlängning

(av
den) skogstekniska utbkdningen tillstyrkes av kommunen.

Kommunen
får härmed också poängtera möjligheter till elevbostäder

Prop. 1983/84:131 25

m.m.
i elt tidigare ålderdomshem vilket även utredningen har noterat.

---- Ragunda kommun konstaterar all utredningens förslag inne

bär att 102 av 132 årligen utexaminerade elever kommer atl utbildas i södra

Sverige. Detta skulle medföra all norra rikshalvan ej erhåller tillräckligt

med utbkdningsplatser för att uppnå balans i utbildningen mellan norra och

södra rikshalvan. Kommunen finner det riktigt all de som skall erhålla

sysselsättning i norra Sverige även utbildas där. Vid en eventuell utökning

med ytterligare en kurs bör denna placeras i norra Sverige och då till

Bispgården.

2.14
Lantbrukarnas riksförbund: Allmänt. Den ökade uppmärk

samheten på del kombinerade jord-skogsbruksförelaget inom samtliga

skogliga högskoldinjer under 70-lalet bör upprätthållas med hänsyn till en

ökad efterfrågan av tjänster på detla område. Gemensamma investeringar

för jord-skog och skogsbrukels betydelse i samhällsekonomin och direkt

för skogsägaren ställer krav på delvis andra insikter än dem storskogsbru

ket ställer.--- För föreningsrörelsen är de kooperativa idéerna och

arbetsformerna
fundamentala. Föreningsrörelsen är för sin utveckling beroende av atl
förtroendevalda och anställda är engagerade i dessa frågor. De relativt långa
kurser som ryms i högre skoglig utbildning ger utomordentliga förutsättningar
för utveckling av nödvändiga insikter på området.

Redan
1975 larmade "del samlade skogsbruket" - bolagen, skogsvårdsorganisationer,
domänverket och skogsägarrördsen - om akut brist på

skogsteknikemlbkdad
personal. Utredningens förslag kan därför

betraktas
som en uppföljning av de noggranna behovsanalyser, som redan 1975 visade på
stor brist inom skogsleknikerkalegorin. LRF tillstyrker således utökningen. För
skogsmästar- och jägmästarutbildningens del ansluter LRF till utredningens
uppfattning att arbetsmarknaden tydligare behöver anvisa skäl till förändrad
dimensionering innan sådan prövas.

Skogsteknikerlinjen.--- (LRF)
tillstyrker---- att skogstekniker

linjen förlängs med en termin. Detla särskilt som denna termin föreslås

omfatta utbildning i arbetsledning och rådgivning.

Skogsmästarlinjen.- Att
skogsmästarlinjen - den tredje kategorin

-
kan behållas förefaller LRF välmotiverat utifrån ambitionen alt förse näringen
med personal med anpassad kompelens.

Jägmästarlinjen.---- Utredningen
föreslår en flyttning av marknads

inriktningens sista år till Umeå. Med hänsyn till att denna kurs fungerar väl

med de villkor som lokaliseringen till Uppsala ger och alt LRF är angelä

gen om denna utbildning ställer sig LRF negaliv till detta förslag, främst på

grund av behovet av en nära samverkan med institutionen för virkeslära.

Den föreslagna förstärkningen i Umeå inom området skogsteknologi ser

LRF positivt på.

LRF
vill i sammanhanget också framhålla de övergripande ekologiska och ekonomiska
samband som finns mekan de aredla näringarnas högre utbildningar som inle under
några omständigheter får negligeras.

Skogsbiologisk
utbildning.-- Utredningens förslag till utbildnings-

modell för skogsbiologisk forskning anser LRF angelägen. Det är angelä

get all följa upp vilka effekter användningen av ny teknik i skogsbruket får

för ekosystemet. Utvecklingsplanen och utredningen berör dessa samband

och LRF understödjer bestämt inrättandet av en forskningsförberedande

utbildning, som kan stärka våra insikter på dessa områden.

Förslaget
har dessutom styrkan av atl utveckla det samband mellan de aredla näringarna
som LRF även i andra sammanhang vill tydliggöra.

Prop. 1983/84:131 26

2.15
Tjänstemännens centralorganisation: AUmänt. TCO har sedan

länge
krävt en sammanhållen översyn av samtliga dessa linjer. Det är enligt TCOs
uppfattning otillfredsställande att studieorganisation, lokalisering, dimensionering
m. m. för de okka linjerna, som hittiks skett, behandlas i

skilda
sammanhang och ulan samordning. Högskolereformens mål

(har)
endast i begränsad utsträckning varit utgångspunkt för den gjorda

översynen, vilkel TCO beklagar.

Utredningen
konstaterar atl det är få skogstekniker och skogsmästare

som går jägmästariinjen. Alt av detta dra slutsatsen all de saknar intresse

är inte korrekt. Anledningen till nuvarande förhållande är den bristande

samordningen mellan jägmästariinjen och såväl gymnasieskolans skogs

brukslinje som teknikerhnjen och skogsmästarlinjen. Utredningen har allt

för lättvindigt berört frågan studiegång från gymnasieskolans skogsbmks-

linje till jägmästarlinjen.-

Det
av utredningen föreslagna antalel elever, 120 per år vid de statliga

skolorna och 24 i Gammelkroppa, bör vara tillfyllest för all läcka behovet

inom skogsbmket. Speciella åtgärder är dock nödvändiga för att förse

Övre Norrland och främst dess inland med utbildade skogslekniker. TCO

förutsätter att denna fråga beaktas då slutlig stäkning tas tik lokaliseringen.

---- Intagningen tik jägmästarutbkdningen höjdes 1980 till 60 från tidi

gare 40 platser. TCO anser att utredningens egen argumentation klart visar

på skälen att återgå till 40 intagningsplatser.

Skogsteknikerlinjen.- TCO
tillstyrker förslaget om förlängning av

skogsleknikeriinjen.
Emellertid är en ytterligare förlängning önskvärd, bl. a. för alt ge
tillräckligt djup i de nämnda ämnena men också med hänsyn till att en modern skogsteknikemtbildning
kräver betydande inslag av yrkesinriktad datakunskap.

Skogsmästarlinjen.- TCO
tillstyrker förslaget. TCO anser även att

den
nuvarande skogsmästarskolan bör kunna utnyttjas för specialkurser av skiftande
slag, dels för fortbildning av vidareutbildning av skoglig personal, dels för
yrkesutövare inom andra områden som behöver skoglig kompetens. Vad särskilt
gäller lärare inom det skogliga området är det angeläget att kunna få del av
vissa kurser som ingår i jägmästarlinjen.

Jägmästarlinjen.
En huvudfråga för utredningen har varit atl se över möjlighetema atl ge jägmästarutbildningen
en mera teoretisk grundläggande naturvetenskaplig inriktning på bekostnad av
den specifikt skogliga. Skogsmästarlinjen skulle därmed bli en med jägmästarlinjen
parallell men mer praktiskt yrkesinriktad högskolelinje. TCO ser betydande
fördelar i en sådan utveckling med hänsyn till det stora behovet av
naturvetenskapligt inriktad forskning inom skogssektorn. Detta är den naturliga
utvecklingen om nuvarande rekryteringsväg bibehålles. Utredningen konstaterar
dock att "om jägmästarutbildningen ges en mera teoretisk inriktning får
sannolikt jägmästarna svårare att konkurrera med skogsmästarna om platserna inom
det egentiiga skogsbmket".

TCO
finner argumentationen anmärkningsvärd men möjligen förståelig mot bakgrund av
den stora dominansen av jägmästare i utredningens expertgrupp och vid de skolor
och bland de arbetsgivarföreträdare utredningen rådfrågat. Utredningens
utgångspunkt bör rimligen inte vara att den ena yrkesgruppen skall kunna
konkurrera ut den andra utan atl finna en avvägning av de olika utbildningarnas
inriktning som svarar mot samhällets behov och som skapar
utvecklingsmöjligheter för den enskilde. Mot denna bakgrund vill TCO också se
det faktum att utredningen inle enkgt TCOs mening levt upp till direktivens
krav att underiätta för studerande från de kortare utbildningarna att fortsätta
i de längre.

Prop. 1983/84:131 27

2.16
Centralorganisationen SACO/SR: i4//wäMr. Den mycket vikliga

frågan
vilken kompelens inom det skogliga området som samhällsutvecklingen och
utvecklingen inom skogsnäringen kommer atl kräva i framtiden, har utredningen
emellertid enligt SACO/SR:s mening inle belyst tillräckligt. De enkäter på
vilka utredningen säger sig grunda sina förslag är bristfälligt redovisade.
Utredningen berör vidare alltför flyktigt frågan om vilken
arbetsmarknadsutveckling som kan förutses i gränsområdet till det skogliga
området och för de sektorer av arbetsmarknaden som ligger utanför skogsbmket
men med anknytning lik detta. Bland områden som kan utveckla en större
efterfrågan på skogligt utbildade kan nämnas naturvårds- och miljöområdena,
samhällsplaneringen och energiområdet.

De
nya krav på utbildningarna inom det skogliga området som utveck

lingen inom denna och andra sektorer kan ställa går utredningen inte

närmare in på. Man konstaterar bara att jägmästarutbildningen ger en vid

kompetens som är användbar inom fler yrkesområden än rent skogliga.

Utredningen borde enligt SACO/SR:s mening ha gjort försök att analysera

dessa frågor mer ingående.

Med
tanke på de stora pensionsavgångarna under de närmaste 20 åren föreslår
utredningen att dimensioneringen av utbildningen ökas genom atl en skogsteknikerkurs
med åriig antagning av 30 studerande förläggs till Skinnskatteberg. SACO/SR kan
tillstyrka förslaget.

Lokaliseringen
av utbildningen bör enligt SACO/SR:s mening förena största möjliga flexibilitet
med ett effektivt resursutnyttjande. Detta talar för en koncentration av
utbildningarna till färre orter. Utredningen har inte föreslagit några
förändringar i syfte alt komma tik rätta med nuvarande otillfredsställande
situation, vilkel SACO/SR anser vara en stor brist i betänkandet.
Regionalpolitiska hänsyn får enligt SACO/SR inte gå ut över omsorgen om
utbildningens kvalitet på det sätt som skett med de skogliga utbildningarna.

Skogsteknikerlinjen.--- SACO/SR
tillstyrker samtliga förslag beträf

fande skogsteknikemtbkdningen. En förlängning av utbildningen är enligt

SACO/SR:s uppfattning väl motiverad med hänsyn till arbetsmarknadens

krav.

Del
är också tillfredsställande alt kravet på förpraktik slopas för skogsteknikerutbildningen
(liksom för skogsmästamtbildningen). Därmed undanröjs, som utredningen
påpekar, ett hinder för kvinnor som vill söka till dessa utbildningar.

Skogsmästarlinjen.--- Behovet
av den mellannivå som skogsmäs

tarutbildningen utgör har, som utredningen redovisar, från en del håk

ifrågasatts. Mot bakgmnd av utredningens förslag om en föriängning av

skogsteknikerutbildningen och en förkortning av skogsmästamtbildningen

bör enligt SACO/SR:s mening frågan om antalet nivåer inom den postgym

nasiala skogliga utbildningen närmare analyseras. Därvid bör hela frågan

om organisationen av fortbildning och vidareutbildning för skogstekniker

belysas ytteriigare. Del är angeläget att en särskild beredning av utredning

ens föriag i delta avseende görs inom lantbruksuniversitetet innan regering

och riksdag lar ställning.

Jägmästarlinjen.---- Utredningen
finner att den nuvarande jägmäs

tarutbildningen är väl anpassad till de arbetsuppgifter som jägmästare

ställs inför och all principerna för utbildningens uppläggning därför bör

gälla även i fortsätlningen. SACO/SR delar denna uppfattning.

En
ny utbildningsplan för jägmästarlinjen tillämpas från och med 1980. Det är ännu
för tidigt att utvärdera utbildningen och de effekter på arbets-

Prop.
1983/84:131 28

marknaden
som den kan få. Utbildningens nuvarande dimensionering - 60 platser per år —
bör därför behållas oförändrad i avvaktan på utvärderingen.

Jägmästarutbkdningen
är en bred utbkdning med möjlighet tkl specialisering. Utredningen anser alt
det är önskvärt att i utbildningen ge mer metodträning och yUeriigare övning av
förmågan att analysera och strukturera problem. SACO/SR instämmer i denna
bedömning.

Då
det gäller lokakseringen tik Garpenberg instämmer SACO/SR i utredningens
bedömning.

SACO/SR
stöder också utredningens förslag, att undervisningsresurser i ämnena
virkeslära och skogsteknik byggs upp i Umeå. Detta är angeläget, då huvuddelen
av de studerande annars kommer att sakna direktkontakt med dessa ämnen. På sikt
bör huvuddelen av förädlings- och marknadsforskning samt utbildning inom
ämnesområdet förläggas till Umeå.

Skogsbiologisk
UtbUdning.-- Förslaget att inrätta en särskild skogs

biologisk utbildning är, som utredningen också påpekar, inte en fråga

enbart för skogsfakulteten. För att en sådan utbildning skak kunna anord

nas krävs att det finns ett arbetsrnarknadsbehov. Den utredning av frågan,

som lantbruksuniversitetet föreslås få i uppdrag atl göra, bör göras gemen

samt av UHÄ och SLU med beaktande av dimensionering och inriktning

av motsvarande utbildningslinjer på UHÄ-området. I samband med ett

ställningstagande till frågan om en ny utbildning bör man också beakta den

redan existerande skogliga utbildningen vid Umeå universitet. Om en

biologutbildning enhgt utredningsförslaget skulle inrättas anser SACO/SR

att dimensioneringen av jägmästarutbildningen bör ses över.

2.17
Landsorganisationen i Sverige: AUmänt. LO har från Svenska

Skogsarbetareförbundet
erhållit synpunkter vilka LO också instäm

mer i.

Svenska
Skogsarbetareförbundel ställer sig bakom de förslag som utred

ningen framlagt.-

Att
antalet platser för skogsteknikerutbildningen skall öka med 30 per år

ställer förbundet heller inte sig avvisande till, detta med hänsyn till att

nuvarande kader av skogstekniker synes ha en något sned åldersfördelning

med ell stort antal personer på den högre åldersskalan.

Emellertid
finns ingenting nämnt i sammanfattningen om den urspmngliga basen för ak högre
skoglig utbildning, nämligen den skogliga gymnasieskolans dimensionering.
Skogsarbetareförbundet fömtsätler att den tvååriga skogliga gymnasieskolan
kommer att gmndutbkda huvuddelen av de personer som senare kommer in på högre skoglig
utbildning.

Skogsteknikerlinjen.- När
del----- gäller skogsteknikemtbkd-

ningens
utökning och denna utbildnings förläggning till Skinnskatteberg

bör detta vara del alternativ som ur flera synpunkter är atl föredra. Dels

finns redan både lokaler och utmstning i Skinnskatteberg som innebär att

en del' kostsamma investeringar inte behövs, vilket måsle bli fallet om

skogmästarutbildningen skulle ha flyttats till Garpenberg. Dels slipper man

också undan de kostnader som hör samman med de arbetsmarknadsmäs

siga åtgärder som alltid måste vidtas när en utbildningsinstitution upphör

eller flyttas.--

En
problematisk fråga är, enkgt vad förbundet anger, att de elever som

nu antas till skogsteknikerutbildningen anses ha otillräckliga kunskaper i

matematik.--

Vidare
ställs krav på kunskaper i engelska och det är tveksamt om

Prop. 1983/84:131 29

avgående
elever från gymnasieskolan har haft möjlighet atl förvärva de erforderliga
kunskaper i dessa båda ämnen som behövs för inträde i skogsteknikemtbkdningen.
Här måsle möjligheter skapas för atl eleverna genom kompletterande kurser i
såväl matematik som engelska skall kunna bli tillräckligt rustade för att ulan
svårighet kunna tillgodogöra sig utbildningen vid skogsteknikerskolan.

Jägmästarlinjen.---- Att
man på jägmästarutbildningen också före

slår en något förstärkt inrikning mot forskarkompetens har förbundet inget

att erinra emot.

2.18----------------------------------- Sveriges
Arbetsledareförbund: AUmänt. SALF ställer sig i

princip
bakom förslagen i föreliggande skogsutbildningsutredning.

Det
bör inte ankomma på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) att ensamma göra
arbetsmarknadsbedömningar som grund för det framtida behovet och
dimensioneringen av jägmästamlbildningen. För atl få en allsidig och objektiv
uppföljning av arbetsmarknadsläget och behovet bör flera intressenter
tillsammans med SLU ta del i delta arbete, exempelvis arbetsmarknadens parter.

Beträffande
utbildningens lokalisering kan framhållas atl hänsyn bör tas till de krav som
framförts om en utjämning av intagningen så alt instkutet vid Bispgården skulle
erhålla ett högre anlal studerande. Motivet för dessa krav är svårigheten att
rekrytera till ledigförklarade tjänster i landets norra delar, vkket vi tror
skulle underlättas om flera utbildade från angränsande delar av landet fanns
att tillgå.

2.19------------------------------------------- Skogs-
och lantarbetsgivareförbundet: AUmänt. Eftersom

skogsbruket
faller inom Skogs- och Lantarbetsgivareförbundets (SLA) område, har SAF
överlåtit till SLA all avge yttrandet.

Utredningens
förslag--- vilar dock inte på ingående försök alt bedö

ma den framlida utvecklingen inom skogsnäringen t. ex. av arbetsmetoder

och bmkningsformer. Sådana framtidsbedömningar skuke behövas som

ledning vid val mellan olika insatser eller ändringar av utbildningen som

efterfrågas i dagslägel.

Vi
tycker dock att utredningen i övrigt tagit lämplig hänsyn till ändrade

fömtsättningar och till skogsbrukets behov. Vi kan därför samtycka till

förslagen.---

Uppdelningen
på tre nivåer och nuvarande lokalisering bör behållas tills vidare. Det är bra att
skogsmästarutbildningen får tveklös status som vidareutbildning för skogslekniker
och inle som alternativ till skogsteknikemtbkdningen.

Skogsteknikerlinjen.- Det
är riktigt all skogsföretagen efterlyser

arbetsledare
med god utbildning i personalledning. Förslaget att tillföra teknikerlinjen en
kvalificerad sådan utbildning hälsas därför med tillfredsställelse.

Förslaget
att förlänga teknikerlinjen med en årskurs men samtidigt förutsätta atl skogsmästarskolan
rekryterar flera skogstekniker innebär alt antalel tekniker och skogsmästare
som utexamineras ökar med tillsammans 15 ä 20 per år. Det är möjligl att denna
relativt blygsamma ökning av antalet visar sig otillräcklig. I så fall bör
också utbildningsresurserna vid

Gammelkroppa
skogsskola utnyttjas till fullo. Behörighetskravet (i

matematik)
är berättigat. Givetvis borde elever i skogsbruksskolorna som avser alt utbilda
sig till skogstekniker då också få möjlighet tillägna sig malematikkunskaperna
i skogsbruksskolan. Den tilläggsutbildning som

Prop.
1983/84:131 30

måste
tkl får emellertid inte inkräkta på den yrkesinriktade utbildningen. Om så måsle
ske är det bättre att eleverna i fråga får tillägna sig matematik-kunskaperna
utanför skogsbmksskolan.

Skogsmästarlinjen.
Vi vill- betona värdet av specialistutbildning

på
skogsmästarskolan. Denna utbildning bör också innefatta speciell utbildning
för personer som avser aU starta egen verksamhet inom skogsbruk eller
angränsande områden. Förelagarulbildning saknas idag inom skogsbmket.

Jägmästarlinjen.
Vi tillstyrker åtgärder som samlar den utspridda jägmästarutbkdningen till en
plats. Detta får dock inte bli självändamål. Varje förändring i den riktningen
måste innebära att åtmistone kvaliteten på utbildningen bevaras.

2.20
Skogsindustriernas samarbetsutskott: Allmänt. Det är med till

fredsställelse vi konstaterar att utredningen står enig i alla vikliga bedö

manden och förslag.

Prognoser
om framlida behov av utbildad personal på olika nivåer blir i en föränderlig
skogsnäring osäkra. Till osäkerheten bidrar också förändringar inom samhället
i övrigt. SISU kan emekertid acceptera utredningens beräkningar av behovet av
utexaminerade på olika nivåer och därpå grundade förslag. Enligt dessa ökas
skogsteknikernas antal med 30 elever per år. Lokalisering av utökningen - ny
kurs om 30 elever - tkl Skinnskatteberg tklstyrkes och bör öppna goda
samordningsmöjligheter med skogsmästamtbildningen .

Skogsteknikerlinjen.
SISU tillstyrker alt skogsteknikerutbildningen förlängs med en termin till
fyra terminer med ökat utrymme för främst allmän kompetenshöjning och
koncentration på skogsproduktionens grunder samt arbetsledning.

Yrkesinriktad
förpraktik - inte minst för skogsteknikerna - tklmäts stor betydelse inom den
praktiska näringen. Med hänsyn till Ikltagande svårigheter för den enskilde att
själv ordna allsidig praktik, tillstyrks förslaget alt obligatoriet avskaffas
samt att SLU efter antagning anvisar sådan under erforderligt antal månader.

Skogsmästarlinjen.
Enligt SISUs mening finns inom överblickbar tid behov av en teoretisk påbyggnad
för skogstekniker, samt för dem som önskar kombinera annat utgångsläge med
denna form av skoglig utbildning. Skogmästamtbildningen bör därför t. v.
bestå. SISU tillstyrker att utbildningstiden förkortas med en termin.

Jägmästarlinjen.
I samband rned SLUs långsiktsplan 1981 framförde

Domänverket, SSR och SISU gemensamt näringens synpunkter på den

skogliga fakultetens framtida verksamhet. Beträffande jägmästamtbkd-

ningen konstaterades dess stora värde ligga i att den erbjuder en målinrik

tad syntes av kunskaper i biologi, teknik och ekonomi. Utbildningen får

betraktas som en "generakstutbildning" på högskolenivå med
möjligheter

för studenterna att under avslutande terminer fördjupa sig i ämnen efter

intresse och studieinriktning. En sådan sludieuppläggning ger också god

grund för specialisering efter jägmästarexamen samt fortsatt forskamt-

bildning på doktorandnivå inom eller utom SLU. Näringen ville med sin

skrivelse slå vakt kring denna utbildningsprofil och förorda att den gäkan-

de utbildningsplanen för jägmästare skulle ligga fast. - SISU har för sin

del ingen anledning att frångå den uppfattning som då redovisades.

SISU
har understött tillkomsten och sedermera genomförande av marknadsutbildningen.
Vi har bedömt att denna skulle utgöra en värdefull och

Prop.
1983/84:131 31

efterfrågad
komplettering av Skogshögskolans produktion. Uppenbart är

också att merkantkisterna är eftersökta på arbetsmarknaden. Det finns

alltså goda skäl för en fortsatt satsning på marknadslinjen med nuvarande

uppläggning.-- Med----- uppläggning avser vi mål och ämnesinne

håll. Beträffande marknadslinjens förläggning ansluter vi oss tik utredning

ens förslag.

Skogsbiologisk
utbildning.- Vi vill----- anmäla stor tveksamhet

inför
tanken på att inom jägmästamtbildningens ram införa en särskild skogsbiologisk
linje med inriktning på forskarverksamhet.

2.21
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund: Allmänt. Utredningen har på den
korta tid som stått till buds på ett förtjänstfullt sätl analyserat vilka
kompetenser nuvarande utbkdningar ger och vilka kompetenskrav framför akt de
traditionella skogliga arbetsgivarna ställer på personal med högre skoglig
utbildning.

Vi
delar utredarens uppfattning att den tillkommande skogsteknikerlin

jen bör sammanföras med skogsmästardinjen. Vi anser emellertid att

mycket kunde vinnas på att såväl skogsmäslardinjen/den nya skogstekni

kerlinjen som jägmästareutbildningens första år förlades till Garpenberg.

Därigenom åstadkommer man ett starkt skogligt utbildningscentrum tik

nytta för hela skogsnäringen.

Mot
bakgrund av privatskogsbmkets viktiga roll i skogsnäringen vill SSR slutligen
framhålla vikten av alt det i den skogliga utbkdningen - på alla nivåer - ges
tillräckligt utrymme för undervisning om såväl det kombinerade jord- och skogsbmksföretaget
som producentkooperationens idéer och verksamhet.

Skogsteknikerlinjen.
SSR delar utredningens uppfattning om skogstekni-kemtbkdningens dimensionering.
Vi delar vidare uppfattningen om behovet av en förlängd skogsteknikemtbkdning
för att kunna utöka undervisningen i nya arbetsledarfunktioner samt
informations- och rådgivningsverksamhet. Det är också viktigt att tillräcklig
tid kan ägnas åt företagsekonomi, skattefrågor, producentkooperationens
speciella förhållanden m. m. eftersom behovet av skogstekniker bör komma atl
öka främst inom prival-skogsbmket.

Skogsmästarlinjen.
Förslaget till en fortsalt skogsmästamtbkdning är väl underbyggt. Eftersom
huvuddelen av eleverna är skogstekniker och dessa kommer alt ha en högre
kompetens än för närvarande, motiverar det en avkortning av utbkdningen med en
termin. Det är också positivt atl personer med annan utbildningsbakgrund kan
rekryteras. Särskilt intressanta för privatskogsbruket är sökande med lantmästareutbkdning.
Trots avkortningen bör den nya skogsmästarutbildningen ge minst hka god kompetens
som dagens.

Jägmästarlinjen.
Vi delar utredarens uppfattning att del första året även

fortsättningsvis bör förläggas till Garpenberg och att man i påbyggnadsde

len som nu skall ha tre inriktningar. Vi anser också att påbyggnadslinjerna

bör vara lokaliserade till samma ort och vkl särskilt peka på förvaltnings-

och marknadsinriktningen. Det är från många synpunkter olyckligt om

man även i fortsättningen skall förlägga avslutningsåret för marknadsin

riktningen till Ultuna. Med den splittrade lokaliseringen, som riksdagen

beslutat om och som innebär en huvudsalsning på Umeå, anser vi att för

hela jägmästareutbildningen uppnås bäst resultat med en samlokalisering

till Umeå. Vi delar utredarens uppfattning atl likvärdig kvalitet på utbild

ningen kan erhållas där.

Prop.
1983/84:131 32

Enligt
SSRs uppfattning bör inte nuvarande lokalisering permanentas

utan statsmakterna bör snarast söka överföra virkesläreinstitutionen till

Umeå.---- För jägmästareutbildningen är det en klar fördel om institu

tionen finns i Umeå. Det bör också påpekas att institutionen för skogseko

nomi är lokaliserad till Umeå och atl det speciellt beträffande marknads

ekonomiska frågor finns ett starkt samband mellan virkesläre- och ekono

miinstitutionerna.

Skogsbiologisk
utbildning.- Enligt vår bedömning borde stora

fördelar
kunna vinnas genom att samordna denna typ av utbildning med motsvarande
utbildning för dem som påbörjat agronom- och hortonomut-bkdning. Vi är
emellertid inte ense med utredaren om nödvändigheten av att forcera
försöksverksamheten.

2.22
Sågverkens råvaruförening: Allmänt. Den nu presenterade utredning

en av den "Högre skogliga utbkdningen" har granskats med
hänsyn

till
sågverkens intresse av ett fungerande samspel mellan skogsbruk och sågverksindustri.
Möjlighet till kombinationsutbildning och goda kontakter

gentemot
både skog och sågverk är härvid av största intresse. En

expertgmpp
med representanter från de större markägarna Domänverket

och bolagen saml skogsägarrördsen och Skogsstyrelsen har biträtt utre-

dama vid uppskattning av framtida behov av skogligt utbildad personal.

Dessa företräder det förvaltande skogsbmkets intresse av högre utbildad

personal med minskande antal anställda med hög skoglig utbkdning. Mind

re intresse har ägnats den heterogena grupp som har ökande intresse av

högre skogligt utbildad personal utöver de traditionella större skogliga

arbetsgivarna.--

1
utredningen konstateras att skogsbmkets intäktssida väntas få ökad

betydelse med konsekvenser för skogsbruket från produktion till marknad.

Denna utvecklings inverkan på utbildningsbehov och inriktning har inte

närmare diskuterats i utredningen. Det är uppenbart att den pågående

utvecklingen med ökande marknadsanpassning av sågverkens produkter

och strävan mol hög vidareförädkng medför krav på anpassning i skogs

bmket. --- Utredningen har--- inte haft de kontakter med såg

verksnäringen som krävs för all kunna analysera trävaruindustrins utveck

ling och utbildningsbehov.

I elt
internationellt perspektiv sysselsätter den svenska sågverksnäringen
förhållandevis låg andd högt utbildad personal.

Skogsteknikerlinjen.- De
föreslagna förändringarna är motiverade

med
hänsyn tkl den utveckling som skett i skogsbmket.

Skogmästarlinjen.-- Utredningens
förslag--- är bra med en

utbildning
med insikt i både skogsbrukets och sågverkens verksamhet. Denna föreslagna
möjlighet till kombination får dock inte medföra att nödvändiga baskunskaper om
sågverksindustrins råvamkrav inte förmedlas redan på skogsteknikernivå.

Jägmästarlinjen.--- Jägmästarutbildningen
föreslås förändrad

främst
inom ämnesområdet Virkeslära, där sågverksindustrin har de natur-kga kontaktema
med den skogliga utbildningen och forskningen. Den tik Institutionen för
virkeslära i Uppsala förlagda merkantila studieinriktningen föreslås flyttad
tik Umeå. Samtidigt omlokaliseras även en övningsle-darbefattning till Umeå
samt förläggs en nyinrättad professur, den s.k. "SIND-professuren",
till Umeå. Sågverkens Råvaruförening motsätter sig utredningens förslag på
dessa tre punkter. Utflyttningen av Skogshögskolan från Siockholm har inle
gagnat högskolan. Än mindre härden nuvaran-

33

de
lokaliseringen till tre orter medfört önskvärd kraftsamling och arbetsro. Under
nuvarande förhållanden ler sig en i och för sig logisk och önskvärd omlokalisering
av resurserna till två orter som avlägsen.

De
föreslagna omflyttningarna drabbar den del av jägmästarutbildning

och forskning som ligger sågverksnäringen närmast. Det är Sågverkens

Råvamförenings uppfattning, att samarbetet mellan sågverksnäringen och

Lantbruksuniversitetet genom Institutionen för virkeslära utvecklas posi

tivt för närvarande genom branschmedverkan i SIMS-projektet, i forsk

ningsprojekt, i programkommittéer och i undervisning. Den pågående ut

vecklingen gagnas inte av beslut som inte tar stor hänsyn till den berörda

industrins synpunkter och önskemål.

Enligt
sågverkens uppfattning finns del i dag tre utbildningsanstaller

som i första hand har kompetens att tillfredsställa branschens utbildnings

behov. Det är Rikssågverksskolan i Skoghall, Tekniska Högskolan i Stock

holm och Institutionen för Virkeslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet i

Uppsala (SLU).---

Marknadsinriktningen
vid SLU i Uppsala tillgodoser branschens behov

av personal med kunskap rörande råvarans beskaffenhet, träets egenska

per, ekonomi och med en integrerad helhetssyn på skog - såg - marknad.

Institutionen för Virkeslära bedriver en för branschen värdefull forskning

inom området vedens egenskaper och funktioner. Vad gäller kon

takten mellan den merkantila utbildningen och den ekonomiska forskning

en, erhålls en väsentligt bredare kontaktyta, om del sista året är förlagt till

Uppsala i stället för till Umeå. Uppsala-allernativet medför nämligen kon

takt med den ekonomiska forskningen i Umeå under den tid utbildningen

är föriagd dit och därefter kontakt med den tillämpade ekonomiska forsk

ningen inom gruppen SIMS i Uppsala under det sista året. En lokalisering

till Uppsala ger dämtöver kontakt med den ekonomiska forskningen vid

lantbmksfakultelen. Centrum för internationella företagssludier, Uppsala

universitet, Handelshögskolan m.fl. Utredningen för ett alltför allmänt

resonemang utan att närmare motivera sina slutsatser. Sågverken anser atl

samverkansmöjligheterna är bättre, om den merkantila linjens sista år

förläggs till Uppsala.-

Sågverksnäringen
har visat stor uppskattning över den merkantila jägmästarutbildningen genom
att anställa 10 av de 16 hittills examinerade jägmästarna.

2.23
Sågverksindustrins kommitté för utbildning och teknisk utveckling:

Allmänt.---- Kommittén
anser det nödvändigt med en bred satsning på

utbildning
och forskning inom områdena produktutveckling och marknadsföring av svenska
träprodukter. Om en dylik satsning skall ge det resultat som eftersträvas krävs
ett intimt samarbete mellan läroanstalter och forskningsinstitutioner som
verkar inom dessa områden.

Den
utan jämförelse mest omfattande forskningen av detta slag bedrivs vid Svenska Träforskningsinslilutet
i Stockholm saml vid institutionen för träteknik på Tekniska Högskolan i
Stockholm. Vid Högskolan i Karlstad drivs för Qärde året en specialkurs i sågverksleknologi
och ekonomi. Högskolan i Karlstad har härigenom skaffat sig en värdefull
kompelens inom sågverksindustrins speciella ekonomi- och marknadsföringssiluation.
Vid Rikssågverksskolan i Skoghall bedrivs en ettårig högre gymnasial specialkurs
i marknadsföring av trävaror och Iräprodukter. Rikssågverksskolan med dess
välutrustade maskinpark har dessutom unika möjligheter att utföra avancerade
utvecklingsprojekt i fullskalemoddl för såväl forskning som utbildning.

34

Mot
bakgrund av ovan sagda finner kommittén det mycket angeläget ur sågverksindustrins
synpunkt att jägmästarlinjen med marknadsinriktning samt professuren i
produktutveckling och marknadskunskap lokaliseras lik Uppsala.

2.24
Skogshögskolans studentkår: Allmänt.-------------- Med hänsyn till

direkliv(-en)
har man, menar studentkåren, i utredningen använt ett alltför snävt tilltaget
framtidsperspektiv. En grundligare analys borde ha utförts med avseende på
framtida kompetensområden, vilka nuvarande utbildningssystem inte tklgodoser.

Inom
det traditionella arbetsfältet har äldre utredningar utnyttjats, medan det för
naturresurs- och marknadsinriktningens del inte gjorts någon ordentlig framtidsanalys.
Denna är nödvändig som underlag för beslut om framtida förändringar och inle
minst för alt kunna rätta tik eventuella brister i dagsläget.

När
det gäller utbildningens dimensionering anser studentkåren, i likhet med
utredningen, att man bör avvakta en utvärdering av den ökade antagningen och atl
nivån om 60 elever ska bibehållas.

Jägmästarlinjen.-- Utredningens
ställningstaganden när det gäller

utbildningen
av jägmästare stämmer i stort sett bra överens med studentkårens uppfattning,
såväl när del gäller inriktning som utbildningsfilosofi.

Vi
vill---- inlämna följande synpunkter när det gäller lokaliseringen

av
marknadsinriktningen.

-
Huvudulbildningsort för samtiiga
påbyggnadskurser ska vara Umeå.

-
De utbildningsmoment som inte
anses kunna genomföras på ett tklfredsställande sätt i Umeå, ska förläggas
till den ort där de bäst kan bedrivas.

-
Vid kursplanläggningen ska
elevernas krav på att kunna läsa enstaka kurser ur de olika
påbyggnadsinriktningarnas program beaktas. Detla gäller i synnerhet under den
sista terminen.

Studentkåren
noterar dock att 30% av mötesdeltagarna var allvarligt oroade för de negativa
konsekvenser en flyttning till Umeå skulle innebära.

Skogsbiologisk
utbildning.-- Studentkåren menar att såväl del öka

de behovet av biologiskt inriktade jägmästare som rekryteringen kan lösas

inom ramen för den befintliga naturresursinriktningen. Vi tror alt denna,

redan mycket slagkraftiga, studieinriktning med Uppsalainstitutionernas

hjälp skulle kunna utvecklas tik en jägmästarutbildning av mycket hög

klass. I likhet med utredningen anser vi emellertid inte atl den föreslagna

skogsbiologiska utbildningen är en jägmästarutbkdning.

2.25
Skogsmästarskolans elevkår: AUmänt. Skogsmästarskolans

elevkår
ser det positivt atl intresset har riktats mot den högre skogliga utbildningen
i Sverige, då skogsbruket spelar en betydande roll i vårt samhälle. Därför bör
man naturligtvis eftersträva att förändra den svenska skogliga utbildningen i
samma utsträckning som skogsbruket förändras.

Skogsteknikerlinjen.- Utredningen
föreslår att i viss mån ersätta

kraven
på arbetslivserfarenhet med SLU-styrd "praktik" ä la jägmästarlinjen.
Det vore likvärdigt med att kapitalt nedvärdera praktiskt arbete och den
erfarenhet detta ger. Det vore också stick i stäv med moderna ulbild-ningsprinciper
och till stor skada för skogsmästamtbildningen. Att ytteriigare öppna
utbildningen för ungdomar som kommer direkt från gymnasieskolan utan
"mellanlandning" i förvärvslivet vore detsamma som att ur-

35

holka
utbildningen, vilkel vi därför kraftigt vill varna för. Kvalitén på praktiken
skulle även den minska och man skulle med en sådan praktik gå miste om två
viktiga saker, prestationskravet och den "sociala biten". Som skolpraktikant
har man svårt alt bli betraktad som "en i laget".

Vi
välkomnar utredningens förslag om förläggning av ett tredje skogsinstitut till
Skinnskatteberg.

Skogsmästarlinjen.
Vi ser poskivt på att utredningen uppmärksammat skogsmästarens funktion i
näringslivet, samt näringshvets poskiva omdömen om skogsmästaren och
utbildningen. Därför ser vi med förundran på de förändringar utredningen
föreslår för skogsmästarlinjen, då förslaget

verkar
ogenomtänkt och hastigt ihopsatl, och del är beklagligt att utredningen som
bearbetat skogsutbildningen under en längre tid inte har ett

mera
genomtänkt förslag att presentera.

Vi
uppmärksammar att en konsekvens av utredningens förslag till omorganisation av
skogsmästarutbildningen kan bli att rekryteringen av elever hämmas eller
stryps. Detta kan på sikt leda lik att utbildningen läggs ned.

Vi
anser att skogsmästarutbkdningens profil måsle bevaras och i

takt
med utveckhngen bör utbildningen snarare förlängas än förkortas. Skogsmästaren
är med sin utbkdningsbakgrund väl rustad för att ta del av de i utredningen
föreslagna vidareulbildningskurserna vid skogshögskolan. Han kan här
ytterligare förkovra sig inom det område han arbetar, och vi välkomnar därför
denna del av utredningens förslag, som också är i linje med näringshvets behov.

2.26
Norra skogsinstitutets elevkår: Skogsteknikerlinjen. Arbetsgi-

vama
ser det som en stor tikgång att en utbildad skogstekniker har ett antal år med
praktisk yrkeserfarenhet innan han går in på skogsteknikerutbildningen och
medför att han har stora möjligheter att få adekvata arbetsuppgifter direkt
efter utbildningen vilket är väldigt viktigt.

Den
praktik man får bör vara väl anknuten tkl de verkliga arbetsförhål

landen som råder i dagens skogsbruk. Risken är att den inte blir det med av

SLU ordnad förpraktik.-

Utredningen
har helt riktigt pekat på missförhållandet att man på skogsbrukslinjen läser
engelska istället för matematik som lik valsämne. Detta för att kravet på
allmän behörighet skall uppfyllas. Utredarna har här ej noterat att kravet på
tvåårig svenska ej heller uppfylls på skogsbrukslinjen.

Enligt
utredarnas förslag skall man som särskild behörighet vid ansök

ning till skogsteknikemtbkdningen ha 2-årig gymnasiematematik, som på

skogsbmksskolan skall inhämtas utom schemalagd tid. Vår uppfattning i

denna fråga är att engelsk- och matematikundervisningen skall ske under

schemalagd tid.-

Den
tilltänkta utökningen av antalet devplalser på skogsteknikemtbkd

ningen är föreslagen att lokaliseras till södra delen av Sverige. Detta

medför att antalet devplalser i södra Sverige kommer atl bli ca 102, vilka

skall stakas mot de 30 utbildningsplatserna som är lokaliserade till Bispgår

den och norra Sverige. En sådan fördelning kan inle anses tillgodose norra

Sveriges behov av utbkdningsplatser.

Förslaget
att förlänga skogsteknikerutbildningen och förkorta skogsmäs

tarutbildningen och ge den en karaktär av atl i huvudsak vara en påbygg

nadslinje för skogslekniker ser vi som ett positivt förslag.

36

Ett
område som utredningen ej nämnvärt berört är lärarfrågan. Vi från elevhåk ser
det som en stor nackdel att det på skogsteknikerutbildningen inte finns
personal med skogsteknikerutbildning som kan tjänstgöra som lärare och
övningsledare. En lärare med sådan utbildning och en god arbelsledarerfarenhel
bakom sig skulle vara en stor resurs och ge oss elever en nära anknytning i
undervisningen till de verkliga arbetsförhållanden vi kommer att ställas inför
efter vår examen.

2.27
Stiftelsen Värmlands och Örebro läns skogsskola: Allmänt. Så

långt
vi kan överblicka det berörda utbildningsområdet finner vi all utredningen
gjort en myckel väl genomarbetad kartläggning av nuläget och utvecklingstendenserna.
Likaså anser vi att de framlagda förslagen tik förändringar är väl underbyggda
och måttfulla. Vi tillstyrker därför ett genomförande av utredningens förslag.

Skogsteknikerlinjen.
Den föreslagna ökningen med 30 skogstekniker per

år är--- synnerligen angelägen.

Ökningen
till fyra terminer är- enligt vår uppfattning en riktig

åtgärd
och det är även logiskt att samtidigt förkorta skogsmästamtbild

ningen med en termin då en total utbildningstid om 3 år bör vara tillfyllest

för skogsmästare med skogsteknikerbakgmnd.

Det
föreslagna ökade behörighetskravet avseende matematik välkomnar

vi.----

I en
tänkt valsituation som en följd härav skulle kraven på kunskaper i

engelska utan vidare kunna minskas.

Givetvis
är det önskvärt med en lägre genomsnittiig examensål

der än dagens. Det föreslagna medlet - sänkt krav på praktik - för att nå

dessa mål kan dock vara tveeggat. En ökning av antalel renodlade studie-

begåvningar får inte gå för långt på bekostnad av antalet antagna med mera

praktisk läggning, med längre praktik och arbetslivserfarenhet. Resultatet

kan då bli en skogsteknikerkår med alltför få individer lämpade som

arbetsledare.--

Skolans
styrelse har tidigare förklarat sig beredd atl öka antagningen till 24
studerande vid skogsteknikerlinjen och upprepar denna inställning nu.

Redan
i detta sammanhang vkl vi emellertid fömtskicka att en förutsättning för detta
erbjudande är atl statliga medel tikskjutes i sådan omfattning att verksamheten
kan fortlöpande finansieras.

Vid
skolans tidigare medelsäskanden har angivits atl ett minimibehov av statliga
medel uppskattas tkl ett bdopp motsvarande kostnaderna för två lärartjänster.
Rimligtvis erfordras dämtöver ett bidrag till skolans administrationskostnader.

2.28
Agrifack — Skog: Allmänt. Utredningen synes endasl i begrän

sat urval ha tagit del av sakmaterial och överväganden i tidigare utredning

ar. Dess egna undersökningar redovisas så knapphändigt, att det är svårt

att bedöma de påståenden, slutsatser och förslag som anges i betänkandet.

Vi
har konstaterat all det insamlade materialet om arbetsmarknaden

avser tnindre än två tredjedelar av berörda personalgrupper. De utelämna

de områdena kan mycket väl komma att svara för en betydhgt större andel

av nyrekryteringen under de närmaste åren. Utredningen kan således inte

anses ha nått en tillfredsställande täckning genom sina undersökningar.

---- Utredningen verkar inte ha uppmärksammat atl skolor och efter

gymnasiala utbildningar för skogsbmket vuxit fram under helt andra för-

37

hållanden
än vad som nu råder såväl inom denna näring som i utbildnings

systemet och samhället i stort. Utredningen borde grundligare än

vad
som skett analyserat huruvida, trots de stora förändringarna i arbetsformer
och organisation under de senaste decennierna, nuvarande ulbild-ningsled
alltjämt bäst tillgodoser skogsbrukets behov.

Genom
begränsningen till gmpperna skogstekniker, skogsmästare och jägmästare har
utvecklingen av arbets- och organisationsformer inom

skogsbmket
kommit helt i bakgmnden. I betänkandet finns heller

inga
uppgifter om vilka utbildningar vid sidan om lantbmksuniversketets

institutioner, som skulle kunna nyttjas för skogsbruket.

Utredningen
berör inte relationerna mekan högskolans grundutbildning

och inskolningen hos respektive arbetsgivare. I betänkandet analyseras

inte behov och fördelning av insatser mellan grundutbildning och utbild

ning för alt de yrkesverksamma teknikerna skall få tillfälle att komplettera

sina kunskaper.-- Vi har inte funnit skäl att detaljgranska utredning

ens förslag, eftersom redovisat material, såsom vi exemplifierat, inte kan

betraktas som tillräckligt hållbar grund för överväganden om hur den

framtida högskoleutbkdningen för skogsbruket bör inriktas och organi

seras.

Många
av utredningens förslag är av den art atl det ligger inom lantbruksuniversitetels
befogenheter att genomföra dem.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984